Årsredovisning 2011...Årsredovisning 2011 – Ekerö kommun 4 Kommundirektören har ordet I Ekerö kommun har vi duktiga och ambitiösa medarbetare. Det är därför en förmån

Årsredovisning 2011 – Ekerö kommun 1

Årsredovisning 2011


INNEHÅLL

Kommunstyrelsens ordförande har ordet ……………………………………………………………………………………………… 3

Kommundirektören har ordet ……………………………………………………………………………………………………………… 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förutsättningar för kommunal verksamhet ………………………………………………………………………………………….. 5

Om Ekerö kommun ……………………………………………………………………………………………………………………………. 7 Ekerös karaktär och invånare ………………………………………………………………………………………………………….. 7 Ekerö kommuns organisation ………………………………………………………………………………………………………….. 9 Ekerös ekonomiska utveckling ……………………………………………………………………………………………………….. 11 Kostnadsjämförelse med andra ………………………………………………………………………………………………………. 12

Måluppfyllelse ………………………………………………………………………………………………………………………………….. 15

Resultat 2011 ……………………………………………………………………………………………………………………………………. 19 Den kommunala koncernen ……………………………………………………………………………………………………………. 19 AB Ekerö Bostäder ………………………………………………………………………………………………………………………. 20 Ekerö kommun ……………………………………………………………………………………………………………………………. 21

Nyckeltal …………………………………………………………………………………………………………………………………………. 28

Investeringar ……………………………………………………………………………………………………………………………………. 29

Kommunens medarbetare …………………………………………………………………………………………………………………. 31

Nämnder och Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnden ………………………………………………………………………………………………………. 35 Socialnämnden ……………………………………………………………………………………………………………………………… 39 Kultur- och fritidsnämnden ……………………………………………………………………………………………………………. 43 Byggnadsnämnden ………………………………………………………………………………………………………………………… 46 Miljönämnden ………………………………………………………………………………………………………………………………. 49 Tekniska nämnden ………………………………………………………………………………………………………………………… 51 Kommunstyrelsens förvaltning ………………………………………………………………………………………………………. 55 Kommunstyrelse – Produktionsorganisation …………………………………………………………………………………… 58

FINANSIELLA RAPPORTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Resultaträkning – kommunen ………………………………………………………………………………………………………… 64 Balansräkning – kommunen …………………………………………………………………………………………………………… 65 Kassaflödesrapport – kommunen …………………………………………………………………………………………………… 66 Noter – kommunen ……………………………………………………………………………………………………………………….. 67 Resultaträkning – koncernen …………………………………………………………………………………………………………. 74 Balansräkningen – koncernen ………………………………………………………………………………………………………… 75 Kassaflödesrapport – koncernen …………………………………………………………………………………………………….. 76 Noter – koncernen ………………………………………………………………………………………………………………………… 77 Driftredovisning …………………………………………………………………………………………………………………………… 80 Upplysningar om redovisningsprinciper ………………………………………………………………………………………….. 81 Ord och begreppsförklaringar ………………………………………………………………………………………………………… 82


Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ekeröbornas rättmätiga förväntningar på god kvalitet och service i våra verksamheter är självklara och det är en an-svarsfull och stimulerande uppgift att motsvara det förtro-ende som vi har fått av medborgarna. För sjunde året i rad kan jag som Kommunstyrelsens ordfö-rande konstatera att årsbokslutet visare på ett positivt resul-tat, för 2011 är det 37 miljoner kronor. Kommunen visar med det resultatet att man både stärker sitt egna kapital och upp-fyller balanskravet tack vare en ansvarsfullt skött ekonomi. Det är min uppgift som Kommunstyrelsens ordförande att tillsammans med Kommunstyrelsen leda arbetet med att förvalta Ekeröbornas gemensamma resurser och skapa lång-siktig tillväxt. Vi befinner oss precis som tidigare i en tid av många stora och viktiga beslut, inte minst när det gäller infrastruktur. För att möta den framtida tillväxten så har vi under lång tid arbe-tat med ett antal större projekt som till exempel ett nytt bad-hus, fler äldreboenden, ny färjeförbindelse, Förbifart Stock-holm, breddning av Ekerövägen samt utbyggnad av Ekerö och Stenhamra centrum.

En stark ekonomi är en förutsättning för långsiktig tillväxt. Det gör att vi kan skapa handlingsut-rymme för kommunen att satsa på välfärdens kärna och det som verkligen behövs, till exempel fortsätta vår satsning att bli en av de tio bästa skolkommunerna och att rusta upp våra verksam-hetslokaler. Med ordning och reda i kommunens finanser kan vi fullgöra det kommunala uppdraget och upp-rätthålla den goda kvalitet vi har i våra verksamheter. Jag vill framföra ett tack till alla er duktiga tjänstemän som jobbar i den andan varje dag. Ekerö i mars 2012

Peter Carpelan (M) Kommunstyrelsens ordförande


Kommundirektören har ordet

I Ekerö kommun har vi duktiga och ambitiösa medarbetare. Det är därför en förmån att få vara kommundirektör och leda dessa verksamheter. Jag vill än en gång framföra ett stort tack till alla er som varje dag möjliggör den fina verksamhet som bedrivs i vår kommun och med så god kvalitet. Det här är min fjärde årsredovisning och jag har ånyo nöjet att kommentera ett positivt bokslut. Även 2011 har varit ett stimulerande och intensivt verksamhetsår och bokslutet vi-sar på ett positivt resultat om 37 miljoner kronor, vilket är nära 28 miljoner kronor bättre än budget. Sammantaget be-står det goda resultatet av tre delar: ökade skatteintäkter i kombination med en god budgetdisciplin och kostnadsmed-vetenhet i våra verksamheter, samt genomförda försäljningar under året. De ekonomiska utsikterna i Sverige är svaga till följd av ut-vecklingen i omvärlden. Att en inbromsning skulle ske har varit tydligt en tid men den har blivit kraftigare än väntat. Detta påverkar givetvis Ekerös ekonomi och det finns anled-ning att iaktta återhållsamhet inför framtiden, samtidigt som vi ska upprätthålla en god kvalitet i verksamheterna.

Finansiering av de stora investeringar som kommunen står inför kommer att bli en tuff utmaning för såväl oss tjänstemän som kommunens förtroendevalda. Min ambition är och förblir att våra medborgare ska känna sig nöjda och stolta över hur vi förvaltar och utvecklar kommunens verksamheter på ett effektivt och professionellt sätt. Ekerö i mars 2012

Lars Hortlund Kommundirektör


FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNAL VERKSAMHET

En kommun ger service och tillhandahåller en mängd olika tjänster till invånarna Det kommunala uppdraget är reglerat i Kommunallagen och den allra mesta av verksamheten är styrd av speciallagstiftning.

Kommunens intressenter och omvärlden Den kommunala organisationen finns till för att ge invånarna den service som ska ges i och med det kommunala uppdraget och som man genom skatten tillsammans solidariskt betalar. Kommu-nens samlade verksamhet är dels den verksamhet kommunen driver i kommunkoncernen och dels genom uppdragsföretag. Invånarna är den viktigaste målgruppen för verksamheten. Det finns även många andra som den kommunala organisationen har nära samröre med. Det är till exempel näringslivets representanter, finansiärer, samarbetspartner, leverantörer och media. I en kommun kan man vara invånare och man kan vara medlem. Medlem är den som är folkbok-förd i kommunen, äger fast egendom eller är där taxerad till kommunalskatt. Den som är folkbok-förda i kommunen och som senast på valdagen fyller 18 år, väljer i allmänna val ledamöter till Kommunfullmäktige som är kommunens högsta politiska organ. Det kommunala självstyret är grunden för den kommunala verksamheten och är reglerat i kom-munallagen. Den allra största delen av verksamheterna är också reglerade i speciallagstiftningar. Den kommunala organisationen har en omfattande roll som myndighetsutövare. Den kommunala verksamheten är lokal till sin karaktär men verksamheten är starkt beroende av samhällsutvecklingen i övrigt. Det gäller inte minst utvecklingen i Stockholmsregionen. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdag och i landsting, har stor betydelse för den lokala ut-vecklingen av den kommunala verksamheten.

Finansiering av kommunal verksamhet Kommunal verksamhet finansieras till den allra största delen med skatteintäkter och ge-nerella statsbidrag inom den kommunala ut-jämningen samt med kommunal fastighetsav-gift. I Ekerö kommun finansieras verksam-heten till fyra femtedelar på sådant sätt. Inom vissa verksamheter betalar den som an-vänder tjänsten - kommunens kunder - en avgift eller taxa som delfinansierar verksam-heten. Övriga intäkter är riktade statsbidrag och in-täkter som momsbidrag som kompensation för köp av verksamhet av privata företag, er-sättning från försäkringskassan för personlig

assistans, EU-bidrag, bostads- och lokalhyror och försäljning av platser i verksamheten till andra kommuner. Här ingår även de reavinster som kommunen gör vid försäljning av mark och bostäder.

82 % (1 185 mkr)

5 % (70 mkr)

7 % (100 mkr)

6 % (91 mkr)

Bild: In tä kter n a s för deln in g , bokslu t 2 01 1

Övr intäkter

Det kommunalauppdraget

SkatteintäkterGenerella stb

Fastighetsavgift

Kunder

Medborgare

Avgifter,taxor

Bidrag


En av grundpelarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket skatt som ska tas ut av kommuninvå-narna. Merparten av de kommunala verk-samheterna är obligatoriska. Därför gäller dessutom krav på att den tillhandahållna ser-vicen ska vara likvärdig i landets kommuner för de i lag reglerade verksamheterna. Sveriges kommuner har olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats.

För att inte kravet på likvärdig service ska leda till för stora skillnader i skattesats, utjämnas skillnader i skatteinkomster och för kostnader som beror på faktorer utanför kommunens kontroll. Det finns ett kommunalekonomiskt utjämningssystem mellan landets kommuner. Skatteintäktssystemet och utjämningssyste-met är konstruerat på ett sätt där de olika be-ståndsdelarna samvarierar. År 2008 infördes kommunal fastighetsavgift. Under införandeåret fick alla landets kommu-ner ett lika stort bidrag i kronor per invånare. I gengäld minskade utjämningsbidraget med motsvarande belopp. Från år 2009 tillförs varje kommun förändringen av fastighetsvär-det i kommunen. Ekerö ökat med 8,7 mkr.

Det finns också ett utjämningssystem för reglering av kostnadsskillnader mellan kommunerna för LSS-verksamhet (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade). Utjämningen är statsfinansiellt neutral genom att bidrag och avgifter från kommunerna är lika stora. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet består av fem delar: o Inkomstutjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. Kommuner som har högre be-

skattningsbara inkomster än det garanterade, betalar en avgift. Kommuner som har lägre får bidrag. Ekerö är en av tio kommuner i landet som betalar inkomstutjämningsavgift.

o Kostnadsutjämning för skillnader i kostnadsnivå som kommunen inte kan råda över för obliga-toriska verksamheter.

o Strukturbidrag som inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. o Införandebidrag för att mildra omställningseffekter vid förändringar i utjämningssystemet. o Regleringsbidrag eller regleringsavgift vars syfte är att staten ska ha kontroll över den totala

kostnaden för systemet.

God ekonomisk hushållning En kommun ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det handlar om att ta ansvar för verksamheten ekonomiskt och innehållsmässigt och inte övervältra på kommande generationer. Intäkterna ska inte bara finansiera den löpande verksamheten utan även investeringarna. Intäkter från försålda tillgångar ska användas till nyinvesteringar eller amortering på skuld.

AVGÖRANDE FAKTORER FÖR SUMMAN SKATT OCH UTJÄMNING TILL VARJE KOMMUN:

den kommunala skattesatsen

antal invånare och ålderssammansättning i kom-munen

tillväxen av skatteunderlaget i Sverige

omfattningen av tillskjutande medel från staten


OM EKERÖ KOMMUN

Ekerö är en grön oas i Mälaren där allt fler vill bo! Årligen ökar invånarantalet i kommunen och många Ekeröbor är barn och ungdomar. Varje år byggs det nya bostäder och trots ett högt förändringstryck sker utbyggnaden med försiktighet och omtanke för att värna den unika mil-jön på Mälaröarna. Under flera år har kommunens ekonomiska resultat varit positivt. Men det finns ett tryck uppåt på kostnadsnivån som kräver strate-giska ställningstaganden och god långsiktig planering för att inte försämra den ekonomiska situationen. Ekerös karaktär och invånare Ekerö är till karaktären en blandning av förorts- och landsbygdskommun. Det bor drygt 117 invå-nare i snitt per kvadratkilometer landyta med en koncentration runt centrumområdena på Fä-ringsö och på Ekerö. I länet finns det bara sex kommuner med glesare befolkning inom kommu-nens yta. I Ekerö finns inga höghus och andelen småhus med äganderätt dominerar. Enligt Statist-iska Centralbyråns uppgifter 2010 är andelen småhus 84 procent av de 9 572 lägenheterna i det kalkylerade bostadsbeståndet. Vid årets slut bodde det 25 767 personer Ekerö kommun. Av de nära 2,1 miljoner som bor i Stockholms län är 1,2 procent Ekeröbor. I Ekerö ökade invå-narantalet med nästan 360 per-soner eller 1,4 procent. Det överstiger den genomsnittliga ökningen i Ekerö under både de sista fem respektive de senaste tio åren. I länet var det Sigtuna kommun där befolkningen ökade mest, 3,2 procent, följd av Solna med 2,6 procent.

Sett till kommunens olika delar har antalet invånare ökat mest i Ekerö som är den största för-samlingen. Men även i år det i Färingsö församling den största ökningen sett till andel av be-folkningen, 2,1 procent. I Adelsö-Munsö och på Lovö har antalet invånare minskat.

Den totala befolkningsökningen i Stockholms län var 1,8 procent eller drygt 37 000 invånare. Be-folkningsökningen i riket var 0,7 procent. Mer än en femtedel, 22 procent, av Sveriges befolkning bor i länet.

Folkmängdens förändring 2011 2010 2009 2008 2007

Födda 243 299 316 305 305

Döda 160 150 136 129 144

Inflyttade 1 738 1 641 1 609 1 414 1 610

Utflyttade 1 469 1 479 1 481 1 489 1 384

Befolkningsökning 357 315 316 92 386

Total befolkning 25 767 25 410 25 095 24 779 24 687

Årlig ökning, procent 1,4 1,3 1,3 0,4 1,6

Folkmängd församling Adelsö-M unsö Ekerö Lovö Färingsö Totalt

År 2010 1 653 14 496 953 8 308 25 410

År 2011 1 630 14 708 945 8 484 25 767

Förändring, antal -23 212 -8 176 357

Förändring, procent -1,4 1,5 -0,8 2,1 1,4


Med Ekerös mått mätt var antalet nyfödda barn ovanligt lågt under 2011. Man får gå tillbaka till åren runt millennieskiftet för att komma ner i samma låga antal. Födelseöverskottet är bara drygt 80 invånare. Istället är det nya Ekeröbor som har flyttat in i kommunen som framförallt svarar för årets befolkningsökning. Flyttningsnettot visar ett överskott med nära 270 personer. I Ekerö är andelen kvinnor och män i stort sett jämt fördelat (50,1/49,9 procent). Befolkningen är ung och medelåldern uppgår till 38,5 år, vilket är en höjning med 0,2 år jämfört ett år tidigare. Ge-nomsnittsåldern är fortsatt 38,9 år i Stockholms län. Det är idag 13 kommuner i länet med lägre medelålder bland befolkningen än Ekeröborna. Det är fem fler kommuner än ett år tidigare. Möjli-gen kan den stora inflyttningen i allmänhet till länet och till några av dessa kommuner bidra till sänkt medelålder? Huddinge kommuns invånare har den lägsta medelåldern med 37 år. Högst me-delålder, 44 år, är det bland invånarna i Norrtälje. Av Ekerös invånare har 12,2 procent utländsk bakgrund, det är 0,3 procent fler än för ett år sedan. Motsvarande siffra i Stockholms län är 28,9 procent och i riket 19,6 procent och har i båda fallen ökat jämfört föregående år. 4,7 procent av Ekeröborna är utländska medborgare. I Stockholms län är det 10 procent och i hela riket 6,9 procent. Många i Ekerö är unga. 28 pro-cent är barn och ungdomar till och med 18 år. Andelen har minskat något. Väldigt få är riktigt gamla. Av alla Ekeröbor är 3 procent 80 år eller äldre. Gruppen ”yngre pensionärer”, 65-79 år, fortsätter öka. Under året med drygt 160 och är idag 12 procent av hela kommunbe-folkningen. Antalet barn i grundskole- och gymnasieålder ha marginellt blivit färre och utvecklingen följer den demo-grafiska förändringen i landet. Även antalet barn i förskoleål-der minskade 2011 jämfört året innan.

Invånarantalet överträffar den senaste prognosen för 2011 med 70 invånare. Att det framförallt är inflyttning till kommunen som bidragit till befolkningsökningen är tydligt i och med att utfallet vuxna 19-64 år är väsentligt högre än prognosen. Antalet nyfödda barn under året är betydligt lägre, drygt 50 barn, än prognosen. Tillväxttakten i kommunen sker med försiktighet och omtanke. Översiktsplanen pekar ut en koncentration av utbyggnaden inom det så kallade ”tätortsbandet”. Detta för att bland annat optimalt tillvarata kommunala investeringar, men också för att möjlig-göra en levande landsbygd. Byggnation av nya bostäder sker även utanför området. Ekerö kommun har en hög förvärvsintensitet. I åldern 20-64 år är den totalt 84,6 procent och för kvinnorna 83,6 procent. Högst förvärvsintensitet i länet har Nykvarn med 86,4 procent. Därefter Vallentuna och Ekerö den tredjehögsta. Ekerös kvinnor har den fjärde högsta förvärvsintensiteten i länet. I Stockholms län är förvärvsintensiteten 77,4 procent totalt och för kvinnor 76,4 procent. Många pendlar ut från kommunen, omkring 8 100. Men det finns också de som pendlar in till ar-bete i Ekerö från andra kommuner och nettopendlingen uppgår till drygt 4 900 personer. Jämfört ett år tidigare är det både fler som pendlar ut från och pendlar in till kommunen och sammantaget har nettopendlingen ökat något.


Efter den kraftiga uppbromsningen i ekono-min hösten 2008 som kom att i hög grad på-verka arbetsmarknaden, förbättrades läget under 2010 och i början av 2011. Den finansi-ella oron i euro-området dämpade tillväxten kraftigt under sista kvartalet 2011. I Sverige ökade sysselsättningen under 2011 men Ar-betsförmedlingen prognosticerar en betydligt lägre sysselsättningsökning 2012. Invånarna i Ekerö är välutbildade och många är egenföre-tagare. Den öppna arbetslösheten bland Ekeröborna är alltid relativt låg jämfört många andra kommuner. Vid årsskiftet var andelen arbetslösa 16-64 år i riket 4,7 procent. I Ekerö är andelen 2 procent. I länet är arbets-lösheten lägre endast bland invånarna i Val-lentuna och i Vaxholm. I gruppen unga 18-24 år är arbetslösheten högre. Bland Ekerös unga vuxna var den vid årsskiftet 4,4 procent eller motsvarande drygt 40 ungdomar. Jämfört ett år tidigare är anta-let ungefär detsamma. Jämfört kommunerna i länet har idag sju kommuner lägre ungdoms-arbetslöshet. Danderyd har den absolut lägsta arbetslösheten med 2,4 procent. Det bör

anses vara en låg arbetslöshet och kan möjligen bero på att många studerar vidare direkt efter gymnasiet? Lägst arbetslöshet finns sedan i Vallentuna med 3,2 procent och i Lidingö med 3,5 pro-cent. Högsta arbetslösheten i hela befolkningen och bland ungdomar i länet återfinns i Södertälje. Bland samtliga invånare 8,7 procent och bland ungdomarna 8,3 procent. Arbetslösheten i ålders-gruppen är i riket 7,3 procent och i Stockholms län 5,4 procent. De redovisade uppgifterna är de öppet arbetslösa. Andelen arbetslösa sjunker om dem i olika åtgärdsprogram exkluderas. Ekerö kommuns organisation Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen och tillsätter Kommunstyrelse. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt sär-skilda författningar eller för verksamheten i övrigt. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksam-hetsområden och inbördes förhållanden. Resultatet efter 2010 års kommunalval är fort-satt majoritet för den borgerliga alliansen. Kommunfullmäktiges 41 mandat fördelar sig över 9 partier och majoriteten bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna har 26 mandat. Det första sammanträdet i nya Kommunfull-mäktige var budgetfullmäktige i november 2010. Från 1 januari 2011 verkar den nya sammansättningen i Kommunstyrelse och facknämnder. Nämndsorganisationen för den nya mandatperioden 2011-2014 utökades med en Teknisk nämnd från 1 april 2011.

Kommunfullmäktige 2010 2006

Moderata Samlingspartiet 18 18

Folkpartiet Liberalerna 4 4

Centerpartiet 2 2

Kristdemokraterna 2 2

Socialdemokraterna 5 7

Vänsterpartiet 1 1

Miljöpartiet de gröna 4 3

Ö-partiet 4 4

Sverigedemokraterna 1 -

Antal mandat 41 41

FAKTARUTA Arbetsförmedlingen har den 30 september 2011 förändrat sitt sätt att beräkna andelen arbetslösa. Istället för att som tidigare relatera till befolkningen 16-64 år kommer procenttalen att baseras på den registerbaserade arbetskraften. Andel arbetslösa i Ekerö är 2,0 procent år 2011. Med den tidigare definitionen 1,6 procent vilket är samma andel och jämförbar med redovisad uppgift 2010. Andel arbetslösa 18-24 år i Ekerö är 4,4 procent 2011. Med den tidigare definitionen 2,1 procent och sam-man nivå som ett år tidigare.

Registerbaserade arbetskraften består av tre delar:

Förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt ar-betsmarknadsstatistiken Rams). Består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Uppgifter uppdate-ras en gång per år i november.

Öppet arbetslösa (inskrivna arbetsförmedlingen) Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna

arbetsförmedlingen)

KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Inger Linge (M)


ORGANISATION


Ekerö kommun tillämpar huvudsakligen två organisationsstrukturer. Skola, barnomsorg, insatser för funktionshindrade, äldreomsorg och kulturverksamhet är organiserad enligt beställare-/ ut-förarmodell. Här finns även myndighetsutövning. De ansvariga nämnderna, Barn- och utbild-ningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden, reglerar uppdrag och kostnadser-sättning med externa och interna utförare i avtal och överenskommelser. Den interna kommunala produktionen av verksamheterna är organiserad i enheter i tre produktionsområden med produkt-ionsledning där Kommunstyrelsen är ansvarig nämnd. Organisationsmodellen innebär att barn och föräldrar väljer barnomsorg och skola i antingen en kommunal enhet eller en alternativ utfö-rare. Den ekonomiska ersättningen följer barnet. Inom både äldreomsorg och i insatser för funkt-ionshindrade finns enheter som drivs av såväl externa entreprenörer som kommunen. Lagen val-frihetssystem används inom hemtjänst, medicinsk fotvård och ytterligare tjänster inom socialtjäns-ten och den enskilde väljer vem som ska utföra tjänsten bland dem som har fått tillstånd av Social-nämnden. Övriga nämnder och dess verksamhet är organiserade utifrån en traditionell förvalt-ningsmodell. Ekerö är en av tio medlemskommuner i Sbff (Södertörns brandförsvarsförbund). Ekerös brandför-svar finns i kommunen men är en del av Sbff:s organisation under professionell ledning. Kom-munalförbundets medlemskommuner är Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Den politiska styrningen utgår från förbundsdirektion-en. Ekerös representation i direktionen är kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, som ordinarie ledamot och oppositionsrådet som ersättare. I kommunkoncernen ingår det helägda bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. Samägda företag utan betydande inflytande är AB Vårljus och AB Stockholmsregionen Försäkring. Ekerös ekonomiska utveckling De offentliga finanserna återhämtade sig efter den djupa lågkonjunktur som inleddes under hösten 2008. Den globala finansiella krisen påverkade Sveriges kommuner genom raset i skatteintäkter och de åtstramningar som var nödvändiga under 2009 för att inte få en ohållbar obalans i ekono-min. Budget 2010 kom att påverkas av krisen. Regeringen tillförde extra medel till kommunsektorn för att bromsa upp negativa effekter. Det ekonomiska resultatet för offentligsverige som helhet blev väsentligt bättre än vad som befarades under båda dessa år även om variationerna var stora. Ekerö klarade sig väl under den svåra tiden. Återhållsamhet med utgifter och en försiktig inställning i budgeten, goda intäkter från försäljning av mark och det tillskott som kommunerna erhöll gjorde att resultaten var mycket goda även under 2009-2010. Under 2009-2010 ökade verksam-hetskostnaderna mycket litet. Däremot ökade verksamhets-kostnaderna väsentligt mer under 2010 om man rensar från effekterna av försäljningsintäk-terna. Men kostnadsökningen var inte högre än vad budgeten medgav.


En positiv befolkningsökning bidrog till kostnadsökningen 2010. Men förklarar inte ökningen i sin helhet. Vissa verksamheter kostade väsentligt mer under 2010 än vad som var beräknat men kunde matchas upp med lägre kostnader från i första hand reserver och volymrelaterad verksamheten. Budget 2011 medgav kostnadsökningar utan avgörande behov av effektivisering och kostnadsredu-cering på andra områden Budget 2011 utmärktes även den av viss försiktighet. Hänsyn togs till verksamhetens behov av volym- och priskompensation och de budgetjusteringar som måste göras till följd av ny mandatperiod. Budget 2011 medgav också vissa satsningar på skolsidan. I övrigt ut-märktes budgeten av återhållsamhet i och med den osäkerhet som fanns i den långsiktiga ekono-miska planeringen. Ekonomin i Sverige bromsade upp kraftigt under sista kvartalet 2011. Finansiell oro råder i första hand i euro-området men även vidare globalt. Det här påverkar offentlig Sverige. Utfallet för helår 2011 visar på en högre tillväxt i skatteunderlaget än vad som förutsades för ett år sedan. Det finns också signaler på bättre tillväxt 2012 och 2013 men även om sysselsättningen ökar i riket progno-sticeras det nationellt om att det blir i en mindre omfattning än vad fallet var under 2011. Stor osä-kerhet råder över resultaten av pågående centrala löneförhandlingar mellan parterna. Löneökning-ar på väsentligt högre nivå än vad som antagits i flerårsplaneringen innebär avgörande förändring-ar i de ekonomiska förutsättningarna. 2011 års resultat är positivt. Den främsta anledningen är högre skatteintäkter genom en förbättrad tillväxt i skatteunderlaget i riket samt högre försäljningsintäkter. Resultat 2011 innehåller en sats-ning på underhållsåtgärder i verksamhetslokaler. I övrigt visar merparten av verksamheten en po-sitiv avvikelse jämfört årsbudget. Ekerö kommun har därför un-der sju år i rad haft goda posi-tiva resultat och den ekono-miska utvecklingen har i stora drag följt konjunkturen och kommunsektorn i stort. Det egna kapitalet har förstärkts. Ekerö bygger successivt upp sin ekonomiska kraft men har idag ännu inte tillräckliga margina-ler för att möta snabba negativa omkastningar i konjunkturen och behöver planera och sanno-likt vidta åtgärder, för att kunna möta ökat investeringsbehov och risk för ett ökat kostnads-tryck utöver vad som har anta-gits i flerårsplanen.

Kostnadsjämförelse med andra Att många av Ekerös invånare är unga avspeglar sig även i hur resurserna fördelas i budgeten. Mer än halva nettobudgeten, 57 procent, är styrd till Barn- och utbildningsnämnden. Ekerö har histo-riskt sett en ganska stor andelverksamhet för personer med funktionsnedsättning jämfört många andra kommuner i Stockholms län. Andelen äldre invånare är fortfarande relativt få och kostnaden för verksamheten därför tagit mindre del i anspråk. Kostnaden för äldreomsorgen ökar successivt sedan en tid genom att antalet brukar blir allt fler och behoven ökar. Den officiella ekonomiska statistiken för landets kommuner säger ingenting om kostnadsnivån i respektive kommun är ”rätt eller fel” utifrån befolkningssammansättning, ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet eller andra lokala förutsättningar. Kostnaderna avser utfall per år per invånare utan hänsyn till årets resultat eller avvikelse mot budgeterade kostnader.


Kostnad per invånare År 2010 var den totala kostnaden för den kommunala verksamheten i Ekerö kommun nära 44 400 kronor per invånare. Jämfört alla 290 kommuner i Sverige har Ekerö "plats" 145 lägst kost-nad för verksamheten. Det betyder även mediankostnad bland rikets kommuner. Det är en något sämre placering jämfört året innan utifrån, kommun som har lägst kostnad har placering 1. Men Ekerö har en fortsatt bättre placering år 2010 jämfört år 2008 då vi hade plats 151 vilket är den sämsta lägst-kostnad-placeringen sedan mätningen startadet. Kostnaden i Ekerö har ökat med 2,4 procent per invånare jämfört året innan. Förändringen är marginellt högre än den genomsnittliga förändringen i riket som är 2,1 procent. I Ekerö ökade kostnaden nästan som genomsnittet bland kommunerna i Stockholms län som var 2,5 procent. Sen mätningen startade 2002 har Ekerö årligen tappat något i ”ranking lägst kostnad kronor per invånare”. Varför Ekerö ”tappat” i ranking lägst-kostnad kräver en mer omfattande analys. Möjliga orsaker kan vara de senare årens befolkningsökning i målgruppen barn och ungdomar. Visserligen återfinns denna ökning i hela landet men Ekerö har en andelsmässigt stor andel invånare i ålders-gruppen och fler förskolebarn och många gymnasieungdomar kan slå igenom i kostnaden per in-vånare. En annan möjlig bidragande orsak är den successivt högre andelen äldre invånare med behov av kommunala tjänster. Över tid har en allt större del av Ekerös resurser styrts mot äldre-omsorgen både i form av hemtjänst och med fler platser i särskilt boende. Ekerö är en växande kommun med behov av investeringar i bland annat nya verksamhetslokaler. De senare årens inve-steringsnivå har dock varit relativt begränsade varför den faktorn inte ska ha kommit att påverka kostnaden per invånare på något avgörande sätt. Däremot är det sannolikt att så kommer att ske framöver genom att allt pekar på behov av högre investeringsnivå. Om Ekerö skulle ha samma kostnad per invånare för verksamheten som den kommun som har lägst kostnad skulle den sammanlagda nettokostnaden vara 330 mkr lägre. Det är 30 procent av 2011 års nettokostnad i Ekerö. Om Ekerös kostnader skulle sänkas till snittet i länet skulle kostna-derna behöva minskas med 84 mkr eller 7,5 procent.

De övergripande ekonomiska jämförelsetalen finns också uppdelad på 9 olika huvudområden. Även här redovisas kostnaden i kronor per invånare. Det innebär att ingen hänsyn är tagen till den påverkan som ålderssammansättningen har på hur den totala kommunala kostnaden fördelas på olika verksamheter. Ekerö har hög kostnad per invånare för delområdet Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (8 293 kronor per invånare) samt för delområdet Utbildning (17 181 kronor per invånare). Det är en naturlig följd av att många Ekeröbor är unga och har plats i förskola och skola. Därför är "place-ring lägst kostnad i riket" långt ned på skalan. För förskola och fritids "plats" 284 och för utbild-ning "plats" 273" bland Sveriges 290 kommuner. Förändringen 2010 jämfört året innan 2009 är marginell för båda delområdena både vad gäller "placering" och i kronor per invånare. Barnom-sorgskostnaden har bara ökat med 10 kronor per invånare och utbildningskostnaden har minskat

År

Placering "lägst kostnad" i riket 2010 2009 2008 2007 2006

Ekerö, placering i riket 145 141 151 131 106

Ekerö kr/inv 44 369 43 311 42 711 40 224 37 661

Stockholms län kr/inv 41 048 40 042 39 361 37 636 35 738

riket kr/inv 44 823 43 919 43 316 41 194 39 268

Årlig förändring av kr/inv

Ekerö % 2,4 1,4 6,2 6,8 6,2

Stockholms län % 2,5 1,7 4,6 5,3 3,2

Riket % 2,1 1,4 5,2 4,9 3,5


med 52 kronor per invånare. En slutsats av det är att även om antalet invånare har ökat - fler delar på totalkostnaden - har inte totalkostnaden för delområdena ökat i någon större omfattning. Att volymerna inom barnomsorgen och utbildning inte har ökat i någon större utsträckning 2010 jäm-fört 2009 har betydelse. Inom de övriga delområdena blir placeringen "lägst kostnad i riket" betydligt högre upp på skalan. För äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning ökar kostnaden per invånare lite för varje år. Det syns även i placeringen där Ekerö årligen halkar ned lite i placering. År 2010 är placeringen 69:e plats lägst kostnad per invånare med en nettokostnad om 12 909 kr. Övriga fem områden är kostnaden per invånare för samtliga delar bland de 40 kommuner med lägsta kostnaderna. Kostnad jämfört förväntad kostnad enligt utjämningssystemet En annan övergripande jämförelse på några av verksamhetsområden är när kommunens kostnad jämförs med en så kallad standardkostnad. Barnomsorg och Grundskola har lägre kostnad än standardkostnad. Den nivån har funnits i alla år. Det är vanligen så i storstadsområden och särskilt i Stockholms län. Gymnasieskolan har 2010 nå-got lägre kostnad än standardkostnad. Avvikelsen brukar variera från år till år - ibland högre och ibland lägre. Troligen beror det på hur val till gymnasieutbildning är årligen. Äldreomsorgen är högre kostnad än standardkostnad. Så har varit fallet de senaste fem åren. Det kan hänga ihop med att verksamheten stadigt under några år har ökat i sin omfattning. Från år 2009 ingår kostnader som tillhör området men som tidigare felaktigt har redovisats på Individ- och familj. Den procentuella avvikelsen har ökat 2010 jämfört året innan. Individ- och familjeomsorg har en något lägre kostnad än standardkostnad år 2010. Från och med 2009 har exkluderats en kostnad för verksamhet som felaktigt inkluderas i området och som ska redovisas inom äldreomsorgen. Den procentuella skillnaden 2010 har märkbart minskat jämfört året innan.

Den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och standardkostnad är en indikation på om kommunen har en högre eller lägre kostnad än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. En positiv avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Avvikelser kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella fak-torer som inte beaktas i utjämningen.

Delverksamheter

Procentuell skillnad mellan År

redovisad kostnad och standardkostnad 2010 2009 2008 2007 2006

- Barnomsorg -8,1 -4,5 -3,4 -6,0 -3,1

- Grundskola -4,8 -4,1 -3,5 -7,0 -3,0

- Gymnasieskola -1,5 3,4 1,2 -1,3 2,4

- Äldreomsorg 18,0 13,7 3,9 8,8 2,2

- Individ och familjeomsorg -2,8 11,5 20,2 15,7 7,9


MÅLUPPFYLLELSE

Alliansen i Ekerös politiska plattform är inriktningen för all kommunal verksamhet. I Ekerös sju verksamhetsmål uttrycks prioritering på kärnverksamhet, ser-vice, samhällsutveckling, miljö och den ekonomiska nivån som ger förutsätt-ningar för en fortsatt god utveckling för Ekerö kommun. Kommunfullmäktige beslutade i december 2010 att anta allianspartierna i Ekerös politiska platt-form som inriktning för all kommunal verksamhet under mandatperioden 2011-2014. I oktober 2011 beslutade Kommunfullmäktige om sju övergripande verksamhetsmål för utvecklingen.

Bedömning måluppfyllelse T 1 2 3 4

Mål 1 Grundskola √

Ekerö ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner.

Mål 2 Äldre i kommunen √

Invånare över 65 år som använder service hemtjänst och bor i särskilt boende i kom-munen ska känna nöjdhet och kvalitet i tjänsterna. Ekerö ska över tid vara en av tre bästa kommuner i länet och sträva mot att bli en av landets 10 bästa äldreomsorgs-kommuner.

Mål 3 Service och bemötande √

Ekerö kommuns invånare, företagare och andra intressenter ska uppleva en hög servicegrad och ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen.

Mål 4 Valfrihet √

Möjligheten för den enskilde att välja utförare av de kommunala tjänsterna, man har rätt till, ska öka jämfört år 2010.

Mål 5 Hållbar utveckling

Kommunen ska verka för minskad klimatpåverkan genom effektivare energianvänd-ning och transporter samt för att säkerställa att naturresurser, mark, vatten, natur- och kulturmiljövärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt.

√

Mål 6 Samhällsutveckling √

Ekerö kommun ska utvecklas med försiktighet och omtanke och bevara sin nuvarande karaktär. Ekerös expansion ska ske på ett sådant sätt att varken miljövärden, kultur-värden eller framtida utveckling äventyras. Bostadsbyggande ska därför präglas av småhusbebyggelse, vilket ska beaktas vid allt översikts- och detaljplanearbete. Kom-pletterande bebyggelse med olika upplåtelseformer ska dock medges, särskilt i våra centrumkärnor såsom Ekerö centrum, Stenhamra centrum samt Träkvista torg. Sam-hällsplaneringen ska gynna kollektivtrafiken och förbättra infrastrukturen.

Mål 7 Ekonomi √

Årets resultat ska vara positivt, nivån fastställs i samband med beslut om budget. Utgångspunkten är årets resultat som ska vara minst 1 procent och sträva mot 2. Investeringsbudgeten ska årligen anpassas till utrymmet för egenfinansiering. Låneskulden till kreditinstitut per invånare ska minska och högst uppgå till genom-snittet av länets kommuner 2009.


Bedömning måluppfyllelse I uppföljningen av år 2011 görs en första försiktig bedömning av statusnivå på verksamhetsmålen baserad på tillgängliga uppgifter om indikatorernas värde. Målen har sin utgångspunkt i beslutad inriktning för den kommunala verksamheten. Men de är ännu inte i sin helhet införlivade i priori-teringen i verksamhetsplaner och de egna målen för nämnder och produktionsområden. Samtliga mål tar sikte på att vara uppfyllda år 2014 om inget annat anges. Generellt görs bedömningen om att de aktiviteter och strategier för verksamhetsutvecklingen som finns återgivet i förvaltningsberättelse men framförallt i verksamhetsberättelserna från nämnder och produktionsområden, är tydliga i sin strävan att bidra till måluppfyllelse. Samlad bedömning Den genomsnittliga matematiska bedömningen över måluppfyllelse är 2 – ”gult okej-sken” och med en tendens till att det ska slå om till grönt – en positiv tendens mot att nå full måluppfyllelse. Bedömningen är att för året är två mål helt nådda men trenden är lite olika. Tre mål är bedömda till nivå 2 – är på väg men inte helt uppnått det vill säga okej-sken men där trenden för skolan är lite stagnerande i utvecklingen samtidigt som service-frågorna har en klart positiv trend i årets mätningar. Förändringen jämfört år 2010 av äldreomsorgens indikatorer är positiv. Två av målen är inte uppnådda men arbete påbörjat för att nå målet, det är visst observandum att indikatorerna inte ännu visar på så positiv trend men allteftersom mandatperioden går kommer med lagda stra-tegier bli en ökad takt med en okej situation innan målet uppnås. Mål 1 Grundskola Indikator för uppföljning: Genomsnittligt meritvärden för år 9 samtliga elever enligt Skolverket, ”ranking” i Öppna jämförelser Utifrån indikatorn är målet inte upp-nått. Sett sedan 2006 har trenden varit positiv. Uppgift saknas om 2011 för samtliga skolor. I de kommunala skolorna har meritvärdet ökat till 218,2. I riket 210,6. Placeringen för de kommunala skolorna är plats 35. Resultatet förbättring visar på högre meritvärde men samtidigt fallit till-baka något i placering i landet. Tren-den bedöms därför fortsatt vara på god väg utifrån förbättrat meritvärde, men tendensen i år är stagnerande.

Mål 2 Äldreomsorg Indikator för uppföljning: En bedömning över resultatindi-katorerna 1-10 avseende Äldres omdömen om hemtjänst och särskilt boende i ”Öppna jämförelser”. Ingen indikator ska vara röd och minst hälften av indikatorerna ska vara gröna. Utfallet visar att ingen indikator är röd men det är färre gröna än vad indikator styr för måluppfyllelse. Beaktat NKI – nöjdkundindex – för äldreomsorgen som helhet är Ekerö på åttonde plats i länet. Det finns dock en positiv tendens då föregående års två röda indikatorer kopplade till att ta hän-syn till åsikter/önskemål (inflytande) och aktiviter (social samvaro) har förbytts i att indikatorn är gul. Det är fortsatt tre indikatorer som visar ”grönt ljus”.

MERIT

År

Kommunala

skolor

Samtliga

skolor

Riket Kommunala

skolor

Samtliga

skolor

Vt 2006 209,7 211,7 206,8 72 47

Vt 2007 211,6 213,3 207,3 68 45

Vt 2008 214,7 218,2 290,3 31 22

Vt 2009 219,0 222,1 209,6 25 17

Vt 2010 216,2 218,4 208,8 31 27

"PLACERING" I RIKETMERITVÄRDE ÅR 9 EKERÖ


Mål 3 Service och bemötande Indikator för uppföljning: I SBA:s mätning av näringslivsklimatet ska kommunens värde ligga på minst genomsnittet för deltagande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning ska NMI suc-cessivt förbättras jämfört mätningen hösten 2010. Målet är inte uppnått i förhållande till indikatorerna. Men det är en stark positiv tendens mot måluppfyllelse. Det signalerar tillgängliga undersökningar. Bedömningen är måluppfyllelse 2. Resultatet, ranking i undersökningar: o Svenskt Näringslivs ranking upp +35 placeringar till plats 152 o Nyföretagarbarometern/Bolagsverket; Upp till plats 8 av 290 kommuner, 235 nya företagseta-

bleringar. o SBA undersökning upp +6 placeringar till plats 37 o SKL Serviceundersökning plats 166 av 275 kommuner, deltog första gången Mål 4 Valfrihet Indikator för uppföljning: Antalet privata utförare av det kommunala uppdraget inom förskola, skola, äldreomsorg och insatser för funktionshindrade inom Ekerö kommun vid mättidpunkten jämfört årsskiftet 2010/2011. Under 2011 har ytterligare en friförskola etablerats i kommunen. Vid årsskiftet 2010/2011 hade Socialnämnden avtal med 11 privata utförare. Vid årsskiftet 2011/2012 var antalet oförändrat. Även om förändringen av summa privata utförare inte är storm bedöms målet vara uppnått för året. Bedömningen är att det finns risk för att antalet inte ökar i den önskvärda omfattningen eller tak-ten. I nuläget är tendensen något stagnerande. Mål 5 Hållbar utveckling Indikatorer för uppföljning: Förflyttning mot ett positivare läge för värde av 12 nedanstående:

Kommunen verkar med olika aktiviteter och strategier i verksamheten för minskad klimatpåver-kan. Det kommunala målet vilar på en bedömning av indikatorernas förflyttning. 2011 får anses vara utgångsläget som förflyttningen mäts mot. Flertalet indikatorer kan påverkas i positiv riktning i den kommunala verksamhetens utförande. Bland annat har aktiva åtgärder vidtagits och resurser styrts mot att göra energieffektiviseringar i kommunens lokaler. Den samlade bedömningen för året är måluppfyllelse 3, påbörjat men inte uppnått.

Förflyttning mot ett positivare läge för värdet Tendens År 2011 År 2010

Andel förnybar och återvunnen energi i kommunens lokaler 87 86

Transportenergi för tjänsteresor m bil i den kommunala org.(kwh/årsarb) 811 864

Koldioxidutsläpp för tjänsteresor m bil i den kommunala org.(ton/årsarb) 0,24 0,27

Resor med kollektivtrafik (resor/inv) 103 103

Skyddszoner vattendrag (ha) 25,1 35,8

Förbättrade enskilda avlopp (fast./år) 23 19

Utsläpp fosfor kommunala reningsverk (kg/år) 100 179

Högsta kvalitet badvattenprov (%) 100 100

Områdesskydd sjöar och vattendrag (st) 0 0

Nyuppförda byggnader inom 100 m från Mälaren (st) 3 1

Miljöcertifierat skogsbruk FSC (%) 43 43

Skyddad natur (%) 1,9 1,9


Mål 6 Samhällsutveckling Indikator för uppföljning: Antalet nya bostäder i kommunen ska vara i genomsnitt 140 per år. Av tillkommande lägenheter i flerfamiljshus bör om möjligt cirka 20 % utgöras av hyreslägen-heter. Antalet invånare ska kontinuerligt öka, i genomsnitt med 400 per år sett över längre tid. Arbetet i kommunen inom kommunens utveckling sker helt enligt intentionerna såsom det är ut-tryckt i målet. Bedömningen är att antalet nya bostäder i kommunen inte helt nådde upp till indi-katorn 140. Antalet invånare ökade med nära 360. Sett några år bakåt i tiden har inte ökningen varit i genomsnitt med vad indikatorn pekar ut. Men i planeringen kommer antalet att öka mer. Uppföljningen av indikatorerna måste ske över lite längre sikt för bedömning måluppfyllelse. I nu-läget är den samlade bedömnigen att uppnå målet är påbörjat, 3. Mål 7 Ekonomi Indikator för uppföljning: Resultatmålet beräknas i procent där årets resultat är i relation till summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift Egenfinansiering beräknas i procent där investeringsutgifterna – exklusive investeringar inom VA och Renhållning och vid beslut om särskilda projekt - i förhållande till beloppet för avskriv-ningar, avsättningar, årets resultat och medel på bank. Långsiktig låneskuld till kreditinstitut i förhållande till antal invånare i Ekerö vid mättidpunkt Två av tre kriterier är helt uppfyllda. Tillsammans med att låneskulden per invånare successivt minskar görs bedömningen att det överväger att målet är uppnått för året. Men att det i nuläget bedöms svårt att uppnå den tredje indikatorn om låneskuld och därför är tendensen stagnerande. Målet är för året uppnått, bedömning 1.


RESULTAT 2011

Ekerö kommun gör positivt resultat med 37 mkr och de finansiella målen är uppnådda Årets resultat i kommunen är positivt och överträffar budgeterat resultat ge-nom högre skatteintäkter och försäljningsintäkter samt god ekonomisk styr-ning i verksamheten. Vi har också kunnat göra extra underhållssatsningar på verksamhetslokaler. Koncernens resultat är också positivt, om än på en lägre nivå. Under året har kommunen sålt bostäder till bolaget. Kommunens samlade verksamhet Med kommunens samlade verksamhet menas den verk-samhet kommunen driver i kommunkoncernen och i upp-dragsföretag. Kommunkoncernen är den kommunala förvaltningen in-klusive verksamhet som drivs i kommunalförbund samt kom-munala bolag.

De kommunala uppdragsföretagen består i o samägda företag utan betydande ägarinflytande som AB Vårljus (1,3 procent) och AB Stock-

holmsregionen Försäkring (2,4 procent) samt

o kommunala entreprenader såsom företag som helt ägs av andra juridiska personer än kommu-nen och till vilka kommunen med stöd av Kommunallagen 3:18 och 3:19 överlämnat vården av en kommunal angelägenhet.

Den kommunala koncernen I kommunkoncernen ingår den kommunala förvaltningsorganisationen och det helägda bostadsbo-laget AB Ekerö Bostäder. I det helägda bolaget är ägarinflytandet tillgodosett genom att Kommun-fullmäktige utser styrelseledamöter och revisorer i bolaget. Vid Kommunfullmäktiges samman-träde i april 2010 fastställdes ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder och antogs bolagsordning som fastställdes på bolagsstämman. Koncernen redovisar 2011 ett positivt resultat som uppgår till 15,9 mkr. Det är 59,3 mkr lägre re-sultat än föregående år. Den främsta anledningen är innevarande år lägre försäljningsintäkter till andra utanför koncernen. Efter eliminering i koncernbolaget bidrar Ekerö kommun med 17,2 mkr till årets resultat och AB Ekerö Bostäder med ett negativt resultat om 1,3 mkr. Koncernens verksamhetskostnader har ökat med 2,8 procent jämfört 2010 och uppgår till 1 362 mkr. Koncernens intäkter, exklusive exploateringsverksamhet, är 286 mkr. En ökning med 2,6 procent jämfört ett år tidigare. Försäljning och exploateringsverksamhet ökade resultatet med 15,5 mkr och då har realisations-vinsten eliminerats för de bostäder kommunen sålde till bostadsbolaget under våren 2011. Dessa


belopp redovisas i resultaträkningens jämförelse störande poster där även sänkningen av diskonte-ringsräntan 2011 i pensionsberäkningarna återfinns med 9,8 mkr. Koncernens samlade tillgångar har, jämfört föregående årsskifte, ökat med 12,2 mkr till 1 653 mkr. Det beror i huvudsak på ökade anläggningstillgångar med 18,2 mkr. Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 95,5 mkr. Den tillförda likviditeten har använts till investeringar med 77,6 mkr och till amortering av banklån med 8,9 mkr samt betalning av kortfristiga skulder. Likvida medel vid årets slut uppgår till 84,6 mkr. Det är en minskning med 2,5 mkr jämfört 2010. Kommunkoncernens egna kapital tillförs 15,9 mkr från årets resultat. Eget kapital för koncernen är 330 mkr. Soliditeten har ökat med 0,8 procent till 20,0 procent

AB Ekerö Bostäder Ekerö kommun äger samtliga aktier, 10 000 aktier á nominellt 1 000 kr, i AB Ekerö Bostäder vars föremål är att inom Ekerö kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar. Ändamålet med bolaget är att inom ramen för den kommunala kompetensen främja bostadsförsörjningen i kommunen. Fastighetsbeståndet uppgår till 844 lägenheter samt 19 lokaler och ett antal bilplatser. Hyresför-handlingarna resulterade i en ökning av bostadshyrorna med 1,4 procent från 1 januari 2011. Det är den främsta anledningen till den ökade nettoomsättningen med 4,8 procent. Energianvändningen har minskat jämfört med föregående år. Förbrukningen av värme har till stor del minskat genom det gynnsammare klimatet, men även fastighetsel- och vattenförbrukning har minskat. Det kan ses som ett resultat av de energibesparingsåtgärder som genomförts. Årets resultat efter finansiella poster är negativt med 0,2 mkr. Resultatet har belastats med 1,3 mkr i ersättning till organisation efter att rättsprocess avslutats, samt ersättning till juridiskt biträde. Bolagets investeringar i byggnader och mark har uppgått till 43 mkr. De största posterna omfattar dels förvärv från kommunen av 12 fastigheter om 33 mkr och dels stamrenovering på Ekebyhovs-vägen med 5 mkr.

Resultaträkning, tkr 2011 2010 Balansräkning, tkr 2011 2010

Rörelsens intäkter 75 145 70 899 Tillgångar

Rörelsens kostnader -58 023 -55 645 Materiella anläggningstillgångar 481 013 447 354

Rörelsens resultat 17 122 15 254 Övriga anläggningstillgångar 771 3 924

Omsättningstillgångar 8 371 13 912

Finansnetto -17 347 -11 711 Summa tillgångar 490 155 465 190

Årets resultat -225 3 543 Eget kapital, avsättningar, skulder

Bokslutsdispositionr 0 130 Eget kapital 42 190 42 575

Årets skatt 40 -976 Obeskattade reserver 0 0

Årets resultat -185 2 697 Avsättningar 11 537 11 577

Långfristiga skulder 420 000 394 000

Kortfristiga skulder 16 428 17 038

Summa eget kaptial

avsättningar och skulder 490 155 465 190


Finansiella kostnader ökade med 2,0 mkr och uppgår 2011 till 16,4 mkr. Den finansiella kostnaden är den enskilt största kostnadsposten. Den motsvarar 22 procent av rörelsens intäkter. Bolaget har en sammansättning av låneportföljen som ska motverka den finansiella risken. Snittränta har ökat något i år och är 3,9 procent på bokslutsdagen (3,6 procent 2010). Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 8,7 mkr och avyttring till-förde ytterligare 4,0 mkr. För att kunna investera med 43,8 mkr behövdes 5 mkr utav den ingående balansen i banken samt en nyupplåning om 26 mkr. Bolagets låneskuld uppgår till 420 mkr (394 mkr 2010). Checkräkningskrediten på 15 mkr har inte använts. Bolagets eget kapital minskades med 0,2 mkr från årets resultat vilket medför att bolagets soliditet minskade med 0,6 procent till 8,6 procent. Det egna kapitalet uppgår till 42,2 mkr. Avkastning på totalt kapital 3,6 procent (3,9 procent 2010) I den nya lagen om allmännyttiga bostadsaktiebolag som började gälla 2011 ska de kommunala bostadsbolagen ha ett marknadsmässigt avkastningskrav för att inte snedvrida konkurrensen mel-lan andra aktörer på marknaden, samt att relationen mellan kommunen och bolaget ska vara af-färsmässiga och ekonomiskt åtskilda. Det är ingen självklarhet vilken jämförelse som kan göras mot andra aktörer på marknaden och/eller på vilka områden. Affärsmässiga principer innebär att bolaget alltid ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget inom ramen för de regler och normer som gäller för denna sektor, samt att bolagen av sina ägare inte ska ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privata aktörer.

Ekerö kommun

Resultatet Det positiva resultatet år 2011 för Ekerö kommun är 37,2 mkr. Resultatet motsvarar 1 444 kronor per invånare eller 3,1 procent av summan av skatt, utjämning och fastighetsavgift. Jämfört budge-terat resultat 9,5 mkr, eller 0,8 procent, är resultatet bättre med 27,7 mkr. Huvudsaklig anledning till positiv resultatavvikelse mot budget är: o 22,4 mkr i högre intäkt från skatt, utjämning och fastighetsavgift. o 11,6 mkr i högre försäljningsintäkter. o 14,5 mkr i övrigt i lägre nettokostnader i verksamheten. Del av den positiva avvikelsen reduceras genom dels 0,3 mkr underskott finansnetto och dels att det inom ramen för verksamhetens nettokostnader återfinns o 9,8 mkr i högre kostnader för pensioner som en följd av förändringen av diskonteringsräntan.

Beloppet är enligt rekommendation upptaget som en jämförelsestörande kostnad. o 10,8 mkr enligt beslut i Kommunfullmäktige om extra satsning på underhåll av verksamhetslo-

kaler som finns i Tekniska nämndens resultat utöver årets budget.

netto, mkr Avvik helår Budget 2011 Utfall 2011 Utfall 2010

Verksamhetens nettokostnader 5,6 -1 129,9 -1 124,3 -1 053,7 -70,6 6,7%

Skatt, utjämning, kom. fastigh.avg 22,4 1 162,8 1 185,2 1 149,1 36,2 3,1%

Finansnetto -0,3 -23,4 -23,7 -22,5 -1,2 5,2%

Årets resultat 27,7 9,5 37,2 72,8 -35,6

Balanserat årets resultat 19,4 9,5 29,0 42,8 -13,8

*) Jämförelse mellan utfall 2011 och utfall 2010

förändring *)


Skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift Summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 185 mkr. Sam-manlagt är det 22 mkr mer än budgeterad nivå. Intäkten har jämfört år 2010 ökat med 36 mkr eller 3,1 procent som följd av förbättrad tillväxt i skatteunderlaget i riket, högre intäkt från fastighetsav-giften och effekten av fler invånare i Ekerö. Enligt den senaste prognosen beräknas skatteunderla-get i riket att öka med cirka 3,2 procent år 2012 och åren 2013-2014 med 3,6 - 4,0 procent. Om effekterna av en förväntad inflyttning till kommunen exkluderas innebär avtrappningen av statsbi-drag och inkomstutjämningssystemet att Ekerö kommuns intäkter ökar med cirka 2 procent per år. Med hänsyn till befolkningsökningen beräknas intäkterna år 2012 öka med 3,2 procent. En utma-ning blir att klara kostnadsutvecklingen med 3 procents intäktsökning år 2013. I den ekonomiska planeringen har inte hänsyn tagits till eventuella förändringar i utjämningssystemet från 2013. Förslaget vid införande i sin helhet skulle ge Ekerö en intäktsökning med 9,4 mkr i prisnivå 2011. Verksamhetens kostnader och intäkter Kommunens bruttoomsättning uppgår år 2011 till 1 412 mkr. En förändring med 52 mkr eller 3,9 procent mot föregående år. Verksamhetens bruttokostnader exklusive jämförelsestörande poster, har ökat med 36 mkr eller 2,8 procent. Årets avskrivningar är 48 mkr och har ökat med 2,8 mkr i och med färdigställda investeringar. De finansiella kostnaderna är totalt 26 mkr och harm ökat med 2,3 mkr, jämfört föregående år, främst beroende på högre räntekostnad för pensioner. Bakomliggande kostnadsökningen finns en fortsatt volymökning i verksamheten - om än i lång-sammare takt - och en pris- och lönekostnadsökning. Summan av verksamhetens intäkter och kostnader och avskrivningar utgör verksamhetens nettokostnader Årets utfall uppgår till 1 124 mkr vilket är 5,5 mkr lägre än budget. Kostnaden har ökat med 6,7 procent eller 71 mkr jämfört år 2010. Men om årlig reavinst från försäljningar och 2011 års engångseffekt på pensioner exkluderas, har kostnaden – inklusive volymförändring - ökat med 36 mkr eller 3,1 procent mellan åren. Verksam-hetens kostnader och avskrivningar finansieras till 16 procent med verksamhetsintäkter, främst avgifter, taxor och momskompensation. Verksamhetsintäkterna uppgick år 2011 till sammanlagt 221 mkr, en ökning med 4 mkr eller 1,9 procent. Mer än fyra femtedelar av de kommunala resur-serna är för förskola, skola och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning.

Så här har pengarna använts under 2011

Grundskola 26,4 %

Förskola och skolbarnsomsorg

18,6 %

Omsorg om personer med

funktionsnedsättning 15,4 %

Äldreomsorg 14,4 %

Gymnasieskola och vuxenutbildning

11,0 %

Gator, vägar samhällsplanering,

räddningstjänst

4,3 %

Kultur och fritid

4,2 %

Individ- och familjeomsorg

4,1 %

Politisk verksamhet

1,4 %


Intäkten från skatt, utjämning och fastighetsavift har under 2011 jämfört året innan, ökat lika mycket som verksamhetens nettokostnad exkluderat de jämförelsestörande posterna. Även i år är summan av skat-teintäkt, utjämning och kom-munal fastighetsavgift högre än verksamhetens nettokostnader. Det betyder ett utrymme för att finansierar räntekostnader, ge ett positivt resultat och därmed förstärkning av det egna kapi-talet samt att det medgav att investeringarna kunde betalas med egna medel.

Ekerö är en attraktiv kommun och hit vill många flytta. Det betyder tryck på att allt fler områden planläggs så att det går att bygga bostäder och en allmänt hög takt i bostadsbyggandet. I kommu-nens planering ingår därför årligen en budgetintäkt från markförsäljning. Mark och andra till-gångar som är lågt värderad i räkenskaperna har omsatts i arbetande kapital. Årets intäktsmål var 24 mkr. Utfallet 35,6 mkr överträffade budgeten med 11,6 mkr. Merparten av försäljningarna i år var bostäder som tillsammans gav en intäkt om 28,9 mkr. Dels såldes 50 kommunägda bostäder till bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. Dels åtta bostadsrätter. Därutöver såldes 3 fastigheter. Under året har frågan åter väckts om Ekerö kommun ska sälja sina aktier i bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. Den 26 oktober lämnades mer än 10 procent av de röstberättigades namnunderskrifterin med begäran om en folkomröstning. I mars 2012 kommer en rådgivande folkomrösning i frågan att äga rum. Det politiska beslutet huruvida aktierna ska säljas eller inte har stor påverkan för hur denekonomiska planeringen kommer att se ut de kommande åren. Finansnetto Det samlade finansnettot är kostnad 23, 7 mkr och är 0,3 mkr högre än budget. Finansnettot har ökat med 1,1 mkr eller 4,9 procent jämfört 2010. De finansiella intäkterna uppgår till 2,3 mkr. Det är 0,9 mkr mer än budget. Överskottet beror i sin helhet på högre ränteintäkter från banker. Det i sin tur är kopplat till två saker, dels att bankens inlåningsränta har varit högre under större delen av 2011 än vad som antogs i budgeten. Dels att kommunen haft större kontanta tillgångar på bankkonto som följd av lägre kostnader under året och lägre investeringsutgifter. I de finansiella intäkterna ingår utdelning från bolaget med 0,2 mkr. I ägardirektivet till AB Ekerö Bostäder återfinns att bolaget ska betala en årlig låneramsavgift på 0,25 procent av de lån Ekerö kommun tecknat borgen för, i årets utfall för finansiella intäkter ingår 1,1 mkr i borgensavgift. Finansiella kostnader är totalt 26,0 mkr och 1,2 mkr högre än budget. Det är en ökning med 2,3 mkr eller 9,8 procent jämfört utfall 2010. I de finansiella kostnaderna återfinns räntekostnader på befintliga lån med 22,0 mkr, 0,3 mkr mer än budget och är 0,5 mkr högre än utfall 2010. Av årets totala amortering om 35 mkr minskade låneskulden med 31 mkr under hösten. Det minskade årets räntekostnad med 0,3 mkr och beräknas ha helårseffekt med 1 mkr lägre räntekostnad 2012 – allt annat lika. Den andra större delen av de finansiella kostnaderna är 3,6 mkr (1,8 mkr 2010) i räntekostnader för pensioner. Årets utfall överstiger budgeten med 0,8 mkr och 2011 års kostnad är betydande högre än året före. Den här kostnaden varierar vanligen ganska mycket över åren.


Semesterlön, pensioner och personalomkostnader I kostnaderna ingår årets förändrade skuld till kommunanställda för intjänad semester, ferie- och uppehållslön. Under 2011 har skulden minskat med 0,3 mkr jämfört ett år tidigare. Den totala skulden uppgår nu till 29,7 mkr (31,0 mkr år 2010 och 31,9 mkr år 2009). Årets pensionskostnader och omkostnaderna för personal kom att förändras jämfört förutsättning-arna för budgeten. Sent på året beslutades om premiesänkning till noll kronor för vissa försäkring-ar för anställda och som påverkar kostnader och utfall för alla kommuner. Beslutet var ett resultat av fortsatt lägre inflöde av nybeviljade sjukersättningsfall som en effekt av förändringar sjukskriv-ningsprocessen 2008. Det betydde en minskning av kostnader för Ekerö kommun med 2,7 mkr. Årets pensionsutbetalning är 20,3 mkr. Utfallet av hela pensionskostnaden är 59,8 mkr inom drift-resultatet. Det är 13,5 mkr utöver budet och beror huvudsakligen på sänkningen av diskonterings-räntan på pensionsskulden. Sänkningen beror på den svagare internationella konjunkturen och den finansiella turbulensen på marknaden. Pensionsskulden nuvärdeberäknas vilket gör att den sänkta diskonteringsräntan med 0,75 procent betyder ökad kostnad för Ekerö på avsättning pens-ionsskuld intjänad efter 1998 med 9,8 procent och att ansvarsförbindelsen ökar med 7,8 procent. Pensionsskuld Kommunens samlade pensionsskuld är 601 mkr vid årsskiftet 2011-2012 (537 mkr 2010 och 533 mkr 2009). Under avsättningar finns 109 mkr redovisat (år 2010 90 mkr och 72 mkr 2009). Det består till en del av kompletterande ålderspension (förmånsbestämd pension). I årets föränd-ring av avsättning pension ingår förändringen av diskonteringsräntan med 9,8 mkr Under kortfristig skuld finns den individuella delen, avgiftsbestämd pension, med 24 mkr för år 2011 (22,9 mkr år 2010). Under ansvarsförbindelse finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före 1998. De räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagare. Detta åtagande uppgår i bokslutet till 467,9 mkr (423,6 mkr år 2010). Under årets ansvarsförbindelse ingår även förändringen av diskon-teringsräntan med 33,4 mkr. Ekerö kommun återlånar hela pensionsåtagandet. Balansomslutning Summa tillgångar respektive skulder, eget kapital, avsättningar i balansräkningen – det vill säga balansomslutningen – har ökat måttligt med 6,8 mkr eller 0,6 procent och uppgår år 2011 till 1 191 mkr. I finansiella anläggningstillgångar ingår bidrag till statlig infrastruktur med värde 61,5 mkr på bokslutsdagen, ursprungligt värde var 65 mkr och årligen sker avskrivning med 2,6 mkr i enlighet med beslut. Låneskuld och finansiering Kommunens skulder till låneinstitut är 434,2 mkr och har under året minskat med 34,9 mkr. Un-der hösten har åtgärder vidtagits för att sprida förfallodagarna på kapitalbindningen i den totala låneportföljen till olika intervaller mellan 6 månader till 2 år. Syftet var att sprida refinansierings-risken då kreditinstituten successivt under hösten har börjat öka sina marginalkostnader. Genomsnittlig räntesats är på balansdagen 4,72 procent (4,43 procent föregående helårsbokslut). Den genomsnittliga bindningstiden är 3,61 år och andelen ränteförfall inom ett år är 34 procent. Låneskulden i kommunen per invånare motsvarar 16 852 kronor. Den har under året minskat med drygt 1 605 kronor per invånare eller 8,7 procent. Finansiering av årets investeringar har skett med egna medel. I enlighet med analysen av kassaflö-det framgår att verksamheten tillfört egna medel med 107 mkr. Av dessa medel investerades det för 66,3 mkr. Självfinansieringsgraden är 161 procent. Det innebär att verksamheten tillfört mer egna medel än som investerades och inga nya lån för investering upptogs. Checkräkningskrediten har inte heller i år ianspråktagits. Likviditeten ökade med 2,8 mkr till 80,5 mkr vid årets slut.


Eget kapital Resultatet 37,2 mkr tillförs det egna kapitalet som därmed uppgår till sammanlagt 313,5 mkr. Det motsvarar 12 169 kronor per invånare och har jämfört 2010 ökat med 1 294 kronor eller 11,9 procent. Det egna kapitalet ska årligen värdesäkras. Ingående värde 2011 uppgår till 276,3 mkr. Med ett antagande om att värdesäkringens minsta nivå är 2 procent ska av den anledningen 5,5 mkr tillfö-ras eget kapital. I och med det högre årsresultatet, har eget kapital förstärkts med ytterligare 31 mkr och sammanlagda ökningen av eget kapital är 13,5 procent. En stor del av förstärkt eget kapital är ett resultat av försålda anläggningstillgångar och finansiella tillgångar, det vill säga bo-städer. Inom ramen för 2011 års eget kapital finns 48 mkr öronmärkta för särskilda ändamål. Finansiell analys

Resultat och kapacitet Nyckeltalen visar den balans kommunen haft mellan sina intäkter och sina kostnader under året och över tiden. De visar även kommunens kapacitet för att på lång sikt möta finansiella svårigheter. Ekerö kommun omsätter 1 412 mkr (1 359 mkr år 2010) och balansomslutning är 1 191 mkr år 2011 (1 184 mkr 2010). Balansomslutningen har ökat med 7 mkr eller 0,5 procent, vilket är lägre än tidi-gare år. Att balansomslutningen inte ökat mer fast vi har haft en investeringsnivå på 66,3 mkr be-ror till en del på att vi utrangerat anläggningstillgångar med 12 mkr och amorterat lån på 35 mkr. I sammanhanget måste noteras att även kortfristiga skulder på balansdagen har minskat. Avsättning och eget kapital ökat. Analysen av kassaflödesrapporten visar att kassaflöde från den löpande verksamheten, efter hän-syn tagen till korta fordringars och korta skulders förändring, ger ett positivt belopp på 86,8 mkr. Nettoinvesteringarna ligger på 53,4 mkr. Och efter inkomna förutbetalda anslutningsavgifter på 4,8 mkr och amortering lån på 35 mkr ökar vi kassa/bank med 2,8 mkr. Ekerö kommuns soliditet har ökat med 3 procentenheter till 26,3 procent och det kan anses vara en ”acceptabel” nivå. Eget kapital är 154 mkr lägre än summan av pensionsåtaganden äldre än 1998 – som redovisas ”under linjen” i balansräkningen. Den gängse uppfattningen är att eget kapital minst bör motsvara belopp pensionsåtaganden. Givetvis är nivån på eget kapital i en kommun ett mått på finansiell styrka. Samtidigt är det inte riktigt lika avgörande vad gäller bedömningen om finan-siell stabilitet som det är i ett affärsmässigt drivet företag. Bland annat är tillgångarna i en kommun vanligen undervärderade. Samt att en kommun inte riktigt på samma sätt som ett företag kan han-tera eget kapital. Enligt Kommunallagen om balanskravet ska underskott hämtas in, överskott kan inte, utan synnerliga skäl eller särskild utmärkning, användas under sämre ekonomiska år. Eko-nomisk balansering över tid är mer begränsad i en kommun. Om Ekerö hade motsvarande eget kapital som pensionsåtaganden skulle soliditeten uppgå till 39,3 procent. Idag är soliditetsmåttet inklusive pensionsåtaganden som ansvarsförbindelse, negativ 13,0 procent (12,4 procent år 2010). Förändringen av diskonteringsräntan påverkar negativt. Sett över en längre period har kommunens soliditet ökat, under de senaste sex åren från 2006 till 2011 med 10,9 procent. Förklaringen till ökningen är att sedan 2006 har Ekerö haft årliga positiva resultat tillsammans med lägre investeringsnivå. En förbättrad soliditet ökar den ekonomiska handlingsfri-heten och skapar reserver och beredskap inför negativa framtida förändringar i förutsättningarna. Självfinansieringsgraden under året uppgår till 161 procent (129 procent år 2010). Kommunen har finansierat investeringarna med egna medel och inte genom lån. Avsättningen för pensioner ökade med 18,4 mkr under 2011. Under den senaste treårsperioden har avsättning för pensionskostnader ökat med 28 mkr. Alla belopp är inklusive särskild löneskatt. En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar en positiv trend. Vid hänsyn tagen till ändrade redovisningsprinciper.


Kommunens nettokostnadsandel exklusive finansnetto har stadigt minskat sedan år 2002. Nyckel-talet 94,9 procent år 2011 är 3,2 procent sämre än föregående år och har att göra med att vi har lägre intäkter på jämförelsestörande poster. Nettokostnadsandelen exklusive jämförelsestörande post är 97,9 procent (97,1 procent 2010). Nettokostnadsandelen inklusive finansnettot är 96,9 procent. Trots stagnerade tillväxt i skatteun-derlaget i riket och ökade finansiella kostnader har nyckeltalet förbättrats de tre senaste åren med 0,7 procent. Slutsatsen är en lägre kostnadsutveckling i verksamheten. Nettokostnadens andel av skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgiften är en viktig indikator på balansen mellan löpande driftskostnader och den huvudsakliga finansieringen. En grundläggande förutsättning för god eko-nomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens kostnader å ena sidan och skattenettot å andra sidan bör utvecklas i samma takt för att bevara eko-nomisk stabilitet över tiden.

Risk och kontroll Nyckeltalen visar om det finns några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet. De visar även vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, mätt i betalningsdagar, har ökat från 34 till 47 dagar under senaste femårsperioden 2007-2011. Samtidigt har kassalikviditeten inklusive checkräk-ningskredit ökat från 152 procent till 180 procent. Exklusive checkräkningskrediten är kassalikvi-diteten idag 121 procent år 2011. För att kassalikviditeten ska anses vara god bör den vara över 100 procent. Det är för att kunna möta oförutsedda kostnader kortsiktigt. Borgensåtagande uppgår till 436 mkr och är nästan i sin helhet åtagandena avseende det helägda bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. Ekerö kommun har de senaste sju åren redovisat positiva resultat. De fem senaste åren har resulta-tet överstigit budgeterat resultat med i genomsnitt 25 mkr. Genomsnittet påverkas av 2010 års större avvikelse, exkluderas denna är genomsnittet istället 11 mkr. Budgetavvikelsen för året är positiv med 28 mkr. Analysen av kommunens ekonomiska ställning tillsammans med bedömningar om att det på längre sikt kommer att vara svårt att klara välfärden i landet ställer krav på en långsiktig finansiell plane-ring för att klara det kommunala uppdraget. Långsiktig ekonomisk planering är en förutsättning för god ekonomisk hushållning och generationsansvaret. Efter flera goda år gick vi nationellt in i långkonjunktur hösten 2008 med stor finansiell oro. Det kom att påverka de kommande årens budgetarbete och Kommunfullmäktiges inriktning för 2010 var konjunkturanpassade finansiella mål. Utfallet kom att överträffa budgeten. Kommunfullmäk-tige har i och med fastställande av budget 2011 ett resultatmål på 0,8 procent av summan av skat-teintäkter, utjämning och fastighetsavgift. Syftet med finansiella mål är främst att tydliggöra förut-sättningarna till framtida finansiering av uppdraget men det är också ett krav enligt kommunalla-gen att fastställa dessa mål. Resultatet för året är 3,1 procent (1,0 procent exklusive jämförelsestörande poster) och översteg det finansiella målet. Det andra finansiella målet var att investeringarna skulle vara egenfinansierade. Investeringsnivån har uppnått 66,3 mkr under perioden där flera projekt pågår. Självfinansierings-graden 161 procent visar att investeringarna är finansierade inom årets tillförda likvida medel. Finansiella mål och balanskravsresultat Årets resultat är positivt med 37,2 mkr. Det motsvarar 3,1 procent av summa skatteintäkter, ut-jämning och generella statsbidrag samt kommunal fastighetsavgift. Balanskravet är uppfyllt. Så är även fallet efter balanskravsanalys.


Balanskravsresultatet är 28,9 mkr i överskott. Det i sin tur motsvarar ett resultat om 2,4 procent. Analysen grundar sig i utgångspunkten årets resultat med avdrag för realisationsvinst för försålda anläggnings- och finansiella tillgångar. Därefter tillägg för ianspråktagande av tidigare års öron-märkning inom eget kapital. I de fyra senaste årens bokslut har delar av resultatet öron-märkts inom det egna kapitalet för särskilda ändamål, pension-er, infrastruktursatsningar och underhållsåtgärder. Totalt finns i årsbokslutet 48,4 mkr efter ianspråktagande av 9,8 mkr ur pensionsreserven och 10,8 mkr för satsningen underhållsåtgär-der i kommunens verksamhets-lokaler.

Beslut om investeringsbudget 2011 var inom ramen för ut-rymme för egenfinansiering. Investeringarna 66,3 mkr kunde finansieras inom året med egna medel. Låneskulden per invånare till kreditinstitut har minskat med 1 608 kr och var vid årsskiftet 16 852 kronor. Låneskulden har successivt minskat för varje år och tillsammans med ökat in-vånarantal minskar kostnaden per invånare. Men är ännu inte i nivå med det uppställda målet 11 950 kronor per invånare.

Två av tre delmål för det finansiella målet är helt uppfyllt. Det tredje är inte uppfyllt men är på god väg. Det genomsnittliga måluppfyllelsen är 1,3 det är positiv trend för det tredje delmålet. Därför bedöms det finansiella målet för år 2011 vara uppnått.

Bedömning måluppfyllelse 1 2 3 4

Ekonomi

Årets resultat ska vara positivt, nivån fastställs i samband med beslut om budget. Utgångs-punkten är att årets resultat ska vara minst 1 procent och sträva mot 2 procent

√

Investeringsbudgeten ska årligen anpassas till utrymmet för egenfinansiering √

Låneskulden till kreditinstitut per invånare ska minska och högst uppgå till genomsnittet av länets kommuner 2009 √

Öronmärkt eget kapital, mkr Ack 2011

Pensionsreserv 13,2

Infrastruktursatsning 16,0

Underhållsåtgärder 19,2

Summa: 48,4


NYCKELTAL

2011

2010

2009

2008

2007

Kommunen i siffror

Bruttoomsättning, mkr 1 412 1 359 1 291 1 257 1 193

Balansomslutning, mkr 1 191 1 184 1 059 952 914

Investeringar, mkr 66 99 53 63 44

Skatteintäkter, mkr 1 068 1 026 1 010 972 920

Skatteintäkter, utjämning och kommunal fastig-

hetsavgift, mkr

1 185

1 149

1 097

1 055

995

Antal anställda, kommun 1 412 1 417 1 423 1 443 1 441

Antal anställda, koncern 1 420 1 425 1 431 1 453 1 451

Utbetalda löner kommun, mkr 431 419 406 394 373

Ag-avgifter, avtalsförsäkr kommun, mkr 187 173 168 175 172

Utbetalda löner koncern, mkr 435 423 410 398 377

Ag-avgifter, avtalsförsäkr koncern, mkr 189 174 170 176 173

Folkmängd 25 767 25 410 25 095 24 779 24 687

Resultat och kapacitet

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, utjäm-

ning och fastighetsavgift, procent

94,9

91,7

95,4

96,2

95,9

Årets resultat, mkr 37,2 72,8 26,5 18,4 19,6

Soliditet i procent, kommun 26,3 23,3 19,2 18,6 17,4

Soliditet i procent, koncern 20,0 19,2 15,8 15,1 13,2

Självfinansieringsgrad kommun, procent 161 129 149 105 160

Skattesats kommunen, kr 19:23 19:23 19:23 19:23 19:23

Skattesats totalt, kr 31:33 31:33 31:33 31:33 31:50

Medelskattekraft i förhållande till länet 103,5 103,0 102,1 102,1 101,4

Finansnettots andel av skatteintäkter, utjämning

och fastighetsavgift, procent

2,0

2,0

2,2

2,0

2,1

Eget kapital kommun, mkr 314 276 211 185 233

Eget kapital koncern, mkr 330 314 247 219 253

Eget kapital kommun, kronor per invånare 12 169 10 875 8 423 7 471 9 447

Eget kapital koncern, kronor per invånare 12 814 12 370 9 842 8 856 10 248

Låneskuld kommun, mkr 434 469 470 472 473

Låneskuld koncern, mkr 854 863 864 866 867

Risk och kontroll

Kassalikviditet, % 180,3 121,8 140,2 142,2 151,8

Balanslikviditet, % 180,6 122,2 140,8 143,0 152,7

Betalningsdagar 47 47 64 35 34

Borgensåtagande, mkr 436 410 410 410 401

Budgetavvikelse resultat, mkr 28 65,6 15,4 7,3 10,6


INVESTERINGAR

Årets investeringar är finansierade med egna medel 66 mkr har använts under året för investeringar i kommunens lokaler, ener-gisparåtgärder, utemiljö, inventarier och IT. Alla investeringsprojekt är inte slutförda innan årsskiftet och några projekt är framflyttade i tiden. Ekerö är en växande kommun med allt fler nya invånare. Det medför bland annat att kommunen har behov av att successivt bygga ut med nya verksamhetslokaler samt genomföra verksamhetsan-passning och ombyggnation av befintliga lokaler. Därtill finns behov av reinvesteringar. Kommunen fortsätter att utveckla IT-stödet både i administrationen och i verksamheterna. Inom skolan används IT allt mer som ett verktyg i undervisningen. En förutsättning för att effektivisera och modernisera arbetssätt och rutiner inom administrationen är att IT-stödet utvecklas. Investeringstopparna under åren 2003-2004 beror främst på de stora renoverings- och ombygg-nadsprogrammen i kommunens skolor. Sedan år 2005 har kommunen haft en mer måttfull nivå på investeringstakten. Undantaget var år 2010 med en högre nivå som inkluderade färdigställandet av tillbyggnaden med fler omsorgsplatser och demensdagvård vid det särskilda boendet Kullen, om-byggnad av Närlundaskolans kök och Ekerö kommun förvärvade Skå flygfält. Den lägre investeringsnivån kombinerad med goda årliga resultat har resulterat i att se-dan år 2007 har kommunen kunnat finansiera investering-arna med egna medel. Det vill säga utan upptagande av nya lån. När det finns likvida medel i samma omfattning som inve-steringsbeloppet är självfinan-sieringsgraden 100 procent. När den är lägre måste pengar på bank användas eller nya lån tas upp.

Investeringsbudgeten för år 2011 omfattar dels de av Kommunfullmäktige i november 2010 beslu-tade investeringarna för året – sammanlagt 74 mkr varav 59,5 mkr som ska finansieras med egna medel och 14,6 mkr i investeringar utanför målet om egenfinansiering. Balansenheternas investe-ringsbudget omfattas inte av målet om egenfinansiering. I årets investeringsbudget ingår även beslut om ombudgeterade investeringsmedel från föregående år. Den sammanlagda investeringsbudgeten år 2011 är därför 147,5 mkr varav 54,4 mkr i balansen-heterna. Projekt- och inventariebudget om 93,1 mkr ska finansieras med egna medel. Investeringarna år 2011 för Ekerö kommun uppgår till 66,3 mkr varav 10,3 mkr i balansenheterna - Va och Renhållning. Årets investeringsnivå är väsentligt lägre än beräknat i budget. Endast 45 procent av beviljad budget har tagits i anspråk. Vissa projekt är inte slutförda vid årsskiftet. Andra har funnits behöva flyttas fram i tiden och är behandlade i kommande år flerårsbudget. Investeringsutfallet år 2011 visar en positiv avvikelse om 81,2 mkr i jämförelse med budget. Del av avvikelsen 37,1 mkr, beror på att projekt inte har startat enligt plan i budget eller att projekt blivit försenade. Balansenheterna har tillsammans en avvikelse om 44,1 mkr vilket till stor del beror på framflyttade detaljplaner.


I 2011 års investeringsredovisning finns ett antal pågående investeringsprojekt som inte är avslu-tade vid årsskiftet och som inte heller är upptagna till förnyad prövning i investeringsbudget år 2012. Av 2011 års icke nyttjade investeringsmedel om 81,2 mkr kommer 23,3 mkr att ombudgete-ras till år 2012. Pågående projekt inom balansenheterna svarar för 5,2 mkr och övriga projekt för 18,1 mkr. Under år 2011 har bland annat färdigställts arbeten vid Kullen och en total renovering av Wrang-elska salen vid Ekebyhovs slott. En satsning för att stärka larm och brandsäkerheten vid kommu-nens fastigheter har skett samt åtgärder att motverka skadegörelse. Kommunhuset har delvis fått ett nytt ventilationssystem i syfte att förbättra arbetsmiljön och arbeten startade under året i syfte att utöka antalet arbetsrum. I det arbetet revs del av annexet och grundarbeten utfördes för en ny byggnad. Mer omfattande energisparåtgärder i värme och ventilation har gjorts i Stenhamraskolan, Uppgårdskolan, Gräsåkers förskola, Tappströmsskolan, kommunhuset och vid Träkvistavallen samt några mindre energieffektiviseringar i ytterligaer sex fastighetsobjekt. Reinvestering och komplettering av inventarier har skett främst i produktionsområdenas enheter. Budgeten för reinvesteringar och kompletteringar av datorer i enheternas administration och i den centrala organisationen har inte ianspråktagit fullt ut. En fortsatt förtätning av datorer för persona-len inom förskola, skola och omsorgen har skett under året. Utbyte av datorer sker inte alltid med hjälp av investeringsmedel, kostnaden tas även inom driften. Planerade reinvesteringar i datorer i undervisningen i skolorna har fortskridit i stort sett inom plan. I den gemensamma IT-investeringsbudgeten fanns det avsatt medel för en mer avancerad lösning för säkerhets- och behö-righet system. Systemet har bland annat en stark koppling till krav för det nya omsorgssystemet, men det fanns inte möjlighet att starta projektet under året. Det fanns också medel för e-handelsprojekt som inte startade. Medel för dessa projekt är beslutade i ny investeringsbudget för år 2012. Planering av investeringar de senaste åren har varit hårt prioriterade. Men kommande behov av utbyggnad av förskolor, äldreomsorg och fritidsanläggningar samt reinvestering i skolor kommer att framöver betyda ett omfattande tryck uppåt på investeringsnivån.

Avvikelse Budget Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall

Investeringsredovisning, netto tkr 2011 2011 2011 2010 2009 2008 2007

Barn - och utbildningsnämnden 5 700 5 700 0 0 0 1 174 0

Socialnämnden 6 364 7 567 1 203 2 072 63 85 110

Kultur- och fritidsnämnden 22 255 233 108 350 790 320

Byggnadsnämnden 50 150 100 100 75 532 108

Miljönämnden 6 50 44 30 57 52 0

Tekniska nämnden, inkl KS-uppdrag 17 691 68 347 50 656 79 124 33 131 35 994 26 219

Tekniska nämnden, Va 38 822 48 718 9 896 5 856 13 739 20 180 10 452

Tekniska nämnden, Rh 5 308 5 693 385 536 448 0 0

Kommunstyrelsen 0 0 0 0 0 0 0

- Germensam IT 3 041 4 025 984 3 479 1 652 1 635 3 831

- Verksamhetslokaler 1 988 1 988 0 0 0 0 0

- Kommunhuset gem utrymmen 192 300 108 288 350 163 200

- Åtgärder infrastuktur/lokaler mm 800 800 0 5 850 650 10 372

- Produktionsområden, inventarier, IT 1 163 2 950 1 787 998 1 156 2 029 1 635

- IT i skolan 77 1 000 923 995 832 818 686

Summa 81 222 147 542 66 320 99 434 52 502 63 461 43 933


KOMMUNENS MEDARBETARE

En modern arbetsgivare! I den politiska alliansens inriktningsmål ska Ekerö kommun vara en arbets-plats i ständig utveckling där fortbildning och ansvarstagande stimuleras och all personal ska känna delaktighet i fattade beslut. En positiv, kunnig och en-gagerad personal är den viktigaste tillgången för att nå framgång i arbetet på alla nivåer inom kommunen.

Viktiga händelser KommunövergripandeArbete har påbörjats med att utveckla kommunens värde-grund för att skapa en gemensam kultur med gemensamma värderingar och ett gemensamt förhållningssätt. Baserat på värdeorden är målsättningen att kommunen ska förbli en attraktiv arbetsgivare vars företrädare upplevs som kunniga, engagerade och som har ett gott bemötande.

Arbetet bedrivs på såväl kommunövergripande nivå, där policydokument och riktlinjer arbetas fram, som inom varje arbetsplats där bemötandefrågor, arbetssätt och rutiner gås igenom och ut-vecklas. Som en del i värdegrundsarbetet ingår att arbeta vidare med resultaten från den medarbetarunder-sökning som gjordes under 2010. Målsättningen att värna om det goda och jobba vidare med för-bättringsområden kvarstår. Kommungemensamt infördes i slutet av året ett system för rehabiliteringsinsatser för att göra ana-lyser, underlätta planering av insatser och säkerställa dokumentation i rehabiliteringsärenden. Produktionsområde Barn och utbildning Under året har gjorts en satsning på att utveckla det pedagogiska ledarskapet bland rektorer och förskolechefer. Satsningen har bestått av flera olika aktiviteter som utbildning, handledning, labo-rationer och kreativt skapande. En grupp rektorer har fått handledning av en doktor i pedagogik från Stockholms universitet i pe-dagogsikt ledarskap för att utveckla ledarskapet enligt intentionerna i den nya läroplanen. Flertalet chefer inom gruppen deltar i den statliga rektorsutbildningen eller i Rektorslyftet. Utbild-ningarna har till stor del handlat om det systematiska kvalitetsarbetet och analys, där fokus har varit att göra prognoser och vara steget före. På chefsmötena har arbetet bestått i att formulera sin verksamhetsidé vision och att skapa den både i bild och i text. Produktionsområde Omsorg Samtliga chefer som har saknat adekvat högskoleutbildning har under året genomgått minst två högskoleutbildningar motsvarande 7,5 högskolepoäng vardera. LSS-verksamheterna har inom ra-men för det EU finansierade utvecklingsprojektet Carpe erbjudits ett brett utbud av utbildningar. Under 2011 har drygt 130 medarbetare deltagit. I förhållande till 2010 är det en stor ökning. Statliga stimulansmedel har finansierat två olika utvecklingsprojekt inom demens vård för att stärka kompetensen i enlighet med nationella riktlinjer för vård av och omsorg för demenssjuka samt stöd till de anhöriga.

VÄRDEORD

Professionellt förhållningssätt Kommunikation – Öppen dialog Engagemang


Kompetensförsörjning Vid rekryteringar används i kommunen olika verktyg och har under året haft 149 annonser för 160 fasta tjänster utannonserade. Även om rekrytering av specialister har tagit tid är det främst brist på lärare med olika behörigheter och brist på förskollärare som gjort det svårt att tillsätta alla tjänster. Kommande pensionsavgångar, framför allt åren 2015, 2020 och 2021 kommer att ställa stora krav på att hitta medarbetare till kommunens förskoleverksamhet och till omsorgens olika verksamhet-er. 2019 och 2021 är år då administrativ personal har stora pensionsavgångar.

Kompetensutveckling Ekerö kommun har under året kunnat erbjuda anställda på olika nivåer i organisationen möjlighet att delta i akademier. Totalt finns i dag medarbetar-, ledarskaps-, och chefsakademier. Denna form av kompetensutveckling som drivs i samarbete med andra kommuner, har slagit väl ut. Under kommande år finns planer på att utvidga utbudet med en arbetsledarakademi. Genom Mentorprogrammet har chefer och adepter fortsatt att erbjudas kompetensutveckling. Interna basutbildningar i arbetsrätt och rehabilitering har erbjudits chefer i organisationen.

Antal anställda Ekerö kommun har 1 412 anställda varav 91 procent tillsvidareanställda. Vid årsskiftet motsvarade de anställda 1 148 årsarbetare vilket är en liten ökning jämfört med året innan. Ekerö kommun är en barnrik kommun och merparten av kommunens resurser styrs mot barn och ungdomar. Knappt hälften av de anställda arbetar inom barnomsorg och utbildning. Tre fjärdede-lar av kommunens anställda arbetar inom förskola, skola och omsorg.

Kvinnor och män i organisationen Av kommunens anställda är kvinnor 83 procent och män 17 procent. Fortfarande finns den högsta andelen kvinnor inom barnomsorgen. I kommunens ledningsgrupp ingår sju kvinnor och åtta män.

Ålderstruktur Åldersstrukturen i organisationen visar en någorlunda balans mellan de yngsta respektive de äldsta ålderskategorierna. Medel- och medianåldern är jämförbar med 2010. Andelen tillsvidareanställda som avslutade sin anställning i kommunen, inklusive de som gått i pension, uppgick till 16,8 procent vilket är en minskning jämfört med året innan. Nå-got färre gick i pension under 2011 jämfört med 2010. Blickar vi framåt de kommande 10 åren kommer drygt 19 procent av de anställda att ha uppnått 65 års ålder. Av kommunens cirka 70 chefer är 19 chefer 60 år eller äldre vilket kommer att ställa stora krav på bland annat kompetensöverföring.

Arbetad tid Av den totala tid som överenskommits mellan Ekerö kommun och arbetstagaren är 78 procent ar-betad tid vilket är en liten ökning jämfört med 2010.

År 2011 Kvinnor Män Totalt

< 20 0 0 0

20-29 97 26 123

30-39 249 59 308

40-49 348 54 402

50-54 154 33 187

55-59 149 28 177

60+ 178 37 215

Summa 1 175 237 1 412


Arbetsmiljö och hälsa Under året har uppföljning skett av det ledningssystem för systematiskt arbetsmiljöarbete som infördes under 2009-2010. Samtliga organisatoriska enheter arbetar vidare med den årliga upp-följningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöutbildning för chefer och fackliga ombud har i likhet med tidigare år hållits för att underlätta arbetsmiljöarbetet. I de tjänster företagshälsovården erbjuder anlitar Ekerö kommun främst traditionellt så kallade efterhjälpande tjänster i form av konsultation av företagsläkare och företagssköterska. Som personalförmån ingår även vägledning i psykosociala, - privatjuridiska, - och ekonomiska frå-gor hos externt företag. Under året har 56 ärenden inkommit varav omkring 60 procent är privat-relaterade och resterande arbetsrelaterade. Sökfrekvensen är4 procent beräknad på årsbasis och antalet anställda i kommunen. Sedan 2010 erbjuder kommunen anställda möjlighet till friskvård där friskvårdssubventionen ad-ministreras via externt företag till vilket en mängd olika friskvårdsrelaterade företag och organisat-ioner är knutna. Under 2011 har drygt 700 med-arbetare beställt friskvårds-checkar. Nyttjandet av beställda checkar under året är mer än hälften och vid årsskiftet är ännu en del giltiga. Främst nyttjar personalen olika former av gruppträning, spinning, per-sonlig träning och gym, 53 pro-cent. Även massage, zonterapi, akupunktur och kiropraktik förekommer frekvent, 26 pro-cent.

Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i kommunen fortsätter att minska. Störst minskning står de som är 50 år och äldre för. Däremot ökar korttidsfrånva-ron bland dem som är 29 år eller yngre. Att söka orsaker till detta och hitta insatser för att komma tillrätta med situation-en blir en stor utmaning för kommunen som arbetsgivare. Andel sjukfrånvaro av samman-lagd ordinarie arbetstid är 5,4 procent för 2011. I Stock-holms län är genomsnittet 5,5 procent.


PERSONALSTATISTIK I KOMMUNEN

2011

2010

2009

2008

2007

Antal och ålder

Antal anställda 1 412 1 417 1 423 1 443 1 441

- varav kvinnor 1 175 1 187 1 193 1 210 1 221

- varav män 237 230 230 233 220

- varav personer 60 år och äldre 215 218 228 221 236

Andel tillsvidareanställda, procent 91 91 90 87 88

Antal årsarbeten 1 148 1 132 1 111 1 134 1 109

Medelålder 46,1 46,0 46,4 46,4 46,2

Medianålder 47 46 47 47 46

Personalrörlighet, procent 16,8 17,9 13,7 13,7 13,9

Arbetad tid och frånvaro, procent

- Arbetad tid 77,7 76,7 76,6 76,6 74,9

- Semester 7,2 7,4 7,2 7,1 7,1

- Sjukfrånvaro 5,4 5,7 6,5 7,3 7,8

- Föräldraledighet 5,6 6,1 6,2 6,0 5,7

- Övrig frånvaro 4,2 4,0 3,5 2,9 4,7

Årsarbeten per verksamhet, procent

- Utbildning 21 21 24 24 25

- Barnomsorg 25 25 25 25 25

- Omsorg 28 29 29 28 28

- Kultur och fritid 4 4 2 2 2

- Teknik 9 9 9 9 10

- Administration 13 12 11 11 11

Fördelning kvinnor / män, procent 83 / 17 84 / 16 84 / 16 84 / 16 85 / 15

- varav Utbildning 81 / 19 80 / 20 78 / 22 78 / 22 79 / 21

- Barnomsorg 93 / 7 93 / 7 93 / 7 95 / 5 96 / 4

- Omsorg 83 / 17 84 / 16 84 / 16 84 / 16 85 / 15

- Kultur och fritid 69 / 31 71 / 29 82 / 18 79 / 21 78 / 22

- Teknik 70 / 30 68 / 32 71 / 29 70 / 30 67 / 33

- Administration 81 / 19 86 / 14 87 / 13 85 / 15 86 / 15

Sjukfrånvaro, procent

Totalt

- sjukfrånvaro av sammanlagd ord. arbetstid 5,4 5,7 6,5 7,3 7,8

- långtidssjukfrånvaro 46,3 46,0 55,0 60,1 63,2

Kön

- sjukfrånvaro kvinnor 6,0 6,2 7,1 7,8 8,3

- sjukfrånvaro män 3,8 3,6 3,9 4,9 5,4

Åldersgrupp

- 29 år eller yngre 5,3 4,3 5,1 5,6 5,1

- 30-49 år 5,4 5,7 6,4 6,8 8,0

- 50 år eller äldre 5,5 6,3 7,0 8,4 8,3


BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Med skolans resultat i fokus! I Ekerö finns det många barn och ungdomar och inflyttningen består till stor del av barnfamiljer. Det är därför viktigt att kommunen kan erbjuda en hög-kvalitativ skola. Ett av Barn- och utbildningsnämndens mål är att ge förut-sättningar för att Ekerö kommun ska bli en av de 10 bästa skolkommunerna i landet. Måluppfyllelse Förskolan Summerat ligger den genomsnittliga måluppfyllelsen på 1,75. Målet om att matkvaliteten ska öka är uppnått. Alla kockar inom de kommunala och fristående förskolorna erbjudits utbildning enligt ”mat med mindre miljöbelastning”. Detta har gett tydliga avtryck i verksamheten. Tre mål av fyra är inte helt uppfyllda men är på väg. Det gäl-ler 1) Säkerställande av att varje barn som lämnar förskolan har fått adekvat stöd i sin tal- och språkutveckling, 2) Föräld-rars nöjdhet med verksamheten ska öka och 3) Andelen pe-dagoger med högskoleexamen ska öka. Skolan Den genomsnittliga måluppfyllelsen för skolan är 1,6. Två mål är helt uppnådda - det genomsnittliga meritvärdet och andelen elever som når kunskapsmålen överstiger det förväntade SALSA-värdet samt ökad matkvalitet. Tre mål av fyra är inte helt uppfyllda men på god väg. Det gäller 1) Elevers läsförståelse i test och prov ska vara god, 2) Elevers och föräldrars nöjdhet med verksamheten ska öka och 3) Andelen pedagoger med högskoleexamen ska öka. Prioriterade uppdrag Nämnden är beställarnämnd och styr verksamheten genom mål, beslut om särskilda satsningar och ger ekonomisk er-sättning till privata och kommunala utförare via pengsystem. Under året har i den kommunala verksamheten börjat bygg-gas upp en pedagogisk spjutspetsorganisation. I förskolan via två pedagogistor som handleder arbetslag kring att komma vidare i arbetssättet pedagogisk dokumentation. Inom grundskolan handlar det om en satsning kring metodutveckl-ing i samarbete med högskolan i Jönköping.

x

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Nettokostnad 2011: 641,7 mkr Resultat 2011: 7,8 mkr Ansvarsområden: Uppgifter avseende i Skollagen reglerad verksamhet inom följande områden, med undantag för driften inom den kommunala produktion-en:

förskola

förskoleklass

skolbarnsomsorg

pedagogisk omsorg

särskola

gymnasieskola

gymnasiesärskola Uppgifter inom det offentliga skolväsendet för vuxna: kommunal vuxenutbildning svenskundervisning för invand-

rare särvux Ordförande: Lena Gerby (M)

VIKTIGA HÄNDELSER 2011

Ny skollag 1 juli 2011 Nämnden fick ansvar för Vuxen-

utbildningen. Därmed har nämnden fått ett samlat ansvar för utbildningsfrågor.

Ekerö kommun tillämpar den av KSL rekommenderade program-prislistan för gymnasieprogram inom Stockholms län.

Ny friförskola etablerades i kommunen.

Tjänstegarantier har införts för plats i förskola, valmöjligheter till skolan, verksamheten i förskolan, läs- och skrivkunnighet och undervisningen i skolan .


En särskild elevcoach finns för att möta elever med stora behov av stöd för att klara sin skolgång i kommunen. Under året har IT förstärkts. Det finns nu fler datorer, fler digitala whiteboards och personal har fått utbildning. Ekonomi och verksamhet Nämndens resultat för 2011 är ett överskott på 7,8 Mkr. Bruttokostnaden uppgår till 686 mkr och finansieras med 6,5 procent av intäkter. Nettokostnaden har ökat med 2,7 procent jämfört år 2010. Överskottet beror främst på färre barn än budgeterat i några av verksamheterna. För förskola och pedagogisk omsorg är det 2,6 mkr och för grundskola och fritidshem 4,5 mkr. Ett överskott på 1,7 mkr finns på grund av ändrad internhyra sent i budgetprocessen. Övrigt överskott på totalt 0,6 mkr beror främst på den statliga ersättningsmodell som råder för vuxenutbildningen där er-sättningen ska räcka under flera år och därför är en svårbudgeterad post. Verksamheter som visar underskott är särskola, gymnasium, särgymnasium, särvux och folkhögs-kola som tillsammans har ett underskott på 1,6 mkr. Det beror till stor del beror på ökade kostna-der för skolskjutsar och köp av externa platser som varit dyrare än antaget i budget. Framtid Fortsatt fokus på resultat genom utvärdering och uppföljning Det påbörjade arbetet med fokus på resultatuppföljning genom utvärdering och uppföljning forts-ätter. Från och med nästa år kommer det bland annat att synas genom att mål- och resultatupp-följning kopplas till verksamhetsuppföljningen vid delårsbokslut och årsbokslut. Vid delårsbokslu-tet kommer det fortsättningsvis att finnas en mål- och resultatuppföljning för det gångna läsåret som uppfyller kraven enligt nu gällande skollag Särskilt stöd Det kommer att ske en översyn av hur det särskilda stödet till barn och elever som behöver särskilt stöd ska utformas, så att det stödjer det inkluderande perspektivet, enligt de nya och reviderade statliga styrdokumenten. Under 2012 ett förslag på hur ett förhållningssätt, resursmodell och orga-nisation ska se ut som stödjer detta perspektiv. I resursmodellen ingår uppföljning och utvärde-ring av gjorda insatser i förhållande till de resultat som verksamheten åstadkommer. Volymökning inom förskola och skola Ekerös befolkning fortsätter att växa, främst genom inflyttning av barnfamiljer. Behovet av fler förskoleplatser på Färingsö är stort och under det kommande året behöver ytterligare en förskola etableras på ön. För de närmaste åren är det behovet i kommunen störst för åldrarna 6 – 11 år och i ett längre perspektiv omfattar behovet även de äldre grundskoleeleverna.

FAKTARUTA

SALSA-värde = betygsresultatens i relation till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands och fördelningen pojkar/flickor. KSL = Kommunförbundet Stockholms län


Måluppfyllelse


Förskola

Enheterna ska säkerställa att varje barn som lämnar förskolan har fått adekvat stöd i sin tal- och språkutveckling √

Föräldrars nöjdhet med verksamheten ska öka √

Andelen pedagoger med högskoleexamen ska öka √

Matkvaliteten ska öka √ Grundskola

Genomsnittligt meritvärde och andel elever som når kunskapsmålen ska överstiga det förvän-tade SALSA-värdet

√

Elevers läsförståelse i test och prov ska vara god √

Elevers och föräldrars nöjdhet med verksamheten ska öka √

Andelen pedagoger med högskoleexamen ska öka √

Matkvaliteten ska öka √

Ekonomi

tkr

Avvik netto

Budget

netto

2011 netto

Intäkter

Kostnader

2010 netto

2010 avvik

TOTALT

7 781

649 490

641 709

44 307

-686 016

624 772

8 768

Politisk nämnd 64 -600 -537 - -537 -452 49

Simskola 9 -132 -123 8 -131 -4 489 408

Öppen förskola 14 -1 590 -1 576 - -1 576 -1 566 -

Förskola 1 707 -165 709 -164 003 18 891 -182 894 -159 052 2 517

Pedagogisk omsorg 1 617 -8 410 -6 792 1 115 -7 907 -8 730 -153

Skolbarnsomsorg inkl fritidsklubb 645 -52 004 -51 359 10 840 -62 199 -49 759 624

Förskoleklass 156 -11 751 -11 595 159 -11 754 -11 410 263

Grundskola år 1-9 4 593 -263 133 -258 540 5 913 -264 453 -254 745 -495

Särskola år 1-10 -1 789 -10 645 -12 434 60 -12 495 -11 602 -1 004

Gymnasieskola, folkhögskola, gysär 255 -120 050 -119 795 4 205 -124 000 -122 290 5 447

Vuxenutbildning, SYV/vägledn, Unga 324 -6 729 -6 404 3 093 -9 497 - -

Nämndkontor och gemensam verksamhet 185 -8 738 -8 553 23 -8 576 -678 1 112


Verksamhetsmått

Avvik (+) fler än budget,

(- ) färre än budget

Avvik

Budget

2011

2010

2009

2008

2007

Förskola/Ped omsorg barn 1-5 år Antal barn i

Förskola egen regi -34 1 087 1 053 1 071 1 078 1 085 1 066

Friförskola/annan kommun 20 611 630 591 530 585 555

Pedagogisk omsorg -14 102 87 98 91 99 153

Skolbarnsomsorg 6-9 år Antal barn i

Fritidshem egen regi -87 1 469 1 382 1 335 1 259 1 181 1 041

Friskola/annan kommun 43 218 261 249 240 231 216

Pedagogisk omsorg -3 4 1 3 4 3 5

Öppet fh/fritidsklubb 10-12 år Antal barn i

Öp fh egen regi 202 206 408

Friskola/annan kommun 3 - 3

Pedagogisk omsorg -23 61 38

Förskoleklass Antal elever i

Egen regi, Ekerö skolor -9 361 352 353 350 328 301


Grundskola år 1-9 Antal elever i

Egen regi, Ekerö skolor -68 2 697 2 629 2 618 2 602 2 619 2 700

Friskola -3 648 645 646 649 645 651

Annan kommun -1 61 60 63 70 74 76

Särskola år 1-10 Antal elever i



Gymnasieskola/folkhögskola Antal elever i


Friskola 33 591 624 605 574 546 424

Annan kommun -21 584 564 625 673 697 734

Folkhögskola -9 15 6 11 14 16 -

Gymnasiesärskola, antal elever i


Vuxenutbildning

Beviljade kurser, inkl upph, egenregi 782 677 459 222 105

Antal individer kurser egen regi 275 318 213 98 57

Beviljade kurser, externa köp 485 535 825 743 689

Antal individer kurser externa köp 193 158 202 281 311

Antal deltagare SFI 140 113 85 75 79


SOCIALNÄMNDEN

Kvalitet och valfrihet står överst på agendan! Undersökningar visar att äldreomsorgen i Ekerö har fortsatt god kvalitet. Vården och omsorgen om dementa har varit i fokus under året. Ett annat vik-tigt mål för Socialnämnden är ökad valfriheten vad gäller val av utförare och numer ingår även tjänsterna ledsagarservice, avlösareservice och familjeråd-givning utöver hemtjänst och medicinsk fotvård. Nämnden verkar för att alla ska uppleva en hög servicegrad och ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen. Måluppfyllelse Av nämndens sex mål för socialtjänsten bedöms fem i en fyragradig skala vara nivå 2 ” inte helt uppnått men är på väg” och ett att vara nivå 3 ”ej uppnått men påbörjat”. Ge-nomsnittlig måluppfyllelse är 2,2. Uppföljning har skett av samtliga utförare av äldreomsorg enligt LOV att det finns fungerande rutiner och processer som ska säkerställa förutsättningarna för kvaliteten i verk-samheten. Samtliga hemtjänstutförare har system och struk-turer för att säkra en god kvalitet och att de i övrigt uppfyller kvalitetskraven. Det mål som bedöms ligga på nivå 3 är: Socialtjänsten är individanpassad, rättssäker och kostnadseffektiv. Bedöm-ningen bygger på att det finns beslut som ej verkställts inom 3 månader – men särskilda skäl för detta finns i samtliga fem fall. Kostnaden inom äldreomsorgen är jämfört med stan-dardkostnaden fortsatt hög och analys av orsaker pågår. Prioriterade uppdrag Socialnämnden har ett brett arbetsområde och har under året haft en rad prioriterade uppdrag, några av dessa: Införande av tjänstegarantier i syfte att tydliggöra för med medborgarna vad de kan förvänta sig av socialtjänsten i form

av information, vägledning och tillgänglighet. Bland annat ga-ranteras för hemtjänst och för-sörjningsstöd en handlägg-ningstid om högst tio arbetsda-gar.

o Införande av valfrihetssystem för ledsagarservice, avlösar- service och familjerådgivning

o Implementering av synpunkts- och klagomålssystem. o Fortsatt arbete med att förbättra service och förkorta

handläggningstiderna. o Projekt med primärvården vad gäller uppsökande

verksamhet till målgruppen 80 år och äldre. o Samverkansöverenskommelse med landstinget avseende

personer med psykiska funktionsnedsättningar och/ eller missbruksproblematik.

o Användning av nätverksmetodik i utredningar. Metoden o Syftar till att med barnets bästa i fokus

SOCIALNÄMNDEN

Nettokostnad 2011: 379,8 mkr Resultat 2011: 0,2 mkr Ansvarsområden: Enligt gällande lagstiftning för uppgifter vad avser: individ- och familjeomsorg

äldreomsorg

omsorg om personer med funkt-ionsnedsättning

Svarar inte för driften inom den kommunala produktionen: Svara för omsorg, råd och upplys-ningar, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Ordförande: Staffan Strömbäck (M)


Valfrihetssystemet enligt LOV utvidgades.

Nämnden fick ansvar för kom-munens flyktingmottagning och mottagande av ensamkommande asylsökande barn.

Driften av Kullens särskilda bo-ende upphandlades.

Fick av Kommunfullmäktige ansvar för upphandlingen av det nya särskilda boendet i Sten-hamra.

Projekt ”Samordnad vård och omsorg vid demenssjukdom” startade i samverkan med lands-tinget och FoU-nordväst.

Tjänstegarantier har införts inom socialtjänsten, om vägledning, information, tillgänglighet och handläggning av ansökan till hemtjänst och försörjningsstöd.


o Användning av nätverksmetodik i utredningar. Metoden syftar till att med barnets bästa i fokus snabbt kunna ge stöd och rätt insatser

o Uppmärksammande av barnperspektivet i utredningar som rör vuxna o Genomförande av konsekvenssamtal efter inkommen polisanmälan om ungdomars brott. o Projektet ”Läkemedelsgenomgångar” vid de tre särskilda boendeenheterna i samarbete med

ansvariga läkarorganisationer. o Stimulansmedel beviljades för framtagande av värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. o Fortsatt utveckling av anhörigstödet för att omfatta fler målgrupper. o Tecknande av avtal med Ekerö Re-Arb vad gäller platser för rehabilitering och arbetsträning för

personer som står långt från arbetsmarknaden men som vill tillbaka ut i arbetslivet. o Förbättrat samarbete med AB Ekerö Bostäder kring socialtjänstens behov av bostäder. o Genomförande av boendeinventering för personer med funktionsnedsättning. Den ska ligga till

grund för fortsatt planering av behovet av anpassade bostäder. o Utveckling av ersättningsmodeller som ett led i arbetet med att öka kostnadseffektiviteten. Ekonomi och verksamhet Nämndens resultat för 2011 är ett överskott på 0,2 mkr. Nettokostnaden har ökat med 4,5 procent jämfört 2010. Bruttokostnad 440 mkr där intäkter finan-sierar verksamheten med 13,6 procent. Inom de olika verksamheterna har en del områden haft överskott och en del underskott jämfört budget. De större överskotten beror framförallt på att antalet personer som behövt insatser från nämndens verksamheter varit färre än budgeterat. För vissa verksamheter, exempelvis boende, har också insatsen per person i snitt varit till en lägre kostnad än budgeterat. De verksamheter som har störst överskott finns inom insatserna till personer med funktionsned-sättning: gruppboende 3,1 mkr, LASS 1,1 mkr och korttidsvistelse 1,6 mkr. Även sektionen för vuxna visar överskott; missbruksvård 1 mkr, ekonomiskt bistånd 1,9 mkr till en total kostnad om 10,9 mkr (2010; 11,2 mkr). Den för nämnden nya flyktingverksamheten resulterar i överskott 0,7 mkr. Under året kom 17 personer varav nio flyktingar och åtta ensamkommande asylsökande barn. De verksamheter som har större underskott är äldreomsorgen 3,0 mkr, IFO barn och ungdom 1,8 mkr och socialkontoret 1,3 mkr. Underskottet inom äldreomsorgen beror på högre kostnader för hemtjänsten och den externa demensdagvården i och med större nyttjandegrad än budgeterat. Inom IFO barn och ungdom beror ökningen på fler platser inom familjehem. Socialkontorets un-derskott är resultat av ett effektiviseringskrav som inte har realiserats då en samtidig ökad ärende-belastning, merarbete till följd av pågående projekt, samt att frigjorda resurser har behövt använ-das för att upprätthålla rättssäkerheten i myndighetsutövningen. Framtid Utvecklingsarbetet utgår från nämndens verksamhetplan. Några av de prioriterade områdena är: o Säkerställa arbetssätt och samverkan kring barn som riskerar att fara illa. o Uppföljning av valfrihetssystemet för redovisning till Kommunfullmäktige. o Planering och utbyggnad av äldreomsorgen utifrån en ökning av antalet äldre. o Upphandling av fastighet och verksamhetsdrift för nytt särskilt boende i Stenhamra. o Medverkan i utredning inför beslut i fråga om kommunalisering av hemsjukvården. o Införande nytt IT-/verksamhetssystem inom socialtjänsten. o Införande av värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. o Fortsatta utbildningsinsatser i äldreomsorgen inom ramen för omvårdnadslyftet. o Boendefrågor inom funktionshinderområdet.


Måluppfyllelse


Socialtjänsten har en god tillgänglighet för dem som behöver stöd. √

Socialtjänsten är individanpassad, rättssäker och kostnadseffektiv. √

Socialtjänsten erbjuder, så långt det är möjligt, valfrihet för dem som har stöd. √

Barn och unga som riskerar att fara illa får snabbt adekvat stöd. √

Äldre och personer med funktionsnedsättning får en god och samordnad vård och omsorg √

Socialtjänstens insatser stärker den enskildes oberoende och självständighet. √

Ekonomi

tkr

Avvik netto

Budget

netto

2011 netto

Intäkter

Kostnader

2010 netto

2010 avvik

TOTALT

246

380 029

379 784

59 861

-439 645

363 366

2 365

Politisk nämnd 163 -1 103 -940 - -940 -759 214

Äldreomsorg -3 001 -153 034 -156 036 21 741 -177 777 -145 262 1 737

Insatser personer m funktionsnedsättning 3 886 -155 374 -151 488 23 641 -175 129 -145 342 855

Individ och familjeomsorg vuxna 1 720 -26 239 -24 519 4 784 -29 303 -27 608 3730

Individ och familjeomsorg barn, ungdom -1 786 -16 036 -17 822 1 228 -19 049 -16 686 -1 678

Flyktingverksamhet 709 520 1 229 6 699 -5 470 100 100

Socialkontor och gemensam verksamhet -1 355 -25 207 -26 542 1 310 -27 852 -26 978 -2 560

Nämndkontor och gemensam verksamhet -112 -3 555 -3 667 458 -4 124 -3 127 -35

FAKTARUTA

LOV = Lagen om valfrihet LASS = Lagen om assistansersättning LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade


Verksamhetsmått Avvik (+) fler än budget, (- ) färre än budget

Avvik

Budget

2011

2010

2009

2008

2007

Äldreomsorg

Antal

Platser i särskilt boende i Ekerö -5 159 154 145 140 150 150

Externa vårdplatser – antal årsplatser

medicinskt utskrivningsklara

-0,2

0,5

0,3

0,3

0,7

2,2

3,6

Externa vårdplatser – antal årsplatser

särskilt boende

3,3

11,1

14,4

19,8

22,4

15,2

7,5

Korttidsboende internt, externt årsplatser 0,3 9,0 9,3 10,0 10,3 * *

Hemtjänst timmar snitt/mån

Beställda timmar tom april 2010

Utförda timmar from maj 2010

599

7 739

8 336

10 159

7 433

9 421

8 691

8 706

Hjälptagare snitt/månad hemtjänst 289 272 264 249 227

Antal trygghetslarm 215 209 205 193 190

Handikappomsorg

Antal helårsplatser

Boende för vuxna

varav

- kommunal regi

- alternativ regi

-2,6

1,7

-4,3

92,0

53,0

39,0

89,4

54,7

34,7

89,9

56,5

33,4

88,7

59,1

29,6

87

61

26

85

61

24

Daglig verksamhet 4,4 99,0 103,4 96,3 94,2 97,2 93,5

Antal

Korttidsvistelse, årsplatser -3,8 20,3 16,5 18,8 21 21 24

Personlig assistans,

timmar totalt helår 6 993 66 500 73 493

66 469

45 405

42 585

42 714

LASS, timmar internt helår -22 395 74 460 52 065 72 277 83 160 88 391 89 032

Individ- o familjeomsorg

Ekonomiskt bistånd,

Antal hushåll -15 136 121

125

122

126

126

Vuxna, missbruk

Behandlingshem, årsplatser

Boende, årsplatser

Öppenvård, personer

Kontaktperson

-0,2

-1,3

-0,9

1,0

3,0

5,0

2,0

1,0

2,8

3,7

1,1

2,0

5,6

4,1

0,5

2,0

3,2

4,2

1,0

3,6

2,8

5,5

-

1,6

1,8

8,0

1,4

1,3

AME, trygghetsanställn/ OSA/lönebidrag,

antal snitt -0,7 12,5 11,8

12,8

11,5

13,0

*

Psykiskt funktionshindrade, Kontaktperson

Boende/behandl.hem, socialpsyk, årspl.

1,1

0,3

11,5

12,0

12,6

12,3

11,3

11,4

9,3

12,6

4,9

10,7

3,0

*

Barn- och unga, årsplatser

Institutionsvård a)

Familjehemsvård a)

Strukturerad öppenvård

- Dagvård

- Kontaktperson

- Familjebehandling

Kontaktfamilj/-personer

-0,1

6,8

-1,8

0,6

-0,6

10,2

8,4

14,0

3,0

6,0

4,0

16,0

8,3

20,8

1,2

6,6

3,4

26,2

8,5

16,2

2,8

4,3

4,3

22,9

10,6

11,8

2,5

3,5

7,8

13,3

10,8

13,6

2,7

1,8

10,8

16,1

10,1

12,6

3,2

0,9

14,5

42,0

a) Från 2010 är externa jourhem/familjehem, i uppgiften om familjehemsvård. Tidigare år redovisade som institutionsvård.


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

Kultur- och fritidslivet är rikt på öarna! Kultur- och fritidsnämnden är ingen stor nämnd rent ekonomiskt. Men ge-nom kulturskolan, fritidsgårdarna och inte minst i samarbetet med det rika föreningslivet sjuder det av aktiviteter som berikar livet för Ekeröborna. Kvalitetsutvärdering av Kulturskolan visar att verksamheten håller hög kvali-tet och är uppskattad av eleverna. Måluppfyllelse Av nämndens fem mål har tre mål bedömts vara på god väg men inte helt uppnådda. Två mål är inte nådda men aktivite-ter påbörjade för att nå målet. Bedömningen vilar på indika-torer som utgår från antal deltagare, andel nöjda, delaktighet och inflytande och breddning i utbudet. Genomsnittlig måluppfyllelse är 2,4. Bland annat ökade andelen föreningar som söker bidrag och andelen ungdomar som sökt bidraget Snabb slant. Det är fler flickor i föreningsaktiviteter. Fler deltagare i kulturskolan och ett positivt resultat av utvärderingen av kulturskolans verksamhet. För samtliga fem mål har nämnden tagit fram planer för att fortsätta arbetet mot att nå uppsatta mål. Där arbetet är på-börjat med målet inte nått kommer nästa år fortsatta insatser för besöksnäringen vid Hovgården, utveckla gestaltningspro-gram och allmänt ökade informationsaktiviteter. Prioriterade uppdrag o Inom uppdraget till det kommunala produktionsområdet

Kultur pågår Skapande skola-projektet 2010-2012. Med danskonstens hjälp stödja läroplanens intentioner och ett led i kommunens satsning på att bli en av landets bästa skolkommuner.

o I uppdraget till fritidsgården ett större fokus på begrep-pet ”mötesplats” som ska tolkas i en vidare mening och inte begränsas till byggnaden.

o Mötesplatsen Fabriken för äldre ungdomar har under året funnit sina former och utvecklats.

o Öka bibliotekets tillgänglighet. o Ny taxekonstruktion och nya principer och prioriteringar

för lokalupplåtelse för att få en effektivare nyttjandegrad så att fler får möjlighet till träningstider.

o Samarbete med SISU idrottsutbildarna om genomfö-rande av utbildningar och andra stödåtgärder riktade till föreningslivet.

o Påbörjat tillskapande av parkeringsyta vid Hovgården som en del av att stärka världsarvet Birka och Hovgården som besöksmål.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Nettokostnad 2011: 31,7 mkr Resultat 2011: 0,7 mkr Ansvarsområden: Kultur och fritidsverksamhet samt samordning av ungdomsfrågor. kulturskola

bibliotek

fritidsgårdar

stöd till föreningslivet inom kultur och fritid

bevaka tillgången till lokaler och anläggningar för kultur- och fri-tidsändamål

Ekebyhovs slott kulturmiljöarbete

offentlig konstnärlig utformning

Svarar inte för driften inom den kommunala produktionen.

Ordförande: Gunilla Lindberg (FP)


Nämnden fick ansvar för fritids-gårdarna och har nu ett samord-nat ansvar för ungdomsfrågor .

Ökad tillgänglighet för förenings-livet till de kommunala lokalerna.

Handlingsplan för Ekebyhovs slott.

Gestaltningsseminarium. Tjänstegarantier för föreningsbi-

drag och lokalbokning har in-förts.


o Beslutat om handlingsplan och prioritering för Ekebyhovs slott. Fyra områden har identifierats för fortsatt inriktning. 1) Bevarande med vård- och skötselplaner för hus och trädgård, 2) Ut-veckling med publik trädgårdsnäring, 3) Tillgänglighet, 4) Publikt arbete med lekpark och utö-kat samarbete med intresseföreningen.

o Påbörjat framtagande av kulturmiljöunderlag som säkrar kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. o Kulturhusets utveckling för svara upp mot krav på lokaler för teater, dans, film, kreativa verk-

samheter och ett aktivt och attraktivt bibliotek. Ekonomi och verksamhet Nämndens resultat för 2011 är ett överskott på 0,7 mkr. Nettokostnaden är inte helt jämförbar mellan 2010 och 2011. När utfallet för åren rensas från att resurs för fritidsgårdens uppdrag har tillförts 2011 och att kostnaderna för all vuxenutbildning, som även visade underskott 2010, har förts till annan nämnd, har verksamhetens nettokostnader 2011 ökat med 10 procent jämfört året innan. Nämndens budgetram förstärktes. Bruttokostnaden är 32 mkr. Intäkterna är få inom nämnden då kulturskolans avgifter redovisas inom den kommu-nala produktionen. Endast avgifter för uthyrning av idrotts- och fritidslokaler ingår, verksamhet-ens kostnad om 1,5 mkr finansieras till 15 procent med intäkter från lokaluthyrning. De största överskotten är på kulturmiljöanslaget, 0,2 mkr då nytt kulturmiljöprogram inte har hunnits genomföras i den omfattning som planerats. Idrotts- och fritidslokaler visar 0,2 mkr i överskott genom återhållsamhet med kostnaderna och med förbättrade rutiner som gett högre in-täkter. Verksamhetsstödet har inte utnyttjats i sin helhet och visar överskott 0,1 mkr. Ersättning till verksamheterna ger överskott då den faktiska kostnaden för internhyror var lägre än budget. Det finns ett underskott om 0,1 mkr för deltagandet i utvärderingsprojekt som kom att kosta 0,1 mkr mer än vad som antogs i budgeten. Framtid Beräkningsmodell för kulturskole-peng och möjligheten att anlita flera utförare för verksamheter som nämnden ansvarar för, kommer att prövas av nämnden 2012. Arbete kommer att ske med att ta fram kulturmiljöunderlag, publika skrifter om kommunens kul-turmiljöer och komplettering av informationen om kulturmiljöer via kommunens webbplats. Måluppfyllelse


Medborgarna ska ha tillgång till mångsidigt och attraktivt biblioteks- och kulturverksamhet √

Barn och ungdomar har tillgång till kulturell verksamhet med hög kvalitet och ett brett utbud av idrott och fysisk aktivitet.

√

Ungdomar har tillgång till mötesplatser för kreativ verksamhet och har möjlighet att påverka kultur- och fritidsutbudet

√

Medborgarna känner till, uppskattar och kan ta del av kommunens kulturmiljöer √

Konstnärlig gestaltning i kommunens byggda miljöer gör att dessa blir estetiskt tilltalande, ger medborgarna en upplevelse och väcker nyfikenhet

√


Ekonomi

tkr

Avvik netto

Budget

netto

2011 netto

Intäkter

Kostnader

2010 netto

2010 avvik

TOTALT

711

-32 413

-31 702

289

-31 991

-35 054

-2 004

Politisk nämnd 84 -373 -289 - -289 -257 64

Ungdomsverksamhet 41 -5 254 -5 213 28 -5 241 -806 29

Verksamhetsstöd 89 -2 251 -2 162 - -2 162 -2 065 55

Stöd till studieorganisationer 0 -202 -202 - -202 -184 0

Kulturlokaler 109 -2 108 -1 999 21 -2 020 -2 088 -30

Kulturenheten 12 -8 145 -8 133 - -8 133 -8 098 1

Kulturmiljövård 240 -396 -156 18 -174 -90 10

Stöd till kulturverksamhet 20 -325 -305 - -305 -272 0

Bibliotek 20 -9 729 -9 709 - -9 709 -9 592 41

Idrotts- och fritidsanläggningar 228 -1 507 -1 278 222 -1 500 -1 414 61

Ekebyhovs slott 0 -559 -559 - -559 -434 0

Vuxenutbildning - - - - - -9 754 -2 235

Nämndkontor och gemensam verksamh. -132 -1 565 -1 697 - -1 697 - -

Verksamhetsmått

2011

2010

2009

2008

2007

Kultur och Fritid

Antal

Utlån bibliotek 156 242 157 903 158 475 154 385 143 995

Lån per kommuninvånare 6,1 6,2 6,3 6,2 5,8

Elever Kulturskolans

ämnesundervisning

633

619

532

600

586

Aktiviteter i föreningarnas

ungdomsverksamhet

172 564

178 667

178 804

177 196

175 220

Föreningar med ungdomsverks. 38 38 39 36 40


BYGGNADSNÄMNDEN

Planeringen för nya bostäder i Ekerö sker i första hand inom tätortsbandet. Detaljplanering och bygg-lovshanteringen är omfattande. Byggnadsnämnden tillser via stadsarkitektkontoret att utvecklingen av kom-munen sker planerat och i enlighet med intentionen i Ekerös översiktsplan. De mest angelägna uppgifterna är att bistå i översiktsplanering och svara för detaljplaner och områdesbestämmelser. Måluppfyllelse För år 2011 finns verksamhetsmål som hanterar handlägg-ningstider. Den genomsnittliga måluppfyllelsen är 1,7 för de sex målområdena. Inom bygglovverksamheten, som är ett av de tyngsta områdena, har samtliga mål avseende handlägg-ning uppnåtts. Byggnadsnämnden antog nya verksamhetsmål i december 2011 som kommer att följas upp kommande år. Prioriterade uppdrag o Ny taxa, upprättande av rutiner och övriga förändringar

som följs av ny plan- och bygglag o Fortsatt planarbete inom tätortsbandet på Kommunsty-

relsens uppdrag o Informationen på kommunens webbsida; alla pågående

detaljplaner med tillhörande planhandlingar finns till-gängliga och uppgift om var i processen detaljplanen be-finner sig.

o GIS-systemet har uppdaterats, nya skikt har tillkommit o Regionalt samarbetet med energieffektivisering och un-

derlag för kommunens beslut angående den regionala energi- och klimatstrategin.

o Deltagande i den regionala miljömålsdialogen som ett förberedande arbete inför framtagande av nya lokala kli-mat- och miljömål.

o Stationära sugtömningsstationer för mottagande av toa-lettavfall från fritidsbåtar har installerats och tagits i drift vid flera platser i kommunen.

o Miljö- och naturutbildningen för skola och förskola har fortgått. Idag har 14 förskolor och 3 skolor ”Grön Flagg”.

o Kommuninvånarna har fortsatt fått gratis energi- och klimatrådgivning.

o Internkontrollarbete o Nedbringa mängden äldre ansökningar om bygglov. Från

476 maj 2008 till 53 december 2011.

BYGGNADSSNÄMNDEN Nettokostnad 2011: 8,6 mkr Resultat 2011: +/- 0 mkr Ansvarsområden: Kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen och ha det närmaste inseendet över byggnadsverksam-heten. detaljplaner

mätning och kartförsörjning strandskydd är Trafiknämnd biträder Kommunstyrelsen i

översiktsplanering och övriga uppdrag från styrelsen.

remissorgan för frågor rörande-vägtrafik- och sjötrafiksäkerhet

insatser för individuell anpass-ning av lägenheter

Miljösamordnaren finns inom kontoret.

Ordförande: Lennart Nilsson (M)


Ny Plan och bygglag från maj 2011.

Namnberedning inrättad till-sammans med Kultur- och fri-tidsnämnden.

Kommunal parkeringsövervakt-ning från 1 december 2011.

Tjänstegarantier har införts för hanteringen av ansökningar om bygglov och för näringsidkare som vill etablera verksamhet i kommunen.


Ekonomi och verksamhet Nämndens resultat för 2011 är sammantaget i balans med budget. Verksamheten exklusive bostandsanpassning visar underskott på 0,6 mkr och insatserna för indi-viduell anpassning av bostäder överskott på i stort samma belopp. Bruttokostnaden är totalt 19,8 mkr. Exklusive lägenhetsanpassning är kostnaden 17,6 mkr och finansieras till 64 procent med intäkter. Stort fokus på centrumutvecklingen - Ekerö centrum och Stenhamra centrum - flera detaljplaner för delområden har varit på agendan; Wrangels väg, Tappsund, Särskilt boende i Stenhamra, Sjö-häll. Planläggning för verksamheter pågår vid Träkvista torg, Skå industriområde och Jungfrusund. Årets intäkter når inte upp till budgeterat. Underskott i verksamheten finns på kartsidan som följd av färre beställningar av nybyggnadskartor, 0,4 mkr. Färre ansökningar av bygglov 0,4 mkr. De-taljplaneringen visar ett överskott på 0,4 mkr Kostnaden för individuell anpassning av bostäder var sammanlagt 2,2 mkr. 131 beslut in anpass-ning fattades under året. Av de utförda anpassningarna kostade tre stycken över 0,1 mkr, reste-rande lägre per åtgärd. Framtid Bygglovsansökningarna följer inget givet mönster över åren. Tendensen under inledningen av 2012 är vikande antal ansökningar med risk för året om att intäktsmålet inte uppnås. Den nya plan- och bygglagen medför att kontoret jobbar med att ta fram nya arbetssätt och rutiner för att möta effekten av ökad arbetsomfattning. En fortsatt planering vad gäller de strategiska de-taljplanerna på Kommunstyrelsens uppdrag fortsätter under 2012. Antalet bostadsanpassning be-döms stiga framöver som följd av demografiska förändringar och mer rehabilitering i hemmet. Måluppfyllelse

Mål – handläggningstider Bedömning måluppfyllelse Tiderna mäts från och med att kompletta handlingar finns från sökande. 1 2 3 4

Administration enhet – Målet uppnås till 100 procent. Ärenden/ handlingar diarieförs samma dag. Några undantag om handlingen inkommit sent med eftermiddagspost. √

Bygglovsverksamhet – Beslut om bygganmälan inom 2 veckor från samrådsmötet har skett. Slutintyg/slutbesked levereras till sökanden inom en månad från slutanmälan. En första åt-gärd har vidtagits inom 8 veckor från anmälan om olaga byggnation och ovårdade tomter. Samtliga positiva förhandsbesked på delegation och de som beslutas i nämnden har tagit mindre än 4 månader för beslut. Ärenden inkomna efter 2 maj har beslutats inom 10 veckor. Strandskyddsdispenser beslutas inom 3 månader. Nyinkomna planenliga bygglovansökningar beslutas inom 1 månad. Stickprovskontroll för planenliga bygglov visar att 88 procent av dele-gationsbesluten är fattade inom 1 månad

√

Planverksamhet - Planbesked har behandlats i plangruppen inom 3 månader. Av 6 aktiva planförfrågningar har inte samtliga behandlats i plangruppen inom 3 månader. Tre planer enligt normalt planförfarande och 1 stycken enkelt planförfarande har antagits under året, effektmålet om 6 respektive 8 har inte uppnåtts.

√

Kart- och mätverksamhet – Handläggningstiden/ leverans av nybyggnadskartor inom 3 veckor, utstakningar och lägeskontroller inom en vecka från gjord beställning.

√

Trafik – Ansökan om lokala trafikföreskrifter har besvarats inom högst 5 månader. 141 ansök-ningar om parkeringstillstånd inkom och 95 procent av ärendena beslutades inom den givna tiden 3 veckor.

√

Belägenhetsadressering/namnsättning – effektmålen har inte nåtts avseende ansökan om namnsättning inom 5 månader och ändring av adressnamn inom tio månader.

√


Ekonomi

tkr

Avvik netto

Budget

netto

2011 netto

Intäkter

Kostnader

2010 netto

2010 avvik

TOTALT

-39

-8 587

-8 626

11 194

-19 820

-4 952

128

Politisk nämnd -10 -660 -670 - -670 -449 116

Detaljplanering 344 -1 271 -927 3 263 -4 190 3 054 909

Kartor, mätning -407 215 -192 1 223 -1 415 1 229 -101

GIS 56 -481 -425 9 -434 309 39

Tillstånd, granskning -355 1 916 1 561 6 022 -4 461 6 189 289

Trafik -196 -690 -886 - -886 -149 -34

Miljösamordning 35 -1 130 -1 095 655 -1 750 -435 -435

Gemensam verksamhet -42 -3 741 -3 783 22 -3 805 -11 561 569

Summa Byggnadsnämnd -574 -5 842 -6 416 11 194 -17 610 -1 810 1 290

Summa Byggnadsnämnd – Bostadsanp. 535 -2 745 -2 210 - -2 210 -3 142 -1 162

Strukturen för redovisning per verksamhet har förändrats år 2011 jämfört 2010

Verksamhetsmått

2011

2010

2009

2008

2007

Antal ärenden beslut (1) 838 1 402 1 502 1 155 1 447

varav

Lokaliseringsprövning

54

47

68

53

61

Strandskyddsdispens 22 34 55 55 52

Olaga byggnadsåtgärder 16 14 56 13 13

Bygglov/ bygganmälan (1) 532 1 001 960 798 1 093

Nybyggnadskartor 80 145 103 84 140

Bostadsanpassning 134 161 260 152 88

Antal beviljade bygglov

Nya enbostadshus 100 139 73 79 *

Tvåbostads-/flerbostadshus 2 - 1 - *

Fritidshus 1 - - 3 *

Lägenheter 40 2 2 - *

Ersättningshus 1 4 - - *

Total nybyggnation

104

143

76

82

*

*) Uppgift saknas

(1) 2011 års verksamhetsmått för totalt antal ärenden och bygglov/bygganmälan är inte jämförbar bakåt i tiden på grund av ny plan- och bygglag. Två ansökningar har nu återgått till en i bygglovprövningen.


MILJÖNÄMNDEN

I Ekerö är badvattnet tjänligt, livsmedelsanläggningar registrerade och godkända och allt fler hus har inte för höga radonhalter Miljönämndens uppgift är att skydda miljön och människors hälsa mot ska-dor och olägenheter samt att verka för säkra livsmedel. Med de här frågorna arbetar miljö- och hälsoskyddskontoret både förebyggande och följer upp att lagstiftningen efterlevs. Måluppfyllelse Nämndens 16 effektmål inom fyra områden uppnår till ge-nomsnittlig måluppfyllelse 1,9. De tre inom ärendehandlägg-ningen som bedöms till 2 hade mycket väl kunnat vara helt uppnådda då avvikelsen var liten jämfört målet. Alla badvat-tenprover i kommunen var tjänliga, allt avloppsslam är god-känt och samtliga livsmedelsanläggningar är registrerade eller godkända. Målet om radonsanering bedöms svårt att uppnå. Arbete pågår kontinuerligt, men parallellt identifieras nya sane-ringsobjekt allteftersom fler hus mäts. Positivt är att andelen hus med höga halter har minskat under de senaste fem åren från 26 till 22 procent. Även målet om sanering av orenade avloppsutsläpp från enskilda fastigheter bedöms vara svårt att nå. Under året sanerades 23 fastigheters avloppsutsläpp. Prioriterade uppdrag Projekt för att undersöka hur kommunen kan arbeta med avlopp i omvandlingsområden, utvärdering sker 2012. Deltagit i det nationella samverkansprojektet ”Kemikalier i lantbruket”. Som en del i åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsnormer för vatten har inlett tillsyn mot båtvarv och marinor. Inom livsmedelsverksamheten har arbetet fortsatt med att utveckla och dokumentera rutinerna. Ekonomi och verksamhet Nämndens resultat för 2011 är i balans med budget. Bruttokostnaden är totalt 5,2 mkr och finansieras till 52 pro-cent med intäkter. Nettokostnaden 2,5 mkr har ökat med 8 procent jämfört året innan. Bidragande är den budgetför-stärkning som gjordes 2011 för projekt som också genom-förts. Avvikelserna mot budget är överlag ganska små. Större del av alkoholhandläggningen har kunnat göras med egen personal istället för att köpa tjänsten.

MILJÖNÄMNDEN Nettokostnad 2011: 2,5 mkr Resultat 2011: +/- 0 mkr Ansvarsområden: Skydda miljön och människors hälsa mot skador och olägenheter samt verka för säkra livsmedel Verksamheten regleras främst av miljöbalken livsmedelagen

men även alkohollagen, tobaksla-gen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel

Tillsyn och inspektioner Prövning av tillstånd av bla miljö-farlig eller hälsofrämjande verk-samhet, livsmedelsverksamhet, serveringstillstånd.

Ordförande: Kjell-Erik Börjesson (C)


Omklassificera alla verksamheter utifrån Livsmedelsverkets nya vägledning.

Tjänstegarantier har införts för beslut om registrering av livsme-delsverksamhet, tillståndsgivning för jord-, berg- eller sjövärme-pump samt för hanteringen av ansökan om permanent tillstånd för servering av alkohol.


Året visar färre ansökningar om enskilda avlopp men betydligt fler ansökningarna om värmepump. Tillsynen har i stort kunnat utföras som planerat, antal radonmätningar och sanerade radonhus har blivit fler samtidigt som sanerade avlopp inte nått upp till målsättningen. Framtid Sanering av bristfälliga avloppsanläggningar kommer fortsatt att prioriteras. 2012 finns ett tillfäl-ligt anslag för detta. Aktiviteten har en tydlig koppling till Kommunfullmäktiges beslut att skyddet av grundvattnet och Mälaren ska prioriteras. Under 2012 kommer det angelägna arbetet med framtagandet av en VA-plan för kommunen att prioriteras. Framöver står kommunen inför en rad större planeringsprojekt; Ekerö centrum, Sten-hamra och södra Färingsö. Utbyggnaden av Förbifart Stockholm kommer sannolikt även betyda ytterligare arbetsuppgifter för nämnden, inte minst vad gäller tillsyn och synpunktshantering under byggtiden. Måluppfyllelse


Ärendehandläggning

70 % jämfört målet 80 % om att ärenden ska behandlas inom 2 månader √

87 % jämfört 90 % av delegationsärenden ska vara behandlade inom 2 veckor √

5 av 6 nämndsbeslut som överklagats till Länsstyrelsen står fast = 83 procent. Målet är 90 procent √

Hälsoskydd

Målet om att alla bostäder och arbetslokaler inte ska ha en radonhalt över 200 Bq/m3 nås inte. √

Alla årets prov av badvatten i kommunen var tjänliga i enlighet med målet √

Miljöskydd

Sanering av alla enskilda fastigheters orenade avlopp, med vissa undantag, är uppnått år 2015. √

100 % av avloppsslammet är godkänt enligt Naturvårdsverkets riktlinjer avseende tungmetaller. √

Livsmedelskontroll

All stadigvarande yrkesmässig hantering av livsmedel sker i livsmedelsanläggningar som är godkända av

Miljönämnden eller Livsmedelsverket

√

Sex klagomål på misstänkt matförgiftning har inkommit. Har varit enstaka klagomål vid olika tillfällen och

ingen verksamhet har fått mer än ett klagomål. Har inte gått att belägga var insjuknad person blivit

smittad. Prover som tagits av miljö- och hälsoskyddskontoret har alla varit tjänliga.

√

Ekonomi

tkr

Avvik netto

Budget

netto

2011 netto

Intäkter

Kostnader

2010 netto

2010 avvik

TOTALT

57

-2 548

-2 492

2 682

-5 174

-2 298

312

Politisk nämnd -24 -345 -369 - -369 -261 4

Miljöskydd -13 1 005 992 1 208 -216 947 -253

Hälsoskydd 15 555 570 614 -44 526 -49

Livsmedelstillsyn 10 665 675 683 -8 634 24

Alkohol mm 48 125 173 177 -4 83 83

Gemensam verksamhet 21 -4 553 -4 532 - -4 532 -4 227 503


TEKNISKA NÄMNDEN

Nu satsar vi extra mycket på underhåll av kommunens skolor, förskolor och andra verksamhetslokaler! Tekniska nämnden förvaltar och ansvarar via Tekniska kontoret för kommu-nens fastigheter, gator och mark. Viktiga frågor för Ekeröborna är att det fun-gerar bra med hämtningen av hushållssopor och vid återvinningscentralen. VA-verksamheten är något som får alltmer uppmärksamhet i och med ut-byggnaden av kommunalt vatten och avlopp. Måluppfyllelse I förhållande till tre av Ekerö kommuns sju övergripande verksamhetsmål har Tekniska nämnden - Tekniska kontoret visat med egna mål hur de kan stödja måluppfyllelsen. De övergripande målen beslutades i oktober 2011, nämnden är ny sedan april. Aktiviteter är i samtliga fall påbörjade för att stödja måluppfyllelsen men bedömningen är att uppnåendet sker på lite sikt. De egna rutinerna för besvarande av ärenden och fakture-ringsrutiner bedöms till 2 och prognosen är att målen är uppnådda 2012. För målen om energieffektivisering och att tillse att av un-derhållsinsatserna är fyra femtedelar planerade åtgärder, är utvecklingen påbörjad med en prognos om att målen ska vara uppnådda 2014. En aktivitet för målet hållbar utveckl-ing är att nämnden kommer att se över möjligheten att kunna införa insamling av matavfall. Målen för verksamheterna vatten och avlopp samt renhåll-ning är att ge god service till abonnenterna. Resultaten från enkätundersökningar visar andelen positiva: VA: 95 procent om vattenkvalité och leveranssäkerhet av vatten. Hur avloppet fungerar, 96 procent. Sammanfattande omdömet om kommunen som leverantör av vatten och av-lopp 84 procent. Renhållning: 87 procent om hur insamlingssystemet för hushållsavfall fungerar (84 procent år 2008). I det samlade omdömet om Skå återvinningscentral är 88 procent positiva. 75 procent positiva till anläggningens tillgänglighet. Under 2012 kommer nya verksamhetsmål för Tekniska nämnden att tas fram.

Prioriterade uppdrag o Tekniska nämnden började sitt uppdrag 1 april 2011. o Fastighetsförvaltningen fokuserar på långsiktigt hållbara lösningar både vid byggnation och vid

underhållsarbete. Andelen planerat underhåll ska öka och felavhjälpande ska minska. Upp-handlat ny entreprenör.

TEKNISKA NÄMNDEN Nettokostnad 2011: 29,4 mkr Resultat 2011: - 16,1 mkr Exkl underhållssatsningen: Nettokostnad: 18,6 mkr Resultat: -5,3 mkr Ansvarsområden:

förvaltning, drift och underhåll av kommunens fastigheter och lokaler, parker, allmän platsmark

vatten- och avloppsanläggningar renhållningsverksamhet kommunens gator, vägar och

andra trafikanläggningar Ordförande: Anna-Karin Ullgren (M)


Nämnden bildades 1 april Extra satsning på underhåll av

verksamhetslokaler. Lokaler och bostäder har sålts. Ny VA-taxa Nya öppettider vid Skå återvin-

ningscentral Ny renhållningsentreprenör Tjänstegarantier har införts för

VA avseende tillgänglighet vid akuta händelser och för reparat-ion av vattenläckor samt för ren-hållning angående passerkort till återvinningscentralen.


o Service och bemötandefrågor. Abonnentundersökningar har gjorts inom VA och Renhållning. o Framtagande av VA-plan, beräknas vara klar 2012. o Ansluta ännu ej anslutna fastigheter inom det kommunala VA-nätet. o För att minska risken för framtida översvämningar har justeringar av ledningsnätet skett med

omdragning av ledningar i berörda områden o Arbetet med att överföra spillvattnet från Ekebyhov till SYVAB:s anläggning i Himmerfjärds-

verket har intensifierats. Ekonomi och verksamhet Nämndens resultat för 2011 är ett sammanlagt underskott på 16,1 mkr. Exkluderas de 10,8 mkr i av Kommunfullmäktige beslutad extra satsning på underhåll utanför budget, är underskottet 5,3 mkr. Balansenheternas resultat omförs i ny räkning och ställs mot re-spektive tidigare års över- och underskott inom eget kapital i enlighet med gällande lagstiftning om återställande/ återföring inom tre år. Tekniska nämnden har 2011 hanterat 92 procent av kommunens investeringar. 60,9 mkr i lokaler, gator och övriga ansvarsområden av kommunens totala investering 66,3 mkr. Den sammanlagda bruttokostnaden är 237,2 mkr. Exkluderas VA och Renhållning uppgår brutto-kostnaden till 179,7 mkr. Som kommunens fastighetsägare ingår i redovisningen en stor mängd interna transaktioner mot den kommunala organisationen, främst internhyror. Nettokostnaden exklusive VA och Renhållning 28,6 mkr varav 10,8 mkr den extra underhållssatsningen för att ”kapa underhållpuckeln”. Resultatavvikelsen är i övrigt 4,4 mkr jämfört budget 13,3 mkr. Störst negativ avvikelse inom Fastighetsförvaltningen med 2,1 mkr. Orsaken är lägre intäkter på uthyrningslokaler. Mindre yta har kunnat hyras ut till andra utanför kommunens egna verksam-heter som har behövt evakueringslokaler i och med ombyggnaden av kommunhuset annex. Till detta kommer försäljningen av fastigheter till AB Ekerö Bostäder som har gett både lägre intäkts-hyror och lägre driftskostnader. Från år 2006 har det felavhjäl-pande/akuta underhållit kom-mit att ta den större andelen av de totala underhållskostnader-na. Sedan år 2007 har också kostnadsutfallet överskridit den budgeterade nivån. ”Toppnote-ringen” var utfall 2010 med en total underhållskostnad om 28,9 mkr varav planerat 17 procent och totalkostnaden överskred budgeten med 12,9 mkr och hade ökat med 13,8 mkr jämfört år 2009. Un-der 2010 klargjordes i Kom-munstyrelsens arbetsutskott omfattningen av behov av un-derhållsåtgärder i kommunens lokaler. En följd blev att

Kommunfullmäktige i samband med behandlingen av årsredovisning beslutade att av 2010 års resultat, öronmärka 30 mkr för extra satsning på underhållsåtgärder i kommunens verksamhetslo-kaler under en treårsperiod 2011-2013 för att ”kapa” underhållspuckeln. Underhållskostnaden 2011 är sammanlagt 30,4 mkr varav 10,8 mkr är årets del av den extra planerade satsning. Utfallet är 2,3 mkr högre än planerad. Det felavhjälpande/akuta underhållet kostade 16,8 mkr att jämföra med 23,9 mkr år 2010. Andelen planerat underhåll har 2011 ökat jämfört året innan.


Administration och gemensam verksamhet visar underskott med 1,9 mkr. Anledningen är främst kostnader för utredning av badhus och tennishall samt tvist med en leverantör avseende Kullens nybyggnation. Mark och Exploatering ger underskott med 1,6 mkr som beror på att skogsavverkning i Ekeby-hovsparken kostade mer än budgeterat. Samt att äldre projektutgifter nu korrekt har återförts till driftsresultatet. Trafik visar överskott med 0,7 mkr i och med dels lägre kostnader för vinterväghållning. Dels högre intäkter från Färjerederiet i enlighet med avtal till och med hösten 2011. Det nya avtalet kommer sannolikt inte ge intäkter under 2012 för vilket också hänsyn har tagits i budget. VA och Renhållning är egna balansenheter, verksamheterna finansieras av abonnenterna och inte via skatteintäkter. Resultaten särredovisas. VA-verksamheten belastar kommunens årsresultat med 2,2 mkr som framöver ska återställas. För att täcka verksamhetens kostnad har beslut fattats om att höja brukningsavgifterna 2012. Under 2011 inkom ett antal krav från försäkringsbolag gente-mot Ekerö kommun för de översvämningsskador som inträffade sommaren 2o10. Medel har av-satts för ersättning i skadeståndsärenden. Renhållningen gör positivt utfall med 1,4 mkr. Drygt 1,2 mkr tillförs kommunens resultat genom att enhetens ingående balans eget kapital var under-skott föregående år. Resterande, strax under 0,2 mkr, har avsatts inom enheten som överskotts-medel in i 2012 års balansräkning. Länsstyrelsen godkände kontrollplan för sluttäckning av Skå deponi, i resultatet ingår en avsättning med 2,5 mkr för framtida kostnader vid sluttäckning. Framtid o Fokus på klimatområdet. Det betyder fortsatt satsning på energieffektivisering, effektiv lokal-

användning, höga krav vid nyproduktion och att göra goda klimatval. o Utveckling av rutiner och uppföljning av underhållsåtgärder prioriteras. o Service- och bemötandefrågor sätts i fokus. o VA-planen och en verksamhetsöversyn är viktiga frågor. o På agendan finns hantering av inläckage av vatten och översvämningar i spillvattennätet. o Utsortering av matavfall bedöms vara en viktig fråga de kommande åren. Måluppfyllelse


Service och bemötande Besvara inkomna ärenden inom 3 arbetsdagar med utpekade handläggare. Professionella faktureringsrutiner.

√

Hållbar utveckling Energiförbrukningen i kommunägda verksamhetslokaler ska minska med 10 procent 2014 jäm-fört med förbrukningen 2009.

√

Ekonomi Relationen ska vara 80 procent planerat och 20 procent felavhjälpande underhåll. √


Ekonomi

tkr

Avvik netto

Budget

netto

2011 netto

Intäkter

Kostnader

2010 netto

2010 avvik

TOTALT (*)

-16 127

-13 315

-29 443

207 715

-237 158

-31 526

-17 873

Politisk nämnd 289 -514 -225 - -225 - -

Mark, exploatering -1 613 -23 -1 636 602 -2 238 272 -288

Verksamhetslokaler 1 972 3 776 5 748 131 066 -125 318 -8 828 -7 740

Tillskott planerat underhåll (*) -10 798 0 -10 798 - -10 798 - 0

Kombinationslokaler 435 994 1 429 6 238 -4 809 1 434 490

Uthyrningslokaler -549 192 -357 1 933 -2 290 -696 -1 365

Bostäder -127 228 101 6 229 -6 128 -961 -993

Utemiljö -2 588 -3 380 -5 996 28 -5 996 -10 755 -5 106

Idrotts- och fritidsanläggningar -1 213 -5 442 -6 655 81 -6 736 -3 443 -559

Trafik 704 -4 409 -3 705 566 -4 271 -4 245 -91

Grundvattenleverans 191 0 191 870 -679 0 0

Gemensam verksamhet, administration -1 941 -4 738 -6 679 3 559 -10 238 -4 767 -1 193

Summa (*) -15 239 -13 315 -28 555 151 172 -179 727 -32 533 -16 846

Summa Balansenheten Vatten-o avlopp -2 156 0 -2 156 29 804 -31 960 0 0

Summa Balansenheten Renhållning 1 268 0 1 268 26 739 -25 471 -1 027 -1 027

(*) Utfall och avvikelse 2011 är inklusive 10 798 tkr av de under tre år avsatta 30 mkr för extra satsning på underhåll enligt Kommunfullmäktiges beslut. Ingår inte i budget varför underskott mot budget blir högre.

Verksamhetsmått

2011

2010

2009

2008

2007

Förvaltad lokalyta, m2 108 524 112 008 * * *

VA-abonnemang, antal 4 626 4 512 4 422 4 303 *

Sophämtning abonnemang, antal 8 751 8 788 8 851 8 774 8 714

Registrerade besök vid Skå åter-

vinningscental

56 193

52 858

*

*

*

*) Uppgift saknas


KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Infrastrukturfrågorna är högt prioriterade för Kom-munstyrelsen Avgörande frågor för Ekerös utveckling är breddning av väg 261 och projekt Förbifart tillsammans med de strategiska detaljplanerna för bostadbyggandet och inte minst centrumutvecklingen. Vi har god kvalitet och en bra service och bemötande i våra verksamheter, mätningar ute i organisationen och av näringslivsklimatet visar en positiv trend. Men för att vässa oss ännu mer, har vi dragit igång ett värdegrundsarbete i hela den kommunala organisationen. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter samt är kommunens personalorgan, löne- och pensionsmyndighet. Kommunsty-relsen svarar för köp och försäljning av mark, översiktsplanering, näringslivsfrågor, turism samt information och marknadsföring av kommunen. Kommun-styrelsen ska också se till att hela kommunens verksamhet bedrivs effektivt och ändamålsenligt. Kommunstyrelsen för-bereder ärenden som tas upp i Kommunfullmäktige men ansvarar också för att fullmäktiges beslut genomförs. Till Kommunstyrelsens stöd finns Kommundirektören och den tjänstemannaorganisation som benämns kommunled-ningskontoret. Kontoret svarar för stöd till den politiska or-ganisationen samt ledning och administration för kommu-nens tjänstemannaorganisation och har expertkompetens. Under Kommunstyrelsen redovisas också ett flertal andra budgettitlar av övergripande karaktär. Måluppfyllelse Kommunledningskontoret ska arbeta utifrån att majoritetens politiska plattform ska genomsyra den kommunala verksam-heten. Samt med indirekt stöd till organisationen och med aktiviteter från specialistkompetenser direkt bidra till att kommunens övergripande mål uppnås. Service och bemötandefrågorna har varit i fokus. Ett värde-grundsarbete som involverar alla kommunens medarbetare har dragits igång. Processen fortsätter kommande år. I före-tags- och näringslivsklimatsmätningarna redovisas en upp-åtgående trend. Som ett led i minskad klimatpåverkan har miljökrav ställts i alla upphandlingar där så har varit relevant. Viktigast ur mil-jösynpunkt är det nya avtalet för leasingbilar och den påbör-jade livsmedelsupphandlingen. Samhällsutvecklingen är en kärnfråga för Kommunstyrelsen. Stort fokus och resurser läggs på att verka för förbättringar av infrastrukturen. Arbetet med att med ansvariga myndig-heter få till en breddning av Ekerövägen och arbetsplanen

KOMMUNSTYRELSEN Nettokostnad 2011: 23,1 mkr Resultat 2011: 9,1 mkr Budgettitlar:

Kommunledningskontor Brandförsvar Medlemsavgifter Reavinst försäljningar Budgetmarginal Avräkningskonton och infra-

strukturbidrag Särskilt statsbidrag Ordförande: Peter Carpelan (M)


Arbetet med projekt Förbifart och väg 261

Överenskommelse med SL om bussdepå och Ekerö C

Ny näringslivspolicy Förbättrad näringslivsranking Försäljning av bostäder Amortering av låneskulden Frågan om försäljning av aktier-

na i bostadsbolaget har åter ak-tualiserats.

Tjänstegarantier har införts avse-ende service och bemötande i nä-ringslivskontakter och turismin-formation


för byggandet av Förbifart Stockholm är viktiga parametrar i denna strävan. Åtgärder kopplade till samhällsutveckling har implementerats i kommunens strategidokument Bostadsbyggnads- och markanvändningsplan. Samverkan med SL kring trafikförändringar har resulterat i att nätverket av allmänna färdmedel utvidgats, särskilt för de centrala delarna av Ekerö kommun. Prioriterade uppdrag o Projekt Förbifart och kommunens avtal om medfinansiering av väg 261. o Frågan om eventuell försäljning av kommunens aktier har åter väckts. I mars 2012 hålls en

rådgivande folkomröstning i frågan. o Utvecklingen av Ekerö kommun. Ny bostadsbyggnads- och markanvändningsplan är beslutad. o Näringslivsutvecklingen i kommunen. Ny näringslivspolicy är beslutad och en mängd främ-

jande aktiviteter har etablerats. o Arbetet med etablering av badhus i kommunen. o Service- och bemötandefrågor där värdegrundsarbetet har en central roll o Kompetensförsörjning och kompetensutvecklingsprogram. o Information och kommunikation. Ny webbsida för kommunen lanseras januari 2012. o Administrativ utveckling med stöd av IT och en framtida utveckling av e-förvaltning. o Ekerö kommuns ekonomiska utveckling i ett något längre perspektiv Ekonomi och verksamhet Kommunstyrelsens budgettitlar visar en sammanlagd kostnad om 23,1 mkr. Det är 9,1 mkr bättre resultat än budget. Årets försäljningar ger positivt överskott, 11,6 mkr. Samtidigt belastas avräk-ningskontona med 9,8 mkr i merkostnad för pensioner som följd av beslut om ränteförändring. Kommunledningskontor Nettokostnaden är sammanlagt 53,1 mkr och visar överskott med 5 mkr jämfört budget. Kostnaden har ökat med 2,4 procent jämfört 2010 (rensat för jämförbarhet över åren). Merparten av över-skottet är av tillfällig karaktär genom personals frånvaro och vakanser. Samt att delar av planerat utvecklingsarbete har förskjutits över årsskiftet men även vissa gemensamma kostnader – såsom driftkostnad för förvaltningsnätet – blev lägre än förväntat. Under året initierades en översyn av kommunens samlade IT-organisation. Förslag till framtida organisation presenteras under våren 2012. Ett budgettillskott beslutades för att möta del av kompetensförstärkningen. Under 2012 bes-lutas om leverantör för kommunens samlade telefonitjänster. Närmast förestående är genomfö-randet av folkomröstningen i mars 2012. Brandförsvaret Ekerös kostnad är 20,9 mk. Hyreskostnaden till Tekniska nämnden som fastighetsägare är 2,2 mkr. Merparten av verksamhetens kostnad är medlemsavgiften till Södertörns Brandförsvars-förbund för uppdraget, 18,7 mkr, en uppräkning med 1,5 procent jämfört år 2010. I förbundsområdet finns idag 560 000 invånare. Inom de tio medlemskommunerna finns åtta räddningsstyrkor dygnet runt, tre deltidsstyrkor, åtta räddningsvärn och en regional räddningscen-tral. Dagtid vardagar ytterligare fem mindre räddningsstyrkor och övrig tid extrapersonal i bered-skap. Under året genomförde förbundet 6 500 räddningsinsatser i medlemskommunerna. Antal insatser minskade med 400 jämfört året innan, främst trafikolyckor. 950 tillsyner har genomförts och 720 övriga ärenden. Förbundet gör ett överskott på 6 mkr, efter justering för realisationsvinster 5,4 mkr. Högre intäk-ter, tillfälliga personalvakanser och en effektivare personalplanering som minskat övertidsersätt-ningen förklarar det positiva resultatet. Från 2012 vidgas samarbetet ytterligare med Brandkåren Attunda genom att gå över till gemensamma personal- och ekonomisystem.


Gemensamma medlemsavgifter Kostnaden är 1,3 mkr för de avgifterna som Kommunstyrelsen ansvarar för. Det är lite lägre än budget. IT-forum inte tog ut avgift innevarande år. 0,3 mkr i intäkter från Färjerederiet tillförs Kommunstyrelsen. Från 2012 är det budgettekniska ansvaret för intäkter och kostnader för avtal om Slagstafärjan överfört till Tekniska kontoret. Reavinst försäljningar Det budgeterade resultatmålet är intäkt om 24 mkr. Utfallet är bruttointäkt 39,8 mkr efter hänsyn tagen till bokfört värde. Kostnaderna i samband med försäljning är 4,2 mkr. Resultatet blir nettoin-täkt 35,6 mkr, överskott mot budget med 11,6 mkr. Av årets reavinst för försäljningar avser 28,8 mkr försålda bostäder. Försäljningarna kan delas i tre områden: 1) försålda bostäder till AB Ekerö Bostäder, 2) åtta bostadsrätter såldes vid slutet av året, 3) försäljningsintäkter från mark. Resultatmålet för 2012 är budgeterat till 18 mkr. Ekerö måste vara fortsatt expansiv i sin markför-säljning. Huruvida även köp av mark kommer att ske som följd av olika förändringar i kommunen får hanteras i kommande planeringsprocess. Avräkningskonton och infrastrukturbidrag Internbank som hanterar arbetsgivaravgifter, pensioner, avskrivningar, kalkylerade personalom-kostnadspålägg och kapitaltjänst. Kostnader och intäkter är relaterade till den samlade organisat-ionens drift- och investeringskostnad. Ingående delar ger en för budgettiteln nettointäkt. Årets utfall belastas med 9,8 mkr i ökade kostnader för pensioner som en effekt av diskonteringsräntan har sänkts. Beslutet drabbar alla kommuner, kom sent på året och ger budgetavvikelse. I utfallet ingår 2,6 mkr genom det avtal om 65 mkr i medfinansiering av statlig infrastruktur, väg 261, som Ekerö kommun har träffat med Trafikverket. Budgetmarginal och statsbidrag Den ekonomiska planeringen inkluderas resurser vars ändamål inte är förutbestämd utan är i första hand till för att möta andra icke önskvärda kostnadsökningar eller för politiskt beslut om omdisponering. Årets budgetmariginal har inte disponerats. Ett statsbidrag som ännu inte är inför-livat i de generella statsbidragen är ersättningen för maxtaxa i barnomsorgen, 14,4 mkr. Framtid De prioriterade uppdragen kommer att vara fortsatt i fokus. Infrastrukturen med vägar och färje-förbindelser samt kollektivtrafiken. Process värdegrund går vidare och förslag till ny arbetsgivarpo-litik presenteras 2012. Fortsatt utveckling för ännu bättre service till kommuninvånarna där ett viktigt område som både ökar tillgänglighet och kan effektivisera processerna är de e-tjänster som framgent behöver utvecklas i enlighet med intentionerna i eSamhället. Planering finns på att under 2012 se över den del av styrmodellen som reglerar uppföljningsprocessen och där utveckla gemen-samma ramar för internkontroll. En utmaning är den långsiktiga ekomiska planeringen med ut-planing av skatteintäkter och finansieringen av investeringar. Ekonomi Kommunstyrelsens budgettitlar, tkr

Avvik netto

Budget

netto

2011 netto

Intäkter

Kostnader

2010 netto

2010 avvik

TOTALT

9 063

-32 168

-23 106

264 050

-287 156

13 832

46 892

Kommunledningskontor 5 024 -58 122 -53 099 3 241 -56 340 -64 948 4 752

Brandförsvar 10 -20 870 -20 860 - -20 860 -20 535 145

Medlemsavgifter ag.org och intresseorg. 135 -1 080 -945 347 -1 292 -999 281

Reavinst försäljningar 11 607 24 000 35 607 39 823 -4 216 61 783 36 783

Avräkningskonton och infrastrukturbidr. -11 129 12 900 1 771 206 219 -204 448 28 008 2 508

Budgetmarginal 3 396 -3 396 0 - 0 -3 900 2 400

Särskilt statsbidrag barnomsorg 20 14 400 14 420 14 420 - 14 423 23


KOMMUNSTYRELSEN - PRODUKTIONSORGANISATION

Kvalitet, energi, lust och glädje står i centrum för verksamhetsutvecklingen i de kommunala enheterna! Gemensamt för den kommunala produktionen är att erbjuda verksamhet som bygger på hög kvalitet. Styrande för Barn och utbildning är att Ekerö ska bli 10:e bästa skolkommun, för Omsorgen att ligga i topp i länet för äldreomsor-gen och för Kultur att, utöver de egna uppdragen, vara ett ”kitt” som binder samman verksamheterna och stödjer verksamheternas mål. Måluppfyllelse Produktionsområden, genom sin produktionsledning, har att dels prioritera satsningar som stödjer den beställande nämndens mål. Dels att tydliggöra de egna satsningsområ-dena för förflyttning av verksamheten, som helhet och i en-heterna, från nuläge till uppsatt mål. Barn och utbildning Fyra strategiska målområden är identifierade, samtliga rela-terade till målsättningen att Ekerö kommun ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner. Genomsnittliga måluppfyl-lelsen är 2,5. Två mål bedöms vara på väg att uppnås genom de hand-lingsplaner och de indikatorer som mäts, det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten och att alla cheferna ska praktisera det pedagogiskt ledarskap. Handlingsplanerna finns för att uppnå de två målen om att verksamheten är en skola för alla och att undervisningen ska ha en hög kvalitet. Bedömningen är att målet inte är uppnått genom bedömningen av de mätbara indikatorerna. Men re-san är påbörjad för att nå målet. Omsorg Omsorgen har tre mål varav två är inte helt uppnådda, men är på väg och det tredje påbörjat men inte uppnått. Den ge-nomsnittliga måluppfyllelsen är 2,3. De rekryteringar som skett under hösten har varit lycko-samma och tillsammans med omfattande utbildningssats-ningar bidrar det till att verksamheten ska ha tillgång till den kompetens som krävs. I ersättningssystemet har steg tagits i budget 2012 för att tydliggöra totalkostnaden per verksamhet och endast en mindre justering krävs för att ekonomi-målet med synliggörande är uppnått. Att kvalitetssäkra verksamheten är en central fråga för pro-duktionschef och hela produktionsområdet. Det stödjer även kommunen mål att utifrån brukarens nöjdhetsgrad vara en av tre bästa äldreomsorgskommunera och sträva mot tio-i-

KS - PRODUKTIONSORGANISATION Resultat 2011: 2,7 mkr Varav produktionsområde Barn- och utbildning 0,4 mkr Omsorg 1,8 mkr Kultur 0,5 mkr Ansvarsområden: Enheter i kommunal regi : Förskolor, grundskolor inklusive

fritidshem, grundsärskola, re-sursteam, matproduktion, indivi-duellt gymnasieprogram.

Äldreomsorg i särskilt boende och hjälp i hemmet, insatser för personer med funktionsnedsätt-ning i gruppbostad och daglig verksamhet.

Kulturskola, fritidsgårdar, fritids-lubb, konferensverksamhet vid Ekebyhovs slott, programverk-samhet och ett antal andra upp-drag kultur.

Tre produktionsområden med ansvarig chef. Inom produktions-område resultatenheter eller sekt-ioner med ansvariga chefer. Kommunstyrelsens ordfö-rande: Peter Carpelan (M)


Ny läroplan för skola och för förskola, ny skollag och obligato-risk lärarlegitimering 2015.

Ny biblioteksmyndighet och lag på att skolbibliotek ska finnas

Enheten för fritidsgårdar ingår i produktionsområde Kultur.

Driftavtalet med Kullen om reha-biliteringsteam upphörde i okto-ber och påverkar omsorg.


i-topp i landet. Ett systematiskt och metodmässigt känt kvalitetssäkringssystem är infört inom om-sorgen. Inom produktionsområdet har man kommit olika långt i processen. Hemtjänsten är kvali-tetscertifierad. Övriga arbetar strukturerat mot måluppfyllelse. Kultur Det finns flertal aktiviteter och synliggjorda vägar för att fullfölja uppdragen och vidareutveckla verksamheten inom produktionsområdets många delverksamheter. En uppföljning och resultat av årets uppdrag visar genomsnittlig måluppfyllele 1,2. En mängd aktiviteter – årliga och nya – har genomförts i skolbibliotek, kulturskolan, fritidsgårdarna och slottet varför årets uppdrag måste anses vara uppnådda, måluppfyllelse 1. I samtliga kommunala skolor finns bemannade skolbiblio-tek med stärkt samverkan med skolorna, kulturskolan har breddat sitt utbud och nådde fler elever både genom ämnesverksamhet och andra aktiviteter i skola och i omsorgen. Fritidsgårdens sats-ning på kommunikation, delaktighet och informellt lärande har i mätningarna visat att de i huvud-sak nådde sina mål. Endast bedömningen av folkbiblioteket till en 2:a drar ned den samlade måluppfyllelsen. Den enda anledningen till att årets uppdragsmål inte bedöms helt uppfyllt är att även Ekerö nu visar samma tendens som övriga landet med färre besök och utlån vid biblioteket. Produktionsområdets interna mål och satsningsområden visar måluppfyllelse 2,2. Merparten av satsningarna är påbörjade övervägande visar indikatorerna på att verksamheten är på väg till att uppnå målen. Den digitala delaktigheten hos personal och besökare vid folkbiblioteket pågår sam-tidigt som utvecklingen av kulturhusets foajé har påbörjats. Framtagande av läsfrämjandeplaner för alla skolbibliotek pågår. Det pågår en anpassning av kulturskolans utbud jämfört ansökningar till olika ämnen. Ekebyhovs slott är en levande mötesplats och man vill öka måluppfyllelsen av ökad kvalitét och undersöker om de kan bli kravcertifierade. Prioriterade uppdrag Gemensamt för produktionsområdena har varit arbetet med kommunens värdegrund och via olika kanaler, extern och intern information. Barn och utbildning o De stora förändringarna med ny läroplan för grundskolan, gymnasiereform, reviderad läroplan

för förskolan, ny skollag samt obligatorisk lärarlegitimering. Flera utbildnings- och anpass-ningsinsatser under året som omedelbart och över tid ger ökad kvalitet. För en bra implemen-tering av de nya läroplanerna har två stora föreläsningar genomförts för all personal inom för-skola och skola

o Pågående, omfattande och långsiktig satsning på pedagogisk dokumentation a la Reggio Emilia i förskolan. Handledning i pedagogisk dokumentation.

o Skapa en spjutpetsorganisation i skolan. Projekt kring metoden Learning Study. o IKT - information, kommunikation, teknik-pedagogiskt stöd. Inköp av IT-produkter men också

projekt där IT används i undervisningen, konferenser och mässor kring IT och lärande. o Utbildningar för skolledarna och förskolecheferna i systematiskt kvalitetsarbete. Implemente-

ringen har sedan fortsatt inom respektive verksamhetsområde. Omsorgen o Arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Arbetskonsulenten, som arbetar

med utveckling av arbets- och praktikplatser inom närings- och föreningslivet samt med hand-ledning och utveckling av brukarna mot ökad självständighet, har utökats från halvtid till hel-tid.

o Kompetenshöjande utbildning för verksamheterna som arbetar med personer med funktions-nedsättningar. Över 130 medarbetare har, i en eller flera utbildningar, deltagit i EU-projektet Carpe.

o Förebyggande hembesök/seniorsamtal. Målgruppen är de medborgare som under året fyllt 80 år och som varken har haft stöd från kommun eller primärvård.


o Utvecklingsprojekt inom demensvården. 1) Kvalitetssäkring av personalens arbetsmetoder för att öka den sjukes välbefinnande genom ett personcentrerat arbetssätt och 2) Utveckla en lokal modell för samordnad vård och omsorg vid demenssjukdom som inkluderar de anhöriga.

o På Färingsöhemmet har ett vårdhundsteam slutfört sin utbildning på vårdhundskolan. Teamet arbetar främst på demensavdelningen men tränar även boende med specifika träningsbehov.

Kultur o Bibliotekets programverksamhet för barn och ungdomar. En mängd olika aktiviteteter runt

böcker och med teman för att främja läsandet samt uppsökande verksamhet på öppna förkolan. o Utvecklat samarbetet mellan biblioteket och kommunens omsorgsverksamhet. Prosit-projektet,

finansierat av Kulturrådet avslutades 2011 men samarbetet fortgår. o Skolbibliotekens samverkan med skolorna och verksamheten är nu en självklar pedagogisk re-

surs i skolan. Vikten av verksamheten tydliggörs även i den nya läroplanen för grundskolan. o Kulturskolan erbjuder skapande och kreativ verksamhet och ska nå så många barn och ungdo-

mar i kommunen som möjligt. Har börjat med en Prova-på-kurs, där man får prova flera olika instrument, sång och teater. Samarbete sker med till exempel Uppgårdsskolan, Fabriken och Fritidsgårdarna.

o Kulturpedagoginsatser i år 2-5. Dans och teater används som kreativa hjälpmedel i arbetet med att etablera en positiv gruppdynamik i klassen, hjälpa lärare och elever att hitta verktyg för kon-flikthantering och nycklar till ett gott samarbete.

o Skapande dans har använts i särskolan. Kultur i skolan (KiS) till alla barn i grundskolans år F-2, rytmikpedagog och dramapedagog arbetar tillsammans med drama, musik och sång.

o Fritidsgårdarnas satsningsområden är kommunikation, inflytande/delaktighet samt informellt lärande.

o Temat för programverksamheten 2011 var ”Vikingatid”, med inspiration från det äldre av kommunens bägge världsarv. Traditionsenligt nationaldagsfirande i Drottningholms slottspark genomfördes på uppdrag från Kommunstyrelsen av produktionsområde Kultur i samarbete med Drottningholms slottsförvaltning.

Ekonomi och verksamhet Produktionsorganisationens tre områden redovisar tillsammans ett överskott på 2,7 mkr. Produktionsområden och enheter genomför sin verksamhet enligt avtal och överenskommelser med kommunens tre beställarnämnder. De redovisade intäkterna i produktionen är nästan i sin helhet de ersättningar de får från nämnderna för utfört uppdrag. Resultatet motsvarar 0,4 procent av årets bruttokostnad på 677,4 mkr. Nästan all verksamhet i produktionsområdena är idag volymrelaterad. Det betyder att när voly-merna förändras – antal barn i förskola, skola, utförda hemtjänsttimar eller dygn på särskilt äldre-boende, omfattning av behov hos personer med funktionsnedsättning, som exempel – förändras ersättning till verksamheten. Den kommunala produktionen balanserar också över- och underskott över årsskiftet. De ekonomiska förutsättningarna för den interna produktionen är i och med detta likvärdig med att nämnderna beställer verksamhet från privata utförare av kommunal verksamhet. Barn och utbildning Ett sammantaget överskott i produktionsområdet om 0,4 mkr. Förskole- och skolenheter har gene-rellt sett en ekonomi i balans. De enheter som visar negativt utfall gör det som följd av att de har ianspråktagit tidigare års överskott och använt till kompetensutveckling och arbetsmiljöåtgärder. Två enheter uppvisar obalans i ekonomin, men bedöms vara i balans kommande år. Semesterlö-neskulden har minskat med 0,8 mkr och ger positiv resultatpåverkan Det finns en bruttoökning jämfört budgeterad nivå. Det beror bland annat på obudgeterade stats-bidrag och i övrigt högre intäkter till verksamheten. Statliga bidrag för lärarlyftet i förskola och skola har erhållits med 1,8 mkr. Läs- och skrivutvecklingsprojekt 1 mkr. Ökade externa kostnader-na avser till viss del inhyrd personal vid ordinaries frånvaro samt konsultkostnader. Men även


kompetensutveckling, satsning på IT och ökade livsmedelskostnader för matproduktionen där an-talet portioner blivit fler och livsmedelspriserna ökat med omkring fem procent. 96 procent av eleverna som slutade år 9 var behöriga att söka in på nationella gymnasieprogram (94 procent år 2010). Meritvärdet i de kommunala grundskolorna var 218,2. Omsorg Överskottet inom produktionsområdet är 1,8 mkr. Främsta anledningen är ökade volymer och ökad ersättning/brukare inom gruppboenden och daglig verksamhet samtidigt som personalkost-naderna inte ökat i samma nivå som volymen. Vid årsskiftet har Ekerö hemtjänst 82 procent av den totala hemtjänstvolymen. Omsorgen har under året haft volymminskningar i flera verksamhet-er och totalt sett är intäkterna 2,2 mkr lägre än budget samtidigt som kostnaderna är 4 mkr lägre. I de särskilda boendena är idag många multisjuka och därmed sköra. Beräknat den tid som produkt-ionsområdet inte får ersättning per vårddygn i och med tiden mellan en boende avlider och en ny flyttar in, har vid Ekgården varit en tid motsvarande konstant två tomma lägenheter. På Färingsö-hemmet bor flera makar, i december fyra par. Utöver det positiva i att möjliggöra parboende, får det positiv ekonomisk effekt för boendeenheten. Under 2011 har tomlägenheter och parboende matchats rent ekonomiskt. Två verksamheter inom Omsorgen visar på ett negativt resultat på tillsammans 1,4 mkr Underskot-ten beror på volymnedgångar som inte kunnat mötas upp med motsvarande nedskärningar i per-sonalstyrkan. Enheterna beräknas ha en ekonomi i balans år 2012. Statliga stimulansmedel har finansierat två olika utvecklingsprojekt inom demensvård under året. Kultur Produktionsområdet visar ett överskott på med 0,5 mkr. Den främsta orsaken till överskott är va-kans på chefstjänster under året. Brutto är intäkter och kostnader högre än budget. Ersättningen för att ordna fritidsklubb höjdes till hösten. Tillsammans med fler anmälda barn än vad som antogs i budget har verksamhetens omfattning ökat. Ekebyhovs slott har genomgått renovering under året. Det gav ett lyft till verksamheten samtidigt som uthyrningsverksamheten begränsades under del av året. Under året genomfördes en stor Vi-kingadag i samarbete med Omsorgen, Kulturfesten med kulturskolans elever och under sommaren exponerades slottet i två olika TV-program. Framtid Barn och utbildning Fortsatt strävan att, i enlighet med målsättningen, erbjuda verksamheter med god kvalitet där varje barn både ges möjligheter att förverkliga sig själv i samspel med andra och att utveckla kunskaper och kvalitéer väl lämpade för att möta framtida behov där förmågan att ta ställning, samarbete, kreativitet och att lösa problem är central. Omsorg Fortsatt kvalitetsarbete enligt Qualis kommer att prioriteras. Målet är 2012 att ett äldreboende ska kvalitetscertifieras samt att kvalitetskriterierna ska implementeras inom LSS-verksamheterna. Engagerade i införandet av ett nytt verksamhetssystem för Socialtjänstens verksamheter. Nytt insatsrapporterings- och planeringssystem införs 2012 inom hemtjänsten. Det innebär att personalen med hjälp mobilen kvalitetssäkrar tiden för utförda insatser i brukarnas/kundernas hem. Även en effektiv planering av personalens insatser möjliggörs. Ett produktionsövergripande bemanningscenter beräknas starta efter sommaren. Före 2012 års utgång kommer verksamheten att utvärderas.


Kultur För 2012 lanserar produktionsområde kultur det gemensamma temat ”världen” som på olika sätt kommer att genomsyra verksamheterna. Bland annat genom programverksamhet och olika utställ-ningar, men även i form av samarbeten med Världens barn. I Ekebyhovs slottspark invigs den nya lekplatsen som kommer att locka nya grupper av besökare till slottet. Samarbetet mellan produktionsområde Kultur och Fabriken ges uttryck för dels i form av samver-kan om media-studio. Dels i samverkan om skolavslutningsarrangemang till sommaren. Biblioteket genomför upphandling och införande av RFID-system för bättre service och tillgänglig-het. En översyn av foajé, bibliotekslokal och tillhörande utrymmen i Kulturhuset Ekerö centrum påbörjas inför omdisposition av lokaler och ytor. Ekerö Kulturskola fortsätter arbetet med att effektivisera information och administration, för att bereda plats för ytterligare elever. Samarbetet med grundskolan fortsätter med exempelvis Skap-ande skola - verksamhet. Måluppfyllelse


Produktionsområde Barn- och utbildning

En skola för alla - strategier √

Chefsrollen – pedagogisk ledare √

Undervisningens kvalitet √

Systematiskt kvalitetsarbete √

Produktionsområde Omsorg

Kvalitetssäkrad verksamhet √

Långsiktig personalförsörjning √

Ekonomi √

Produktionsområde Kultur

Folkbibliotek √

Skolbibliotek √

Kulturskola √

Fritidsgårdar √

Ekebyhovs slott √


Ekonomi

tkr,

2011

% avvik

2011

Resultat

Intäkter

utfall

Kostnader

utfall

2010

2010

Resultat

TOTALT PRODUKTION

0,4

2 697

680 101

-677 404

6 577

PRODUKTION BARN OCH UTBILDNING 0,1 402 428 013 -427 610 1 977

Brunna mfl förskolor 0,1 20 17 287 -17 267 156

Ekebyhov/Gustavalunds förskolor 0,4 67 17 884 -17 817 284

Ekendal/ Ekuddens förskolor -0,0 -7 12 635 -12 641 -120

Gräsåker/ Knalleborgs förskolor -3,2 -561 16 804 -17 365 x -51

Stenhamra, Drottningholms förskolor x -2,7 -512 18 491 -19 002 395

Färentuna förskola och skola 0,0 2 25 546 -25 544 158

Munsö/ Adels förskola och skola x -1,0 -138 14 219 -14 356 138

Skå förskolor och skola X -0,6 -126 20 088 -20 214 273

Sundby förskola och skola -0,5 -99 19 273 -19 372 x -338

Ekebyhovsskolan 0,5 197 37 238 -37 041 x -471

- Särskolan 1,7 234 14 060 -13 826 163

Närlunda skola 0,1 13 24 569 -24 556 220

Sanduddens skola 3,2 530 17 202 -16 672 -130

Stenhamra skola/Uppgårdsskolan 1,4 744 54 466 -53 722 437

Modersmål -3,3 -81 2 368 -2 450 -58

Tappströmsskolan 0,0 3 30 267 -30 264 287

Träkvista skola 0,0 14 39 766 -39 752 237

Matproduktion -1,0 -222 21 383 -21 605 69

Ekerö resursteam -0,3 -47 15 302 -15 349 766

Individuella gymnasiet 2,9 141 4 951 -4 809 119

Produktionsledning, gem verksamh. 5,8 230 4 217 -3 987 -558

PRODUKTION OMSORG 0,8 1 828 219 625 -217 797 4 151

Gruppboende och daglig verksamhet 2,4 1 710 74 232 -71 772 1 922

Personlig assistans, Hemtjänst -0,7 -484 67 620 -66 239 2 936

Färingsöhemmet 1,1 316 26 300 -27 684 -1 055

Ekgården -2,0 -889 46 413 -45 556 1 664

Ekerö Rehab 1,5 65 4 623 -4 358 808

Produktionsledning, gem verksamh. 50,7 1 110 438 -2 188 0

PRODUKTION KULTUR 1,5 466 32 463 -31 997 x -65

Övriga enheter - - - - 515

(x) Enheter som ianspråktar tidigare års ackumulerade överskott enligt handlingsplan.

Resultatet är i förhållande till budgeterat resultat som är = 0, lika stora intäkter som kostnader för alla enheter/produktionsområden med undantag för sektionerna inom produktionsområde omsorg. Där är resultatet ställt i relation till budgeterat resultat,

Verksamheten vuxenutbildning och flyktingsamordning som tidigare var i resultatenheter är from 2011 infört i nämnds verksamhet.


FINANSIELLA RAPPORTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Resultaträkning – kommunen

tkr Not 2009 2010 2011 Budget Avvik

Verksamhetens intäkter

1

209 762

217 218

221 346

223 567

-2 221

Jämförelsestörande intäkter 3 8 840 64 420 39 823 24 000 15 823

Verksamhetens kostnader 2 -1 221 174 -1 287 646 -1 323 620 -1 329 341 5 721

Jämförelsestörande kostnader 3 -545 -2 637 -13 928 - -13 995

Avskrivningar 6 -43 134 -45 081 -47 928 -48 100 172

Verksamhetens nettokostnader -1 046 251 -1 053 724 -1 124 373 -1 129 874 5 501

Skatteintäkter

4

1 010 338

1 025 762

1 068 285

1 057 300

10 985

Kommunal utjämning 4 10 476 21 574 39 954 29 110 10 844

Utjämningssystem LSS 4 37 607 37 872 35 863 35 890 -27

Kommunal fastighetsavgift 4 38 156 39 424 41 105 40 500 605

Tillfälligt konjunkturstöd 4 - 24 418 - - -

Finansiella intäkter 5 1 834 1 183 2 389 1 400 989

Finansiella kostnader 5 -25 678 -23 703 -26 020 -24 800 -1 220

ÅRETS RESULTAT 26 481 72 806 37 203 9 526 27 676

Avgår försäljning anläggningstill-

gångar

-

-28 809

BALANSERAT ÅRETS RESULTAT 72 806 8 394

Öronmärkning för underhållsåtgärder

2011-2013

-30 000

-

Öronmärkning för framtida infra-

struktursatsningar

-7 000

-

Ianspråktagande av öronmärkta

underhållsåtgärder

-

10 798

Ianspråktagande av öronmärkt pens-

ionsreserv

-

9 779

BALANSERAT ÅRETS RESULTAT 2 35 806 28 971


Balansräkning – kommunen

tkr 2009 2010 2011

Tillgångar

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar

6 6 7

- 853 638

8 909

- 907 396 73 022

2 228 910 659 70 828

Summa anläggningstillgångar 862 547 980 418 983 714

Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank

8 9 10

1 410 66 600

- 128 553

1 112 124 969

- 77 712

444 126 284

- 80 542

Summa omsättningstillgångar 196 563 203 793 207 270

Summa tillgångar 1 059 110 1 184 211 1 190 984

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital Ingående värde - varav rättning/ ändrad redovisningsprincip Årets resultat

11

177 056 -8 076 26 481

203 537 -7 834 72 806

276 343 -

37 203

Summa eget kapital 203 537 276 343 313 546

Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Särskild löneskatt pensionsskuld Övriga avstättningar

12

64 434 15 632

-

72 503 17 589 65 000

87 313 21 181 67 500

Summa avsättningar 80 065 155 092 175 994

Skulder Långfristiga skulder - varav förutbetalda anslutningsavgifter - varav banklån Kortfristiga skulder

13 14

534 351 64 144

470 207 241 156

541 889 72 718

469 172 210 887

510 111 75 873

434 238 191 333

Summa skulder 775 508 752 776 701 444

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 059 110 1 184 211 1 190 984

Ansvarsförbindelser Borgensåtagande Pensionsförpliktelser äldre än 1998 Särskild löneskatt på pensionsförpliktelser Visstidspension Särskild löneskatt på visstidspension Förlustansvar egnahemslån

15 16 16 16 15

410 147 349 695 84 836

- -

2 470

410 298 338 078 82 018 2 851

692 2 200

436 142 372 927 90 472 3 636

882 1 743

Summa ansvarsförbindelse 847 148 836 138 905 803


Kassaflödesrapport – kommunen

tkr Not 2009 2010 2011

Den löpande verksamheten

Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/minskning(+) förråd Ökning (-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning(+) kortfristiga skulder

17

18 19 20

26 481 50 197

76 678

-283

6 891 70 038

72 806 54 519

127 325

298

-58 369 -30 269

37 203 69 770

106 973

668

-1 315 -19 554

Kassaflöde från den löpande verksamheten 153 325 38 984 86 772

Investeringar

Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av immateriella tillgångar Avyttrande av immateriella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrande finansiella tillgångar

6 6

21 21

-52 502 25

- - -

747

-99 500 662

- - - -

-62 412 12 901 -3 908

- - -

Investeringsnetto -51 731 -98 838 -53 419

Finansiering

Minskning av långfristiga fordringar Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Nyupptagna lån Ökning av förutbetalda anslutningsavgifter

22 23 24 25 26

- -1 650

-102 -

4 746

17 -1 036

- -

10 032

254 -34 934

-660 -

4 816

Finansieringsnetto 2 994 9 014 -30 523

Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur

27

-

-

-

Förändring av kassa och bank Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

104 589 23 964

128 553

-50 840 128 553 77 712

2 830 77 712 80 542


Noter – kommunen

tkr 2010 2011

Not 1. Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och entreprenad Övriga intäkter S:a verksamhetens intäkter

95 492 37 495 66 334 10 641 7 255

217 218

100 639 36 160 69 801 9 548 5 198

221 346

Not 2. Verksamhetens kostnader Entreprenad och köp av verksamhet Bidrag och transfereringar Externa löner Arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och pensionskostnader Övriga kostnader S:a verksamhetens kostnader

-512 900 -32 547

-419 111 -171 810 -151 279

-1 287 646

-520 254 -33 143

-431 230 -186 814 -152 180

-1 323 620

Not 3. Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Intäkter försålda anläggningstillgångar *) Intäkter försålda tomter **) S:a jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader vid försålda anläggningsstilgångar Kostnader vid försålda tomter Kostnad av sänkt diskonteringränta pensioner inkl särskild löneskatt S:a jämförelsestörande kostnader *) 50 bostäder till AB Ekerö Bostäder Kf 2011-02-22 §11, 8 Brf – Korslöt, Björkudden, Lövängen, Söderbacken – del av beslut Kf 2011-02-22 §12 **) 2011: Svartsjö 1:4, Sockarby 5:6,avräkning Tappsund 1:1

- 64 420

64 420

- -2 637

- -2 637

29 108 10 715

39 823

-299 -3 917 -9 779

-13 995

Not 4. Skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift Kommunalskatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning Preliminär slutavräkning Övriga skatteintäkter S:a kommunalskatteintäkter

1 013 709 645

11 419 -11

1 025 762

1 046 255 3 606

18 424 -

1 068 285

Nationellt utjämningssystem LSS Utjämningsbidrag LSS S:a utjämningssystem LSS

37 872

37 872

35 863

35 863

Kommunal utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Nivåjustering S:a kommunal utjämning

-41 541 56 691 6 425

- 21 574

-44 502 58 517 25 939

- 39 954

Kommunal fastighetsavgift Kommunal fastighetsavgift S:a kommunal fastighetsavgift

39 424

39 424

41 105

41 105

Tillfälligt konjunkturstöd Tillfälligt konjunkturstöd S:a tillfälligt konjunkturstöd

24 418

24 418

- -

S:a skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift Avräkningsbelopp, kronor per invånare Slutavräkning (året innan) Preliminär avräkning (bokslutsåret) Slutavräkning och preliminär avräkning enligt SKL i december bokslutsåret

1 149 050

26 456

1 185 208

144 727


tkr 2010 2011

Not 5. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Ränteintäkter på utlämnade lån Räntebidrag Utdelning av aktier Borgensavgift Övriga ränteintäkter Ränteintäkter bank S:a finansiella intäkter

7 31

224 519 151 251

1 183

- 5

231 1 071

198 883

2 389

Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån Övriga räntekostnader Räntekostnader på pensioner S:a finansiella kostnader

-21 581

-323 -1 799

-23 703

-22 041

-373 -3 606

-26 020

Not 6. Immateriella och materiella anläggningstillgångar Ackumulerade värden Immateriella tillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider – Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar

- - - -

3 908 -1 680

- 2 228

5 år

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider – Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar

1 156 099 -366 589

- 789 511 10-50 år

1 212 779 -395 772

- 817 008 10-50 år

Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider – Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar

150 489

-118 725 -

31 764 3-10 år

157 252

-125 803 -

31 450 3-10 år

Pågående ny-, till- och ombyggnad Redovisat värde vid årets början Rättning av tidigare års investeringsprojekt Investeringar Aktivering av investeringsprojekt Redovisat värde vid årets slut Investeringsprojekt aktiveras när anläggningen tas i bruk

48 222

- 87 982

-50 083 86 121

86 121 -1 189 61 967

-84 697 62 202

Årets förändringar Immateriella tillgångar Redovisat värde vid årets början Investeringar Aktivering av tidigare års investeringsprojekt Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut

- - - - - - - -

- -

3 908 - - -

-1 680 2 228

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde vid årets början Investeringar Aktivering av tidigare års investeringsprojekt Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut

774 033

1 641 50 095

-488 - -

-35 771 789 511

789 511

- 76 767

-10 928 - -

-38 342 817 008


tkr 2010 2011

Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Investeringar Aktivering av tidigare års investeringsprojekt Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut

31 382 9 877

- -173

- -

-9 322 31 764

31 764 4 353 3 643 -404

- -

-7 907 31 450

Totalt: Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Investeringar Avskrivningar Aktivering av tidigare års investeringsprojekt Utrangering/försäljning och rättning av tidigare års investeringsprojekt

-

907 396 99 500

-45 081 50 083

-662

2 228

910 659 66 320

-47 928 84 697

-12 521

Taxeringsvärde mark och byggnad Underlag för fastighetsavgift Småhus Hyreshus bostäder Underlag för fastighetsskatt Tomt för småhus, småhus under uppförande Tomt för hyreshus, bostäder under uppförande Hyreshus lokaler Industrienhet tomtmark S:a taxeringsvärde mark och byggnad

10 459 13 569

2 417 2 602 6 822

431 36 300

11 317 13 806

4 099 2 602 6 822

431 39 077

Finansiella leasingavtal över 3 år Ekerö kommun har inga finansiella leasingavtal

-

-

Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 3 år Minimileasingavgifter Med förfall inom 1 år Med förfall inom 2-5 år Med förfall senare än 5 år Materialet till ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 3 år kan vara ofullständigt.

126 264

-

96 167

-

Not 7. Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Antal Andel % AB Ekerö Bostäder, 556519-3645 10 000 100 Kommunsamköp AB 9 Föreningssparbanken AB 27 AB Vårljus 625 Stockholmsregionens Försäkrings AB 24 301 Stockholms Läns företagarförening 68 Föreningen Folkets Hus i Färentuna 450 S:a aktier och andelar

4 600 1 1

125 2 430

1 5

7 163

4 600 1 1

125 2 430

1 5

7 163

Långfristiga fordringar Lämnade lån till anslutningsavgifter Bostadsrätter S:a långfristiga fordringar

158

1 570 1 728

818

1 316 2 134

Bidrag till statlig infrastruktur Medfinansiering väg 261 Periodisering S:a bidrag till statlig infrastruktur Medfinansiering väg 261 periodiseras över 25 år

65 000 -869

64 131

64 131 -2 600

61 531

S:a långfristiga fordringar 65 859 63 665

S:a finansiella anläggningstillgångar 73 022 70 828

Not 8. Förråd och exploateringsfastigheter Förråd Presentlager Kontorsservice S:a förråd

- 209

209

- 165

165


tkr 2010 2011

Exploateringsfastigheter Fastigheter för försäljning Kostnader runt exploateringsverksamhet S:a exploateringsfastigheter

865 38

903

191 89

280

S:a förråd och exploateringsfastigheter 1 112 444

Not 9. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - varav preliminär fastighetsskatt och slutavräkning skatteintäkter S:a kortfristiga fordringar

21 606 14 443 88 920 12 468

124 969

17 296 21 960 87 028 49 041

126 284

Not 10. Kassa och bank Plusgiro Bankgiro Swedbank Nordea S:a kassa och bank

-2

-359 3 494

74 579 77 712

-4 408

-516 778

84 687 80 542

Not 11. Eget kapital Ingående balans eget kapital Årets resultat - varav effekt av byte av redovisningsprincip, ändringar i uppskattningar och bedömningar 1) Utgående balans eget kapital Varav eget kapital balansenheterna

203 537 72 806 -7 834

276 343

276 343 37 203

- 313 546

Vatten och Avlopp Ingående balans eget kapital Årets resultat Omfört till förutbetald intäkt 2) Utgående balans eget kapital Vatten och Avlopp

-

-3 624 3 624

0

-

-3 436 1 280

-2 156

Renhållning Ingående balans eget kapital Årets resultat Omfört till förutbetald intäkt 2) Utgående balans eget kapital Renhållning

-242

-1 027 -

-1 268

-1 268 1 424 -156

0

1)För 2010 har en förändrad pensionsberäkning gjorts vilket innebär att tidigare års kostnad tas mot eget kapital enligt rekommen-dation RKR 14.1 – Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel. Jämförelsetalen för föregående år har omräknats enligt den nya principen.

2) Överuttag av brukningsavgifter ska återföras till VA- och RH-kollektivet inom en treårsperiod. Överuttaget är bokfört som en för-utbetald intäkt.

tkr 2008 2009 2010 2011

Balanskravsanalys Årets resultat enligt resultaträkning Avgår försäljning anläggningstillgång Resultat efter försålda anläggningstillgångar Ingående balans Pensionsreserv - Årets uppbyggnad + Årets disponering Utgående balans Pensionsreserv Ingående balans Infrastruktursatsning - Årets uppbyggnad + Årets disponering Utgående balans Infrastruktursatsning Ingående balans Underhållsåtgärder - Årets uppbyggnad + Årets disponering Utgående balans Underhållsåtgärder Balanskravsresultat

18 425

- 18 425

-10 000 -7 000

- -17 000

- - - -

- - - -

11 425

26 481

- 26 481

-17 000 -6 000

- -23 000

-

-9 000 -

-9 000

- - - -

11 481

72 806

- 72 806

-23 000

- -

-23 000

-9 000 -7 000

- -16 000

-

-30 000 -

-30 000

35 806

37 203

-28 809 8 394

-23 000

- 9 779

-13 221

-16 000 - -

-16 000

-30 000 -

10 798 -19 202

28 971


tkr 2010 2011

Not 12. Avsättningar Avsättning till pensioner Pensionsbehållning Förmånsbestämd ålderspension Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-KL pensioner Garanti- och visstidspensioner S:a pensionsavsättning Särskild löneskatt på avsättning pensioner S:a pensionsavsättning inkl särskild löneskatt

338 65 013 3 641

689 2 822

- 72 503 17 589

90 092

348 73 854 4 146

506 8 459

- 87 313 21 181

108 494

Årets förändring avsättning pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser under året - varav nyintjänad pension - varav ränte- och basbeloppsuppräkning - varav sänkning diskonteringsränta 3) - varav pension till efterlevande - övrig post Årets utbetalningar S:a utgående avsättning Aktualitetsgrad

64 434 10 032 8 758 1 333

- 52

-109 -1 963

72 503 79 %

72 503 17 330 6 508 2 791 7 870

- -151

-2 520 87 313

80 %

Övriga avsättningar Statligt infrastrukturbidrag, väg 261 4) Sluttäckning Skå deponi S:a övriga avsättningar

65 000

- 65 000

65 000 2 500

67 500

S:a avsättningar 155 092 175 994

Not 13. Långfristiga skulder Checkräkningskredit Låneskuld Ingående låneskuld Nyupplåning under året Årets amorteringar S:a långfristiga skulder

0

470 207 328

-1 363 469 172

0

469 172 0

-34 934 434 238

Förutbetalda anslutningsavgifter 5) Ingående förutbetalda anslutningsavgifter Årets förutbetalda anslutningsavgifter Årets periodiserade anslutningsavgifter S:a anslutningsavgifter

64 144 10 032 -1 458

72 718

72 718 4 817

-1 661 75 873

S:a långfristiga skulder 541 890 510 111

3) Sveriges kommuner och Landsting rekommenderade år 2007 att kommuner ska beräkna den kommunala pensionsskulden enligt regelverket ”riktlinjer för beräkning av pensionsskuld ” RIPS07. Den största delen av skulden är värdesäkrad med prisbasbelopp och diskonteras med real ränta. Modellen innebär att räntan är kopplad till marknadsränta via en indikator. Indikatorn är 5 års genom-snitt av den tioåriga statsobligationsräntan. När indikatorn håller sig inom ett toleransintervall på +/- 1 procentenhet kring den nominella räntan, idag mellan 3,5 och 5,5 procent, är räntan oförändrad. Den svagare internationella konjunkturen och den finansi-ella turbulensen har medförde att den tioåriga statsobligationsräntan sjunkit, räntan var den 15 augusti nere på 2,2 procentenheter. Det är den lägsta noteringen sedan 1938. Det resulterade i att indikatorn i augusti bröt den nedre gränsen i intervallet. Diskonte-ringsräntan sågs över i slutet av september och sänktes med 0,75 procentenheter, resultatet är 7,9 mkr i ökad avsättning.

4) Flyttat statligt infrastrukturbidrag från tidigare upptagen som kortfristig skuld till avsättning. Det är inte fastställt när i tiden det kommer att bli utbetalt. För jämförelse har korrigering gjorts bakåt i tiden.

5) Periodiserade anslutningsavgifter återfinns under förutbetalda intäkter och skall täcka avskrivningar på nyinvesteringar i lednings-nät, direkta kostnader i samband med anslutning samt administration i samband med anslutning (fakturering, kommunikation med kund, inspektion mm). Anslutningsavgifterna periodiseras: År 1: 10 % för direkta kostnader och administrationskostnader. 1/50 resterande 90 % År 2-50: 2 % /år intäktsförs av den del av anslutningsavgiften (90 %) som ej avsåg att täcka direkta kostnader och administrations-kostnader i samband med anslutning. Under 2010 har de förutbetalda anslutningsavgifterna flyttats från kortfristiga skulder till långfristiga skulder. Jämförelsetalen för föregående år har omräknats


tkr 2010 2011

Not 14. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter och avgifter - varav källskatt - varav arbetsgivaravgifter

73 383

18 612 8 285

10 327

72 961

18 921 8 479

10 442

Övriga kortfristiga skulder Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader 4) varav - övertidsskuld - semesterlöneskuld - räntekostnader - särskild löneskatt - pensionskostnader

2 948 30 195

85 749

2 543

19 031 1 792 4 475

18 446

1 621 10 876

86 953

2 467

18 705 1 586 4 702

19 383

S:a kortfristiga skulder 210 887 191 333

Not 15. Borgensåtagande Kommunägda företag Ekerö Bostäder AB S:a kommunägda företag

409 000 409 000

435 000 409 000

Föreningar Ekerö tennisklubb Mälarö Ridklubb S:a föreningar

162

1 135 1 297

69

1 073 1 142

S:a borgensåtagande kommunägda bolag och föreningar 410 298 436 142

Egnahem och småhus SBAB Bostadskreditnämnden S:a egnahem och småhus

1 327

873 2 200

880 863

1 743

Not 16. Pensionsförpliktelser inom linjen Ingående balans ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Utbetalningar Sänkning av diskonteringsräntan Aktualisering Bromsen Övrig post S:a pensionsförpliktelser

349 695 6 646

-1 557 -10 854

- -1 380 -3 317 -1 155

338 078

338 078 6 972 4 139

-13 586 26 879

-416 10 489

371 372 927

Särskild löneskatt för pensionsförpliktelser Visstidspension för förtroendevalda Särskild löneskatt på visstidspension S:a visstidspension för förtroendevalda

82 018

2 851 692

3 543

90 472

3 636 882

4 518

Not 17. Justering för ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Periodiserade anslutningsavgifter Rättning av pensionskostnader mot eget kapital Periodisering av bidrag till statlig infrastruktur Avsättning täckning Skå deponi Årets pensionsavsättning Särskild löneskatt på årets pensionsavsättning S:a justering av ej likviditetspåverkande poster

45 081 -1 458 -7 834

869 -

8 070 1 957

46 685

47 928 -1 661

- 2 600 2 500

14 810 3 592

69 770

Not 18. Ökning/minskning av förråd och exploateringsfastigheter Ökning (-), Minskning (+) Presentlager Lager kontorsservice Exploateringsfastigheter S:a ökning/minskning av förråd och exploateringsfastigheter

51 -5

251 298

- 45

623 668


tkr 2010 2011

Not 19. Ökning/Minskning av kortfristiga fordringar Ökning (-), Minskning (+) Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter S:a ökning/minskning kortfristiga fordringar

-9 571 -2 102

-46 696 -58 369

4 311 -7 518 1 892

-1 315

Not 20. Ökning/Minskning av kortfristiga skulder Ökning (-), Minskning (+) Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter S:a ökning/minskning kortfristiga skulder

8 031 2 013

-40 313 -30 269

-422 -1 018

-18 114 -19 554

Not 21. Försäljning och anskaffning av finansiella tillgångar Försäljning och anskaffning finansiella tillgångar S:a försäljning och anskaffning av finansiella tillgångar

- -

- -

Not 22. Minskning av långfristiga fordringar Amortering av utlämnade lån anslutningsavgifter S:a minskning av långfristiga fordringar

17 17

- -

Not 23. Amortering av skuld Checkräkningskredit Nordea SBAB SEB Handelsbanken Swedbank Hypotek AB S:a ökning/minskning av långfristiga skulder

- -1 010

-19 907 -48 000 68 000

-118 -1 036

- -1 010

-29 573 - -

-4 351 -34 934

Not 24. Ökning av långfristiga fordringar Utlämnade lån till anslutningsavgifter S:a ökning av långfristiga fordringar

- -

-660 -660

Not 25. Nyupptagna lån Nyupptagna lån S:a nyupptagna lån

- -

- -

Not 26. Ökning av förutbetalda anslutningsavgifter Årets anslutningsavgifter Direktbokfört resultat S:a ökning av förutbetalda anslutningsavgifter

11 106 -1 075

10 031

6 020 -1 204 4 816

Not 27. Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Medfinansiering av väg 261 S:a utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur

- -

- -


Resultaträkning – koncernen

tkr Not 2010 2011

Verksamhetens intäkter

1

279 047

286 225

Jämförelsestörande intäkter 3 67 411 19 689

Verksamhetens kostnader 2 -1 324 601 -1 362 312

Jämförelsestörande kostnader 3 -2 637 -13 995

Avskrivningar 5 -54 700 -57 811

Verksamhetens nettokostnader -1 035 479 -1 128 204

Skatteintäkter

1 025 762

1 068 285

Kommunal utjämning 21 574 39 954

Utjämningssystem LSS 37 872 35 863

Kommunal fastighetsavgift 39 424 41 105

Kommunal fastighetsavgift 24 418 -

Finansiella intäkter 4 573 1 235

Finansiella kostnader 4 -37 995 -42 413

Resultat före extraordinära poster

76 149

15 826

Skattekostnader

-976

40

ÅRETS RESULTAT 75 173 15 866


Balansräkningen – koncernen

tkr Not 2010 2011

Tillgångar

Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar

5 6

- 1 354 750

72 346

2 228 1 3570 720

66 999

Summa anläggningstillgångar 1 427 096 1 439 749

Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark Fordringar Kassa och bank

7

1 112 125 758 87 119

444 128 276 84 644

Summa omsättningstillgångar 213 989 213 363

Summa tillgångar

1 641 084

1 653 310

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital Ingående värde - varav ändrad redovisningsprincip/rättning Årets resultat

8

239 145 -7 834 75 173

314 318 -

15 866

Summa eget kapital 314 318 330 184

Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Särskild löneskatt pensionsförpliktelser Övriga avsättningar

72 503 17 589 76 577

87 313 21 181 79 037

Summa avsättningar 166 669 187 531

Skulder Långfristiga skulder - varav anslutningsavgifter - varav banklån Kortfristiga skulder

9 10

935 889 72 718

863 172 224 208

930 111 75 873

854 238 205 484

Summa skulder 1 160 097 1 135 595

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

1 641 084

1 653 310


Kassaflödesrapport – koncernen

tkr Not 2010 2011

Den löpande verksamheten

Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning(+) förråd Ökning (-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning(-) kortfristiga skulder Medel från verksamheten efter förändring av rörelsekapital

11

75 173 64 914

140 087

298 -120 933

32 246

51 698

15 866 79 612

95 478

668 -2 810

-18 724

74 612

Investeringar

Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av immateriella tillgångar Avyttrande av immateriella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrande finansiella tillgångar

5 5 7

-109 877 790

- - -

227

-75 394 1 351

-2 228 - - -

Investeringsnetto -108 860 -76 271

Finansiering

Utlåning/ökning långfristiga fordringar Ökning anslutningsavgifter Långfristig upplåning Amortering av banklån Kortfristig upplåning Minskning av långfristiga fordringar Övrig finansiering

12 6

- 10 032

- -1 036

- 17

-

3 961 4 816

- -8 933

- -660

-

Finansieringsnetto 9 013 -816

Förändring av kassa och bank Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

-48 149 135 268 87 119

-2 476 87 119 84 644


Noter – koncernen

tkr 2010 2011

Not 1. Verksamhetens intäkter Intäkter innan eliminering Avgår mellanhavande intäkter S:a verksamhetens intäkter

288 117

-9 070 279 047

295 673

-9 448 286 225

Not 2. Verksamhetens kostnader Kostnader innan eliminering Avgår mellanhavande kostnader S:a verksamhetens kostnader

-1 333 672 9 070

-1 324 601

-1 371 760 9 448

-1 362 312

Not 3. Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Intäkter försålda anläggningstillgångar Intäkter försålda tomter Reavinst försäljning bostadsrätter AB Ekerö Bostäder S:a verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för försålda anläggningstillgångar Kostnader för försålda tomter Kostnader för sänkt diskonteringsränta pensioner inkl särskild löneskatt S:a verksamhetens kostnader

- 64 420 2 991

67 411

- -2 637

- -2 637

8 156 10 715

818 19 689

-299 -3 917 -9 779

-13 995

Not 4. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Utdelning aktier Ränteintäkter på utlämnade lån Räntebidrag Övriga ränteintäkter Ränteintäkter bank S:a finansiella intäkter

24 7

31 240 271 573

31 - 5

316 883

1 235

Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån Räntekostnader på pensioner Övriga räntekostnader S:a finansiella kostnader

-35 873 -1 799

-323 -37 995

-38 444 -3 606

-363 -42 413

Not 5. Immateriella och materiella anläggningstillgångar Ackumulerade värden Immateriella tillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider- Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar

- - - -

3 908 -1 680

- 2 228

5 år

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider - Linjär och komponentavskrivning tillämpas

1 671 516 -447 584

- 1 223 933

10-70 år

1 749 335 -486 247

- 1 263 089

10-70 år

Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider - Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar

157 300

-124 342 -

32 958 5-10 år

163 359

-130 872 -

32 488 5-10 år

Pågående, ny- och till- och ombyggnad Redovisat värde vid årets början Rättning av tidigare års investeringsprojekt Investeringar Aktivering av investeringsprojekt Redovisat värde vid årets slut Investeringsprojektet aktiveras när anläggningen tas i bruk

59 497

- 88 445

-50 083 97 859

97 859 -1 189 63 170

-84 697 75 143


tkr 2010 2011

Årets förändringar Immateriella tillgångar Redovisat värde vid årets början Investeringar Aktivering av tidigare års investeringsprojekt Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut

- - - - - - - -

- 3 908

- - - -

-1 680 2 228

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde vid årets början Investeringar Aktivering av tidigare års investeringsprojekt Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut

1 208 963 1 641

58 821 -606

- -

-44 885 1 223 933

1 223 933 9 915

78 476 -1 351

- -

-47 884 1 263 089

Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Investeringar Aktivering av tidigare års investeringsprojekt Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut

32 693 10 274

0 -183

- -

-9 827 32 957

32 957 4 537 3 643 -404

- -

-8 245 32 488

Pågående ny-, till- och ombyggnad Redovisat värde vid årets början Rättning av tidigare års investerinsprojekt Investeringar Aktivering av investeringsprojekt Redovisat värde vid årets slut Investeringsprojekt aktiveras när anläggningen tas i bruk

59 497

- 88 445

-50 083 97 859

97 859 -1 189 63 170

-84 697 75 143

Totalt: Materiella anläggningstillgångar Årets investeringar Årets avskrivningar

1 354 750

109 877 -54 700

1 370 720

77 622 -57 811

Taxeringsvärde mark och byggnad Underlag för fastighetsavgift Småhus Hyreshus bostäder Underlag för fastighetsskatt Tomt för småhus, småhus under uppförande Tomt för hyreshus, bostäder under uppförande Hyreshus lokaler Industrienhet tomtmark S:a taxeringsvärde mark och byggnad

10 459 509 362

2 417 2 602 6 822

431 532 093

11 317 527 752

4 099 2 602 6 822

431 553 023

Not 6. Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Specifikation av innehav av andra långfristiga värdepappersinnehav Kommunen Antal andelar Kommunsamköp AB 9 FöreningsSparbanken AB 27 AB Vårljus 625 Stockholmsregionens Försäkrings AB 24 301 Stockholms Läns Företagarförening 68 Föreningen Folkets Hus i Färentuna 450 Dotterföretag HBV 4

1 1

125 2 430

1 5

40

1 1

125 2 430

1 5

40

S:a innehav av övriga långfristiga värdepappersinnehav 2 603 2 603


tkr 2010 2011

Andra långfristiga fordringar Kommunen Lämnade lån till anslutningsavgifter Bostadsrätter

158 1 570

818 1 316

Dotterföretag Bostadsrätter Övriga långfristiga fordringar

763

3 121

731

-

S:a långfristiga fordringar 5 612 2 865

Bidrag till statlig infrastruktur Kommunen Medfinansiering av väg 261 Periodisering S:a bidrag till statlig infrastruktur

65 000 -869

64 131

64 131 -2 600

61 531

S:a finansiella anläggningstillgångar 72 346 66 999

Not 7. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - varav preliminär fastighetsavgift och slutavräkning skatteintäkter S:a kortfristiga fordringar

21 670 14 613 90 587 12 468

126 870

18 203 23 023 87 050 49 041

128 276

Not 8. Eget kapital Ingående balans eget kapital Årets resultat - varav effekt av byte av redovisningsprincip 1) Utgående balans eget kapital

239 145 75 173 -7 834

314 318

314 318 15 866

- 330 184

Not 9. Långfristiga skulder Checkräkningskredit Låneskuld Ingående låneskuld Nyupplåning under året Årets amorteringar S:a långfristiga skulder

-

864 207 328

-1 363 863 172

-

863 172 26 000

-34 934 854 238

Not 10. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader S:a kortfristiga skulder

81 943 21 844

185 421 289 208

79 864 20 919

104 702 205 485

Not 11. Justering för ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Periodiserade anslutningsavgifter Rättning av pensionskostnader mot eget kapital Periodisering av bidrag till statlig infrastruktur Avsättning täckning Skå disponi Årets pensionsavsättning Särskild löneskatt på årets pensionsavsättning S:a justering av ej likviditetspåverkande poster

54 700 -1 458 -7 834

869 -

14 950 3 687

64 914

57 811 -1 661

- 2 600 2 500

14 770 3 592

79 612

Not 12. Amortering av skuld Checkräkningskredit Nordea SBAB SEB Handelsbanken Swedbank Hypotek AB S:a ökning/minskning av långfristiga skulder

- -1 010

-19 907 -48 000 68 000

-118 -1 036

- -1 010

-29 573 -

20 000 1 649

-8 933

1) För 2010 har en förändrad pensionsberäkning gjorts vilket innebär att tidigare års kostnad tas mot eget kapital enligt rekommen-dation RKR 14.1 – Byte av redovisningsprincip, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel. Jämförelsetalen för föregående år har omräknats enligt den nya principen.


Driftredovisning Budgettitlar, tkr inkl interna transakt.

Avvik netto

Budget

netto

2011 netto

Intäkter

Kostnader

2010 netto

2010 avvik

Barn- och utbildningsnämnden 7 781 -649 490 -641 709 44 307 -686 016 -624 772 8 768

Socialnämnden 246 -380 029 -379 784 59 863 -439 647 -363 366 2 365

Kultur- och fritidsnämnden 711 -32 413 -31 702 289 -31 991 -35 054 -2 004

Byggnadsnämnden -574 -5 842 -6 416 11 194 -17 610 -1 810 1 290

- Bostadsanpassning 535 -2 745 -2 210 - -2 210 -3 142 -1 162

Miljönämnden 56 -2 548 -2 492 2 682 -5 174 -2 298 312

Tekniska nämnden -15 239 -13 315 -28 555 151 172 -179 727 -32 533 -16 846

- VA -2 156 0 -2 156 29 804 -31 960 0 0

- Renhållning 1 268 0 1 268 26 739 -25 471 -1 027 -1 027

Central politisk organisation 1 071 -9 166 -8 095 - -8 095 -6 378 1 352

Revision 133 -978 -845 - -845 -746 112

Överförmyndare -36 -1 180 -1 217 - -1 217 -1 055 -50

Kommunstyrelsen

- Kommunledningskontor 5 024 -58 122 -53 099 3 241 -56 340 -64 948 4 752

- Brandförsvar 10 -20 870 -20 860 - -20 860 -20 535 145

- Gemensamma medl. avg 135 -1 080 -945 347 -1 292 -999 281

- Gemensamma avräkningskont. -11 129 15 500 4 372 206 219 -201 848 28 877 3 377

- Infrastrukturbidrag, statligt 0 -2 600 -2 600 - -2 600 -869 -869

- Budgetmarginal 3 396 -3 396 0 - 0 -3 900 2 400

- Reavinst försäljningar 11 607 24 000 35 607 39 823 -4 216 61 783 36 783

- Särskilt statsbidrag 20 14 400 14 420 14 420 - 14 423 23

- Ekeröhälsan - - - - - -1 954 -4

- Produktionsorganisation 2 697 0 2 697 680 101 -677 404 6 577 6 577

SUMMA 5 556 -1129874 -1124 319 1 270 203 -2 394 522 -1 053724 46 576


Upplysningar om redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) vilket bland annat innebär att: o Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de kommer att tillgodogöras kommunen och in-

täkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sett. o Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. o Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. o Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 pro-cent inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommun-koncernens medlemmar och ägandeandelar framgår i stycket koncernredovisning i förvaltningsberättelsen. När det gäller rekommendation 8.2 – Sammanställd redovisning så finns det i delårsbokslutet inte upplys-ningar om uppdragsföretag av typen kommunala entreprenader. En utveckling av den sammanställda redo-visningen kommer att göras till helårsbokslutet 2011. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande post betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mkr. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar, samt kostnader och intäkter för tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med re-kommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar mot ett utfall som avviker från tidigare prognos med 900 tkr.

Övriga intäkter Anslutningsavgifter tas upp från och med 2008 som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod. Jämförelsetalen från tidigare år har räknats om enligt den nya principen. När det gäller investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar kom-mer den förändringen att ske i början av 2012 då ett större arbete kommer vidtas. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär av-skrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbete görs emellertid inga avskrivningar.

Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas i normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 30, 50 år. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt t ex vid verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar.

Avskrivningsmetoder Linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år tillämpas. Avskrivningen påbörjas när anläggningen tas i bruk Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 21 000 kr och gäller gemensamt för materiella - och immateriella tillgångar. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtagande för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtagande för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt RIPS07 och SAF. De förtroendevalda politiker som har uppdrag på en betydande del av heltid och som har rätt ålderspension enligt Bestämmelser om pensions- och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF), ingår i beräkningen av pensionsåtagande som avsättning. Visstidsförordnande som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer leda till utbetalningar. Avtal som ännu inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.


Ord och begreppsförklaringar Anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar, såsom mark, byggnader, tekniska anläggningar och inventarier. Finansiella anläggningstillgångar, andelar i koncern- och intresseföretag, andra långfristiga värdepappersinnehav och fordringar.

Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd.

Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen.

Balanslikviditet, mått på kommunens kortsiktiga finansiella handlingsutrymme. Omsättningstillgångar ställs i relation till kortfristiga skulder. 120 procent anses vara minimivärde.

Bruttoomsättning, summa verksamhetens bruttokostnader, avskrivningar och finansiella kostnader

Betalningsdagar, antalet ger information om hur länge kommunens likviditet räcker för att finansiera externa utgifter om inga inkomster inkommer till kommunen.

Derivat, är ett samlingsnamn på en form av värdepapper. De vanligaste derivaten är optioner, terminer och swappar. Kännetecknet för finansiella derivat är att de är kopplade till en viss händelse i framtiden. Värdet på ett derivatinstrument är kopplat till en underliggande tillgång.

Eget kapital, skillnaden mellan tillgångar och skulder.

Finansiella intäkter består av utdelning på värdepapper, ränteintäkter och räntebidrag.

Finansiella kostnader är räntedel i årets pensionskostnader och ränta på skulder till kreditinstitut.

Finansnetto, skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader.

Kassaflödesanalys visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet mm har påverkat likvida me-del.

Kassalikviditet, mått på hur god kommunens betalningsberedskap är. Kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank ställs i relation till kortfristiga skulder. 100 procent anses vara ett minimivärde. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar.

Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen.

Långfristiga skulder förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen.

Nettokostnader, kostnader minus intäkter

Nettokostnadsandel, andel av skatteintäkter som används för att finansiera verksamhetens kostnader.

Omsättningstillgångar, likvida medel, kortfristiga fordringar, förråd, lager och exploateringsfastigheter samt kassa och bank.

Punkt är en hundradels procentenhet. 100 punkter är lika med 1 procent. Begreppet används för att referera till små förändringar i t ex räntor.

Reporänta är den ränta som marknadens banker kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. För-ändringar i reporäntan år direkt effekt på marknadsräntorna och kallas därför ofta styrränta.

Resultaträkningen visar årets resultat och hur de uppkommit.

Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka på kort sikt.

Självfinansieringsgrad, beskriver hur stor del av kommunens intäkter som blir kvar att finansiera årets investeringar med.

Skattekraft, antal skattekronor per invånare.

Soliditet, eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Visar hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme.

Stibor är en daglig referensränta som beräknas som ett genomsnitt av de räntor som bankerna ställer till varandra för utlåning i svenska kronor.

Swappar är finansiella instrument som innebär ett byte av kassaflöden mellan två partner på ett underlig-gande lån. En ränteswap är ett exempel på swapavtal där en aktör lånar till fast ränta (ex bunden ränta i 5 år) kan vilja byta ränteflöde med en annan aktör som lånar till rörlig ränta. I stället för att teckna sig direkt för lån till fast respektive rörlig ränta.

Documents

Årsredovisning 2011...Årsredovisning 2011 – Ekerö kommun 4 Kommundirektören har ordet I Ekerö kommun har vi duktiga och ambitiösa medarbetare. Det är därför en förmån