Årsberättelse

2016/2017

Sätra förskoleområde

Förskolechef:

Annika Proos

Biträdande förskolechefer

Eva Levin

Eva Lundahl

Anita Kiuttu

Sätra förskoleområde består av sju förskolor: I ur och skur Vinbärsgården, Ängsullsgården,

Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och Majgårdens förskolor. Vi har även

Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid behov. I Sätra förskoleområde arbetar en

Förskolechef och tre Biträdande förskolechefer. Vi har även en Specialpedagog och en Tal och

språkpedagog som arbetar i vårt förskoleområde.

Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området.

Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles verksamhetsplan och

barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling på

varje förskola.

Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit Språk och kommunikation. Vi arbetar med

”Babblarna” som en metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar

sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras

namn. Att lyssna på Babblarna när de pratar och härma deras sätt att prata så tränas effektivt

förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika

former och färger. Likheter och olikheter synliggörs genom att arbeta med Babblarna. Att använda

enklare tecken kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Att dagligen

om och om igen presentera detta, ger barnen någonting att samlas kring och känna igen. Detta skapar

trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Babblarna utvecklar barnens

språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett lustfyllt sätt.

Sätra förskoleområde har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett

utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli en fullgod läsare

enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära samarbete med Sätra bibliotek. Vi

utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på förskolan. Vår sagobok som vi har arbetat med under

läsåret har varit ”Kon som visst kunde klättra ” skriven av Gemma Merino. Att utgå från en sagobok är

ett uppskattat, utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och pedagoger.

En ytterligare satsning är vårt arbete med ”Språkglädje”. Med hjälp av Specialpedagog och Tal och

språkpedagog har alla pedagoger fått fortbildning i ”Barns språkutveckling” och ”flerspråkighet”. Vi

har speciellt fokuserat på högläsning med reflekterande boksamtal samt rim och ramsor och expansivt

språk. Det är en satsning för att göra arbetet med språket mer lustfyllt.

Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskoleområde får en förbättrad språkutveckling vilket

innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd, språkförståelse, pragmatik och uttal. Ett ökat

användande av de estetiska formerna, multimedia och informationsteknik för ett lustfyllt lärande.

Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara förvaltningsövergripande och genomsyra

all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi har under läsåret fortsatt arbeta med vår energisatsning med

hjälp av Gavlefastigheter och Gävle energi. Under vårterminen tecknade alla förskolor ”grönt

hyresavtal” med Gavlefastigheter. Även en satsning på kemikaliesmart förskola har gjorts, där vissa

plastföremål har bytts ut och ersatts med mer miljövänligt material.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp

och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra” Lpfö 98/10.

IKT (Information och kommunikationsteknik) är ett prioriterat område där satsningar sker centralt i

Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete med IKT. Alla pedagoger har en

varsin Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att synliggöra och ta tillvara på lärandet/lärprocesserna. Vi

vill ta tillvara på de pedagogiska möjligheterna som IKT och mediepedagogik erbjuder, berika och

fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta och ta tillvara barns nyfikenhet för och kunskap

om digitala verktyg. För att fortsätta utveckla barn och pedagogers digitala kompetens på ett

framgångsrikt sätt har vi beslutat att Sätra förskoleområde ska arbeta med en gemensam kreativ fokus

APP, I Movie.

Andra insatser som har gjorts under läsåret är:

• Ytterligare en förskola har rustats för egen matlagning.

• Kompetensutbildning i Barnkonsekvensanalys.

• Fortbildning i Forskningsbaserat arbetssätt

• Samarbete har inletts med forskare från Högskolan Gävle

Detta summerar i stora drag läsåret 2016/2017. Jag och mitt ledningsteam tackar för gott samarbete

såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna läsåret.

Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla pedagoger få vara med

och utveckla Sätras förskolor.

Annika Proos Förskolechef Sätra förskoleområde

Eva Levin Biträdande förskolechef på Vinbär, Ulvsäter och Ängsulls förskolor.

Eva Lundahl Biträdande förskolechef på Pingeltorp och Smultronställets förskolor.

Anita Kiuttu Biträdande förskolechef på Sätragården och Majgårdens förskolor.

Årsberättelsen

Majgårdens förskola

Majgårdens förskola är en mångkulturell förskola med fem avdelningar. Vi strävar efter att

uppnå ett interkulturellt förhållningssätt som innefattar en öppenhet mot den mångfald av

språk och kulturer som barn och föräldrar representerar, alltså att se på flerspråkighet som en

kompetens och rikedom. På Majgården uppmärksammar vi påsk, midsommar och jul samt

andra för barnen aktuella högtider. Vi tillbringar tid ute tillsammans på vår fina gård där barnen

från de olika avdelningarna möts i leken vilket skapar förutsättningar för delaktighet och

förståelse för olikheter hos varandra.

De fem avdelningarna som finns på Majgården består av:

• Idet, 1-2 år

• Gläntan, 1-5 år

• Holken, 2-3 år

• Lyan, 3-5 år

• Kupan (resursavdelning), 1-6 år

Årsberättelsen baseras på avdelningarnas verksamhetsbrev, månadsutvärderingar samt deras

termins- och årsredovisningar. Avdelningarnas aktiviteter och göranden har sammanställts

under de tre prioriterade målen för Majgårdens förskola.

Förskolans prioriterade mål under ht -16 och vt-17:

Normer och värden

Skolverket skriver: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förståelse för att alla

människor har lika värde oavsett kön.

Utifrån ovanstående mål har alla pedagoger tänkt på hur deras agerande påverkar barnen ur

ett könsperspektiv. Vi har även använt oss av förskolans miljö och vardagssituationer för att

arbeta mot målet.

Pedagogernas medvetenhet har handlat om hur vårt språk påverkar

barnen. Pedagogerna har i sångsammanhang och vid bokläsning

ibland använt sig av ordet hon eller den istället för ordet han. Till

exempel i sången ”Björnen sover” där vi då sjungit: Den är inte

farlig, istället för han är inte farlig. För att fått syn på hur barnen

leker i förskolans miljöer har pedagogerna använt sig av

observationer. Resultatet från dessa har sedan använts för att skapa

en verksamhet med miljöer som lockar alla barn oavsett kön.

Vardagliga situationer har använts som utgångspunkter för samtal

och diskussioner med barnen kring människors likheter och

olikheter.

Språk och kommunikation

Skolverket skriver: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sitt intresse för bilder, texter

och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Utifrån ovanstående mål har vi använt oss av Babblarna, bilder i inomhusmiljön, skriftspråk,

samlingar, TAKK, smileysar samt bokläsning.

Babblarna

Babblarna har under det gånga året använts för att barnen ska utveckla sitt språk. Arbetet med

babblarna har i de flesta fall skett utifrån böckerna Babbas saker och Bobbos väska.

Pedagogerna har skapat

flanellografsagor samt en

väska innehållandes saker

som återfinns i boken

Bobbos väska. Dessutom har

aktiviteter skett utomhus

genom att pedagogerna

gömt saker som kan

återfinnas i boken Babbas

saker, dessa saker har

barnen letat upp. Exempelvis så har en boll lagts bredvid staketet och en banan på en sten.

Arbetsmaterialet har skapats för att förstärka böckernas innehåll och letandet efter gömda

saker har gett barnen möjlighet att möta lägesord och på så sätt har barnen getts ytterligare

möjligheter till språkförståelse.

Innehåll från boken Bobbos väska.

Bilder i inomhusmiljön

Som grund för samtal och reflektioner, mellan barn och barn men även mellan barn och

pedagog, finns olika bilder uppsatta på väggarna. Till

exempel bilder på kor, barnens alster och egna

dokumentationer samt dokumentationer gjorda av

pedagogerna. Dessa dokumentationer innehåller oftast

bilder men även kortare texter på det som pedagogerna ser

att barnen intresserat sig för under den dagliga

verksamheten på förskolan.

Skriftspråket

För att väcka intresse för skriftspråket har vi valt att sätta upp alfabetet på väggarna på våra

avdelningar. Vidare har pedagogerna uppmuntrat

barnen att skriva sina namn på sina alster samt

hjälpa till att skapa en berättelse. Barnen har också

hjälpt till att skriva brev till kon Tina, huvudkaraktär

i vår temabok. Genomgående i verksamheten finns

skriftspråket närvarande. Till exempel finns barnens

namn på deras hyllor i kapprummen samt på hyllor

för blöjor. Lådor och skåp är uppmärkta med text

som talar om vad som finns i dessa.

Sång- och rörelsesamlingar

På vår förskola har vi haft både planerade och återkommande samlingar men även spontant

utifrån barnens önskningar. I våra samlingar har vi bland

annat använt oss av sångpåsar med sångkort men även

med gosedjur som representerar olika sånger. Detta ger

barnen en möjlighet till att tolka bilder och sången

förstärks genom tydlighet.

TAKK

Ytterligare förstärkning av det verbala språket sker genom användandet av TAKK (Tecken som

alternativ och kompletterande kommunikation). Användandet sker när vi sjunger och läser men

även kontinuerligt under dagen för att komplettera de sagda orden.

Smileys

Användandet av bilder på smileys som visar

känslouttrycken glad, ledsen, arg, sur, rädd och

förvånad har fortsatt från föregående år.

Tillsammans med dessa bilder har pedagogerna

använt sig av handtecknen för de olika

känslouttrycken samt visat de olika

känslouttrycken med sitt kroppsspråk.

Bokläsning

På vår förskola har vi haft både planerade och

återkommande lässtunder men även läst spontant utifrån barnens önskemål. Läsandet har

skett både inom- och utomhus och på olika sätt.

Exempelvis har barnen fått böcker upplästa för sig av

pedagogerna men även sett och hört på böcker via

bildkanonen och iPad. Pedagogerna har även på olika sätt

dramatiserat sagor, till exempel med flanosagor.

Naturvetenskap och teknik

Skolverket skriver: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att urskilja

teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

Utifrån ovanstående mål har vi arbetet med luft, iPad och enkel vardagsteknik.

Luft

I vårt X5000 arbete har vi i år arbetet med boken Kon som visst kunde klättra skriven av Gemma

Marino. Bokens huvudkaraktär är en ko som heter Tina. För Tina är allt möjligt och hon älskar

att upptäcka nya saker. Tinas systrar å andra sidan tycker

att Tina är knäpp med alla sina knasiga idéer. Utifrån

boken har en del av förskolans barn arbetat kring temat

luft. Barnen har undersökt luft i olika former så som kall

och varm luft, luft i ballonger, luft i petflaska och genom

användandet av en fallskärm. Luft har också undersökts

med hjälp av olika tekniker så som att vifta med sjalar,

blåst i sugrör och skapat instrument. Undersökningarna

har skett upprepade gånger och pedagogerna har ställt

öppna frågor till barnen och barnen har getts möjlighet till egna reflektioner.

iPad

För att få kunskap kring verktyget iPad har barnen givits möjlighet att bekanta sig med olika

funktioner. En av apparna som använts till detta är appen Pic Collage. Barnen har fått möjlighet

att utforska iPadens kamera för att fotografera, de har valt bilder och sedan gjort egna

dokumentationer. Exempelvis har barnen fotograferat sina färdiga pärlplattor och skapat

dokumentationer av detta i iPaden.

Enkel vardagsteknik

Pedagogerna har uppmuntrat barnen till att på egen hand

utforska och undersöka hur enkel teknik i vardagen fungerar samt

att våga prova och komma på egna lösningar på olika problem.

Enkel vardagsteknik hos oss kan sträcka sig från att ta av sig sina

blöta strumpor till att hänga in dem i torkskåpet och sätta igång

värmen samt timern. Det ka också vara att lägga upp sin mat på

tallriken, bre sin smörgås och hyvla ost, hälla upp mjölk eller

vatten i sitt glas och sedan duka av sin smutsiga disk och därefter

gå och tvätta sina händer. Att limma fast saker på ett papper eller

ihop saker med varandra är ytterligare exempel på enkel

vardagsteknik. För att ta ner sina skor kan barnen behöva lösa ett problem och lösningen kan

då vara att ta fram en stol för att nå sina skor eller fråga en kompis och eller en pedagog om

hjälp. För att barnen ytterligare ska få förståelse för hur teknik kan fungera har vi haft material

som främjat barnens teknikinlärning. Barnen har dagligen fått tillgång till exempelvis tågbanor,

mekano, kugghjul, duplo samt lego och plusplus.

Pedagogerna på Majgårdens förskola