Motala kommun Årsredovisning 2014

Det gångna året i Motala har varit fyllt av spännande händelser, invigningar och aktiviteter. Till- sammans bidrar detta till Motalas framtid på många sätt. Här kommer några exempel på saker som har hänt under året.

Motala kommun 2014

20 januari tog Motala kommun och alla andra kommuner i Öster-götland över huvudansvaret för hemsjukvård från landstinget för en bättre och mer sammanhållen vård och omsorg.

Ett av Motala kommuns Hälsocenter invigdes 25 februari på Solback- en. Det tillsammans med Hälsocenter på Strömsborg, Väster och Gamla stan erbjuder möjligheter till friskvård till seniorer. Vilket kan vara helt avgörande för att kunna fortsätta leva ett självständigt och aktivt liv.

Motala växer och ett mer levande centrum

Motalas befolkning fortsatte växa rekordartat även under 2014, en ökning med 369 personer till 42 556. Ny väg och ny bro gör att trafiken genom Storgatan minskade. För att skapa ett mer levande centrum påbörjades arbetet med att göra om Storgatan till en stadsgata.

El sistema Som första kommun i Östergötland startade Motala kommun en ny musikundervisning från augusti 2014 för förskolebarn enligt filosofin El Sistema som bygger på känsla, gemenskap och utveckling.

I Motala kommun satsar vi på närlagat och ökad kvalité på den mat som serveras till våra unga och gamla. Under 2014 använde vi 45 procent ekologiskt livsmedel, något som gör oss till femte bästa kommun i Sverige.

Hemsjukvård & Hälsocenter

Femte bästa kommunen på ekologiska inköp

1 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 4 M O TA L A K O M M U N

Innehåll

ÅRSREDOVISNING 2014

Text: Motala kommun

Grafisk form, repro och tryck: DanagårdLiTHO

Foto: Oscar Lüren, Mostphotos,

Petter Blomberg och Jens Lövgren

MOTALA KOMMUN

Besöksadress: Kommunhuset,

Drottninggatan 2

Postadress: 591 86 Motala

Telefon: 0141-22 50 00

Fax: 0141-558 69

E-post: [email protected]

Webbadress: www.motala.se

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2

Fakta om Motala kommun 4

Fem år i sammandrag 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse 6

RESULTATRÄKNING, KASSAFLÖDESANALYS, BALANSRÄKNING M M

Resultaträkning 20

Kassaflödesanalys 20

Balansräkning 21

Notförteckning 22

Redovisningsprinciper 25

Driftredovisning 29

Investeringsredovisning 30

Kommentarer investeringar 31

Miljöredovisning 35

Politiskt prioriterade områden 2011–2014 41

NÄMNDERNAS/STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSER

Kommunfullmäktiges beredningar 44

Personalnämnden 44

Revisionen 47

Valnämnden 47

Överförmyndaren 47

Kommunstyrelsen 48

Bildningsnämnden 53

Plan- och miljönämnden 59

Socialnämnden 62

Tekniska nämnden 68

Vatten- och avfallsnämnden 72

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Ekonomisk översikt 76

Sammanställd resultaträkning 79

Sammanställd finansieringsanalys 79

Sammanställd balansräkning 80

Notförteckning 81

Revisionsberättelse 83


Kommunstyrelsens ordförande har ordetDet är med glädje vi nu summerar det gångna året och blir förundrade över hur mycket som skett i den kommunala verk-samheten. Motala har tagit många steg framåt i skapandet av hållbar utveckling och tillväxt.

2014 visar tydligt att kommunens positiva utveckling fortsät-ter. Motala är attraktiv som bostadort. Fler och fler väljer att bosätta sig här. För tredje året i rad ökade antalet invånare. An-delen unga som väljer att läsa på universitet och högskola fort-sätter att öka. Antalet företag i kommunen har aldrig tidigare varit så många. Vi ser också att fler och fler kommer i arbete.

Med rätt kunskap och kompetens växer både människor och företag. Därför har vi fortsatt med riktade insatser för att få ner arbetslösheten bland unga. Nu ser vi att det ger resultat. Ar-betslösheten bland unga sjunker. Vi har erbjudit en mångfald av aktiviteter. Det handlar om ungdomsjobb, sommarjobb och mer pengar till vuxenutbildning. Vi använder också kommu-

nens upphandlingar som verktyg. Det kan innebära krav på att ta emot praktikanter, jobba med etisk handel eller stödja social integration. För att ytterliga stärka människors möjlig-heter att komma i arbete finns barnomsorg på obekväm ar-betstid. Generellt ökade antalet platser inom förskolan.

Tillsammans med näringslivet fortsätter det aktiva arbetet för att skapa bra företagsmiljö och förbättra den kommunala servi-cen till näringslivet. Resultatet blev ett handslag med närings- livet kring 20 punkter. Punkter som betades av under året. Återigen är det tydligt att samarbete och samverkan är meto-den som ger utveckling.

I Motala ska man kunna se fram emot att bli äldre. Äldre ska kunna känna samma trygghet, samvaro och tillgång till me-ningsfull sysselsättning som andra. Det är skälet till att vi ar-betar med devisen ”Hälsa och självständigt liv”. För att bidra till hälsa hos äldre har vi inrättat hälsocenter för seniorer där vi

Solidariskt Motala har under mandatperioden 2011-2014 varit i majoritet, detta kommer

även fortsätta efter valet 2014. Här representeras majoriteten av; övre raden från väns-

ter Anders Andersson (v), Marianne Walter (s), Mats Johannesson (mp), främre raden

från vänster Niclas Rudberg (s), Camilla Egberth (s), Roland Tergeland (s) och Annelie

Liljedahl (s).

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 4 M O TA L A K O M M U N 3 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 4 M O TA L A K O M M U N

CAMILLA EGBERTHKOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE

erbjuder träning och trivsel. Arbetet med att utveckla och för-stärka stödet till anhöriga har fortsatt.

Övertagandet av hemsjukvården innebär att vi nu erbjuder en mer sammanhållen vård och omsorg. Tillsammans med lands-tinget fortsätter arbetet för att utveckla vården av de som har demenssjukdomar.

Den tekniska utvecklingen gör det lättare att bo kvar i sin egen bostad. Under 2014 skapades en visningslägenhet där man som kan ta del av tekniken och se hur det kan fungera i det dagliga livet. I den fortsatta utvecklingen är det viktigt att vi både är aktiva och förutseende för att ta tillvara innovationer. Allt för att göra vardagen enklare och öka tillgängligheten. Det gäller i hög grad skapandet av boendeformer som möter de äldres behov och önskemål.

Barn- och ungdomsåren lägger grunden för ett gott liv. Med samordnade insatser ger kommunen våra barn och ungdomar bra förutsättningar att utvecklas på alla plan. Därför har vi fortsatt investera i att förbättra de ungas villkor. Här är fokus på ”En skola för alla” där uppgiften är att alla barn ska kunna nå sina kunskapsmål. Förutsättningar för detta skapas bland annat genom en bred kompetenshöjning av personalen.

Kommunen har också arbetat med en bättre samverkan mel-lan skola och socialtjänst. Detta ska bidra till att vi tidigt upp-täcker problem och ohälsa. Tidig upptäckt gör att vi snabbt kan sätta in stöd och hjälp. I detta arbete samverkar vi med närsjukvården för att utveckla verksamma metoder. Barn och ungdomar måste få större möjligheter att bestämma över sin situation. Därför har vi fortsatt bygga spontanidrottsplatser.

Dessa blir naturliga mötesplatser för såväl fritidsaktiviteter som för sociala möten som bidrar till sammanhållning och in-tegration. Kultur är också viktigt för barn och unga. Kultur-skolan utvecklas och har nu verksamhet i instrumental- och sångundervisning samt teater och dans.

Vårt viktiga mål för miljö- och klimatarbetet är att lämna över en bättre värld till nästa generation än den vi fick ansvar för. I det attraktiva Motala finns en mångfald av boende, företagan-de och besökande. Vi fortsätter bygget av ett ekologiskt, soci-alt och ekonomiskt hållbart Motala.

Den nya infrastrukturen med bron, ombygganden av resecen-trum och pendeltågstrafiken har avsevärt ökat våra möjlighe-ter att bli en klimatsmart kommun. Ett annat viktigt steg är insatserna för att ge innehåll till Motala Cykelstaden som syf-tar till att fler ska cykla och därmed minska utsläppen av växt-husgaser. Andra åtgärder för att minska miljöbelastningen är LED-lampor i gatubelysningen, att göra biogas av matrester via ”gröna påsen” och handlingsplan för friluftslivet. Detta är exempel på hur vi arbetar för det attraktiva och klimatsmarta Motala. Vi är inte där men har börjat resan. En resa som kom-mer att fortsätta.

2014 var också valår. Valet i september resulterade i att den rödgröna majoriteten fick fortsatt mandat att styra kommu-nen. Det innebär att vi kommer fortsätta det arbete som inled-des under de gångna fyra åren.

Den senaste fyra åren har visat vad vi kan åstadkomma till-sammans med öppenhet, stolthet och nyskapande. För det är tillsammans vi formar framtidens Motala. Det har gett oss ett bättre läge för Motala. Det tar vi nu tillvara i Framtidens Mot-ala där vi tillsammans med medborgare, näringsliv och orga-nisationer formulerat en utvecklingsplan för kommunen. Det engagemang som visats i arbetet med Framtidens Motala visar tydligt att det finns ett stort intresse att vara med och forma framtiden. Nu ska vi fortsätta på den inslagna vägen för att åren som kommer ska bli lika framgångsrika.

Ni är många som har bidragit till ännu ett framgångsrikt år. Återigen har vi visat att när vi alla har samma mål med led-stjärnan samarbete och samverkan, då kommer vi långt.

Därför skickar jag ett varmt TACK till er alla som bidragit till vår framgång.

Camilla EgberthKommunstyrelsens ordförande


Fakta om Motala kommun

TABELL 1: KOMMUNFULLMÄKTIGEVALET 2014

ANTAL ANTAL RÖSTER % MANDAT

Centerpartiet 1 539 6 3

Folkpartiet liberalerna 1 815 7 4

Feministiskt initiativ 47 0 0

Kristdemokraterna 844 3 2

Miljöpartiet de gröna 1 529 5 3

Moderaterna 5 665 20 12

Socialdemokraterna 11 712 42 23

Sverigedemokraterna 2 935 10 6

Vänsterpartiet 1 534 5 4

Övriga partier 455 2 0

Totalt 28 075 100 57

Ogiltiga röster 439 -

Valdeltagande 28 514 85 -

Källa: Valmyndigheten

Majoriteten i kommunfullmäktige består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet

och Miljöpartiet de gröna med sammanlagt 30 mandat.

TABELL 4: FOLKMÄNGD EFTER ÅLDER

Ålder 2012 % 2013 % 2014 %

0- 6 3 172 8 3 201 7 3 219 8

7-15 3 995 9 4 090 10 4 271 10

16-18 1 630 4 1 516 4 1 406 3

19-64 24 099 58 24 207 57 24 278 57

65- 8 971 21 9 173 22 9 382 22

Summa 41 867 100 42 187 100 42 556 100

Källa: SCB

TABELL 5: BEFOLKNINGENS UTBILDNINGSNIVÅ,

PROCENTUELL FÖRDELNING

Befolkning 20-64 år 2012 2013 2014

Förgymnasial 18 17 17

Gymnasial 56 56 56

Eftergymnasial 25 26 26

Uppgift saknas 1 1 1

Totalt, % 100 100 100

Antal totalt 23 662 23 545 23 479

Källa: SCB

TABELL 2: FOLKMÄNGD 31 DECEMBER

2012 2013 2014

Män 20 982 21 213 21 415

Kvinnor 20 885 20 974 21 141

Totalt 41 867 42 187 42 556

Källa: SCB

TABELL 3: BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR

2012 2013 2014

Födda 426 408 435

Döda 464 454 442

Födelsenetto -38 -46 -7

Inflyttade totalt 1 670 1 917 1 971

varav immigranter 226 332 397

Utflyttade totalt 1 593 1 555 1 596

varav emigranter 117 94 88

Flyttningsnetto 77 362 375

Justeringar 0 4 1

Folkökning 39 320 369

Folkmängd totalt 41 867 42 187 42 556

Källa: SCB

TABELL 6: FÖRVÄRVSARBETANDE MED ARBETSPLATS I KOMMUNEN 2013

Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning)Näringsgren Antal %

Jordbruk, skogsbruk och fiske 501 3

Tillverkning och utvinning 2 152 14

Energi och miljö 208 1

Byggverksamhet 1 093 7

Handel 1 741 12

Transport 512 4

Hotell och restauranger 483 3

Information och kommunikation 177 1

Kreditinstitut och försäkringsbolag 100 1

Fastighetsverksamhet 326 2

Företagstjänster 1 260 8

Civila myndigheter och försvaret 626 4

Utbildning 1 803 12

Vård och omsorg 3 595 23

Personliga och kulturella tjänster 660 4

Okänd bransch 174 1

Totalt 15 411 100

Källa: SCB


Fem år i sammandrag

Fem år i sammandrag 2010 2011 2012 2013 2014

1 Verksamhetens nettokostnad, mkr 1 851,6 1 880,3 1 856,3 1 933,6 2 073,8

2 Resultat före extraordinära poster, mkr 43,4 55,0 76,8 61,8 -9,2

3 Årets resultat, mkr 43,4 55,0 76,8 61,8 -9,2

4 Nettokostnadsutveckling, % 3,6 1,6 -1,3 4,1 7,3

5 Utveckling skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 4,2 2,4 -0,3 3,3 3,2

6 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 97,6 96,7 95,8 96,6 100,4

7 Resultat 2 andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 2,3 2,8 4,0 3,1 -0,4

8 Årets resultats andel av eget kapital, % 4,5 5,4 7,0 5,4 -0,8

9 Finansnetto, mkr -3,0 -8,7 -4,4 -6,2 -1,1

10 Soliditet, % 52,1 53,6 55,3 54,3 54,4

11 Kassa och bank (exkl checkkredit.), mkr 48,6 37,6 11,6 26,3 -25,0

12 Balanslikviditet, % 48,9 53,1 40,5 50,2 53,2

13 Eget kapital, mkr 957,2 1 013,9 1 091,3 1 147,8 1 138,6

14 Eget kapital per invånare, kr 22 815 24 240 26 066 27 207 26 754

15 Långfristiga skulder, (exkl checkkredit), mkr 220,2 289,4 280,8 364,7 330,0

därav anläggningslån, mkr 135,1 215,1 215,0 301,4 303,2

16 Bruttoinvesteringar, mkr 141,0 196,4 234,9 138,6 195,4

17 Nettoinvesteringar, mkr 116,7 170,7 216,8 118,5 188,1

18 Personalkostnader, mkr 1 482,1 1 476,9 1 506,8 1 511,6 1 637,2

19 Skattesats kr/skattekrona 31,25 31,25 31,25 31,25 31,90

därav Motala kommun 21,40 21,40 20,98 20,98 21,23

därav Landstinget 9,85 9,85 10,27 10,27 10,67

20 Antal invånare i Motala kommun 41 955 41 828 41 867 42 187 42 556

därav förändring antal invånare/år 112 -127 39 320 369

Intäkts- och kostnadsstruktur för driftredovisningen

FÖRDELNING AV INTÄKTER PÅ SLAG. TOTALT 2 605 296 TKR. FÖRDELNING AV KOSTNADER PÅ SLAG. TOTALT 2 614 487 TKR.

Övriga tjänster 2 %

Lokaler, bränsle, energi, vatten 5 %

Material 5 %

Avskrivningar 4 %

Övriga kostnader 7 %

Löner och sociala avgifter 59 %

Köp av huvudverksamhet 11 %

Pensionskostnader 4 %

Lämnade bidrag 3 %

Skatteintäkter 60 %

Kommunalekonomisk utjämning 19 %

Bidrag 7 %

Taxor och avgifter 7 %

Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 3 %

Hyror och arrenden 2 %

Försäljningsintäkter 2 %

Förändrade redovisningsprinciper under 2014 avseende avsättningar och checkkredit har inneburit att vissa nyckeltal omräknats 2010–2013 för att får jämförbarhet.


FörvaltningsberättelseOmvärldsanalysSAMHÄLLSEKONOMIN

(FRÅN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING)

Samtidig som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring tre procent är tillväxten i euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten backat tillbaka till mer normala nivåer. I åtskilliga andra länder verkar däremot arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. I euroområ-det som helhet ligger arbetslösheten för närvarande strax under tolv procent. Det kan jämföras före finanskrisen då arbetslös-heten var ungefär 7,5 procent. Euroområdet lider av alltför låg inhemsk efterfrågan och offentlig konsumtion växer bara mar-ginellt, privat konsumtion med under en procent och trots tillgång till kapital och låga räntor växer investeringarna med bara drygt en procent.

Den osäkerhet som råder om det ekonomiska läget och den framtidstro som verkar saknas håller inte bara tillbaka hushål-lens konsumtion utan även företagens investeringsvilja, detta trots den mycket expansiva penningpolitiken. Stora skillnader i återhämtningstakt betyder också att ränteutvecklingen kom-mer att gå i otakt i USA respektive euroområdet. Den globala inflationen är låg. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar. Men den låga inflationen är inte enbart konjunkturell. Under de senaste decennierna har inflationen gradvis mattats delvis som en följd av avregleringar och ökad konkurrens.

Efter en stark avslutning på fjolåret utvecklades svensk eko-nomi under 2014 förhållandevis svagt. Det främsta skälet var en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fort-satt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP beräknas under 2014 växa med 1,9 procent. År 2015 ser förutsättning-arna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökning-en av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring åtta procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunder-laget relativt snabbt, med över två procent nästa år och om-kring 1,5 procent därefter. Underskottet i den offentliga sek-torns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent 2018.

KOMMUNERNAS EKONOMI

(FRÅN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING)

Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med ett genomsnittligt resultat som motsvarar 2,7 procent av skatter och generella statsbidrag, ett mått som

brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekono-misk hushållning för kommunerna. Det sammanlagda resultatet för kommunerna uppgick till 15,7 miljarder kronor 2013 och översteg därmed med råge vad som brukar definie-ras som god ekonomisk hushållning.

Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli fem miljarder kronor år 2014. Försämringen beror till största del på återbetalningen från AFA 2013 på cirka åtta miljarder. Resul-tatnivån har varit god under de senare åren, men förklaras till stor del av tillfälliga poster som återbetalning från AFA för-säkring och rejäla tillskott i form av tillfälligt konjunkturstöd. Trots goda förutsättningar och goda resultat för kommunerna sammantaget brottas ändå en del kommuner med negativa re-sultat. De senaste fyra åren har i genomsnitt 25 kommuner le-gat under nollstrecket. På motsvarande sätt har 160 kommu-ner haft ett resultat som överstiger två procent av skatter och bidrag. Variationen är således stor i kommunsverige.

För 2015 kommer resultatet dämpas ytterligare något. SKL bedömer därför att många kommuner kommer att ha små mar-ginaler både 2014 och 2015. Skatteunderlaget förväntas öka med 3,3 procent 2014. Låga prisökningar har medfört att den reala intäktsökningen blvit relativt stark. År 2015 väntas det underliggande skatteunderlaget öka starkt (4,8 procent), men inga generella statliga tillskott tillkommer, vilket innebär att in- täktsförstärkningen från skatter och generella bidrag dämpas. De specialdestinerade statsbidragen beräknas däremot öka rejält år 2015 främst till följd av satsningar på grundskolan, men även inom förskolan.

Kommunernas kostnader ökade 2014 med vad som följer av ökade demografiska behov och historisk trendmässig utveck-ling. De demografiska behoven växlas upp jämfört med genomsnittet de senaste tio åren och uppgår 2015 till 0,9 procent. År 2014 ökade både kostnader och statsbidrag för asyl- och flyk-tingmottagning till följd av ökad tillströmning.

Investeringarna i kommunkoncernerna fortsätter att öka, även om ökningstakten avtog 2013. Under 2013 ökade investe-ringarna med 2,1 procent till 92,4 miljarder kronor. Under perioden 2007–2013 har investeringarna ökat med i genom-snitt 2,8 procent per år. Ökningstakten har varit något större i kommunerna än i de kommunala bolagen.

MOTALA KOMMUN

Under 2013 ökade kommunens befolkning med 320 personer och uppgick vid årsskiftet till 42 187 personer. Ökningen var den största i kommunen på 20 år. Även under 2014 ökade kommunens befolkning kraftigt, nu med 369 personer och uppgick till 42 556 personer vid årsskiftet. Flyttningsnettot


blev positivt på 375 personer (362 personer 2013). Under året föddes 435 barn vilket var 27 fler barn än 2013. Under året avled 442 personer (454 personer 2013) och det gav ett posi-tivt födelsenetto på 8 personer (-46 personer 2013).

Det är viktigt att göra kommunen attraktiv att leva och bo i. En viktig förutsättning för en positiv befolkningsutveckling är att inte arbetslösheten ökar. Det kan på senare tid ses en viss ljusning och sysselsättningen är stabil, dock är ungdomsarbets- löshet fortfarande hög. Under 2013 startades arbetet med att sätta fokus på de viktigaste åtgärderna som det lokala närings-livet efterfrågar. Under namnet ”Mötesplats Motala” gick ett 50-tal politiker och tjänstemän i Motala kommun ut till lokala företag och ställde ett antal frågor. Svaren på frågorna sam-manställdes och utifrån dessa identifierades 20 förbättrings-punkter för en stärkt företagsmiljö. Dessa punkter har varit med i kommunens verksamhetsplanering 2014.

Under 2013 och 2014 har Tillväxt Motala AB arbetat hårt med att utveckla Motalas platsvarumärke - Östergötlands sjöstad, något som har gett mycket goda resultat. Med en rekordstor befolkningsökning i ryggen är det naturliga nästa steget att också stärka Motalas attraktionskraft för företag. Under våren ringde därför Tillväxt Motala AB personligen över 450 indu-striföretag, lokaliserade utanför länet. Inriktningen var företag som söker nya marknader att utvecklas på.

Under våren 2012 blev kommunen beviljat medel från till-växtverket med två miljoner kronor. Detta tillsammans med Östsams bidrag med en miljon kronor och kommunens lika stora insats påbörjades ett arbete med utveck lingen av Motala. Under hösten 2014 antogs Stadsvision Motala av fullmäktige efter ett omfattande tvåårigt projektarbete i kommunledning-en. Syftet är att utveckla Motala stads attraktivitet för att skapa tillväxt och utveckling. En utvecklingsplan för Motala har ta-gits fram och ett utkast till motsvarande dokument för lands-bygden är pågående.

Väl fungerande kommunikationer är viktiga för miljön och trafiksäkerheten liksom för att vara en attraktiv boende- och etableringsort. Det är därför glädjande att två stora infrastruk-tur projekt har slutförts, BanaVäg projektet Motala-Mjölby.

Kommunens totala borgensförbindelser 2014-12-31 uppgick till 666 miljoner kronor vilket är en minskning jämfört med 2013 med 57 miljoner kronor. Med anledning av ny lagstift-ning fattades det beslut under 2011 om en ny modell för prissättning av borgens avgifter. Under 2004 träffades rekon- struktions avtal med tre bostads rätts föreningar som kommunen är borgenär för. Avtalen innebär att kommunen garante-rar underskottstäckning i föreningarna om de höjer intäkterna och minskar sina kostnader för att sedan börja amortera de lån som kommunen borgar för. Riskerna i dessa avtal är beroende av räntenivåerna vilka för tillfället har ett gynnsamt läge. Un-der 2015 kan det vara aktuellt att avsluta dessa avtal.

Motala kommun har i november 2005 ingått en solida-risk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sve-rige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner som är medlemmar i Kommuninvest har ingått lika lydande bor-gensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommunin-vest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reg-lerar fördelningen av ansvaret mellan medlems kommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgens-förbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem-skommun lånat av Kommun invest i Sverige AB, dels i för-hållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Motala kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgens förbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala för- pliktelserna uppgick till 849 875 521 kronor (0,28 pro cent) och andelen av de totala tillgångarna upp gick till 827 390 191 kronor (0,28 pro cent).

Motala kommun har totalt avsatt 17 miljoner kronor för framtida kostnader som gäller sluttäckningen av den gamla deponin vid Tuddarps avfallsanläggning. De avsatta medlen beräknas täcka kostnaderna. Terrasserings- och sluttäck nings-arbeten påbörjades under 2009 med massor från dubbelspårs-utbyggnaden. De närmaste åren ska sättningar mätas innan tät- och skyddsskikt läggs på.

Enligt reglementet för internkontroll i kommunen ska varje nämnd/styrelsen utforma den egna interna kontrollen utifrån sina behov och förutsättningar. Kommunstyrelsen ska med ut-gångspunkt från nämnders/styrelsens uppföljningsrapporter utvärde ra kommunens övergripande system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs besluta om sådana. I in-ternkontrollplanen för 2014 fanns även gemensamma gransk-ningspunkter inom ekonomiområdet. Kommunstyrelsen ut- värderar i april 2015 kommunens intern kontroll för 2014.


Politiska prioriteringarI det Lokala utvecklingsprogrammet (LUP) anges de politis-ka prioriteringarna för perioden 2011-2014. LUP är fastställt av kommun fullmäktige och utgör grunden för den politiska styrningen av kommunens verksamhet. Kommunens gemen-samma vision ska genomföras genom att prioriteringar sker inom fyra politiska områden. I årsredovisningen 2014 finns ett särskilt avsnitt avseende uppföljning av de politiska prio-riteringarna.

MåluppfyllelseKommunen ska enligt kommunallagen använda målstyrning som metod för att leda verksamhet och ekonomi. Målen som fastställs ska syfta till att säkerställa det som lagen kallar ”god ekonomisk hushållning”. En god ekonomisk hushållning har en vidare innebörd än att ekonomin är i balans. Kommu nens verksamhet ska dessutom vara ändamålsenlig och effektiv. Kommunen ska sträva efter att göra ”rätt saker” utifrån kun-ders och medborga res behov och önskemål samt upprätt hålla en hög kvalitet i förhållande till förbrukade resurser.

För att politiken ska bli verklighet och för att Motala ska skapa största möjliga nytta för sina medborgare arbetar kommunen sedan 2010 med ett gemensamt ledningssystem (LedMot). Det innebär regler, riktlinjer och verktyg för ledning och styr-ning av den kommunala organisationen. Ledningssyste met vi-sar vägen för hur de olika verksamheterna inom kommunen gemensamt arbetar med vision, prioriteringar och mål. Men också hur samverkan med näringsliv, organisa tioner och an-dra offentliga myndigheter ska formas för att främja Motalas utveckling. I det Lokala utvecklingsprogrammet (LUP) finns visionen och de politiska prioriteringar som gäller för man-datperioden. Prioriteringarna i LUP bygger på den politiska majoritetens val program. Det är den politik som majoriteten valt ska genomföras. Kommunstyrelsen och nämnderna an-svarar för att genomföra LUP genom mål och verk samhets-planer som leder mot att uppfylla visionen och de politiska prioriteringarna.

Ut ifrån visionen har kommunfullmäktige beslu tat om inriktnings mål. En del av dessa är ge men samma och gäller för alla nämnder och styrelsen, andra är specifika för en nämnds eller styrelsens verksamhet. Resultatmålen är en konkretise-ring av inrikt nings målen och anger en mätbar nivå som ska uppnås. Mätningen ska ske genom att ett eller flera nyckel-tal kopplas till målet. Verksamhetsplanen är en plan för årets verk sam het där det anges hur förvaltningen ska uppfylla sitt uppdrag utifrån de politiska målen. I årsredovisningen har graden av måluppfyllelse för varje inriktningsmål bedömts utifrån målupp fyllelsen för de resultatmål som är kopplade till inriktningsmålet. Inriktningsmålet får samma bedömning som en majoritet av resul tat målen. Varje resultatmål har följts

upp genom att utfallet för samtliga nyckeltal redovisas och jämförs med den fastställda målnivån för 2014.

Resultatmålet har fått en grön markering om en majoritet av nyckeltalen uppfyller den fastställ da målnivån för det aktu-ella året. I annat fall får resultatmålet en röd markering. Om mätning inte har genomförts per 2014-12-31 och en tidigare mätning mot den aktuella målnivån är gjord så kvarstår mar-keringen till dess en ny mätning görs. Om mätning inte kan genomföras per 2014-12-31 och en tidigare mätning mot den aktuella målnivån inte är gjord, utgår nyckeltalet från bedöm-ningen av resultatmålet.

Detta leder fram till att varje resultatmål och inriktningsmål fått någon av följande markering:

MÅLNIVÅN ÄR UPPNÅDD 2014-12-31

MÅLNIVÅN ÄR EJ UPPNÅDD 2014-12-31

MÅLET ÄR EJ BEDÖMT 2014-12-31

Måluppfyllelsen i verksamheten redovisas i nämndernas/sty-relsens redovisningar längre fram i detta dokument. De ge-mensamma målen redovisas under kommunstyrelsen. Upp-följningen av förvaltningarnas verksamhetsplaner redovisas till respektive nämnd/styrelsen och följer inte med i redo visningen till kommunstyrelsen och kommun fullmäktige.

Ekonomisk översiktDet finns en medvetenhet i kommunen om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökande pensions utbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens ekonomi i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten också blir styrande i praktiken. För nionde året i rad var det 2013 glädjande att konsta tera att kommunen i sin helhet var i ekonomisk balans. Budge-terat överskott år 2014 uppgick till 2,3 miljoner kronor. Or-saken till storleken på detta budgeterade överskottet hade sin bakgrund i de goda ekonomiska resultaten på senare år. Årets resultat blev -9,2 miljoner kronor och därmed blev det en ne-gativ budgetavvikelse på 11,5 miljoner kronor. Nämnder-nas/styrelsens skattefinansierade verksamhet visade en negativ budgetavvikelse på 12 miljoner kronor. Mer om nämnder-nas och styrelsens resultat finns under avsnitten för respektive nämnd och styrelsen. I budgeten ingick en intäkt avseende återbetalning från AFA försäkring på tio miljoner kronor. Nå-gon sådan intäkt fick inte kommunen vilket således innebar en negativ budgetavvikelse. Den kommunalekonomiska ut-jämningen redovisade en positiv budgetavvikelse på tio miljo-


ner kronor med anledning av den stora befolkningsökningen under 2013. Det finansiella perspektivet i ”god ekonomisk hushållning” tar sikte på kom munens finansiella ställning och dess utveck ling. Därigenom anges de finansiella förutsättningarna eller ramar-na för den verksamhet som kommunen bedriver. Kommuner-na ska ha en tydlig ambitionsnivå i form av mål för den egna finansiella utveck lingen och ställningen. Formuleringarna av målen måste utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Varje enskild kommun får därefter anpassa målen till sina egna förhållanden och omstän-digheter.

Kommunens ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Det gäller att hushålla i tiden och över tiden. Grunden för hur kommunen hanterar sin ekonomi är sund hushållning med de resurser som förvaltas på medbor-garnas uppdrag. De styrande principerna handlar om rättvis fördelning över tid och mellan generationer samt god fram-förhållning. Kommunen måste ha beredskap för att de ekono-miska förutsättningarna snabbt kan ändras.

Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande ser-vicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande genera-tion utan att behöva uttaxera en högre skatt. En annan viktig del i den finansiella mål sättningen är skuldsättningen på kort och lång sikt. En god ekonomistyrning på alla nivåer är en för-utsättning för att bedriva en bra verksamhet. För att uppnå en god ekonomistyrning krävs att ekonomin, som är ett medel för att nå målen, är integrerad med verksamheten och verk-samhetsstyrningen. Det måste finnas tydliga samband mellan mål, resultat, resursåtgång och de aktiviteter som genomförs.

Från och med 2011 har de tidigare finansiella målen ersatts med det gemensamma mål området Ekonomi och redovisas under avsnittet kommunstyrelsen.

Nedan följer en ekonomisk översikt.

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Verksamhetens nettokostnader visar hur stor del av kommu-nens löpande verksamhet som måste finansieras. De utgör skillnaden mellan kost nader (inklusive avskrivningar) och in-täkter i kommunens driftverksamhet.

Verk sam hetens nettokostnader uppgick till 2 073,8 miljo-ner kronor 2014 vilket är en ökning med cirka 140 miljo-ner kronor (7,3 procent) jämfört med 2013. Verksamhetens nettokostnads andel av skatteintäkterna och kommunal ekono-misk utjämning uppgick till 100,4 procent, vilket är en ök-ning med 3,8 procentenheter jämfört med 2013.

NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER

OCH KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING | %

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER I RELATION

TILL SKATTEINTÄKTER OCH KOMMUNALEKONOMISK

UTJÄMNING

Balanskravet är ett minimikrav på resultatet, men för att få en ekonomisk balans förutsätts ett större sammantaget överskott. Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven av god ekonomisk hushållning. Nivån behövs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet och som en buffert för oförutsedda händelser. Både på kostnads- och intäktssidan kan förutsättningarna snabbt förändras och det tar tid för kommunen att ställa om sin verk-samhet. Vidare ska överskottet delfinansiera de behov som kommunen har för investeringar och långsiktiga åtaganden.

Resultatet före extraordinära poster redovisar de medel som blir över eller saknas när den löpande verksamheten är betald. Finansiella poster i form av skatteintäkter, kommunalekono-misk utjämning samt finansiella kost nader och intäkter till-kommer i detta resultat. Utfallet 2014 blev -0,4 procent. Om ett snitt räknas på mandatperioden 2011-2014 är resultatni-vån 2,3 procent. Om jämförelsestörande poster (återbetalning AFA-försäkring) skulle exkluderas från resultatet är resultatni-vån 1,3 procent.

94

95

96

97

98

2010 2011 2012 2013 2014

99

100

101

1 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 4 M O TA L A K O M M U N

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER I RELATION TILL

SKATTEINTÄKTER OCH KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING | PROCENT

ÅRETS RESULTAT, FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL

Efter de extraordinära posterna kan årets resul tat utläsas. Det egna kapitalet är den del av tillgångarna som kommunen be-talat med egna me del, det vill säga förmögenheten. Kommu-nens eget kapital minskade under 2014 med 9,2 miljoner kro-nor och uppgick till 1 138,6 miljoner kronor på balansdagen. Under 2014 har en omklassificering genomförts genom att poster som tidigare redovisats under eget kapital nu redovisas under avsättningar.

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL | MKR

INVESTERINGAR

Det gemensamma resultatmålet avseende inves teringar är ”Kommunens investeringar i den skatte finansierade verk-samheten ska över tid finansieras med egna medel”. Det ekonomiska utrymmet för att själv finansiera investeringarna består dels av årets resultat och dels av de avskriv ningar som belastar resultatet respektive år. Målnivån ska ses över tid (2011-2014). Enligt beslut i kommunfullmäktige ska inves-teringarna i Bana-väg projektet inte vara med i utvärderingen av målet. Nettoinvesteringarna i den skattefinansierade verk-samheten i bokslutet 2014 är 159,6 miljoner kronor. Årets resultat i den skattefinansierade verksamheten uppgår till -9,2 miljoner kronor och avskrivningarna uppgår till 93,5 miljoner kronor vilket innebär ett investeringsutrymme på 84,3 miljoner kronor. För det enskilda året 2014 är självfinan-sieringsgraden därmed 53 procent. Självfinansieringsgraden för 2011-2014 är 99,6 procent då utrymmet totalt varit 528

miljoner kronor och nettoinvesteringarna uppgått till 530 miljoner kronor.

INVESTERINGSUTGIFTER OCH INVESTERINGSINKOMSTER | MKR

För att inte låneskulden ska öka, är det ange läget att inves-teringsnivån anpassas till kommunens ekonomiska förutsätt-ningar. En alltför stor låneskuld gör att räntekostnaderna tar för stor del av de tillgängliga resurserna och ”tränger undan” annan verksamhet.

FINANSNETTO

Finansnettot består av skillnaden mellan intäkts- och kost-nadsräntor. Årets finansnetto är negativ och uppgår till 1,1 miljoner kronor, en förbättring med 5,1 miljoner kronor jäm-fört med 2013.

FINANSNETTO

SOLIDITET

Soliditeten är ett mått som används för att mäta kommunens ekonomiska styrka i ett långsiktigt perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Eget kapital i balansräkningen kan således be-skrivas som en historisk framskrivning av resultaträkningens

3

6

9

12

15

2010 2011 2012 2013 2014

Kostnader Intäkter

Investeringsutgifter Investeringsinkomster

2010 2011 2012 2013 20140

50

100

150

200

250

2010 2011 2012 2013 2014

0

1

2

3

4

5

-1

2010 2011 2012 2013 2014

0

20

40

60

80

100

-20

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 4 M O TA L A K O M M U N 1 1 1 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 4 M O TA L A K O M M U N

utveckling. Det är ett negativt tecken för ekonomin om so-liditeten successivt försämras. En ökning av soliditeten kan uppnås med en förbättrad resultat utveckling och genom att nettoinves teringsnivån bättre harmoniserar med egna tillförda medel.

Trots ett positivt årets resultat under 2013 och en hög grad av självfinansiering av investe ringar minskade soliditeten mel-lan 2012 och 2013. Orsaken till detta var upptagandet av lån till det kommunala bolaget Sjöstaden Motala Fastighetsut-veckling AB som tidigare ägdes av Bostadsstiftelsen Platen. Orsaken till att soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen av-seen de pensioner minskade under 2013 var en sänkning av diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsskulden. För 2014 är soliditeten oförändrad exklusive ansvarsförbindelsen. En ökning skedde inklusive ansvarsförbindelsen på grund av att ansvarsförbindelsen sjönk med 44 miljoner kronor. Under 2014 har en omklassificering genomförts genom att poster som tidigare redovisats under eget kapital nu redovisas under avsättningar. De historiska värdena i soliditeten har justerats för att få jämförbarhet.

SOLIDITET | %

(EXKLUSIVE ANSVARSFÖRBINDELSEN AVSEENDE PENSIONER)

SOLIDITET | %

(INKLUSIVE ANSVARSFÖRBINDELSEN AVSEENDE PENSIONER)

RÖRELSEKAPITAL

Rörelsekapitalet, som består av omsättnings tillgångar minus kortfristiga skulder, kan sägas vara ett mått på den ekonomiska styrkan på kort sikt. Det är viktigt att skapa ett positivt rö-relsekapital för att få en bra handlings beredskap inför framti-den. Det sker bäst genom ett starkt resultat som bland annat möjlig gör en högre grad av självfinansiering av investeringar.

Orsaken till försämringen är framförallt en minskning av lik-vida medel, minskning av kortfristiga fordringar samt ökning av kortfristiga skulder.

RÖRELSEKAPITAL OCH LIKVIDA MEDEL

LÅNESKULD

Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 304 miljoner kronor (exklusive beviljad checkkredit). Låne-skulden är därmed i stort sett oförändrad. I låneskulden in-går från och med 2007 finansiella leasingavtal. Orsaken till att låneskulden ökade under 2013 är att ett lån togs upp för det nya kommunala bolaget Sjöstaden Motala Fastighetsutveck-ling AB. Kommunen har därmed också en långfristig fordran på motsvarande belopp på bolaget. För att kunna minska låne-skulden måste investeringar i den skattefinansierade verksam-heten finansieras med egna medel.

LÅNESKULD

BALANSKRAVET

Enligt lagstiftningen ska underskott för ett en skilt år återstäl-las inom tre år. Det sker genom ett motsvarande överskott i respektive års balanskravsutredning. Om det finns synner liga skäl kan fullmäktige besluta att inte reglera hela underskottet ett visst år. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regle-ringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

2010 2011 2012 2013 2014

Rörelsekapital

Likvida medel

-350

-300

-250

-200

-150

-100

-50

0

50

2010 2011 2012 2013 2014

0

50

100

150

200

250

300

350

2010 2011 2012 2013 2014

50

52

54

56

58

60


Avstäm ningen mot det lagreglerade balans kravet visar att kommunens justerade resultat inte uppfyller balans kravet. Balanskravsutredningen (nedan) visar ett justerat resultat på -9,0 miljoner kronor.

AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET 2014 | MKR

Årets resultat -9,2

Realisationsvinster -0,4

Nedskrivning +0,6

Årets balanskravsresultat -9,0

Årets resultat har justerats med realisationsvinster på sålda anläggnings tillgångar på totalt 400 tusen kronor. Det är två fastigheter samt bilar som sålts. En nedskrivning/utrangering har genomförts på 600 tusen kronor avseende förstudie på ett LSS-boende. Den taxefinansierade verksamheten inom kom-munen, vatten och avfall, ska inte finan sieras av skatteintäkter. Över- respektive under skott inom verksamheten avsätts eller disponeras av det egna kapitalet före årets resultat och påverkar således inte balanskravs utredningen. Verksamheten bokförs som en skuld/fordran till taxekollektivet.

Personalredovisning

Kommunens personalarbete vilar på det personalpolitiska program som togs fram under hösten 2013. Programmet lyfter fram sex området vilka är medarbetarskap och ledarskap, kompetens, hälsa och arbetsmiljö, arbetstider, jämställdhet och mångfald samt lön.

INRIKTNINGS- OCH RESULTATMÅL

Det gemensamma inriktningsmålet för målområdet medarb-etare är att ”Motala kommun ska erbjuda en hälsofrämjande arbetsplats där medarbetarnas kompetens, kreativitet och engagemang tas tillvara”. Kopplat till detta gemensamma inriktningsmål finns ett antal resultatmål som årligen ska följas upp. Nedan redovisas insatser som är kopplade till respektive resultatmål.

LEDARSKAP, DELAKTIGHET OCH KOMPETENS

Ett av resultatmålen är att ”Medarbetarna ska uppleva ett stödjande ledarskap, delaktighet i verksamheten samt att deras kompetens tas tillvara”. Målet följs upp genom indextal kopplat till områdena ledarskap, delaktighet, kompetens och nöjd medarbetarindex i medarbetarundersökningen. På grund av byte av leverantör är dessa områden inte helt jämförbara då frågorna inom områdena inte är exakt samma. Målet går därför inte att utvärdera.

Svarsfrekvensen i medarbetarenkäten blev betydligt högre än tidigare år, 81 procent jämfört med 69 procent år 2012. Det övergripande resultatet för kommunen är också väldigt bra. Värdet för prestationsnivån, ett värde som mäter vilka förutsättningar våra medarbetare har, visar att förutsättningarna i kommunen är bra. En hög prestationsnivå ökar arbetsglädjen,

ork och motivation varpå det kan utföras ett mer produktivt och kvalitativt arbete. En positiv upplevelse av arbetssituationen ökar även Motala kommuns attraktivitet som arbetsplats vilket ökar stoltheten och engagemanget i organisationen. Detta innebär i sin tur att verksamhetsresultatet påverkas positivt över tid.

Resultatet visar även på förbättringsområden så som målkvali- tet, delaktighet och ledarskap. Det är viktigt att målen som sätts upp är tydligare, mer realistiska, påverkningsbara och utvärderingsbara än i dagsläget. Om det är möjligt bör målen brytas ner på ett bättre sätt. På så sätt ökar delaktigheten och tydligheten för den enskilda medarbetaren. Det är av stor vikt att det inte sätts för många eller för höga mål som medarbetarna inte har möjlighet att uppfylla inom utsatt tid.

Enkäten innehöll också de frågor SKL tagit fram, HME (Hållbart MedarbetarEngagemang). HME består av 9 frågor indelad i tre områden som ger varsitt indextal mellan 0-100. Dessa värden kan jämföras med andra kommuner. I tabellen nedan kan utläsas en förbättring jämfört med resultatet från 2012.

OMRÅDE 2014 2012

Ledarskap 77 73

Motivation 79 78

Styrning 78 75

Totalt 78 75

Totalt andra kommuner 79 78

Vid en jämförelse av snittet på det totala värdet hos de kommuner som gjort enkäten 2014 och 2012 ligger kommunen strax under båda åren, dock mindre i år än 2012.

Nytt personalpolitiskt program antogs av kommunfullmäktige i oktober 2013 och 2014 har ägnats åt implementering av detta. En populärversion togs fram samt även ett stödmaterial som cheferna skulle kunna använda i samband med diskus-sioner på arbetsplatsträffar. En stor del av ledardagen under våren användes också till information och diskussion av det personalpolitiska programmet. Förverkligande av det personal-politiska programmet är avgörande för att kommunen ska klara den framtida kompetensförsörjningen.

Under 2014 förmedlades 630 annonser i Offentliga Jobb varav 400 annonser avsåg annonsering inom bildningsförvalt-ningen. Socialförvaltningens semestervikarieannonser är dock inte medräknade i denna siffra. Antal tjänster är betydligt fler, eftersom vissa annonser innehöll mer än en ledig befattning. Fördelningen mellan tillsvidaretjänster och tjänster med tids- begränsade anställning är jämn, med liten övervikt för tids- begränsade tjänster. Detta kan jämföras mot det som framkom i den tidigare framtagna personalbehovsprognosen som visade på ett rekryteringsbehov på 310-380 medarbetare per år i gen-omsnitt fram till 2021. Till de förmedlade annonserna inkom sammanlagt drygt 14 000 ansökningar.


Bemanningsprojektet, som påbörjades hösten 2012, har fortsatt arbetet med att skapa en kostnadseffektiv, enhetlig och gemensam bemanningshantering med rätt kompetens. Projektet har under året arbetat vidare med att ta fram förslag på lös-ning samt implementera nya bemanningscentrum. Under våren anordnades ett seminarium om bemanningsfrågor för politiker och tjänstemannaledning. Projektet har under hösten arbetat med implementering tillsammans med ledningen för det nya bemanningscentrum. Bemanningscentrum startar sin verksamhet i januari 2015.

Vinnova beviljade under våren cirka 2,5 miljoner kronor för implementering av det innovationssystem kommunstyrelsen beslutat om. Hösten har främst ägnats till förankring av implementeringsprojektets syfte, mål och innehåll. Vecka 45 anordnades innovationsveckan för femte året i rad och är den vecka där det samlas innovationskraft som finns i regionen. Under året höll projektet ett seminarium med temat ”Motala - pilotkommun för innovationsarbete” där bland annat tre goda medarbetarexempel på innovativa arbetssätt lyftes. Ett exempel röstades fram av medarbetarna till vinnare av det nyinstiftade priset ”Årets medarbetarinnovation 2014” som delades ut under Motalagalan.

Under 2013 tydliggjordes förväntningarna på chefer och under 2014 har arbete pågått för att skapa förutsättningar för cheferna. En viktig del i detta är att en chef inte har för många medarbetare. I syfte att minska antalet underställda begärde personalnämnden in handlingsplaner från de förvaltningar som har chefer med fler än 40 medarbetare. Kontinuerlig kompetensutveckling för chefer är också viktigt för att skapa bra förutsättningar. Ledarutvecklingsprogrammet har, förutom interna blockutbildningar i syfte att stärka arbetsgivarrollen, bestått av tre utbildningar i syfte att stärka ledarrollen.

På uppdrag av personalnämnden togs förslag till förmånssystem fram som under senare delen av hösten remitterades till nämn-derna och styrelsen samt till de politiska partierna.

Som anställd i Motala kommun finns möjlighet att ansöka om bidrag till studier. Arbetsgivaren vill på detta sätt stimulera och stödja studier som bedrivs på eget initiativ och som helt eller delvis genomförs på tid som infaller utanför ordinarie arbetstid. Under 2014 var det 19 personer som ansökte och beviljades bidrag till en summa av cirka 100 tusen kronor. Detta är i stort sett samma som föregående år.

Under våren togs beslut om nya lönekriterier som ska stödja arbetet med att nå målen i verksamheten. Under hösten genomfördes sammanlagt tio halvdagsutbildningar samt två uppföljningstillfällen för chefer och fackliga ombud. I samband med detta togs också en ny gemensam anvisning fram om medarbetarsamtal för att skapa en tydligare koppling mellan medarbetarsamtal och lönesamtal. Utfallet i löneöversynen blev 2,93 procent. I huvudsak fördelades kostnaderna på 3,15 procent som riktvärde för pedagogisk personal och skolledare,

560 kronor inom Kommunals avtalsområde och 2,5 procent till övriga.

Kommunfullmäktige antog under året ”Bestämmelser och om- ställningsstöd för förtroendevalda”. Lokala anvisningar har antagits av personalnämnden. Parallellt med detta har pensionspolicyn reviderats. Under våren anordnades pensionsinformation till blivande pensionärer samt till personer som ligger i nivå för att kunna löneväxla.

HÄLSA

”Medarbetarnas hälsa ska förbättras” är resultatmålet inom arbetsmiljö och hälsoområdet. Målet följs upp genom mätning av sjukfrånvaron för samtliga anställda. Nedan presenteras statistik av sjukfrånvaron för åren 2012 till 2014 samt insatser för att minska sjukfrånvaron.

SJUKFRÅNVARO – SAMTLIGA ANSTÄLLDA

År 2003 fattade riksdagen ett beslut om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron för samtliga sektorer på arbetsmarkna-den. Det huvudsakliga syftet var att skapa ett jämförbart material samt att försöka påverka arbetsgivarna att minska sjukfrånvaro. Redovisningen ska avse den totala sjukfrån-varon för samtliga anställda i procent av den totala arbets-tiden. Ett av nyckeltalen inom målområde medarbetare är att den totala sjukfrånvaron i kommunen ska ligga under det kommunala rikssnittet, vilket 2014 var 6,3 procent. Den totala sjukfrånvaron för Motala kommun 2014 är 6,4 procent.

I tabellen nedan redovisas den totala sjukfrånvaron för åren 2012 till 2014.

Total sjukfrånvaro (samtliga anställda) i procent av total arbetstid, fördelat på ålder, kön sysselsättningsgrad och förvaltning

Ålder År

2012 2013 2014

< = 29 år 3,7 4,2 5,6

30 - 49 år 5,7 6,2 6,5

> = 50 år 5,8 6,4 6,4

Kön

Kvinnor 6,1 6,6 6,9

Män 4,0 4,5 4,8

Sysselsättningsgrad

Heltid 5,1 5,7 5,9

Deltid 8,1 8,2 8,8

Förvaltning

Bildningsförvaltningen 4,5 5,0 5,2

Kommunledningsförvaltningen 2,8 1,8 2,9

Plan- och miljöförvaltningen 2,8 4,6 3,7

Socialförvaltningen 7,4 8,0 8,3

Tekniska förvaltningen 5,8 5,9 6,4

Totalt 5,6 6,1 6,4

Den totala sjukfrånvaron mellan åren 2004 till 2011 halverades, från 10,7 procent till 5,2 procent. År 2012 visar på ett trendbrott och fram till och med 2014 har sjukfrånvaron


ökat och motsvarar 6,4 procent. Ökningen återfinns till största delen i den långa sjukfrånvaron (59 dagar eller mer) och till övervägande delen inom avtalsområde BEA (specifikt avtalsområde för medarbetare inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder). Bör även nämnas att sjukfrånvaron totalt sett inom detta avtalsområde ligger på en nivå omkring 14 procent.

Mot bakgrund av den ökade sjukfrånvaron beslutade personal- nämnden under 2013 om en rad åtgärder som har genomförts eller påbörjats under 2014. I samarbete med den nationella kampanjen Hjärnkoll anordnades fyra halvdagsseminarium där samtliga chefer, hälsoombud och fackliga ombud fick inbjudan att delta. Deltagarna fick ta del av fakta om psykisk ohälsa i arbetslivet, lyssna på personers egna berättelser, grupparbeta och diskutera kring hur man som chef eller medarbetare kan hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hälsodialogen har lanserats som en ny tjänst som erbjuds i samarbete med företagshälsovården. Tjänsten riktar sig till medarbetare som har upprepad korttidsfrånvaro eller som på andra sätt visar tecken på ohälsa. Syftet är att kartlägga medarbetarens upplevda situation och i ett tidigt skede bedöma vilka åtgärder som skulle kunna förbättra medarbetarens hälsa och därmed även öka frisknärvaron på arbetet. Hittills har 28 medarbetare använt denna tjänst.

Ett pilotprojekt gällande ny rutin för sjuk- friskanmälan samt anmälan för vård av barn startades i oktober 2014 och ska pågå hela 2015. Det är ett kommunövergripande projekt där cirka 300 medarbetare från verksamhetsområdena kost, äldre- omsorg och förskola deltar. Det sker i samarbete med företags-hälsovården och företaget MedHelp. Deltagarna kan anmäla sjukdom och vård av barn dygnet runt och i samband med anmälan få professionell rådgivning av en legitimerad sjuksköter ska. Syftet med projektet är, förutom att främja hälsa att erbjuda en enhetlig och professionell hantering av sjukanmälningar samt framförallt att ge kommunen ett bra analysunderlag för framtida satsningar inom hälsoområdet.

JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD

Enligt Motala kommuns personalpolitiska program ska alla medarbetare ha samma möjligheter och behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Alla arbetsplatser ska präglas av jämställdhet och mångfald. Det tredje resultatmålet inom målområde medarbetare är att jämställdheten bland medarbetarna ska öka. Specifikt anges att andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnliga anställda årligen ska öka samt att kvinnors lön i procent av männens lön ska öka.

Andelen chefer som är kvinnor ökar. 2014 var andelen 64 procent, vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med motsvarande period 2013. Totalt antal månadsanställda kvinnor i kommunen motsvarar 78 procent.

Kvinnors lön i procent av männens lön var 93,1 procent efter löneöversyn 2014 vilket endast är en marginell förbättring jäm-

fört med föregående år. Utfallet från löneöversynen var 2,79 procent för kvinnor och 2,93 procent för män. Det högre utfallet bland män kan till stora delar hänföras till prioriteringar inom räddningstjänsten. Att kvinnors lön i andel av männens ändå ökat förklaras med löneförändringar under året.

I början av 2014 påbörjade sex personer från kommunens samtliga förvaltningar, utbildningen Vinna Vinna som Linköp- ings och Norrköpings kommuner anordnar. Vinna Vinna-programmet är en utbildning inom mångfald, jämställdhet och tillgänglighet och sträcker sig över 1,5 år. Målet är att de personer som deltar i Vinna Vinna ska föra sina kunskaper inom området vidare i organisationen och att det ska resultera i praktiskt mångfaldsarbete. Arbetet med att ta utvärdera föregående mångfaldsplan (2012-2014) och att ta fram en ny mångfaldsplan för 2015-2017 påbörjades. En ny plan beräknas vara färdig i mars 2015.

Under året har aktiviteter bedrivits för att öka kunskap och medvetenhet inom jämställdhets- och mångfaldsområdet för chefer. Ledardagen i september månad ägnades åt mångfald och metoden ”Mäta mångfald. Metoden innebär att deltagarna får svara på frågor inom jämställdhet- och mångfaldsområdet med hjälp av mentometerknappar. Ett av målen med dagen var att visa på samband mellan jämställdhet, mångfald och verksamhetsutveckling.

PERSONALNYCKELTAL ANSTÄLLDA

Följande redovisade nyckeltal avser personal anställda enligt kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB). Med anställd menas fysisk person som har ett anställningsförhållande i kommunen. Beräknade värden utgår från ett medelvärde av antalet anställda i juni och december månad.

2014 uppgick antalet månadsanställda till 3 656 personer vilket är en ökning med 136 personer jämfört med 2013. I nedanstående tabell redovisas antal personer för åren 2012 till 2014 fördelat på hel- och deltidsanställda.

ANTAL ANSTÄLLDA

Antal månadsanställda personer År

2012 2013 2014

Heltid 2 622 2 657 2 759

Deltid 839 863 897

Totalt 3 461 3 520 3 656

Tre fjärdedelar av kommunens anställda innehar en heltids-anställning. Fördelningen hel- och deltidsanställda varierar mellan förvaltningarna. Den största andelen heltidsanställda återfinns inom plan- och miljöförvaltningen med närmare 100 procent och lägst andel inom socialförvaltningen med drygt 63 procent. Inom socialförvaltningen har dock 77 procent av de deltidsanställda en sysselsättningsgrad som motsvarar 75 procent eller mer, vilket är en ökning jämfört med 2013.


Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i kommunen är per den 31 december 2014 93,1 procent. Kvinnorna har något lägre genomsnittlig sysselsättningsgrad än männen med 92,6 procent jämfört med 94,8 procent för männen. Resultatet av den senaste medarbetarenkäten visar att 94,3 procent har den sysselsättningsgrad de önskar vilket är en förbättring jämfört med medarbetarenkäten 2012 som visade på att 89,2 procent var nöjda med sin sysselsättningsgrad.

KVINNOR OCH MÄN

Av kommunens månadsanställda medarbetare är 78 procent kvinnor. Den största andelen kvinnor återfinns inom social- förvaltningen med 89 procent och lägst andel inom plan- och miljöförvaltningen med 32 procent. 71 procent kvinnor arbetar heltid medan motsvarande siffra för männen är 88 procent.

ÅLDER

Medelåldern för månadsanställd medarbetare är 46,7 år vilket är 0,2 år lägre än motsvarande period 2013. De tills-vidareanställda medarbetarna har en medelålder på 47,7 år och de visstidsanställda 39,9 år. Den högsta medelåldern återfinns inom tekniska förvaltningen med 47,4 år och den lägsta inom plan- och miljöförvaltningen med 42,8 år. För kvinnor är medelåldern 46,5 år och för männen 47,3 år.

YRKESFÖRDELNING

67 procent av kommunens månadsavlönade medarbetare finns inom arbetsområdena ”skol- och barnomsorgsarbete” samt inom ”vård- och omsorgsarbete”. De största personal-kategorierna inom båda dessa områden är lärare, förskollärare och barnskötare samt undersköterskor/vårdare, Inom teknikarbete återfinns stora yrkesgrupper som städare, måltidsperso-nal, kockar samt hantverkspersonal.

FÖRDELNING MELLAN DE OLIKA ARBETSOMRÅDENA

ANTAL CHEFER

En anställd betraktas som chef om relationen i AID - chef har värde A, B eller C. I denna grupp finns chefer som har fullt ledningsansvar, vilket innebär både verksamhets-, ekonomi-och personalansvar. Tabellen nedan visar totalt antalet chefer fördelat på kvinnor respektive män, per förvaltning.

ANTAL CHEFER

Förvaltning Andel

Kvinnor Män Totalt

Kommunledningsförvaltningen 4 5 9

Bildningsförvaltningen 31 18 49

Plan- och miljöförvaltningen 1 4 5

Socialförvaltningen 33 7 40

Tekniska förvaltningen 8 9 17

Totalt 77 43 120

Motala kommun har 120 chefer. Av dessa är 64 procent kvinnor och 36 procent män. Högst respektive lägst andel kvinnor som är chefer finns inom social- samt plan- och miljö- förvaltningen med 83 respektive 20 procent.

En förutsättning för att kunna utöva sitt ledarskap är antalet underställda medarbetare. Diagrammet nedan visar hur många medarbetare varje chef har i genomsnitt per förvaltning.

ANTAL MEDARBETARE PER CHEF

PENSIONER OCH PENSIONSAVGÅNGAR

2014 gick 77 medarbetare i pension. Åren 2015-2020 för-väntas 573 av dagens månadsavlönade medarbetare gå i pension. Urvalet baserar sig på antalet aktiva månadsavlönade per den 1 januari 2015 och när dessa uppnår 65 år. Genom att pensionsåldern numera är rörlig där den anställde kan välja att gå i pension från 61 år så råder därför en viss osäkerhet. Av det totala antalet förväntade pensions avgångar återfinns 80 procent inom bildnings- och socialförvaltningen där de största yrkesgrupperna är lärare, förskollärare, undersköterskor och skötare. Inom tekniska förvaltningen utgör 13 procent av pensionsavgångarna personal inom främst städ- och köks-personal.

ÅRSARBETARE

Årsarbetare är ett vanligt begrepp som används när man i jämförande syfte beskriver volymen anställda. Ett årsarbete är som regel en heltidstjänst på fyrtio timmar per vecka. Nedan presenteras ett genomsnitt av antalet årsarbetare under åren 2012-2014, uppdelat på totalt antal årsarbetare, tillsvidare- och visstidsanställda, timavlönade, samt antal årsarbetare som arbetat fyllnads- och övertid.

Administration

10 %

Skol- och barnomsorgsarbete

35 %

Kultur-, turism- och fritidsarbete

3 %

Socialt och kurativt arbete

5 %

Vård- och omsorgsarbete mm

32 %

Teknikarbete

15 %

0 5 10 15 20 25 30

Tekniska förvaltningen

Socialförvaltningen

Plan- och miljöförvaltningen

Kommunledningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen


Totalt antal årsarbetare 2014 motsvarar i genomsnitt 3 708 årsarbetare per månad vilket är 192 årsarbetare fler än 2013. Antalet årsarbetare har ökat inom samtliga kategorier (tills

vidareanställda, visstidsanställda, timavlönade och fyllnads och övertid).

TOTALT ANTAL ÅRSARBETARE PER MÅNAD FÖR ÅREN 2012 TILL 2014

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

3850

3800

3750

3700

3650

3600

3550

3500

3450

3400

3350

2012

2013

2014

Samtliga förvaltningar förutom plan- och miljöförvaltningen har ökat antalet årsarbetare under 2014. Den totala ökningen motsvaras av 192 årsarbetare. Socialförvaltningen står för den största ökningen med drygt 50 procent (98 årsarbetare) åtföljt av bildningsförvaltningen med cirka 33 procent (64 årsarbe-

tare) och tekniska förvaltningen med 10 procent (20 årsarbe-tare). Jämfört med 2012 motsvaras ökningen av 239 årsar-betare. Med andra ord har den största volymökningen skett under 2014.

ÅRSARBETARE TOTALT

2012 2013 2014

Antal års-arbetare Procent Antal års-arbetare Procent Antal års-arbetare Procent

Månadsanställda Tillsv 2897 83,5% 2881 81,9% 2997 80,8%

Månadsanställda Visstid 352 10,1% 402 11,4% 458 12,4%

Timavlönade 195 5,6% 204 5,8% 216 5,8%

Fyllnadstid 14 0,4% 15 0,4% 18 0,5%

Övertid 13 0,4% 14 0,4% 19 0,5%

Totalt 3471 100,0% 3516 100,0% 3708 100,0%

Fördelningen mellan samtliga grupper av årsarbetare visar att andelen tillsvidareanställda har minskat något i förhållande till den totala volymen årsarbetare medan andelen visstidsanställ-da ökat. Ingen förändring av andelen timavlönade och endast en marginell förändring av antal årsarbetare som arbetar fyll-nadstid. Jämfört med 2013 ökar antalet tillsvidareanställda med 116 årsarbetare.

Antalet aktiva månadsanställda årsarbetare som har en viss-tidsanställning motsvarar i genomsnitt 458 årsarbetare per månad år 2014 vilket är en ökning med 56 årsarbetare jämfört med 2013. Även antalet timavlönade årsarbetare fortsätter att öka. 2014 motsvarade de timavlönade årsarbetarna i snitt 216 stycken, vilket är en ökning med 12 årsarbetare jämfört med 2013. År 2014 motsvarar fyllnadstiden i genomsnitt 18 årsar-betare per månad vilket är en ökning med tre årsarbetare jäm-fört med föregående år. Övertiden motsvarar i genomsnitt 19 årsarbetare per månad vilket är en ökning med fem årsarbetare jämfört med föregående år.

SJUKFRÅNVARO

Den totala sjukfrånvaron för månadsavlönad personal 2014 motsvarar i snitt 6,0 procent vilket är en marginell ökning

jämfört med 2013. I nedanstående tabell redovisas sjukfrån-varon i procent av den totala arbetstiden, uppdelat på ålder, kön, sysselsättningsgrad, förvaltning och totalt för åren 2012 till 2014.

TOTAL SJUKFRÅNVARO, MÅNADSANSTÄLLD PERSONAL

Ålder År

2012 2013 2014

< = 29 år 2,6 2,7 2,9

30 - 49 år 5,6 6,1 6,3

> = 50 år 5,9 6,4 6,4

Kön

Kvinnor 6,0 6,4 6,6

Män 3,9 4,3 4,1


Heltid 4,9 5,4 5,4

Deltid 8,1 8,2 8,8

Förvaltning






Totalt 5,5 5,9 6,0


Andelen långtidssjukskrivna (sjukfrånvaro mer än 59 dagar) fortsätter att öka och motsvarar drygt 40 procent av den totala sjukfrånvaron vilket är 3,6 procentenheter högre än 2013 och närmare 5,5 procentenheter högre än 2012. I nedanstående tabell redovisas sjukfrånvaron i procent av den totala arbets-tiden, uppdelat på ålder, kön, sysselsättningsgrad, förvaltning och totalt för åren 2012 till 2014.

SJUKFRÅNVARO >59 DAGAR | MÅNADSANSTÄLLD PERSONAL

Ålder År

2012 2013 2014

< = 29 år 5,7 9,3 11,1

30 - 49 år 35,9 39,4 43,4

> = 50 år 35,9 35,9 39,5

Kön

Kvinnor 35,0 36,2 39,5

Män 33,4 39,0 44,3


Heltid 33,9 35,8 40,9

Deltid 37,1 39,3 38,3

Förvaltning






Totalt 34,8 36,6 40,2

12,4 procent av den totala sjukfrånvaron är upprepade kort-tidsfrånvaron, det vill säga mer än sex eller fler sjukfall un-der en tolvmånadersperiod. Den upprepade korttidsfrånvaron fortsätter att öka, från 371 medarbetare 2013 till 403 medar-betare under 2014.

Sedan några år tillbaka följs frisknärvaro för kommunens för-valtningar upp. Frisknärvaro definieras som ingen sjukfrånva-ro alls under året. Frisknärvaroprocenten för hela kommunenunder 2014 är 30 procent, vilket innebär att 30 procent av kommunens medarbetare inte hade någon sjukfrånvaro alls under året. Den totala frisknärvaron ligger på samma nivå som föregående år. Hög frisknärvaro eller låg sjukfrånvaro på en arbetsplats kan vara tecken på att medarbetare går till jobbet trots att de är sjuka, så kallad sjuknärvaro. I årets medarbeta-renkät angav ungefär hälften av kommunens medarbetare att de vid två eller fler tillfällen har gått till jobbet trots att de med tanke på sitt hälsotillstånd borde ha sjukanmält sig.

PERSONALKOSTNADER OCH SKULDER

TILL PERSONALEN

LÖNE- OCH PENSIONSKOSTNADER

Löne- och pensionskostnaden är den klart dominerande kost-naden i kommunen och med arbetsgivar avgif ten och pen-sionskostnader inkluderad utgör den 63 procent av de totala kostnaderna. För kommunens tillsvidareanställda medarbeta-re är medellönen 26 682 kronor.

Varje månad utbetalas mellan 92 till 105 miljoner kronor vil-ket motsvarar en genomsnittlig lönekostnad per månad på drygt 98 miljoner kronor. Den totala lönekostnaden för 2014 uppgick till 1,2 miljarder kronor. Antalet löneutbetalningar varierar mellan 4 588 och 4 985 löner per månad.

Nedanstående tabell visar personalkostnaderna (exklusive po-pålägg) för åren 2012 till 2014.

PERSONALKOSTNADER

År Förändring tkr Förändring i %

2012 2013* 2014 2013-2014 2013-2014

1 047 968 1 102 446 1 184 900 82 454 7,5

* 2013 års belopp är justerat från årsredovisningen 2013

Personalkostnaderna har ökat med 82 miljoner kronor jäm-fört med 2013 vilket är en ökning med 7,5 procent. Årets lö-neökningar på 2,93 procent motsvarar 32,3 miljoner kronor. Utöver löne ökningar förklaras ökningen av personalkostnader främst av att den totala volymen av antalet årsarbetare har ökat med motsvarande 192 årsarbetare.

Pensionsutbetalningarna 2014 motsvarade drygt 37 miljoner kronor vilket är 1 miljon kronor mer än föregående år. 1 800 personer omfattas av dessa utbetalningar.

SJUKLÖNEKOSTNADER

2014 var kommunens kostnader för sjuklöner dag 2-90 22,3 miljoner kronor (exklusive po-pålägg), vilket är en ökning med 2,4 miljoner kronor jämfört med 2013. Nedanstående tabell visar sjuklönekostnaderna för åren 2012-2014 i miljo-ner kronor.

SJUKLÖNEKOSTNADER

År Förändring i %

2012 2013 2014 2013-2014

Sjuklön dag 2-14 16 519 18 571 20 495 9,4

Sjuklön dag 15-90 874 1 260 1 788 29,5

Totalt 17 393 19 831 22 283 11,0

SKULDER TILL PERSONALEN

Kommunens semesterskuld består av semesterdagar som per-sonal tjänat in men ännu inte tagit ut. Totalt antal kvarva-rande semesterdagar vid utgången av 2014 var 38 751 dagar vilket är en minskning med 793 dagar jämfört med 2013. An-talet kvarvarande semesterdagar per anställd har därmed sjun-kit från 11,1 till 10,6 dagar per anställd.

Kommunens skuld för okompenserad övertid gällande ovan-stående semestergrupp består av fyllnads- och övertidstimmar som personalen utfört men inte blivit ersatt för i pengar, utan i tid. Antal okompenserade timmar vid utgången av 2014 var 18 296 timmer vilket är en ökning med 2 067 timmar jäm-fört med 2013.


Kommunen har under 2014 av KPA Pension beställt långtids-beräkningar avseende pensionsåtaganden för perioden 2014 till och med år 2054. Syftet med detta är en värdering av pen-sionsskulden, beräkna framtida pensionskostnader och pen-sionsutbetalningar i enlighet med gällande pensionsbestäm-melser och nuvarande regelverk.

Kommunen har ett pensionsåtagande till anställda och före detta anställda på cirka en miljard kronor. Kommunens kost-nader för tjänstepensioner är som störst just nu och några år framåt. Orsaken är de redovisningsregler som kommunen har att följa. Idag belastas kommunen med kostnader både för an-ställda och för pensionärerna. Pensionsutbetalningarna utgör för närvarande 2,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Förändringarna i regelverket från 1998 har inneburit att den avgiftsbestämda ålderspensionen står för en allt större del av pensionskostnaden. Därmed minskar pensionsskulden över tiden då en övergång sker från förmånsbestämda pensioner till avgiftsbestämda pensioner. Dessa skuldförs inte utan de an-ställda får själva placera pensionsavgiften vilket också innebär att kommunen får betala ut avgiften direkt.

Prognoserna för kommunens årliga pensionsutbetalningar vi-sar att de årligen ökar och når kulmen 2025–2030. För Mot-ala kommun innebär det kostnadsökningar. För att undvika att växande betalningar tränger undan annan kommunal verk-samhet har kommunen betalat drygt 100 miljoner kronor för inlösen av pensionsförmåner som ingår i ansvarsförbindelsen. Inlösen har gjort att de årliga pensionskostnaderna minskat med cirka 6 miljoner kronor.

AVSÄTTNING TILL PENSIONER EXKLUSIVE LÖNESKATT | TKR

Ingående avsättning 34 549

Pensionsutbetalningar -2 754

Nyintjänad pension 548

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 445

Nya efterlevandepensioner 749

Övrigt -28

Utgående avsättning 33 509

ANSVARSFÖRBINDELSE EXKLUSIVE LÖNESKATT | TKR

Ingående ansvarförbindelse 823 803

Pensionsutbetalningar -34 611

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 7 840

Bromsen -4 106

Aktualiering 2 331

Övrigt -7 523

Utgående avsättning 787 734

ÖVERSKOTTSFONDENS UTVECKLING | TKR

Ingående kapital 0

Uttag ur överskottsfonden 0

Förändring av överskottsfondens värde 0

Överskottsmedel i försäkringen 0

Framtiden

Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren. Behoven som följer av en ökande befolkning och för-ändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Omfattande investeringar i kommuner leder till ökade av-skrivningar och finansiella kostnader som kräver mer utrym-me i driftbudgetarna. Kostnadstrycket är kommunernas stora utmaning. Att befolkningen växer och att antalet invånare i olika åldersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar. Därtill kommer ett ökat antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. Utvecklingen innehåller stora förändringar för vissa verksam-heter och där gäller det att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Dessa förändring-ar måste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynn-samt.

Frågan om hur kommunen ska klara den framtida kompe-tensförsörjningen är en av de enskilt viktigaste framtidsfrågor-na. I arbetet med detta kommer arbetet med ledarskap och medarbetarskap att vara centrala. I grunden handlar det om att skapa tydlighet kring kommunens personalpolitik för att kunna behålla och attrahera medarbetare. I kommunen inom ledning och styrning har arbetet med att ta fram underlag för en prioriteringsmodell fortsatt. Det sker i samarbete med Lin-köpings universitet. Inom området har också en översyn av ledningssystemet resulterat i en förenklad målstyrningsmo-dell. Ett nytt lokalt utvecklingsprogram (LUP) togs fram i slu-tet av året och ligger till grund för den kommande mandat-periodens arbete. Till detta hör en ny vision för kommunen och nya resultatmål. I kvalitetsuppföljningen har en gemen-sam modell skapats för att följa kommunens grunduppdrag med hjälp av kvalitetsindikatorer.


Resultaträkning Kassaflödesanalys

Balansräkning


Resultaträkning

Belopp tkr Avvikelse

Not 2014 mot budget 2013

Verksamhetens intäkter 1 533 798 13 798 523 361

Verksamhetens kostnader 2 -2 498 468 -43 899 -2 350 567

Avskrivningar 3 -109 154 -3 154 -106 390

Verksamhetens nettokostnader -2 073 824 -33 255 -1 933 596

Skatteintäkter 4 1 565 700 1 669 1 519 127

Kommunalekonomisk utjämning 5 428 069 11 710 411 069

Fastighetsavgift 5 71 915 2 429 71 458

Finansiella intäkter 6 5 813 1 813 3 457

Finansiella kostnader 7 -6 864 4 136 -9 690

Resultat före extraordinära poster -9 191 -11 498 61 825

Extraordinära kostnader/intäkter 0 0 0

Årets resultat -9 191 -11 498 61 825

Kassasflödesanalys

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not 2014 2013

Förändring av eget kapital -30 907 60 593

Avskrivningar 26, 27 109 657 106 946

Förändring pensionsskuld inklusive löneskatt 17 -1 292 2 738

Övriga avsättningar 18 20 854 0

Minskning av skulden till statlig infrastruktur 19 -35 425 -1 717

Övriga ej likviditetspåverkande poster 21 995 387

Medel från verksamheten 63 882 168 947

Förändring kortfristiga fordringar 14 22 589 -22 111

Förändring förråd 13 63 295

Förändring kortfristiga skulder 20 26 236 -6 955

Kassaflöde från den löpande verksamheten 112 770 140 176

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Utbetalning fastigheter och anläggningar 26 -163 682 -108 904

Inbetalning fastigheter och anläggningar 26 7 370 20 140

Utbetalning maskiner och inventarier 27 -31 762 -29 707

Inbetalning maskiner och inventarier 27 0 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -188 074 -118 471

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 19 1 825 88 298

Checkkredit 19 100 000 0

Amortering av långfristiga skulder 19 -1 123 -2 627

Ökning långfristiga fordringar 22 -267 -98 667

Minskning långfristiga fordringar 22, 23 23 560 6 001

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 123 995 -6 995

Årets kassaflöde 16 48 691 14 710

Likvida medel vid årets början 26 275 11 565

Likvida medel vid årets slut 74 966 26 275

*Kassaflödesanalysen är inte jämförbar mellan åren med anledning av omklassificering mellan eget kapital och avsättningar samt förändrad redovisningsprincip avseende

beviljad checkkredit och likvida medel.


Balansräkning

Belopp i tkr Not 2014-12-31 2013-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 1 536 314 1 454 328

Maskiner och inventarier 9 121 735 126 298

Summa materiella anläggningstillgångar 1 658 049 1 580 626

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar 10 25 399 25 499

Långfristiga fordringar 11 118 462 122 455

Summa finansiella anläggningstillgångar 143 861 147 954

Summa anläggningstillgångar 1 801 910 1 728 580

Bidrag till statlig infrastruktur 12 60 800 80 000

Omsättningstillgångar

Förråd 13 1 934 1 997

Kortfristiga fordringar 14 152 709 175 298

Kassa, bank 15 74 966 26 275

Summa omsättningstillgångar 229 609 203 570

SUMMA TILLGÅNGAR 2 092 319 2 012 150

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Årets resultat 16 -9 191 61 825

Övrigt eget kapital 1 147 745 1 107 636

Summa eget kapital 1 138 554 1 169 461

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 17 41 638 42 930

Andra avsättningar 18 50 533 29 679

Summa avsättningar 92 171 72 609

Skulder

Långfristiga skulder 19

Skulder till kreditinstitut 403 692 302 989

Skuld till statlig infrastruktur 26 317 61 742

Summa långfristiga skulder 430 009 364 731

Kortfristiga skulder 20

Kortfristiga lån 471 3 400

Leverantörsskulder 69 977 63 578

Övriga kortfristiga skulder 57 531 58 371

Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 249 994 229 533

Upplupen pensionskostnad individuell del 53 612 50 467

Summa kortfristiga skulder 431 585 405 349

Summa skulder 861 594 770 080

SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 092 319 2 012 150

ANSVARSFÖRBINDELSER

Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 24 980 743 1 025 051

Därav löneskatt 191 476 200 127

Borgensåtaganden 25 665 939 723 172


Notförteckning

Belopp i tkr 2014 2013

Not 1 Verksamhetens intäkter

Försäljningsmedel 113 247 101 412

Vatten- och avfallsavgifter 104 895 112 222

Övriga taxor och avgifter 71 681 69 433

Hyror och arrenden 45 561 42 297

Bidrag 197 151 195 208

varav återbetalning AFA Försäkring 0 38 428

Realisationsvinster 1 263 2 789

Summa 533 798 523 361

Not 2 Verksamhetens kostnader

Personalkostnader 1 637 159 1 511 556

Material 410 583 114 340

Tjänster 169 900 419 847

Hyror 72 268 117 655

Bidrag 144 360 95 866

Övriga kostnader 64 198 91 303

Summa 2 498 468 2 350 567

Not 3 Avskrivningar

Avskrivningar 109 154 106 390

Avskrivningar beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Investeringarna börjar avskrivas månaden efter att tillgången tagits i bruk. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Se not 26 och 27

Not 4 Skatteintäkter

Kommunalskatt 1 569 967 1 528 323

Slutavräkning -4 267 -9 196

Summa 1 565 700 1 519 127

Not 5 Kommunalekonomisk utjämning

Inkomstutjämning 403 854 380 440

Kostnadsutjämning -4 382 -8 783

Regleringsbidrag/avgift 9 776 19 060

Strukturbidrag/införandebidrag 4 382 0

Mellankommunal utjämning -2 545 -58

Utjämningsbidrag LSS 16 984 20 410

Fastighetsavgift 71 915 71 458

Summa 499 984 482 527

Not 6 Finansiella intäkter

Räntor på likvida tillgångar 1 195 1 368

Borgensavgift, Platen 1 701 1 701

Utdelning på aktier och andelar 18 261

Övriga finansiella intäkter 2 899 127

Summa 5 813 3 457

Not 7 Finansiella kostnader

Räntor på lån 7 728 5 912

Räntor på pensionsskuld 445 978

Sänkt diskonteringsränta 0 2 223

Indexering medfinansiering Bana-väg -1 547 6

Övriga finansiella kostnader 238 571

Summa 6 864 9 690


Not 8 Mark och byggnader och

tekniska anläggningar

Markreserv 14 096 14 571

Verksamhetsfastigheter 772 864 768 649

Affärsfastigheter 398 962 385 758

Publika fastigheter 247 018 207 186

Fastigheter för annan verksamhet 28 500 28 406

Övriga fastigheter 74 876 49 756

Summa 1 536 316 1 454 326

Not 9 Maskiner och inventarier

Maskiner 9 555 9 851

Inventarier 87 670 90 772

Bilar/Transportmedel 24 508 25 677

Summa 121 733 126 300

Not 10 Aktier, andelar m m

Aktier

Kommun AB 2 2

Mjölby-Svartådalens Energiverk AB 444 444

Motala Net AB 0 100

Östgötaporten 2 2

Industrikompetens i Östergötland AB 420 420

Motala Idrottspark AB 10 000 10 000

Sjöstaden Motala fastighetsutveckling AB 250 250

Delsumma Aktier 11 118 11 218

Andelar

Kommuninvest 2 260 2 260

Östsvenska Yrkeshögskolan 50 50

Häckenäs Vind 261 261

Bobergs Bygdegårdsförening 15 15

Delsumma Andelar 2 586 2 586

Bostadsrätter

HSB Bråkstrecket 695 695

Delsumma bostadsrätter 695 695

Grundfondskapital

Bostadsstiftelsen Platen 11 000 11 000

Delsumma grundfondskapital 11 000 11 000

Summa 25 399 25 499

Not 11 Långfristiga fordringar

Bostadsrättsföreningen Brådstupet 12 031 12 566

Bostadsrättsföreningen Brådrasket 2 590 2 590

Bostadsrättsföreningen Holstensgården 2 031 1 935

Bostadsrättsföreningen Bråkstrecket 7 258 7 087

Arbetarnas Byggnadsförening 200 300

SMK Motala Speedwayklubb 1 500 1 800

BK Zeros 0 56

Förlagsbevis Kommuninvest 8 100 8 100

Sjöstaden Motala utlämnat lån 84 638 86 468

Övriga långfristiga fordringar 114 1 553

Summa 118 462 122 455



Not 19 Långfristiga skulder

Lån i bank och kreditinstitut 303 692 302 989

Beviljad checkkredit 100 000 0

Medfinansiering statlig infrastruktur 26 317 61 742

Summa 430 009 364 731

Not 20 Kortfristiga skulder

Kortfristiga lån 471 3 400


Mervärdesskatt 7 897 8 588

Personalens källskatt 23 296 22 328

Bergen energi 3 197 4 367



Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 119 903 102 528

Semester-/ferielöneskuld 100 842 99 323

Skuld arbetsgivaravgifter 29 249 27 682

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 249 994 229 533

Upplupen pensionskostnad individuell del 53 612 50 467

Summa 431 585 405 349

Not 21 Övriga ej likviditetspåverkande poster

Värdeändringar anläggningsreskontran 995 387

Not 22 Ökning av långfristiga fordringar

Utlämnat lån bostadsrättsföreningar 267 111

Övriga långfristiga fordringar 0 97 886

Andelskapital och aktier -100 670

Summa 167 98 667

Not 23 Minskning av långfristiga fordringar

Amortering på utlämnade lån -1 012 2 001

Amortering bidrag till statlig infrastruktur

(riksväg 50) -19 200 4 000

Övriga långfristiga fordringar -3 248 0

Summa -23 460 6 001

Not 24 Pensionsförpliktelser

Pensionsförpliktelser som inte har upptagits

bland skulderna eller avsättningarna 980 743 1 025 051

Därav löneskatt 191 476 200 127

Not 25 Borgensåtaganden

Egna hem 705 807

Kommunalt ägda företag,


Mjölby-Svartådalen Energi AB 35 000 35 000

Bostadsrättsföreningar 103 924 146 835

Övriga åtaganden 1 750 1 810

Summa 665 939 723 172


Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur

Medfinansiering Riksväg 50 Mjölby-Motala

Beslutat bidrag till projektet 80 000 100 000

Upplöst under året (Avskrivningstid 25 år)* -3 200 -4 000

Upplöst tidigare år -16 000 -16 000

Summa 60 800 80 000

Under 2014 har nytt avtal träffats med Trafikverket och därmed har tillgången justerats.

Not 13 Förråd m m

Tekniska kontorets förråd 1 711 1 642

Drivmedelsförråd 121 253

Förråd återvunnen asfalt 102 102

Summa 1 934 1 997

Not 14 Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 17 641 19 301

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 41 464 42 253

Mervärdesskatt 23 561 26 420

Statsbidragsfordringar 10 671 6 449

Upplupna skatteintäklter 295 19 862

Fordran skattekonto 0 0

Fordran fastighetsavgift 29 558 29 225

Fordran löneskatt 0 0

Kortfristig del av långfristig fordran Sjöstaden 1 830 1 830

Kortfristig del av långfristig fordran 1 007 1 000

Debiterad preliminärskatt 24 275 26 482

Övriga kortfristiga fordringar 2 407 2476

Summa 152 709 175 298

Not 15 Likvida medel

Kontanta medel 143 102

Plusgiro 268 168

Bank -25 445 26 005

Beviljad checkkredit 100 000 0

Summa 74 966 26 275

Från och med 2014 redovisas den beviljade checkkrediten som en tillgång och långfristig skuld (not 19).

Not 16 Eget kapital

Årets resultat -9 191 61 825

Övrigt eget kapital 1 147 745 1 107 636

därav markering inom eget kapital för

social investeringsfond. 5 000 5 000


Från och med år 2014 redovisas avsättningar i sin helhet under not 18 efter omklassificering av dessa poster. Eget kapital är inte uppdelat på rörelse- respektive anläggningskapital, utan utgör ett totalbelopp.

Not 17 Avsättningar för pensioner

Ingående pensionsskuld 42 930 40 192

Årets pensionsskuldsförändring -1 040 2 204

Löneskatt -252 534

Summa 41 638 42 930

Not 18 Övriga avsättningar

Åtgärder avseende bostadsrättsföreningar 12 000 12 000

Återställande av deponi 16 970 17 679

Avfallsfond * 13 563 0

Återställningsfond, Tuddarp * 8 000 0

Summa 50 533 29 679

*Dessa avsättningar har omklassificerats 2014, de ingick tidigare i gruppen eget kapital.


Not 26 Fastigheter och anläggningar IB Omförd IB Avskrivn Utgift Inkomst Värdeänd. UB Ack.avsk.

Markreserv

Markreserv 5 286 5 286 0 76 10 0 5 352 0

Regl o saneringsfastighet 9 285 9 285 0 24 300 -265 8 744 0

Summa 14 571 14 571 0 100 310 -265 14 096 0

Verksamhetsfastigheter

Förvaltningsbyggnader 80 682 68 334 5 477 8 749 382 0 71 224 58 968

Fritidsanl/fastigheter 69 921 71 260 6 329 8 377 1 075 0 72 233 75 916

Skolfastigheter 460 457 467 803 27 733 6 978 106 0 446 942 329 257

Barnomsorgsfastigheter 76 575 78 020 5 878 7 612 0 0 79 754 70 472

Äldre o omsorgsfastigheter 65 937 66 453 4 208 24 579 0 -595 86 229 51 823

Räddningstj.anl/fastigheter 536 539 73 321 0 0 787 757

Förråd, verkstäder 14 541 15 724 1 414 1 385 0 0 15 695 7 954

Summa 768 649 768 133 51 112 58 001 1 563 -595 772 864 595 147

Affärsfastigheter

Vattenreningsanläggningar 16 787 16 787 1 163 2 825 0 0 18 449 25 182

Avloppsreningsanläggningar 62 870 62 871 3 843 779 0 0 59 807 44 750

Ledningar 235 522 235 523 4 544 14 128 135 0 244 972 65 784

Avfallsanläggningar 28 212 28 212 2 290 993 0 0 26 915 20 598

Övriga affärsfastigheter 773 827 92 23 0 -23 735 230

Vattenreningsanl. Vadstena 2 758 2 758 116 41 0 0 2 683 391

Avloppsreningsanl. Vadstena 586 586 24 0 0 0 562 157

Ledningar Vadstena 38 250 38 250 513 7 102 0 0 44 839 1 709

Summa 385 758 385 814 12 585 25 891 135 -23 398 962 158 801

Publika fastigheter

Parkeringsanläggningar 2 455 2 456 67 0 0 0 2 389 1 221

Kollektivtrafikanläggningar 23 411 23 411 845 10 295 0 0 32 861 3 048

Bekvämlighetsinrättningar 240 240 20 0 0 0 220 303

Gator, vägar o broar 148 708 148 708 7 208 30 625 0 0 172 125 114 449

Parker, natur o kulturanläggningar 32 372 32 371 2 753 9 805 0 0 39 423 24 353

Summa 207 186 207 186 10 893 50 725 0 0 247 018 143 374

Fastigheter för annan verksamhet

Industrifastigheter 25 159 25 622 1 073 704 0 0 25 253 8 242

Tomträttsmark 1 232 1 232 0 0 0 0 1 232 0

Skogsmark 2 015 2 015 0 0 0 0 2 015 0

Summa 28 406 28 869 1 073 704 0 0 28 500 8 242

Övriga fastigheter

Civilförsvarsanläggningar 3 3 0 0 0 0 3 8

Industriexploatering 31 240 31 240 0 9 437 1 716 0 38 961 0

Bostadsexploatering 18 513 18 513 0 21 045 3 646 0 35 912 0

Summa 49 756 49 756 0 30 482 5 362 0 74 876 8

Not 27 Maskiner och inventarier IB Omförd IB Avskrivn Utgift Inkomst Värdeänd. UB Ack.avsk.

Maskiner

Maskiner 9 851 9 851 1 893 1 597 0 0 9 555 16 123

Summa 9 851 9 851 1 893 1 597 0 0 9 555 16 123

Inventarier

Inventarier 77 331 77 331 24 400 19 694 0 0 72 626 169 696

Inventarier VA 11 245 11 244 1 709 3 435 0 0 12 970 7 039

Inventarier avfall 2 196 2 196 415 293 0 0 2 074 3 170

Summa 90 772 90 771 26 524 23 422 0 0 87 670 179 905

Bilar/transportmedel

Bilar/transportmedel 17 350 17 348 3 575 4 522 0 -112 18 183 17 401

Bilar/transportmedel, avfall 8 327 8 327 2 002 0 0 0 6 325 8 580

Summa 25 677 25 675 5 577 4 522 0 -112 24 508 25 981

Totalt 1 580 626 1 580 626 109 657 195 444 7 370 -995 1 658 049 1 127 581


Årsredovisningen har upprättats i enlighet med den kommu-nala redovisningslagen. I övrigt följer kommunen god redovis-ningssed och tillämpar Rådet för kommunal redovisnings re-kommendationer (RKR).

Nedan följer en redovisning av RKR:s gällande rekommenda-tioner och förklaringar till eventuella avvikelser i kommunens redovisning.

SÄRSKILD AVTALSPENSION OCH VISSTIDSPENSION

Denna rekommendation behandlar hur överenskommelser om pensionsförmånerna särskild avtalspension och visstidspension ska klassificeras och vilka upplysningar som ska lämnas.

Utfästelser om särskild avtalspension ska redovisas på balans-räkningens skuldsida. Pensionsförpliktelse till anställd enligt visstidsförordnande eller förtroendevald enligt pensionsregle-mente där utbetalning påbörjats ska redovisas som avsättning.

Pensionsförpliktelse till anställd enligt visstidsförordnande el-ler till förtroendevald enligt pensionsreglemente som inte har börjat utbetalas ska redovisas som ansvarsförbindelse eftersom den inte uppfyller kriterierna för avsättningar. Om förmånsta-gare har annan inkomst som samordnas med pensionen görs en uppskattning och fördelning av vad som ska redovisas som ansvarsförbindelse respektive avsättning.

De olika slag av pensionsförmåner som finns upptagna under posten avsättningar specificeras i en not till balansräkningen. I not anges även kompletterande information om antalet viss-tidsförordnanden och särskilda villkor som avviker från vad som är normalt och som kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser. Detta gäller både avtal som redovisats som av-sättning och som ansvarsförbindelse.

Rekommendationen tillämpas. Det är andra gången som be-räkning skett av pensionsförmåner för förtroendevalda där ut-betalning inte har påbörjats genomförts.

REDOVISNING AV EXTRAORDINÄRA POSTER

OCH UPPLYSNINGAR FÖR JÄMFÖRELSEÄNDAMÅL

Denna rekommendation anger när en post ska klassificeras och redovisas som extraordinär, samt när så kallade jämförelse- störande poster ska redovisas och vilka upplysningar som ska lämnas om dessa.

Rekommendationen tillämpas.

REDOVISNING AV SKATTEINTÄKTER

Denna rekommendation redogör för hur skatteintäkter ska periodiseras och värderas. Skatten ska periodiseras och redo-visas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av de skattskyldiga. Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges

Kommuner och Landsting publicerar i december räkenskaps-året ska användas vid beräkningen av årets skatteintäkter. Pe-riodiserad slutavräkning redovisas som en omsättningstillgång respektive en kortfristig skuld beroende på utfallet.

Redovisad skatteintäkt ska specificeras i en not. Redovisad skatteintäkt består av tre olika delar: 1. Preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen tillgodo under året. 2. Prognos för slutavräkning. Detta innebär för varje år att en upplupen eller förutbetald intäkt redovisas beroende på prognosens utfall.3. Differens mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående inkomstår.

Rekommendationen tillämpas.

REDOVISNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTURELLA

INVESTERINGAR

Denna rekommendation reglerar hur lämnade bidrag till in-frastrukturella investeringar ska redovisas. Ett bidrag till en in-frastrukturell investering som inte beslutats med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska redovisas som kostnad i resultaträkningen. I lagen ges kommuner och landsting utvidgad kompetens att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg. Dessa nya bestämmelser trädde i kraft den 1 mars 2009. Med anledning av detta har det också beslutats om ändring i lagen om kommunal redovisning, som innebär att belopp med vilket kommunen eller landstinget har beslutat bidra till statlig infrastruktur med stöd av lagen om vissa kommunala befogenheter, tas upp i balansräkningen un-der posten Bidrag till statlig infrastruktur eller redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Varje bidrag som redovisas i balansräkningen ska upplösas med årliga enhetliga belopp under högst 25 år. Upplösning-en ska påbörjas det år bidraget beslutats. Därutöver ska i not till balansräkningen anges den valda tiden för bidragets upp-lösning, hur mycket av bidraget som upplösts och i balans-räkningen upptaget belopp. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas avseende bidrag till statlig infra-struktur som har beslutats efter den 28 februari 2009.

Rekommendationen tillämpas. Våren 2009 beslutades om en avsiktsförklaring mellan kommunen och trafikverket om medfinansiering av projektet riksväg 50. Avsiktsförklaringen innebär att kommunens andel av finansieringen är 100 miljo-ner kronor. Beloppet är upptaget som en långfristig skuld och som anläggningstillgång. Under 2014 träffades ett komplet-terande avtal innebärande att kommunen inte behöver betala den återstående kontantinsatsen på 20 miljoner kronor till tra-fikverket. Bidraget upplöses under 25 år och det första året var 2009. Resultaträkningen belastas med 3,2 miljoner kronor per år som en verksamhetskostnad samt med en finansiell kostnad för indexering av skulden.

Redovisningsprinciper


UPPLYSNINGAR OM PENSIONSMEDEL OCH

PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Denna rekommendation anger vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild av pen-sionsförpliktelserna och förvaltade pensionsmedel. Enligt kommunallagen ska fullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I kommunala redovisningslagen regleras hur redovisningen av pen-sionsåtaganden ska ske i balansräkningen.

Enligt redovisningslagen ska endast nyintjänade pensionsför-måner från och med 1998 redovisas som avsättning i balans-räkningen. Den del som är intjänad före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse (den så kallade blandmodellen).

Rekommendationen tillämpas. Den individuella intjänade pensionskostnaden under året redovisas som en upplupen kostnad. Pensionsskulden är korrigerad med bortförsäkrade åtaganden.

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Rekommendationen innehåller information om hur den sam-manställda redovisningen ska upprättas. Syftet med redovis-ningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. De koncerninterna transaktionerna, det vill säga interna fordringar, skulder med mera har eliminerats för att ge en för koncernen rättvisande bild. Rekommendationen tillämpas. I kommunens samman-ställda redovisning ingår förutom nämndernas verksamhet även Bostadsstiftelsen Platen, det helägda kommunala bolaget Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB samt det delägda bolaget Motala Idrottspark AB. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat och balansräkningar tas in i den sam-manställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att an-skaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Avskrivningar har redovisats enligt res-pektive dotterbolags principer. Redovisningsprincipen för Bo-stadsstiftelsen Platens obeskattade reserver redovisas som skatte-skuld med 22 procent samt övriga 78 procent som eget kapital.

AVSÄTTNINGAR OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Denna rekommendation behandlar redovisning av och upp-lysningar om avsättningar och ansvarsförbindelser. Rekom-mendationen redogör för när en ekonomisk förpliktelse ska redovisas som avsättning eller ansvarsförbindelse. Redovisning av pensioner omfattas inte av denna rekommendation.

EN AVSÄTTNING SKA REDOVISAS I BALANSRÄKNINGEN NÄR

a) en kommun eller ett landsting har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en eller flera inträf- fade händelser b) det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen c) en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Rekommendationen tillämpas. Kommunen har följande ak-tuella avsättningar: Åtgärder avseende bostadsrättsföreningar, återställande av deponi, avfallsfond samt återställningsfond Tuddarp. De två senare avsättningarna har under året om-klassificerats från eget kapital till avsättningar. På balansdagen uppgår dessa avsättningar till 50,6 miljoner kronor.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Vid styrelsemötet den 12 december 2013 beslutades att ersätta RKR 11.3 Materiella anläggningstillgångar med en reviderad version RKR 11.4. Revideringen innebär ett förtydligande av hur materiella anläggningstillgångar, som innehåller betydan-de komponenter av väsentligt värde men med olika nyttjan-deperiod, ska hanteras i redovisningen. Rekommendationen behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras definitionen av en materiell an-läggningstillgång, när en materiell anläggningstillgång ska re-dovisas som tillgång i balansräkningen, hur anskaffningsvärdet ska fastställas, hur avskrivningar ska beräknas, hur utrange-ringar och avyttringar ska redovisas, värderingsregler samt vil-ka upplysningar som ska lämnas.

Rekommendationen tillämpas. Anläggningstillgångarna är upptagna till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar samt avdrag med avskrivningar och eventuella investeringsbidrag. Kapitaltjänst beräknas enligt en nominell metod med en internränta på 2,5 procent. Investeringarna börjar avskrivas månaden efter att tillgången tagits i bruk. Kre-ditivränta belastar pågående investeringsprojekt. Avskrivnings-tiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Exploateringsverksamheten redovi-sas som en anläggningstillgång. Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet men med olika tidsintervall. Eftersom avskrivningarna ska spegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt för-brukas, måste skillnader, i förbrukning och nyttjandeperioder av betydande komponenter i en materiell anläggningstillgång beaktas. Så kallad komponentavskrivning används på större projekt från och med 2013. En översyn av avskrivningstider samt på historiska investeringar avseende komponenter kom-mer att påbörjas under 2015.

REDOVISNING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar ska behandlas i redovisningen. Den anger vilka utgifter som ska redovisas som immateriella tillgångar och hur värdet på redo-visade immateriella tillgångar ska beräknas och vilka upplys-ningar som ska lämnas. En immateriell tillgång är en identi-fierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form. Tillgången ska redovisas som immateriell om den förväntas ge antingen fram-tida intäkter eller kostnadsbesparingar. En utgift som enbart ger upphov till ökad servicepotential ska inte redovisas som en immateriell tillgång. Kommunen redovisar inga immate-riella tillgångar.


REDOVISNING AV HYRES-/LEASINGAVTAL

Rekommendationen behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Den gäller avtal enligt vilka rätten att använda en tillgång överförs från en part, leasegivaren, till en annan part, leasetagaren, även om leasegivaren har ett åtagande att utföra service och underhåll av leasingobjektet.

Rekommendationen gäller däremot inte serviceavtal som inte överför rätten att använda en tillgång från en part till en annan. Rekommendationen behandlar redovisningen hos leasetagaren men inte hos leasegivaren. Rekommendationen tillämp- as. En översyn av samtliga leasingavtal kommer att genom- föras under 2015.

BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIPER, ÄNDRINGAR I

UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

SAMT RÄTTELSER AV FEL

Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och be-dömningar samt rättelser/justeringar av fel i tidigare perioder.

Rekommendationen tillämpas av kommunen.

REDOVISNING AV LÅNEKOSTNADER

Denna rekommendation anger hur lånekostnader ska redo-visas. Den beskriver två redovisningsmetoder. Huvudmeto-den är att lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer. Den alternativa metoden innebär att lånekost-nader som är direkt hänförbara till anskaffning, uppförande eller produktion av vissa angivna tillgångar, inräknas i anskaff-ningsvärdet för tillgången.

Kommunen använder sig av huvudmetoden och tillämpar re-kommendationen.

REDOVISNING AV KASSAFLÖDEN

Rekommendationen anger hur redovisningen av kassaflöden ska upprättas. Kassaflödesanalysen ska redovisa betalnings-flödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investe-ringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Analysen ska mynna ut i förändring av likvida medel. Detaljeringsnivån i uppställningen av analysen ska avvägas utifrån delposternas in-formationsvärde. Delposter som inte är väsentliga kan redovi-sas i form av tilläggsupplysningar. Kassaflödesanalysens poster under rubrikerna investeringsverksamheten respektive finan-sieringsverksamheten ska redovisas brutto.

Rekommendationen tillämpas av kommunen.

VÄRDERING AV OCH UPPLYSNINGAR OM

PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser ska värderas och hur upplysningar ska lämnas om sådana förplik-telser. Rekommendationen tillämpas av kommunen.

INTÄKTER FRÅN AVGIFTER, BIDRAG OCH

FÖRSÄLJNINGAR

En inkomst ska redovisas till det värde kommunen fått eller kommer att få. En inkomst ska normalt redovisas som intäkt först när samtliga av följande villkor är uppfyllda;

• Inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt• Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är fören- liga med transaktionen kommer att tillfalla kommunen• De eventuella utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Som huvudregel gäller också att villkoren för den ekonomiska uppgörelsen i allt väsentlig ska ha fullgjorts. I den mån en av-gift eller ett bidrag är hänförbart till en investering, ska inkom-sten intäktsbokföras på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande och förbrukning. Den del av inkomsten som inte uppfyller kriterierna för intäkt, periodiseras och redovisas som skuld på balansräkningen.

Rekommendationen tillämpas i huvudsak av kommunen. Av-vikelse sker vid vissa specialdestinerade investeringsbidrag.

NEDSKRIVNINGAR

Denna rekommendation behandlar hur en nedskrivning av värdet på en materiell eller immateriell anläggningstillgång, som används i kommunala verksamheter vilka är helt eller del-vis skattefinansierade och/eller regleras av självkostnadsprinci-pen, ska beräknas och redovisas. Rekommendationen omfat-tar inte nedskrivning av omsättningstillgångar eller finansiella anläggningstillgångar, inte heller tillgångar som används i verksamhetsgrenar som med stöd av lagstiftning undantagits från självkostnadsprincipen.

Rekommendationen avseende nedskrivningar tillämpas av kommunen.

REDOVISNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH

FINANSIELLA SKULDER

Denna rekommendation ersätter den tidigare rekommenda-tionen avseende klassificering av finansiella tillgångar. Rekom-mendationen anger hur finansiella skulder och finansiella till-gångar ska redovisas. Den behandlar dock inte redovisning av derivat, annat än sådana som är del av ett sammansatt finan-siellt instrument. Rekommendationen behandlar inte heller säkringsredovisning. Rekommendationen innebär en princip-förändring i så mån att möjligheten att, under vissa förutsätt-ningar, klassificera placeringsmedel som anläggningstillgång försvinner. Detta är en anpassning till den praxis som är mest utbredd. Genom att ta bort denna möjlighet att välja klas-sificering, förbättras förutsättningarna för kommunvisa jäm-förelser. Vidare reglerar den nya rekommendationen även fi-nansiella skulder. Förutom klassificeringsfrågan behandlar den även frågor om värdering och rapportering.


Rekommendationen avseende finansiella tillgångar och finan-siella skulder tillämpas av kommunen.

REDOVISNING AV DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING

Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatin-strument och säkringsredovisning. Rekommendationen inne-håller generella villkor som ska vara uppfyllda vid tillämpning av säkringsredovisning vad gäller säkringsinstrument, säkrade poster samt säkringsförhållandet dem emellan. Rekommen-dationen behandlar primärt säkringsredovisning för säkringar av ränterisk och valutarisk, men viss vägledning ges även för säkringsredovisning av säkringar av energiprisrisker. Rekom-mendationen behandlar även redovisning av derivatinstru-ment som innehas som ett led i förvaltningen av en värdepap-persportfölj.

Kommunen har till och med 2014 inte använt sig av derivatinstrument och säkringsredovisning, men i och med övertaga-ndet av lån från Bostadsstiftelsen Platen i samband med över- tagandet av dotterbolag (räddningsstationen) kommer kom-munen från och med 2015 ha derivatinstrument. Dessa deri-vatinstrument kommer att nettoredovisas under räntekostna-der. Marknadsvärdesförändringar under derivatavtalens löptid redovisas inte i resultatet.

DELÅRSRAPPORT

Rekommendationen behandlar delårsrapportering. En delårs-rapport upprättas för en period som utgör en del av en kom-muns räkenskapsår. Den består av finansiella rapporter, som antingen är fullständiga eller som upprättas i sammandrag. Syftet med denna rekommendation är att ange minimikra-ven för innehållet i en delårsrapport och principerna för be-dömning av vilka poster som ska tas med i delårsrapporten samt hur dessa ska värderas. Denna rekommendation begrän-sar inte kommuners möjlighet att publicera fullständiga finan-siella rapporter.

Med hänsyn till kravet på snabb information och med beak-tande av kostnadsaspekter samt för att undvika upprepning av tidigare lämnad information kan kommunen välja att tillhan-dahålla information i mindre omfattning i delårsrapporter än i årsredovisningen. En användare av delårsrapport förutsätts ha tillgång till kommunens senaste årsredovisning. Följaktligen lämnar den främst information om händelser och omständig-heter som avser tiden därefter. En delårsrapport ska som mi-nimum innehålla följande delar: a) Förkortad förvaltningsbe-rättelse b) Balansräkning c) Resultaträkning d) Vissa andra upplysningar.

Den kommunala koncernens räkenskaper ska presenteras jämte kommunens.

Delårsrapporten 2014 motsvarar rekommendationen förut-om den kommunala koncernens räkenskaper.

BESTÄMMELSER OM LÖPANDE BOKFÖRING

Denna rekommendation innehåller bestämmelser om löpande bokföring, verifikationer, arkivering av räkenskapsinformation samt systemdokumentation och behandlingshistorik. Denna rekommendation är normerande i sin helhet.

Rekommendationen presenterades i december 2014 och har inte legat till grund för arbetet under 2014.


DriftredovisningDRIFTREDOVISNING PER NÄMND/STYRELSEN

Belopp i tkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Avvikelse %

Kostnader 3 760 067 3 874 232 -114 165

Kommunfullmäktige 413 373 40

Revisionen 1 793 1 695 98

Valnämnden 2 356 2 077 279

Överförmyndaren 4 623 5 032 -409

Personalnämnden 2 910 2 967 -57

Kommunstyrelsen 140 300 136 668 3 632

Bildningsnämnden 1 654 728 1 702 140 -47 412

Plan- och miljönämnden 81 115 80 345 770

Socialnämnden 1 248 702 1 299 705 -51 003

Tekniska nämnden 488 549 516 835 -28 286

Vatten- och avfallsnämnden 134 578 126 395 8 183

Intäkter 1 686 628 1 792 776 106 148

Kommunfullmäktige 0 0 0

Revisionen 0 0 0

Valnämnden 800 1 350 550

Överförmyndaren 646 1 057 411

Personalnämnden 0 16 16

Kommunstyrelsen 25 039 23 592 -1 447

Bildningsnämnden 650 265 694 079 43 814

Plan- och miljönämnden 19 786 21 323 1 537

Socialnämnden 430 239 465 752 35 513

Tekniska nämnden 428 200 458 327 30 127

Vatten- och avfallsnämnden 131 653 127 280 -4 373

Netto 2 073 439 2 081 456 -8 017 0%

Kommunfullmäktige 413 373 40 10%

Revisionen 1 793 1 695 98 5%

Valnämnden 1 556 727 829 53%

Överförmyndaren 3 977 3 975 2 0%

Personalnämnden 2 910 2 951 -41 -1%

Kommunstyrelsen 115 261 113 076 2 185 2%

Bildningsnämnden 1 004 463 1 008 061 -3 598 0%

Plan- och miljönämnden 61 329 59 022 2 307 4%

Socialnämnden 818 463 833 953 -15 490 -2%

Tekniska nämnden 60 349 58 508 1 841 3%

Vatten- och avfallsnämnden 2 925 -885 3 810 130%


InvesteringsredovisningBelopp tkr Budget 2014 Utfall 2014 Avvikelse

INKOMSTER

Kommunstyrelsen 11 385 6 054 -5 331

Exploatering Bostäder 4 235 2 572 -1 663

Exploatering Industri/handel 7 150 2 677 -4 473

Fastigheter/Råmark 0 424 424

IT 0 382 382

Bildningsnämnden 0 1 075 1 075

Fritidsanläggningar 0 1 075 1 075

Tekniska nämnden 0 106 106

Grundskolefastigheter 0 106 106

Vatten- och avfallsnämnden 0 135 135

Exploatering Bostäder 0 78 78

Nyinvesteringar fastigheter och anläggningar 0 57 57

SUMMA INKOMSTER 11 385 7 370 -4 015

UTGIFTER

Kommunstyrelsen 66 193 43 481 22 712

Bana-väg 2 319 814 1 506

Exploatering Bostäder 6 135 4 692 1 442

Exploatering Industri/handel 18 530 5 417 13 113

Fastigheter/Råmark 23 000 20 315 2 685

IT 9 534 9 662 -128

Motala verkstad 0 12 -12

Tillväxt och utveckling 5 757 1 330 4 428

Övrigt kommunstyrelsen 918 1 224 -306

Övrigt-Planerat underhåll fastigheter 0 16 -16

Bildningsnämnden 16 911 17 943 -1 032

Fritidsanläggningar 6 441 7 935 -1 494

Inventarier fritid/kultur 400 400 0

Inventarier grundskola/barnomsorg 3 800 5 105 -1 305

Inventarier gymnasium / vuxenutbildning 1 500 1 527 -27

Övrigt bildningsnämnden 4 770 2 976 1 794

Plan och miljönämnden 3 892 3 152 740

Fordon räddningstjänsten 2 600 2 111 489

Inventarier lantmäterienh mm 977 637 340

Inventarier räddningstjänsten 315 404 -89

Socialnämnden 5 007 2 289 2 718

Inventarier socialnämnden 5 007 2 289 2 718


InvesteringsredovisningBelopp tkr Budget 2014 Utfall 2014 Avvikelse

UTGIFTER

Tekniska nämnden 141 576 99 245 42 331

Bana-väg 21 301 15 159 6 142

Barnomsorgsfastigheter 13 284 3 665 9 619

Gator och park 21 136 14 045 7 091

Grundskolefastigheter 1 650 2 854 -1 204

Inventarier fastighetsenheten 1 456 764 692

LSS-fastigheter 1 632 745 887

Motala verkstad 2 643 494 2 149

Planerat underhåll gator och vägar 8 570 8 570 1

Tillväxt och utveckling 8 300 9 439 -1 139

Träningsskola 604 180 425

Äldreomsorgsfastigheter 35 686 19 972 15 714

Övriga fastigheter 2 747 2 112 635

Övriga fastigheter fastighetsenheten 2 650 2 163 487

Övriga inventarier tekniska nämnden 4 917 4 057 860

Övrigt-Planerat underhåll fastigheter 15 000 15 027 -27

Vatten- och avfallsnämnden 35 700 29 334 6 366

Fastigheter och anläggningar, Avfall 5 400 733 4 667

Maskiner och inventarier, Avfall 2 800 293 2 507

Maskiner och inventarier, Vatten 2 400 5 492 -3 092

Nyinvesteringar fastigheter och anläggningar 4 500 5 152 -652

VA-nät 15 100 16 156 -1 056

VA-verk 5 500 1 509 3 991

Summa utgifter 269 279 195 444 73 835

Nettoutgifter 257 894 188 074 69 820

Kommentarer investeringarKommunstyrelsen

BANA-VÄG

De direkta arbetena i samband med ombyggnaden av Riks-väg 50 med nya bron och dubbelspårsutbyggnaden är i stort sett avslutade. De arbeten som pågår nu är i stor utsträck-ning följdarbeten för att anpassa gatunät och miljön till en ny stadsmässig funktion. Detta gäller inte minst omvandling-en av gamla genomfarten där ombyggnaden av Storgatan till stadsgata pågår. Ombyggnad i samma syfte kommer att ske av Drottninggatan-Vadstenavägen, Drottningplan med mera. Ombyggnad av korsningarna Vadstenavägen-Östermalmsga-tan och Vadstenavägen-Platensgatan ingår.

EXPLOATERING BOSTÄDER

Kommunen har under året sålt elva tomter för småhus vil-ket är en marginell ökning jämfört med 2013. Trots det finns

det ett ökande intresse för bostäder bland annat beroende på att kommunens befolkning ökar. Ytterligare tomter förbereds nu på Norra Bråstorp och inom Olivehult 10:3 i Borensberg. Dessa kommer att vara klara för försäljning våren 2015. Det finns även ett betydande behov av lägenheter i flerbostadshus och ett par byggnadsprojekt bör kunna starta under 2015 i Kvarteret Munken (trygghetsbostäder) och i Kvarteret Vårda-ren. Inkomsterna 2014 når inte upp till budget vilket framfö-rallt beror på att färre tomter än beräknat sålts på Södra Fre-berga.

EXPLOATERING INDUSTRI/HANDEL

Efterfrågan på mark för verksamheter har under 2014 varit fortsatt svag. Delvis kan detta troligen förklaras av att det finns ett stort utbud av lediga lokaler som är billigare att etablera verksamhet i än att bygga nytt. Kommunen har under 2014 sålt två tomter. På utgiftssidan ligger ett par större projekt sent


på året samtidigt som dessa bedöms vara lämpliga vinterar-beten och därmed till stor del kommer att genomföras 2015. Det gäller bland annat utbyggnaden av passagen vid Sjövik som påbörjades i december 2014. Såväl inkomster som utgif-ter är betydligt lägre än budget.

FASTIGHETER/RÅMARK

Kommunen ska få ersättning från Trafikverket för kommunal mark som tagits i anspråk för nya Riksväg 50. Därtill kommer mindre ersättningar för inlösen och omkostnader i samband med dessa som kommunen stått för. Totalt ska kommunen er-hålla cirka tre miljoner kronor. Kommunen har utöver budget beslutat om förvärv av fastigheten Bromma 2:2 samt fastig-heterna Folkets Park 1 och 2 samt Folkdansen 1 för totalt 20 miljoner kronor. Den förstnämnda fastigheten har kommu-nen tillträtt medan tillträde till de övriga är beräknat till slu-tet av maj. Kommunfullmäktige har beslutat om tilläggsanslag för de aktuella köpen.

IT

Investeringsområde IT har ett utfall i linje med budget. Avvi-kelser finns dock mellan olika projekt. Framförallt finns avvi-kelser inom ”Stadsnätsprojektet” och ”Utvecklingsbehov från verksamheten”.

TILLVÄXT OCH UTVECKLING

Under 2014 har kommunfullmäktige antagit ”Utvecklingsplan Motala/Framtidens Motala” och ”Motala Centrum 2025”. Projekten inom investeringsområdet styrs i hög grad av de båda styrdokumenten. Kommunens roll i projekten kan variera från att kommunen är ensam utförare, ledande i projektet eller deltagande. Under 2014 har investeringar gjorts i flera projekt i Motala samt i Borensberg och Godegård men alla medlen inom investeringsområdet har inte förbrukats efter-som styrdokumenten antagits under pågående budgetår och de personella resurser för planering och genomförande då inte räckt till.

Bildningsnämnden

FRITIDSANLÄGGNINGAR

Utvecklingen av kommunens friluftsområden och friluftsan- läggningar har fortsatt under året. I Bondebacka har frisbee-golfanläggningen färdigställts och ett mindre utegym har an-lagts. Vidare har motionsspåret i Bondebacka försätts med be-lysning. Friluftsbadens tidigare latrintoaletter vid Pariserviken, Torpa Sand i Medevi, Hökabadet i Godegård samt Karlsby-badet har bytts ut mot mulltoaletter. Miljöanpassningarna av Duntebergets motorstadion har fortsatt och en bevattningsan-läggning har installerats. Spontan-/näridrottsplatser har upp-förts på två platser dels i Godegård och dels på Motala Väs-ter. I Borensberg har en skatepark anlagts. På idrottsplatserna Bergvallen i Borensberg, Östvalla i Österstad samt Mossen i Motala har säkerhetsåtgärder genomförts. Energisparåtgärder

har vidtagits på Norra IP. Årets investeringar har överskridit budget med drygt 400 tusen kronor, främst beroende på att Skateboardparken i Borensberg samt spontanidrottsplatsen i Godegård blivit dyrare än budgeterat. Renoveringen av Kon-sumringen har fortskridit under året.

INVENTARIER FRITID/KULTUR

Ny inredning och inköp av publika datorer till biblioteket i Motala har gjorts. Musikinstrument till kulturskolan har bytts ut och nya har införskaffats.

INVENTARIER GRUNDSKOLA-BARNOMSORG

Under 2014 har investeringsmedlen riktats till uppbyggnad av trådlösa nätverk i samtliga lokaler där förskola/skola bedrivs. Även ett kontinuerligt utbyte av elevarbetsplatser och möbler i grundskolor och förskolor har genomförts under året. Det sammanlagda budgeten för IT-satsningar 2014 har inte an-vänts fullt ut - se område ”Övrigt bildningsnämnden”.

INVENTARIER GYMNASIUM-VUXENUTBILDNING

Under året har del av elevarbetsplatser i gymnasieskolan, gym-nasiesärskolan och vuxenutbildningen bytts ut. Vidare har in-vesteringsmedel använts till maskinparken samt för datorer. Tilldelade budgetmedel har använts.

ÖVRIGT BILDNINGSNÄMNDEN

Investeringarna avser till största delen den IT-satsning som görs i kommunens grundskolor. Under året har även övriga inventarier och annan utrustning köpts in. Det sammanlagda budgeten för IT-satsningar 2014 har inte använts fullt ut - se område ”Inventarier grundskola/barnomsorg”. Outnyttjade medel uppgår till 500 tusen kronor.

Plan- och miljönämnden

Räddningstjänsten har totalt sett i princip förbrukat tilldela-de medel för 2014, med undantag för medel för resursfordon som levereras först 2015.

Medel för inventarier inom lantmäterienheten redovisade ett överskott. Motala kommuns GIS-strategi är relativt färsk och det finns inga tydliga riktlinjer avseende utvecklingsprojekt i denna strategi. Under 2015 kommer strategin att ses över ur ett utvecklingsperspektiv och då kan bättre underbyggda be-slut tas angående användningen av GIS-medlen.

SocialnämndenInvesteringsmedlen har använts inom socialförvaltningens samtliga verksamhetsområden. I samband med förändringar/omstrukturering av verksamheterna uppstår behov av diver-se nya inventarier. Här finns också inom många enheter ett stort eftersläpande behov av att byta ut befintliga inventarier som ofta är i mycket dåligt skick. Dessutom finns på grund av


vårdtyngd samt som en arbetsmiljöåtgärd, för att förebygga förslitningsskador, behov av att löpande byta ut eller komplet-tera olika former av tekniska hjälpmedel som finns i verksam-heten. Inom flera av socialnämndens verksamheter finns också behov av olika typer av larm. En stor del av budgetposten för 2014 avser beviljade medel för ”nyckelfri hemtjänst”/brukar-planering där en hel del av detta arbete kommer att behöva ge-nomföras under 2015.

Tekniska nämnden

BANA-VÄG

Investeringsområdet Bana-väg redovisar ett överskott mot budget på totalt 6,2 miljoner kronor. Den största avvikelsen finns inom projektet ”Pendeltågsstationen Motala” som redo-visar ett överskott på 4,6 miljoner kronor. Dels kvarstår arbe-te med justeringar i ”Lilla Järnvägsparken” och dels ska gatan mot tingshuset återgärdas med gång och cykelväg. Projektet har även blivit billigare än budgeterat. Andra projekt inom in-vesteringsområdet där utgifter kvarstår till 2015 är Parallellga-tan och förlängning av Bispmotalagatan.

BARNOMSORGSFASTIGHETER

Inom investeringsområdet ”Barnomsorgsfastigheter” redovi-sas ett överskott mot budget på 9,6 miljoner kronor som be-ror på längre projekteringstid än förväntat angående förskolan i Östra Bråstorp. Anledningen till den längre projekteringsti-den är att förskolan ska byggas enligt passivhusstandard samt att den ska vara miljöcertifierad. Projektet har även försenats på grund av längre handläggningstid för detaljplanearbetet samt att både anbuds- och byggtiden har förlängts med anled-ning av nämnda faktorer.

GATOR OCH PARKER

Investeringar inom området ”Gator och parker” redovisar ett överskott mot budget på totalt 7,1 miljoner kronor. Den störs-ta avvikelsen finns inom projekten ”Angränsande ytor dubbel-spår” och ”Badstrandsvägen”. Angränsande ytor dubbelspår redovisar ett överskott mot budget på 1,6 miljoner kronor på grund av ett förändrat upplägg av de arkeologiska undersök-ningar som krävs vid Gästisparken. Badstrandsvägen redovisar ett överskott mot budget på en miljon kronor då det återstår arbete med plantering och belysning som inte hann genom-föras under 2014. Dessutom finns större överskott mot bud-get inom projekten ”Nyanläggningar gator och vägar”, ”Upp-rustning gator”, ”Parkprojekt enligt plan”, ”Upprustning av lekplatser” samt ”Nya hastighetsgränser” på grund av förse-ningar inom projekten.

GRUNDSKOLEFASTIGHETER

Inom investeringsområdet ”Grundskolefastigheter” redovi-sas ett underskott mot budget på totalt 1,2 miljoner kronor. Underskottet beror på ytterligare krav som ställts från byg-gentreprenören efter att projekt Hällaskolan var avslutat. En förlikning med byggentreprenören har gjorts under året och

beloppet uppgick till två miljoner kronor. Inom investerings-området redovisar däremot både projekten ”Varamoskolan” samt ”Utredning renoveringsbehov grundskolor” överskott mot budget på 400 tusen kronor per projekt. Anledningen är att startbesked gällande dessa projekt erhållits senare under 2014 än vad som tidigare beräknats.

INVENTARIER FASTIGHETSENHETEN

Inom investeringsområdet redovisas ett överskott mot budget på 700 tusen kronor. Arbetet med installation av brandlarm fortgår enligt kommunens egen ambition ”Riktlinjer för Brandlarmsanläggningar” men alla budgeterade medel har inte förbrukats detta år utan projektet fortsätter även näst-kommande år.

LSS-FASTIGHETER

Investeringsområdet LSS-fastigheter redovisar ett överskott mot budget på 900 tusen kronor. Anledningen är att projektet ”Gruppbostad LSS” är försenat där förprojektering har påbör-jats under hösten.

MOTALA VERKSTAD

Inom investeringsområde ”Motala Verkstad” redovisas ett överskott mot budget på 2,2 miljoner kronor. Anledningen är att verksamheten avvaktar beslut efter utredningen och för-studien av ”Lok- och Plåtverkstaden” angående vilka åtgärder som ska genomföras.

TILLVÄXT OCH UTVECKLING

Inom investeringsområdet tillväxt och utveckling redovisas ett underskott mot budget på totalt 1,1 miljoner kronor. Avvikel-sen beror främst på att arbetet i Gamla stan har blivit dyrare än budgeterat då problem med dagvattnet förändrade förutsätt-ningarna och krävde större ombyggnationer än planerat. Pro-jektet är inte avslutat och till 2015 kvarstår mindre åtgärder samt utgifter för första årets skötsel. Den negativa avvikelsen mot budgeten vägs till viss del upp av att projektet ”Tillväxt och utveckling” redovisar ett överskott mot budget. Detta be-ror på att vissa utgifter förskjuts till 2015 då tiden från beslut till planerat genomförande varit för kort under 2014.

TRÄNINGSSKOLA

Inom investeringsområdet ”Träningsskola” redovisas ett över-skott mot budget på 400 tusen kronor. Anledningen är att Träningsskolans förstudie har försenats då den ändrat inrikt-ning i samband med pågående grundskoleutredning. Förstu-diens mål var att utreda om det var möjligt att integrera trä-ningsskolans verksamhet inom den befintliga verksamheten på Södra skolan. Då detta visat sig svårt samt att kommunens tioåriga befolkningsprognos visar att barnen i upptagnings-området för Södra skolan ökar, har styrgruppen beslutat att utvidga uppdraget och parallellt se över en integration av trä-ningsskolan i den tilltänkta Västerskolan. Projektet är bero-ende av delbeslut som ska tas under 2015. Avslut av projektet planeras att ske under våren 2015.


ÄLDREOMSORGSFASTIGHETER

Inom investeringsområdet ”Äldreomsorgsfastigheter” redo-visar ett överskott mot budget på 15,7 miljoner kronor. An-ledningen är främst förseningar angående ombyggnation av Strandvägens äldreboende. Nya förutsättningar framkom un-der våren 2013 i bildningsförvaltningens utredning ”En skola för alla” där Träningsskolan istället föreslogs omlokaliseras till Södra skolan, vilket bland annat påverkade starten av äldrebo-endets projektering och indirekt även starten för ombyggna-tionen av Strandvägen. Detta resulterade i att tidplanen skju-tits fram varvid medel budgeterade för 2014 inte har kunnat förbrukas.

ÖVRIGA FASTIGHETER

Inom investeringsområdet redovisas ett överskott mot budget på 600 tusen kronor som beror på att delar av arbetet med projekten Ombyggnad kök Skolgårda samt Schaktdeponi an-läggning har blivit förskjutet till 2015.

ÖVRIGA FASTIGHETER FASTIGHETSENHETEN

Inom investeringsområdet redovisas ett överskott mot budget på 500 tusen kronor. Anledningen är att byggstarten gällande arbetet med Tjällmo räddningsstation har skjutits fram till i början av 2015 på grund av produktionstekniska skäl.

ÖVRIGA INVENTARIER TEKNISKA NÄMNDEN

Investeringsområdet ”Övriga inventarier tekniska nämnden” redovisar ett överskott mot budget som uppgår till totalt 800 tusen kronor. Anledningen är främst att en ny kranbil som anläggningsenheten skulle köpa in under året förskjutits till 2015. Den försenade kranbilen medför ett överskott mot bud-get på 1,9 miljoner kronor. Det totala överskottet minskas av att inköp av inventarier och maskiner till kostverksamheten har överskridit budget med 400 tusen kronor samt att inköp av bilpoolsbilar överskridit budget med 700 tusen kronor.

Vatten- och avfallsnämnden

NYINVESTERINGAR FASTIGHETER OCH

ANLÄGGNINGAR

Inom investeringsområdet ”Nyinvesteringar fastigheter och anläggningar” redovisas ett underskott mot budget på 700 tu-sen kronor. Anledningen är att fler nyanslutningar än beräk-nat har genomförts i Vadstena under året. Detta leder dock även till ökade inkomster för verksamheten. Underskottet be-ror även på att en släpande faktura från 2013 gällande VA led-ningar i Smedbacken har inkommit under 2014.

VA-VERK

Investeringsområdet VA-verk redovisar ett överskott mot bud-get på totalt fyra miljoner kronor. VA-verk Motala redovisar ett överskott på 3,5 miljoner kronor och VA-verk Vadstena re-dovisar ett överskott på 500 tusen kronor jämfört med budget. Anledningen till överskottet mot budget inom VA-verk Mota-

la är att projektet med att byta ut Råssnäs ställverk inte kunde genomföras under året då inkomna anbud i upphandlingen inte kunde godkännas. En omprioritering fick genomföras un-der september månad och ur underhållsplanen togs det fram nya projekt för att ta del av det ekonomiska utrymmet. Dessa projekt var av mindre karaktär och med kort avskrivningstid vilket medför att investeringsområdet ”Verksutrustning Mot-ala” har kunnat belastats mer under året än budgeterat. En ny upphandling vad gäller Råssnäs ställverk har genomförts och ställverket kommer således att bytas under 2015.

VA-NÄT

Investeringsområdet VA-nät redovisar totalt ett underskott mot budget på 1,1 miljoner kronor. VA-nät Motala redovisar ett underskott på 200 tusen kronor som beror på att projektet ombyggnation Storgatan blivit dyrare än beräknat på grund av merarbete kopplade till Norrängsgatan. VA-nät Vadstena redovisar ett underskott på 900 tusen kronor som beror på att omläggning av ledningar i före detta genomfarten i Vadstena samt utgifter för ledningsnätsförnyelse har tillkommit under året. Underskottet inom investeringsområdet balanseras av det överskott som finns inom investeringsområdet VA-verk.

MASKINER OCH INVENTARIER, VATTEN

Investeringsområdet Maskiner och inventarier, Vatten, redovi-sar totalt ett underskott mot budget på 3,1 miljoner kronor. I Motala överskrider verksutrustningen budgeten med 3,3 mil-joner kronor. Anledningen är att projektet Råssnäs ställverk, inom investeringsområdet VA-verk Motala, inte kunde ge-nomföras under året. En omprioritering gjordes därmed och det beslutades att Verksutrustning Motala skulle utnyttja över-skottet mot budgeten inom VA-verk Motala. Projekt som där-med har kunnat genomföras under året inom Verksutrustning Motala består bland annat av nya gångbroar till rötkammare på Karlshults reningsverk samt ny plåtfasad på slutsedimen-tering. Dessutom har två nya rensgaller installerats. Vidare har mindre investeringar vid Råssnäs vattenverk samt vid Bo-rensbergs och Tjällmos vattenverk kunnat genomföras under året med hjälp av utökat budgetutrymme. Pumpstations- och nätutrustning i Motala redovisar ett underskott på 200 tusen kronor som beror på en eftersläpande faktura gällande 2013. Verksutrustning i Vadstena däremot redovisar ett överskott mot budget på 500 tusen kronor och Pumpstations- och nät-utrustning i Vadstena redovisar ett mindre underskott. Un-derskottet inom investeringsområdet balanseras av att inves-teringsområdet VA-verk redovisar ett överskott mot budget.


Det långsiktigt hållbara Motala – vårt inriktningsmål!

Under 2014 antogs ett övergripande miljöprogram för Motala kommun. I miljöprogrammet redovisas hur kommunen säker- ställer att nationella, regionala och lokala miljömål beaktas i den kommunala verksamheten genom planer, program och tydliggörande av ansvar och roller för genomförande. Årets miljöredovisning har strukturerats efter de tre insatsområden med koppling till klimat, miljö och natur som utpekats i kom-munens strategi för att genomföra de nationella miljömålen.

Enligt Naturvårdsverkets samlade bedömning kommer Sverige inte att uppnå 14 av 16 nationella miljömål.

Klimatsmart och attraktivt

Utsläppen av växthusgaser i Motala kommun fortsätter att minska. Enligt det Regionala Energikontorets nya beräknings-modell så uppgick utsläppen år 2012 till 2,1 ton koldioxid per invånare. Sannolikheten att nå det uppsatta målet 2,0 ton koldioxid per invånare och år till år 2020 bedöms därför som god. Forskning visar att ett hållbart klimat kräver utsläpp på högst ett ton per invånare och år, inklusive utsläpp från kon-sumtion där produktionen sker i annat land. Skulle alla jor-dens invånare leva som vi skulle vi behöva ytterligare 3,7 jord-klot. Våra klimatmål behöver därför uppdateras.

UTSLÄPP AV KOLDIOXID (CO2) PER INVÅNARE

Den offentliga verksamhetens andel av den totala energiför-brukningen, exklusive industri och byggverksamhet, uppgår

till nio procent enligt den regionala energistatistiken för 2014. Kommunen söker därför samverkan med andra aktörer lokalt och regionalt för att realisera den klimatsmarta och attraktiva staden. Exempel på viktiga insatsområden för en aktiv klimat-politik är miljöeffektiva transportsystem, hållbara handelseta-bleringar och förnybar energi.

HUSHÅLLEN ANVÄNDER MEST ENERGI

Av all energi som används i Motala kommun är hushållen den sektor som använder mest, år 2012 var andelen 41 procent. Koldioxidutsläppen från hushållens energianvändning är min-dre än från transportsektorn men står ändå för en tredjedel av utsläppen. Kommuninvånarnas boende och resor är alltså det som genererar störst klimatpåverkan i kommunen.

Nästan hälften av hushållens energianvändning är el som an-vänds både för hushållsel och uppvärmning. Antalet anmäl-ningar om installation av berg-, ytjord- eller ytvattenvärme har de senaste åren varit drygt 100 stycken per år vilket vi-sar att kommuninvånarna fortsätter att konvertera sina hus. Användningen av eldningsolja minskar men mängdmässigt är det fortfarande ungefär 1 000 hushåll som värmer sina hus med olja. Fjärrvärme som till 98,9 procent produceras av bio-bränsle utnyttjas i 414 villor och 259 flerfamiljshus. I Borens-bergs fjärrvärmeverk byttes under 2014 den fossila oljan ut mot RME och verket är nu helt fossilfritt.

ENERGIANVÄNDNING I KOMMUNEN

Under 2014 har kommunen som organisation använt totalt 54,4 GWh energi för till exempel belysning, uppvärmning och drivmedel till fordon. Minskningen med nästan 3 GWh sedan 2013 beror delvis på ett varmare år med minskat upp-värmningsbehov men också på genomförda energieffektivise-ringar i fastigheter, gatubelysning samt vatten- och reningsverk.

TOTAL ENERGIANVÄNDNING INOM DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN

Miljöredovisning

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Fjärrvärme 17,2 GWh(31,6 %)

El 28,2 GWh (51,8 %)

Pellets 3,4 GWh(6,3 %)

Olja 0,2 GWh(0,4 %)

Biodisel 1,1 GWh (2,1 %)

Biogas 1,7 GWh (3,0 %)

Syntetisk diesel 0,9 GWh

(1,6 %)

Bensin 0,3 GWh (0,6 %)

Diesel 1,4 GWh (2,7 %) Källa: Intern statistik

Källdata: RUS samt beräknade värden utifrån SCBs körsträcksstatistik

Koldioxidutsläpp (CO2) ton per invånare (beräknade värden)

Målnivå växthusgasutsläpp Motala kommun 2020

Hållbar nivå av växthusgasutsläpp (CO2-ekv) globalt


Av all energi som används är 51 procent el. Kommunen köper in ursprungsmärkt vattenkraft med låg klimatpåverkan. Under året har den första solcellsanläggningen för produktion av egen el tagits i bruk. Vatten och Återvinning har installerat en sol-cellsanläggning på återvinningscentralen i Vadstena som gör att anläggningen på årsbasis är självförsörjande på el. Fjärrvär-me är den näst största energiposten (32 procent). Drivmedel till fordon ökade något och står för 10 procent av den totala energiförbrukningen.

Av den totala energianvändningen kom 94 procent från för-nybara energikällor; vattenkraft, biobränsle, biogas och bioba-serad diesel. Av fordonsbränslet var 52 procent helt förnybart, och 16 procent var en syntetisk diesel som ur klimatsynpunkt är bättre än diesel MK1.

ENERGIEFFEKTIVISERING I FASTIGHETER

År 2010 inleddes ett EPC-projekt (Energy Performance Cont-racting) med målet att genomföra energieffektiviseringar på 20 procent i de kommunala kärnverksamheternas lokaler, to-talt knappt 200 000 kvadratmeter. Åtgärder som tilläggsisole-ring, installation av snålspolande munstycken på kranar och toaletter, översyn av ventilations- och belysningstider, byte av termostater på element och injusteringar av värme och ventilation har genomförts för att förbättra inomhusmiljön och minska energiåtgången. De stora åtgärderna slutfördes år 2013. Under 2014 fortsatte injusteringar på flera fastigheter för att optimera driften. Beräknade effektiviseringar fastighetsbestån-det som helhet har uppnåtts men den slutliga utvärderingen pågår.

TOTALT INKÖPT ENERGI MOTALA KOMMUN ÅR 2014 FÖRDELAD PÅ

VERKSAMHET SAMT ENERGISLAG (KWH)

ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖDET AVSLUTAT

Enligt EU:s energitjänstedirektiv ska den offentliga sektorn vara en förebild i att energieffektivisera. Mellan år 2010 och 2014 har kommuner kunnat söka ekonomiskt stöd för strate-giskt arbete med energieffektivisering i den egna organisatio-nen. Arbetet med energieffektiviseringar har främst bedrivits i projektform i samarbete med Länsstyrelsen och Energikon-toret Östra Götaland. Erfarenheterna från dessa fem år är att det finns många förbättringar att göra för att minska energi-användningen, både på ett strukturellt plan men även genom beteendeförändringar. Det gemensamma målet att alla kom-munens enheter skulle genomföra minst en aktivitet som bi-drar till att minska utsläppen av växthusgaser har 46 av 101 enheter uppfyllt.

ENERGIEFFEKTIVISERING INOM VATTEN OCH AVLOPP

Genom att sanera/förnya spillvattenledningarna minskas in-läckage av vatten från omgivande mark. Minskad mängd spill-vatten sparar energi för pumpning och reningsprocesser. Ar-betet med att sanera/förnya ledningsnätet sker kontinuerligt. Under 2014 har 4 042 meter vatten- och avloppsledningar sa-nerats/förnyats vilket minskar risken för akuta avbrott.

ÅTGÄRDER I PLATENS FASTIGHETER

Bostadsstiftelsen Platen deltar i Allmännyttans energispar-kampanj där en hemsida byggts upp med enkla vardagsnära tips på hur man som både hyresgäst och hyresvärd kan minska energiåtgången. I kampanjen ingår också en tävling mellan de olika bolagen.

Sedan 2010 pågår ett konverteringsarbete i Gamla stan där di-rektverkande el till uppvärmning, varmvatten och ventilation har bytts till fjärrvärme. Under 2014 gick projektet in i slutfa-sen och det sista huset beräknas få sina element utbytta under vintern 2014/15.

NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TRAFIKEN I MOTALA

Den nya Motalabron och pendeltåget har skapat nya förut- sättningar för en mer hållbar transportsektor i Motala. Trans-portsektorn genererar 32 procent av den totala energianvänd-ningen i Motala kommun, exklusive industri- och byggverk-samhet. Drygt 40 procent av koldioxidutsläppen kommer från fordonstrafiken som därmed är den största koldioxid-källan. Vid förbränning bildas inte bara koldioxid utan även andra typer av luftföroreningar och partiklar som kan orsaka hälsoproblem för människor framförallt i tätorterna. Störst är risken för de som har astmatiska besvär eller andra lungsjuk-domar men det finns även belägg för att människor med hjärt-kärlsjukdomar påverkas.

MINSKAD GENOMFARTSTRAFIK GER BÄTTRE

LUFTKVALITET

Motala kommun tilldelades år 2014 priset Årets luftvårdare av Östergötlands luftvårdsförbund för sitt arbete med att förverk-liga en bro över Motalaviken och därmed förbättra luftmil-jön i staden. Trafikmängden har minskat med 30 procent på

Källa: Intern statistik

40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0TF

FastighetVAN

Vatten TN Gata och Park

VAN Avfall

TN Produktion

Övriga

Biodiesel

Biogas

Syntetisk Diesel

Bensin

Diesel

Olja

Pellets

Fjärrvärme

El


den gamla genomfarten och den tunga trafiken med hela 60 procent. Halterna av partiklar (PM10) som dygnsmedelvärde har sjunkit och under år 2014 överskreds inte miljökvalitets-normen för partiklar (PM10) på Drottninggatan. Likväl över-skreds den tillåtna halten under 14 dygn vilket visar på beho-vet av fortsatta åtgärder för att reducera biltrafiken och andra utsläpp. Mätningar avseende kvävedioxid, flyktiga kolväteför-eningar samt partiklar (PM10) i urban bakgrund samt gatu-rum påbörjades i november 2014 och kommer att pågå helt eller delvis under år 2015.

Under sommaren och hösten 2014 inleddes anpassningen av Storgatan från genomfartsled till lokalgata. Färre körfält mins-kar utrymmet för biltrafiken och ger mer plats för fotgängare och cyklister. För att minska uppkomsten av farliga partiklar har även renhållningen av gatorna förbättrats genom tidigare och mer regelbundna insatser.

BUSSEN, BILEN ELLER TÅGET TILL JOBBET?

Östgötatrafiken rapporterar en kraftig resandeökning sedan trafikomläggningen i december 2014 med övergång till halv-timmestrafik på Östgötapendeln och anpassning av stadstrafi-ken till den nya tidtabellen. År 2014 noterades 141 737 på-stigningar på Östgötapendeln i Motala vilket innebär en liten ökning från den ursprungliga nivån i april 2013. Antalet på-stigningar inom stadstrafiken har minskat med ytterligare 1,4 procent.

En konsekvens av anslutningen till det regionala pendeltågs-systemet var att parallellgående busstrafik lades ner exempel-vis på stråket Motala – Skänninge- Mjölby. Även antalet turer med expressbussarna Motala – Linköping har minskats. An-talet påstigningar i expressbusstrafiken har minskat med 9,9 procent mellan åren 2013 och 2014 och antalet påstigningar i landsbygdstrafiken har minskat med 14,7 procent. Däremot har busstrafiken på de regionala stråken Motala-Linköping och Motala-Vadstena ökat med 5,4 procent.

Det årliga statistikunderlaget för energi och klimat som sam-manställs av det regionala energikontoret utifrån statistik från SCB, visar på ett trendbrott i bilresandet för år 2013. Minsk-ningen sammanfaller i tid med en förbättrad tillgänglighet till det regionala kollektivtrafiksystemet genom Motalas anslut-ning till Östgötapendeln.

CYKELN ENGAGERAR

Av samtliga 2 716 inkomna synpunkter till Dialog Motala av-ser tio procent cykel. Synpunkterna omfattar både klagomål, beröm och förslag men med en kraftig övervikt för åsikter om drift av cykelvägnätet och då framförallt felanmälningar. Re-sultatet bekräftar tidigare genomförda medborgardialoger om cykel som transportmedel. Inkomna synpunkter ger underlag för den cykelplan som ska upprättas inom projekt Motala Cy-kelstad 2015. Sammantaget är dock Motala en bra cykelstad. I Cykelfrämjandets kommunvelometer för år 2014 hamnade

Motala på plats 12 av totalt 34 deltagande kommuner i lan-det jämfört med plats nummer 17 av 31 kommuner år 2013.

MILJÖFORDON OCH BRÄNSLEANVÄNDNING

Förbrukningen av fossilt fordonsbränsle har minskat med över 20 procent från år 2005 till år 2013. Till målet en fossilfri for-donsflotta år 2030 är det dock långt. År 2013 var knappt 13 procent av personbilarna i Motala klassade som miljöbilar och drygt 5 procent kan köra på förnyelsebara drivmedel. Inte ens 1 procent av personbilarna är gasbilar.

Ett gott exempel är Energifabriken som tillsammans med En-ergikontoret Östra Götaland driver det nationella projektet Fossilfri Gård. På de egna tre lantbruken i Motala och Vad-stena har man ställt om till fossilfri drift. Energifabriken säl-jer också biodiesel samt hjälper andra företag att bli fossilfria. Hösten 2014 började transportföretaget Emanuelssons Trans-port sin omställning till ett fossilfritt företag, det första större åkeriet i Sverige. De tretton lastbilarna går på RME (rapsol-ja) och de fem mindre transportbilarna går på förnybar HVO (syntetisk diesel). Den el som används inom företaget är grön.

KOMMUNEN GÅR FÖRE!

Kommunens fordonsflotta förbrukade 5,4 GWh bränsle år 2014 vilket innebär en ökning med 5 procent från de senaste två åren. Samtidigt ökar andelen förnybart bränsle från 44 procent år 2013 till 52 procent år 2014. Användningen av biogas ökar fortfarande och avfallsenheten har under året med gott resultat använt den förnybara syntetiska dieseln BioMax. Detta bräns-le fungerar till alla dieselmotorer och enheten kör nu helt fos-silfritt i allt från sopbilar och transportbilar till de större ma-skinerna på avfallsanläggningen i Tuddarp.

INKÖP AV FORDONSBRÄNSLE I MOTALA KOMMUNS ORGANISATION (MWH)

Källa: Intern statistik

ATT RESA I TJÄNSTEN BILPOOL ELLER EGEN BIL?

Av kommunens 121 personbilar är 78 bilar anpassade för bio-gasdrift. Kommunen äger en etanolbil men ingen el eller elhy-

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

02008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Diesel MWh

Syntetisk diesel MWh

Bensin MWh

Biogas MWh

RME MWh

BioMax MWh


bridbil trots att det finns goda alternativ på marknaden idag. Inga uppgifter finns att tillgå om de fordon som nyttjas för re-sor med egen bil i tjänsten. Ersättningen för tjänsteresor med egen bil uppgår till 2,9 miljoner kronor varav bildningsför-valtningen står för 48 procent av kostnaden. KÖRSTRÄCKOR PER FÖRVALTNING ÅR 2014, INKL EGEN BIL I

TJÄNSTEN (KM)

Källa: Intern statstik.

ÅK KOLLEKTIVT I TJÄNSTEN

Sedan år 1998 finns i kommunhuset två årskort till Östgö-tatrafiken för att ge kommunanställda möjlighet att åka kol-lektivtrafik i tjänsten på ett enkelt sätt. Under året har de två årskorten varit utlånade vid cirka 190 tillfällen, oftast för resor till Linköping. Sammanlagt uppskattas att korten använts för resor omfattande omkring 1 700 mil. Den alternativa kostnaden för resa med egen bil uppskattas till mer än 30 000 kronor hö-gre än kostnaden för busskorten. För en typresa till Linköping är kostnaden cirka 50 kronor lägre än för en dygnsbiljett. Med ökad nyttjandegrad sjunker kostnaden per resa med busskort.

ALLT FLER CYKLAR I JOBBET

I takt med ett ökat intresse för miljövänliga alternativ till tjänste- resor erbjuder fler arbetsplatser cykel för lokala transporter. I en enkät avseende antalet tjänstecyklar i organisationen redo-visades totalt 10 lådcyklar, 10 elcyklar och 40 vanliga cyklar. För att förenkla skötseln av cyklarna finns ett avtal för cykel-service.

RESA LÅNGT

Kostnaden för tjänsteresor genomförda med allmänna färd-medel uppgår totalt till knappt 2,6 miljoner kronor. Framfö-rallt är det till Stockholm kommunens personal åker med to-

talt 687 genomförda resor följt av Göteborg med 454 resor. Totalt genomfördes 146 flygresor varav de som var kortare än 50 mil var destinationer på andra sidan Östersjön (Riga och Visby).

REN OCH RESURSSNÅL

I Mål och Resursplanen för 2014 utpekas ett antal områden som väsentliga för den rena och resurssnåla sjöstaden. Åter-vinning och återanvändning, en hållbar kosthantering och en ansvarfull upphandling är exempel på utpekade inriktningar för framtiden.

AVFALL

Varje person i Motala kommun slänger i genomsnitt 533 kilo hushållsavfall per år. Knappt 60 procent av avfallet blir fjärr-värme och el, till exempel de vanliga soppåsarna. Drygt 40 procent återvinns, till exempel matrester, plast, kartong och elektronik. Mindre än 1 procent grävs ner i deponin på Tud-darps avfallsanläggning, till exempel isolering och asbest.

Motalaborna slänger lika mycket avfall idag som för fem år se-dan men har blivit bättre på att återvinna. För fem år sedan blev 67 procent av avfallet fjärrvärme och el, 26 procent gick till återvinning och 7 procent grävdes ner i deponin.

OMHÄNDERTAGANDE AV HUSHÅLLSAVFALL 2014 (%)

Källa: Avfallsstatistik 2014

GRÖNA PÅSEN

Under 2014 återvanns 70 procent av matresterna i Motala till biogas och biogödsel. Därmed överträffades det nationella målet att 50 procent av matresterna ska återvinnas senast 2018. Sedan gröna påsen infördes år 2012 har de onödiga matresterna, till exempel frukt och bröd som blivit för gam-malt, minskat från 25 procent till 14 procent. Det betyder att motalaborna idag slänger mindre mat vilket är bra för både miljö och plånbok.

ÅTGÄRDER FÖR GIFTFRI MILJÖ

Många av de ämnen och produkter som används i vardagen kan påverka miljön, levande organismer och människors häl-sa. Skadliga ämnen återfinns i fisk, vatten, slam och botten-

Deponi 0,4 %

Energi 58,9 %

Återvinning 40,7 %

Personbilar

Lätta lastbilar

Tunga lastbilar

Traktorer

Specialfordon

Resor med egen bil i tjänsten

2 000 000

1 800 000

1 600 000

1 400 000

1 200 000

1 000 000

800 000

600 000

400 000

200 000

0

Bild

nings

förva

ltning

enKom

mun

fullm

äktig

e

Komm

unled

nings

förva

ltning

en

Plan- o

ch m

iljöfö

rvaltn

ingen

Social

förva

ltning

enTe

knisk

a för

valtn

ingen


sedi ment med mera. I kommunens tillsynsansvar ingår att kontinuerligt kontrollera vilka kemikalier som används och hur dessa hanteras. Industritillsynen år 2014 har inriktats på avfallshantering vad gäller hantering, märkning, sortering och förvaring. Kontrollen omfattade även transporter av avfall, fö-retagens egenkontroll vad gäller avfall samt producentansvar för förpackningsmaterial. Överlag upplevdes att företagen har en god avfallshantering.

TILLSYN MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER

Kommunen har under hösten 2014 påbörjat inventering och tillsyn på mindre så kallade miljöfarliga verksamheter, exem-pelvis fordonsverkstäder och fordonstvättar. Projektets syfte var att få en överblick av de verksamheter som finns i kommu-nen samt att informera om gällande miljölagstiftning och att kontrollera hur denna följdes. Totalt besöktes drygt 30 verk-samheter under hösten 2014. I projektet ingick även att se vad som avleds till spill- respektive dagvattnet. Projektet bedöms ha lett till minskad miljöpåverkan då brister gällande förvaring och transport av farligt avfall samt förvaring av kemikalier och sortering av farligt avfall har upptäckts hos flera verksamheter.

KEMIKALIER I SMYCKEN

Motala kommun har deltagit i ett nationellt tillsynsprojekt med inriktning på kemikalier i smycken i detaljhandeln. Smycken kan innehålla farliga ämnen och det finns nya regler för smycken i EU:s kemikalielagstiftning REACH. Syftet var att öka handelns kunskap om skadliga kemikalier i smycken, vilka regler som finns samt att kontrollera innehåll i smycken. I första hand valdes smycken avsedda för barn eftersom barn är särskilt känsliga för kemikalier. I vissa smycken påträffades halter av kadmium som översteg gränsvärde. Berörda butiker har frivilligt upphört med försäljning av dessa smycken.

UTFASNING AV KVICKSILVERBELYSNING SENAST

ÅR 2015

Enligt det så kallade Ekodesigndirektivet är all tillverkning och försäljning av kvicksilverlampor förbjuden från och med mars 2015. Under 2014 har 971 gatubelysningar med kvicksilver där kommunen är väghållare bytts ut mot nya LED-armatu-rer. Totalt har tekniska förvaltningen bytt ut 4 467 kvicksilver-armaturer mot mer miljövänliga och energieffektiva alternativ sedan år 2009. Energibesparingen uppgår till 449 MWh/år. Den nya belysningen ger även bättre driftsekonomi eftersom den inte behöver inspekteras eller bytas lika ofta. LED-belys-ningens vitare sken upplevs också öka tryggheten. Kvar att byta finns 300 armaturer där kommunen inte är väghållare.

Sedan åtta år installerar fastighetsenheten inga nya kvicksilver-armaturer utan väljer idag LED-belysning för nya stolparma-turer. Kvicksilverarmaturer finns kvar i äldre anläggningar där verksamheterna själva ansvarar.

AVLOPPSSLAM I KRETSLOPP

Vid rening av avloppsvatten uppkommer avloppsslam som innehåller näringsämnen. Det slam som uppkommer vid Kars-

hults reningsverk är certifierat enligt Revaq vilket innebär att slammet kan spridas på åkermark och näringen återföras till kretsloppet. Under året har det förekommit förhöjda och ökande halter av kadmium. Slam med metallhalter över satta gränsvärden får inte spridas på åkermark. Uppströmsarbete bedrivs kontinuerligt för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverket.

DAGVATTEN

Fortfarande finns många utlopp med orenat dagvatten. För att minska utsläppen och värna vattenkvaliteten krävs ökade in-satser. Den 27 juli 2014 kom ett kraftigt regn i Motala som or-sakade ett större antal översvämningar. Ett antal felaktigheter hittades på ledningsnätet för avledning av spillvatten och dag-vatten och arbete pågår för att åtgärda det. Åtgärder kommer att behöva utföras av ledningsnätsägare, fastighetsägare och an- svariga för gata för att minska risken för översvämning. Det ökade flödet orsakade även en bräddning av avloppsvattnet i centrala Motala. Det orenade avloppsvattnet kan ha orsakat de förhöjda bakteriehalter som senare uppmättes i Motalaviken.

FÖRORENADE OMRÅDEN

En stor del av kommunens arbete med förorenade områden sker i samband med fysisk planering och flera miljötekniska mark-undersökningar bekostas årligen av kommunen. I flera pågå-ende detaljplaneprojekt ingår förorenade områden som be- höver utredas, exempelvis Agneshögs industriområde. Motala kommun har under året deltagit i ett projekt kallat RECOLA i vilket en ansökan till ett kommande EU-projekt (INSURE) tagits fram. Kommunen har för avsikt att arbeta med förore-ningar på Södra Stranden i projektet.

BARNS MILJÖ OCH HÄLSA

Under året har ett förvaltningsövergripande seminarium om barns miljö och hälsa genomförts. Aktuella frågor var hur barn påverkas av buller, inomhusmiljö, kemikalier, kost med mera. Under året har uppföljning skett på skolor och förskolor med anledning av påpekanden vid 2013 års tillsyn.

SVERIGES MILJÖVÄNLIGASTE FÖRSKOLA!!

I december 2014 togs första spadtaget till förskolan Västra Bråstorp, första byggnaden i Sverige som ska uppfylla både kraven för passivhus och materialval enligt kriterier för miljö- märkningen Svanen. Kraven ställs dels för att nå kommunens klimatmål och dels för att ge barnen en så giftfri miljö som möjligt. För Motala kommun är förskolan unik på flera sätt då den byggs i två plan och kommer få solceller på taket för produktion av el. Verksamheten, som flyttar in vid årsskiftet 2015-2016, kommer att lägga stor vikt vid miljö- och natur-vårdsfrågor. Förskolan kommer att rymma 80 barn, tillag-ningskök och fyra kontor.

EKOLOGISK MAT I FÖRSKOLA OCH SKOLA

Under 2014 har kostenheten handlat livsmedel för totalt 25 miljoner kronor varav ekologiska/MSC märkt eller KRAV märkta livsmedel för drygt 10 miljoner kronor. Andelen eko-


logiska varor uppgick till 45,2 procent vilket innebär att må-let på 45 procent överträffades. Alla inköp av kaffe, ägg, mjölk och potatis är Eko eller KRAV märkta. Vid inköp av kött ställs krav motsvarande svensk djurskyddslagstiftning vilket lett till att andelen svenskt kött var 87 procent. Genom att köpa eko-logiska livsmedel minskas användningen av bekämpningsme-del och konstgödsel vilket gynnar den biologiska mångfalden, en giftfri miljö och rent grundvatten. Enligt den kostpolicy som antogs år 2014 ska inga rödlistade fiskar förekomma på menyn. Förekomst av palmolja och tillsatser i maten ska mins-kas. Från och med 2014 är 18 av skolköken samt Västgyllen KRAV-certifierade.

Även andra verksamheter än kostenheten inom kommunen köper in mat. Det sammanlagda värdet av den mat som hand-las av andra enheter var 9 miljoner kronor. Andelen ekologisk mat var 14,5 procent och andelen inköp utom livsmedelsavtal uppgick till 42 procent.

VATTEN VÅRT VIKTIGASTE LIVSMEDEL

Dricksvattnet i Motala stad levereras från Råssnäs vattenverk och det finns även vattenverk i Borensberg, Karlsby, Godegård och Tjällmo. Från 2013 och fram till sommaren 2015 deltar Motala i ett projekt drivet av Livsmedelsverket och SMI för att ta råvattenprov i Vättern. Detta för att analysera bland an-nat parasiter och råvattenprov. Dricksvattnet i Motala är av bra kvalitet och för att skydda Vättern som är vattentäkten för Råssnäs vattenverk fastställdes dess vattenskyddsområde i början av 2014. Arbetet med att skydda alla de kommunala vattentäkterna i Motala kommun, genom att upprätta vatten-skyddsområde, kommer att fortsätta under 2015.

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Kultur och fritid är en viktig lokaliseringsfaktor i val av bo-stadsort. God tillgänglighet till rekreationsområden är en pus-selbit i ett aktivt folkhälsoarbete och en målsättning i den an-tagna stadsvisionen. I Motala är goda boendemiljöer en del av vår livskvalitet.

STORA SATSNINGAR PÅ FRILUFTSLIV

För att skapa en attraktiv boendemiljö fylld av möjligheter till naturupplevelser och rekreation arbetar kommunen ak-tivt med naturvård och friluftsliv. Totalt har cirka 2,5 miljoner kronor investerats i tätortsnära natur- och friluftsområden år 2014. Exempel är nya elljusspår, trädstig för barn och discgolf-bana i Bondebacka, skyltning och vägvisning, nya toaletter i naturreservat och friluftsbad, upprustning av informations-centrum i Staffanstorps naturreservat och en digital naturgui-de som app till smartphone och som webbkarta. Åtgärderna har följts upp med besöksräkning som visar att hela skogs-områdena kring Bondebacka och Fålehagen är mycket viktiga som rekreation- och friluftsområden.

85 NYA ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDEN

Motalas naturvårdsprogram innehåller 85 olika åtgärder för åren 2013-2017 som bidrar till att uppfylla både de nationella miljömålen samt kommunens hållbarhetsmål. Under året har ett tjugotal åtgärder slutförts inom ramen för verksamhet Na-tur, Skog, Stadsbyggnad och Park. En naturvärdesinventering av eklandskapet i Motala har genomförts, hyggesfritt skogs-bruk har introducerats på kommunens skogsmark och Motala ströms och Vätterns stränder och bottnar har rensats på skräp.

SKYDDAD NATUR ÖKAR LÅNGSAMT

Under året har inga nya naturskyddsområden tillkommit i Motala kommun. Karshults lövskogsområde strax utanför Motala är under reservatsbildning där Länsstyrelsen Östergöt-land driver frågan i samverkan med Motala kommun. Totalt har kommunen nu 20 naturreservat, 29 biotopskyddsområ-den och 30 naturvårdsavtal där markägare frivilligt avsätter skog för naturvård. Dessa områden motsvarar cirka två pro-cent av kommunens totala yta, totalt 2 718 hektar.

RENT VATTEN I VÅRA SJÖAR

Av kommunens cirka 180 sjöar är endast 13 sjöar, 29 vatten-drag och 23 av grundvattenförekomsterna statusklassade en-ligt EU´s vattendirektiv. Generellt sett är statusen på kommu-nens sjöar god men några sjöar är påverkade av övergödning och många vattendrag är fysiskt påverkade av rensning, rät-ning eller förekomst av onaturliga vandringshinder. Grund-vattenförekomster har överlag god status. Under året har kom-munen genom aktivt deltagande i vattenrådsarbetet i Övre Motala ströms vattenrådsarbete medverkat till att ta fram en förstudie för åtgärdande av vandringshinder i Motala ström och Svartån. Kommunen arbetar även aktivt inom Vättern-vårdsförbudet med frågor avseende fisk och fiske.

ÅTGÄRDER MOT ÖVERGÖDNING

Enskilda avloppsanläggningar på landsbygd påbörjades un-der år 2014 för att kontrollera att befintliga anläggningar upp-fyller kraven på rening för att minska risk för förorening av grundvatten. Inventering har genomförts på lantbruk med växtodling. Syftet är att genom tillsyn, information med mera minska utsläpp av bekämpningsmedel och näringsämnen till mark och vattendrag. Under året har tillsyn påbörjats på går-dar med en åkerareal över 100 hektar.

KALKNING MOT FÖRSURNING

Luftutsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak som faller ned med nederbörden har störst betydelse för försur-ningen av våra sjöar. I kommunen är det främst sjöarna i den norra delen som är drabbade. Sjökalkningen genomförs regel-bundet enligt ett särskilt kalkningsprogram via länsstyrelsen. Under året har 16 sjöar kalkats med en total kalkmängd på cirka 36 ton.


MANDATPERIODENS POLITIK I ETT LOKALT

UTVECKLINGSPROGRAM

Ett lokalt utvecklingsprogram (LUP) ska beskriva majoritetens politik med vision och prioriteringar för mandatperioden. LUP kan sägas vara en omdaning av majoritetens valprogram till ett kommunalt styrdokument. Kommunfullmäktige tog ställning till LUP för 2011-2014 den 26 april 2011. En kommunvision som antagits redan 2007 bekräftades i denna nya LUP; ”Mot-ala ska vara en attraktiv och innovativ del av Östgötaregionen där det är enkelt att bo och verka”. Politiskt prioriterade områ-den i LUP för mandatperioden 2011 – 2014 har varit:

• aktiv arbetsmarknadspolitik• barns och ungdomars uppväxtvillkor• de äldre• ett klimatsmart och attraktivt Motala.

En berättigad fråga är om vision och prioriteringar har bäring på de resultat Motala kommun uppvisar. Svaret bygger på en politisk dialog med kommunfullmäktiges strategiberedning samt en analys av genomförda aktiviteter och uppföljning av resultat.

ORGANISATION AV ARBETE MED LUP

Kommunstyrelsen inrättade februari 2011 en styrgrupp för arbetsmarknadspolitik och politiska prioriteringar för att hål-la ihop ett sektorsövergripande genomförande av LUP. Under hela mandatperioden har särskilda medel avsatts i för att ge-nomföra den prioriterade politiken. Kommunchefen tillsatte från 2012 processledare för varje område. Processledningen har skett med relativt olika förutsättningar avseende organisation och resurser. Under 2014 fick arbetet med styrgrupp och pro-cessledare en lägre intensitet.

AKTIV ARBETSMARKNADSPOLITIK

Ett fokus för arbetsmarknadspolitiken har varit att öka intern och extern samverkan. Högst prioritet har ungdomsarbetslös-heten fått. 2011 beviljades kommunen tio miljoner kronor från Europeiska Socialfonden för ett treårigt projekt med innova-tiva åtgärder för ungdomar som står långt från arbetsmarkna-den. Det så kallade MODD-projektet har slutredovisats under 2014 och erfarenheter tillämpas nu i delar i ordinarie verksam-het. Vidare har aktiviteter genomförts för samordning av ung-domsjobb och praktikplatser. Satsningar har också gjorts för en bättre matchning genom ökad vuxenutbildning.

Sysselsättningsnivån i Motala har ökat under mandatperioden. Den generella arbetslösheten har sjunkit något men är fortfa-rande näst högst i länet och ungdomsarbetslösheten är den ni-

onde högsta i landet. Under den senare delen av perioden har utvecklingen av utbildningsnivån blivit positiv. De ljusningar som kan skönjas för Motalas arbetsmarknad har förmodat en koppling till en förbättrad infrastruktur och kommunikationer som lett till befolkningstillväxt och fler lokala arbetstillfällen i småföretag.

BARN OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR

Arbetet med barn och unga under mandatperioden bygger på en utvecklad sektorsövergripande samverkan mellan soci-alnämnd och bildningsnämnd. En stark påverkan på uppdra-gets utförande har Motalas medverkan i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Psynkprojekt haft. Deltagande i Psynk har medfört en tydlig organisation som styrt arbetet inom det-ta prioriterade område inklusive de särskilda uppdrag som po-litiken formulerat. Ett stort antal aktiviteter för barn och unga har genomförts i enlighet med politiska direktiv både i förebyg-gande och kompenserande syfte. ”En skola för alla” har varit ett viktigt inkluderingsarbete för att alla elever ska nå kunskaps-målen.

Det finns ingen samlad resultatbedömning om barn och ungas uppväxtvillkor förbättrats under mandatperioden. Från 2014 har Motala kommun fattat beslut om att mer systematiskt föl-ja FN:s barnkonvention. I arbetet med FN:s barnkonvention finns nationella verktyg för uppföljning och jämförelser med andra kommuner som ger ökande förutsättningar att analyse-ra utvecklingen. Positiva indikationer för barn och ungas upp-växtvillkor under mandatperioden är att sysselsättningsnivån ökat och en vändning uppåt i slutet av perioden för resultaten i grundskolan.

INSATSER FÖR ÄLDRE

Arbetet inom detta område har hög grad haft en fortsatt prägel av socialnämndens sektorsansvar. En större ansvarsförändring är att hemsjukvården överförts från landstinget till kommuner-na i länet 2014. En avsiktsförklaring mellan närsjukvården och Motala kommun har utgjort ett paraply för ökad samverkan mellan kommunen och landstinget på lokal nivå. Det låga bo-stadsbyggandet under perioden har medfört brist på tillgängli-ga lägenheter som hämmat en utveckling med ökad omvårdnad i hemmet. Ett antal aktiviteter har genomförts mot bakgrund av den politiska inriktningen med uppsökande verksamhet och hälsofrämjande aktiviteter för äldre. Insatser har också genom-förts för att mer systematiskt stötta anhöriga som vårdar äldre och funktionsnedsatta i hemmet.

Motala kommun har under hela mandatperioden legat bland de 25 procent bästa kommunerna i landet vad avser SKL:s öppna

Politiskt prioriterade områden 2011-2014


jämförelser av äldreomsorgens kvalitet. Noteras kan samtidig att resultaten av medborgarundersökningen visar att nöjdheten med äldreomsorgen ligger under snittet för medverkande kommuner. Det betyder att resultaten inte är tillräckligt kända hos medborgarna.

DET ATTRAKTIVA OCH KLIMATSMARTA MOTALA

Huvudaktiviteten inom det attraktiva Motala har varit projek-tet Framtidens Motala där en stadsvision och utvecklingsplan tagits fram. En rad aktiviteter har också genomförts i under-liggande projekt i Motala centrum, Gamla Motala Verkstad, Varamobaden etc. För Borensberg har en fördjupad översikts-plan (FÖP) fastställts med en tillhörande utvecklingsplan. I Motala och Borensberg har näringslivsbolaget Tillväxt Motala arbetat med en utveckling av platsvarumärket. Motala har fått ett starkt positivt genomslag som Östergötlands Sjöstad både lokalt och regionalt. Tillkomsten av Tillväxt Motala har gene-rellt blivit ett starkt verktyg för genomförande av den lokala näringspolitiken.

Motala kommun har under mandatperioden bedrivit ett om-fattande hållbarhetsarbete både avseende ekologiskt och social hållbarhet. Aktiviteterna stärks också av ambitionen att kon-centrera politiken för hållbarhet i färre men tydligare politiska styrdokument som till exempel miljöprogrammet.

Kommunen har under de två senaste åren haft en kraftig be-folkningsökning som bidragit till ett ökat lokalt företagande och fler arbetstillfällen. Den ökande inflyttningen har lett till bostadsbrist. Bostadsbyggande är en flaskhals för fortsatt be-folkningsökning. Även om antalet företag blivit fler har nyföre- tagandet i Motala under perioden legat under regionens och rikets snitt. Det kan noteras att Motala kommun har lägst koldioxidut-släpp i länet och den kommunala organisationen har gått före genom att aktivt fasa ut fossila bränslen. För att bli ett kli-matneutralt samhälle måste dock alla i Motala göra ännu mer. Invånarnas upplevda trygghet har förbättrats något under pe-rioden. Medborgarundersökningens prioriteringsmatris visar ändå att Motala bör fortsätta utveckla trygghetsarbetet. Mota-la har tre av länets åtta mest segregerade bostadsområden.

En viktig och glädjande resultatförbättring kom i medborgar-undersökningen 2013. I jämförelse med resultaten från 2011 har Motala gått från ett läge under snittet för medverkande kommuner till över inom alla tre huvudområden – inflytande, platsens attraktivitet och kvaliteten i kommunens verksamheter. Särskilt positivt är att motalaborna i ökande grad rekommen-derar Motala som boplats.

POLITISK BEDÖMNING AV GENOMSLAG AV DE FYRA

POLITISKT PRIORITERADE OMRÅDENA I LUP

(baserad på en dialog inom strategiberedningen)

Det finns en samstämmig bedömning att den politiska inrikt-ningen i LUP slagit igenom tydligt i styrdokumentet Plane-ringsförutsättningar. Till viss del har detta även skett i Mål och Resursplanen (MoR). Arbetet i nämnderna har efterhand fått ett ökat fokus på politiskt prioriterade områden men här finns mycket kvar att göra. Det finns en osäkerhet från poli-tiken om LUP fått genomslag i verksamheten. Orsaken till denna uppfattning har sin grund i att den systematiska upp-följningen i delårsrapport och bokslut inte följt de fyra poli-tiskt prioriterade områdena. Det går därmed inte att utifrån ordinarie uppföljning svara på frågan om LUP genomförts. En samstämmig uppfattning är att kommande mandatperiod ska uppföljningen utgå från de politiska prioriterade områdena med resultatmål.

Docent Leif Jonsson från Linköpings universitet, som följt Motala kommuns arbete med ledning och styrning under fem år, noterar att förtroendevalda och tjänstemän har ett starkt fo-kus på att genomföra den lokala politiken. Han menar att det är en viktigt demokratisk fråga att den politik som segrat i ett val blir verklighet och att Motala verkar ha hittat en fungerande ledningsordning i detta avseende.

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING

Motala kommun har under mandatperioden 2011-2014 vänt en negativ lokal utveckling till tillväxt. Det svaga utgångsläget innebär dock fortsatt stora brister som ska avhjälpas till exem-pel vad avser låg bildningsnivå, arbetslöshet, bostadsbrist, lågt nyföretagande och segregering. Det finns fog för att konstate-ra att politiken generellt i LUP genomförts och att resultaten förbättrats inom många områden. Sambanden är dock svåra att säkerställa. En förbättrad uppföljning mot politiken i LUP bör kunna tydliggöra dessa samband.

Genom de beslut som tagits om förändringar i målstyrningen från 2015 finns goda förutsättningar att klarlägga om politik blir verklighet under kommande mandatperiod. Avslutnings-vis kan även konstateras att Motala kommun sett över man-datperioden fört en hållbar ekonomisk politik. Den beslutade politiken har i grunden kunnat genomföras och genom över-skott i den löpande verksamheten har kommunens investe-ringar finansierats. En stabil ekonomi ger goda förutsättningar för framtiden.


Nämndernas / Styrelsensverksamhetsberättelser


ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID

Strategiberedningen har som huvuduppdrag att följa och ut-veckla kommunens ledningsarbete utifrån den politiska rol-len. Beredningen arbetar genom dialog med tjänstemanna-organisationen vid beredningens sammanträden och genom besök i kommunstyrelsen och nämnderna i syfte att följa upp den politiska tillämpningen av LedMot (ledningssystem i Motala kommun) och LUP (lokalt utvecklingsprogram).

Genom en samverkan med Centrum för Kommunstrategis-ka Studier (CKS) anlitades docent Leif Jonsson för ett inter-aktivt forskningsarbete att följa den politiska dimensionen av utvecklingen av LedMot. Han har återkommande sedan 2011 intervjuat i första hand politiska företrädare men även tjänste-mannaledningen i syfte att forska om hur politikerna i Mota-la handskas med lokal politik med stöd av LedMot. Jonssons forskning kommer sammanfattas i en bok som publiceras un-der 2015.

Beredningen arbetar med en årsplan där huvudteman anges för beredningens möten. Under första halvåret 2014 har en systematisk genomgång skett av ledningssystemets olika de-lar. Syftet har varit att inför hösten 2014 sammanfatta behovet av revidering av LedMot. En generell brist som uppmärksam-mats av beredningen är otydliga roller bland annat mellan för-troendevalda och tjänstemän. I det reviderade LedMot anges att de förtroendevalda ska arbeta som demokratiaktörer med ett medborgarperspektiv och tjänstemännen som serviceaktö-rer med ett kundperspektiv. Vidare har i nya LedMot tydlig-gjorts hur ett sektorsövergripande ansvar ska hanteras. Genom beslut av kommunfullmäktige utses kommunstyrelsen eller någon av nämnderna ett samordningsansvar för gemensamma resultatmål inklusive hantering av nyckeltal och aktiviteter. Yt-terligare en större justering är en förenkling av målstyrnings-modellen med förtydligande av kvalitetsuppföljning. Detta innebär att begreppet inriktningsmål tas bort och därmed att matrisstyrningen i målstyrningen undviks. Genom en syste-

matisk kvalitetsuppföljning synliggörs grunduppdragen tydli-gare i ledningssystemet.

Strategiberedningen har också hanterat två separata uppdrag avseende kopplingen av FN:s barnkonvention till LedMot samt att tydliggöra det politiska ansvaret för en öppen och tydlig medborgardialog. Båda uppdragen är hanterade i det reviderade LedMot.

Kommunfullmäktige har den 15 december 2014 beslutat god-känna översyn och revidering av LedMot. Strategiberedning-en har också summerat hur den lokala politiken i LUP blivit verklighet under mandatperioden. Beredningens summering är en del av bokslut LUP i årsredovisningen 2014. Strategi-beredningens uppdrag inför kommande mandatperiod är att fortsätta följa hur kommunstyrelsen och nämnderna arbetar enligt LedMot och LUP. Fokus inledningsvis blir de revide-ringar som genomförts i LedMot. Underlag för beredningens fortsatta arbete utgörs också av den bok som docent Leif Jons-son skrivit om Motala kommuns arbete med ledning och styr-ning under mandatperioden 2011-2014.

I det reviderade LedMot finns en tidplan för en snabb process kring framtagande av LUP. Syftet är att valresultatet ska få po-litiskt genomslag redan första året i den nya mandatperioden. Nya kommunfullmäktige utsåg den 27 oktober 2014 en till-fällig parlamentarisk beredning för framtagande av ny LUP. Beredningen har följt sin tidplan och till december 2014 le-vererat underlag för ny LUP i form av en ny kommunvision, politiskt prioriterade områden och gemensamma resultatmål för beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i bör-jan av år 2015.

EKONOMI

Verksamheten gick med ett överskott på 39 tusen kronor. Avvikelser fanns inom arvoden som blev högre än budgeterat samt lägre kostnader för material jämfört med budget.

Kommunfullmäktiges beredningarBeredningens ordförande: Torbjörn Holmqvist (s)

PersonalnämndenPersonalnämndens ordförande: Roland Tergeland (s)


Nytt personalpolitiskt program antogs av kommunfullmäkti-ge hösten 2013 och under 2014 har ägnats åt implementering av detta. En populärversion togs fram samt ett stödmaterial som cheferna skulle kunna använda i samband med diskussio-ner på arbetsplatsträffar. En stor del av ledardagen under våren användes till information och diskussion av det personalpoli-tiska programmet.

Bemanningsprojektet, som påbörjades hösten 2012, har fort-satt arbetet med att skapa en kostnadseffektiv, enhetlig och gemensam bemanningshantering med rätt kompetens. Un-der året arbetades det fram lösningar för att kunna införa ett kommungemensamt bemanningscentrum från och med ja-nuari 2015. Under våren anordnades ett seminarium om be-manningsfrågor för politiker och tjänstemannaledning. Under


hösten togs inom berörda verksamhetsområden fram progno-ser för vikariebehovet under 2015 som låg till grund för di-mensionering av timavlönade och tillsvidareanställda vikarier inom respektive yrkeskategori samt administration och che-fer. Flera överenskommelser och avtal har träffats med berör-da fackförbund för att skapa enhetlighet. Projektet arbetade under hösten med implementering tillsammans med ledning-en för det nya bemanningscentrum. Slutleverans till personal-nämnden och avslut sker under inledningen av 2015.

Våren 2014 skrevs en projektplan och ansökan till Vinnova om medel för implementering av det innovationssystem som kommunstyrelsen fattade beslut om februari 2013 och däref-ter gav kommunledningsförvaltningen i uppdrag att införa. Vinnova beviljade kommunen 2,5 miljoner kronor och kom-munen lovade en medfinansiering med motsvarande i form av arbetstid. Hösten 2014 har främst ägnats till förankring av implementeringsprojektets syfte, mål och innehåll. Vecka 45 anordnades innovationsveckan för femte året i rad och är den vecka där det samlas innovationskraft som finns i vår region. Under året höll projektet ett seminarium med temat ”Motala - pilotkommun för innovationsarbete” där bland annat tre goda medarbetarexempel på innovativa arbetssätt lyftes fram. Ett exempel röstades fram av medarbetarna till vinnare av det nyinstiftade priset ”Årets medarbetarinnovation 2014” som delades ut under Motalagalan.

Under 2013 konkretiserades förväntningarna på chefer i Mot-ala kommun och under 2014 har arbete pågått för att skapa förutsättningar för cheferna. En viktig del i detta är att en chef inte har för många medarbetare. Personalnämnden begärde in handlingsplaner från de förvaltningar som har chefer med fler än 40 medarbetare. Förslag till lönekriterier för chefer togs fram. Kontinuerlig kompetensutveckling för chefer är en vik-tig del för att skapa bra förutsättningar. Ledarutvecklingspro-grammet 2014 har förutom interna blockutbildningar i syfte att stärka arbetsgivarrollen, även bestått av tre utbildningar i syfte att stärka ledarrollen.

Under tiden 7-21 oktober hade alla kommunens medarbetare möjlighet att svara på en medarbetarenkät bestående av 44 va-liderade frågor samt ett antal tilläggsfrågor. Enkäten leverera-des av Springlife och på grund av byte av leverantör är enkäten inte helt jämförbar mot de tidigare som genomförts (år 2010 och 2012). Svarsfrekvensen blev betydligt högre än tidigare år, 81 procent jämfört med 69 procent är 2012. Det övergripan-de resultatet för hela kommunen är också väldigt bra. Under 2015 kommer arbete att pågå med att identifiera och genom-föra åtgärder.

I början av året påbörjade sex personer från kommunens samt-liga förvaltningar utbildningen Vinna Vinna som Linköpings och Norrköpings kommuner anordnar. Vinna Vinna-pro-grammet är en utbildning inom mångfald, jämställdhet och tillgänglighet och sträcker sig över 1,5 år. Målet är att de per-

soner som deltar i Vinna Vinna ska föra sina kunskaper inom området vidare i organisationen och att det ska resultera i praktiskt mångfaldsarbete. När ett nytt Vinna Vinna-program startas ska nya personer från Motala kommun ges möjlighet att delta. Arbetet med att utvärdera föregående mångfaldsplan (2012-2014) och att ta fram en ny mångfaldsplan för 2015-2017 påbörjades. En ny plan beräknas vara färdig i mars 2015. Totalt har 91 procent av kommunens samtliga enheter lämnat in åtgärdsplaner för arbetsmiljön år 2014. Jämfört med före-gående år är detta en ökning med cirka fyra procentenheter.

Totalt rapporterades 474 arbetsskador, vilket är en ökning med 38 procent från föregående år. 312 tillbud har rappor-terats in, vilket är en ökning med 28 procent jämfört med 2013. Totalt har det ansökts om 101 156 kronor i bidrag till studier under 2014, vilket är i paritet med 2013. 32 medarbe-tare har deltagit i stresshanteringskursen ”Tänd dig frisk”. 19 medarbetare har nyttjat tjänsten ”Träna dig frisk” och därmed träffat företagshälsovårdens sjukgymnast och fått individuella träningsprogram under tre månader. I årets Hälsoinspiration erbjöds samtliga medarbetare fyra kostnadsfria föreläsningar/aktiviteter.

En utvärdering av kommunens samarbete med företagshälso-vården har genomförts under 2014. Utvärderingen har skett genom gruppintervjuer med chefer där de har fått svara på frågor kring bland annat beställningsförfarande, tillgänglighet och bemötande. Syftet är att undersöka hur samarbetet kan förbättras och dessutom få bra underlag inför nästa upphand-ling.

Mot bakgrund av den ökade sjukfrånvaron beslutade perso-nalnämnden 2013 om en rad åtgärder som genomfördes eller påbörjades under 2014. I samarbete med den nationella kam-panjen Hjärnkoll anordnades fyra halvdagsseminarium där samtliga chefer, hälsoombud och fackliga ombud fick inbju-dan att delta. Deltagarna fick ta del av fakta om psykisk ohälsa i arbetslivet, lyssna på personers egna berättelser, grupparbeta och diskutera kring hur man som chef eller medarbetare kan hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hälsodialogen är en ny tjänst som erbjuds i samarbete med vår företagshälsovård. Tjänsten riktar sig till medarbetare som har upprepad kort-tidsfrånvaro eller som på andra sätt visar tecken på ohälsa. Syf-tet är att kartlägga medarbetarens upplevda situation och i ett tidigt skede bedöma vilka åtgärder som skulle kunna förbättra medarbetarens hälsa och därmed även öka frisknärvaron på arbetet. Hittills har 28 medarbetare nyttjat tjänsten. Ett pilotprojekt gällande ny rutin för sjuk- frisk- och vabanmälan star-tades i oktober 2014 och ska pågå hela 2015. Det är ett kom-munövergripande projekt där cirka 300 medarbetare från verksamhetsområdena kost, äldreomsorg och förskola deltar. Det sker i samarbete med företagshälsovården och företaget MedHelp. Deltagarna kan anmäla sjukdom och vård av barn dygnet runt och i samband med anmälan få professionell råd-givning av en legitimerad sjuksköterska. Syftet med projek-


tet är, förutom att främja hälsa att erbjuda en enhetlig och pro-fessionell hantering av sjukanmälningar samt framförallt att ge kommunen ett bra analysunderlag för framtida satsningar inom hälsoområdet.

Under 2014 har genomförts fem träffar för Hälsoombuden. Grundutbildning vår och höst, öppet forum samt två Hälso-ombudsträffar. Vid båda Hälsoombudsträffarna har diskuterats psykisk ohälsa. Vid vårträffen var (H)järnkoll inbjudna för att föreläsa. Till detta tillfälle var förutom hälsoombud även chefer och skyddsombud inbjudna för att ta del av samma informa-tion, 118 hälsoombud var anmälda till detta tillfälle. Under året har 26 personer deltagit i grundutbildningen för hälsoombud.

I september anordnade personalklubben årets KAF-konferens (Kommunanställdas fritidsförbund) där cirka 100 deltagare från kommunala personalklubbar i hela Sverige deltog. Kon-ferensen innehöll allt från guidningar av den vackra sjöstaden och dess omgivningar till diskussioner kring personalklubbars arbete och till en föreläsning av Louise Hoffsten.

Planering och genomförande av förändring kring medlemshan-tering gjordes under den senare delen av 2014. Ett betalsystem har köpts in för att på ett effektivt sätt genomföra medlemsre-gistrering, inbetalningar av medlemsavgift samt deltagaravgif-ter. Även en så kallad IZettle har köpts in för att kunna ta emot kortbetalningar.

Under våren 2014 togs förslag till nya lönekriterier fram som antogs av kommunchefens ledningsgrupp. Under hösten ge-nomfördes sammanlagt tio halvdagsutbildningar samt två upp-följningstillfällen för chefer och fackliga ombud. I samband med detta togs också en ny gemensam anvisning fram om med-arbetarsamtal för att få en tydligare koppling mellan medarbe-tarsamtal och lönesamtal.

Löneöversyn har genomförts utfallet blev 2,93 procent. I hu-vudsak fördelades kostnaderna på 3,15 procent som riktvär-de för pedagogisk personal och skolledare, 560 kronor inom Kommunals avtalsområde och 2,5 procent till övriga. Den lö-nekartläggning som varje arbetsgivare måste göra vart tredje år genomfördes. Det är i dagsläget för tidigt att dra några långt-

gående konsekvenser men sannolikt finns en del att göra som kommer att avspegla sig i löneöversynen 2015. Resultatet av lönekartläggningen var väntad till våren 2014 men försenades på grund av dubbelt så många värderingar av befattningar. I genomsnitt betalades under året 4 776 löner per månad. Den totala bruttokostnaden för löner uppgick 2014 till 1,2 miljar-der kronor.

På uppdrag av personalnämnden togs förslag till förmånssystem fram som under senare delen av hösten remitterades till nämn-derna och de politiska partierna. Kommunfullmäktige antog under året ”Bestämmelser och omställningsstöd för förtroende-valda”. Lokala anvisningar har antagits av personalnämnden. Parallellt med detta har pensionspolicyn utvärderats och om-värderats. Under året har också pensionsinformation till blivan-de pensionärer genomförts. Den årliga utdelningen av minnes-gåva skedde i maj månad och omfattade 81 personer. Arbetet med att utveckla personaluppföljningen har fortsatt och en översyn av nyckeltal har skett under året.

När det gäller den framtida utvecklingen så kommer fokus vara att fortsätta arbetet med att förverkliga det personalpolitiska programmet i syfte att attrahera, behålla och utveckla medar-betare.

EKONOMI

Årets resultat svarar i princip mot budget. Vissa aktiviteter blev dyrare än beräknat, till exempel medarbetarenkät samt åtgärder inom hälsoområdet. På grund av att omfattningen av lönekart-läggningen ökade uppstod konsultkostnader som inte var bud-geterat. Aspirantutbildning genomfördes inte då detta kommer att samplaneras med ledarutvecklingsprogrammet. Några kost-nader kring förmånspaket var inte heller aktuellt då ärendet re-mitterades till nämnder och partier under hösten.


Revisionen Revisionens ordförande: Sven Svensson (m)

Revisorerna är fullmäktiges redskap för den demokratiska kontrollen med uppdrag att granska och att ytterst ge full-mäktige underlag till deras prövning och beslut i ansvarsfrågan för nämnder och styrelsen.

Kommunens revisorer har till uppgift att årligen granska

• All den verksamhet som bedrivs inom styrelsen, nämnder- na och fullmäktigeberedningarna• Årsredovisningen, inklusive den sammanställda redovisningen vilken omfattar verksamhet som bedrivs i andra ju- ridiska personer• Delårsrapport

• De kommunala företagen genom de revisorer och lekmannarevisorer som utses i dessa.

Revisorerna upprättar årligen en revisionsplan för sitt arbete. Planen utgår från en för mandatperioden upprättad risk- och väsentlighetsanalys för Motala kommun, vilken syftar till fo-kusering på verksamhets- och revisionsrisker.

EKONOMI

Revisionen gjorde ett överskott på 98 tusen kronor för 2014. Den största avvikelsen fanns inom köp av konsulter. Under året upphandlades en ny leverantör av revisionstjänster.


Nämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt vallagen och annan lagstiftning ankommer på valnämnden. Nämnden full-gör i övrigt de uppdrag som av kommunfullmäktige överläm-nas till nämnden. 2014 var ett så kallat supervalår. Allmänna val genomfördes till EU i maj och till riksdag, region och kom-mun i september. Under 2015 beräknas inga val genomföras men beredskap finns ifall ett sådant beslut skulle fattas.

EKONOMI

Valnämndens resultat blev ett överskott på 829 tusen kronor. Överskottet beror på att bidraget från valmyndigheten blev större än beräknat. Kostnaderna blev generellt sett också lägre än budgeterat.

ValnämndenValnämndens ordförande: Yvonne Karlsson (s)


Verksamheten bedrevs under året enligt verksamhetsplan. Överförmyndarfunktionen avvecklas från och med årsskif-tet 2014-2015 när en ny nämnd införs. Överförmyndarkans-liet förberedde under året en stor organisationsförändring som träder i kraft från årsskiftet 2015. En ny överförmyndar-nämnd inrättas och samarbetet utökas med Mjölby kommun. Samverkansavtal har tecknats med alla kommuner som ingår i det nya kansliet. Rekrytering av fyra nya medarbetare har genomförts. Verksamhetssystem, lokaler och arkivmöjligheter har förberetts för att fungera i den nya organisationen. Un-der 2015 kommer introduktion och utbildning av ny perso-nal, nya nämndsledamöter och nya gode män att genomföras. Handlingar har övertagits från Mjölby och akterna kommer

att kompletteras och ordnas på samma sätt som övriga kom-muners akter. Arbetsformer för den nya nämnden kommer att diskuteras och tydliggöras.

EKONOMI

Överförmyndaren gör ett marginellt underskott på sin verk-samhet, två tusen kronor. Intäkterna avseende bidrag från Migrationsverket har varit högre än beräknat på grund av fler ensamkommande flyktingbarn. Dessa intäkter är alltid svåra att beräkna framförallt när i tiden de faller ut. Kostnaderna för köp av verksamhet och konsulter har varit större än beräknat på grund av sjukskrivningar av ordinarie personal. Även övriga kostnader har varit högre än budgeterat.

ÖverförmyndarenÖverförmyndare: Katarina Gillström



Under 2014 har förvaltningen arbetat med fokus på tillväxt och utveckling samt utveckling av inre processer för ledning och styrning. Under hösten antogs Stadsvision Motala av full-mäktige efter ett omfattande tvåårigt projektarbete i kommun-ledningen. Syftet är att utveckla Motala Stads attraktivitet för att skapa tillväxt och utveckling. En utvecklingsplan för Mot-ala har tagits fram och ett utkast till motsvarande dokument för landsbygden är pågående. Inom tillväxtområdet har bety-dande insatser gjorts för att skapa en företagsmiljö i toppklass. För att utveckla företagsmiljön i Motala togs ett program som omfattade 20 områden/punkter fram och detta program har fullföljts, där de allra flesta åtgärderna är vidtagna samtidigt som ett nytt 10-punktsprogram tagits fram för insatser under 2015. Särskilt glädjande är att satsningarna på ungdomars fö-retagande varit lyckosamma.

Inom ledning och styrning har arbetet med att ta fram under-lag för en prioriteringsmodell fortsatt. Det sker i samarbete med Linköpings universitet. Inom området har också en över-syn av ledningssystemet resulterat i en förenklad målstyrnings-modell. Ett nytt lokalt utvecklingsprogram (LUP) togs fram i slutet på året och ligger till grund för den kommande mandat-periodens arbete. Till detta hör en ny vision för kommunen och nya resultatmål. I kvalitetsuppföljningen har en gemen-sam modell skapats för att följa kommunens grunduppdrag med hjälp av kvalitetsindikatorer. Aktiviteter har genomförts för att utveckla arbetet med en gemensam årsagenda för kom-munens ledningsprocess. Årsagendan fastställdes i planerings-förutsättningarna för 2015 i maj månad. Under hösten har årsagendan brutits ned och visualiserats i ett ”chefshjul” för att tydliggöra chefens och medarbetarnas roll i årsagendan.

I bokslut 2013 avsattes medel (öronmärkning) inom eget ka-pital motsvarande fem miljoner kronor för sociala investering-ar. I december fattade kommunstyrelsen beslut om riktlinjer för sociala investeringar i Motala kommun. Under sommaren-hösten 2014 togs det i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting fram långsiktiga beräkningar (2014-2025) av kommunens ekonomi baserad på en demografisk framskriv-ning.

Ett nytt personalpolitiskt program antogs av kommunfull-mäktige 2013 och 2014 har ägnats åt implementering av det-ta. En populärversion togs fram samt ett stödmaterial som cheferna skulle kunna använda i samband med diskussioner på arbetsplatsträffar. Fokus har varit programmets sex utveck-lingsområden. Bemanningsprojektet, som påbörjades hösten 2012, har fortsatt arbetet med att skapa en kostnadseffektiv, enhetlig och gemensam bemanningshantering med rätt kom-

petens. Beslut fattades under 2014 om att inrätta ett kom-mungemensamt bemanningscentrum januari 2015.

Under 2014 färdigställdes delprojekt 1-3 på norra stamnäts-sträckan, det vill säga Nykyrka - Godegård -Degerön - Karls-by i stadsnätet. Diskussioner med Godegårds bygderåd har skett angående anslutning av hushåll. En redundant fiber från kommunhuset till räddningsstationen har byggts och ett antal övriga kommunala arbetsställen har anslutits. Ett antal före-tagskunder har anslutits under året. Under 2015 antas intäk-terna stiga något mot ungefär två miljoner kronor, bland an-nat på grund av anslutning av teleoperatörer (4G-utbyggnad).

Under året har sex detaljplaner vunnit laga kraft, bland annat för nya småhustomter i Hällalund, Borensberg, ny förskola och frikyrka vid Bråstorps centrum samt ny användning av gamla brandstationen. Centrum-visionen, Motala Centrum 2025, har färdigställts och godkänts av inblandade parter. Ett idéprogram för handelsutveckling har tagits fram. Kommu-nen har förvärvat Folkets Park, Gamla Folkets Hus och ex-ploateringsmark i Bromma respektive Karshult. Fastigheten Strandvägen 3 har sålts. Avtal har träffats med exploatör om gruppbebyggelse i Södra Freberga. 14 småhustomter har sålts vilket är en ökning jämfört med 2013.

Arbetet med det finska förvaltningsområdet har omorganise-rats och samordnarrollen som funnits på kommunledningsför-valtningen har tagits bort. Överförmyndarkansliet har under hösten förberett en stor organisationsförändring som träder i kraft från årsskiftet 2015. En ny överförmyndarnämnd inrät-tas och samarbetet utökas med Mjölby kommun.

EKONOMI

Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 2,2 miljoner kronor. Prognoserna under året har varit tillförlitliga. Avvikel-ser finns inom flera enheter, störst avvikelse finns inom IT en-heten där licenskostnaderna har periodiserats över flera år vil-ket inneburit lägre kostnader jämfört med budget. Intäkterna från stadsnätet har ökat med 400 tusen kronor till 1,8 miljo-ner kronor. Stadsbyggnads enheten redovisar ett underskott på 800 tusen kronor där förklaringen i huvudsak var att intäkter och kostnader för BECOSI projektet har redovisats på olika år. I övrigt uppvisar enheterna avvikelser främst beroende på bemanning under verksamhetsåret.

KommunstyrelsenKommunstyrelsens ordförande: Camilla Egberth (s) | Förvaltningschef: Peter Ingesson (kommunchef )


Måluppfyllelse | Kund

Den senaste medborgarundersökningen är från 2013 och i den vände Motalas resultat från under rikssnittet 2011 till över snittet för samtliga tre huvudområden. Insiktsmätning-en, som vänder sig till företag som varit i kontakt med kom-munen, genomfördes också 2013 och även där förbättrades Motalas resultat både när det gäller bemötande och tillgäng-lighet. De nyckeltal som inte har uppfyllts är resultaten av-seende bemötande och tillgänglighet i medborgarundersök-ning och Svenskt Näringslivs ranking avseende företagsklimat. Båda resultaten innebär förbättringar men påkallar åtgärder för en ökad måluppfyllelse. Det påbörjade arbetet med ett hel- hetsgrepp avseende verksamhetsutveckling behöver intensifie-ras för att öka medborgare och kunders nöjdhet med Motala kommun. Ständiga förbättringar kommer i och med revideringen av kommunens ledningssystem bli kommunens över-

gripande strategi för verksamhetsutveckling och ett paraply för de gemensamma verktyg som införts avseende servicega-rantier, synpunktshantering och innovationssystem. Med hänsyn till resultaten 2013 är det av särskilt vikt att följa upp och säkerställa ambitionen avseende servicegaranti för be-mötande och tillgänglighet. En högt prioriterad aktivitet är också att genomföra åtgärderna för en förbättrad företagsmiljö i samverkan med Tillväxt Motala. För att arbetet med verk-samhetsutveckling ska få en hög verkningsgrad krävs ett sys-tematisk och intensivt arbete med kommunikation av orga- nisationens kärnvärden. För att långsiktigt förbättra målupp-fyllelsen kommer arbetet med en stärkt medborgar- och kund-dialog ha en stor strategisk betydelse.

INRIKTNINGSMÅL

Motala kommun ska i dialog med individer, grupper, företag och organisationer ge god service med möjlighet till inflytande för dem som nyttjar eller berörs av kommunens verksamhet.

RESULTATMÅL NYCKELTAL MÅL 2014 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012 UTFALL 2011

Medborgarnas nöjdhet med tillgänglighet, bemötande och inflytande ska öka.

Medborgarnas nöjdhet med tillgänglighet och bemötande

57 54 54 54 54

NII (inflytande) 41 43 43 38 38

Företagarnas nöjdhet med tillgänglighet, bemötande och inflytande ska öka.

NKI kvalitetsfaktor tillgänglighet 69 73 73 71 71

Total ranking Svenskt näringsliv 144 215 246 267 202

NKI kvalitetsfaktor bemötande 73 73 73 69 69

Nöjdheten med kommunens verksamhet ska öka.

Total NKI (Insikt) 67 67 67 65 65

Total NMI (Totalt omdöme) 53 56 56 53 53

Måluppfyllelse | Medarbetare

INRIKTNINGSMÅL

Motala kommun ska erbjuda en hälsofrämjande arbetsplats där medarbetarnas kompetens, kreativitet och engagemang tas tillvara.


Medarbetarna ska uppleva ett motiverande och stödjande ledarskap, delaktighet i verksamheten samt att deras kompetens tas tillvara.

Index för delaktighet 4,3 4,2 4,2 4,2

Index för kompetens 3,7 3,9 3,9 3,6

Index för ledarskap 3,5 3,5 3,5 3,4

Nöjd medarbetarindex 62 60 60 61

Medarbetarnas hälsa ska förbättras Sjukfrånvaron 6,3 % 6,4 % 6,1 % 5,6 % 5,2 %

Jämställdheten bland medarbetarna ska öka.

Andel kvinnor som är chefer 61 % 64% 61,0 % 58,0 % 60,0 %

Kvinnors lön i procent av männens lön. Årlig ökning

93,0 % 93,1 % 93,0 % 92,5 % 92,1 %


Under året har medarbetarenkäten genomförts för tredje gången. Områden av extra betydelse har följts såsom ledar-skap, delaktighet och kompetens. På grund av byte av leve-rantör är dessa områden inte helt jämförbara mot tidigare år då frågorna inom områdena inte är exakt de samma. Denna medarbetarenkät har inte mätt NMI (nöjd medarbetarindex) som var 60 år 2012. Mätning har istället skett av prestations-nivå, ett värde som mäter vilka förutsättningar medarbetarna har och som kan jämföras med NMI. En hög prestationsni-vå ökar arbetsglädje, ork och motivation så att organisationen kan utföra ett mer produktivt och kvalitativt arbete. En positiv upplevelse av arbetssituationen ökar även Motala kommuns attraktivitet som arbetsplats vilket ökar stoltheten och enga-gemanget i organisationen. Prestationsvärdet i organisationen är 70,1 och visar att förutsättningarna i kommunen är bra. Eftersom nuvarande medarbetarenkät inte kan jämföras med den föregående kan inte måluppfyllelse kopplat till resultat-målet bedömas. Under året har arbete bedrivits med att im-plementera det personalpolitiska programmet. En populärver-sion tillsammas med ett chefsstödsmaterial togs fram som stöd i implementeringen. Arbetet med att skapa kontinuitet vad gäller chefsförsörjningen har fortsatt i form av utbildnings-insatser. Förslag till lönekriterier för chefer har tagits fram.

Resultatmålet medarbetarnas hälsa mäts utifrån att sjukfrån- varon ska vara under rikssnittet för landets kommuner. För 2014 var sjukfrånvaron 6,37 procent jämfört med 2013 då sjukfrånvaron var 6,12 procent. Riksnittet för landets kom-muner 2014 uppgick till 6,3 procent och därmed uppfylls inte målet. Trenden är att sjukfrånvaron ökar och arbetet med åtgärdspaketet för ökad frisknärvaro har intensifierats genom ”Hälsodialogen”, utbildning i psykisk ohälsa samt nya rutiner för sjuk- och friskanmälan. Resultatmålet att jämställdheten ska öka mäts bland annat ge-nom att följa upp kvinnors lön i procent av männens lön där målnivån är årlig ökning. Nyckeltalet har utvecklats positivt under flera år och var 2014 93,13 procent. Detta är en för-bättring med 0,15 procentenheter sedan 2013. Den marginel-la förbättringen kan ligga inom statistisk felmarginal. Andel kvinnor som är chefer i förhållande till totalt antal kvinnor som fortsätter att utvecklas positivt och var 2014 64 procent. Under året har sex personer från Motala deltagit i en regional mång-faldsutbildning och aktiviteter har bedrivits för att öka kun-skap och medvetenhet inom jämställdhets- och mångfalds- området. Bland annat ägnades kommunens ledardag i sep-tember till detta.

Måluppfyllelse | Ekonomi

Balanskravet är ett minimikrav för resultatet, men för att få en ekonomisk balans krävs ett större ekonomiskt överskott. Resul-tatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommu-nens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven på god ekonomisk hushållning. Målet är uttryckt som att det över tid ska uppgå till minst två procent, för mandatperioden 2011-2014. För 2014 är målnivån 0,1 procent. För bokslutet 2014 är nivån -0,4 procent. Om ett snitt räknas på mandatperioden är resultatnivån 2,3 procent och därmed så har målet uppnåtts. Om jämförelsestörande poster (återbetalning AFA-försäkring) skulle exkluderas från resultatet är resultatnivån 1,3 procent. Det ekonomiska utrymmet för att självfinansiera sina investe-ringar består dels av årets resultat och dels av de avskrivning-ar som belastar resultatet respektive år. Även detta mål ska ses

över tid (2011-2014). Enligt beslut i kommunfullmäktige ska investeringarna i Bana-väg projektet inte vara med i utvärde-ringen av målet. Nettoinvesteringarna i den skattefinansierade verksamheten i bokslutet 2014 är 159,6 miljoner kronor. Årets resultat i den skattefinansierade verksamheten uppgår till -9,2 miljoner kronor och avskrivningarna uppgår till 93,5 miljoner kronor vilket innebär ett investeringsutrymme på 84,3 miljoner kronor. För det enskilda året 2014 är självfinansieringsgraden därmed 53 procent. Självfinansieringsgraden för 2011-2014 är 99,6 procent då utrymmet totalt varit 528 miljoner kro-nor och nettoinvesteringarna uppgått till 530 miljoner kronor. Förvaltningarna har aktivt under året arbetat med aktiviteter för att långsiktigt utveckla ett systematiskt ledningsarbete. Ex-empel på sådana aktiviteter är att ett kommunövergripande

INRIKTNINGSMÅL

Motala kommuns ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras


Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunal-ekonomiska utjämningen ska över tid uppgå till minst två procent.

Årets resultat före extraordinära poster

0,1 % -0,4 % 3,0 % 4,0 % 2,8 %

Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska över tid finansieras med egna medel.

Självfinansieringsgrad 83 % 53 % 100 % 100 % 100 %


Måluppfyllelse | Utveckling

Befolkningen har fortsatt öka under 2014 med 369 personer och de senaste årens ökning har ingen motsvarighet på flera decennier. Framför allt har befolkningen ökat i Motala stad men befolkningen ökar nu i samtliga de områden som nycke-talen omfattar. De flesta nya invånarna bosatte sig i Motala och i Borensberg. Motala stad ökade under 2014 med 196 perso-ner och Borensberg med 91. Motala har nu 30 543 invånare och Borensberg 2 988. Även Klockrike och Godegård hade en folkökning. I Klockrike blev det tolv nya invånare och en folk-mängd på 270 personer. Godegård ökade med sju personer till 213. De övriga orterna och samhällena ökade bara marginellt. Positivt är också att andelen högskoleutbildade i åldersgrup-pen 30-34 år börjat öka i Motala vilket tillsammans med bätt-re resultat i grundskola och gymnasieskola leder till en ökad utbildningsnivå. Ett flertal tendenser är gynnsamma för kom-munens utveckling med ökande antal företag, fler sysselsatta

och högre sysselsättningsfrekvens och de mätningar som ge-nomförts via SCB, Svenskt Näringsliv, SKL med flera pekar på en positiv utveckling. Handelsindex har också stigit år från år under den senaste femårsperioden. Trots att sysselsättning-en ökat i både natt- och dagbefolkningen uppnås inte målet eftersom antalet sysselsatta i dagbefolkningen inte når upp till målnivån på 15 500 personer. Framtidens Motala med en utvecklingsplan för tillväxt har an-tagits och en handlingsplan kommer att fastställas för 2015. Arbetet med genomförande att FÖP Borensberg pågår med bland annat planeringen av nya villatomter. För landsbygden finns förutsättningar att arbetet inom Leaderområdet Folk-ungaland ska ge resurser för utvecklingsprojekt som bland an-nat leder till ökad sysselsättning.

INRIKTNINGSMÅL

Motala kommun ska vara ett attraktivt samhälle som tar vara på innovationer och mångfald i en regional samverkan.


Befolkningen i Motala kommun ska öka, både i tätorter och på landsbygden.

Antal inv i prioriterade mindre tätorter per den sista dec

2 455 2 487 2 455 2 463 2 519

Antal inv per den sista dec i Motala och Borensberg

33 244 33 531 33 244 32 757 32 619

Antal invånare per den sista dec i Borensberg

2 897 2 988 2 897 2 887 2 884

Antal invånare per den sista dec, totalt

42 300 42 556 42 187 41 867 41 828

Andel av befolkningen som är nöjd med Motala som boplats ska öka.

NRI Nöjd region index 59 63 63 59 59

Andelen sysselsatta och antalet arbetstillfällen ska öka.

Andel förvärvsarb 20-64 år nattbefolkning

74,0 % 74,4 % 73,9 % 73,5 % 72,4 %

Antal förvärvsarbetande, dagbefolkning

15 500 15 411 15 133 15 091 15 260

Ingen under 25 år ska behöva söka ekonomiskt bistånd.

Antal inv under 25 år som uppbär ekonomiskt bistånd

100 146 189 156 125

Invånarnas utbildningsnivå ska öka.Invånare med eftergymnasial utbildning, 30-34 år, andel

31,0 % 32,2 % 30,2 % 30,5 % 31,0 %

arbete med en modell för politiska prioriteringar i samarbe-te med Linköpings universitet. Inom ramen för beslutsstöds-systemet Hypergene har genomförts flera aktiviteter så som att visualisera och analysera nyckeltal, styrmodellen utvecklats till att innehålla en kvalitetsuppföljningsdel och en målstyr-ningsdel samt i kvalitetsuppföljningen skapats en gemensam

modell för att följa kommunens grunduppdrag med hjälp av kvalitetsindikatorer. Riktlinjer för sociala investeringar är be-slutade. Under sommaren-hösten 2014 togs det i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting fram långsiktiga be-räkningar (2014-2025) av kommunens ekonomi baserad på en demografisk framskrivning.


Målet att säkerheten och tryggheten i kommunen ska öka be-döms inte som uppfyllt då medborgarnas upplevda säkerhet understiger nivån i riket. Inte heller brott och personskador minskar tillräckligt mycket enligt den senaste Öppna jämfö-relsen. En ny organisation är etablerad för samverkansöverens-kommelse med polisen samt en regional handlingsplan inom ANDT-området. Minskade utsläpp av växthusgaser avser den geografiska kom-mungränsen och målet är att utsläppen inte ska överstiga 2 ton CO2 per person år 2020. Senaste statistiken avser 2012 och då uppgick utsläppen till 2,1 ton. Målnivån för 2012 är 2,8 ton. Den stora förbättringen jämfört med 2011 beror på för-ändrade beräkningsmodeller vilket gör att målnivåer bör re-videras inför nästa mandatperiod. Kommunfullmäktige har i augusti 2014 antagit ett nytt miljöprogram för kommunens långsiktiga strategiska miljöarbete.

Kommunens resultatmål om en positiv utveckling av folkhäl-san och särskilt den psykiska hälsan hos barn och unga mäts för tillfället enbart hos den vuxna befolkningen eftersom an-dra mät metoder inte finns etablerade. Statistiken är hämtad i Folkhälsomyndigheten och enkäten ”Hälsa på lika villkor”. Under 2014 redovisas en försämrad hälsa för i synnerhet kvin-norna. Färre kvinnor än tidigare rapporterar bra hälsa vilket är ett trendbrott. Fler kvinnor rapporterar också nedsatt psykiskt

välbefinnande. Det gör även männen även om andelen inte är lika stor som kvinnorna. Däremot har ingen förändring skett när det gäller männens upplevelse av sin hälsa generellt. 2014 avslutades det två-åriga projektet ”Psynken” vars syfte har varit att synkronisera skolans, socialtjänstens och landstingets in-satser för rätt hjälp i rätt tid till barn och unga som behöver stöd. Projektet har också omfattat stöd till barn och ungdomar med sammansatta behov. Under 2014 har två enkäter, som båda speglar barns och ungas hälsa, genomförts bland elever på högstadiet och gymnasiet. Lokal uppföljning av ungdoms-politiken – LUPP – som genomfördes för tredje gången om-fattar även åldersgruppen unga vuxna. Enkäten ”Om mig” ge-nomfördes för första gången.

Måluppfyllelse | Hållbarhet

INRIKTNINGSMÅL

Motala kommun ska genom sin verksamhet och sina beslut sträva efter ett hållbart samhälle.


Säkerheten och tryggheten i kommunen ska öka.

Brott (våldsbrott och stöd/tillgrepp) -5,0 % -3,9 % -9,9 %

Krishanteringsförmåga samt risk- och sårbarhetsanalyser

100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Medborgarnas upplevda säkerhet 61 57 57 55 55

Personskador -3,0 % -0,9 % -1,8 %

Utsläppen av växthusgaser i kommunen, räknat som koldioxidekvivalenter ska minska.

Utsläpp av växthusgaser (CO2-ekv.) per invånare

2,6 2,1 2,9

En positiv utveckling av folkhälsan och särskilt den psykiska hälsan hos barn och unga.

Andel med bra hälsa - kvinnor 69 65 68 68 68

Andel med bra hälsa - män 75 74 74 76 76

Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande - kvinnor

16 19 17 16 16

Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande - män

11 13 12 11 11


Måluppfyllelse | Kommunstyrelsen

INRIKTNINGSMÅL

Motala kommun ska utgöra en attraktiv livsmiljö för invånare, företag och besökare.


Ny- och ombyggnad av bostäder och företagslokaler ska öka.

Beviljade bygglov för enbostads-hus

30 27 24

Beviljade bygglov ny, om och ändring för industri, handel mm

50 36 39

Färdiga småhustomter till försälj-ning i Borensberg

10 5 8

Färdiga småhustomter till försälj-ning i Motala

20 23 38

Kvadratmeter Industrimark till försäljning Motala

20 000 70 000 73 000 100 000

Kvadratmeter mark för handel och kontor till försäljning

20 000 20 000 26 200 58 000

Kvadratmeter mark till försäljning till för verksamheter, Borensberg

5 000 0 0

Liksom år 2013 har målnivåerna för beviljade lov för nya små- hus respektive företagslokaler inte uppnåtts. När det gäller små- hus kan det dock noteras en ökning så att utfallet nu ligger nära målnivån. Kommunen kan endast indirekt påverka hur dessa nyckeltal uppfylls genom satsningar på marknadsföring och företagsklimat. I Motala uppnås målen för tomt- och markberedskap även om antalet tillgängliga småhustomter minskat på grund av ökad försäljning.

I Borensberg har kommunen ingen markberedskap för företag och antalet tillgängliga småhustomter understiger målnivån. Under våren 2015 tillkommer nya säljklara småhustomter i Norra Bråstorp och Hällalund. Därmed kommer målnivån för småhustomter att uppnås även i Borensberg, och beredska-pen i Motala kommer att upprätthållas trots den ökade efter-frågan. På grund av omprioritering av detaljplaneverksamhe-ten kommer markberedskapen för företag i Borensberg dock inte att kunna uppnås under de närmaste åren.


Många olika skolutvecklingsinsatser har pågått under 2014. Ett sådant är PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Orga-nisation) vilket startades upp redan under 2013 och är ett ut-vecklingsarbete. PRIO drivs av Sveriges kommuner och lands-ting (SKL) och bygger på rapporter om lyckade skolsystem och annan aktuell forskning. PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fo-kus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbets-sätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker. Dels att stärka det kollegiala samar-betet, framförallt mellan lärare. Men också att utveckla arbets-sätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta.

Även SKL:s matematiksatsning, där Motala kommun deltar, kommer att fortsätta under 2015. Under året som gått har en handlingsplan tagits fram där operativa mål formulerats och överenskommelser träffats. För mer information rekommen-deras ett besök på SKL:s hemsida, www.skl.se.

Skolinspektionen har under året genomfört en genomlysning av kommunens verksamheter såsom förskola, grundskola/sär-skola, gymnasie- och vuxenutbildning. Inspektionen - som sker rutinmässigt och omfattar samtliga huvudmän - har visat på brister som måste åtgärdas. Resultatet av skolinspektionens tillsyn utgör ett av flera verktyg i arbetet med ständiga förbätt-ringar och är ett led i ett fortsatt arbete med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet under 2015 och framåt. Själv-klart ska arbetet utmynna i att Motalas barn och ungdomar ska ges de bästa förutsättningar att lyckas och nå de mål som framtiden kräver.

Motala kommuns skolor och förskolor ska vara En Skola För Alla. Bildningsnämndens kommande satsning inom området informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett led i att maximera elevernas måluppfyllelse. Bland annat handlar det om att både elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och att alla elever ska få möjlighe-ter att utveckla en god digital kompetens. Under 2014 beslu-tade nämnden om en IKT-strategi samtidigt som en behovs-

BildningsnämndenBildningsnämndens ordförande: Niclas Rudberg (s) | Förvaltningschef: Jimmy Szigeti


inventering genomförts bland nämndens verksamheter. Med start under 2015 ska enheterna kunna utrustas med datorer, surfplattor, projektorer med mera och samtidigt ska fokus läg-gas på att utveckla it-pedagogiken i skolan.

En speciell kompetensutvecklingssatsning genomförs sedan ett par år tillbaka där all pedagogisk personal utbildas i ledar-skap i klassrummet via ICDP (International Child Develop-ment Program) med syfte att bli bättre på att inkludera fler elever och att alla elever ska kunna nå kunskapsmålen. Ut-bildning sker också inom området NPF (Neuro Psykiatriska Funktionshinder) för att öka kunskapen om behov och stöd-behov för barn med funktionshinder. Även utbildningsinsatser för pedagoger inom området alternativa lärverktyg genomförs för att på så sätt kunna prova ut ny teknik till de elever som behöver extra hjälp. Med hjälp av till exempel olika appar och/eller programvaror kan anpassning ske utifrån individuella be-hov för att underlätta inlärning. Ovanstående utbildningsin-satser är samtliga kopplade till En skola för alla och kommer att fortsätta till och med vårterminen 2017 enligt plan. Nytt från och med 2014 är att samtlig personal inom verk-samhetsområde Förskola genomfört tre gemensamma studie-dagar under dagtid för kompetensutveckling, kvalitetsarbete och övrigt utvecklingsarbete. Antalet dagar kommer att utökas under 2015 och efter en utvärdering till hösten kan de kom-ma att permanentas. För att minska sjukfrånvaron i försko-lan genomförde förvaltningen och förskoleverksamheten en omfattande utredning med fokus på förebyggande arbete som bland annat resulterade i en åtgärdsplan med tillhörande kom-petensutvecklingsinsatser.

Under året som gått har de flesta av bildningsnämndens olika verksamheter deltagit i läskampanjen ”Motala läser”, som Sta-tens kulturråd delvis finansierar, som ytterst syftar till att foku-sera på läsfrämjande åtgärder. Aktiviteter i grundskolan som bokcirklar, boksamtal, författarbesök syftar alla till att öka läs-lusten, läsförståelsen, läsförmågan samt inspirera och motive-ra alla att läsa mer, såväl barn, elever och vuxna. I förskolan deltog cirka 40 förskolepedagoger i fyra inspirationsträffar i ett delprojekt inom Motala Läser, cirka 600 barn har sedan omfattats av olika aktiviteter. Under hösten genomförde bib-lioteket och SISU Idrottsutbildarna ett läsprojekt för idrot-tande barn i åldern 9-13 år, tränare, lagledare och föräldrar. Även detta i syfte är främja läsandet. Många av dessa aktivite-ter fortsätter och ska utvecklas ytterligare under 2015. Här är det viktigt att arbeta för att samarbetet mellan pedagoger och skolbiblioteket blir en naturlig del i den pedagogiska verksam-heten för att elevernas skolresultat ska bli så bra som möjligt.

I augusti 2014 startades musikundervisning enligt filosofin El Sistema för femåringar på förskolorna i områdena Råssnäs och Charlottenborg. Syftet är att ge barn möjlighet till utveckling genom musiken och gemenskapen i en orkester, att ge deras familjer möjlighet att ta aktiv del i kulturlivet, att genom mu-

siken bidra till ett mer socialt hållbart samhälle samt att bidra till att öka integrationen och minska utanförskapet i samhäl-let. El Sistema är en filosofi där hela familjen engageras i bar-nens musikaliska undervisning och utveckling. Filosofin stär-ker barn och ungdomars självkänsla och identitet och ska ge alla grupper av människor möjlighet att delta och bli en aktiv del i kulturlivet. I Motala bygger tolkningen av El Sistema på tre ord - känsla, gemenskap och utveckling och Motala är den första kommunen i Östergötland att påbörja El Sistema.

Med början under hösten 2014 har kommunens introduk-tionsenhet, Bryggan, startats upp med ansvar att introducera nyanlända. Bryggan ska vara en mötesplats och kontaktcen-trum som ska ha fokus på att underlätta vägen in i det svenska samhället. Här samlas det mesta under samma tak med kart-läggning av kunskapsnivå, hälsosamtal och förberedelser in-för utslussning till förskola, skola eller till någon av våra övri-ga verksamheter. Samverkan sker med många föreningar och organisationer via bildningsförvaltningens kultur- och fritids-verksamheter.

Inom ramen för GMV-området (Gamla Motala Verkstad) har förvaltningen presenterat ett förslag på hur ett eventuellt stadsmuseum i Plåtverkstan skulle kunna vara utformat. Un-der året har ytterligare utveckling skett enligt kommunens ti-digare upprättade 10-punktsprogram. Två näridrottsplatser har byggts, en på Motala Väster och en i Godegård. En skate-park har anlagts i Borensberg samt ”utegym” på Bondebacka och Råssnäs. Bondebacka har även fått en discgolfbana med nio hål och det 2,5 kilometer långa motionsspåret har försetts med belysning.

EKONOMI

Bildningsnämndens bokslut visar ett underskott på 3,6 miljo-ner kronor jämfört med tilldelad ekonomisk ram vilket mot-svarar en negativ avvikelse på 0,2 procent.

De största orsakerna till underskottet är ökade kostnader för modersmål och skolskjutsar samt högre personalkostnader i förskola och fler elever i skolan än beräknat. Dock reduceras underskottet av ökade intäkter för flyktingmottagandet och MODD-projektet (Motivation Omvärld Delaktighet Demo-krati) samt avräkning av statsbidrag för lärlingsverksamhet.

Under 2014 har inflyttningen till Motala ökat, vilket medför fler elever i skolan än budgeterat. Det medför ökade kostna-der för bildningsnämnden då skolorna (både kommunala och fristående) får ersättning för antalet elever. Enligt kommunens modell för ramjusteringar med anledning av demografiför-ändringar påverkas inte bildningsnämndens ekonomiska ram förrän 2015.

Efterfrågan på modersmålsundervisning (modersmål, studie-handledning och modersmålsstöd) har ökat kraftigt de senaste åren då antalet elever med rätt till detta stöd ökat. Kostnaden


för skolskjutsar ökade under året och visar ett stort underskott mot budget trots att budgeten utökades inför 2014. En av or-sakerna till ökade kostnader är att fler busslinjer har blivit in-dragna eller ändrade. Detta har lett till att eleverna inte kan åka med den allmänna kollektivtrafiken. Särskild upphandlad trafik måste sättas in vilket är betydligt dyrare, och påverkar bildningsnämnden negativt.

Integrationsverksamheten har fått betydligt större intäkter än beräknat, vilket beror på att Migrationsverket tilldelat kom-munen prestationsbidrag för att kommunen tagit emot många nyanlända 2013. Ökade intäkter för MODD-projektet och avräkning av lärlingsverksamheten är av engångskaraktär och påverkar enbart 2014.

Större avvikelser inom nämndens verksamheter redovisas nedan:

Förskoleverksamheten visar ett underskott på tre miljoner kronor. Anledningen till underskottet är högre personalkost-nader än vad resurstilldelningen medger, underskott på be-manningsenheten samt ökade kostnader för modersmålsstöd. Grundskoleverksamheten visar underskott på sex miljoner kronor. De största orsakerna till det är modersmålsundervis-ning, skolskjutsar och elevökning, se förklaring ovan. Enhe-ternas positiva resultat reducerar underskottet, medan perio-

disering av personalkostnader avseende december har medfört en ökad kostnad.

Ett underskott på 800 tusen kronor redovisades av gymna-sieverksamheten på grund av ökade kostnader för modersmål och elevökning, men minskades på grund av avräkningen av statsbidrag för lärlingsutbildning. Vuxenutbildningen gav ett överskott på 600 tusen kronor. Verksamheten har vuxit och fått mer statsbidrag och kommunala medel, vilket gett öka-de intäkter medan kostnaderna inte ökat i motsvarande grad.

Arbetsmarknads- och introduktionsverksamheten gav ett över-skott på sex miljoner kronor. Orsaker till detta var bland an-nat prestationsbidrag från Migrationsverket avseende flykting-mottagande 2013 och att kommunen erhållit mer EU-bidrag för MODD-projekt än planerat då ESF ändrat finansierings-villkoren. Projektet avslutades 2014. Samtidigt har verksam-heten haft ökade kostnader för ungdomsjobb och minskade statsbidrag för arbetsmarknad som reducerar överskottet.

Prognossäkerheten under 2014 får anses vara god. En noll-prognos har visats under året, dock har kommentarerna in-dikerat ett tänkbart utfall mellan plus en miljon till minus tre miljoner kronor. Det flesta avvikelser har kunnat förutses, dock inte till belopp.


De flesta övergripande aktiviteter kopplade till resultatmålen är genomförda under 2014. Vid mätning av nyckeltalen är det tyvärr få som uppnår målnivåerna. Dock ska man ha i åtanke att en del målnivåer är medvetet högt satta då ambitionsnivån inom skolans område är hög. Glädjande är att det genom-snittliga meritvärdet ökat under mandatperioden, från 196 till 204,6 dock uppnåddes inte målnivån för 2014 på 205.

En utmaning inför framtiden är att öka intresset för skolarbe-tet, speciellt när eleverna kommer upp i årskurs 8. Här svarar knappt hälften eller 48 procent av eleverna att ” skolarbetet skapar nyfikenhet”, en inställning som förövrigt Motala kom-muns elever delar med många andra ungdomar över hela lan-det, i motsvarande ålder.

Måluppfyllelse | Utbildning och barnomsorg

INRIKTNINGSMÅL

Motala kommun ska erbjuda ett stödjande lärande i en inspirerande och trygg miljö som möter individens och samhällets behov. Genom detta ska individer utvecklas efter sina förutsättningar och stimuleras till fortsatt kunskapssökande.


Elevers måluppfyllelse och studieresultat ska öka.

Andel elever som uppnår kurs-planens/individuella mål

96,0 % 95,0 % 95 % 92,7% 93,5 %

Andelen elever etablerade på arbetsmarknaden/studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning

69,5 % 63,7 % 64 % 64 % 68,5 %

Genomsnittligt betygspoäng 13,6 13,3 13,6 13,6 13,5

Genomsnittligt meritvärde 205,0 204,6 204 202 196

Alla elever i skolan ska ha rätt till stöd i sin lärprocess, stor vikt läggs på kompensatoriska insatser.

Upplevd arbetsro, år 2 85 % 86 % 80 % 76 % 76 %



Upplevelse av lärarnas stöd, år 2 99 % 99 % 97 % 94 % 94 %



Barnens/elevernas rätt till trygghet, delaktighet och inflytande samt deras upplevelse av miljön som inspirerande ska öka. Verksamheten ska utformas så att alla barn och elever blir sedda.

Andel som känner sig trygga i skola, år 2

99 % 96 % 96 % 92 % 91 %

Andel som känner sig trygga i skolan, år 5

99 % 96 % 97 % 98 % 98 %

Andel som känner sig trygga i skolan, år 8

99 % 93 % 95 % 96 % 98 %

Andel som upplever att de vuxna lyssnar på barnen/lärarna tar hän-syn till elevernas åsikter, år 5

99 % 94 % 91 % 95 % 95 %

Andel som upplever att de vuxna lyssnar på barnen/lärarna tar hän-syn till elevernas åsikter, år 8

90 % 70 % 75 % 80 % 89 %

Andel som upplever att skolarbetet skapar nyfikenhet och att elever får lust att lära sig mer, år 5

90 % 81 % 93 % 87 % 87 %


90 % 91 % 77 % 79 % 78 %


80 % 48 % 53 % 57 % 64 %

Inriktningsmålet för utbildning och barnomsorg omfattar verksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, särskola samt vuxenutbildning.


Attraktivitet och hög nyttjandegrad präglar både verksamhet, arenor och anläggningar inom fritidsområdet. När det gäller nyckeltal kopplade till resultatmålen har ett flertal uppnåtts, dock finns ett antal nyckeltal där utfall är lägre än målnivån. Ett sådant exempel är att antalet bad i simhallen påverkades negativt då simhallen fick stängas ett par veckor i slutet av au-gusti på grund av höga halter av legionellabakterier. På Skol-gårda skola innebar en vattenskada att fritidsgården stängdes

under åtta veckor och delvis på grund av detta nåddes inte målnivån vad avser antalet öppetdagar. Positivt är att se att fler ungdomar besöker Hallen där antalet besökare har ökat med drygt 70 procent mellan åren 2013 och 2014. Antal deltagare i bidragsberättigade aktiviteter i åldrarna 7-20 år har succesivt ökat under mandatperioden och överträffade 2014 års målni-vå med drygt 7 000 personer eller cirka tre procent.

Måluppfyllelse | Fritid

INRIKTNINGSMÅL

Motala kommun ska stimulera barn, ungdomar och vuxna till en meningsfull och aktiv fritid samt god hälsa.


I nära samverkan med brukare ska en ökad attraktivitet och upplevd säkerhet uppnås avseende kommunens fritids-anläggningar.

Antal bad simhallen 150 000 149 122 110 985 158 258 145 441

Antal gästnätter Skogsborg 5 300 3 473 3 579 4 391 4 679

Nyttjandegrad idrottshallar 75,0 % 80,0 % 77,0 % 84,0 % 66,0 %

Genom ungdomars inflytande och delaktighet ska positiva verksamheter, arrangemang och mötesplatser erbjudas i ökad utsträckning.

Antal besök på hallen 12 000 13 356 1 350 5 000 1 185

Arrangemang, antal besök på 1 500 2 048 31 491 58 000 39 494

Fritids och föreningsgårdar, antal besök på

43 000 37 349 7 828 9 600 15 050

Öppetdagar Fritidsgård, antal (snitt)

250 211 208 230 223

Barn och ungdomars initiativ till fritidsaktiviteter, enskilt och inom fören-ingslivet, ska ytterligare stödjas för att uppnå en god hälsa.

Andel aktiva barn i föreningar 60,0 % 66,0 % 61,0 % 51,5 % 66,0 %

Antal deltagare 7-20 år i bidrags- berättigade aktiviteter

225 000 232 286 225 999 223 616 222 442

Upplevd möjlighet att utöva sina fritidsaktiviteter

7,3 7,3 7,3 7,3 7,3

Måluppfyllelse | Kultur

INRIKTNINGSMÅL

Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen samt stimulera kulturell mångfald.


Öka kommuninvånarnas erfarenhet av kultur genom eget skapande och deltagande i ett rikt kulturliv.

Antal besökare bibliotek 244 000 204 940 231 641 220 400 240 000

Antal deltagare i arrangemang 38 000 10 040 9 358 21 029 35 000

Konsthallen, antal besökare 11 000 5 540 9 282

Sveriges Rundradiomuseum, antal besökare

5 000 4 870 5 000

Öka kulturens användning som peda-gogiskt redskap i kommunens olika verksamheter.

Antal elever i musikskola och dans 1 100 1 100 1 100 1 050 1 050

Antal elever i skapande skola/kulgris

11 000 5 820 5 010 8 076 5 900

Antal samverkansprojekt med kommunens olika förvaltningar

10 10 3 21 15

Stärka Motalas roll i det regionala kulturlivet samt i ökad utsträckning nyttja kulturen som lokaliseringsfaktor i kommunens utvecklingsarbete.

Delaktighet i antal regionala samverkansformer

10 39 16 10 8

Inriktningsmålet för kultur omfattar verksamheterna bibliotek, musikskola och allmänkultur.


Många aktiviteter har genomförts under året inom verksam-hetsområde Kultur. Bland annat har det arbetats med att ut-veckla konsthallen och museet som en mötesplats för äldre och personer med demensdiagnos. Måluppfyllelsen vad gäller nyckeltalen uppvisar blandade resultat, trots detta visar utvär-

deringen av resultatmål och nyckeltal att inriktningsmålet är uppfyllt. En utveckling av nyckeltalen kommer att ske under kommande mandatperiod för att tillsammans med antalsupp-gifter även belysa hur kvaliteten i det som erbjuds uppfattas av medborgare och andra besökare.

Bryggan, kommunens mottagningsenhet för nyanlända, star-tade sin verksamhet i augusti och har under hösten succes-sivt utökat sin verksamhet. En ombyggnation har påbörjats för att erhålla mer ändamålsenliga lokaler vilka kommer att färdigställas under våren 2015. Inriktningsmålet beträffande

sysselsättning och integration har infriats då de två resultat-målen och samtliga tillhörande nyckeltal har uppnåtts. Ande-len som deltagit i Samhällsorientering visar på ett utfall på 95 procent vilket glädjande överstiger målnivån med hela femton procentenheter

Måluppfyllelse | Sysselsättning och Integration

INRIKTNINGSMÅL

Motala kommun ska verka för en kvalitativ integration i samhället.


Andel nyanlända invandrare som är aktiva i arbetsliv och samhälle ska öka.

Andel som deltagit i Samhällsorientering

80 % 95 % 84 % 84 % 50 %

Andel personer som efter deltagande i arbetsmarknadsinsatser uppnår egen försörjning ska successivt öka.

Andel som uppnår arbete eller studier efter deltagande i arbets-marknadsinsatser

19 % 19 % 18 % 20 % 12 %

Målet inom konsumentrådgivningen är inte uppfyllt i och med att handläggningstiden av ärenden, på grund av sjuk-skrivning, överstiger en dag. Detta har tyvärr också påverkat

möjligheten att arbeta med förebyggande information och åt-gärder.

INRIKTNINGSMÅL

Medborgarna ska erbjudas en plattform för god konsumentrådgivning.

RESULTATMÅL NYCKELTAL MÅL 2014UTFALL

2014

UTFALL

2013

UTFALL

2012UTFALL 2011

Konsumentrådgivning ska erbjudas med god kvalitet och tillgänglighet.

Tid från kontakt till erforderligt stöd 1 3 1 6 6

Måluppfyllelse | Konsumentrådgivning



Plan- och miljönämndens ansvarsområde omfattar verksam-heterna räddningstjänst, lantmäteri, miljö- och hälsa samt bygglov. Nämnden har under 2014 haft goda ekonomiska för-utsättningar att bedriva en bra verksamhet. Det har under året uppkommit en del utmaningar och frågeställningar som också kommer att hanteras 2015 och framåt.

Antalet larm inom räddningstjänsten ökat med cirka tio pro-cent i jämförelse med tidigare år. Detta bortsett från de cirka 50 larm med anledning av det kraftiga åskvädret i Motala och Vadstena under sommaren. Den nedgång av larm som var un-der 2013 får därmed anses som tillfällig. Det kan konstateras att en ökning har skett inom alla olyckstyper. Räddningstjäns-ten tecknade 2013 ett avtal med Landstinget om att åka på så kallade IVPA-larm (i väntan på ambulans). År 2014 var såle-des det första året som samarbetet med Landstinget bedrevs under ett helt verksamhetsår, vilket också avspeglas i insatssta-tistiken med 105 larm år 2014 att jämföras med 32 år 2013. Att räddningstjänsten åker på denna typ av larm bidrar till en ökad trygghet och säkerhet i kommunen.

Vakanser under våren medförde att tjänster köptes av Räddnings- tjänsten Östra Götaland för att utföra tillsyn. Trots detta upp-nåddes inte målet för handläggningstid av tillståndsärende-na inom Lagen om brandfarlig vara. Merparten av ärendena hanterades dock inom godtagbar tid. Under året togs första steget mot en gemensam ledningsorganisation för den operativa verksamheten genom att Räddningstjänsten Motala-Vad-stena inrättade en gemensam chefsberedskap med Räddnings-tjänsten Östra Götaland. Under 2015 planeras en helt gemen-sam ledning av den operativa verksamheten med dessutom inre befäl och insatschef.

Problematiken med att rekrytera deltidsanställd brandperso-nal blev under året mycket tydlig och räddningstjänsten tving-ades till extra åtgärder för att upprätthålla ett rimligt skydd. Bland annat anställdes en brandman heltid med tjänstgöring dagtid i Borensberg. Dessutom inrättades en typ av FIP-styr-ka (Första Insatsperson) med placering P4 Kvarn med uppgift att vid larm med utryckningsfordon kunna ta sig till Tjällmo eller Borensberg. För att finna lösningar och alternativ för att lösa bemanningen anlitades en konsult med uppdrag att ut-reda förutsättningarna för deltidsorganisationen. Utredningen ska avrapporteras under det första kvartalet 2015.

Under 2015 kommer ett arbete att påbörjas med att upprätta ett nytt handlingsprogam för skydd mot olyckor eller skydd mot oönskade händelser. Det senare är en ambition för att på så sätt involvera hela kommunen och dess verksamheter i ar-betet med trygghet, säkerhet, krisberedskap samt olycksföre-byggande arbete. Tanken är att tydligare lyfta fram respektive

verksamhets ansvar inom området. Arbetet med att förebygga olyckor och andra oönskade händelser behöver breddas och omfatta bland annat trafiksäkerhet med unga som målgrupp och vattensäkerhet som kan bidra till att Motala blir Östergöt-lands säkra sjöstad.

Miljö- och hälsoskyddsverksamheten har som huvudsakligt arbetsområde att utföra olika tillsyns- och tillståndsuppgifter enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Samtliga in-kommande ärenden har handlagts under året, utöver det har flera äldre ärenden prioriterats och kunnat avslutas. Att de verksamheter som betalar en fast årlig kontrollavgift ska få den tid de betalar för är av stor vikt. Under året har fokus också varit att ta fram ett bättre planeringsunderlag för kommande års be-hovs- och tillsynsplaner, vilket bedöms kunna ge en effektivare handläggning och en kortare tid för kommande års planering.

Inom hälsoskyddsområdet har ett särskilt fokus varit att ta fram riktlinjer för avloppsinventeringen samt att genomfö-ra ett mindre inventeringsprojekt. Ett större arbete kring av-loppsinventering är planerat för 2015. Under 2014 uppmärk-sammades flera fall av legionella där enheten har sett till att verksamhetsutövarna utfört rätt åtgärder för att åtgärda pro-blemen. Under vinterhalvåret 2014 bedrevs luftkvalitetsmät-ning i Motala tätort. Kalkning av utvalda sjöar i kommunen har också genomförts.

Sedan en tid tillbaka har miljö- och hälsoskyddsenheten arbe-tat aktivt med att öka effektiviteten vid handläggning av ären-den, arbetet kommer att fortsätta även 2015. Under 2015 pla-neras genomförandet av ett EU-projekt vid Södra stranden avseende förorenad mark. Vidare kommer enheten att ansvara för det vattenprovtagningsprojekt där alla barnfamiljer i hus-håll med enskilt vatten och med barn upp till två år ska erbju-das ett kostnadsfritt vattenprov.

Lantmäteriverksamheten ansvarar för kommunal mätning och kartproduktion, fastighetsbildningen inom kommunen, namn- och adressfrågor samt uppdrag inom GIS (geografis-ka informationssystem). Därutöver förvaltar enheten kommu-nens gemensamma GIS-plattform på uppdrag av kommun-styrelsen och med utgångspunkt i kommunens GIS-strategi. Strategin definierar innehållet i kommunens grundplattform för GIS och beskriver hur organisationen ska fungera i fram-tiden. Grundplattformen ska vara tillgänglig för all personal inom kommunen. Under 2014 har bland annat ett nytt web-baserat GIS-stöd tagits fram, utbildningsinsatser genomförts för samtliga förvaltningar samt en genomförd behovsanalys för kommunen. Under året har även leverans skett av ett rutt-ningsbart gång- och cykelvägnätsskikt till Motala kommun. Enheten levererar även material på uppdrag, både internt och externt. Inom ramen för detta har enheten bland annat arbe-

Plan- och miljönämndenPlan- och miljönämndens ordförande: Marianne Walter (s) | Förvaltningschef: Theres Sandstedt Johanson


tat med att ta fram kartunderlag inför Vätternrundan samt för turister i Motala kommun.

Den kommunala lantmäterimyndigheten har arbetat med att minska ärendebalansen avseende lantmäteriförrättningar och har även slutfört förrättningar för genomförande av järnvägs-planen för dubbelspårsutbyggnaden genom Motala. Myndig-heten har arbetat mycket med de nyexploateringsområden som är prioriterade för kommunen. Lantmäterimyndighe-ten har även inlett samarbete med lantmäterimyndigheterna i Linköping, Norrköping och Jönköping i syfte att kunna ut-göra stöd åt varandra i övergripande frågor runt exempelvis ut-bildning och utveckling.

Inom enheten har arbete skett med att kartlägga och doku-mentera enhetens processer i syfte att förkorta ledtider och höja kvaliteten i arbetet. Detta har även motiverats av den ge-nerationsväxling som skett under året. Översynen av tjänster och bemanning har resulterat i en omfördelning av arbetsupp-gifter samt nyanställning av en mätningsingenjör och en för-rätningslantmätare. Det kan konstateras att rekrytering inom verksamheten kommer att vara en utmaning de kommande åren, främst vad gäller erfarna förrättningslantmätare.

Det kan noteras att handläggningstiderna för husutsättningar samt produktion av nybyggnadskartor är relativt korta. Vad gäl- ler förrättningar har cirka 25 procent avslutats inom 16 veckor. Cirka 16 procent har tagit mer än tre år att handlägga. Under 2014 har ett arbete skett med att arbeta bort äldre ärenden. Lantmäterienheten står inför stora utmaningar under 2015 vilket beror på de svårigheter som finns att rekrytera specialis-ter till en mindre kommun som Motala. Under 2015 bedöms även antal uppdrag öka markant, speciellt inom GIS-området.

Inom bygglovverksamheten har den totala mängden inkomna ärenden ökat med nästan tio procent och beslutade ärenden med nästan 20 procent i jämförelse med föregående år. En bi-dragande orsak var den så kallade Attefallsreformen som ge-nom ändring av plan- och bygglagen trädde i kraft vid halvårs- skiftet. De nya bygglovsbefriade men anmälningspliktiga åt-gärdena utgjorde en femtedel av årets bygglovärenden. Utbild-ning, informationsinsatser och administrativt arbete blev om-fattande inför lagändringen. Dessutom ökade antalet övriga anmälningsärenden med mer än etthundra stycken under året.

Antalet ansökningar och beslut om bostadsanpassningsbidrag motsvarade i stort vad som inkommit och hanterats de senaste åren. Tendensen står sig att det blir fler mer omfattande an-passningar. Detta har medfört att kostnaderna under senare år har ökat med 900 tusen kronor och att snittkostnaden för bi-dragen nu stigit till 19 800 kronor.

E-tjänsten Mittbygge sjösattes under senare delen av året och kommer att lanseras under våren 2015. Tjänsten innebär att så gott som alla ansökningar kan göras via internet. En ökad digitalisering kommer på sikt också ge utrymme för att införa en så kallad direktarkivering.

EKONOMI

Plan- och miljönämndens resultat för 2014 innebar ett över-skott med 2,3 miljoner kronor. Den största avvikelsen stod personalkostnaderna för, 2,1 miljoner kronor varav rädd-ningstjänsten avvikelse var 1,5 miljoner kronor. Avvikelsen för övriga enheter beror på vakanser, sjukskrivningar, föräld-raledigheter och pensionsavgångar. Drygt 1,3 miljoner kronor av räddningstjänstens avvikelse återfinns inom beredskapsav-delningen och då främst inom deltidskårerna. Efter att under 2013 ha legat exceptionellt lågt är nu antalet larm tillbaka på mer normala nivåer. Även intäkterna uppvisar en större bud-getavvikelse, men eftersom kostnaderna också ökade blev net-toeffekten inte så stor. Räddningstjänsten fick drygt 800 tu-sen kronor mer bidragsintäkter än budgeterat från MSB och ICLD. Deltagandet i släckningsarbetet i samband med den stora branden i Sala gav i bidrag från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den slutliga utbetalningen av bidraget för Vitrysslands/Rysslandsprojektets avslutande år blev högre än beräknat.

Övriga enheter fick också högre intäkter än budgeterat. För bygglovenheten handlar det om interna taxeintäkter från fast-ighetsenheten. Lantmäteriets försäljning blev betydligt större än budgeterat, medan taxeintäkterna minskade mer än väntat jämfört med 2013. Dels har intäkterna från dubbelspårsut-byggnaden upphört, dels har personalsituationen på förrätt-ningssidan varit mycket ansträngd framförallt under hösten. För miljö- och hälsoskyddsenheten blev taxeintäkterna högre än budgeterat. Främst avser detta timtaxorna, men även an-mälningarna om installation av värmepumpar blev fler än be-räknat. Ökningen för timtaxorna kan till stor del tillskrivas ef-fektiviseringar i enhetens sätt att arbeta, vilket gett mer tid för tillsyner som genererat timintäkter.

På kostnadssidan är det framförallt två saker som orsakar den negativa avvikelsen. Den ena är de bostadssociala bidragen, som visade en negativ avvikelse på 500 tusen kronor. Ären-dena tenderar att bli alltmer komplexa och kostnadskrävande och fler ärenden än tidigare omprövas. Den andra större ne-gativa avvikelsen, 770 tusen kronor, gäller elkostnaderna för räddningsstationen. Elförbrukningen ingår i hyran, men bara upp till en normalnivå och över den nivån ingår elen inte läng-re utan debiteras separat. Det har visat sig att nivån har satts alldeles för lågt. På sikt bör energiförbrukningen och lokal-kostnaden hanteras på likartat sätt som för kommunens öv-riga lokaler.

De rader i resultaträkningen som är viktigast att hålla koll på för plan- och miljönämndens del är personalkostnader, för-säljning samt taxor och avgifter. Personalkostnaderna inklusi-ve timlöner var cirka 70 procent av de budgeterade kostnader-na 2014. Personalkostnaderna följs upp på individnivå månad för månad för samtliga enheter utom räddningstjänsten. Alla förändringar inarbetas i prognoserna vartefter de blir kända. För räddningstjänstens del bygger prognoserna på utfall för gångna månader och ett antagande om normalverksamhet res-ten av året. Komplexiteten tillåter heller inte uppföljning på


individnivå. Följden blir att prognosavvikelserna växer över tid om överskott uppstår. Det har framgått av kommentarerna att prognoserna varit förenade med osäkerheter och att avvikelsen med stor sannolikhet skulle bli större. För övriga enheter har prognoserna varit bra.

Intäktsprognoserna var överlag mer träffsäkra. Den positiva avvikelsen för försäljningsintäkter låg på samma nivå sedan delårsrapporten. Vad gäller taxorna fanns en liten positiv av-

vikelse i prognos tre och fyra, som inte infriades. Det beror på att lantmäteriet inte nådde upp till budgeterat belopp på grund av det ansträngda personalläget under hösten. Det vän-tade överskottet för lantmäteriet blev istället ett litet under-skott och den svängningen kom först under fjärde kvartalet. Taxeintäkterna för miljö- och hälsoskyddsenheten följs upp per slag och motpart vid varje prognostillfälle. Den prognosen fungerade väl liksom bygglovenhetens.

Måluppfyllelse | Plan- och miljöförvaltningens verksamhet

INRIKTNINGSMÅL

Inom plan- och miljönämndens verksamheter bygglov, lantmäteri, miljö- och hälsoskydd samt räddningstjänst ska prövning, tillsyn, annan myndighetsutövning och övrig handläggning utföras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Servicen och informa-tionsgivningen ska vara god.

RESULTATMÅL NYCKELTAL MÅL 2014UTFALL

2014UTFALL 2013

UTFALL

2012

UTFALL

2011

De företag som varit i kontakt med plan- och miljöförvaltningen ska vara nöjda med förvaltningens service.

Kundnöjdhet brandtillsynsärenden (INSIKT, SKL)

78 74 74 76 76

Kundnöjdhet bygglovärenden (INSIKT, SKL)

65 63 63 67 67

Kundnöjdhet lantmäteriförrätt-ningar (Kundundersökning Motala kommun)

80 % 80 % 76 % 83 % 83 %

Kundnöjdhet miljö- och hälsos-kydds-ärenden (INSIKT, SKL)

60 69 69 65 65

Handläggningstiderna för vanligt före-kommande ärenden hos plan- och miljöförvaltningen ska vara korta/kortare än vad lagstiftning kräver (där sådan finns).

Handläggningstid anmälan om installation av värmepump, andel handlagda inom 2 veckor

90 % 93 % 93 % 97 % 91 %

Handläggningstid enkla bygglov-ärenden, kompletta, andel handlagda inom 3 veckor

90 % 90 % 91 % 93 % 57 %

Handläggningstid för husutsätt-ningar, grovutstakning, andel handlagda inom 1 vecka

90 % 100 % 96 % 100 %

Handläggningstid för leverans av nybyggnadskartor, andel hand-lagda inom 2 veckor

90 % 81 % 84 % 81 % 68 %

Handläggningstid tillståndsären-den för brandfarlig vara, andel handlagda inom 8 veckor

80 % 24 % 33 % 83 % 53 %

Inriktningsmålet för plan- och miljöförvaltningen omfattar verksamheterna bygglovenhet, lantmäterienhet, miljö- och hälsoskyddsenhet samt räddningstjänst.

Värdena från mätningen INSIKT som publicerades 2013 kvarstår för tre av fyra nyckeltal inom resultatmålet serviceni-vå. Lantmäteriet skickar efter avslutad förrättning ut en egen enkätundersökning till berörda sakägare. Även om kundnöjd-heten enligt enkäten hamnade precis på målnivån är resultat-målet inte uppfyllt och därmed heller inte inriktningsmålet. Däremot ser det liksom i de två senaste boksluten bättre ut för resultatmålet handläggningstid. Tre av fem nyckeltal nådde sin målnivå, resultatmålet är alltså uppfyllt. Av 107 inkomna an-mälningar om installation av värmepump blev 92 handlagda inom en vecka och 100 inom den utsatta tiden två veckor. De enkla bygglovärendena nådde precis sin målnivå. Den så kall-lade Attefallsreformen har gjort att antalet ärenden har ökat för bygglovenheten. De nya bygglovbefriade men anmälnings-pliktiga åtgärderna utgjorde en femtedel av årets bygglovären-den. Samtliga husutsättningar har handlagts inom den stipu-lerade tiden en vecka. Lantmäteriets andra nyckeltal, leverans

av nybyggnadskartor, har däremot inte nått målnivån 90 pro-cent handlagda inom två veckor. Utfallet 81 procent ligger un-gefär i nivå med tidigare års utfall. Räddningstjänstens nyckel-tal gällande tillståndsärenden för brandfarlig vara har inte nått sin målnivå sedan 2012. Samhällskyddsavdelningen har dra-gits med vakanser under stor del av den tiden, eftersom bran-dingenjörer är en svårrekryterad grupp. Under våren uppstod återigen en vakans. För att minimera konsekvenserna köptes hjälp med tillsynerna från Räddningstjänsten Östra Götaland under hösten. Trots det uppnåddes inte målet, av 25 inkomna ärenden har endast sex handlagts inom åtta veckor. En annan faktor som ställer till det är att räddningstjänsten till skillnad från bygglovenheten börjar räkna handläggningstid direkt när ärendet kommit in, även om handlingarna inte är kompletta. Den tid som ofta krävs för att få komplettering från den sö-kande ingår alltså i de åtta veckorna.


ÅRETS VERKSAMHETUTVECKLING AV VÄRDEGRUND

Samtliga enheter har fortsatt att stärka förvaltningens värde-grund genom att driva förbättringsprocesser som utgår från kommunens kärnvärden öppen, stolt och nyskapande. Enhe-terna har definierat områden som de själva ansett angelägna att bearbeta och i detta bland annat haft stöd i form av ter-minsvisa inspirationsseminarier.

HEMSJUKVÅRD I KOMMUNAL REGI

Från januari 2014 övergick ansvaret för sjukvård i hemmet till kommunen. Övergången kom att ske utan störningar och med den bemanning som uppgiften visade sig kräva. Tidigt konstaterades att omfattningen av hemsjukvårdande insatser kraftigt överskridit förväntad volym. Samma erfarenhet gäller för övriga länets kommuner. Detta har också inneburit en re-lativt stor ekonomisk avvikelse för året.

ÅTGÄRDSPLAN ÄLDREOMSORG

Äldreomsorgen har tyngts av ekonomiska underskott. Genom- lysning med åtgärdsplan redovisades under 2013 och under 2014 varit grund för en systematisk bearbetning. Åtgärder för att balansera ekonomin har bland annat innehållit viss revi-dering av resursfördelningssystem, effektivisering med stöd av organisatoriska förändringar, teknikstöd för planering och höjd basbemanning vid enheterna för bättre kontinuitet och mins-kat behov av vikarier. Parallellt konstaterades en ökande volym av insatser dels genom ökat antal brukare av hemtjänst, bevil-jade hemtjänsttimmar och hemsjukvårdsinsatser som utförts via hemtjänstens personal. En slutbedömning har därför även innehållit slutsatsen att äldreomsorgen haft för liten resurs för sitt uppdrag.

HANDLINGSPLAN FÖR MYNDIGHETSUTÖVNING

Kraven för kvalitet och rättssäkerhet i myndighetsutövningen har ökat parallellt med växande ärendevolym. Särskilt utsatt är utredningsfunktionen för barn och ungdom där arbetsbelast-ning under lång tid varit hög. Även med en förstärkt personal-budget har situationen inte förbättrats på grund av stor perso-nalomsättning parad med vakanser och inskolning av oerfaren personal. En arbetsplan har utarbetats för att hitta former för arbetet inom myndighetsutövningen som ger stabilitet och ar-betsro. Både organisation och lönestruktur ingår som verktyg i försöken att åstadkomma nödvändig förbättring.

BOSTÄDER FÖR SÄRSKILDA BEHOV:

Vårdbostäder Strandvägen: Ombyggnad av Strandvägens före- detta sjukhem har påbörjats. En av byggnadens sektioner om-vandlas till 32 nya vårdbostäder. Dessa förväntas stå färdiga för inflyttning hösten 2015. En andra etapp, med start årsskif-tet 2015-2016, kommer att skapa ytterligare nio nya vårdbo-städer. Den påbörjade omvandlingen innebär också att kort-

tidsplatser som varit koncentrerade till Strandvägen flyttas till Samuelsbergshemmet.

TRYGGHETSBOSTÄDER VID KVARTERET MUNKEN: Behov av att upp-gradera beståndet av trygghetsbostäder för en högre tillgäng-lighetsstandard har lett fram till en kommunal upphandling för byggnation av nya bostäder vid kvarteret Munken. Bygg-start planeras till hösten 2015 och inflyttning hösten 2016.

Nya gruppbostäder för funktionsnedsatta: I februari 2014 in-vigdes en ny gruppbostad vid Bråstorp som särskilt anpassats till personer med svår autism. Ökat behov av gruppbostäder ligger också till grund för att upphandling av bostäder inom kvarteret Munken även innefattat en sådan enhet med sex lä-genheter. Antaget anbud innebär påbörjad byggnation under 2015 och förväntad driftsstart hösten 2016. Under året har också inletts planering för att ersätta befintliga bostäder vid Kartorpsvägen, som inte uppfyller gällande standardkrav.

Akutboende - härbärge: Socialtjänsten har i allt större omfatt-ning tvingats arrangera tak över huvudet för enskilda indivi-der. Ökade svårigheter att hitta sådana lösningar kombinerat med ett växande behov för personer utan någon boendelös-ning ledde fram till att ett tillfälligt akutboende har inrättats i ett samarbete med Ria Hela Människan i Motala.

SÄRSKILDA PRIORITERINGAR

Medel för politiskt prioriterade områden har funnits avsatta för 2014 för område ”Barn och unga”, ”Försörjningsstöd” och ”Äldre”.

Barn och ungas uppväxtvillkor: För barn och unga har förvalt- ningens engagemang samlats i arbete för att synkronisera sam-hällets insatser för barn och unga som riskerar att utveckla psy-kisk ohälsa. Arbetsfältet har rymt förbättringar vad gäller tidig upptäckt och samordning av insatser i den första linjens kon-takt med barn och unga och barn i behov av stöd från olika håll i samhället. Under året har också frågan om hur de sam-lade stödinsatser som finns inom socialtjänst respektive sko-la ska vara organiserade och kunna tas i anspråk på effekti-vast möjliga sätt varit i fokus. Ett resultat är samgående mellan Särskild undervisningsgrupp Ekenäs och socialförvaltningens verksamhet för barn och unga med neuropsykiatriska funk-tionsnedsättningar

Försörjningsstöd: Medel har använts till särskilda satsningar för att få unga vuxna med svag förankring på arbetsmarkna-den att komma igång i sysselsättning. En del av effekten har bidragit till minskat utbetalt försörjningsstöd under året.

SocialnämndenSocialnämndens ordförande: Annelie Liljedahl (s) | Förvaltningschef: Åke Wännman


Seniorers hälsocenter: Inom område ”äldre” har formats ett hälsocenter för seniorer förlagt till Solbackens äldreboende och med tonvikt på fysiska träningsaktiveteter. Grunden är ett förebyggande perspektiv med fysisk aktivitet/träning. Mål-grupper är äldre som inte kommit igång med träning och inte känner sig hemma i de miljöer och program som erbjuds på annat håll. Gensvaret har varit överväldigande positivt. En ut-veckling för att sprida aktiviteterna till lokala centra i olika kommundelar har påbörjats för att nå äldre i deras eget när-område.

HÄLSOMÄSSA: Under hösten anordnades en Hälsomässa med stort antal besökare som samlade ett stort antal företag med olika hälsoprodukter och hälsoaktiviteter på sin agenda. Syftet var att synliggöra det utbud som finns och att informera om hälsoaktiviteter för i första hand de äldre medborgarna.

VÄLFÄRDSTEKNOLOGI: En visningslägenhet med det senaste i form av bostadsanpassning, praktiska och tekniska hjälpme-del för personer med funktionsnedsättningar har byggts upp i Gamla Stan i samarbete med Bostadsstiftelsen Platen. Lägen-heten kommer att användas som ett kunskaps- och inspira-tionscentrum för allmänhet, personal inom vård- och omsorg, fastighetsägare med flera. Den är på så sätt ett bidrag till att möjliggöra kvarboende i trygghet och självständighet.

KULTUR FÖR ÄLDRE: Kommunen har med några kommuner i Östergötland och med samordning via Östsam, medverkat i ett projekt för att öka spridningen av kulturupplevelser bland äldre. Äldreboenden och mötesplatser med äldre som mål-grupp har varit naturliga mål. Inventering av önskemål, plane-ring av utbildning av vård- och omsorgspersonal om kulturens betydelse har ingått i projektet. Konkret resultat är ett varierat utbudsprogram som är möjligt att avropa från ett samlat regi-onalt utbud. Avsikten är att förnya detta per säsong och med möjlighet att kombinera med ett lokalt programutbud.

FRAMTIDBOSTÄDER FÖR SÄRSKILDA BEHOV

Brist på bostad är allt oftare en faktor som förvårar möjlighe-ten att ge ett strukturerat stöd till personer med social pro-blematik och/eller någon form av funktionsnedsättning. Det gäller för både äldre och yngre personer med psykisk funk-tionsnedsättning och för personer med missbruksproblematik som ofta står längst ifrån möjlighet till egen bostad inom den ordinarie bostadsmarknaden. Ett yttersta utslag av detta är be-hovet att inrätta ett akutboende för att kunna erbjuda tak över huvudet en natt i taget.

Även ett större utbud av bostadsalternativ som främjar trygg-het och självständighet för äldre inom ordinarie bostadsmark-nad är angeläget. Ett steg mot detta kan vara trygghetsbostäder med tillgänglighet för äldre utan biståndsprövning i enlighet med definitonen för sådana bostäder i gällande regelverk.

TIDIGA INSATSER OCH NÄRVÅRDSLÖSNINGAR

Att nå och ge stöd till unga i tidiga skeden är central för att uppnå goda uppväxtvillkor för barn och unga. De senaste årens arbete för en praktik som möter barnen tidigt och i det sammanhang där behov först gör sig gällande har påvisat möj-ligheter att nå längre genom samordnade arbetsformer och re-surser. Denna inriktning förväntas fortsätta och intensifieras.

Ökad ärendevolym och komplexitet i de behov som vi mö-ter hos enskilda och familjer ställer stora krav på vår egen re-sursverksamhet. Målet att undvika extern vård är normalt ra-tionellt, utifrån både kostnad och den effekt som följer av insatsen. Detta kräver en fortsatt utveckling av strukturer, kompetens och mångsidighet i vår förmåga att möta ett allt mer skiftande behov.

BEMANNINGSKRAV I ÄLDREBOENDE

Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter om ansvaret för perso-ner med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Tidpunkten för ikraftträdande har flyttats fram i flera olika steg och det är idag oklart från när de kan komma att gälla då de enligt en ny förordning först kräver regeringens godkän-nande. Föreskrifterna påverkar främst bemanningsnivån nat-tetid. De ställer också krav på en preciserad biståndsprövning där även de individuella behov som ska tillgodoses för var och en som beviljas ett särskilt boende ska anges i besluten. Detta kräver ökade insatser i handläggning och uppföljning.

FÖREBYGGANDE ARBETE

Aktiviteter som stärker individens egna förutsättningar för ett självständigt liv, förebygger eller skjuter upp omsorgsbehov är lönsam för alla. Väl fungerande anhörigstöd, hälsoaktiviteter och teknologi som stöd för en trygg vardag förväntas kun-na minska behovet av vård- och omsorgsinsatser. En förebyg-gande omsorgssektor kommer troligen, inte minst med tanke på den demografiska utvecklingen, att bli till ett allt viktigare komplement till traditionell omsorg.

BRYTA UNGAS UTANFÖRSKAP

Kommunens särskilda satsningar/program för att förbereda unga som står långt från arbetsmarknaden för en framtid i arbetslivet har som helhet varit framgångsrik. Efter särskilda projekt som pågått är utmaningen att skapa permanent verk-samhet som innehåller de element som erfarenheterna visat vara viktiga för att nå resultat. Bildnings- och socialförvalt-ningen fortsätter därför samarbetet för att skapa sådana lös-ningar för kommande år.

EKONOMI

Socialnämnden redovisade ett underskott på 15,5 miljoner kronor. Resultatet ligger i stort sett på samma nivå som i de prognoser som gjorts under andra halvåret. Under årets första prognostillfällen gjordes bedömningen att resultatet skulle bli något bättre. Det är främst inom äldreomsorg och inom kom-munal hemsjukvård som prognoserna försämrats från andra halvåret, medan prognoserna inom LSS-verksamheterna har


förbättrats succesivt under året. Prognosen för Individ- och familjeomsorgen har legat förhållandevis konstant under hela året, även om variationer finns inom respektive delverksam-het.

Socialnämnden har för 2014 beviljats sammanlagt 11,8 miljo-ner kronor i politiskt prioriterade medel. Av dessa medel redo-visdes ett överskott på 5,3 miljoner kronor. Detta är ett över-skott som succesivt ökade under årets första prognoser, men som från delårsrapporten legat förhållandevis konstant.

POLITISK VERKSAMHET (+5,7 MILJONER KRONOR)

De områden som visar överskott är framförallt de politiskt pri-oriterade medel avseende barn och unga, samt de politiskt pri-oriterade medel avseende försörjningsstöd. Det handlar om en succesiv start av verksamheter som därför inte hunnit förbru-ka budgetanslaget innan årsskiftet. Både vad gäller barn/unga och försörjningsstöd så finns uppstartade verksamheter som kommer att fortgå även under 2015, men då med finansiering inom befintlig budgetram. De politiskt prioriterade medel som avsatts för äldre är i stort sett förbrukande under året. Även här finns verksamhet som startats och som fortgår under 2015, då delvis med ett permanentat ramtillskott.

ÄLDREOMSORG, INKLUSIVE KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD

(-30,1 MILJONER KRONOR)

Bruttoomslutningen inom äldreomsorgen ligger på 483 mil-joner kronor. Dessa kostnader kan delas upp i tre olika områ-den, vilka alla redovisade underskott för 2014.

Hemsjukvården är till stor del en ny verksamhet utifrån det avtal som beslutades politiskt under 2013. Resultatet för hem-sjukvården visade på ett underskott på 6,6 miljoner kronor. Större delen av denna avvikelse återfanns inom hemsjukvår-dens sjuksköterskeorganisation.

Kostnaderna för de externa utförarna av äldreomsorg visade ett underskott på cirka sex miljoner kronor. Det är framförallt kostnaderna för de externa utförarna av hemtjänst (LOV) som har ökat kraftigt. Kostnadsökningen jämfört med 2013 är sex miljoner kronor vilket i stort sett är en fördubbling av kost-naderna. Kostnaderna för äldreomsorgens egenregi (inklusive den interna resursfördelningen) redovisade ett underskott på 17,4 miljoner kronor. Det är framförallt personalkostnaderna som ökat, såväl ordinarie personal, sjuklönekostnader, vikariekostnader och kostnader för resurstid som inte bokats ut. De stora underskotten återfanns framförallt inom hemtjänst/trygghetsboende samt på landsbygdsenheterna.

LSS (+9,5 MILJONER KRONOR)

LSS-verksamheterna har en bruttoomslutning på cirka 217 miljoner kronor och redovisade totalt sett ett överskott på 9,5 miljoner kronor. Ungefär halva överskottet återfanns inom So-cialkontoret under externa placeringar inom såväl boende som inom personlig assistans. Av detta förklaras cirka 0,5 miljoner kronor av återsökta medel från Migrationsverket. Överskottet

för externa placeringar inom LSS bör ställas i relation till det underskott som finns inom externa placeringar IFO, då det ofta kan vara svårt att i förväg veta exakt inom vilken av verk-samheterna olika placeringar under året kommer att hamna.

Även Sociala resursverksamhetens LSS-verksamheter redovisar ett stort överskott. Detta beror på flera olika faktorer. 1,2 mil-joner kronor i återsökta medel från Migrationsverket är en för-klaring. Dessutom finns inom boenden ett överskott som till stor del förklaras av en successiv uppstart vid det nya boendet Flintvägen under året. Inom daglig verksamhet har även en hopslagning av två verksamheter bidragit till en viss effekti-visering av kostnaderna där. Slutligen finns också stora över-skott för de insatser som i sammafattande term kan definieras som LSS ”korta insatser”. Till den verksamheten inordnads korttidsvistelse, korttidstillsyn, samt avlösning i hemmet, som alla redovisar förhållandevis stora överskott. Insatsernas om-fattning har i praktiken varit mindre än vad som beräknats i tilldelad budgetram för SRV.

FÄRDTJÄNST (+3,2 MILJONER KRONOR)

Bruttoomslutningen för färdtjänst var cirka 13 miljoner kro-nor, vilket är samma nivå som under 2013. Överskottet som fanns inom denna verksamhet har inför 2015 omfördelats till äldreomsorgens budgetram.

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG (-4,4 MILJONER KRONOR)

Individ- och familjeomsorgen bruttoomslutning var 186 mil-joner kronor och redovisade ett underskott på 4,4 miljoner kronor. Det enskilt största underskottet fanns inom barn- och ungdomsvården, och då främst inom HVB barn och unga som hade ett underskott på 7,4 miljoner kronor. Här var kost-nadsökningen jämfört med 2013 sex miljoner kronor. Denna kostnadsökning förklaras till största del av en förändrad redo-visningsprincip när det gäller periodisering av HVB-kostnader mellan åren, men till viss del finns också förklaringen i ökade kostnader för placeringar. Även kostnaderna för familjehem låg på en hög nivå, men dessa kostnader ökade inte jämfört med föregående (noteras bör att kostnader för ensamkom-mande flyktingbarn inte redovisas här utan under verksamhet flyktingmottagande).

Vuxenvården visade totalt sett på ett mindre överskott. Över-skott finns främst inom missbruksvården vid Sociala resurs-verksamheten, men också inom den del av HVB som avser placering med andra orsaker än missbruk, samt inom närvård för vuxna, medan HVB för vuxna med missbruksproblem vi-sar på ett större underskott.

Försörjningsstödet redovisade ett överskott på 2,6 miljoner kronor. Av detta avser 1,1 miljoner kronor återsökta medel från Migrationsverket. Kostnaderna för utbetalt ekonomiskt bistånd sjönk med drygt två miljoner kronor jämfört med fö-regående år och antal hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd har minskat med tre procent.


Två av tre resultatmål är uppfyllda. Avseende resultatmålet ”Socialtjänstens aktiviteter ska utgå från ett tydligt barnper-spektiv” så är ett aktivt barnperspektiv implementerat i orga-nisationen och samtal med barn genomförs systematiskt. Fo-kus är tidig upptäckt och samordning av stöd mellan olika aktörer. Bedömningen är att målet uppfylls helt. För resultat-målet ”Det ska vara enkelt att få tillgång till stöd för barn och ungdom” finns två nyckeltal; ”Kunskap hos barn/ungdom om vart man kan vända sig för att få stöd” som skulle mätas genom grundskolans elevenkät under hösten 2014. Resultatet som presenterades gör det dock inte möjligt att direkt koppla detta till målet eftersom enkätfrågans formulering inte fångade den

egentliga frågeställningen. Det andra nyckeltalet är ”Upplevd enkelhet att få stöd”. Lokal mätning är utförd men inte fär-digsammanställd. Inom resultatmålet ”Den som står för stöd i förhållande till underårig med omfattande vård- och omsorgs-behov ska själv kunna få ett anpassat stöd efter egna behov” finns det handlingsplaner och aktiviteter som pågår inom verksamheten för att ge anhöriga ett bra stöd. SAGA Motala är etablerat under året. Det är en webbplats som ger informa-tion och vägledning för den som vill veta vart man kan vända sig när ett barn eller ungdom behöver hjälp vid olika typer av problem och svårigheter.

Måluppfyllelse | Barn och ungdomINRIKTNINGSMÅL

Barn och ungdom ska ha tillgång till ett samordnat och individuellt anpassat stöd som utgår från hem- och närmiljö.


Socialtjänstens aktiviteter ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.

Akut barnperspektiv 100 % 100 %

Det ska vara enkelt att få tillgång till stöd för barn och ungdom.

Kunskap hos barn/ungdom om vart man kan vända sig för att få stöd.

75 %

Upplevd enkelhet, Tillgång stöd för barn och ungdom

75 % 74 % 91 %

Den som står för stöd i förhållande till underårig med omfattande vård- och omsorgsbehov ska själv kunna få ett anpassat stöd efter egna behov.

Genomförda/pågående aktiviteter enligt handlingsplan för anhörig-stöd, barn

50 % 80 %

FLYKTINGMOTTAGANDE (+0,5 MILJONER KRONOR)

Socialnämndens kostnader för flyktingmottagande visade ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Kostnaderna omfattar bo-ende- och familjehemsplaceringar för ensamkommande flyk-tingbarn. Denna verksamhet omsatte 2014 cirka 16 miljoner

kronor vilket i sin helhet finansierats via ersättningar från Migrationsverket. Bruttokostnaderna för flyktingmottagandet ökade kraftigt under året och ytterligare ökningar väntas un-der 2015.


Inom resultatmålet ”Den som står för stöd till anhörig för att uppnå eller vidmakthålla en normal livsföring ska själv kun-na få ett anpassat stöd efter egna behov” finns det handlings-planer och aktiviteter som pågår inom verksamheten för att stödja anhöriga. Bedömningen är att målet är uppnått. För resultatmålet ”Minska antalet hushåll beroende av långvarigt försörjningsstöd” kan ses en tydlig nedgång av antalet hushåll

med långvarigt försörjningsstöd och därmed är målet uppnått. Resultatmålet ”Närvård ska tillämpas som alternativ till extern vård” saknar nyckeltal och mätning och är därmed inte be-dömt men former har skapats för att närvård som alternativ till extern vård beaktas. Sammantaget innebär det att två av tre resultatmål är uppfyllda.

Måluppfyllelse | VuxnaINRIKTNINGSMÅL

Stöd till vuxna ska främja individens självständighet och delaktighet.


Den som står för stöd till anhörig för att uppnå eller vidmakthålla en normal livsföring ska själv kunna få ett anpas-sat stöd efter egna behov

Genomförda/pågående aktiviteter enligt handlingsplan för anhörig-stöd vuxen

50 % 80 %

Minska antalet hushåll beroende av långvarigt försörjningsstöd

Antal hushåll beroende av långva-rigt försörjningsstöd, minskning

505 439 505

Närvård ska tillämpas som alternativ till extern vård

Nyckeltal saknas


Inom målområdet ”Äldre” finns det fyra resultatmål vars nyckeltal i hög grad bygger på nationella undersökningar som genomförs årligen. De äldres bedömning av äldreomsorgen i Motala är att den överlag håller en hög kvalitet. Av kunder-na är det 95 procent som är ganska eller mycket nöjda med hemtjänsten som helhet, inom särskilt boende är det 84 pro-cent. Kunderna känner sig väl bemötta, trygga och tycker att man kan vara delaktig och kan påverka hur hjälpen utformas.

Nöjdheten med sociala aktiviteter i särskilt boende ligger över rikssnittet men bör kunna förbättras. Personalkontinuiteten bör kunna bli bättre, inom det området har Motala ett värde som rikssnittet men under målnivån. Motalas resultat ligger i de allra flesta avseenden över rikssnittet inom hemtjänsten och särskilt boende. Alla nyckeltalen utom ett har ett bättre värde i förhållande till målnivån. Samtliga resultatmål är uppnådda.

Måluppfyllelse | ÄldreINRIKTNINGSMÅL

Stöd till äldre ska främja hälsa och trygghet, samt utgå från individens behov och egna val.

RESULTATMÅL NYCKELTAL MÅL 2014 UTFALL 2014 UTFALL 2013UTFALL

2012UTFALL 2011

Äldreomsorgens kvalitet i Motala ska vara bland de bästa i landet.

Nöjdhet, Hemtjänst i sin helhet 89 % 95 % 92 % 93 %

Nöjdhet, Särskilt boende i sin helhet

83 % 84 % 84 % 90 %

Den som utför ett regelbundet och om-fattande stöd för sin anhörig ska själv få ett anpassat stöd efter egna behov.

Genomförda/pågående aktiviteter enligt handlinsplan för anhörigstöd äldre.

50 % 70 % 100 %

Personer som erhåller stöd och hjälp ska uppnå förbättrad trygghet i sin livssituation.

Personalkontinuitet i hemtjänsten högre än genomsnittet

14 15 16 16 14

Upplevd trygghet med insatser genom hemtjänst

46 % 49 % 55 % 50 %

Upplevd trygghet på äldreboende 51 % 58 % 55 % 54 %

Äldre ska ges möjlighet att fortsätta leva ett aktivt och självständigt liv högt upp i ålder.

Nöjdhet med möjligheter till social s amvaro och aktivitet, äldreboende

63 % 70 % 65 % 70 %


ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID GATA OCH PARK

Under 2014 har behovet av information och dialog kring kommunens verksamheter kommit allt mer i fokus. Några av Gata och Parks investeringsprojekt har berört och skapat dis-kussion om vilka som ska informeras om projekt och hur in-formationen ska spridas på bästa sätt. En åtgärd som genom-förts under året var att Gata och Park införde ett nyhetsblad som går ut till alla hushåll, ”Upplysningen”. Under året har tre nummer publicerats med information om projekt och ak-tuella arbeten. Syftet är att sprida information på ett nytt sätt när hemsidan, facebook och tidningsannonser inte räcker till.

En händelse som innebar merkostnader och som även kan få ekonomiska konsekvenser kommande år är det skyfall som drabbade delar av Motala under sommaren. Det finns en stor osäkerhet kring kostnader då flera skador först ska utredas av försäkringsbolagen. Framtida ekonomisk utveckling för verk-samheten färgas av ett eftersläpande underhållsbehov av gatu- beläggningar, parker och den tyngre fordonsparken, som i dags- läget inte tillgodoses. Det innebär att allt större medel mås-te användas till akuta lagningar för att eliminera olycksrisker. Andra osäkerhetsfaktorer är kostnadsnivån för bränsle, skade-görelse samt större broreparationer. All verksamhet inom Gata och Park är sårbar vid extrema väderhållanden, såsom somma-rens skyfall påvisat. Detta kan medföra oförutsedda kostnader.

Kommande års investeringstakt kommer att ställa höga krav på bemanningen på förvaltningen. Detta kan innebära högre personal- och konsultkostnader kopplade till projekten men det kan också innebära förändrade förutsättningar för kom-mande driftkostnader. Vid utformning och val av material ska driftekonomi och långsiktighet gälla. Det finns dock flera ytor som varit eftersatta underhållsmässigt. Det medför att även en låg framtida driftkostnad är högre än den kostnad som varit för ytor som inte kunnat skötas alls. En hållbar driftekonomi är därför en förutsättning för att verksamheten ska kunna för-valta och infria medborgarnas förväntningar kring till exempel centrum och Motala Central. En hållbar driftekonomi behövs även för att verksamheten ska kunna vårda de investeringar som genomförs så att inte framtida generationer är de som får betala för det som investeras idag.

FASTIGHET

Fastighetsenheten har haft i uppdrag att i samarbete med be-rörda förvaltningar ta fram ett underlag till nya anvisningar och rutiner för internhyressystem vilket har genomförts un-der 2014. Tidigare har en lokalförsörjningspolicy, vilket är ett styrdokument till internhyressystemet, framarbetats av en-heten med berörda förvaltningar och beslut antaget av kom-munfullmäktige.

Den framtida utvecklingen inom fastighetsenheten består bland annat av att fortsätta uppföljningen av nyckeltal för pla-nerat- och felavhjälpande underhåll. Bland annat med hän-syn till att budgeten för planerat underhåll numera avsätts som ett eget projekt i investeringsbudgeten. Likaså är det vik-tigt att fortsätta uppföljningen av förväntad energibesparing i EPC-projektet där planer finns att samarbeta med Linköpings universitet. I övrigt består trenden inom fastighetsförvaltning bland annat av ökade krav för innemiljön med avseende på materialval men även på långsiktigt hållbara byggnader ur ett livscykelkostnads perspektiv. Ett sätt att verifiera detta kan vara att certifiera byggnader enligt de standarder som finns så-som till exempel Sunda Hus eller Miljöbyggnad. Likaså finns motsvarande certifieringar beträffande innemiljö såsom till ex-empel Svanenmärkningen. Konsekvensen av ovanstående ut-veckling är att enheten har ett behov av att förstärka kom-petensen framförallt inom energi- och miljöområdena för att kunna efterleva kommande krav och behov.

KOST

I början av året blev kostverksamhetens skolor och köket Väst-gyllen KRAV certifierade, vilket är en kvalitetsstämpel som visar att verksamheten använder bra livsmedel där svenska djurskyddsregler används och miljöhänsyn tas. Användan-det av ekologiska livsmedel har ökat och under året och ande-len ekologiska livsmedel uppgår till 45,2 procent. Under hös-ten utnämnde EkoMatCentrum, vilket är ett resurscentrum för hållbarhetsfrågor, Motala kommun till landets femte bäs-ta kommun vad gäller användandet av ekologiska livsmedel. Priset baserades på andel inköpta ekologiska livsmedel under 2013 som då uppgick till 41 procent. Under året genomförs även kontinuerliga undersökningar avseende kundnöjdheten via enkäter till skolelever, äldreboenden och lasarettets patien-ter. Under året har arbetet med att implementera beslut som togs i samband med ny kostpolicy. Som en del i detta flytta-des förskolornas, Carlsunds gymnasium och Mariebergssko-lans matservering över till kostverksamheten. Det innebar att kostverksamheten utökades med 29 köksenheter samt att per-sonalen utökades med cirka 40 anställda.

STÄD

Under året har uppdragen till städverksamheten huvudsak-ligen varit oförändrade. Några städuppdrag har tillkommit, såsom bland annat förskolor som förut hade städningen i egen regi samt hemsjukvårdens nyinrättade kontor. Inga sto-ra förändringar avseende städuppdragen kommer att ske in-för 2015. Kundnöjdhetsundersökning har genomförts under hösten 2014 och visar på en förbättring jämfört med 2012. Städverksamheten arbetar medvetet med att förbättra medar-betarnas hälsa.

Tekniska nämndenTekniska nämndens ordförande: Anders Andersson (v) | Förvaltningschef: Anders Rönnmark


EKONOMI

Tekniska nämnden redovisar ett överskott mot budget på 1,8 miljoner kronor. Avvikelsen beror till största del på att Fastig-hetsenheten redovisar ett överskott mot budget på 2,8 miljoner kronor. Verksamheterna Gata och Park samt Kost redovi-sar däremot underskott mot budget som uppgår till 0,5 miljo-ner kronor respektive 0,8 miljoner kronor. Prognossäkerheten har varit god under året och det är enbart inom Fastighetsen-heten som större avvikelse finns mellan höstens prognoser och det redovisade utfallet för 2014.

Fastighetsenhetens redovisade överskott beror på att det under årets sista månader var ett mycket gynnsamt och varmt klimat. Konsekvensen blir att energiförbrukningen avsevärt minsakts i högre grad än vad som prognostiserats under hösten. Budge-terade energikostnader utgår alltid ifrån ett normalår och upp-gick för 2014 till 31,8 miljoner kronor. I budgeten var hän-syn också tagen till en sänkt energiförbrukning på grund av genomförda EPC-åtgärder. Skillnaden i kostnader mellan ett gynnsamt klimatår såsom 2014 och ett kallt år är cirka 6-7 mil-joner kronor. För 2014 blev uppgick de totala energikostnader till 28,4 miljoner kronor. Det medför ett överskott mot bud-get på 3,4 miljoner kronor trots att en kostnadsökning skett vad gäller både el och fjärrvärme. Kostnadsökningen motsva-rade cirka 0,9 miljoner kronor på 2014 års förbrukning. Be-sparingen inom energikostnader uppväger kostnaderna för el-avhjälpande underhåll, skadegörelse samt försäkringsskador som varit betydligt högre än budgeterat. Budgeten för 2014 uppgick till 10,6 miljoner kronor men utfallet blev 16,7 mil-joner kronor. Felavhjälpande underhåll stod för den största kostnaden med 14,8 miljoner kronor. Den största enskilda åtgärden är Bergsätters förskola där åtgärderna för att åtgär-da fuktproblem hittills kostat 8,3 miljoner kronor, varav 2,6 miljoner kronor belastar 2014. Fuktproblem har även åtgär-dats på Råssnässkolan till en kostnad av 1,1 miljoner kronor. Kostnaden för försäkringsskador har även ökat med 1,4 miljo-ner kronor under året beroende på de vattenskador som upp-stod efter skyfallet under juli månad på Carlsunds gymnasi-um, Vätternskolan samt Skolgårda skola.

Fastighetsenhetens hyresintäkter räknades om under 2014 till nuvarande självkostnader för fastigheterna. Det innebar en sänkning av hyrorna med 14,8 miljoner kronor. Den störs-ta posten, som medförde en sänkning, var anpassning av pla-nerat underhåll till den investeringsram som enheten erhål-lit. I samband med detta förändrades också Fastighetsenhetens budgetram. Tidigare år har det funnits ett avkastningskrav på enheten som uppgått till cirka 11 miljoner kronor. Fastighets-enheten är numera nollbudgeterad.

Verksamheten Gata och Park redovisade ett underskott på 0,5 miljoner kronor som till största del berodde på den förskjut-ning som finns i internfaktureringen mellan förvaltningens verksamhetssystem och kommunens gemensamma ekonomi-system. Inom verksamhetsområdet Gata och Park finns det

dock flera avvikelser som fått balanserats inom verksamheten. Ett av de större underskotten finns inom skogsverksamheten där kostnaderna för huggning och gallring i den tätortsnära skogen fortsatt är höga. Detta på grund av att intäkterna för det ris och timmer som kan erhållas vid dessa jobb inte räcker för att balansera kostnaderna. För framtiden krävs det skatte- medel för att finansiera den del som berör den tätortsnära mil-jön.

För Anläggningsenheten har omsättningen varit högre än bud-geterat. Kostnader för inköp av material, arbetstimmar, asfalt-sentreprenader, transportentreprenader och hyra av arbetsma-skiner har varit högre på grund av den höga orderingången. Detta har korrigerats i prognoserna under året. Samtliga av dessa kostnader är fakturerbara och därför har intäkterna även ökats med motsvarande belopp.

Under de första månaderna av 2014 vandaliserades två av de offentliga toaletterna vilket resulterat i höga reparationskost-nader. Detta gav ett underskott på 140 tusen kronor. Som-marens väderlek gav också ökade kostnader på framförallt bar- markrenhållningen. Detta då de många varma dagarna lockade många människor till Varamon och kommunens parker vilket krävde extra städning och skräpplockning. Den händelse som verksamheten ännu inte vet den fulla omfattningen om är det skyfall som kom i slutet av juli. Den redovisade kostnaden för 2014 uppgår till 400 tusen kronor för de arbeten som gjorts kopplat till skyfallet. Kommunen arbetar fortfarande med att se över de skadeståndsanspråk som inkommit.

Kostverksamhetens redovisade ett underskott på 0,8 miljoner kronor som till största del beror på högre livsmedelskostnader än budgeterat. Det beror på att det nya livsmedelsavtalet träd-de i kraft först vid andra halvårsskiftet och därmed var verk-samheten under första halvåret avtalslösa, vilket lett till höga priser. Inom verksamheten är det köken inom äldreomsorgen som redovisar den största avvikelsen mot budget som uppgår till 0,6 miljoner kronor. Dessa kök är kostsamma då det är små enheter som behöver bemannas alla dagar under året. Fle-ra av kökens personal har även varit långtidssjukskrivna vilket har krävt ökade vikariekostnader. Under hösten prognostisera-de kostverksamheten ett underskott inom Lasarettsköket och verksamheten redovisade därmed en åtgärdsplan. Genomför-da åtgärder har inneburit att Lasarettskökets prognostiserade underskott har minskats. Kostverksamhetens omsättning har ökat under året då köken vad gäller kommunens förskolor och Carlsunds gymnasieskola samt Mariebergsskolan har överta-gits från bildningsförvaltningen. Dessa kök har fakturerats månadsvis utefter enheternas verkliga kostnader och medför således ingen avvikelse mot budget.

Städverksamheten redovisar ett mindre överskott mot budget på 67 tusen kronor.


Två av tre resultatmål bedöms som uppfyllda. Resultatmålet ”Kommunens invånare ska uppleva att standarden på kom-munens gator samt skötseln av den offentliga utemiljön är hög” mäter medborgarnas nöjdhet med tillgängligheten till parker och grönområden samt hur nöjda medborgarna är med kommunens gator och vägar och gång- och cykelvägar. Mät-ningen sker via SCB Medborgarundersökning.

Resultatmålet ” Driftskostnaden per invånare för gata, park och lekplatser ska inte överstiga snittet för jämförbara kom-muner ” visar att Motala generellt sett ligger lägre än snittet inom valda områden förutom lekplatskostnad. Resultatet be-döms i sin helhet som uppfyllt. Resultatmålet har historiskt bedömts via jämförelse med kommuner inom Dackenätver-

ket. Motala har legat lägre i kostnader per invånare för väghåll-ning, belysning, parkskötsel och drift av lekplatser än övriga kommuner. Det har dock varit svårt att få fram jämförande underlag då kommunerna i nätverket redovisar kostnader för drift, underhåll och kapitaltjänstkostnader på olika sätt och kvalitén på utfallet då i vissa fall är tveksam. Översyn pågår av vilka referensvärden kommunen ska ha.

Målsättningen är att verksamheten löpande ska arbeta med att hitta nya metoder och tekniker för att till exempel kunna höja kvalitén eller öka effektiviten. I dagsläget finns ett tydligt ex-empel på ett sådant arbete, byte till LED-belysning som ock-så nämnden påskyndat genom att prioritera medel till detta under 2014. Detta resultatmål är förnärvarande inte uppfyllt.

Måluppfyllelse | Gator och parkerINRIKTNINGSMÅL

Gator, parker och grönområden ska upplevas som tillgängliga, trygga och attraktiva med en effektiv och innovativ förvaltning samt hållbarhet i fokus.


Kommunens invånare ska uppleva att standarden på kommunens gator samt skötseln av den offentliga utemiljön är hög.

NMI Belysning gång- cykelvägar 5,9 6,1 6,1 6,0 6,0

NMI Tillgång till parker, grönområ-den och natur

7,8 8,1 8,1 7,9 7,9

NMI Total Gång- och cykelvägar. 52 53 53 52 52

Driftskostnaden per invånare för gata, park och lekplatser ska inte överstiga snittet för jämförbara kommuner.

Gatukostnad drift och underhåll per invånare.

893 566 735 781 966

Kostnad för belysningspunkter per invånare.

230 224 170 159 159

Lekplatskostnad per invånare. 38 63 23 26 25

Parkkostnad per invånare. 206 142 142 227 208

Användandet av nya metoder, tekniker eller sätt att utforma den offentliga miljön ska öka.

Planerade projekt med ny teknik 3 0 0 2 1

Pågående projekt med ny teknik 3 1 2 1 2


Två av tre resultatmål är uppfyllda. Kundnöjdhet kvarstår eller har ökat i fastighets- och städverksamhetens mätningar. Kost-nadseffektiviteten inom städverksamheten kvarstår efter ny mätning och jämförelse med branschsnitt och därmed är må-

let uppnått. Utredningar och förutsättningar för ett passivhus är klara i samband med genomförandet av projektet ny försko-la i Bråstorp, men ingen byggnation har utförts under 2014 och därmed har inte målet uppnåtts.

Måluppfyllelse | Fastighet och städINRIKTNINGSMÅL

Kommunens fastigheter ska vara ändamålsenliga och tillgängliga samt förvaltas på ett miljömässigt, innovativtoch ekonomiskt hållbart sätt.


Andel nöjda kunder ska öka.

Nöjda kunder Fastighet, andel 75 % 76 % 76 % 71 % 71 %

Nöjda kunder Städ, andel (ingen mätning 2013)

80 % 83 % 81 % 81 % 80 %

Fastighets- och städverksamheten ska vara långsiktigt kostnadseffektiva.

Timpris Städ, kr 270 260 248 248 237

Minst ett investeringsobjekt ska uppföras enligt passivhuskoncept.

Antal objekt (passivhuskoncept). 1 0 0 0 0

Kostenheten har fortsatt arbeta aktivt med att öka andelen ekologiska livsmedel på samtliga enheter. Målet att nå 45 pro-cents andel ekologiska livsmedel uppnåddes under 2014. Pe-riodvis har det dock varit svårt att få leverans på en del livs-medel. Verksamheten har även lagt ned mycket arbete på KRAV-certifiering, vilket är viktigt del i arbetet med att kun-

na nå och bibehålla en hög andel ekologisk mat samt försöka utöka inköpen av närproducerad mat. Lasarettsrestaurangen och skolköken är numera KRAV-certifierade. Utredning pågår avseende möjligheten att utöka den närproducerade maten.

Måluppfyllelse | KostINRIKTNINGSMÅL

Verksamheten ska leverera näringsriktig och behovsanpassad mat tillagad så nära brukaren som möjligt. Andelen ekologiska och närproducerade livsmedel ska öka.


Andel nöjda kunder ska öka.

Nöjda kunder Kost (Skola) 75 % 76 % 75 % 75,0 % 73,0 %

Nöjda kunder Kost (äldreomsorg) 80 % 94 % 80 % 80,0 % 98,0 %

Nöjda kunder Kost Rättspsyk (lasarettet)

80 % 82 % 82,0 % 82,0 % 82,0 %

Användandet av ekologiska livsmedel ska öka.

Andel ekologiska livsmedel, andel i %

45 % 45,2 % 40,8 % 32,5% 32,8 %

Matsvinnet i verksamheten ska minska. Matsvinn, minskning 50 % 51,4 % 48,5 % 12,0 %



Vatten och avfallsnämnden ansvarar för att förse abonnenterna med dricksvatten, avledning av avloppsvatten samt insamling och bortskaffande av hushållsavfall i Motala och Vadstena kom-muner. Verksamheten finansieras via taxor. Inför 2014 höjdes VA-taxan med en procent i Motala och fyra procent i Vadste-na. Avfallstaxan som varit oförändrad sedan 2008 höjdes med tre procent.

Under året har verksamhetens två största avloppsreningsverk, Karshult och Vadstena, fått förnyade miljötillstånd. Alla elva avloppsreningsverk har klarat de utsläppskrav som finns inom verksamheten. Under året har 90 procent av avloppsslammet återförts till produktiv åkermark.

Vid Vadstena vattenverk har verksamheten under året genom-fört försök med membranfiltrering med goda resultat. Vid verksamhetens nio vattenverk tas årligen 380 prov enligt kon-trollprogram där ett prov i Tjällmo var otjänligt. Förnyelse-takten för vattenledningar i Motala och Vadstena ligger under målnivån på 190 år. För spillvattenledningar är förnyelsetak-ten 43 år i Vadstena och 247 år i Motala. En ökad reinveste-ring på ledningsnätet i Vadstena har gjorts de senaste åren. Dels på grund av den osäkerhet som finns huruvida avlopps-reningsverket ska vara kvar eller ej och dels för att minska an-delen ej debiterat vatten.

Ej debiterat vatten avser skillnaden mellan försåld och produ-cerad mängd vatten. Andel ej debiterat vatten är 16 procent i Motala och 40 procent i Vadstena. Under året har Vätterns vattenskyddsområde vunnit laga kraft och verksamheten fort-sätter arbetet med vattenskyddsområden för de mindre vatten-täkterna Karlsby, Godegård och Tjällmo.

Sedan januari 2014 sker alla avfallsenhetens transporter av hushållsavfall med fossilfria drivmedel. Antingen med biogas eller med syntetisk diesel BIOMAX. Verksamheten är även bland de första i landet att vara självförsörjande på el via sol-paneler vid en återvinningscentral. Verksamheten är även stolt över att sedan sommaren ta emot burkar och flaskor i bulk på kommunens återvinningscentraler. Detta samarbete med Returpack har bidragit med 53 tusen kronor till Barncancer-fonden i Östergötland. Mängden hushållsavfall har minskat något under året, med 2,6 procent jämfört med tidigare år. Knappt 60 procent går till energiåtervinning, 40 procent går till materialåtervinning inklusive biologisk behandling och mindre än 1 procent läggs på deponi.

Framtidstrenden för VA-verksamheten är satsningar på ökad förnyelsetakt av ledningsnät och ökad samverkan i regioner. Vatten- och avfallsverksamheten har ambitionen att fortsät-ta med teknikutveckling och ökad samordning av verksamhe-

ten via till exempel överföringsledningar från mindre till större verk. Det kan även komma krav på rening av dagvatten i käns-liga områden. Utvecklingen i närtid har fokus på kund vad gäller tillgänglighet, service och information. Det kommer att bli nya öppettider på återvinningscentralerna i Vadstena och Borensberg under nästkommande år. E-tjänster lanseras även under 2015 och arbetet med ny avfallsplan kommer att påbör-jas. Projektering av ny återvinningscentral på Tuddarp kom-mer att fortgå under 2015. Kommunal fastighetsnära Tuddarp kommer att fortgå under 2015. Kommunal fastighetsnära in-samling av tidningar och förpackningar kommer troligtvis inte att genomföras utan ansvaret kommer att kvarstå kvar hos producenterna under Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. Branchorganisationen Avfall Sverige har som vision till år 2020 att det inte ska finnas något avfall. Bättre utsortering, ökad återanvändning och materialåtervinning samt minskade avfallsmängder är en utmaning för verksamheten.

EKONOMI

Avfallsverksamheten har en omslutning på 61,2 miljoner kro-nor. För 2014 budgeterade verksamheten ett underskott på 3,9 miljoner kronor och resultatet blev ett underskott på 0,7 miljoner kronor. Verksamheten har under året haft intäkter som uppgår till 3,2 miljoner kronor lägre än budgeterat. Av-fallsupplaget står för den största avvikelsen mot budget (2,9 miljoner kronor) vilket beror på minskade mängder brännbart industriavfall och avfall som lämnas till sortering. Minskade mängder till avfallsanläggningen gör även att kostnadssidan visar en positiv avvikelse mot budget. Verksamhetens kostna-der för året uppgår totalt till 61,8 miljoner kronor, vilket är 6,5 miljoner kronor lägre än budgeterat. De lägre kostnaderna beror på minskning av köpta tjänster för behandling av avfall men även att planerade konsultinsatser har skjutits på framti-den, däribland sluttäckning och avfallsplan. Skillnaden i kost-nader jämfört mot budget består även av en positiv avvikelse angående kapitaltjänstkostnader på 0,4 miljoner kronor. An-ledningen är att det i budgeten inte räknades med den sänk-ning av internräntan som skedde inför 2014 då räntan sänktes från 3,5 procent till 2,5 procent.

I bokslutet har även kostnaderna minskats med 0,7 miljoner kronor på grund av att vissa sluttäckningskostnader som belas-tat verksamheten under åren 2010 till 2013 egentligen borde täckts av den avsättning som finns reserverad för dessa kost-nader. Detta har därmed rättats upp i bokslut 2014. Beloppet som finns kvar och som är reserverat för sluttäckning av de gamla deponidelarna uppgår i bokslut 2014 till 17 miljoner kronor. Dessutom uppgår verksamhetens avsättning gällande sluttäckning av de nya deponidelarna till åtta miljoner kronor i bokslut 2014. Varje år sätts 500 tusen kronor av för att täcka sluttäckningskostnader för de nya deponidelarna.

Vatten- och avfallsnämndenVatten- och avfallsnämndens ordförande: Anders Andersson (v) | Förvaltningschef: Anders Rönnmark


Avfallsverksamhetens resultat bokförs i en utjämningsfond. I bokslut 2013 uppgick fonden till 14,2 miljoner kronor och med årets resultat minskas fondens storlek till 13,5 miljoner kronor. Taxan för 2014 har höjts med 4 procent jämfört med 2013 för att intäkterna ska täcka framtida ökade behandlings-kostnader för sortering av hushållsavfall.

Vattenenheten har intäkter i Motala och Vadstena som är nå-got lägre än budgeterat. För Motala är intäkterna 0,2 miljoner kronor lägre och motsvarande siffra i Vadstena är 0,1 miljoner kronor. Kostnaderna i Motala är 1,9 miljoner kronor lägre än budgeterat medan kostnaderna i Vadstena är 0,5 miljoner kro-nor högre än budgeterat. Den positiva avvikelsen i kostnader för Vatten Motala består till största del av lägre kapitaltjänst-kostnader än budgeterat då det i budgeten inte räknades med den sänkning av internräntan som gjordes inför 2014. Den

negativa avvikelsen i kostnader för Vatten Vadstena beror på en sent inkommen faktura som egentligen avser 2013 men som belastar 2014 års drift. Detta balanseras till viss del av att även Vatten Vadstena redovisar ett överskott mot budget vad gäller kapitaltjänstkostnader.

Årets resultat för Motala är ett överskott på 2,7 miljoner kro-nor och för Vadstena är resultatet ett underskott med 0,6 mil-joner kronor. Resultatutjämning sker i en VA-fond som, enligt VA-lagen, ska regleras över tre år. I Motala har verksamheten med årets resultat en skuld till taxekollektivet på 1,6 miljoner kronor. I Vadstena har verksamheten istället en fordran på tax-ekollektivet som uppgår till 0,9 miljoner kronor. Fondernas storlek kommer att beaktas i framtida taxeförslag.

Måluppfyllelse | VattenINRIKTNINGSMÅL

Dricksvattenförsörjningen och avloppshanteringen ska kännetecknas av hög kvalitet, leveranssäkerhet och ett miljö- och klimattänkande med fokus på teknikutveckling och samordningsvinster.


Vattenverksamheten ska vara kostnadseffektiv

Ej debiterat vatten (Motala), andel i %

12 % 16 % 18 % 13 % 22 %

Ej debiterat vatten (Vadstena), andel i %

40 % 40 % 28 % 36 % 43 %

Taxeutveckling VA, exkl. punkt-skatter (Motala)

4 % 2,2 % 2,8 % 3,4 % 5,1 %

Taxeutveckling VA, exkl. punkt-skatter (Vadstena)

4 % 3,7 % 4 % 4 % 2,3 %

Halterna av miljöpåverkande ämnen i vårt avloppsvatten ska minimeras.

Producerat slam återfört till jord-bruket (Motala), andel i %

100 % 92 % 100 % 100 % 100 %

Producerat slam återfört till jord-bruket (Vadstena), andel i %

100 % 93 % 100 % 90 % 90 %

Levererat dricksvatten ska hålla en mycket hög kvalitet.

NMI Vatten och avlopp. 78 89 85 83 83

Ledningsnätet och dess anläggningar ska förnyas i högre takt.

Förnyelsetakt spillvattenledningar (Motala), år

190 247 107 143 280

Förnyelsetakt spillvattenledningar (Vadstena), år

190 43 22 100 53

Förnyelsetakt vattenledningar (Motala), år

190 174 148 250 160

Förnyelsetakt vattenledningar (Vadstena), år

190 130 104 143 149

Tre av fyra resultatmål är uppfyllda och därmed är bedöm-ningen att inriktningsmålet uppnås. Medborgarna är generellt sett mer nöjda med kvalitén på vattnet jämfört med övriga kommuner. Dessvärre kan inte allt slam som uppstår i verk-samheten återföras till jordbruket i enlighet med målnivån utan måste hanteras på annat sätt. Taxeutvecklingen för både

Motala och Vadstena ligger på en jämn nivå över tid och inom målnivån om högst fyra procent. Andelen ej debiterat vatten är fortfarande alldeles för hög även om verksamheten aktivt ar-betar med att minimera in- och utläckage i ledningsnätet. För-nyelsetakten av ledningsnätet under året har försämrats men ligger totalt sett under målnivåerna


Ett av tre resultatmål är uppnådda och därmed bedöms inrikt-ningsmålet inte vara uppfyllt. Mätningar av kvaliteten visar att medborgarna generellt sett är mer nöjda både med sophämt-ningen och tillgängligheten till återvinningscentraler jämfört med övriga kommuner. Resultatmålet bedöms därmed som uppfyllt. När det gäller resultatmålet för kostnadseffektivitet så bedöms det inte vara uppfyllt. Orsaken är att taxan för av-fallshanteringen för småhus och villor ligger högre än målni-

vån medan avgiften för lägenheter ligger lägre än målnivån. Taxebeslut som togs inför 2014 innebär att taxan ligger på en högre nivå än målnivån. Resultatmålet uppnås inte för av-fallsmängd och materialåtervinning. Avfallsmängden har ökat från 516 kg till 533 kg per person vilket ska jämföras med riks-snittet om 461 kg. Materialåtervinningen har förändrats mar-ginellt och hamnar på 41 procent vilket innebär att målnivån 40 procent uppnås.

Måluppfyllelse | Återvinning och avfallINRIKTNINGSMÅL

Avfallsmängden ska minska och tas tillvara på ett säkert och miljömässigt sätt med fokus på teknikutveckling, ekonomi och information.


Avfallshanteringen ska vara trovärdig, ge god service och vara användar-vänlig.

Kundnöjdhet Sophämtning 7,6 8,1 8,1 7,8 7,8

Kundnöjdhet Tillgänglighet till återvinningscentraler

7,2 7,6 7,6 7,2 7,2

Avfallshanteringen ska vara kostnadseffektiv.

Avfallshantering kr/kvm lägenhet 19,8 16,7 16,2 2 198 2 198

Avfallshantering småhus, avgift/år 1 949 2 264 2 198 15,8 16,2

Taxeutveckling Avfall (exkl. punkt-skatter)

2 % 3 % 2,9 % 1,5 % 3,3 %

Uppkomsten av avfall ska minimeras och materialåtervinningen av insamlat material ska öka.

Avfallsmängd per person och år, kg 500 533 516 516 541

Materialåtervinning, andel i % 40 % 41 % 42 % 28 % 30 %


Sammanställdredovisning


Med sammanställd redovisning avses den kommunala mot- svarigheten till koncernredovisning. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen innebär inte en summering av årsredovisningarna utan innehåller justeringar och elimineringar av koncerninterna transaktioner.

I kommunens sammanställda redovisning ingår förutom nämndernas verksamhet även helägda bolagen Bostadsstiftelsen Platen och Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB samt det till 44 procent delägda Motala Idrottspark AB. Det är första året som Motala Idrottspark AB ingår i den sammanställda redovisningen och därför finns inga jämförelser för detta bolag med tidigare år.

BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN

Bostadsstiftelsen Platen ska inom Motala kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslägenheter, byggnader för kommunal service och tillhörande kollektiva anläggningar. Med hänsyn till de kommunala självkostnads-och likställighetsprinciperna ska stiftelsen främja bostadsförsörjningen i Motala.

Nettomsättningen var 364 miljoner kronor under 2014. Antalet uthyrda lägenheter uppgick vid årsskiftet 2014-2015 till 5 648 stycken vilket motsvarar 98,2 procent av lägenhets-beståndet. Om- och avflyttningar uppgick under året till totalt 855 stycken vilket motsvarar 15,5 procent.

Inom ramen för förnyelseprojekt har omfattande renovering- ar genomförts på fastigheterna Bomullen 6 och Bomullen 7. Projektet som startade under 2014 omfattar 120 stycken lägenheter och beräknas vara klart i juni 2015. Under året har ombyggnation av värmesystem i området Gamla stan fortsatt. Arbetet kommer att fortsätta till våren 2015.

Företagets kostnader för fastighets-, lokal- och lägenhetsunder- håll uppgick till 79,5 miljoner kronor. Under året har två stycken radhuslägenheter sålts.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 11,2 miljoner kronor och årets resultat blev en vinst på 9,9 miljoner kronor.

Bostadsstiftelsen Platen 2014 2013

Grundfond, tkr 11 000 11 000

Kommunens andel, % 100 100

Nettoomsättning, tkr 363 819 360 154

Resultat före bokslutsdispositioner, tkr 11 164 72 092

Årets resultat, tkr 9 945 65 482

Balansräkningens omslutning, tkr 1 324 017 1 319 046

Soliditet, % 28 27

Antal anställda 89 95

SJÖSTADEN MOTALA FASTIGHETSUTVECKLING AB

Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB, före detta Bostads-stiftelsen Platens Bygg AB, är ett helägt dotterbolag till Motala kommun från och med 2013-12-19. Dessförinnan ägdes bolaget av Bostadsstiftelsen Platen.

Verksamheten består i att inom Motala kommun äga, hyra och förvalta fastigheter, lokaler och anläggningar, köpa och sälja samt bebygga och utveckla fastigheter. I bolaget ägs och för- valtas sedan mars 2012 en räddningsstation. Bolaget har inga anställda.

Nettoomsättningen var under året 8,4 miljoner kronor och resultatet före bokslutsdispositioner var 652 tusen kronor. Årets resultat uppgick till 388 tusen kronor.

Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB 2014 2013

Aktiekapital, tkr 250 250

Kommunens andel, % 100 100

Nettoomsättning, tkr 8 395 8 041

Resultat före bokslutsdispositioner, tkr 652 368

Årets resultat, tkr 388 215

Balansräkningens omslutning, tkr 90 578 92 883

Soliditet, % 0,9 0,7

Antal anställda 0 0

MOTALA IDROTTSPARK AB

Bolaget bedriver korttidsupplåtelse av idrottsanläggning för idrotts- och kulturändamål. Bolaget ska äga, förvalta och utveckla fastigheter och arenor för idrott samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget är ett dotterbolag till Motala AIF idrotts-allians och som äger 56 procent av aktierna. Övriga 44 procent ägs av Motala kommun.

Under året har byggnationen av läktarbyggnaden färdigställts och invigdes den 9 augusti.

Nettoomsättningen var under året 3,9 miljoner kronor och resultatet var en förlust på 489 tusen kronor.

Sammanställd redovisning ekonomisk översikt


Motala Idrottspark AB 2014

Aktiekapital, tkr 1 000

Kommunens andel, % 44

Nettoomsättning, tkr 3 904

Resultat före bokslutsdispositioner, tkr -489

Årets resultat, tkr -489

Balansräkningens omslutning, tkr 53 443

Soliditet, % 56

Antal anställda 2

Resultat(SIFFRORNA INOM PARENTES AVSER 2013)

Det är första året som Motala Idrottspark AB ingår i den sam- manställda redovisningen och därför finns inga jämförelser för detta bolag med tidigare år.

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

2013 års utfall för verksamhetens nettokostnader blev 2 015,2 miljoner kronor (1 848,8). Nettokostnadsökningen uppgick 2014 till 166,4 miljoner kronor vilket motsvarar nio procent. Verksamheten i den sammanställda redovisningen tar i anspråk 98 procent (92) av skatteintäkterna inklusive kommunaleko-nomisk utjämning.

FINANSNETTO

Årets finansnetto är oförändrat föregående år och uppgår till -48,2 miljoner kronor.

FINANSNETTO | MKR

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER

Resultat före extraordinära poster blev +2,2 miljoner kronor (+104,8). Nettoinvesteringsnivån i koncernen 2014 var 293,3 miljoner kronor (139,9).

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER | MKR

ÅRETS RESULTAT

Den sammanställda redovisningen för Motala kommun visar ett positivt resultat för 2014 med 2,2 miljoner kronor (104,5). Resultatet är en försämring med 102,3 miljoner kronor från föregående år.

ÅRETS RESULTAT | MKR

FinansieringRÖRELSEKAPITAL OCH LIKVIDITET

Rörelsekapitalet har under året försämrats med 62,2 miljoner kronor och uppgår på balansdagen till -280,8 miljoner kronor (-218,6).

Koncernens likviditet uppgick på balansdagen till 125,6 miljoner kronor (131,2).

RÖRELSEKAPITAL OCH LIKVIDITET | MKR

LÅNESKULD

Den långfristiga nettoupplåningen har under året minskat med 1,1 miljoner kronor och uppgår på balansdagen till 1 100,3 miljoner kronor (1 101,4).

0

10

20

30

40

50

60

2010 2011 2012 2013 2014

Räntekostnader Ränteintäkter

0

20

40

60

80

100

120

2010 2011 2012 2013 2014

0

20

40

60

80

100

120

2010 2011 2012 2013 2014

-300

-250

-200

-150

-100

-50

0

50

100

150

2010 2011 2012 2013 2014

Likvida medel Rörelsekapital


LÅNESKULD | MKR

SOLIDITET

Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan i ett långsiktigt perspektiv. Det är ett negativt tecken om soliditeten successivt försämras. Ökad soliditet kan uppnås med en förbättrad resultatutveckling. Detta genom att nettoinvesteringsvolymen bättre stämmer överens med internt tillförda medel inom koncernen.

SOLIDITET | %

ANSTÄLLDA

Totala antalet årsarbetare i kommunen motsvarar i genomsnitt 3 651 årsarbetare per månad, vilket är en ökning med 136 årsarbetare. Bostadsstiftelsen Platen har 89 stycken anställda i medelantal vilket är en minskning med sex årsarbetare. Motala Idrottspark AB har oförändrat två stycken anställda.

0

10

20

30

40

50

2009 2010 2011 2012 2013

0

200

400

600

800

1000

1200

2010 2011 2012 2013 2014


Sammanställd resultaträkningBelopp i tkr Not 2014 2013

Verksamhetens intäkter 1 834 741 876 493

Verksamhetens kostnader 2 -2 700 351 -2 569 178

Jämförelsestörande poster 543 0

Avskrivningar 3 -150 173 -156 121

Verksamhetens nettokostnader -2 015 240 -1 848 806

Skatteintäkter 1 565 700 1 519 127

Kommunalekonomisk utjämning 428 069 411 069

Fastighetsavgift 71 915 71 458

Finansiella intäkter 4 4 884 2 513

Finansiella kostnader 5 -53 088 -50 585

Resultat före extraordinära poster 2 240 104 776

Bokslutsdispositioner 5 995 -53

Skattekostnader -6 027 -218

ÅRETS RESULTAT 2 208 104 505

Motala Idrottspark AB ingår inte i 2013 års redovisning.

Sammanställd kassaflödesanalysDEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2014 2013

Förändring av eget kapital -19 607 103 544

Avskrivningar 150 676 157 065

Förändring pensionsskuld inklusive löneskatt -786 4 856

Ianspråktagande/avsättning av framtida pensionsutbetalningar 0 0

Övriga avsättningar 20 854 0

Ianspråktagande tågleasing 0 0

Minskning av skulden till statlig infrastruktur -35 425 -1 717

Övriga ej likviditetspåverkande poster 982 -48 349

Medel från verksamheten 116 694 215 399

Förändring kortfristiga fordringar 22 077 -18 226

Förändring förråd -4 854 447

Förändring kortfristiga skulder 39 286 22 704

Kassaflöde från den löpande verksamheten 173 203 220 324

NVESTERINGSVERKSAMHETEN

Utbetalning fastigheter och anläggningar -263 674 -189 909

Inbetalning fastigheter och anläggningar 10 799 45 137

Utbetalning maskiner och inventarier -40 244 -33 444

Inbetalning maskiner och inventarier 0 0

Försäljning av aktier i dotterbolag 0 38 355

Kassaflöde från investeringsverksamheten -293 119 -139 861

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 110 075 0

Amortering av långfristiga skulder -23 471 -24 516

Ökning långfristiga fordringar -771 -98 667

Minskning långfristiga fordringar 23 560 93 525

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 109 393 -29 658

Årets kassaflöde -10 523 50 805

Likvida medel vid årets början 136 151 80 366

Likvida medel vid årets slut 125 628 131 171

Motala Idrottspark AB ingår inte i 2013 års redovisning vilket föranleder justering av ingående värden 2014.


Sammanställd balansräkningTILLGÅNGAR Not 2014-12-31 2013-12-31

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 2 889 402 2 707 021

Maskiner och inventarier 7 137 739 134 420

Summa materiella anläggningstillgångar 3 027 141 2 841 441

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier, andelar 8 4 702 14 380

Långfristiga fordringar 9 35 598 40 375

Summa finansiella anläggningstillgångar 40 300 54 755

Summa anläggningstillgångar 3 067 441 2 896 196

Bidrag till statlig infrastruktur 60 800 80 000

Omsättningstillgångar

Förråd 10 2 398 2 437

Kortfristiga fordringar 11 165 391 186 693

Likvida medel 12 125 628 131 171

Summa omsättningstillgångar 293 417 320 301

SUMMA TILLGÅNGAR 3 421 658 3 296 497

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Balanserat eget kapital 13 1 513 202 1 506 248

Varav årets resultat 2 208 104 505


Avsättningar

Avsättningar för pensioner 14 57 593 58 379

Andra avsättningar 15 60 510 29 851

Summa avsättningar 118 103 88 230

Skulder

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 1 189 792 1 101 357

Skulder till statlig infrastruktur 26 317 61 742

Summa långfristiga skulder 16 1 216 109 1 163 099

Kortfristiga skulder



Summa kortfristiga skulder 17 574 244 538 920

Summa skulder 1 790 353 1 702 019

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 421 658 3 296 497

Ansvarsförbindelser

Borgensåtaganden 665 939 723 172

därav koncerninterna åtaganden 524 560 538 720

Ställda panter

Fastighetsinteckningar 454 305 445 505

Motala Idrottspark AB ingår inte i 2013 års redovisning vilket föranleder justering av ingående värden 2014.


Not 1 Verksamhetens intäkter 2014 2013

Motala kommun 533 798 523 361


Interna mellanhavanden (elimineringar) -64 917 -62 701

Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB 8 395 8 041

Interna mellanhavanden (elimineringar) -7 280 0

Motala Idrottspark AB 1 718 0

Interna mellanhavanden (elimineringar) -792 0

Summa 834 332 876 493

Not 2 Verksamhetens kostnader

Motala kommun 2 498 468 2 350 567






Interna mellanhavanden (elimineringar) -792 0

Summa 2 699 808 2 569 178

Not 3 Avskrivningar




Motala Idrottspark AB 593 0

Summa 150 173 156 121

Not 4 Finansiella intäkter



Varav räntebidrag 0 0

Interna mellanhavanden (elimineringar) -1 536 -6182




Interna mellanhavanden (elimineringar) 0 0

Summa 4 884 2 099

Not 5 Finansiella kostnader




Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB 3 738 4067



Summa 53 088 50 585

Not 6 Mark och byggnader

Motala kommun 1 536 314 1 454 328

Bostadsstiftelsen Platen 1 245 816 1 164 862




Summa 2 889 402 2 707 021

NotförteckningNot 7 Maskiner och inventarier 2014 2013






Summa 137 739 134 420

Not 8 Aktier, andelar m.m.





Interna mellanhavanden (elimineringar) -250 -250



Summa 4 702 14 380

Not 9 Långfristiga fordringar







Summa 35 598 40 375

Not 10 Förråd m.m.





Summa 2 398 2 437

Not 11 Kortfristiga fordringar




Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB 495 2 976


Summa 165 391 186 693

Not 12 Likvida medel





Summa 125 628 131 171

Not 13 Eget kapital

Motala kommun 1 138 554 1 169 461




Interna mellanhavanden (elimineringar) -250 -250



Justering för obeskattade reserver 13 098 0

Summa 1 513 202 1 506 248


Not 14 Avsättningar för pensioner 2014 2013





Summa 57 593 58 379

Not 15 Övriga avsättningar


Bostadsstiftelsen Platen

(uppskjuten skatteskuld) 9 730 0



Summa 60 510 29 851

Not 16 Långfristiga skulder

Fördelning av långfristiga skulder

exkl. pensionsskuld






Summa 1 216 109 1 163 099

Not 17 Kortfristiga skulder






Summa 574 244 538 920

Motala Idrottspark AB ingår inte i 2013 års redovisning.


RevisionsberättelseINLEDNING

Vi av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat om den verk-samhet som under 2014 bedrivits i styrelsen, nämnderna och fullmäktiges beredningar skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om den interna kontrollen varit tillräcklig samt om räkenskaperna är rättvisan-de.

Vidare har vi genom utsedda revisorer och lekmannarevisorer även granskat verksamheten i kommunens företag.

UPPDRAG OCH ANSVAR

Kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar även för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige.

Revisorernas ansvar är att granska all verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag.

REVISIONENS OMFATTNING OCH INRIKTNING

Vi har utfört vårt granskningsuppdrag i enlighet med kom-munallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genom-förts med den inriktning och i den omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi har delgivit berörda nämnder resultaten av de granskningar vi genomfört. Rapporter över genomförda granskningar har överlämnats till kommunfullmäktige samt lagts ut på kom-munens hemsida.

Vi har också träffat presidier och förvaltningsledningar under året för diskussion och informationsutbyte kring olika aktu-ella frågor. Slutligen har vi tagit del av kommunfullmäktiges, styrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningarnas proto-koll.

I vår granskning har vi biträtts av sakkunniga från KPMG.

FÖR ANSVARSPRÖVNINGEN VIKTIGA IAKTTAGELSER

OCH BEDÖMNINGAR

Vi har granskat kommunens årsredovisning och bedömer att den i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, dess finansiering och den ekonomiska ställningen.

Revisorerna konstaterar att det ekonomiska utfallet för 2014 uppgick till -9,2 mnkr, vilket är 11,5 mnkr sämre än budgete-rat. Nämndernas och styrelsens skattefinansierade verksamhet visar ett underskott på -11,8 mnkr.

Det ekonomiska resultatet innebär att kommunen för verksam- hetsåret 2014 inte klarar balanskravet. Det justerade balans-kravsresultatet uppgår till -9 mnkr.

Kommunen har fastställt två finansiella mål; målet att nå 0,1% i överskott har inte uppnåtts under 2014, då utfallet uppgår till -0,4%. Målet är dock formulerat så att det ska mätas över mandat-perioden. Den genomsnittliga målnivån under man-datperioden uppgår till 2,3% och därmed kan målet anses vara uppfyllt.

Det andra finansiella målet, att investeringar inom skattefi-nansierad verksamhet finansieras med egna medel, uppgår till 53% för år 2014. Målet var 83%. Om ett genomsnitt över mandatperioden beräknas uppgår utfallet till 99,6%, vilket visar att målnivån, 100%, inte uppnåtts.

Vi kan också konstatera att nettokostnadsutvecklingen fortsatt att öka och uppgår nu till 7,3%. Utvecklingen av skatteintäk-ter och kommunalekonomisk utjämning har endast ökat med 4,1%. Det är oroväckande att utgiftssidan ökar snabbare än intäktssidan varför vi åter uppmanar styrelsen och nämnderna att mycket noga följa den ekonomiska utvecklingen.

Prognossäkerheten har även under 2014 varit varierande var-för det krävs åtgärder av olika slag för att förbättra förvaltning-arnas förmåga att upprätta prognoser. En förutsättning för att kunna upprätta realistiska åtgärdsplaner och vidta åtgärder är att nämnderna har pålitliga prognoser.

Vi ser positivt på kommunstyrelsens initiativ till utredningen av socialnämndens ekonomiska situation. Vi uppfattar utred-ningen som ett viktigt och värdefullt underlag för utveckling av socialnämndens verksamhet. Under 2014 har dock inte några väsentliga effekter av vidtagna åtgärder påvisats.

Av kommunens 20 inriktningsmål har endast 11 uppnåtts. För flertalet mål lämnas en tydlig redovisning och verifiering av grunden för hur man bedömt måluppfyllelsen. Vi anser att nämn-dernas bedömning av måluppfyllelsen är rättvisande.

I vår granskning har vi noterat att den interna kontrollen bör stärkas. Det är viktigt att nämndernas och styrelsens ledamö-ter är insatta och delaktiga i arbetet med den interna styrning-en och kontrollen. Nämnderna och styrelsen är ytterst ansva-riga för verksamheten och kvalitetssäkring av densamma.

REVISORERNAS UTTALANDE I ANSVARSFRÅGAN

Årets genomförda granskningar föranleder inte revisorerna att framföra anmärkning mot kommunstyrelsen, någon nämnd, fullmäktigeberedning eller någon enskild ledamot i dessa organ.


Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ för verksamhetsåret 2014.

Vi tillstyrker även att fullmäktige godkänner kommunens års-redovisning för 2014. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovis-ningssed.

Motala den 14 april 2015

Sven Svensson Ulla Axelsson Christer Petersson

Ragnhild Wärn Solveig Isaksson Stefan Hörnell

Magnus Byman

Motala kommun 2014

100 procent miljöbränsle i sopbilar

Från och med 2014 körs alla sopbilar på miljöbränslena biogas och biomax. Det nya för 2014 var att bränslet biomax började användas istället för traditionell diesel. Priset är jämförbart med diesel men de fossila koldioxidutsläppen är i stort sett noll.

Under våren 2015 startade Vuxenutbildningen i Motala och Digitally Motala utbildningen Webbkommunikatör. Här fick unga lära sig om hur företag och organisationer kan nå nya kundgrupper med e-han-del, sociala medier och innovativa evenemang. Av de som gick ut-bildningen har 94 procent idag jobb.

Den 2 december invigdes ”Möjligheternas bostad”. Vinnarna av Årets innovation ”Bo och leva med teknik” på Motalagalan 2014. I möjligheternas bostad visas ett tryggt och bekvämt boende upp, för seniorer och personer med olika funktionshinder men även för den som vill ha en bekväm vardag.

Bondebackaområdet fortsätter att utvecklas

Det började med en breddning och tillägg för ett bättre underlag till en 2,5 km motionsslinga och en uteförskola med inriktning på utom- huspedagogik. Det fortsatte våren 2014 med invigningen av en discgolfbana som tillkom i samarbete med en nystartad frisbeesportföre-ning. Näst i tur står Sveriges rundradiomuseum med uppstartandet av KomTek, Östergötlands första.

Möjligheternas bostad - årets innovation

Webbkommunikatörsutbildning

Documents

Motala kommun Årsredovisning 2014