NO° 4 OKTOBER 2010

reversen FÖRENINGEN UPPSALAEKONOMERNA PRESENTERAR

+ELIN AF KLINTBERGCHARLIE SÖDERBERGSTIL FASHIONSHOWEN DAG SOM PR-KONSULT

KINAKOLLEN, ISLAND, SAMLARBETEENDE, AKTIESPARANDE, GENERALERNA

ELINSTYR

MODET

€ *RMK

.

.

EKONOMI, KULTUR, MILJÖ, RESOR OCH LIVSSTILL

OMSLAGSFOTOPressbild

ANSVARIG UTGIVAREMikael Zetterberg

CHEFREDAKTÖRLinda Cederquist

REDAKTÖRHelena Lindblad

ART DIRECTOROscar Sivertzen

MEDARBETAREDavid AugustssonHannah DavidssonCarl HygrellTim HögnelidJeongmuk Kang Sandra KaståsMalin LindvallJohanna LundbergEmma MårdOlov NorlanderHanna NäslundErik SegerstolpeJosephine SivertzenMartin StenbergCarl Scharin Tengberg

E-POSTreversen@uppsalaekonomerna.com

TELEFON018-471 69 75

ADRESSKyrkogårdsgatan 2b753 12 Uppsala

HEMSIDAwww.uppsalaekonomerna.com

KONTAKT VID ANNONSERINGreversen@uppsalaekonomerna.com

TRYCKEklundshofs Grafiska AB018-55 08 80

INNEHÅLL- NO° 4 OKTOBER 2010

Reversen är en politiskt obunden tidsskrift som delas ut till medlemmar i Föreningen Uppsalaekonomerna. Reversen har en upplaga på 2000 exemplar och utkommer sex gånger per år.

€ *RMK

”r

© 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

Varje dag arbetar KPMGs 140 000 medarbetare för att skapa värde och affärsmöjligheter för företag i 146 länder och 700 städer. Vi fi nns för våra kunder i fi nansiella cen-trum som London, New York och Shanghai, och i världs-städer som Melbourne, Dhaka och Córdoba. Vi sätter ihop internationella team av specialister för att möta varje uppdrag och utmaning. Vår globala kunskap gör att vi kan fortsätta vara en av världens ledande inom revision, skatt och rådgivning. Söker du en arbetsplats där du kan komma ut och möta världen? Nu söker vi ekonomer med intellektuell styrka, analytisk förmåga, hög integritet och smak för nya utmaningar.

Ansök på kpmg.se/careers

aast

roem

.se

/ tbk

.se

/ fot

o: C

orbi

s

Du vill ut och möta världen

Och vi skapar affärs-möten i 700 städer

världen över

Vilket sammanträffande

EKONOMI KULTUR MILJÖ RESOR LIVSSTIL

3

studentekonomi kan bli bättre. Många un-drar hur en dag som pr-konsult ser ut, och vår gästskribent Hannah Davidsson fyller i dina kunskapsluckor och berättar om sitt jobb på Prime PR. För reseintresserade bjuder vi på ett reportage från sagornas ö – Island, och nytt för våra stående inslag är Kinakollen där du kan lära dig allt du behöver veta om Kina. Med ny Art Director kommer också en ny layout, temat är stilrent och tidningens innehåll går under kategorierna ekonomi, kultur, miljö, resor och livsstil.

Vi hoppas ni tycker om det!

Linda Cederquist Chefredaktör

Helena LindbladRedaktör

Din utvecklingär vår framtidKanske är det du som kommer att vara med och forma framtidens SEB. Vi hjälper individer och företag att utvecklas framgångsrikt genom att erbjuda god rådgivning och finansiella medel. Och det är här du kommer in i bilden. Är du redo att utvecklas tillsammans med oss?

Kontinuerlig utveckling Genom att arbeta i en modern finanskoncern har du möjlighet att utvecklas och uppleva möjligheterna som detta ger. Vi finns både i Sverige och utomlands. Tillsammans med kompetenta och engagerade kollegor har du stora möjligheter att påverka både din och vår framtid.

Nya kunskaper ger nya vägval Under resans gång växer dina kunskaper. Vi ser till att du får en stadig grund som gör dig redo för spännande utmaningar. Förutom ett stimulerande arbete erbjuder vi även en rad förmåner för att underlätta förutsättningarna för att skapa en bra balans i livet. Satsa på oss, vi satsar på dig Börja med att lägga in ditt CV på www.seb.se/student. Under året kommer vi att vara ute på karriärmässor och arbetsmarknadsdagar runt om i landet. Håll dig uppdaterad på när och var. Kom till vår monter så kan vi prata om hur vi kan skapa en spännande framtid tillsammans. Vi finns även på facebook i gruppen ”Jobba på SEB” samt på www.careerbook.se.

Läs mer på www.seb.se/student

* LEDARE

UNDERBARA HÖST! Text: Linda Cederquist & Helena LindbladFoto: Erik Segerstolpe & Josephine Sivertzen

Innan du ens hann tänka ”sommarlov” var det dags för skolstart igen. Sommaren går alltid förskräckligt fort, och trots att det hanns med att både grillas, badas, jobbas och resas så tittar vi nu ut i höstmörkret och frågar oss själva var de där som-markvällarna egentligen tog vägen? Men visst är det fantastisk att komma tillbaka till Uppsala och studentlivet efter en skön som-mar? Även för oss veteraner som är inne på vårt sista år av det ljuvliga studentlivet, pirrar det lite extra i magen när allt börjar om på nytt och korridorsrummen återigen fylls av studenter. Det är också en speciell känsla när de första höstvindarna drar in, när löven på träden lyser upp i vackra färger och när mörkret ökar mysfaktorn. Hösten är härlig! Härligt är också höstens första nummer av Reversen. Tidningen som du håller i din hand har bland annat en spännande intervju med chefredaktören för Plaza Magazine och tillika årets STIL-konfrencier, Elin af Klint-berg. Vi har också träffat Charlie Söderberg från ”Lyxfällan” som ger tips på hur din

rr

Redaktör Helena Lindbladoch Chefredaktör Linda Cederquist

“Revan bara kör och kör...”

4

Oscar SivertzenArt Diector

* AKTUELLT - DEN ÄDLA KONSTEN ATT NOLLA

DEN ÄDLA KONSTEN ATT NOLLA– Generalerna pustar ut!Text: Helena LindbladFoto: Erik Segerstolpe

Det är dagen innan ”After beachen” och de fyra omtalade generalerna är märkbart ex-alterade. Stunden är kommen att ta reda på vilka de är och hur de ser på det ärofyllda uppdraget att ha fått välkomna cirka 250 nya ekonomstudenter till Uppsala.

Blev nollningen som ni tänkt er?– Mer än vad vi tänkt oss! Det är definitivt mer jobb när nollningen kom igång än under planeringsarbetet. Vi gör ju allt, och det är det många som inte förstår.

Vad har ni för roller i gruppen?– Väldigt mycket av planerandet har vi gjort tillsammans. Vi brukar säga att vi har grän-söverskridande ansvarsområden… Ibland är det svårt att ta beslut i en grupp om fyra personer, då det ofta blir två mot två i en diskussion. Alla är dessutom rätt envisa, vilket försvårar saken.

Är ni lika tuffa bakom solglasögonen?– Om inte mer!! Nej då, vi är jättesnälla.

Det som däremot är kul med masker eller solglasögon är att det ger en kul pow-erkänsla. Vårt jobb är att vara något som nollorna har gemensamt och med hjälp av solbrillorna är det lätt att känna igen oss.

Kan ni dela med er av den bästa händelsen från nollningen hittills?– Det får nog bli under Lillspexet, när vi skulle annonsera vinnarlaget. Chefsfad-drarna kom fram till oss stup i kvarten för att höra hur deras respektive nollegrupp låg till. Efter ett tag kände vi att det var dags att tillkännage resultatet. Under tystnad klev vi upp på scen och precis när vi skrek ut vinnarens namn, vilket var Super Mario, ropar någon samtidigt ut gruppen Xena. Det blev någon slags rundgång i mikro-fonen, så båda lagen störtar upp på scen och de blir allmänt kaos. Vi lyckades tillslut klara upp situationen, men Xena blev nog rätt besvikna trots allt.

Men hur är det med vinnarlagen – ska alla vinna en gång? – Nej, vi har brutit den trenden. Vi har satsat på tydliga poängsystem och försöker

vara så objektiva som möjligt. Men det är klart att det ibland är svårt att bedöma ett event som Lillspexet som är så subjektivt! Ibland är det lite jobbigt att hantera ledsna chefsfaddrar och nollor som är besvikna då de inte har vunnit.

Varför tror ni att just ekonomnollningen är så populär?– Ekonomnollningen är bra uppstyrd med många bra sponsorer, det lockar alltid mycket folk. Sedan har vi ju våra underbara chefsfaddrar som får igång nollorna och hjälper oss att locka dem till våra event. Dessutom är det så att man vill ”bräcka” sina gamla generaler… haha. Det ska på något vis bli bättre och bättre varje år. Framework finns från tidigare generationer, sedan är det upp till oss att göra nollningen så maxad som möjligt!

Vad tänker ni på när ni ska välja nästa termins generaler?

– Vi håller redan utkik, men vi kommer även att fråga chefsfaddrarna. Ryktet säger att ”den som krökar mest och är

mest spårad blir general”, men så är det inte! Därför blev folk förvånade när vi blev generaler! Vi söker efter personer som kan få igång andra och som är säkra i sig själva. Någon som kan få folk att känna sig välkomna till Uppsala.

Ärligt, hur tufft kändes det att springa in i H3 inför 320 personer?– Det var så kul! Jäkligt peppande! Vi satt här på Borgen dygnet runt dagarna innan och kände oss nervösa. Tankar som att ”det här kommer gå åt helvete” var inte ovanligt förekommande. Precis innan chefsfaddrarna skulle springa in i H3 dunkade hjärtat jät-tehårt! Tillsammans med dem blev det en fantastisk stämning, vilket säkert smittade av sig på de nya.

Okej… Vad är era planer när nollningen är slut?– Vi är taggade på att fortsätta med något nytt inom Uppsalaekonomerna. Det kom-mer annars kännas så tomt att inte hänga på Borgen, så det faller sig nog rätt naturligt att fortsätta.

Vad tar ni mer er av den här erfarenheten?– Vi har lärt oss mycket av varandra. Tjejerna gillar till exempel att planera och ha det lite mer uppstyrt, medan killarna är mer laissez-faire. Många gånger har vi fått ta hjälp av varandra och lita på att sakerna blir gjorda och att det mesta fatiskt brukar lösa sig. Sponsringen har varit mest stres-sande. I somras fick vi lite panik då alla vi var på olika orter och alla företag var på se-mester. Då kunde Ludde och Jagge komma överens om något och bollade det vidare till Jessica, som redan bestämt något annat med Ebba... Vi har på senare tid blivit mer effektiva. När vi startade med projektet kunde det ta en halvtimme att formulera ett Facebookmeddelande.

“Nu har vi kommit in i våra roller och är inte längre så skotträdda”

“Från vänster till höger:Ludvig Hazelius

Ebba AspJessica Winberg

Jagge Ekhlasi

*AKTUELLT - HÄNDER I FÖRENINGEN

Modebytardagarna 2010One mans trash can be another man’s treasure

Under Modebytardagarna får du som student möjlighet att sälja dina avlagda kläder och köpa andras för en billig peng. Sustainable fashion is the name of the game. Får du inte allt sålt kan du välja att få de osålda kläderna skänkta till välgörenhet. Den 25-29 oktober mellan klockan 12.00-16.00 håller vi till i Finansrummet på Ekonomikum. Kom och lämna in dina kläder måndag och tisdag, shoppa loss onsdag och torsdag, och kom tillbaka för pengar eller kläder på fredag.

Gå in på Facebook och bli medlem i gruppen Modebytardagarna

Vi ses på Modebytardagarna!

KPMG International Case Competition 2010

Två minuter kvar och klockan tickar. Utan hjälpmedel måste du och ditt team klara av att lösa case och för-bereda en presentation - en caselösning som förhoppningsvis tar domarna med storm och som tar dig till prispallens högsta nivå. Förra året kom Uppsala trea i världen i KPMG international case competition och nu är det återigen dags att prestera. Den 14:e oktober går första deltäv-lingen av stapeln på Ekonomikum. Anmälningstiden har passerat, men det går alldeles utmärkt att sitta i publiken när de tävlande presenterar sina case. Ju fler åskådare, desto roligare tävling! Välkommen att stötta dina vänner och hjälpa dem att ta sig till toppen!

På gång i föreningen:

13 oktober: Nollekryssningen14 oktober: KPMG case competition25-29 oktober: Modebytardagarna28 oktober: Employee for a day8 november: GöteBorgen15 november: Företagsbesök Unilever20 november: Gräddgasquen

Fem snabba med generalerna

General eller nolla? Nolla!Kryssning eller gasque? Gasque!Utklädd eller uppklädd? Utklädd!Dansgolvet eller baren? Dansgolvet!Snerikes eller Stocken? Det beror på…man går dit med olika mindset. Stocken: Nu jäklar ska vi köra, Snerikes: Nu jäklar ska vi köra, men lite mer chill.

rr“

6 7

Kvällen avslutades med fest, och på dansgolvet vände dj:n plattor i moderna tone1.

STIL 2010 - ÅRETS STILIGASTE EVENTK

Stämningen är förväntansfylld och V-dala nation är översvämmat av finklädda studenter och företagsrepresentanter när årets stiligaste event för sjätte gången går av stapeln. Snittar serveras med blåmögelost och räkröra i endivskal, vitlöksmarinerade champinjoner på kex och i baren står rader med mousserande vin. Efter en stunds inledande mingel, är trängseln uppför trap-pan total till de efterlängtade sittplatserna vid catwalken. En symfoni av ballonger som smäller sönder under tjejernas klackar ackompanjeras till förskräckta skrik. Fördrinken spills ut överallt, men stämnin-gen är ändå på topp. Kvällen kommer ju bjuda på årets höjdpunkt!

Även i år har STIL fortsatt att växa och är mer välbesökt än förra året, enligt pro-jektledaren Jennifer Brattsell. På catwalken visas Uppsalas höstmode av stiliga studenter som i år inte enbart är ekonomer, även jurister och personalvetare får chansen att vara modeller för en dag. Som alltid är Tobias Johannisson, alias ”Miss Tobi”, runwaycoach samt koreograf och har under några dagars repetition tappert försökt lära studenterna att gå som riktiga modedivor. När Miss Tobi själv äntrar catwalken höjs glamourkänslan rejält med hans strassarm-band som säkert reflekterar 80 procent av strålarna från spotlightsen. Någon som dock glittrar ikapp med honom är Elin af Klintberg som är kväl-lens konferencier. Elin är chefredaktör för modemagasinet Plaza och är som klippt och skuren för att hålla i ett event som STIL. Nytt för i år är även att Oriflame, samar-betspartners med föreningen Uppsalaekono-merna, är medsponsor tillsammans med PricewaterhouseCoopers. Showen inleds med att ett sambaband river av en låt, och de brasilianska tonerna höjer temperaturen

i lokalen ytterligare.

Tio stilsäkra företag Catwalken är vackert utsmyckad med blommor från Blomsterlandet. Samman-lagt visas kläder från tio företag i Uppsala, bland annat kommer skorna från SkoAu-gust. Plaggen går i dova färgskalor och är fint stylade med accessoarer. Sminkningen är sober och naturlig och frisyrerna är ut-släppta tuperingar och lockar, med signatur Sockra. Modellerna går vant i takt till popmusik som spelas av dj:n Sean Alexan-der Cloud. Marc O’Polo inleder visningen och tolkar höstens mode med rutiga skjortor och accessoarer, beiga chinos, jeans och car-digans. Därefter visar JC en mer ungdomlig stil i leopard, spets, jeans och knytskjortor. Hos Janemars dominerar koftor på både herr och damsidan medan GANT visar upp en mer preppy look med kavajer, pikéer och plisserade kjolar. Röhnisch tolkar det senaste inom sportmodet - kroppsnära och bekväma damplagg som går i tonerna orange, lila och svart. Stämningen höjs rejält när T-shirtstore låter sina modeller dansa fram på catwalken till låten I think I like it. Företaget visar t-shirts i alla möjliga färger och tryck, trenden som kan uttydas är en lös och avslappnad passform. Boomerang har stylat sina modeller i mycket stickat, randiga och rutiga skjortor samt pullovers. Holmlunds följer upp med att visa päls i både mössor och på kappkragarna, samtidigt har de ett ess i rockärmen för att charma alla kvinnor i publiken. När det känns som att stämnin-gen inte kan bli bättre, eller lokalen inte kan bli mer varm och syrefattig, drar alla tjejer ett djupt andetag: Holmlunds visar fyra kal-songmodeller! Visningen avslutas med att PricewaterhouseCoopers egna medarbetare

visar fina festblåsor från Mäster Arnes, med färger som går i blått och svart.

Innovativa studentdesignersSom vanligt är även ett antal studentde-signers inbjudna att visa sina minikollek-tioner med fyra outfits. Till skillnad från tidigare, fick intresserade designers i år skicka ansökningar och bli uttagna för att få medverka på STIL. Ansökningarna var många och tre lyckliga designers valdes ut. Designerkläderna uppskattas extra mycket av publiken på showen, varför det också har blivit viktigare att hålla en hög nivå. Julia Evers, som har samma namn på sitt klädmärke, är först ut av de tre designerna. Julia visar balklänningar, finare kjolar och toppar. Ett intresse för att designa festkläder skapades då hon sydde sin studentklän-ning. Julias kollektion är enligt henne själv feminin, elegant samt dramatisk och består mestadels av taft och tyll. Johanna Carlåtta Nilsson, med sitt märke JOCANI, kommer ut som andra designer med sin kollektion som står för natur, ytor och komplexitet. Hon har bland annat använt starka plastinslag, poplin, papp, kedjor och fuskläder. Det mest uppseendeväckande plagget är en t-shirt i plast där hon har limmat fast ett utskrivet, svartvitt foto på ett par nakna bröst. Anna Reibring är sist ut bland student-designerna. Hon beskriver sin kollektion som djurisk med afrikanska influenser och kamouflage i jordnära färger. Anna har job-bat med sin kollektion sedan i juni och hon gör även mönster till alla sina plagg. Just nu pluggar hon också på Tillskärarakademin i Stockholm och planen är att i framtiden starta eget. Att driva företag och fortsätta jobba vidare med design är något som både Julia, Johanna och Anna har som framtids-dröm.

ÅRETS STILIGASTE EVENTSnygga studenter gör succé både på catwalken och i ateljen

STIL 2010 - ÅRETS STILIGASTE EVENT K

“Det mest uppseendeväckande plagget är en t-shirt i plast där hon har limmat fast ett ut-skrivet svartvitt foto på ett par bröst”

“Ett plagg ur JOCANI avJohanna Carlåtta Nilsson

Text: Sandra KaståsFoto: Erik Segerstolpe

rr

8 9

01 Anna Reibrings djuriskt afrikanska kollektion

02 Johanna Carlåtta Nilssons uppseendeväckande kollektion

03 Julia Evers vackra och romantiska kollektion

STIL 2010 - ÅRETS STILIGASTE EVENTK

01 02 03

rrINNOVATIVASTUDENT-DESIGNERS

10

19.03 Jag är slut i hjärnanJag har skrivit ett första utkast på ett press-meddelande som ska vara klart imorgon innan lunch. Stänger av datorn och packar ner den i väskan. Kanske orkar jag kolla en sista gång på pressmeddelandet hemma. När jag går tittar min kollega på mig och säger ”Jaså, du jobbar halvtid?”. Jag ser mig omkring. Runt mig sitter tio konsulter och knattrar på sina datorer. Min kollega flinar, och jag med.

21.00 Orkar inte kolla på pressmeddelandet.

22.03 Pling!Min kollega tipsar per sms om ett nyhetsin-slag som rör kund A. Jag slår på nyheterna på TV4. Under tiden sms:ar jag honom mina tankar kring nyheten. Som tur är är det inga negativa nyheter, så vi behöver inte förbereda några budskap eller inleda några aktiviteter.

23.30 Slösurfar i sängen

€ EN DAG SOM PR-KONSULT

EN DAG SOM PR-KONSULTEtt jobb för idérika som har huvudet på skaftText: Hanna DavidssonFoto: Oscar Sivertzen & Hanna Davidsson

Public affairs, digital kommunikation och marknads-pr. Ett jobb i pr-branschen kan innebära många olika typer av arbetsup-pgifter. Hannah Davidsson har jobbat som skribent och publicitetsspecialist på Prime. Här beskriver hon hur en arbetsdag kan se ut på en av landets största PR-byråer.

06.45. Morgonsurf i sängenVäckarklockan på mobilen ringer och jag plockar upp den för att få lite koll på da-gens nyheter. Jag brukar börja med Aftonbladets nyhetsapplikation ”Super-nytt”, Facebook och en snabb mejlkoll. Jag lyssnar på Sveriges Radios nyhetssändnin-gar under tiden. 08.00 På väg till jobbetVarje morgon klockan åtta kommer den första medierapporten som gäller kund A. Då sitter jag oftast på cykeln på väg mot

kontoret. Det är kanske inte så bra att läsa mejlen när man cyklar, men det brukar jag göra ändå. Jag har ju hjälm.

8.20 Håll tungan rätt i munDen bästa tiden att ringa journalister på de stora morgontidningarna är så tidigt som möjligt, innan de hinner in på sina redak-tionsmöten. Jag brukar behöva en stund för att förbereda mig mentalt på vad jag ska säga. Jag tar en kaffe eller lite vatten och stänger in mig i ett av telefonbåsen på kontoret, rensar skallen och ringer.

9.30 Genomslag!Jag upptäcker att en nyhet jag sålde in till Aftonbladet tidigare i veckan nu finns på aftonbladet.se. Jag tittar snabbt igenom artikeln för att kolla så att alla siffror är rätt och att budskapen kommer fram som de ska. Jag mejlar även kunden och den kollega som har ansvar för denne hos oss på byrån. 9.45 Uppdaterar min Facebookstatus: ”BOOM!”

10.00 Morgonmöte Kund A befinner sig i en intensiv fas, därför har vi ett internt avstämningsmöte klockan tio varje morgon. Vi går gemensamt igenom medierapporten vi fick klockan åtta som tar upp allt som har skrivits inom kundens bransch de senaste 12 timmarna. Finns det någonting vi kan agera på? Därefter tar vi itu med det som inte är akut och bestäm-mer vad som ska göras först och när det ska vara klart.

11.00 SkrivhetsVid den här tiden är det ofta dags att producera någon typ av pressmaterial. Det kan vara ett vanligt pressmeddelande, bak-grundsinformation eller en artikel.

12.00 Lunchmöte om kund BKund B har en produktlansering om några månader då varorna kommer ut i butik. Vår plan är att skicka produkter i fina små pr-kit till utvalda bloggare och magasin som vi tror är intresserade av att lägga in produkterna på sina plocksidor. Men först

måste vi fotografera bilderna snyggt, ta fram pressmaterial och bestämma hur pr-kiten ska se ut. Över lunchen kommer jag och min kollega Johan överens om vad som ska göras under resten av veckan.

13.00 Uppstartsmöte med kund CTaxin väntar redan på att ta oss tvärs över stan, till kund C. Jag kollar presentationen en sista gång, lutad mot receptionsdisken, slår ihop datorn och tar hissen ner till bilen. Väl i bilen åker datorn upp igen eftersom kundansvarige Per, som också är med, har synpunkter. Vi går igenom projektets status under resan, och vi hinner även korsförhöra varandra om kundens konkurrenter, deras ekonomi och hur det gick vid den förra lanseringen.

13.15 Uppdaterar min Facebookstatus på mobilen: ”Taxi + power point = åksjukan from hell”

15.00 Produktion Tillbaka på kontoret. Nu börjar skriv-hetsen igen. Jag har en deadline kvar, plus en massa mejl som ska skickas.

16.00 GrötÄter alltid någonting vid fyratiden. Oftast gröt. På´t igen. rr

EN DAG SOM PR-KONSULT €

Tre frågor till två PR-konsulter

1. Hur börjar och slutar din ar-betsdag? 2. Vad är det bästa du har upplevt som pr-konsult? 3. Och det sämsta?

Fredrik Ekström

Grundade pr-byrån Intro Public Relations. Kundansvarig med mat- och dryckesindustrin som specialområde.

1. Dagen börjar med mediebevakning för att se till att ingen kund berörs negativt eller om något hänt som innebär en möjlighet för oss att bli relevanta i nyhetsflödet. Dagen slutar med att jag förbereder mina presenta-tioner till något av morgondagens kund-möten och gör en detaljerad “att göra” lista för nästa dag.

2. Variationen av arbetsuppgifter. Ena da-gen står man i en fabrik för att säkerställa innehållet i baksmet, andra dagen är man rådgivare åt en VD på ett stort livsmedels-företag.

3. När inget blir som man tänkt sig. PR handlar om att förtjäna sin plats i medierna. Men ibland händer det saker som är mer intressant för omvärlden än ens kunder, ter-rorister, kidnappningar olyckor och annat som inte går att planera för.

Kamran Alemdar

PR-rådgivare på Cohn & Wolfe. Som ans-varig för byråns digitala erbjudande jobbar han med rådgivning kring sociala medier och digital kommunikation.

1. Den börjar med en stark kopp espresso medan jag surfar runt på nyhetssajterna, kollar mina och kundernas digitala konton (Facebook, Twitter, bloggar etc), läser mejl - allt medan jag och kollegorna diskuterar gårdagens TV-höjdpunkter. Det kan vara Kungarna av Tylösand eller valutfrågningen. Avslutar dagen med en sista omvärldsbevakning, går igenom mor-gondagens kalender.

2. Mina kollegor - nuvarande och gamla. De allra flesta är extremt skarpa, har bra koll på de mesta och en lite småsjuk humor som gör att man slipper ha söndagsångest.

3. Det kan vara svårt att koppla bort jobbet när man går hem för dagen - nya idéer snur-rar alltid i huvudet.

Fredrik Ekström

Karim Almedar

Det gäller att kunna knäckamånga in nya idéer som PR-konsult

“Det är kanske inte så bra att läsa mejlen när man cyklar, men det brukar jag göra ändå. Jag har ju hjälm”

“12 13

ORIFLAME COSMETICS was founded in Sweden in 1967 and is today one of the fastest growing beauty companies selling direct with annual sales exceeding 1.3 billion. The company is present in 61 countries worldwide. Its wide portfolio of Swedish, natural, innovative beauty products are marketed through a sales force of approximately 3.1 million independent consultants.

Oriflame offers the leading business opportunity for people who want to start making money on day one and work towards fulfilling their personal dreams and ambitions through its unique business concept – Make Money Today and Fulfil Your Dreams Tomorrow™.

Respect for people and nature underlies the company’s oper-ating principles and is reflected in its social and environmental policies. Oriflame supports numerous charities worldwide and is a Co-founder of the World Childhood Foundation. Oriflame Cosmetics is listed on the Nasdaq OMX Nordic Exchange.

As a Summer Intern at Oriflame, you will be given the opportunity to learn about the company by working on day-to-day operations as well as special projects. The program stretches over 10 weeks and you will either be placed in one of our regions or within one of the support functions at our Group Support Office in Stockholm.

Oriflame - Summer Internship

For more information and to apply, please visit our website www.oriflame.com. The application period will start in December.

Oriflame_Internalship.indd 1 10-07-01 10.17.46

För några månader sedan flög jag hem från USA, släpandes på ett bagage mycket tyngre än jag mindes det från resan dit några veckor tidigare. När jag slutligen kom hem kunde jag därför inte låta bli att genast packa upp – vad var det egentligen som vägde så mycket att jag till och med tvingats betala övervikt på mitt, trodde jag, så blyg-samma bagage? Okej, några klädinköp och någon souvenir blev det, men så mycket mer hade jag ändå inte köpt? Men plötsligt får mina klena armmuskler en oväntad prövn-ing när en flera kilo tung påse hivas upp. Just det…

Mitt första besök i USA, och därmed första bekantskap med dollarn, medförde två angenäma överraskningar. För det första gladdes jag, efter en utbytestermin i Öster-rike med euron som valuta, åt den något ringare mångfalden mynt. I sammanhanget kan poängteras att Sverige verkligen är ett föregångsland i frågan, även om min glädje över 50-öringens försvinnande blev kortvarig sedan ett besök på Riksbankens hemsida informerat mig om den stundande införseln av en tvåkrona. Den andra nöjsamma överraskningen var amerikanarnas quarters (=fjärdedels dollar), som fanns i olika varianter för de 50 staterna med representativa symboler och motton för staten i fråga. Fantastiskt! Nyfiken som jag är kunde jag såklart inte låta bli att vända på mynten så fort jag fick nya, och snart hade jag samlat ihop 46 av de 50 staterna. Detta fick mig att fundera på det här med samlande – varför samlar vi så gärna på saker?

Själv samlade jag i yngre år på både det ena och det andra, allt från potentiellt använ-dbara suddgummin till definitivt värdelösa kapsyler. Men favoriten var nog ändå Kinderäggsfigurerna. Jag minns fortfarande spänningen som genomsyrade kroppen vid öppnandet av det spröda chokladhöl-jet. Känslan, efter upptäckten av den lilla plastfiguren, var oftast orimlig extas eller besvikelse bortom allt sunt förnuft. Lyck-ligtvis har några år förflutit sedan dess och jag trodde, fram tills jag fann min påse full med mynt i bagaget, att samlande var ett fenomen tillhörande barndomen. Men ack så fel. Nu tänker du kanske att du inte alls samlar på något, men är det verkligen sant? Det finns trots allt många sätt att samla, och alla är inte så konkreta som frimärken i ett album eller två kilo mynt i väskan. Efter en titt på Facebook hittade jag en application vid namn ”Where I’ve been”, som tydligen 43 av mina vänner och sisådär 1.1 miljoner andra människor världen över använder för att kartlägga vilka länder de besökt. Är inte detta egentligen bara ett an-nat sätt att samla på? Efter närmare efterforskningar visade det sig även – under av under – att det inte bara är jag som kommit på idén att samla på quarters! Tvärtom så var grundtanken med ”the 50 State Quarters program” som det tydligen kallas, just att skapa en ny gen-eration myntsamlare. Detta beräknas sedan införandet år 1999 ha givit den amerikan-ska staten intäkter på 4.6 miljarder dollar då samlare tagit mynten ur cirkulation*, och idag estimeras att nästan halva USA:s

befolkning i mer eller mindre seriös anda samlar på quarters. Varför görs inte på liknande sätt överallt? Jag gladdes visserli-gen åt 2009 års 1-kronor till ära av Sveriges relation till Finland, men varför är detta ett så sällsynt fenomen? Baserat på hän-delseförloppet i USA är samlande i högsta grad något som även vuxna sysselsätter sig med, så varför inte ge folket en hobby och håva in lite extra intäkter, allt i ett drag? Fastän jag skrotat min kapsylsamling vid det här laget förefaller samlandet som fenomen fortfarande flöda djupt i mina, och även andras, ådror. Kanske är det en genetisk kvarleva från en förgången tid då vi var tvungna att samla för att överleva? Hur som helst, nu ska jag gå och köpa ett Kinderägg i väntan på Riksbankens utgivande av femkronor med Sveriges 25 landskap. Om de vet sitt eget bästa blir min väntan inte alltför lång.

* Varje sedel och mynt är en sorts skuldsedel som banken är skyldig att lösa in när vi så önskar. När en myntsamlare tar dessa ur cirkulation, innebär det att denne låter bli att lösa in skulden, varpå utgivaren av myntet, det vill säga i Sveriges fall Riksbanken, gör en intäkt motsvarande myntets värde minus tillverkningskost-naden. På detta sätt gör den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, intäkter på varje quarter som tas ur cirkulation, då en

quarter, alltså värd 25 cent, kostar mindre än 5 cent att tillverka.

SAMLARBETEENDEK

HOMO COLLECTUSSaga om samlarbeteende

rr

Samlarmani!

14

Text: Johanna LundbergFoto: Oscar Sivertzen

€ CHARLIE SÖDERBERG

CHARLIE MED CA$H€N:“Jag försöker skapa positiva spiraler i människors liv”Text: Linda CederquistFoto: Pressbild och TV3

Mest känd är han som en av de två bestämda, men ödmjuka, programledarna i ”Lyxfällan” på TV3. Men Charlie Söder-berg är också föreläsare, författare och ekonomicoach. Han har en ledande roll i tre företag och en passion för att ändra män-niskors attityder, beteenden och resultat. Charlie läste till mäklare i Gävle, där han bodde i en sommarstuga och jobbade extra som gatuartist för att slippa ta studielån. För Reversen förklarar han hur student-ekonomin kan hålla längre, varför män-niskor överlag är dåliga på att ta hand om sina pengar och hur sedlarna i Lyxfällan egentligen fastnar på den svarta tavlan.

Det är en tisdagskväll i slutet av augusti och Charlie Söderberg har precis hållit ett fullsatt och över två timmar långt seminar-ium på temat Ett rikare liv. Ett hundratal, aningen förvånade, Uppsalabor har fått ekonomi presenterat för sig på ett helt nytt

sätt, och har med Charlies tankeställande balansräkning för privatekonomi i bakhu-vudet blivit motiverade att gå hem och styra upp i sina liv. – Från det att jag går upp på morgonen till det att jag går och lägger mig på kvällen så jobbar jag med att förändra människors attityder, därmed förändra deras beteenden och på så sätt förändra deras resultat. Helst på en sådan nivå att de blir imponerade av sina egna resultat och fortsätter med attityd- och beteendeförändringen själva. Jag försöker skapa positiva spiraler i männi-skors liv, berättar Charlie.

Ekonomicoach med magikunskaperCharlie jobbar som ekonomicoach och har en ledande roll i de tre företagen Balansekonomi, Pengakoll och Medec. Han har också skrivit boken Ett rikare liv, föreläser, håller i workshops och har setts som programledare för Lyxfällan, program-met som 2007 och 2008 vann tv-priset Kristallen för ”Bästa livsstilsprogram”.

– I det arbete jag gör är det extremt viktigt att folk får en känsla för att man faktiskt kan göra en förändring, så jag har tagit på mig en attitydförändrande roll även på samhällsnivå. Därför har jag har arrang-erat merparten av min tid till tv, att göra tidningsintervjuer och att hålla seminarier. Mitt jobb handlar till stor del om att vara ute och belysa frågan. Charlie har en något överraskande bakgrund som gatuartist med kunskaper som eldslukare, fakir, magiker. Trots att det var ungefär 20 år sedan sitter kunskaperna fortfarande i, och han kan balansera i stort sett vad som helst på hakan - bord som stol. Steget från gatuartist till ekonomicoach kan verka ologiskt, men enligt Charlie är det inte alls så. – Det är inte så stor skillnad på vad jag gjorde då och vad jag gör nu. Jag kanske har blivit bättre på det, och kanske har hittat en lite seriösare kostym, men det handlar om att skaka om människor och ge dem något oväntat. Jag är otroligt tacksam och har svårt att tro att jag skulle kunna

göra det som jag gör idag om jag inte haft erfarenheten från gatushowandet. Jag gillar att leka med uppmärksamheten, att fascin-era människor och skapa det där laddade ögonblicket.

Studietid och enkel ekonomiCharlie läste till mäklare på högskolan i Gävle när utbildningen var helt ny, otestad och med orimligt mycket litteratur att läsa in. Han säger med ett skratt att han inte minns så mycket från studietiden på grund av att den var så intensiv. – Jag minns att jag lånade en som-marstuga för jag hade hittat på att jag inte skulle ta något studielån. Visst är jag tack-sam att jag inte har lånet, men jag skulle inte säga till människor att det är något fel att ha studielån. Jämfört med många andra lån är studielån förmånligt. På mäklarlinjen lästes både juridik och ekonomi, och det är där Charlie har sin grundskola i just ekonomi. – Jag är ju ingen civilekonom, och det tror jag är en del av min styrka. Mathias Andersson (Lyxfällan reds. anm.) är inte heller civilekonom och det har vi aldrig påstått oss att vara. Ett mål för Charlie och hans kollegor är att göra ekonomi enkelt och att få männi-skor att förstå att det inte alls behöver vara svårt eller tråkigt att ha koll på kronorna.

– Det ska nästan vara lite fint att göra ekonomi krångligt med reporäntor och ROI-tal, men vi har valt den motsatta strategin att göra det så enkelt som möjligt. Om människor tror att det är lätt så kom-mer de att sätta sig ner och göra något, men om människor får för sig att det är svårt så kommer de aldrig ens att börja. Det krävs talang för att ekonomi ska bli tråkigt, säger Charlie.

Lyxfällan – en succé som gav starka insikterUnder sex säsonger var Charlie och Mathias programledare för TV3:s Lyxfällan, en tid som präglades av mycket arbete och starka insikter. De spenderade en vecka med varje person eller familj och det filmades ungefär 70 timmar som sedan klipptes ner till de 46 minuter som tittarna får se. – Det var inte de som hade det ”värst” som valdes ut, utan de som tycktes ha en intressant historia där man trodde att vi skulle göra intressanta åtgärder. Det var nästan 3000-4000 sökande i slutet, men Mathias och jag hade ingenting att göra med vilka som valdes utan de som tycktes ha en intressant historia där man trodde att vi skulle göra intressanta åtgärder. Det var nästan 3000-4000 sökande i slutet, men Mathias och jag hade ingenting att göra med vilka som valdes ut - det skötte redak-tionen som också stod för research. Vi

CHARLIE SÖDERBERG €

”Folk sitter hemma i soffan och käkar popcorn och tän-

ker ’fy fan vilka idioter de där är!’, men vi är alla tre månader från Lyxfällan”

“Charlie Söderbergkan din privatekonomi

Charlie och Mathias i Lyxfällan

“Fasta kostnader när man har osäkra inkomster är den lilla döden”

“16 17

€ CHARLIE SÖDERBERG

fick bara en adress och så åkte vi dit. När vi ringer på dörren och presenterar oss i tv så är det verkligen första gången vi träffar personerna. Lyxfällan blev ett otroligt populärt program och hade nästan en miljon tit-tare under sista säsongen som Charlie och Mathias var programledare. Mötena med människorna i ekonomisk knipa resulterade i funderingar och insikter, en del ganska jobbiga även för en utomstående. – Starkaste insikterna är nog att det kan gå så långt som det faktiskt gick. Jag var också förvånad över att det ändå var så vanliga människor, när man kommer dem lite närmare så inser man att de är inte från någon annan planet. Att det kunde ha varit någon av mina vänner, en syster, en bror eller en kusin gjorde mig mer ödmjuk, och det tycker jag var jobbigast. – Folk sitter hemma i soffan och käkar popcorn och tänker ’fy fan vilka idioter de där är!’, men som jag sa på seminariet ikväll så är vi alla tre månader från lyxfällan.

Goda ekonomiska förutsättningar som studentSom student lever man med små medel, men genom att tänka till en gång extra kan pengar sparas. Enligt Charlie är det två grundläggande saker som kan förbättra studentekonomin och se till att de största fallgroparna undviks. – Det första är förskjutningseffekterna eftersom det är små marginaler. Det är mycket studiemedel i början av terminen, sedan är det nästan inget alls innan jul. En budget på en enkel nivå är viktig att ha, för det är svårt att ha en känsla för om de där skorna eller den där extra ölen ligger i linje med vad du har över för att hyran ska kunna betalas i januari. Det andra är att undvika fasta kostnader så mycket det går och se till att inte binda upp sig på saker som dränerar ens ekonomi. – Bo billigt, så billigt det bara går. Skaffa dig inte höghastighetsbredband, morgon-tidning och alla kanaler utan försök var lite smart under studietiden och inte dra på dig fasta kostnader. Fasta kostnader när man har osäkra inkomster är den lilla döden.

Charlie säger också att det inte finns någon som har så goda ekonomiska förutsättnin-gar som en student. Det finns inte så många ”borden” och ”måsten”, inga barn och det går att leva på makaroner och ketchup. – När man är ung och student kan man ta lite mer risker, man kan våga satsa, starta företag, utveckla något utan att vara helt beroende av riskerna. Och sedan lära sig av sina misstag. – En annan stor fördel är energin. Ni be-höver inte sova nio timmar per natt och ni klarar att ha en grej vid sidan om studierna, bara den är inspirerande. Ni ligger före trenden, har massor av kreativa, spännande människor omkring er och saker som pågår hela tiden. Idéer finns det i tusental och ni har tid över.

Dålig pengakollUnder seminariet belyser Charlie det faktum att om räntan skulle stiga till ungefär sex procent, vilket är en ”normal” nivå, får över en miljon svenskar svårt att bo kvar där de bor idag. Detta är med stor sanno-

likhet något som många inte ägnat en tanke vi upptagning av lån. Student eller inte, överlag så är vi dåliga på att ha koll på våra pengar, menar Charlie. – Det beror främst på de tre största miss-förstånden om ekonomi; att det är tråkigt, att det tar tid och att det ändå inte spelar någon roll. Vi är duktiga på att göra som alla andra gör, fast vi tror att vi ska få ett annat och bättre resultat. Enligt Charlie så framhåller vi en bild av att vår ekonomi ser mycket bättre ut än vad den egentligen gör, vilket i sin tur skapar ett system som vi tror ska ge en bra ekonomi för att det låter som det när alla andra gör det. Men i själva verket fungerar det inte. – Det största misstaget som folk gör med sina pengar är att de tror att de fattar sakliga beslut fast de fattar emotionella beslut. Samma bil som grannen till vänster och samma pool som grannen till höger och samma resa som grannen mittemot, och sedan blir man förvånad när inte pengarna räcker till. Tänk på att de här tre grannarna ligger sömnlösa på nätterna för att få sin ekonomi att gå ihop. I brist på fakta, för vi har hittat på att fakta är tråkigt, så går vi på emotionella beslut och det leder ofta till att vi spenderar våra pengar istället för att bygga någon form av bestående värden.

Tar över Plus efter SverkerDen närmaste tiden för Charlie är väldigt hektisk. Han har en fullmatad höst och dagarna som inte är förplanerade går enligt honom själv att räkna på ena handen. Hans fyra bolag har stora saker på gång och han kommer ut med en ny bok. Han är också, tillsammans med Mathias Andersson och Åsa Avdic, ny programledare för SVT:s konsumentfrågeprogram Plus. En ledig söndag spenderar han dock helst med något konkret. – Jag älskar att laga mat och jag älskar att snickra. Antingen är jag ute och snickrar på mitt hus, eller på familjens sommarstuga. Om jag inte svettas och gör nytta utomhus så står jag vid kastrullen och lagar något överkomplicerat. Anka är en favorit och jag lagar alltid saker som jag aldrig lagat tidig-are. En kompis sa en gång att ’Charlie gör Sveriges godaste crêpes, men han vet fort-farande inte hur man steker en pannkaka.’ Jag tycker det är roligt med utmaningar! Utmaning och passion är två ledord i Charlies liv. – De tre sakerna som får mig att gå upp på morgnarna är att jag känner att jag har roligt, att jag utvecklas att jag känner att jag bidrar till andra människor. Jag är passionerad, det spelar ingen roll om jag får betalt för jag funkar bara när jag gör passionerade grejer. Även om det är smarta saker så orkar jag inte hela vägen i mål om det inte är roligt, utmanade och bidrar till något, avslutar Charlie.

Visste du att…… för 15 minuters pengakoll i veckan be-höver du aldrig mer städa?Charlies företag pengakoll.nu har gjort statistiska undersökningar på hur mycket som går att spara bara på att göra avstämn-ingar varje månad, vilket visade sig vara ungefär 25 000 kronor per år! – Vi kan inte se det här med uppskjuten belöning, vi ska ha allt nu och eventuellt betala senare, men vi är väldigt dåliga på att satsa nu för att få något sedan. Budgetar kan tyckas vara tråkiga, och det är okej, men mot att aldrig mer behöva städa kan det kännas värt det! … sedlarna på tavlan i Lyxfällan är riktiga pengar?Scriptan Niklas bär runt på ungefär 120 000 kronor en vanlig Lyxfällanvecka! Och hur sedlarna fastnar på tavlan? (det är faktiskt den vanligaste frågan som Charlie brukar få!) – Det är en svartmålad metallplatta, en tunn magnet som med häftmassa sätts fast på den riktiga sedeln.

CHARLIE SÖDERBERG €

”Över en miljon svenskar får svårt att bo

kvar om räntan skulle

stiga till en normal nivå”

“rr

18 19

DIN DRÖMPARTNER

- EN AKTIE!Text: Tim Högnelid & Martin StenbergFoto: Linda Cederquist

Tänk dig att en man vid namn Erling Persson kommer fram till dig och ber dig att satsa 50 000 kronor i hans nystartade aktiebolag. För detta kommer du få 50 procent av aktierna i företaget, och därmed också rätt till 50 procent av alla framtida utdelningar. Hans affärsidé är att sälja moderiktiga kläder till lägsta pris. Skulle du tacka ja?

Varje dag har du möjlighet att tacka ja och bli delägare i olika företag. Frågan som du ställer dig själv är: när ska jag tacka ja och när ska jag tacka nej? En bra regel för en vanlig ”småsparare” är att sparade pengar ska investeras och riskeras i ett företag där du begriper vad företaget har för affärsidé. Inga konstigheter! Vi ser på aktieägande som på ett förhål-lande – det är trevligt med ett långsiktigt förhållande med någon som du kan lita på, tycker om och som gör att du mår bra. Det andra alternativet, med flera korta förhål-landen med personer som du knappt kän-ner, kan ge obehagliga överraskningar. En sådan överraskning kan vara otrohet, med parallellen att företagen missköts och inte är ärliga mot sina aktieägare. Ett närstående exempel på otrohet är HQ Bank som inte kommunicerade hur extremt riskfylld deras verksamhet var, vilket gjorde att aktieägarna fick en rejäl kalldusch när banken plötsligt var tvungen att stängas ner och säljas för en spottstyver. En annan obehaglig överraskning som kan dyka upp med flera kortsiktiga förhål-landen är ”diverse sjukdomar”. När ett företag mår dåligt ekonomiskt och därmed tvingas till nyemisson behöver du kanske ge mer pengar för att rädda din första inves-tering. Detta kan även likställas med att tvingas köpa dyr medicin för att bli frisk. I värsta fall har du fått en sjukdom som aldrig försvinner på grund av ditt oans-variga beteende. Ett exempel på ett företag med sjukdomar var Swedbank och deras riskfyllda agerande i Baltikum under den senaste finanskrisen. Oansvarigt beteende mot aktieägarna ledde till att företaget be-hövde få in mer pengar. Aktieägarna var då i princip tvingade att ställa upp på nyemis-sioner för att rädda företaget och värdet på sina aktier. Vi vill dock inte skrämma upp er och avråda er från att köpa aktier, vi råder er snarare att vara försiktiga (tänk efter före!) och köpa aktier i företag som ni litar på.

Nästa svårighet med att köpa aktier är att ingen kan säga exakt hur mycket en aktie är värd. En akties köp- och säljkurs är en slags samlad bedömning av vad analytiker, småsparare och andra placerare upplever att aktien är värd sett till framtida utveck-ling. Dessa intressenter utgör marknaden, och det är denna som sätter priset. En aktie kostar precis så mycket som någon är be-redd att sälja den för, och du kan bara sälja den för det pris någon är beredd att betala för den. Spekulerar du alltså i framtiden när du köper en aktie? Ja, eftersom ingen kan förutse framtiden är det inte mer än en spekulation. Gör bara inte misstaget att ta detta på för stort allvar! Aktieägande är som ett långsiktigt förhållande där man får anstränga sig lite extra i början, till exempel

genom att betala ett för högt pris på aktien. I längden lönar det sig ändå att hänga ihop. Viktigt att tänka på när du köper en aktie är att det inte bara är ett värdepap-per du köper. Det du köper är egentligen en andel i en idé, ett sätt att driva ett företag på och människorna som driver företaget. I fallet Erling Persson köper du i så fall idén att sälja moderiktiga kläder till bästa pris. Detta skulle så småningom visa sig vara en ganska bra idé, i alla fall under ledning av Persson. 1947 startade han nämligen den första butiken i vad som skulle komma att bli H&M-koncernen. Under de 63 år som för-flutit sedan grundandet har företaget vuxit till en världsomspännande klädkoncern och den senaste utdelningen uppgick till 23 miljarder svenska kronor, som alla ägare, det vill säga aktieägare, fick dela på. Värdet på aktien och utdelningar har under de tio senaste åren legat på i snitt cirka 17 procent per år. Det innebär att om du köpt aktier för 1 000 kronor för tio år sedan så skulle du nu ha nästan det femdubbla. Så, hur hittar du som vanlig småsparare nästa framgångssaga? Att tänka i dessa ban-or är ofta farligt, att hitta en framgångssaga är nästintill omöjligt och kräver ofantliga mängder tid och kunskap och dessutom en rejäl portion tur! För att bli en framgång-srik placerare krävs det inte att du invester-ar på botten och säljer på toppen eller hittar mirakelföretag. Om du ser på aktier som ett långsiktigt förhållande förstår du att det viktigaste inte är att enskilda månader är fantastiska. Det viktiga är att du är lycklig över att vara tillsammans under en längre tid och att du trots ups and downs fortsät-ter att vara glad i din relation.

FINANSSPALTEN €

Tim och Martin ser aktiehandelsom en långvarig relation

Text: Helena LindbladFoto: Oscar Sivertzen

I tamburen till en lägenhet vid Mariatorget hördes en tidig lördagskväll: – Behåll ytterskorna på, om ni inte har med er några inneskor! Inneskor, skor för inomhusbruk. I min generation är denna företeelse mycket sällsynt. Inte sällan har jag kommit till fester där gästerna omväxlande trampar runt i både strumplästen och boots vid en och samma tillställning. Att bära med sig en tygpåse innehållandes ett par inneskor verkar vara mer undantag än en regel när man är under trettio. Klädkoder är något som fascinerat, hjälpt och i viss mån upprört människor genom tiderna. Att någon annan ska bestämma över vårt klädval verkar vissa se som en ynnest medan andra ser det som en ren förolämpning. På nätet trängs och samsas sidor från stilgurus och ”etikettdok-torer”. Tipsen för hur vi ska klä oss för att lyckas i karriären eller för att undvika att skapa rabalder på ett bröllop, är oändliga. Några som verkar ha tagit klädkoder på allvar är Moderaterna, som enlig Afton-

bladet ”ska börja klä sig mer som folk”. Pärlhalsband och slipsar ryker, allt för att partiet ska vara så vardagligt som möjligt. Socialdemokraterna däremot har inga bestämmelser utan tror helt enkelt att deras partimedlemmar själva kan välja plagg. Vad som är rätt eller mest gångbart återstår att se. Men att plaggen du bär eventuellt kan få ditt parti att vinna fler röster är en intres-sant tanke. Ibland är det dock svårt att veta vad för outfit som gäller. Inte sällan skickas inbjud-ningskort till vänner och bekanta med den diffusa klädkoden ”fest” eller ”sommarfin”. För ett tag sedan skulle jag själv iväg på ett evenemang där klädseln var udda kavaj. – Jaha, vad innebär det egentligen när man är tjej? undrade jag febrilt. Än mer förbryllande är att själva kodor-den i klädkoderna har förändrats genom åren. Ordet kavaj för min pappa innebär att han sätter på sig en hel mörk kostym, gärna svart. Idag betyder kavaj fortfarande att män kan bära en hel kostym, men inte nödvändigtvis mörk och det är även okej att ha udda byxor till. Vad man har på sig som dam är däremot oklart. Det blir oftast en klänning, som går till knäna, vilket är

gångbart i de flesta situationer. Vårdad klädsel, valfri klädsel eller casual. Småborgerligt pärlhalsband eller slipsen i pannan. Vad än inbjudningskortet säger kommer jag till nästa fest bära med mig en tygpåse, innehållandes ett par hittills oanvända inneskor.

KRÖNIKAK

SMÅBORGERLIGT PÄRLHALSBAND ELLER SLIPSEN I PANNAN?

rr

Vad menas egentligenmed “sommarfin”?

“Inte sällan har jag kommit till fester där gästerna omväxlande trampar runt i både strump-lästen och boots vid en och samma tillställning”

rr

“Om du ser på aktier som ett långsiktigt förhållande förstår du att det viktigaste inte är att enskilda månader är fantastiska”

20 21

ELIN AF KLINTBERG

ELIN AF KLINTBERGSagoberättaren som blev chefText: Helena LindbladFoto: Pressbild

Elin af Klintberg är fem minuter sen till mötet och ursäktar sig med att hon precis varit och tränat på gymmet, något som hon försöker hinna med att göra under sina lunchraster. Timmarna på dygnet räcker ofta inte riktigt till då Elin är chefredaktör på en av Sveriges mest erkända tidningar inom mode och design – Plaza Magazine.

På redaktionen är det full fart. Unga kvin-nor i sylvassa klackar, klädda i det senaste, trippar förbi de beige-grå sofforna i entrén. I kontrast till den svala och minimalistiska inredningen i receptionen är Elins person-lighet varm och inbjudande. För fem år se-dan, när hon klev in som ny på magasinet, var 27-åringen yngst på redaktionen.

Tveksam att ta överNär hon fick erbjudandet om att ta över var Plaza redan ett erkänt namn, men det fanns fortfarande mycket att göra. En tvek-

samhet uppstod till att ta positionen som chefredaktör, att sätta sitt egna namn på magasinet. Det var helt enkelt inte en tidn-ing som Elin själv ville läsa. Hon tackade ja med insikten om vilken möjlighet detta var till att skapa något nytt, och en ambition blev därför att höja nivån med bättre texter och vassare infallsvinklar. – Jag ville helt enkelt göra en tidning som skriver om yta, utan att den blir ytlig. Nyrekryteringen satte igång ett stort renoveringsarbete på Plaza, där Elin fick handplocka och sätta ihop sin egen redak-tion. Enligt henne själv är det viktigt att anställa sakkunniga inom varje område när ett team ska skapas. – Jag aspirerar inte att vara bäst inom områdena design, mode eller arkitektur. Däremot aspirerar jag att vara bäst på att göra tidning. Plaza Magazine har de senaste åren blivit tilldelad flera priser, bland annat ”Bästa form” av Svenska tidskrifter samt vunnit guld i ”Svenska designpriset”, något som gör Elin stolt.

Tidigt intresse för journalistik och designJournalistik eller berättelsekonst är något som fascinerat ända sedan barnsben, då drömmen var att bli ”sagoberättare”. Elins uppväxt har präglat hennes intresse för både text och design. Pappa är förfat-taren Bengt af Klintberg som bland annat ligger bakom boken Råttan i pizzan och Elins mamma startade klädmärket Polarn o. Pyret. På Plaza får Elin chansen att dela med sig av sina intresseområden och visa betydelsen av god design. I sitt arbete får hon gå bakom kulis-serna på de stora modehusen och ta del av designernas tankar och visioner. Att design inte behöver innebära ytlighet vet hon av egen erfarenhet. – När mode fungerar som bäst inger det självförtroende hos en människa. Det vet man ju själv att vissa dagar, när man sätter på sig de där nya byxorna som är jävligt snygga, så sträcker man på sig lite extra. Hennes journalistiska bana började som femtonåring, som praktikant på den numera nedlagda tidningen Ocean. Där

”Jag ville helt enkelt göra en tidning som skriver om yta, utan att den blir ytlig”

fick hon för första gången upp ögonen för redaktionsarbete och fick se det engage-mang som drev en tidning framåt. Efter gymnasiet började hon på den numera ikon-förklarade tidningen POP. Därefter blev hon utlandsreporter och sedan redaktionschef för tidningen RES, innan hon till sist blev headhuntad som chef på Plaza. Rollen som chefredaktör inte alltid enkelDet roligaste med att vara chefredaktör är att man får bestämma. Elin har alltid varit en ledartyp och beskriver sig som den som alltid tog en framträdande roll i grupparbeten på skolan. Hon gillar att vara en frontperson när det diskuteras svensk design och arkitektur. Dock är det inte alltid lätt att vara ansiktet utåt. – Som chefredaktör måste man vara beredd på att ta beröm när det går bra, men också ta skiten när det går dåligt. I sämre tider, när konjunkturen svackar och Plaza säljer sämre, är det också jag som får gå runt med den ångesten. Svårast med att leda tidningen är att

hålla en god kontakt med alla cirka 100 medarbetare. Redaktionen består endast av åtta personer, resten av arbetet sköts via frilandsjournalister, fotografer och stylister. Arbetet som chefredaktör innebär att vara en god kommunikatör och kunna diskutera och förhandla med allt från assistenter till konstnärssjälar. Oftast sker samarbeten med journalister och fotografer som redan är kända av redaktionen och genom åren har ett stall av duktiga yrkesmän skapats. Ett arbete som chefredaktör innebär även mycket resor, närmare bestämt mer än hundra resdagar om året. Ofta blir det turer till mode- eller möbelveckor runt om i världen. När vi träffas har Elin precis kommit hem från en resa till San Fransisco i egenskap av styrelseledamot för Sveriges tidsskrifter. Där fick hon lära sig mer om framtidens medieteknik, nämligen läsplat-tan, en uppfinning som Elin tycker är revolutionerande. Vad är framgång för dig? – Det är att kunna gå till jobbet varje dag och känna att man är nöjd med sitt val

ELIN AF KLINTBERG KK

Faktaruta

Namn: Elin af KlintbergÅlder: 32Familj: Sambo och sonen Frans, 1 år och 3 månUppväxt: På LidingöBor: VasastanDrömintervju: Nelson Mandela för egen del eller Karl Lagerfeldt till Plaza MagazineDet visste du inte om mig: Har tävlat i

Karaoke-SM. Åkte dock ut direkt!

Antingen eller med Elin:

Svensk design eller dansk designMorgon eller kvällStudentliv eller vuxenlivTrendigt eller funktionelltResidence eller Elle interiörSvensk sommar eller resa utomlandsUtekväll eller HemmakvällChefredaktör eller Frilandsjournalist

Bjuda hem eller bli bortbjuden

22 23“

Elin började intressera sig för designoch journalistik vid en tidig ålder

ELIN AF KLINTBERG

av arbetsplats. Att känna att man väljer sitt jobb! Har du alltid känt så? – Jag undrar om man någonsin känner så? Det går verkligen upp och ner. Jag kan ha sådana dagar, men inte hela tiden. Jag tror att det är bra att inte känna sig nöjd jämt, för då strävar man alltid framåt. Man vågar flytta på sig och prova nya saker. Jag som person blir nog aldrig helt nöjd utan strävar jämt efter någon slags perfektion. Sedan Elin fick barn har hennes refer-ensramar ändrats något. En vanlig söndag, när hon är hemma och ledig, passar hon på att umgås med sin son Frans. – Hade du frågat mig för något år sedan vad jag helst gör en vanlig söndag, hade jag svarat fika med kompisar och sedan gå på någon massage. Dricka vin klockan fyra… ja du förstår. Men nu hänger jag helst i parken med min son. Helgerna har verkli-gen blivit heliga! – Framgång för mig är även att inte be-höva jobba ”twenty-four-seven”. Framgång är att ha tid att kunna spendera med sin

familj och sina kompisar. Att hinna vara en bra kompis, fru och mamma. Att ha råd att inte behöva jobba jämt helt enkelt. Jag tror det är farligt att tro att ens liv bara handlar om arbete. Elins jobb betyder dock väldigt mycket för henne och hon tycker själv att hon är lyckligt lottad. – Jag skänker ofta en tanke till folk som varje dag på rutin stämplar in på fabriken och gör sitt för dagen. Vilka vardagshjältar! Vilka karriärtips skulle du vilja ge till oss studenter? – Rent generellt måste man våga trotsa sociala fobier och vara lite modig. Ring upp chefen på ditt drömjobb och säg ”jag kan hjälpa er!” Sedan får man vara beredd på att jobba hårt och koka kaffe. Man ska dock inte arbeta gratis, det är viktigt att veta sitt eget värde! Elin känner inte att hon är klar med sitt arbete på Plaza, men en framtidsdröm vore att få starta en egen tidning. Hon är svag för amerikanska Vanity Fair, just för att den tar upp allt från politik till senaste skvallret

om Angelina och Brad. – Jag gillar det paradoxala, att en sådan tidning inte behöver bli enfaldig eller ytlig… Se på mig, jag gillar mode och design, men jag är inte lättsinnig för det. En människa är ofta både djup och ytlig på samma gång och jag tror på tidningar som kan spegla det. Sett till karriären finns det ingenting som skrämmer Elin, utan hon väljer att se utmaningar som något positivt. Däremot är hon som förälder konstant rädd. – Den värsta tanken är att det ska hända något med mitt barn, men det är nog en känsla som jag delar med alla föräldrar.

Vill du göra en smartare karriär?

stockholm rebro london oslo

vi visar dig vägen. Som Research Consultant eller Project Manager hos oss får du branschens bästa karriärmöjligheter i en internationell miljö. Vi söker civilekonomer och civilingenjörer med stor motivation att satsa på sin karriär. Placeringsorter: Stockholm, Oslo och Örebro.

Ansök idag på www.navigio.se

research consultantsproject managers

K

rr

”Som chefredaktör måste man vara beredd på att ta beröm när det går bra, men också ta skiten när det går dåligt”

24

RESOR - ISLAND

VID SIDAN AV EYJAFJALLAJÖKULLIceland may not have cash but they’ve got ash!Text: Linda CederquistFoto: Hanna Näslund & Linda CederquistEkonomisk kris och en vulkan som satte stopp för flygtrafiken i veckor har inte direkt stärkt statusen för vårt nordiska land som alltid varit ”lite utanför”. Detta tillsammans med att det ligger långt norr ut, har ett regnigt och ruggigt väder och mesta-dels obebodd mark är kanske det som ligger top-of-mind när du hör ”Island”. Fördo-marna är uppenbarligen många, men landet är fantastiskt. Häng med på en resa runt vulkaner, varma källor, töltande islands-hästar och en partystad utan dess like.

På Island bor det ungefär 300 000 männi-skor, där över 60 procent av invånarna lever i och runt Reykjavik. På grund av Golf-strömmen har Island ett milt klimat vilket gör att somrarna blir mycket svala med en medeltemperatur på elva grader, och på vintrarna sjunker temperaturen oftast inte lägre än till minus tio-femton grader. Bara en sådan sak som sommartemperaturen gör

att landet inte låter överdrivet attraktivt att besöka, men ack så fel.Ett land av kontrasterIsland ligger precis där de eurasiska och nordamerikanska kontinentalplattorna möts och är därmed ett land med stor vul-kanisk aktivitet, vilket vi mer än väl känner till från i våras då Eyjafjallajökull fick ett utbrott. Vulkanutbrott äger rum i genom-snitt vart femte år, och den största och mest kända vulkanen Hekla har haft 18 utbrott sedan år 1140 och hade senast ett år 1991. Den fasta jordskorpan på Island är på vissa ställen bara några kilometer tjock. Samma land som karaktäriseras av varma källor och vulkaner kontrasteras också med glaciärer som upptar närmare 12 procent av landets yta. Det största glaciären heter Vatnajökull och är Europas största sammanhängande glaciär med sin en kilo-meter tjocka is och 8 300 kvadratkilometer stora yta. Islands natur är fantastisk och vari-erande beroende på var i landet du befinner dig. Medan den vulkaniska delen går som ett diagonalt band genom landet med fokus

på den sydvästra delen, ser landskapet i nordväst helt annorlunda ut med sin av-saknad av vulkaner och lava. En stor skill-nad från Sverige, vilket gäller hela Island, är avsaknaden av skog.

Islandshästen – Gudarnas hästNågot som inte får missas vid ett besök på Island är en tur, kortare eller längre, på islandshästen som enligt den gamla asatron var helig och stod i förbund med gudarna. På Island finns i nuläget ungefär 100 000 hästar registrerade, vilket är en stor pro-centsats i förhållande till befolkningsantalet. Rasen kan spåras tillbaka till 800-talet då de första hästarna kom till Island, och sedan dess har den använts som arbetsd-jur och avlats fram till en stark liten häst. Island har strikta import- och exportlagar för att skydda rasen från sjukdomar och up-pblandning utifrån, och hästarna får aldrig komma tillbaka till Island om de en gång lämnat landet. Det speciella med islandshästen är de två extra gångarterna tölt och flygande pass. I tölt flyttar hästen fötterna på samma

RESOR - ISLAND RR

26 27

RESOR - ISLANDR RESOR - ISLAND R

sätt som i skritt, med skillnaderna att ryt-taren sitter i princip helt stilla i sadeln, och att hastigheten kan uppnå galopptempo. Flygande pass är en gångart då hästen flyttar samma sidas ben samtidigt, och om tölt är en häftig känsla så är flygande pass något spektakulärt – de snabbaste hästarna kan komma upp i närmare 55 kilometer i timmen! Islandshästen har ett mycket trevlig lynne, alla möjliga härliga färgkombina-tioner och är väldigt stark trots sin ringa storlek. Den är till skillnad från många andra raser väldigt säker på foten, och under min tredagarstur reds det genom vatten, lavalandskap, över stora stenar, och upp och ner längs riktigt branta kratrar och berg. Detta är inget problem för hästarna som under stora delar av året får vandra fritt över fjällen, och lär sig naturen redan från det att de är föl.

Geysrar och Blå LagunenUtöver ridningen finns ytterliggare ett gäng aktivitetsmåsten, och ett av dem är utflykten till geysrarna. Ungefär en timmes bussresa från Reykjavik ligger Haukadalur där den största och mest aktiva geysern Strokkur finns. Ungefär var tredje till femte minut sprutar Strokkur kokhett vatten som kan nå en höjd på 20 meter, och precis innan vattnet trycks upp i luften bildas en

fantastiskt vacker och mäktig blågrön bub-bla. Runt Strokkur finns det flera smågey-srar med mindre aktivitet. Bussturerna till Haukadalur inkluderar oftast även ett stopp vid Gullforss som är Islands största, och extremt mäktiga, vattenfall. Blå Lagunen är en av Islands mest besökta attraktioner och ligger en dryg halvtimmes bilfärd från Reykjavik. Lagunen är ett geotermiskt spa med vatten rikt på mineraler som kiseldioxid och svavel, vilket sägs vara mycket bra att bada i för personer med hudsjukdomar, exempelvis psoriasis. Lagunen är som en stor utomhuspool och det finns både ångbastu, masserande vatten-fall och en liten bar i eller precis bredvid ba-det. Utplacerade längs kanterna på lagunen är också trälådor med vit, härlig lera som ska appliceras i ansiktet. Efter att ha badat i det mineralrika vattnet är huden len som en babyrumpa, medan håret är risigt som en trasselsudd. Glöm för allt i världen inte att ha i balsam innan du går ner i vattnet då salterna obönhörligt gör en ”svintoförvan-dling” av vilket glänsande svall som helst.

Reykjavik – liten och söt men med bra drag!För närvarande kan en svensk krona växlas in till 16 isländska – en valuta som gör priserna på Island skrattretande. För att shoppa en klassiskt stickad ”Islandströja” krävs ungefär 18 000 kronor och en panini

med en burkcola till lunch kostar cirka 1 160 kronor. Men det som en gång var det svindyra Island är numera bara dyrt. Eller, det är som i Sverige. Reykjavik är en liten och söt huvudstad med ett sjutusans drag! Längs den långa gå-gatan Laugavegur ligger barer och nattklub-bar för alla de smaker. Att staden inte har några direkta avstånd utan har allt samlat på ett ställe ger möjlighet att testa så många uteställen som möjligt under en kväll. Det är oftast inte inträde på klubbar eller barer om det inte är något speciellt som händer,

som till exempel en konsert. På helgnätterna är det sällan tyst längs Laugavegar innan solen går upp. Island har lite av allt; oslagbar natur och friluftsliv, rejält party och fascinerande turistattraktioner. Så ha överseende med aktiva vulkaner som Eyjafjallajökull, tänk utanför Troppan-Visby-Kroatienboxen, boka ett flyg och gör en resa utöver det vanliga. Jag lovar att du inte kommer bli besviken.

“Ungefär var tredje till femte minut sprutar Strokkur kokhett vatten som kan nå en höjd på 20 meter”

rr28 29“

MODESIDAN100 år av modets makt

Text: Sandra KaståsFoto: Nordiska Museet Modets makt är stor. Hur vi klär oss signal-erar mycket om vår personlighet, värderin-gar, status eller grupptillhörighet och kan vara ett medel för att tillfälligt ge ett sken av något som vi vill vara. En arbetsintervju är ett tillfälle där vi tänker extra mycket på hur vi klär oss för att signalera något, få respekt, inge förtroende eller ge ett seriöst intryck. Vi klär oss också olika beroende på arbetsintervjuns form eller branschen som företaget är verksamt inom.Under 1900-talets början lade Charles Fred-erick Worth grunden för det första kollek-tionstänkandet. Han presenterade en serie formgivna ”haute couture”- kläder som kunderna fick välja mellan, till skillnad från det tidigare personliga skräddarsydda mo-det. Första världskriget, runt 1910-talets slut, förde med sig ransonering av material, varpå haute couturen-produktionen fick

läggas åt sidan. Kvinnorna började arbeta i industrier och krävde mer ändamålsenliga kläder. Silhuetterna blev rakare och skärnin-garna ledigare. Modeskaparna började under 1920-talet att förmedla sina plagg genom modema-gasin och påverkade därigenom folkmas-san och klädindustrin. Elens intåg och en modernisering av maskinerna i industrin gjorde massproduktion i större utsträckn-ing möjlig. ”Pojkflickan” föddes. Det blev modernt med raka figurer, gördlar som plattade till byst, mage och rumpa och håret var ofta kortklippt. Makeup fick även en plats i var kvinnas hem och var inte längre enbart förunnat skådespelerskor och filmstjärnor. Kvinnans nyvunna frihet och självständighet medförde en ny kropps- och hälsomedvetenhet. Nu skulle man vara sol-bränd istället för vit, bära solglasögon och idrotta – varpå även sportmodet började införas.Depressionen härjade under 1930-talet i och med börskraschen på Wall Street. Som ett svar på detta började den optimistiska drömvärld och looken i Hollywood diktera modet och blev något som allt fler ville ko-piera under de bistra tiderna. Accessoarerna

blev viktiga då inte alla hade råd att förnya sin garderob för att få en ny stil.Andra världskriget, på 1940-talet, med-förde återigen att textilier ransonerades och konfektionsindustrin fick övergå till att tillverka uniformer. Det var även under denna tid som arméns bomullsundertröja med kort ärm lanserades - t-shirten. Bom-barjackan och den raka armébyxan, chino, är andra krigsplagg som har blivit odödliga klassiker och finns kvar än idag. Ranson-eringen av tyg medförde även att bikinin uppstod ur baddräkten år 1946. Den första bikinin hade en tidnings förstasida som motiv. Plaggets namn uppkom från just den artikeln som berättade om de amerikanska atombomssprängningarna på Bikini-atollen i Stilla havet.Förbättrad privatekonomi, fler kvinnor i arbetslivet och nya material bidrog till en ökad klädförsäljning från mitten av 1900-talet. Efter krigsslutet 1946 återvände mannen som familjeförsörjaren och kvin-norna förpassades till hemmet. Husmodern i cocktailklänning och stilettklackar fick stå modell för den nya erans konsument. Under 1950-talet skapades även ett alldeles eget mode för ungdomarna, som snabbt blev en

MODESIDANK

30 31

MODESIDAN K

köpstark grupp. Jeans och unisexmode slog igenom och kläder i nya följsamma material tillät en ledig kroppshållning.Idolerna och musiken formade modetMed 1960-talets intåg och den växande un-gdomskulturen förändrades modet. Ungdo-marna tog intryck från musik och film och vuxenvärldens normer började ifrågasättas. Jämlikhetsideal och radikala rörelser satte sin prägel på tiden. Man skulle inte längre följa en trend och ett mode utan istället frossa i en mångfald. Influenser hämtades från Asien, Orienten, Afrika och Mel-lanöstern, och hippiemodet med indiska tunikor, läderremsandaler och afghanpälsar växte fram.Under ”Den dåliga smakens årtionde”, 1970-talet, blev det fritt fram att kombin-era färger, snitt och trender allt efter den egna personligheten. Musikens påverkan på modet blev under detta årtionde total med glamrocken, discofebern och punken. Under 1980-talet blev det, som en motreak-tion på ransoneringar och bohemisk ans-pråkslöshet, mode med statusprylar. Såpor som ”Dallas” och ”Dynastin” visade hur vi skulle klä oss med märkesvaror. I takt med att företagsamheten började spira uppstod

även uttrycket ”power dressing” där kosty-men användes hela dagen. Märkeshysterin blev total och designers började tävla mot varandra över hela världen. Breakdansen gav oss kläder med överdriven passform, och ett måste var sweatshirten med huva för att kunna göra en headspin på gatorna.”Less is more” var något som genom-syrade 1990-talet. Snitten blev enkla, detaljerna minskade och trenden minimal-ism skapades. Individualismen blev stor i både kläder, frisyrer och smink. Det eviga sökandet efter ungdom och rening av själen genomsyrade många modekampanjer.Idag, på 2000-talet, är det vetenskapsmän och ingenjörer som utvecklar den nya tidens material. De som på 1970-talet sprang i joggingdressar i tjock bomullstrikå som absorberar fukt, kan inte längre ses. Dagens billiga kläder masstillverkas och modeväxlingarna styr konsumtionen. Förr användes kläderna länge, kanske ett helt liv, och ärvdes, lappades och lagades. Åter-bruk gör att kläderna får längre livslängd och förr kunde en dyrbar överrock sluta som ett slitet täcke åt en fattig människa. Återanvändning har idag ökat, både som en reaktion på den överdrivna konsumtionen

och för att verka för en bättre miljö. Men till största del bland modemedvetna beror detta på att även återanvändning har blivit en trend.Något som modet också har bidragit till är de ständigt ändrade kroppsidealen. Modeplagg har sällan stämt överens med kroppens form. Hjälpmedel och korri-gerande underplagg har därför skapat den rätta looken. Allt från stålställningar under kjolarna för att få bredare höfter, snörliv och korsetter för getingmidja, till dagens nya åtstramande klänningar och utbyggda axelpartier. Många gånger gick det till och med så långt att kroppen blev deformerad av modet. Läkare och dräktreformatorer gjorde sitt bästa för att ändra förhållan-dena, men modets makt var för stor. Något som idag kan jämföras med anorexi som ofta beror på de ideal som modevärlden skapar utifrån catwalken och modemagasin. Vare sig det gäller konsumtion, smak eller konstiga ideal har modet satt sin prägel genom historien, och har lika mycket makt idag som för hundra år sedan.

Damskor av märket Malmgrensinköpta på Skomans under sent 60-tal

Ungdomskulturen tog fart under 60 -talet

Gul & Blå skjorta från sent 60-tal

rr

32 33

HIT MEN INTE LÄNGRE: HUR RÄDSLA FÖRSTÖRDE ENGOD COCKTAIL

Text: Carl Edward HygrellFoto: Linda CederquistScenografi: Helena Lindblad

Det var med en distinkt bitter smak jag vaknade upp morgonen efter valdagen den 19:e september, men tyvärr var det inte på grund av en Tanqueray-martini för mycket kvällen innan. Ett parti som vill begränsa invandringen till 90 procent och som tycker att muslimer utgör ett direkt hot, kom in och sitter nu i riksdagen. Den bittra känslan som har infunnit sig är att vi har tvingats vakna upp till faktumet att svenskar inte är så upplysta och jämlikhetstörstande som alla tydligen trodde. Det är dags att vi vaknar upp till vissa politiska realiteter och inser en sak: svenskar är inte mer toleranta än några andra människor. Hos oss finns en lika stor grogrund för dessa tankar som hos många andra, det är bara förutsättningarna som har saknats. Men att endast försöka stämpla ”rasister” i Sverigedemokraternas kollektiva pannor är att missa poängen. De är ett parti som innehåller allt från homofober och avdankade nazister, till människor som är besvikna på partierna i riksdagens integrationspolitik. Det är inte rasism som är den gemensamma nämnaren. Det är rädsla. Rädsla och bitterhet. Man kan ju fråga sig hur vi kom hit och vad vi inte hört som förklaring hittills? ”Det är borgarna!” Menar Lars Ohly under valnatten i ett Weiron-i-ottan-esqt-utfall mot de fyra senaste åren av borgerligt styre. Dessa borgare har tydligen lyckats underminera hela samhällets fundament till den grad att ett högerextremt mak-tövertagande nu står för dörren. Om nu utanförskapet och klyftorna ökat och blivit så ofantligt stora undrar man ju varför vänsterpartierna också gör sitt sämsta val sedan andra världskriget? Är det helt enkelt så att proletariatet utarmats så att de också fördummats, att de inte kan rösta för sitt eget bästa och tror på borgarnas propagan-da? En föga trolig om än högst marxistisk analys av situationen. Kampen ska nu föras på arbetsplatser och torg, menar man. Mona Sahlin och Socialdemokraterna gör sitt sämsta valresultat sedan 1914 och ser allt mer ut som den svenska politik-ens sjuke man. Sverigedemokraterna ska bekämpas med slagord och censur. Debatt och seriös konfrontation har man av någon anledning redan gett upp, för varför ska man ge dem en plattform? De som på avstånd ser bäst rustade ut och de som egentligen borde klara att

analysera situationen bäst är Miljöpartiet och Allianspartierna. Maria Wetterstrand och Fredrik Reinfeldt är två partiledare med medvind i seglen som skulle kunna ta upp kampen. Men att de skulle bemöta Sverige-demokraterna i dessa frågor är dock inte troligt. Istället bekräftade valet de politiska partiernas misslyckande, nämligen att bemöta och diskutera fenomenet Sverige-demokraterna. Istället för att ta debatten, och visa på skillnaderna i människosyn, politisk ideologi och samhällsvision, har båda politiska block – med PR-byråer och fokusgruppspolitik i spetsen - försökt gira undan likt Titanic. Man girade undan det halvdunkla isberg av obekväma och up-prörande åsikter och den konventionella sanningen var att om dessa åsikter kunde hållas borta från media och debatten, skulle de inte få gehör. Detta misslyckades. Istället för att väja borde man möta isberget i en direkt kollision. Det är när idéer testas mot varandra som hettan skapas och hetta är den enda källan till ljus. Den klassiska cocktailen består – liksom alla goda ting – av en blandning; en söt del, en vattnig del, en spritig del och en bitter del. Alla komponenterna är menade att komplettera och balansera varandra. Det är precis detta som skiljer en god cocktail från en dålig. Balans. En kombination av smaker som hämtats från hela världen. Cocktailen är en symbol för civilisationen, för staden, för öppenheten och för en cosmopolitisk inställning. För att ett land ska kunna blom-stra kan man inte stänga in eller isolera sig. Man kan inte vara rädd för förnyelse, för

en global värld och för att förlora sig själv och sin identitet. Det är inte så mycket för att man är rasist som att man är rädd för moderniteten och detta har vi sett genom historien. Att kritisera fundamentalism eller att ifrågasätta ett immigrationssystem många ser som trasigt, är inte problemet. Prob-lemet är att våra politiker i deras jakt på det perfekta budskapet, i mitten förlorat viljan och språket att ta just denna mest grundläg-gande debatt. Att våga stå upp mot dessa anklagelser utan att låta rasistiska påståen-den styra debatten. Varför vill vi ha ett öp-pet samhälle som tar emot människor från hela jorden? Inte bara för att vi känner oss skyldiga att göra det utan för att vi också faktiskt behöver dem. Vad ligger egentligen bakom begreppet ”muslimer” och deras påstådda kriminalitet och extremism? Är 12 stycken åtalade förra året verkligen en ”våldtäktsvåg”? Just den fundamentalism, den instängdhet och de dunkla värderingar som Sverigedemokraterna menar finns inom den muslimska minoriteten finns öppet synbar i det egna partiet. Det är samma reaktionära element i båda läger. Sverige-demokraterna har blivit frågade huruvida de är rasister i över ett år nu. Det är dags att bemöta dem på ett betydligt intelligen-tare sätt och ställa andra frågor. Att våga ta debatten, inte stänga ute och inte låtsas se ett farsot som redan kommit in. Det är så vi neutraliserar den bittra smaken. Hit men inte längre. Det är dags att begrunda en Cosmopolitan och en Old Fashioned istället för en molotovcocktail. Än är det långt kvar tills vi behöver sådana.

COCKTAIL MED CALLEK KULTURSIDAN K

KULTURSIDAN Sverigedemokraterna är en välsignelse för svensk kultur

Text: David AugustssonFoto: Oscar Sivertzen

Det är i skrivande stund den 20 september. Det som 94 procent av det svenska folket, vi som inte har våra husvagnar anslutna till det kommunala avloppsnätet och drömmer våta drömmar om ett blixtkrig mot Polen, hoppades inte skulle ske har ändå skett. Det finns dock ett område där Sverige-demokraterna har träffat helt rätt. I sann sverigedemokratisk anda, med andra ord helt utan förkunskaper, presenteras härmed en kulturpolitik som vore fantastiskt bra för Sveriges kulturliv och som snart kan bli verklighet om Jimmie Åkesson får något att säga till om i politiken. Tänk efter. Även om våra företag klarar sig rätt bra, de flesta svenskar älskar att resa och vi har många framgångsrika idrottsmän, har globaliseringen slagit ytterst hårt mot den svenska konkurrenskraften på ett område: kulturen. Låt oss leka med tanken att vi slipper allt utrikiskt. Föreställ dig ett Sverige där enbart svensk kultur får rum. Vilket paradis för alla hårt arbetande konstnärer, filmska-pare och musiker i vårt avlånga land. Tänk dig att få slippa ett Sverige där Moderna museet fylls av vedervärdiga soppburkar av Warhol och Matisses färgglada klotter. Istäl-

let skulle vi kunna få ett museum där några av guldkornen heter 12 sätt att ta livet av sig – 12 år på hispan, en videoinstallation av Anna Odell och Stockholmspolisen. Och i Ian Wachtmeisters salong: Rondellhundar av alla raser – ett retroperspektivt collage av Lars Vilks livsgärning. Låter inte det som himmelriket kanske du bör göra ett besök på närmaste filmstad och formligen drunkna i det utbud av fan-tastisk film som nu erbjuds när de penning-stinna amerikanska filmbolagen tvingats ut ur landet. Ett axplock: i salong 7 spelas Beck 42 – Gunvald blir arg. Jättearg. Tack vare ett utökat svenskt film-stöd bjuds publiken på en extra bonus just denna afton: under tiden filmen visades har nämligen hela tre uppföljare hunnit skrivas, spelas in och klippas färdigt och på vägen ut erbjuds dessa på DVD till rabatterat pris mot uppvisande av biobiljetten. Och James Cameron som aviserat att det kan dröja tio år innan en uppföljare till Avatar... vilken amatör! I salong 4 visas Göta Kanal 4 – Analkampen där Janne Loffe Carls-sons rollfigur insett att han aldrig kom-mer bli rik på ovissa båttävlingar i Göta kanal, istället ger han sig in i den lukrativa internetporrbranschen. Regina Lund spelar porrstjärnan Inga och Jon Skolmen spelar rik norsk investerare som sprutar oljepengar över projektet. I salong 1 visas, nu när du läst såhär långt, Beck 87 – Ja, han är 87 nu. På den, även i internationella samman-hang, hyfsat framgångsrika musikscenen förändras inte lika mycket. Robyn fortsätter turnera världen runt, Oskar Linnros är fort-satt stor hos indiepopparna på Söder och

fortfarande minns ingen den där Winner-bäck. Den svenska hip-hopscenen förändras dock i grunden när rapparna, som skrev texter om att en rånad Pressbyrån i Akalla var så ghetto det kunde bli, blivit utvisade och på gatorna i Bagdad insett att så inte riktigt var fallet. De ersätts snart av gangs-tas från Vasastan. Den svenska hip-hopvå-gen når sitt klimax när Mange Schmids tolfte album Straight outta Konsum säljer trippel-platinum samma månad som löpsed-larna domineras av att Markoolio, för att bevara sitt street cred, medvetet parkerat sin Toyota Prius på en handikapplats och råkar i gängslagsmål med nyligen höftledsopere-rade Just D-frontmannen Wille Crafoord och hans entourage. Ja som ni ser har vi ljusa tider att vänta. Så du som inte röstade brunt i det senaste valet – skäms. Ansvar för Sverige betyder även ansvar för svensk kultur. Och inget parti tar större ansvar än vårt senaste riks-dagsparti. rr

En isolerad ensam dalahäst i ett regnigt Brooklyn, New York

COCKTAIL MED

CALLE

“I salong 1 visas ‘Beck 87’ – Ja, han är 87 nu”

rr

“

34 35

GRÖNA SIDAN

MILJÖDEBATTEN 2010Om lathet, medietystnad och nya vägarText: Malin LindvallFoto: Linda Cederquist &Malin LindvallFramför en tv någonstans i Uppsala morrar en student till över frukostflingorna. I en morgonsoffa blir en känd musikperson-lighet intervjuad och får frågan ”Vad gör du för att minska din påverkan på miljön?” Svaret kommer snabbt och utan hämningar, med en klart uttryckt irritation över hela miljödebatten. ”Jag är lat och stolt över det”. Har vi på senare tid börjat se tecken på ett bakslag skapat av den stora mediala uppmärksamheten och den ”hype” som miljöfrågan utmålats till? Vad händer om folk tröttnar på att bry sig, och sedan när blev lathet något att vara stolt över?

Naturkatastrofer i alla former och en snabbt eskalerande medvetenhet för om-världens miljödebatt är något som starkt präglar 2000-talets första decennium. Detta till följd av ett enda litet ord. Ett ord som länge oroat forskare och ropat efter uppmärksamhet, men som först på senare

tid aktualiserats och idag benämns som en sanning, om än så obekväm. Klimatförän-dring. Många var vi som snabbt hoppade på tåget, tog in information och började förän-dra de små sakerna i vår vardag som sägs göra skillnad i det långa loppet. Företag som privatpersoner, alla av olika skäl. Det blev plötsligt inne att handla ekologiskt, vägra platspåsar i affären och att ställa krav på konsumtionsvaror och produktionspro-cesser. Den stora frågan som då växer sig stark hos till exempel företagens analytiker är huruvida miljötrenden är en bubbla, och i så fall när den kommer spricka. Av tidi-gare erfarenheter i ekonomins värld är det den rationella utvägen för en bubbla.

Champagne som statementNålen som skulle göra ett av de första tappra försöken att genomborra miljömed-vetenhetens bubbla, antas ha sitt ursprung på ett finare uteställe i en kuststad någon-stans i södra Sverige. Att vaska. Ett begrepp som innefattar så mycket i en enda simpel handling – att hälla ut en nyinköpt, dyr

champagne rakt ner i vasken. Ett mått på välfärd, överflöd, lyx och bekymmerslöshet men framförallt hänsynslöshet. Ett lång-finger åt allt vad hållbarhet, förnuft och resurssparande heter. Om vi blickar tillbaka i historien talar statistiken tydligt för att allt som är mod-ernt också får motsatt status efter sin tid

i rampljuset. Bubblor spricker. Detta kan spås som ett förhållande med direkt kor-relation, ju mer hysteri och uppmärksamhet moderniteten får – desto djupare fall. Medietystnad inte alltid negativtSå vitt jag vet dog intresset för att vaska ut ganska snabbt då ruset efter det nymodigt kontroversiella med idén lagt sig. Dock väckte sommarens vaskningspåfund en tanke hos mig. Kanske kan det vara så att miljödebatten idag mår bra av att hålla sig på en lagom nivå för att inte blåsa liv i glöden hos dem som älskar att sätta sig emot och göra precis tvärt om. Det kanske faktiskt är en fördel för debatten i sig att miljöfrågorna flutit i stort sett obemärkt förbi valkampanjen för Sveriges riksdag 2010. Huvudsaken är att viljan, engage-manget och medvetenheten finns kvar hos allmänhet, företag och politiker. För san-ningen om klimatförändringarna finns där vare sig vi bryr oss eller inte, och arbetet med att komma tillrätta med dem, i form av forskning och tekniska innovationer, styrs till mångt och mycket av efterfrågan. Och efterfrågan, det är ju vi.

Skapare av en ny eraPer Holmgren, frilansande meteorolog, föreläsare och aktiv inom debatten om klimatförändringar, påpekar att vi män-niskor i dagens samhälle har en stor fördel

gentemot tidigare generationer. En fördel som förhoppningsvis bara kommer att växa med tiden – kunskap. Ju mer vi vet, desto mer kan vi göra. Det första decenniets stora uppvaktning av miljöskandaler och skrämmande fakta var nödvändig för att väcka uppmärksamhet bland jordens befolkning. För att nu inte falla över på andra sidan och förvandla ordet klimatförändringar till något ir-riterande, ett minne av en gammal fluga man gärna och lätt viftar bort, är det dags att ändra fokus. Miljömedvetenheten är ingen skör bubbla av flummiga idéer som kan spricka och glömmas över en natt. Så om nu medias strålkastarljus ebbas ut, är det dags att öppna nya vägar för kommunikationen. Det är här kunskap kommer in som framtidens fokus att mobil-isera åtgärderna kring. När omvärldens be-folkning vet att klimatförändringarna är ett faktum måste kunskap bli det övergripande målet. Hur detta ska göras är ännu ett oskrivet blad, men sensmoralen är att det är vi som kommer stå för förändringen. Både som konsumenter och (blivande) anställda, tillsammans med världens makthavare.

Dags att börja fundera på en strategi?

Jag lovar…Jag lovar...

Att alltid panta mina aluminiumburkar (även om det innebär att släpa sig till hela vägen till en livsmedelbutik med förfestens efterdyningar i en säck som skulle få tomte-far att bli grön av avund). En aluminium-burk är 100 procent återvinningsbar, och tar 83 procent mindre energi att omvandla till en ny burk än nyproducering av alu-minium. Dessutom är det från och med den 15:e september hela 100 procent dyrare att låta bli!

Fotnot: 15:e september höjdes priset på pantburkar

GRÖNA SIDAN MM

rr

Vatten är nästa stora problemområde i debatten om klimatförändringarna. Vatten är något vi hittills har haft relativt gott om i Sverige, och därför har svenskar också har en invand överkonsumtion. Idag finns inga direkta åtgärdsplaner för att minska vatten-konsumtionen i Sverige, varken i Miljöbalk-en eller hos enskilda vattendistributörer. Än så länge är det alltså upp till oss själva att snåla på vår egen förbrukning.

Hur ligger du till? Gör testet på www.waterfootprint.org

“Att vaska. Ett långfinger åt allt vad hållbar-het, förnuft och resurssparande heter”

Kina kommer i år att genomföra en folkräkning för att ta reda på förhållan-dena hos den inhemska befolkningen. Varje ekonom med någorlunda självuppfattning har någon gång oroat sig för att kineserna med sina låga löner och höga utbildningar kommer att ta våra jobb ifrån oss. Kinesen har lägre lön, jobbar längre, kan bättre engelska, är inte fackligt engagerad, föder troligtvis bara ett barn i sitt liv och har inte tillgång till Facebook på jobbet tack vare censur. En arbetsgivares dröm helt enkelt.

Folket är, i avsaknad av olja och bananer, Kinas största naturtillgång. Inget annat

land i världen bistår med fler arbetare till den globala arbetsmarknaden. Dessutom kommer den kinesiske arbetaren numera även i lyxförpackning, 7,5 miljoner kineser plockar ut en universitetsexamen nästa år. De konkurrerar framförallt med varandra, men en del av dem kommer även att tampas med svenska studenter om attraktiva, inter-nationella jobb.

Hur ser tillgången av kineser ut i Kina? Vem har inte ställt sig frågan: Hur många kineser bor det egentligen i landet? Snart vet vi svaret på den frågan. För sjätte gången i ordningen under kommuniststyre ska kin-

eserna räknas, familj för familj, människa för människa. Den 1:a till 10:e november håller spektaklet på och propagandamaski-neriet startade för länge sedan. Städer och byar har tapetserats med röda banderoller där folket uppmanas att samarbeta med staten och inte gömma sig när folkräknaren knackar på dörren.

Befolkningen och dess demografi är en kän-slig fråga i Kina, inte minst sedan Mao Ze-dongs tanklösa styre som ledde till hejdlöst barnafödande (det fanns ju inget annat att göra på den tiden, brukar det heta), vilket i sin tur orsakade en befolkningsexplosion utan dess like. Befolkningen fördubblades från 600 miljoner till 1, 200 miljoner män-niskor under åren 1949 – 1976, då Mao satt vid makten. Efter Maos död 1976 infördes ettbarnspolitiken för att få kontroll över befolkningstillväxten och regeln var enkel: en familj, ett barn. Få kineser födda på 80-talet eller senare har därför några syskon. Denna radikala, men nödvändiga, åtgärd har visat sig vital för att få kontroll över befolkningsökningen.

För att kontrollera befolkningen ytterligare

KINAKOLLENR

36 37

KINAKOLLEN R

har ett internt system med bostadstillstånd som kallas ”hukou” införts. Systemet som även funnits i det dynastiska Kina, stramades åt av Mao 1958 och förhindrar människor att bosätta sig mer permanent på andra ställen än sin födelseplats. Hukou-systemet är enormt orättvist, då den som föds på landsbygden har få eller ingen chans att få ett bostadstillstånd i en stad. De är dömda att leva som flyttfåglar, utan samma rättigheter som de med utfärdade ”hukou”. Systemet fungerar alltså som en tröskel in till städerna och är ett sätt för regeringen att ha kontroll över urbaniseringen. Systemet håller dock till viss del på att luckras upp och folkräkningen är en viktig del i detta. Därför tror regeringen att kineserna kom-mer hålla sig undan räknarna och på så sätt skynda på avregleringen av hukou-systemet.

Folkräkningen är också viktig för att ta reda på hur befolkningen fördelar sig gällande kön, ålder och inkomst. En liten procentuell skillnad ger stora utslag i det verkliga antalet. Till exempel var det för tio år sedan 6,7 procent fler män än kvinnor, vilket betyder 40 miljoner kinesiska män utan möjlighet att hitta en partner av mot-

satt kön. Snedfördelningen har att göra med den urgamla konfucianska traditionen att värdera pojkar högre än flickor. Ett ultra-ljud och en abort senare har sannolikheten att det ska bli en flicka minskat. 40 miljoner sexuellt frustrerade män är inte vad ett har-moniskt samhälle behöver. Jag tror stenhårt på att ”Kines söker fru” blir nästa årtiondes största internationella reality-show.

För att få ett hum om hur många kineserna är idag kan man tillbakablicka på gamla folkräkningar. Första gången det begav sig, för mer än 2 000 år sedan, räknades kineserna till exakt 59, 594 978 stycken! Senast det begav sig, år 2 000, var de 1, 295 miljoner! Folkräkningen är alltså ett projekt som får en vanlig Uppsalaekonoms statistiska erfarenheter att verka som en piss i Gula floden. Resultatet från undersöknin-gen kommer att presenteras innan årets slut. Jag tror de kommer att vara fler än 1, 350 miljoner.

Till sist, för att svara på frågan i under-rubriken: Världens ekonomjobb kommer inte att dammsugas upp av Kina så som industrijobben. Kinas utbildningssystem sät-

ter stopp. Deras så kallade ”Stoppa anka”-system motverkar att kineserna utvecklar en kreativ förmåga och ett eget sätt att tänka. Utbildningssystemet är ett resultat av att den stora befolkningen lett till ökad konkurrens och där ett bra eller dåligt resultat på högskoleprovet i princip avgör ens framtid. Så kunskapen bankas in, utan att riktigt analyseras närmre. Kineser är bra på att arbete inom boxen, men att tänka utanför är för en kines helt otänkbart. Avsaknaden av den förmågan är avgörande när en internationell arbetsgivare väljer att slanta upp 40 000 kronor istället för 4 000 kronor i månaden!

rrKINESERNA RÄKNAS MEDAN VÄRLDEN HÅLLER ANDAN - Kommer kineserna lägga beslag på våra ekonomjobb?

Text: Olov NorlanderFoto: Max Braun

Språkskolan Lektion 1

Kinesiska är ett tonspråk som består av fyra toner, vilket betyder att beroende på hur man uttalar en stavelse kan den betyda helt olika saker. Kinesiskan har endast 400 olika stavelser som man kan pussla ihop till ord vilket gör tonerna oerhört viktiga för språket. Om ett ord uttalas med fel toner kan det få en helt annan betydelse. Många ord uttalas likadant, då får man genom kontexten lista ut vad en person säger.

Ton 1: Rak ton, till exempel: 妈 m妈 - mamma

Ton 2: Stigande ton, till exempel: 妈 má - hampa

Ton 3: Fallande, sen stigande ton, till exempel: 妈 m妈 - häst

Ton 4: Fallande ton, till exempel: 妈 mà: – svära

Tonlös: Obetonad, till exempel: 妈 ma: - frågesuffix

When I met one of my friends in a bar around ten months ago, both of us were totally exhausted from struggling in the job market of South Korea. My friend said, “How about doing something totally differ-ent and go abroad for a Master’s degree?” Both of us started laughing loudly as soon as he said so. The laugh was containing several meanings like “That’s fantastic!”, “But who is going to support us?” and “Could we?”. Like several other Asian countries, people who work in South Korea are forced to do a lot of working hours in a company. Sometimes, working in South Korea means that we already in young years abandon our leisure time for the rest of our life. This is not the story of all citizens in South Korea, but for most people who are trying to get a job after finishing an undergraduate study, this is reality. On the other hand it is, of

course, utterly valuable to work for a car-rier and to contribute to the development of the country’s economy. However, the fact that I am forced not to be myself, but instead to become one of them by an unspo-ken rule of society, made me hesitate. I did not want to just follow the rule without any resistance. So that’s why me and my friend, with whom I had the big laugh, are in Sweden today. When it comes to the question why I chose Sweden for a Master’s degree, I simply answer that I wanted to see how you live. Sweden is one of the representative countries showing the possibility of catch-ing both rabbits: development and distribu-tion. Nowadays, both of Korea, the South and the North, are suffering from totally opposite circumstances; developing without distribution, and distributing without devel-opment. There will not be a perfect solution

for eliminating poverty with maximizing efficiency of economic development. I think, however, the Swedish model could show both Koreas the better way to ease their suf-ferings and to take a step towards reunifica-tion. I so far vaguely know about Swedish society, but it looks enviable. Please allow me to know what factors made your society relatively stable in comparison to any other developed country. When I’m going back to South Korea after I finish my study here, I will probably miss the life in Sweden. However, I am excited to go back and join the struggle for making my nation a better place to live in, even though I suppose there will be a significant loss in leisure time. But for now, I’m ready to enjoy my life in Sweden as much as I can with my eyes and ears fully open. rr

INTERNATIONAL POSTK EMMAS KÖK - PIZZA HÖST K

Karins pizza4 normalstora pizzor

4 st utkavlade pizzabottnar3-4 dl tomatsås basic2 pkt mozzarellaostvalfri mängd skinka/kassler/kalkon5-6 st färska champinjonerfärsk basilika

Värm ugnen till 200° med plåten i. Om piz-zabottnarna inte redan är utkavlade, kavla ut dem.

Skär skinka/kassler/kalkon i tunna strimlor och skiva champinjonerna tunt.

Ta ut den varma plåten och lägg pizzabott-nen på den. Kavla lite extra om det behövs. Bred ut ett tunt lager med tomatsås och fördela ut skinka och svamp jämnt. Riv sönder mozzarellaosten med händerna och fördela ut den jämnt över pizzan.

Grädda i mitten av ugnen i cirka 10-15 minuter (tills pizzan fått färg och en knaprig kant).

Hacka lite färsk basilika att strö över pizzan innan servering.

Emmas pizza4 normalstora pizzor

4 st utkavlade pizzabottnar3-4 dl tomatsås basic150-200g parmaskinkaca 70g ruccolasoltorkade tomaterparmesanost

Värm ugnen till 200° med plåten i. Om piz-zabottnarna inte redan är utkavlade, kavla ut dem.

Riv parmaskinkan i mindre bitar och strimla de soltorkade tomaterna tunt.

Ta ut den varma plåten och lägg pizzabott-nen på den. Kavla lite extra om det behövs. Bred ut ett tunt lager med tomatsås och grädda pizzan i mitten av ugnen i cirka 10-15 minuter (tills pizzan fått färg och en knaprig kant).

Ta ut pizzan och strö över ruccola, par-maskinka och soltorkade tomater. Avsluta med att riva över lite parmesanost.

Anders pizza4 normalstora pizzor

4 st utkavlade pizzabottnar3-4 dl tomatsås basic2 pkt mozzarellaost3 röda chilis1 pkt (ca 300g) scans red hot chorizo2 gula paprikormachesalladtabasco

Värm ugnen till 200° med plåten i. Om piz-zabottnarna inte redan är utkavlade, kavla ut dem.

Skiva chili och chorizo tunt. Skär paprikan i mindre kuber.

Ta ut den varma plåten och lägg pizzabott-nen på den. Kavla lite extra om det behövs. Bred ut ett tunt lager med tomatsås och fördela jämt ut chili, chorizo och paprika. Riv sönder mozzarellaosten med händerna och fördela den jämnt över pizzan.

Grädda i mitten av ugnen i cirka 10-15 minuter (tills pizzan fått färg och en knaprig kant). Ta ur pizzan och toppa med ma-chesallad och några droppar tabasco.

Karin Emma

I en av Uppsalas föreläsningssalar sitter 104 studenter redo för dagens föreläsning under Mastersprogrammet för Hållbar Utveckling. Av dessa 104 personer är endast tio svenskar, resten har kommit hit från världens alla hörn till lilla landet Sverige. Sverige, som med sin totala folkmängd på nio miljoner knappt kommer upp i hälften av antalet stadsinvånare i Bombay eller Buenos Aires. Sverige, som till ytan inte ens täcker en artondel av Kanadas eller för den delen Rysslands yta. Jeongmuk Kang, eller Muk som han kallar sig, har flugit hela vägen från Sydkorea och delar här med sig av sin historia om varför han valde att lämna sitt hemland för utlandsstudier, och varför valet blev just Sverige.

INTERNATIONALPOSTWhy Sweden?Text: Jeongmuk KangFoto: Oscar Sivertzen

AndersDet känns att hösten är här! Text och Foto: Emma Mård

Löven börjar få fina färger och den första kylan tränger sig på – för att inte tala om mörkret. Vi har några höstkvällar framför oss och då kan det vara mysigt att gå hem och njuta av en god middag i form av egen pizza. Här får du tre härliga tips, men du kan såklart göra den pizza du själv gillar bäst!

38 39

PR SPANINGÖltält och plenisalarText: Carl Scharin TengbergFoto: Oscar Sivertzen

Mellan öltält och plenisalarLördagen den tredje helgen i september satt jag i föreningshuset Borgen. Utomhus var vädret som vanligt, omväxlande, och från Borgen hördes musik. Fokus var långt från det stundande valet följande dag. På schemat stod nämligen PR provar, temat för kvällen var Oktoberfest och PR|Media-utskottet skulle prova öl. Den här texten ska dock inte handla om öl, inte direkt i varje fall, utan om det riksdagsval dagen efter som minst sagt skapat debatt. Jag har inte någon lust att utveckla den politiska aspekten i valet utan vill istället leda över uppmärksamheten på kampanjer-na. Efter fyra år vid makten hade Alliansen ett tufft utgångsläge inför valet. Mandatpe-rioden hade kantats av ekonomiska kriser och ministeravhopp, fanns det fortfarande stöd hos folket? Oppositionen hade en betydligt enklare utgångsposition i egenskap av att vara just opposition. Såhär i efterhand vet vi hur det gick, Alliansen knep regeringsmakten och de rödgröna får, efter ett katastrofval av Socialdemokraterna, nöja sig med att vara opposition under ytterligare en mandat-period. Inget av dessa faktum är dock det som har diskuterats mest intensivt, utan Sverigedemokraternas frammarsch är vad som varit på folks läppar. Det är lika bra att informera om att jag inte överhuvudtaget sympatiserar med Sverigedemokraterna, däremot anser jag att det är en intressant och viktig fråga varför

media och de andra partierna har behan-dlat Sverigedemokraterna som de gjort de senaste fyra åren. Redan i valet 2006 pekade Sverigedemokraternas siffror uppåt, trenden visade på att de med all sannolikhet skulle ta en riksdagsplats 2010, i och med detta vägrade de etablerade partierna att ens samtala med Sverigedemokraterna. Tid-ningar och TV ignorerade eller censurerade deras annonser och reklamfilmer som i de flesta fall inte ens blev publicerade. Det gick så långt att politikerna faktiskt undvek att diskutera Sverigedemokraternas hjärtefråga, invandringen, överhuvudtaget. Skälen är fullt förståeliga, och givetvis är det lätt att vara efterklok, men med valresultatet i hand blir det uppenbart att alla har tacklat den här frågan fel, förutom Sverigedemokra-terna som har utnyttjat utanförskapet och censureringen till att skapa en bild av sig själva som martyrer. Vad som också framträder som my-cket märkligt är att människor som legat hemma på soffan i fyra år helt plötsligt ska ut och demonstrera, i efterhand. Det känns inte ultimat och målet de strävar efter är demokrati. Att en känd dagstidning dagen efter valet börjar en ny kampanj som går ut på att hylla diversiteten verkar också aningen uddlöst, hade inte alla dessa mani-festationer och aktioner mot vad som anses vara felaktiga åsikter varit betydligt mer ef-fektiva innan valet? Svaret på den retoriska frågan är med största sannolikhet ja. Vi ska dock återgå till ölen och jag hade äran att med resten av utskottet prova sex olika flaskor öl. Av dessa var fem stycken helt vanlig lager, det skiljde inte mycket

i smak och de var enbart unika i fråga om namn, flaska och etikett. Det var helt enkelt öl som ingen hatar, men det finns knappast någon som älskar den heller. Poängen kommer här, för det fanns även en outsider, en mörk öl, snyggt förpackad, flaskan tilltalade de flesta av oss på en gång. Däremot avskydde en majoritet av panelen innehållet. Frågan är då givetvis hur mycket en bra marknadsföring kan tillföra om produkten i sig är undermånlig? En person som inte uppskattar produkten kommer knappast att köpa den en gång till, oavsett hur exotisk flaskan är eller hur bra reklam-filmer den förekommer i. Däremot går det inte att sprida den informationen om du sitter hemma, för att någon ska kunna se eller höra dig måste du ut bland människor. I slutändan måste vi dock räkna med att det kommer finnas några stycken som inte håller med oss och likväl kommer att köpa den där annorlunda ölen igen om fyra år, men låt då den personen göra det, för i det genomsnittliga öltältet kommer majoriteten av alla plastmuggar fortfarande vara fyllda med lager.

PR SPANING €

rr

PR PROVAROktoberfest och ÖlText: Robin HavervallFoto: Erik Segerstolpe

OktoberfestbierDoft: Svag gummidoft, toner av honung och humleSpontan känsla: Svag och lättdrucken ölSmak: Söt, lite besk med en knäckebröd-snyansEftersmak: Lämnar väldigt snabbtPassar bra till: Bastun, på stranden eller som nationsölBetyg: 2 av 5Pris: 19.90 krEtikett: Traditionellt tysk, mysig och gammaldagsInfo: Tyskland, 500ml, 6.3 % alkoholhalt

Spaten OktoberfestDoft: Spetsig, parfymnyans, lite nötigSpontan känsla: Svag ton av beskaSmak: Mindre söt, honungskaraktär, ganska maltigEftersmak: Längre eftersmak av örterPassar bra till: Middagen, kräftskivan eller filmenBetyg: 3 av 5Pris: 19.70 krEtikett: 80-tals känsla, känns billig men klassisk alp-ölInfo: Tyskland, 500ml, 5.9 % alkoholhalt

Sigtuna Black OctoberDoft: Bränd malt, julmust, julöl-känslaSpontan känsla: Stark smak, rökt korv, krispig känsla Smak: En lätt variant av en stout, lite surEftersmak: Kryddig eftersmak med en kaf-fetonPassar bra till: På julbordet, till fet mat, ölkorv, cigarr, sofistikerat pubhängBetyg: 4 av 5 Pris: 23.90 krEtikett: Snabba cash-öl, som en PR byrå gjort den och glömt bort själen i ölenInfo: Sverige, 500ml, 5.0 % alkoholhalt

Kaltenberg OktoberfestDoft: Citrusfrukt och humle Spontan känsla: Fräsch känsla, nästintill diskmedelSmak: Alkoholen framträder starkt, inslag av honung och brödEftersmak: Jäst, diskmedel, man vill skölja ner den långa eftersmaken Passar bra till: Sommarservering i en öststatBetyg: 1,5 av 5Pris: 18.50 krEtikett: Klassiskt oktoberfestkänsla, exklu-siv och mysigInfo: Tyskland, 500ml, 5.4 % alkoholhalt

Samuel Adams Octoberfest Doft: Mycket humle, bärig doft, jordgubbe och aprikosSpontan känsla: Svag cocktailkänslaSmak: Smakar nästan som vin, nyans av julknäck, smakar ljusare än den ärEftersmak: Fin och len, som ett flygplan som landar, en ton av sötma Passar bra till: Barmat; Clubsandwich med baconBetyg: 3,5 av 5Pris: 17.90 krEtikett: Typiskt Samuel Adams, dåligt genomarbetad för att passa in på oktober-festInfo: USA, 355ml, 5.5 % alkoholhalt

Paulaner Oktoberfest BierDoft: Ört- och maltig doft, en känsla av krogölSpontan känsla: Nationsölen för 20 kronor på StockenSmak: Smakar lagom, nyans av honung och apelsiner med låg profil Eftersmak: God eftersmak, trevlig and-edräkt - hångelvänligVad passar den till: Beerpong i en dunkel källare Betyg: 3,5 av 5Pris: 20.90 krEtikett: Tysk, läcker, stämningsfull, humor-istisk och gammaldags Info: Tyskland, 500ml, 6.0 % alkoholhalt

PR PROVARK

40 41

1.

* ORDFÖRANDERIET

Text och Foto: Ordföranderiet

Visst känns det rätt bra ändå? Alltså, livet i allmänhet. Det är soft i slutet av september i Uppsala. De flesta av oss kände antagligen i slutet av våren att det skulle bli rätt skönt att få en paus från studierna och studentlivet, träffa lite icke-ekonomer, familjemedlemmar, semestra samt försöka jobba ihop lite pengar och inte bara läsa böcker. Och skönt var det! I typ en månad. Sedan var det okej. Man började se fram emot att få komma tillbaka till Uppsala i au-gusti, dock hela tiden med magkänslan om att det är ju rätt bra just nu, undra hur hösten i Uppsala blir?

Ack vad fel de där tankarna var, för enda sedan vi kom tillbaka till Uppsala i slutet på augusti har det bara varit ett enda stort leende. Att få flytta ”hem” igen och slippa bo hos föräldrarna var hur skönt som helst, precis som varje år. Större delen av ens vänner var trots allt kvar, och framför allt har många nya studenter och framtida goda vän-ner tillkommit. Det enda vi i princip har gjort sedan vi kom tillbaka hit, och det gäller antagligen er också, är att

kick-offa. Kick-off, kick-off och mera kick-offer, samt lite nollning. För det är precis det som är syftet med en kick-off - att hitta tillbaka till det gemensamma, låta nya och gamla lära känna varan-dra, pejla av läget i gruppen, sätta förväntningarna inför terminen, ha kul, kramas och sjunga. Det är rätt soft med kick-offer.Så livet känns i allmänhet rätt bra. Men vi är Uppsalaekonomer. Vi nöjer oss inte bara med bra i allmänhet. Vi tycker om kick-offer, men vi nöjer oss inte med dem. Vi tycker om septem-ber, men vi nöjer oss inte där. Det är nu det riktiga arbetet börjar. De första inlämningarna närmar sig och en del har redan haft sin första tenta. Vad vill du ha för betyg i den kursen du läser nu? Vilka projekt vill du ha genom-fört? Vilket nätverk vill du ha? Vilket slutbetyg vill du ha när du går ut? Det är dags att fundera över det om du vill titta tillbaka på den här terminen och de här åren och säga ”Yes!”Av naturen har vi höga krav på oss själva och vi vill väldigt mycket, och gärna allt på samma gång. Att då inte lite mer noggrant fundera igenom vad vi vill göra och sen sätta tydliga mål

med dessa skadar bara oss själva. För kombinationen höga krav på sig själv men ogenomtänkta mål ger en miss-nöjd student. Så sätt er ned och fundera igenom vad ni vill ha för betyg, vilka casetävlingar ni vill vara med på och hur ni skall prestera i dem eller vilket typ av engagemang ni vill ägna er åt vid sidan om – så kommer ni också kunna uppnå dessa. Tänk efter, och är det svårt använd magkänslan och kör på något. Bättre att göra något eller ha något mål än inget alls. Vad är det värsta som kan hända? Att du lär dig något, och det är väl därför de flesta av oss studerar på universitet? Det är nu i slutet av september och början av oktober som vi växlar upp. Det är nu och inte sedan vi har chansen att nå våra mål med denna termin. För jag vet att när Uppsalaekonomer växlar upp, då händer det grejer. Vi och ni kan göra precis vad vi vill och vi kan göra det riktigt bra. Nu visar vi vart skåpet skall stå, inte bara på kick-offerna utan på seminarierna, i projektarbeten, på casetävlingar och företagsbesök. Det är slut med inga konstigheter – its time to step it up.

ORDFÖRANDERIET

This is your opportunity to think big. Really big. The International Student Business Forum is a place where the very best students from around the world come with one ambition: to

become the leaders of the future. Great minds don’t see limits. They see opportunities.

It’s your future, how far will you take it?

Take the next step and apply at www.deloitte.com/sbf

Deloitte International Student Business ForumAthens, Greece, 24 – 28 March 2011

Great minds think a lot

rr

42

Event

Eventutskottet arrangerar föreningens sittningar och fester. Vi anordnar storslagna events som exempelvis Ekonomnollningen, STIL:Fashionshow och Gräddgasquen. Vi har även hand om vår ekonompub Göte-Borgen samt mindre aktiviteter för fören-ingsaktiva. Som medlem i Eventutskottet får du möjlighet till praktiskt erfarenhet i form av olika typer av projektarbeten samt tillfälle att skapa värdefulla relationer både under studentlivet och för framtiden. Sugen på att prova att arrangera något event eller bara nyfiken på att höra mer? Erfaren eller purfärsk - hör av dig till oss, kom på nästa möte eller gå med i vår Facebookgrupp Eventutskottet.

Ordförande: Emma LindgrenVice ordförande: Jennifer BrattsellMötestider: Torsdag udda veckor kl 09.00Mail: event@uppsalaekonomerna.com

Internationella

Internationella utskottet arbetar för att inte-grera svenska och utländska studenter och samtidigt tillhandahålla och vidareutveckla internationella aktiviteter för föreningen. Vi riktar oss till alla studenter som vill arbeta med en internationell inriktning och vi har många roliga och spännande projekt för de som vill engagera sig. Europaresan, Uppsala International Week och Buddysystem är några av de största projekten i utskottet, men vi anordnar även mindre projekt i form av en gasque, språk- samt mingelskvällar och pubrundor. Låter det som något för dig? Gå också med i vår grupp på Facebook: International Section.

Ordförande: Samuel RacanaVice ordförande: Christin RachMötestider: Onsdagar ojämna veckor 9-10Mail: internationella@uppsalaekonomerna.com

Näringsliv

Näringslivsutskottets huvudsakliga uppgift är att vara en länk mellan Föreningen Uppsalaekonomernas medlemmar och näringslivet. Vi vill ge våra medlemmar en unik möjlighet att på ett självständigt sätt få omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Våra projekt är av olika slag, allt från karriärdagar och företagsbesök till stu-denttävlingar. Den gemensamma nämnaren är att kontakten med näringslivet på ett eller annat sätt alltid finns med i bilden. Vi söker många nya medlemmar!

Ordförande: Christian JakobssonVice ordförande Alexander BurmanMötestider: Jämna torsdagar klockan 8:45Mail: naringsliv@uppsalaekonomerna.com

Reversen

Älskar du också att skriva? Tidningen du håller i din hand är Föreningen Uppsa-laekonomernas medlemstidning Reversen som varje nummer innehåller reportage om ekonomi, kultur, miljö, livsstil och resor. Tidningen utkommer med sex nummer per år med en upplaga på 2 000 exemplar som skickas till föreningens medlemmar samt ett hundratal företag och institutioner. Vi är ständigt på jakt efter skribenter, fotografer och illustratörer. Välkomna att höra av er till oss!

Chefredaktör: Linda CederquistRedaktör: Helena LindbladArt Director: Oscar SivertzenMötestider: Nästa möte är den 9/11 klockan 16.00Mail: reversen@uppsalaekonomerna.com

PR-Media

PR-Medias uppgift är att marknadsföra föreningens samtliga projekt för ekonom-studenterna. Detta gör vi genom kreativa och strategiska metoder. Som medlem i PR-Mediautskottet får du en möjlighet att utforska och utveckla ditt intresse inom marknadsföring genom att arbeta i projektform med övriga utskott. Därtill ges möjlighet till utbildning inom Adobe Photo-shop, InDesign och iMovie samt ett tillfälle att umgås i sociala former som exempelvis PR Provar. Välkommen!

Ordförande: Robin HavervallVice Ordförande: Erik SegerstolpeMötestider: Ojämna onsdagar kl. 16.00Mail: prmedia@uppsalaekonomerna.com

Finans

Finansutskottet är utskottet för dig med ett glödande eller brinnande intresse för finan-siella marknader runt om i världen! Genom föreläsningar, utbildningar, företagsträffar och dynamiska möten arbetar vi för att öka och sprida intresse för och kunskap inom finans. Häng med oss om du vill bli expert på att förränta dina pengar genom handel med optioner, aktier och dylikt eller om ett jobb inom corporate finance är din dröm!

Ordförande: Nils SjögrenVice ordförande: Tim HögnelidMötestider:Mail: finans@uppsalaekonomerna.com

Idrott

Idrottsutskottet har vuxit snabbt och utgör idag en betydande del av föreningens verk-samhet. Möjligheten att genom utskottet utveckla ledarskap, idrottsförmåga och att snabbt komma in i föreningens verksamhet har bidragit till det ökade medlemsantalet. Utskottet anordnar både regelbundna trän-ingar samt en rad idrottrelaterade projekt. Strike your future och Hälsodagen är två höjdpunkter. Kom gärna förbi på ett av våra möten!Ordförande: Johan BrönnertVice ordförande: Sara EdholmMötestider: Udda veckor klockan 17.00Mail: idrott@uppsalaekonomerna.com

Utbildning

Har du idéer om hur ekonomutbildningen vid Uppsala universitet kan bli bättre? Vill du göra Uppsala universitet till ekonom-skolan nummer ett? Våra uppgifter är att kritiskt granska ekonomutbildningen och att erbjuda utbildningar och projekt som ekonomutbildningen inte erbjuder, men som vi studenter efterfrågar. Exempel på projekt i höst; Bokbytardagarna, Tycka-till-dagarna och Karriärdagen. Släng iväg ett mail till oss om du är intresserad av att hjälpa till!

Ordförande: Maria SahlbergVice ordförande: Johanna SchmidtMötestider: Jämna onsdagar klockan 16:00Mail: utbildning@uppsalaekonomerna.com

Skatt

Vill du få chansen att jobba med ekonomi i praktiken? Då är Skattmästeriet en lysande möjlighet! Det är skattmästaren och vice skattmästaren som har hand om förenin-gens ekonomi. Exempel på vad vi gör är att lägga upp föreningens budget, sköta löpande bokföring och fakturering. Posten är extra meriterande om du är intresserad av ett yrke inom redovisning eller revision, men är både en lärorik och rolig erfarenhet annars också. Ta gärna kontakt med oss om du vill veta lite mer!

Skattmästare: Magdalena TanoVice skattmästare: Sara WallinderMötestider: Inga kontinuerliga mötenMail: skatt@uppsalaekonomerna.com

UPPSALAEKONOMERNAS UTSKOTT

Här följer en presentation av alla Uppsalaekonomernas utskott.

För dig som är ny i Uppsala är det ett ypperligt tillfället att kika in ett utskott som just du är intresserad av.

Plats och tid för kommande möte står skrivet i slutet av varje utskottspresentation.

Välkommen in i föreningen!

* UTSKOTTSSIDAN *UTSKOTTSSIDAN

42 43

LETAR STUDENT

RÖD

ÖGRUPP

GJORDE

BÖRSHAJEN

RIK

GJORDE PROSIT SIG

BEFINNER SIG

PENGAR I

ANONYMT

SÄLLSKAP

EKONOMISK

TRAGISKT

FLÖDE

MODULATION

MÅLPASS

DATA

BRYGG-PLATS

BÖR MAN SE

STUDENT-KRUBB

SJÖRÖVAR

ORG?

FLYGER PÅ

BÖRSEN?

ON DEL AV ÅREN SITTER FÖRMODLIGEN INNE

POKERSTJÄRN

ORNA?

TUGGAS I

AFRIKA

REKLAM

VOLVOBIL

UNDER KRONA

EJ KLAR

MJÖLA

GER ÖVERSIKT

SMYGER

MINIMERAR

EKONOM

ÄR BUSKBÄR

EN

STARS-

GRUPP

RÖDFÄRG

REKREA-

TIONSTID

TRO PÅTILLGÅNGAR I

USA

REST

HASSE

FÖRSÄKRA

KORT

BÖSSA

BOLAGSFORM

VAR PLATT-

PAKET IDÉ

AKTUELLT

PARTYHÅLLER VÄRD

BÖR MAN

JEEP I

AFGHANISTAN

SAUKRULLE

ÄR VISS

SJÖ

GÖR VISSA MED

SKATTEN

RYSKA GUMMOR

TON

MÄTER

INFLATIONBRITTGAMMAL

BUSKE

GLATT VRÅL

OXE

KONTINENTAL

TÄVLING

GICK DÅLIGT

FÖRETAG

STOR MR

BESUTTEN

SJÖNG OM

CA HOTEL

GÖR AKTIE AVKAST-NING

GÅR SJUK STUDENT

PÅ

STUDERAR

MUHAMMED

VID UU

KAMERAFIRMA

I BREVSLUT ………….. JOEYVÄN

GÖRS OÖNSKAD

PÅ

SCANIARIVAL

FORM AV

VARA

VILL FERTIL

SAAB-MODELL

EJ PÅ

HAN MED

RISUPPKAST

LÄKARPRAK

TIK

IBLAND MED

REGN

AVGÖRANDE

NEDSLAGNING FÖRTÄRDE

TCHAD DOMÄN

FRAMTIDA EKONOMÅK?

KRÖSUS ………….. INNAN EU

ROT-

FRUKTEN

ÖNATION

GASQUETALAR VISSA

SPETSÖRON

LEVER HÄSTFOT?

FLOTTAEN SÅDAN VAR SIR VÄS

FREKVENT

TRÄD

SPIK

PUH-VÄN

GILLAR PRATGLAD

ATT

PÅMINNER OM, DÖD

BLÅSTE I VUVUZELOR

KORT BREDDGRAD

INTE TOPPKLASS

MOR I

STIA

FÖRENING

AMIN-DIKTATOR

EJ GLOBAL KRIMLABB

AQUARIUM?

1

3

6

7

8

9

10

2

4 5

7

11

12

OLOVS KORSORDK

Korsordskonstruktör:Olov Nordlind

�

HUVUDSAMARBETE:

SAMARBETSPARTNERS:

44 45

*SAMARBETSSIDAN

Kort namn, lång karriär

www.pwc.com/se/student

Nu är det enklare att berätta för vänner och bekanta var du helst av allt vill jobba – vi har gått från 22 bokstäver till tre, från PricewaterhouseCoopers till PwC.Sveriges största och ledande revisions och konsultföretag står inför en mängd spännande utmaningar.Nu rekryterar vi fl er som vill vara med på resan. Till detta söker vi dig som törs, vill och vågar vara dig själv.

PS. I oktober börjar vi rekrytera till september 2011. Annonsen hittar du på vår hemsida.