REVERSEN #6

01

reversenUPPSALAEKONOMERNA PRESENTERAR

REDAKTIONEN HAR ATT GÖRA AGNES STENBOM I BIOAKTUELLT CHRISTINA JOLERUS I UPPSALA RULLAR MAX JONASSON I EN FRITID FÖR EN ANNAN HANNA BERGSTRÖM I OCH STIL DÄRTILL ELISE JOHANSON & ISABEL RUDBERG I BOKRECENSION ERIKA BALSVIK I CARIN WESTER ISABEL RUDBERG I LIVET MED LASTBILAR JAKOB KYLLENBECK I EN VÄLKOMNANDE TRA-DITION CHRISTINA JOLÉRUS I HAR DU FÖR LITE ELLER FÖR MYCKET FRITID ERIK BERGGREN & AUGUST MANIETTE I ALDRIG MERA TINDER JOAKIM YTTERBERG I BRORSON SPANAR ERIK BRORSON I #VÅGAVÄGRANUDLAR ASTRID LITTORIN I ÅRSKRÖNIKA INTENDENTERNA VICTOR DANSK & NIKLAS THÖRNVIK I HÄLSNINGAR FRÅN ORDFÖRANDERIET EMMA ERICSSON I

FRITIDTEMA

#6 2014

02

Global Internship Program

Varför sökte du till Global Internship Program? Jag ville prova på att arbeta med revision men undvika ett uppehåll i studierna. Global Internship Program är ett av få internship där du får möjlighet att jobba med revision under sommaren, så det passade mig utmärkt. Dessutom fick jag möjlighet att arbeta i ett annat land, vilket kändes väldigt spännande.

Vad fick du göra under ditt internship?Jag arbetade med revision på två bolag i olika branscher. Mina arbetsuppgifter var väldigt varierande, till exempel fick jag granska en balansräkning och kontrollera kontrakt. Det var lite knepigt att sätta sig in i ett omfattande kontrakt på engelska, men jag fick bra hjälp. Mina kollegor var noga med att ge mig utvecklande uppgifter och jag fick en bra överblick av hela revisionsprocessen.

Utöver revisionsarbetet deltog jag i ett fristående projekt, där jag tillsammans med sju personer i olika länder såg över olika processer inom Deloitte. Det var helt klart en utmaning att arbeta tillsammans med människor över hela världen, men samtidigt väldigt lärorikt.

Den bästa överraskningen var den sociala biten. Vi var drygt 100 interns på Chicago-kontoret samtidigt och Deloitte ordnade olika kvälls- och helgaktiviteter där vi fick chans att umgås och lära känna varandra. Det var något jag inte väntat mig och som verkligen lyfte hela upplevelsen!

Hur skulle du sammanfatta din månad i Chicago?Den var fantastisk. Jag fick god insikt i vad revisorsyrket har att erbjuda och hur arbets sättet ser ut på Deloitte. Dessutom fick jag erfarenhet av att arbeta i USA – och hade riktigt roligt under tiden!

Johan WiklundAccounting & Financial Management, Handelshögskolan i Stockholm

Johan deltog i Global Internship Program sommaren 2014 och tillbringade fyra veckor på Deloittes kontor i Chicago, USA

Få mer information och ansök senast 2 februari på

www.deloitte.se/gip

”En fantastisk månad”

Vill du upptäcka ett nytt land och prova på internationellt arbete? Deloittes Global Internship Program ger dig precis den möjligheten. Till sommaren 2015 utser vi två studenter som får tillbringa juli månad på något av Deloittes kontor ute i världen. Ta chansen att få internationell arbetslivserfarenhet och bygga upp ett unikt nätverk av vänner och kollegor.

Start connecting the dotsDeloitte’s Global Internship Program

For more information visit www.deloitte.se/gip

03

Idag får vi, i varierande utsträckning, vara med och bestämma hur vår omvärld ska uppfatta oss. Vi har verktyg som hjälper oss skapa och förmedla önskade bilder av oss själva och det som till en början var kanaler för interaktion har gradvis förvandlats till presentationsforum. När sociala medier som Facebook och Instagram används som marknad för social försäljning av PersonenTM har de förlorat sin ursprungliga funktion. Från att ha bundit oss samman är våra sociala kanaler nu arenor för maktföring, jämförelse och jakt på uppskattning. För att bidra med lite empiri kikade jag på mitt eget instagramflöde. 14 bilder har passande nog fått symbolisera hösten 2014. Festligheter, Reversen, snygg mat och kulturell aktivitet. Lika mycket som jag ville tro att jag själv skulle vi-sas vara skonad, lika uppenbar var ambitionen att visa upp framgång och allmänt trivsam livsföring. Hade jag instagrammat min höst med lite mera realism hade den inte lyst riktigt lika mycket av LoFi-filter. Lena Dunham har med sin serie Girls och romanen Not That Kind of Girl blivit något av en 2010-talets talesperson för perfekt icke-perfektion. Hon skriver om både sexualitet, förväntningar och misslyckanden (”När jag var nio skrev jag ett löfte om celibat på en bit papper och åt det.”), förmodligen som en del av en välutformad plan kring vilken bild hon vill förmedla av sig själv. I en tid där produkter som ”selfiepinnen” produce-ras och konsumeras (jag trodde inledningsvis att det hela var någon slags metaskämt) gör Dunham någonting unikt. Hon uppvisar de sidor av sig själv som inte uppfyller de samhälleliga kraven på per-fektion och framgång - och hon gör det stolt och självvalt.

Sociala medier utgör för många en stor del av fritiden. Handlar det inte om att planlöst scrolla-dubbelklicka-scrolla tas det bilder och poseras för det som kommer att bli bevisen från festen eller det lyckade bullbaket. Vi lever sociala liv, men vi gör det i ett tempus där redigering och försköning är möjlig. Verkligheten däremot, är immun mot instagramfilter. De flesta av oss äter fula frukostar och skriver dåliga tentor ibland. Vi blir dumpade, får inte alla jobb vi drömmer om och har inte god kondition av natur. Vi är, precis som Lena Dunham, levande och felande varelser. Oavsett vilken bild vi vill förmedla av oss själva kan det vara värt att reflektera över om den tid vi investerar i dess produktion är rimlig i jäm-förelse med vad den ger oss i livsvärde. Hur mycket fritid du än har till ditt förfogande, använd den till att vara människa och till att vara det i realtid. Och kom ihåg: DuTM kommer förmodligen att nå större, och framför allt mer långsiktig, framgång om marknadsföringen bygger på fakta. Tack för att ni velat (eller under pistolhot tvingats) läsa Reversen den gångna terminen och tack för att ni stått ut med mitt orerande kring ungdomens beteende. Slutet gott, allting gott!

Agnes Stenbom,Chefredaktör

Ledare

04

KontorKyrkogårdsgatan 2B753 12 Uppsalatel: 018-471 69 70

Tryckeriåtta.45 ABtel: 08-553 348 00

[email protected]

Ansvarig UtgivareSofia Björklöv

OmslagPoya Ataei

Christina JolerusSkribent & illustratör

Elise JohansonSkribent & fotograf

Joakim YtterbergSkribent

Erik BrorsonSkribent

August ManietteSkribent

Erika BalsvikSkribent

Max JonassonSkribent

reversen:

Astrid LittorinSkribent

Isabel RudbergSkribent

Emma Ericsson, Jakob Kyllenbeck, Victor Dansk, Niklas Thörnvik

Agnes StenbomChefredaktör

Erik BerggrenRedaktör

Poya AtaeiArt Director

Övriga medverkande:

Hanna BergströmSkribent & fotograf

05

CARIN WESTER

ISABEL RUDBERG 42 HÄLSNING FRÅN ORDFÖRANDERIET

EMMA ERICSSON

REDAKTIONEN HAR ATT GÖRA

AGNES STENBOM

4 0 ÅRSKRÖNIKA INTENDENTERNA

VICTOR DANSK & NIKLAS THÖRNVIK

UPPSALA RULLAR

MAX JONASSON

38 #VÅGAVÄGRANUDLAR

ASTRID LITTORIN1 7OCH STILL DÄRTILL

ELISE JOHANSON & ISABEL RUDBERG

BRORSON SPANAR

ERIK BRORSON

EN FRITID FÖR EN ANNAN

HANNA BERGSTRÖM

BOKRECENSION

ERIKA BALSVIK

36

3 4

30

ALDRIG MERA TINDER

JOAKIM YTTERBERG

EN VÄLKOMNANDE TRADITION

CHRISTINA JOLERUS

2 2

06BIOAKTUELLT

CHRISTINA JOLERUS

#6 2014

Reversen är en politiskt och religiöst obunden tidsskrift som delas ut till medlemmar av Föreningen Uppsalaekonomerna. Upplagan är på 2400 exemplar och tidningen utkommer sex gånger per år.

LIVET MED LASTBILAR

JAKOB KYLLENBÄCK

08 HAR DU FÖR LITE ELLER FÖR MYCKET FRITID?

ERIK BERGGREN & AUGUST MANIETTE

1 0

1 2

20

28

3 7

06

BÖRJA

CYKLA MED

CYKELHJÄLM! SE BANDY PÅ STUDENTERNAS.

VÅGA GÅ FRAM TILL DEN SNYGGASTE

KILLEN/TJEJEN PÅ HELA FESTEN OCH SÄGA "DU ÄR DET SNYGGASTE JAG

SETT" OCH SE VAD SOM HÄNDER.

BÖRJA PLUG-GA I GOD TID FÖR EN TENTA FÖR EN GÅNGS

SKULL.

VARA MED PÅ

FLER AV

UPPSALAEKO-

NOMERNAS

IDROTTSTRÄ-

NINGAR.

GÅ MED I

ELLER

STARTA EN

BOKCIRKEL.

GÅ PÅ GASQUE

UNDERCOVER.

BESÖKA ETT

ÄVENTYRSBAD.

VARA MED PÅ NÅGON R A N D O M NOLLNING UNDERCOVER.

BJUDA ÖVER FOLK JAG VILL LÄRA KÄNNA BÄTTRE PÅ MIDDAG.

TA EN

AFTERSCHOOL

MED BURGARE

OCH ÖL.

GRÅT INTE PÅ

NYÅRSAFTON.

R E D A K T I O N E N H A R A T T G Ö R ATEXT & ILLUSTRATION AGNES STENBOM

Nytt år, nya möjligheter till bus! Istället för att skriva nyårslöften bestämde vi i redak-tionen oss för att skriva en att-göra-lista inför 2015. Reversens skribenter och foto-grafer tänkte både mumsa fika, plugga mer effektivt och förhoppningsvis skaffa sig lite nya kompisar. Vad vill du göra under 2015?

OLLÄÄÄ!

07

VÅGA SÄGA IFRÅN NÄR EN UTSÄTTS FÖR

ELAKA/KRÄNKANDE/OSKÖNA KOMMENTA-RER AV FRÄMLINGAR/ICKEFRÄMLINGAR OCH INTE SITTA KNÄPPTYST FÖR ATT "HÅLLA GOD

STÄMNING".

BESÖKAUPPSALA HÖGAR.

KÖRA EN HELKVÄLL PÅ K O RR E F E S T DÄR JAG INTE KÄNNER NÅGON.

VÅGA GÖRA

NÅGOT SJÄLV!

TA DÖD PÅ ATT

DET-ÄR-

PINSAMT-ATT-

VARA-ENSAM.

SPANA IN SILVERBIBELN PÅ CAROLINA.

GÅ PÅ

HELGFIKA

ELLER

BRUNCHA PÅ

SNERKES

NÅGON

LÖRDAG.

GÅ UT OCH

TESTA FLER

RESTAURANGER

(TIPS: JAY FU,

KÖTT KÖK OCH

BAR, LINGON).

SE MIGUEL

OCH VERONICA

MAGGIO LIVE.

UTFORSKA ANDRA NATIONER ÄNNU

MER! STOCKEN OCH

SNÄRKAN I ALLA ÄRA, MEN

VARIATION ÄR KUL.

TA EN DRINK PÅ

60KVADRAT.

LÄRA MIG

ATT SKRIVA

BRA MED BÅDE

HÖGER OCH

VÄNSTER

HAND.

GENOMFÖRA EN

F U L LSTÄ N D IG

PUBRUNDA.

GET SHIT DONE.

TÄNK VAD MYCKET

LÄTTARE AXLARNA

SKULLE KÄNNAS

HELA TIDEN OM

JAG SKJUTA UPP

SAKER SOM BARA

TAR 5 MINUTER.

SPENDERA MER TID I

SKOLAN PÅ DAGARNA!

JAG VILL FÖRSÖKA

SE SKOLAN SOM ETT

HELTIDSJOBB OCH

VARA HELT LEDIG PÅ

KVÄLLARNA ISTÄLLET.

08

den här filmen verkade själ-va ringen inte vara det mest centrala, vilket innebar att jag hade noll koll på vad som

förde handlingen framåt. En trött och frusen tjej plus varm biosalong blev nästan en för bra kombina-tion, så försökte diskret att röra lite på fingrar och tår för att undvika

”strömavbrott”. Trots det så minns jag, förutom en stor eldsvåda och en

BIOAKTUELLTTEXT CHRISTINA JOLERUS

Kring Lucia flög jag till

London för att under några

dagar hälsa på en god vän,

handla julklappar och spa-

na på julskyltningen genom

immiga bussfönster. Sista

dagen var fötterna trötta, så

vi köpte två biljetter till ef-

termiddagsföreställningen

på bion Rio. De visade den

senaste hobbitfilmen som

just haft premiär. Skönt att

få komma in i värmen och sitta ner en stund, men tyvärr hade jag inte så höga förväntningar

på att faktiskt bli underhållen. Detta på grund av två anledningar: För det första sabbades

mitt förhållande till J.R.R. Tolkiens berättelser lite redan någon gång kring millennieskiftet,

då min kära mamma brukade använda böckerna som sömnmedel om hon hade svårt att som-

na på kvällen. Max 20 minuter, sen var John Blund garanterat redan framme. Problem två:

Att se filmer i 3D är ju lika med bild i tre lager och att utsätta sig för onödigt illamående. Eller?

otrevlig drake, inte särskilt mycket av vad som hände i början av filmen. Men någonstans i mitten vände det och blev klart mer intressant. Det är mycket krig, mycket smink och mycket skägg. Och såklart många monster! Mästerskurkens stympade arm har blivit ett dödligt vapen, ef-tersom en stor vass metallbit sitter fast i längst ut på stumpen som en naturlig förlängning. Lite Kapten

Krok-inspirerat, men det känns ge-nomtänkt och obehagligt. Jag har hört att böckerna om Hobbit är riktade till barn, till skill-nad från Sagan om Ringen-trilogin som är mörkare och mer allvarlig. Detta märks mer eller mindre ge-nom hela filmen, men det gör mig ingenting. Den bästa scenen är när charmören Legolas, som någon slags blonderad Super Mario, i slow mo-

I

HOBBIT: FEMHÄRASLAGET (THE HOBBIT: THE BATTLE OF THE FIVE ARMIES)

Some rights reserved

09

tion hoppar på fallande stenblock och naturligtvis undviker att ramla ner i avgrunden. Det har nu gått ungefär fem-ton år sedan Sagan om Ringen: Härskarringen började spelas in, men airbrush utplånar alla even-tuellt uppkomna rynkor. Förutom Orlando Bloom som Legolas gläds jag även över att återse stjärnskå-disar som Cate Blanchett, James Nesbitt och Ian McKellen. Jag hop-pade till lite när Mikael Persbrandt dök upp tidigt i eftertexterna, vem spelade han? Jag blev tvungen att googla fram hans karaktär, men det var ingen varelse jag kommer ihåg att jag såg på duken över huvud taget. Förtrollade, kissnödiga och lite lätt sjösjuka kastar vi oss 144 minuter senare in på närmsta pub för att äntligen få börja diskutera fil-men. Vi tar ganska snabbt beslutet att inte avsluta kvällen med att gå på klubb, utan väljer istället att för-nuftigt spara våra trettio pund. Går

hemåt och letar upp en två timmar lång The Hobbit: behind the scenes-dokumentär på Youtube. Intressant och lärorikt och jag lär mig massor av mindre viktiga saker. Exempelvis att hobbitfilmerna innehåller extra många bilder per sekund (48 istäl-let för standard 24) vilket gör att upplevelsen blir mer verklig. Att Andy Serkis som spelade Gollum har haft en framträdande roll i pro-duktionen och till utseendet (nåja, vissa ansiktsdrag) faktiskt ser gan-

ska mycket ut som sin animerade karaktär. Nya Zeeland verkar ju inte heller vara ett ocoolt ställe. Jag konstaterar att jag nog varit lite orättvis som nästan totalt ignore-rat Peter Jacksons mästerverk och därför missat ett antal bra filmer (som dessutom verkar vara helt per-fekta att nörda ner sig i). Kanske är det meningen att jag som troget Harry Potter-fan nu ska gå vida-re och upptäcka någonting annat. Första nyårslöf tet t i l l 2015?



10

VI STUDENTER ÄR VANA ATT TA OSS FRAM

PÅ CYKEL I UPPSALA, i ur och skur. Det spelar ingen roll om det är på väg till Eko eller om det är för att ta sig hem efter en blöt kväll på Stocken. Så ser det i alla fall ut för mig. Vi har det mesta inom cykelavstånd och många av oss cyklar året runt oavsett vart vi ska i staden. Det kan verkligen va-riera hur behagligt transportmedlet upplevs. När det är fint väder under terminerna kan det vara uppfris-kande med en skön cykeltur, men det är inte lika roligt att ta sig upp för Carolinabacken i motvind och regn - eller ännu värre i snö. Just Carolinabacken är i och för sig aldrig kul att ta sig an, där brukar jag oftast kapitulera och gå med cykeln. Cyklingen går att underlätta och det finns mycket som är positivt med det. Jag uppskattar verkligen att lyss-na på musik eller en podcast samtidigt, det gör det mycket mer njutbart. Vissa dagar är det rent ut sagt jobbigt att cykla, men för det mesta uppskattar jag ändå cykeln som transportmedel. Det är smidigt och det är ju i prin-cip gratis. Andra fördelar är att man inte behöver passa några busstider, du är fri att ta dig fram som du vill. Dessutom har jag märkt att man får lite ”cykelf lås”. Eller så är det något jag bara har intalat mig själv. Men

det är nog rätt sund vardagsmotion åtminstone! Cyklingen är dock inte helt oproblematisk. Jag är nog inte ensam om att ha blivit utskälld av någon annan cyklist, fotgängare eller bilist i staden. Jag har fått höra anmärk-ningar, oftast från äldre som väser någon självklarhet i stil med ”du får inte cykla här” när man kort passe-rar trottoaren. Eller någon flåsandes i nacken när man cyklar med kompisar som fnyser

argt ”man får faktiskt inte cykla fle-ra i bredd”. Det händer även att bilar tutar på en när man febrilt försöker överleva i trafiken. Visst, studenter kanske inte alltid är föredömen i tra-fiken, men vid vissa tillfällen jag har

Uppsala rullar.TEXT & FOTO MAX JONASSON ILLUSTRATION AGNES STENBOM

11

varit med om känns kritiken obe-fogad. Jag får ibland känslan av att

”ickestudenter” är lite trötta på alla oss cyklande ungdomar. Det är inte heller helt ofarligt att cykla när man susar fram - nyk-ter som onykter - på Uppsalas gator i olika väglag. Särskilt inte när majo-riteten av studenterna, inklusive mig själv, tyvärr cyklar utan hjälm. Ett snyggare men dessvärre mycket dyra-re alternativ till den vanliga hjälmen är svenska företaget Hövdings airbag som man har runt halsen. Det påstås vara säkrare än en vanlig hjälm och grundades av kreativa studenter i Lund. Jag har hittills inte ramlat men jag tror att det kan vara en tidsfråga och då borde man ju egentligen ha en hjälm. Extra farligt och jobbigt är det nu under v in-tern då det kan vara rik-tigt halt och kallt. Det värsta är nog att kämpa sig fram i snöstorm el-ler slask på

cykeln, då får man ta det försiktigt där ute. Det kanske är lite pensionärs-varning att ha reflexer på jackan, men ett bra tips är att pimpa sin cykel med det. Min mamma tycker jag borde köpa ett par vinterdäck också, men det har inte prioriterats… Annat som är värt att tänka på är att låsa cykeln väl och det är en bra investering att ha lysen på cykeln för att minska risken för böter. Trots utskällningar, uppförs-backar och växlande väderlek så

tycker jag cyklandet är ganska här-ligt. Det är svårt att förflytta sig

på något bättre sätt i Uppsala som student

och tänk vad bra det

ä r

LITE FAKTA OM CYKELSTADEN.

I Uppsala genomförs ca 120 000

cykelresor varje dag

Ca 2 400 cyklar anmäls stulna

varje år

Om du inte har lyse på cykeln

kan du få 500 kr i böter

Cykla mot rött kan ge hela 1 500

kr i böter

Det är förbjudet att cykla på gå-

gatan och Stora torget

På kommunens hemsida kan man

se en cykelkarta över Uppsala

VAD KRÄVS FÖR EN LAGLIG CYKEL?

Cykeln måste alltid ha en fung-

erande ringklocka och broms.

I mörker måste cykeln vara

utrustad med godkänd lykta

baktill och godkänd strålkastare

framtill.

Samt röd reflex baktill, vit reflex

framtid och vit eller orangegul

reflex åt sidan.

för miljön. Jag tror att cyklandet kommer att öka succesivt oavsett åldersgrupp och stad i det miljö-medvetna samhället. Hur kommer cykelåret 2015 se ut i Uppsa la? Kanske blir det året då du börjar an-vända cykelhjälm till din mammas stora lycka. Eller så blir det året då du lyckas besegra Carolinabacken. När jag nostalgiskt i framtiden kom-mer se tillbaka på min studietid i Uppsala tror jag att jag kommer se på cyklingen som en del av det char-miga studentlivet. Även fast jag nog inte kommer att sakna att cykla till en morgonföreläsning efter en sen kväll på nation. Jag hoppas också att jag själv inte klagar på cyklande stu-denter när jag blir äldre. Eller så är det så det fungerar, att jag kommer stå där och tänka att det var bättre förr på vår tid när vi var studenter. Vi kunde minsann cykla ordentligt.

12

PÅ SÖDERMANLAND-NERIKES NATION, mer känd som Snerikes, är salongen fullsatt på terminens sista tisdag innan jullov. Långbord står uppradade och en barten-der får glatt prioritera bort arbetet en stund för att ta ett kort på ett av borden med någons iPhone. Det kan sannerligen ta lång tid för ett bord på 15 personer att göra sig redo för förevigande. Servitörerna springer mellan kök och hung-riga gäster, ett glas faller i golvet bakom bardisken. I köket pekar man på order och diskuterar beställningar, innan språnget tas ut till gästerna igen. En trappa upp spelar Snerikes nationsorkester i kväll och alla andra tisdagar, i det dolda.

en fritid föR en annan.TEXT & FOTO HANNA BERGSTRÖM

13

14

nerikes - som har fått många av oss att på lör-dagar längta till tisdagar. Som fått oss att svära över,

eller hurra för, den ansvarige för våra onsdagsscheman. En nation som för många av oss introduce-rade nationslivets mångfald. Här kan de som vill sjunga för allt vad kraft heter på popgolvet. Där hän-der klamrar i luften till Håkans romantiska ski ldringar av ett tonårsliv och där fötter går fort till ”Twist and Shout”. Uppe på hiphopgolvet erbjuds det som even-tuellt kan vara Uppsalas varmaste dansgolv. ”Har ni duschat eller vad har ni gjort?” kan det frågas efter besök här. För den glade vevaren

finns här ett housegolv som aldrig står tomt och där fötterna snuddar golvet endast kortare stunder. För mig är Snerikes en na-tion där studenter från många olika institutioner förenas. Jag minns Snerikes genom de i dör-ren nekade studenternas vrål om att de inte är för fulla, någon som somnade under trappan en tisdag under nollningen eller de suckande svettiga kropparna när lamporna tänds vid stängning. Jag förknippar Snerikes med de ständiga planerna på efterfest ute på gatan, efterfes-terna där alla är välkomna. Här finns värme och här finns vän-ner vi inte träffar i mikrorummet i korridor B, som kanske handlar på

andra ställen än Ica Luthagen el-ler som vi möjligtvis inte möter på Stocken en torsdag (missförstå mig rätt, denna välkända areabegräns-ning rör inte alla ekonomstudenter). Jag kommer efter min tid i Uppsala att minnas Snerikes nation, där köerna till baren gick fort, där jag varit svettigare än jag trodde var fysiskt möjligt och där jag i protest mot toakön till damernas ett flertal gånger smitit in på herrtoan med förtäckta ögon. En nation där jag kommer att ha haft nästintill en-dast bra stunder. Jag hälsar er välkomna in bakom den dimma vi vanligtvis upplever vår kära ”Snärkan” ge-nom och hälsar er välkomna till

S

15

arbetet bakom tisdagskvällarna, Salongen och Bistron, samt an-dra evenemang. De finns de som tycker ännu mer om Snerikes än vi. Ett gäng som väljer att lägga bra mycket mer tid än våra fyra klam-rande timmar på dansgolvet för att vi ska få ha just dessa timmar. Diskplockare, garderobspersonal, bartendrar, kockar, ordningsvak-ter, klubbverkare, klubbmästare och ämbetsmän. Reversen har träffat Niko, Jonas och Kristofer för att ställa lite frågor om deras engagemang på nationen. För både Kristofer och Niko var det först gamla vän-

ner som fick dem att prova en kväll, men de är överens om att det var gemenskapen och känslan av att alla är välkomna som var det av-görande för deras engagemang. ”En del nationer är identitetsmarkörer för sina medlemmar, medlemska-pet visar vem man är. Snerikes identitet i den bemärkelsen lig-ger i hur olika, men framför allt otroligt drivna, människorna vid nationen är”, säger Jonas, köks-mästare under kommande termin. Nationen är en plats där de tillåts att utvecklas. Där de kan lära sig slänga ihop överraskande drinkar till studenter, lära sig ansvara för

ett kök, eller lära sig läxan om att städskrubbar bör låsas. Den senare läxan har de lärt sig då en av natio-nens städskrubbar tycks ha blivit särskilt beryktad bland hångelsug-na ekonomstudenter under hösten. Det är f ler än jag som har frustrationer förknippade med toaletterna. Niko berättar om ett av sina starka minnen från slutet av sommaren då Snerikes fortfa-rande hade sina bajamajor kvar.

”Jag skulle upp till bunkrarna och hämta något, och när jag gick för-bi bajamajorna så hörde jag en tjej skrika inifrån en av dem, VAKTER, upprepade gånger”. Niko trodde att

"En av nationens städskrubbar tycks ha blivit särskilt beryktad

bland hångelsugna ekonomstudenter under hösten."

16

något allvarligt hade hänt och ro-pade snabbt på vakterna som kom skyndandes. Tjejen visade sig dock bara vara i behov av toalettpapper. Kristofer kan man oftast se bakom ”festsalsbaren”, mer känd som ”baren vid housegolvet”. Han säger att man från hans sida av ba-ren ofta kan identifiera olika typer av törstande själar. De nya studen-terna som lyser upp vid ett öl- eller shotpris på 30 respektive 48 kronor, tentagänget som ska fira och försö-ker beställa för mycket eller de som trots lång kö fortfarande inte vet vad de ska beställa när de kommer längst fram. Kristofer säger också att han får se en hel del despera-tion efter kvart i ett-ragget. ”Men sen ser man mycket annan kärlek

också. Kompisgängen som har det sådär riktigt jävla skoj, då blir man lite avundsjuk!”. Någon har sagt at t man inte ska låta studierna gå ut över studietiden och att arbetet på nation är värt lite missade föreläs-ningar och eventuellt någon tenta kan de alla skriva under på. Hur mycket tid man lägger på arbetet är upp till var och en. Niko säger att han lägger drygt 20 timmar i veckan, men att en kväll hit eller dit fungerar också. Jonas å andra sidan har som köksmästare tagit på sig mer arbete än så. ”Det är en hel-tidstjänst och lite till. Eller ganska mycket till…” I detta nummer av Reversen är temat som bekant ”Fritid”. Det

är fint att se det så att många stu-denters fritid läggs för att vi ska få kunna roa oss och njuta på vår fritid. Det faktum att exakt all-ting arrangeras och organiseras av energiska studentsjälar har all-tid varit det som fascinerar mig mest med Uppsalas rika nations-liv. ”Att engagera sig på nation är något alla borde testa på någon gång under sin studietid i Uppsala”, säger Kristofer. Jonas tycker att nationerna utgör studentlivets hjärta, inte bara som mötesplats och uteställe, utan också på grund av allt det man blir en del av runt omkring. ”Här får man vänner för livet”. Jag kan bara säga en sak: Vi ses på tisdag!

17

OCH STIL DÄRTILL.TEXT ELISE JOHANSON & ISABEL RUDBERG FOTO ELISE JOHANSON

Med tron på ryktet om att vi studenter på Ekonomikum klär oss homogent inledde

vi vårt reportage “Och stil därtill” för att finna en tydlig kollektiv stil. Den gemen-

samma nämnarens existens var vi säkra på, vi behövde bara hitta den. Vi trodde att

om vi bara fotograferade tillräckligt många studenter på Ekonomikum skulle den

uppenbara sig i form av en färg, ett plagg eller kanske ett material. I vilket fall var

vi säkra på att den skulle vara tydligt närvarande och synlig vid första anblicken.

Det visade sig att vi var helt fel ute. Stilarna är lika många som personerna

som går här. Det som dock för samman de personer som vi har fotograferat och

intervjuat är att alla är medvetna. Medvetna på det sättet att de har en sund

inställning till hållbart mode och en intim relation till sin stil. De vet både hur de

kan men också hur de vill klä sig. I den sista delen av “Och stil därtill” har vi pratat

med fyra studenter och frågat hur de anpassar sin stil från situation till situation.

18

SOFIE, SAMHÄLLSVETARPROGRAMMET, T2

"Jag försöker klä upp mig lite grand för

tentor för att känna mig mer seriös"

JESPER, EKONOMPROGRAMMET, T6

"J a g k l ä r m i g r ä t t s l a p p t ,

f ö r u t o m n ä r j a g s k a p å

a r b e t s i n t e r v j u , s o m i d a g "

19

DANIEL, EKONOMPROGRAMMET, T5

“Jag anpassar min stil efter per-

soner jag umgås med. Jag klär

mig annorlunda när jag är med

vuxna än när jag hänger på Eko”

SVEA, JURISTPROGRAMMET, T3

“Jag tycker folk är så jäkla snygga

på Eko. Det är typ därför jag sit-

ter och pluggar här, helt ärligt”

20

BokrecensionP a p e r t o w n s a v J o h n G r e e n

uentin Jacobsen, Q, har i hela sitt liv varit föräls-kad i sin granne Margo Roth Speigelman. Ja ,

hon är en sådan människa man alltid säger fullständiga namnet om. Margo är allt Q inte är; cool, populär och spännande. Utklädd till ninja klättrar hon en kväll in genom Q:s sovrumsfönster och övertalar honom att hänga med på en hämndaktion mot hennes förrä-diska kompisar. Allt är planerat in i minsta detalj och Q bara måste köra flyktbilen. Dagen efter är Margo försvun-nen och varken hennes föräldrar eller polisen anstränger sig för att hitta henne. Hon har rymt förut men Q känner att den här gången är det något speciellt. Ledtrådar, som Q vet är menade för honom, leder till ett intensivt pusslande och un-dersökande. Med sina hjälpsamma vapendragare, Ben och Radar, gör de allt för att hitta henne. Ju närma-re de kommer, desto mindre verkar Margo vara den Q trodde att hon var. Jargongen karaktärerna emel-lan är underhållande smart och har en komisk underton. Q är en sådan där helt vanlig kille - varken cool eller töntig. Med två psykologer till föräldrar som bryr sig – ibland lite för mycket. Radar, som skäms

till döds för att hans föräldrar äger världens största samling av svarta jultomtar. Och Ben, som kallar alla brudar ”honeybunnies” och blir nästan besatt av den kommande studentbalen. De är olika men himla fina och ärliga mot varandra. Bara

grejen att de alltid anländer 30 mi-nuter tidigt till skolan – för att delta i dagens sociala höjdpunkt – stå och snacka strunt, gör att jag önskar att jag var en i det gänget. John Greens näst in till po-etiska språkstil är magisk. Rappt, hyperintellektuellt skitsnack blan-dat med finurlig livsfilosofi och

funderingar om kärlek. Som Q:s tankar om döden: ”Jag vet, jag sä-ger inte att man överlever allt. Bara allt utom det sista”. Greens förmåga att på pricken beskriva känslor och ögonblick med smarta liknelser och exempel lämnar en inte oberörd. Det tar ungefär femtio sidor innan man kommer på sig själv sitta och fånle och ytterligare femtio innan man känt gråten i halsen. När Q:s kompis Ben är tokfull och byggt ett svärd av tomma ölburkar kan jag inte låta bli att skratta rakt ut. Högt. Det är spän-nande och ibland sorgligt. Exakt så som kärlek kan vara ibland. P rec i s som Joh n Green s bok The Fault In Our Stars kom-mer Paper Towns att filmatiseras. Till sommaren beräknas premiä-ren med ingen mindre än it-girlen Cara Delevingne i huvudrollen som Margo. Det kommer bli en snackis, kom ihåg var ni läste om det först.

TEXT ERIKA BALSVIK

Q

"Det tar ungefär femtio si-

dor innan man kommer på

sig själv sitta och fånle och

ytterligare femtio innan

man känt gråten i halsen."

21

KPMG is looking for talented students

to our advisory and audit practice!

Do you have a passion for working with complex business challenges and truly making a difference?

We are looking for high performing individuals with a team spirit and an out-going personality to our different departments, both for full time

positions and to our internships.

For more information visit kpmg.se/ledigatjanster

© 2014 K

PM

G A

B, a S

wed

ish lim

ited liab

ility com

pany an

d a m

emb

er fi rm o

f the K

PM

G n

etwo

rk of in

dep

end

ent m

emb

er fi rm

s affi liated w

ith K

PM

G In

ternatio

nal C

oo

perative (“K

PM

G In

ternatio

nal”), a S

wiss en

tity. All rig

hts reserved

.

0239_Studentannons_215x280.indd 1 2014-12-12 14:06

22

CARIN WESTER

TEXT ISABEL RUDBERG FOTO FREDRIK SKOGKVIST & MAT THIAS HUSS

kor och väskor i all ära, men per-

sonligen kan jag aldrig få nog av

bomberjackor. Det var min gräns-

lösa kärlek till de pösiga, runda och

strukturlösa jackorna som introducera-

de mig för Uppsalafödda modeskaparen

Carin Wester och hennes märke under

samma namn. Carin Wester har förmå-

gan att skapa unika och välskräddade

jackor, och det var nog därför inte så

konstigt att mötet mellan mig och hen-

nes bomberjacka REVA var en match

made in heaven. I dag äger jag tre styck-

en så kallade Revor: en enkel svart i silke,

en lurvig i blått och en lite tunnare med

rävsvanstryck. Tillsammans andas de

minimalism och urbanism men samtidigt

även lekfullhet. Tre självständiga och

starka stilar som Wester lyckats förena

och ge plats åt i alla hennes kreationer.

SS

X

23

Namn: Carin Wester

Yrke: Designer

Familj: Sambo och dotter 10 månader

Aktuell med: 10-årsjubileumskollek-

tionen samt pre spring kollektion 2015

Fulaste trenden genom tiderna: Ingen

Säljs på: Rådhuset och till våren även på

Trolltyg

24

JAG FICK MÖJLIGHETEN att ställa några frågor till Carin Wester om hennes karriär: var den började, var hon står idag, hennes företag och om hur hon och hennes medarbetare arbetar mot samma mål, hennes yrkesroll som designer, hur inspirationen och hur idéer växer fram. Naturligt, genom Carin Westers koppl ing t i l l Uppsa la , in leddes intervjun med en diskussion om plat-stillhörighet och hennes uppväxt i staden.

"Vi var ett väldigt stort gäng som kom mestadels från Norby och Sunnersta. Det gemensamma haket var Panini dit vi rusade varje ef-termiddag för att få det stora runda bordet i vänstra hörnet." Numera bor Carin Wester i Stockholm. Jag ser själv på staden som en ständigt växande mittpunkt för det skandinaviska modet och förstår att Stockholm måste vara ett självklart val för hennes yrke som mo-dedesigner. Trots boendet i Stockholm

berättar hon för mig att hon nog har en del kvar av Uppsala i sig eftersom hon ofta hälsar på hos sina föräldrar som fortfarande bor kvar. Jag blir ny-fiken på om hon reflekterat över de olika städernas effekt på henne som person. "Uppsala-Carin åker hem till mamma och pappa, äter slottsstek på söndagen och går långa pro-menader i Hammarskog medan Stockholm-Carin är mer planerad och schemalägger sina helger."

”För en kreatör finns det

sällan gränser och det är

otroligt viktigt att någon

ibland säger “STOPP!”

för att inte verksam-

heten ska ta skada.”

25

Carin Wester har sedan f lyt-ten från Uppsala tagit examen från Beckmans Designhögskola och under en tid även arbetat som formgivare på Paul & Friends. Carin Westers egna företag, där hon i dag både är delä-gare och designer, bildades år 2004. Redan från starten fick modeskapa-ren ett erkännande av modesverige när hon samma år vann priset för “Årets Nykomling” på Ellegalan. Hennes design har sedan dess synts både i större internationella tidningar som ELLE och Glamour, men även bu-rits av coola, moderna stilikoner som Cardigans Nina Persson. Jag är med andra ord långt ifrån ensam om att uppskatta modeskaparen Wester. År 2009 bevisade Carin Wester att hon har en självklar plats i den svenska modebranschen när hon detta år till-delades det mest prestigefulla priset Gulknappen. Jag tänker ti l lbaka på hennes kreationer genom åren. Skarpa, boxiga och skräddade linjer möter det mjuka, runda och lätta. Riktlinjerna för Carin Wester kollek-tioner är tydliga och skapas ständigt utifrån samma bas. "Jag ha r a l lt id försökt at t skapa kläder med mig själv som ut-gångspunkt. Vi har idag byggt upp kollektionen i tre delar: day, perma-nent och fashion, för att tillmötesgå en så stor kundgrupp som möjligt." Jag har från början alltid haft känslan att kläderna är skapta för tuffa, starka kvinnor med stil, och nu har jag förstått varför. På kontoret på Sandhamnsgatan i Stockholm arbetar förutom Carin Wester, bland annat en mönster-konstruktör, en produktionschef, en marknadsföringschef, en ekonomic-hef och två säljansvariga. Alla med olika akademiska bakgrunder, alla med vitt skilda synsätt. Att få hela

teamet att sträva efter ett och samma mål är en utmaning de ständigt arbe-tar med. "I dag jobbar vi verkligen med detta och har utformat ett verktyg med tydlig struktur, samt många ge-mensamma genomgångar och möten." Carin berättar vidare att knepet är ömsesidig förståelse. Något som hos henne själv vuxit i takt med före-tagets egen utvidgning. "Jag har alltid önskat att jag från början hade en partner som kunde sköta allt administrativt. För en krea-tör finns det sällan gränser och det är otroligt viktigt att någon ibland säger

“STOPP!” för att inte verksamheten ska ta skada. Jag har med åren tving-ats lära mig detta och idag tycker jag att det är roligt att läsa försäljnings-siffror och budgetar och ser fram emot att få ta del av detta under våra styrelsemöten."Under årens gång har Carin Wester även insett värdet av att ha distans till sitt arbete och vikten av att kunna sätta det åt sidan ibland. "Jag har balanserat min roll som designer med olika hobbyer men ock-så haft en stor umgängeskrets som ser till att det ständigt händer roliga saker."

26

I vår är Carin Wester för första gången aktuell med en “pre”-kollektion. När vinterti-den sakta går över till vår kommer vi kunna klä oss i kritstrecksmönstrat denim, lekfulla set samt sportiga sweatshirts med tuffa prints. Kollektionen går i ljuvt himmelsblått, denim och glansigt svart, som sedan blandas med koppardetaljer och mjuka nyanser av gult. “Pre”-kollektioner fungerar som en introduktion till halvårets huvudkollektion, i detta fall till S/S 15. När S/S15-kollektion visades på Stockholm Fashion Week tidigare i höstas återspeglade likväl inbjudningarna, kreationerna som cat-walkgolvet Carin Westers skaparanda. "Kollektionen är inspirerad av fjärran östern där kampsportsdräkter skurits itu och svängts till för att få fram mer kvinnliga lin-jer i dessa annars så maskulina plagg. Färgerna går i kritvitt, beige, svart och indigoblått med material som linne, plisserat bomull, silke och sidenchiffong." Just materialval är en av Westers starkaste sidor. Hon lyckas alltid genom sina plagg över-raska på nära håll. När jag kastar ett öga på klädhängaren med vårens kreationer ägnar jag tanke åt färgen, formen och printet. Jag tar en närmare titt, känner på plaggen och kan nu ur-skilja struktur och mönsterkonstruktion. Ett lent mocka-set möter en krispig plisserad topp. Skarpa kragar möter mjukare veck. Häftigt, tänker jag. Hälften av kollektionen ses med ögonen, andra hälften upplevs bäst med hjälp av händerna.

” Ko l l e k t io n e n ä r insp ire -

rad av f järran östern där

kampsportsdräkter skurits itu

och svängts till för att få fram

mer kvinnliga linjer i dessa

annars så maskulina plagg.”

Scania. It starts with you.scania.com/karriar

Erik, Trainee 2012/2013.

Göra karriär inom den traditionella finanssektorn, eller satsa på en framtid inom industrin? Det var frågan när Erik närmade sig examen som finansieringsinriktad civilekonom från Linköpings Universitet. När det väl kom till kritan var valet enkelt. En plats i Scania Trainee Program öppnade vägen till en mångfacetterad verksamhet, internationella erfarenheter och värdefulla kontakter som ger fart i karriären.

Scania Trainee Program vänder sig till dig som är civilingenjör, civilekonom eller systemvetare med masterpåbyggnad. Hos oss får du en unik möjlighet att utvecklas till en nyckelperson i vår globala organisation. För Erik slutade trainee-tiden med ett drömjobb på Scania Financial Services. Hur ser dina framtidsdrömmar ut?

Intresserad? Ansökan till Scania Trainee Program pågår mellan den 19 januari och 11 februari. Läs mer på scania.com/trainee

”Jag gillar att jobba med saker man kan ta på. Inte bara flytta pengar.”

C298756_Scania_EB_annons_Reversen_215x280_Erik.indd 1 2014-11-26 14:25

27Scania. It starts with you.scania.com/karriar

Erik, Trainee 2012/2013.

Göra karriär inom den traditionella finanssektorn, eller satsa på en framtid inom industrin? Det var frågan när Erik närmade sig examen som finansieringsinriktad civilekonom från Linköpings Universitet. När det väl kom till kritan var valet enkelt. En plats i Scania Trainee Program öppnade vägen till en mångfacetterad verksamhet, internationella erfarenheter och värdefulla kontakter som ger fart i karriären.

Scania Trainee Program vänder sig till dig som är civilingenjör, civilekonom eller systemvetare med masterpåbyggnad. Hos oss får du en unik möjlighet att utvecklas till en nyckelperson i vår globala organisation. För Erik slutade trainee-tiden med ett drömjobb på Scania Financial Services. Hur ser dina framtidsdrömmar ut?

Intresserad? Ansökan till Scania Trainee Program pågår mellan den 19 januari och 11 februari. Läs mer på scania.com/trainee

”Jag gillar att jobba med saker man kan ta på. Inte bara flytta pengar.”

C298756_Scania_EB_annons_Reversen_215x280_Erik.indd 1 2014-11-26 14:25

28

VAD KAN EN EKONOM FINNA HOS ETT

LASTBILSFÖRETAG? Den frågan ställ-de jag till den nyutexaminerade uppsalastudenten Anton Bergh, numera trainee på lastbilstillver-karen Scania.

Vem är Anton Bergh?Jag är en före detta Uppsalastudent med rötterna i Norrland, Sundsvall för att vara mer specifik. Vid sidan av studier och numera arbete för-söker jag antingen befinna mig i en skidbacke, på en golfbana eller på Östersjön i en båt.

Vad läste du i Uppsala?Jag tog i våras ut min masterexamen inom Management Controlling och läste även min kandidat i Uppsala.

Varför Uppsala?Vid valet av universitet så stod stu-dentlivet och skolans anseende högst upp på prioriteringslistan. Givet den prioriteringen så fanns det väl i prin-cip ett par alternativ att välja mellan. Men för min del var det inget snack

om att Uppsalas geografiska placering var väldigt fördelaktig. Det var inte på något sätt ett svårt beslut att fatta och så här i efterhand ångrar jag inte valet en sekund. Det faktum att så många utifrån väljer att plugga i Uppsala främjar verkligen ett studieklimat och ett studentliv som de allra flesta trivs bra med, inte minst då alla har ett stort intresse av att ta kontakt med nya människor. En annan stor fördel med Uppsala, som kanske inte blir så tydlig tills man flyttar till någon större stad, är att det är otroligt nära till allt. Som nyinflyttad Vasastadsbo med jobb i Södertälje har jag upptäckt att allting inte längre bara är 5 mi-nuter bort, men det är å andra sidan inget jag lider av.

Hur spenderade du din fritid un-der åren i Uppsala?Som student har man i regel ganska mycket tid över till intressen och oftast finns det en inneboende flexibi-litet i plugget som möjliggör spontana aktiviteter. Även om jag i vissa fall an-tagligen lagt för mycket tid på studier

har jag alltid varit f litig på att hitta på saker med f lickvän och vänner. Vid sidan av att ta del av nationernas nattliga utbud har det blivit många resor till Åre och besök hos vänner i Stockholm. Väl i Uppsala blev det en del golfrundor och innebandypass.

Bortsett från golf och skidåkning, vad gör du idag?Sedan augusti är jag anställd på Scania och genomgår deras traineeprogram. Faktum är att jag redan under kan-didaten fick upp ögonen för Scanias traineeprogram efter en föreläsning av vår CFO Jan Ytterberg. Jag kom-mer ihåg hur jag imponerades över Scanias marknadsledande produkter, det modullära systemet och inte minst det långtgående LEAN-tänket som vi-sat sig mycket motståndskraftigt även under de allra tuffaste ekonomiska kriser som företaget genomlevt. Vad gäller själva traineeprogrammet som sådant kunde jag inte annat än kon-statera att det genom åren varit ett framgångsrikt recept för att fostra framtida ledare på företaget, kanske

LIVET MED LASTBILARNA.

SCANIA

Scania är en av världens ledande tillverkare av lastbilar och bussar för tunga transporter samt industri- och

marinmotorer. Scania är verksamt i ett hundratal länder och har 42 000 anställda varav ca 15 000 i Sverige.

Forskning och utveckling är koncentrerad till Sverige. Tillverkning sker i Europa och Sydamerika med möjlig-

het till globalt utbyte av såväl komponenter som kompletta fordon.

TEXT JAKOB KYLLENBECKSome rights reserved

29

främst då programmet erbjuder en unik möjlighet att bekanta sig med olika delar av företaget samtidigt som det utgör en utmärkt plattform för att skapa sig ett stort nätverk av duktiga medarbetare.

B e r ä t t a l i t e o m S c a n i a s traineeprogram…Traineeprogrammet är 15 månader långt och är uppdelat på 4 perioder. Under dessa perioder kommer jag jobba på ekonomifunktioner inom olika delar av företaget varav en pe-riod utomlands. Under hösten har jag varit på Scanias forskning och utveck-lingsavdelning och för tillfället är jag inom produktion. Nästa period väntar tre månader på vårt marknadsbolag i Prag, vilket känns väldigt spännande. Min sista period kommer jag spendera på huvudkontoret på det vi kallar för Corporate Control. Något som jag verkligen upp-skattat med traineeprogrammet är att man direkt har kastats in i verklig-heten och får möjligheten att arbeta med riktiga projekt, både vad gäller återkommande controllingaktiviteter av rutinbaserad karaktär liksom stra-tegiska och kritiska frågeställningar som har haft högsta prioritet på ma-

nagementnivå. Detta tillsammans med att man jobbar i relativt små team har varit väldigt stimulerande och jag har på kort tid skapat med en relativt god förståelse för de olika de-larna av företaget.

Och den klassiska sportfrågan: Hur känns det?Jag trivs väldigt, väldigt bra. Dels är själva arbetsuppgifterna väldigt roli-ga och utmanande och sedan kan jag inte annat än imponeras över den kul-tur och professionalism som finns här. Dessutom känner jag att jag verkligen kan identifiera mig med företagets grundvärderingar; kunden först, respekt för individen och kvalitet. Det kan låta klyschigt men det sit-ter verkligen i väggarna oavsett vart man befinner sig i organisationen. Att jag dessutom är genuint intresserad för företagets produkter gör det hela mycket roligare. I traineeprogrammet

TRIVIA

Alla trainees har fri dispo-

nering av sin egna lastbil på

helger och kvällar.

S C A N IA T R A I N E E P RO G R A M

Traineeprogrammet sy f-

tar till att säkerställa den

långsiktiga försörjningen av

medarbetare till nyckelbe-

fattningar. Programmet ger

förutsättningar för framgångs-

rikt arbete i Scanias globala

värld. Ansökningsperiod för

Scania Trainee Program är

19 januari – 11 februari 2015.

EN (O)VANLIG DAG SOM SCANIA-TRAINEE

07.25 - Kliver på Scania Job Express, Scanias egen “busslinje”, vid T-centralen.

08.15 - Har morgonmöte med de andra i teamet. Går igenom agendan och vad som behöver göras under dagen.

08.30 - Kalkylgenomgång med en projektledare för ett R&D-projekt.

10.20 - Förbereder presentationsmaterial för ett möte imorgon.

11.30 - Lunch i en av Scanias egna lunchrestauranger.

12.15 - Uppföljningsmöte av prognosarbetet inför 2015

13.00 - Utvecklar ett finansiellt analysverktyg för R&D-projekt. Eget längre projekt.

15.30 - Körlektion för lastbilskörkort.

17.20 - Dags att gå hem för dagen.

ingår det att man jobbar tre veckor inom produktion och tar lastbilskör-kort och det har varit väldigt kul och lärorikt. Det finns en otrolig stolt-het inom företaget om att vara bäst på det vi gör och våra kunder är inte sena med att bekräfta det. Jag är helt övertygad om det är just därför som Scania inte visat röda siffror på över 80 år, en bedrift som ytterst få indu-stribolag kan stoltsera med.

Vilket karriärstips har du till nu-varande studenter?Ignorera inte tjatet om att knyta kon-takter. Man kan få otroligt bra payoff på att våga ta kontakt dels med fö-retagsrepresentanter men även med andra studenter. För mig har vikten av nätverkande varit allt annat än en skröna och ofta är dessa nätverks-evenemang rätt trevliga varför ens personliga uppoffring är väldigt li-ten samtidigt som belöningen kan vara stor. Ett annat tips kan vara att redan i ett tidigt stadium börja fundera på vad man vill göra och vilka företag man kan tänka sig jobba på. Genom att göra detta kan man sedan skapa sig väldigt stora fördelar i en framtida rekryteringsprocess. Genom att delta på olika studentevenemang kan man utöka sin kunskap om företaget, lära känna rätt personer och signalera ett intresse till rekryterarna. Relevanta extrajobb och internships vid sidan av studierna är givetvis också bra.

30

VID VARJE TERMINSSTART KÄMPAR FEM

TAGGADE LAG under cirka sju veckor om att vinna den ärofyllda nollepo-kalen. Huvudansvaret för nollningen har fyra generaler, som ser till sche-mat är fullspäckat med event. Det annordnas tävlingar, pubrunda, spex, massor av fester och avslutningsvis nollegasquen där vinnarlaget presen-teras och alla festar med alla. Under

nollningen knyts värdefulla kontakter och många finner vänskap som räcker livet ut. När allt det roliga är över väljs ett antal chefsfaddrar som för fack-lan vidare till nästa generation, och så börjar det om på nytt igen... Det är bekräftat att denna fina tradition sträcker sig bakåt åtminsto-ne till millennieskiftet, troligen ännu längre. Reversen har gjort research

EN VÄLKOMNANDE TRADITION

och kan nu stolt presentera en kart-läggning över det senaste decenniets tävlande lag. Ett stort tack till alla före detta nollor, fejkonomer, ölisar, gene-raler, faddrar och veteraner som har hjälpts åt att minnas tillbaka. Temat för nollningen VT-15 är Villains. Nu är frågan, vilket lag kom-mer lyckas stjäla nollepokalen denna gång?

TEXT & ILLUSTRATION CHRISTINA JOLERUS FOTO CHRISTINA JOLERUS, MARCUS OLSSON & HANNA BERGSTRÖM

31

SLÄKTTRÄD

32

1. Hade inte köpt någon outfit. Vi övade på spexet och skulle dagen ef-ter vara utklädda. Då ville några av de andra nollorna att jag skulle vara Conchita Wurst. Gick in på myrorna och lyckades hitta en guldklänning i XL och kilklackar med öppen tå i typ 41,5. Köpte en peruk och lite ac-cesoarer. Tror hela kalaset landade på knappt 300kr.2. Favoriten var pubrundan. Sjukt kul att träffa alla veteraner och och alla var grymt engagerade.

C H R I S T O F F E R B R O S T R Ö M

VT-13, WILD WEST. CHEFSFADDER FÖR

FUTURE HT-13

1. Var först utklädd til l Cowboy men köpte sedan ett hästhuvud och var häst. Var inte så dyrt men sjukt obekvämt! 2. Hm oklart men pubrundan var rik-tigt kul! 3. Näe ingen speciell, men "nu taggar vi" var lagom krystad och obekväm. 4. Inte nämnvärt, klarade mig bra så det är svårt att säga om det hade kun-nat gå ännu bättre. 5. Var med på allt och var inte rädd för att göra bort dig!

3. Det som var taggande var faddrar och nollor som hade galet mycket energi i sju veckor, så det var inte lå-tarna i sig som fick igång oss.4. Studierna påverkades mindre än jag trodde de skulle göra. Planeringen av nollningen var mycket nogrann, vilket möjliggjorde det för oss nollor att delta fullt ut i studierna och vara med på alla event.5. Försök vara med på allt, det kom-mer bli sjukt kul!

I B R A H I M M A K D E S S I

H T - 1 4 , M E L O D I F E S T I V A L E N . C H E F S F A D D E R F Ö R P I R A T E S V T - 1 5

1. BERÄTTA LITE OM DIN TEMAUTKLÄDNAD?

2. VILKET VAR DITT FAVORITEVENT?

3. FINNS DET NÅGON SPECIELL ”TAGGLÅT” SOM DU

FÖRKNIPPAR MED TIDEN FÖR NOLLNINGEN?

4. HUR PÅVERKADES DINA STUDIER AV DITT EN-

GAGEMANG I EKONOMNOLLNINGEN?

5. HAR DU NÅGRA BRA TIPS TILL NOLLORNA VT-15?

FRÅGOR TILL FYRA GENERATIONER5

33

1 . Jag t i l lhörde det fantastiska nollelaget Future, vilket föga för-vånande kom att förknippas med silverutstyrslar. Jag hade själv haft detta tema på min studentskiva i tre-an på gymnasiet och var därför både pepp och rätt väl förberedd. Därmed blev ingen utklädnad sista minuten-köpt utan fanns. Oftast bestod den av en silvrig kroppsstrumpa (som egentligen är en väns, men som jag glömt att lämna tillbaka för många år sedan) och en rosa peruk samt gigantiska silvriga lösögonfransar. Jag bytte dock utklädnad ett f ler-tal gånger. Finns det något roligare än att klä ut sig? Kroppsstrumpa kan dock rekomenderas. Otroligt bekvämt! 2. Togan var ju magisk. Det är något med att alla bär lakan som gör att alla bara blir bästisar under denna kväll. Skönt också då alla ser lika ut och man inte kategoriserar in någon

1. Jag tycker att det är väldigt roligt att klä ut mig så jag körde på lite olika utklädnader. Det mesta var saker jag rotade fram hemma eller så drog jag ett varv på typ myrorna. Ansiktsmålning har också visat sig vara en bra investering.2. Svårt att välja något, men togan var väldigt rolig då det var första gången det inte var någon tävling. Alla såg dessutom mer eller mindre likadana ut vilket jag tror också ledde till att folk blandade sig mer mellan lagen.

baserat på vilket lag de tillhör eller vanlig klädstil. Lillspex också kul då man får lära känna varandra och inför denna verkligen blir ett lag ge-nom ramsor och planering! 3. Tsunami och Animals var låtar som spelades ofta på förfester. 4. Jag sa innan, som så många an-dra, "jag har väl inte tänkt vara med på alla grejer". Sedan stog jag där likt förbannat varje gång och skrek ramsor tills mina överansträngda stämband var allt annat än avslapp-nade. Det är jag dock glad över att jag gjorde, det var ju fantastiskt kul! Studierna gick bra vid sidan av, blev bara lite körigt under jobb med fad-derfilm som tog rätt mycket mer tid än planerat. Med lite disciplin går allt bra. 5. Var med! Ni kommer antagligen ångra i efterhand om ni inte tar del av detta sociala mekka! Definitivt akta scenkanten vid spexet! Jag

stukade foten när jag hoppade ner i mina platåskor! Det gjorde ont ett tag efter. Drick lagom och våga prata med folk från de andra la-gen, vilket annars kan ta ett tag. De har också fantastiska individer, även om man är lite inne i sitt race!

3. Bland annat Animals, den gick på repeat under hela nollningen och var ju dessutom väldigt passade för just Madagaskar.4 . Jag tycker inte att det påver-kades speciellt mycket. Alla som väljer att vara med är i samma sits och de f lesta är ändå måna om att göra bra ifrån sig så jag tror man sporrar varandra även där.5. Om du blir sugen på nattkäk, gå ti l l Mr Falaffel istället för Rosa pantern! Def initivt mer värt.

H A N N A B E R G S T R Ö M

H T - 1 3 , F U T U R E . C H E F S F A D D E R F Ö R M A D A G A S C A R V T - 1 4

O L I V I A B E R G K V I S T

V T 1 4 , M A D A G A S C A R . C H E F S F A D D E R F Ö R M E L O D I F E S T I V A L E N H T -1 4

34

1 0TECKEN PÅ ATT DU HAR FÖR LITE FRITID

1. Du tillbringar mer tid med din basgrupp än med dina bästa vänner

2. Du har alarm på mobilen flera gånger om dagen för att inte glömma bort saker

3. Du ser utbud- och efterfrågekurvor hoppa upp och ner i takt till musiken på Stocken

4. Du tipsar ICA om hur de kan förbättra sin supply chain management när du inser att mjölken är slut

5. Du är alltid kvar till stängning… på Eko

6. Du definierar lagbokslyft som fysisk exercis

7. Du har ingen mat hemma, men går inte och handlar förrän kaffet tagit slut

8. Det känns rimligt med ett basgruppsmöte klockan 21 en torsdag

9. Du säger debet och kredit istället för höger och vänster

10. Du får ”snilleblixtar” till uppsatsen klockan 03:30

T E C K E N

35

H A R D U F Ö R L I T E ELLER FÖR MYCKET

FRITID?TECKEN PÅ ATT DU HAR FÖR MYCKET FRITID

1. Du har ett städat rum

2. Du ställer väckarklockan på 10 men snoozar till klockan 11

3. Du söker frenetiskt efter gamla klasskompisar på Facebook för att se vad de gör nu för tiden

4. Du tillbringar timmar till att googla obskyra föremål och kunskaper som du absolut inte har någon nytta av

5. Du väljer att ta en paus från Facebook för att spatsera på catwalken och se om du träffar någon du känner IRL

6. Du tar med dig kurslitteratur och inlämningsuppgifter på semesterresan men rör dem inte under hela resan

7. Du går inte på föreläsningen eftersom du tycker att du lär dig bättre av att studera hemma. I soffan. Framför tv.

8. Du scrollar flödet på Facebook:s News feed och blir irriterad när du sett alla inlägg redan. ”Har folk inget liv?"

9. Efter att ha sett ett avsnitt av Game of Thrones intalar du dig själv att du bara ska se ett avsnitt till.

I själva verket tillbringar du hela kvällen åt att se avsnitt efter avsnitt tills säsongen är undangjord

10. Du stänger av alla notifikationer på telefonen men kommer på dig själv med att gå in på

Snapchat och mejlkontona för at t se om det har hänt något ny t t . "L äg g upp något ny t t!"

TEXT ERIK BERGGREN & AUGUST MANIET TE

36

ALDRIG MER TINDER

"På hemmaplan kunde man ju prata hur mycket man vill, när man vill, tänkte jag."

Jag kom på den något bättre idén att man faktiskt kan kolla på film till-sammans på hemmaplan. Grönsaker med dipp var inköpt, Pepsi Max var inköpt, till och med ett kilo av det orimligt dyra naturgodiset var in-köpt. Förväntningarna var på topp, i varje fall för min del. På hemmaplan kunde man ju prata hur mycket man vill, när man vill, tänkte jag. Det vi-sade sig vara väldigt, väldigt fel. Valet av film var svårt, men det landade till slut på den klassiska Ben Stiller och Robert De Niro fil-men: Släkten är värst eller Meet the Parents som den heter på engelska som aldrig kan ses för många gånger. Eftersom vi knappt kände varandra och vi både hade sett filmen tidigare försökte jag driva lite småprat under filmens gång. Efter mitt tredje försök till att

Efter två ”misslyckade” Tinder-dejter på bio, som inte ledde till någonting seriöst, kände jag att det var dags att prova något nytt - en ny taktik. Jag visste att den största nackdelen med att gå på bio under sin första dejt är att det knappt går att snacka. Att få igång en intressant diskussion precis när man träffats, på väg in i biosalongen, är näst intill omöj-ligt. Väl inne i salongen är all typ av konversation bortsett från teckenspråk förbjudet. Det språ-ket kan jag tyvärr inte flytande.

TEXT JOAKIM YT TERBERG

få igång en trevlig diskussion för att få lära känna min dejt lite bättre blev jag tillsagd på skarpen: ”Jag vet inte hur du är, men jag brukar inte sitta och snacka genom hela filmen”, sade hon med en arg ton. Jag blev givet-vis chockad av situationen. Vi tittade på de resterande nittio minuterna i komplett tystnad. Inte ett ljud hördes, förutom smaskandet av de orimligt krispiga morötterna som hördes då och då. Filmen tog slut och vi konsta-terade att hon kanske borde gå nu, eftersom jag hade en ”föreläsning” så tidigt nästa dag. Jag blev lättad när hon lämnade min lägenhet och att de traumatiserande två timmarna då var över. Jag fortsatte smaskningen av morötterna och gick till sängs med en enda tanke: Aldrig mer Tinder.

37

När någonting positivt händer under 2015 kommer människor inte att fira. Ett nytt intresse för nyhetsresor kommer att skapas då folk inte längre tror på någonting utan att se efter själva. Under juni månad kommer nyheten att Edvard Blom egentligen är ett konstprojekt, hur mycket konnässör man kan vara innan lynchmobben bestående av djurrättsaktivister och nykterister bankar på porten. Edvard tillhör den nämnda teorin och skri-ver förfärat insändare om hur synd det är om djuren när trendigt svul-stiga måltider börjar spridas genom Instagram och Facebook. Moraliska pekpinnar kommer att ha lika liten effekt 2015 som tidigare. Folk kom-mer som vanligt inte heller tro på de alarmerande nyheterna om att vi nu förbrukar vad vårt klot klarar av redan efter tre veckor in i januari på grund av de sjunkande oljepriserna. 2014 har varit ett år fullt av be-svikelser och därför har svensken blivit trött på brutna förhoppningar. Här är tre olika exempel:

The InterviewThe Interview behöver nästan en egen

priskategori på Oscarsgalan. Årets mest omtalade film som var en total besvikelse hade kategorin hetat. Det hela började med att den nordkorean-ska Kim-regimen hotade med hus och helvete om Sony skulle släppa filmen som handlar om hur den nordkore-anske diktatorn Kim Jong Un blir lönnmördad. I november 2014 fort-satte det hela med att Sony Pictures, bolaget bakom filmen, fick se sina servrar hackade och känsligt material blev läckt, där av några filmer.

OmvaletSupervalåret 2014 slutade i kaos. Regeringen Löfven fick inte genom sin budget i riksdagen och nyval ut-lystes. Tyckare fäktades verbalt om vad detta skulle innebära: Skulle Socialdemokraterna vinna eller förlo-ra, var det här Feministiskt Initiativs andra chans för att slå sig in i riks-dagen eller skulle valet sluta som det förra med firande ytterlighetspartier och ett strukturellt kaos? Landets redaktioner började förbereda i takt med att partierna skakade sina kapp-säckar upp och ned för att se om det kanske fanns några guldmynt kvar.

Från många håll kom det en optimis-tisk hållning; vårt parti är minsann inget vanligt parti – vi är en folkrö-relse och kräver därför inga pengar. Men sedan blev det som det blev och en bunt papper med fetstil rubrik kom i vägen. Decemberöverenskommelsen.

Det blev ingen ubåtEnligt medieuppgifter så mottog Försvarets radioanstalt ett radioan-rop på ryska. Det var startskottet till årets märkligaste och mest spännan-de nyhetshändelse. Alla spekulerade, tidningar hyrde helikoptrar och dis-kret förväntansfulla löpsedlar avlyste varandra. Som om 80-talet hade vak-nat upp ur sin död och knackade på dörren: Ryska ubåtar i Stockholms skärgård. Det blev dock ingen ubåt, istället blev det en debatt om det svenska försvaret - dess finansiering och beredskapsförmåga. Personligen är jag glad att korvetten HMS Visby fick mycket publicitet, det är nog den enda del av den svenska flotten som faktiskt ser ganska fräck ut.

Året 2015 kommer enligt mina prognoser att bli året där folk tog allting med en nypa

salt och aldrig blev överraskade. För som ni förstår så lär sig människan; hon tycker inte

om att bli negativt överraskad – och det har hon blivit under 2014. Som den förre ame-

rikanske presidenten George Bush, som gått till historien som en riktig citatmaskin, sa:

"Det finns ett gammal talesätt i Tennessee – jag vet att det är i Texas, förmodligen i Tennessee

– som säger, fool me once, shame on – shame on you. Fool me – you can’t get fooled again."

B R O R S O N S PA N A RTEXT ERIK BRORSON

Kommer 2015 att kunna överraska oss?

38

39

#VÅGAVÄGRANUDLARTEXT & FOTO ASTRID LIT TORIN

S K I N KO M E L E T T m e d

G R Ä S LÖ K o c h C H I L I

X

Låt oss pusta ut, kasta upp fötterna på köksbordet och sänka garden. Det är nytt år och en slitsam termin börjar sakteligen krypa mot sitt slut. Trots att diverse nybakta nyårslöften om kost och disciplin kan ha tillkommit under fyrverkeriernas euforiska ögonblick, måste vi vara ärliga mot oss själva – det är okej att vara lat. Vi behöver inte alltid leverera på topp. Detsamma gäller givetvis i matväg. Omeletten är knappast en överraskande rätt med sensatio-nella smaker men den räcker långt under våra latare dagar. För att inte nämna möjligheterna till variation beroende på hur välutrustat kylskåpet är på råvaror och rester. Låt mig hylla det enkla och avrunda den här terminen med min favoritomelett, en mustig och mättande sådan.

C I R K A 2 P O R T I O N E R

4 ägg4 msk mjölk1 tsk sambal oelek1 msk sweet chili sauce salt och pepparca 6 skivor skinka eller vegetariskt alternativ3-4 förkokta potatisar1 schalottenlök2 msk fryst gräslökSmör till stekning

GARNERING5 st babytomaterParmesanost

1. Hacka schalottenlök och skinka och skär potatisen i små klyftor.2. Hetta upp en stekpanna och bryn lök, skinka och potatis i smör på medelhög värme tills kompotten har fått lite färg.3. Vispa ihop ägg och mjölk och tillsätt sambal oelek, sweet chilisås, gräslök (kan röras ner både frusen och tinad) och salt och peppar.4. Sänk värmen något och häll över äggsmeten i pan-nan med lök, skinka och potatis. Rör inte runt utan låt det stelna till i en minut. 5. Använd en stekspade och lyft försiktigt längs kanterna av pannan för att låta lös äggsmet rinna ner. Varva rutinen med att skaka stekpannan lite så ytterligare lös äggsmet kan rinna ner. 6. Omeletten brukar vara färdigstelnad efter cirka 5-10 minuter och då är det dags att lyfta av pannan från plattan. Avsluta med att strössla halverade babytomater och grovt riven parmesan över. Tänk på att omeletten fortsätter stelna på tallriken!

40

INTENDENTERNA

TEXT VICTOR DANSK & NIKLAS THÖRNVIK FOTO HANNA BERGSTRÖM

B L I C K A R B A K Å T

41

I början av året är vi alla f yllda av för väntningar på det nya året , men

lå t o s s ä v e n b l i c k a t i l lb a k a e n a n i n g p å å re t s o m g å t t . R e v e r s e n lä t

B orgens inten denter sammanfat ta året som gåt t o ch blicka fram em ot

vad som komma skall . Så häng med på denna resa, för nu blir det åka av.

”Det visade sig senare att Gud straffade oss när vi väl stod där ensamma utan varsin nyårskyss”

nnu ett år har passerat, lika så giltighetstiden på samtligas nyårslöften. Däremot finns det

något som säger oss att #instafitness kommer fortsätta trenda även under 2015, men det är bara en hypotes. Utöver alla motiverande hashtags som seglat runt på sociala medier finns det andra underbara händelser från 2014 som vi bör se tillbaka på och bevara djupt inne i våra hjärtan bland debet och kredit. Precis som varje januari och augusti värvades det nya med-lemmar in i Uppsalaekonomernas medlemsregister. Medlemmar som härstammar från när och f järr-ran med livsambitioner som skiljer sig lika mycket som åsikterna om huruvida ordförandenas ”roast” på Gräddgasquen var långdragen eller inte. Däremot kan vi säga så här: Vår kära ordförande höll en hög kvalité och lyckades tvåla till sina opponen-ter med råge. Uppsalaekonomerna har en väldigt stark tradition att anordna evenemang av olika sorters karaktär. Tillsammans med de återkommande evenemangen, som kontinuerligt utvecklas, fann vi även nyimplemen-

terade projekt som tillkommit. Som Borgens presidenter vore det oerhört ansvarslöst av oss att inte lyfta fram Regattan – ett nystartat projekt som tog föreningens medlemmar ner till Sveriges huvudstad under en solig dag. Regattan revolutionerade hela företagsbesökskonceptet genom att ta minglet och instagrambombning-arna ut på öppet vatten i segelbåtar. Det banbrytande konceptet lyckades därmed konkurrera ut det formstar-ka After School och fiska hem priset som årets projekt. Ett projekt som After School är, enligt oss, en form av kvitto på vår förmåga som intendenter att kontinuerligt kunna leverera kvali-tetsfyllda prestationer. Men precis som i curling eller andra sporter måste man kliva ner från förstap-latsen och uppmärksamma andra som lyckats. Dejtingutskottet är ett fenomenalt exempel – de lyckades bli grädden på moset under vårba-len när de ockuperade tropikerna till middagssalar. Nonchalanta som vi var vid den tidpunkten lyssnade vi inte på deras dejtingtips. Det visade sig senare att Gud straffade oss när vi väl stod där ensamma utan varsin

nyårskyss. Lyckligtvis nog hade vi varandra - tolka det hur ni vill. 2015 kanske inte började som vi hade tänkt oss, men det hindrar oss inte från att med nyfikna ögon blicka framåt mot ett år som vi tror har väldigt mycket att erbjuda. Det är i skrivande stund drygt två veckor kvar tills projektledarna för välkomstveckorna och dess faddrar börjar den intensiva perioden att led-saga de nya ekonomerna. Tanken att det om två veckor staplar in en fram-tida intendent genom Ekonomikums stora dörrar ger oss gåshud hela vä-gen ut i fingerspetsarna. Det är inte nödvändigtvis alla som vill bli inten-dent, vilket är fullt förståeligt. Alla är inte skapade för att sitta på toppen av isberget och styra det framåt. Av egen erfarenhet vet vi att tiden kom-mer springa iväg, och snart står vi där i kön till någon av champange-galopperna på Valborg. Swish säger det och sedan är det dags för en ma-gisk vårbalshelg, och helt plötsligt kliver vi på ett magiskt internship som får Bill Gates CV att liknas med en nationsnisses. Så vad väntar ni på? Spänn fast er, för nu blir det åka av igen, in i ett magiskt 2015.

Ä

42

JAG HAR LÄNGTAT EFTER DEN HÄR DAGEN, samti-digt som det är med ett visst vemod jag lämnar Uppsala över julen. Kanske känner någon lika-dant? Jag har snart avverkat min fjärde termin och det är nu hälften av min umgängeskrets åker på sin utbytestermin. Jag vet att Uppsala inte kom-mer att vara detsamma när jag kommer tillbaka. Jag har försökt att vänja mig vid den tanken, men hur förbereder man sig? Jag vet att jag kommer att klara mig, jag har sagt hej då till invanda vardagar och sammanhang flera gånger förut. Men ändå. Det känns både bajsnödigt och halvkreativt att tala om för er att ta vara på tiden. Kanske gör det att vissa enbart känner press att prestera och säga ja till allt, men säg nej också för bövelen – det är

Hej från ordföranderiet!AV EMMA ERICSSON

43

lärorikt. Ingen är en supermänniska och hinner allt, men se åtminstone till att reflektera över de val du gör.

Det är lätt att fastna i denna ljuvliga, men ack så prestationsbaserade Uppsalabubblan. Säkert har jag som många andra under uppväxten fått höra hur duktig jag är: ”Du klarar allt Emma.” Det här kan förstås tyckas fantastiskt trevligt, men indirekt så kan jag uppfatta att min omgivning förväntar sig saker av mig. Som om de egna kra-ven inte skulle vara nog. När vi flyttar till Uppsala för att studera ekonomi så tror jag att vi hamnar med relativt likasinnade, med betoning på relativt. De flesta vill lyckas, bana för lysande karriärer och bli framgångsrika. Vi CV-hetsar och gör vad vi kan för att sticka ut i denna någorlunda homo-gena grupp. Det hör till det vanliga att vi jämför oss med varandra, eftersom vi människor ofta gör det med de vi uppfattar som likasinnade och ofta är de i samma ålder som oss. Detta kan utifrån sett tyckas orimligt, men vi ser det nog sällan så. Vi blir blinda av alla normer som präglar oss inn-anför Ekonomikums väggar och kanske tappar vi bort oss själva på vägen. Vad framgång är kan vi enbart individuellt svara på. Vad är framgång för dig? Frågan är fri att tolka hur man vill. Jag fick den här frågan för en vecka sedan och för första

gången på länge var jag tvungen att faktiskt re-f lektera över detta på djupet. Det framkom att framgång för mig är att kunna vara nöjd över mina prestationer, att ha ett givande arbete som ger mig lika mycket som jag själv investerar samt att vara respekterad och anförtrodd. Ett tillägg till detta är även att lyckas balansera tillvaron för att uppnå något långsiktigt hållbart och att ha goda relationer.

Det här med träning och hälsa är något jag tror ryker först när det är mycket annat tiden ska räcka till. Jag uttryckte en gång irritation över att hälsan är något som inte syns på CV:t, varpå en bekant jag lärt känna på senaste svarade ”Nej, det har du rätt i. Men har du inte en välbehållen hälsa, då kommer det att synas”. Det är så självklart, men vi glömmer lätt bort det – att när allt kommer till kritan, är hälsan ett av våra viktigaste verktyg för att lyckas. Det hör inte till vanligheterna att jag pysslar med nyårslöften, men detta borde vara något att sätta tänderna i.

Ta hand om er, för ni ska hålla länge!

Emma

44

[email protected]

Documents

REVERSEN #6