#2 - 2010reversenFöreningen UppsalaeKOnOMerna presenterar

teMa: EXTREM

HenriK FexeUsOM påverKan OcH tanKeläsning privat-

eKOnOMi med Mats Odell

sKidåKningi Kanada

pOlitisKa KrypHål på Uppsala

Universitet

KliMatMötet i KöpenHaMn: vad Hände?

Spaning: PR-trender

Versaceteatern -Milanos

modemecka

Ekonomyrket: aktiemäklare

© 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

Varje dag arbetar KPMGs 140 000 medarbetare för att skapa värde och affärsmöjligheter för företag i 146 länder och 700 städer. Vi fi nns för våra kunder i fi nansiella cen-trum som London, New York och Shanghai, och i världs-städer som Melbourne, Dhaka och Córdoba. Vi sätter ihop internationella team av specialister för att möta varje uppdrag och utmaning. Vår globala kunskap gör att vi kan fortsätta vara en av världens ledande inom revision, skatt och rådgivning. Söker du en arbetsplats där du kan komma ut och möta världen? Nu söker vi ekonomer med intellektuell styrka, analytisk förmåga, hög integritet och smak för nya utmaningar.

Ansök på kpmg.se/careers

aast

roem

.se

/ tbk

.se

/ fot

o: C

orbi

s

Du vill ut och möta världen

Och vi skapar affärs-möten i 700 städer

världen över

Vilket sammanträffande

Innehåll# 2- 2010

Aktuellt 5 Extrempolitik på universitetet

6 Universum Awards 2010

Intervju8 Henrik Fexeus tankeläser

20 Finansmarknadsminister Odell om ungas ekonomi

reportAge14 Börsmäklare som yrke

16 Extremskidåkning i Kanada

24 Uppföljning av COP15

AlltId I reversen26 Kåseri: Ekonomkollektivet

30 Mode: Versaceteatern

32 Krönika: Upp till kamp med Carl Hygrell

34 Kultur: Extrem folkfest

35 International post

36 Gröna sidan: Extremt grönt

38 PR-spaning: Facebook

39 Hälsa: Mot träningsmålet

41 Recept: Sött och extremt gott

42 Ordföranderiet har ordet

44 Uppsalaekonomernas utskott

ÖvrIgt40 PR provar: Choklad

46 Kinells korsord

I N N E H Å L L

Therese MaurinArt Director

Carl HygrellSkribent

Emma MårdSkribent

Oscar SivertzenAD-assistent

Gisela ÅhrbergSkribent

Gustaf OllasSkribent

Malin LindvallSkribent

Elin SweijerSkribent

David AugustssonSkribent

Olof KinellKorsordskonstruktör

Micaela LöwenheimSkribent

Mikael ZetterbergSkribent

Lovisa NilssonSkribent

Helena LindbladSkribent

Carin LeeoSkribent

David BergSkribent

OMSLAGSFOTOPressbild

ANSVARIG UTGIVAREMadeleine Celander

CHEFREDAKTöRHanna Näslund

REDAKTöRLinda Cederquist

ART DIRECTORTherese Maurin

MEDARBETARE I DETTA NUMMERDavid AugustssonDavid Berg Julia BurpeeHenrik FlygareHanna JacobssonRobin HavervallNiclas HolmbergCarl HygrellMartin JägerstadSandra KaståsOlof KinellCarin LeeoHelena LindbladMalin LindvallMicaela LöwenheimJoakim Malmbergs Emma MårdJohan MårfältLovisa NilssonAdina NisellGustaf OllasErik SegerstolpeOscar SivertzenElin SweijerMikael ZetterbergGisela Åhrberg

E-POSTreversen@uppsalaekonomerna.com

TELEFON018-471 69 75

ADRESSKyrkogårdsgatan 2b753 12 Uppsala

HEMSIDAwww.uppsalaekonomerna.com

För annonsering kontakta:reversen@uppsalaekonomerna.com

TRyCKEklundshofs Grafiska AB018-55 08 80

Reversen är en politiskt obunden tidskrift som delas ut till medlemmar i Föreningen Uppsalaekonomerna.

Reversen har en upplaga på 2 000 ex och utkommer sex gånger per år.

# 2 - 2010 redAktIonen

3

Våren är här!Efter en extremt lång, kall och ”vintrig” vinter har barmarken återvänt, check-point halvtermin passerat och klock-orna slagit sommartid. Med vårkänslor och nyfunnen energi välkomnar vi Er till årets andra Reversen. Vi hoppas att ni ska gilla tidningen, som denna gång är fylld med spännande läsning på tema Extrem. En bra relation utgör grunden för all meningsfull kommunikation, menar Henrik Fexeus. I Reversens stora intervju serverar han knepen för hur du lyckas kommunicera dig dit du vill - oavsett om du vill snärja ditt drömföretag eller fånga din drömpart-ner (det handlar inte enbart om ver-bal kommunikation). Vi snackar även privatekonomi och bostadsbrist med finansmarknadsminister Mats Odell, hänger med under en arbetsdag som börsmäklare och följer upp klimatmötet i Köpenhamn. Reversen har dessutom grävt djupare i den känsliga frågan om politiska partiers förekomst på Uppsala Universitet. Vilka budskap får framföras och vem är det som bestämmer? Läs debatten här intill (sidan fem). Sist, men klyschigt nog inte minst, är det dags för er läsare att mer aktivt ta del av tidningen, då vi i detta nummer stolta presenterar Reversens nya, fräs-cha och alldeles egna korsord. Med det sagt återstår bara att luta sig tillbaka i soffan, käka upp påskens sista chokla-dägg och njuta av tidningen du håller i din hand. Trevlig läsning önskar Rever-sens redaktörer!

Ps. Reversen söker ny Art Director inför hösten. Sugen? Se annons i tidningen! Ds.

redaktörerna

Hanna Näslund Chefredaktör

Linda CederquistRedaktör

FOTO: THERESE MAURIN

R E V E R S E N A K T U E L L D E B A T T

Hur hanterar Uppsala Universitet politisk extremism?

ör drygt ett år sedan samlade fyra studenter in namnunder-skrifter på Ångströmslaboratori-et för en motion till studentkåren som föreslog kåren att bojkotta varor ifrån Israel. Väl på plats, och när det egentliga budskapet framgick, bad intendenten på

Ångström, Bengt Hollback, studenterna att avlägsna sig från platsen. Då studenterna redan erhållit tillstånd valde de dock att fortskrida med sin kampanj. Vilken makt besitter Uni-versitetet i fråga om att avvisa åsikter som kan anses uppseendeväckande?

Debatten kring huruvida universiteten ska tillåta besök från partier med extrema åsikter grundas i två problem. För det första anger Uppsala Universitets policy för psykosocial arbetsmiljö att arbetsmiljön ska utformas så att den skapar förutsättningar för arbetsglädje, utvecklingsmöjligheter och trygghet för såväl anställda som studerande. Vid ett flertal tillfällen under året har det i samband med Sverigedemokraternas besök på skolor uppstått tumult och slutat med polisutryckning, vilket innebär att den trygga miljön äventyras. För det andra står det skrivet i diskrimineringslagen att högskolorna inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter. Det är således viktigt att ingen känner sig utsatt på grund av kön, etnisk tillhörighet och religion. Det finns alltid en risk att studenter kan känna sig otrygga eller utsatta med anledning av ett besök från ett extremistiskt politisk parti.

I Sverige har vi dock som bekant, med stöd av grundlagen, rätten att uttrycka vår åsikt, vilket gör att bannlysning av enstaka partier inte är ett alternativ. Det är alla eller inga partier som gäller, vilket torde skapa en intressekonflikt. Per Abrahamsson, chefsjurist vid Uppsala universitet, anger att det är helt upp till uni-versitetet att avgöra vem eller vilka som får besöka våra campusområden. Det finns dock ingen central policy för huruvida partierna ska vara välkomna eller inte. Detta torde innebära att det är intendenten på respektive campus som avgör partiernas vara eller icke vara på skolan.

I ljuset av att universitetets hållning förefaller vara att intendenten bestämmer huruvida poli-tiska partier är välkomna, försätts händelsen

på Ångströms Laboratoriet i nytt fokus. Mot denna bakgrund får det anses anmärkningsvärt att fyra studenter har erhållit tillstånd att hålla ett informationsbord utan att intendenten på förhand är bekant med budskapet. Studenterna visade sig sedermera vara medlemmar av Revolutionär Kommunistisk Ungdom och det budskap som framfördes var i enlighet med partiets åsikter. Uppenbarligen är beslutet om vem som får besöka ett campusområde inte helt och hållet upp till intendenten, såsom Abrahamsson menar att det bör gå till. Det hela har visat sig bero på att inslag i systemet för vår rätt till studentinflytande öppnar en ”lönndörr” för politisk propaganda på Uppsala Universitets campusområden.

Uppsala Studentkår är en intresseorganisa-tion som arbetar med att påverka universitet, kommun och stat för att Uppsalastudenternas intressen ska tas tillvara. Alla medlemmar i Studentkåren, alltjämt samtliga studenter, har rätt att skriva motioner till kåren. I denna process finns dock inslag som, dragna till sin spets, innebär att enskilda studenter kan förbigå intendentens beslut om vem som får sprida information i universitetets lokaler. Medlemmar i Studentkåren kan på eget bevåg kontakta ett av universitetens campus och boka ett informationsbord i studentkårens namn med syftet att samla in namnunderskrifter till sin motion. Enligt högskoleförordningen är ett lärosäte skyldigt att låta en demokratiskt uppbyggd studentförening använda under-visningslokalerna. Abrahamsson förtydligar visserligen att universitetet inte är skyldigt att upplåta allmänna utrymmen till studentkårens möten och att enskilda studenter inte uppfyller kraven för en demokratiskt uppbyggd student-förening. Alltjämt står universitets hörsalar till Studentkårens förfogande.

I realiteten innebär det att om en politisk organisation blir nekad tillträde att ge infor-mation på ett campus kan den, förutsatt att någon medlem även är student, skriva om sina åsikter till motioner. Helt plötsligt träder högskoleförordningens bestämmelser i kraft och intendenten kan på sin höjd neka rätten till informationsbord i allmänna utrymmen, men organisationen kan inte nekas rätten att hålla ett möte i en hörsal. När Studentkåren konsulteras för att bekräfta regelverket kring studentinflytande bekräftar de också vilka konsekvenser ordningen kan få. – Det stämmer. Detta kan givetvis utgöra ett problem. Särskilt inför kommande val, säger Stella Papasotiriou, kårens vice ordförande.

Händelsen på Ångströmslaboratoriet utgör ett tydligt exempel på att intendenten har svårt att fatta beslut om att avvisa en organisation som redan har fått tillstånd att ge information i lokalen. Detta trots att universitetet, enligt Per Abrahamsson, kan bestämma vem som ska få vistas i lokalen. Värt att notera är att den ak-tuella motionen sedermera avslogs med hänvis-ning till att frågan stod utanför studentkårens verksamhetsområde. Detta innebär i praktiken att vilken åsikt som helst, förklädd till en motion, kan framföras i universitets lokaler. Givetvis finns därtill lagar som för bjuder hets mot folkgrupp och förtal, men poängen är att med angivelsen att ärendet gäller en motion till studentkåren finns en genväg runt intendentens beslut och en väg in i universitetets hörsalar oavsett universitets vilja.

Intendenten bör inte heller mot bakgrund av Studentkårens demokratiska uppbyggnad, kunna efterfråga vilken åsikt som studenterna ämnar framföra. På så vis uppstår en risk att berättigade säkerhetsåtgärder inte kan vidtas vid framförandet av extremistiska åsikter om studenterna inte på förhand vill ange vilken information som ska förmedlas. Det bör til-läggas att denna praxis för studentinflytande eventuellt kan vara rådande vid fler lärosäten runt om i landet, varför detta problem sannolikt inte är begränsat till Uppsala Universitet. Med anledning av de tumult som hittills har uppstått i samband med bland annat Sverigedemokra-ternas besök på skolor, kan detta inge oro inför höstens val. r

Inför höstens val har debatten kring extrema politiska partiers vara eller icke vara på landets skolor och högskolor åter väckts till liv, inte minst på grund av Sverigedemokraternas framfart och oroligheterna det medför. Vilken är egentligen Uppsala Universitets ståndpunkt i frågan?

F

”Det hela har visat sig bero på att inslag i

systemet för vår rätt till studentinflytande öppnar en ”lönndörr” för politisk propaganda på Uppsala

Universitets campusområden”

TEXT: JOAKIM MALMBERG

5

R E V E R S E N A K T U E L L T

PVD 2010 – attraktiva arbetsmarknadsdagar även för ekonomer

Har du hört talas om Personalvetardagarna 2010? Det är en dag inom Human Resource Man-agementfältet som anordnas för studenter och näringsliv av personalvetarföreningen Dynam-icus vid Uppsala Universitet. Så varför ska du som ekonomistuderande besöka evenemanget? Personalen är en av företagets viktigaste resurser. Om du ser din framtida roll som chef eller annan ledande befattning är det av yttersta vikt att värdesätta personalens välmående. Om de anställda mår bra, går företaget bra. Den 19:e april slår Uppsala Universitetshus upp dörrarna till PVD 2010. Under dagen erbjuds intressanta föreläsningar, mingel med företagen och möjlighet att delta i spännande workshops. Årets tema är Möt morgondagen redan idag och handlar om hur vi ska möta framtidens utmaningar på den förändrade arbetsmarknaden. En av dagens föreläsare är Gustav Fridolin, före detta riksdagsledamot och författare till den nyutkomna boken Blåsta!. Fridolin kom-mer att diskutera 80-talisternas uppväxt och hur nedskärningarna under 90-talet drabbat genera-tionen. 80-talisten beskrivs ofta som illojal, lat och som en kollektiv individualist. Stämmer det och vad är i sådana fall den bakomliggande orsaken? Få svaret den 19:e april!

Program:9.15 – 9.30 Dynamicus ordförande och vice ordförande hälsar alla välkomna9.30 – 10.30 Föreläsning: Christopher Brewster10.30 – 11.00 Fika11.00 – 11.45 Workshops: Rabbe Hedengren, Maria Scullman, Naseem Quraishi-Larsson och Anna Rosengren & Pär Björklund11.45 – 13.00 Lunch13.00 – 14.30 Workshops: Fredrik Claesson, Kjell Lindström & Magnus Dalsvall Olle Högberg14.30 –15.00 Fika15.00 –16. 00 Föreläsning: Gustav Fridolin16.00 Avslutning18.30 dk Gasque på V-dala nation! (400 kr, anmälan sker till pvd.maf@dynamicus.se)

Dagen är självklart kostnadsfri för dig som är student.

Om du vill läsa mer om PVD 2010, gå in på www.dynamicus.se/pvd

hristofer Lee är Årets Ekono-mistudent 2010 och IKEA är Sveriges mest attraktiva ar-betsgivare enligt ekonomerna. Employer Branding-företaget Universum avslöjade nyligen resultaten från FöretagsBa-

rometern 2010 och den prestigefyllda tävlin-gen Årets Student. Reversen tog tempen på vinnarna under en färgsprakande galakväll på Berns.

Universum, världsledande inom Employer Branding, genomför årligen den omfattande studentundersökningen Företagsbarometern, som avslöjar vilka arbetsgivare som studen-terna finner mest attraktiva i kategorierna ekonomi, it/data, teknik och juridik. IKEA är 2010 års överlägsna favorit bland ekonomistu-denterna, en topplacering de vant sig vid efter åtta år som vinnare. I år delades prispallen med Ernst & Young och Hennes & Mauritz. Ida Lindberg, projektledare för Talent Com-munication på Universum påpekar hur viktigt det är för Universum att kontinuerligt förbättra kommunikationen mellan studenter och deras framtida arbetsgivare. – Genom FöretagsBarometern gör student-

erna sin röst hörd inom området karriärförvän-tningar och framtida ideala arbetsgivare. Detta är en bra möjlighet för studenter att framföra sina åsikter samt informera arbetsgivarna om hur de bäst ska kommunicera med talang-marknaden.

Employer Branding i fokus

EmployerBranding, eller arbetsgivarimage som det kallas på svenskt manér, är hetare

än någonsin. Daniel Wägerth, Employer Branding-Specialist på Universum ser ett starkt ökat intresse, både i Sverige och i andra länder, för att arbeta med arbetsgi-varimage. Anlednin-gen? – Bakgrunden till det ökade intresset är att frågor som rör konkurrens om talanger, framtida kompetensförsörjning samt utveckling av befintliga medar-betare ofta är frågor som är förankrade på ledningsnivå, menar Daniel Wägerth. Genom att företag stärker sin arbetsgi-varimage och jobbar med Employer

Branding skaffar de sig större möjlighet att attrahera de talanger de vill anställa. Chansen att de talanger som är rätt för en viss arbetsgivare också väljer att börjar jobba hos dem, istället för hos en konkurrent, ökar. Daniel poängterar också vikten av att at-trahera rätt medarbetare till sitt företag; – Det är därför viktigt att ett företags varumärke syns bland studenter och att kom-munikationen med studenterna sker på rätt sätt. Eftersom det är medarbetarna som står bakom om företag är lyckosamma eller inte är det mycket viktigt att rätt individer attraheras och anställs av företaget. Viktigt att poängtera är att ”rätt” i detta fall inte behöver vara de talanger som har högst betyg utan de som står för de värderingar ditt företag/organisation står för.

Universum och årets ekonomi- student

Konferencier Henrik Schyffert och Universums VD Michal Kalinowski

TEXT: ADINA NISSEL

TEXT: HANNA NÄSLUNDFOTO: UNIVERSUM

C

6

R E V E R S E N A K T U E L L T

Årets Ekonomistudent Christofer Lee

Årets Ekonomistudent Christofer Lee

Årets ekonomistudent Christofer Lee

Kvällens konferencier Henrik Schyffert vägledde den samlade skaran näringslivsrep-resentanter med anknytning till Employer Branding-frågor genom ett femtontal priser i olika kategorier. Christofer Lee prisades som Årets Ekono-mistudent, en utnämning som enligt pristude-lande företag KPMG fokuserar på ledarskap. Christofer Lee har varit med och startat Caset.se, en sajt som hjälper studenter att bli bättre förberedda inför framtida anställning-sintervjuer. Under 2009 startade han även Doctavia AB tillsammans med en vän, ett tjänsteföretag som förmedlar arbete för svenska läkarstudenter i Finland. KPMG. Chritstofer tror själv att han är Årets Ekonomistudent på grund av sina entreprenöriella insatser. – Jag tror KPMG och Universum an-såg att det var viktigt att lyfta fram sådana prestationer, särskilt i dessa tider, så att andra studenter ska känna “Kan han - så kan ju jag”. Det gäller bara att tro på sig själv tillräckligt mycket för att sedan ta handling. När det gäller attraktiva arbetsgivare går Christofer efter framförallt tre kriterier. – Det jag tittar på hos en arbetsgivare är framförallt hur intressanta jag tycker att arbetsuppgifterna verkar, ifall jag kan stå för företagets ledarskap och om jag kan få den coachning och feedback jag behöver för att bli riktigt vass på det jag gör? Även Föreningen Uppsalaekonomernas ordförande Madeleine Celander stod som final-kandidat till den åtråvärda titeln som, förutom äran, ger vinnaren en ledarskapsutbildning värd 20 000 SEK.

Linnea Götstav knep marknads-föringspriset

Titeln Årets Marknadsföringsstudent vanns av Linnea Götstav, som vid sidan om studi-erna framgångsrikt drivit egna företag inom 3 olika branscher. I sitt entreprenörskap har Linnea haft stort fokus på PR och events och för det nuvarande företaget Renaissance Life, ett livsstilsvarumärke inom smycken, har Linnea gjort många kampanjer samt träf-fat mycket press. Något som uppenbarligen gett goda resultat. – Inom 6 månader som märke har vi etablerat oss på 5 marknader, blivit antagna till London Fashion Week och inbjudna till båda engelsk fashion-TV och internationella modemagasin som bland annat Cosmopoli-tan, säger Linnea Götstav till Reversen. Vad gäller attraktiva arbetsgivare anser Lin-nea att det egna företagandet slår högst. – Självklart är min drömarbetsgivare Renaissance Life! Men det finns förstås många andra spännande arbetsgivare. Det jag tycker är viktigt hos en arbetsgivare är att det finns stora utvecklingsmöjligheter, att företaget har mycket kompentent och differentierad personal samt utmanande projekt och globala möjlighet-er, menar Årets Marknadsföringsstudent 2010.

Arbetsmarknadsministern optimistisk

På plats under årets upplaga av Universum Awards var även arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, som som gav sin syn på arbets-marknadens utveckling de närmaste åren. Han menade att de företag som är goda förebilder inom EmployerBranding utgör viktiga byggste-

nar på den svenska arbetsmarknaden, en arbets-marknad som enligt Littorin ser ut att vända. – Om jag kallade 2009 för ett ”skitår” väljer jag nu att kalla 2010 för Morgonrådnadens år. Även om innebörden av arbetsmarknadens ord är något oklar kan konstateras att vi studenter har goda skäl att se positivt på den arbetsmarknad vi går till mötes. Inte minst med tanke på att företagen alltmer inser vikten av en god arbetsgivarimage. EmployerBranding är ingen trend, det är här för att stanna. r

7

R E V E R S E N I N T E R V J U

HenriK FexeUsKonsten att förstå och påverKa andra

ntresset för tankeläsning är stort. Henrik Fexeus’ bok Konsten att läsa tankar har legat på topp-tio listor i 52 veckor och är översatt, eller håller på att översättas, till elva olika språk. Bokens titel har väckt nyfikenhet och aha-upplevelser, men också orsakat missförstånd och besvikelser hos enstaka läsare, då den inte handlar om att orda-grant läsa tankar.

– Boken handlar om att förstå tankar genom att stu-dera andras sätt att kommunicera, för vi kommunicerar hela tiden. Vi uttrycker det som rör sig i huvudet på oss med hjälp av fysiska reaktioner. Det mest uppenbara är att vi rodnar eller att vi blir arga, och det finns mer subtila tecken också. Genom att öva oss i att snappa upp tecknen så blir vi också bättre på att förstå vad de betyder, och vi kan skapa oss en bättre förståelse för vad som rör sig i huvudet på folk, oavsett vad de säger med orden. Det är definitionen av tankeläsning i boken, säger Henrik.

påverKa sinnesstäMningHenrik Fexeus föddes i Örebro 1971 och flyttade till Stockholm i sjuårsåldern. Han säger sig själv vara en utpräglad stadsmänniska och trivs bäst där det händer mycket och där han kan träffa många spännande männi-skor. Henrik gjorde redan som liten försök att styra vad andra tror och hur de handlar, men han upptäckte det på ett medvetet plan långt senare. – När jag var liten terroriserade jag mina vänner med mitt trolleri. Jag fick trollerilådor från min morbror, så jag åkte runt på barnkalas och trollade för 20 kronor. Trolleri handlar väldigt mycket om påverkan, att få publiken att titta på den hand som inte ska ner i fickan.

Under gymnasiet och åren efter sysslade Henrik mycket med teater, både som regissör och som skådespelare. Han har alltid jobbat mycket med musik och hade under flera år ett band där han spelade keyboard. – Allt det där handlar ju om att påverka människors sinnesstämningar för att få dem att göra saker, oavsett om det är att få dem att förstå vilken känsla man förmedlar på scen eller att få dem att köpa något. Det handlar om att styra ett beteendemönster. Det var först när Henrik började plugga psykologi i mitten av 90-talet som han insåg att det var teorin bakom det som hela tiden fascinerat honom. – Men det var fortfarande inte så att jag la ihop bitarna, utan det skedde egentligen först när jag satt som marknadsförare så sent som år 2004.

UnderHållare OcH FöreläsareNär det tillfälliga jobbet som marknadsförare gled mot sitt slut började Henrik fundera på vad han egentligen ville göra. Han hade blivit lovad en fast tjänst, men tog istället beslutet att gå vidare. – Jag insåg att jag kunde väldigt mycket, både teo-retiskt och praktiskt, om beteenden och hur människor fungerar. Jag kunde använda min trolleri- och teater-bakgrund för att skapa en ny form av underhållning, för det var underhållare jag ville bli, och simulera tankeläs-ning med mina metoder för att göra det som medium påstår sig göra på riktigt. Henrik hörde av sig till pressen och förklarade att han skulle göra en tankeläsningsföreställning, den första i Sverige på 25 år. – Det var ganska anspråkslöst för jag var ju en kille

att kroppsspråk är viktigt har du säkert hört många gånger, men visste du att det vi säger med ord ibland är mindre än tio procent av den totala kommunikationen? tankeläsning, icke-verbal kom-

munikation och psykologisk påverkan kan få många att skeptiskt rynka på ögonbrynen, men dessa fenomen är egentligen inget konstigt alls. För Henrik Fexeus är tankeläsning något vardagligt,

något som alla gör hela tiden och något som vi kan träna oss i att bli bra på. Med fysiska reaktioner uttrycker vi det som rör sig i huvudet, och med kunskap att tyda tecknen kan vi förstå vad andra

tänker och tycker – och påverka det.

iTEXT: LINDA CEDERQUISTFOTO: SVT OCH PRESSBILD

8

”Jag var Ju en Kille som ingen visste vem det var, som sKulle göra något som var svårt att förKlara på ett ställe som var svårt att hitta till”

R E V E R S E N I N T E R V J U

som ingen visste vem det var, som skulle göra något som var svårt att förklara på ett ställe som var svårt att hitta till. Men det fullkomligt exploderade, det visade sig finnas ett jätteintresse, och media uppmärksammade det enormt mycket.Efter det började telefonen ringa från folk som ville att Henrik skulle komma till deras företag och föreläsa. Henrik blev förvånad då han trodde att det bara var han som tyckte ämnet var intressant, men föreläsandet gick bra och blev snabbt ett heltidsjobb. – Men sedan gick det över till semi-narier, som blev heldagsworkshops, som blev tvådagarskurser… och jag såg aldrig mig själv som någon utbildare, jag skulle ju underhålla. Plötsligt stod jag där och höll i tvådagarskurser, och det var inte riktigt var jag ville vara.

KOnsten att läsa tanKar – ica-bOKenFör att kompensera föreläsningarna skrev Henrik ett manus till en underhållnings-baserad tv-serie baserad på hans kunskap och stora intresse. Sveriges Television nappade, och i januari 2006 spelades en pilot in. Plötsligt sa centralen på SVT att de inte längre ville ha projektet och att de inte heller ville se piloten.

– Jag hade ingen aning om varför, det blev något missförstånd där. Allt hade flutit på bra, och så blev det bara tvärstopp. Jag funderade på vad jag skulle göra och kom fram till att sammanfatta allt jag hållit på med de två senaste åren och skriva en bok. Bokidén väcktes tidigare då chefen på företaget som sålde Henriks föreläsningar tyckte att Henrik skulle skriva en bok bara för möjligheten att kunna promota honom som en författare. – Jag tyckte det var en fruktansvärt dålig anledning till att skriva en bok. Så en dag står jag på mitt lokala ICA och ska handla mjölk, tillsammans med alla andra singelföräldrar som också står där mitt på dagen och ska handla mjölk. Då ser jag pocketstället, och tänker att om man ska skriva en bok, då vill man ju att den ska vara där. Att hon som står framför mig där och plockar upp Camilla Läckbergs nya, ska ta min bok istället. Hur skriver man en bok för att nå målgruppen spon-tanköpare med ICA-kasse? En faktabok som skrivs mindre akademisk och mer lättsam och kul måste vara knepet, och med den tanken blev det plötsligt intressant. Jag bestämde mig för att skriva Konsten att läsa tankar, ICA-boken!

HjärnstOrMUngefär samtidigt som boken blev förlagd hörde SVT av sig igen. Produ-centerna till piloten hade visat den trots att de inte fick, och responsen var väldigt positiv. – Så två år efter att jag hade haft min lilla föreställning på den lilla teater-scenen, så var jag plötsligt både med både bok och tv-serie. Det gick väldigt, väldig fort alltihop. Men även om jag bara hållit på med det i två år så hade jag lagt grunden till det i 15 år, jag hade bara inte hittat rätt output för det. Piloten resulterade i programmet Hjärnstorm som sändes på tisdagskvällar i SVT under hösten 2007, och våren 2009 sändes ytterligare en säsong. I program-met utförde Henrik psykologiska ex-periment på olika personer, vars resultat sedan analyserades och diskuterades. – Det jobbiga med Hjärnstorm var att inget av det vi filmade skulle ha varit gjort av mig innan, och helst inte av någon annan heller. Det innebar att det inte fanns några prejudicerade fall som vi kunde titta på. Vi hann aldrig repa heller, någonsin. Allt var bara idéer tills vi stod på gatan med en kamera, och då visste vi att vi hade fyra timmar på oss att få det att fungera. Annars skulle det bli ett jädrigt

”att Kunna sKapa en bra relation med någon blir en grund för all meningsfull KommuniKation”

10

dåligt inslag för det fanns inget utrymme att göra något annat istället. Experimenten var ofta smygfilmade, men Henrik tillbringade alltid lång tid efter inspelnin-gen med att prata med försökspersonerna, få dem att förstå syftet och varför det var viktigt. Det var dock aldrig en garanti att experimenten skulle lyckas. – Avsnitt nummer ett i första säsongen handlar om minne, och det avsnittet har en egen liten plats i mitt hjärta dels för att det var det allra första, och dels för att det innehöll många saker som jag var väldigt osäker på om vi skulle klara av. Vi testar både mitt minne och jag får mammor att glömma namnen på sina barn i barnvagnarna. Jag hade ingen aning om det skulle fungera, men det blev riktigt bra.

när dU gör sOM jag villI Henriks andra bok När du gör som jag vill låter han oss läsare förstå hur styrda vi är i våra tankar och val, när vi egentligen tror att vi handlar av egen vilja. Från morgon till kväll blir vi utsatta för tusentals budskap och försök till övertalning utifrån, och i boken tränar Henrik oss, med övnin-gar och exempel, att bli bättre på att genomskåda idéerna som någon annan försöker stoppa in i våra hjärnor. Boken innehåller också verktyg som vi kan använda när vi vill få en idé att gå igenom hos andra. – När boken kom blev jag påhoppad ibland. Folk sa ”Ska du verkligen skriva om det här? Det går ju att utnyttja rätt illa!”, och någon sa att jag hjälpte till att sprida ondska i världen. Men dem som många ser som ondskefulla, marknads-förarna, kan ju redan det här – jag talar om det för alla andra! Sedan insåg jag dock att de inte alls kan det, för boken köps av många reklamskolor i Sverige. För att bli en duktig marknadsförare anser Henrik att psykologin är en essentiell del att ha kunskap om. – Som marknadsförare handlar det om att få människor att begå en handling, eller få en idé som de annars inte skulle ha fått. Det är psykolo-gi, och marknadsföring är i grunden psykologi. Vill du bli en duktig marknadsförare kan det vara dumt att hoppa över den biten och bara studera till exempel formgivning. Men jag kan tycka att det är lite skönt att man inte är så hårt psykologiskt drillad inom marknadsföringen, nu är det mer en sport. Man får en liten chans i alla fall!

sinnescirKUs Efter två böcker och två säsonger av Hjärnstorm kände Henrik att det kunde bli tråkigt med en runda till av samma sak. Det var dags för något nytt, och eftersom grundtanken hela tiden varit att underhålla, ville han nu göra en show. – Jag ville göra en stor grej som ingen sett maken till! Jag lyckades hitta ett produktionsbolag som trodde på idén, vilket inte var helt lätt då det var svårt att förklara vad det var, haha. Showen fick namnet SinnesCirkus och skrevs under två veckor sommaren 2009. Idén var att hela showen skulle vara ny, även om publiken sett allt som Henrik tidigare gjort. Showen har spelats på Intiman i Stockholm och hade premiär i sep-tember 2009 – i samma veva som Henrik slutade föreläsandet. I showen använder Henrik tillämpad psykologi och manipulativ kommunikation för att visa prov på att mentalt styra och läsa av sin publik. Exakt vad som händer under showen är han tyst om. – Jag har en liten pakt med publiken varje gång, de får inte berätta för någon vad som händer

Under inspelningen av Hjärnstorm FOTO: SVT

11

R E V E R S E N I N T E R V J U

under showen. De är medagenter hela tiden, men jag kan inte avslöja för mycket. Skulle du berätta för någon så kan de inte gå och se showen själva, det är lite som att låna ut en bok och berätta vem mördaren är. Den sista föreställningen i Stockholm spe-lades i slutet av mars, men showen ska turnera i Sverige i höst.

alla Får liggaHenriks tredje bok beskriver han som något av en utvikning från de två första. Alla får ligga är en praktisk handbok i förförelsekonst, baserad på kunskap om hur vi människor påverkar och kommunicerar med varandra. Den innehåller inga teoretiska resonemang, utan är underhål-lande och lättsam – skriven till den som vill se resultat av sitt raggande. – Idén med boken är att få alla att förstå att du är en spännande och attraktiv människa och att du kan få andra att förstå det också. I boken är det sedan massa olika tekniker att åstad-komma det. Henrik säger att han inte skrivit boken för att han själv ansåg att den behövdes, utan för att efterfrågan var så stor. – Så fort Konsten att läsa tankar kom, undrade folk ”Jaha, om jag gör det här, får jag hångla då?”. Efter nästa bok sa de ”Jaha, nu ska jag påverka honom och få honom att gilla mig”. Men herregud, då skriver jag det här! Som singel var jag själv väldigt intresserad av frågeställningarna, så jag gjorde all research som behövdes. Jag ser boken som en liten ut-flykt, jag tar ju fortfarande avstamp i de andra två böckerna, men inom ett väldigt specifikt område. Den självklara frågan är då: Får alla ligga? – Ja och nej, måste jag säga nuförtiden. Jag får väldigt många mejl, framförallt från kvinnor som skriver ”Äntligen, jag vill bara tala om att det funkar skitbra!” Men ibland får jag lite skit för boken från folk som tror att jag

skrivit den för att tjäna pengar. Vad många inte vet är att Alla får ligga är den bok som folk har absolut svårast att köpa av alla tre – det är ett lite känsligt område.

KvinnOr bättreAtt Henrik skulle vara någon slags natur-begåvning i att förstå andras tankar förnekar han bestämt. – Nej, jag är som alla andra. Jag har bara haft ett enormt stort intresse och inget liv över huvud taget, haha. Folk pratar OS och jag vis-ste inte om att det hade hänt. Jag är så otrolig nördig på min grej. Enligt Henrik är tankeläsning en grundläg-gande del i hur vi kommunicerar med varan-

dra; alla gör det redan hela tiden. Problemet är att om vi inte vet om att vi gör det kan vi missa väldigt mycket som vi borde snappa upp. Ännu värre är att vi missuppfattar det vi tar in. Och allra värst; vi har kanske lärt oss fel själva. – Jag skickar ut en signal som jag tror att du tolkar på ett sätt, men du tolkar den helt annorlunda eftersom jag använder signalen fel. Om allt det här sker utan att vi riktigt vet om det så är det inte bra. Alla kan lära sig och bli duktiga på tan-keläsning. Det handlar bara om träning. – Alla kan absolut lära sig det! Men som med allt finns det ju de som är bättre och sämre på det av sig själva, och vissa kommer att kunna träna upp sig till att bli bättre än vad andra kan träna upp sig till. Män och kvinnor skiljer sig dock. – Kvinnor är bättre, helt klart. Det går naturligtvis att teoretisera varför, men det går aldrig att bevisa varför. Tyvärr, så leder det ofta till att kvinnor tror att vi män är lika bra, och då sker en falsk form av tankeläsning. Resultatet låter ungefär såhär: ”Om du verkli-gen älskade mig så skulle du veta att jag inte ville gå på festen, fast jag sa det. För du borde kunna läsa de andra signalerna.” Och det gör inte vi män, vi lyssnar på vad ni säger. Har du sagt det – fine!

KUnsKapsKanalen OcH ny bOKUtöver showen är Henrik aktuell med ett nytt program på Kunskapskanalen, med premiär den 19:e april. Det är ett diskussionsprogram där tunga frågor tas upp, och temat för första avsnittet är cancer. – Efter Ligga-boken behöver jag få tillbaka min trovärdighet igen, haha! En ny bok som kommer ut nästa vinter är också på gång. – Den är tillbaka till de två första, idén är lite att knyta ihop säcken. Det blir bok nummer fyra, fast nummer tre i ”trilogin”. Henriks böcker är, förutom underhållande, också en bra utgångspunkt för den som är intresserad av att läsa om hur vi människor kommunicerar utan ord, för att förstå hur vi hela tiden påverkas av yttre faktorer i våra val och hur vi skapar goda relationer. – Om du har något att säga till någon som du vill att den ska förstå eller gå med på, eller om du bara har ett budskap, så måste du först få den personen att respektera dig och tycka om dig. De som vi respekterar och tycker om lyssnar vi och litar på, och de vi inte gillar säger till oss, det skiter vi i. Vi kan mötas på ett mycket artigt plan, men då måste du övertyga mig med rent logiska argument och hoppas att jag köper det, vilket är ett skört och omständigt sätt att kommunicera på. Att kunna skapa en bra relation med någon blir en grund för all meningsfull kommunikation och det gäller i alla lägen, både privat som yrkesmässigt, avslutar Henrik.

Vill du veta med om Henrik Fexeus?Besök www.henrikfexus.se, eller hans blogg

”En tankeläsares vardag” på www.henrikfexeus.se/blog

peKa på det dU vill Ha

Vi pekar ofta på saker. Framför allt pekar vi på det vi tycker om. Den vill jag ha! På samma sätt när vi är attraherade av någon pekar vi ofta på dem. Vi gör det inte uppenbart med ett utsträckt finger. Det skulle se jättekonstigt ut. Utan vi gör det mer indirekt och förföriskt; vi pekar med våra ögon (genom att hela tiden titta dit), med våra händer och armar, med våra ben och fötter. Du kan använda dig av detta genom att subtilt visa ditt intresse för någon redan på håll. Om du pratar med flera personer på en gång men är speciellt intresserad av en av dem, så kan du visa det genom att låta dina fötter eller händer peka mot den per-sonen. Den du ’pekar’ på kommer känna sig utvald och som om han får mer av din uppmärksamhet, även när du pratar med andra.”

Tips # 089 i Alla får ligga

Håll UtKiK eFter MiKrOUttrycK

De flesta av oss har så kallade mikrout-tryck i våra ansikten. De signalerar starka känslor, men uttrycken försvinner väldigt snabbt. Oftast på bråkdelen av en sekund. De sker reflexmässigt och vi vet sällan om att vi gör dem. Det finns ett speciellt mikrouttryck som sker när vi plötsligt ser nån vi tycker är attraktiv. Då höjs våra ögonbryn för en kort stund. Det öppnar våra ögon mer och ger ljuset möjlighet att reflekteras i dem, vilket ger oss stora, glänsande ögon vilket i sin tur gör oss mer attraktiva. Som om det satt ett snöre mellan ögonbryn och axlar lyfter vi även axlarna snabbt uppåt och sänker dem sedan igen samtidigt som vi höjer på ögonbrynen. Axel- och ögonbrynslyftet varar bara u ungefär en femtedels sekund. Sen är det över. Det är med andra ord lätt att missa, men om du ser någon göra et så är det en bra signal om att den personen tycker att du är attraktiv. Eftersom den här typen av ansikts-uttryck sker omedvetet är det mycket möjligt att han ännu inte insett att han är attraherad av dig. Men mikrouttryck ljuger inte. Du vet bara om att han gillar dig långt innan han själv vet det.”

Tips # 096 i Alla får ligga

”det vi Kommunice-rar med ord är ibland mindre än tio procent av den totala KommuniKa-tionen”– från Konsten att läsa tankar

12

©2010 Accenture. All rights reserved

Visit accenture.se/apply

Choose Accenture for a career where the variety of opportunities and challenges allows you to make a difference every day. A place where you can develop your potential and grow professionally, working alongside talented colleagues. The only place where you can learn from our unrivalled experience, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

Outstanding Consulting opportunities for Economics & Business graduatesAccenture is looking for talented and analytical graduates who want to jump start their career. At Accenture you will work with the best people to solve the toughest challenges and do what hasn’t been done before.

Our outstanding experience and resources will give you unmatched opportunities to move your career to the highest level. Accenture has been named “Best Large Workplace 2009” by the Great Place to Work Institute.

Accenture also offers great development opportunities, continuous training and an outstanding CSR-program where you can participate in local and global activities.

Don’t miss your moment. Visit our website and apply today.

Getting satisfaction from what you do.Just another day at the office for a high performer.

“Marknaden har en förmåga att pendla

mellan två extremer. En dag tittar man bara på de dåliga

nyheterna, en annan bara på de bra”

en dAg som aktie-

mäklare ktiemäklarna på SEB Enskilda Equities arbetar långa arbetsdagar som mer eller mindre spend-eras framför datorskär-men, något som för många kan låta avskräck-ande och väldigt tråkigt.

Väl på arbetsplatsen inser vi dock att så är inte fallet. Tiden flyger förbi i rasande fart när Re-versen följer SEB:s aktiemäklare under en dag. 05.00Långa sovmorgnar som student är bara att glömma. På vissa arbetsplatser börjar dagen vid åtta, medan den på andra startar redan vid sju. Med detta i åtanke beger vi oss mot SEB:s huvudkontor i Stockholm för att under dagen följa en aktiemäklare. Människorna lyser med sin frånvaro på Stockholms gator och om New York ska vara en stad som aldrig sover så är Stockholm det motsatta. Då vi kvart i sju står framför SEB:s portar kan man minst sagt säga att vi med spänning hänger på låset. 07.00 Förväntansfulla möter vi Mathias Liljefors, aktiemäklaren som vi under dagen ska följa, vid receptionen. Redan i hissen på väg upp till kontoret träffar vi en kollega till Mathias som är gammal Uppsalastudent. Inte bara Han-delsstudenter alltså, det här känns lovande. När vi kommer in i det så kallade ”trading-rummet” möts vi av redan arbetandeaktiemäklare som alla sitter med frukosten framför datorskärmarna. Mathias ger oss en snabbtur genom rummet som är uppdelat efter typ av arbetsuppgift. Aktiemäklarna sitter sam-lade för sig. Liksom aktietraders, derivattrad-

ers, analytiker och back-office. Innan vi sätter oss ner noterar vi att nästintill alla aktiemäklare sitter vid sina platser men att ingen av tradarna ännu har anlänt. Vi sätter oss ner bredvid Math-ias som frågar om vi läser Dagens Industri. – Inte? Börja med det. Som aktiemäklare är det extremt viktigt att konstant hålla sig uppdaterad. Man måste veta mer än kunderna, så att de tycker att det är värt att prata med oss.

07.30För att kunna bistå kunderna på bästa sätt krävs det att hålla sig uppdaterad. Som en del i detta deltar de som anlänt till arbetsplatsen klockan 07.30 i ett morgonmöte. Vi sätter oss nyfikna på åskådarplats vid sidan av bordet. Stora delar av mötet sker via telefonkontakt med kollegor i andra städer, där det bland annat tas upp vad som skett på börsen, samt aktuella nyheter i olika företag. Deltagarna antecknar flitigt sam-tidigt som den sekretessbelagda informationen flödar – information som för oss låter som rena grekiskan.

08.00Under tiden som Mathias går iväg på ett internt möte som vi inte får närvara vid på grund av sekretess, sitter vi kvar vid datorn och läser Dagens Industri. Ska man hålla sig uppdaterad gäller det att börja i tid. 08.15När Mathias kommer tillbaka börjar arbetet framför datorn med så kallade “morning calls”. Det innebär att han ringer till kunder och underrättar dem bland annat om de senaste nyheterna på börsen, samt vad han tycker och tänker. Medan aktiemäklarna kontaktar sina kunder märker vi hur tradarna börjar droppa in,

A

Extrema ekonomyrken

Yrket aktiemäklare

En mäklare har en löpande kontakt med ett flertal kunder. Vilka dessa kunder är varierar

mellan allt från privatpersoner till stiftelser, eller företag som har ett starkt intresse i aktiehandel. Den

här artikeln berör aktiemäklare som hanterar institutioners ak-

tieportföljer. Mäklaren hjälper då till genom att ge råd i affärer, men också med att finna den andra parten vid en affär. En

aktiemäklare bistår även företag som ska börsnoteras att göra introduktioner. För redan börs-noterade bolag som behöver

nytt kapital kan en börsmäklare hjälpa till att finna köpare till de

nyemitterade aktierna.

För den ekonom som söker en lite mer extrem arbetsmiljö och vill vara i händelsernas centrum finns många alternativ. Vi har under en dag fått följa aktiemäklaren Mathias Liljefors för att få en inblick i trading-rummets unika atmosfär.

TEXT & FOTO: GISELA ÅHRBERG OCH CARIN LEEO

14

R E P O R T A G E N Ä R I N G S L I V

även dem med frukosten framför skärmen. Innan börsen öppnar tar vi tillfället i akt att tala med en av de få tjejerna på avdelningen. Louise, som jobbar med derivattrading, pratar om hur det känns att jobba på en mansdomin-erad arbetsplats. Hon berättar om en projekt-grupp för kvinnor som hon är aktiv i, vars syfte delvis är att få in fler kvinnor i tradingbran-schen. Hennes antagande till varför det är så få kvinnor inom yrket är att kvinnor i allmänhet fått för sig att det är ett manligt yrke, vilket inte är fallet. Om man passar i tradingbranschen eller ej har ingenting med kön att göra, utan snarare personligheten. Mathias poängterar att en aktiemäklares karaktär är viktig för att lyckas inom yrket. – Ska man jobba som mäklare måste man vara social och kunna hantera människor. Man måste vara serviceinriktad och tycka att det är kul att prata med andra. Vidare trycker Mathias på vikten av att ha ett starkt självförtroende och egen uppfattning om saker för att vara en bra “speaking partner” som kunderna uppskattar. 09.00Börsen öppnar och det märks genast hur tempot skruvas upp. En kollega till Mathias beskriver dock att dagens tempo inte alls är så hektiskt som det var förr. I och med den digitala utvecklingen kan mycket av transak-tionerna underlättas och mycket av den interna informationen kan överföras via datorerna. Med andra ord är det inte lika mycket öppen budgivning över borden som det tidigare varit. Detta betyder dock inte att folk sitter still vid sina datorer utan att säga någonting. 09.10Intensiteten går upp och ner, men något som är säkert är att beredskapen för att när som helst kastas in i hetluften måste finnas. Mathias hinner inte med att ha mer än korta samtal med oss. Istället tittar vi imponerade på när mäklarna gör affär efter affär. Under en dag görs det allt från en till femtio affärer. Det är lätt att glömma hur mycket pengar som faktiskt är i omsättning. Det är inte en miljon det handlar om utan snarare flera, och då är Stockholmsbörsen endast cirka två procent av världsbörsens totala omsättning. 09.30Vi har nu varit vakna i fyra och en halv timme och en kopp kaffe känns välbehövlig. 10.00Tempot stiger och temperaturen har märkbart höjts några grader.

10.25Mathias tar en liten paus i jobbet för att visa oss analytikernas arbete. I motsats till vad många tror, är man som aktiemäklare inte låst vid datorn hela dagen, men det är inte att rek-ommendera att bli borta alltför länge. – Är man borta från desken allt för mycket tappar man information och känslan för marknaden. Man måste spendera ganska många timmar per dag vid desken. Både på gott och ont, säger Mathias. Trots de många timmarna vid desken är jobbet som aktiemäklare enligt Mathias väldigt stimulerande. – Det händer alltid saker och man tvingas hela tiden att ta till sig ny information. Man pratar mycket med kunniga människor så man får ta del av många intressanta diskussioner. 10.50Vi känner av att tempot sjunker en aning då det närmar sig ”lunchkoma”, som de anställda själva kallar det, även om affärerna fortfarande fortsätter. Vissa dagar på börsen kan vara lite lugnare, men det finns förstås också mer händelserika dagar, då inte ens finns tid att hämta kaffe. En mer extrem händelse Mathias berättar om är finanskrisen hösten 2008. – Marknaden mer eller mindre kollapsade. Den gick ned cirka tre och en halv procent dagligen och det var fullständigt kaos. Aktiemarknaden kan enligt Mathias vara extremt negativ, men sen kan den också vara extremt positiv. – Marknaden har en förmåga att pendla mellan två extremer. En dag tittar man bara på de dåliga nyheterna, en annan bara på de bra. Marknaden har en tendens att överdriva det negativa och överdriva det positiva. Det gäller att förstå den dynamiken för att inte bli överkörd.

11.00Några av de anställda börjar slå sig ner framför datorn med lunchen. Den som tror att lunchen är en timmes rast och ro i mat-salen kan tänka om. 11.30Mathias frångår sin dagliga rutin och följer med ner till matsalen för att äta lunch med oss. Till vår förvåning tycks inte andrummet från arbetsplatsens höga tempo direkt ha en positiv inverkan på Mathias, utan snarare tvärtom. Att de som jobbar som aktiemäklare brinner för sitt jobb och finner stimulans i arbetet är tydligt. 12.00Påsarna under ögonen börjar sakta uppenbara sig, och vi tackar för oss. För Mathias och hans kollegor fortsätter emellertid dagen med fler spännande affärer. Efter att ha spenderat förmiddagen i SEB:s tradingrum känns yrket som aktiemäklare mer lockande än någonsin. Även om arbetsplatsen består av en klar majoritet företagsekonomer är det inte helt hopplöst för er som läser till en nationalekonomisk examen, då det enligt Mathias även är viktigt att förstå helhetsbilden. En fördel är att ha ett stort intresse för, och praktisk erfarenhet av, aktiehandel. Det gör att en förståelse för den situation kunden befinner sig i skapas. Som aktiemäklare finns ingen självklar karriärstege, men klart är att det finns det goda möjligheter till att jobba utomlands på stora finansmarknader som London och New York. Det är något Mathias starkt rekommenderar till unga aktiemäklare. – Det är ju där det händer, lite klichéartat, men det ligger någonting i det, säger Mathias. 17.30Stockholmsbörsen stänger, men det är ju trots allt bara dryga tolv timmar kvar tills en ny, händelserik dag på SEB Enskilda Equities börjar igen. r

Carin Leeo, Mathias Liljefors och Gisela Åhrberg 15

Roman Schiefer från Österrike åker stort och orört på glaciären ovanför Asulkan Hut. Fotograf: Karina Høgsand.

R E P O R T A G E V Ä R L D E N

järilarna i ma-gen. Adrenalinet som pumpar i blodet. Utsikten över de vitkläd-

da dalarna nedanför. Lugnet som infinner sig strax innan drop-

in. Allt stillnar, bara berget och jag. Total närvaro. Total kon-centration. Att vara så levande en människa kan bli.Beroende av det vita ruset.

F

SÖKANDET EFTER

THE WHITE RUSH I ROGERS PASS,

KANADATEXT: MIKAEL ZETTERBERG

R E P O R T A G E V Ä R L D E N

itt sökande efter ruset. Efter skidåkning, natur och adrenalin förde mig i höstas efter avslutad utbytes-termin till en månads skidåkning i Revel-stoke, en liten, ny-byggd skidort i BC, British Columbia i västra Kanada. På vintern en skidåkares

dröm – BC är 23 gånger större än Schweiz till ytan, och orten Revelstoke har en årlig snö-nederbörd på 15 meter. Mellan Revelstoke och Kicking Horse ligger Rogers Pass – backcoun-try-skidåkningens mecka. Här finns inga liftar,

du går själv upp med snöskor eller hudar under skidorna med start från motorvägen, som hålls fri från laviner med hjälp av militärens haubitsar.

Belöningen är vad som kan klassas som världens bästa snö, även kallad champagne powder, avsaknad av turister och en naturupplevelse utan dess like. Dagarna innan jag och två vänner liftar upp till Rogers Pass från Revelstoke har det snöat 70 centimeter i Rogers Pass. Vi passerar skyltar som varnar för hungriga grizzlybjörnar och pu-mor, på väg in genom skogen. Målet för turen är Asulkan Hut, en obemannad stuga 2 100 meter över trädgränsen, för oss en cirka fyra timmar och 900 höjdmeter lång tur från den motorväg där vi påbörjar färden. I fyra dagar upplever vi ett konstant white rush, med snö upp till midjan i skogen nedanför stugan, och orörda toppar med glaciärsåkning ovanför. För mig finns ingenting bättre än att gå upp på morgonen, titta ut över morgonsolens röd-

gula bergstoppar och spänna på hudarna under skidorna. Friheten och tystnaden – ensamheten i den vitklädda kanadensiska vildmarken är obeskrivlig. Att sätta ena foten framför den andra, andas in den tunna kalla luften och känna hur kroppen värker från gårdagens skidåkning samtidigt som den skriker av lycka över att vara på gång igen. Att 500 höjdmeter senare, svettig och med förmiddagssolen i ögonen sätta på sig hjälm och goggles, spänna åt pjäxorna och känna hur det vita ruset börjar rinna till. Det är detta du kämpat för. Den bottenlösa snön som skjuter upp i svängarna och träffar ansiktet. Det får dig att glömma allt. Friheten i att välja en helt egen linje i skogen, mellan stenar, träd – och stup. Att inse vad du egentligen lever för. Att ensam dra stora, breda svängar över några orörda fotbollsplaner fyllda med snö. Jag inser att jag är beroende; beredd att gå långt för att hitta det vita ruset och utan planer på att vänja mig av vid det. r

”DET äR DETTA DU Käm-PAT FÖR. DEN bOTTENlÖSA

SNÖN SOm SKjUTER UPP I SVäNGARNA OCH TRäFFAR

ANSIKTET FåR DIG ATT GlÖmmA AllT”

m

Roman Schiefer och Lukas Böhler firar efter en lyckad bestigning av en av top-parna ovanför Asulkan Hut. Under sista biten av toppbestigningen fick vi ta av oss skidorna och klättra på alla fyra, utan rep och med spadar som isyxor. Pjäxor och tjocka vantar på isiga, lösa bergsklippor var onekligen ett nervöst inslag, men Lukas, en erfaren bergsbestigare från Schweiz, guidade oss säkert upp. Fotograf: Mikael Zetterberg

18

R E P O R T A G E V Ä R L D E N

Oven Asulkan Hut står frostbiten i Rogers Pass på morgonkvisten. Stugan är

obemannad, har 12 bäddar, gasolkök och ett till-

hörande utedass. Vatten fås genom att smälta snö.

Till höger: Kvällshäng i stugan efter en lång skid-dag. Solen gick ned runt

klockan fem och på kvällen lagade vi mat, smälte snö,

torkade kläder, spelade kort, lade pussel och som-

nade innan klockan nio. Fotograf: Karina Høgsand.

Morgonsolen lyser på bergstopparna över Rogers Pass,

sett från utedasset cirka 20 meter från stugan.

Fotograf: Karina Høgsand

Roman Schiefer kämpar med skidorna på ryggen

för att ta sig upp på en av topparna. Luften är tunn och benen värker.

Men solen skiner, det är blå himmel och snart

väntar belöningen på vägen ned.

Fotograf:Mikael Zetterberg

tt dovt mullrande sprider sig utanför cen-tralstationens portar. Den livliga trafiken illustrerar kontrasten av fyrtio minuters tågresa mellan två svenska städer. Äntligen har den värsta vintern släppt taget och lämnat utrymme för några subtila vårtecken – sol, droppande istappar och

upptinade människoansikten. Vi har tagit oss från lärdomsstaden Uppsala till Stockholm för att intervjua finansmarknads- och kommun-minister Mats Odell.

– Så vad pluggar ni? Berätta om er tidning Reversen! Det låter mycket intressant! Mats, som precis varit på konselj på slottet, hälsar oss välkomna på sitt kontor på finans-departementet. Här har han arbetat sedan regeringsskiftet 2006, men har en lång politisk bakgrund med poster som ungdomsförbunds-

ordförande för KDU, riksdagsledamot och som kommunikationsminister.

Mats Odell är mycket intresserad av är ekono-miskt beteende. Hur mycket svenskar vet om hur man sköter sin ekonomi, men också om följder som kommer av ekonomiska handlin-gar. Vi frågar honom om vad han anser om unga svenskars ekonomiska beteende idag. – Jag tycker att det ser rätt bra ut. Många unga sparar och vill skaffa sig egna bostäder. Skanska gjorde en undersökning för några år sedan som visade på att hela nittio procent bland åttiotalisterna vill äga sin egen bostad. Väldigt många börjar också på ett eller annat sätt att förbereda sig inför detta ekonomiskt. Men vad vi också är medvetna om är att det finns stora kunskapsluckor kring privateko-nomi bland dagens unga. Många fastnar till exempel i det här med SMS-lån, snabba enkla lån som sedan visar sig vara väldigt jobbiga att bli av med. Det är sådan problematik som bland annat legat som grund för att regeringen har gett Finansinspektionen (FI) i uppgift att leda en satsning på privatekonomisk folkbild-

ning. Detta handlar dels om att driva på med mer kunskaper om privatekonomi i skolorna, men nu har vi också lyckats få in det här på SFI, Svenska för invandrare. Det bygger på att nyanlända invandrare i samband med sven-skundervisningen ska få lära sig grundläggande begrepp och kunskaper om ekonomi.

Undersökningar från FI visar att drygt var tionde vuxen svensk har bristande kunskaper eller ett osunt beteende när det gäller pri-vatekonomi. För omkring 150 000 människor har det gått så långt att man kan tala om ett finansiellt utanförskap – Finansiellt utanförskap är något väldigt allvarligt. Det är när unga, och även äldre för den delen, sjabblar bort sin privatekonomi och hamnar i skuldfällor. Detta leder till att de mister sina arbeten, inte kan få hyreskontrakt eller mobilabonnemang – de ställs så att säga utanför samhället. Det här är inte sällan en inkörsport för ytterligare problem, därför är det farligt att hamna i ett sådant beteende. Det är av den anledningen som jag tror att det är vik-tigt att vi skapar goda förutsättningar för unga

e20

R E V E R S E N I N T E R V J U

Mats Odell

TEXT: LOVISA NILSSON OCH MICAELA LÖWEINHIEM FOTO: PRESS, LOVISA NILSSON

människor att lära sig hantera sin privatekonomi.

Som det ser ut idag är det lätt för företag att ge ut mikrolån utan att särskilt stora krav ställs på dem. Om man nu tar SMS-lån, hur mycket tror du beror

på okunskap och hur mycket beror på marknaden? – Systemet kommer definitivt att stramas åt framöver, det kommer att krävas av dem som lånar ut att de också tar kreditupplysningar som verifierar att den som tar dessa lån också kom-mer att kunna betala tillbaka. Det ska heller inte vara för lätt att ta lån – man ska inte kunna sitta och SMS:a och så har man flera tusentals kronor i sin mobiltelefon omedelbart. Det är viktigt att det finns utrymme för eftertanke, att man hinner göra en kalkyl på vad det kommer att kosta per månad. Räcker mina pengar till detta, har jag råd med denna konsumtion? Det tror jag är en viktig dimension. Men jag tror också att okunskapen om hur det fungerar är ganska stor. Ju mer man får en kunskapsbakgr-und kring sin egen privatekonomi, desto bättre motiverade val kommer man också att göra när det gäller att bestämma vad man ska låna och vad man ska konsumera.

Mats tycker tillsammans med sitt parti Kristde-mokraterna att privatekonomi ska införas som ett ämne i skolan – såsom det ser ut i många

andra europeiska länder, däribland Storbritan-nien. De motiverar detta med att man som medborgare måste kunna hantera sin dagliga ekonomi och hushålla med pengar. – Att hantera sin egen ekonomi är ju lika viktigt som så många andra kunskaper. Det är en fundamental grej genom hela livet, säger Mats. ”Kanske viktigare än att lära sig steka rårakor på hemkunskapen” inflikar Micaela, och Mats håller helt med. – Man ska inte underskatta kunskap som att veta när Karl XII dog, men jag tycker också att det är viktigt att vi har förståelse för vår egen ekonomi – speciellt eftersom vi får allt större eget ansvar över den. Vi fattar beslut om pen-sionsval, hur vi ska låna pengar och på vilket sätt vi ska köpa bostad.

I Uppsala, där de allra flesta studenterna lever på de drygt 8 000 kronorna som man får i studiestöd, klagar många på att de har alldeles för lite pengar. Vad tror du detta grundar sig på – att vi har för lite pengar eller att är vi dåliga på att ta hand om dem? – Pengar är alltid en begränsad resurs tror jag, utom för en väldigt liten grupp människor. Jag tror också att studiemedlens knapphet är en slags pedagogik på ett sätt; att man lär sig hantera en sådan situation. För även om studier är det viktigaste, så är det nog inte fel att man har extrainkomster. Att man har fotfäste på arbetsmarknaden genom ett extrajobb. För det gör ju att man får ett kontaktnät och i sin tur bättre möjligheter att få ett arbete om man

redan har varit inne på arbetsmarknaden, än om man kommer direkt ut ur en utbildning.

Och det är väl också ett steg in i en aktiv jobbpolitik när man gör tydligare kopplin-gar just mellan arbetsmarknad och utbild-ning, för som du säger så är det väldigt mån-ga som tar sig igenom tre eller fem år långa utbildningar och som faktiskt aldrig har haft någon erfarenhet att arbetsmarknaden, konstaterar vi. Mats nickar och inflikar: – Än att yrvaket resa sig upp och liksom famla ut på arbetsmarknaden.

Diskussionen om privatekonomi, och fram-förallt ungas syn på sina tillgångar, för oss in på ett annat nära beläget ämne – bostads-marknaden. Lovisa berättar om sina iakttagels-er från internetforum där en viss uppfattning verkar cirkulera om att äga en egen bostad även utan inkomst gestaltas likt en mänsklig rättighet. Den svenska bostadsmarknaden är i verkligheten däremot snårig och för många svåråtkomlig. Mats har stått i spetsen för reger-ingens nya bostadsreformer och vi frågar vad han har att säga om detta. – Om ni vill prata om bostadspolitik så kan vi prata länge, säger Mats. Det finns en upp-fattning även bland politiker att det första man gör som ung är att köpa en nybyggd bostad. Jag tror att det är lika onaturligt för en ung människa att köpa en fabriksny bil det första man gör som att flytta in i en helt nybyggd bostad.

PriVatekONOmiN i NYtt FOkUS

21

Nedan: Lovisa Nilsson, Mats Odell och Micaela Löweinhiem

R E V E R S E N I N T E R V J U

Vad skulle du säga är bakgrunden till bostadsbristen, framförallt i storstäderna idag? – Tidigare regeringar har subventionerat vissa typer av bostäder men de har ändå varit väldigt dyra. Och de här subventionerna och andra typer av regleringar har bidragit till att svenska byggkostnader ligger 55 procent över EU-genomsnittet. Det har varit oerhört skadligt – vi har byggt hälften så mycket som våra nordiska grannländer. Allmännyttiga bostadsföretag har inte arbetat på affärsmässiga villkor utan de har arbetat enligt en självkostnadsprincip som har gett artificiellt sett låga hyror. Dessa har sedan varit normerande också för de privata fastighet-sägarna vilket har gjort att det inte har lönat sig att bygga hyresfastigheter. Detta har medfört att man istället fått pumpa in subventioner och så har prisnivåerna på byggnadskostnader drivits upp och så har det varit en ond spiral. För att illustrera detta byggdes mellan 2000-2007 180 000 nya bostäder för nio miljoner män-niskor. I Norge byggdes 250 000 för hälften så många. Detta gör att det finns ett mycket större utbud av bostäder vilket håller hyrorna nere.

Hur kan man göra det lättare för människor att hitta rätt bostad? – I Sverige har vi jättelånga bostadsköer som driver upp priserna. Så problemet måste angripas både genom ökat byggande och med att få en prismekanism som fungerar. Det har den inte gjort, vilket har hämmat byggnation och därför har vi väldigt långa köer. När det inte finns någon ekonomi i att bygga hyresfastigheter har istället skattemedel pumpats in och priserna har drivits upp ännu mer. Det viktiga är att bygga det som efterfrågas på marknaden för att få igång så kallade flyttked-jor vilket gör att det så småningom bli en billig hyresrätt ledig för att folk flyttar vidare i kedjor förklarar Mats. Trähusfabrikanterna säger att när ett nytt trähus byggs så föranleder det flyttkedjor i sju steg där i slutändan en billig tvåa blir ledig. Det går alltså inte att bygga billiga tvåor, men om du bygger sådant som folk efterfrågar så kommer det också att lösgöras bostäder.

Vad innebär de nya reformerna som regerin-gen har genomfört? – Subventioner och regleringar tas bort och är en av de största bostadspolitiska reformerna under de senaste decennierna och innebär en helt ny princip för hyresmarknaden i Sverige. Vi tar bort det som har varit det verkliga locket över svensk bostadsmarknad, nämligen allmännyttans så kallade hyresnormerande roll. Vi gläds också med beskedet att regeringen fått till stånd en reform som nått bred uppgörelse och som oppo-sitionen lovat att behålla även vid ett eventuellt maktskifte.

Borde inte det här i en förlängning medföra positiva förändringar även för arbetstillfällen och jobbpolitik? – En bankruttförklaring är en stat som inte kan se till att det finns en bostad där man fått ett jobb eller en studieplats. På den svenska bostads-marknaden har det alltså funnits ett allvarligt fel som har resulterat i de långa bostadsköerna och höga priser. Det är det vi nu ändrar på. r

22

R E P O R T A G E V Ä R L D E N

Ordets makt för studenter i Iran

ppsalastudenten Mona Strind-berg har valt att engagera sig mot diktaturen i Iran, och särskilt för studenternas situ-ation i landet. Mona är själv född i Iran, men uppvuxen i Sverige. Hon engagerar sig i

orättvisor och hennes nationalitet gör kän-slan av att vilja ta ansvar än starkare. – De studenter som fängslas, torteras och hängs hade lika gärna kunnat vara jag själv, därför ligger den här frågan nära hjärtat. Det enda som skiljer oss åt är att mina föräldrar flyttade ifrån Iran i tid.

Facebook som verktygGenom det sociala forumet Facebook har Mona startat gruppen ”In SUPPORT of the people of IRAN in their fight for freedom and democracy” samt fansidan “Students in Support of the Students in Iran”. Genom sin facebooksida vill hon göra de iranska rösterna hörda och föra vidare information som kanske annars skulle stannat inom Irans gränser. – I somras när min väninna i Iran me-jlade mig och berättade att de hade blockerat Facebook och möjligheten att skicka sms, då startade jag genast den första gruppen. Om de inte får föra sitt ord vidare så ska jag göra det åt dem, säger Mona.

MediablockadDet är viktigt att information om vad som hän-der sprids vidare genom internet, då det saknas oberoende media i Iran. Allt kontrolleras av regimen. Istället intar människorna i landet rollen som journalister; de twittrar, bloggar och skriver på facebook - det vill säga under perioder då dessa forum inte är blockerade. Det har hänt att landets styre även förstört satel-

liter i syfte att förhindra nyheter från utlandet att nå befolkningen.

Regimen är mycket stark och har stöd från terroror-ganisationer, då de i sin tur stödjer

Hamas, Hizbol-lah och Jihad. På 31-årsdagen av den islamska revolutionen, den 11 februari, valde tusentals människor att demonstrera mot regimen, trots allvarliga hot om avrättningar och liknande. Det gick inte lång tid innan militären började skjuta mot folk och ta tillfånga civila, speciellt unga människor. För att ta bort fokus i utländsk media från behandlingen av demonstranterna,

valde Ahmadinejad att prata om kärnvapen. – Det gör ont i många iranier att se sitt land förstört på grund av diktaturen, när den persiske kungen Kyros cylinder anses som världens första kända urkund om de mänskliga rät-tigheterna. Men iranierna har stort hopp om frihet och det är därför som de kämpar vidare och inte ger upp.

Straff utan brottFörenta Nationerna behövs för att skydda det folk som dess regering inte skyddar. Men iranierna anser att Ban Ki-Moon inte gör tillräckligt för att hjälpa dem. Den hjälp folket i Iran fått hittills stannar vid några uttalanden och brev från stormakter och FN, trots en medvetenhet om att diktaturen inte bryr sig om sådant. – Varje kväll hämtas studenter från sina hem och slängs i det ökända Evin-fängelset utan rättegång och utan skydd, där de torteras och våldtas tills de får sin dom. Hittills har många avrättats och fler väntar på avrättning. Vad är deras brott, undrar Mona. Att de vill ha frihet och demokrati och har deltagit i fredliga demonstrationer?

Besvikna på SverigeMånga iranier är besvikna över hur Sverige ag-erat i situationen, speciellt när Sverige nu haft mer makt som EU-ordförande. Efter valet gick både Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Tysklands premiärminister Angela Merkel ut med kritik mot Ahmadinejad, men i Sverige

sa Reinfeldt ingenting utan skickade istället Sveriges ambassadör i Iran till regeringsinstal-lationen. – Jag kallar inte Sveriges politik neutral, utan rent ut sagt falsk. Att man tycker saker men inte vågar uttala det är falskhet. Frihet är ingenting man kan ta för givet, och studenterna i Iran behöver veta att de har stöd, det kommer hjälpa dem i deras fortsatta kamp. Det finns ett citat av den persiske poeten Saadi som är skrivet på FN-byggnaden i New York, vilket på ett bra sätt beskriver vårt ansvar för våra medmänniskor.

“Human beings are members of a whole, in creation of one essence and soul. If one member is afflicted with pain, other members uneasy will remain. If you have no sympathy for human pain, the name of human you cannot retain"

” Varje kväll häm-tas studenter från sina hem och slängs i det ökända Evin-fängelset utan rättegång och utan skydd, där de tort-eras och våldtas tills de får sin dom”

UTEXT:ELIN SWEIJER FOTO:KAPAZETA & MAFATE69 FLICKR PHOTO

24

R E V E R S E N D E B A T T

cop15vad hände egentligen i Köpenhamn?

Köpenhamn skulle en aktionsplan faststäl-las på hur världen skulle lyckas minska sina utsläpp så att den globala uppvärmningen skulle uppgå till sammanlagt högst två grader celsius år 2050. De 192 länderna som hade samlats skulle helst åta sig juridiskt bindande sänkningar av utsläpp och de rika länderna skulle stötta de fattigare med bland an-nat klimatvänlig tekniköverföring för detta

ändamål. Det var äntligen dags för handling och beslut, för en gångs skull så skulle politikerna och makthavarna ha talat färdigt. Innan ledarna anlände till mötet hade arbetet varit hårt med att ta fram en förhandlingstext, ett diskussionsunderlag att förhandla kring. Dock kom man inte överens och det bildades, som så många gånger förr, två läger mellan den rika industrialiserade världen i väst och den fattiga världen med utvecklingsländer i syd och öst. Diskussionen stod kring vem som, relativt sätt, skulle få göra de största uppof-fringarna för att nå målen. In på mötets sista dygn förhandlades det och till slut kom ett mycket urvattnat avtal till stånd. Avtalet fick namnet Köpenhamnsöverenskommelsen, eller Copenhagen Accord, med ett minst sagt otillfredsställande resultat.Tvågradersmålet kommer inte att nås. Siffror för hur myck-et i-länderna ska minska sina utsläpp till år 2020 saknas, och därmed saknas det också en plan för när de globala koldioxidutsläppen ska minska. Ingenting i texten anger att innehållet på sikt ska resultera i ett juridiskt bindande avtal, trots att det var EU:s viktigaste krav. Ytterligare ett nedslående resultat är att det tyvärr inte väcktes någon klarhet i hur ”världens lungor”, regnsk-ogarna, ska skyddas mot vidare avverkning. Istället ska Köpenhamnsöverenskommelsen ses som en vägledning till nästa klimatmöte, COP16 i Mexico, i november 2010. Vissa makthavare menar att det senaste klimatmötet snarare ska ses som en början - frågan är när vi får se slutet? För den som har följt dramat kan känslan efter det att mötet avslutades beskrivas som något av uppgivenhet. Ett antiklimax av gigantiska proportioner om man så vill. Festen kom av sig. I sitt inledningstal till mötet sade Barack

Obama ”Frågan är om vi skall gå vidare tillsammans eller om vi skall splittras.” Världen gick knappt vidare och var mycket nära att splittras. Vad vi fick var en tydlig överens-kommelse om att vi har ett problem, som vi ju redan visste, och att vi måste tala vidare om hur vi ska lösa problemet på riktigt då de nuvarande åtagandena definitivt är otillräck-liga. Vad är då problemet, egentligen? Varför blev det ingen grande finale för de inblandade? Kanske kan en stor del av skulden läggas på USA. Landet står för en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp och är den enda kvarvarande supermakten om än på nedgång. I och med detta har de ett tungt ansvar att bära. Det talas idag om att ”örnen”, USA, sakta men säkert håller på att bli besegrad av ”draken”, Kina. Därför fanns det inget politiskt utrymme för Barack Obama att gå med på bindande utsläppsminskningar om inte Kina hade gjorde detsamma. Kina menar dock att USA måste ta första steget. Emellertid, om USA hade tagit ledningen och ansvaret i frågan och gått med på ett bindande avtal, som också hade varit acceptabelt för samtliga parter, så hade ingen av de övriga deltagande länderna på mötet haft utrymme att inte skriva under. Men istället blev Köpenhamnsmötet ett uttryck för ett maktspel mellan världens ledande länder med USA och Kina i spetsen, tätt följt av EU, Brasilien och Indien. Sir Nicholas Stern sammanfattade problematiken med ”En sak fattas, en vilja att fatta politiska beslut, en vilja att gå vidare.” I grund och botten handlar det om en rädsla för att komma efter i den globala konkurrensen, inget land vill, som en konsekvens av klimatåtgärderna, behöva tappa i konkurrenskraft och ekonomisk utvecklingstakt. Det makthavarna beslutar om på internationell toppnivå får kon-sekvenser på hemmaplan och påverkar de väljare som sedan måste mötas i nästkommande valkampanj. En annan sida av myntet är dagens levnadssätt och konsumtionskultur i väst som orsakar den klimatpåverkan vi förhandlar om. Om vi istället såg på vad som är roten till problemet så kanske en riktig förändring skulle komma till stånd? Nu försöker vi förhandla med naturen och inte med vårt levnadssätt. Varför inte börja i andra änden? r

TEXT: DAVID BERGFOTO: PRIVAT

I två år hade världens länder förhandlat och förberett sig för klimat-mötet, COP15 i Köpenhamn. De vackra talen skulle bytas ut mot vackra underskrifter. Klimatmötet i Köpenhamn skulle bli den stora finalen då världens länder enades och en ljusare framtid skulle gå att skönja i det nästkommande 2010 och det nya decenniet.

i

25

att tänka FrItt är stort,

men att tänka kollektIvt

är större

K R Ö N I K A

mAnIskt mAIn-streAm eller beprÖvAd Överlev-nAdsstrAtegI? det är Inte ovAnlIgt Att vI ekonomstu-denter både umgås, pluggAr och sÖker jobb Inom sAmmA socIAlA kretsAr. hur vIktIgt är det egentlIgen Att tänkA FrItt?

tt tänka fritt är stort, men att tänka rätt är större”. Dessa ord deklareras på Universitetsaulan i Uppsala och efter en tid på ekonompro-grammet börjar jag undra om inte citatet till viss del är sant när det kommer till

oss ekonomer. Vi ekonomstudenter är varken speciellt originella eller fritänkande vad gäller våra val efter påbörjad utbildning. Även om vi törstar efter mycket, verkar vi alla törsta efter samma sak. Vi har samma problem, samma mål och samma intressen. Efter snart tre års efterforskning har jag nu kommit fram till fem karaktärsdrag som visar att vi ekonomer tänker kollektivt och gärna likadant.

eKOnOMstUdenten vid Uppsala Universitet är engagerad Det första man som ny Uppsalastudent får höra är hur viktigt det är att engagera sig och ta

tillvara på studentlivet. Därför byts skoltid ofta ut mot föreningsaktivitet eller nationsverksam-het. Det finns alltid något att göra istället för att plugga; sälja biljetter, städa toaletter, ringa sponsorer eller sätta upp en affisch. Engagem-anget leder till nya, spännande kontakter och uppdrag och de flesta håller med om att engagemanget kan berika mer än studierna. Den engagerade ekonomstudenten brinner för sin sak och kan tillbringa åtskilliga timmar åt planerande och genomförande av just sitt projekt. Frågar man vad syftet är med denna ideella verksamhet får man från ekonomen ofta svaret; ”Jag brinner verkligen för det här” eller i andra fall – ”För att det ser bra ut på CV:t”.

eKOnOMstUdenten vid Uppsala Universitet gillar KOntaKter Betyg – Schmetyg säger de flesta och hävdar vidare att det i slutändan är kontaktnätet som är avgörande i framtiden. Sanningen är nog att vi som läser på Ekonomikum lär känna en massa folk, som vi med lite tur minns namnet på. Vi går till Ekonomikum måndag till torsdag, gästar några föreläsningar eller minglar i Hum-

lan. Samtalsämnen som dominerar våra kon-versationer är tidsfrågan om när juristerna ska ge upp och lämna Eko eller huruvida Humlan kommer att höja kaffepriset till 13 kronor eller ej efter påsk. Skolan kommer i andra hand, för det finns ju inga omfester. När du sedan kom-mer upp på lite högre nivåer och inser att studi-erna kanske ändå är lite viktiga, blir trösten att du ändå inte vill jobba på en arbetsplats som inte värdesätter social kompetens.

eKOnOMstUdenten vid Uppsala Universitet vill Ha det bästa sOMMarjObbet

Trots halvdana studieresultat (sådär 50 procent VG i snitt) vill Uppsalaekonomen ha ett intern-ship till sommaren. Problemet är att vi inte nöjer oss med vilket internship som helst, utan vill gärna ha ett på Unilever, Schibsted eller Accenture. Hetsen och stressen börjar redan efter jul. Plötsligt börjar kursarna intressera sig för lunchföreläsningar och företagspubar, det snackas intervjutekniker i korridorerna och alla verkar veta vad de ska söka till sommaren. Det skrivs klanderfria CV:s, perfekta person-

“a

TEXT: HELENA LINDBLAD

26

liga brev och det snackas snacket med viktiga nyckelpersoner under Kontaktdagarna. Många är vi som söker, några är vi som får komma på intervju och ett fåtal av oss blir till sist anställ-da. Vad händer med resten? Några struntar i sommarjobbet och läser en sommarkurs, andra sticker ut och reser medan de allra flesta verkar hamna i kassa/kundtjänst på Handelsbanken eller Länsförsäkringar.

eKOnOMstUdenten vid Uppsala Universitet åldras snabbt Det räcker med några terminer på Ekonomi-kum för att vi ska känna oss till åren komna. Nya studenter, nya nollningar och plötsligt är klientelet på nationerna förbytt. Bolognapro-cessen ställer oss inför ett vägskäl där valet inte i själva verket står mellan en kandidat eller masterstitel, utan huruvida Uppsala fortfarande är roligt efter tre år? Är det verkligen okej att bo i studentkorridor när du är 25, och när är du egentligen är för gammal för att gå på nation? Kakelbaren på Stockholms nation byts ut mot betydligt lugnare Landskap och plötsligt står vi och muttrar orden ”Det var bättre förr.” Det

gäller alltså att smida medan järnet är varmt, nollningen spårad och Kakelbaren inte alltför stökig.

eKOnOMstUdenten vid Uppsala Universitet vill göra Karriär

När vi efter några år är nyexaminerade från Uppsala Universitet, vill vi alla ha det perfekta fasta jobbet. En arbetsplats som är dyna-misk, en organisation som är platt samt en arbetsmiljö där det råder ”högt i tak”. Efter att ha jobbat några somrar på bank eller gjort vårt internship är det dags för det första riktiga job-bet, språngbrädan för en karriär som pekar spikrakt uppåt. Det är nu vi tar steget och blir key account managers, konsulter eller något annat coolt, såsom controller på H&M. Vi flyttar från Uppsala till Stockholm, åker till kursgårdar och går på after work med de nya kollegerna. Gästspel i Uppsala inträffar då och då i form av företagspresentationer eller representation. Vi har gått i mål och äntligen blivit de där förebilderna som visar andra att vi Uppsalaekonomer är här för att stanna. Mina slutsatser efter snart sex terminer på

Ekonomikum är att det kanske inte är så viktigt att tänka fritt i alla lägen? Att vara mainstream verkar äntligen ha accepterats och att följa strömmen verkar vara ett bra sätt att lyckas. Vi engagerar oss, bygger kontaktnät och åldras i kapp på Ekonomikum för att till sist söka samma jobb och internship. Det är tryggt, det är enkelt och vi vet vad vi får. ”Att tänka fritt är stort, men att tänka kollektivt är större” – åtminstone på Ekonomikum. r

27

K R Ö N I K A

Att springA MArAthon

ag tror att drömmen om att sp-ringa marathon väcktes när jag såg filmen Run Fatboy Run. Kanske fördes mina tankar tillbaka till tioårsåldern, då jag ännu inte vuxit från babyhullet (som min mamma så rart kallade det) och kom på

20:e och sista plats i Lilla Lidingöloppet. Kanske ville jag som ekonomistudent iden-tifiera mig med den, i filmen smarte, snygge och framgångsrike, investmentbankiren från London. Hursomhelst, allt började en mörk, och förmodligen också kall, novem-bereftermiddag i Ekonomikums bibliotek. Det var jag och min rumskamrat som i sedvanlig ordning försökte hitta nya extrema utmaningar att dra med varandra på. Jag tror att jag, i jakten på att bli dagens alfahanne, var först med att klicka i ansökningsformuläret på internet och knappa in kortuppgifterna. Sagt och gjort, jag skulle springa mitt livs första marathon. En månad efter Valborg och fem dagar efter vårbalshelgen var det dags. Jag och min gode vän styrde kosan mot Stockholm och jag var mycket taggad. Så taggad att jag glömde både t-shirt och keps hemma. Som stolt blivande marathonlöpare stegade jag in på Löplabbet och sa ”Jaaa, jag ska ju springa marathon nu…”. ”Jaha…?” svarade killen som jobbade, och jag insåg

att jag inte var den första som behövde komplettera något dagen till ära. Jag hittade en t-shirt och fick skarva med en damkeps (något som jag fick veta långt senare). Intet ont anande om min avtagande street cred spatserade jag in på Östermalms IP och in i startfållan. Starten gick, och vilket fantas-tiskt lopp det skulle bli! Hög på endorfiner insåg jag hur otroligt vackert Stockholm är med allt sitt vatten, Stadshuset, Djurgården och alla de platser vi sprang förbi (i detta fall var mitt halvtaskiga lokalsinne en välsignelse). Jag hade turen att springa jämsides med två korta italienare i fotbollslandslagströjor som helt oblygt utropade ”Ciao bella!” till fruntimmer åt både höger och vänster. Det var band som spelade, folk som hurrade och solsken i överflöd. Det sistnämnda gjorde det i och för sig väldigt varmt, så många koppar sportdryck blev det. Medan jag sprang tänkte jag på hur fantastiskt det var att vara en del i massan av endorfinkicka-nde människor som rörde sig i strid ström. Tids nog kom jag fram till Valhallavä-gen, in på ett fullsatt Stockholms Stadion och succén var ett faktum – jag hade klarat ett marathon!

TEXT: MARTIN JÄGERSTADFOTO: JNSBIZS FLICKR PHOTO

J

28

VIll DU HA VäRlDENS bäSTA IDEEllA jObb?

Då SKA DU SÖKA TIll POSTEN SOm ART DIRECTOR FÖR SVERIGES bäSTA STUDENTTIDNING REVERSEN.

Har du en passion för visuell kommunikation?Drivs du av ideellt engagemang och personlig utveckling?Är du ständigt på jakt efter nya utmaningar?Tycker du om att jobba i team?Kan du hålla deadline?

Nu söker vi nya hungriga studen-ter som vill ta Föreningen Uppsa-laekonomernas tidning Reversen till nya höjder inför hösten 2010!

Som Art Director för Reversen ansvarar du för tidningens grafiska och estetiska profil. Du har även kontakt med tryckeriet tillsammans med chefredaktören. Som Art Director är det viktigt att du värderar kvalitet framför kvantitet, kan jobba kreativt under stressiga förhållanden och håller deadline utan undantag!

Som person är du ambitiös, posi-tiv, samarbetsvillig och driven. Du tar ansvar för dina arbetsuppgifter och tycker om att prestera. Du trivs i sociala sammanhang, och tycker om att jobba intensivt.

Det krav vi har är att du ska vara student och kunna jobba obehindrat i InDesign och Photoshop.

Låter det här som något för dig? Sök idag!

Skicka ett mail till reversen@uppsalaekono-merna.com med en motivering till varför du vill bli Art Director för Reversen.

Har du frågor om posten? Kontakta Therese Maurin på therese.maurin@uppsalaekonomerna.com

Arbetet är helt ideellt, men ger en otrolig erfarenhet inför det kommande arbetslivet. Du får även en chans att träffa många inspirerande människor och får vänner för livet. Att vara AD för Reversen är bland det bästa jag har gjort under min utbildning i Uppsala!

Nuvarande AD Therese maurin om jobbet:

A N N O N S

TEXT & FOTO: SANDRA KASTÅS

A L L T I D I R E V E R S E N

juni 2006 beslutades att Ver-sacekoncernen, från och med kvinnornas vårkollektion 2007, skulle hyra Teatro Alcione och anta namnet Versaceteatern. Byggnaden är en kulturell ikon i Milano och var tidigare, precis som namnet antyder, en teater. Den ovala byg-

gnaden med takkupol och golv i olika nivåer skulle passa perfekt för modevisningar. Vid ombyggnationen av teatern anställdes arkitek-ten Rocco Magnoli, som tidigare ritat hotellet Palazzo Versace på den australiensiska guld-kusten. De ursprungliga balkongerna och gal-leriet togs bort och det nya området gav plats åt tusen personer, med en catwalk i mitten.

attraKtivt läge Versaceteatern är belägen på Piazza Vetra, distriktet bakom den vackra och historiska Milanese San Lorenzokyrkan, och utgör nu-mera en multifunktionell arena som rymmer ett flertal visningar per år, show room, presentati-oner, konferenser och speciella evenemang. Att ha en fast plats för sina visningar och event är till stor fördel, då det är svårt att hitta passande lokaler under modeveckan. Kostnaden för en visning är omkring 200 000 euro, där den

största utgiften är den fasta kostnaden för hyra av lokalen. Med tanke på att det är minst fyra visningar under en modevecka blir det mycket pengar. –Versace, och de andra stora klädkedjorna, prioriteras ofta av press och media. Detta gör att de mindre kända klädmärkena ofta lägger sina visningar i närheten av Versaceteatern om de ska ha dem innan eller efter en Versace-visning, annars hinner inte pressen dit, säger Marco Ramon. inga vardagsprOdUKterFrån och med år 2009 öppnades Versaceteatern även för andra event, dock inte för konkurre-rande verksamhet. Modevisningar är det ännu bara Versacekoncernen själva som anordnar i Teatro Versace. Andra event som hålls i lokalen måste godkännas av Versace själv. – Han tillåter inte att tråkiga vardagsproduk-ter ställs ut här, såvida det exempelvis inte är extremt väldesignade badkar, säger Marco och skrattar. Däremot har det förekommit bilmässor och andra event, vilket visar på lokalens flexibilitet. Att hyra Versaceteatern kostar cirka 10 000 euro per dag för själva eventet, och hyran av lokalen under förberedelserna ungefär hälften.

bacKstage på VerSace teaterN

Med Mr. raMOnUnder kvinnornas modevecka i slUtet av feb-

rUari flockas reportrar och kändisar Utanför ett av milanos modemeckan – versaceteatern.

marco ramon på eventbolaget exhibita, med välkända kUnder som tod’s koncernen och

dior cosmetics, bjöd på en rUndtUr backstage i den välkända teaterbyggnaden

i FOTO: David Barrie Flickr Photo

30

FasHiOn repOrt

milanocentrum för lyxvarumärken och europas modeindustri

ljUsäglOrna ger en Känsla av HiMlaöppningInnanför teaterns dörrar slussas besökaren genom tre kolonner i glas, där utställaren har möjlighet att visa videos och log-gor. Vidare finns två ingångar till själva visningsrummet, en för press och en för köpare. De största köparna och pressen får alltid platser på första raden. Här finns även ett PR- och pressrum där personal ser till att foton och videos från visnin-gen omedelbart skickas till olika medier. Själva visningsrummet är inrett helt i svart och har hundratals ljuskäglor. När ljuset riktas mot mitten av rummet ger det en känsla av himlaöppning. Vi går vidare till ett sidorum med en privatingång där kändisarna vanligtvis går in till visningen. – Om exempelvis Jennifer Lopez eller Madonna kommer hit, så går de in genom den privata ingången och provar ut vilka Versacekläder de vill bära på visningen. En våning upp ligger det riktiga backstageområdet där modellerna byter om. Här står fortfarande klädhästarna från senaste modevisningen och lapparna med modellernas namn är kvar. En trappa ned ligger ytterligare ett omklädningsrum där modellerna som endast har ett ombyte, och därmed inte behöver vara lika snabba ut på scen, håller till. Varje modell har även en egen påklädare som hjälper till med allt, plus en annan som ser till att alla knappar är knäppta och att plagget ser ut som det ska.

MOdeller till paKetpris – För att få tag i riktigt duktiga och kända modeller, såsom Daria Werbowy som vi använde nu senast, kan vi ibland förhandla med agenturerna om att hyra dem tillsammans med några andra från samma agentur och på så sätt få ett paket-pris för modellerna. Det är precis som en vanlig marknad, säger Marco. En känd modell kostar cirka 2 000 euro, medan en okänd kostar omkring 800 euro, men det räcker med att hon har gjort en kampanj för ett stort klädmärke för att priset genast ska öka. Under modellcastin-gen provas fem till sex plagg till varje modell för att sedan se vem som passar bäst i vilken dress. Ytterligare en trappa ned ligger smin-klogen. Här fixas smink, hår och de sista detaljerna på kläderna. – Sminköserna är väl utvalda och endast de bästa används till modevisnin-garna. Vi spenderar upp till 20 000 euro bara på att sminket ska bli perfekt, vilket gör att belysning och all utrustning i logen måste vara optimal för att ge yrkesmän-nen möjlighet att kunna utföra ett bra resultat.

I ett sidorum finns en symaskin och en strykbräda för att fixa de sista detaljerna på plaggen. – Designern kan, bara tio minuter innan modellen ska ut på scen, bestämma sig för att ändra någon detalj på plagget.

lite söMn Under MOdevecKanÅrets modevisning, som varade i 12-15 minuter, förbereddes av Marco och de andra i teamet under flera månader innan själva visnin-gen. Datum ska spikas, inbjud-ningar skickas, modellcastings genomföras, press in-formeras, och sminköser och frisörer ska anlitas. – Som eventar-rangör måste du ha koll på allt som rör eventet; vem som gör vad, vart alla ska och så vidare, eftersom alla kom-mer till dig med frågor. Jag är den första som kommer till eventet och den sista som går härifrån, efter städarna, säger Marco. – Under en modevecka kan du inte räkna med att sova mycket, du hinner i stort sett endast åka hem för att ta en dusch och byta om. r

”Vi spenderar upp till 20 000 euro bara på att sminket ska bli perfekt”

För att läsa mer om Milanos mod-eliv, besök Sandras blogg på www. sukdesign.blogg.se

FOTO: Courtney Bolton Flickr Photo

FOTO: Amatamoda Flickr

FOTO:Style.com

31

A L L T I D I R E V E R S E N

e senaste åren har det förekommit en intensiv debatt om övervakningssamhäl-lets utvidgande. Tio år efter Sovjetunionens kollaps, vilket blev demokratins och marknadsekonomins triumf, har George Orwell och hans 1984 blivit aktuell. London, platsen där Orwells

roman utspelar sig, är den mest kameraöver-vakade staden i världen. I Sverige avlyssnas vi av FRA och i USA har lagar som the Patriot act instiftats. Alla har de blivit exempel på Storebrors långa hand och den post-9/11-värld vi befinner oss i beskrivs ofta som just allt mer orwelliansk. Få känner dock till att en av Orwells största influenser till att skriva 1984 är ett verk som publicerades redan 1932, 17 år innan 1984 gavs ut.

Brave New World skriven av Aldous Huxleys ses tillsammans med bland andra Karin Boyes Kallocain som de första exemplen på så kallad dystopisk litteratur. Men den värld Huxley må-lar upp är dock radikalt annorlunda än Orwells skildring av ett skräckinjagande och totalitärt stalinistiskt samhälle. I Huxleys värld är det inte tankepolis, historieförfalskning, konstant bevakning eller tortyrkammare som härskar, utan en hedonistisk kult av lättja och snabb njutning. Här är samhällsinvånarna tydligt avgränsade i kaster – det styrande skicket, de intellektuella och arbetare. Fortplantningen är planerad och sköts via provrör i fabrik och här genomgår barn från tidig ålder pavloviansk betingning för att acceptera sin roll i samhäl-let. Religion är avskaffat, historien likaså och folket mätta och belåtna. Som grädde på moset har Världsstaten också skapat den perfekta dro-gen – och nu finns det inget skäl att någonsin tänka en otrevlig tanke.

I 1984:s totalitära värld förbjuder Big Brother ett privatliv, staten konstruerar sanningen och historien och förbjuder libidon och sexuell njutning, familj och vänner – Orwells samhälle är ett slavsamhälle av den typ som idag exis-

terar i Nordkorea. Människor motiveras av en rädsla och ett hat mot en extern fiende – i 1984 kallas denna fiende Eurasien och för Nord-korea är motsvarigheten USA. Folket hålls i schack av ett uppmålat hot från en påstådd fiende som demoniseras, och i såväl det fiktiva Oceanien som dagens Nordkorea motiverar man folkets lidanden med att man befinner sig i ett oupphörligt krig. – Krig är Fred. Frihet är Slaveri. Okunskap är Styrka.

et den mardrömslika stalinistiska diktaturen Orwell målar upp är idag sinnebilden för ett totalitärt samhälle. I Huxleys Brave New World förs vi närmare en kritik av vår samtid.

Istället för att ge oss glimtar av slavlivet i Nordkorea håller han upp en spegel mot oss själva – vilket är än mer skrämmande. Huxleys dystopi är dock en extrem karikatyr av den av honom avskydda masskulturen och populärun-derhållningen. Boken är ett fönster till ett samhälle där kulturen blivit banal, platt och fokuserad på ögonblicklig tillfredsställelse. I Orwells värld förbjuds böcker för att de ansågs farliga, I Huxleys behövs ingen sådan censur – ingen har intresse av att läsa en bok. Här är det Henry Fords ord som klingar klarast: History is bunk, historia är skräp, det enda som betyder något är nuet. I Orwells värld förbjuds och undertrycks sanningen och själva språket förändras för att göra just detta. I Huxleys värld översköljs medborgarna av så mycket information att de passiviseras och låter sig skedmatas – människorna har slutat bry sig.

Under sin samtid var Huxley betraktad som på gränsen till reaktionär och boken fick ett svalt mottagande. Om boken hade släppts idag skulle han vara en briljant samhällsanalytiker, där kommersialisering och populärunderhålln-ing härskar ser kulturen ut att bara bli plattare och plattare. Vi lever i en kultur där färre och färre läser och där man helt utan ironi ser ett tv-program vid namn Big Brother – som går ut på just total hedonistisk nihilism.

Under bara det senaste året har två stycken helt olika fenomen belyst just denna kulturella utveckling.Micael Dahlén, Professor i Marknadsföring

och Konsumentbeteende på Handelshögskolan lanserade 2008 begreppet Nextopia om det samhälle vi lever i. Han beskriver kulturen idag som en Nexttopi där vi ständigt längtar efter nästa sak, nästa pryl, nästan förhållande, nästa jobb som vi förväntar oss kommer vara bättre än vad vi har nu. Det är en kultur som i jakt på tillfredställelse hela tiden jagar efter nästa händelse. För att citera Dahlén själv: ”I Nextopia är vi inte lyckliga särskilt länge, men många gånger!” Så ser livet ut i förväntnings-samhället!

Det andra, kanske något extrema, exemplet är Erik Gandinis Videocracy där det italienska mediasamhället granskas och framställs i allt annat än fagert ljus. De italienska mediernas ogenerade sexism och hedonism blandad med banalitet har skapat ett samhälle där allt kretsar runt att synas i tv-rutan. Att sedan en man råkar kontrollera en väldigt stor del av denna apparat är ett ytterliggare exempel på maktens symbiotiska förhållande med mediakulturen. Panem et circenses – bröd och skådespel, som den romerska skalden Juvenalis uttryckte det. I Huxleys värld kontrolleras folk av njutningar. En hedonistisk kultur där människors begär tillfredsställs. Alla relationer, förutom sexuella eller rent platonska är avskaffade, och kärleken är förbjuden och tabubelagd. I vår egen kultur där kärleken tycks ha blivit banal och där instant-satisfaction har blivit gällande pseudo-filsofi är Huxleys Brave New World kanske mer relevant än någonsin. George Orwell kommer alltid att förbli en av de riktigt stora författarna tack vare sina avslöjande skildrin-gar av de själslösa totalitära fascistiska och kommunistiska systemen. Är det kanske dags att använda ordet Huxleysk för att benämna den själslösa hedonism, lättja och banalitet som går att hitta i vår kultur?

en av sina mest kända passager beskriver Karl Marx religionen som ett ”folkets opium”. I denna ofta förenklade passage ger Marx egentligen en mycket djupare analys och kritik av religionens väsen:

“Det religiösa eländet är samtidigt uttrycket för det verkliga eländet som det är protesten mot detta verkliga elände. Religionen är de be-

En Extrem Kultur?TEXT: CARL HYGRELLFOTO: THERESE MAURIN

Orwells 1984 har efter 9/11 återigen blivit det konstanta och relevanta skräckexemplet av ett övervakningssamhälle. Kanske finns det dock en mer passande dystopisk skildring av vårt samhälle och kultur, menar Carl Hygrell.

32

d d

i

Upp till KaMp carl e. Hygrell

“i Orwells värld förbjöds böcker för att de ansågs som farliga, i Hux-leys behövs ingen sådan censur – ingen har intresse av att läsa en bok. Här är det Henry Fords ord som klingar klarast: ”History is bunk”, historia är skräp – det enda som betyder något är nuet. “

tryckta kreaturens suck, hjärtat hos en hjärtlös värld, anden i andefattigdomens tillstånd. Den är folkets opium.” – Karl Marx, inledningen av Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin

Religionen är inte bara folkets opiat utan ett uttryck för det tillstånd människan befinner sig i. I en värld som är kall och hård blir religionen den opiat som dämpar lidandet samtidigt som religiositeten själv är ett uttryck, ett symp-tom av den hemska situationen. Religionen uttrycker för Marx ett människans försök att förstå sig på sin tillvaro. Han fortsätter:

”Människan, som sökte en övermänniska i himlens fantastiska verklighet, fann blott åter-skenet av sig själv.” I en kultur som religion finns ett sökande

efter mening i en ofta hård och svårförståelig mänsklig tillvaro. I en tid där religiositeten i väst försvunnit allt mer vänder sig människan istället mot den sekulära kulturen för att hitta kontext i tillvaron.

Huxleys rädsla för den platta, kommersialise-rade och banala kulturen var någonting mer än endast reaktionär kulturkonservatism. Den banala kulturen har nämligen problemet att den inte kan tillfredställa människans behov. En kultur som blir allt för platt, fördummad och kommersialiserad har problemet att männis-kan har svårare och svårare att finna något av mening i den. Kanske är det därför instantplea-sure-kulturen kräver allt mer, allt snabbare?

Idag är det den banala och själslösa kulturen

som är folkets opium. Den ger oss inte insikt i vad det är att vara människa. Därför är också detta rus värt att bekämpa menar Huxley. Brave New World är en varning – varken strävan mot total lyckosalighet eller Utopia kan ske utan att tänkandet och ifrågasättandet offras på dess altare.

Upp till Kamp!

33

A L L T I D I R E V E R S E NA L L T I D I R E V E R S E N

34

KULTUR

Drago under galoscherna

ag tar en joggingtur en tidig lördagsmorgon. Philadelphias gator ligger öde. Det är den enda tiden på dygnet då trafiken inte förstör löpryt-men genom att tvinga dig att stanna

vid varje rödljus. Det här är bilarnas stad. Och Rocky Balboas. Du bör inte ta en löprunda i den här staden utan att ladda iPoden med Bill Contis pampiga filmtema Gonna Fly Now.På samma sätt går det inte att avsluta rundan utan att bestiga trapporna upp till konstmuseet, precis som Rocky själv så ofta gjorde i filmerna om underdogen från gatan som genom ursinnig vilja och hård träning blev världens bäste box-are. Statyn av boxaren med uppsträckta armar står inte, som i filmerna, högst upp på trappan med utsikt över staden, utan strax nedanför den. Då jag på hemvägen passerar den bronserade Rocky går mina tankar till ett av The Italian Stallions värst drabbade offer. En svensk som aldrig riktigt hämtade sig efter nederlaget i den fjärde filmen och som nyligen sågs imitera Elvis i svensk TV.

Att se Ivan Drago, eller Dolph Lundgren som han egentligen heter, figurera i Melodifestivalen är för mig lika overkligt som att näste James Bond skulle spelas av Felix Herngren. Vi talar om mannen som skrämde bort två inbrottstjuvar enbart genom att figurera på en bild. För drygt ett år sedan tillfångatog och bakband nämligen två maskerade rymlingar hans fru Anette, tog sig in i deras bostad i Marbella och började länsa den. Snart fick de dock syn på ett familje-foto och flydde hals över huvud när de insåg vem de försökt råna.

Hade rånarna väntat ett år, och istället fått syn på Youtube-klippet där Dolph Lundgren framför A Little Less Conversation i Melodi-festivalen, hade de istället för att fly antagligen inväntat hans hemkomst och därpå bett honom krossa lite is medan hans fru blandade gin och

tonic. När fan blir gammal går han och blir religiös brukar det ju sägas. Men när Schwar-zenegger blev gammal gick han åtminstone och blev guvernör. Doplh, som kanske bör överväga att åter börja använda sig av sitt dopnamn Hans, valde istället en annan riktning. Han skrev ett förbund med en kraft långt mer fruktansvärd än Satan: schlagergeneral Christer Björkman.

et är en egendomlig egenskap schlagertävlingen besitter – liksom en inverterad biltvätt kan en kultstjärna som Dolphan eller varför inte en

hyfsat creddigindiepoppare som Salem Al Fa-kir, skinande stiga in i Meloditunneln och fyra lördagskvällar senare komma ut i andra änden smutsigare än någonsin. 46 procent av det sven-ska folket såg förra årets final, en onekligen imponerande siffra som tyder på att många up-penbarligen uppskattar spektaklet. Men när till och med en av 90-talets allra största actionikon-er, pojkrummens husgud, fastnar i schlagerträsket är det ändå med skräck jag kan konstatera att Ivan Drago blivit ytterligare ett led i Bert Karlssons kamp för att utrota begreppet ”god smak” (där b-action-filmer självklart ingår) hos den svenska befolkningen. Du har ett val. Sluta titta på Melodifestivalen eller låt Bert Karlsson ta över fullständigt. Men när vårt näste statsöverhuvud som första åtgärd inför semlor som huvudrätt och gogo-dansare istället för vals på nästa års nobelmid-dag, förneka inte att jag varnade dig.

Med kampsången ”Drag under galoscherna” lyckades Ny Demokrati locka nära sju procent av rösterna i riksdagsvalet 1991. Partiet lyckades med hjälp av färgstarka partiledare och lättuggade budskap attrahera en stor skara anhängare, men under den glittriga ytan fanns bara en salig röra av dålig smak. Något som snart genomskådades av väljarna. Den ene av de två partiledarna, Bert Karlsson, fortsatte efter partiets snara kollaps sin bana som skivbolagsmogul. I samma roll är han idag drivande bakom den mörka kraft som varje år lockar fler svenskar än hans parti någonsin kunde drömma om – Melodifestivalen.

Spotify Playlist:When We’re Getting Ready 4 SchoolFörutom att intervjua finansmarknad-sminister Odell i detta nummer bjuder Reversens skribent och musikguru Lovisa Nilsson på spännande låttips. En låtlista med sextio- och nittiotals-pop, glittrig RNB, franskt och lite Bowie. Fungerar utmärkt att lyssna på innan du drar till plugget!

1. The Cardigans – Rise & Shine2. Vanessa Paradis – Be My Baby3. Michael Jackson – Smooth Criminal4. The Smiths – Please, Please, Please, Let Me Get What I Want 5. Rufus Wainwright – Cigarettes And Chocolate Milk6. Simon & Garfunkel – Wednesday Morning, 2 A.M.7. Henri Salvador – Le Loup La Biche Et Le Chevalier8. Lily Allen – He Wasn’t There9. Corinne Bailey Rae – Paris Nights/ New york Mornings10. Daryl Hall & Joh Oates – you Make My Dreams11. Two Door Cinema Club – What you Know12. Amerie – Heard ’Em All13. David Bowie – Changes14. The Crew Cuts – Sh-Boom

TEXT: DAVID AUGUSTSSON

J

FOTO: SVT

D

A L L T I D I R E V E R S E N

From AustrAliA

to the Olympics the swedish spirit thrives

n February of 2009, I moved from my home in Ottawa, Canada, to Melbourne, Australia, to begin a two-semester student exchange program at Monash University, where I would continue my journalism studies, immersed in cultures from around the world. As the international and

exchange students’ Orientation Week began, I knew my exchange would be about more than education. Surrounded by hundreds of students, many of whom had travelled across the world to arrive in Australia, I felt at home in a city, and university, as diverse as my own country. However, in spite of having grown up with a Swedish neighbour and long-time friend of my family, my exchange experience offered me a rare opportunity to engage with my northern neighbours in a much greater way, meeting Swedes from Stockholm and Uppsala and all surrounding ‘landskap’ as far north as Norr-land. When my second semester began, in July 2009, I moved into a house with two Swedes, giving me insight into the spirit of Swedes from tiny towns as well. Although some think Canadians are closer to Australians, the Swedish spirit, alive in a culture of cooking (Kanelbullens Dag is best!) and coffee dates (‘fika’), where family life, education and exercise are valued, I was en-circled by a sense of familiarity as I discovered how similar we are. With Canadian culture sharing similar values, it was interesting to learn how such values are expressed every day. At our house, the days began with oatmeal for breakfast, a similarity across the diets of all Swedes I met, although some breakfasts were not complete without ‘Kalles Kaviar’ – one

food I fear no Canadian is a fan of. We talked of the importance of our family and friends, values embodied in the many coffee dates I shared with Swedes. As I became close friends with many Swedes, I began to feel more and more at home within their similar cultural ex-periences – a closeness reflected in the ‘family’ we all found amongst ourselves in a foreign country. My Swedish housemates and I, along with other Swedes we met as exchange stu-dents, would host ‘family dinners,’ embracing the values shared by Swedes and Canadians alike. However, such values extend outside the household, with the importance of education no secret to Swedes, all of whom I encountered while studying abroad placed much impor-tance on their education and always strived for academic success, often studying longer hours than most Canadian students I know.

s northern neighbours, Swedes and I were able to share our unique understanding of winter weather, leaving all Australians

lost for words as we told tales of the seemingly sky-high snowdrifts outside our doors back home. Still, no conversation about winter was complete without discussing the hockey rivalry between Canada and Sweden. Although Swed-ish men certainly excel at this winter sport, ex-ercise among all Swedes, including my house-mates, was not simply seasonal. The Swedes I met maintained healthy lifestyles, showing as strong a commitment to sport as they have to family, friends, and their education. The Vancouver 2010 Olympics showcased the Swedish spirit in sport, with the Sweden

versus the United States Semi-Final Women’s Hockey game (February 22, 2010, Canada Hockey Place, Vancouver) one I will never forget. As I sat in the stands for that game - my Australian adventure over, I looked out into a sea of red, white, yellow and blue, knowing that, for me at least, our two countries are more connected than ever before.

When people think of Swedes, many picture blonde hair, blue eyes and Scan-dinavian beauty, and while this stereotype often holds truths, in my sixth months of living with and among Swedes, I discovered that true Swedish beauty lies below the surface – in the spirit of my northern neigh-bours.

INTERNATIONAL POST

ITEXT: JULIA BURPEE

FOTO: Courtesy Flickr Photo

Swedish Fan at the

Olympic Hockey Game,

Vancouver 2010

Swed-ish and

Canadian Fans in

downtown Vancover

Photo: Courtesy

Flickr PhotoA

35

A L L T I D I R E V E R S E N

TEXT: MALIN LINDVALL

GroöNA sidangoes extreme

36

Ansvar – en extremt viktig frågaHur klimatkrisen och andra bieffekter av män-sklighetens snabba utveckling och tendens till överkonsumtion ska hanteras blir en fråga av allt större vikt i och med globaliseringen av vår värld. Då gränserna mellan våra länder suddas ut, försvinner de enskilda regeringarnas roll som allmänhetens och företagens överförmyn-dare. Istället går vi mot gemensamma försök att hitta nya landsöverskridande överenskom-melser och lösningar. Skiftet i regleringsfor-men talar om ökad självreglering som ersättare åt den tidigare överförmyndarens roll, något som förväntas bära med sig ökad frihet. Men var hamnar egentligen ansvaret?

Att Nationalekonomins så kallade ”perfekta marknad” inte existerar är de flesta ekonomer sedan länge överens om. Bevis för detta är förekomsten av kunskapsasymmetri mellan köpare och säljare, där den ene har större kunskap om det som säljs än den andra, och negativa externaliteter, där en tredje, ofrivillig part tar skada. Vår jord tar allt som oftast rol-len som denna, högst ofrivilliga, externalitet.

Ökat ansvar – för vem?Självregleringen kan till synes innebära ett effektivt och resursbesparande sätt för de multi-nationella företagen att, i form av egenbestämda riktlinjer, ta ansvar för sin egen påverkan på miljön. Till exempel genom att skriva på och

följa gränsöverskridande, gemensamt fram-tagna, standarder som till exempel The Global Compact. I en perfekt värld. Tyvärr ligger Mil-ton Friedmans gamla teorier fortfarande djupt rotade inom många företag, med synsättet att ett företags enda ansvar är att vara så lönsamt som möjligt för att tillfredställa sina ägare. Därför måste kravet om ansvar tryckas på utifrån.

Visa egagemangDe som verkligen har möjlighet att påverka stora aktörer är investerare och finansiärer, men för att de i sin tur ska ställa krav, måste de tro att marknaden bryr sig. Det är där vi, konsumenterna, kommer in. Det är upp till oss att visa vårt engagemang. Det är där vikten av våra simpla gärningar som att handla ekolo-giskt, bojkotta skandalomsusade företag och ställa jobbiga frågor om vilka omständigheter en viss vara tillverkats i, kommer in. Till vår hjälp med problemet om kunskapssymmetri har vi alla frivilliga, icke statliga, organisation-er som granskar huruvida företagen faktiskt håller vad de lovar och vilka produkter och tjänster som är så bra som de påstås vara.

Med ökade möjligheter kommer också ett ansvarI spåren av självregleringens våg har den enskilde konsumenten alltså belastats med ett ansvar, inte bara för sig själv utan för sin omgivning och kommande generationer. Ett ansvar som det talas alldeles för lite om. Vi svenskar pratar så gott om alla möjligheter som globaliseringen för med sig till oss, men med möjligheter följer allt som oftast ett ansvar.

The Camping Code of ConductThe Camping Code of Conduct är ett uttryck som säger att man ska lämna en plats i samma skick som när man kom. En omöjlighet i da-gens samhälle med vår påverkan på ozonlager och smältande isar. Men det är ett bra mål att sträva mot. Självklart kan ingen göra allt och ibland kanske det känns viktigare med den där extra godispåsen i affären istället för att ha råd med en helt ekologisk matkasse, och då är det så. Men; alla kan göra något!

Jag lovar…Att släcka alla lampor när jag går hemifrån, samt att undvika stand-by lägen på TV, dator och DVD. En sådan simpel ändring i livsstilen kan minska dina koldioxidutsläpp med cirka 80 kilo per år.

En extremt ovanlig festivalDjupt inne i hjärtat av Dalarna samlas varje år människor som brinner av engagemang och lust för extremiteter. På den ekologiska gården i Dala-Floda kan man under tre dagar prova på actionfyllda work-shops i dans, musik, nycirkus eller forspaddling. Hemlagad, ekologisk mat och livemusik på kvällarna bidrar till en atmosfär genomsyrad av gemenskap. För mer information, se www.vidga.se

Extrem fakta - visste du att om …

av Saharaöknens yta skulle täckas av solpanel skulle det tillfredsställa hela jordens energibehov7%

”De som verkligen har möjlighet att

påverka stora aktörer är

investerare och finansiärer, men

för att de i sin tur ska ställa krav

måste de tro att marknaden bryr

sig”

A L L T I D I R E V E R S E N

Extrem gemenskap- En mörk timme för enljusare framtid

Var du en av dem som passade på att sluta upp i den världsomspännande manifestationen Earth Hour den 27:e mars i år? Earth Hour är ett koncept som bygger på att förena männi-skor och företag världen över, för att tillsam-mans visa engagemang för en grönare värld och därmed också en ljusare framtid.

Det var en gång… Earth Hour startades på initiativ av Världs-naturfonden WWF år 2007 i Sydney, Aus-tralien. I förra numret av Reversen utpekades Australien som ett land redan nu hårt drabbat av klimatkrisens effekter. Kampanjen fick första året med sig över två miljoner privatper-soner i Sydney, och tack vare ett enormt stöd från allmänheten har kampanjen expanderat i rasande fart. År 2009 var den beräknade siffran för antalet släckande privatpersoner en miljard världen över, och målet 2010 är att slå denna siffra.

För att väcka engagemangEarth Hour är inte en kampanj för att minska jordens energiförbrukning under en kväll, istäl-let är den menad som en kraftfull signal för att öka människors samhällsengagemang, och på så vis kunna påverka politiker och beslutsfat-tare genom att visa vikten av miljöfrågor i samhällsdebatten.

I spåren av ett fiaskoSåhär, i tider efter ett stort miljömässigt fiasko, syftandes på klimatmötet i Köpenhamn, kan kampanjer som Earth Hour känns mening-slösa. Men det är tvärt om – i tider som dessa behövs de som mest, anser initiativtagarna på Världsnaturfonden. Allmänheten måste visa att frågorna har större betydelse än någonsin och att ett bakslag som Köpenhamnmötet inte räcker för att tysta samhällskraven.

Missade du att släcka i år får du en ny chans nästa år och tills dess kan du gå in på www.wwf.se/earthhour och läsa mer om vad Du kan göra för att bidra till en lite bättre värld.

37

A L L T I D I R E V E R S E N

n spinndoktors våta dröm är att nå ut i de breda medierna. DN:s inrikesdel, Ekot kvart i fem och Rapports 19.30-sändning står högt upp på listan. Anledningen är en-kel. Det är medier som når väldigt många väljare. Härom veckan stod klart att Facebook nu slår Google och är

den mest besökta internetsidan av alla. Över 300 miljoner människor över hela världen är användare. I Sverige är siffran 3,5 miljoner. Den amerikanska näthandelskonsulten Retrevo förstärker denna bild i en ny studie. En analys kring beteenden hos internetanvändare visar att 55 procent loggar in på Facebook minst en gång per dag. 48 procent loggar in om de vaknar på natten och direkt på mor-gonen. Mest frekventa är de som loggar in via sin iPhone. Med andra ord; vi är tämligen beroende. Relevansen skapar spridningSpontant skulle man vilja hävda att Facebook borde läggas till listan över spinndoktorernas favoritmedier, inte minst med tanke på den enormt stora gruppen förstagångsväljare i höstens val. Men det är inte riktigt så enkelt. Anledningen är sociala mediers inträdeslogik, vilket skiljer sig något från gammelmediernas. Innehållet i sociala medier vinner sitt berät-tigande inte genom att vara nyhetsvärdigt i klassisk mening, men genom att vi finner det engagerande, intressant eller roligt. Också på ett sådant sätt att vi tycker det är kul att sprida det vidare till andra. Det mailas och messas, puffas och knuffas. En majoritet av innehållet i sociala medier är just det material vi delar med varandra, i form av bilder, videor, nyheter och länkar.

Vi börjar alltså röra oss från infor-mationssökning via sökmotorerna, till att få vår världsbild mer och mer serverad via våra vänner. Även själva navigeringen på nätet har alltså blivit mer social. Facebooks nya utseende med ett generellt sökfält i toppen kan ses som en del i detta.

Från sökordsoptimering till sociala medier-optimeringHäri ligger 10 000-kronorsfrågan för alla som vill övertyga någon om något, inte minst i sociala medier, oavsett om det han-dlar om ett politiskt parti eller ett schampo. Hur görs budskapet så relevant att det sprider sig vidare till andra, och därför också kommer högre upp i sökresultaten? På så vis kommer nu inte bara sökordsopimering vara viktigt, utan också sociala medier-optimering. I slutändan är sociala medier fort-farande ”bara” en kanal, och inte ett budskap i sig. Det är utformningen

och innehållet som spelar roll. Jag själv kom-mer som riks-dagskandidat att på sin höjd ha en Facebook-sida, men mest som en bas för informa-tion – en form av digital val-stuga. Men precis som i

verkligheten är det inte med valstugor man vinner val. Kanske enbart inte med DN:s Debatt-artiklar eller inslag i Rap-port heller för den delen. Snacket och den möjliga spridningseffekten är det centrala. Mest relevant vinner.

därFÖr räcker det Inte med en FAcebooksIdA

”I slutändAn är socIAlA medIer

FortFArAnde ‘bArA’ en kAnAl,

Inte ett budskAp I sIg”

TEXT: NICLAS HOLMBERG FOTO: MARTIN HANSSON

sociala mediers fortsatta utbredning gör dem än mer intressanta som pr-kanaler. men i slutändan är kommu-nikation alltid en fråga om budskapets utformning– mest relevant vinner.

e

Niclas HolmbergMagisterstudent i företagsekonomiEgenföretagare inom PRModerat riksdagskandidat för Uppsala län

PR-Spaning

38

HÄlsAmed Gustaf Ollas

A L L T I D I R E V E R S E N

Träningsresan: höjdpunkten på väg mot dina målPrecis som rubriken avslöjar fokuserar Häl-sosidan denna gång på vägen till målen - med andra ord själva träningen. Som med det flesta äventyr tycker jag att det är själva resan som

är den roliga och stärkande.

örhoppningsvis är ni nu igång med tränin-gen och motivationen stiger i takt med att snön smälter i ekoparken. Studentlivet är i min mening en perfekt tid för att ta tag

i träningen och komma igång på riktigt. Du kan till stor del planera dina dagar på egen hand och besöka träningsanläggningen under de tider då det inte är fullt med folk. Idag finns lika många sätt och upplägg att träna på som det finns personer som tränar. Vad du väljer att träna bör kopplas ihop med målen, som jag skrev om i förra numret, och även passa ihop med din vardag. Om målet är att träna tre gånger i veckan förespråkar jag ett upplägg där kroppen delas upp i över- och underkropp, ett så kallat tvåsplit; två styrkepass och ett kondition-spass. När du tränar muskler på gymmet bryter du ner muskelfibrerna och det är under vilodagarna som kroppen bygger upp och bättrar på de slitna musklerna. Musklerna behöver 24-48 timmar för att åter-hämta och bygga upp sig efter hård träning, och för att få maximal effekt av träningen kan ett en-kelt upplägg se ut som följande; konditionsträning på måndag, styrketräning av överkropp på onsdag och styrketräning för underkropp fredag. Det går naturligtvis att lägga in lite extra kondition om så önskas, då hjärtat trots allt är den viktigaste muskeln i kroppen. En fundering som ofta dyker upp är frågan om vilken träning som ger en snygg mage (killfråga), eller en fast rumpa (tjejfråga). Svaret har två aspekter som hänger ihop; träning och kost. Att få ett sexpack eller en fast rumpa går alltså inte bara att träna sig till, utan måste kombineras med

en bra kost för att mängden kroppsfett som ligger ”utanpå” musklerna på magen och rumpan ska reduceras. Det gör att med endast en liten trän-ingsdos kan konturerna på magmusklerna lockas fram genom att du samtidigt minskar på kroppsfettet. En fördjupning i kostens inverkan på träningen kommer i nästa nummer.

Studentlivets utmaningar? Ja, träning och alkohol är en alltför vanlig kombi-nation. All form av träning är som sagt nedb-rytande för musklerna, och återuppbyggningen under vilan är alltså essentiell för att träningen ska ge effekt. Alkohol är, sett ur kroppens perspektiv, ett rent gift, och när alkoholhaltig dryck intas skickar kroppen signaler om att rensa ut giftet. Då kom-mer reningsprocessen att prioriteras och kroppen struntar i muskeluppbyggandet. Jag vill därmed slå ett slag för en träningsfri dag när alkohol-konsumtion står på schemat – så tyvärr boys, discoträningen ger alltså ingenting! Var det en bra utekväll kan ni dessutom utan dåligt samvete vila även dagen efter. Till slut vill jag passa på att utmana er i ett litet quiz gällande träning. Vad är myt och vad är sant? Svaren hittar ni längst ner på sidan.

Tills vi ses i nästa nummer – må gott och ta hand om era kroppar!

I vår kommer jag tillsammans med min vän Olof att hålla i två utomhusträningar i veckan för Er, där vi bättrar på hjärtkapaciteten och musklerna i stort. Träningarna riktar sig till alla, vare sig du är nybörjare eller van motionär - håll utkik efter mer information på Uppsalaekonomernas hemsida! /Gustaf

”Om målet är att träna tre gånger i veck-an förespråkar jag ett

upplägg där kroppen delas upp i

över- och underkropp, ett så kallat tvåsplit;

två styrkepass och ett konditionspass”

Myt eller sanning?• Många lätta repetitioner ger långa muskler och få tunga repetitioner ger korta muskler

• Det går att punktförbränna fett

• Tränas magen tillräckligt mycket resulterar det automatiskt i ett sexpack

• Det går att forma sina muskler

Gustaf Ollas är personlig tränare och delar i varje nummer med sig av tränings- och kostråd till Reversens läsare. Gustaf driver företaget Gustaf Ollas – Kost & Träning (www.gustafollas.com) samt träningsbloggen www.gustafollas.se

Svar: Alla är myter!

F

39

A L L T I D I R E V E R S E N

1

54 6

7

32Doft: Citrus, fuktigt hö och passionsfrukt.Spontan känsla: Elegant och sofistikerad. Smakar som den doftar.Smak: Krämig passionsfrukts-mak. Smakar som drink. En ton av umami.Eftersmak: Lång eftersmak av passionsfrukt.Perfekt till: Att förföra någon.Design: Snygg design. En finare variant av Marabou.

Doft: Skarp, djup doft. Dun-kel källare. Spontant känsla: Hård och kryddig. Eldig, rejäl och sensuell.Smak: Inte så mycket chokladsmak. Stark chili- och pepparsmak.Eftersmak: Brännande, bedövande eftersmak.Perfekt till: Tredje dejten – en riktig sinneshöjare.Design: Exklusivt kinky!

MARABOU PREMIUM: SPECILALITES PASSION FRUIT

MONTEZUMAS DARK CHOCOLATE CHILLI ORGANIC

Doft: Söt och fruktig. Smak: Fruktig med nötter, socker och blåbär. Beskt. Spontan känsla: Lekfull och oskuldsfull. Vardagslyx: Me-delålders kvinnor framför förkväll. Eftersmak: Lång, len efter-smak med frukt. Perfekt till: Att rivas på efterrätt. Blandas gärna med annat.Design: Exklusiv och elegant.

Lindt Execllence Blueberry Intense Dark

Doft: Julkalendrig. Extrem smör-, mjölk- och sockerdoft.Spontan känsla: Svull-choklad, smörkola och barndom.Smak: God smak trots stort inslag av smör, kola och socker.Eftersmak: Kort och liten sötma. Perfekt till: Blandat med annat godis. Tröstätning eller fyllsnacks.Design: Enkel och ful design.

Euroshopper milk chocolate

Doft: Bitter och mörk bränd choklad.Spontan känsla: Torrt, asfalt och hög kakaohalt. Smak: Len trots strävhet. Bara kakao.Eftersmak: Dyrt grus.Perfekt till: Liten bit till en kopp kaffe. Mättande. Design: 90 procent framträ-dande, exklusiv.

LINDT EXCELLENCE DARK SUPREME NOIR

Marabou sensation:toffee and walnutDoft: Svag Alladinask. Saknar karaktäristisk doft. Spontan känsla: Snabbmats-choklad. Pralin, kaloribomb och kladdig.Smak: Krämig smak av valnöt.Eftersmak: Lång eftersmak av valnöt.Perfekt till: Glass, exempel-vis bananasplit.Design: Kör på ”Marabou-konceptet”.

Doft: Sockervadd, smör och Kinderägg. Spontan känsla: Knäckebröd med citrus. Kristalltandkräm. Sandstrand. Knastrig. Smak: Chokladen är ej fram-trädande. Avsaknad av smak snarare än smak. Eftersmak: Diskret eftersmak. Perfekt till: Aldrig eller till barnen vid påsk och halloween. Design: Stilren och konstnärlig.Tydlig Fairtrade-logga.

Konfekta art collection:milk chocolate with crisp

1. MARABOU PREMIUM: SPECILALITES PASSION FRUIT - 14/14 POINTS - 27 KR2. MONTEZUMAS DARK CHOCOLATE CHILLI ORGANIC - 10/14 POINTS - 45 KR3. Lindt Execllence Blueberry Intense Dark - 7/14 POINTS - 24 KR4. euroshopper milk chocolate - 7/14 points - 6 kr5. Lindt excellence dark supreme noir - 4/14 points - 24 kr6. marabou sensation: toffee and walnut - 3/14 points - 20 kr7. konfekta art collection: milk chocolate with crisp - 2/14 points - 15 kr

RESULTATLISTAN - BETYG OCH PRIS:

PR PROVARC H O K L A D

CHOKLADDJUNGELN

uppsalaekonomernaspr/media-utskott guidardig genom

TEXT: Robin Havervall& Hanna Jacobssonfoto: erik segerstolpe

40

A L L T I D I R E V E R S E N

Emmaskök.sE En matblogg av Emma Mård

Okej, jag tror att jag vet vad du tänker. Du tänker något i stil med ”fy f*n vad gott det där ser ut, jag vill ha det nu!”. Det enda svar jag kan ge dig är: laga det NU, för det här är fantastiskt gott! Jag har inte tid att överösa den här chokladbakelsen mer lovord nu för plugget väntar. Du får helt enkelt prova själv!

INGREDIENSER

Receptet är beräknat för 4 personer

75g frysta hallon2 st passionsfrukter50g vit choklad4 msk vispgrädde100g smör2 msk farinsocker2 st ägg2 msk mjöl1 msk maizena1 msk kakao100g ljus blockchoklad25g mörk block-choklad

TILLAGNING 1. Värm frukten till-sammans med 1 msk grädde i en skål över ett vattenbad. När blandningen blivit varm, lägg ner den vita chokladen och låt den smälta. Häll choklad-blandningen i en burk och låt stå i frysen en timme.2. Vispa smör och socker krämigt med elvisp i en skål. Vispa ner ett ägg i taget. Vispa ner mjölet, maizena och kakao med vanlig visp. Värm ugnen till 200°.3. Smält blockchokla-den (använd bara ljus/

mörk choklad om du gillar det bättre) tillsammans med 3 msk grädde i en skål över ett vattenbad. När allting smält, vänd ner detta i smör och äg-gblandningen.4. Häll upp chokla-dsmeten i fyra stora portionsformar (alt. stora muffinsformar). 5. Ta fram hallon- och passionsfruktschokla-den från frysen och fördela jämnt i mitten av chokladfondanten.6. Grädda choklad-fondanten i mitten av ugnen i ca 18 minuter (portionsformar med 7 cm i diameter).

Den älskade klassiska blåbärspajen. Jag tror att den går hem hos alla – både vuxna och barn. Den passar bra till riktig vaniljglass, grädde eller vaniljsås. Senast jag gjorde denna tripplade jag in-nehållet av blåbär och dubblerade pajdegen för att göra en riktig cafépaj. Jag måste nog påstå att jag lyckades, då jag fick se ett par glada miner och blå munnar vid provsmakningen!

INGREDIENSER

Receptet är beräknat för 12 bitar (1 paj)

150 g smör6 dl vetemjöl3 1/2 dl socker1-1 1/2 tsk bakpulver750 g blåbär5 msk potatismjöl3 msk vatten2 tsk vaniljsocker

TILLAGNING1. Värm ugnen till 175°. Smält smöret i en kastrull. Blanda i 2 dl socker. Blanda vetemjölet och bakpulvret för sig innan det vänds ner i smöret.2. Häll 500 g blåbär i en kastrull tillsam-mans med vanilj-sockret och 1 1/2 dl socker. Låt koka upp.3. Tryck ut pajdegen i en form med avtag-bar kant. Tänk på att trycka upp degen ganska långt upp på kanterna eftersom det blir mycket blåbär. Strö eventuellt lite havregryn i botten av pajen.

4. Blanda vatten och potatismjöl. När blåbären kokat upp, ställ åt sidan och rör ner potatismjöls-vattnet bland blåbären. Rör tills du får en krämlikande konsistens.5. Rör ned resten av blåbären, tillsammans med lite potatismjöl, i ”blåbärskrämen”.6. Häll blåbären i pajformen och grädda i mitten av ugnen i cirka 30 minuter.7. Låt svalna innan servering, gärna i kyl, så att den hin-ner stadga sig och blåbären inte rinner iväg.

blåbärspaj

pimpa matlagningen med egen kryddodling

ag har aldrig varit riktigt bra på att sköta om blommor och växter, men kryddor – det är

något helt annat. Samtidigt som mina vanliga blommor och väx-ter torkar till döds, lever mina kryddväxter rena lyxlivet. Detta beror på att de används i min

matlagning och att jag därför är mån om att de ska må bra och ge mig god avkastning i form av fräscha smaker. När våren nu är på ingång är det dags att sätta sina frön, så att kryddorna kan börja växa. Att själv odla kryddor som sedan kan användas i matlagning, eller i drinkar, är mycket roligare och godare än att köpa färdiga i butik – och dessutom mycket billigare. Gillar du, liksom jag, att laga mat och experimentera med nya smaker rekommend-erar jag verkligen att du beger dig till närmsta blomsterbutik

för att köpa ett gäng frösorter. (Mer information om hur du od-lar och sköter dina kryddväxter hittar du på www.odla.nu). Det som gör vissa kryddväx-ter så tacksamma är att de trivs bra med att växa i kruka. Alltså behöver du inget växthus eller en stor trädgård för att kunna odla härliga kryddor. Så länge du har en fönsterbräda i solen behöver du inte mer än några krukor, jord, frön och vatten. I mitt kök odlar jag basilika, oregano och timjan och alla an-vänds de flitigt i matlagningen. Rosmarin och mynta är två

andra favoriter som jag plane-rar att odla. Rosmarin passar utmärkt till kött eller ugnsstekta rotfrukter, och mynta använder jag i min favoritdrink mojiito. Har du inte ork eller tålamod att varken sätta frö eller vänta på att kryddorna ska växa upp så är ett alternativ att köpa de färska kryddorna i butik, och sedan plantera om dem i en större kruka hemma. Då kan du njuta av färska kryddor med detsamma!

Emma

chokladfondant

JFrån bloggen Emmas Kök av Emma Mård www.emmaskök.se

Det är niceatt leVerera

Från vänster: Sofia von Celsing, vice ordf. med näringslivsansvarSofia Nordström, vice ordf. med utbildningsansvarAnnika Thalin, vice ordförandeMadeleine Celander, ordförande

ordföranderiet

TEXT: ORDFÖRANDERIET FOTO: THERESE MAURIN

42

O R D F Ö R A N D E R I E T

xtremt, soft, nice och leverera. Vad har dessa fyra ord gemensamt? Enligt en anonym jurist är dessa typiska ”ekonomord”, som vi ekonomer använder i var och varannan me-ning. Men det kan vi väl bjuda på?

Den stereotypa ekonomen är alltid lika populär att illustrera och raljera kring. Tur då att vi ju faktiskt också har en extrem självdis-tans. Är det någonting som passar in på det aktuella temat för Reversen, extrem, så är det jobbsökandet på Ekonomikum. Extremt hetsigt. Men det är inte bara i skolan, utan även innanför föreningshusets väggar har hetsen nästlat sig in. Vid sidan av utskottsmöten, pro-jektuppstarter, styrelsemöten och allmänt häng i loungen, har Borgen plötsligt förvandlats till ett jobbsökarnäste. Det tisslas och tasslas om sommarjobb, internship, traineeprogram och inte att förglömma, de ”riktiga” jobben. För många har äntligen nått fram till målet: att börja jobba – på riktigt. Snacket går, och det finns lika många uppfattningar och teorier om hur du borde göra, som det finns studenter. Först och främst divideras det om utformningen av CV och personligt brev. Vad ska du lyfta fram och hur skrytsam, i sann amerikansk anda, bör och får du vara? Ska du inkludera alla konstiga extrajobb, som det tre veckor långa städarjob-bet eller extrakneget på McDonalds under gymnasietiden? För om du ska försöka hålla längden på ditt CV under en sida kan det bli svårt. För visst måste väl CV:t vara på max en sida? Eller sa någon att det var okej att ha två sidor, att det var bra att beskriva respektive merit detaljerat? Det pratas också om vilka intervjufrågor som är på modet, det vill säga, frågorna som nuförtiden kommer upp på varje intervju. I vår kommer du få troligtvis få frågan ”Vad skulle din förra chef säga om dig?”, istället för den lite uttjatade ”vilka är dina tre starka sidor?” Nämnas bör även att dina starka sidor (som absolut inte får vara de vanligaste flosklerna) alltid måste följas av exempel. Att bara säga att du är ambitiös och driven, säger egentligen inte så mycket. Då ska du dra en parallell till när du senast var ambitiös och driven, samt motivera det. Fast nu var ju frågan vad din chef skulle ha sagt, vilket gör att du bör fråga dig själv exakt när under din tid på ditt förra arbete som din chef sa att du var ambitiös och driven? Det kan kännas motigt ibland, och alla har vi stunder då vi önskar att vi kunde prata ett tredje eller till och med ett fjärde språk, eller att våra betyg var lite bättre. Fast å andra sidan har vi hört att 100 pro-cent VG till och med kan avskräcka arbetsgivare. Då kan de ju tro att du inte har några vänner eller något liv utöver studierna? Typiskt. Alltid är det någonting du tror att du ska

falla på. Och gör du inte det, utan faktiskt går vidare i processen, ja då är det istället otaliga case, assessment days, numeriska, verbala och spatiala tester att tragglas med. Tester vi önskar att vi börjat öva på strax efter nollningen. Frågorna är många, och ångesten är emel-lanåt total. Det är inte lätt att passa in perfekt i den mall som annonsen utgör. Frågan är om du måste det?

aj Malmros, grundare av Vattenfes-tivalen, var för några veckor sedan på Ekonomikum och höll i en inspi-rationsföreläsning för Entrepreneurs Academy. Han tryckte särskilt på att vi studenter borde släppa bilden

av att passa in perfekt på alla kriterier en an-nons räknar upp. ”Ser du att 50 procent stäm-mer är det bara att köra på! Om du säljer dessa 50 procent med 120 procent energi så kommer det gå i hamn”. Det handlar alltså om självför-troende och att kunna sälja sig själv. Men då så! Det gör ju allt mycket lättare. Eller? För att glädja er alla kan vi berätta att Uppsalaekonomerna finns här för att hjälpa till så mycket vi bara kan i jobbsökarångesten. Våren i Uppsala har bara börjat och den går mångt och mycket i karriärens tecken. Många företagspresentationer, casetävlingar, studiebe-sök och andra roliga företagsevent kommer att gå av stapeln, där det gäller att ta för sig och visa framfötterna. Som ett hjälpande steg på vägen har Karin Jonasons karriärcoaching precis satt igång. Första tillfället var väldigt uppskattat. Coachin-gen är indelad i två grupper, en för första- och andraårsstudenter och en för dem som snart tar klivet ut i arbetslivet. För att få koll på vilka jobb som ligger ute, har vi vår egen

karriärportal Career Service. Där läggs ständigt upp nya annonser, för allt från traineeplatser till exjobb. Många arbetsgivare söker Up-psalastudenter, så ta för vana att ofta glida förbi www.careerservice.se, då det kan ha dykt upp något nytt sedan sist. Till sist vill vi slå ett slag för att alla Uppsalaekonomer ska hjälpa och stötta varan-dra. Bolla intervjutips, läs varandras CV:n och personliga brev, ge råd och stöd och glöm inte att boosta varandra! Vi är ju trots allt riktigt softa, och tycker alla att det är extremt nice att leverera.

Annika, Sofia, Sofia och Madeleine

E

Till höger: Uppsalaekonomen Rickard la Fleur visar företagen

vägen till duktiga studenter på Ekonomikum.

Nedan: Vi Uppsalaekonomer måste hjälpa varandra upp till

toppen.

C

43

U T S K O T T E N

Här ser du en ny generation

förtroendevalda somjobbar för att göra

Uppsalaekonomernatill Sveriges bästastudentförening!

Eventutskottet styr föreningens fester och sittningar. Vi levererar events som till exempel STIL, nollningen och P3-gasquen. Vi har även hand om an-dra sociala aktiviteter såsom vår eko-nompub GöteBorgen och aktiviteter med vår aktivitetsgrupp. Sugen på att prova på att arrangera något med Event eller bara nyfiken på att höra mer? Hör av dig till oss, kom på nästa möte eller gå med i vår facebookgrupp: Eventutskottet. Event - styr fest.

Ordförande: Olof KinellVice ordförande: Emma LindgrenMötestider: Udda torsdagar kl. 09:00Mail: event@uppsalaekonomerna.com

Internationella utskottet ansvarar för alla internationella aspekter av förenings arbete och vi riktar oss både till de utbytesstudenter som kommer till Uppsala samt till universitetets svenska studenter som har intresse av internationell verksamhet. Exem-pel på projekt är fadderverksamhet för utbytesstudenter, internationella gasquer och Uppsala International Week. Vi erbjuder även mindre projekt såsom språk- och mingelkvällar. Tveka inte att höra av dig till oss!

Ordförande: Martin JägerstadVice ordförande: Samuel RacanaMötestider: Jämna tisdagar kl 09:00Mail: internationella@uppsalaekonomerna.com

Näringslivsutskottets huvudsakliga uppgift är att vara en länk mellan Föreningen Uppsalaekonomernas medlemmar och näringslivet. Vi vill ge våra medlemmar en unik möjlighet att på ett självständigt sätt få omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Våra projekt är av olika slag, allt från karriärsdagar till modevisningar, men med den gemensamma nämnaren att kontakten med näringslivet på ett eller annat sätt alltid finns med i bilden. Vi söker många nya medlem-mar.

Ordförande: Viktoria WidénVice ordförande: Christian JakobssonMötestider: Jämna torsdagar kl. 8:45Mail: naringsliv@uppsalaekonomerna.com

Föreningen Uppsalaekonomernas medlemstidning “Upekon Nytt”grundades för 33 år sedan. Idag heter tidningen Reversen och utkommer sex gånger per år. Tidningen har en upplaga på 2 000 exemplar och skickas ut till föreningens medlemmar samt ett hundratal företag ochinstitutioner. Vi är ständigt på jakt efter skribenter och fotografer. Håll utkik på Uppsalaekonomernas hem-sida för information om möten och deadlines.

Chefredaktör: Hanna NäslundRedaktör: Linda CederquistMötestider: Nästa möte 12 april kl 16:00Mail: reversen@uppsalaekonmerna.com

PR-Medias uppgift är att marknads-föra föreningens samtliga projekt för ekonomstudenterna, vilket vi gör med hjälp av kreativa och strat-egiska metoder. Som medlem i PR-Mediautskottet får du möjlighet att utforska och utveckla ditt intresse inom marknadsföring genom att ar-beta i projektform med övriga utskott. Därtill ges möjlighet till utbildning inom Adobe Photoshop, InDesign och iMovie samt tillfälle att umgås i sociala former.

Ordförande: Hanna JacobssonVice Ordförande: Robin HavervallMötestider: Jämna torsdagar kl. 15:30Mail: prmedia@uppsalaekonomerna.com

Reversen PR / Media

Event Näringsliv Internationella

44

U T S K O T T E N

9Utskott som vill ha

just dig som medlem!Kom in och häng med

dem på Borgen!

Här ser du en ny generation

förtroendevalda somjobbar för att göra

Uppsalaekonomernatill Sveriges bästastudentförening!

sekret

erare

Finansutskottet är utskottet för dig som intresserar dig för de finansiella marknaderna runt om i världen. Med hjälp av temadagar, föreläsningar, dis-kussionsgrupper, etc. vill vi skapa och uppmuntra ett intresse hos student-erna. Till vårt förfogande står Finan-srummet med sina tio datorer som ger dig möjlighet att följa och analysera de finansiella marknaderna. Vi finns till för såväl erfarna finansvalpar som nybörjare på området. Välkomna!

Ordförande: Rikard BergmanVice Ordförande: Nils SjögrenMötestider: Udda torsdagar kl. 15:00Mail: finans@uppsalaekonomerna.com

Idrottsutskottet har vuxit snabbt och utgör idag en betydande del avföreningens verksamhet. Möjligheten att genom utskottet utveckla ledar-skap, idrottsförmåga och att snabbt komma in i föreningens verksamhet har bidragit till det ökade medlem-stalet. Utskottet anordnar båderegelbundna träningar samt en rad idrottssrelaterade projekt. Strike your Future och Hälsodagen är två höjd-punkter. Kom gärna förbi på ett av våra möten!

Ordförande: Sofia NoreliusVice Ordförande: Johan BrönnertMötestider: Udda onsdagar kl 16:00Mail: idrott@uppsalaekonomerna.com

Har du idéer om hur ekonomutbild-ningen vid Uppsala Universitet kan bli bättre? Vill du göra Uppsala univer-sitet till ekonomskolan nummer ett? Våra uppgifter är att kritiskt granska ekonomutbildningen och att erbjuda utbildningar och projekt som ekono-mutbildningen inte erbjuder, men som vi studenter efterfrågar. Exempel på projekt i vår: Uppsala Presentations-Akademi, Hemvändarprogrammet, Bokbytardagarna och Tycka-till-dag. Du kan alltid ringa eller maila oss och tycka-till så för vi din talan vidare!

Ordförande: Ruzica GajicVice ordförande: Maria SahlbergMötestider: Jämna onsdagar kl. 16:00Mail: utbildning@uppsalaekonomerna.com

Skattmästeriet är ett litet utskott bestående av en Skattmästare och en Vice Skattmästare. Det är vi som ansvarar för föreningens ekonomi i praktiken. Detta innebär att vi börjar vårt år med att lägga upp föreningens budget och under årets gång ansvarar för vi för den löpande redovisningen. Om du är intresserad av att jobba inom redovisning eller revision kan vi starkt rekommendera en period som Skattmästare, då man lär sig mycket som inte står att läsa om i kurslittera-turen.

Skattmästare: Caroline JonssonVice Skattmästare: Magdalena TanoMötestider: Inga kontinuerliga möten!Mail: skatt@uppsalaekonomerna.com

IT-ansv

arig

INTENDEN

T

Andreas Elmertoft

it@uppsalaekonomerna.com

Maria Eklöf

sekreterare@uppsalaekonomerna.com

Lisa Axelberg

lisa.axelberg@uppsalaekonomerna.com

Finans Idrott

Utbildning Skatt

45

ET

T

KO N I SKT

O

RSOR

D

U PP ALA

OM

KONSTRUKTÖR OLOF KINELL

TAR MÅNGENSTUDENT

EFTERSÅNGEN

BÖR VI...?

DISNEY-LANDAFTERDARK

OK GER TRIPP UTAN RESA

POTENTIELLT HEMSLÄP

HALVT LAX

KLANTBLIRMANHOS

FOLKE?

LITENI

BAYERN

ACC-ELERERA

X-FILESSCULLY

ANSVARIGFÖR

NATIONENSLOKAL

SUPA

KOMMERALLA SÅR

GÖR BRATS

NOLLPOÄNG

VÅRENSFETASTE FEST

TENNIS-TOUR

ÄR ENTURTLE

Ω SITTNINGEN

LYSESKETFULL

STRATEGIAV-

SKAFFADESTACK OCH LOV1955

IDIOT

E.K. PLUS73,7% AVOBESK.RES.

DELAT MED T.K.

PUSHER

PORTUGIS-ISK

TOPP-DOMÄN

2,718

...AMRO

BIO HÄN-DER

ERBIUM BETALAELLERSOFTA

PRATSAGTNEJ BALT

INFON

KURATORSKONVENTET

SKÅDISWILLEM HÖSTENS

STORAMODE-

VISNING

RÉMYMARTIN

BRITTNEJ BAKCEN-TRALTIME

BOOTYCALL

HOCKEYCROSBY

ART-ÄR

NEW YORK CHAI

SOMVISS

WHIS-KEY

HÄRFIM-PAR

MAN

AVKASTNINGPÅ E.K

ONDAJ, AJ, AJ

KONSUMENTPRISINDEX

WACHT-MEISTER

...ANDYO-

UNG

SKUMPA

FILM-GENRE

DOM

LIGGER INTE ITIDEN

!!!

!

!

Det sprudlar av vårkänslor på Ekonomikum.Hugg tag i en kär vän och lös Reversens ekonomiska korsord!

KorsordskonstruktörenOlof Kinell

K O R S O R D E T

46För lösning till korsordet, besök Uppsalaekonomernas hemsida www.uppsalaekonomerna.com och kolla under fliken Reversen!

KONSTRUKTÖR OLOF KINELL

TAR MÅNGENSTUDENT

EFTERSÅNGEN

BÖR VI...?

DISNEY-LANDAFTERDARK

OK GER TRIPP UTAN RESA

POTENTIELLT HEMSLÄP

HALVT LAX

KLANTBLIRMANHOS

FOLKE?

LITENI

BAYERN

ACC-ELERERA

X-FILESSCULLY

ANSVARIGFÖR

NATIONENSLOKAL

SUPA

KOMMERALLA SÅR

GÖR BRATS

NOLLPOÄNG

VÅRENSFETASTE FEST

TENNIS-TOUR

ÄR ENTURTLE

Ω SITTNINGEN

LYSESKETFULL

STRATEGIAV-

SKAFFADESTACK OCH LOV1955

IDIOT

E.K. PLUS73,7% AVOBESK.RES.

DELAT MED T.K.

PUSHER

PORTUGIS-ISK

TOPP-DOMÄN

2,718

...AMRO

BIO HÄN-DER

ERBIUM BETALAELLERSOFTA

PRATSAGTNEJ BALT

INFON

KURATORSKONVENTET

SKÅDISWILLEM HÖSTENS

STORAMODE-

VISNING

RÉMYMARTIN

BRITTNEJ BAKCEN-TRALTIME

BOOTYCALL

HOCKEYCROSBY

ART-ÄR

NEW YORK CHAI

SOMVISS

WHIS-KEY

HÄRFIM-PAR

MAN

AVKASTNINGPÅ E.K

ONDAJ, AJ, AJ

KONSUMENTPRISINDEX

WACHT-MEISTER

...ANDYO-

UNG

SKUMPA

FILM-GENRE

DOM

LIGGER INTE ITIDEN

!!!

!

!

”Ett fingertjockt rep är enda garanten för fortsatt existens. Skräcken, döden, livet. Allt är nära”

Henrik Flygare är fotograf och extremsportare. Idag bosatt i Östersund, men un-der sent 90-tal aktiv Uppsalaekonom och fotograf för Reversen. I detta nummer gör Henrik comeback med sin tolkning av njutning, ackompanjerad av fantastiska vårvinterbilder från Storulvåfjällen i Jämtland.

en ilande bråkdelen av lycka. Då allt faller på plats. Blir perfekt, fulländat. Ingenting annat än nuet existerar, ingenting annat spelar någon roll.

Försök inte fånga den. Den är flyktig och trotsar logik.

Den infinner sig alltid oväntat. På det vita berget vintertid, när ski-dorna läggs över i fallinjen, tyngdlöshet i branta svängar kryddade av gnistrande, virvlande snö.

Till vågors kluckande en stjärnklar natt på havet. Ett ögonblick då världsalltets komplexa väv känns enkel och begriplig. En blick mot stjärnhimlen och in i evigheten.

Vid första mötet med främmande läppar. Sveps bort på vågor av behaglig värme.

Högt upp på en vägg av granit. Vind sliter i kläderna. Fingrar trevar över en smal spricka i stenen. Ett fingertjockt rep är enda garanten för fortsatt existens. Skräcken, döden, livet. Allt är nära.

Varm ljung mellan tårna, en bäck som porlar. Frisk, kylig luft men värmande sol. Lätt att andas, vardagens bekymmer lämnade långt bortom fjäll, dalgångar och djupa skogar.

Finns det plats för den lyckliga bråkdelen av en sekund? Mellan amorteringar, över-tid, tentor och fredagsmys? Många kallar sig lyckliga, men vilka känner den egentliga lyckan?

EXTREm NjUTNING!

DTEXT & FOTO: HENRIK FLYGARE

47

areyou ready?S E B T R A I N E E 2 0 1 0

Here’s your chanceDo you want to develop within a successful financial group?We are now looking for 24 trainees for different roles within SEB.We can offer you a position in one of our divisions in northern Europe.

Curiosity and driving forceYou are a university graduate with a degree in business, engineering or theequivalent. When the programme starts, you have either just graduatedor worked for a year at the most. Your written and spoken English is verygood and international experience is a plus.

ApplicationSend us your application before April 15th.Visit www.sebgroup.com/trainee to find out more about the programme.

Welcome!

1620 Annons SEB traniee format 215x280.indd 1 2010-03-15 11.30