RF i Museer Och Museimagasin

5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com

http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 1/90

~. N

r-'.\ -

.. ;(

:.

oRELATIV LUFTFUKTIGHET IMUSEER OCB MUSEIMAGASIN

,'"

oJanG Holmberg

Avdelningen for Uppvarmnings- cch ventilationsteknik,

Institutionen for Energiteknik,. KTH, S tock J::l.O lm ,Sverige

o

o

Juni 1995, S tockho lm



.. '



J)

FORORD

o

Denna litteraturstudie har initierats av den

tekniska magasinsinventering vid svenska museer

sam Statens Kulturrad uppdragit ··at RIK att

genom fora eRIK ar Institutionen fo r konservering

vid Riksantikvarieambetet). Erfarenheterna fnin

inventeringen Indikerar att de relativt snava

granser fo r nivaer pa relativ Iuftfuktighet oeh

variation pa relativ luftfuktighet sam redovisas i

intemationell konserveringslitteratur inte foljs av

svenska museiansvariga, Om detta beror p abristande resurser, annan prioritering, eller

bristande kunskaper, 1 i r inte lc1art. KIart ar dock

att en star del av viirt svenska kulturarv iormav

museiforemal av organiska material idag forvaras1 klimat sam ej overensstammer med

internationella rekommendationer,o

, \ , i ~.i ..

Syftet medlitteraturstudienar att granska om de

internationella uppfattningarna am basta klimat

for bevarande av museiforemal, har foremaI av

organiska material, sam redovisas i konserve-

ringslitteraturen, har vetenskaplig grund. Vid

litteratursokningen och vid utvardering av

vetenskapliga rapporter hal' jag haft vardefull

hjalp av RIKs konservatorer, Mitt uppdrag fran

RIK att verka sam sakkunnig iklimatfragor vid

den narnnda tekniska magasinsinventeringen har

givit rika mojligheter att diskutera hithorande

problem med landers konservatorer oeh foremals-

ansvariga, Jag ar skyldig manga ett varmt tack.

Stockholm iuni 1995

Jan GHolmberg

Detta ar en tredimensionell bild av pinus strobus,

en furuart, forstorad ca 300 ganger. Fukt i

organiska material, sam exempelvis tra, ar ett

kornplicerat forskningsomrade, Litteraturen ar

mycket omfattande, det mesta synes vara gjort p a

forskningsomradet. Det galler att anvanda

kunskaperna.

--__----------------__--- -



4

o ••

INNEHALLSFORTECKNING

Relativ luftfuktigbet i museer ocb museimagasin.

Jan G Holmberg

FORORD

SAMMANFATTNING

SUMMARY

ZUSAMMENFASSUNG

INLEDNING

BAKGRUND TILL DAGENS UPPFATTNING OMLAMPLIG RH

3 REKOMMENDATIONER OM LAMPLIG RH3.1 Conseil International des Musees3.2 Getty Conservation Institute

3.3 United Nations Educational Scientific and Cultural Organization3.4 Canadian Conservation Institute3.5 Centraal Laboratorium voor Onderzoek van.Voorwerpen van

Kunst en Wetenschap .

3.6 Finska Museiforbundet3.7 Museums &Galleries Commission3.8 The International Institute for Conservation of Historic and

Artistic Works3.9 American Society of Heating, Refrigeration and Air

Conditioning Engineers

1

2

4 FUKTIG LUFT

4.1 Luftens sammansattning4.2 Relativ luftfuktighet, RH4.3 Absolut luftfuktighet4.4 Partialtryck

4.5 Psykrometerfonneln och Sprungs konstant4.6 Lufttryckets betydelse4.7 Daggpunkten

4.8 Mollierdiagrammet

3

7

8

9

11

13

17171717

20

2020

23

23

23

25

252526

26

272828

29



5

o

0"

o

o

5 MATNING AV RH5.1 Matinstrument5.2 Slungpsykrometer5.3 i\ssnnannpsykrometer5.4 Daggpunktshygrometer

5.5 Mekaniska hygrometrar5.6 Elektroniska hygrometrar

5.7 Dataloggrar

3030323234

353738

39

39414242

42

6 FEL VID MATNING AV RH6.1 Allmant6.2 Rl-l-matningar isvenska museer

6.3 Tyska krav p a Rll-matning6.4 Nordiska krav p a Rl-l-matning

6.5 Forsvarets krav p a Rl-l-matning

7 RIKSMATPLATS FOR RH 43_ -: t, _" _ .~ , 'z • i- ~ '. ,

8 TEMPERATURGRADIENTENS':INVERKAN vrnRH-MATNING i '" .r ... ,.:,: ~ '.:."r.'. ; , . . 44

( I , : \ J . I . ' ~ ~ J . ~ ' . ' ~ : ., .

9 KALmRERING AV MATINSTRUMENT 45

10 MATOSAKERHET VID RH-MATNING 46

11 STYRNINGAVRH 47

... •• 0

12 FORANDRINGSTAKT PA RH12.1 . Allmant12.2 Borvardesforskjutning

48

4848

13 SAMBAND MELLAN FORANDRINGAR I ORGANISKAMATERIAL OCB FORANDRINGAR I RH 50

13.1 Fukt itra 5013.2 Fuktkvot, Be 5013.3 Jamviktsfuktkvot, EMC 5013.4 RH, Me ochEMC 5113.5 Relationen RH-EMC 5113.6 Krympning och svallning hos t r a 5213.7 Skador p a foremal av tra . 54

14 FUKTTRANSPORT I TRA14.1 Allmant

14.2 RH-EMC igeografiska omraden14.3 Rorelser iolika traslag14.4 Andring av B e i t r a 80m ett diffusionsproblem

54

54

565759



6

15 OMVARDERING AV RH-VARDEN15.1 Rapporter fran IIC-konferenser15.2 WARP-experimentet

16 FALTMATNINGAR AV RH

16.1 'Jeu de Paume, Paris16.2 Museum of Mankind, London

16.3 Hotel Sale, Picassomuseet, Paris16.4 Louvren, Paris16.5 Museo Thyssen-Bomemisza, Madrid16.6 Palacio Episcopal, Malaga16.7 RIK magasinsinventering

17 SLUTSATSER

REFERENSER

LITTERATUR OM FUKTMATARE OCH FUKTMATNINGLITTERRA TUR OMKLIMAT~ll\{:QSE:E;RLITTERATUR OM FUKT I ORGANISKT'MATERIAL(HUVUDSAKLIGEN TRA)· ,,' , " ,

;' -~

-,

606061

6262

62

6363

646465

66

67

7479

83



'"r" ----

SAMMANFATTNING

Derma litteraturstudie syftar till att kritiskt

granska de rekommendationer som aterfinns i

litteraturen om relativ luftfuktighet, RH, nar det

galler att langsiktigt varda och bevara musei-

foremal av huvudsakligen organiskt material.

Bakgrunden till litteraturstudien ar att Statens

Kulturrad har givit RIK (Riksantikvarieambetets

Institution for konservering) i uppdrag att

inventera den tekniska standarden pa svenska

museimagasin.

o Resultatet av mventeringen ar bl a noteringen att

en stor del av det svenska kulturarvet av organisktmaterial ej forvaras i klimat 80m foljer de

internationella rekommendationer som finns.

oForfattaren redovisar att litteraturstudien ej syftar

till att undersoka varfbr sa ar fallet, Den syftar till

att undersoka om de nivaer pa relativ luft-

fuktighet, RH, Deb de variationer pa RH , som

redovisas ilitteraturen om vardoch bevarande av

museiforemal, lit vetenskapligtunderbyggda.

Litteraturstudien visar att de nivaer paRR och de

variationer pa RH scm oftast redovisas. 1

litteraturen ej l iT vetenskapligt. val underbyggda.

oStudien avser organiskt material. Forfattaren

menar att det varit en rundgang i museivarlden

under de senaste deeenierna. Mindre val

underbyggda pastaenden om lampligaste niva pa

RH oeh variationpa RH bar upprepats av saval

organisationer av offentlig karaktar sam av

enskilda forskare.oLitteraturstudien visar att tongivande forskare

sam exempelvis Thomson delvis har missforstatts,

oeh att epigoner till Thomsson okritiskt har fort

vidare ilitteraturen Iosryckta delar av Thomssons

banbrytande arbeten,

Forskningen om hur museiforemal av organiska

material reagerar for variationer i RH ar

ofullstandig, Dei finns anledning att kritiskt

betrakta en del internationella rekommendationer

am Rli-nivaer och Rll-variationer. Speciellt galler

det varden som exempelvis 55%±5% som s afrekvent forekommer.

,-7-'

Forskningen om ett organiskt material som tra ar

mycket omfattande. Det bar vara mojligt utnyttja

dessa kunskaper isamband rned behovet att varda

och bevara vart kulturarv.

Litteraturstudien visar att det lit svart att skapa

byggnader och klimatsystem som klarar att

uthalligt innehalla sadana Rl-l-varden som namnts

ovan,

Slutligen vrsar litteraturstudien att det ar an

svarare att mata oeh kontrollera sadana RH-

varden rned acceptabel noggrannhet.



8

SUMMARY

This literature study aims to scrutinise therecommendations in the literature about relativehumidity, RH, in terms of the long-term care and

preservation of museum specimens that consistprimarily of organic material.

The background to the study is that the SwedishNational Council for Cultural Affairs hascommissioned the Central Board of NationalAntiquities to carry out an inventory of thetechnical standards in Swedish museumwarehouses.

The results of the inventory include theobservation that a large part of Sweden's culturalheritage is not kept in climates that follow the

existing international recommendations.

The literature study does not aim to examine whythis is so. Rather, it aims to study if the levels ofrelative humidity, RH, and the variations in RH,

given in the literature for the care andpreservation of museum specimens, have ascientific basis.

The literature study shows that the RH levels andvariations often cited in the literature are notwell-supported scientifically, at least for organicmaterial. Nevertheless, they have been circulated

in the museum world during the past decades.Poorly substantiated statements about the mostsuitable RH levels and variations have beenrepeated by both public organisations andindividual researchers.

The literature study shows that leadingresearchers like Thomson have been partiallymisunderstood, and that poor imitators ofThomson have uncritically passed on in theliterature isolated bits of his pioneering work.

The research on how museum exhibits of organicmaterial react to changes in RH is incomplete.Some of the international recommendations onRH levels and variations need to be critically

examined. This is especially true of values like55% ± 5% that occur so frequently.

r

The research on an organic material like wood isvery comprehensive. It ought to be possible toexploit this knowledge alongside the need to carefor and preserve our cultural heritage.

The literature study shows that it is difficult to

create buildings and climate systems that canconsistently maintain such RH values as mentionedabove.

Finally, the literature study shows that it is evenharder to measure and control such RH valueswith acceptable accuracy.



ZUSAMMENFASSUNG

Absicht dieser Literaturubersicht ist es, eine

kritische Beurteilung der in der Fachliteratur

vorkommenden Ratschlage hinsichtlich der zur

langfristigen Aufbewahrung und Erhaltung vonKunstgegenstandenvvor allemjener aus organi-

schem Material, einzuhaltenden Werte der

relativen Luftfeuchtigkeit durchzuftihren.

o

Dieser Studie liegt ein dem Konservierungsinstitut

des Reichsantiquariatsamtes seitens des Staatlichen

Kulturrates erteilter Auftrag, den technischen

Standard in schwedischen Museallagern zu unter-

suchen.

o

Im Rahmen dieses Projektes konnte unter anderem

festgestellt werden, daB ein GroBteil des aus

organischem Material bestehenden schwedischenKulturgutes nicht entsprechend den befindlichen

internationalen Empfehlungen verwahrt wird.

Hierbei sei darauf hingewiesen, daB der Verfasser

dieser Ubersicht nicht urn die Aufklarung der

Ursachen fur die vorliegenden Umstande bemiiht

war .. Vielmehr war es dessen Absicht, zu unter-

suchen, in welchem MaBe die in der Fachliteratur

zur Aufbewahrung und Erhaltung von Kunst-

gegenstanden ernpfohlenen Werte der relativen

Luftfeuehtigkeit (RF), sowie der einzuhaltenden

. Schwankungsintervalle auf wisserischaftlichen

Erkenntnissen gegriindet sind.

o

Es erwies sich im Laufe dieser Untersuchung

deutlich, daB die in der Fachliteratur zur

Aufbewahrung von Kunstgegenstanden organi-

.scher Art angeftihrten RF-Werte, sowie deren

empfohlene Schwankungsintervalle nicht beson-

ders uberzeugend wissenschaftlich untermauert

sind.

o

Der Verfasser ist der Ansicht, daB wahrend der

vergangenen J ahrzente eine Reihe unzuverlassiger

Empfehlungen hinsichtlich ider optimalen RF-

Werte und -schwankungsintervalle in Museal-

kreisen im Umlauf gewesen ist, weIche sowohl

VOn einer offentlichen Instanz zur anderen, sowie

unter einzelnen Forschern unkritisch weiter-

gegeben wurden.

Im Rahmen dieser Untersuehung konnte ferner

gezeigt werden, daB die Empfehlungen maBgeben-

der Forseher, beispielsweise Thomsons, oftmals

miBverstanden wurden, und daB manchein Nach-

ahmer Thomsons Teile des sen bahnbrechender

Arbeiten aulserhalb deren eigentlichen Zusammen-

hangs unkritisch in spateren Fachschriften

veroffentlich te,

Bislang sind unsere Kenntnisse hinsichtlich des

Verhaltens organischer Materialien bei schwan-

kender relativer Luftfeuchtigkeit mangelhaft.

Gleichfalls gibt es allen AnlaB, eine Reiheinternationaler Empfehlungen hinsichtlich der

einzuhaltenden RF-Werte und deren Schwankun-

gen kritisch unter die Lupe zu nehmen. Dies

bezieht sieh vor allem auf die haufig empohlenen

RF-Werte VOn 55%+-5%.

Heutzutage liegtein ausfuhrliches Forschungs-material vor, welches sich mit dem Verhalten des

Holzes, eines wichtigen organischen Materials,

befaBt. Dieses Wissen musste in bedeutend

grosserem MaBe bel der Aufbewahrung und

Erhaltung unseres Kulturschatzes zur Anwendung

gelangen,

Die vorliegende Arbeit weist ferner darauf hin,dEd3 es in der Praxis aufserst schwersein karin,

derartige Gebaiide zu errichten und diese mit

solchen Klimatisierungsanlagen auszustatten,welche die konsequente Einhaltung den-obenange-

fuhrten RF-Werte gestatten.

AbschlieBend wird betont, wie schwer es sichgestalten kann, die empohlenen RF-Werte in der

Praxis mit ausreichender Genauigkeit zu messenmid zu iiberwachen.

..._---_ ~~~~



(



RELATIV LUFTFUKTIGHET IMUSEER OCH MUSEIMAGASIN

Jan GHolmberg

Avd for Uppvarmnings- oeb ventilationsteknik,

Inst for Energiteknik, KTH, Stockholm

1 INLEDNING

o

Ar 1950 grundades the International Institute for

the Conservation of Museum Objects (HC

London). Redan 1952 borjade IIC public era

"Studies in Conservation". Det kan med fog sagas

att darrned var konserveringsyrket etablerat

Konservering av konstforemal har en mycket lang

historia, men 50-talet anses av manga vara den tid

d a den stabila gruriden for dagens yrkeskar lades.

oUnited Nations Educational Scientific and Cultural

Organization (UNESCOParis) bildades 1946 oeh

,_ _. .. ' ;, .: " : _' " • .: 'r ,, ·, '. "",~~- . .-; .

oVid UNESCO:s generalkonferens 1972 antogs'

varldsarvskonventionen. Konventionen till skydd

far varldens kultur- oeh naturarv, Sverige anslot

sig till konventionen 1984. Derma omfattar

foreskrifter am att de Hinder sam ansluter sig

skall ha lagstiftning, organisation och utbildning ,

sam garanterar att kulturvardenkan skyddas och.

vardas, 112 stater har nu undertecknat konven-

tionen. Denna arbetar bl a med en varldsarvlista, i

vilken fortecknas kulturminnen och naturobjekt,

vilkas skydd aren angel agenhet far

manskligheten. 1991 blev Drottningholms slott, se

bild 2, det forsta svenska objektet pa varldsarv-

listan.

The International Centre for the Study of the

Preservation and the Restoration of Cultural

Property (ICCROM, Rom) skapades under·UNESCO:s ledning 1959. Centrets arbetsuppgifter

a r bl a att ge rad om konservering, koordinera

konserveringsaktiviteter,skapa standards inom

ornradet och att utbilda.

Bild 1. Abu Simbel, Egypten. Bilden visar

templet idet ursprungliga lager nere vid

floden. Templet sagades i bitar och

monterades samman pa en plats ovanfor

hogsta vattenniva. Foto Michel Audrain,... .



12

The International Council of Museums (IeOM,

Paris) har sedan 50-talet en Committee for

Conservation som myeket aktivt verkat for att

hoja kunskapsnivan incm yrket. Kommitten arran-

gerar bl a arliga moten for konservatorer oeh

andra intresserade for att sprida kunskap och

erfarenheter. Vid sitt senaste mote etablerade

kornmitten en grupp som arbetar med fore-

byggande konservering.

Konservering beskrivs av Thomson (1986) som

dels kontroll av rniljon for att minim era

nedbrytning av aJdrandet, forstorelsen av konst-

foremal oeh material, dels behandling av fbrernal

och material sa att nedbrytningar bromsas oeh

forernalen oeh rnaterialen stabilis eras. Restaure-

ring ar enligt Thomsons nasta steg, alltsanarkonservering inte ar mojligt for att bibehalla ett

. foremal sa kan en restaurering goras sa att

.....forell),~etlcah visas oeh upplevas. ',:J • • • • _ _ • - ' . : '" , ; "

. .., . ;"~:~.~. ,'.- 1

,... I Riksantikvarieambetets tidskrift Kultur-Miljo-

l, '. Vard'-red()yi~ar:,Anderssan (1994·);~n.,$Ye~sk'.

:,;::',':.uppfatt'nh~g.,.:·'·14tl'~qnser;8rr~,iiJ:. d j t , ~ t q p p i i , · e l ~ e r : . " , , : :

. :~ : ;, .f or d rWa" ! e tt :A l d ranC£~ " tan :, :% t f io . rf l, nd rQy :! q , e _ l l e r "

' .~?'{:~~:~:;~;:~r:t~11~r;~~i~;;:~~{~, 'f a i t > i J v i l i i . / t i l t a i e ' r ' b~~;'i:iiisi'J;de. e U 1 ' / o m f a ti b ~ d i ; 'rekons trukt ioner d a if or ~ tt 'd es s, q dr e ste tiika e lle r"

av informativ betydelse .."

Abu Simbel ar ettexempel pa restaurering,

Drottningholms slott ar ett exempel pa konser-

vering,

Sedan 50~talet har konservatorer oeh andra

experter forsokt att bdskriva den miljo som bast

hindraroeh bromsar den evigt pagaende

nedbrytningen av oorganiskt oeh organiskt mate-

rial. Derma litteraturstudie omfattar de rekom-

mendationer sam idag ar vanliga for en miljo-

parameter, namligen relativ Iuftfuktighet, RH.

I litteraturstudien anvands konsekvent beteck-

ningen RH for relativ luftfuktighet trots att svensk

standard SS 016156 anger att storheten skall

benamnas relativt angtryck eller relativ fuktighet

oeh beteeknas ~, Skalet hartill ar art denomfattande engelsksprakiga litteraturen vanligen

forkortar storheten "relative humidity" RH.

Av omstandigheter, sam narrnare penetreras i

uppsatsen, har pi 70- och SO-talen funnits en

tendens till relativt "stranga" krav pa temperatur

och luftfuktighet. Betraffande luftfuktigheten, RH,

har de senaste deeennierna uppfattningar att

konstanta verden oeh sma variationer ar bra varit

forharskande, Denna litteraturstudie soker bak-

grunden till denna uppfattning och soker efter

belagg att uppfattningarna ar riktiga. Litteratur-

studien ar gjord for landets konservatorer oeh

foremalsansvariga, med stor respekt for deras

yrkeskunskaper.

Bild 2. Drottningholms slott, byggdes pa 1660-

talet med Nicodemus Tessin d.a, sam

arkitekt. Foto Sverigeboken (1982).



2 BAKGRUND TILL DAGENS UPP-

FATTNING OM LAMPLIG RH

I konserveringslitteraturen ar det latt att finna

uppgifter 0111 speeifika ni vaer p a relati v

luftfuktighet, RH, S0111 anses vara bra for atthindra nedbrytning av organiskt material eller

hindra korrosion pa oorganiskt material.

Det ar dock svarare att f inna klara argument eller

vetenskapliga undersokningar sam stoder de

uttalanden om RH sam gars.

oMichalski (1993) visar att de varden pa RH sam

rekommenderas oftast a r baserade pa mekaniska/

fysiska forutsattningar och lokala klimat oeh ej pa

kunskaper am hur olika slags material paverkas av

RH .

oAshley-Smith et al (1994) pavisar att konserva-

torer och foremalsansvariga kan vara okunniga

am sambanden mellan omgivningsklimatet oeh

dimensionsforandringar hos utstallda ifaremru,och

att krav pa RH scm framfors"i samband med

vandringsutstallningarofta ar orealistiska.

Brown (1994) diskuterarmatning flY Jill oeh vilkamKtfel sam olikainstrument har. Hart.visar att de

specifikationer sam oftast ges, exempelvis 50% ±

5% RH, sallan eller aldrig kan matas med denna

noggrannhet

o Haiad et al (1992) redovisar ien Iitteraturstudie

att manga rapporter, bl a Urena (1978), Beck och

Koller (1980), Briggs (1980), Eames (1980),

Feilden (1980), Ito (1980), Newton (1980), Marsh

(1987), Staniforth (1987) oeh Vesanto (1987) som

publicerats ro r klimat imuseer och h i st o ri sk a hus

men att rapporterna redovisar varden pa RH och

temperatur utan att analysera, dem eller foljderna

av dem, eller ge forslag t il l l os ni ng pa iakttagna

problem:'

o

Michalski (1993) dislcuterar hur omradet 50% ±

5% (utom for jam och andra metaller) har blivit

s a allrnant aecepterat. En orsak anges vara den

undersokning sam reOM gjorde 1960' i vilkenredo visas att de fiesta konservatorer, foremdls-

ansvariga oeh forskare, som svarade pa enkaten,

angav omradet 50%±5% R H . Av ICOM-rapportenframgar ej tydligt huruvida omradet 50%±5% RH

var det omrade som respektive institution for

tillfallet forvarade och utstallde sina foremal i,

eller om det var det omrade sam var onskvart.

Sannolikt har ICOM:s rapport varit starkttrendsattande, se tabell 1.

Thomson (1986) diskuterar lampligaste ornrade pa

relativ luftfuktighet for hygroskopiskt material.

Han namner tra, ben, elfenben, korg std, perga-

rnent, backer bundna i laderband, papper, oeh

, textil, och anger 70% sam ovre nivaoch 40% som

nedre niva for RH.

Thomson (1986) diskuterar val av niva pa RH i

forhallande till klimatomrade, Deb papekar dels att

tropiska omraden ger hogre nivaer pa RH, dels att

nordliga omraden dit han. raknar Sverige, ger

lagre nivaer pa RH (under eldningssasongjan som

angivits som idealt for hygroskopiska material.. .

Buck (1964) jamforde komfortkrav far

manniskoroch for museisamlingar (sarnmansatta)

oeh foreslog en specifikation forv.ett luft-

.. ,' konditioneringssystem, dar RH specificeras till

55%±1~0% rned, fortydligaudet att +10% avsagsommarforhallanden och -10% avsag vinter-

mrMllanden.

Rogers (1976) jlimfOrde "ideala" varden pa RH

med accepterade max- och minnivaer ikanaden-

siska rnuseer, Han diskuterade aven ollimpligheten

att anvanda internationella specifikationer utan

hansyn till lokala forhallanderi. Rogers (1976)

fore slog att RH skall hallas pa nivan 35% pa

vintern och hojas med 2% per manad till en

hogsta niva pa 47% till 50% pa sommaren.

Thomson (1986) redovisar iappendix sid 268-269

tekniska data for museer indelade itva klasser.

Klass 1 foreslas vara storre museer av naticnell

betydenhet cch nya museer, dock ej ana. Klass 1

stipulerar 50% eller 55%±5%RH och att nivan

kan hojas eller sankas, men att for sammansatta

samlingar bdr nivan ligga inom omradet 45% till

60%. Till nivan kommer alltsd variationen 5%~ setabell 2.



14

Tabell 1. Inventering av rekommenderade varden pa rumsternperatur och

relativ fuktighet for museer utomlands, fran ICOM (1960).

Rekornmenderande institution °C %RH

Arkiv och bibIiotek:

Antwerpen: Stadsarchief 15~20 45-60London: H.J. Plenderleith 15,5-24 50-65- pergament 15,5-23,5 55-60

- papper IS,S 60Paris:

- Bibliotheque Nationale 12-24 40-60- Louvre, Cabinet des dessins 18-20 65- A. Noblecourt 16-24 45-63

Museer

Amsterdam: Rijksrouseum 14-20 55-70

. Antwerpen: Etmosgrafisch Museum 20 45Basel: Kunstmuseum 15-25 50-60Berne: MUBee des Beaux-arts 16 55-65Birmingham: Museum of Art 13,5-14 50Bruxelles: Musees Royaux des Beaux-arts 12-18 50-70Cleveland: Museum of Art 20-22 50-55Detroit: Institute of Art 50-55Hamburg: Kunsthalle 16-20 65-68Karlsruhe: Staatliche Kunsthalle 12-18 60-80

. Lillie: Palais des Beaux-arts 16-17 65-70,

Lisboa: Museu National de Arte Antiga 14-18 60London: '

- British 'Ml1s~um and Victoria and Albert

Museum (Repository) " ·15,5 60

- National Gallery (Repository) 17,2 58- F.LG. Rawlins: 15,6 55±3~H.J. Plenderleith 17 58New York: Metropolitan Museum of Art

- panel; tra 50- malning, textil, sten 30Nurnberg: Germanisches Nationalmuseum 13 60-70Oberlin, Ohio:

- Memorial Art Museum: panel, tra 7-18,5 55rnalning, textil 4,5-18,5 50

- Intermuseum Laboratory 16-21 45-60Paris: .

- Louvre 55~70

- A. Noblecourt 18 58±3Regensburg: Museum del' Stadt 55-65

Richmond, VA: Virginia Museum of Fine Arts 20 40-60

San Diego: The Fine Arts Gallery 21 60-70

Stockholm: Nationalmuseum 18 50-60

Stuttgart: Staatsgalerie 17 66

Wurtembergisches Landesmuseum 60-70

Toronto: The Art Gallery 50-60

Viseu: Museu Regional de Grao Vasco 18 65

Washington:

- Freer Gallery of Art 18,5-25 40-55

- National Gallery of Art 45-50

Varden for temperatur ar omraknade till °C fran uppgivna varden i°Fahrenheit.



Thomson (1986) argumenterar fOr att anpassa

relativa luftfuktigheten RH inomhus imuseer till

lokala forMllanden speeiellt nar museet huvud-

sakligen forvarar lokala (nationella) forernal. Han

patalar liven risken for kondens iyttervaggar oeh

itakkonstruktioner am BE halls vid 50% eller

55% i museer i kalla klimat, till vilka Sverige hor,

Holmberg (1972) redovisade ett antal kontors-

byggnader iStockholm sam skadades just pga

fukttransport genom fasader vid RH nivaer pa

50% oeh normalt vintervader. Rodenborg (1985)

hal' patalat risken for kondens itaken over deo stora kalla vindarna pa. Nordiska Museet och

Riksmuseet i Stockholm am RH hojs over de laga

varden p a ea 25% RH somrapporterats avTheorells (1982).

O . Tho~son (1986) foreslar inamnda appendix att

klass 2 museer bor strava efter att MUa RH mellan

40% oeb 70% och att speciellt kansligt material

forvaras idarfor avsedda rnontrar och skap,

Kadijsky (1980) rekommenderar for historiska

byggnader iBulgarien RH 55%±3% (och vinter-

temperaturer inomhus pa ·10-16°C). Han varintresserad av att hindra fuktvandring i

yttervaggar,

Padfield (1994) redovisar det positiva vardet av

fuktvandring i en yttervagg for att bevara

o invandiga malningar istenkyrkor.

Barrette (1984) beskriver hur montrar i de

egyptiska gallerierna i Metropolitan museet kondi-

o tionerades til150%±5% RH.

Toishi och Kenjo (1975) rapp.orterar att Kyotos

kommunala konstgalleri har ett nytt magasin dar

RH ar 50%-55%.

Det forekommer i litteraturen ett start antal

rapporter sorn redovisar varden (nivaer) pa RH i

rnuseer och museimagasin men det framgar inte

av nagon rapport med vilken sakerhet scm

vardena har matts eller hur rekommenderade

varden bar m a t a s (kontrolleras).

- ·15 -..

Tabell 2. RH enligt Thomsson (1986)"Summary of Specification".

'Klass Relativ Fuktighet

1 Dag cch natt, aret am 50 eller 55±5% RH.

Nivan kan sattas hogre eller Iagre, men forblandade samlingar bar den vara iomradet45 : = : 60%. Speciella foremal kan kravaspeciella forhdllanden.

2 Bor hallas inom det sakra omradet 40 -70% genom rumsfuktare eller rumsavfuktare

Trots att Thomson (1986) scm har raknatstill de

tongivande experterna pa museiklimat, och.som

refereras isnart sagt varje rapport scm. granskats

idetta avsnitt ar s a forsiktig isina uttalanden, sa'

synes det ha varit en rundgangi konserverings-

oeh museikretsar dar nivaerna 50% eller

55%±5% blivit regeln for organiskt material och

dar Thomson refereras frekvent.

Det fbrekommer i litteraturen uppgifter pa

lampliga variationer pa RH med ±2%, ±3%, ±5%,

±6% och±10%. Fa forfattare diskuterar for-

. a n dringstakten , Rogers (1976) namner ±2% per

manad, Frost (1992) rekommenderar ±39"0per

dag och ±5% per manad.

.Att fixeringen vid 50%±5% (eIler 55%±5%) RH

a r sa allman beror mahanda pa att konservatorer,

forernalsansvariga eller museichefer pressas av

arkitekter oeh ingenjorer att ange ett varde sam

byggnaden och klimatsystemet skall MIla.



16

Det synes vara sa att:

o sakerheten om Iampligaste RH for jam oeh

andra rnetaller iir relativt god.

a osakerheten am liimpligaste RH for organiskt

material fu relativt star.

a angivna Rll-nivaer for organiskt material

paverkas av det geografiska laget,

a att rnata RH med noggrannhet ar svart,

Brown (1994) sager rent ut att klass 1

Environment enligt Thomson (1986) sam

anger RH 55%±5% for organiskt material ar

ett orealistiskt krav ty det kan ej matas med

tillracklig noggrannhet.

o att MIla en RH pa 55%±5% i en

museibyggnad ar svart. For att en sadan RH-

niva och sadan RH variation skall kunnainnehallas sa erfordras det en avancerad

luftkonditioneringsanlaggning.

o att halla RH pa 50% eller 55% ibyggnader i

kalla klimat (exernpelvis Sveriges) kan Ieda

till skador p a byggnaderna. "

o trots att sa manga-experter refererar till

Thomson (1986) synes Jaha last hela hans;

appendix, pa sid 269 foreslarhan for klass 2

Environment RHAQ%-70% for prganiskt .

material.

Sarnmanfattningsvis tarde Jansson (1977) uttrycka

val vad det synes handla om. Nar det galler for-

varing av backer sager han ordagrant "luftfuktig-

heten i lokaler skall hallas pa en sddanniva att den

inte understiger 30% relativ luftfuktighet. Den far

heller inte overstiga 65%. Man brukar ange

50%±5% som ett idealiskt omrade niir det gdlier

forvaring av backer."



3 REKOMMENDATIONER OM

LAMPLIG RH

Flera organisationer av offentlig karaktar har

publieerat rekommendationer om lampliga klimat

i museer oeh museimagasin, Eftersom Sverige nuar medlem i EU med normsamjamkan som foljd,

oeh eftersom det finns internationella organisa-

tioner typ lCOM aeb IIC cch UNESCO liksom

IlCROM som uttalar sig iamnet, sa finns det

anledning att jarnfora uppgifter,

o 3.1 Conseil International des Musees.~

o

ICOM (1960) redavisade en inventering av

rekommenderade varden pa rumstemperatur och

relativ fuktighet imuseer. I tabell 1 Merges

ICOM:stapelI med varden p a of oversatta till °C.

Det tarde vara utomordentligt latt att misstolka

tabelluppgifterna. De visar ej vilka nivaer p a RH

sam respektiveinstitution inneholl, ej heller vilka

nivaer de stravade mot utan fastmervad detrodde '. , .. '.,.,'. -i·,-·L.

kunde vara en lamplig niva.'pa,Natior}a.hp:useulJ,Ii' .

Stockholm angav man att 50%-60%,RH var bra,

1960. Annu idag har den nivan ej uppnatts och a x

sannolikt ej heller onskvard rned _han.~,y~ J ~ nbyggnaden. ".,

--1"l

3.2 Getty Conservation Institute

Om vi ser pa dagens tabeller iiI tabell 3 som Haiad

et a1 (1992) presenterade sam ett av resultaten av

sin litteraturstudie ett bra exempel. De namnersom kalla Matthai (1982).

3.3 United Nations Educational Scientific

and Cultural Organization

Johnson och Horgan (1983) redovisar i ett

Uneseo-dokument krav pa RH for olika

.materialslag, se tabell 4. I stort foreslar de 45%-

60% for alla slags material och max 30% for

metal! oeh "sa torrt sam mojligt" for arkeologiskt

material. Johnson och Horgan (1983) namner som

kalla.Buck (1964),

o Material

Tabell 3. RH for olika material. Efter Haiad et al (1992).

RH-tolerans

ovre undre

oPapper

Strackt papperFotografi, filmTextil (naturfibrer)Pergament, velang

60%RH

45%RH45%

60%

45%RH

(kritiskt)30%RH

45%RH

konstant55%RH

60% 45%RH

60% 45% RH (kritiskt)60% 45%RH

60% 45% RH (kritiskt)

60% 45%RH

ej kansligt n.ormaltej kansligt

60% 45%RH

Lader

TraBen, elfenbenMalat tra

Manilla, Sisal, fjader

Plast

Sten, stengods, porslin, bly, tennGlas

Arkeologiskt material: brons,sten, murbruk, keramik, Terra

Cota,lergodsMetall (blank)

sa torrt som mojligt

30% RH (eller heIst lagre)



18

Tabell 4. Humidity/temperature requirements for museum collections. From UNESCO, Museum Collection

Storage by E. Verner Johnson & Joanne C . Horgan, Protection of the cultural heritage, Technical

handbooks for museums and monuments 2.

Material Humidity tolerance

high low

% %

Dimensional response Susceptibility to

mould

Paper 60 45 Rapid dryness and freezing cause loss of

flexibility

Extreme

(45 % optimum)

Stretched paper 60 45 Paper screens, drawings, pastels stretched on Extreme

frames will tear from shrinkage in dry atmospherecritical low limit)

Photographs, 45 30 Rapid. Excessive humidity softens (sometimes Extreme

films dissolves) gelatine. Excessively dry, embrittle-

ment of paper and gelatine

Parchment, Steady State (55 %) Extremely rapid. Dryness causes loss of flexibi- Moderate inherentvellum lity alkalinity

Leather 60 45 Variable according to tanning process. Very Variable. Marked

susceptible to shrinkage after wetting for fine leathers

Fabric (natural 60 45 Inverted. Because of twisted fibres, fabrics Marked

fibres) shrink when fibres swell, relax when they shrink.

Silk and wool are more sensitive to moisture

damage than cotton or Ihlen. Painted textiles are

most sensitive to moisture changes "'l: .. " r 1 "

Bone, ivory 60 45 Very slow, except in thin sheets. Ivory is more Negligible, exceptsusceptible to moisture damage than bone or at very high rela-

scrimshaw (outer bark left on scrimshaw pro- t]ve humidi ty

viding buffer). Avoid hot lamps in cases for

emphasis lighting.

Wood 60 45 Slow, varying with massiveness and moisture- Negligible, except

(critical) barrier coatings. Affected by weekly cycles, at very high rela-

especially by seasonal cycles. tive humidity

Painted wood 60 45 Dryness which causes shrinkage is especially Negligible, except

(critical) damaging to objects in which wood is the struc- at very high rela-

tural support for other material, i.e. a painted tive humidity

wood panel. Wood sculpture, furniture, models,

musical instruments, and decorative Objects may

also be coated with a gesso plaster, then painted

or gilded. These rigid coatings are more or less

unaffected by normal fluctuations in humidity

but if the wood support shrinks, the coatings are

compressed, causing them to buckle or blister and

flake off. In extreme moisture conditions (flood,

condensation, wetting of surface), gesso, glue

joins, and some paints may soften and dissolve.

Manila, sisals 60 45 In humidities below 30 % and 15 % relative Moderate

feathers humidity these materials become very stiff andbrittle. They crush easily if handled. If left alone

until normal conditions return, they will absorb

their norma] moisture content and reassume their

normal physical characteristics



- 1 9

Material Susceptibility tomould

Humidity tolerance Dimensional responsehigh low

% %

Plastics

Metals(polished)

o

o Stone, stoneware)

porcelain, lead,pewter -

-J

G l a ~ ' i ,~ . - L i·.i",~.

Archaeologicalmaterials: brnnze,stone,ceramics, -

plaster, terra cotta,

low-fired earthen-ware

Not normally responsive to humidity changes.However, some do respond dimensional1y to

temperature changes

Some plastics willsupport fungus

growth at highrelative humidity

30 , preferably lower No dimensional response to changes in humidity.Metals can react dimensionally to extreme chan-ges in temperature. United States Navy Depatment

tests find that no corrosion is present on steel. sur-faces at15 % relative humidity or less. Corrosiondoes become evident after nine months in 30 %

relative humidity. Corrosion is present after oneday in 90 % relative humidity. Brasses and bronzes

do 110t tamish at 15 % relative humidity or lower

6 9

Generally most resistant to changes in relativehumidity and temperature. However, damage canoccur in extreme heat and i n extreme cold andhumidity (freezing)

45 Generally resistant to normal environmental change.'-;Rapid rates of changes in-relative humidity-and tern- __

- _ . : -- !- . r r . perature should be avoided. Crlzz1ed;glassca,n be da-mage at very high and very low humidity conditions

i, I

As dryas possibleArchaeological objects which have been long buriedmay have been infusedwithofcO'rrodeHby s a lt s " · · .

which behave hydroscopicallys'Bronzedisease''can be kept donn ant in dryatmosphere

.,',

Source: The tabulation was prepared by William R. Leisber, Conservator, National Gallery of Art, Washington,oD.C., adopted in part from R. Buck,A specification for museum air-conditioning, December 1964 (Museum NewsTechnical Supplement No.5).

o



20

3.4 Canadian Conservation Institute

eCI (1982) sager a~t den "optimaIa" nivan pa RH

ar mellan 47% oeh 53% med en daglig variation

pa max ±2%. De menar alltsa att borvardet skall

vara mellan 47% oeh 53%. Om en ingenjor

skriver isin specifikation 50%±5% sa innehallerhan Cel (1982) krav. CCI utveeklar ej vad man

menar med "optimal"

Men sedan papekar eel (1982) att klimatet i

Kanada gar det ornojligt att MIla den optimala

Divan pa RH, oeh foreslar istallet att lagsta

borvarde far RH under vintern skall vara 38%

oeh att hogsta borvarde under sommaren skall

vara 55%. Daglig variation bor ej overstiga ±3%.

Tillfalliga fluktuationer pa ±5% tolereras am de

ej ar regel. Borvardesandringen fran vinter till

sommar till vinter far ej overstiga 5% RHper

manad, eel foreslsr alltsa omradet 35%-58% RH.

3.5 Centraal Laboratorium voor Onder-

zoek van Voorwerpen van Kunst en

Wetenschap

CL sam ar ett hollandskt centrallaboratoriumforesprakar isin skrift Passieve .Conservering,

Jutte (1988) att organiskt material bar forvaras i

RH 50 - 60% oeh att oorganiskt material bor

forvaras iRH under 45%. For olika slags material

rekommenderar CL Rfl-varden enligt tabell 7.

3.6 Finska Museiforbundet

Huovinen et al (1982) redovisar finska musei-

forbundets konservatorutskott uppfattning. De

refererar till oeh redovisar ett Mollierdiagram, se

bild 3, i vilket klimatomraden inIagts. De anger

sam kalla Plenderleith oeh Philippot (1960). Som

framgdr av bild 3 skulle en sammansatt samling

forvaras i over 60% RH vilket sannolikt skulle

vara riskfyllt for en byggnad ifinskt vinterklimat.

I tabell 5 redovisar Huovinen et al (1982) RH-

rekommendationer for olika materialslag oeh

sammantaget talar de om 50%-55% utom for jam,

metall, tenn, mynt, glas Deh foto. Som jamforelseredovisas i bild 4 klass 1 och klass 2 efter

Thomson (1986)

t, ·C

· - 1 0. t v - 0" I I ! l ! l I ! l l Vlnt., } bohagllg klimat

5 ~ Sommar fOr mannlakorD·

5" c=J Arklv_ M61nlngar ~

20trvgg .on

Bild 3. Klimatomraden enligt Finska Musei-

forbundets konservatorsutskott. redo-

visade i ett Mollierdiagram, Kalla

, ' Plenderleith oeh Philippot (1960).

0,005 0,010 0,015 x kg/kg

t, D C

-10. . t v~Oo

m5° Klass 1\

-100

-20 -150 r n Klass 2

Bild 4. Klimatomraden klass loch klass 2 enligt

Thomsson (1986) redovisade i ett

Mollierdiagram.



o

o

o

o

·21--

Tabell 5. Utdrag ur Finlands museiforbunds konservatorsutskott "Vard och forvaring av

museiforemal'', 1982.

Foremdlers material Vard och fdrvaringengoring

J i i rnfOremal

Fornlcklade, forkromadc och

gulvanlserade ftiremul

Blyfijremiil

Koppar, brons, massing och

liknande kopparforcningar .

V ape n

Tennforemfil.:

S ilv er- o ch g uld fo re mjil, srn yc ke n

H5rsmyekell·~~!~ I';',."~ .•'\,. -"'::,.Ij,;

Mynt .:

Glas- och por?Hnsfqrpmitl'

Omfilade U'iiforemal

M alade oeh lackade forernal

Polerade trafdremal

Forgyllda tra- eller gipsforemal

Speglar

Textilier

F dre ma le n k an tv atta s rn ed n eu tral! tv iittm ed el

t ex Synpenonie NX, Finska ICI, H-fors.

Tunga odekoreade fdremal kan rengoras med

stalborste och stalull. .

M ycket stora foremiil kan rengoras rned sand-

blastring. Rost knntas bort genom upphettning med

b hi.sla mp a - omedelbart skydd efter behandlingen,

Flytnnde merallrengoringsmedel, urmakarnas

rengoringsmedel.

Poleras ej, hanteras varsarnt pgn rnuterlalets

mjukhet,

Flytande poiermedel enligt bruksanvisning.

Ej skurpulver,

Rengoring bor lamnas till konservator

Vid behov rengoring med flytande metall-

r engbr] ng srn ede l.

F l yt nnde po le r ing srn ede l (t ex Hagerty serien),

sterlingduk, till tvatt av srnycken neutrala tvatt-rnedel. Smuts kan avlagsnas fran smycken med

neutralt tvfittmedel. . ,

Tvattas med milt hursehampo

Rengores e]

"

Tvdtt med neutralt rengoringsrnedel (diskmedel -

Synperonie NP-S), ljurnmet vatten, noggrann

skoljning,

Damm kan avlagsnas med dammsugare. Kan

tvattas rned neutral tvattmedel, torkas omgliende.

Damrn kan avlagsnas med dammsugare och fore-

malen torkas med lyspetroleum.

Damrntorkning med samskskinn,

Dammkan avlagsnas forsiktigt med darnmsugare.

Daglig damn1torkning med fjiidervippa eller torr

mjuk trasa (darnmet sam avlagsnats darnrnsugs upp),

Kan rengoras forsikrigt med dammsugare, fjader-

vippa eller mjuk trasa (dammet 80m avldgsnats

darnmsugs upp).

Torkas rned sarnskskinn eller 8 klinspapper.

Tvatt undviks, sakkunnig bbr anlitas,

D am m avlagsnas m ed ekorrpensel.

Vadrnals- och klddestyger kan rengorus forsiktigt

med darnmsugare som kan regleras och hal' filter

med nat frarnfor (textiliemas y ta ra r man inte

gnygga eller trycka).

D yrbara oeh skora textiliers rengoring ldrnnas till

konscrvator,

Te x t il ier fi ir ej strykas,

Luftfuktighet under 30% RH

Temperatur +lS-20DC


Temp eratur +18-20·C


Temperatur +18-20·C

Luftfuktighe; under 30% RHTemperatur +18-20·C

Fdrvarras torrt iamn tempe-

tur. Luftfuktighet 40-50% RHTemperatur t ex +18"C

Fbrvaras iagst + 15°CLuftfuktighet under 30% RH

Luftfuktighe; under 30% RH

Temperatur +18-20°C

Luftfuktighet 45% RH

Temperatur +18<40°C·

Luftfuktighet ul1der,30% RH

Ternperatur +18~20DC'<, ..-

Luftfuktighet under 40%RHTemperatur jiimn t ex +lSoC

Forvaras j jamn temperatur +IS D C

Luftfuktighet ca50% RH

Luftfuktighet ca 50% RH

Ternperatur jamn t ex + lS"C

Luftfuktighet ca 50% RHTemperatur jiimn lex +IS"C

Luftfuktighet en 50% RH

Temperatur jamn t ex + lS"C

Luftfuktighet 40-50% RH

Ternperatur jamn t ex +ISoC


Temperatur hogs! +lSDC



22

Lader och palsverk

Olje- oeh ternpernmdlningar

Akvarell, Grafik, teckningar

Pasteller och miniatyrer

Malade traskulpturer

. Ornalade traskulpturer

Metallskulpturer

Gipsskulpturer

Stenskulpturer

Fctografier

Forograflska negativ

Ljud- flIm oeh videoband

Boeker och papper

Faglar

Palsdjur

Insekter

Vaxter

I gott skick varande kan rengoras med darnrnsugare,

skor t forsikligt rncd p en se l o ch d amm su gn in g.

Y tlitder ku n dessuto rn torka s m ed vit sprit (white

spirit) eller renad bensin (apotek) eller sprit.

Pa lsv erk ren gors forsiktig r m ed kam rn oeh darnrn-

sugare, far ej borstas.

I gott sk ick : D amm a vla gs na s fran bek sid an m ed

d arn msu ga re m ed mjukt spec ialmunstycke D e b svag

s ug sty rk a, S kra p rn ella n k ilra m en oeh malardukena vla gsn as m ed en p la tt k ro k n ar m aln in gen halls upp

och ned,

Smuts pa bildsidan: d amrn avlagsnas fOrsiktigt med

tom och mj ukt Iyg eller samskskinn eller torkas fbr-

siktigt med inkram fni.n farskt franskbrod.

J daligt skikt: Lamnas till konservator.

Hanteras rued bomullsvantar,

Rengoring endast av konservator,

.Hanteras med bornuilsvantar.

Blldytan far absolut ej vidroras.

Lamnas till konservatorer for behandling.

Hanteras med bornullsvantar,

Rengors av konservator.Hanteras med bomullsvantar.

Dammsugare, mjuk fukdg trasa.

Hanteras rued bornullsvantar

Darnrnsugare, mjuk trasa

Hanteras med bornullsvantar

Lamnas till konservator. Hanteras med bornulls-

van tar.

Vatten och neutral [val, skoljs val.

Skydd av konservator.

Lamnas till sakkunnig.

Damm kan avlagsnas med mjuk kamelharsborste

och t ex oronbomull (apotek).

Hanteras rned bomullsvantar,

Lamnas till sakkunnig,

Hanteras med bornullsvantar.

Lamnas til l sakkunnig.

Hanteras rned bomullsvantar.

Rengors med torr pensel, Flackar kan forsiktigt

behandlas rued radergummi.

En fuktig bok torkas uppslagen. Mellan sidorna vitt

papper, som byts o fta fO r att undvika rnog el.

Torkas med torr bomull,

Svng blfisning.

Damrnsuges med svag effekt.

Specialmunstycke,

Konservator,

Luftfuktighet 50·55% RH

T ern pe ra tu r h og st + 15 "C ,

pa l sverk under + IO ·C

Luftfuktighet 55% RH myeke t

v ik tig fo r p an na er

Temperatur +18·20°C


Temperatur +18·20°C


Ternperatur jamn + IS·20·C

L uf tf uk tig he t: O villk orlig en [a m n55%RH

Temperatur jamn +ISoC

Luftfuktighet ovillkorligen jarnn

55%RH

" Tem pera tu r ja mn + 18° C

Luftfuktighet jdrnn under 40% RH

Temperatur jarnn + lSoC

Luftfuktighet jarnn ca 50% RH

Ternperatur + 18"C

Luftfuktlghet 30·40% RH

Temperatur jiimn, s! l iig som

mojlig, Hastiga vaxlingar bdr

undvikas.

Glasnegatlv:

Luftfuktighet ea 40% RH

Temperatur hingtidsforvnring +Itill ·1 "C, Ianv andning lagsta

rnojliga t ex +18"C .Ni tratnegativ:

Luftfuktlghet 40·60% RH

Temperatur som ovan,

Mycket brandfarlig, t.o.m, explo-

siv. Om fdrvaring n'idgors rnedbrandmyndigheterna.

Acetatnegativ:

Luftfukgithet 20·40% RH.

Temperatur so rn o va n,


Temperatur under +16°C


Temperatur jamn ca +18"C

Luftfuktighet ca 50% RH

Temperutur en +18D

C.

Luftfuktighet ca 50%RH

Temperatur ca +18"C



3.7 Museum & Galleries Commission

o

Museums & Galleries Commission (1994) har

borjat en utgivning av standards (snarast

rekommendationer) f5r rnuseer och musei-

magasin, se tabell 6. Det galler fyra handbocker

som avhandlar arkeologiskt material (jordfynd),

. biologiskt material (som vi oftast kallar natur-

historiskt), geologiskt material och siutligen

iridustriellt material, Den forsta handboken

foreligger nu, hosten 1994, pet tir intressantatt

notera att de valt att ej kvantifiera variationer i

RH. Sam synes anger de idenna norm 50% RH

for organiskt material och accepterar att jam oeh

metall forvaras i 50% RH nar det galler blandade

samlingar, Nar mikroklimat erfordras, vilket val

kan tankas vara fallet vid magasinering, sa sager

de intet om RH for organiskt material men max

35% for metallegeringar och max 15% for jam.

Deri'iIa forsta handbok iserien galler scm sagts

arkeologiskt materia] sam aven framgar av tabell

6.

o

n_u - - - • -- -2B n - --

3.8 The International Institute for

Conservation of Historic and Artistic

Works

lIe (1967) som ar det internationella institutet for

konservering har tagit aktiv del iforsaken attfaststalla standards for RH imuseer oeh rekorn-

menderar nivaerna 40%-60%. I rapporten sager

lIC att 55% i i i - en vanligen accepterad niva for RH

vad galler malningar (OPD) och sager lIC vidare

att vilken RH niva som tin valjs, sa bor fluk-

tuationerna ej vara storre an ±3% eller ±4% utan

att ange nagon tidsaxel,

3.9 American Society of Heating,

Refrigeration and Air Conditioning

Engineers

ASHRAE (1978) rekommenderar for bibliotek

oeh museer RH under 55%. Magasin fOr konst

halls ofta pa 50%±2%, sager den amerikanska

ingenjorsorganisationen.

Tabe1l6. Relativ fuktighet och temperatur for utstallning och lagring av arkeologiskt material.

Efter Museums & Galleries Commission (1994).

Material Temp. Relativ Mikroklimat Karmetecken°C fuktighet (vid behov) pa aktivt forfall

Metaller 18° 50% (blandad <35% Belaggning pablanka ytor

(ej jarnhaltiga) (min 100) samling)

.(max 25°) 35% (separat ej aktuellt Sonderfall

0 samling)

Metaller som ovan 50% (blandad < 15% Farska korrosionsprodukter,

(jarnhaltiga) samling) svettning

35% (separat ej aktuellt

0samling)

Organiskt material S0111 ovan 50% radfraga Mogel & svarnp, sprickor,

(ben, Hider, tra etc) snedvridning, flagning

Vattenfyllda & 10° ( j 1 , 1 kallare och ej aktuellt 100% Skorhet, krympning, uttorkning

blotlagda material morkare, desto oeh nedbrytning av bindemedel,

battre, men alltid blekningevan fryspunkten)

Oorganiskt 18 ° 50% (blandad Radfraga Sten: utvittring - saltutfallning

material (lergods, (min 10°) samling) Keramik: flagning av glasyr

sten, glas etc) (max 25°) Glas: "gratande" -

tunna sprickor,glaset blir oklart

Sammansatt Radfraga

material (metall & Klimatet bor bestammas av det mest instabila eller

organiskt material) arkeologiskt mest signifikanta delen av foremalet



24

Tabell 7. Klimatkrav for olika material. Enligt Jutte (1988).

Material Ternperatur Relativ

max min luftfuktighet, RH

Papper, akvareller, textil, drakt, tapeter,

. gardiner, etsningar, pergament, velang,

uppstoppade djur, teckningar, elfenben,malar lergods 25°C 2°C 50±3%

Tra, polykromt tra, malningar pa duk,

kinesiska lackarbeten, ben, parlernor,

horn, rnalningar p a panel, malade

speglar, gummilegeringar 25°C 2°C 50±3%

Metaller G a m , kopparlegeringar, zink,

sil ver) 25°C 2°C· mindre a n 45%

Jordfynd, (glaserad) keramik, tegel,

emalj, glas 25°C 2°C sa konstant som

mojligt

Tenn 25°C 13°C mindre a n 45%

Skulptur (sten) 25°C 2°C inga krav

Adelmetaller inga krav

-., I "



4 FUKTIG LUFT

4.1 Luftens sammausattning

Luft bestir av gaser, vilka alla har lag kokpunkt,

Luften kan darfor, inom det ternperaturomrade vihar ror oss i, anses som en icke kondenserbar gas

med lagt tryck, normalt 101325 Pa. For en sadan

gasblandning, kan man utan start fel tillampa den

allmanna gaslagen, dvs skriva sambandet mellan

gasens tryck, p (i Nfm2, dvs Pa), dess temperatur,

T (i K) och dess densitet, p (i kg/m'') sam:

o p""pRT (1)

dar R a r gaskonstanten for gasen ifraga:

o R 8314,7

M( 2 )

(8314,7 kWs/kmol K ar den allmanna gaskons-

.tanten, Ro). ....

Sam framgar av ekv (2) beror R pa gasens

molekylrnassa, M. For luft har man

MI = 28,97 kg/krnol (3)

och darmed

R = 287,0 Wslkg K (4)

oLuft kan aven innehalla vatten. Detta a r det

normala fallet for luft inaturen - att istadleomma

helt torr luft ar forhallandevis svart.

o Till skillnad fran gaserna iluft lean vatten Iatt

kondenseras. Dess kokpunkt ligger (vid lufttrycket

101,3 kPa) vid 100°C. Betraktar man darfor en

luftmassa, vilken undergar temperaturforandring-

ar, kan man finna att mangden vatten iuften kan

minska eller aka. Luftens vatteninnehall kan

saledes andras, t ex d a Iuftens termiska tillstand

andras. Det ar darfor - d a man gor berakningar

rorande sadana tillstandsforandringar> lampligt

att alltid rakna enbart den torra (oforanderliga)

Iuftmangden. Luftrnassan 1 kg torr luf t ar

fortsattningsvis den grundrnangd vi anvander.

Torr lufts sammansattning framgdr av tabell 8.

. __. __2Q.. ...

Aven fukten (vattenangan iluften kallas inom

ventilationstekniken fukt) iluften foljer approxi-

mativt den allmanna gaslagen, Detta a t en foljd av

att vattenangans tryck fir mycket lagt vid de

temperaturer det har ar fragan am. Normalt har

vattenangan iIuften ett tryck av 500 till 3000 Pa,dvs endast nigra f a procent av luftens totaltryck,

Det hogsta tryck vattenanga kan inta anges av

aogans maximaltryck eller mdttningstryck, vilket

beror p a angans (och ocksa luftens idet fan angan

befinner sig iluft) temperatur, T. Sambandet

mellan mattningstrycket, Ps, och temperaturen lean

skrivas:

exp(77, 3450 + O,0057T -72351 T)Ps . T8,2 . (5)

4.2 Relativ luftfuktighet, RH

Iden till begreppet relativ fuktighet tick de. Luc

1775. Det avser kvoten mellan vattenangans

verkliga tryck, Pv- iluften och vattenangans

mattningstryck, Ps, vid samma temperatur:

¢=Pv.100%P o

(6)

Man kan ange den relativa fuktigheten antingen

genom ett decimaltal, t ex ¢ = 0,62 eller sam

procent, t ex ¢ = 62 % enligt (6).

Tabell 8. Torr lufts sammansattning.

Gas Vol-halt Molekylmassa- Kemisk Kokpunkt.,

% M, kg/kmol beteckning °c

Kvave 78,09 28,02 N2 -196 ..

Syre 20,95 32,00 02 -183

Argon 0,933 39,94 AR -186Koldioxid 0,03 44,01 CO2 -78,5Neon 0,0018 20,18 Ne -246

Helium 0,0005 4,00 H e -269



26

4.3 Absolut luftfuktighet

Den absoluta fuktigheten - eller fuktinnehallet - ar

mangden fukt (i kg) per 1 kg torr luft. Orsaken

till att vi raknar med 1 kg torr luft sam basenhet

har tidigare berorts,

Vill man uttrycka fuktinnehallet, x, iluft kan man

alltsa skriva

(7)

dar mv ar fuktmangden ikg has

m] kg torr Iuft.

Som tidigare sagts kan allmanna gaslagen

anvandas hade for dentorra luften och for

vattenangan (am denna ej kondenserar). Detta gel'

(observera at! p = m/V, dar m ar rnassan hos

volymen V av en gas) for den torra luftmassans

parti altryek:

(8)

och for vattenangans partialtryek:

_ mv. 8314,7 TPv- V Mv

(9)

eftersorn bada gaserna intar sarnma volym oeh har

samma temperatur.

For den absoluta fuktigheten far vi nu fran ekv

(8) och (9)

e, M vx=_·_

PI M,(10)

Daltons lag sager aven att det totala trycket, Pt, tir

summan av vattenangans oeh den torra luftrens

partialtryek, dvs

(11)

. Loser vi p] ur ekv (11) oeh eliminerar det ur ekv

(10) fAr vi

x (12)

elIer om molekylvikten 18,02 for vattenanga och

28,97 for luft, se ekv (3), infers:

x=O622 P v

PI-V"

(12a)

Som framgar av ekv (5) beror vattenangansmattningstryck enbart pa temperaturen. Vid ieke

fuktmattad luft kan den relativa fuktigheten $ fran

ekv (6) anvandas, Denna ger ett samband mellan

mattningstrycket, relativa fuktigheten, luftens

totaltryek (barometertryeket) oeh den absoluta

fuktigheten:

(12b)

Infor vi uttryeket for Ps fran ekv (5) iekv (12b)

kan den absoluta fuktigheten (x) uttryckas sam

funktion av lufttemperaturen (T) oeh Iufttrycket

(Pt) vid mattning. Om man vill berakna den

relativa fuktigheten ur de ovriga storheterna kan

ekv (12b) skrivas om till:

¢ _ P t ( ' X )

r, Q,622+x(13)

4.4 Partialtryck

I en gasblandning kan man tillskriva varje gas ett

partialtryck, Pi bestamt av

m,P,=p,RT,=-! RT,I ! [ 'V, [

[

(14)

dar m ar mangden (kg) av det betraktade gasslagetoch Vi he1a gasvolymen (= den betraktade gasens

volym). For totala trycket Plot galler med god

approximation Daltons lag

(15)

Speciellt vid luft galler

ml R m Rp =P +p =_._0 T+_v __0T '(16)/' vVM VM

I I v y

For de fiesta andamal inom VVS-tekniken ar ekv

(15) giltig.



4.5 Psykrometerforrneln oeh Sprungs

konstant

D a luft strommar forbi en vat yta kommer

vattenavdunstningen fran ytan att leda till en

okning av varmeovergangen vid ytan .

o

I en Assmann-psykrometer har man, sorn kommer

att redovisas narmare Iangre fram i uppsatsen, en

termometer vars kula ar inbaddad ien strumpa,

vilken MIls vat. Luft far via en flakt stromma

forbi strumpan, varvid varmeeffekten till

termometern fir 0, dvs

o (18)

Infor vi har

. x~0622 PlI ' : = 0 622P v, . P t~P .,. .' ' < , P C ; :

p2a},'";;; ,:i

kan vi skriva ekvationen .,

Cp PI ( .)' .- 8-8· '"r, 0,622r I ) , p . , .

har kan man infora

o(20)

r:::;;2502-2,358s2475kWs /leg (21)

o gallande for en "medeltemperatur"

P ; ",101325Pa

vilket ger

(22)

dar .0.9ar den mellan luften och den fuktade ytan

uppkomna temperaturen, Derma avlases som vi vet

vid bade en slungpsykrorneter oeh en Assrnan-

psykrometer scm differensen mellan tva termo-

meterutslag. Vidare ar p s som vi sett,

vattenangans maximaltryek vid den "vata"termometerns utslag. Man kan saIedes fran

lufttemperaturen (9l) oeh den ovan angivna

temperaturdifferensen: fa ett entydigt matt pa

luftfuktigheten uttryckt sam p». Vill man ha den

uttryekt scm relativ fuktighet, vilket ar det

vanligaste, far mananvanda ekv (6).-:

I aldre handbocker finner man psykrometer-

fonneln uttryekt ienheten mm Hg (for tryck).

Harvid skall koefficienten 70 del as med

9,81·13,56 = 133, vilket ger en koeffieientO,5,

dvs

.(22a)

Konstanten iovanstaende formel (ofta.ikallad

Sprungs konstant) ar beroende av lufthastigheten

kring den fuktade strumpan. Ju lagre hastigheten

ar, desto hogre varde farkonstanten, sehild 5. :

Man kan aven lagga marke till att konstanten iir

tryekheroende (Pt Ingar iberakningarna),

S p ru n gs k on st .

90 ..--,.......,..---,--...,.----.

70~~ __ ~=a~~

o 2 4

lufthast. rn,Is

Bild 5. Konstanten i psykrometerformeln,

Sprungs konstant, varierar med Iuft-

hastigheten, Kurva a galler for en

psykrorneter med kalibrerade terrno-

metrar oeh kurva b galler for ett enklare

instrument. Kurva a indikerar att luft-

hastigheten bor vara mer an 2,5 mfs.

Efter Peterson (1984).



28

4.6 Lufttryckets betydelse

Det ar sa att de matningar av RH som normalt

gors av museipersonal eller konservatorer forut-

satter standard lufttryck, alltsa havets niva,

101,325 kPa. Pa 1000 m hojd har lufttryeket

sjunkit till 89,874 kPa. Av bild 6 framgar att det

finns manga orter som ligger pi t andra hojder an

havets.

Carp (1983) redovisar berakningsmetoder for att

ta hansyn till bl a andrade lufttryek. Han

diskuterar aven vad som hander med relativa

luftfuktigheten ien flygmaskin, som kan tankas

transportera fuktkansligt organiskt material. Carp

(1983) uppmatte att kabintrycket varierade mellan

820 mbar oeh 850 rnbar (82,0-85,0 kPa) medlagsta varde uppmatt till 763 mbar. De flyg-

planstyper som undersoktes var DC8, DC9, DClO

oeh B727. Vid de flygningar sam kontrollerades,

var kabinteniperaturen 20"C-25"C och tempera-

turen ibagagerurrunen SOC-ID"e. Bagagerummen

hade variationer p a ±5°C. Relativa.luftfuktighetenikabinen. mattesav Carp ,(19.83) tillJO%:-20o/a.

Han anvande i·planensbagagerum en.skrivande

termometer med bimetallkanselkropp. J passage- .

rarkabinen anvandehan psykrometercharhygro-

meter oeh arenoidbarometer.

4.7 Daggpunkten

Vid kylning av luft utan vattenutfallning (konstant

absolut fukthalt och konstant totaltryck) kornmer

vattenangans tryck att vara konstant. Detta inses

av ekvation (12a). Vattenangans mattnadstryck

kommer dock att sjunka eftersom temperaturen

sjunker och skillnaden mellan.vattenangans matt-nadstryck oeh dess verkliga tryek kommer att

minska. Vid en bestamd lufttemperatur ar matt-

nadstrycket oeh det verkliga vattenangtrycket lika.

Sanks temperaturen ytterligare kommer vatten-

anga att fallas ut idimform eller kondensera p akalla ytor.

~ .~" mc e n .

Ci

~.a

e1 :!"..(d

ro.A,..O_

~(3 !!

.! e il~malar 0 ver'0" 0

'0Q) al havetq;:: i i

_)L------t 1500

o

BUd 6. Exempel pa orter (med museer) p a olikahOjder.

IMollierdiagrammet representeras detta tillstand

av skarningspunkten mellan linjen x-konstant oeh

kurvan for rnattnadstillstandet, se bild 7 Den

temperatur som denna skarningspunkt motsvarar

kallas daggpunkten. Daggpunkten a r den tempera-

tur dar vattenangans maximitryck overens-

stammer med det-aktaella vattenangtrycket i

lUften. Daggpunktenar ett' entydigt matt pa luftens

vatteninnehall. Matningav daggpunkten ar ett satt

att -besUimmaluftens fuktinnehall .

I bild 8 redovisas sambandet mellan daggpunkten

a d oeh absolut fuktinnehall x, Om x ar exempelvis

0,007 kg/kg vilket motsvarar 20°C och 50% RH s ablir det kondens pa fonster oeh byggnadsdelar

med yttemperatur under +9°C.

Bild 8. Sambandet mellan daggpunkten oeh

absoluta fuktinnehallet, Efter Peterson

(1984).

Fuktinnehaii g/m3

o 20 300

Daggp unk t °c



4.8 Mollierdiagrammet

o

Mollierdiagramrnet har redan omnarnnts flera

ganger idenna uppsats. Eftersam Iitteraturstudien

ar gjord for landets konservatorer, sa finns det

skat att helt kart beskriva diagrammets uppbygg-nad. Redan ar 1911 presenterade W Carrier i

USA ett "Psykrometric Chart". Syftet var att

underlatta ingeniorsarbetet vid berakningar av

ventilation cch klimat. A r 1925 foreslog R

Mollier i Tyskland "ein neues Diagram fur

Dampfluftgemisehe". Bada dessa diagram

redovisade fuktig lufts varmeinnehall (entalpi),

Diagrammen hal' under <D :e nf orb attra ts. I S ve rig e

anvander vi ass av Malliers typ, se bild 7.

oMallierdiagram finns aven i bilderna 3, 4, 9, oeh

13.

For ' e n blandning av 1 kg torr luft oeh .x kg

vattenanga a r varmeinnehallet

(23)

da r h l oeh I1 v ar varmeinnehallet for 1 kgluft .respektive vattenanga . C ,'· .• ' ,

J~i;J!Jr·i.~~

h[= C P T B

h = r+ c BV P

"

. (24)

odar r

cP l

cpv

e

= vattnets angbildningsvarme vid O°C

= luftens speeifika varme

:= vattenangans specifika varme

= ternperaturen, °C.

Alltsa fas

o h = 1 ,0 1 B + .x (2 50 2 + 1,84 e ) (25)

Detta ar grundekvationen for berakningar rorande

fuktig luft,

Om man har It aeh x som koordinater, blir de

viktigaste tillstandsforandringarna rata Iinjer i

diagrarnmet. Mollierdiagram kallas ibland for h-x

diagram.

For att f 8 . ett lattlast diagram anvande sig Mollierav ett snedvinkligt koordinatsystem. Han valde

120eh x sam axlar. Av ekv (25) framgar att

sambandet for konstant t da blir ratlinjigt, x-axeln

ligger sa att koordinaten for normalen till haxeln

genom origo blir 2502 x. Om man vill. rita upp

__ "e _. .,., H _ • -__- ,_- -- _- - - . ' "' t: ;; :: -- _ . - - - -

Iheorellsl .. ~. 1~ - --'''''''. 1 II"dI~ l& iIj' . • "'.',~I~1l "_,,~,,.

-_.' ._< ·-------- .

I 1 1: 1" . ' ~ lT lCI rn~~r .. 1 I t tr " ~ • • I~r C

I. '''II~1~1.,..:~f~'''r"'' 'f ' '""'~.C~~lrDI,...rl ........1h~

D"'...".flr ••r~~- ~ ~ : J o ,11~~g- IDi] m" to~ t

I IlU(r .NfNG ...1I

I . ' '' ~' PI., j;t:!l'"'t I~~m.~. "l.nll"-lil-, ..llr~·" ~"a~1 Id 1 " 's 'iC-IrI.U '~'!;

.1 }I ;.

Bild 7. Daggpunkten avlast iett Mollierdiagram,

Iinjenfcr.enviss temperatur B [ sa racker det, am

man.konstruerar [Tamtva punkter pa densamma,

, r,: , ',

For x :;::0 blir It= 1,01 8

For x =Xl blir h= 1,01 81 + x(2502 + 1,84 61)

Norrnalen till haxeln genom origo anvandes

vanligen sam en hjalpaxel, p a vilken skalan for x

avsattes, Skalan for hsattes ofta fOr att diagrammet

skall blir rnera lattlast pa annat stalle an den

vertikala axeln. P a den senare aterfinnes istalletofta skalan fo r e , se bild 9.

h

Bild 9, Mollierdiagrammets uppbyggnad.



30

Foljer man linjerna for e = kcnst tills man nar

mattningspunkten med vardet xs, kan man rita upp

mattningskurvan. Man kan sedan avenrita upp en

kurva for angrycket. Enligt ekv (12a) ar namligen

angtrycket Pv en funktion av x. Den nastan

ratlinjiga kurvan som erhalles anger angtrycket

vid olika varden pa x,

For en viss temperaturlinje kan man vidare

erhalla det vardepa x, som svarar mot ett visst

varde p a relativa fuktigheten ~ enligt ekv (l2a).

Avsattes det s a erhallna x-vardet p a 8-linjen, far

man en punkt, som svarar mot den ifragavarande

relativa fuktigheten, Sammanbindes motsvarande

punkter pa olika 8-linjer, far man linjer for < I> =

konst.

Till hager om mattningskurvan ar luften over-

mattad med vatten, dvs den innehaller vatten- ,

droppar och det bildas dimrna. Linjerna for h =

konst gar parallellt med den verkliga z-axeln

hela diagramrnet och alltsa liven idimomradet.

Foljer man linjen 8 = konst med stigande x, sa

okar ikraftigt pa grund av att vatten och varme

for dess avdunstning maste tillforas .luften, .Narman kommer till rmattningskurvan, avdunstar

vattnet icke langre, Det bIir darfor till hoger om

mattningskurvan endast vattnets varrneinnehall

sorn tillfors luften, -men ej varrne for

avdunstningen. I dimornradet okar darfur luftens

varmeinnehall mycket litet med stigande x.:

Linjerna e = konst sammanfaller har nastan med

linjerna h = konst.

5 MATNING AV RH

Hur fukt och relativ fuktighet mats ar val

dokumenterat iteknisk litteratur vad avser hur

matinstrument handhas. Aven imusei- och

konserveringslitteratur har handhavandet av

matinstrument diskuterats. Thomson (1986)

redovisar termohygrografen, slungpsykrometern,

mekaniska hy grornetrar oeh elektriska

hygrometrar. Del 1 av Thomson (1986) a r

oversatt till svenska av Holmberg et al (1987).

5.1 Matinstrument

ASHRAE (1993) ger i"Fundamentals Handbook"

kapitel 13 en oversikt over egenskaper hos ettantal hygrometertyper sam redovisas itabell 9.

ASHRAE bedomer att harhygrometern har en

noggrannhet pa ±5% och att psykrometern har en

noggrannhet pa _±3o/~till ±7%. Harav framgar

tydligt att metoden att kalibrera en termohygro-

graf med hjalp av en slungpsykrometer ar en

tveksam metod.

En hygrometer eller en psykrometer, ar ett

instrument som kan mata fukt iluft. En typisk

industriell psykrometer bestar av ett par sarskiltanpassade elektriska eller mekaniska kansel-

kroppar av vilka den ena halls vat av en fuktad

bomuIlsstrumpa. En flakt blaser luft pa kansel-

kropparna varvid temperaturen pa den fuktiga

kanselkroppen sjunker.Denblir kallare an den

torra kanselkroppen, harav benarnningen

psykrometer, grekiska psychros betyder kall. Sin

lagsta temperatur far den fuktiga kanselkroppen

nar avdunstningen som erfordras for att matta den

fuktiga luften istrumpan tir konstant. Matresul-

tatet beror p a kanselkroppamas kalibrering,

renheten pa det vatten sam anvands for att fukta

strumpan, stralningspaverkan pa kanselkroppama

och luftens tillstand och sammansattning och icke

minst pa lufthastigheten over kanselkroppama,



. . . .

~ = - - = - = : - : : - - - = · · - - = - - · · - = = - - · - - = - · - = ~ i - - -. . . . .bDb. ooJ :I

. ! ? P';:j'ro'§Oi l

:§

o

o

o

o

.g----------.--. ----·---·~ro--

:>

~ k00V V. . . . . . . . .~ V

V S S bD Oi l en'0 ,§ .§r o . . . .. . . . ~ , . . . . . . .. . . . .. . . . c - . . . . . . .-. . - .~-"]S

. .. .. .. .. .r ~ r-I . . . . . . . . . c .-< ............ ,_. - V Vo 000 000 o 0 . .. I-<

0J : j J : j . J : j l : i l:il:il:i l: i J : ; j [IJ

~~"cLp .P P a p p p p .....

bD 000 0 000 00$p ~ ~ . ! x : i . : x ; , _ ! , 4 . ! x : i ~ , ! . : i . ! x : i b o , ! . : i ~

'1 5bi) on b n b iJ b. o bJ.) b 7 1 bi) b E eo ec bD bD b E bil. S b D b D c . n bJ)'0

:~

p c) c) p r : :p SSP p r : : ~ r : : r : : r : : p J :I S p ~

'S ' 1 5 'S 'S 'S 'i3' ' .... . 9 .r< • '1 3 ' s ' s ' 8 '. 9 '. 8 'S .p I::l p;;.- ....... ~ ....... ~4-l . ... .. .. ._ . .,,_ . -+ -I

~:«1 : r o : r o : r o : r o :«1 ,'" : ro , ,, , . :, , , :«1 :r o l d ' : c d : < d C I : I : < t I : < d : C I : I : « I

: : B ~ ; 2 ; : : E ~ ~ ~ : : : 8 ~ ~ : 2 ~ > : 2 : g P 5 ; 2 ; ~ ~ ; 2 ; ?

'"@ .

" 2S--- I

. .. , . - - - - - - - _. - ' .- - - - - · · - - · · " 3 1 - - - - , ~ h



32

5.2 Slungpsykrorn eter

Slungpsykrornetern, se bild 10, bestar av tva

terrnometrar monterade bredvid varandra i en

ram som har ett roterande handtag. Nar man

sIungar ramen med termometrarna runt med hog

hastighet sa intar termometrarna efter 1-2 minuter

konstanta varden, Med forstoringsglas bor en

avlasningsnoggrannhet pa, 0,2°C vara mojlig. De!

galler att vara snabb oeh lasa av den fuktiga

termometern forst.

5.3 Assmannpsykrometer

Assmannpsykrometern, se bild 11, bestar likaledes

av tva termometrar monterade bredvid varandra,men har finns en mekanisk flakt sam drar luft

lngs kanselkropparna (termometrarnas nedre

del). Assrnannpsykrometern har samrna avlas-

ningsnoggrannhet sorn slungpsykrometern.

Andra kanselkroppar, exempelvis termoelementer

och termistorer, anvands ipsykrOmetr.ar,De

fysiskt srna kanselkroppama fordrarmindre luft-

floden.

ASHRAE Standards 41.6 (1992) rekommenderaren Iufthastighet over bada kanselkroppama pa 3-5

mls for tvarstrom (exempelvis en slungpsykro-

meter) oeh 1,5-2,5 mls for langsstrom (exempel-

. vis en Assmannpsykrometer),

Brown (1994) redovisar att det erfordras minsten

tvarstrom pa 3 mls vid anvandande av en slung-

psykrometer. Ett vanligt avstand me1lan handtag

och kanselkroppar (exempelvis den vata oeh den

torra termometern) ar 17-18 em. Om mer an 3m/s skall nas maste psykrometern slungas med

ungefar 3 varv/s under ea 2 minuter (= 360

varv!). Det ar ganska svart att snurra instrumentet

360 .varv pa tva minuter!

BUd 10. Slungpsykrometer. Fabrikat Vetter,Tyskland. P a den nedre bilden visas hur

den torra termometern avlases rued ett

forstoringsglas.



Det finns diagram och tabeller SOID visar

sambandet mellan temperaturer oeh fuktigheten.

Exempel p a ett sadant psykrometerdiagram ar bild

12.

o

1 ex: Om psykrometerns torra temperatur ar50°C och den vata ar 44°C, ar skillnaden 6°.

Den lodrata linjen vid S O D p a en av de hori-

sontella skalorna foljes till skarningspunkten

med kurvan for 6° differens, Gar man vag-

ratt ut till vanster eller hoger, kan man avlasa

70 % relativ fuktighet,

2 ex; Vid 20° torr oeh 14° vat temperatur, allt-

sa fortfarande 6° skillnad, firmer man att

luftfuktigheten p a derma lagre temperatur-

, niva ar ea 46 %, aJltsa betydligt torrare an i

:,ex. 1 .

o Vanliga Mollierdiagram som har vita tempe-

raturen angiven kan avenledes anvandas for

bestamning av relativa luftfuktigheten, Mollierdia-

grammet som visas ibild 13 ar hanfort tillluft-

tryck 1013,0 mbar::::1d1'3kP~: ""',.I. : '.• ! :~ ~

.1 ~

o

o

Bild 11. Assmannpsykrometer. Fabrikat Thies,

Tyskland.

Belettv lunruktlgh.l. 0 /0

100r-----,,----~----_,------------_

20 40 .60 B O 100

Tempcra lu r .o I oG. ttorr ternperaWrJ

Bild 12. Psykrometerdiagram. Efter Esping

,(1974).

I iCtr~~r' II"" ,, "'~IHoi.hm,prl.'", C

I. r"l~' ' 'I'I''CI'1,rlr,+!; Itm~d.... C

l[T{C~:-.I!N(i . . .k

•• t" I~If",ID' 1 ~s",.. MI1 . J ' " ' 1 i . 1 - . t . I I J . , S

':i··~vlrE~""'Mt~",ic..., LS l~.t I~i'!Ii~s

Bild 13. Mollierdiagram. Kalla Theorells och

Svenska Flaktfabriken,



34

5.4 Daggpnnktshygrometer

Daggpunktshygrometern ar ett mer noggrant

instrument an de psykrometrar aorn har

beskrivits. I instrurnentet firms en spegel sam kyls

(termoelektriskt eller mekaniskt, t ex med C02).

Kondens registreras optiskt, elektriskt, eller med

karnteknik. Den avlasta temperaturen ar

daggpunkten. Principen framgar av bild 14.

Ett instrument enligt bild 14 har en noggrannhet

pa ±O,2°C. Den stora fordelen med denna sorts

hygrometer ar att den ar sjalvkalibrerande.

Blockdiagrammet visar en spegel sam monterats

p a ett Peltierelement, Nar spegeln kyls av

elementet sa kondenserar vatten ur den rumsluft

som pumpas over spegelytan. Spegeln a r belyst aven ljusdiod och det ljus sam reflekteras uppfangas

av en fotodiod. Fotodioden ligger ien loop som

kontrollerar strommen till Peltierelementet. Pa sa

satt haIls spegeln itemperaturjamvikt, mangden

vattenmolekyler som kondenserar p a spegelytan ar

Iika mangden som avdunstar. Sam vi tidigare

konstaterat sa at' denna temperatur daggpunkten. I

spegelytan finns en motstandstermometer av

platina som registrerar temperaturen.

BlankfOr-

nlckladc IInder A

Kvlcksllvar

K0lsyresn 0

alkohol, .. . . . . _

'K loall

Bild 1 . 4 . .Upptillvisas matning av daggpunkt i

princip, Den fomicklade cylindern A

kyls av blandningen (fran kolsyre-

snobehallaren). Temperaturen da dagg

utfalls pa den blanka cylindern avlases

Jl~ termometern, Efter, Peterson (1986).

· N 6 c l . t i 1 1 visas en daggpunktshy grometer

. .fabrikat General 'Eastern, USA .

. Funktionenantydes iblockdiagrammet.

.,,-.,.

/

Opltisk refarens

.. varmepump



5.5 Mekaniska hygrometrar

o

Mekaniska hygrometrar bygger p a principen att

olika material andrar dimension med andrad RH.

Vanliga material som anvants a r rnanniskohar,

nylon, dacron, djurbud, djurhorn, tra och pavper.Det vanligaste instrumentet vid svenska musli~'rar

harhygrometem scm vi dels finner som hygro-

meter, se bild 15 oeh dels.som termchygrograf, se

bild 16. Eftersorn termohygrografen annu arriet

_vanligaste instrumentet isvenska museer fo r att _

mata oeb registrera RH s a ges har nagra

synpunkter p a handhavande och justering av

sadana instrument.

o

Den vanliga termohygrcgrafen harvissa fordelar

och nagra betydande nackdelar. Tilif6rdelarrtahor att den kan vara helt mekanisk oeh sruedes

fortsatta att registrera RH vid stromavbrott, Till

fordelama horaven.' att instrumentet ger e ngrafisk redovisning av ett vhandelseforlopp,

dvs.luftternperatur oeh luftfuktighet .registreras

som funktioner av tiden, yariavon~rl1aj RI{Coch:- ., ' . ' • t ."' ~ _ '.. ;~. t - .-

temperatur) skrivspa ett papper. som kan

arkiveras. Till nackdelarnahor att instrumentet a r

mekaniskt kansligt, Det gar egentligen ej att

transportera en termohygrografutan att

instrumentets mekaniska delar paverkas. De

mekaniskt kopplade lankarmarna ar utom-

ordentligt kansliga. Harelementetsom upptar oeh

avger fukt paverkas av luftfororeningar oeh har

en tendens att "stelna'', Som framgar av bild26 sa

ar matomradet under 30% RH och over 90% RH

utanfor termohygrografens matomrade.

o

Det galler att anvanda ratt registreringspapper j

instrumentet. Tyvarrar m erparten av

termohygrografer ibruk idag iSverige inte

markta p a ett enkelt och enhetligt satt,

Registreringspapperen til' ofta ej heller ..markta.

Det kan bli ett veritabelt detektivarbete att finna

ratt papper till en termohygrograf.

Krav p a kalibrering av termohygrografer

behandlas langre fram idenna uppsats. Har maste

dock saga:s·· att de rekommendationer som

tillverkarna ger nar det galler kalibrering eller

rattare sagt justering av termobygrografer ar

tveksamma. Bild 16d visar hur en filtpennamonterats p a visararmen fo r temperatur, Det ar

utomordentligt viktigt att montera filtpennan

korrekt oeh att anvanda ratt filtpenna, En felaktigt

monterad filtpenna ger avsevarda avlasningsfel.

85

.- -

Bild 15-, Hygrometer fabrikat Fischer, Tyskland,, -,. ;-.

Bild 16a. Termohygrograf fabrikat Thies,

Tyskland.



36

Vid kalibrering eller sam vi skall benarnna

atgarden i fortsattningen, justering, sa anger

tillverkarna vilka justeringsskruvar sam skall

anvandas, BUd 21 b visar ett exempel p a

justeringsskruv for RH .och bild 2Ic visar ett

exempel pa justeringsskr.uv ,fortemperatur.

Ackrediterade laboratorier sam Sira Test &

Certification Ltd. (SIRA Chislehurst,UK) avrader

fran att anvanda dessa justeringsskruvar. Pragnell

(1990) redovisar aU man i stallet i samband med

det veckovisa eller manadsvisa bytet av

registreringspapper bor placera en sparbar (mer

am sparbarhet langre fram) hygrometer under

nagra timmar tat! intill termohygrografen och

darefter anteckn asaval Rll-vardet 'pa

re.gi strerirrgspapperetLsom : Rfl-vardet pa

hygrometern. Dennaprocedurgors alltsd innandet ftirbrukade registreringspapperet tas ur

termohy grografen, "Hygrometerav Iasningen

markeras sedan p~ registreringspapperet innandetarkiveras. ", ,." , .

Vid den tekniska magasinsinventeringen RIK

genomftirde 1994 och1995 fanrrInventerarna

Holmberg och Johansson (1995) ett icke ringa

antal "overgivna" termohygrografer inne i

magasin. Personalen hade gett upp klimatmat-

ningarna eller tvingats prioritera annan verk-

samhet. Det ar svart att skota en termohygrograf,

var ett vanligt argument.

Bild 16b. Termohygrograf. Justeringsskruven for

RH markeras,

Bild 16e. Termohygrograf. Justeringsskruven for

temperaturvisaren markeras,

Bild 16d. Termohygrograf. En av de tva filt-

pennoma markeras.



5.6 Elektroniska hygrometrar

Elektroniska hygrometrar bygger p a att ett amne

absorberar eller ftirlorar fukt med andrad RH oeh

visar en motsvarande andring ielektrisk impedanseller kapacitans. Tunna polymerfolier kan anvan-

das som kanselkropp. Sam framgar av tabell 9 s afinns det p a marknaden ett stort antal olika

elektroniska hygrometrar, Vanligast isvenska

museer ar instrument som Vaisala, Testa-Term,

Rologg, Jenway etc. se bild 17.

o

o. . r - ,

o

o

Bild 17. Elektrouiska hygrometrar, overst

fabrikat Vaisala, Finland, nedtill till

vanster fabrikat Testa-Term, England

och till hoger fabrikat Jenway, England.



38

5.7 Dataloggrar

Idag finns pa marknaden sma oeh tillforlitliga

dataloggrar sam inte har de naekdelar sam

psykrometrar och hygrometrar eller elektriska

hygrometrarhar. Visserligen anvands samma

sorts kanselkropp sam inagra vanliga elektriska

hygrometrar, namligen tunna polymetfolier,. men

instrumenten paverkas inte av aIla de felkallor

sam paverkar mekaniska oeh elektriska instru-

.ment. Ett exempel pa sadana dataloggrar visas i

bild 18. Instrumentet har ett iekeflyktigt minne

med insamlade matvarden iEEPROM. Batteriet

dicker for mer an tva ars drift. Instrumentet kan

lagra 1800matvarden, dartill' sakuppgifter om

matperioden, matobjektet osv. Avlasningsinter-

vallet kan stallas in f r a n nagra sekunder till fleratirnmar, vilket ger goda mojligheter mata over

perioder pa "eeka,' rnjinad ieller helt a r . Vidmatning av RH 'har instrurnentet entippgiven

noggrannhet. p a ±3%RHyid 25°C' och en

temperaturdrift..av OI2%rc,DetJin~s mjukvara

for sa:val'Madrit6~h " s o m ' ,pefot .redovisning och

bearbetning a ~ h p p m a t t ~ , d g i a . ' - " .. '. '- .. ~ > '- -: -- ~

Bild 18. Datalogger fabrikat Tinytalk, England.

Matvardena kan t5mmas ien Macintosh

eller ien PC genom direkt anslutning

med kabel,



6 FEL VID MATNING AV RH

6.1 Allmant

o

Inastan varje vetenskaplig rapport om museer,

museimagasin och museiforemal namns nivaer,varden, p a RH scm uppmatts eller borde uppnas.

Det rader en brist p a information ommatosaker-

het fran de Rfl-matningar som rapporteras.

Dessutomsynes det vara .en utbredd uppfattning

bland museipersonal att "kalibrerad", a r synonym

med "korrekt". Detta ar belagt vid RIK

magasinsinventering, Holmberg och Johansson

(1995).

o

Fellcall6rna ar flera vid matili~g ~vRH, se bild

19. ~M~tfel kan bl 'a-besta: avfnstrumentfel,

metddfel oeh avlasningsfel. Instrumentfel a r en

samiUanlagring av flera)eikaJ.lor oeh gare] att

elirriirtera helt. Dar'emot:gar det··attkompensera

mot'd~m. Metcdfelvar-en sammanlagring av

felk1illoryi4!)@lv~ 'rn~tni~gfll;;:Aylasning~fel

beror pa 'pendlinghas:aynist·var~e9'chskal-

indelning hos rp.atins~Ille~'t~t, lilcso~~p~rat6rens'

skicklighet. ' , c, ,.":

o

. . . ;t ': ': ~ - ': :T '. "~:I.'-~·"r". .....

Matsakerhet ar granserna·:[or det 'yikti.ga.v~rde-ornrade som llledeh~Mdet f6;variab61~ k a t r h l i t a .Vern ar intresseradatt vetaattRH haruppmatts

till 48% nar relativt sannolikt matfei{matoslilcer-

heten) ar' ±20%, RH ar ju d'a iiverkligheten

nagonstans mellan 38% och 5 8 % ? Jamfor Brown

(1994).

oHllganglighetstab ilitetgebgrafhiki Hlge

Syftet rned detta avsnitt ar ej att diskutera

felanalys vid matning av RH, Morris (1991) och

Brown (1994) utvecklar det problemet relativt

val.

Syftet ar att diskutera och kritisera hur vi idagligtarbete genomf6r matning'av RH imuseeroeh

museimagasin, och att visa hur svart det ar att

kalibrera eller snarare justera de matinstrument

som normalt anvands.

Vi bor ej tala am kalibrering av fuktmatare i

Sverige. Vi har namligen annu ej vid arsskiftet

94/95 nagon Riksmatplats for fukt. Vi justerar

vara matinstrument,

instr umentfel 1kalibreringe nerg if or sor jning ,givarens drift &aldring .

lu ftro rei s erstraining

te mperaturgradienier

1

metodfel :

systematiSk.a felslump masslga feImatf'rekvens

!avl asn.ing sf e l

erfarenhetIntre sseut hall ig he t

Bild 19. Exempel pa felkallorvid matning av RH

imuseer.



40

Det finns i start tva metoder at~ justera de

hygrometrar som anvands av museer:

A Jamforelse av den hygrometer sam skall

justeras med en annan, mer noggrann hygro-

meter under sadana temperatur- och fukt-

forhAllanden (och lufttryeksforhallanden) att

variationer iRH kan foraummas. Exempel

pa detta fbrfarande ar nar vi justerar en

termohygrograf med hjalp av en

Assmannpsykrometer, se bild 20.

B Jamforelse med t v a eller helst tre skapade

fuktnivaer, skapade av mattade saltlosningar,

Exempel p a detta ia r nar vi justerar en

elektrisk hygrometer med en "kalibrerings-

lada" fylld med nago; matta t salt, se bild 21.

Exempel pa lampliga saltlosningar ges ibild22, 23 och 24.

Varje enskild hygrometer ar en individ sam har

sina egenheter. Den har en avvikelse oeh den

aldras. Slungpsykrometern ger enligt Brown

·(1994) under forutsattning att. termometrarna har

en nozzrannhet pa ±0,3°C, maximala fel enligt

tabelllO. Felenar angivna i%RH.

Bild 20. Justering av en termohygragraf, fabrikat

VEB Feingeratbau, Tyskland, med hjalp

av en Assmannpsykrometer. Fabrikat

Lambrecht, Tysldand.

Bild 21. Justering av en elektronisk hygrometer

med hjalp av en "kalibreringslada'' fylld

med nagot mattat salt.



Tabell 10. Pel iRH beroende pa torra oeh vata termometrarnasosakerhet pa ±JoC. Enligt Chapman (1992) och Brown

(1994).

Terra termorneternstemperatur, "C

o 10 20 30

Fel vid ej jamkade termametrarmed en noggrannet p a ±O,3"C

n 7 5 4

%RH4 3 2el vid jamkade termometrar

rued en noggrannhet p a ±O,3°C5

0 - . _ . . . ._ . .. Pragnell (1993) .har undersokt 10 elektroniska

hygrometrar och rapporterar att instrumenten intehade battre noggrannhet a n ±5% RH om inte en

noggrann korrigering gjordes med hjalp av en

kalibreringakurva for varje ens1dlt instrument.

Bild 25 visar hur ett av dessa instrument fungerar,

Varje symbol representerar ett kalibreringstill-

faIle. '

o

, .. . .~""

. Termohygrografen har annu nagot sijmre

noggrannhet. Peterson (1984) redovisar.forlang-

ning av manniskohsr vid fuktupptagning,· se bild

26. Men det ar. att marka att harknippet i en

termohygrograf a r mekaniskt belastat och art det

ar oskyddat for fororeningar.

oPragnell (1993) bar utarbetat en metod for in situ

kalibrering av mekaniska tennohygrografer till en

matnoggrannhet av ±6% RH med 95% sakerhet,

Pragnells metod ar att. anviinda en sparbart

kalibrerad elektrisk hygrometer for art skapa en

kalibreringskurva for termohygrografen. Termo-

hygrografen justeras alltsa ej,

o6.2 Rll-matnlngar isvenska museer

I den nu avslutade tekniska magasinsinventeringen

iSverige, Holmberg oeh Johansson (1975), har

varen 1995 totalt 316 museimagasin registrerats i

resursdatabasen Gunnel, 33 stay dessa magasin

bade rutiner for klimatkontroll, alltsa mindre a n

12%. Endast ett museum hade sadan utrustning

oeh kompetens att det hade varit mojligt att

kalibrera instrumenten enligt Pragnells (1993)

metod, inget som Sveriges Provnings- oeh

Forslq1i.ngsh1sti~t)l}pf:lt~in~ ¢rget sk~ goras,

'''_---'''--_

75,S1

~--_ - 1 _ _

'j-,,<

I <,/ '<,

-//f--- ~

~-

75,6

75,4

75,2

75,0

a 10 '30 40 50Ternperstur, t, grad C

Bild 22. RH over en rnattad Naf.l-Iosning for

kalibrering.vid olika temperaturer.

RF , %, LICI (Ill lumkiorld) .

12,4

12,2\

\--.---

- ..'--...,'<

1 " - , ·

12,0

11,8

11,6

11..4_10 .30 40 50

Temperatur , t/g ra d P . .

Bild 23. RH over en mattad LiCl-lOsning for

kalibrering vid olika temperaturer.

RF, %, ](2504 (kallumklorld)9B~'-~~'-'--~~--r-.-~~

""~7 .:___ -- .-_ --+-......,---+--I--l---I--

. " " . . . . . . . .

- - - 'r - - - . . . .96--1--·--.·--1--\-_· --~ ._

9 5 ~~'-f--~+-~-+--~4-~~o 10 20 so . 40 50

Ternparatur, t , g ra d e

Bild 24, RH over en mattad K;2SOz-losning for

kalibrering vid olika temperaturer.

Fel , % R H

15

10

"

~.. ---=Fr ~

l< ~ - '" _ _ .. .-O

-..: r x - : ' : : : : : : : : =

5

o

-5

-10

-1 5

o 60 SO 100

RH , %

20 40

OZ4.7.C5

' " 14.1.66

o 1S.B.S6

x 2.4.07

<> 28.~o.e7

v 5.B.BD

• ~1.7.S0

A. 18.2.92

Bild 25. Diagram sam redovisar vilka fel i% RH

som en elektronisk hygrometer kan visa

over tiden. Efter Pragnell (1993).



42

6.3 Tyska krav p a Rlf-matning

VDI 3786 blatt 4, Meteorologische Messungen fur

Fragen der Luftreinhaltung, Luftfeuchte redovisar

hur matning av luftfuktighet bar g a till. Rikt-linjerna fran 1985 kraver att endast kalibrerade

instrument far anvandas, De skall kontrolleras

enIigt anvisningarna iDIN 50011 TI 1. Mat-

instrument for luftfuktighet skall enligt VDI-

normen kontrolleras regelbundet enligt tabell 11.

Normen forutsatter att en Assmannpsykrometer

med officiellt ka1ibrerade termometrar anvands,

En termohygrograf skall enligt VDI visa minst

98% RH imer ~n 12 timmar i mattad luft nar den

kalibreras, Av tabell 11 framgar att VDI

rekommenderar atten harflata i en termo-

hygrograf bar fuktas varje vecka.

2,5

.>/?

/. / IN o rm a lt m a tu mr I ~, "l~hyg'.m

1/ I,. ; ~c

2,0

1.5

1,0

0,5

o 50

-

BUd 26. Diagram som redovisar langdandringen

av manniskohar vid iandrad RH. Av

diagrammet framgar att harhygrometrar

oeh termohygrografer med harharpor

ger osakra matvarden vid RH under

30% oeh over 80%. Efter Peterson

(1984).

Tabell 11. .Utdrag ur VDI 3786, juli 1985.

6.4 Nordiska krav pa Rfl-matnmg

NT ELEC 020 1992 (nordtest method) stipulerar

hur psykrometrar skall kalibreras. I avsnitt 6.3

"Forberedelser" papekas att dessa kan omfatta att

koka den vata termometerns strumpa iavjoniserat

vatten eIler ersatta den med en ny strumpa, att

polera termometrarna, att kontrollera 1ufthastig-

heten over termometrarna enligt I SO 4 67 71 1 osv.

Nar de bada termometrarna ar helt torra skaU

deras varden registreras, detta skall goras vid

samtliga kalibreringspunkter, lnnan instrumentet

anvands for matning i kalibreringssammanhang

skall1ufthastigheten over savaJ.den torra som den

vata 'termometem kontrolleras. Den skall ha en

stabilitet p a .±O,1mls och den skall vara mer an

2,5 m/s. Lufttrycket skall kontrolleras. Det iiI

alltsa en omfattande operation att kontrollera enfuktmatare,

6.5 Fors.varets krav p a RH-mlitning

FFV Matteknik AB som bI a handhar hundratals

termohygrografer a t Flygvapnet, rekommenderar

ien teknisk order, TO MT 865-41, att htirflatorna

bo r uppfuktas var 14:e dag.

LiCl-hygrometeraximal Psykrometerintervall

Harhygrorneter

1 vecka Pafyllning av vatten Regenerering av haret" och

justering av instrument omdet behovs,

Kontroll av funktion oeh rimlighet, jamforelse med Assmann psykrometer.For skrivande iinstrument: kontroll av tidsmarkering oeh justering am det behovs,

3 manader Byte av strumpa (ofta forekom- Kontroll av mekanisk driftmande ihart fororenade omraden),

kontroll av flakten, byte av skydds-

cylinder om ytan har korroderat,

2ar

Regenerering avsensorn oeh kontrollrued jamforelae-

matningar.

Kalibrering iklimatkamrnare eller ifuktskap.

Om kontrollen visar en mojlig funktionsfel, maste foregaende proceduren beaktas eller byte avinstrument ske,

* Efter langa torra perioder (dvs ~ 5 dagar med en daglig max RH av <70% oeh en daglig min RHav <25%), maste instrumentet "regenereras", se sektion 8.2.



7 RIKSMATPLATS FOR RH

o

Styrelsen for teknisk aekreditering (SWEDAC)

har svenska regeringens uppdrag att svara for

aekreditering av Iaboratorier oeh besiktnings- oeh

eertifieringsorgan enligt EG;s regler, Darutoverhar SWEDAC en rad myndighetsuppgifter, bl a

att svara for tillsyn av Riksprovplatser oeh

Riksmatplatser, Riksmatplatserna ar statliga organ

scm in om -sitt ornrade har landets basta

tillgangliga mattekniska resurser oeh sakkunskap

oeh utgor basen i, landets mattekniska

infrastruktur, SWEDAC. uppgift ar alltsd att tillse

att .Riksmatplatserna i Sverige fortlopande

uppfyller kraven irespektive standarder iEN-

45000 serien, Riksmatplatserna har med andra ord

atagit sig att utveckla oeh vidmakthalla nationella

matnormaler enligt internaticnellt antagna

definitioner cch med den noggrannhet som

anvandarna kraver, Riksmatplatsena skall liven

kunna utfora matningar iforhdllande till dessa

normaler.

Ackreditering a r ett formellt erkannande av att

exempelvis ett laboratorium-jar kbmpetent att

'utfora specifierade provningar, kalibreringar,

matningar och certifieringar. "" .

o

Cer tifiering ar en handling som visar att

exempelvis en mattjanst eller en matpersons

kompetens stammer overens med en bestamd

standard eller regel. Certifiering utfores av tredje

part.

o

Tredje part ar en person eller ett organ som

erkanns vara oberoende vad galler det arende som

behandlas.

Kalibrering ar en foljd av Atgarder sam faststaller

sambandet mellan ett matinstruments visning pa en

matstorhet.och en sparbar nationell eller

internationell matnormal,

Sparbarhet ar en egenskap hos ett matresultat sam

innebar att detta kan relateras till en normal,

nationell eller internationell, via en obruten kedja

av jamforelser, Att kedjan a r obruten innebar att

jamforelserna kan sparas genom befintliga doku-

ment tillbaka till den berorda normalen, att de ar

gjorda av kompetenta instanser, med angiven

matosakerhet och inte a r for gam:la. Kalibreringar namligen en farskvara.

Att matvarden ar skattningar och darrned mer

eller mindre osakra har vi redan konstaterat. I

kalibreringsbevis fran Riksmatplatser atfOljs

angivet matvarde alltid av en mdtosakerhetsupp-

skattning som da gjorts enligt internationellt

aeeepterade regler.

Justering ar en atgard som satter ett matdons

funktion oeh systematiska fel till en lamplig niva.

I Sverige sysslar vi alltsa for narvarande huvud-

sakligen med att justera vara matinstrument, vi

kalibrerar dem ej. '

Sam exempel p a det allra enklaste kravet p afuktmatnirig visas i bild 27 en kalibrerad

termcmeter som anvands i ett Assmann-

instrument, och terrnometems 11Eiehsehein" .

...~

Bild 27. "Eichschein", dvs ett intyg, for en

kalibrerad termometer som anvands iett

Assmanninstrument.



4 4

8 TEMPERA TURGRADIENTENS IN-

VERKANVID RH-MATNING

I sava1 utstallningshallar som imuseimagasin har

-vi olika lufttemperaturer iolika delar av lokalen.

Temperaturgradienter pa 3°e ivertikalled och

2°e ihorisonta11ed forekommer, se bild 28 och

29.

I bild 30 redovisar Brown (1994) osakerheten i

RH vid 200e bercende pa variationer (tempera-

turgradienter) ilufttemperaturen. Brown papekar

att den av Thomsson (1986) diskuterade klass 1

for RH. 55%±5% for organiskt material och som

sa ofta har missuppfattats av Thomssons epigoner

ar orealistisk. Redan en temperaturvariation i

rummet pa ±O.5~egeren·variation pa ±2% n r r .En temperaturvariation p a ±1.3°e ger en

variation pa ±5% RH. Vanligen mater vi RH i en

eller nagra fa punkter iett museirum. Den

fuktmatande hygrostat eller fuktgivare'som,stYi",

kliniatariIaggnihgen1ir normalt'placeradiett fast

lage 1'det/ruIIl~oniskall&ti~as;.:Qch tar.s~14Ildaej

hansyn till'flagon tempetatbrgt;dj&n(i ~~t;. ':.- . '' ; ' . , ' : ' , • " " , , ; , , ' < : : , : : , : ' : : ; ' ~ i : " ' : " . ( : ; ' , \ , 'i ~ : i ; : : : ; ' . '; ' - - .

I storre rum med rumshojd'qver3,\IDSOm

exempelvis aldr~ ,bistbriS~<t,b1ggri~~~rip,ih'~k6t,

.kan tefnperaturgradlentenc:v~hik'alti~ara:~ptp:lli~g;'5°C oeh, osakerhetenvidIUimatmng't C l # ' V ~ - i f r ' :da ±1O%! Dartill kommer 'alitsa, system&t1sl(a.fel

och tillfalliga fel.enligt avsnitt~t:Mat.os~erhet ..

Jacobsson (1926) studerade elektrisk uppvarmning

av kyrkor. Han undersokte darvid temperatur-

gradienternas utseende. Bild 31 visar typiska

temperaturgradienter viduppvarmning uvnagra

svenska kyrkon..namligen :aafuna, Norrsunda.och

Rimbc.. Att Rimbo-kurvan ser ianiiorlunda 'ut

beror pi att-j'i~b~s6n-~darexp~ntt1~ii.tetad~mt:d

elektriska bankvarmare, .'

Vid vanligen forekommande temperaturforhal~

landen i svenska museer paverka! sannolikt

temperaturgradienterna resultaten .av RH

matningar avsevart, Det saknas forskning p a

omradet.

I i

l~_~_~~

X konstant

20·C

50%RH

Bild 28. Exempel pa en vertikal temperatur-

gradients paverkan pa uppmatt RH-

varde,

X xonstant

20·0

59/!,RH

1S··C

'6'O%RH

Bild 29. Exempel pa en horisontell temperatur-

gradients paverkan pa uppmatt Rtf-

Yarde.

Osakerhst RH ! %

20 60 so0

lufttuktlghet vld 20°C (% RHI

Bild 30. Osakerhet i RH vid 200e relaterad till

temperaturgradienter.

Om vi har matt RH till 55% iett rum

sam har en temperaturgradient av 1,3°e

s a fir redan vid matningen osakerheten

±5%RH. Efter Brown (1994).



= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = ~ ~ = = = = = = = = = = = = ~ = 4 ~ ~ ~ = =

Ovar golval, m

6 12 16 2080 14

o.. .

T a m p . e r ( i t~ f i t C .

oBild 31. E?Cempel pi vertikal fbrdelning av

temperaturer i kyrkorum, Efter

Jaeobsson (1926) .

. '

_ ,: .. .t _;

9 KALIBRERING AV MATINSTRUMENT

o

Eftersom vi ej har nagon'Riksmatplats for fukt i

vart land samaste en kalibrering av ett

fuktmatande instrument iSverige spihas till ett

utlandskt ackrediterat laboratorium, Ett exempel

pa sMant forfarande ar kalibreringen av fukt-

givare .RI}(T)-2-1-RS-l med senenummer

ES4202. Denna givare kalibrerades den /-2 m_ars

1994 ~v AlfMilckela mot en GE RA-gene~ator typCl med serienummer 4460492, en Maxical

kalibrator oeh en HygroComputer M3 / 12 1 1H .o

RH generatorn med angivet serienummer ar

kalibrerad av GB med hji:Upav en M3-analysator

med sensor 1311Dr, bada enheterna ar

kalibrerade av NIST (NIST ar the National

Bureau of Standards, USA, tidigare NBS). For

samtliga kalibreringar utfardas intyg eller

testrapport, (bar ej kallas certifikat) sam galler i

ett a x . A lla m atresu lta t sk aU en lig t svensk standard

SS 020122 vara sparbara oeh forsedda med

uppgift am matosakerhet. Logiken framgar av

bild 32.

elcclrona ..sievert

Induslrie loktronlk abe------_. "' uIOM ...ln l'" I n oUIUl k", n • ' ~~n "', .,_

KALIBRBRINGSC&RTIFIKAT

KO: l1 lt t' olHnGt t' u. rn ll .n t 11 Cur -Bra l E .ast e. rn RJ. l- gepn :r -ILtQJ ' trp co.leee+ene -I'I~(iOHl

;i.:: H-l'K1ca! IHl.l111roatDrae liygra CCflputf!oJ"t!3/1211H

KII1J_I :n~~ri ngt:ipt"ptokgU, lJUcgaa4

nelatJv !ukt.

MJ { U11H GJv.r~ I C1ffertl.nc I Spee

'2'!i,'3 • 30.-4 1-05 .2,50 2 • 50~1 -0,1 . . •;OO~J • ..,~,9 -0.4 • • •

I

rc;::mpl:.ratur

I Kallbrator I C1vare I O[f,fe.TI!I"It:I Spec.

1

I:1.-4;O~C

I

242

I

1-02

I _ : : _.J

Ut fl 5r il , d en : a z f T' IH6 199~

Godkllllld ,IV: 11.1 Hlkkal.ll

Bild 32. Bilden visar de dokument som redovisar

hur en kalibrering kan sparas. Logiken

ar tydlig. Dokumenten borde ej benam-

nas "certifikat", hellre rapport.

1 GENEI~A-LEASTEHN INSTRUMENTS., . . Tile Ilrll i '!tU/J~ 1~·~"Jlcrts.

CERTIFICATE OF CONFORMANCECALlBIiATIDN PERFORMED IN ACCORDANCe VllrTI- i MHt·STO .,SGG2A

W£i N$t/lil~ ,""o-.'M_~'rl~lIIl .. fJr TO,"" ·C,._,..,...;1Str. ';;S""C·,M;I. ,f I.r ·c tJJ~"WkI~I~ r ....... ,.lH~~ . , , , , C ,-(;fI": ' Tfllur... S,. . . . . t • ..J ."r/ At.~III.~ru1"J'$,.. dU.J 01'.CGlnpl"lInl~'",...T",,"1Jro~'~""lr Il",MI.

;·.·Qni~,,·iiii·~1ll . F · c l l n u r -t " c P . ~rTlRE"C~ IiI'E(:UI(:"'~~DNI.lWrCIIHrl'llll. DEWFoWrmll m: U~11

: 1 "& . 0 ' 1 ' . I i i . ' ' ' ' .,~U . c - ' I '

" . " ' 1 1 0 ,,"( '.

~p~~~ri.~~ 'i::uF·ro,\llm).l~ Inanc.o.1to'l ITriI~"FbllfT UUNr

I iENCML CA~Crrt l Wn,llUM.lNU A'lJI.5U,l:fMENr $T,01NDAII!I

MOOR:.~I~""''''w~'•II' S I ": . ", R " !I · g1 11 ~

nECIJMMENDEDCA.L'DIlATIDNumn"-Il,l:.........!...l:

f[)flM;: M01U~b04f1E

TESTIED1J"'~ ~

1II II\DVEDlIY~ ~

DATJj~ Ml oy 1 ~ 1ge4

O E N I: R At . E A 5 TI : AN INsTnUMENTS

20 COMrv.ER~E"WAY, WODUh~tJlIM. D'ZlO~ Tn',: ~!l'~9:!D~707D FAXI 15'71 93B~'Cl"



46

10 MATOSAKERHET YID RH-MATNING

Alla fuktmatningar ar behaftade med fel. Felen

beror pa matdonen oeh pa personer som handhar

matdonen. Man talar om systematiska fel oeh

tillfalliga fel.

Systematiska fel har undergivna forutsattningar

bestamt tecken och bestamd storlek. Dessa fel kan

korrigeras. Exempel pasystematiska fel ar noll-

stallningsfel, fel i linearitet (termohygrografer

forlorar en del av lineariteten under 25% RH oeh

over 75% RH), aldring av givare, slarvigt

apterade filtpennor osv.

Tillfalliga fel har varierande tecken oeh storlek,

oeh de kan ej elimineras genom korrektioner.Exempel pa tillfalliga fel ar glapp och friktion i

en termohygrograf (en termohygrograf kan ej

. transporteras eller flyttas utan att paverkas),

temperaturgradienter rummet, luftrorelser i

rummet osv.

De tillfalliga felen fordelar sigvanligen enligt

Gauss' felfordelning, Fordelningen karakteriseras

av medelvardet x oeh standardavvikelsen Sx

X xl +X2+Xn'~ ! : . x i 'n n

, -

'(26)

(27)

dar Xl, x2 ete ar enskilda matvarden oeh n a r

antalet matvarden.

Gaus -kurvan fremgar av bild 33.

I genomsnitt ligger 68,27% av observeradevarden inom ornradet x±Sx oeh 95,45% inom

x±2S x oeh 99,73% inom x±3Sx'

De systematiska felen hos manga tennohygro-

grafer som anvands ivara museer idag ligger

sannolikt inom x ±3Sx:

Antal miitWrden Varkligt mAtt

Bild 33. Kurva sam visar Gauss' felfordelning,

Efter Karlebo handbok.

Ett satt att minska inverkan av de tillfalliga felen

ar att upprepa matningen flera ganger och

berakna medelvardet av matvardena, Om antalet

matningar ar n blir medelvardets standard-

avvikelse

. s

S- x

_-rx '\InI ~~:

(28)

OID varje matning utftires fyra ganger sa

reduceras tydligen matfelet till halften, Det sag~r

sig sjalvt att derma metod inte at en frarnkomlig

vag for vara svenskamuseer.

Har foreslas darfor att vi beraknar det sannolika

matfelet m SaIDalltsa a r onoggrannheten vid fukt-

matningen och som inkluderar saval systematiska

sam tillfalliga fel.

Sannolika matfelet m skall beraknas enligt

fOljande

% (29)

dar m] = matinstrumentets fel i%

m2 = matmetodens fel i%, hit raknas liven

avvikelse fran kallbreringsmetod, av-

vikelse f r a n kalibreringskurvam3= avlasningsfel i%.

,



47

Om vi mater RH med en termohygrograf sam har

en angiven noggrannhet frin fabrik pa ±5% oeh

vi har "kalibrerat'' (justerat) termohygragrafen

mot en Assmannpsykrometer med kalibrerade

termometrar oeh kontrollerad lufthastighet over

termometrarna oeh angiven noggrannhet pa ±3%

sa blir sannolika matfelet om vi uppskattar

avlasningsfelet till 2% pga filtpennans mindre

preeisa fattning

(30)

m>-±6%

o For att n a ett sa lagt sannolikt matfel maste

termohygrografen justeras varje vecka

(uppfuktas) oeb kontrolleras mot

Assmannpsykrometern.

oOm vi istallet justerar termohygrografen mot en

slungpsykrometer utan kalibrerade termometrar

men av god kvalitet, oeh uppskattar m1 till ± 7,

m z till ±6 ochm3 till± 3% sa blin/ ·0 - . "

(31)

In=±10%

o·

o

11 STYRNING A V RH

Denna Iitteraturstudie omfattar ej studiurn av

funktion hos system oeh komponenter som

anvands for styrning av RH i luftbehand-

Iingsanlaggningar for museer och museimagasin.

Har bor dock papekas att de rumsfuktgivare, som

normalt anvands imuseisammanhang, fungerar pa

samma satt sam de matinstrument for matning av

RH sam behandlas ikapitel 5.

Detta innebar att det finns fuktgivare som arbetar

mekaniskt Deb som anvander lUlr som fukt-

kannande material. Sadana hygrostater har samma

matnoggrannhet sam en mekanisk hygrometer.

Det firms vidare elektroniska rumsluftgivare sommater RH via en sensor dar den elektriska

kapaeitansen forandras i forhallande till den

omgivande luftens RH. Forandringen ikapaeitans

omvandlas till en elek~isk utsignal pa O-lOVDC.

Vanligen anvander fabrikanterna sig baraav den

nagorlnnda linjara delen av utsignalen.. alltsa 2-

9VDC; Matomradet ar darrned :begransat pa

samma-satt' som for en elektronisk hygrometer,

och matnoggrannheten a t ungefarligen lika.

Genom att mata saval temperatur som RH kan

man forbattra och anvanda tekniken med en mat-

vardesprocessor som arbetar med absoluta

luftfuktigheten,

Slutligen kan man anvanda sig av en dagg-

punktshygrometer, se beskrivning under 5.4.

Givare som arbetar med daggpunkten ar vanligen

manga ganger dyrare lin elektroniska givare.'

Matnoggrannheten for dessa rumsfuktgivare

framgar av tabell 9. Vi bar alltsa de1s en icke ringmatosakerhet nar rumsklimatet skall skapas, dels

. en motsvarande matosakerhet nar vi skall

kontrollera rumsklimatet,



48

12 FORANDRINGSTAKT p A . RH

12.1 Allmant

Fcrandringstakt iir ett uttryck for den hastighet

med vilken RH andras itiden. Forandringstakt(rate of change ) fdr RH kan uttryckas pa olika

satt,

Forandringatakten uttrycks av Holmberg (1986)

som andringen av en matperiods medelvarde over

24 timmar. Matningar av forandringstakt pa RH i

en utstallningssal pa Riksmuseet oeh imontrar i

denna sal gay resultaten

utstallningssal

manter 3

monter 15

manter 30

0,42%/24 h

0,10%/24 h

0,11%/24 h

0,06%/24 h

Matperioden var idetta fall 22 dygn.

Forandringstakten pit Rlfvar, a!lt~a.ca 4 ganger

hogre i utstallningssalen a;n·) moptrarna.

Montrarna dli.mpade RH variationerna iutstall-

ningssalen till 25% ...

Som sedan namnts sa diskuterade Roger (1976),en

forandringstakt pa 2% RH per manad ochFrost

(1993) ±3% RH per dygn oeh ±5% ·RH per

manad, Det saknas forskning am forandringstakt

paRR.

12.2 Bdrvardesfflrskjutnlng

Med borvarde menas den RH som en

klimatanlaggnings reglerutrustning li.rinstalld pa.Klimatanlaggningen .stravar att innehalla det

borvarde .pa RH som ar installt, Inst1i.llningen kan

andras manuellt eller automatiskt. Om man ar

radd for kondensation ien byggnadskonstruktion

nar det ar kallt ute, (och Higt absolut

vatteninnehall) sa kan man' antingen stanga av

befuktningen eller minska befuktningsgraden

. genom att andra (minska) borvardet for RH och

senare nsr det a r mildare ute aterstiilla borvardet

for RH oeh darmed RH imuseet eller musei-

magasinet. I Hinder med mycket raga vinter-

temperaturer som Sverige och Kanada fore-

kornmer det att fastighetsforvaltama andrar

(rninskar) borvardet for RH nar det ar kallt

(rnindre an -10°C)

Tekniken att forflytta b5rvli.rdet 1 ir ej ofarlig, ty

forandringar kan goras med en omstallning av

styr- och reglersystemet iklimatanldggningar per

den 1:a varje aktuell manad, Om exempelvis en

tillfallig fluktuation iiI -5% enligt regelboken, s a

styr klimatanlaggningen mot en forandring av RHmed 10% over dagen den dag som borvardes-

omstallningen gars. Det a r inte sakert att sarnling-

arna a r av sadan art att de paverkas av snabba

forandringar av RH men risken finns. Detta

diskuterades av Holmberg (1986) sam ifragasatte

am inte borvardesomstallningen vid Victoria

Museet iOttawa gay far hoga forandringstakter

(rate of change), se bild 34.

% R H [nne

55

50

45

40.

35

3030·

J F M A M J J A S 0 N 0

Manad

Bild 34. Rekommenderade borvarden for RH vid

Victoria Museum, Ottawa, enligt

Holmberg (1986).



49

Exempel p a svenska museer dar borvardes-

fcrskjutningar foreslagits ar Musikhistoriska

museet iStockholm, Skaraborgs lansmuseum i

Skara oeh Vasterncrrlands lansmuseum

(Murberget) iHudiksvall, se bUd 35,36 oeh 37.

Vasamuseet i Stockholm tillampar numera

borvardesomstallning for att forsoka MIla

jamviktsfuktkvoten, EMC, iskeppet p a 10+1 %.

Pa vintern ar borvardena 1T'C och 57% RH och

p a sommaren 20DC och 60% RH. Derma

borvardesomstallning sker automatiskt over fyra

veckor,

o Det senaste exemplet p a borvardesforskjutning 'av

RH iett svenskt museum ar ombyggnadsprojektet

Stora Tyghuset pi Artillerigarden iStockholm.1766 paborjades byggandet av den massiva

konstruktionen sam ursprungligen inte hade

skorstensstockar, Byggnaden var aldrig avsedd att

varmas, Nu foreslas iprogramhandling : ; t t t ' R H '~, ~

skall vara 45 ±5% pa vintern men ej 'over 3~%

nar det a I kallarg' a n ~5°C . A vsikte'n;'iit'alt

forhindra skador p a byggnadsstommen.

o

. .. ~."j"-, -l~. ,.. ,..

,~,r·

o

o

R H % inne

60

50

40

30

·20

10

o20

j.....

<,1 ' > - . . .

. . . . . . . . . . .

10 o -10 -20.. .~

Temp DC ute

Bild 35. Rekommenderad borvardesandring vid

Musikhistoriska museet, Stockholm.

Efter Holmberg och Keikkala (1982).

60,---~----~--~--~

50+---~~--~~--~

40;-~-+--~~--+1~~~

30+-~---+--~-~~-

_." -.::~' '+--~--,--. . . . . f ' - " : i : . . . . : . : "l.\; "---'-I_;_'__~---l--,~"'-.-!

10 + -~4": .! ! ". :. c_ ' " - I- - -' -- '- - -- -+- - -~ _ J

, , 0

20 'io o -10 -20

~~

Bild 36. Rekommenderad borvardesandring vid

Skaraborgs Hlnsmuseum. Efter

Holmberg (1994).

F i H % inne

60

50

40

30

,20

10

o

<,

20 10 o -10 -20

Temp D C ute

Bild 37, Rekommenderad borvardesandring vidMurberget, Efter Holmberg (1994).



50

13 SAMBAND MELLAN VOLYM.

FORANDRINGAR I ORGANISKA

MATERIAL OCH FORANDRlNGAR

I RH

Det a r 'angelaget for forfattaren av denna .littera-turstudie av RH imuseer och museimagasin att

markera tydligt att han ar ingenjor inom VVS-

facket (Building Services) och att hans kontakter

med konserveringsomradet ar begransade, Som

redan namnts sakes endast trovardiga argument

far att Rfl-nivan 55%±5% (eller 50%±5%) skulle

vara den niva som med sakerhet bast bevarar

saromansatta organiska samlingar iVfu;ll museer

oeh museimagasin,

For att narmare undersoka argumenten har harvalts materialet tra.

13.1 Fukt itra

Tra ar hygroskopiskt, det har tycke far vattenoeh

vattenanga. Omgivande luftstemperatur och fukt-

halt avgor om tra upptager (absorberar) eller

avger (desorberar) fukt, liksom nat:urligtvis

mangden fukt redan befintlig itraet,

Saval mekanisk som biologisk och kemisk for-

andring itra a r av intresse for konservatoren.En

vasentlig parameter a x alltsa mangden fukt itra,

var fukten ar allokerad oeh hur den ror sig

(transporteras) itra,

13.2 Fuktkvot, Me

TIa krymper oeh svaller irelation till fuktkvotenitra, Fuktkvoten hos ett trastycke definieras enligt

Esping (1977) som den viktminskningsom tra-

stycket undergar vid torkning till konstant vikt i

ett torkskap vid 103±2°C temperatur, dividerat

med den vikt trastycket har efter denna torkning.

Torkningen skall ske sa Hinge att upprepade

vagningar meden timmes mellanrum av det

.torkade triistyeket ger en maximal viktskillnad av

0,1%. Fuktkvoten sam betecknas MC i anglosaxisk

litteratur oeh u isvensk litteratur a r alltsd;

(32)

dar u = fuktkvot

mu = trastyckets vikt fore behandling itork-

skaprna = trastyckets vikt efter behandling itork-

skap,

Fuktkvoten u (MC) uttrycks ilitteraturen i%,

varfor

(33)

Vatten (fukt) absorberas av tra pa tva satt, de1s

scm bundet vatten icellvaggarna, dels sam fritt

vatten ihaligheter icellvaggarna. Hiliummen fui

storleksordningen milliondels mm. Det bundna

vattnet icellvaggarna benamnes fibervatten oeh

det fria vattnet ihalighetema, som egentligen fu

starkt bundet, benamnes kapillarvatten.

13.3 Jamvlktsfuktkvut, EMC

N~r tra forvaras i omgivande luft sam i dennauppsats forutsattes alltid innehaller vattenanga, sa

kommer traet, sam vi fortsattningen forutsatter a r

ett traforemal, att intaga en jamviktsfuktkvot,

betecknad ulm (benarnnd EMC, Equilibrium

Moisture Content i anglosaxisk litteratur)

Jamviktsfuktkvoten EMC beror av temperaturen

och den omgivande luftens RH, se bild 38.

For overslagsberakningar av [amviktsfuktkvoten

galler

(34)

dar v iv = = jamviktsfuktkvoten (EMC) i%

8 = = torra termometems temperatur i"C

8v = vata termometerns temperatur i"C.



13.4 RH, MC och EMC

o

Det finns anledning att kommentera begrepps-

apparaten oeh beteekningarna som anvands i

litteraturstudien. Relativ luftfuktighet betecknas

RH sam star for Relative Humidity, trots .attSvensk Standard SS 016156 (1986) anger att

storbeten skall benamnas relativt angtryek eller

relativ fuktighet oeb betecknas c p eller ¢. Som en

konselcvens benamnes fuktk:votMC sam alltsd star

for Moisture Content oeh analogt benamnes

jamviktsfuktkvot EMC scm, sam redan angetts,

star for Equilibrium Moisture Content. Den

framsta anledningen till bruket av anglosaxiska

akronymer ar att den av svenska konservatorer

Iasta facklitteraturen till vasentlig del a r pa

engelska, Det salunda inkonsekventa betecknings-systeinet leder tyvarr till dubbla beteekningar i en

del diagram, exempelvis: Jamviktsfuktkvot ujv ,

% (EMC)

13.5 Relationen RH-EMC

RH varierar over dygnet och over aret, se bild 38.

Det totala vatteninnehalleti uteluften foljer i start

niedeltemperaturen over aret. EM:e~dras istortsettproportionellt mot RH ( c p ) .

o

De traf6remal, skulpturer, mobler, redskap,

inredningar etc sam idag forvaras imuseer oeh

museimagasin har alIa tillverkats av tra sam

torkats ner tillca EMC 15%. Darefter har de

forvarats oeh brukat iEMC mellan 15% och 10%

far att idag forvaras iEMC under 10%, ibland

anda ner till EMC 7%, se bild 40. Forandringen

av EMC har normalt skett myeket langsamt, over

manga ar.

Museiforemal forvaras idag iuppvarmda rum.

Om inga.speciella atgiirder vidtages sa fi r RH iett

sadant rum iStockholmsklimat 30% pa vintern

oeh 60% pa sommaren, ibada fallen vid tempe-

raturen 20°C. Vid RH 30% oeh zO°C fi r EMC ea

7% (bl a beroende pa virkets p) oeh vid RH 60%

och 20DC ar EMC ea 12%. Fnl~an ar inte om ett

traforemal tal en EMC-forandring pa 5% utan hur

langsamt forandringen maste ske for att tra-foremalet ej skall formforandras eller sprieka,

eller e n ev ytbehandlings vidhaftning ej skall

minska for myeket.

Bild 38. Diagrammet visar hur jamviktsfukt-

kvoten (EMC) beror av temperaturen

och omgivande luftens RH. Efter

Kollmann (1986).

24 +-......--~~---.:~~L-,----,~.----r-..,---;Jon Fob Mar Apr Mal Jun J ul AUQ Sep ·Okt Nov Dec

M~n.d

t. D C IRHl,\I!, %

U J v 20

25

15

20

10

15

5

10

~5

- - .. - ~~ . . .~~ .

. .. .. .. .. " ,, " ' : > , " 80

........ . ..)t...•,'" \; U J v

, <,.. I " .........

<,x ' .~ ' ·60·

/. ,/I "--~ 40I t\\

--. Uloluf!ens temper.IIl' '". .••••••. : RelaU". luftfuktlgi.. too, RH':'_ '20

---. g' va·tten/m3 lull '\.

.• _. J!lmvlktsfuktkvOlen fttr tra ,EM

Jan Feb Mar Apr M a J Jun JuTAug Sap Okl Nov O ' e c i

M~mid

Bild 39. De t v a bilderna visar dels inoin vilka

omraden sam RH utOnIDUS iStockholm

ligger vid olika tider (mjinader coch

.. 'klockslag p a dygnet), dels hurutehiftenstemperatur, RH och absoluta vatten-

innehall' varierar over aref(dygnsmedel-

varden) och hur ett ej angivet traslagdarvidandrar sin jamviktsfuktkvot,

Efter Esping (1977).

Jamvlktsfuktkvot ujv, % (EMCl

30 40 50 60 70 80 90

Relativ lutttuktlghet s ; %',(RH)

X , g/m3

14

12

10

8

s

4

2

o



52

13.6 Krympning och svallntng hos tdi

Fuktvandring i traforemal liksom traforemals

permeabilitet ar av intresse. De paverkar dimen-

sionsforandringar av traforemal. Problemet ar art

den kunskap am krympning oeh svallning, sam

traforskningen idag har, ej ar direkt tillampbar p atraforemal i vara museer. De rorelser, form-

forandringar, sam sker i"gammalt" tra, kan inte

helt forutses eller beraknas med hjalp av den

kunskap sam exempelvis sagverksindustrin har.

Men vi kan sakerligen anvanda en star del av

kunskaperna,

Nar tra torkas av sagverksindu*in s a krymper

det. Krympningenberor pa hur langt 'traet torkas

allts! pa dess slutliga jamviktsfuktkvot (EMC).

Kryrnpningen a r istart proportionell mot EC ..

Tra och triiftiremru krymper olika iriktningarna

tangentiellt, radiellt och axiellt. Se bild 41. Axiellt

ar krympningen obetydlig, Tangentiellt.ar den ea

2ggr storre an radiellt, Forhallandet mellan den

tangentiella r.och den .radiella krympningen

benamnes traslagets." anisotropi'', _~nheten lir

%EG. I bild 42 redovisaakrympningen ~ for

nagra vanliga svenska traslag, furu, ! I T a T ; l ' ek och

bok.

Traslagets densitet paverkar _volymkrympuingen

och volymsvallningen. Volymkrympningstalet ~v

och volymsvallningstalet Clv okar med densiteten

p .

Sam framgar av bild 43 sa okar krympningen

med densiteten ganska avsevart,

Vid krympning och svallning i traforemdl upp-

kommer spanningar. Spanningar kan orsaka form-

forandring, sprickor, brott ividhaftning mellan

trastycken och/eller ytskikt.

Om ett traforemal iEMC utsatts for ett andrat

klimat, exempelvis en Rl-l-sankning, sa stravar

foremalet mot att inta en andrad EMC, vattenanga

lamnar den yttre begransningsytan oeh vattenanga

rbr sig fran/genom inre begransningsytor mot den

"J1l.mvlktsfuktkvot, % , EMC

Ralatl'" Juftfuktlghet, % , RH

Bild 40. Denna bild visar hur jaroviktsfuktkvoten

(EMC) beror avRH forett eJ angivet'

traslag cch vid 20°C. Eiter Thomassen

(1983).

- K-rymp-ning, %

15.,.---,--,-.----r-----r-

10

o,0--5 1 0 '15 · 2 0 - - 2 5 - - 3 - 6 - - - - 3 ' 5

Fuktkvot , % (EGl

Bild 41. Diagrammet visar hur tvarsnittskrymp-

ning, tangentiell krympning och radiell

krympning beror av fuktkvoten (BC)

for v e j angivet traslag, Efter Esping

(1977).



.3

yttre begransningsytan, Alla traforemal har ett

visst motstand mot fuktvandringen. Hilbert (1973)

redovisar, se bild 44, att BC dels varierar rned

tiden, dels varierar med lage itraforemalet. I

kanterna p a den provbit sam Hilbert diskuterar

sker en forandring av Be relativt snabbt, det arfragan om timmar, men det tar ca 37 timmar

innan ett fullt utbildat andrat.Efl-skikt iprovbiten

kan registreras.

08 -KrYnip~, %

BD k P=57.0 ~gim3

16

2 ~~~~~~~

0" L..-_-+.......;:I10.,..;.+----1

. :j .

.Krympnlng Pt %14 ..,---_;_----,

. Ek'P=535'k~i~3

12~--+-~~~~

10 +-"'_'_=-'I'--'....--'--t-.,--t

8' +---':'i''--'-'-1f----'--+----l

6 +-~~~---r~

14 .

010

8 '

6

'4

~2

0

0 . g p ~ ;4 9

. 'Pukt .kVof; % (EC). ", . :.~

20 40 o .

Fuktkv9t, ..%~EG)

o

Bild 42. De fyra bilderna visar totala. volym-

krympningen ~ sarnt andelen tangentiell

respektive radiell krympning for nagra

vanliga svenska traslag, Efter Esping

(1977).

oVolymKrympnlng,pv %

16

1 4

1 2 -

1 0

8

6

4

2 -

0

·0. 5 10 15 20 25 30

':~ktkvot. % , . EC

Bild 43. Diagrammet visar hur volymkrymp-

ningen ~ beror av fuktkvoten (EC) oeh

traets densitet. Efter Kollmann (1968).

20~~~I!c~C=~==T=~==~--r-~~

16

i6

14~~~~~~~~~~~-+~~~

12iT,rj~~~~~~===F~~-r~~~

10

%

2s=0 1 m'

BUd 44. Fuktkvotens intrangningshastighet vid

snabb andring av RH fran 20 till 10% i

en 10 em tjock traskiva, Efter Hilbert

(1973).

Krympning (j, %14 ......----~-----!

Furu P=43Qkgim 312 -f\---r-------t---1

10 +-'.--~----+-I

8 -I.---or--+---f---I

6 +-~~~--+~

4

o

40

Fuktkvot, %!EG)

Krympnin~ { 3 , %1~ ~------------~

12

10

6 ~~--+-----r-~

6 +-~~+-----~~

4 +-~~~----+--~

2 +-~~~~~~~

o

,Gran P=3BS kgim3

o 20 40

Fuktkvot • r o (EGl



54

13.7 Skador p a foremal av tra

Lindberg (1993) rapporterar att synliga skador pa

traforemal kan iakttagas redan efter -nagra dygn

vid forandrade RH-forhallanden, men sager

samtidigt att det ar mycket svart att kvantifiera

Rfl-niva oeh Rl-l-forandringstakt.

Lindberg (1993) namner att medeltida skulpturer

itra oftast ar urholkade for att fa ett jamntjockt

material iskulpturen. Likasa rapporterar Lind-

berg (1993) att iforvanansvart manga fall har

daligt tra eller olika traslag anvants i samma

skulptur, eller att gamla pannaer ar oskiekligt

sammansatta, dvs braderna arej tagna radiart, de

ligger ej med centrum at samma MIl osv. Detta

trots att det redan under medeltiden Tannsskraforordningar mot oskicklighet,

Lindberg (1993) ger en mojlig forklaring. till;

varfor en miistare kunde vara mindre noga vid.val

av tra for traforemal, han sager ordagrannt. '

"For denna ,stora' grupp av kulturhistoriska ,

[oremal och konstverk av ira; lif detYiktigt'a-tt~

komma iMg, at! de,h~r jatt sin slutliga estetiska ..

utformning ocb symbolvarde i bemalning ocbforgyllning. I manga fall har ocksa''den- rent

plastiska utformningen fatt sin avslutning i den

kritgrund som gjorts fore bemalntngen och i

applikationerna. Ett faremaZ sam har fiirlorat sin

bemalning har inte bara forlorat sin ursprungliga

konstndrliga intention ulan ocksa sin identitet. "

14 FUKTTRANSPORT I TIM

14.1 Allmant

Esping (1974) redavisar vattnets rorelse i tra

under torkning. Han beskriver de interna driv-

krafterna bakom fukttransporten, namligen:

a) kapillara krafter som formar det fria vattnet

att rora sig mot ytan genom cellhalrummen

och genom parerna icellvaggarna.

b) skillnader iangtryck eRR ) vid ytan oeh i

traforemalets inre de1ar som formar vatten-

angan att rora sig mot ytan genom cellhal-

rummen och parerna.

c) skillnaderna ifuktkvot (EC) , som formdr det

bundna vattnet icellvaggarna att rora sig'mot ytan.

b) ar en utjamning av angryck och c) at alltsa

fukttransport orsakad av diffusion.

a) iir en drivkraft sam huvudsakligen verkar over

fibermattnadspunkten, alltsa vid EMC over 30%.

. Vi ar imuseisammanhang mest intresserade av

EMC-omradet.7-12%, alltsa b) oeh c),

. Vad galler variationer pa RH over och under vald

niya pa RH sa menar Thomson (1986) pa sid 118

att "There could not be a better question than this

to expose the inadequacy of the quantitative data

so far collected on the effects of climatic factors

on deterioration." Thomson sager att fragan om

hur konstant RH bor vara for att fysiska skador pa

" foremal ej skall uppsta ar obesvarad, Den varia-

tion -pa RH, vanligtvis angiven till ±5% sam vi

meter ilitteraturen, ar baserad pa vad en val

fungerande luftkonditioneringsanlaggning fcrmo-das prestera,

Frost (1991) diskuterar den av honom foreslagna

variationen ±3% RH oeh sager att aven den basta

fuktkannaren (hygrostaten) inte klarar en snavare

tolerans an ±3% i24 timmar per dygn aret om,

Frost erkanner att det saknas vetenskapliga under-

sokningar som pekar mot att ±3% skulle vara en

liimplig maximal variation pa RH.



= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = ~ ~ ~ = - - - ~

Som exempel namner Frost att t r a vid 21°C och

54% RH har en jamviktsfuktkvot (EMC) pa 9,9%

och vid 51% RH en jamviktsfuktkvot pa 9,4% och

vid 48% RH en jamviktsfuktkvot pa 8,8%

Kommer denna andring pa 12,5% att skada ett

traforemal? fragar Frost. Det saknas forskning paomradet papekar han.

o

The Getty Conservation Institute har kurser i

. "Preventive Conservation, Museum Collections

and Their Environment". Vid kursen imaj 1992

hade forfattaren tillfalle att diskutera med Murray

Frost varfor han foreslar ±3 % , och svaret var att

om en sadan specifikation forekommer i ett

"design brief" eller iett upphandlingsmaterial, sa

tvingas entreprenoren att overvaga anvanda

daggpunktshygrometrar sam hygrostater i

systemet eller ialia fall att allvarligt analysera hur

han skall kunna styra och reglera luftkondi-

tioneringsanlaggningen att na ±3% RH. Frost

diskuteradebristen pa kunskaper om hur EC

andras over tiden nar ett traforemal andrar EMC.

o

Savill Thomson (1986) som Frost (1992)konsta-

, terar alltsii att vi inte vet tillrackligtfor attsatta

an en hogsta tillatna variationpa RB forQrganiskt

material. ,. t,L

Moncrieff (1986) har gjort en.litteraturstiidieom

tra, som .omfattar 344 rapporter publicerade

mellan 1960 och 1968. Moncrieff papekar att han

fbrsokt valja rapporter som bor vara av intresse

, O· for museiomradet. Under rubriken Trii/Fukt-

relationer flnns ett 30-tal rapporter namnda,

o

Fuktkvoten itra i uppvarmda rum har undersokts

av Krysik och Sobczaz (1960). De fann varia-

tioner mellan 5% och 12%, Gaskova (1967)

relcommenderar 7% fuktkvot for tra som skall

anvandas iuppvarmda rum och Taraas (1967)

rekornmenderar att fuktkvoten ar under 8%.

Forandringstakten (rate of change) for fuktkvoten

i trahar undersokts av Forest Products Research

Laboratory (1967),·

Kieth (1960) oeh Covington (1965) har undersokt

tra som utsatts for upprepade uppfuktnings/torkningscykler oeh rapporterar forsvagning av

traets hallfasthet.

Krympning/svallning has tra vid olika fuktkvoter

har undersokts av Kelsey (1963).

A yen sprickbildning hos traar undersokt, bl a

Perkitny (1965), Krpan (1960), Gibson (1965)

och Schniewind (1966).

Formforandringhos tra, liksom forandringstakt,

har undersokts av Vorreiter (1963) oeh (1964),

och Yokota oeh Gato (1963).

Traets plastiska egenskaper relaterade till fukt-

kvot, RH och temperatur har undersokts av

Takemura (1967) oeh relationen mellan fuktkvot,

RH oeh temperatur har undersokts av John

(1964),

Hilbert (1973) diskuterar fbrandringstakten pa RH

utan att kvantifiera den. Han sager dock att

foremalens fuktkvot blatt langsamt anpassar sig ,

till RH och ger exempel pi hur fuktkvoten ien

100 mm tjoek traskiva forandras over tiden.

. Hilbert refererar till Krischer (1963), sebild 44.

Av bildenframgar atrdet tog' 37,5 timmar att

torka traskivans famaned til119,5% sc.



56

14.2 RH-EMC i geografiska omraden

Hilbert (1973) diskuterar vidare behovet av att

Mlla fuktkvoten itraf6remal nara arsmedel far

fuktkvot i olika geografiska omraden. Hilbert

forsvarar Rli-varden runt 50% med att deoverensstammer med medelfuktkvoten pit arsbas i

europeiskt inlandsklimat. Han sager att relativa

luftfuktigheter mellan 55% och 60% vid

lufttemperaturer mellan 16°C och 18°C motsvarar

ett medelangtryck av 7,5 Torr, vilket motsvarar

ganska val arsmedelvardet p a luftens fmgtryck i

mellersta Europa (1 Torr = 133,322 Pa).

Kollmann (1968) papekar att att den rekornmen-

derade fuktkvoten for aktivt tra (tra som anvands)

avser att minska krympning. oeh svallning tin ett

minimum. Han ger exempel pa lampliga fukt-

kvoter for tdi. iolika klimatomraden iUSA, se

bild 4 6" '

Kollmann redovisar itabell 12 rekommenderade

fuktkvoter far olika ~aremal. Han 'papekar att en

del av de rekommendationersom, ge~i)a~~p 12,

inte stammer med uppfattningarna i 'centrala

Europa. Kollman ger exempel pa detta

forhdllande genom att ange att europeiska vardenfor tdi for tunnbindning a r 18-20%. For vagnar

oeh traforemal for utomhusbruk 13-16%, far

fonsterbagar och dorrar 12-15%, for mobler oeh

inredningar i varmda bostader 10-12%, for

motsvarande foremal i centralvarmda hus 8-12%

och for laminerade produkter sam exempelvis

plywood 5-7%.

Bild 48 visar det ungefarliga sambandet mellan

RHochEMC.

Bild 45. Lampliga fuktkvoter (BC) for tra i olika

klimatomraden iUSA. Enligt Thomson

(1986).

Tab ell 12 Rekommenderade fuktkvoter, Ee, for

t r f t i bruk i USA. Enligt Kollman (1968).

Anvandningsomrade BC, %.

Medel Omrade

Korgar och fruktliidorTr~nadorBorstarGodsvagnarGodsvagnarinredningKistor

TransportlddorStolarTunrtbindninggolvMoblerhandtagPian on; musikinstrument

DorrarBatbyggeSkoblockSkohillarSkylltar och bobbiner

SpolarSilorResvaskor

2012

51 2

9

5,510

6

6

6

6

756

125

65

8

126

8-456-18

2 - 1 0

8-167-12

5-6

6-14

5 - 1 2

5-126-104-10

2 - 1 0

3- 6

4- 8

12-15

4- 6

3-94- 6

4 - 1 2

8-164- 9



===::::l.1:4:;;3::Riir-eiser-=i=olika:::trli:slagF:;:=========================57.=====

o

Med rorelser i tra avses har de dimensions-

forandringar som sker nih tra avger eller

upptager fukt, Tras fbrmaga att ta upp fukt,

adsorbtion, och att avge fukt, desorption, avtager

ej med alder. Buck (1952) visar att aven 4000 ar

gammalt tra har formagan att andra EMC. Samredan namnts sa fi r det omgivande lufts RH sam

styr Ee ira, men omgivande lufts temperatur har

viss betydelse, Sambandet mellan EC oeh RH har

visats i bilderna 38 och 40. De avser bada en

given temperatur. I bild 46 redovisas

temperaturens paverkan p a adsorptionsisotermen,Som redan namnts sapaverkas aven

adsorptionsisotermen av hur det speciella traslaget

har torkats, EMC paverkas av om traslaget

adorberar eller desorberar fukt. Traslaget

kommer sallan att reagera pa RH andringar samdet gjorde under den ursprungliga torkningen.·

Om ett museiforemal v a v tra torkar under

viterhalvaret oeh sedan upptar fukt under

sommarhalvaret s a kan EMC skilja flera.

fuktkvotsprocent. Se Bsping (1992) Denna

skillnad mellan f6.rMllandena vid adsoption oeh

desorption benamnes hysteree.Det beror pa' att.

trasubstansen h~r sa sma ,:a~lrum .~tt dess

molekyler inte endast paverkerrvattenmolekylema ,

utan aven varandra inbordes, ,varvid ytspanning ,oeh kapillarkrafter uppstar. Detorsakar isin tur

att kapillarkondensation uppstar som och det kan

bli kvar fritt vatten i'de minsta halrummen vid

desorption trots att RH ar under mattnad, EMC a r

alltsa ett fysikaliskt sett mycket komplicerat

begrepp. I bild 47 illustreras hysteresen i

adsorptionsisotermen.

o

o

o

Tra i bruk, gammalt tra, museiforemal, paverkas

p a minst treolika satt nar RH andras. Musei-

foremal av tra krymper nar RH sjunker. .Exempel.p a detta ar nar mohler. lider skada darfor att

tappar oeh andra skarvar inte behaller sin fasta

passning. Museiforemal oehinredningar i

historiska hus kan formforandras genom vridning

vid andrad RH. Exempel pa detta a r dorrar som

forl orar sin passform i dorrkarmar eller

skapoppningar. En tredje skadem6jlighet lit att

sprickor uppstar. Som redan namnts sa spelar

fiberriktningen itra en avgorande roll nar skador

uppstar pa grund av variationer iRH och darmedB e i foremalet i fraga, Den st6rsta form-

forandringen itra sker som redan visats tangent-

iellt, den radiella forandringen ar istorlekS-

ordning halften av den tangentiella. Den axiella

formforandringen a r iprincip forsumbar, den ar

endast 1120- del av den tangentiella.

Adsorption % vlkt5knlng

25.----r--~----.-----

o 25 50 75 . 100

R H , %

Bild46. Temperaturens paverkan pa sambandet

mellan tras (Sitka spruce) adsorption av

fukt oeh omgivande RH. Efter Brundrett

(1990).

".'

EC·%

. ,"'.

o 25 50 75 100

RH %

Bild 47. Bilden visar exempel pa hysteres iett

tras adsorptionsisoterm; Efter Brundrett

(1990).



58

Forest Products Research Laboratory (1967)

redovisar EMC vid 60% RH for mer a n 200

traslag. Forest Products Research Laboratory

papekar att dekunskaper vi har am tras

krympning under torkningen visserligen ger en

del indikationer am hur traslaget kan forvantas

reagera sam bearbetat traforemal, men att

krympningen ej ar direkt relaterad till framtida

rorelser itraslaget beroende av andrad EMC.

Forest Products Research Laboratory's resultat

redovisas till del i tabell 13. Den metod de

anvander sam standard for att faststalla rorelse i

olika traslag ar intressant, Manga svenska

traforemal, skulpturer, rnobler, redskap och

inredningar torde ha tillverkats och brukats vid

EMC pa 15~20% under lang tid for att sedan

forvaras inuvarande museiklimat som ger EMC

<12%.

J!lmvlktsfuktkvot, EMC, %

25

.'20

Fuktkvot I val..

15

10

5

Ugnstcirkat trll

0

0 20 40'

Tralnrednlnqar nara varm.e:'"

element, tragolv med golvvarme

60 so 100

Relativ luftfukti!ilhet, RH, % Yld.15" C

Provbitar p a 6 X 51 mm X 15-23 mm plaeeras i

25°C oeh 90% RH tills de intagit EMC, dvs

konstant vikt. Proverna mats och forvaras

darefter iett klimat med 25°C, 60% RH tills EMC

intagits och mats sa igen. Darefter fasts talls

fuktkvoten genom torrviktsmetoden.

Forest Products Research Laboratory redovisar i

bild 48 krympning saval tangentiellt som radiellt

vid varierande EMC oeh RH och 15°C (60°F).

Sambandet har redan redoviaats ibild 40, efter

Thomassen (1983). Om vi jamfor hur furu

forvantas uppfora sig vid en sankning av EMC

fran 20% till 12% s a ger tabell 13 en tangentiellrorelse pi 2,2% oeh diagrammet ibild 48 en

tangentiell krympning pa > 2,5%.

Medelkrymp.nlng

tangentlellt

Medelkrympnlng

radlellt

~MC,%

10 5 0

Krympning, %

Bild 48. Diagram som visar sambandet mellan Tabell13. Efter Forest Products Laboratory Leaflet no 47, 1967.

jamviktsfuktkvoten (EMC) och RH vidTraslag EMCvid Rorelse

15°C och den ungefarliga krympningen ·60%RH tangentiellt radiellt

vid andrad jamviktsfuktkvot fOr ett ejAlm Ulmus procera 13,0% 2,4% 1,5%

angivet traslag. Efter Forest ProductsAsk Fraximus excelsior 12,5% 1,8% 1,3%

Research Laboratory (1967). Jamfor Balsa Ochroma lagopus 11,0% 2,0% 0,6%

med bild 41. Bjork Betula alleghaniensis 12,0% 2,5% 2,2%"Gran" Pseudotsuga menziesii 12,5% 1,5% 1,2%Ek Quercus sp. (polsk) 12,0% 2,6% 1,4%Furu Pinus sylvestris 12,0% 2,2% 1,0%Gran Picea abies 12,5% 1,5% 0,9%Mahogny Khaya Ivorensis 13,5% 1,5% 0,7%

------,----r----:-r---.-----r Krympnlng bllrjarr: ungefar hAr

+----+----f------t----+--p-- Lamplig f\lktkvot fOrtrycklmpregnerlng1 .

StomvlrkeI

+--I--=--:::.:.:.::.:.:.::.:..:....,:.::;_-I----+----+-P- Sliker EMC fOr lorrOta

". Klst'llrke [.

~r!tdgArdsmObler

Flygpla~, tcrdon, fartygsdack,

byggnadsvlrke. I

Bovrurnsmebler ~tc. ;om varrns .Intermlttent



= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = - = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = ~ g ~ = = = = =

14.4 Fuktandrlng j tra som ett diffusions-

problem

Tuttle och Franklin (1925) redovisade att torkning

av tra under fibermattnadspunkten ar en

diffusionsprocess. Han pavisade att vid en

dirnensionell fukttransport sa g!iller Ficks forsta

lag. Sarnbandet teeknas:

(35)·

odar dmldt ar hastigheten p a fukttransporten per

tidsenhet ikg/rn2h, D· a x diffusionstalet ikg/m h

% oeh duldx ar en gradient sam uttry~ker

andringen i anghalt per langdenhet i flodets

riktning. Gradienten i i i ett matt pa drivkraften for

fukttransporten, eller sam Kollman (1968) sager

forandringstakten pa fuktkoncentrationen l, x-

riktningen i% per m,o

Om fukt transporteras genom traunder.paverkan

av en gradient, sa f6~b~ir .ej diffusionskoeffi-

cienten konstant.. den 5~ar med a k ; : l , q : ' f~kt;k,yot,.

Fuktgradienten blir ej linear so±n;vi4eH~~ns~~pt

,..diffusionskoefficient, utan en parabolisk~ad.~e)}t:,i·

Diffusion somsker under icke steady stat~.,kan,

enligt Kollman (1968) beskrivas inat~mat~s.id·~~d

Fiek's andra lag am diffusion:

o(36)

o

dar u' ar den fuktkvot SO:Q1 omger jamvikts-

fuktkvoten Ug uppmatt imitten av torkskiktet i

riktningen S av torkskiktet [alltsa pa avstandet (S/2

- x) fran skiktets yta] , tar torktiden oeh h2 ar

fuktkonduktiviteten irnaterialet.

Om vi forutsatter en jamn distribution av fukt-

kvoten, ub, mom skiktet kan ekvationen (36) Iosas

enligt:

4 [ " ' ( 7 f t.• ( 7 r X ) . . . .

u'=-u e 'Sln - +nbS

1 -f;tt . ( 3 m ) ]-e ·sm -- + ...3 S

(37)

Tuttle Oeh Franklin (1925) visade att ekv (37)

rnotsvarade experimentella resultat vid torkning

av gran.

Kollman (1936) utvecklar ekv (37) oeh soker

medel Ee, um ' vid slutet av torkproeessen

(38)

dar Um a r verklig medelfuktkvot (EC)

»s ar jamviktsfuktkvot (EMC) vid omgiv-

ande RH oeh temperatur

um I a x medelfuktkvot (BC) vid tiden t

genom integrering av ekv (36) till

granserna fran x = 0 till x = 8/ 2 oeh

dividering av resultatet med S/2. Om

torkningen sker langsamt med liten

fuktgradient, s a blir Um '= »s = Ue

[

( h 7 C J 2 ( h ' a J 28 -9SI 1 -97 ·1

u =2ub e· +-e +m n : 9

(39)

Om vi aeeepterar att expansionen av ekv (39)

konvergerar sa snabbt att det artillatet att anse att

den forst a tennen (med en sakerhetsfaktor pa 20%

for tiden) kan forenklas till

(40)

oeh infer

(41)

s a f a r vi som approximation av ekv (39)

(42)



60

Fran denna ekvation kan vi nu harleda den enkla

formeln for tiden t:

dar t ar tiden itimmar for torkning fran u e tillub

a. a x det volymetriska svallningstalet i %

ub li T fuktkvoten vid slutet av torkningspro-

cesseni %

Ue ar fuktkvoten vid borjan av processen i%.

Symbolen h iekv (36) tom (42) a r skild fran

symbolen h iekv (23). " ...

15 OMVARDERING AV RH-VARDEN

15.1 Rapporter fran lIe

Det finns tendenser bland konservatorer att

omvardera de strikta krav pa RH for organisktmaterial SOm varit forharskande de senaste 30

aren. Ett flertal rapporter fnln senare ars

konferenser sam h:illits av The International

Institute for Conservation of Historic and Artistic

Works (lIC, London) ger belagg for detta Ett

exempel ar Michalski (1993) som har avhandlats

tidigare. Ett annat exernpel ar Erhardt och

Mechlenburg (1994) som undersokt sa'{al risken

for biologiska skador som risken for mekaniska

skador pa tra, De har utfort dragprov pa fum,

och rapporterar att fUTUblir starkare nar RH

sanks. Vid mycket lag RH (5%) blir fum svagare

och brister lattare an vid RH 48%. Over 81% RH

blir furu aterigen svagare. Ju hogre RH desto

hogrestraekgrans har fUTU, se bild 49. Nar

.kurvoma for olika RH avviker (bojer) at hager i

bilden ar pafrestningen pa testbitama av furu sa

hoga ~tt flytgransen har natts, Forlangningen at sa

lAngt gangen att den blir mer eller mindre

bestaende,

Erhardt oeh Mechlenburg (1994) visar att

obelastad furu taJ.en variation pa RH av ±10% vid

nivan 48% RH. De rapporterar vidare att ek (red

oak) trots att det t8.1betydligt hogre rnekanisk

belastning a n furu tiU ungefarligen samma varia-

tioner i RH sam fUTU, darfor att ek har hogre

formforandring vid fuktforandring a n furu. Gran

H l l flera ganger storre variation iRH a n furu och

ek, darfor att gran paverkas mindre av RH och

har ett storre elastiskt omrade.

-~Kraft (M Pal

LangdfOrandring %

Bild 49. Forrnforandring ifum vid varierande

RH' och varierande belastning Efter

Erhardt och Mecklenburg (1994).



Erhardt' och Mechlenburg har liven undersokt

sammansatta foremal, exempelvis mobler. De

redovisar att organiskt lim (kaninskinnlim) klarar

variationer pa ±15% RH vid nivan 50% RH , men

endast ±8% RH vid nivan 35% RH. Fuktpaverkan

p a lim a x ganska obetydlig vid RH mellan 40%oeh 60%. Berakningar av Erhardt och Mechlen-

burg indikerar att ett 13, a r gammalt blyvit farg-skikt bor tala variationer pa ±30% RH vid nivan

50% : R H .

o

En sammanstallning av Erhardt oeh Meehlenburg

slutsatser visas i bild 50. Det ar tydligt att

forfattarnas resultat leder till dels vidare RH-

omraden, de1s lagre Rlf-nivaer.

0'

Ashley-Smith et al (1994) foreslar att de allmant

aecepterade stranga kraven p a Rfl-niva och RH~

variation mildras. Deras skal, som ansvariga> .- I - •

chefskonservatorer vid V&A iLondon, iiI att

noggranna undersokningar av .foremal i

vandringsutstallningar resulterar iforvanansvart

fa skaderapporter. J samma rapport finns .WARP-'. ,., .,;". -.' .: ',,';:, t, . ','_.:' <.::"; ,'j"'~" C:':"~'l:'~'~",~.,~'

experimentetredovisat. ". '" " "

Valrnedveten om' att-traendast-arett av-manga

organiska material somaterfinnssorri bearbetadeferemal, ofta sammansatta, imuseer och musei-

magasin, synes det vara angelaget ati ftirdjupa

litteraturstudien och se am motsvarande erfaren-

heter firms fran forvaring av textil, lader osv. ,

o 15.2 WARP-experimentet

o

WARP star for "The Wooden Artifact Rheology

Project". Syftet ar att mata ,sma dimensions-

forandringar i en trapanel for att se am de

korrelerar med forandringar iRH. AV speciellt

intresse ar att undersdka om dimensionsfor-

andringar sker nar RH varierar under kort tid. Pa

rang sikt-soker projektet finna de dynamiska

relationerna mellan RH , fuktk:vot oeh dimen-

sionsforandringar itra,

De fOtsta resultaten, se bild 51, indikerar att

dagliga variationer i RH ej paverkar foremalet,

Efter den 27 nov 1993 faller RH kraftigt ea 15%men trapanelen ger inga respons. Projektet

fortsatter, bl a avser V&Aundersoka reproducer-

barheten genom att anvanda tva matuppsattningar,

och vidare, avser de borja mata fuktkvot for

jamforelse med RH och dimensionsforandring.

Sall skadorL.,__~_~

Skador pabyggnaden

Skador pametaller

Skador pacsllulosa

Skador pa

protein

Utst~lInlngar 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1

Magssin 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 , 1 1 1 , ~ '

o 20 40 60 BO 100

Allml!.nna

semllngar

Mineraler

Special

samlil1garGrAtandeglas

Hydratar

saker , Undvlk':' 'R iskfylld

S!lkra zonar fOr RH %

RH '1 b

: ~ , " " ..:sua:'.sO;'<SIikia'och mindre sakraRl-l-omraden for

i/"':"'fuuseer'oeh: museimagasin. Erter

Erhardt och Mecklenburg (1994).

E:xpansloni kontraktlon rnm RH % temp DC

0,1 100

0,08 80

a

0.06 60

0,04 40

~,D~ 20." c

o 1---+---+----1----+---+----1 0

1B/Okt 2B/Okt 7/Nov 17/Nov 27/Nov 7/Dec 17/Dec

BUd 51. Samband mellan formforandring och

andring iRH.

Kurva a visar expansion oeh kontraktion

imm iena anden pa trapanelen vid

varierande RH. Kurva b visar sammaforballanden men mitt pa trapanelen.

Kurva e visar temperaturen ipanelen

oeh kurva d visar hur RH varierade

under forsoket. Enligt Ashley-Smith et

al (1994).



62

16 FALTMATNINGAR AV RH

Forfattaren har avlast matinstrument utplaceradei

museer och museimontrar, De varden p a RH sam

avlasts korresponderar daligt med vad de "offi-

ciella institutionerna" rekommenderar:

16.1 Rapport fran besok p a Jeu dePaume,Paris, 860224

Det hadevarit osedvanligt kallt ute hela

!otegatmde, veckan.. Relativt, r,iklig,nederb6rd;,Natttemperaturer nermot ,-H) D C , dagstempera-turer -3 D C tilll ~4D C . ,' , , . " "

; ."; _" ; ~:

Pa mandagseftermiddagen vid I S-tiden var detsom vanligt manga besilkare, varmedmenas 30-

40 personer per sal,

Termohygrograferna av market Jules Richard &

, Pekly visade genomgtiende 18D-19DC och 25%relativ fuktighet. Enligt PSA i London skall

oljemalning j6rvaras och visas i 20DC 55%±5%

relativ fuktighet.

Slutsats

Fiirutsatt att termohygrograferna visade nagor-lunda rtut dr klimatet i Jeu de Paume oldmpligt

for visning och forvaring av OPD.

Ian Holmberg

16.2 Rapport fran besdk vid Museum ofMankind, London, 841104

Utstdllningen Thunderbird and Lighting behand-

lade nordamerikanska indianer.

Utstallningen exponerades bl a i 16 montrar.Samtliga montrar var utrustade med hygrometer

typ Fischer som var placerade 0,5-1,2 m tiver

golv.

Lokalen var befuktad genom aggregat typ

Defensor 4000 V med rumshygrostat placerad(av omstdndigheter) imonter J . Hygrostaten varinstdlld pa 55% RH.

Tva termohygrografer var uppstallda; den ena imonter.lti.

Besoksdagen redovisade termohygragrafema

7O°F 50% RH resp72°F 500/0RH.

Sistndmnda termohygrograj var placerad i denmonter dar hygrometern visade 69% RH.

Det finns anledning att forutsiitta den relativa

fuktigheten (RH) som ensartad i montrarna.

Foljande avldsningar gjordes:

Monter nr RH%

1 442 463 474 62

5 60

6 54

7 63

8 589 6 7

10 59

11 59

12 5 7

13 64

14 6515 7216 69

Anm.

rumshygrostat

50% p a hygrograjen

Slutsats

Fuktmiitning dr svart.

Jan Holmberg



= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = ~ E i = = = = = = =

16.3 Rapport fran besdk pa Hotel Sale,

Picassornuseet, Paris, 860226

Fortfarande kallt ute, ca _5°C under dagen.

Museet ar eft gammalt vackert slott med

stenmurar och enkla Finster. Byggnaden viirms

ocli ventileras med varmluftsystem: Okiint omluftkylning dr installerad. Belysningen iir

indirekt med moderna s m a ljusror monierade i

vanliga socklar.

Besokarantalet til' mycket stott, varje dag, med

30-40 personer per rum kontinuerligt. De enkla

fimstren hal' kompletterats med Lsolerglas p ai n s idan .

o Ett flertal termohygraografer, fabrikat .Char-

milles, ar uppstdllda i golvnivd. Foljande

i ak tt ag els er g jo rd e s:

oRum 4l iv r e v a ni ng

Rum 6

l iv r e v a ni ng

Rum 7l ivrevaning

Rum 8

b v re v .a n in g

Rum 9bo t t envan ing

Rum 1 0bo t t en v t i n i ng

Rum 13kil l Ian 'Ctning

Rum 1 6kli l larvanin"g

Rum 20

okli l larvaning

o

Slutsats

22"C 30% RH(p e nd lin g u pp till 23 D C ,

32%RH )

22"C 38% RH(n o rm a ls u nd e r v e ck an20 D C , 40% RH)

16"C 45% RH 2 s to ra f imst er ;m ed k on de ns pa

. y t terglc iset

25"C

i80C 28% RH D etta ru m ligge rd ir ek tu nd er r wn 7 .

18"C 21% RH 3 s tora fiinster, e j(n o rm a ls u n de r v e ck an kondens18D C , p en dlin ga r n el'a u 15D C m ed 30% RH

18"C 20% R# M y c ke t s ta b ilav d r de n . h e la veckan

200C 20% RH M y c k et s ta b il av dr de n h ela v ec ka n

20"C 30% RH

(normal t under veckan19D C med p e n d li n ga r

ner t i l l l JOC)

a m PSA i London liksom kdnda ICOM-gT'upper

hal' rdtt att 20 D C ± I D C , 55%±5% iirideala vdrden

fo r o lje ma ln in g iir det nya Picassomuseet inte bra

ur klimat- och bevarandesynpunki.

Jan Holmberg

16.4 Rapport fran besok pi! Louvren,

Paris, 860222

Det hade varit kallt ute i flera dagar med natt-

temperaturer ner till -iOcC ocb med dagstempe-

raturer kring -4"C. 1 salen dar Leonardo da

Vinci visades [anns 2 st OASIS luftfuktare samt 3st Jules Richard & Pekly termoliygrografer.

Vid 15-tiden visade skrivarna kraftig a

[oriindringar av temperatur och fukt. Mellen kl

12 oc l i 14 hade relativa fuktigheten sjunkit med

20%, frl1n 45% till 25%. Detta berodde pa att

vdrmeanliiggningen; sam dr ett varmluftsystem;

pliitsligt hade borjat blasa in luft med forhojd

temperatur. Under de tidigare dagarna i v ec ka ri

hade rumstemperaturen varit nere pa j 5 ° C -1 6 D C ,

vilket fir en bra temperatur for besokarna som

har vinterytterklddema pa. Vaktpersonalen var

dock klddd i normal kontorskliidsel. Sannoliktberodde den kraftiga temperaturstegringen med

difoljande snabba forandring av relativa luft-

fuktigheten pa ett fiirsok: att tillfredsstiilla

vaktpersonalens krav p a komfort. Vliktarna - de

fiesta val' dame]' i tunn blus, kofta och nylon-

strumpor ~ val' oftast stillasittande.

Den ftirsta termohygragrafen val' placerad vid

malningen Le Titien, co. 1 m.over golv. Denandra bredvid Mona-Lisa-montern och p o . sammahojd. Den senate gick 4 timmar .fel men

registreringen avhastigt siinkt relativ fuktighet

var tydlig. Den tredje termohygrografen var

placerad inne i den skiinas manter och pa golvet.

Inne i montem val' amplituden ungefiir 1timmeforsenad och. damped till 10% foriindring av

relativa fuktigheten: Yaktpersonalen sade att

montern, som skyddar Mona-Lisa, inte varvare

sig aktivt eller passivt klimatiserad. Pafraga am

silikagel anviinds svarare persona l en . nej. Likval

lag det kristaller av nago t slag i skarven mellon

triikonstruktian ocl i glas. '

Slutsats

Mona-Lisa misshandlas!

Jan Holmberg



64

16.5 Rapport fran besok vid Museo

Thyssen-Bornemlsza, Madrid,

930226

Hela ftsregdende veckan hade varit kylig mednattemperaturer kring ~3"Coch dagtemperaturer

kring +1 0 "c .

1 museets oppna del [anns minst 7 termo-

hygrografer uppstitllda. Avlasningarna giillde en

6-timmars period:

Termohygragraf nr Temp., "C RH,%

1 20 56-58

2 20 51

3 20-21 55-58

4 19-21, 55~59

5 20 55

6 20 53-557 20 53

Kurvorna var stabila. Det var kondens i ftJhstten'mot entrefasaden (solen sken da p a Castellana.fasaden), 15-30 personer per rum kontinuerligt.

Designtemperatur ii r vtht8:r'+2Q..C 'oqhs,ommqr+24"C, RH 55%:t3%. "":' ' '.,' ','

Slutsats,; ..

', .. ,

Denna tekniskt avancerade klimatanlaggnin'g

jungerar.

Jan Holmberg

16.6 Besdk vid Palacio Episcopal,

Malaga, 950112

1 tre avdelning ar visades huvudsakligen teek-

ningar och grafik av Picasso. Pablo Picasso-Ruizfoddes iMalaga, samlingen tillhor hans hustru

Christine. Palatset dr en 1700-talsbyggndd somdr helt restaurerad och moderniserad med luft-konditionering, Fem termohygrografer fabrikat

Lambrecht typ 252011-0100 avlastes, tvddygns-

medeivardena var:

Ute

Sall

SallSal 2Sal3

15-20"C

22"C

22"C21"C

19"C

25-35%RH

45-50%RH

40% RH stabil

38-40%RH

35%RH

Slutsats

Byggnaden och bestikama klarar at! Mlla RH pa40% p a vintern, befuktningsanlaggningen var ej idrift.

Jan Holmberg



16.7 RIK magasininventering

Statens Kulturrad gay 1993 Riksantikvarie-

ambetets tekniska institution, RIK., iuppdrag att

niirmare undersoka hur svenska museimagasin

fungerar vad avser deras formaga att skydda ochbevara vart kulturarv. Bakgrundenvardels

riksdagens revisorers kritiska rapport, RR

1993/94:3 , dels slutsatser iMuseiutredningen.,

SOU 1994:51. RIK har, som redan namnts,

genomfort en teknisk inventering sam foreligger i

rapport. Holmberg och Johansson (1995)

redo vis ar att av 316 inventerade museimagasin

hade endast 12% nagon form av redovisad

klimatmatning, Svenska museitjansteman vet alltsa

ej under vilka klimatbetingelser som de foremal

sam lagras iIandets museimagasin bevaras, I

samband med den tekniska inventeringen mattes

RH i magasinen momentant, och Holmberg och

Johansson (1995) redovisar resultat av dessa

matningar enligt bUd 52.

o

o

o

o

, .·~t

MATR~AMN: ALLA MATER IAL

MATRNAMN: TEXTIL

MATRNAMN: Ml'JSLER

MATRNAMN: TAA POLYKROMT

MATRNAMN: JARN

MATRNAMN: JARN ARKEOLOG1SKT

MATRNAM~: SAMMANSATT ETNOLOG1SKT

MATRNAMN, Bl'JCKER/PAPPER

Bild 52. Avlasta Rfl-varden vid matningar i

svenska rnuseimagasin. Efter Holmberg

och Johansson (1995).



66

17 SLUTSATSER

Denna litteraturstudie visar att det inte a r belagt i

litteraturen att 50%±5% RH a r battre a n 55%±5%

RH, eller RH 40-60%, nar det galler att visa,

varda och bevara sammansatta organiska musei-foremal, Det finns-rapporter som namnerett

vidare Rlf-omrade sam acceptabel t ,

Studien visar att osakerheten am lampligaste RH-

varden f o r olika material a r star.

Flera rapporter cnoterar+bristen inorn musei-

omni.det pa ¥linskaperoVis~I;l1harde,n· m,~llan

EMC, EC och RH o6P."forlnforandring ,hos' ,

sammansatta organiska museifbremal-iFor-"

andringstakt (rate of change) for RH synes ej vara

behandlat ilitteratur am museiklimat.Eftersom

saviil forrDforandring somEC i r r a a r beroendeav

hfuidbls~fo(l~pp.·i :~~ss~'·och"orsa1&t'~&·f1irg~.:

,: skikt och lim forlriratviclhMtning tillurrderiaget

synes ju~t fatandring'st~t~'rif(}faw'tel~tivf:EMC' .'·~ara·intressant att~iudeta.' :.' > \ ~ , , : :'~ ; ; :. ,/' " ' ; . \ ~ : ' : . ' . . . : ~ : .

,.. Vidare visar studitim;:.aft"JolCa.la,foihallanden

.,pav~rkar' uPpfat~n!£~ij:tR~·"l,~~g~~~~,:Y~4~n::?~

'} RH fOr.att visa, vru:f:1a;:,:,~~ftbex~rall~~eifQr~malTendensen arlagte:'R,fI~rtiv~~ri ~:1<:all~"kltmat,

, exempelvis Kanada och hagre RH~n'Naer i

"varma'' klimat som England ..

Matinstrument for RH har, som de anvands

normalt iSvenska museer, en noggrannhet pa 5 -

10% RH Matosakerheten ar narmare 10% RH an

5% RH. Totala matfelen ligger menan 10 och20%. Vanligen gors inga matningar alls. I enstaka

fall, exempelvis Folkens Museum, iiI instrument-

noggrannheten oeh matosakerheten jamforbar

med god internationella standard.

Sverige saknar for narvarande en Riksmatplats far

fuktmatning, Vi har ingen normal ilandet.

Slutligen visar Iitteraturstudien att traditionellt

rekommenderade Rbl-nivaer pa 50% eller 55%

kan skada byggnader ikalla klimat, scm exem-

pelvis Sveriges.

Sorn illustration till slutsatsen tjanar tabell 14.

Den redovisades ieel Newsletter no 14 i

september 1994. Tabellen speglar en uppmjukad

attityd till de "stranga" RH nivaer oeh RH

variationer som lange varit forharskande.

Tabell ·1 4 Fcljdverkningar av "felaktig" RH imuseer oeh museimagaain, Efter CCI Newsletter no 14. September 1994.

Styva oeh skoraorganiska materiall

Flexibla organiskamaterial, kemiskt-,

Flexibla organiska Oorganiska material+material, kemiskt f

Luftfuktighet

over 75%RHMogel, lim, en del :farger.oeb tra mjuknar. Vav kankrympa .

Over eller under .en kritisk RH

Over 0% lUI

Variationer kringett "medel" RH.(utan mekaniskpaverkan)

. Risken for spriekbildning iir:

vid RH±5%; P,V, A, Wobefintligvid RH±10%; P obetydlig,W, A obefintlig eller knappt

markbarvid RH±20%: P liten, W, A

ob ef in tl ig e lle r my cke t li te nvid RH±40%: P allvarlig;'

W, A liteniallvarlig

Mogel. glut och parmar Mogel, glut oeh

mjuknar. Textil kan krympa parmar rnjuknar

Mogel. Snabbkorro-

sion p a grundmetaller

Korrosion

Destruktion och blekning(gulnar), Om foremdletsllvstidar ell 50 A e ~ 50%· r o o a r --7 30%, 200-400 a r~ 10%

Om skora synliga fargskikt,som P

Om tillbakahallen av ram

Variaticner p a RH

over kritiska granserbryter med kontamine-fade keramer, seen ocn

metallpatinaetc, som W

Om skora synligafargakikt, som P,Om tlllbakahallenav ram etc, sorn W

1) T ex tra (W), OPD tempera oeh polykrommalning (P), fernissa (V), akrylmAlning (A),2) T ex syrafritt papper och textil, pergament, stabila svart-vita foton3) T ex icke syrafritt papper, acetatfilm, fargfoton4) T ex metaller, mineraler, keramik, glas,



67

o

o

o

o

REFERENSER

Andersson, T.: Kultur- Miljo- Vard. Riksantikvarieambetet no 4; Stockholm1994.

Ashley-Smith, 1. et al: Let's be honest - realistic environmental parameters forloaned objects. Preprint IIC Congress, pp 28-31. Ottawa, 1994.

ASHRAE: Handbook 1978. Applications, chapter 3. The Americal Society ofHeating, Refrigerating and Air Conditioning Engineers, Inc, New York,1978.

ASHRAE:Handbook 1985. Fundamentals. The America! Society fo Heating,

Refrigerating and Air Conditioning Engineers, Inc, Atlanta, 1985.

ASHRi1E: Standards 41.6. The American Society of Heating, Refrigerating andAir Conditioning Engineers, Inc, Atlanta, 1992.

ASliRAE: Handbook 1993. Fundamentals, chapJ3. The Americal Society of

Heating, Refrigerating and Air Conditioning Engineers.Tnc, Atlanta" 1993.

Barrette, B .. : Climatecontrol: The Egyptian galleries at the MetropolitanMuseum of Art. 7th Triennial Meeting. tCOM C0I111Ilitteefor Conservation.

Copenhagen, p 84, 1984.

Beck, W., Koller, M. ; Problems of heating within historic buildings ofAustria. Conservation within Historic Buildings, lIC. Congress, Vienna, pp

22-29, 1980.

Briggs, l.R.: Environmental control for old buildings: Two case studies.Conservation within Historic Buildings, IIC Congress, Vienna, pp 9-14,1980;

Brown, J.B.: Hygrometric measurement in museums: calibration, accuracy,·and the specification of relative humidity. Preprint lIC Congress, pp 39-43.

Ottawa, 1994.

Brundrett: Criterie for moisture control, chapt 13. Butterworth, London,

1990.

Buck) R.D.: A specification for museum air-conditioning. Museum News,Technical Supplement, Part 1 , No.6, pp 53-57, 1964.

Carp, c.. Calculating atmospheric humidity. SIC, Vol. 28, pp. 24-28, 1983.



68

CCI: Relative humidity: Its importance. Measurement and control in museumsby Macleod KJ. Canadian Conservation Institute, Ottawa, 1978.

CCI: Recommended environmental monitors for museums, archives and artgalleries. By Lafontaine R. Canadian Conservation Institute, Ottawa, 1980.

CCI: The case of wooden objects. Barclay R., Eames R., Todd A. Canadian

Conservation Institute, Ottawa, 1982.

Covington, S.A.: The effect of drying and subsequent rewetting on the strengthproperties of wood. J. Inst. Wood Sci., no 15, pp 51-54, 1965.

Eames" R.M.: The historic house in climatic extremes: Problems andproposals. Conservation within Historic.Buildings, IIC Congress, Vienna, pp

32-33, 1980.

EN-45000: Europastandard fran CEN/CENELEC . Provningslaboratorier,allmanna krav p a verksamheten, 1989. . .

Erhardt, D., Mechlenburg, M.: Relative Humidity Re-examined.' Preprint IICCongress, pp 32-37, Ottawa, 1994.

Esping, B.: Handbok i virkestorkning. Svenska Traforskningsinstitutet, SerleAnr 443 (TT:74), 1977. '

. ~ . ~

F eilden, B.M.: Architectural factors affecting the internal environment of

historic buildings. Conservation within Historic Buildings, IIC Congress,Vienna, pp 1-8, 1980..

FFV Miitteknik AB: Termohygrograf MT M3549-105011. Tillsynsforeskrift,Forsvarets materielverk, teknisk order MT 865-41. Stockholm, 1977.

Forest Products Research Laboratory: The movement of timbers. Leaflet no47~HJv1S0, UK, 1967.

Frost, M.: Planning for preventive conservation. The. Manual of MuseumPlanning. Ed. Lord G.D. and Lord B. HMSO, London, 1991.

Gaskova, A.K.: Service moisture content of wood. Derev, Prom., 16 no 7(Ryssland), 1967.

Getty Conservation Institute: Preventive conservation course material. Marinade Rey, California, 1992.

Gibson, E.J.: Creep of wood: Role of water and effect of a changing moisturecontent. Nature, 206, no 4980, p 213-215, 1965.



69

o

o

o

o

Haiad, 1.C . et al: Museum environmental requirements: A literature survey.ASHRAE Trans, vol 96, part 2, pp 112-121, 1992.

Hilbert, G.S.: Klimatisierung von Museen. HLH 24, Dr 8. Berlin, 1973.

Holmberg, J.: Condensation in buildings, Proceedings of conference at theUniversity of York. Edited by Croome D. and Sherratt A.F.C. AppliedScience Publ., London, 1972.

Holmberg, 1.: Climate control in old museum buildings, XIV Conference ofrCOM Buenos Aires. K-Konsult, Stockholm, 1986..

Holmberg, 1.: Skaraborgs lansmuseum. Opublicerad rapport till Skaraborgslandsting. Mariestad, 1994.

Holmberg, J.: Murberget, Opublicerad rapport till Vasternorrlands lans

landsting, Sundsvall, 1994.<d .

. Holmberg, J. et a l: Museiteknik. Handbok IS, K-Konsult, Stockholm, 1987.

. ' .'Holmberg, I., Johansson, L-U.: Tekniska mag~siIJ.sinventeringen." ;RIK,

Stockholm, 1995. '

Holmberg, J., Keikkala, o M . : Inventering av klimat imuseer och bibliotek.

Theorells, Solna, 1982.

Huovinen et al:Vard och forvaring av museifore~ru. Ficlands museiforbundskonservatorsutskott. Joensuu, 1982.

I C OM : Museum - vol 13. Conseil International des Musees. Paris, 1960.

I IC: Control of the museum environment. The International Institute for

Conservation of Historic and Artistic Works, London, 1967.

ISO 467711: Atmospheres for conditioning and testing. Determination ofrelative 'humidity, part 1 . Aspirated psychrometers method. 1985.

Ito, N .: Conservation within historic buildings in Japan. Conservation within

Historic Buildings, TICCongress, Vienna, pp 34-36, 1980.

Jacobsson, F.: Effektbehovet vid elektrisk uppvarmning avkyrkor. Kungl

Vattenfallsstyrelsen, .Stockholm, 1926.

Janson, B.: Klimat I bibliotek. KTH, TRITA -LIB Dr 1075.Stockholm, 1977.



70 .

John, P.T.: Investigation of the relation between moisture content, relativehumidity and temperature. Indian FOL, 90, no 4, p 203-209, 1964.

Johnson, E.v . , Horgan, J.C.: Museum collection storage. Technical handbooksfor museums and monuments 2. UNESCO, Paris, 1983.

Jiitte, B.: Passieve Conservering. Central Laboratorium voor Onderzoek vanWoorwerpen van Kunst en Wetenshap. Amsterdam, 1988.

Kadijsky, C.: Climate control within historic buildlings: Some technologicalaspects. Conservation within Historic Buildings, TIC Congress, Vienna, pp

30-31, 1980.

Karlebo: Karlebo .handbok.

Kelsey, K.E.: Project TP8. Sorption phenomena in wood and other cellulosicmaterial. Expt: TP8-3 Dimensional changes. Division of Forest Products,C.S.I.R.O., Melbourne, 1963.

Kieth, C.T.: Some effects of repeated drying and wetting on wood properties.P.P.L. Tech. note For. Prod. Lab. Can., no 23, 1960 ..

Kollmann, F.: Technologie des Holzes und der Holzwerkstoffe. Springer,. Berlin, 1951. ..

Krischer, 0.: Die Wissenschaftlilchen Grundlagen der Trocknungstechnik.Springer, Berlin, 1963.

Krpan, 1.: Relationship between ° shrinkage and moisture content of wood.Glasn-sumske Pokuse, no 14, pp 127-132, 1960.

Krysik, F., Sobczaz; K.: Moisture content of wood in cnetrally heated rooms.Sylwan, 104, no 9, pp 29-44. Polen, 1960.

Lindberg, H.: Forebyggande konservering. Kurskompendium. Institution forKonservering, Riksantikvarieambetet. Stockholm, 1993.

Marsh, D.: Sorne, practical problems in running a humidification system in

Huntly House, Edingburgh. 8th Triennial Meeting, reOM Committee for

Conservation, Sydney, pp 885-887, 1987.

Matthai, R.A.: Protection of cultural properties during emergencies. EnergyManagement for Museums and Historical Societies. Ed. R A Matthai, pp 63-

71. Energy Information Clearinghouse, New York, 1982.



71

o

o

o

o

Michalski, S.: Relative humidity: a discussion of correct/incorrect values. In:

reOMCommittee for Conservation 10th Triennial Meeting, Washington, pp

624-629, 1993.

Moncrieff, A.J.: Review of recent literature on wood 1960-1968. Studies in

Conservation, 13, pp 186-212. London, 1968.

Morris, A.: Measurement and calibration for quality assurance. Prentice-Hall,London, 1991.

Museums & Galleries Commission: Handbook no 1. London, 1994.

Newton, R.G.: A study of conditions in five ventilated double windows in

.cathedrals. Conservation within Historic Buildings, lIC Congress, Vienna, .

.pp 89-92, 1980.

N T ELEC: Nordtest method, NT ELEC 020, Psychrometers for test chambers:'Calibration. Nordtest, Esbo (Finland), 1992.

Padfield; T. etal: The wall paintings of Gundsomagle church, Denmark.PreprintsHC Congress, Ottawa, 1994. .

i. :./,. ',-, .

Panshin, A.J., de Zeeuw, C.: Textbook of wood technology. McGraw-Hill,New York, 1964.

Perkitny, T': Uber Wechselbeziehungen zwischen Sorption, Desorption undRheologie von Holz. Holz als Roh- und Werkstoff, 23, no 5, pp 173-182,1965.

..... : : ....

. . . . .

Peterson, F.: Psyehrometri och luftbehandling. Komp. II:2. Inst forUppvarmnings- oeh ventilationsteknik, KTH, Stockholm, 1984.

Plenderleith, H.J., Ph ilippat, P .: Climatology and conservation in museums.Museum, no 4, pp 201-289, Paris, 1960:

Pragnell, R.F.: The relationship between humidity calibration standards and

standards for environmental testing. Environmental Engineering, UK, Sept

1988.

Pragnell, R.F.: The modern condensation dewpoint hygrometer. Measurement

and Control, vol 22, 1989.',.

Pragnell, R.F.: Recording humidity: no need to lose your hair. Environmental

Engineering, UK, Sept 1990. ,.,



72

Pragnell, R.F.: Electronic Environmental Monitoring in Museums. Ed. ChildR., Archetype Publications, London, 1993.

Rodenborg, G.: Opublicerad rapport fran Theorells, Stockholm, ,1995.

Rogers, G.: The ideal of the ideal environment. Journal of the TIC-CanadianGroup, Vol 2, No 1, pp 34-39, 1976.

Schniewind, A.P.: Uber den Einfluss von Fenchtigkeitsanderungen auf dasKriechen von Buchenholz quer zur Faser unter Berucksichtigung vonTemperatur und Temp eraturanderung en. Holz als Roh- und Werkstoff,' 24.no 3, pp 87-98, 1966.

Sekino, M., Toishi, K.: Le musee des beaux-arts de l'expc'Xl, Osaka.

Techniques de conservation. Museum'XXIV.pp

67-88,1972.(

SS 020122: Provningsbetingelser - Bestamning av relativ fuktighet hasprovningsatmosfar, Svensk standard.

Stanisforth, S.: Temperature and relative humidity measurement and control innational trust houses. 8th Triennial Meeting. ICOM Committee forConservation, Sydney, pp 915-926, 1987.

SP: Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, Boras,

·SWEDAC: Styrelsen for' Aekreditering oeh Teknisk Kontroll, Bonis.

Takemura, T.: Plastic properties of wood in relation to the non equilibriumstates of moisture content. J. Jap. Wood Res. Soc., 13, no 3, pp 77-81,1967.

Taras, M.A.: Moisture content variation of finished and partly finished woodhomes in the Southeast. For. Prod. J., 17, no 8, pp 60-63, 1967.

Theorells: Exempel p a klimat i museer och bibliotek. Manskligt rum IV. 1982.

Thomassen, - T.: Torkskotarens lilla hartdbok. Teknologisk Institut, Tostrup(Danmark), 1983. .

Thomson, G.: The museum environment. 2nd ed. Butterworths, London, 1986.

Toish i, K., Kenjo, T.: Some aspects of the conservation of works of art inbuildings of new concrete. SIC, Vol 20, pp 118-122, 1975.

Tuttle, F., Franklin, J.: Inst. Bd 200, 1925.



73

.;

UNESCO: Climatology and conservation inmuseums. Museum, vol 13, no 4,Paris, 1960.

Urena, A.E.: The air conditioning and security system of El Grego's "Burialof the Count of Orgaz' in the Church of Santo Toledo. 5th Triennial

Meeting, ICOM Committee for Conservation, Zagreb, p 78, 1978.

Vesanto, A.: Problems with the humidification system at the Handicraft

Museum of Finland. 8th Triennial Meeting, ICOM Committee for. Conservation. Sydney, pp 927-929, 1987.

oVD I : Meteorologische Messungen fur Fragen der Luftreinhaltung.Luftfenchte; vnr 3786 blatt 4. Dusseldorf, 1985.

Vorreiter, L.: Spezifisches Gewicht, Feuchtigkeitsgehalt und Massanderungen

inHolz. Halz, 26i, 89, no 74, pp 1127-1133, 1963.

o Vorreiter, L.: Massanderungen der HOlzer bei verschiedener Feuchte undTemperatur. Holztechnik, 44, no 5, pp 233-241, 1964.

Yokota, T., Goto, K.: The rate of moisture sorption and desorption ofwood.

Bull. For. Exp. Sta. Megura, no 159, pp 45-70. Tokyo, 1963.

o

o



74

LITTERA TUR OM FUKTMATARE OCH FUKTMA TNING

Abbott, NJ.: 'Note on the construction of fibre hygrometers'. Text Res. J, 24, 59-64,

1954

Anderson, J .H . and Parks, G.A . : 'The electrical conductivity of silica gel III thepresence of adsorbed water'. J Phys Chern, 72(10), 3662-3668, 1968

Bell, s.: 'Humidity standards at the NPL-transfer standards for relative humidity',

Environmental Engineering, December (1991) 6-9.

Belt, P .: 'Development of polymeric humidity sensors', pp. 65..,71in Humidity Sensors

and their Calibration (ed, W.H. McGivern). NPL, September 1986

Bennewitz, PoP . :"The Brady array: a new bulk effect humidity sensor' . Measurements

and Data, 104-107, JanlFeb 1972

Bimson, M, and Organ, R.M: 'The safe storage of unstable glass', Museum News 46

(1968) 38-47.

;

Blakemore, C . .and Baker, W : 'Piezo electric moisture analysis', pp. 54-71 in Humidity

. Sensors and theip'·Calibration (ed. W.H. McGivern). NPL, September J9J~p, .

Blakemore, C . and Baker, W : 'Piezo electric moisture analysis', pp. 54-64 in Humidity

Sensors and their Calibration (ed. W.H. M<;:Givern).NPL, Teddington, 1986

Brown, JP.: 'What can psychrometric data tell us?' in Electronic Environmental

Monitoring in Museums, ed. R.E. Child, Archetype Books, Denbigh (1993) 56.

BS 5781: 1992, Measurement and Calibration Procedures, British Standards Institution,

Milton Keynes (1992).

BS 5248:1990, Specification for Aspirated Hygrometer, British Standards Institution,

Milton Keynes (1990, amended 15 January 1993).

BS 4833: 1986. 'Hygrometric tables for use in the testing and operation of environ-mental enclosures'. British Standards Institution, London, 1986

BS 2482: 1992, Specification for Whirling Hygrometer, British Standards Institution,

Milton Keynes (1992).

Buck, A.L.: 'Recent developments in low frost point hygrometry', pp. 72-94 in

Humidity Sensors and their Calibration (ed. W.H. McGivern). NPL, September

1986

Carr-Brion, K .: Moisture Sensors In Process Control. Elsevier Applied SciencePublishers, London, 1986



75

o

o

o

o

Chapman, G.D.: 'Propagation of variance in dew point and psychrometer humidity

gauges', Metrologia 29 (1992) 379-387.

Cr ome r , CsL : 'Instrumentation for monitoring buildings in hot humid climates, 59-65 ..

Field data acquisition for building and equipment energy use monitoring'. NatL Bur.

Standards Report PB 86-19957, 1986

'Daily synoptic weather charts' in Weather Vols 38-48 (1983-93).

Dav y , F.K.: 'Hair humidity elements' in Humidity & Moisture, Vol. 1, ed. A. Wexler,

Reinhold Publishing Corp., New York (1965) 571-573.

Fahlen, P., et al.: Demand Controlled Ventilating Systems-Sensor Tests, SF Report

1992:13, Swedish National Testing and Research Institute, Bonis (1992).

F ritschen , L .J . and Gay , L. w . : Environmental Instrumentation. Springer Verlag, NewYork, 1979 .

Greaves, P.: 'Calibration to salt systems for RH measurement', pp. '95-103 in

HUmidity Sensors and their Calibration (ed. W.H. McGivern). NFL, September

1986

"'.

Greenspan.E: 'Low frost point humidity generator'. J Res, 77A(5),~671-677, ·1973

Green s pan , L.: 'HUmidity fixed points of binary saturated aqueoussolutions' , Journal

of Research of the National Bureau of Standards 81A(l977) 89::96.·'

Hales,JL.: 'Review of calibration methods for humiditysensors', pp. 76-82 in

Humidity Sensors and their Calibration (ed. W.H. McGivern). NPL, September

1986

Hedlin, CiP, and Trofimenkoff, F . W: 'An investigation of the accuracy and response

rate of a lithium chloride heated electrical hygrometer', pp. 627-634 in Humidity

and Moisture: Measurement and Control in Science and Industry, Vol. I (ed. A.

Wexler) Reinhold Publishing Corporation, New York, 1965

Heggemann,R.H.: 'Recent developments in the self-heated lithium chloride dew point

sensors'. Analytical Instruments, 16, 117-120, 1978

Hijikigawa, M, Sugihara, T., Tanaka, J. and Watanabe, M: 'Microchip FET humidity

sensor with long term stability' c Transducers '85, Paper 9.7, pp. 221-224, DSC 10C

9 02 0.5 82 85 , 1 98 5

Hurley, C .W: 'Measurement oftemperaturehumidity and flow \ pp. 43-59 in Field

data acquisition for building and equipment energy use monitoring. Natl Bureau

Standards Report PB 86-199957. Conf8510218-E DE 86-008569, 1986



76

Kulwicki, B.M: <Humidity sensors', Journal of the American Ceramic Society 74

(1991) 697-708.

Lamhert, LB.: 'History of humidity measurement'. Instrument Practice; 19, 128-136,

Feb 1965

Leivers, MF and Letherman, KM: 'The extension characteristics of some materials

used for humidity sensors'. Building Services Eng, 45, 205-210, 1978

Littler, 1.W, Hasegawa, S. and Greenspan, L.: 'Performance characteristic of a bulk

effect humidity sensor'. NBSIR 74-477. Dept of Navy, Office of Naval Research,

Virginia, 1974

Lourence, F.J . and Pruitt, W 0.: <Apsychrometer system for micrometeorology profile

determinations' . J Ap_f)lMeteorol, 8, 492·:498, 1969

Martin, s.: <The control of conditioning atmosphere by saturated salt solutions', pp.

503-507 in Humidity and Moisture Measurement and Control in Science and

Industry, Vol. 3 (ed. A. Wexler), Reinhold Publishing Company.New York, 1965.

McGivern, W.H: 'Humidity sensors and their calibration'. NFL Conf Proc, 17th

September, 1986.

Middleton, .W.E.K and Spilhaus, A.F.: Meteorological Instruments. University of

Toronto Press, Canada, 1953

Middleton, WE.K:, 'The early history of hygrometry'. Q J R Met Soc, 68, 247-258,

1942

Muller, H.G.: 'Humidity sensors from natural materials' in Humidity &Moisture, Vol.

1, ed. A. Wexler, Reinhold Publishing Corp., New York (1965) 574-577.

Nagamito, S., Nitta, T, Kobayashi, T. and Nakano, M: Automatic Microwave Oven

with Humidity Sensing. Microwave Power Symposium, Ottawa, Ontario, Canada,June 1978 .

Nelson, D.E. and Amdur, E.J.: 'The mode of operation of saturation temperature

hygrometers based on electrical detection of salt solution phase transition', pp. 617-

626 in Humidity and Moisture: Measurement and Control in Science and Industry,

Vol. I (ed. AWexler). Reinhold Publishing Corporation, New York, 1965

Nitta T, Terada, Z. and Kanazawa, T.: 'Ceramic humidity senor 'Humiceram' ,

National Technical Report, 24(3),422-435, 1978

Nitta, T., Terada, Z. and Hayakawa, .8.: 'Humidity sensitive electrical conduction of

MgCr204-Ti04 porous ceramics'. J Am Ceramic Soc, 63, 295-299, 1980

Nitta, T.: 'Ceramic humidity sensor'. Ind Eng Chern Prod Res Div, 20, 669-674, 1981



'. ,

77

o

o

o

o

Pragnell, R.F.: 'Review of humidity sensors', pp. 3-11 in Humidity Sensors and their

Calibration (ed, W.H. McGivern). NPL, September 1986

Proudlove, C: 'Environmental monitoring', Conservation News 36 (1988) 10.

Smith, R., et al.: 'An investigation into the deterioration of painted Limoges enamelplaques c. 1470-1530', Studies in Conservation 32 (1987) 102-113.

Spencer-Gregory, H and Rourke, E.: Hygrometry. Crosby Lockwood, London, 1957

Tanner, C.B. and Suomi, V'E: 'Lithium chloride dewcel properties and use for dew

point and vapour pressure gradient measurements'. Trans Am Geophysical Union,

37(4),413-420, August 1956

Turgoose, S ' : 'Post-excavation changes in iron antiquities', Studies in Conservation 27

(1982) 97-101.

Turner, I.K.: Museum Showcases: A Design Brief, British Museum Occasional Papers

No. 29, British Museum, London (1980) 8.

Waller, R . . : 'Temperature and humidity-sensitive mineralogical and petrological

specimens' in The Care and Conservation of Geological Materials, ed. F.M. Howie, .

Butterworth-Heinemann, Oxford (1992) 36-39.

Wexler, A. and Daniels, R.D. : 'Pressure humidity apparatus'. J Res Natl Bureau of

Standards USA, 48(4), 269-274, 1952

Wexler, A. and Hasegawa, s.: 'Relative humidity temperature relationships of some

saturated salt solutions in the temperature range O°C to 50°C'. J Res Natl Bureau of

Standards USA, 53, 19-26, 1957

Wexler, A .: 'Constant humidity solutions' in Chemical Rubher Company Handbook of

Chemistry and Physics, ed. D.R. Lide, CRe Press, Boca Raton (1993) 15:25.

Wexler, A. (ed.).: Humidity and Moisture Control and Measurement in Science and

Industry, Vols 1 and 2. Reinhold, New York, 1965

Wiederhold, P.R. : 'Humidity measurements. Part 2. Hygrometry'. Instrument

Technology 22(8), 45-50, 1975

Wiederhold, P.R.: 'Humidity measurements. Part 1. Psychrometers and per cent RH

sensors'. Instrument Technology, 22(6), 31-37, 1975

Wood, R.C.: 'The. infrared hygrometer - its application to difficult humidity

measurement problems, p p . 492-504 in Humidity and Moisture; Measurement and

Control in Science and Industry, Vol. 1 (ed, A. Wexler). Reinhold PublishingCorporation, New York, 1965



78

World Meteorological Organisation: Guide to Meteorological Instrument and

Observing Practice. World Meteorological Organisation, Geneva, Switzerland, 1971

Yokomizo, Y ., Uno, 8., Harata, M and Hiraki, H.: 'Microstructure and humidity

sensitive properties of ZnCr204-LiZnV04 ceramic sensors'. Sensors and Actuators,

4, 599-606, 1983

t .



79

.0

o

o

o

LITTERATUR OM KLIMAT I MUSEER

Anon : 1981. Control of atmospheric sulphur dioxide in air conditioned buildings.

Technical Report (M & E) TR 70. London: Department 0'[ the Environment,

.Property Service Agency.

Ashley-Smith J, and AJ Moncrieff: 1984. 'Experience with silica gel for controlling

humidity in showcases.' 7th Triennial Meeting, ICOM Committee for Conservation,

Copenhagen, pp. 84.17.1-84.17.5.

Baer , NS., and P.N. Banks: 1985. 'Indoor pollution: Effects on cultural and historic

materials.' International Journal of Museum Management and Curatorship, Vol. 4,

pp.9-20 .

Baer, NiS; and P.N Banks: 1987. 'Environmental standards.' International Journal of

Museum Management and Curatorship, Vol. 6, No.2, pp. 207-209.

Brand, R .C. : 1980. 'High-humidity buildings in cold climates- a case history.'

Durability of Building Materials and Components, ASTM STP691, PJ. Seredaand

G.G. Litvan, eds., pp. 231-238. Philadelphia: American Society for Testing and

Materials. . I .,'

Brommelle, NS.: 1964. 'The Russell and Abney report :o~ 'the action of light on

watercolors. '. Studies on Conservation, Vol. 9, pp.748-752" ':..

, ',. . , ...: e: r " - J . )1.. ~ I •. ; ; .• • ' ,.

Cass, C.R.: 1988. Personal communication based.ionjhe. measurement' programbetween August 18-22.

Cass, G.R., JR. Druzik, D. Grosjean, W.W . Nazaroff P.M Whitmore, and C.L

Whittman: 1988. 'Protection of works of art from photochemical smog.'

Environmental Quality Laboratory Report 28, California Institute of Technology,

Pasadena. Condren) S.l. 1982. 'Vapor retardants in roofing systems: When are they

necessary?' Moisture Migration in Buildings, ASTM STP 779, pp. 5-27, eds. M.

Lieff and H.R. Trechsel. Philadelphia: American Society for Testing and Materials.

Crawley, D.E., LS. Wong, and J.M Cantrell: 1985. Energy redesign of the Hirshhorn

museum and sculpture garden. PNL~SA-13041. Oak Ridge, TN: U.S. Department of

Energy, Office of Scientific and Technical Information.

Demars, Y., and Y Buck: 1982. 'Water vapor diffusion through insulated, masonry

building walls.' Moisture Migration in Buildings, ASTM STP 779, eds. M. Lieff

and H.R. Trechsel, pp. 110-120. Philadelphia: American Society for Testing and

Materials.

Eastlake, CiT; M Faraday, and W. Russell: 1850. Report on the protection by glass ofthe pictures in the National Gallery. House of Commons, May.



80

Eyre, D., and D. Jennings:. 1983. Air-vapor barriers: A general perspective and

guidelines for insulation, 4th ed.Ontario, Canada: Energy, Mines and Resources.

Feilden, B.M: 1982. Conservation of historic buildings, pp. 169-322. London:

Butterworths.

Gibbens, HR., D. Pope, and R.L Moss: 1985. Removal of sulfur dioxide from a

simulated museum atmosphere using carbon filters. PB87-125704. Springfield, VA:

U.S. Department of Commerce, National Technical Information Service.

Glaser, H .: 1953. Journees Internationales des Gas et Materiaux Humides, June, pp.

103-116.

Gradel, I.E., and R. McGill: 1986. 'Degradation of materials in the atmosphere.'

Environ. Sci. & Technol., Vol. 20 pp. 1093-1100.

Guichen, G., and V. Gai: 1984. 'Controle du climate autour de 197 instruments de

musique.' 7th Triennial Meeting ICOM Committee for Conservation, Copenhagen,

pp. 84.17.19-84.17.25. .

Hackey, s.: 15184.'The distribution of gaseous air pollution within museums.' Studies

in Conservation, Vol. 29, pp. 105-116.• • " "1 • •

Hisham, M W.M, and D. Grosjean: 1~89.' Air pollution in southern California

museums: Nitrogen dioxide, peroxyacetyl nitrate, nitric acid, and chlorinated

hydrocarbons.' Final Report to the Getty Conservation Institute, July.

IES: 1981. IES lighting handbook - application. New York, NY: Illuminating

Engineering Society of North America.

LaFontaine, R.H: 1979. Environmental norms for Canadian museums, art galleries,

and archives. Technical Bulletin No.5. Ottawa, Canada: Canadian Conservation

Institute.

Ligocki, MP., HI.H. Liu, G.R. Cass, and w : John.: 1989a. 'Measurements of particle

, deposition rates in some Southern California museums' Submitted to AerosolScience and Technology, California Institute of Technology, Pasadena.

Ligocki, MP., LG. Salmon, T Fall, Me. Jones, W W. Nazaroff and G.R. Cass: 1989b.

•Characteristics of airborne particles inside southern California museums.'

Manuscript in preparation.

Lull, W'P; and L.E. Merk: 1982. 'Lighting for storage of museum collections:

Developing a system for safekeeping of light-sensitive materials.' Technology &

Conservation, No.2, pp. 63-71.

Macleod, K.J: 1978. Museum lighting. Technical Bulletin No.2. Ottawa, Canada:

Canadian Conservation Institute.



81

o

o

o

Miura, S.: 1987. 'Temperature and humidity in a large glass showcase for a temple

hall.' 8th Triennial Meeting, rCOM Committee for Conservation, Sydney, pp. 887-

900.

Nazaroff WW; and G.R. Cass: 1986. 'Mathematical modeling of chemically reactive

pollutants in indoor air.' Environmental Science and Technology, Vol. 20, pp. 924 -934. ..

NRC : 1986. Preservation of historical records. Washington, DC: National Research

Council, National Academy Press. "

Padfield, T .: 1966. 'The control of relative humidity and air pollution in show-cases

and picture frames.' Studies in Conservation, Vol. 2, pp. 8-30.

Parmar, S'S; and D. Grosjean: 1989. 'Removal of air pollutants from museum display

cases.' Final Report to the Getty Conservation Institute, July.

Pearson, C: 1979. 'Light-deterioration and control. Unesco Regional Seminar on the

Conservation ,of Cultural Materials in Humid Climates, Canberra College of

Advanced Education.Australia, pp. 29-35.

Ramer, B.: 1984. 'The development of a local humidity control system.' International

Journal of Museum Management and Curatorship, \101.3, N o . 2~pp. 183-191.

.,.j.

, ,

Readings, A.: 1983. '~A control philosophy for the economical air conditioning of

museums andgalleries.' BUIlding Services Engineering Research' and Technology,Vol. 4, pp. 97~105. '

Schweizer, F .: 1984. 'Stabilization of RH in exhibition cases: An experimental

approach.' 7th Triennial Meeting, rCOM Committee for Conservation, Copenhagen,

pp.84.17.50-84.17.53.

Shaver, C.L., G.R. Cass, and J.R. Druzik: 1981. 'Ozone and the deterioration of works

of are Environ. Sci. & Technol., Vol. 17, pp. 748-752.

Shaw, c . r . , D.M Sander, and G.T. Tamura: 1973. 'Air leakage measurements ofexterior walls of tall buildings.' ASHRAETransactions, VoL 79, Part 2, pp.40-48.

Stallings, MD., and JL Rykiel: 1980. 'An energy management program for cultural

institutions: Assessing energy utilization and establishing conservation procedures.'

Technology & Conservation, April, pp. 48-52.

Stolow, N.: 1977. 'The microclimate: A localized solution.' Museum News

November/December, pp.52-63.

Stolow, N: 1987. Conservation and exhibitions: Packing, transport, storage andenvironmental considerations. London: Butterworths.



82

Thomson, G.: 1964. 'Relative humidity-variation with temperature III a case

containing wood.' Studies in Conservation, Vol. 9, pp. 153-169.

Thomson, G.: 1984. 'Specification and logging of the museum environment.'

International Journal of Museum Management and Curatorship, Vol. 3, No.4, pp.

317-326.

Ucar, M, and G.c. Doering: 1980. Energy conservation in museums, PB81-229304.

Springfield, VA: U.S. Department of Commerce, National Technical Information

Service.

Ucar, M, and G .C . Doering: 1983. 'Energy conservation in museums and historic

buildings.' ASHRAE Journal, August, pp. 32-37.

Weintraub, S .: 1980. A new design for a low maintenance silica gel system for the

control of relative humidity in a sealed case. ' Conservation within HistoricBuildings, IIC Congress, Vienna, pp. 55-56.

Weiss, SiE: 1977. Proper exhibition lighting: Protecting collections from damage.'

Technology & Conservation, No.2, pp. 20-25.

Wexler, A _ : Humidity and Moisture, Reinhold Pubishing Co. New York (1965)" •• , • • - I •

Whitmore, P.M, and G.R. Cass: 1989. 'The fading of artists' colorants by exposure to

atmospheric nitrogen dioxide.' Studies inConservation, Vol. 34~pp. 85-97.

Whitmore, P.M, G_R. Cass, and JR. Druzik: 1987. 'The ozone fading of traditional

natural colorants onpaper.' Journal of the American Institute for Conservation, Vol.

26, pp. 45-58.



83

LITTERATUR OM FUKT I ORGANISKT MATERIAL

(HUVUDSAKLIGEN TRA)

Armstrong L.D. and Christensen G.N: Influence of Moisture Changes on Deformation

of Wood under Stress, Nature No. 4791, 1961

Becker Hand NoackD: Studies on Dynamic Torsional Viscoelasticity of Wood, Wood

Science and Technology, Vol 2, 1968

Bender, F : Dimensional stabilisation of wood, Publ. Dept. For. Can. No. 1087 (1964),

pp. 9.5 refs.

oBergemann, H F .: Lexikon der Nutzholzer, (Encyclopedia .of (the World's)

commercial timbers), Verlag Emrni Kittel, Merind 1963,2 vols each pp. 528 (G) (a

volume of illustrations to follow).

oBerthold, K, et al . : Lexikon der Holztechnik, V.E.B. Fachbuchverlag, Leipzig 1964,

pp.860.

Brazier, J. K, and Franklin, G. 1.: 'Identification of Hardwoods - A microscope key,'

BulLfor. Prod. Re.s. London, No. 46 (1961), pp.99 +~9Pl;1otQmicrographs) j -, ... ~,

Brown, W . H.: Introduction to the seasoning oftimber; Pergamon Press, Oxford 1965,

pp.178. ... ',\

Browning, B. 1. (Ed.): The chemistry of Woo((irifer~dencePublishers, New York. 1963.

Bryant, B. S.: 'The chemical modification of wood from the point of view of wood

science and economics', For. Prod. J., 16 (1966) no. 2, 20-27.29 refs.

o Bucksch, H: Ho1z-Worterbuch, Bd. I. Deutsch-English (Dictionary of wood and wood

working practice. Vol. I German-English), Bauverlag G.M.B.H., Wiesbaden, and

Pitman and Sons Ltd., London 1966, pp. 461.

o Caperson, G.: 'Der Struktur von Gegenwirkungholz' (The structure of r1eactionwood),Svensk. Papp. Tidn., 68 (1965) No. 16, 534-544. 143 refs. (G).

C a s in, R.F.: 'Chemical treatment minimises the cracking of wood carvings" Report

Wood Pres. Division For. Prod. Res. Inst. College Laguna, (1966) No.2, 1, 6-7, 10.

Christensen G.N and Kelsey KE.: Die Geschwindigkeit der Wasserdampfsorption

durch Holz, Holz aIs Roh- und Werkstoff, Heft 5, 1959

Dinwood i e , J M : 'Growth stresses in timber - A review of literature', Forestry, 39

(1966) No.2, 162-170.38 refs.



84

Droin et al: Modeling the kinetics of moisture adsorption by wood; Laboratoire des

Materiaux et du Genie Chimique, Saint-Etienne, 1986

Du Toil, A. J.: 'Probable causes of compression wood formation', Bosb. Suid. Afr.,

No.4 (1964), 25-35. Westing, A. H., 'Formation and function of compression wood

in gymnosperms', Bot Ref., 31 (1965) No.3, 381-480, 23 pp. of refs.

Duff, J E .: A probe for accurate determinations of moisture content of wood products

in use, U.S. For. Ser. Res. Note U.S. F.P.L. Madison No. FPI, 0142 (1966), pp. 10.

Eades, B . w . : 'Readsorption of moisture by wood', Timb. Tr. J. Ann. (Spec. issue

1963) 93-95,99.

Erhardt, D., Von Endt, D., and Hopwood, W: 'The comparison of accelerated aging

conditions through the analysis of extracts of artificially aged paper' in Preprints of

Papers Presented at the 15th Annual Meeting. American Institute for Conservation,Washington (1987) 43-55.

Eriksson, L., and Noren, B.: 'Der Einfluss von Feuchtigskeitsanderungen auf die

Verformung von Holz bei Zug in Faserrichtung" (The effect of moisture changes on

the deformation of wood in tension in fibre direction), Holz als Roh- und Werkstoff,

23 (1965) No. 5, 201-2~9. 26 refs. (G)

Erteld, w . , Mette, H J, and Achterberg, w . : Defects in wood, Leonard Hill (Books)

. Ltd., London 1964, pp. 76 + 188 plates (G., Russ., E.)

Farmer, R. H: Chemistry in the utilisation of wood, Pergamon Press, Oxford 1967, pp.

193. '

Fukuymama, M: '(Physical and mechanical properties of wood related to drying

stresses)', Sci. Rep. Kyoto Prefect Univ. (Agrie.), No. 14 (1962), 87-91, 93-98.

(Jap.)

Garlick, G.: 'Structure and its relationship to utilisation', J. Inst. 'Wood Sci., No. 14

(1965),3-17.

Graminski, E.L. , Parks, E.J, and Toth, E.E. : 'The effects of temperature and moisture

on the accelerated aging of paper" NBSIR 78/443, prepared for the National

Archives and Records Service by the Polymer Division, Institute for Materials

Research, National Bureau of Standards, US Department of Commerce, March1978. '

Grossman, P. U A.: 'Research on the rheology of wood' (conducted by the Division of

Forest Products of the Commonwealth Scientific and Industrial Research Org.

Australia), Holzforschung, 17 (1963) No.5, 146-149.20 refs.



85

o

o

o

o

Hansen, B.P,. Lee, S.N, and Sobel, H.: 'The effects of relative humidity on some

physical properties of modem vellum: implications for the optimum relative

humidity for the display and storage of parchment', Joumal of the American

Institute for Conservation 31 (1992) 325-342.

Hart, C. A.: 'Principles of moisture movement.in wood', For. Prod. J. (1964) No.5,207-214. 18 refs.

Hearmon R.F.S. and Paton 1M: Moisture Content Changes and Creep of Wood,

Forest Products Journal Vol XV, 4, 1961

Hergt, H. F. A., and Christensen, C. N: Variable retention of water by dry wood, J.

Applied Polymer Science, 9 (1965),2345-2361.

Hughes, F. E.: 'Tension wood. A review of literature', Forestry Abstracts,

Commonwealth Forestry Institute Oxford, 26 (1965) Nos. 1,2.95 refs.; . : . . , :

lanazzi, F. D., et al.: Technical and economic considerations for an irradiated wood-.

plastic material, Final Report No. TID-21434 Div. of Technical Info; U.S.A. Atomic

Energy Commission 1964, pp. 93.

James, W. L: Electric moisture meters for 'Wood, U.S. For. Servo Res. Pap. U.S. For.

Prod. Lab. No. FPL-08, ¥adison 1963, pp, 24. 28 refs.'

jane, F. w . : The structure of wood, Adamand Charles Bla,c~, ~ondotl1962.i .,:,-,

Kelsey, K. E .: A critical review of the relationship between the shrinkageand structure

of wood, Div. For. Prod. Technol, Pap. For. Prod. Australia. No. 28 (1953), pp. 35,

ca. 100 refs.

Kollmann, F., Schneider, A ., and Teichgrdber, R.: 'Untersuchungen tiber die

Erwarmung, Verwolbung und Trocknung holzerner Bildtafeln 'bei starker

Beleuchtung' (Investigations on the heating-up, warping and drying of wooden

picture panels illuminated with high intensities), Holz als Roh- und Werkstoff; 19

(1961) No.2, 41-47. (0)

Koslik, C . J: Bibliography of wood moisture relations, Oregon For. Research Centre,

Corvallis, 1960, pp. 35.

Kurschner, K. : 'Betrachtungen zum gegenwartigen Stand der chemischen

Holzforschung (The present state of research illwood chemistry), Holzforschung,

18 (1964) No.3, 65-76..

Laos, W. E: 'A review of methods for determining moisture content and density of

wood by nuclear radiation techniques', For. Prod. J. , 15 (1965) No.3, 102-106.22

refs.



86

Low, A. J: Compression wood in conifers - a review of literature, Commonwealth

Agricultural Bureaux, Farnham Royal, Bucks, England, 1964, Vol. 25, Nos. 3 and 4.

87 refs.

Marcon, P.J.: tShock, vibration, and the shipping environment' , Art in Transit: Studies

in the Transport of Paintings, ed. M.F. Mecklenburg, National Gallery of Art,Washington (1991) 121-137

Mecklenburg, MF., and Tumosa, Cs.: 'Mechanical behavior of paintings subjected to

changes in temperature and relative humidity' in Art in Transit: Studies in the

Transport of Paintings, e.d. M.F. Mecklenburg, National Gallery of Art, Washington

(1991) 173-216.

Millet, R. s.. Wood Seasoning, F.P.L. Tech. Note For. Prod. Lab. Can. No. 20 (1961),

pp. 23. 2 refs.

. .Moisture meters for timber, F.LRA. Technical report. Furniture Industry Research

Association London No.7 (1962), pp. 29.

Moren, R .: 'Dimensional.stabilisation of Plywood and Veneer', Wood, 31 (1966) No.

8,40-44.

Moren, R . E .: Some practical applications of polyethylene glycol for the stabilisation

and preservation of wood, Technical Information M. Och Domsjo Aktiebolag

Omskoldsvik No. 821964, pp. 49. 47 refs .

.Morton, WE. , and Hearle, J. W'S» : Physical Properties of Textile Fibres, Heineman,

London (1975).

Nikitin, N'L: (Chemistry of cellulose and wood), Izdatel'stvo Akademii Nauk SSSR,

MoscowlLeningrad 1962, pp. 711, c. 1800 refs. (Russ.) Publ. in English: Davey,

New York 1966.

Onodera, S; Sakamoto, S; and Sawada, s.: Determination of wood moisture content

by neutron scattering', J. Jap. Wood. Res. Soc" 12 (1966) No.1, 1-5.5 refs.

Ostrem, F.E., and Godshall, WD.: 'An assessment of the common carrier shipping

environment', General Technical Report FPL 22, Forest Products Laboratory,

USDA, Madison (1979).

Panshim, A. J., and De Zeeuw, C: Textbook of Wood Technology, 2nd ed. McGraw-

Hill, New York 1964.

'Path of movement of liquids through wood' Extr. from Rep. Commonwealth Science

Industr. Res. Organ. Aust. (1960/61), 56-57.



87

o

o

o

o

Per em , E.: Tension wood in Canadian hardwoods, Publ. Dep, For. Can. No. 1057,

1964, pp. 38.13 refs. Siebers, A. M., 'The detection of tension wood with

fluorescent dyes" Stain Technology, 35 (1960) No.5, 247-251.

(Physical properties of wood) Perspektivy zakladnehov yskumu dreva slovenske

Vydavatelskvo Technichej Literaturz, Bratislava 1965, pp. 233-372 (Slovak.,RUSS.).

Rate of moisture absorption and loss, Extr. from Rep. Div. For. Prod. Res., London

1963 (l964)~ 32-33.

Rudman, P .: 'Fine structure of wood' , Nature, 208 (1965), No. 5005, 55-56.

Samuelsson, A., and Soderstrom, 0.: Measurements of Surface Emission Factors in

Wood Drying, Tratek 9409046, Stockholm 1994

Sandermann, w . , and Schmitz, G.: 'Versuche zur Identifizierung von Holzarten mit

chernischen und physikalisch-chernischen Schnelltesten' (Experiments on' the

identification of wood species by rapid chemical and physicochemical tests), Holz

als Roh- und Werkstoff; 24 (1966) No. 10,498-502 (G).

Schalck J .: 'Schommelingen in· het vochtgehalte van luchtdroog hout. en hun

samenhang met ..de atmosferische omstandigheden' (Variations <in;the .moisture

content of air-dry wood in relation to atmospheric .conditions), Meded, Lab.

Houttechnol. Gent, No. 16 (1962) pp. 20 (D).

Schniewind, A. P.: 'On the nature of drying stresses in wood', Holzforschung, 14'

(1960) No.6, 161-168.34 refs.

S co tt, D .: 'Bronze disease: a review of some chemical problems and the role of relative

humidity', Journal of the American Institute for Conservation 29 (1990) 193-206.

Seborg, R. M, Tarkow, H, and Stamm, A. J .: Modified wood, Rep. U.S. For. Prod.

Lab. No. 2192 (rev.) Madison, pp. 25. 59 refs.

Seikel, M K ., et al.: 'Chemitaxonomy as an aid in differentiating wood of Eastern andWestern \Vhite Pine: Arner. 1 .n«, 52 (1965) No. 10, 1046-1049.

Skaar, c.: Analysis of Methods for Determining the Coefficient of Moisture Diffusion

in Wood, Journal ofFPRS, 1954

Skaar, C: 'Some factors involved in the electrical determination of moisture gradients

inwood', For. Prod. 1., 14 (1964) No.6, 239-243.6 refs.

Skaar, C . : Wood-Water Relations, Springer, Berlin, 1993



88

Soares Barreto, L.: 'Equilibria higroscopico de la madera en interior de los edificios en

Mozambique' (Equilibrium moisture content of wood in the interior of buildings in

Mozambique), Boletin de Instituto de Investigacao Cientifica de Mozambique,

Lourenzo Marques (1964/1965) No.4, 105-113. (Spanish)

'Sorption studies dimensional changes', Extr. from Rep. Fol, Prod. Aust. 1961162

(1962), 14-15.

Stamm, A. J. : Wood and cellulose-liquid relationships, Tech. Bull. N.C. Agric, Exp.

Sta. No. 150 (1962), pp. 56. 152 refs.

Stamm, A. J .: 'Movement of fluids in wood. Part I Flow of fluids in wood. Part II

Diffusion', Wood Sci. Technol., 1 (1967), 122-141,205-230.

Stamm, A. J .: Wood and cellulose science, Ronald Press, New York 1964, pp. 549.

Stevens, W C: 'The thermal expansion of wood' , Wood, 25 (1960) No.8, 238-239.

Stevens, WcThe transverse shrinkage of wood', For. Prod.J., 13 (1963) No.9,

386-389. 9 refs. '

Takanashi, A., and Ono, N : 'Measurement of internal stresses in wood by using a

photoelastic stress meter. 1. On Shrinkage stresses', J. Jap.: Wood. Res. Soc., 12

(1966) No. 2,67-70.

The moisture content of timber in use, Leaflet For. Prod. Res. London No.9 (rev.)1963-,pp. 3, 1 ref.. ..

'Timber seasoning. Collapse and recovery (I) factors affecting collapse (II) theory of

collapse', Rep. For. Prod. Aust. 1963/64 (1964) 39-40.

'Timber seasoning. Dimensional stabilisation', Extr. from Rep. For. Prod. Aust.

1961/62 (1962),26.

'Timber seasoning collapse and recovery', Extr. from Rep. For. Prod. Aust., 1965/66,

(1966),48.

'Timber seasoning. Wood-water relations', Extr. from Rep. For; Prod. Aust. 1962/63

(1963).39-40.

Titmuss, F. H.: Commercial timbers of the world, 3rd ed. (enlarged) Technical Press

Ltd., London 1965, pp. VIII, 277, 34 photomicrographs, 104 refs.

Van Wijk; J H.: 'The importance of the moisture content of wood', Bosb. Suid. Afr.

No.2 (1963)



, , 1 " " ;( , : < ,;_ . '. ,

.' - .'

89

o

o

o

o

Vorreiter, 1.: 'Wassermechaniken und temperaturelastischen Massanderungen, Indices

und Krafte der Holzer' (Hygromechanics and thermoelastic dimensional changes,

indices and forces of woods), Holz, 1965, pp. 56 (G)

Vorreiter, 1.: '(Dependence of wood swelling on wood dimensions and temperature)',

Holz, 1965 (11), 8-9.22 refs. (G)

Waller, R.: 'Pyrite oxidation studies', CCINewsletter (1989) 10.

Wardrop, A. E., and Addo-Ashong, F. W: The anatomy and fine structure of wood in

relationship to its mechanical failure, Repr. from Tewkesbury Symposium on

Fracture 1963 (1964), 169-200.47 refs.

'Wetting of wood', Rep. Timb. Develop. Ass. London 1960 (1961), 30-31

Wijesinghe, 1. C . A.: 'The differential shrinkage of wood', Ceylon For. (n.s.) 4 (1960)

No.3, 281-285. 9 refs. Longitudinal shrinkage of wood, Rep. U.S. For. Prod. Lab.

Madison, No. 1093, 1960 (rev), pp. 10, 13 refs.,.,

Wolters, C., and Kuhn,' H: 'Behaviour of painted wood panels under strong

illumination', Studies in Conservation, 7 (1962), 1-9.

'(Wood-synthetic resins)" Wood Ind. Tokyo"20 (1965) No.1, 1:-54.many refs. (Jap.) .

Yamata, T., et al.: '(Short manual on wood mechanics L Static viscoelasticity of

wood)', Wood Res., Kyoto No. 34 (1965), 205-228, 106 refs. (Jap.)

Yao, J: 'A new approach to the study of drying diffusion coefficients of wood', For.

Prod. J., 16 (1966) No. 6,61-69.

Youngs, R. 1.: Influence of modem physics on the properties of wood and their

evaluation, ASTM Special Technical Publication, no. 373, Philadelphia 1965, 90-

100. 45 refs.

Youngs, R. 1.: 'Present methods of drying and conditioning wood for use', Economic

Botany N.Y., 21 (1967) no. 1,46-50.

Youngs, R. 1.: 'Recent progress towards an understanding of physical and mechanical

properties of wood' , For. Prod. J., 11 (1961) No.5, 214 225.



1 :< i

.t .

. .~

Documents

RF i Museer Och Museimagasin