Årsredovisning 2018...museer (SMM). Redovisningen sker därför mot förordning (2007:1198) med instruktion för Statens maritima museer och Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende

ÅRSREDOVISNING 2018 · STATENS MARITIMA OCH TRANSPORTHISTORISKA MUSEER · 1

Årsredovisning 2018

Årsredovisning 2018 för Statens maritima och transporthistoriska museer Dnr 2.2-2019-226

Layout: ETC Redaktör: Karin Andersson Textbearbetning: Cecilia Ryberg

Bildurval: Cecilia ErikssonFotografer: Susanna Allesson-Nyberg, s. 33, FredrikBlomqvist, s. 38, Mikael Dunker, s. 14, 20, Johanna Finne, s. 44, Anneli Karlsson, s. 4, 8, 10, 11, 16, 17, 18, 33, 34, 35 övre, 42, 47, 50, 51, Oliver Lindkvist, s. 12, 15, 19, 21, 49, Maria Ljunggren, s. 42, Anders P Näsberg, s.31, Henrik Reuterdahl s. 30 övre, 35 nedre, 36, Helena Skärström, s. 40, Hans Sjögren, omslag, Anders Wiss, s. 37, Gunnar Åkerberg, s. 30 nedre. 3D-modell: Jim Hansson/Ingemar Lundgren, s. 41.

Omslag: Järnvägsmuseet har sedan många år erbjudit resenärer att uppleva en tågresa som på 1940–50-ta-len. Konceptet går under namnet Årgångståget, där ett elektriskt lok står för dragkraften och vagnarna består av 1:a och 2:a klass samt en vacker restau-rangvagn. ”Cronstedts vagn”, döpt efter SJ:s general-direktör, är vackert utsmyckad med intarsiakonstverk av konstnären Ewald Dahlskog. Vagnen byggdes i en serie om tre och det var SJ:s första helt elektriska restaurangvagn. Den har kök och två matsalar med tillsammans 48 sittplatser. Ro3b 3749 byggdes av Kalmar Verkstad 1946 som en svetsad stålvagn.

Förord 4Organisation 5Resultatredovisning 6

Fördelning av kostnader och intäkter 6Kvalitetsmätning 6Läsanvisning 6

1 Förvaltning av och nyförvärv till samlingarna 71.1 Vårda och bevara samlingarna 81.2 Nyförvärv till och ny kunskap

om samlingarna 122 Tillgängliggörande av samlingar och kunskap 13

2.1 Besöksutveckling 142.2 Nya utställningar på museerna 152.3 Digital förmedling 162.4 Pedagogisk verksamhet 172.4.1 Visningar och program 172.4.2 Pedagogisk verksamhet för skolelever

och lärare 202.5 Magasinsvisningar 212.6 Fördjupande tabeller 22

3 Stödja och samverka med museer och ideella organisationer 293.1 Inkomna ärenden, arkiv och bibliotek 303.2 Regionala och lokala museer 303.3 Forum, branschdagar och samverkan

med föreningar 303.4 Vänföreningar och samverkan

i museiverksamheten 323.5 Fördjupande tabell 32

4 Kulturhistoriskt värdefulla fartyg och fordon 334.1 Museifartyg 344.2 Museitåg 354.3 K-märkning av yrkesfartyg och fritidsbåtar 374.4 T-klassning – undantag för äldre fartyg 384.5 Fartygsstöd – bidrag till kulturhistoriskt

värdefulla fartyg 385 Ökad kunskap 39

5.1 Övergripande 405.2 CEMAS – Centrum för maritima studier 415.3 Marinarkeologi 415.4 Vasaforskning 42

6 Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete 43

7 Undersökningar, utredningar och andra tjänster 457.1 Uppdragsarkeologi 457.2 Museibutikerna 46

8 Verksamhet för den unga publiken 479 Tillgänglighet för personer med

funktionsnedsättning 4810 Åtgärder för att nå nya besökare 49

11 Effekter av fri entré 5212 Sveriges militärhistoriska arv 5313 Arbetsrättsliga villkor vid upphandling 5514 Samarbete för kultur till fler 5615 Moderna beredskapsjobb i staten 5716 Kompetensförsörjning 5817 Upphandling 6018 Miljöledning 61Finansiella delar 62

Innehåll

4 · STATENS MARITIMA OCH TRANSPORTHISTORISKA MUSEER · ÅRSREDOVISNING 2018

Förord

Statens maritima och transporthistoriska museer vill vidga människors världsbild genom kunskap som förändrar, oförglömliga upplevelser och engagemang. Vi menar att vårt ansvarsområde – det maritima och transporthistoriska kulturarvet – lämpar sig särskilt väl för detta.

I årsredovisningen berättar vi hur vi har uppfyllt vårt uppdrag – att bevara, utveckla samt bygga upp kunskaperna om det maritima och transporthistoriska kulturarvet. Det ger en bild av bredden, omfattningen och betydelsen av vår verksamhet och är ett bra tillfälle att reflektera över vad vi har åstadkommit.

Under 2018 besökte närmare två miljoner människor från Sverige och övriga världen tre av våra fyra museer, Vasamuseet, Sjöhistoriska museet och Marinmuseum (Järnvägsmuseet är stängt för renovering). Våra besökssiffror ställer krav på att vi fortsätter ge besökarna kunskap och upplevelser, vilket våra medarbetare arbetar engagerat och framgångsrikt med. Våra museer har betydelse för bildning och utbildning i dess olika former men också för besöksnäringen och Sveriges internationella relationer.

Under 2018 har vi fortsatt att samverka och samarbeta med andra myndigheter, kommuner och privata aktörer. I Karlskrona har vi arbetat med att stärka kopplingen mellan världsarvet och Marinmuseum. På Sjöhistoriska museet invigdes i början av året utställningen Jag räddar liv som är ett samarbete med Kustbevakningen och Sjöräddningssällskapet. Utställningen berättar om räddningsinsatserna på Medelhavet och vidgar därmed det maritima perspektivet.

Kunskap om det maritima och transporthistoriska kulturarvet är grunden för vårt uppdrag. Forskningen är därför en viktig och integrerad del i vår verksamhet. Vi har flera forskningssamarbeten, bland annat med Stockholms, Uppsala och Göteborgs universitet. Våra marinarkeologer har genom sina dykningar och sin forskning en naturlig roll i uppbyggandet av VRAK – Museum of Wrecks – den nya museiarenan om Östersjöns världsunika, fascinerande och okända kulturarv som vi planerar inviga i anslutning till Vasamuseet 2020. Forskning är också nödvändig för bevarandet av skeppet Vasa där en av våra större utmaningar för framtiden är ett kommande byte av stödstrukturen för skeppet.

Den 1 januari 2018 inordnades Järnvägsmuseet och de transporthistoriska samlingarna i vår myndighet. Under

året har vi fokuserat på att föra samman våra verksamheter, som har mycket gemensamt och som kan lära av och samverka med varandra. Det har också inneburit utmaningar, inte minst ekonomiska, och dem kommer vi behöva fortsätta arbeta med framöver. Myndighetens vidgade uppdrag framgår nu också tydligt av att vi sedan den 1 januari 2019 har ett nytt namn. Vi ser nu särskilt fram emot den planerade renoveringen av lokalerna och skapandet av nya utställningar på Järnvägsmuseet i Gävle.

Vi är väl rustade för att fortsätta arbeta med det maritima och transporthistoriska kulturarvet och ta ytterligare steg mot vår vision att vidga människors världsbild – genom kunskap, upplevelser och engagemang.

Leif GrundbergÖverintendent och chef för Statens maritima och transporthistoriska museer


PROJEKT VRAK– MUSEUM OF

WRECKS

Marinarkeologiskt museumBesöksutveckling

JÄRNVÄGSMUSEET

Museienhet

Tågtrafikenhet

SamlingTransporthistoria

Samordnat verksamhetsstöd

Organisation

Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) är en statlig myndighet som arbetar med att bevara, utveckla och öka kunskapen om det maritima och transporthistoriska kulturarvet. SMTM driver och utvecklar Marinmuseum i Karlskrona, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm samt Järnvägsmuseet i Gävle. Vid SMTM arbetar cirka 220 personer. Verksamheten ska

vidga människors världsbild och vara en angelägenhet för alla i samhället. SMTM:s hörnstenar är kunskap som förändrar, oförglömliga upplevelser och engagemang. SMTM är miljöcertifierade enligt ISO 14001:2015.

SMTM har organiserat verksamheten enligt följande uppdelning:


Resultatredovisning

Fördelning av kostnader och intäkter

Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) delar in verksamheten efter visionens tre hörnstenar. Hörnstenarna är:

• Kunskap: Vi utvecklar kunskap för nya perspektiv och insikter som förändrar

• Upplevelser: Vi skapar oförglömliga och inkluderande upplevelser i hela landet

• Engagemang: Vi utvecklar de bästa och mest engagerade ledarna och medarbetarna

Indelningen används för verksamhetsplanering, budget och utfall. Hörnstenen kunskap omfattar arbetet med att förvalta samlingarna och samverkan med forskningssamhället och civilsamhället. Hörnstenen upplevelser omfattar tillgängliggörandet av samlingarna och den publika verksamheten på museerna samt på fartyg och fordon. Hörnstenen engagemang omfattar de stödjande funktionernas arbete. Indelningen började användas för budgetåret 2017, därför finns inga jämförelsetal för tidigare år med i tabellen nedan. I enlighet med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag fördelas myndighetens totala kostnader och intäkter enligt samma indelning.

(tkr) 2018 2017

Kostnader Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader Intäkter av anslag Övriga intäkter

Kunskap 74 081 21 691 5 296 31 525 10 841 4 285

Upplevelser 188 905 48 413 183 069 108 514 34 599 177 524

Engagemang 112 981 104 411 7 637 171 849 78 475 7 390

Summa 375 967 174 515 196 002 311 888 123 915 189 199

Kvalitetsmätning

Enligt SMTM:s regleringsbrev ska myndigheten definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna på verksamheten. Det finns olika typer av kvalitet, och i vårt arbete med kvalitativa aspekter använder vi oss framförallt av processkvalitet och resultatkvalitet. Det finns olika sätt att mäta kvalitet på, exempelvis genom brukarperspektiv (t.ex. besöksundersökningar) eller självvärdering, och vi har i olika delar av verksamheten använt olika metoder. Dessa presenteras under respektive avsnitt. Kvalitetsbedömningarna har varit en viktig del i arbetet med att ta fram nya prestationer, förändra eller förädla de befintliga.

Läsanvisning

SMTM benämndes fram till och med 2018 Statens maritima museer (SMM). Redovisningen sker därför mot förordning (2007:1198) med instruktion för Statens maritima museer

och Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens maritima museer (Ku2017/02582/LS). På vissa ställen i resultatredovisningen benämns därför myndigheten SMM.

Resultatredovisningen disponeras efter de uppgifter som myndigheten getts i förordning (2007:1198) med instruktion för Statens maritima museer (avsnitt 17), samt de återrapporteringskrav som regeringen har angivit i Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens maritima museer (avsnitt 8-15). Därefter redovisas kompetensförsörjningen i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och sist de områden som vi bedömer relevanta för en rättvisande redovisning av vår verksamhet (avsnitt 1718).

Inordnandet av Järnvägsmuseet och de transporthistoriska samlingarna i myndigheten innebär att myndighetens verksamhet har haft större omfattning under 2018 jämfört med 2017, vilket är en förklaring till att kostnaderna har ökat för de flesta prestationerna under 2018.

Tabell 1 Fördelning av kostnader och intäkter per visionshörnsten

Not: Förändringen mellan 2017 och 2018 beror dels på att Järnvägsmuseet och de transporthistoriska samlingarna tillkommit, dels på en förändrad fördelningsprincip avseende lokalkostnader.


Beskrivning Myndighetens samlingar på Marinmuseum, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet innehåller material från svenska marinens och handelssjöfartens historia. Samlingarna innehåller även ett stort marinarkeologiskt material, fartyg, fritidsbåtar och fartygsmodel-ler, och därtill föremål som konst, ritningar, fotografier, nautiska instrument, sjömansminnen, fartygsinredningar, uniformer, vapen och annat. De transporthistoriska samlingarna består av Järnvägsmuseet i Gävle med järnvägsfordon och andra föremål med koppling till järnvägshistoria, en väghistorisk samling i Kjula och en flyghistorisk samling på Arlanda.

BedömningMyndighetens samlingsförvaltning bedöms hålla en god nivå. Arbetet med att förvalta samlingarna har fortskridit under året på de olika samlingsenheterna. Den kanske viktigaste insatsen för att höja kvaliteten på samlingsförvaltningen är det kvalitets-utvecklingsarbete som pågår över flera år, där vi ser över och strukturerar arbetet för de olika uppgifterna inom samlingsför-valtningen. Resultatet av detta arbete blir att processerna inom samlingsförvaltningen blir effektivare och kvaliteten höjs ge-nomgående. Myndigheten har också gjort insatser för att minska miljöpåverkan i sin verksamhet.

En utmaning för samlingsförvaltningen är tillgången till ändamålsenliga magasin. Det gäller framför allt för Sjöhistoriska museet, Järnvägsmuseet samt väg- och flygsamlingarna.

Projektet Stötta Vasa är ett kritiskt projekt för att långsiktigt säkra skeppets bevarande. Projektet har fortskridit under året men det finns en utmaning framöver i att kunna visa skeppet för besökare. Konstruktionen ska inte dölja skeppet, och en fråga att hantera är om museet behöver hålla stängt under en period för att kunna bygga den nya stödkonstruktionen.

En fråga för framtiden blir hur myndigheten ska planera

förvaltningen och tillgängliggörandet av flyg- och vägsamlingarna som har överförts från Trafikverket, och där behoven av uppord-ning och vård är stora.

KostnadsutvecklingTabell 2 Kostnader för förvaltning och nyförvärv av samlingarna

År 2018 2017 2016

Kostnader (tkr) 80 708 50 087 52 779

Not: Eftersom projektet Stötta Vasa har ändrat karaktär från forskningsprojekt till bevarandeprojekt belastar kostnaderna för projektet från och med 2018 samlings-förvaltning i stället för forskning. Det innebär att kostnaderna för förvaltning och nyförvärv av samlingarna inte är direkt jämförbara mellan 2017 och 2018.

KvalitetsbedömningMyndigheten mäter kvaliteten i samlingsarbetet genom att mäta hur stor andel av de nyförvärvade föremålen som har samlats in i enlighet med myndighetens fastlagda rutin för insamlingsproces-sen. Kvalitetsmåttet är att 90 procent av de nya föremålen ska ha följt rutinerna. De nyförvärvade föremålen har under 2018 till 100 procent följt rutinen för insamlingsprocessen och vi gör därmed bedömningen att verksamheten håller god kvalitet.

Myndigheten bedömer även att anpassningen av våra proces-ser för samlingsförvaltning efter den internationella standarden Spectrum bidrar till god kvalitet i samlingsförvaltningen. Vi arbetar med en process per år och uppnår därigenom stabila, upprepbara, personoberoende processer som bidrar till effektivi-tet och håller kunskapen levande inom organisationen.

1. Förvaltning av och nyförvärv till samlingarnaUR M Y ND I GHE TE N S IN STRUK T I O N:

Myndigheten ska särskilt vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv

berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten.


1.1 Vårda och bevara samlingarna

Myndighetens samlingar består av totalt cirka 141 000 föremål, 1 400 000 fotografier, 70 000 ritningar och 60 000 böcker.

Samlingsenheterna har ett pågående arbete med att systematiskt se över de samlingsförvaltande processerna som myndigheten arbetar med och kvalitetssäkra dem mot den internationella standarden för samlingsförvaltning, Spectrum. Årets arbete resulterade i uppdatering av policy, rutiner och dokument för gallring. Det har även bedrivits ett omfattande arbete under året med analys och beslut om hantering av verksamhetsbilder från myndighetens egen verksamhet. Dessa foton kommer generellt inte att läggas ut på den digitala plattformen DigitaltMuseum.

En viktig miljöförbättrande insats har varit att samtliga samlingsenheter har tagit fram och börjat tillämpa nya rutiner för att hantera kemikalier, och medarbetarna har kompetensutvecklats i kemikaliehantering. Ett pågående arbete för att undersöka möjligheterna att installera fjärrvärme till museifartygen vid Galärvarvet kommer

också att ha stor betydelse för miljöpåverkan. Samlingsenheterna har påbörjat utbildning i restvär

desräddning, som ska säkra att myndigheten agerar rätt i händelse av kris. Vid exempelvis brand eller översvämning ska det finnas en plan för vilka föremål som ska räddas i första hand.

På Marinmuseum har arbetet fortskridit med inventering, uppordning och annat förvaltningsarbete. Möbelmagasinet har setts över och en åtgärdsplan har upprättats, och nya vapenställ har tillverkats. Nätväggar har satts upp i magasinet i Berggården i Karlskrona för att kunna hänga större tavlor och därmed underlätta förvaringen. En större insats för att registrera fotografier från Marinmuseums samlingar i databasen har gjorts under året, nästan 15 000 fotografier har införts.

På Sjöhistoriska museet har en stor insats under året varit att flytta ett antal fritidsbåtar från Båthall 2 på Djurgården i Stockholm till en ny magasinslokal på Rindö i Vaxholm, för att ge plats åt det nya planerade museet VRAK – Museum of Wrecks. Förutom flytten av en mängd båtar har uppgiften inneburit att säkerställa att den nya

Negativ packades om i fotoarkivet. Just dessa bilder har motiv från tidigare utställningar på Sjöhistoriska museet.


lokalen i Vaxholm kan fungera som magasin och att uppordna och iordningställa samlingen inför ett planerat öppethållande för allmänheten under 2019.

Från Sjöhistoriskas konstsamling har 11 målningar lämnats till konservator för vård och konservering under året, bl.a. en holländsk målning från tidigt 1600tal. Ett större arbete har gjorts med uppordnande av fotoarkivet, med fokus på ämbetsarkivet, dvs. foton från Sjöhistoriskas egen verksamhet.

Sjöhistoriska museet har en fortsatt utmaning i att det finns brister i klimat, tillgänglighet och arbetsmiljö i vissa magasin. I fotoarkivet är klimatet otillfredsställande ur bevarandesynpunkt, och i magasinet för konst försvårar trängsel en bra hantering och förvaring av föremålen.

Projektet Stötta Vasa på Vasamuseet syftar till att ta fram en ny stödkonstruktion för skeppet Vasa. Fartyg och båtar vars skrov inte stöttas av vatten ändrar sakta men säkert form på skrovet. Detta är tydligt på skeppet

Vasa. Mätningar på skrovet har bekräftat att formförändringar har skett. Forskning har under flera år bedrivits av Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av SMM, i syfte att bygga upp kunskap om hur skeppet ska bevaras långsiktigt. Resultatet av denna forskning används nu för att konstruera en ny stöttning till Vasa. Under året har företag som ska konstruera stöttningen upphandlats, 3Dscanning av skrovet och vaggan har gjorts och skisser på hur stöttningen kan se ut har börjat tas fram.

På Vasamuseet avslutades bytet av bultar i skeppet Vasa officiellt den 8 maj tillsammans med samarbetspartnern Sandvik Materials Technology, dokumentationen av projektet har färdigställts och timmer och däcksplankor har monterats tillbaka. De halvårsvisa geodesimätningarna, som mäter rörelser i skeppet, har genomförts och utvecklats under året. Ett förvaltningsverktyg som ska förbättra förvaltningen av skeppet tas

Ett roligt tillskott i Sjöhistoriska museets samlingar är den mycket välbevarade fritidsbåten av märket Klepper från 1959. Båten heter Pia och är hopfällbar för att passa in i en folkvagnsbubbla. Hon har rattstyrning och går att ro, segla och köra med motor. Det finns även möjlighet att montera krokar för vattenskidor.


fram, en del av detta är att utveckla en 3Dmodell av skeppet som bl.a. används vid arbetet med stödkonstruktionen. Bevarandeinsatser har gjorts på de föremål som samlats in i anslutning till skeppet Vasa, bl.a. har samtliga läderföremål lagts i syrafria askar.

På Järnvägsmuseet går restaureringen av restaurangvagn f.d. SJ Ro2 2707 till 1927 års ursprungsutförande

in i slutfasen. Trädetaljer till serveringsavdelningarna blev färdiga, ytbehandling av fönster och utvändiga delar färdigställdes för montering och snickeriarbeten i köksavdelningen påbörjades. Vagnen planeras bli färdig till nyöppningen av museet år 2020.

För att kunna erbjuda en tidstypisk tågupplevelse vid 1930talet har Järnvägsmuseet valt att renovera

Under sommaren fick fyren Brödstycket utanför Sjöhistoriska museet åter sin granna röda färg efter många års solblekning.


ett mindre tågsätt, vilket tidigare saknats i det publika trafikutbudet på korta sträckor. Ett mindre ånglok och en personvagn ska därför kompletteras med ytterligare en personvagn. Renoveringen påbörjades 2017 och beräknas bli klar 2019. Under året har taket renoverats.

Med anledning av att Järnvägsmuseet har inordnats i myndigheten har en arbetsinsats under året varit att föra över samlingsdatabaserna till vårt system.

I Järnvägsmuseets magasin har ett takläckage under året orsakat skador på äldre vagnar, och malangrepp upptäcktes på ett stort antal äldre och nyare vagnar. Det finns även sedan tidigare problem med att det är så trångt på magasinshyllorna att det är svårt att ta ut föremål utan att riskera att skada de föremål som ligger bredvid.

De transporthistoriska samlingarna inordnades i SMM den 1 januari 2018. Myndigheten har under året utrett hur flygsamlingen i Arlanda och vägsamlingen i Kjula ska hanteras framöver. Överförandet av dessa verksamheter från Trafikverket innebar att kraven höjdes på föremålsförvaltningen, då en museimyndighet omfattas av museilagen och har tydliga krav på samlingsförvaltning och tillgängliggörande i sin

instruktion, vilket inte gällde då verksamheterna låg under Trafikverket. Utredningen har visat att det finns brister i grundläggande krav såsom registrering och säkerhet, exempelvis är minst 75 procent av föremålen i vägsamlingen inte registrerade, och det finns 1 200 hyllmeter arkiv som i princip är ouppordnade. Vi har alltså relativt liten kännedom om vilka föremål som ingår i samlingarna och vilket kulturhistoriskt värde de har. Förutom att uppordna samlingarna och planera för vård och bevarande, behöver myndigheten ta ställning till hur samlingarna ska utvecklas och tillgängliggöras för allmänheten.

Tabell 3 Samlingsförvaltning

År 2018

Antal genomgångna processer 1

Not: Eftersom prestationen är ny för 2018 finns inga uppgifter från föregående år att jämföra med.

När Vasa bärgades 1961 – efter 333 år på botten – hade de ursprungliga bultarna rostat bort, och ersattes av nya. Men även bultarna från 1960-talet rostade. Nu har skeppet fått bultar som håller i minst 150 år till.


1.2 Nyförvärv till och ny kunskap om samlingarna

Samlingsenheterna har under året haft strategiska diskussioner om insamlingsfrågor, hur nya perspektiv kan tillföras befintliga samlingar och vilka föremål, foton och arkivalier som bör samlas in. Under året har 418 nyförvärv gjorts, vilket är färre än föregående år.

Till Marinmuseums samlingar har under året 42 accessioner gjorts, bl.a. en 40 mm luftvärnskanon, handlingar rörande ubåten Ulven samt ett flertal foton och dagböcker från privatpersoner. Byggnader på Marinbasen och byggnader i Karlskrona med koppling till det svenska sjöförsvarets historia har fotograferats. Biblioteket har fortsatt komplettera sin samling med 122 nyförvärv under året.

Till Sjöhistoriska museets samlingar har 16 accessioner gjorts under året. Bland dessa kan nämnas ett antal fartygsporträtt från nauticasamlaren Sture Händel och en hopfällbar fritidsbåt av märket Klepper, med mycket dokumentation kring båtens proveniens. Till samlingen har även förts uniformer och utrustning som personal från Sjörädd

ningssällskapet och Kustbevakningen använder i dagens verksamhet. I Sjöhistoriska museets modellverkstad har arbetet med modellerna av ångfärjan Ettan och Tiedemannkryssaren fortsatt. 145 nyförvärv har gjorts till biblioteket.

Till Vasamuseets samling har 1 accession gjorts under året.

Till Järnvägsmuseets samlingar har 17 accessioner gjorts under året. Exempelvis har en skylt med texten ”Dödsfara” förvärvats och ett fat med Nils Holgerssonmotiv som anknyter till Nils Holgerssonturen, en chartertur som SJ anordnade. Till biblioteket har 75 nyförvärv gjorts.

Tabell 4 Nyförvärv till samlingar och bibliotek

År 2018 2017 2016

Antal nyförvärv till sam-

lingarna och biblioteken 418 530 579

Not: Antal nyförvärv mäts i antal accessioner. En accession kan inne-hålla ett eller flera föremål, foton eller arkivalier, även blandat. Från och med 2017 räknar vi även med samtidsdokumentationer som nyförvärv.

Under 2018 har Marinmuseums samlingsenhet arbetat med att dokumentera byggnader som ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Bilden visar interiören av Wasaskjul i Örlogshamnen. Det var även jubileumsår då Karlskrona varit världsarv i 20 år, vilket uppmärksammades bland annat med en festival och årsbok på temat örlogsstäder.


Beskrivning Myndigheten berättar om det maritima och transporthistoriska kulturarvet för allmänheten genom basutställningar och tillfälliga utställningar, visningar och programverksamhet, pedagogiska program och via digitala plattformar som museernas webbsidor, KulturPunkt och DigitaltMuseum. Föremål, bilder, texter och filmer utgör utgångspunkten för de utåtriktade verksamheterna.

BedömningMyndigheten bedömer att museerna har haft goda besökssiffror även om den varma sommaren dämpade intresset för museibesök. Vasamuseet har även under 2018 befäst sin ställning som ett av de allra mest populära besöksmålen både internationellt och lokalt. Särskilt glädjande är att stärkta satsningar på besök från skolklasser har gett resultat, både på Marinmuseum och Vasamu-seet. Museerna har ett rikt utbud av aktiviteter för barn och unga även utanför skoltid, och under året öppnade Sjöhistoriska en undervattensvärld för de minsta i det nya lekrummet Blubb. Med Sjöhistoriskas utställning Jag räddar liv om de livräddande insat-serna på Medelhavet har museet även lyft en viktig samtidsfråga. Järnvägsmuseet har varit stängt under året i väntan på renovering. Tyvärr har utdragna förhandlingar om hyresavtal inneburit att reno-vering och byggande av nya utställningar har fått skjutas fram.

KostnadsutvecklingKostnadsutvecklingen för tillgängliggörande av samlingar och kunskap redovisas uppdelat för öppethållande, utställningar, di-gital förmedling och pedagogisk verksamhet och återfinns under respektive delavsnitt.

KvalitetsbedömningVi bedömer att vi sammantaget uppnår god kvalitet i vår peda-gogiska verksamhet (visningar, föreläsningar, skolprogram samt annan programverksamhet). För att mäta kvaliteten på den peda-gogiska verksamheten använder vi en fråga från NKI-mätningen (nöjd kund-index): ”Jag kände att jag lärde mig något under be-

söket”. För god kvalitet ska värdet vara minst 3,2 på en 4-gradig skala. I mätningarna under 2018 blev utfallet för Marinmuseum 3,5 och för Sjöhistoriska museet 3,4. För Vasamuseet används Visitor360 med en 5-gradig skala för att mäta kvaliteten. För att god kvalitet på arbetet ska uppnås anser vi att värdet ska vara minst 4, och utfallet på Vasamuseet är 4,3.

När det gäller kvaliteten för utställningsverksamheten är en utvärderingsmodell under uppbyggnad. Vi ska framöver göra en utvärdering efter varje utställningsprojekt för att säkerställa att projektet utförts enligt bestämd process.

I arbetet med att tillgängliggöra samlingarna digitalt använder vi två mått för att definiera god kvalitet:

• Minst 80 procent av de publicerade posterna är försedda med bild.

• Minst 80 procent av de publicerade posterna är försedda med en rättighetsmärkning.

För 2018 är 75 procent av de publicerade posterna försedda med bild, och 86 procent av posterna är försedda med rättig-hetsmärkning. Sammantaget innebär det att vi bedömer att vi uppnår relativt god kvalitet i detta arbete.

Vi har även ett kvalitetsmått för prestationen personligt möte. Det mäter vi genom följande fråga i NKI-undersökningen: ”Personalen tog väl hand om mig”. För god kvalitet ska värdet vara minst 3,6 på en 4-gradig skala. Utfallet för Marinmuseum var 3,9 och för Sjöhistoriska museet 3,7. Vasamuseet använder Visitor360 med 5-gradig skala även för detta mått. Vårt mål är ett värde på 4,5 och utfallet för Vasamuseet blev 4. Samman-taget blir vår bedömning att vi uppnår relativt god kvalitet i det personliga mötet, även om Vasamuseet ligger något under målni-vån. Vasamuseets nya undersökningsmetod innebär att även den internationella publiken tillfrågas, vilket har resulterat i lägre betyg än föregående år. Då den internationella publiken är stor på Vasamuseet är den nya undersökningsmetoden mer relevant, men det är möjligt att målnivån behöver anpassas framöver.

2. Tillgängliggörande av samlingar och kunskapUR M Y ND I GHE TE N S IN STRUK T I O N:

Myndigheten ska särskilt hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten samt

driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet.


2.1 Besöksutveckling

Myndighetens museer hade något färre besökare än föregående år. Minskningen beror troligen på den varma sommaren, det är framför allt de sommaröppna verksamheterna utomhus som har märkt av minskningen. Även museernas huvudbyggnader har haft färre besökare, men är mer i nivå med föregående år.

Marinmuseum hade under året 279 465 besökare vilket är i nivå med föregående år. Museet som är ett populärt besöksmål sommartid märkte av en minskning av antalet besökare under högsäsong. Årets besökare till det sommaröppna Slup och barkasskjulet har minskat med 11 procent. Antalet besökare framgår av tabell 12 i avsnitt 2.6.

Till Sjöhistoriska museets arenor kom 133 786 besökare under 2018. Även på Sjöhistoriska minskade antalet besökare under sommarmånaderna. Totalt över året minskade besökarna till huvudbyggnaden Sjöhistoriska med 4 procent jämfört med föregående år, medan museifartygen vid Galärvarvet, som är öppna på sommaren och lockar många spontanbesök från de som promenerar på Djurgården, fick 8 procent färre besökare. Det totala antalet besökare till museets olika arenor minskade med 34

procent, men större delen av nedgången förklaras av att fritidsbåtsutställningen i Båthall 2 stängdes hösten 2017. Antalet besökare framgår av tabell 13 i avsnitt 2.6. Av tabellen framgår att antalet utländska besökare minskat jämfört med föregående år, men även denna förändring förklaras av stängningen av Båthall 2. Av tabell 5 framgår att Sjöhistoriska museets öppettimmar har minskat jämfört med föregående år, även detta är en följd av att Båthall 2 stängdes efter sommaren 2017.

Vasamuseet har haft 1 487 983 besökare under året, nästan i nivå med förra årets rekordår. Antalet besökare framgår av tabell 14 i avsnitt 2.6.

Vasamuseet har även under 2018 fått en rad utmärkelser som bekräftar museets popularitet både internationellt och lokalt. I TripAdvisors mätning hamnar Vasamuseet på plats 12 i listan över de mest populära museerna i världen. Den internationella besöksnäringsorganisationen HSMAI utsåg Vasamuseet till bästa attraktion i Sverige av ett urval av 1 200 besöksattraktioner i hela landet. I Evimetrix årliga undersökning utsågs Vasamuseet till stockholmarnas favoritmuseum och vann dessutom i de särskilda kategorierna Bästa personalen och Bästa utställning.

Vasamuseet arbetar aktivt med att öka antalet besökare

Alwyn Jones blev i början av juni Vasamuseets 40:e miljonte besökare. Paret Alwyn och Susan Jones, från Wales, bjöds på en specialvisning med avslutande ombordgång på Vasa likt andra celebriteter.


genom att delta i olika marknadsaktiviteter inom besöksnäringen, som arrangeras av bl.a. Visit Sweden. Under året har Vasamuseet deltagit i nio aktiviteter utomlands, som kan vara mässor eller roadshows, därtill deltar man i event som arrangeras i Sverige. Museet tar också emot besök från familiarization trips, dvs. representanter från besöksnäringen i andra länder som besöker museet inför att de arrangerar resor till Sverige. Vasamuseet tar också emot många pressbesök, t.ex. tv-team som filmar och berättar om skeppet Vasa i svenska och utländska tvkanaler.

Järnvägsmuseet har haft stängt för renovering under året men har haft öppet i fordonsmagasinet i Nynäs en helg i månaden under majseptember och lockat 1 329 besökande.

Då museet har varit stängt har Järnvägsmuseet anordnat fler resor med museitågen, se redovisning under 4.2 Museitåg. Antalet besökare framgår av tabell 15 i avsnitt 2.6 Fördjupande tabeller.

Järnvägsmuseets fastigheter ägs av Trafikverket, som Järnvägsmuseet också tillhörde innan verksamheten inordnades i SMM. Det fanns dock vid övergången inte något färdigt hyresavtal mellan Trafikverket och SMM, utan det har fortsatt förhandlats under hela 2018 och inte blivit klart förrän efter årsskiftet. Det har inneburit att den renovering av Järnvägsmuseet som började planeras under tiden museet tillhörde Trafikverket inte har kunnat sätta igång. Den planerade nyöppningen av museet har därför senarelagts ett halvår till december 2020, och kan komma att senareläggas ytterligare.

Tabell 5 Personligt möte, antal timmar i museerna

År 2018 2017 2016

Marinmuseum 2 305 2 296 2 232

Sjöhistoriska museet 2 911 3 395 3 666

Vasamuseet 2 878 2 863 2 863

Järnvägsmuseet 40 1 387 1 963

Kostnader (tkr) 84 669 75 816

Not: Uppgifterna som redovisas är museernas ordinarie öppethållande. Antalet timmar räknas per arena. Prestationen var ny för 2017 varför vissa jämförelsedata från tidigare år saknas. Järnvägsmuseet har haft stängt under 2018 och senare delen av 2017, och har endast haft öppet i fordonsmagasinet.

2.2 Nya utställningar på museerna

På myndighetens museer har 11 nya utställningar öppnat under året, något fler än tidigare år. I tabell 9 i avsnitt 2.6 Fördjupande tabeller sammanställs samtliga nya utställningar på museerna i år och tidigare år.

På Marinmuseum har utställningen Örlogsstaden Karls-krona med storbildsvepor med teckningar av Erik Dahlbergh satts upp, bl.a. från hans Suecia Antiqua från 1715. Utställningen har koppling till Karlskrona som världsarv och visas i det s.k. Södra skeppet som är en loungeyta i museet. Museets Vraktunnel, en gångtunnel genom vattnet under museet, har byggts om under året. Vraktunneln vänder sig till de yngre och berättar både om världsarvet utifrån de vrak man kan se genom fönstren och om miljön i Östersjön. Utställningen Marinens mindre båtar i Slup och barkasskjulet har förbättrats med bl.a. nya texter och översättningar på fler språk och säkerhetsförbättringar i lokalen.

På Sjöhistoriska museet invigdes utställningen Jag räddar liv i början av året. Utställningen handlar om sjöräddning i Medelhavet och bygger på en dokumentation som museet gjort av Kustbevakningens och Sjöräddningssällskapets insatser i området. På jullovet invigdes det nya lekrummet Blubb med undervattenstema. Lekrummet är skapat för barn 0–6 år. Via entrén genom en ubåt får barnen träda in i en undervattensvärld med fiskar, vrak och sjunkna skatter. Fyrskeppet Finngrundet vid Galärvarvet i Stockholm har levandegjorts genom att lägga fram rekvisitaföremål som lyfter fram människorna och livet ombord.

Vraktunneln invigdes på Marinmuseum. Under havsytan får besökarna uppleva både levande fiskar och ett vrak från 1700-talet.


Dessutom har flera ljudspår lagts till så att besökarna hör, men inte ser, fyrskeppets sista besättning. En utställning på båtmässan Allt för sjön 2018 berättade om ångbåtens historia, med anledning av ångbåtens 200årsjubileum.

På Vasamuseet har utställningsmontern Föremål i fokus förnyats med en utställning om bultbytet på skeppet Vasa.

Vid Järnvägsmuseet har Tåghallen i Nynäs, Järnvägsmuseets fordonsmagasin, skapat en ny utställning för att lyfta fram några av fordonen.

Förutom arbetet med att skapa nya utställningar sker även löpande översyn, uppdateringar och förnyelse av ca 55 befintliga utställningar. Vasamuseets trädgård med köksväxter, läkeörter och blomster som odlades på Vasas tid har fått ett lyft efter att en trädgårdsmästare med historiska kunskaper har anställts.

Ett större pågående projekt på myndigheten är det nya museet VRAK – Museum of Wrecks som förbereds i Båthall 2 vid Galärvarvet i Stockholm, med planerad öppning år 2020. Under året har utställningskoncept för museet färdigställts och föremål till utställningarna har valts ut.

Tabell 6 Nya utställningar på museerna

År 2018 2017 2016

Antal öppnade utställningar på museerna 11 9 6

Kostnad (tkr) 70 790 53 109 60 555

2.3 Digital förmedling

Myndigheten gör samlingarna tillgängliga digitalt genom att registrera och digitalisera fotografier, arkivalier och föremål samt fotografera föremål. Uppgifterna läggs in i databasen Primus, därefter kan de publiceras och bli tillgängliga för allmänheten på plattformen DigitaltMuseum. Digitaliseringsarbetet omfattar även bl.a. registervård och utveckling av Primus och det så kallade digitala ekosystemet kring Primus.

Samlingsenheterna lägger kontinuerligt ut nya poster på DigitaltMuseum. Under 2018 har 19 175 nya poster för föremål, foton och ritningar skapats på de olika samlingsenheterna. Eftersom en del bilder har lyfts ut från DigitaltMuseum har dock det totala antalet poster på DigitaltMuseum minskat jämfört med föregående år, se tabell 7 Digital förmedling av samlingarna. Arbetet med att rensa och kvalitetssäkra poster som påbörjades i och med migreringen till den nya samlingsdatabasen Primus för några år sedan har fortsatt. För Järnvägsmuseets del så har året präglats av byte av databas så att föremålen ska finnas registrerade i föremålsdatabasen Primus. Förberedelser har gjorts för att lägga ut ca 160 000 fotografier och 5 400 föremål från Järnvägsmuseets samlingar på DigitaltMuseum. Sjöhistoriska museets fotoarkiv har under året fokuserat på museets ämbetsmannaarkiv, dvs. bilder från museets dokumentationer och utställningar som därmed blivit sökbara i Nationell arkivdatabas.

Nya mappar har tillförts DigitaltMuseum under året, bl.a. om Mobilisering och Marinen i atomåldern. På Digi

Inför julhelgerna öppnade Sjöhistoriskas nya lekrum Blubb. En omsorgsfull satsning som ska attrahera de allra yngsta och deras vuxna sällskap. För många blir det den första maritima upplevelsen.


taltMuseum finns numera möjligheten att lägga ut artiklar om olika ämnen. Tre artiklar har lagts ut under året, bl.a. en från Marinmuseum om Flottans paviljong i Stockholmsutställningen.

I den fördjupande tabell 17 i avsnittet 2.6 Fördjupande tabeller redovisas utvecklingen av antal sidvisningar på webbplatserna relaterade till samlingarna.

En digital förmedling görs även i den pedagogiska verksamheten, t.ex. har Vasamuseet genomfört Skypevisningar för skolklasser (se avsnitt 2.4.2 Pedagogisk verksamhet för skolelever och lärare) och det finns flera filmer på museets webbplats med korta berättelser om skeppet och dess bevarande.

Tabell 7 Digital förmedling av samlingarna

År 2018 2017 2016

Totalt antal publicerade poster på DigitaltMuseum 225 945 227 597 207 932

– varav nytillkomna under året -1 652* 9 765 9 526

Totalt antal publicerade map-par på DigitaltMuseum 70 65 39

Totalt antal publicerade kulturnavslistor 4 393 4 248 4 213

– varav nytillkomna under året 145 35 -

Totalt antal kulturpunkter inom Kulturpunktspresentationer 881 662 -

Kostnader (tkr) 9 148 8 078 -

Not: Prestationen var ny för 2017 varför vissa jämförelsedata för tidigare år saknas.

* Minskningen beror på att myndighetens verksamhetsbilder lyfts ut till egen samling och att en del därmed opublicerats.

2.4 Pedagogisk verksamhet

2.4.1 Visningar och programMarinmuseum har under året uppmärksammat Karlskronas 20årsjubileum som världsarv i olika arrangemang, bl.a. hölls en uppskattad föreläsning av Unescos generalsekreterare. Även miljötemat har genomsyrat verksamheten under året, med tre föreläsningar, två föreställningar och en familjeworkshop.

Museet har haft 366 visningar under 2018, en liten minskning jämfört med 2017 då 381 visningar gavs. Verksamhetsutvecklingsarbetet har bl.a. fokuserat på att hitta nya former för publikdeltagande, vilket har lett till att nya visningskoncept har utarbetats och provats. Museet har introducerat visningar av museets höjdpunkter under sommaren, barnvagnsvisning runt Stumholmen och seniorvisning. Under 4.1 Museifartyg finns redovisning om visningar av museifartygen.

Föreläsningarna besöktes av i genomsnitt 29 personer per föreläsning vilket är i nivå med 2016 och tidigare, men är lägre än 2017 då programpunkterna var bredare i ämnesval och därför lockade fler besökare. Arrangemangen under Kvällsöppet har varit bl.a. konserter, temavisningar och prova på 1700talsdans.

För familjerna arrangeras Söndagskul under helger och särskilda aktiviteter på skolloven. Söndagskul är arrangemang som teater, modellbygge, att leka marinarkeolog eller prova knopslagning. I Sjömansverkstaden kan man pyssla på helger och lov. På loven har museet arrangerat aktiviteter där barnen har fått fantisera och skapa kring teman som Karlskrona som fantasistad, vrakspärrarna kring Karlskrona och galjonsfigurerna på museet. Under sommaren arrangerades skeppsgosseskola på fullriggaren Jarramas för de yngre barnen, som fick prova att hissa segel, slå knopar, svabba däck och prova en hängkoj.

Projektet Med bilden till språket har fortsatt under året

Sjöhistoriskas uppskattade seglarskola firade 50 år. Vasamuseet har satsat på audioguider på många språk.


med nya deltagare. I projektet träffas ensamkommande ungdomar och volontärer från ubåtsklubben Hajen för att samtala och skapa bilder under ledning av museets pedagoger. Med bildspråket har man skapat meningsfulla samtal. Bilderna ställs ut på Marinmuseum. Projektet tilldelades 2018 pris som årets bästa pedagogiska projekt 2017 av FUISM, Föreningen för pedagogisk utveckling i svenska museer.

I ett annat integrationsprojekt med kulturprocessat lärande riktat till utrikesfödda kvinnor har en film och en mindre utställning producerats.

Bokad verksamhet och arrangemang på Marinmuseum har varit i nivå med föregående år.

Sjöhistoriska museet har haft 1 438 visningar under 2018, jämfört med 697 visningar år 2017. En anledning till den stora ökningen är att visningarna av museifartygen på Galärvarvet under 2018 gavs spontant efter behov och inte bara på fasta tider. Under 4.1 Museifartyg finns ytterligare redovisning om museifartygen. Med anledning av Sjöhistoriskas 80årsjubileum har jubileumsvisningar arrangerats, då museichefen berättat om museets historia i bilder och genom vandrande föredrag i museet.

21 föredrag har hållits på museet, bl.a. under ett tema om räddningsinsatser i Medelhavet och ett antal gästföredrag som hölls av kollegerna på Järnvägsmuseet.

De årliga evenemangen Modellbyggardagarna, Boknautikan, Stockholms Kulturnatt, Skärgårdsmässan, Fyrhelgen, Flaggottan och Modellhelgen har genomförts, men också ickeårliga som Örlogsdagarna, Ångbåten 200 år och Tändkulehelgen.

Särskilda aktiviteter arrangeras på skolloven under teman såsom Navigation och I havets djup. Museet ger visningar på sina teman men arrangerar även kistjakt och teaterföreställningar. Antalet besökare på loven har ökat jämfört med föregående år, till och med på sportlovet trots att ett snöoväder då hindrade all trafik till museet under flera dagar. Skaparverkstaden Ruskpricken som hålls öppen på helger och lov har utvecklats med miljötema, bl.a. används återvunna material och man får skapa solcellsbåtar. Museet har haft två större programdagar speciellt för barnfamiljer. Sjösäkerhetsdagen Alla kan rädda liv bjöd på familjeföreställning med clownmedicin, uppvisningar av Sjöpolisen och Kustbevakningen och andra aktörer inom sjöräddning. Med anledning av 80årsjubileet genomfördes en jubileumsdag för familjer med teaterföreställningar, visningar och musikframträdande. Sjöhistoriskas seglarskola hölls som vanligt under sommaren för barn 8–14 år, med 143 deltagare totalt som fick lära sig seglingens grunder med optimistjolle.

Vasamuseet har satsat på att förbättra upplevelsen kring

Den nya utställningen Jag räddar liv handlar om sjöräddning i Medelhavet och bygger på en dokumentation som museet gjort av Kustbevakningens och Sjöräddningssällskapets insatser i området.


programverksamheten, vilket har fallit väl ut då många programpunkter varit fullbokade. Totalt har 2 085 besökare kommit, vilket är en femdubbling på fem år. Antalet programpunkter har varit ungefär desamma, så ökningen består i att betydligt fler besökare kommer vid varje tillfälle. En nyhet i programmet för 2018 var helaftonskvällar med tidstypisk middag, musikunderhållning och föredrag om 1500-, 1600- och 1700-talen, vilket kan vara en av anledningarna till att årets program lockade hela 23 procent fler besökare jämfört med föregående år. Museets okulära bedömning är att det även har blivit större spridning i besöksgruppen med fler yngre och kvinnor i publiken. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta, bl.a. krävs ytterligare teknisk utveckling för att förköp med webbiljetter ska fungera väl.

Vasamuseet har haft 6 399 visningar under året, jämfört med 6 039 föregående år. Visningar erbjuds på fem språk förutom svenska under sommarmånaderna, och Vasafilmen visas på 13 språk dagligen, ytterligare fem språk kan beställas. På webben finns audioguider på 17 språk förutom svenska och enkel svenska, senaste tillskottet är den koreanska audioguiden. Översättningarna görs både till turistspråk och invandrarspråk. Vasamuseet erbjuder kostnadsfria visningar på teckenspråk. Museet erbjuder även visningar för besökare med synnedsättning, då man

visar med anpassad modell och annat taktilt material. På skolloven och helger erbjuds olika aktiviteter dagligen

i museet för familjer. Det ges exempelvis visningar för de mindre barnen om hur det gick till att bygga skeppet Vasa och de äldre barnen får pröva att vara marinarkeologer när skeppet skulle bärgas. Vasamuseet har utvecklat visningsverksamheten till att bli mer pedagogiska och inkluderande. Det finns också ett tryckt guidehäfte som familjerna kan använda vid sitt besök, och som fungerar som komplement när visningarna är fullbokade. För barnen visas även filmen om Vasagrisen. Både guidehäftet och filmen är översatta till flera språk. Vasamuseet deltar i flera olika integrationsprojekt, som t.ex. Kompis Sverige, Röda korsets språkcafé och Internationella bekantskaper. Projekten ger möjlighet för nya grupper att upptäcka museet.

Vasamuseet hade under året 101 bokade evenemang, som hålls kvällstid med visning och enklare förtäring eller middag i skeppshallen. De större evenemangen under året har haft upp till 1 000 minglande gäster, och upp till 540 sittande middagsgäster. Även 2018 hölls prisutdelningen av Right Livelihood Award på Vasamuseet med efterföljande middag. Antalet evenemang har minskat jämfört med 2017 då 128 evenemang bokades.

Järnvägsmuseet har varit stängt för renovering, men fordonsmagasinet i Nynäs har varit öppet. Under öppet

Skeppsgosseskolan var en lyckad nysatsning för barn och vuxna på Marinmuseum. Med scarfs runt halsen fick de pröva livet till havs. Däcken skurades innan det var dags att knapra på skeppsskorpor. Det lekfulla lärandet möjliggör för alla att vara med, oavsett språkbakgrund.


hållandena i magasinet har museet vid ett tillfälle visat ångmaskiner och vid ett tillfälle hållit guidade visningar, därtill har man bjudit in till föredrag vid 8 tillfällen. Delar av lekrummet från Järnvägsmuseet har inrättats i fordonsmagasinet och ångmaskiner har förevisats för barnen. Järnvägsmuseet har också haft 14 olika pop uparrangemang under året. Exempelvis visade man upp replikan av ångloket Novelty vid invigningen av julbocken i Gävle, ångtågspendlare har körts till och från centralstationen i Gävle och på skololympiaden i kommunen visade pedagogerna hur ångteknik fungerar.

Arrangemangen med museitågen har utökats under året, se redovisning under avsnitt 4.2 Museitåg. Många resor sker i samverkan med föreningar, kommuner och andra organisationer och riktar sig till olika grupper.

2.4.2 Pedagogisk verksamhet för skolelever och lärare

Av tabell 10 i avsnitt 2.6 Fördjupande tabeller framgår hur många skolklasser och elever som har besökt museerna.

På Marinmuseum har man lyckats behålla den stora ökningen av antalet besökande skolklasser från förra året. 228 klasser besökte museet under 2018. En viktig förklaring är resestödet som införts, som erbjuds klasser som har svårt att betala resekostnaden och som har mindre än 10 mil till Karlskrona. Det har inneburit nya besök från skolor som tidigare inte haft möjlighet att besöka museet.

Marinmuseum har utvecklat den pedagogiska verksamheten i flera nya projekt under året. Museet har tagit fram ett nytt pedagogiskt program med tema Miljö och Östersjön, som berör bl.a. dumpning, övergödning och överfiske. I ett projekt har tredjeklassare fått producera filmer om Världsarvet Karlskrona. Marinmuseum har stöttat modersmålslärarna i kommunen med fortbildning, och i ett nytt projekt med SFI under temat ”Att resa” har språksvaga elever fått lära sig om utvandringen från Sverige till Nordamerika och berättat om sina resor till Sverige.

Marinmuseum har sedan en tid ett samarbete med Sunnadalsskolan, som skriver och sätter upp en teaterpjäs av och för skolelever. Under 2018 utgick föreställningen från ankarsmedjan som fanns på örlogsvarvet på 1700talet.

Sjöhistoriska museet har tagit emot 332 skolklasser under året, vilket är färre än föregående år, men antalet elever är ungefär detsamma eftersom grupperna har blivit större. Museet har haft tre längre projekt med olika förskolor som har besökt både museet och olika hamnar och varvsmiljöer i Stockholm som fortfarande är i bruk. Eleverna har fått skapa egna hamnar i Sjöhistoriska museets skaparverkstad och egna båtar som fått lägga till vid

hamnen och har sedan skrivit berättelser om detta. I ett projekt med Botkyrka kommun har Sjöhistoriska

museet låtit fyra skolklasser få prova på marinarkeologi. Syftet var att sprida kunskap om det marinarkeologiska kulturlandskapet till boende i närområdet. Marinarkeologer och elever arbetade tillsammans i ett projekt där marinarkeologerna gjorde undersökningar och eleverna fick skriva fyndrapportering och dokumentera kulturlandskapet. Eleverna fick även en lektion i arkeologi och dendrokronologi.

Sjöhistoriska museet erbjuder fortsatt specialvisningar för skärgårdsskolor, för SFIelever och för elever med särskilda behov men har märkt av en minskad efterfrågan på dessa. Detsamma gäller deltagande i projektet Min historia – min resa, där elever i anslutning till utställningen Resenärerna får berätta om resor de har varit med om. Museet har vidare varit värd för skolmässan som museerna i Storstockholm håller gemensamt varje år. 320 pedagoger som arbetar med förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och SFI deltog.

Vasamuseet har satsat de senaste åren på de pedagogiska programmen, bl.a. genom att öka sin kapacitet att ta emot skolklasser och bredda sin kompetens. Skolorna kan numera välja visning efter olika teman, bl.a. om livet på skeppet, Vasas internationella kopplingar eller naturvetenskapliga teman om skeletten från skeppet eller kemin kring skeppets bevarande. Den senare görs för gymnasieklasser i samarbete med Vetenskapens Hus och ger eleverna möjlighet att laborera med träföremål från skeppet.

Sjöhistoriska museet dök upp i Botkyrka i början av hösten. Museets marinarkeologer dök och berättade om sitt arbete för elever och allmänhet.


Den pedagogiska verksamheten för barn och unga erbjuds utan kostnad. Vasamuseet anordnar särskilda program för skolklasser som är på skolresa till Stockholm.

Vasamuseet har tagit emot 1 843 skolklasser under 2018 och totalt 40 189 elever, en ökning med tre procent jämfört med föregående år. Skypevisningar där skolklasser kan få en visning ombord på skeppet via länk från klassrummet har ökat markant under året och genomförts vid 81 tillfällen, en ökning med 23 procent. Visningarna har gjorts för klasser från Skåne till Norrbotten och även i Finland.

Vasamuseet har arbetat med att öka antalet besökare från Stockholms ytterstadsområden. Till exempel har ett projekt med elever från Botkyrka resulterat i att eleverna har genomfört guidningar med sina anhöriga på Vasamuseet.

Tabell 8 Antal tillfällen med pedagogisk verksamhet

År 2018 2017

Antal tillfällen med pedagogisk verksamhet 10 874 9 980

Kostnader (tkr) 45 316 43 652

Not: Prestationen omfattar skolverksamhet, visningar, föreläsningar och föredrag samt programverksamhet. Prestationen var ny för 2017 varför jämförelsedata från tidigare år saknas.

2.5 Magasinsvisningar

Marinmuseum har visat magasinet i Nättraby, beläget utanför Karlskrona, vid två tillfällen under året för allmänheten. Magasinet har även visats enskilt för museikolleger. Magasinet i Berggården centralt i Karlskrona har visats för Marinmusei vänner, en exklusiv visning då magasinet med många små oskyddade föremål inte är lämpligt för allmänna visningar.

Sjöhistoriska museet har ett magasin i Boåsberget i Karlskoga där modeller, men även textilier såsom uniformer, flaggor och fanor förvaras. Museet har upparbetat kontakter med flera föreningar i Karlskoga, och arrangerar återkommande visningar av magasinet tillsammans med dem. Under 2018 genomfördes två visningar för Bofors luftvärnsförening som bland mycket annat gavs möjlighet att beskåda museets modeller av de luftvärnskanoner för sjöstrid som Bofors producerade. I magasinet Pontonen som är beläget under Vasamuseet magasineras bl.a. arkeologiskt material. Sjöhistoriska arrangerade två visningar under året för en dykklubb som fick se föremål från bl.a. Jutholmsvraket.

Vasamuseet har genomfört 16 visningar av sitt magasin som är förlagt till källaren på Vasamuseet.

I den fördjupande tabell 11 sist i avsnittet redovisas antal besökare i magasinen.

Öppet magasin i Nättraby. Fartygsmodell för undervisning i flottans skolor, tillverkad av segelsömmare Carlsson och hans hustru på 1880-talet.


2.6 Fördjupande tabeller

Tabell 9 Nya utställningar vid museerna

År 2018 2017 2016

Marinmuseum Marinens mindre båtar Objekt 871 Flykt

Vraktunneln Med bilden till språket Modellkammaren

Örlogsstaden Karlskrona Varvet runt Båtar

Varv och Hav Sist i ledet*

Sjöhistoriska museet Jag räddar liv Älskade skepp Resenärerna

Lekrummet Blubb Den blå tråden

Levandegörande av fyrskeppet Finngrundet Fritidsbåtsmuseet i Härnösand

Ångbåten 200 år på Båtmässan Allt för sjön Tro, hopp och kärlek*

Tro, hopp och kärlek*

Vasamuseet Bultbytet Kvinnorna Pelikan på knapp

Segla ett skepp Djurben på Vasa

Slagsmålet

Järnvägsmuseet Fordonsmagasinet i Nynäs

Not: Eftersom Järnvägsmuseet inordnades i SMM 2018 finns inga data från 2017 och tidigare.

* Vandringsutställning


Tabell 10 Antal besökande skolklasser och elever på museerna

År 2018 2017 2016

Marinmuseum

Antal skolklasser/grupper 228 229 163

Antal elever 4 695 5 353 4 880

Sjöhistoriska museet

Antal skolklasser/grupper 332 429 442

Antal elever 5 293 5 766 6 343

Vasamuseet

Antal skolklasser/grupper 1 843 1 782 1 690

Antal elever 40 189 38 955 40 720

Järnvägsmuseet

Antal skolklasser/grupper 0

Antal elever 0

Antal sidvisningar på webben som avser skolan 43 483 38 526 31 489

Not: Uppgifterna i tabellen avser både bokade och obokade besök.

Tabell 11 Antal besökare i magasin

År 2018 2017 2016

Marinmuseums föremålsmagasin 256 216 289

Sjöhistoriskas föremålsmagasin 56 32 30

Sjöhistoriskas modellverkstad 91 85 116

Vasamuseets föremålsmagasin 165 183 158


Tabell 12 Marinmuseums besökssiffror

År 2018 2017 2016

Totalt antal besökare, inkl. externa programpunkter * 279 465 282 053 374 366

Vuxna** 99 425 109 241 116 002

Barn/ungdomar till och med 18 år** 39 040 42 085 44 877

Andel kvinnor*** 43 % 47 % 46 %

Andelen män*** 57 % 53 % 54 %

Verksamhetsbesökare

Registrerade besökare i Slup- och barkasskjulet, sommartid 31 529 33 765 35 699

Antal besökare ombord på ubåten HMS Neptun 105 152 118 432 119 238

Antal besökare Flyghangaren - - 2 765

App nedladdningar 3 260 2 983 3 322

Antal visningar 366 381 359

*Nya besöksräknare installerades från och med 2017. Besökssiffrorna mellan 2016 och 2017 är därför inte direkt jämförbara. En kalibrering av Myndigheten för kulturanalys har beräknat antalet besökare för 2016 till 296 172. **Antalet vuxna respektive barn/ungdom är den verifierbara siffran som registrerats i kassasystemet, därför är summan av dessa lägre än totalt antal besökare.

***Baserat på besöksenkät.


Tabell 13 Sjöhistoriska museets besökssiffror

År 2018 2017 2016

Totalt antal besökare 133 786 202 156 204 909

– varav på Galärvarvet* 54 069 116 474 119 582

Vuxna 97 797 154 744 158 285

Barn/ungdomar till och med 18 år 35 989 47 412 46 624

Snittålder** 44 år 46 år 42 år

Andel kvinnor** 52 % 55 % 42 %

Andel män** 48 % 45 % 58 %

Svenska besökare** 68 % 54 % 59 %

Besökare från utlandet** 32 % 46 % 41 %

Uthyrda audioguider 1 116 1 319 955

Antal visningar 1 438 697 918

* Båthall 2 vid Galärvarvet, där Sjöhistoriska har visat fritidsbåtar, stängde hösten 2017. Under 2017 var 56 919 av besökarna till Galärvarvet besökare till Båthall 2, dvs. större delen av minskningen mellan 2017 och 2018 förklaras av stängningen av Båthall 2.

** Baseras på besöksundersökningar.


Tabell 14 Vasamuseets besökssiffror

År 2018 2017 2016

Totalt antal besökare 1 487 983 1 495 760 1 341 676

Vuxna 1 265 953 1 279 339 1 158 431

Barn/ungdomar till och med 18 år 222 030 216 421 183 245

Snittålder* 35 år 41 år 40 år

Andel kvinnor* 50 % 53 % 51 %

Andel män* 49 % 47 % 49 %

Svenska besökare** 13 % 10 % 15 %

Besökare från utlandet** 87 % 90 % 85 %

Antal visningar 6 399 6 039 5 772

* Baserat på Visitor360-undersökning för 2018, och på besöksundersökning v. 44 för 2016 och 2017.

** Baserat på Visitor360-undersökning för 2018, och på stickprovenkäter under hög- och lågsäsong för 2016 och 2017.

Tabell 15 Järnvägsmuseets besökssiffror

År 2018 2017 2016

Totalt antal besökare 1 329* 40 042** 49 743

Not: Resande med museitåg ingår inte i statistiken.

*Museet stängt för renovering. Öppet i fordonsmagasinet under 10 dagar.

** Museet öppet 1 januari – 9 september.


Tabell 16 Antal besök på webbplatserna

År 2018 2017 2016

Statens maritima museer 39 033 35 964 42 775

Marinmuseum 98 432 105 874 92 189

Sjöhistoriska museet 251 711 226 197 301 390

Vasamuseet 981 305 948 787 835 058

Järnvägsmuseet 84 636 - -

Resande som läser och konverserar. Statens Järnvägar, SJ B04b, sittvagn i 2:a klass. Järnvägsmuseets arbete med att digitalisera fotosamlingar och fotografier på föremål, har lett till att det nu går att se och ladda ner 160 000 bilder på DigitaltMuseum.


Tabell 17 Antal sidvisningar på webbplatserna relaterade till samlingarna

År 2018 2017 2016

Marinmuseum

Sidvisningar under rubriken samlingar 9 201 11 106 28 146

Nedladdningar via DigitaltMuseum 11 693 4 466 6 789

Sidvisningar via DigitaltMuseum 162 881 180 439 83 525

Sjöhistoriska museet




Vasamuseet




Järnvägsmuseet

Sidvisningar under rubriken samlingar 16 157 - -

Nedladdningar via DigitaltMuseum - - -

Sidvisningar via DigitaltMuseum - - -

Not: Nedladdningar och sidvisningar för Järnvägsmuseet har av tekniska skäl inte varit möjliga att få fram för 2018. Uppgifter för väg- och flygsamlingen saknas eftersom i princip ingenting ur samlingarna är digitaliserat.


Beskrivning Myndigheten är i sitt arbete beroende av andra aktörer som har intresse av och kunskap om det maritima och transporthistoriska kulturarvet. Det är därför viktigt att samverka med och bjuda in ideella nätverk, näringsliv och andra myndigheter för att finna gemensamma intressen som stärker kulturarvet.

BedömningDet externa maritim- och transporthistoriska samarbetet har betydelse för myndighetens förmåga att bevara, bruka och le-vandegöra det maritima kulturarvet. Det ger ökad kompetens till myndigheten och bidrar till att bygga relationer som lägger grund för ett bättre vårdande och tillgängliggörande av kulturarvet.

Myndigheten samverkar med ideella föreningar till exempel när myndigheten beslutar om k-märkning av fartyg och fritidsbåtar samt underhåll och drift av fartyg med s.k. bareboat charter-avtal. Detta skapar goda förutsättningar för bevarandet och utveckling-en av det maritima kulturarvet. En del av samverkansarbetet är att besluta om och fördela ekonomiskt fartygsstöd i samråd med andra museer, myndigheter och föreningar, vilket redovisas under avsnitt 4 Kulturhistoriskt värdefulla fartyg och fordon.

Kostnadsutveckling

Tabell 18 Kostnader för stöd till och samverkan med museer och ideella organisationer

(tkr) 2018 2017 2016

Kostnader 5 952 4 618 7 598

KvalitetsbedömningKvaliteten i vårt arbete med forumen har bedömts utifrån del-tagarnas uttryckta åsikter och engagemang. Som tidigare år har deltagarna under både Varvsforum och Fartygsforum muntligen uttryckt uppskattning över arrangemangen, vilket även gjordes på årets Fyrforum. Likt tidigare år finns redan frivilliga för att genomföra nästa års arrangemang, vilket är en framgångsfaktor i arbetet. Även vid de båda Järnvägshistoriska forskningsdagarna uttrycktes tydlig uppskattning från deltagarna.

3. Stödja och samverka med museer och ideella organisationerUR M Y ND I GHE TE N S IN STRUK T I O N:

Myndigheten ska särskilt lämna information, råd och annan hjälp till

regionala och lokala museer samt stödja ideellt arbete inom myndighetens

verksamhetsområde.


3.1 Inkomna ärenden, arkiv och bibliotek

En del av myndighetens arbete med stöd och samverkan är att informera och ta emot förfrågningar från allmänhet och institutioner, samt hantera lån och beställningar och hålla arkiv och bibliotek öppna. Antal besökare i arkiv och bibliotek framgår av den fördjupande tabell 21 sist i avsnittet.

Myndigheten fyller en viktig funktion även i att våra synpunkter är efterfrågade av andra. Vi skriver remissvar och yttranden och besvarar förfrågningar från privatpersoner. Antalet handlagda ärenden uppgick totalt till 129 under året.

Tabell 19 Handlagda ärenden

År 2018 2017 2016

Remissvar och yttranden 78

Handlagda ärenden 129 150

– varav från privatpersoner 38 29

Not: Handlagda ärenden avser diarieförda ärenden inom verksam-hetsområde 5 Bygga upp kunskap inom det maritima kulturarvet. Prestationen var ny för 2017.

3.2 Regionala och lokala museer

Myndigheten samverkar med Härnösands kommun och Länsmuseet i Västernorrland om drift och utveckling av Fritidsbåtsmuseet i Härnösand. Ett stort antal båtar från Sjöhistoriska museets samlingar och inlånade båtar visas i museet, som främst haft öppet under sommarmånaderna. Ett antal järnvägsfordon har lånats ut till ideella järnvägsmuseiföreningar runt om i landet. Bl.a. har tre personvagnar från 1960talet lånats ut till föreningen Malmbanans vänner vars trafiktåg förstördes i en omfattande brand 2016. Myndigheten bistår även Riksantikvarieämbetet i bedömningar av ansökningar om stöd till ideella museer och verksamheter inom det maritima och transporthistoriska området.

3.3 Forum, branschdagar och samverkan med föreningar

Myndigheten har under året arrangerat ett fartygsforum, ett varvsforum, ett fyrforum och två järnvägshistoriska forskardagar. Fartygsforum arrangerades i Lysekil tillsammans med föreningen Laurin, Varvsforum hölls i Uddevalla i samarbete med Uddevalla varvs och industrihistoriska förening, och Fyrforum arrangerades i Mariestad med Mariestads fyrsällskap. De järnvägshistoriska forskardagarna hölls i samarbete med Järnvägsmusei vänner. Myndigheten har också i vanlig ordning varit värd för Sjöfartsmuseernas arbetsmöte, denna gång i samarbete med Roslagens Sjöfartsminnesförening på Väddö.

Myndigheten deltar också i olika föreningar och nät

Arlanda Flygsamlings Vänner har underhållit och tillgängliggjort samlingens maskiner för allmänheten sedan 2002.

Järnvägsmuseets engelskbyggda ångkran från 1948 visade upp sig för 4000 besökare när Järnvägens Museum i Ängelholm fyllde 20 år i juni.


verk. Inom fritidsbåtsområdet deltar medarbetare bl.a. i Svenska skärgårdskryssarförbundets renoveringsfond, Nya Djurgårdsvarvets renoveringsfond och Svenska seglarförbundets historiska utskott. Båtklubben Heleneborg i Stockholm förvaltar myndighetens egen fritidsbåt Plurr. Intendenter från samlingsförvaltningen har deltagit på en flerdagarssegling med Briggen Tre Kronor i kompetensutvecklande syfte. Myndighetens medarbetare har även aktivt deltagit i Föreningen för museernas biblioteks, arkiv och bildarkivsanställda, Genus i museer, Dokumentation av samtida Sverige och Forum för utställare. Till museipiren på Galärvarvet och Marinmuseums bryggor kommer gästande fartyg, ofta drivna av föreningar, vilket medför utbyte i fartygsfrågor. I arbetet med att ta fram en

nulägesanalys för vägsamlingen i Kjula och flygsamlingen på Arlanda har myndigheten träffat olika ideella aktörer för att se vilka möjliga framtida samarbetspartners vi kan ha för dessa verksamheter.

Tabell 20 Antal forum och arrangemang i myndighetens regi

År 2018 2017 2016

Forum och arrangemang 5 2 3

Not: Under 2018 tillkom Järnvägsmuseets arrangemang, uppgifterna är därför inte direkt jämförbara med 2017 och tidigare.

Arlanda Flygsamlings Vänner har underhållit och tillgängliggjort samlingens maskiner för allmänheten sedan 2002.

Järnvägsmuseets engelskbyggda ångkran från 1948 visade upp sig för 4000 besökare när Järnvägens Museum i Ängelholm fyllde 20 år i juni.

Under Maskindagen i Kjula visades vägsamlingen för en rekordstor publik.


3.4 Vänföreningar och samverkan i museiverksamheten

De vänföreningar och andra föreningar som myndigheten samverkar med gör betydande insatser för att bevara och tillgängliggöra det maritima och transporthistoriska kulturarvet.

Vid Marinmuseum finns Marinmusei vänner som anordnar aktiviteter för sina medlemmar och tar fram årsboken i samverkan med Marinmuseum. Det finns även vänföreningar för robotbåten Västervik och motortorpedbåten T38. Föreningen för HMS Västervik ansvarar för översyn av fartyget och genomför guidade visningar, vänföreningen för T38 ansvarar för underhåll, driftsättning och framförande av fartyget. Barkarna vid Marinmuseum seglas under sommarhalvåret varje torsdag av föreningen Carlskrona båteskader. Ubåtsklubben Hajen genomför visningar av HMS Neptun och stöttar med volontärer i projektet ”Med bilden till språket”, se redovisning under avsnitt 2.4.1.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm, FSSS, var en gång i tiden pådrivande för att bygga det som idag är Sjöhistoriska museet, och föreningen är idag en viktig bidragsgivare till museets verksamhet. Under året har FSSS bl.a. skänkt en ny brygga som används av seglarskolan och annan programverksamhet, och bekostat konservering av målningar ur Sjöhistoriska museets samlingar (se avsnitt 1.1) och konservering av fynden från Maritima Birka-projektet (se avsnitt 5.3). Isbrytaren Sankt Erik har en egen vänförening som har regelbunden volontärverksamhet ombord. Volontärgruppen utför renoveringsprojekt med målet att fartyget ska vara brukbart och klassat för passagerarfartyg. Sankt Eriks vänförening ansvarar också för körningar av fartyget i enlighet med det bareboat charteravtal som myndigheten har tecknat med föreningen.

På Vasamuseet anordnar Vasamuseets vänner föreläsningar och arrangemang på museet för medlemmarna. Vasamuseets vänners pris på 50 000 kronor delas ut årligen till någon som har bidragit till att ge ökad kunskap och förståelse om Vasa och Vasas samtid. Vasamuseets vänner leder även projektet Hitta Vasas kanoner, se avsnitt 5.4 Vasaforskning.

Järnvägsmusei vänner har arbetat med flera renoveringsprojekt på Järnvägsmuseet i Gävle och Ängelholm. I Gävle har en större eldriven snöslunga för järnväg rengjorts, lagats och målats och arbeten med en tjänstevagn för tågtrafiken har fortgått. I Ängelholm har arbeten utförts på ett ånglok som gjorts driftdugligt samt på

en personvagn från 1930talet (se avsnitt 1.1 Vårda och bevara samlingarna). Vänföreningen har också deltagit med ideell personal på flera tågresor och guidat i museets öppna magasin, och bistår Järnvägsmuseet med digitalisering av samlingarna.

Arlanda Flygsamlingars Vänner tillgängliggör samlingarna genom att hålla öppet för allmänheten en dag i veckan. Under året arrangerade de även Öppet hus som lockade 2 400 besökare.

3.5 Fördjupande tabell

Tabell 21 Antal besökare i arkiv och bibliotek på Marinmuseum och Sjöhistoriska museet

Marinmuseum Sjöhistoriska museet

2018 2017 2016 2018 2017 2016

Bibliotek 108 21 71 401 505 492

Arkiv 3 3 0 195 161 223

Fotoarkiv 9 7 9 30 42 63

Not: Järnvägsmuseet har varit stängt men biblioteket har haft 10 besö-kare under 2018.


Beskrivning För att människor ska kunna uppleva och färdas på äldre fartyg och båtar så måste de brukas och utvecklas. Myndigheten beva-rar och brukar egna fartyg och båtar vid Marinmuseum och vid Galärvarvet i Stockholm, och egna tåg vid Järnvägsmuseet i Gäv-le. Myndigheten stödjer även ideella föreningar och fartygsägare genom k-märkning av fartyg och fritidsbåtar. Ekonomiskt stöd fördelas för att driva och vårda k-märkta fartyg och båtar.

BedömningMyndigheten bedömer att vi gör ett fortsatt gott arbete för att be-vara och bruka kulturhistoriskt värdefulla fartyg och fordon, både genom att stödja ideella och kommersiella aktörer och genom att underhålla och utveckla egna fartyg och fordon. Verksamheten innebär att allmänheten kan ta del av och uppleva fartyg och fordon på ett helt annat sätt än genom museibesök. Den innebär också att möjligheten att ta del av detta kulturarv får en mycket god geografisk spridning i landet.

Kostnadsutveckling

Tabell 22 Kostnader för kulturhistoriskt värdefulla fartyg och fordon

(tkr) 2018 2017 2016

Kostnader 36 507 22 320 14 483

Not: Förändringen mellan 2016 och 2017 förklaras av att det gjordes större bevarandeinsatser 2017. Förändringen mellan 2017 och 2018 förklaras av att Järnvägsmuseet och de transporthistoriska samlingarna tillkom 2018.

KvalitetsbedömningFör fartyg som myndigheten själv bevarar används som kvali-tetsmått att det ska finnas en bevarandeplan, vilket idag finns för isbrytaren Sankt Erik. Målet är att samtliga fartyg ska ha en antikvarisk bevarandeplan. Däremot finns en dockningsplan för de fyra fartygen i Karlskrona, som anger hur ofta de behöver tas in för underhåll på varv. Sammantaget bedömer vi att arbetet med bevarandeplaner behöver fortsätta.

För arbetet med k-märkning av fartyg används antalet k-märk-ta fartyg som kvalitetsmått. Målet är att antalet fartyg ska vara minst 130, vilket anses vara en rimlig nivå i förhållande till hur många fartyg som kan komma ifråga för k-märkning. Vid 2018 års utgång finns 145 k-märkta fartyg. För arbetet med k-märk-ning av fritidsbåtar används antal nya k-märkningar under året som kvalitetsmått. Målet är att minst 5 nya k-märkningar ska göras under året. Under 2018 gjordes 9 stycken.

4. Kulturhistoriskt värdefulla fartyg och fordonUR M Y ND I GHE TE N S IN STRUK T I O N:

Myndigheten ska särskilt verka för bevarande och brukande av kulturhistoriskt

värdefulla fartyg, järnvägsfordon och andra fordonstyper som omfattas av

myndighetens verksamhetsområde.

Omfattande underhållsarbeten pågår på museifartygen och 2018 renoverades Sankt Eriks däck.


4.1 Museifartyg

Totalt har myndigheten haft 13 sjösatta fartyg och båtar under 2018, lika många som föregående år. Därtill ansvarar myndigheten för publik visning av fyrskeppet Finngrundet som ägs av Sjöfartsverket.

Det maritima kulturarvet kan hållas levande genom att fartygen brukas och utvecklas. Myndigheten har 7 fartyg med s.k. bareboat charter-avtal, där certifiering och drift sker helt i regi av ideella föreningar med ett specifikt intresse och unika kunskaper om en viss fartygstyp. Detta samarbete gör att fartygen kan hållas tillgängliga för allmänheten och möjliggör en kulturhistorisk verksamhet med bland annat passagerartrafik som inte skulle genomföras utan föreningssamarbetena.

Vid Marinmuseum i Karlskrona fortskrider renoveringen av fullriggaren Jarramas. Underhållsmålning har gjorts både in och utvändigt, och återställande av däck i för och akter på Trossdäcket har förberetts och påbörjats. Fartyget har tagit emot besökare under sommaren. Även minsveparen Bremön, robotbåten Västervik och motortorpedbåten T38 har underhållits och hållits öppna för besök under året. På Bremön har en inventering av vårdbehovet gjorts under året. Sex barkar har varit sjösatta under 2019 och seglats av föreningen Carlskrona Båteskader.

Vid Sjöhistoriska museet är museifartygen på Galärvarvet öppna för besök under sommaren och visningar ges dagligen. Under året har 52 676 besökare kommit till fartygen på piren.

Isbrytaren Sankt Erik deltog i firandet av Ångbåten 200 år, en av åtta turer som fartyget gjort under året. Specialvisningar hölls ombord under sommaren om Ålandsexpeditionen 1918 då ålänningar evakuerades till Sverige under det pågående inbördeskriget i Finland. Sankt Erik deltog i expeditionen som även syftade till medling mellan ryska och finska förband. Renovering av akterdäcket på Sankt Erik har avslutats och nya renoveringsarbeten av interiören har påbörjats. Vid Sankt Eriks varvsbesök under våren upptäcktes omfattande korrosionsskador på skrovet, vilket kommer att kräva kostsamma åtgärder. En viktig insats ur hållbarhetsperspektiv har varit att bygga ett länssystem. Även den fortsatta planeringen av att installera fjärrvärme är viktig ur miljösynpunkt.

Fyrskeppet Finngrundets huvudmaskin kördes ett flertal gånger i samband med Tändkulehelgen, då fartyg med tändkulemotorer bjuds in till Galärvarvet. Renovering av elsystem har genomförts.

Sjöräddningskryssaren Bernard Ingelsson har använts flera gånger under året vid programaktiviteter, som när marinarkeologerna visade sitt arbete i Botkyrka för all

Fyrskeppet Finngrundet byggdes i Gävle 1903 och togs ur tjänst 1969. Förutom teknisk renovering, har skeppet levandegjorts för att skapa en känsla av hur besättningen levde ombord.


mänheten. Service av el och maskin har gjorts under året. Pansarskeppet Wasas ångslup 45 som ingår i samling

arna och som är under renovering var på tillfälligt besök vid Galärvarvet under Örlogsdagarna. Den bogserades av sjöräddningskryssaren Bernard Ingelsson både till och från Galärvarvet.

Tabell 23 Myndighetens egna fartyg

År 2018 2017 2016

Antal egna sjösatta fartyg samt Finngrundet 13 13 14

– varav barkar 6 6 7

Antal fartyg med bareboat charter-avtal 7 6 4

Antal besökare på museifartyget Bremön 43 889 44 803 48 397

Antal besökare på museifartyget Västervik 28 725 33 536 37 967

Antal besökare på fullriggaren Jarramas 47 519 56 709 65 423

Antal besökare på museifar-tygen vid Galärvarvet 52 676 57 414 67 344

4.2 Museitåg

Järnvägsmuseet har haft 22 arrangemang med museitåg under året. Antalet arrangemang i egen regi har varit något fler än vanligt för att kompensera för att Järnvägsmuseet är stängt för renovering. I samband med att Järnvägens museum i Ängelholm firade 20-årsjubileum körde ett nattåg tur och retur GävleÄngelholm, ett arrangemang som drog 4 000 besökare. På plats i Ängelholm förevisa

Fyrskeppet Finngrundet byggdes i Gävle 1903 och togs ur tjänst 1969. Förutom teknisk renovering, har skeppet levandegjorts för att skapa en känsla av hur besättningen levde ombord.

2018 firades 200-årsjubileet av ångbåtstrafiken. Jungfrufärden gick från Riddarholmen i Stockholm till Drottningholm. I dess kölvatten avgick en ångbåtsparad där Sjöhistoriska museet deltog tillsammans med Sveriges unika ångbåtsflotta.

Järnvägsmuseet körde spöktåg till Furuvik på Halloween.


des ångkran och lok. För 100 år sedan skedde den största tågolyckan i Sveriges historia i Getå utanför Norrköping. Inför detta hölls ett arrangemang med tågresa från Stockholm, visning av tåg i Norrköping och minnesgudstjänst. Till Halloween Furuvik reste 2 150 resenärer med museitåg. Andra tågresor har gått till Kulturnatten i Norrköping, och 1 400 resenärer åkte till Jamtli julmarknad i Östersund. Många resor görs i samverkan med föreningar, kommuner och andra organisationer som är del av arrangemanget. Järnvägsmuseet har även bistått med ånglok vid en filminspelning på Hallstaviksbanan. Därtill har Järnvägsmuseet även kört museitågen vid 34 olika uppdrag åt Trafikverket under året. Antalet trafikdagar är betydligt färre än föregående år, då rälsbuss körde mellan det ännu öppna Järnvägsmuseet och fordonsmagasinet i Nynäs under loven på våren och på sommaren. Denna trafik har inte funnits under 2018 då museet varit stängt.

Lok och vagnar har underhållits under året, men i begränsad omfattning då Järnvägsmuseets inordnande i

SMM har inneburit att det har saknats ramavtal för underhållstjänster som Järnvägsmuseet köper in, eftersom inordnandet skedde på så kort tid att dessa processer inte hanns med.

Tabell 24 Tågtrafik

År 2018 2017

Antal trafikdagar 62 172

Antal trafikuppdrag 22 23

Antal fordon i trafik 42 -

Antal resenärer 10 560 20 246

Not: Verksamheten har tillkommit i och med inordnandet av Järnvägs-museet i SMM från 1 januari 2018. Vissa jämförande uppgifter finns dock för 2017.

För att hedra de drabbade av tågolyckan i Getå 1918, återbesökte loket F 1200 platsen i ett av flera arrangemang som Järnvägsmuseet deltog i.


4.3 K-märkning av yrkesfartyg och fritidsbåtar

Myndigheten har sedan 2001 kmärkt tidigare yrkesfartyg och sedan 2009 även fritidsbåtar. Systemet bygger på frivillighet, där fartygseller båtägaren själv ansöker om att få sitt fartyg eller sin båt kmärkt. Genom kmärkningen uppmärksammas både ideellt arbete och kulturhistoriskt engagemang hos föreningar, enskilda och företag och man uppmuntrar till fartygens vård och fortsatta användning. Det finns k-märkta fartyg och fritidsbåtar från Skåne till Norrbotten.

Kmärkningen syftar till att skapa ett ökat intresse för att bevara historiska fartyg som delar av kulturarvet. Till exempel bidrar positiv medial uppmärksamhet kring utmärkelsen till opinionsbildning för fartygsbevarande. Kmärkta båtar får också fördelar genom att hamnar och kanaler och Transportstyrelsen reducerar sina avgifter.

Under 2018 inkom 13 ansökningar om kmärkning av fartyg, varav 10 beviljades. Totalt finns därmed 145 kmärkta fartyg. Därtill har 9 ansökningar om kmärkning av fritidsbåtar bedömts, som alla beviljades. Under 2018

fortsatte och avslutades utvärderingen av kmärkningen av fritidsbåtar. Tre båtar som tidigare kmärkts men därefter har sålts utomlands ströks, vilket innebär att det nu finns 143 k-märkta fritidsbåtar.

Tabell 25 K-märkning av fartyg

År 2018 2017 2016

Antal k-märkta fartyg totalt 145 135 130

Behandlade ansökningar om k-märkning av fartyg 13 13 5

Tabell 26 K-märkning av fritidsbåtar

År 2018 2017 2016

Antal k-märkta fritidsbåtar totalt 143 137 128

Behandlade ansökningar om k-märkning av fritidsbåtar 9 13 11

ABC-Jollen är en tidig plastbåt som anses kulturhistoriskt värdefull. Den är byggd i Kungälv i slutet av 1950-talet. Sedan starten 2009 finns idag drygt 140 fritidsbåtar som k-märkts på ägarens initiativ.


4.4 T-klassning – undantag för äldre fartyg

För att ha äldre fartyg i trafik med bibehållen sjösäkerhet krävs ofta speciella lösningar som tar hänsyn till fartygens historiska särart. Genom traditionsfartygsklassning, tklassning, kan kulturhistoriskt värdefulla fartyg medges undantag från vissa gällande bestämmelser och får då ett nationellt certifikat som ger möjlighet att segla även internationellt. En ansökan om tklassning skickas till Sjöhistoriska museet som ger ett utlåtande om fartygets kulturhistoriska värde, därefter beslutar Transportstyrelsen i frågan. Under 2018 lämnades 3 utlåtanden om tklassning till Transportstyrelsen.

4.5 Fartygsstöd – bidrag till kulturhistoriskt värdefulla fartyg

Att underhålla och genomföra trafik med kulturhistoriskt värdefulla fartyg är kostsamt. Därför finns möjligheten att ansöka om fartygsstöd från myndigheten. Fartygsstödet kan bara täcka en del av de kostnader som olika fartygsägare har, men stödet är ändå en viktig signal att staten anser att detta kulturarv är betydelsefullt. Vid fördelningen av fartygsstöd beaktas tre parametrar: hur tillgängliga fartygen är för allmänheten, fördelningen mellan olika typer av fartyg samt den geografiska spridningen över landet. Under 2018 fördelades totalt 1 miljon kronor i far

tygsstöd till 9 olika fartyg, se tabell 27. Beredning av ärenden om fartygsstöd görs i samråd med Transportstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Arbetets museum. Därtill ges Sveriges Segelfartygsförbund och Sveriges Ångbåtsförening möjlighet att lämna synpunkter.

Tabell 27 Beviljade och utbetalade fartygsstöd 2018

Fartygsnamn Län Typ Belopp (kr)

Trafik Västra Götaland Ångfartyg 200 000

Djurgården 3 Stockholm Ångfartyg 40 000

Polstjärnan Värmland Ångfartyg 60 000

Mina Västra Götaland Segelfartyg 100 000

Westkust Västra Götaland Segelfartyg 150 000

Sydfart Kalmar Motorfartyg 30 000

Linnea Kalmar Segelfartyg 170 000

Harry Västra Götaland Motorfartyg 150 000

Rex Västmanland Ångfartyg 100 000

Summa 1 000 000

Sjöhistoriska museet fördelar ekonomiskt bidrag till kulturhistoriskt värdefulla yrkesfartyg. Ångbåten Djurgården 3 fick ett bidrag som stöd till reparationer.


Beskrivning Myndigheten skapar ny kunskap genom forskningsarbete och vetenskaplig publicering. Detta sker främst genom tre olika verksamheter, Centrum för maritima studier (CEMAS), Vasa-forskningen och den marinarkeologiska uppdragsverksamheten. Myndigheten förmedlar också kunskap genom populärvetenskap-lig verksamhet som publikationer, föredrag, i utställningar med mera.

BedömningInsatserna under året bedöms ha varit goda både för att öka kunskapen och höja kvaliteten i forskningen. De forsknings-program som beslutats är viktiga för att höja kvaliteten och ge tydlig inriktning för arbetet. Myndigheten har också på kort tid ökat antalet forskningsprojekt som vi deltar i. Inga vetenskapliga publikationer har färdigställts under året, men arbete pågår med större publikationer som blir klara nästa år.

Inordnandet av de transporthistoriska samlingarna innebär att myndigheten nu har ett bredare verksamhetsområde inom vilket vi har till uppgift att öka kunskapen och förmedla den. Det kommer att ta tid att uppnå en motsvarande kunskapsnivå för de transporthistoriska samlingarna som vi idag har för det maritima verksamhetsområdet. På Järnvägsmuseet pågår redan ett kvalificerat kunskapsarbete med forskningsprojekt om framför allt Järnvägens gröna kulturarv.

Kostnadsutveckling

Tabell 28 Kostnader för ökad kunskap

(tkr) 2018 2017 2016

Kostnader 15 826 22 883 11 766

Not: Då projektet Stötta Vasa har ändrat karaktär från forskningsprojekt till bevarandeprojekt belastar kostnaderna för projektet från och med 2018 samlingsförvaltning i stället för forskning. Det innebär att kostnaderna inte är direkt jämförbara mellan 2017 och 2018.

KvalitetsbedömningMyndigheten bedömer att god kvalitet i verksamheten uppnås om medarbetarna deltar i minst 8 forskningsprojekt samt pro-ducerar minst 5 vetenskapliga publikationer i genomsnitt över åren. Myndigheten har under året deltagit i 9 forskningsprojekt. Antalet har, som framgår av tabell 29, ökat stadigt under de senaste två åren och vi har nu uppnått målet. Under 2018 har myndigheten producerat 0 vetenskapliga publikationer, vilket beror på att vi under året har arbetat med större publikationer som beräknas bli klara under 2019. Förra året producerades 10 vetenskapliga publikationer, vilket innebär att det i genomsnitt har varit 5 per år. Förutom ovanstående är ett kvalitetsmått att vi ska producera åtminstone 2 populärvetenskapliga produkter, under 2018 publicerades 3.

5. Ökad kunskapUR M Y ND I GHE TE N S IN STRUK T I O N:

Myndigheten ska särskilt verka för ökad kunskap grundad på forskning och

samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla

kunskap inom sitt verksamhetsområde.


5.1 Övergripande

De tre populärvetenskapliga böcker som har publicerats under året är Marinmuseums årsbok Örlogsstäder – innovationer, varv och vrak, Preserving Vasa samt Järnvägsmuseets stjärnor. Den senare kommer även att tryckas på engelska. Därtill har Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm, FSSS, i nära samarbete med myndigheten publicerat Sjöhistoriska museets årsbok Birkas skepp.

Två forskningsprogram har tagits fram under året, för Marinmuseum och Vasamuseet. För Marinmuseum är prioriterade teman bl.a. flottans förhållande till det omgivande samhället och Örlogsstaden Karlskrona. För Vasamuseet är prioriteringarna att tillgängliggöra och synliggöra forskningen, att bredda forskningen perspektivmässigt samt att fullfölja en påbörjad systematisk utforskning av Vasamaterialet. På Järnvägsmuseet pågår forskningsarbetet framför allt inom projekten Järnvägens gröna kulturarv, Färg som material och Natur och kulturvärden i stationsmiljöer.

Tabell 29 Förmedla och skapa ny forskning

År 2018 2017 2016

Förmedla forskning

Populärvetenskapliga publikationer 3 2

Skapa ny kunskap

Forskningsprojekt 9 5 3

Vetenskapliga publikationer 0 10

Not: Prestationen är ny för 2017 varför vissa jämförelsedata för tidigare år saknas. Från 2018 har Järnvägsmuseet och de transporthistoriska samlingarna tillkommit och med dem bl.a. tre nya forskningsprojekt. Uppgifterna är därför inte direkt jämförbara mellan 2017 och 2018.

Myndigheten har under året stöttat Riksantikvarieämbetet i deras uppdrag att bedöma omfattningen av trålskador på fornlämningar i marina miljöer och hur problemet kan hanteras.

Myndigheten deltar i Centralmuseernas forskningsråd och även i nätverket Sjöstjärnan där statliga myndigheter som arbetar med djupmätning och bottenundersökningar samverkar.

Så verkligt det kan bli: 3D-modell av Dalarövraket, som är ett av världens bäst bevarade vrak från 1600-talet. 3D-modeller av detta och andra vrak har tagits fram inom EU-projektet Baltacar. Genom att dokumentera och sammanföra data från 11 000 högupplösta fotografier får man en högupplöst 3D-modell.

Natur- och kulturvärden i stationsmiljöer undersöks av Järnvägsmuseet. Järnvägsparken vid Hennans station är återskapad så som många järnvägsparker såg ut på 1940-talet.


5.2 CEMAS – Centrum för maritima studier

CEMAS är en gemensam och samfinansierad satsning av myndigheten och Stockholms universitet. Samarbetet syftar till att skapa forskning och utbildning inom maritim historia, etnologi och arkeologi. Pågående forskningsprojekt behandlar bl.a. flykten över havet från Baltikum till Sverige i slutet av andra världskriget och skandinaviska resenärer till sjöss under perioden 1650-1810.

För att lyfta fram den maritima forskningen arrangerar myndigheten tillsammans med CEMAS Maritima seminarier. Under 2018 hölls 11 seminarier som totalt lockade 102 besökare. Under året har sju vetenskapliga artiklar eller bidrag till antologier publicerats av CEMAS forskare.

Forskare från CEMAS har även hållit publika föredrag på museerna och medverkat i förstudien till en kommande utställning om den svenska marinen på Marinmuseum.

5.3 Marinarkeologi

Ett omfattande arbete med främst arkeologiska uppdrag enligt kulturmiljölagen sker vid myndigheten. Uppdragsverksamhetens omfattning beskrivs närmare under avsnitt 7.1 Uppdragsarkeologi.

Av särskilt intresse under året var dykningarna och analyserna av två moderna vrak vid Gotlands kust. Vraken av ångarna Vulcan och Princess är relativt sett väl bevarade, viktiga utflyktsmål för sportdykare och båda vraken fornlämningsförklarades av länsstyrelsen efter våra undersökningar. Resultaten av det marinarkeologiska arbetet presenteras som rapporter vilka är digitalt tillgängliga via Sjöhistoriska museets webbplats. Via denna webbplats förmedlas även en omfattande marinarkeologisk kunskap och information om marin arkeologi i allmänhet.

Myndigheten deltar i utvecklingen av Nationalstadsparken och har fått i uppdrag att kartera havsbotten och sammanställa information om de fornlämningar som finns över och under vatten i Nationalstadsparken. Under året har sonarundersökningar gjorts längs Djurgården, som resulterat i ett tiotal indikationer på tidigare okända fartygslämningar. Några av dessa har sedan besiktigats av dykande arkeologer.

Så verkligt det kan bli: 3D-modell av Dalarövraket, som är ett av världens bäst bevarade vrak från 1600-talet. 3D-modeller av detta och andra vrak har tagits fram inom EU-projektet Baltacar. Genom att dokumentera och sammanföra data från 11 000 högupplösta fotografier får man en högupplöst 3D-modell.

Natur- och kulturvärden i stationsmiljöer undersöks av Järnvägsmuseet. Järnvägsparken vid Hennans station är återskapad så som många järnvägsparker såg ut på 1940-talet.


Det tioåriga forskningsprojektet Maritima Birka resulterade i en slutrapport från projektet som publicerades 2017. Under 2018 har fynden från de marinarkeologiska undersökningarna i Birka packats och lämnats för konservering.

BALTACAR

När det gäller förmedling av kunskap så deltar myndigheten i det EUstödda samarbetsprojektet Baltacar, som syftar till att öka turismen i Östersjöområdet genom förbättrad tillgänglighet till kulturarvet under vatten. Projektet involverar Estland, Finland och Sverige och pågår under perioden 2017–2019. I projektet identifieras platser som kan utgöra besöksmål under vatten, dokumentation görs och genom analyser och undersökningar tas berättelser om platsernas betydelse för politik och handel i Östersjöområdet fram. Under året har bl.a. fältarbete och 3Ddokumentering gjorts av Jutholmsvraket och vraket efter Anna Maria. För dessa vrak och även vraket efter Bodekull har besiktningar gjorts och utkast till vård och skyddsplaner tagits fram. Därtill har medarbetarna under året deltagit i konferenser, seminarier och informationsspridning om projektet. Myndigheten samarbetar inom ramen för Baltacar även med Haninge kommun i syfte att utveckla Dalarö Dykpark. Myndigheten bistår med kunskap och innehåll om vraken som kommunen och dykentreprenörerna tillgängliggör för besökarna.

5.4 Vasaforskning

Forskningen om skeppet Vasa är omfattande och spänner över flera ämnesområden. Förutom de projekt som pågår har Vasamuseet internationella kontakter som bidrar till ökad kunskap om skeppet Vasa och dess historiska kontext, se avsnitt 6 Internationellt och interkulturellt samarbete.

Projekt Dräkt

Projekt Dräkt är ett nytt forskningsprojekt i samarbete med Uppsala universitet som syftar till att dokumentera, analysera och beforska alla textil och läderföremål från Vasa som kommer från klädedräkter. Det är troligen den största samlingen av kläder från människor i de bredare samhällsskikten från denna tid. Eftersom vardagskläder bars tills de nöttes ut finns få plagg bevarade i andra samlingar. Samlingen bör spegla vardagsdräkten vid

tiden eftersom manskapet i flottan vid denna tid inte hade uniformer. Samlingen omfattar 5 600 föremål, varav 10 procent har dokumenterats i detalj. Fragmenten granskas för att identifiera materialet och para ihop delar från samma tygstycken. Arbetet har redan lett till nya upptäckter i materialet, exempelvis identifieringen av en kvinnas jacka och kjol som kan associeras till skelettet Beata.

Hitta Vasas kanoner

Föreningen Vasamuseets vänner driver projektet Hitta Vasas kanoner i samarbete med Vasamuseet. Projektet planeras som ett citizen scienceprojekt där allmänheten bjuds in att delta i sökandet efter Vasas kanoner på land och i museer världen över. Under sommaren genomfördes sonarkarteringar på Vasas förlisningsplats, som gav indikationer i bottensedimenten på något som kan vara kanoner eller skulpturer från Vasa.

Rekonstruktion av kajutan

Kajutanprojektet syftar till att rekonstruera hur kajutorna i skeppet Vasas akter såg ut och görs i samarbete med Uppsala universitet. Under året har dokumentationen av ca 2 000 föremål avslutats. Arbetet med analys och rekonstruktion av materialet har påbörjats och beräknas bli klart under 2019, då det kan användas för att förnya utställningarna och till digitala rekonstruktioner.

Vasamuseet äger en av världens största samlingar av kläder från vanligt folk på 1600-talet. Mycket är fragmentariskt, men ny forskning hoppas ändå finna svar på frågor kring identitet, material och var de var gjorda.


Beskrivning Myndigheten bevakar omvärlden och deltar i internationella samarbeten och utbyten. Myndigheten har många internationella kontakter både inom samlings- och utställningsverksamheten som ger medarbetarna inspiration och kunskap. Ytterligare inter-nationella samarbeten inom forskningsområdet redovisas under avsnitt 5 Ökad kunskap.

Under året har myndigheten deltagit i flera internationella nätverk och organisationers arbeten, och gjort studiebesök på museer i andra länder. Bl.a. kan nämnas att medarbetarna har deltagit i MOPS, Monitoring of Preserved Ships, ett nätverk mellan museer som arbetar med hanteringen av bevarade skepp. Ett studiebesök på National Maritime Museums i London och Mary Rose Museum i Portsmouth gav tillfälle att diskutera samlings, utställnings och forskningsfrågor. Myndigheten har under året deltagit i den årliga konferens som arrangeras av ICOM:s kommitté ICEE, International Committee of Exhibition Exchange, där vandringsutställningar och internationella samarbeten diskuteras. Under arbetet med att utreda förutsättningarna för våra nya transporthistoriska samlingar har flygmuseet i Bodö och vägmuseet i Lillehammer besökts. Vi har deltagit i Nordbalt, en sammanslutning för vägmuseer i Norden och de baltiska staterna. En viktig insats är också deltagandet i EUprojektet Baltacar som syftar till att tillgängliggöra kulturarvet i Östersjön. Detta beskrivs under avsnitt 5.3 Marinarkeologi. Under året har även förberedelser för ICMM2019, en internationell kon

ferens för maritima museer, påbörjats. Myndigheten är utsedd till värd för konferensen tillsammans med Ålands Sjöfartsmuseum.

Marinmuseum har ett utställningssamarbete med Marinmuseet i Gdynia, Muszeum Marynarki Wojennej. Samarbetet rör de tre polska ubåtar som var internerade i Mariefred och Vaxholm 1939–1945. Utställningen ska produceras som en vandringsutställning. Marinmuseum är associerad partner i DUNCprojektet (Development of UNESCO Natural and Cultural Assets), ett internationellt EU-finansierat samarbetsprojekt. Karlskrona kommun leder arbetet för en hållbar utveckling och ökad turism vid flera världsarv runt södra Östersjön.

Sjöhistoriska museets vandringsutställning Tro, hopp och kärlek om sjömanstatueringar har visats under året på Sjöfartsmuseet i Mariehamn, som också har använt sig av Sjöhistoriska museets pedagogiska koncept för utställningen. Även för vandringsutställningen Sex and the Sea som tidigare visats på Sjöhistoriska har museet bidragit med sitt pedagogiska koncept till Museet for Søfart i Helsingör och Eesti Meremuuseum i Tallinn. Till utställningen i Mariehamn har Sjöhistoriska museet även administrerat utlån av föremål. Därtill har föremål lånats ut till Kansallismuseo, Finlands sjöhistoriska museum.

Vasamuseet har under 2018 samverkat med Van Gogh Museum och Rijksmuseum i Amsterdam kring värdskap och ett operativt säkerhetsperspektiv i Vasamuseets publika arbete. Vasamuseet har sedan tidigare ett samarbete

6. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbeteUR M Y ND I GHE TE N S IN STRUK T I O N:

Myndigheten ska bedriva internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.


med Kalmar Nyckel, en replika av ett holländskt skepp från 1620talet som ligger vid ostkusten i USA. Eftersom skeppet var samtida med Vasa bidrar utbytet till förståelse för skeppets funktion och egenskaper och vilka arbetsinsatser och kompetenser som behövdes ombord på 1600talet.

Järnvägsmuseet har fortsatt deltagit i styrelsearbetet för IATM, International Association of Transport and Communications Museums. Museet stod återigen som värd då de nordiska järnvägsmuseerna hade sin årliga sammankomst, som hölls på museitåg till Vassijaure eftersom museet var stängt.

VRAK – Museum of Wrecks är en ny museiarena i myndigheten som planeras öppnas år 2020. Inom ramen för arbetet med att sammanställa den kunskap som ska utgöra grund för de berättelser museet ska förmedla har myndigheten använt sig av sina internationella nätverk. Bl.a. har Moesgaard Museum (Danmark), Langeland Museum (Danmark), Narodowe Muzeum Morskie (Polen), och Suomen merimuseo/Finlands sjöhistoriska museum (Finland) besökts. Även den kunskap som kommer fram i Baltacarprojektet används som underlag för det nya museet.

Sjöhistoriskas utställning Tro, hopp och kärlek är på turné i Norden. Museets förlagor till sjömanstatueringar har visats på Sjöfartsmuseet i Mariehamn under året. Till utställningen hör också ett innehållsrikt pedagogiskt program för skolklasser.


BeskrivningMyndigheten bedriver marinarkeologisk uppdragsverksamhet vid projektering och fysisk planering vid och under vatten. För att skapa mervärde till museibesöket finns butiker som säljer varor med koppling till museernas verksamhetsområden. Det ekono-miska utfallet av dessa verksamheter redovisas i de finansiella delarna i tabellen Avgiftsbelagd verksamhet.

7.1 Uppdragsarkeologi

Den marinarkeologiska uppdragsverksamheten bidrar till ny kunskap om kulturarvet under vatten och till ökad kännedom och bättre förutsättningar för bevarande. Den kompetens som medarbetarna därigenom fått innebär att myndigheten är efterfrågad som expertstöd för maritim kulturvård. Vid sidan av den vetenskapliga aspekten resulterar uppdragen ofta i stor medial uppmärksamhet för det maritima kulturarvet.

Under 2018 har myndigheten arbetat med 31 arkeologiska uppdragsprojekt, varav de flesta beslutade av länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen.

Tabell 30 Antal arkeologiska uppdragsprojekt

År 2018 2017

Pågående projekt vid ingången av året 13 15

Nya projekt under året 18 12

Totalt under året 31 27

Avslutade projekt under året 16 14

Pågående projekt vid utgången av året 15 13

Under 2018 publicerades 8 arkeologiska rapporter, dessutom sammanställdes 4 rapport-PM till länsstyrelsen, som inte publicerades. De allra flesta uppdragen har genomförts inom Stockholms län. Uppdrag har också genomförts i Blekinge, Gotland, Sörmland, Skåne och Gävleborg.

Ytterligare redovisning om marinarkeologin finns att läsa under avsnitt 5.3 Marinarkeologi.

7. Undersökningar, utredningar och andra tjänsterUR M Y ND I GHE TE N S IN STRUK T I O N:

Utöver de uppgifter som myndigheten har enligt 1 och 2 §§ får den tillhandahålla

varor samt åta sig att utföra undersökningar, utredningar och andra tjänster inom

sitt verksamhetsområde.


7.2 Museibutikerna

Museibutikernas omsättning har totalt sett ökat med 6 procent jämfört med föregående år, vilket framgår av tabellen Avgiftsbelagd verksamhet i de finansiella delarna. Museibutikerna har ökat andelen av produkter som finns i det miljömärkta sortimentet Vårt val. Myndigheten har som mål att minst 5 procent av butikernas produkter ska ingå i Vårt val.

Tabell 31 Andel produkter i butiken som är Vårt val

Procent 2018 2017

Marinmuseum 7 5

Sjöhistoriska museet 10 10

Vasamuseet 20 19

Marinmuseum har fortsatt ökat försäljningen i sin butik. En strategi för framtida inköp har tagits fram under året. Butiken fortsätter att ta fram produkter med maritim och lokal anknytning.

Sjöhistoriska museets resultat för butiken är i nivå med föregående år totalt sett, men ett sämre resultat i butiken inne i museet balanserades av att försäljningen på sommaren vid Galärvarvet nästan fördubblades. Museibutiken har använt material från fotoarkivet för att ta fram nya vykort.

På Vasamuseet har försäljningen i butik ökat mer än besökstillströmningen. Butiken har utvecklat sortimentet för att det ska förmedla museets kunskapsinnehåll, förlänga museibesöket och passa en bred målgrupp med olika ekonomiska förutsättningar. Vasahäftet, som innehåller lättillgänglig information om skeppet Vasa, har uppdaterats under året och finns översatt på elva språk. Vasahäftet säljs i ca 20 000 exemplar om året, och är därför en viktig produkt för att förlänga besöket och öka kunskapen om skeppet Vasa hos besökarna. Butikerna använder miljövänligt förbrukningsmaterial såsom påsar och kassarullar, och följer upp att varuleverantörerna är miljöcertifierade.

På uppdrag av Länsstyrelsen Gotland dök Sjöhistoriskas marinarkeologer på två ångfartyg från 1800-talet. Länsstyrelsen ville veta om dessa yngre lämningar kan anses särskilt kulturhistoriskt värdefulla och i sådant fall kunna fornlämningsförklara dem. Här syns Vulcanus ångpanna och maskin.


Mycket av den publika verksamheten på museerna riktar sig till barn och unga och är en naturlig del av uppgiften att tillgängliggöra samlingarna för allmänheten. Museerna har särskilda pedagogiska program och visningar som erbjuds skolklasser, se redovisning under avsnitt 2.4.2 Pedagogisk verksamhet för skolelever och lärare. Besöken från skolklasser på Marinmuseum och Vasamuseet har ökat på senare år efter riktade satsningar mot denna grupp. Det finns även omfattande program på helger och lov som riktar sig till barnfamiljer, se redovisning under 2.4.1 Visningar och program.

På Marinmuseum finns aktivitetsrummet Dunders däck och här har Vraktunneln nyöppnat, som visar vraken i havet under museet och som är utformad för att rikta sig till unga besökare. På Sjöhistoriska museet har lekrummet renoverats till en undervattensvärld. På Fyrskeppet Finngrundet har föremål lagts ut för att levandegöra fartyget, så att det blir lättare för särskilt de yngre att få en känsla för livet ombord. Se redovisning om dessa nya utställningar under 2.2 Nya utställningar på museerna. I utställningen Segla ett skepp på Vasamuseet finns en interaktiv del där barn får pröva att lätta ankar, sätta segel

och styra med kollerstock. I utställningen finns modeller av skeppet som hjälper de yngre att förstå hur skeppet såg ut från början och hur livet ombord tedde sig för de människor som arbetade där.

På uppdrag av Länsstyrelsen Gotland dök Sjöhistoriskas marinarkeologer på två ångfartyg från 1800-talet. Länsstyrelsen ville veta om dessa yngre lämningar kan anses särskilt kulturhistoriskt värdefulla och i sådant fall kunna fornlämningsförklara dem. Här syns Vulcanus ångpanna och maskin.

8. Verksamhet för den unga publikenUR M Y ND I GHE TE N S REGL E RIN G SBRE V FÖ R 2 018 :

Statens maritima museer ska redovisa den verksamhet som svarar mot den unga

publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken.

Det ska börjas i tid. Lekrummet Blubb är förhoppningsvis en spännande upplevelse som väcker nyfikenhet och gör museibesöket till ett nöje.


Genom myndighetens och museernas webbplatser görs det maritima och transporthistoriska kulturarvet tillgängligt för dem som inte har möjlighet att fysiskt besöka museerna. Arbetet med att öka och förbättra tillgängligheten på webbplatserna för personer med funktionsvariationer pågår löpande, både vad gäller teknik och innehåll. Talande webb och teckenspråksfilmer finns nu på alla museers webbplatser, och lättläst finns på de tre maritima museerna. Under året har vidareutbildning skett för att säkerställa att kompetens finns för att de krav som ställs på tillgänglighet i den nya lagen ska kunna uppfyllas.

På Marinmuseum har en hörselslinga monterats i entré och butik för att besökare med hörselnedsättning enklare ska kunna kommunicera med entré och butikspersonal. Marinmuseums teckenspråksguide har under året tillgängliggjorts på museets webbplats. Genom filmer ges personer med teckenspråk som förstaspråk möjlighet att på webbplatsen ta del av 31 dramatiserade berättelser om den svenska marinens historia. Två nya rullstolar för besökare har införskaffats.

På Sjöhistoriska museet har det nya lekrummet Blubb (se avsnitt 2.2 Nya utställningar på museerna) skapats så att det ska vara tillgängligt för barn med psykiska och

fysiska funktionshinder. Museets personal har fortbildats under året om funktionsnedsättningar och demens och hur museer kan arbeta kring detta.

På Vasamuseet har en säkerhetsrond under året resulterat i att man bl.a. har justerat i utställningarna och planerar för nivåutjämningar i golv och förbättrad belysning i trapphus. Museet har även ett pågående projekt för att förbättra besökarnas möjligheter att orientera sig under besöket, där en analys ur funktionshinderperspektiv ingår. Vasamuseets entré ska byggas om, och i planeringen finns ett funktionshinderperspektiv med och den överordnade ambitionen är att skapa en entré utan särlösningar som är tillgänglig för alla.

Vasamuseet erbjuder även visningar för besökare med syn- eller hörselnedsättning, se 2.4.1 Visningar och program.

Järnvägsmuseet har under året fått uppläsningshjälpmedlet Talande webb installerat och tillgängliggjort på webbplatsen.

9. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningUR M Y ND I GHE TE N S REGL E RIN G SBRE V FÖ R 2 018 :

Statens maritima museer ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att öka

tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.


Museerna arbetar på flera sätt för att nå nya besökare. På varje museum pågår besöksutvecklingsarbete med att hitta nya koncept och idéer till aktiviteter som kan locka nya grupper. En viktig grupp att nå är utrikesfödda som i lägre utsträckning besöker museer. Integrationsprojekten på museerna är därför bra både för språkutveckling och för att visa upp museerna för de som annars inte hittar dit. Verksamheten riktad till barn och unga är även en investering för framtiden, då man gärna återbesöker de museer man varit på som barn. Evenemangsverksamhet där museerna hyrs av företag eller organisationer för olika ändamål är också ett sätt att nå besökare som annars inte hittar till museet. Grunden för de bokade evenemangen är att en visning eller annat pedagogiskt inslag bör ingå.

Marinmuseum har i sitt verksamhetsutvecklingsarbete fokuserat på att hitta nya former för publikdeltagande, vilket bl.a. har resulterat i nya visningar såsom barnvagnsvisningar och seniorvisningar. Familjeaktiviteten Söndagskul utvecklas i samråd med deltagarna för att få nya uppslag till program. Marinmuseum har flera pågående integrationsprojekt, bl.a. har SFIelever fått lära sig om utvandringen från Sverige till Nordamerika och berättat om sina resor till Sverige, och det prisvinnande projektet

Med bilden till språket har fortsatt med nya deltagare. Se redovisning om dessa och ytterligare insatser under 2.4.1 Visningar och program samt 2.4.2 Pedagogisk verksamhet för skolelever och lärare.

På Sjöhistoriska museet invigdes utställningen Jag räd-dar liv i början av året. Utställningen handlar om Kustbevakningens och Sjöräddningssällskapets räddningsinsatser på Medelhavet, och är ett nytt sätt att berätta om sjöhistoria. En föredragsserie med programpunkter såsom Jag är sjuksköterska och Jag är clown, där olika yrkeskategorier berättat om sitt arbete, har lockat nya besökare som även besökt utställningen.

Föreningen Clownmedicin är en ideell förening som möter sjuka barn och deras anhöriga, men även äldre med demenssjukdomar, geriatriska sjukdomar eller vuxna och barn som vårdas palliativt. Samarbetet med föreningen i programmet Jag räddar liv ledde till att föreningen firade sitt 20-årsjubileum på Sjöhistoriska, som visade en utställning om föreningens arbete och erbjöd en fin plats utanför sjukhusmiljön för inbjudna som föreningen träffat i sin verksamhet.

Sjöhistoriska har fortsatt att erbjuda drop invigslar, bl.a. på Alla hjärtans dag. Totalt vigdes 54 par av museichefen

10. Åtgärder för att nå nya besökareUR M Y ND I GHE TE N S REGL E RIN G SBRE V FÖ R 2 018 :

Statens maritima museer ska redovisa åtgärder som har vidtagits för att

nå nya besökare.

Premiär för barnvagnspromenad runt Marinmuseum i Karlskrona. Ett lyckat koncept där föräldrar får guidning kring Stumholmens byggnader och historia.


under året. Sjöhistoriska utlyste en fototävling under året om årets Skeppskatt. De inskickade bidragen samlades till en fotoutställning på isbrytaren Sankt Erik och på webben.

Vasamuseets satsning på att öka och bredda publiken i sin programverksamhet har fallit väl ut med stadigt ökande besökssiffror. Museet har flera pågående integrationsprojekt, både med föreningar som Kompis Sverige och Röda korsets språkcafé, men även med en skola i Botkyrka vars elever har fått guida familj och vänner på Vasamuseet. Skypevisningar för skolklasser gör det möjligt att visa Vasa för klasser som inte kommer till Stockholm. Se redovisning om dessa och ytterligare insatser under 2.4.1 Visningar och program samt 2.4.2 Pedagogisk verksamhet för skolelever och lärare.

Vasamuseets besöksutvecklingsarbete sker till stor del internationellt genom att besöka marknadsaktiviteter utomlands i samarbete med Visit Sweden. Museet tar också emot representanter från besöksnäringen på hemmaplan, liksom pressbesök från tvteam och journalister som vill berätta om skeppet, se redovisning under 2.1 Besöksutveckling.

Järnvägsmuseet har en omfattande verksamhet med att köra museitåg på olika resor i landet, som redovisas under avsnitt 4.2 Museitåg. Många resmål är inte direkt relaterade till järnvägshistoria och bedöms kunna locka nya besökare, såsom Jamtli julmarknad, Classic car week i Rättvik och Rocktåget kring Gävle.

VRAK – Museum of Wrecks, den nya museiarena i myndigheten som planeras öppnas år 2020 kommer att berätta om alla de fartygsvrak och andra arkeologiska lämningar som finns på Östersjöns botten. Museet kommer att lyfta fram marinarkeologin och presentera en modern utställning som bedöms locka nya besökare, både de som är dykintresserade och de som söker nya upplevelser ovan vattenytan.

Vigsel på Sjöhistoriska museet på Alla hjärtans dag. På en SFI-visning på Vasamuseet ryms många frågor och samtal, om Sverige nu och då, om skeppets öde och inte minst kring föremålen från Vasa. Bland kläder, redskap och brädspel uppstår ofta igenkänning och diskussioner om vad som enar människor över tid och rum.


På en SFI-visning på Vasamuseet ryms många frågor och samtal, om Sverige nu och då, om skeppets öde och inte minst kring föremålen från Vasa. Bland kläder, redskap och brädspel uppstår ofta igenkänning och diskussioner om vad som enar människor över tid och rum.


Regeringen införde 2016 en reform om fri entré på vissa statliga museer. För myndighetens del omfattades Marinmuseum och Sjöhistoriska museet av reformen.

För Marinmuseum har antalet besök ökat efter reformen. Det är dock svårt att särskilja effekten på antalet besökare av fri entré-reformen från effekten av att Ubåtshallen öppnade 2014 och även effekten av att antalet besökare i Karlskrona har ökat för hela besöksnäringen.

Fri entré infördes vid Sjöhistoriska museet redan 2012, och verksamheten vid Museifartygen har sedan länge haft fri entré. Det märks därför ingen särskild effekt av fri entréreformen på antalet besökare för Sjöhistoriska museet.

11. Effekter av fri entréUR M Y ND I GHE TE N S REGL E RIN G SBRE V FÖ R 2 018 :

Statens maritima museer ska redovisa effekterna av införandet av fri entré

avseende förändringar i besöksutvecklingen i förhållande till tidigare år.


Myndigheten delar tillsammans med Statens försvarshistoriska museer (SFHM) årligen ut bidrag enligt förordning (2013:1007) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter. Enligt SMM:s regleringsbrev ska minst 7 500 000 kronor av förvaltningsanslaget användas för bidragsgivning enligt nämnda förordning. Medlen får också användas till kostnader hos myndigheten som är förenade med upprätthållandet av verksamheten. Till bidragsgivningen finns museinätverket Sveriges militärhistoriska arv (SMHA) kopplat.

Myndigheten ska enligt förordningens bilaga pröva frågor om bidrag till fem utpekade museer och ändamål: Hemsö fästning, Göteborgs Maritima Centrum, Museum för rörligt kustartilleri på Aspö, Vaxholms fästnings

museum samt Skånelinjen. Av dessa har samtliga förutom Skånelinjen erhållit statsbidrag under 2018. Skånelinjen tilldelades emellertid bidrag så sent som i december 2017, varför det har funnits medel att utveckla ändamålet med under året.

Bidrag betalas ut som verksamhetsbidrag och projektbidrag. Verksamhetsbidragen ska användas för att stödja verksamheterna med till exempel lokalhyra, löner och marknadsföring. Projektbidragen ska användas för att utveckla verksamheterna och syftar till att höja deras kompetens, kvalitet och attraktionskraft som besöksmål. Bidrag beviljas endast till verksamheter som är eller syftar till att bli publika.

12. Sveriges militärhistoriska arvUR M Y ND I GHE TE N S REGL E RIN G SBRE V FÖ R 2 018 :

Statens maritima museer ska i årsredovisningen redovisa hur bidrag enligt

förordningen (2013:1007) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter

har använts. Av redovisningen ska framgå hur bidragen har fördelats mellan olika

museiverksamheter och ändamål. Av anslagsposten ska minst 7 500 000 kronor

användas för bidragsgivning enligt förordningen (2013:1007) om statsbidrag till

försvarshistoriska museiverksamheter samt till kostnader vid Statens maritima

museer som är förenade med upprätthållande av dessa verksamheter.


Tabell 32 Fördelning av statsbidrag 2018

(tkr) Verksamhetsbidrag Projektbidrag

Hemsö fästning 1 400 145

Göteborgs Maritima Centrum 1 900 85

Museum för rörligt kustartilleri på Aspö 600 280

Vaxholms fästnings museum 2 400 72

Skånelinjen 0 0

Återkrävt bidrag från 2017 -5

Summa 6 300 577

Not: Skånelinjen erhöll bidrag i december 2017.

Sammanlagt har 6 877 000 kronor fördelats i bidrag enligt förordningen. Av dessa utgör 92 procent verksamhetsbidrag och 8 procent projektbidrag vilket innebär att andelen projektbidrag har ökat med knappt två procentenheter från föregående år. Samtliga museer som har fått verksamhetsbidrag under 2018 har också beviljats bidrag för att genomföra olika projekt för att utveckla sina museer. Till exempel har Museum för rörligt kustartilleri påbörjat ett utställningsprojekt där en stor del av utställningen byggs om i syfte att göra den mer pedagogisk och lättillgänglig. I detta arbete har också personal från SMHA:s kansli deltagit. På Stiftelsen Göteborgs Maritima Centrum bedrivs ett projekt som syftar till att samla in immateriellt kulturarv från före detta besättningsmän på museets olika örlogsfartyg. Projektet syftar i förlängningen till att utöka museets skolverksamhet.

Tabell 33 Kostnader för Sveriges militärhistoriska arv

(tkr) 2018 2017 2016

Utbetalade bidrag 6 877 6 758 6 938

SMHA:s kansli 600 600 600

SMM:s kostnader 94 194 57

Summa 7 571 7 552 7 595

Kostnaderna för statsbidraget och övriga kostnader för bidragsgivningen uppgår totalt till 7 571 000 kronor, vilket innebär att kravet i anslagsvillkoret att minst 7 500 000 kronor av myndighetens förvaltningsanslag ska användas för bidraget är uppfyllt.

Under året har myndigheten samarbetat med SFHM i syfte att likrikta myndigheternas bidragsprocesser. Arbetet har lett fram till förändringar för båda myndigheterna i hur man arbetar med bidragsgivningen.

Myndigheten har också deltagit i den årliga konferens som SFHM anordnar för de museer som ingår i nätverket SMHA. Personal från myndigheten föreläste vid konferensen på ämnet digitalt tillgängliggörande. Arbetet med att utveckla Skånelinjen har fortsatt, främst i samarbete med Regionmuseet i Kristianstad.


Myndigheten har ställt krav på arbetsrättsliga villkor vid totalt fyra upphandlingar över tröskelvärdet under 2018. Villkoren har tillämpats vid två upphandlingar av lokalvård, vid Marinmuseum i Karlskrona och vid Järnvägsmuseet i Gävle. Därtill har de tillämpats vid två upphandlingar som omfattar hela myndigheten, upphandling av bevakning samt upphandling av ljusarmaturer till utställningar.

I upphandlingen av lokalvård ställdes krav om att anbudsgivarens personal ska ha rimliga anställningsvillkor, att lönen ska följa gällande kollektivavtal för serviceentreprenad och att pensionsersättning och övertidsersättning ska ges.

I upphandlingen av ljusarmaturer ställdes krav om att anbudsgivaren ska följa lagar om anställnings och arbetsmiljövillkor. I kravspecifikationen preciserades att de tillverkande företagens arbetsförhållanden ska vara förenliga med bl.a. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, vissa ILO-konventioner och FN:s barnkonvention. I upphandlingen av bevakning har krav ställts om att obtillägg ska följa kollektivavtal för bevakningsbranschen.

13. Arbetsrättsliga villkor vid upphandlingUR M Y ND I GHE TE N S REGL E RIN G SBRE V FÖ R 2 018 :

Statens maritima museer ska redovisa hur den vid upphandlingar som

överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på

kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2-5 §§ lagen (2016:1145) om

offentlig upphandling.


Myndigheten har i uppgift att stödja regionala och lokala museer och ideellt maritim och transporthistoriskt arbete, och att verka för bevarande och brukande av kulturhistoriskt värdefulla fartyg och fordon. Detta arbete sker naturligen i samarbete med andra aktörer, och får till effekt att kulturen kommer fler till del i hela landet. Den redovisning som lämnas under avsnitten 3 Stödja och samverka med museer och ideella organisationer och 4 Kulturhistoriskt värdefulla fartyg och fordon är därför i sin helhet relevant även för denna återrapportering. Därtill redovisas samarbete om Dalarö Dykpark under avsnitt 5.3 Marinarkeologi. Även det bidrag och stöd som fördelas till de geografiskt spridda museer och ändamål som omfattas av Sveriges militärhistoriska arv fyller en viktig funktion för att kulturen ska komma fler till del över hela landet, se redovisning under avsnitt 12.

14. Samarbete för kultur till flerUR M Y ND I GHE TE N S REGL E RIN G SBRE V FÖ R 2 018 :

Statens maritima museer ska i samarbete med andra aktörer verka för att

kulturen ska komma fler till del i hela landet.


Myndigheten har under 2018 haft en medarbetare anställd genom regeringens satsning på moderna beredskapsjobb. Syftet har varit att utföra uppdrag som ligger utanför ordinarie arbetsuppgifter samtidigt som den anställde getts nya erfarenheter och referenser som ökar möjligheten att få arbete efter tiden på moderna beredskapsjobb.

15. Moderna beredskapsjobb i statenUR M Y ND I GHE TE N S REGL E RIN G SBRE V FÖ R 2 018 :

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb

i staten som införts successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta

minst 5 000 personer 2020. För 2018 bör omfattningen uppgå till minst 2 000

personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från

arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter vid

myndigheten. Statens maritima museer ska senast den 3 april 2018 till Statskontoret

redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion

från Statskontoret. Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben

ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen

extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till

myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.


Myndigheten bedömer att förmågan att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens är god och att åtgärderna för kompetensförsörjningen som vidtagits har bidragit till myndighetens måluppfyllelse.

Attrahera och rekrytera

Myndigheten har kunnat tillsätta samtliga vakanta tjänster under året med kandidater som uppfyllt kravprofilen förutom en tillsvidareanställning som fastighetssamordnare. Sammantaget har myndigheten haft fortsatt god förmåga att attrahera och rekrytera den kompetens som verksamheten behöver.

Under 2018 har 83 (78)* personer anställts genom 51 (45) utlysningar. Totalt inkom 1485 (1523) ansökningar till dessa tjänster, dvs. 29 (34) sökande per utlysning. Flera utlysningar har skett genom interna kanaler vilket drar ner genomsnittligt antal sökande per tjänst. Av de 83 tillsatta tjänsterna var 20 (14) tillsvidareanställningar, övriga var visstidsanställningar och sommarjobb.

Myndigheten har genom verksamhetsövergången där Järnvägsmuseet och de transporthistoriska samlingarna inordnats i verksamheten även fått ett kompetenstillskott i form av ett 30tal nya medarbetare och chefer. Under 2018 har ett antal insatser genomförts för att välkomna, introducera och inkludera nya medarbete och chefer i verksamheten.

Antalet besökare på museernas och myndighetens jobbsidor på webben har ökat, men ökningen beror främst på att Järnvägsmuseets jobbsida tillkommit under 2018.

Med syfte att vara en attraktiv arbetsgivare och att ge nya medarbetare en god start som anställd vid myndigheten genomförs introduktionsutbildningar som komplement till individuella introduktionsplaner. Utbildningen innehåller bland annat information om förmåner, en introduktion till den statliga värdegrunden och rollen som statligt anställd, myndighetens vision och uppdrag, arbetsmiljöarbetet samt en genomgång av myndighetens policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier.*) Föregående års siffra inom parentes

Utveckla och behålla medarbetarna

Arbetsmiljöarbetet är en fortsatt viktig del för att behålla och samtidigt möjliggöra utveckling för våra medarbetare. Det förebyggande arbetet med psykosocial arbetsmiljö har utvecklats ytterligare och myndigheten har under året kompletterat den regelbundna pulsundersökningen ”Hur är läget?” med årliga psykosociala arbetsmiljöronder.

Flera utbildningsinsatser har under året genomförts riktade till myndighetens chefer. Cheferna har bland annat deltagit i en heldagsutbildning kring etiska dilemman och en god förvaltningskultur. Myndighetens chefer har även deltagit i en utbildning kring stressrelaterad ohälsa där

16. KompetensförsörjningJÄ MFÖ R 3 K A P. 3 § S A MT 7 K A P. 3 § FÖ RO RD NIN G (2 0 0 0 : 6 0 5) O M Å RSRE D OV ISNIN G O CH BUD GE TUND E RL AG .


fokus har varit att kunna upptäcka och agera på tidiga signaler.

Därtill avsätts årligen medel som fördelas per avdelning för personalens individuella kompetensutveckling. För att stärka kärnkompetensen har Maritima seminarier fortsatt under 2018, med öppen anmälan för alla anställda. Utöver detta har medarbetare och chefer kompetensutvecklats inom sina respektive områden genom att delta i utbildningar och nätverk, anlita konsulter och att samarbeta med universitet och högskolor, bl.a. inom CEMAS.

Under 2018 har myndigheten haft en personalomsättning på 13 (14) procent. Under 2018 påbörjade 62 (43) personer anställning och 32 (29) personer avslutade sin anställning. Av de 32 som slutat under året har 15 varit tillsvidareanställningar och 17 tidsbegränsade anställningar som löpt ut. Av de 15 tillsvidareanställningarna var 5 naturliga avgångar genom pensionsavgång.

Av de 62 som påbörjade anställning under 2018 var 43 tillsvidareanställningar och 19 tidsbegränsade anställningar. 26 av de 43 tillsvidareanställningarna var kopplade till verksamhetsövergången. *) Timanställda ingår ej.

Avveckla

Inga insatser har genomförts under året med syfte att avveckla kompetens.

Tabell 34 Sjukfrånvaron

Procent 2018 2017 2016

Totalt 3,81 4,23 3,80

Andel långtidssjukskriv-na (60 dgr eller mer) 48,20 51,20 50,07

Kvinnor 3,61 5,19 3,82

Män 4,02 3,24 3,77

Anställda -29 år 1,91 2,24 3,61

Anställda 30-49 år 3,85 3,83 3,23

Anställda 50 år- 3,96 4,85 4,43


Myndigheten genomför både formaliserade upphandlingar där kontraktsvärdet är över direktupphandlingsgränsen på 586 907 kronor och dokumenterade direktupphandlingar med kontraktsvärde mellan 100 000–586 907 kronor. Vi gör även förnyade konkurrensutsättningar på ramavtal tecknade tillsammans med Kammarkollegiet eller Riksgälden.

Under 2018 har vi genomfört och deltagit i 19 stycken formella upphandlingar, varav 16 hade ett värde över EU:s tröskelvärde om 1 365 782 kronor, då annonsering ska göras inom hela EU. Det sammanlagda kontraktsvärdet på de formella upphandlingarna uppskattas till ca 160 miljoner kronor. Myndigheten genomförde även ca 30 stycken avrop på de statliga ramavtalen.

För att mer effektivt utnyttja myndighetens resurser har myndigheten även genomfört eller deltagit i gemensamma upphandlingar med andra myndigheter. Samordningen innebär även att värdet på upphandlingen blir större, vilket förväntas leda till bättre anbud. De gemensamma

upphandlingarna under året har bl.a. omfattat bevakningstjänster, juridiska tjänster, entreprenadarbeten och långdistanstransport av museiföremål. De har gjorts tillsammans med bl.a. Nationalmuseum, Spritmuseum, Statens fastighetsverk, Statens historiska museer, Statens museer för världskultur, Statens musikverk, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Tekniska museet och Prins Eugens Waldemarsudde.

Inordnandet av Järnvägsmuseet och de transporthistoriska samlingarna har inneburit en särskild insats för att få fram gällande avtal för de nya verksamheterna. Bland annat har överlåtelseavtal tecknats med de leverantörer som hade avtal med de verksamheter som berördes av verksamhetsövergången från Trafikverket och nya upphandlingar har genomförts och planerats för de fall det fanns behov av nya avtal.

Se även ytterligare återrapportering om upphandling under avsnitt 13 Arbetsrättsliga villkor vid upphandling.

17. Upphandling


Miljöledningssystem

Myndigheten är sedan 2009 certifierade enligt ISO 14001. Under 2018 har myndigheten genomfört en om och uppgraderingscertifiering av miljöledningssystemet till ISO 14001:2015, med mycket gott resultat och positiva omdömen från revisorn. Miljöutredningen med miljöaspekter samt miljöpolicyn har uppdaterats under året och myndighetens miljöarbete täcker nu in samtliga våra museer. Förberedelsearbetet med att även få verksamheterna vid Järnvägsmuseet och de transporthistoriska samlingarna att ingå i miljöcertifikatet har pågått under året.

Ny styrmodell för hållbar utveckling

Att arbeta med hållbar utveckling kräver ett långsiktigt förhållningssätt och mätbara mål, myndigheten har därför utvecklat ledningssystemet för hållbarhets och miljöarbetet. Myndigheten har nu tre långsiktiga målområden; Växthusgaser, Resor och möten samt Inspiration. Växthusgasmålet innebär att myndigheten till 2030 helt ska ha upphört med utsläpp av fossil CO2. Detta gäller inte de fartyg och fordon som av museala skäl inte är möjliga att driva med icke fossila bränslen.

Myndigheten har verksamhet på flera orter i landet, vilket innebär många inrikes resor. En mycket stor andel av mötena görs som resfria möten via Skype. Myndighetens mål är att andelen CO2-alstrande resor ska minska med 30 procent av det totala resandet till 2021.

Vår potential att påverka besökare till ett hållbart förhållningssätt är stor. Inspirationsmålet innebär att vi till 2022 aktivt ska inspirera besökare och nätverk till förändring.

Museernas aktiviteter med hållbar utveckling i fokus

Marinmuseum har infört ett nytt pedagogiskt program om Östersjöns miljö. Man har också gett tre föreläsningar

med miljötema under året, bl.a. om ett nytt havsgående forskningsfartyg som kommer att undersöka miljöpåverkan på den marina miljön och om saneringen av Basareholmen i Karlskrona. I undervattenstunneln under Marinmuseet berättas om Östersjön både som vrakplats och ur ett biologiskt perspektiv – havet som påverkas av nedskräpningen. Ljusskyltar och montrar återanvänds på museet för att minska miljöpåverkan.

Sjöhistoriska museet har beslutat att fasa ut plastprodukter ur butikens sortiment och har ställt upp information riktad till barnfamiljer om mikroplaster i havet vid det nyöppnade aktivitetsrummet Blubb. I Skaparverkstaden Ruskpricken har barnen fått tillverka solcellsdrivna modellbåtar och miljövänliga julklappar. Det förbereds för att dra fram fjärrvärme till museifartygen vid Galärvarvet i Stockholm och ett länssystem har byggts.

På Vasamuseet har den publika personalen utbildats i hållbarhetsfrågor och hur museet arbetar med hållbarhet. I programverksamheten har förköp införts för både biljetter och förtäring, vilket innebär minskat matavfall. Utrangerade arbetskläder destrueras enligt riktlinjer för miljömässig återvinning.

Järnvägsmuseet är stängt för ombyggnad, men har gjort vissa insatser som att byta ut sopkorgar till miljöstationer under året. Museet arbetar för att bli en Cykelvänlig arbetsplats och deltar i nätverket Hållbart näringsliv i Gävle.

I byggnationen av myndighetens nya museum VRAK –

Museum of Wrecks ställs nya högre miljökrav på material. Man kommer också att klimatkompensera för utsläppen vid transporter.

Museibutikernas arbete för bättre hållbarhet redovisas under avsnitt 7.2 Museibutikerna.

18. Miljöledning


Resultaträkning SMM (tkr) Not 2018 2017

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 174 515 123 915

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 187 378 183 277

Intäkter av bidrag 2 8 236 5 305

Finansiella intäkter 3 388 617

= Summa verksamhetens intäkter 370 517 313 114

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 4 − 167 726 − 136 022

Kostnader för lokaler − 100 310 − 84 630

Övriga driftkostnader 5 − 91 422 − 78 368

Finansiella kostnader 6 − 273 − 226

Avskrivningar och nedskrivningar − 16 236 − 12 641

= Summa verksamhetens kostnader − 375 967 − 311 888

Verksamhetsutfall − 5 450 1 226

Transfereringar

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 7 477 7 358

Lämnade bidrag 7 − 8 477 − 8 358

= Saldo transfereringar − 1 000 − 1 000

Årets kapitalförändring 8 − 6 450 226

Finansiella delarResultaträkning


Verksamhet (tkr)+/– t.o.m.

2016+/–

2017 Intäkter 2018 Kostnader 2018+/–

2018

Ack. +/– utgå. 2018

Verksamhet med full kostnadstäckning

Budget Utfall Budget Utfall

Försäljning av varor 7 187 1 014 24 100 25 776 26 100 24 860 915 9 116

Undersökning, utredning och andra tjänster

−515 153 3 000 2 036 2 900 2 162 −126 −488

Vasamuseet 7 849 −941 152 332 152 543 165 000 159 783 −7 240 −332

Summa 14 521 226 179 432 180 355 194 000 186 805 −6 451 8 296

Övrig avgiftsbelagd verk-samhet

Budget Utfall

Entréer och visningar 4 000 3 189

Övrigt 4 700 3 774

Summa 8 700 6 963

Intäkterna för Vasamu-seet är fördelade enligt följande:

Entréer och visningar 149 371

Lokaler 2 672

Bidrag 435

Finansiella intäkter 65

Summa 152 543

Avgiftsbelagd verksamhet


Balansräkning (tkr) Not 18-12-31 17-12-31

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 9 1 024 2 799

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

10 1 878 2 821

Summa immateriella anläggningstillgångar 2 901 5 620

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 11 13 010 14 878

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 12 20 175 21 780

Kulturtillgångar 13 4 004 3 649

Pågående nyanläggningar 14 6 686 996

Summa materiella anläggningstillgångar 43 875 41 304

Varulager m.m.

Varulager och förråd 15 7 087 6 022

Fordringar

Kundfordringar 1 894 1 439

Fordringar hos andra myndigheter 5 902 5 097

Övriga kortfristiga fordringar 20 9

Summa kortfristiga fordringar 7 815 6 544

Periodavgränsningsposter 16

Förutbetalda kostnader 21 973 21 632

Upplupna bidragsintäkter 1 579 1 104

Övriga upplupna intäkter 3 888 1 171

Summa periodavgränsningsposter 27 440 23 908

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket 17 − 2 764 − 2 567

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 29 796 20 277

Kassa och bank 2 510 1 520

Summa kassa och bank 32 306 21 797

SUMMA TILLGÅNGAR 118 661 102 628

Balansräkning


Balansräkning (tkr) Not 18-12-31 17-12-31

Kapital och skulder

Myndighetskapital 18

Statskapital utan avkastningskrav 1 925 1 571

Donationskapital 19 2 079 2 079

Balanserad kapitalförändring 20 14 748 14 522

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 8 − 6 450 226

Summa myndighetskapital 12 302 18 398

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 21 231 704

Övriga avsättningar 22 820 489

Summa avsättningar 1 050 1 193

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret 23 32 974 36 841

Kortfristiga skulder till andra myndigheter 22 944 6 258

Leverantörsskulder 23 951 19 471

Övriga kortfristiga skulder 24 2 590 2 182

Summa skulder m.m. 82 458 64 752

Periodavgränsningsposter 25

Upplupna kostnader 14 106 11 045

Oförbrukade bidrag 7 534 5 682

Övriga förutbetalda intäkter 1 210 1 559


SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 118 661 102 628

ANSVARSFÖRBINDELSER inga inga


Ansl

agN

ot

Ingå

ende

över

föri

ngs-

belo

pp

Året

s til

ldel

-

ning

enl

igt

regl

erin

gsbr

ev

Tota

lt

disp

onib

elt

belo

ppU

tgift

er

Utg

åend

e

över

föri

ngs-

belo

pp

Utg

iftso

mrå

de 1

7 Ku

ltur,

med

ier,

tros

sam

fund

och

friti

d8:

1.6

Stat

ens

mar

itim

a m

usee

r2

63

024

182

544

185

568

−18

2 42

73

141

(ram

ansl

ag)

2018

2017

Ans

lags

post

en få

r an

vänd

as ti

ll lo

kalk

ostn

ader

för

Vasa

mus

eet

4 4

00

0

Fina

nsie

lla v

illko

rVi

llkor

Utfa

ll

8:1.

6

Utö

ver

tilld

elat

bel

opp

unde

r an

slag

et få

r SM

M d

ispo

nera

en

ans

lags

kred

it5

471

0

SMM

har

tillg

ång

till e

n kr

edit

på r

änte

kont

ot i

Rik

sgäl

dsko

ntor

et20

000

4 24

1

SMM

dis

pone

rar

unde

r bu

dget

året

en

låne

ram

i R

iksg

älds

kont

oret

för

inve

ster

inga

r i a

nläg

gnin

gstil

lgån

gar

som

anv

änds

i ve

rksa

mhe

ten

87 0

0032

974

SMM

har

erh

ållit

med

el fr

ån s

tats

budg

eten

för

finan

sier

ing

av b

idra

g til

l fö

rsva

rshi

stor

iska

mus

eive

rksa

mhe

ter

sam

t till

kos

tnad

er v

id S

MM

som

är

fö

rena

de m

ed u

pprä

tthål

land

e av

des

sa v

erks

amhe

ter,

med

min

st7

500

7 57

1

Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag (tkr)


Sammanställning av Statens maritima museers lokalkostnader 2018 (tkr) Hyra El och uppvärmning

Reparationer och underhåll

Övriga driftskostnader

83 678 6 303 2 124 8 205

Totalt 100 310

Sammanställning av Statens maritima museers hyreskostnader per hyresvärd 2018 (kr) Hyra

Hyresvärd

Statens fastighetsverk 67 553 174

Trafikverket 6 511 807

Swedavia AB 2 672 646

Invexito AB 1 750 000

Kungliga Djurgårdens Förvaltning 1 427 244

Jernhusen Depåfastigheter AB 786 524

Riksantikvarieämbetet 666 720

Vasallen Vaxholm AB 580 979

Booforsen Fastighets AB 313 449

Karlskrona kommun 287 074

Fortifikationsverket 215 223

Jotac Förvaltning AB 204 003

Saltsjö Pir AB 186 713

Vasakronan Fastigheter AB 165 560

Helga Korinth 120 000

Stockholms stad 46 519

WCC Wisby Creative Center AB 45 860

Eskilstuna Kommun 30 000

Linnéuniversitetet 26 400

Ramirent AB 17 292

Stumholmens Samfällighetsförening 15 950

Gefleborgs Flyttservice AB 16 828

Kungliga Djurgårdens Intressenter AB 12 000

Ocab i Stockholm AB 10 354

Cramo AB 5 614

Selins Glasmästeri AB 3 002

Mariestads Friluftsklubb 3 000

Sören Thyr Upplandsleden AB 2 000

Svenska Filminstitutet 1 695

Samdistribution Bonnierförlagen AB 480

Summa 83 678 110

Lokalkostnader


Kommentarer till resultatredovisningen

Personalkostnader fördelas till respektive prestation enligt redovisad tid. Som grund har en medelkostnad per arbetsdag beräknats.

Kommentarer till noter

Belopp i tusentals kronor (tkr) där ej annat anges. Marinmuseum förkortas MM, Sjöhistoriska museet SM, Vasamuseet VM och Järnvägsmuseet JVM.

Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänt

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag. SMM:s redovisning följer god redovisningssed enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV) allmänna råd till 6 § förordning (2000:606) om myndigheters bokföring.

Avgiftsbelagd verksamhet med full kostnadstäckning

Vasamuseet (exkl. butiksverksamhet), försäljning av varor (butiksverksamhet) samt undersökningar, utredningar och andra tjänster (marinarkeologisk uppdragsverksamhet) har krav på full kostnadstäckning. Redovisningsmässigt innebär det att dessa verksamheter är helt skilda från anslaget och bär samtliga direkta och indirekta kostnader. Resultatet för verksamheterna redovisas i separat tabell.

Värdering av fordringar och skulder

Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli inbetalt. Skulderna har

upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli utbetalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2019-01-04) eller när fordrings eller skuldbeloppet inte är exakt känt när årsredovisningen upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive skulder. Som periodavgränsningspost bokförs händelser med belopp överstigande ett halvt prisbasbelopp (år 2018 = 22 750 kr).

Värdering av anläggningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst ett halvt prisbasbelopp (år 2018 = 22 750 kr) och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Objekt utgörande en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till mer än ett halvt prisbasbelopp klassificeras även som anläggningstillgång. SMM redovisar inte bärbara datorer som anläggningstillgång, utan kostnadsför dem direkt. Anledningen är att utrustningens ekonomiska livslängd inte bedöms uppgå till tre år, p.g.a. det extra slitage den bärbara funktionen utsätts för. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningen startar den månad då tillgången tas i bruk.

SMM tillämpar som grundregel följande avskrivningstider:

Basutställningar 5 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 10 år Bilar samt möbler 5 år Kopiatorer och annan ITutrustning 3 år Immateriella anläggningstillgångar 5 år Kulturtillgångar Skrivs ej av

I vissa fall görs avsteg från grundregeln då en individuell bedömning ger annan avskrivningstid.

Tilläggsupplysningar och noter


Värdering av varulager

Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Avdrag för bedömd faktiskt inkurans har gjorts.

Uppgifter om ledande befattningshavare

Uppgifter om ledande befattningshavare 2018 2017

Leif Grundberg, överintendentStyrelseledamot i Kungliga Djurgårdens intressenter AB

1 199 1 113

Kommentarer kring överföring av verksamhet från Trafikverket

Kommentarer kring ökade kostnader och intäkter

Budgeten för de transporthistoriska samlingarna som finansierades med anslag uppgick till 47 722 tkr. Utöver detta blev intäkten av avgifter 2 698 tkr. Detta ger utslag på hela resultaträkningen i form av ökade intäkter av anslag och avgifter samt ökade kostnader.

Budgeten 2018 för de nya verksamheterna:

Intäkter 2018

Anslag 47 722

Avgifter 3 185

Bidrag 1 094

Totalt 52 001

Kostnader 2018

Löner, ej tillfälliga 18 015

Lokaler 11 223

Avskrivningar 1 448

Övriga driftskostnader 21 195

Totalt 51 880

Kommentarer kring överföring av anläggningar från Trafikverket

88 anläggningstillgångar flyttades från Trafikverket till SMM fr.o.m. 1 januari 2018. Dessa anläggningar har registrerats under konto för IB under de anläggningsgrupper

som var aktuella. En anläggning togs över som pågående och aktiverades under året.

Fem anläggningar har skrivits ned under 2018 då detta avsåg restaurering av föremål i samlingarna vilket SMM inte klassificerar som anläggningstillgång enligt gällande princip.

Elva anläggningar omklassificeras till kulturtillgångar från andra anläggningsgrupper. Av dessa fanns restvärde på två av anläggningarna, totalt till ett bokfört värde av 295 tkr. Det totala anskaffningsvärdet av dessa kulturtillgångar uppgick till 4 695 tkr, vilket ökade statskapitalet med motsvarande belopp.


Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2018 2017

Intäkter av avgifter enl 4 § avgiftsförordningen

Lokalhyra 5 096 4 330

Övriga 4 §-intäkter 1 350 993

– varav tjänsteexport (0) (0)

Summa 6 446 5 323

Intäkter av avgifter enl 3 § avgiftsförordningen

Entréer och visningar 149 041 149 223

Butiksförsäljning 25 623 24 071

Övrig publik verksamhet 3 189 991

– varav verksamhet riktad mot barn (527) (508)

Marinarkeologiska uppdrag 2 036 2 699

– varav tjänsteexport (0) (52)

Övrigt 1 043 106

Summa 180 932 177 090

Sponsringsintäkter 0 864

Reavinst vid avyttring av anläggningstillgång 0 0

Totalt 187 378 183 277

4 §-intäkter i förhållande till totala verksamhetskostnader 1,7 % 1,7 %

Not 2 Intäkter av bidrag 2018 2017

Statliga bidrag

Arbetsförmedlingen 2 419 2 068

Trafikverket 527 0

Övriga statliga bidrag 253 20

Summa 3 199 2 088

Mellanstatliga bidrag

EU 1 444 626

Icke-statliga bidrag

Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm 2 874 2 137

Övriga icke-statliga bidrag 719 454

Summa 3 593 2 591

Totalt 8 236 5 305

Not 3 Finansiella intäkter 2018 2017

Ränta lån Riksgäldskontoret 179 179

Realiserade kursvinster 202 410

Övriga finansiella intäkter 7 28

388 617

Not 4 Kostnader för personal 2018 2017

Lönekostnad exklusive arbetsgivaravgifter, −110 715 −88 772

pensionspremie och andra avgifter enligt lag och avtal

– varav arvoden till ej anställd personal (–304) (–243)

Övriga personalkostnader −57 011 −47 250

−167 726 −136 022

Not 5 Övriga driftkostnader 2018 2017

Övriga driftkostnader −91 422 −78 368

−91 422 −78 368

Ökningen beror på tillkomst av Järnvägsmuseet, ökad försäljning samt utvecklingskostnader för Vrak.

Noter


Not 6 Finansiella kostnader 2018 2017

Ränta räntekonto Riksgäldskontoret −245 −203

Övriga finansiella kostnader −28 −23

−273 −226

Not 7 Lämnade bidrag 2018 2017

Bidrag till försvarshistoriska museiverksamheter −7 477 −7 358

Bidrag till historiskt värdefulla fartyg −1 000 −1 000

−8 477 −8 358

Bidrag till försvarshistoriska museiverksamheter är utbetalade enligt förordning (2013:1007) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter.

Bidrag till bevarande och brukande av historiskt värdefulla fartyg utbetalade enligt förordningen (2011:1565) om statsbidrag till kostnader för vård av kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Bidraget har finansierats med ackumulerat överskott avseende verksamhet med full kostnadstäckning.

Not 8 Årets kapitalförändring 2018 2017

Undersökningar, utredningar och andra tjänster −125 153

Försäljning av varor vid Marinmuseum −1 201 −1 249

Försäljning av varor vid Sjöhistoriska museet −1 164 −1 155

Försäljning av varor vid Vasamuseet 3 275 3 418

Försäljning av varor vid Järnvägsmuseet 5 0

Vasamuseet exkl. försäljning av varor −7 240 −941

−6 450 226

Not 9 Balanserade utgifter för utveckling 18-12-31 17-12-31

Ingående anskaffningsvärde 6 453 10 863

Utrangeringar 0 −4 410

Årets anskaffningar 0 0

Ackumulerat anskaffningsvärde 6 453 6 453

Ingående avskrivningar −3 654 −6 288

Utrangeringar 0 4 410

Årets avskrivningar −1 775 −1 776

Ackumulerade avskrivningar −5 429 −3 654

Bokfört värde 1 024 2 799

Not 10 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 18-12-31 17-12-31


Årets anskaffningar 0 1 929



Årets avskrivningar −943 −665




Not 11 Förbättringsutgifter på annans fastighet 18-12-31 17-12-31


Utrangeringar −178 −240




Utrangeringar 131 240




Not 12 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 18-12-31 17-12-31


Övertagande från Trafikverket 26 570 0

Överförda tillgångar 655 1 160

Utrangeringar −4 058 −172

Årets anskaffningar 4 270 3 605



Övertagande från Trafikverket −21 768 0

Utrangeringar 4 052 172




Not 13 Kulturtillgångar 18-12-31 18-12-31


Övertagande från Trafikverket 4 695 0

Årets anskaffningar 60 130


Ingående avskrivningar 0 0

Övertagande från Trafikverket −4 400 0

Utrangeringar 0 0

Årets avskrivningar 0 0

Ackumulerade avskrivningar −4 400 0

Bokfört värde 4 004 0

Not 14 Pågående nyanläggningar 18-12-31 17-12-31

Ingående anskaffningsvärde 996 1 692

Övertagande från Trafikverket 437

Överförda tillgångar −656 −1 160


Utrangeringar 0 −56

Ackumulerat anskaffningsvärde 6 686 996


Not 15 Varulager m.m. 18-12-31 17-12-31

Ingående saldo 6 022 5 569

Årets förändring 1 065 453

Utgående saldo 7 087 6 022

Lagret består av souvenirer som säljs i museernas butiker.

Not 16 Periodavgränsningsposter 18-12-31 17-12-31

Förutbetalda hyror 19 293 18 173

Övriga förutbetalda kostnader 2 680 3 460

Förutbetalda kostnader 21 973 21 633

Arbetsförmedlingen 158 314

Övriga upplupna inomstatliga bidragsintäkter 60 0

EU 1 072 626

Bovins stiftelse 206 64

Upplupna utomstatliga bidragsintäkter 83 100

Upplupna bidragsintäkter 1 579 1 104

Arkeologiska undersökningar 663 836

Trafikverket (JVM) 2 512 0

Övriga upplupna intäkter 713 335

Övriga upplupna intäkter 3 888 1 171


Not 17 Avräkning med statsverket 18-12-31 17-12-31

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans −3 025 −1 132

Redovisat mot anslag 182 427 131 418

Anslagsmedel som tillförts räntekonto −182 544 −133 311

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde −3 142 −3 025

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

Ingående balans 458 603

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln −80 −145

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har

redovisats mot anslag 378 458

Utgående balans −2 764 −2 567


Not 18 MyndighetskapitalStats- kapital

Dona-tions- kapital

Balanserat kapital av-giftsbelagd verksamhet

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

Summa

Utgående balans 2017 1 571 2 079 14 522 226 18 398

Rättelse/ ändring princip 0 0 0 0 0

Ingående balans 2018 1 571 2 079 14 522 226 18 398

Föreg. års kap.förändr. 0 0 226 −226 0

Årets kapitalförändring 354 0 0 −6 450 −6 096

Summa årets förändring 354 0 226 −6 676 −6 096

Utgående balans 2018 1 925 2 079 14 748 −6 450 12 302

Not 19 Donationskapital 18-12-31 17-12-31

Ingående balans 2 079 1 949

Årets anskaffning av kulturtillgångar bidragsfinansierade 0 130

Utgående balans 2 079 2 079

– Donatorer

Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum 1 702

Bovins stiftelse 313

Marinmusei vänner 64

2 079

Not 20 Balanserad kapitalförändring 18-12-31 17-12-31

Undersökningar, utredningar och andra tjänster −362 −515

Försäljning av varor vid Marinmuseum −5 378 −4 129

Försäljning av varor vid Sjöhistoriska museet −7 819 −6 664

Försäljning av varor vid Vasamuseet 21 399 17 980

Vasamuseet exkl. försäljning av varor 6 908 7 850

14 748 14 522

Not 21 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 18-12-31 17-12-31

Ingående avsättning 704 217

Årets pensionskostnad −106 990

Årets pensionsutbetalningar −367 −503

Utgående avsättning 231 704

Not 22 Övriga avsättningar 18-12-31 17-12-31

Ingående avsättning 489 245

Årets förändring 331 244

Utgående avsättning 820 489

Syftet med avsättningen är att stärka kompetensen för individer och grupper

enligt lokalt kollektivavtal.

Not 23 Lån i Riksgäldskontoret 18-12-31 17-12-31

Beviljad låneram 87 000 42 000

Utnyttjad låneram 32 974 36 841

Ingående balans 36 841 34 922

Under året nyupptagna lån 8 049 13 543

Årets amorteringar −11 916 −11 624

Utgående balans 32 974 36 841


Not 24 Övriga kortfristiga skulder 18-12-31 17-12-31

Personalens källskatt 2 565 2 183

Övriga skulder 25 −1

2 590 2 182

Not 25 Periodavgränsningsposter 18-12-31 17-12-31

Löne- och semesterlöneskuld 10 710 8 522

Provisioner till researrangörer 320 77

Övriga upplupna kostnader 3 076 2 446

Upplupna kostnader 14 106 11 045

Försvarshögskolan 30 30

– varav bidragen från statliga givare beräknas tas i anspråk:

inom 0 – 3 månader 0

inom 3 – 12 månader 30

inom 1 – 3 år 0

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm 6 808 4 672

Vasa rediviva 393 409

Wallenberg Särskilda fonden 122 367

Övriga oförbrukade bidrag från icke statliga givare 151 174

Oförbrukade bidrag 7 504 5 652

Förutbetalda hyresintäkter 646 963

Förutbetalda sponsorsintäkter 159 478

Övriga förutbetalda intäkter 405 118

Övriga förutbetalda intäkter 1 210 1 559


Not 26 Redovisning mot anslag 2018 2017

Intäkter av anslag i resultaträkningen 181 992 131 273

Utgifter i anslagsredovisningen −182 427 −131 418

Förändring av semesterlöneskuld 80 145

Anläggningstillgångar via Statskapital 355 0

0 0

Inkomster som är redovisade under anslaget 7 705 4 690


Undertecknande av årsredovisning 2018

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Karlskrona 20190222

Leif Grundberg överintendent

Avser (tkr) 2018 2017 2016 2015 2014

Låneram i Riksgäldskontoret

Beviljad i regleringsbrev 87 000 42 000 42 000 45 000 45 000

Utnyttjad 32 974 36 841 34 922 26 706 29 468

Kontokredit hos Riksgäldskontoret


Maximalt utnyttjad 4 241 0 12 054 11 771 12 097

Räntekonto hos Riksgäldskontoret

Ränteintäkter 179 179 0 0 99

Räntekostnader 245 203 140 86 1

Avgiftsintäkter

Budget enligt regleringsbrev (disponeras) 188 132 167 071 148 700 146 705 142 172

– avg.intäkter som disp. av myndigheten 187 378 183 277 160 185 164 632 149 644

Anslagskredit, anslag 8:1.6 Centrala museer: Myndigheter: SMM


Utnyttjad 0 0 0 0 0

Summa anslagssparande 3 141 3 024 1 131 1 220 1 592

Antal årsarbetskrafter totalt 222 181 176 176 168

Medelantalet anställda totalt 265 204 192 186 183

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 619 1 652 1 547 1 583 1 549

Balanserad kapitalförändring 14 748 14 522 9 549 13 820 11 874

Årets kapitalförändring -6 450 226 4 973 −4 271 1 946

Sammanställning av väsentliga uppgifter

STATENS MARITIMA OCH TRANSPORTHISTORISKA MUSEER

Box 48371 21 KarlskronaTel 0455-35 93 00

Box 27131102 52 StockholmTel 08-519 549 00www.maritima.se

Documents

Årsredovisning 2018...museer (SMM). Redovisningen sker därför mot förordning (2007:1198) med instruktion för Statens maritima museer och Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende