Årsredovisning 2013 · Årsredovisning 2013. Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 - 5 Organisation 6 ... AB. Den 1 januari 2013 skedde en sammanslagning av ... Göransson

Årsredovisning 2013

Kommunens vision 3

Kommunstyrelsens ordförande 4 - 5

Organisation 6

Femårsöversikt 7

Översikt över 2013 8

God ekonomisk hushållning 9

Balanserad styrning 10 - 16

Driftsredovisning 17 - 18

Investeringsredovisning 19 - 20

Personalredovisning 21 - 23

Folkhälsa 24 - 25

Miljö 26

Intern kontroll 27

Finansiell analys 28 -36

Redovisningsmodell 37

Sammanställd redovisning 38

Redovisningsprinciper 39 - 40

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 41 - 44

Noter 45 - 56

Kommunfullmäktige och Kommunstyrelse 57 - 58

Kunskapsnämnd 59 - 67

Omsorgsnämnd 68 - 75

Individ- och familjeomsorgsnämnd 76 - 84

Kultur- och fritidsnämnd 85 - 91

Bygg- och miljönämnd 92 - 99

Arbetsmarknad- och trafiknämnd 100 - 107

Kommunstyrelsens förvaltning 108 - 115

Gemensam finansiering 116 - 117

Bolagen i kommunkoncernen 118 - 123

Revisionsberättelse 124 - 125

Innehållsförteckning

Förvaltnings-berättelse

Sandvikens Kommun och Kommunkoncern

Inledning

3

Kommunens vision

Sandvikens kommuns vision 2025, fastställdes av kommunfullmäktige 2009, § 21.

Kommunens vision

I Sandviken är världen alltid närvarandeHär känner vi oss hemma och gör varandra bättre

Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerarVi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer.

Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälleI vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov.

Ett delat ansvar – ett enat samhälleOavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande.

I Sandviken är världen alltid närvarandeGenom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden.

Den aktiva staden - fylld av liv och rörelseSandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av interna-tionell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser.

Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv.

Vår miljö – vårt ansvarI Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling.

Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.

I Sandviken är världen alltid närvarandeHär känner vi oss hemma och gör varandra bättre

InlednIng

4Kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsens ordförande

”I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre”. Så lyder vår vision och i det arbetet ingår det att förbättra medborgardialogen och servicen till kommunens invånare. Därför ser vi med glädje på att arbetet med medborgarservice går vidare. Meningen är att denna funktion ska underlätta för medborgarna att hitta, lätt och rätt, inom kommunens tjänsteutbud. Den förstudie som togs fram har varit ute på remiss hos samtliga nämnder och bolag. Fullmäktige fattade därefter, den 9 september 2013, beslut om att arbetet skulle fortsätta enligt intentionerna i förstudien. Tidplanen förlängdes och införandeprojektet inleds hösten 2013 och funktionen tas i drift i maj 2015.

Vi kan också konstatera och glädjas över en fortsatt befolkningsökning under året, med 161 personer. Antalet invånare uppgår den 31 december 2013 till 37 250.

Sandvikens kommun redovisar för året ett resultat på 40,4 mkr. En återbetalning av AFA-premier på 35,5 mkr, inbetalda under åren 2005 och 2006, ingår i resultatet. Några av nämnderna har även under år 2013 haft det tufft. Tillsammans med sina förvaltningar har de jobbat hårt för att klara sig inom givna ekonomiska ramar. Resultatet måste anses lyckat, och vi ser att många små insatser tillsammans leder till riktigt bra resultat. Resultat, som motsvarar 2,2 procent av skatteintäkterna, gör också att vi klarat de 2 procent som generellt används inom Sveriges kommuner som ett mått på en god ekonomisk hushållning.

Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2013 att använda 28,7 mkr av AFA medlen till engångs- och omstruktureringskostnader inom verksamheten. 4,6 mkr gick till snöbortforslingskostnader, och 7,9 mkr till utökade kostnader för underhåll av gator och vägar samt fastigheter. Det är därför med glädje vi konstaterar att nämnderna, som fick 16,2 mkr för omstrukturering, redovisar ett positivt resultat för året på totalt 25,3 mkr. Även utan återbetalningen av AFA-medel hade därmed såväl nämnderna som kommunen totalt redovisat ett positivt resultat för året.

Andra positiva händelser under år 2013 är bland annat utbygganden av Västanbyns skola, som invigdes 4 november 2013. Vi har även fått ett nytt funktionellt golv för barn- och ungdomsidrotten, exempelvis för innebandy och tennis, på plats i B-hallen på Jernvallen och ett nytt konstgräs på Jernvallen. Konstgräsmattan invigdes med en fotbollsmatch, inom ramen för Svenska cupen, mellan Sandvikens IF och AIK den 22 augusti.

Den första etableringen på Tuna handelsområde är förverkligad under år 2013. Här öppnades och invigdes den 23 januari 2014 en byggvaruhandel.

Kulturskolan, som invigdes den 14 december 2012 och är inrymd i det som en gång var Hammargymnasiet, bildar tillsammans med Folkets Hus ett nytt kulturcentrum inom

Sandvikens kommun. Vårt nya kulturcentrum har redan gett prov på det mervärde som uppstår för stadens centrum och kommunens invånare. I september arrangerades den andra upplagan av Kulturnatta med fokus på Kulturcentrum. Temat i år var Finland, med anledning av att Sandviken blivit finskt förvaltningsområde. Kulturnatta blev en framgång och har kommit för att stanna. Satsningen på att ge en egen dator till elever och lärare inom gymnasium och grundskola har fortsatt under året. Idag finns nästan 5 800 datorer inom kunskapsnämndens verksamheter. Under år 2014 genomförs den sista etappen av satsningen på 1-1 datorer.

Det strategiska vatten- och avloppsarbetet fortsätter och kommunens VA-plan har färdigställts och antogs av fullmäktige i september 2013. Arbetet med planens genomförande fortsätter tillsammans med Sandviken Energi AB.

Den 1 januari 2013 skedde en sammanslagning av äldreomsorgsnämnden och handikappomsorgsnämnden, med förvaltningar, till omsorgsnämnden. Samtidigt övertog kommunen ansvaret för hemsjukvården, och omsorgsnämnden är den nämnd som nu ansvarar för detta. Meningen med övertagandet är att fokusera på den enskilde individen och vården av denna.

På vård- och omsorgsboendet, Lillviksgården, och på förskolan Tallkotten har köket utrustats för egen matlagning. Numera lagas maten på plats och gamla och unga bjuds på mat från eget kök.

InlednIng

5

genomföras och respektive bolagsstyrelse har uppmanats att genomlysa och analysera bolagets kostnader och ekonomiska redovisning.

Inom koncernen Sandviken Energi har arbetet med att minska beroendet av Öjaren som ytvattentäkt fortsatt under året. Två nya brunnar för grundvatten har borrats vid Rökebo vattenverk. I bästa fall kan så mycket som hälften av produktionen i Rökebo vattenverk tas ut här.

Arbetet med att finna formerna för ett samarbete med Sandvik AB om att tillvarata restvärme från företaget intensifieras under 2014. Vår förhoppning avseende detta viktiga projekt är att byggnationerna ska kunna påbörjas under 2015.

Kommunen kan också glädjas åt ett fortsatt bostadsbyggande. Sandvikenhus AB har fortsatt arbetet med att bygga om och till husen i kvarteret Dalslänningen i centrala Sandviken. 30 nya lägenheter stod inflyttningsklara i augusti 2013. Tre hus i kvarteret genomgår fasad- och balkongrenoveringar, får nya tak och stamrenoveras. Samtidigt kan vi konstatera att även privata aktörer bygger bostäder inom kommunen, exempelvis på det som tidigare var ’Norra IP’.

Inom Sandvikens Specialfastigheter AB har arbetet med att lägga en speciell takduk fortsatt. Syftet är att minimera insatserna för snöskottning av taket, vilket förorsakat stora problem tidigare snörika vintrar.

Evenemangen på Göransson Arena fortsätter att utvecklas. World Cup i bandy, företagarforum, elitserien i bandy för herrar och allsvenskan för damerna i SAIK och Julgalan i december var uppskattade arrangemang under år 2013. I januari 2014 genomfördes, Göransson cup i fotboll samt Knatten Cup i bandy och i februari har vi kunnat se och höra Deep Purple. I mars besökte, den klassiska rockoperan, Jesus Christ Superstar arenan liksom familjemusikalen Trollkarlen från Oz. Den 16-18 maj 2014 genomförs Landsbygdsriksdagen 2014. Till detta tillkommer alla andra aktiviteter på Jernvallen.

För Högbo Bruk AB har den snöfattiga och relativt varma vintersäsongen 2013/2014 medfört att Pay&Ski-spåret lockat besökare från större delen av landet. Många har dessutom valt att övernatta i Högbo, vilket också är positivt.

Peter Kärnström/Kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsens ordförande

Vi kan också konstatera att matsvinnet fortsätter minska. Totalt har mängden mat eleverna slänger minskat med 20 procent sedan mätningarna påbörjades 2011. År 2012 startade Sandvikens kommun en distributionscentral (DC) med målet att förbättra såväl miljö som trafiksäkerhet. Under 2013 har ett antal varugrupper distribuerats till kommunens verksamheter denna väg. Vi är glada över att redan nu kunna konstatera att antalet körda mil inom kommunen har minskat med hela 43 %. Det är naturligtvis positivt för miljön, men också för säkerheten på bland annat våra skolgårdar där betydligt färre men mer sammansatta leveranser sker per vecka.

I augusti ställde sig kommunstyrelsen positiv till att bevilja bidrag till trygghetsboende Kanalgården. Kommunledningsförvaltningen fick samtidigt i uppdrag att inventera behovet av ytterligare trygghetsboenden samt utreda och ta fram förslag till regelverk för eventuella bidrag.

Under året har vi kunnat konstatera att det är oroligt i vår omvärld. Även den ekonomiska situationen är problematisk i många europeiska länder. Det drabbar kommunen indirekt genom en hög arbetslöshet, framför allt bland ungdomar. Vi ser också en fortsatt hög nivå på kostnaderna för försörjningsstöd. Vi gav därför i uppdrag till arbetsmarknads- och trafiknämnden att arbeta med bland annat Extra-projektet. Projektet möjliggör anställningar av arbetslösa unga vuxna inom kommunens verksamheter och baseras på en samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och Göranssonska stiftelserna. Hittills har drygt 80 unga vuxna anställts inom projektet.

Jag kan konstatera att kommunens resurser inom området försörjning, arbetsmarknadsåtgärder och integration fortsätter att fördjupa sitt samarbete, för att på ett effektivt sätt möta de människor som står utanför arbetsmarknaden. Detta gäller såväl internt inom kommunen som externt mot framför allt arbetsförmedlingen.

Arbetet med att ta fram nya bolagsordningar och ägardirektiv för de kommunala bolagen har påbörjats under år 2013. Avkastningskrav fastställdes för Sandvikenhus AB av fullmäktige i maj 2013. Bolagsordningar för Sandviken Stadshus AB och Sandvikens Specialfastigheter AB antogs av kommunfullmäktige på sammanträdet i oktober månad. Arbetet kommer att fortsätta med övriga bolag under 2014.

Bolagskoncernen redovisar ett lägre resultat än det vi är vana att se. Det beror bland annat på att Sandviken Energi AB valt att skriva ner värdet på sina tillgångar i Samkraft AB med totalt 16,9 mkr. Det beror också på att några av de kommunala bolagen redovisar större underskott i verksamheten än önskvärt. Göransson Arena AB redovisar ett resultat före skatt på -12,2 mkr och Högbo Bruk AB -2,7 mkr. En översyn av de årliga uppdragen från kommunen till dessa bolag ska

InlednIng

6

OrganisationOrganisation

Kommunen

Kommunkoncernen

Personalkontoret

Kommunledningskontoret

Ekonomikontoret

IT-kontoret Informationskontoret

Servicekontoret

Inköpskontoret

Tekniska kontoret

Bygg- och miljönämnd

Bygg-och miljö-förvaltning

Omsorgs-nämnd

Kommun-styrelse

Kultur- ochfritidsnämnd

Arbetsmarknads- och trafiknämnd

Kunskaps-nämnd

Individ- och familje-omsorgsnämnd

Individ- och familje- omsorgsförvaltning

Kunskaps-förvaltning

KommunfullmäktigeÖverförmyndarnämndRevision

Valnämnd

Omsorgs-förvaltning

Kommunstyrelse-förvaltning

Kultur- och fritids-förvaltning

Arbetsmarknads- och trafikförvaltning

Sandbacka Park Utvecklingskontoret

Gästrike Räddningstjänstförbund

Gästrike Återvinnare

Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri

Sandviken Energi AB Göransson Arena AB Sandvikenhus ABHögbo Bruks AB

SandvikenEnergi Elnät AB Bångbro Kraft AB

KnutenFastigheter HB

Kommunfullmäktige27%

24%

100%

100%

Sandvikens Stadshus AB

100% 100% 100% 100%

100% 1% 99%

Sandviken Energi Vatten AB

100%

100%

SandvikensSpecialfastigheter AB

Mekkab AB

Näringslivskontoret

Sandvikens Nytto-fastigheter AB

InlednIng

7

FemårsöversiktFemårsöversikt

Kommunen

Ekonomi 2013 2012 2011 2010 2009Verksamhetens nettokostnader (mkr) -1 771,3 -1 733,5 -1 720,5 -1 682,3 -1 597,8Verksamhetens nettokostnader/invånare (kr) -47 552 -46 739 -46 506 -45 571 -43 209Årets resultat (mkr) 40,4 21,3 5,7 14,2 17,5Årets resultat/invånare (kr) 1 085 574 154 385 473Bruttoinvesteringsvolym (mkr) 99,0 169,7 120,0 87,5 76,3Total pensionsskuld (mkr) 1 162,6 1 079,7 1 071,6 933,5 964,1Soliditet (%) 44,9 41,7 42,9 46,6 45,5Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%) -4,3 -3,3 -4,5 1,1 -1,9 Skatteintäkter 2013 2012 2011 2010 2009Skattesats till kommun (kr) 21,61 21,39 21,65 21,65 21,65Skattesats till kommun och landsting (kr) 33,12 32,82 32,82 32,82 32,52Skatteintäkter inklusive statsbidrag (mkr) 1 826,8 1 763,7 1 739,9 1 700,5 1 625,2Skatteintäkter per invånare (kr) 49 042 47 553 47 031 46 064 43 950 Personal 2013 2012 2011 2010 2009Antal årsarbetare 2 897 2 881 2 859 2 895 2 894Antal anställda 3 029 3 009 3 012 3 062 3 057Personalkostnader exklusive pension (mkr) 1 286,2 1 236,4 1 203,9 1 171,0 1 173,2Sjukfrånvaro samtliga anställda (%) 6,6 5,6 5,0 5,3 5,8 Befolkning 2013 2012 2011 2010 2009Antal invånare totalt 37 250 37 089 36 995 36 916 36 978varav 0-6 år 2 615 2 540 2 519 2 545 2 586varav 7-17 år 4 385 4 354 4 440 4 497 4 634varav 18-24 år 3 298 3 384 3 351 3 247 3 150varav 25-44 år 8 150 8 180 8 209 8 283 8 439varav 45-64 år 10 039 10 036 10 078 10 162 10 219varav 65-79 6 594 6 400 6 176 5 948 5 738varav 80+ 2 169 2 195 2 222 2 234 2 212 Kommunkoncernen Ekonomi 2013 2012 2011 2010 2009Verksamhetens nettokostnader (mkr) -1 715,0 -1 679,4 -1 667,1 -1 591,2 -1 570,8Årets resultat (mkr) 47,3 39,5 4,7 51,6 -4,8Investeringsvolym (mkr) 312,0 454,6 299,1 234,1 202,5Soliditet (%) 32,1 32,1 33,2 34,4 33,4Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%) 6,6 7,2 6,6 10,0 7,4

InlednIng

8Översikt över 2013

Översikt över 2013

Under år 2013 har Sandvikens kommun som andra kommuner i landet påverkats av oron i Europa. Arbetslösheten är fortsatt hög i Sandvikens kommun. I december 2013 var 2 434 personer arbetslösa. I andel av arbetskraften uppgår arbetslösheten i Sandviken till 13,2 procent medan procentsatsen för Gävleborgs län ligger på 12,0 procent och för riket på 8,7 procent.

Räntenivåerna i Sverige är fortsatt låga. En viss ökning förutspås dock under år 2014.

Från och med den 1 januari 2013 tog länets kommuner över hemsjukvården från landstinget. Motivet för en kommunalisering var att skapa en sammanhållen hemsjukvård med fokus på den enskilde vårdtagaren. En skatteväxling från landstinget till länets kommuner på 22 öre blev följden av denna förändring. För Sandvikens kommuns del innebar det 18 mkr. Som ytterligare ett led i övertagandet av hemsjukvården inom Sandvikens kommun finns från och med den 1 januari 2013 en ny nämnd, omsorgsnämnden.

Kommunfullmäktige tillsatte i början av år 2012 en parlamentarisk kommitté bestående av en representant från varje parti samt kommunstyrelsens ordförande som sammankallande, för att se över nämndsorganisationen. Fullmäktige beslöt att nämndsorganisationen från och med den 1 januari 2015 ska innehålla, förutom kommunstyrelse, kunskapsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd, omsorgsnämnd, samhällsbyggnadsnämnd, kultur- och fritidsnämnd och arbetslivsnämnd. Kommundirektören har, med anledning av detta fått uppdraget att se över förvaltningsorganisationen. Arbetet är påbörjat och förslag kommer att presenteras vid halvårsskiftet.

Vid sitt möte i september fattade kommunfullmäktige beslut om att arbetet med att införa Medborgarservice ska fortsätta och ekonomiska medel avsattes för perioden 2014 till 2016. Syftet med medborgarservice är att förstärka kommunens kundperspektiv. De förväntade effekterna är ett ännu bättre bemötande, effektivare ärendehantering och utveckling av den kommunala verksamheten.

Försörjningsstödskostnaderna ökade med åtta procent under 2013. God samverkan mellan individ- och familjeomsorgsnämnden, artbetsmarknads- och trafiknämnden och arbetsförmedlingen har dock lett till fler insatser för arbetslösa, som helt eller delvis fått annan försörjning.

Kommunen ser en ökning av antalet ärenden som gör att kostnaderna för boenden, personlig assistans och insatser inom SoL (Socialtjänstlagen) ökar. Rättspraxisen vad gäller LSS (Lagen om stöd och service till handikappade) och i synnerhet försäkringskassans bedömning av rätten till personlig assistans har blivit mer restriktiv.

Inom utbildningsverksamheten pågår anpassningen till den

verklighet som råder i kommunen. Datoriseringen inom skolan fortsätter och antalet datorer till lärare och elever ökar varje år. Den långsiktiga satsningen på IT-stöd för lärande ger möjlighet till nya lärmiljöer, alternativa pedagogiska material och metoder samt förbättrad kommunikation mellan hem och skola.

Sandvikens nya kulturcentrum invigdes 14 december 2012. Tillsammans med en omgestaltning av Folkets Hus passage skapas nu nya mötesplatser i centrum. I den nya receptionen samverkar Folkets Hus med Sandvikens kommun, genom turistbyrån och kultur- och fritidförvaltningen.

I november invigdes också den nya infarten till Sandviken, Östra infarten. Den nya cirkulationsplatsen, pendlarparkeringen och den konstnärliga utsmyckningen har givit Sandviken en välkomnande och funktionell infart till såväl centralorten, som till de företag och industrier som finns i den delen av kommunen.

Sandvikens kommun redovisar för året ett resultat på 40,4 mkr. En återbetalning av AFA-premier på 35,5 mkr, inbetalda under åren 2005 och 2006, ingår i resultatet. Nämnderna har, tillsammans med sina förvaltningar, jobbat hårt för att klara sig inom givna ekonomiska ramar, och många små insatser har tillsammans lett till det goda resultatet. Det är glädjande att såväl nämnderna som kommunen totalt, även utan återbetalda AFA-medel, skulle redovisat ett positivt resultat för året.

År 2012 startade Sandvikens kommun en distributionscentral. Målet var att förbättra såväl miljö som trafiksäkerhet. Sedan dess har antalet körda mil inom kommunen minskat med hela 43 procent.

Förvaltningsberättelse

9God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållningKommunen

Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges finansiella mål och för verksamheten ska anges verksamhetsmål.

Finansiella mål

Inför år 2013 angav fullmäktige att det budgeterade resultat för år 2013 skulle uppgå till 6 mkr. De definitiva ekonomiska ramarna för respektive nämnd fastställdes liksom en investeringsplan för kommunen totalt på 137,1 mkr. Investeringsplanen har senare justerats av fullmäktige i beslut den 8 april 2013, § 29, samt den 4 november 2013, § 141. Fullmäktige fastställde slutligen kommunens investeringsplan för år 2013, efter revidering, till maximalt 122, 2 mkr.

Sandvikens kommuns resultat för år 2013 uppgår till 40,4 mkr. Det första målet är därmed uppfyllt för året. Kommunen har därmed redovisat ett resultat på 2,2 procent av skatteintäkterna. Det innebär att, det allmänt vedertagna kriteriet på en god ekonomisk hushållning för svenska kommuner, 2 procent, uppfyllts.

Det andra målet som anger att respektive nämnd ska bedriva sin verksamhet inom givna ekonomiska ramar, är också uppfyllt. Tillsammans redovisar nämnderna och deras verksamheter ett positivt resultat på 25,4 mkr. Endast bygg- och miljönämnden redovisar ett mindre underskott på 0,1 mkr. Resultatet för året är betydligt bättre än resultat, på -24 mkr, som prognostiserades i samband med delårsrapporten. Avvikelsen och det förbättrade resultatet på nämndsnivå beror till stor del på de medvetna insatser som gjorts för att dra ner på kostnader i organisationen men också på de tillskott som några av nämnderna fick, för täckande av engångskostnader, i samband med återbetalningen av AFA-premier till kommunen. Den av AFA-styrelsen, den 3 september 2013, beslutade återbetalningen av AFA-premierna för åren 2005 och 2006 uppgick för Sandvikens kommun del till 35,5 mkr. Av dessa erhöll nämnderna totalt 16,2 mkr för befintliga engångskostnader som uppstått under året. 12,5 mkr avsattes för underhåll av fastigheter och gatunät, snöbortforsling och extra bidrag till vägföreningar. Det kan konstateras att även utan de återbetalda AFA-premierna hade nämnderna klarat att driva sin verksamhet och samtidigt redovisa ett positivt resultat för året.

Investeringsvolymen för året uppgår till 96,1 mkr. Också det ett belopp som understiger det av fullmäktige fastställda. Även det tredje målet måste därför anses vara uppfyllt.

Verksamhetsmål

Kommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning fastställt mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande

inom nämndernas verksamheter. Tre mål har fastställts. Det första målet är att kommunen ska redovisa ett positivt resultat för år 2013. Det andra målet är att samtliga nämnder och kommunstyrelsen ska vara förberedda för oförutsedda händelser, genom att avsätta en buffert inom sina egna ekonomiska ramar. Det tredje, och sista målet är att den kommunägda totala lokalytan ska minskas.

Sandvikens kommun redovisar för år 2013, ett positivt resultat, på 40,4 mkr, vilket överstiger det mål på 6 mkr som fullmäktige satt. Målet måste därför anses uppfyllt. Det är i sammanhanget glädjande att se att samtliga nämnder, förutom bygg och miljönämnden som redovisar ett mindre underskott, klarar sig inom sina budgetramar och redovisar positiva resultat för året.

När det gäller att avsätta till buffert inom nämndens ramar så har sju av åtta nämnder lyckats med det. Den nya omsorgsnämnden klarade inte att avsätta dessa medel för året. Totalt har 0,66 procent avsatts som buffert på nämndsnivå för år 2013.

Den kommunägda totala lokalytan, som år 2010 uppgick till 295 000 m² har till år 2013 minskat med 17 000 m², knappt 6 procent. Målet på 10 procent för hela perioden är därför inte uppnått. Samtidigt kan påpekas att ytterligare minskning med en sammanlagd lokalyta på 10 000 m², sker under de första månaderna 2014, vilket innebär en minskning med drygt 9 procent från år 2010.


10Balanserad styrning

Balanserad styrningKommunfullmäktiges måluppfyllelseBalanserad styrning - måluppfyllelse

För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2013. Graden av uppfyllelse grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden januari till december 2013. Mätningens resultat åskådliggörs med följande färgmarkering:

Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt

Perspektiv MEDBORGARE

Övergripande målsättning:

• Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande.• Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.

Mål Mått Analys 2013

Medborgarna i Sandviken upplever att verksamheterna har god kvalité.

Målnivå: NMI index 54

Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd – Medborgar - Index, NMI.

Värde 2010: NMI 51 Värde 2012: NMI 54

Medborgarnas bedömning av kommunens verksamheter sjönk i jämförelse med tidigare år till 51 NMI.Genomsnittsindex för samtliga deltagande kommuner blev 53. Verksamheternas egna brukarundersökningar visar dock på en alltmer positiv uppfattning av verksamheterna.

Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter.

Målnivå: NII index 40

Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd - Inflytande - Index, NII. Inkomna synpunkter till kommunen.

Värde 2010: NII 37 Värde 2012: NII 38

Medborgarnas bedömning av inflytande och påverkan sjönk under 2013 till NII 37, efter att tidigare årligen ökat sedan 2006. Genomsnittsresultatet för samtliga deltagande kommuner blev 39. Det positiva är att informationen om vad som händer i kommunen har högre resultat i SCB:s undersökning än för genomsnittskommunen. Det gäller även för medborgarnas förtroende för verksamheten. Sandvikens kommuns webbplats placerade sig, år 2013, som nummer tre bland landets kommuner, vid en granskning som Sveriges kommuner och landsting, SKL, genomfört. Allmänhetens frågor till kommunfullmäktige uppgick till fem, och medborgarförslagen var lika många. Antalet inkomna synpunkter var 142 stycken.

Servicedeklarationer införs i alla nämnder.

Målnivå: Minst tre nya servicedeklarationer i varje nämnd.

Mätmetod: Antalet servicedeklarationer utlagda på kommunens hemsida.

Värde 2011 : 16 Värde 2012 : 32

Fem nämnder av sju antog under året 18 nya servicedeklarationer. På kommunens hemsida finns nu totalt 50 servicedeklarationer från nämnderna.



Alla nämnder har dialog med medborgarna om kommunens förutsättningar.

Målnivå: Minst två dialoger per år.

Mätmetod: Antalet dialoger i respektive nämnd.

Värde 2011: Tre nämnder har genomfört medborgardialoger.Värde 2012: Fem nämnder har genomfört medborgardialoger.

Tre nämnder, arbetsmarknad - och trafiknämnden, omsorgsnämnden och bygg - och miljönämnden, har genomfört medborgardialoger. Politiker och tjänstemän har tillsammans mött medborgarna i frågor som rör den egna verksamheten. I övrigt har flera förvaltningar mött medborgare och brukare i ett stort antal dialoger under året.

Sammanfattande analys av måluppfyllelse: I SCB:s medborgarenkäter sjönk index i förhållande till tidigare år. Vid brukarundersökningarna däremot är bedömningarna positivare. Här kan noteras att nämndernas målmedvetna arbete med att utveckla verksamheterna med fokus på brukarinflytande och kvalité har gett resultat. Brukarundersökningar inom förskola och fritidshem, elever i grundskolan samt gymnasieelever visar högre andel nöjda brukare än föregående år. Liknande resultat uppvisar brukarundersökningen inom individ - och familjeomsorgsverksamheten. Bygg- och Miljönämndens enkät till bygglovssökande, visar på att 90 % är nöjda. I särskilda brukarundersökningar som Socialstyrelsen genomför inom äldreomsorgen får Sandvikens kommun samma betyg som riksgenomsnittet. Skillnaden mellan de medborgare som har svarat på SCB:s attitydundersökning och de personer som svarat på brukarenkäterna i verksamheterna är stor. Målet är ej uppnått men skillnaden bör kunna åtgärdas med mer information, kommunikation och dialog om vad verksamheterna har för kvalité och tjänster att erbjuda. Ett led i informationsspridandet är de nu 50 servicedeklarationerna som finns på kommunens webbplats.



Perspektiv MEDARBETARE


• Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.• Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar

för ökad jämställdhet och mångfald.


Ledarskapet upplevs tydligt och utvecklingsinriktat.

Målnivå: Förbättring utifrån index 2012.

Mätmetod: Ledarskapsenkät genomförs 2012 för att fastställa ett index.

Värde 2012: Index från ledarskapsenkät blev 73.

Resultatet från Motiverad medarbetarindex, MMI, för ledare blev 74, och bättre än föregående år. Tre av fyra chefer är som helhet nöjda med sin arbetssituation och en ännu högre andel känner motivation i sitt arbete.

Medarbetarna upplever att de har inflytande och är nöjda med arbetsmiljön.

Målnivå: Förbättring utifrån index 2012.

Mätmetod: Medarbetarenkät genomförs 2012 för att fastställa ett index.

Värde 2012: Index från medarbetarenkät blev 67.

MMI-index för medarbetare blev 70, vilket är en ökning i förhållande till tidigare år. Åtta av tio känner motivation i sitt arbete, att de har inflytande samt är nöjda med sin arbetsmiljö. Området som får högst andel positiva svar är ”Arbetsuppgifter” där hela 95 % uppger att de trivs med sina arbetsuppgifter. Män och kvinnor har samma resultatnivå på MMI.

Mångfald och jämställdhet förbättras i verksamheterna.

Målnivå: Öka andelen av det underrepresenterade könet i kommunens organisation.

Mätmetod: Mäta det underrepresenterade könet i kommunen och i respektive nämnd.

Värde 2011: Andelen män är 15 % av totala antalet anställda.Värde 2012: Andelen män är 15% av antalet anställda.

Andelen män utgör fortfarande 15 % av antalet tillsvidareanställda. Totalt i kommunen har andelen män i förhållande till totala antalet anställda ökat något mellan 2012 och 2013. Variationen mellan åren är dock ytterst liten. Den långsiktiga tendensen är att fler kvinnor anställs i jämförelse med män. En förklaring är att allt fler anställs med högskoleutbildning. Det har gynnat kvinnor, som utbildar sig i högre utsträckning än män.

Sammanfattande analys av måluppfyllelse: Utveckling av medarbetarskapet och ledarskapet pågår kontinuerligt. Resultatet av såväl ledarenkäten som medarbetarenkäten gav ett bättre och positivare utfall 2013 än 2012. Varje enhet får återkoppling på enkäten avseende förbättringsområden, och upprättar utifrån detta egna handlingsplaner. Handlingsplanerna är ett värdefullt verktyg i arbetet med förbättring av arbetsmiljö och arbetssituation. Projektet Hälsofrämjande ledarskap avslutades i juni 2013. Mångfald och jämställdhet finns med som naturliga delar i verksamheterna. Målet är uppfyllt för året men nämnder och förvaltningar behöver fortsätta sitt arbete med att förbättra mångfald och jämställdhet.



Perspektiv HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING


• Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.• Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.


Medborgarna upplever Sandviken som en trygg kommun att bo och leva i.

Målnivå: NRI index 53 %.

Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, ”Nöjd –Region - Index (NRI)”, för faktorn Trygghet. Värde 2010: NRI 49 Värde 2012: NRI 51

NRI för faktorn trygghet har stadigt ökat sedan 2006. För år 2013 redovisas ett NRI på 52. Det ligger dock fortfarande lägre än för jämförbara kommuner, där index är 58. Kvinnor upplever större otrygghet än män, och gruppen 65-74 år är mest otrygga. Brottsstatistiken för 2013 visar att andelen brott fortsätter att minska i Sandvikens kommun, men att känslan av otrygghet ligger kvar på en oförändrad nivå. Andelen våldsbrott, personskador, bränder samt stölder har minskat mer än i jämförelse med andra kommuner.

Medborgarna i Sandviken uppnår en god hälsa.

Målnivå: Förbättringar inom Folkhälsoplanens prioriterade målområden.

Mätmetod: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät 2013.

Värde 2011: Prioriterade målområden ej fastställt.Värde 2012: Ingen mätning

Nationella Folkhälsoenkäten skulle ha genomförts under 2013, men blev inställd. Istället kommer denna enkät att genomföras under våren 2014. Enkäten görs i syfte att visa hur befolkningen mår och följer förändringar i befolkningens hälsa över tid. Kommunfullmäktige antog under året en ny folkhälsopolicy. Arbetet med förbättringar av folkhälsan sker kontinuerligt inom respektive nämnd.



Alla nämnder och kommunstyrelsen arbetar med energieffektiviseringar och ökning av förnyelsebara energislag.

Målnivå: Energiförbrukning per kWh/ m2 minskar med 2 % årligen/ till år 2015.

Målnivå: 70 % Miljöbilar.

Målnivå: Miljöledningssystem infört till år 2013.

Mätmetod: Statistik över energiförbrukning i kWh/m2.

Värde 2011: 226 kWh/m2Värde 2012: 230 kWh/m2

Mätmetod: Statistik över kommunens miljöbilar.

Värde: 1 november 2011: 52 %Värde 2012: 52 %

Mätmetod: Inventera genomförda aktiviteter inför införandet av miljöledningssystem.

Värde 2010: SaknasVärde 2012: Inventering genomförd och rapporterad.

År 2013 förbrukades totalt 216 kWh/m2 (fjärrvärme + el) inom kommunen. Den totala energiförbrukningen minskade med 14 kWh/m2, eller 6 % år 2013 jämfört med 2012. Fjärrvärmeförbrukningen minskade med 8 % och elförbrukningen minskade med 1 %. Ett aktivt arbete pågår för att ytterligare minska energiförbrukningen i kommunens lokaler.

Andelen miljöbilar utgör 41 % av bilpoolens fordon enligt den miljöbilsdefinitionen som gäller från januari 2013. Enligt tidigare miljöbilsdefinition uppgår andelen till drygt 61 %. Av fordon införskaffade under 2013 var 69 % miljöbilar. Övriga 31 % var fordon som inte gick att förena med miljöbilsdefinitionen.

Miljöledningsarbetet har fortgått med utbildningar och informationsinsatser för personalen. Arbetet följer beslutad projektplan med fokus på att uppnå effektmålen. Fullmäktige antog under året en ny Miljöpolicy för kommunen.

Sammanfattande analys av måluppfyllelse: Sandviken är en trygg kommun att bo och vistas i, med låg förekomst av kriminalitet. Denna har stadigt minskat de senaste åren enligt brottsstatistik från BRÅ. Upplevelsen av otrygghet är dock större än för jämförbara kommuner. Särskilt kvinnor och äldre personer upplever otrygghet. Fler insatser, med inriktning på social delaktighet och socialt stöd, efterfrågas enligt enkätsvaren i Nationella Folkhälsoenkäten 2010. Energiförbrukningen i kommunens lokaler, per kWh/m2, har minskat under året. Det är positivt och har flera förklaringar som exempelvis ett aktivt energibesparingsprogram men också milt väder. Miljöledningssystemet har satt fokus på miljöfrågorna och flera utbildningar har höjt medvetenheten om miljöaspekterna. Andelen miljöbilar ökar successivt, men arbetet måste fortsätta. En ny Miljöpolicy har antagits av kommunfullmäktige. Med ovanstående resultat är målen för året ej uppnådda men, Sandvikens kommun måste anses bidragit till en mer hållbar samhällsutveckling.



Perspektiv EKONOMI


• Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.


Sandvikens kommun har en ekonomi i balans.

Målnivå: Ett positivt resultat vid kommunens bokslut.

Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning.

Värde 2011: Positivt resultatVärde 2012: Positivt resultat

Sandvikens kommun redovisade ett positivt resultat för år 2013. Alla nämnder, förutom bygg och miljönämnden, redovisar positiva resultat. Alla nämnder rapporterar månatligen ekonomisk uppföljning och prognos, till kommunstyrelsen. Informationen går vidare till kommunfullmäktige. Rapport till kommunfullmäktige sker via delårsrapport och årsredovisning.

Alla nämnder och kommunstyrelsen avsätter en buffert för oförutsedda händelser inom sin budgetram.

Målnivå 2013: 1,0 % av kommunbidraget.

Mätmetod: Budgeterad buffert.

Värde 2012: 0,23 %.

För år 2013 är totalt 0,66 % är budgeterat som buffert. Alla nämnder utom Omsorgsnämnden har budgeterat en buffert på 1,0 % av kommunbidraget.

Minska den kommunägda totala lokalytan.

Målnivå: Minskning med 10 %.

Mätmetod: Total lokalyta.

Värde 2010: 294 509 kvm2 Värde 2012: 293 105 kvm2

År 2013 uppgår den totala lokalytan till 278 245 kvm2. Resultatet innebär en minskning med 16 755 kvm2, knappt 6 %, av ytan i jämförelse med år 2010. Ett aktivt arbete har bedrivits för att sälja av fastigheter, som kommunen inte har behov av. Arbete fortsätter kommande år.

Sammanfattande analys av måluppfyllelse: Sandvikens kommun redovisar ett positivt resultat på 40,4 mkr. Alla nämnder utom bygg och miljönämnden redovisar ett positivt resultat. Den kommunägda lokalytan har minskat men inte så mycket som fullmäktige har satt som mål. Trots att full måluppfyllelse inte har uppnåtts så måste kommunen ändå anses ha tagit ett steg mot en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande.



Perspektiv INTERNATIONELLT


• Sandvikens kommun arbetar för internationella relationer och samverkan som skapar mervärde för medborgarna och företagen.

• Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.


Genom internationellt utbyte och dialog fördjupar och stärker verksamheter och individer sin kunskap och kompetens.

Målnivå: Öka antalet projekt och nätverk.

Mätmetod: Antalet beslutade projekt och nätverk i resp. nämnd.

Värde 2011: SaknasVärde 2012: Saknas

Antalet aktiviteter antas ha ökat under år 2013. Nämnder och förvaltningar deltar i ett flertal internationella projekt och nätverk. Andra aktiviteter har varit föreläsningar om flerspråkighet, brevväxling, videokonferenser mm. Arbetsmarknads - och trafiknämnden har deltagit i sju transnationella nätverk och sex EU-projekt. Individ- och familjeomsorgsnämden deltar i utbyten med andra länder och kunskapsnämndens gymnasiesärskoleverksamhet arbetar med biståndsarbete kopplat till SOS-barnbyar. Kultur- och fritidsnämnden bedriver projekt för ungdom. Flera nämnder redovisar att de ansökt om deltagande i internationella projekt och nätverk.

Alla nämnder och kommunstyrelsen förmedlar kunskap om många kulturer internt och externt i kommunen.

Målnivå: Öka antalet informations- och utbildningsinsatser per nämnd 2013.

Mätmetod: Antalet dokumenterade insatser under 2013.

Värde 2011: Saknas

Olika utbildningsinsatser, för att förmedla kunskap om många kulturer, har genomförts inom alla nämnder under året. Ämnen som hederskultur och barnuppfostran i andra kulturer är exempel på teman. Andra exempel på genomförda aktiviteter är kulturdagar, föreläsningar, resor mm.

Alla nämnder har språkpraktikplatser till SFI-elever i sina verksamheter.

Målnivå: Minst 30 språkpraktikplatser i kommunen.

Mätmetod: Antalet språkpraktikplatser under 2013 enligt SFI-anordnaren.

Värde 2011: Antalet språkpraktikplatser ej identifierade. Värde 2012: Saknas

32 språkpraktikplatser anordnades under året, dock inte inom alla nämnder. 12 elever har haft språkpraktik i kombination med SFI studier inom någon förvaltning. 19 SFI - studerande på Vård- och omsorgsutbildningen fick praktik inom omsorgsverksamheten.

Sammanfattande analys av måluppfyllelse: Ett förtydligande av syfte och praktisk hantering gällande språkpraktikplatser gjordes under 2012. Det har medfört en tydligare organisation och bättre möjlighet att följa upp verksamheten. Betydligt fler personer fick under år 2013 språkpraktik inom kommunen än tidigare, dock inte inom alla nämnder. Tillsammans deltar nämnder och förvaltningar i olika nätverk och projekt. Kontinuerligt genomförs olika utbildningsinsatser. Antalet aktiviteter har totalt ökat under året. En del av målen är ej uppfyllda. Arbetet fortsätter för att lära av många kulturer och trots att mycket arbete återstår måste kommunen anses ha tagit ett steg närmare de internationella relationer och den samverkan som skapar mervärde för medborgarna och företagen.


17

DriftsredovisningDriftsredovisning

Kommunen

mkr 2013 2012 2011

Kommunfullmäktige 0,1 0,5 0,4Kommunstyrelse 0,7 0,7 0,4Summa Politik 0,8 1,2 0,8 Kunskapsnämnd 0,1 0,1 0,1Förskola 3,8 -1,0 1,9Grundskola -6,2 -17,6 -11,1Grund- och gymnasiesärskola 2,6 5,5 3,7Gymnasieskola 5,3 -7,7 -14,4Vuxenutbildning 0,2 -1,9 2,3Övrig verksamhet 0,4 0,6 5,0Summa Kunskapsnämnd 6,2 -22,1 -12,5 Omsorgsnämnd 0,1 - -Administration och ledning 0,2 - -Ordinärt boende ÄO -0,5 - -Vård- och omsorgsboende ÄO 3,1 - -Dagl o öppen verksamhet ÄO 0,0 - -Hemsjukvård 0,0 - -Ordinärt boende HO 1,0 - -Vård- och omsorgsboende HO -0,7 - -Dagl o öppen verksamhet HO 0,9 - -Personlig assistans -3,1 - -Övriga insatser enl LSS 0,6 - -Summa Omsorgsnämnd 1,6 - * - * Äldreomsorgsnämnd - 0,1 0,0Vård- och omsorgsboende - -3,4 -5,8Ordinärt boende - 9,5 5,8Dagverksamhet - -1,4 0,6Övrig verksamhet - 1,0 -2,0Summa Äldreomsorgsnämnd - * 5,9 -1,4 Individ- och familjeomsorgsnämnd 0,2 0,2 0,0Missbruksvård för vuxna -4,0 -4,0 -3,3Barn- och ungdomsvård 1,5 -3,5 1,9Försörjningsstöd 1,4 -3,1 -5,7Övrig verksamhet 1,9 2,2 1,1Summa Individ- och familjeomsorgsnämnd 1,0 -8,3 -6,0


18Driftsredovisning

Handikappomsorgsnämnd - 0,1 0,0LSS, LASS - -1,7 -9,0Summa Handikappomsorgsnämnd - * -1,6 -9,0 Kultur- och fritidsnämnd -0,1 -0,0 -0,2Kulturverksamhet 0,4 0,3 1,8Fritidsverksamhet 0,6 0,7 -1,9Övrig verksamhet 0,8 0,2 0,2Summa Kultur- och fritidsnämnd 1,7 1,1 -0,1 Bygg- och miljönämnd 0,1 0,1 0,0Miljö- och hälsoskydd 0,3 -0,1 -0,1Övrig verksamhet -0,5 0,0 0,1Summa Bygg- och miljönämnd -0,1 0,0 0,0 Arbetsmarknads- o trafiknämnd 0,1 0,1 -0,1Kommunikation 0,9 1,3 0,5Kompetensförsörjning 0,3 0,7 -1,2Utveckling/EU -0,3 0,3 0,1Övrig verksamhet -0,1 0,3 0,7Summa Arbetsmarknads- o trafiknämnd 0,9 2,7 0,0 Kommunledningsverksamhet 4,6 3,2 3,9Teknisk verksamhet 8,7 -8,8 -0,2Summa Kommunstyrelsens förvaltning 13,3 -5,6 3,7 Summa nämnder 25,4 -26,7 -24,6 Skatter 12,1 4,3 15,5Finansiell verksamhet -3,1 8,1 -2,1Pensioner -11,7 -2,5 3,4Övrigt 17,7 38,1 13,5Summa Gemensam finansiering 15,0 48,0 30,3 Totalt 40,4 21,3 5,7

* Från och med 2013 har äldre- och handkappomsorgsnämnderna slagits ihop till nya omsorgsnämnden.


19

Volymen för nettoinvesteringarna uppgick 2013 till 96,1 mkr. Detta är en minskning med 63,1 mkr jämfört med föregående år och den lägsta nivån sedan 2010. Nettoinvesteringarna enligt investeringsplanen för 2013, efter kommunfullmäktiges höstrevidering, uppgick till 122,2 mkr. Kommunen har fått investeringsbidrag under året på 2,9 mkr.

Projektet omfattar tillbyggnad av en flygel med 44 rum för vårdtagare. Total budget för projektet på 98 mkr och kommer att pågå under flera år. Projektet drivs som ett partneringsamarbete. Projektering har pågått under året. Bygglov lämnades den 6 november och byggstart är planerad till början på 2014. Årets kostnad är 3,6 mkr. Totalt har projektet hittills kostat 4,2 mkr.

Projektet omfattar utbyggnad av två klassrum. Arbetet startade i april och inflyttning gjordes oktober/november. Projektet är klart och slutbesiktat, men alla kostnader är inte fakturerade. Det återstår cirka 1,5 mkr.

I planeringsstadiet hade gång- och cykelvägen en annan sträckning som bland annat gick över mark som kommunen ej ägde. Markförhandlingar inleddes, men de gav dock inte resultat. Därför bestämdes att sträckningen skulle göras inom befintligt vägområde. Arbetet blev klart i november. Den totala kostnaden blev 2 mkr. Bidrag från Trafikverket har erhållits med knappt 1 mkr.

InvesteringsredovisningInvesteringsredovisning

Kommunen

Investeringvolym (mkr) 2013 2012 2011Kunskapsverksamhet 6,2 2,6 11,0Omsorgsverksamhet 2,5 2,6 2,1Individ- och familjeomsorgsverksamhet 0,3 0,0 0,0Kultur- och fritidsverksamhet 1,8 2,8 1,2Bygg- och miljöverksamhet 0,1 0,5 0,2Arbetsmarknads- och trafikverksamhet - 0,1 0,0Kommunlednings-, service- och teknisk verksamhet 88,1 161,1 105,5Bruttoinvesteringsutgift 99,0 169,7 120,0Investeringsinkomster -2,9 -10,5 -10,1Summa 96,1 159,2 109,9Förändrad redovisningsprincip: from 2010 skall investeringsinkomster hanteras separat från investeringsutgiften och klassificeras som förutbetald intäkt. Detta medför att investeringsutgifterna redovisas under anläggningstillgångar (not 7 och 8) och investeringsinkomsterna redovisas under långfristiga skulder (not 15).

Tillbyggnad Ängsbackens servicehus (tkr) UtgiftTotal investeringsplan (under hela löptiden) 98 000

Investeringsplan 2013 för investeringsprojektet 34 000

Vår/höstrevidering investeringsplan 2013 för investeringsprojektet (efter justering)

10 000

Utfall 2013 för investeringsprojektet 3 608

Totalt investeringsutfall 4 186

Utbyggnad Västanbyskola (tkr) UtgiftTotal investeringsplan (under hela löptiden) 12 000Investeringsplan 2013 för investeringsprojektet 8 000Vår/höstrevidering investeringsplan 2013 för investeringsprojektet (efter justering)

10 000

Utfall 2013 för investeringsprojektet 10 217Totalt investeringsutfall hittills 10 612

Gång- och cykelväg Länsmansvägen (tkr) UtgiftTotal investeringsplan (under hela löptiden) 3 300Investeringsplan 2013 för investeringsprojektet 3 000Vår/höstrevidering investeringsplan 2013 för investeringsprojektet (efter justering)

3 300

Investeringsbidrag -1 500Utfall 2013 för investeringsprojektet 1 978

Utfall investeringsbidrag -949


20Investeringsredovisning

Konstgräs Jernvallen (tkr) UtgiftTotal investeringsplan (under hela löptiden) 3 000Investeringsplan 2013 för investeringsprojektet 3 000Utfall 2013 för investeringsprojektet 2 307

Totalt investeringsutfall 2 307

Det gamla konstgräset var utslitet och byte behövdes göras. Projektet kostnadsberäknades till 3 mkr. Utbytet gjordes under sommaren 2013. Projektet är klart och slutbesiktigat. Planen är FIFA-godkänd för spel i de högre divisionerna. Kostnaden blev 2,3 mkr och överskottet beror främst på ett billigare anbud än beräknat.

Exploateringsverksamhet

Med exploateringsverksamhet avses åtgärder som syftar till att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. I de fall avsikten är att avyttra färdigställd exploateringsfastighet ska denna klassificeras och värderas som omsättningstillgång. Tillgångar som kommer att kvarstå i kommunens ägo redovisas som anläggningstillgångar.

TunaPlanändringsarbetet från industri till handel och kontor med mera har fortsatt under 2013 och beräknas vara klart till sommaren 2014. Handelns utredningsinstitut (HUI) har gjort en handelsanalys över förutsättningarna för en extern handel i Sandviken. En tomtförsäljning har gjorts under 2013 och Cheapy bygghandel öppnar sin verksamhet i januari 2014.

BredmossenArbetet med att iordningställa den mark som finns kvar att exploatera har fortsatt under 2013. Sandviken Energi AB har förbelastat cirka 10 000 m2 som finns färdigt för försäljning. Markarbetena fortsätter under 2014-2015.

Lövbacken IIMarken ska förbelastas vid olika tillfällen för att underliggande lager ska stabiliseras och framtida sättningar undvikas. Arbetet med att iordningställa marken som finns kvar att exploatera har fortsatt under 2013.

SandbackaDetaljplanearbetet har fortskridit under 2013 och behovet av parkeringar har belysts. En översvämningsutredning över Jädraån har tagits fram.

KanalgrändArbetet med en ny detaljplan har fortsatt och planområdet har utökats med Björkgatan och Plangatan. En 3D-skiss har tagits fram för att se hur stor exploateringsgrad som kan tillåtas på området.

ByrängesvägenVid början av 2013 påtalades det att en VA- utredning behövdes för att klargöra om området skall ingå i det kommunala verksamhetsområdet. Utredningen är skjuten på framtiden då andra områden är prioriterade.

SätraDetaljplanen för Sätra är färdigställd. Tomterna är avstyckade och utsända till tomtkön för intresseanmälan.

VallpiganDet finns sju tomter kvar till försäljning. När alla tomter är bebyggda kommer ett sista lager asfalt att läggas.


21

PersonalredovisningPersonalredovisning

Kommunen


Personal

Sandvikens kommun är en stor arbetsgivare med personalintensiva verksamheter. Personalen har mycket skiftande yrkesroller och arbetsuppgifter. För att möta förändringar och nya behov måste ett förändringsbenäget synsätt och ett kvalitetsmedvetande prägla kommunens personal.

Antal medarbetare

Redovisning av personal efter anställningstyp syftar till att visa med vilken sammansättning och bemanning arbetet utförs. Det synliggör bemanningens stabilitet och långsiktighet. Redovisat antal utgör fysiska personer. Begreppet årsanställningar är däremot ett ekonomiskt och administrativt redovisningsmått av fysiska personer.

Antalet personer med tillsvidareanställning uppgick vid årets slut till 2 842 och externa visstidsanställningar till 187.

Antalet timavlönade personer varierar under året. Den faktiskt arbetade tiden för timavlönad personal omräknad till årsanställningar uppgick till 163.

Samtliga anställningstyper motsvarar 3 061 årsanställningar.

Personalstruktur – tillsvidareanställda

Åldersgruppen 40 år och äldre uppgick till 80 procent vilket är en procent högre än föregående år. Medelåldern var 49 år att jämföra med året före där den också var 49 år. Andelen kvinnor var 85 procent i jämförelse med förra året där den var 86 procent. Den procentuella nivån på män är låg, 15 procent. Detta beror delvis på en organisationsförändring gjord i början av 2000-talet där den tekniska verksamheten utfördelades till de två kommunala bolagen Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB.

Antal tillsvidareanställningar

38 46 83 113

283

1058

1 221

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

Nänmder

Bygg- och miljö

Arbetsmarkns- otrafikKultur- och frit id

Individ- ochfamiljeomsorgKommunstyrelse

Kunskap

Omsorg

Antal tillsvidareanställda inom olika åldersintervall

120

444

857 914

505

0

200

400

600

800

1000

Ålder 18-29 30-39 40-49 50-59 60-

KönsfördelningKvinnor;

2429

Män; 413

22Personalredovisning


under 2013. Det har pågått ett flertal aktiviteter under året för att minska sjuktalen. Av de tillsvidareanställda var det 38,2 procent som inte hade någon sjukfrånvaro alls under år 2013.

Personalrörlighet

Den externa personalomsättningen har varit förhållandevis låg under hela 2000-talet. År 2013 uppgick den till 4,3 procent att jämföra med föregående års 4,6 procent.

Pensionsavgångar

Det är svårt att bedöma hur många personer som kommer att avgå på grund av pensionering då det finns möjlighet att välja pensionstillfälle mellan åldern 61-67 år. Under året har 74 personer slutat på grund av pensionering. År 2014 kommer 55 personer att uppnå åldern 65 år. Fram till år 2023 uppnår 864 personer åldern 65 år.

Andelen deltidsanställda minskar

Heltidsbeslutet som togs 2002 har bidragit till att sänka andelen deltidsanställningar från 28 procent år 2002 till 17 procent år 2012. För 2013 har deltidsanställningarna stannat på 17 procent.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 95,8 procent vilket i princip är samma nivå som föregående år. Av kvinnorna var det 18,4 procent som arbetade deltid. Motsvarande siffra för männen var 6,0 procent.

Personalkostnader

Personalkostnaden är en stor utgift för kommunen. I procent av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 60,4 procent år 2013. Det är 0,9 procent högre i förhållande till föregående år.

I december 2013 var medellönen, uppräknad till heltid, för tillsvidareanställda 26 185 kr. Kvinnornas medellön var 25 655 kr och männens 29 236 kr. Kvinnornas medellön motsvarade 87,8 procent av männens, att jämföras med 86,4 procent föregående år.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron har visat en minskad trend sedan 2003, för att nå en lägsta nivå 2011. Både år 2012 och 2013 har inneburit en måttlig höjning. Årets sjukfrånvaro slutade på 6,6 procent. Stigande sjuktal har tyvärr präglat hela kommunsektorn

Andel deltidsanställda

19 19 19

17 17

16

1717

1818

1919

20

2009 2010 2011 2012 2013

Procent

Sjukdomsrelaterad frånvaro (%)Mätperiod jan-dec 2013 2012 2011Samtliga anställda 6,6 5,6 5,0Kvinnor 7,0 6,0 5,4Män 4,2 3,8 3,129 år och yngre 6,2 4,4 3,230-49 år 5,9 5,4 5,050 år och äldre 7,2 6,0 5,4Långtidsfrånvaro mer än 60 dagar 36,7 31,5 31,7

Samtliga anställdas sjukfrånvaro i procent av arbetstid

5,85,3 5,0

5,6

6,6

0

1

2

3

4

5

6

7

2009 2010 2011 2012 2013

Procent

23Personalredovisning


Enligt kommunens finanspolicy skall risker minimeras vid alla typer av placeringar. Därför har placeringar skett i värdepapper som garanterar kommunen minst det nominella värdet tillbaka vid förfallotidpunkten. Under året har fyra placeringar förfallit till ett värde av 34,1 mkr. Sex nya placeringar har gjorts inom aktieindexobligationer, företagsobligationer och aktiefonder till ett värde av 37,0 mkr. Totalt uppgick placeringarna vid årsskiftet till 75,2 mkr och årets avkastning av placeringarna gav 5,0 mkr (vilka redovisas som finansiella intäkter i resultaträkningen).

Pensioner

Sandvikens kommun har förpliktelser att i framtiden utbetala pension. För att möta dessa utbetalningar har placeringar gjorts. Nedanstående tabell redogör för pensionsförpliktelserna och pensionsmedelsförvaltningen.

Uppnår 65 års ålder inom 10 år

Nämnd AntalKunskapsnämnd 338Omsorgsnämnd 340Kommunledningsverksamhet 104Arbetsmarknads- och trafiknämnd 17Kultur- och fritidsnämnd 25Individ- och familjeomsorgsnämnd 32Bygg- och miljönämnd 8Totalt 864

Pensionsmedel och pensionsförpliktelser (mkr) 2013 2012 2011Avsättningar för pensioner 127,5 104,6 96,0Ansvarsförbindelser 1 035,1 975,1 975,6Totala pensionsförpliktelser 1 162,6 1 079,7 1 071,6 Placeringar bokfört värde 75,2 72,3 62,1Placeringar marknadsvärde 79,2 78,1 66,1Återlånade medel 1 083,4 1 001,6 1 005,5 Typ av instrument - Aktieindexobligationer 18,0 24,2 24,2- Aktiefonder 4,0 - -- Nollkupongsobligationer 11,7 11,7 11,5- Företagsobligationer 41,5 36,4 26,4Totalt 75,2 72,3 62,1 Avkastning placeringar - Aktieindexobligationer 1,2- -- Nollkupongsobligationer 0,2 0,2 0,3- Företagsobligationer 3,6 1,3 0,5Total avkastning 5,0 1,5 0,8

24

FolkhälsaFolkhälsa

Kommunen

I Sandvikens kommun tillämpas styr- och ledningsmodellen Balanserad styrning som innebär att kommunens verksamheter styrs utifrån fem perspektiv. Folkhälsoarbetet knyter framförallt an till två perspektiv inom folkhälsoområdet, medborgare och hållbar samhällsutveckling. Utvecklingen av hälsan i befolkningen är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. Folkhälsa påverkas av allt från individens egna val och levnadsvanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället och av många samhällsområden.Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.

Rådet för folkhälsa och trygghet

I Rådet för folkhälsa och trygghet ingår ordföranden från de sex facknämnderna och en representant från kommunstyrelsen. Rådet har som uppgift att föra in frågor om folkhälsa och trygghet som en naturlig del i den löpande verksamheten i kommunen och följa utvecklingen. Verksamheten omfattar folkhälsofrågor på övergripande nivå samt drog - och brottsförebyggande verksamhet. Rådet har under året hållit fem sammanträden och vid dessa sammanträden har Rådet informerats om statistik och uppföljningar kring folkhälsan i kommunen .

Ny policy för folkhälsa och trygghet

Kommunfullmäktige i Sandviken antog den 8 april 2013 en ny Folkhälsopolicy som beskriver den gemensamma inriktningen på övergripande nivå i kommunen. Den skall ses som ett verktyg i det folkhälsopolitiska arbetet och ett redskap som ska leda till ökad samverkan. Folkhälsopolicyn är ett strategiskt och levande instrument, som skall utvärderas och kompletteras vid behov. De lokala folkhälsomålen på övergripande nivå ska brytas ned till mätbara mål i kommunens verksamheter i enlighet med modellen för Balanserad styrning. Under året har tid ägnats åt att implementera policyn bland kommunens nämnder och verksamheter genom workshops i respektive nämnd. Policyn utgår från fyra prioriterade områden, trygga uppväxtvillkor, delaktighet och inflytande, utbildning och arbete samt hälsofrämjande miljö.

Trygga uppväxtvillkor

Arbetet med normer och värden är omfattande och levande inom samtliga skolformer och ett stort antal aktiviteter genomförs för att skapa ett tryggt klimat och en positiv arbetsmiljö. Såväl förskolor/skolor som fritidshem har integrerat området med likabehandlingsarbetets främjande

och förebyggande delar och på ett strukturerat sätt arbetat med social samvaro, vi-känsla, språkbruk och attityder. Inom ramen för etableringsreformen för nyanlända flyktingar arbetar kommunens integrationsenhet med särskilt ansvar för att ombesörja trygga och goda sociala samt boende- och fritidsmässiga förhållanden för de inflyttade flyktingarna till Sandviken. Familjecentralernas verksamhet bidrar till en positiv utveckling kring små barn och deras föräldrar och verksamheten sker i samverkan mellan kommun och landsting.

Delaktighet och inflytande

Information och dialog om hälsofrågor har bedrivits riktat till personer över 65 år. Information har skett vid omsorgsnämndens minimässor runt om i kommunen. Vid sex tillfällen har kommunens 80 åringar informerats om förebyggande hälsofrågor och trygghet . En genomförandeplan för alla brukare, som ger möjlighet att påverka när och hur insatser ska utföras, är en viktig del i omsorgsnämndens verksamhet. Brukarråd finns inom vissa enheter och samverkan sker regelbundet med intresseorganisationer.

I Sandvikens kommun arbetar ungdomsstrategen med fokus på barn och ungdomars delaktighet och inflytande. Under året arrangerades i Sandviken ett Miljöting för ungdomar med deltagare från angränsande län.

Förskolornas personal har många metoder för att ta reda på barns intressen och använder dessa som underlag för att utforma verksamheten, så att den bidrar till barnens utveckling och lärande. Läroplanens intentioner om att planera verksamheten med utgångspunkt i barnens intressen och förmågor har stort genomslag och processen utvecklas ständigt. Att träna ansvar och inflytande och i förlängningen lära sig begreppet demokrati är en del av detta. Arbetsmarknads- och trafiknämnden arbetade under året med cirka 900 arbetslösa i alla åldrar i, bland annat, sju olika projekt. I detta sammanhang ingår en rad olika insatser för att öka delaktighet och inflytande. Inom trafikområdet ingår tillgänglighetsanpassningar i upphandlingar, vid upprustning av busshållplatser samt vid skolskjutssyn.

Utbildning och arbete

Det ingår i förskolans och skolans nationella uppdrag att stödja och stimulera varje barn/elev så att de, utifrån sina förutsättningar, når så långt som möjligt. Gymnasieskolans utbud är brett i förhållande till kommunens storlek. När det gäller vuxenutbildningen har antalet personer som genomgått utbildningar dramatiskt minskat. Verksamheten inom arbetsmarknad - och trafiknämnden


25Folkhälsa

syftar bland annat till att deltagare i projekt och program ska omfattas av aktiviteter som innebär övergång från försörjningsstöd till egen försörjning. Det sker genom satsningar på jobbspåret, studiespåret eller starta eget. Samarbetet med individ- och familjeomsorgsnämndens försörjningsstödsenhet bidrar till att personer som står långt från arbetsmarknaden får en möjlighet till egen försörjning. Sammantaget visar uppföljningarna att många lyckas ta sig vidare till arbete eller studier från de olika projekten.

Hälsofrämjande miljö

Förskolorna genomför aktiviteter med inriktning på utevistelse, kost, rörelse, motorik och hygien. Det syns i resultatet för förskolans föräldraenkät. Samtliga värden som angetts som mått för hållbar samhällsutveckling, nämligen kunskap om motion, kost och vikten av ett ekologiskt hållbart samhälle, har förbättrats. Elever är delaktiga i servicekontorets matråd och flera förskolor är certifierade för ”Grön flagg”, vilket även gymnasiesärskolan arbetar med. Resultat på elevenkäter indikerar att det hälsofrämjande arbetet fungerar bra, och att medvetenheten om vikten av ett ekologiskt hållbart samhälle finns. Skolornas arbete redovisas i form av aktiviteter som syftar till att eleverna ska röra på sig samt förstå sambandet mellan hälsa, kost och motion. Simundervisning organiseras och temaveckor och samarbete med idrottsföreningar är vanligt förekommande. Fritidshemsverksamheten har också en viktig roll i arbetet. Grundsärskolan arbetar medvetet med bra kost och daglig rörelse. Träningsskolan har särskild plan för miljöarbete och har arbetat för att utveckla utomhusmiljön, så att den ska vara stimulerande. En enhet inom särskolan, Sinnesriket, kompletterar skolornas behov av att på individnivå stärka sociala och känslomässiga förmågor för framför allt personer med funktionsnedsättning. De arbetar sedan hösten även med ett av gymnasieskolans yrkesprogram. När det gäller området hållbar samhällsutveckling i gymnasieskolans elevenkät har resultaten förbättrats. Arbetet med hälsa i skolarbetet är i hög grad avhängigt av ämnet idrott och hälsa och där varierar både resultat och närvaro mellan programmen. Bessemerskolan ingår i ett nätverk för lärande för hållbar utveckling i samarbete med Borgarskolan i Gävle, länsstyrelsen och landstinget.

I flera av arbetsmarknadsprojekten inom arbetsmarknads- och trafiknämnden ingår motion, kost och hälsa som obligatoriska aktiviteter. Inom enbart projekt Arbetslust kommer omkring 350 personer att ha omfattats av dessa insatser under treårsperioden 2012-2014. Under våren lanserades ANDT- strategin, den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, doping - och tobakspolitiken, tillsammans med länsstyrelsen. En kartläggning påbörjades för att få fram ett underlag till en

lokal ANDT- strategi och en handlingsplan.Drogförebyggare och alkholhandläggare har arbetat med att utveckla ansvarsfull folköl- och tobakshantering enligt en metod som är framtagen i samverkan mellan Länsstyrelsen Gävleborg, Hudiksvalls och Sandvikens kommuner. Metoden syftar till att skapa bättre folkhälsa genom att minska alkohol- och tobaksbruket hos ungdomar i Gävleborgs län.Polisöverenskommelsen är en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande arbetet mellan Sandvikens kommun och Polismyndigheten i Gävleborgs län. Prioriterade områden är våld i nära relationer, droger samt trygghet i det offentliga rummet och bostadsområden. Arbetet för ökad trygghet sker inom ramen för de gemensamma handlingsplanerna.

Samarbetet kring hälsofrågor med Folkbiblioteket och har fortgått i samarbete med landstingets hälsoutvecklare på hälsocentralerna i Sandviken. Gemensamma aktiviteter har genomförts i form av erbjudande av hälsosamtal under Riskbruksveckan och Tobaksfria veckan. Inom äldreomsorgen arbetas det med åtgärder och insatser som bidrar till bättre folkhälsa. Exempel är fri avlösning för anhöriga, bistånd för social samvaro och öppna träffpunkter för alla. Kultur- och Fritidsnämndens verksamheter tillhandahåller olika öppna mötesplatser. Samverkansprojektet Kulturcentrum i Folkets Hus har pågått med fokus på ungas delaktighet i utvecklandet av verksamheten.


26

MiljöMiljö

Införande av miljöledningssystem

Införandet av ett miljöledningssystem i kommunen bidrar till förverkligande av vision 2025, där det står:

”Vår miljö - vårt ansvar I Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling.”

I arbetet med att införa ett miljöledningssystem har nämnder, bolagsstyrelser och chefer informerats om hur systemet är en del i balanserad styrning och vilka miljöaspekter som är betydande. 55 medarbetare och 80 chefer har utbildats i grundläggande miljökunskap. Cheferna har dessutom utbildats i miljöledningssystems uppbyggnad.

Kommunens första miljöpolicy togs av KF i februari 2013.

Energieffektiviseringsstrategin (EES)

Projektet EES 2010 - 2014 leds och samordnas av kommunens miljösamordning. Strategin syftar till minskad energiförbrukning och medfinansieras av Energimyndigheten. Några av aktiviteterna som genomförts med hjälp av strategin under 2013 är:

- Utredning avseende hur kommunens tjänstebilar nyttjas. Arbetet har bidragit till ökad kännedom om kostnader för bilar som nyttjas lite, ökad medvetenheten ute i verksamheterna, och givit en sammanställning av fakta inför kommande fordonsupphandling.

- Minielbilssalong med föreläsning och provkörning av elbilar för cirka 50 medarbetare.

- Utbildning i sparsam körning för medarbetare.

Utåtriktade aktiviteter 2013

Sandvikens kommun är sedan flera år tillbaka en framstående deltagare i Håll Sverige Rents kampanj Skräpplockardagarna. I länet var vi den kommun som hade flest enheter med i kampanjen. 29 enheter från skolor och förskolor i Sandviken deltog 2013.

När kommunen för sjunde året deltog i den Europeiska Trafikantveckan fick morgoncyklister belöningspåsar som tack för att de använder cykel. Några handlare i centrum deltog i länsuppmaningen att cykelsmycka sina skyltfönster. En arbetsplats uppmärksammades med diplom som cykelvänlig, bland annat för att ledningen cyklar och uppmuntrar anställda att cykla.

Under Trafikantveckan hölls ett seminarium för tjänstemän och politiker om nyttan med en kommunal trafikstrategi. Tillsammans med Electric Car Region arrangerades elbilssalongen under veckan.

Ungdomens Miljöting - Nordens största konferens för unga om miljö, hölls i Sandviken i november. Där deltog 300 ungdomar under tre dagar och fick bland annat lyssna på Tone Bekkestad och Milad Mohammadi.

Energi- och klimatrådgivningen

Energi- och klimatrådgivningen har under året bland annat arrangerat solelsföreläsning för allmänheten. 80 personer kom till ett uppskattat arrangemang. Rådgivningen har också medverkat på mässor och besvarat frågor från allmänheten.

Samarbeten och nätverk

Via medlemskapet i Klimatkommunerna, en förening där kommuner och landsting är medlemmar, har kommunen deltagit i miljödiskussioner på nationell nivå och utbytt erfarenheter.

Sandvikens kommun deltar i länsstyrelsens arbete med framtagande av nya miljömål samt länsnätverket för ”Hållbart resande” under mobiltetskontoret på Region Gävleborg.

År 2013 rankades Sandviken på plats 48 av Sveriges kommuner i tidningen Miljöaktuellts utnämnig av miljöbästa kommun. År 2012 var Sandviken länets miljöbästa kommun med plats 51 i riket att jämföra med plats 97 år 2011.


27Intern kontroll

Enligt kommunallagen skall kommunstyrelsen ”leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet”. Nämnderna å sin sida skall ”var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktig har bestämt” och se till att den ”interna kontrollen är tillräcklig”.

Sandvikens kommunfullmäktige fastställde i december år 2007, § 162, reglemente för intern kontroll inom Sandvikens kommun.

Syftet med reglementet är att säkerställa att en tillfredsställande intern kontroll upprätthålls. Detta innebär att det med rimlig grad av säkerhet ska säkerställas att följande mål uppnås:

• Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet• Tillförlitlig finansiell rapportering och information

om verksamheten• Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter,

riktlinjer mm.

År 2013

I enlighet med reglementet beslutade kommunstyrelsen den 29 januari 2013, § 2, att uppdra åt samtliga nämnder att genomföra internkontroll 2013 avseende ”skattekontroll av leverantörer” och ”Svinn – stöld eller olovligt nyttjande av tillgångar”. Skattekontroll av leverantörerSkall ske genom kontroll av exempelvis restauranger, HVB-hem, assistansbolag, byggföretag, underentreprenörer som kommunen har avtal med eller använder. Förutom den kontroll som sker vid upphandling bör stickprovskontroll ske dels under löpande avtalstid dels av leverantörer med vilka kommunen inte har avtal. Kontroll skall ske av om leverantören har skatteskulder samt om redovisade arbetsgivaravgifter står i proportion till anställdas löner.

Svinn - stöld eller olovligt nyttjande av tillgångarAngående svinn gäller frågan vad som hindrar att exempelvis kontorsmaterial, drivmedel, livsmedel, förbrukas privat eller säljs för egen vinning. Inventeringsrutiner skall beskrivas.

Av respektive nämnd själva beslutade kontrollmomentRespektive nämnd skall själv fatta beslut om ytterligare kontrollmoment och fastställa en Intern kontrollplan som därefter ligger till grund för det praktiska internkontrollarbetet och anger hur tillsynen ska bedrivas.

Intern kontroll

Rapport till kommunstyrelsenTill kommunstyrelsens sammanträde i januari 2014 presenterades en uppföljning av den interna kontrollen för år 2013. Tre nämnder, kommunstyrelsen, bygg- och miljönämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden, hade, i tid, lämnat rapport avseende resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden/kommunstyrelsen. Dessa nämnder har genomfört intern kontroll efter de kontrollplaner som fastställts för respektive nämnd, och godkänt de rapporterna som inkommit. Arbetsmarknads- och trafiknämnden, kunskapsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden har därefter lämnat rapport till kommunstyrelsen över genomförd intern kontroll under år 2013.

Kommunstyrelsen anser att det är av stor vikt att den interna kontrollen utövas och fungerar samt att rapportering sker i enlighet med fastställt reglemente.

Med anledning av rapporterna beslutade kommunstyrelsen att dels uppdra åt de nämnder som ej rapporterat uppföljningen av intern kontroll för 2013 att snarast, dock senast 31 mars 2014, inkomma med rapport till kommunstyrelsen, och dels att uppdra åt de nämnder som konstaterat avvikelser mot rutiner att rapportera vidtagna åtgärder.


28Finansiell analys

Finansiell analys

SandvikenS kommun och kommunkoncern

Modell för finansiell analys

Sandvikens kommun använder sig av en ekonomisk analysmodell som omfattar fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Syftet med analysen är att tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter avseende ekonomin i Sandvikens kommun. Analysen bidrar även med information som kan användas vid en bedömning av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning.

Fyra perspektiv

Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. För att beskriva läget och trenden för varje nyckeltal används följande symboler.

Resultat

Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser åt det hållet, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även nivån på investeringskostnaderna och dess utveckling.

Kapacitet

Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i ekonomin.

Risk

Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens pensionsskuld.

Kontroll

Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer.

29Finansiell analys


Resultat – Kapacitet

Ett tecken på en sund utveckling av ekonomin är att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Totalt sett ökade skatteintäkterna mellan åren 2012 och 2013 med 63,1 mkr eller 3,6 procent. För 2012 var motsvarande ökning 1,4 procent. Skatteintäkterna består av två komponenter, skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2013 minskade de generella statsbidragen med 11,6 mkr medan skatteintäkterna ökade med 74,7 mkr.Verksamhetens nettokostnad ökade med 37,8 mkr eller 2,2 procent under 2013. Året innan var motsvarande ökning 0,8 procent.Bland intäkterna för året återfinns en återbetalning av AFA-premier för åren 2005-2006 med 35,5 mkr. Motsvarande återbetalning 2012 för åren 2007-2008 uppgick till 37,1 mkr.Det är viktigt att följa ökningen i nettokostnader, så att den årliga kostnadsökningen även fortsättningsvis är lägre än ökningen i skatteintäkter.

Ett ytterligare sätt att belysa strukturen på kommunens intäkter och kostnader är att analysera hur stor andel olika återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkterna. Av tabell 2 framgår att nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 92,2 procent av skatteintäkterna under 2013. Avskrivningarnas andel var 4,8 procent och finansnettot 0,8 procent. Tillsammans utgjorde kostnaderna 97,8 procent av kommunens skatteintäkter. De återstående 2,2 procenten utgör årets resultat (se även tabell 5). Gapet mellan kommunens kostnader och intäkter har förbättrats ytterligare jämfört mot året innan då andelen var strax under 99 procent. Ett allmänt vedertaget mått på god ekonomisk hushållning är ett resultat motsvarande minst två procent av skatteintäkterna.För första gången på många år redovisar Sandvikens kommun ett resultat på över två procent. Detta utgör en betryggande marginal och bör eftersträvas för att skapa möjlighet att klara av oförutsedda händelser i framtiden.

Nettokostnads- och skatteutveckling

1500

1600

1700

1800

1900

2009 2010 2011 2012 2013

mkr

Skatteintäkter Nettokostnad + Finansnetto

Tabell 2: Olika posters andel av skatteintäkter

% 2013 2012 2011 2010 2009

Nettokostnad exkl avskrivningar 92,2 93,7 94,6 94,7 94,0

Avskrivningar 4,8 4,6 4,3 4,2 4,3

Finansnetto 0,8 0,5 0,8 0,3 0,6

Totalt 97,8 98,8 99,7 99,2 98,9

Tabell 1: Utveckling av intäkter och kostnader

mkr 2013 2012 2011 2010 2009

Intäkter 450,6 426,7 412,5 422,2 432,3

Kostnader -2 221,9 -2 160,2 -2 133,0 -2 104,5 -2 030,1

Nettokostnader -1 771,3 -1 733,5 -1 720,5 -1 682,3 -1 597,8

Skatteintäkter 1 826,8 1 763,7 1 739,9 1 700,5 1 625,2

Finansnetto -15,1 -8,9 -13,7 -4,0 -9,9

Periodens resultat 40,4 21,3 5,7 14,2 17,5

Antal invånare 31/12 37 250 37 089 36 995 36 916 36 978

Nettokostnader/invånare (kr) -47 552 -46 739 -46 506 -45 571 -43 209

Skatteintäkter/invånare (kr) 49 042 47 553 47 031 46 064 43 950

Nettokostnader/ invånare 2013

Skatteintäkter/ invånare 2013Gävleborgs län (kr)

2101 Ockelbo -51 971 40 451

2104 Hofors -54 079 43 072

2121 Ovanåker -48 101 36 843

2132 Nordanstig -48 029 37 133

2161 Ljusdal -53 361 37 096

2180 Gävle -46 428 40 473

2181 Sandviken -47 571 40 963

2182 Söderhamn -50 443 38 036

2183 Bollnäs -50 562 35 381

2184 Hudiksvall -48 220 38 810

Källa: SCB, preliminära bokslutsuppgifter 2013

Befolkningssiffran baserar sig på antal invånare 1/11, 2013, vilket uppgick till 37 234.

Tabell 3: Investeringsvolym

mkr 2013 2012 2011 2010 2009

Investeringsvolym (mkr) 99,0 169,7 120,0 87,5 76,3

Avskrivningar (mkr) 86,6 81,6 75,2 71,6 69,2

Investeringar/ Avskrivningar (%) 114,3 208,0 159,6 122,2 110,3

30Finansiell analys


Kommunen har under 2013 investerat för 99,0 mkr. Föregående års siffra var 169,7 mkr. Det är en minskning mellan åren på 70,7 mkr. Avskrivningskostnaden uppgick till 86,6 mkr, vilket är en ökning med 5,0 mkr mot föregående år. Kommunens samlade investeringsutgifter i förhållande till avskrivningar har för perioden uppmätts till 114,3 procent. Årets investeringsbelopp innehåller både reinvesteringar och nyinvesteringar.

Självfinansieringsgraden är ett mått som visar i vilken utsträckning de likvida medel som genereras av den löpande verksamheten räcker till att finansiera genomförda investeringar. Om genererade likvida medel är lika stora som investeringarna för perioden så är självfinansieringsgraden 100 procent. Likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar i form av skattemedel eller betalar leverantörsfakturor. Den löpande verksamheten i kommunen har för år 2013 resulterat i ett nettoinflöde av likvida medel på 189,3 mkr, vilket framgår av kassaflödesanalysen. Bland annat har de kortfristiga fordringarna minskat, vilket i kassaflödet ger en positiv påverkan i och med att likviditeten ökar. Detta täcker mer än väl årets bruttoinvesteringar på 99,0 mkr och självfinansieringsgraden når därmed 100 procent. Genererade likvida medel påverkas delvis av storleken på leverantörsskulder och kundfordringar vid årsskiftet. Storleken på dessa poster kan variera vid olika mättillfällen. För att bortse från effekterna av denna variation kan den genomsnittliga självfinansieringsgraden analyseras. Denna uppgår för Sandvikens kommun under åren 2009 -2013 till 67,8 procent.

Årets resultat för Sandvikens kommun uppgår till 40,4 mkr. Enligt tabellens femårsperiod har kommunens resultat samtliga år varit positiva. Måttet årets resultat i förhållande till eget kapital kan relateras till inflationen. Om måttet är högre än inflationen innebär det att kommunen har klarat av att inflationsskydda det egna kapitalet. För år 2013 var inflationen, baserat på konsumentprisindex 1,1 procent, och måttet årets resultat i förhållande till eget kapital 4,3 procent. Detta innebär att det egna kapitalet har förstärkts under perioden, vilket är positivt. Nyckeltalet har i genomsnitt de fem senaste åren varit 2,2 procent, vilket kan jämföras med en årlig inflation på 1,0 -1,5 procent. 2013 års resultat kan även relateras till god ekonomisk hushållning på motsvarande minst 2,0 procent av skatteintäkterna. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter uppgick till 2,2 procent.

2009 2010 2011 2012 2013

AvskrivningarInvesteringar

76,3 87,5120

169,7

99

69,2 71,6 75,2 81,6 86,60

50

100

150

200

mkr Investeringar och avskrivningar

Tabell 4: Självfinansieringsgrad av investeringar

mkr 2013 2012 2011 2010 2009

Medel från den löpande verksamheten 189,3 125,4 4,2 54,0 205,6

Investeringsvolym 99,0 169,7 120,0 87,5 76,3

Självfinansieringsgrad (%) 100,0 73,9 3,5 61,7 100,0

Självfinansieringsgrad

100

61,7

3,5

100

73,9

0

20

40

60

80

100

120

2009 2010 2011 2012 2013

Procent

Självfinansieringsgrad Glidande medelvärde

Tabell 5: Årets resultat

mkr 2013 2012 2011 2010 2009

Årets resultat 40,4 21,3 5,7 14,2 17,5

Årets resultat/eget kapital (%) 4,3 2,4 0,6 1,6 2,1

Årets resultat/skatteintäkter (%) 2,2 1,2 0,3 0,8 1,1

Årets resultat

17,5

5,7

21,3

40,4

14,2

0,05,0

10,015,020,025,030,035,040,045,0

2009 2010 2011 2012 2013

mkr

31Finansiell analys


Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick för 2013 till 44,9 procent, vilket är en ökning med 3,2 procent sedan föregående år. Ökningen berodde bland annat på kommunens positiva resultat på 40,4 mkr för året. Sandvikens kommun soliditet ligger under riksgenomsnittet, på 48,6 procent, och under länsgenomsnittet som är 49,5 procent. Om hänsyn även tas till de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse, 1 035,1 mkr, blir soliditeten, -4,3 procent. Soliditeten i det hänseendet har försämrats med en procent mellan åren. Det beror på att diskonteringsräntan har sänkts med 0,75 procentenheter, vilket resulterade i en ökning av ansvarsförbindelsen (se även tabell 11, nedan).

Anskaffning av en tillgång kan finansieras antingen med eget kapital eller med främmande kapital, det vill säga genom nytecknande av lån. När ett lån upptas ökar likvida medel samtidigt som skulderna ökar. Andelen tillgångar som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt lång- respektive kortfristig skuldsättningsgrad. Avsättningar är att betrakta som skulder för vilka det exakta beloppet inte är känt och inte heller när de ska betalas, till exempel pensioner intjänade från och med 1998. Kommunens totala skuldsättningsgrad var 55,1 procent. Detta är en minskning med 3,2 procent sedan föregående år. Det är främst den långfristiga skuldsättningsgraden som har minskat med 5,3 procent jämfört med föregående år. De långfristiga skulderna minskade med 136 mkr under 2013. Av dessa utgjorde amortering 191 mkr och nyupplåning 55 mkr.Under 2013 steg avsättningarna med 1,4 procent. Den del som avser avsättning för pensioner ökade från 104,6 till 127,5 mkr. Utöver en normal ökning bestod värdeförändringen till största delen av en sänkning av diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter. En ny övrig avsättning har tillkommit under 2013. Det är borgensåtagandet för bostadsrättsföreningen Ås som nu omklassificerats till avsättning på 3,1 mkr.En låg skuldsättningsgrad bör eftersträvas. Enligt tabell 6 på föregående sida är soliditeten 44,9 procent. Summan av soliditeten och skuldsättningsgraden är alltid 100 procent.

Tabell 6: Soliditet

% 2013 2012 2011 2010 2009

Soliditet 44,9 41,7 42,9 46,6 45,5

Soliditet inkl pensionsskuld -4,3 -3,3 -4,5 1,1 -1,9

Gävleborgs län 2013 2012 2011 2010 2009

2101 Ockelbo 29,1 27,3 23,6 21,8 18,5

2104 Hofors 59,9 62,4 60,2 67,4 64,3

2121 Ovanåker 63,0 62,6 65,8 62,6 60,4

2132 Nordanstig 45,3 37,3 38,1 39,5 35,7

2161 Ljusdal 67,7 66,7 63,7 57,3 53,2

2180 Gävle 33,8 35,2 33,9 34,6 34,9

2181 Sandviken 44,9 41,7 42,9 46,6 45,5

2182 Söderhamn 32,4 31,7 31,3 30,6 29,4

2183 Bollnäs 70,8 70,7 67,0 74,6 76,1

2184 Hudiksvall 67,9 68,5 69,7 69,8 69,8

Källa: SCB, preliminära bokslutsuppgifter 2013

Soliditet 2009-2013

45,5 46,6 42,9 41,744,9

-1,9

1,1

-4,5 -3,3-4,3

-20

0

20

40

60Procent

Tabell 7: Skuldsättningsgrad

% 2013 2012 2011 2010 2009

Total skuldsättningsgrad 55,1 58,3 57,1 53,4 54,5

Varav avsättningsgrad 6,2 4,8 4,7 4,1 3,4

Varav kortfr skuldsättningsgrad 16,4 15,7 15,7 20,3 21,0

Varav långfr skuldsättningsgrad 32,5 37,8 36,7 28,9 30,1

Tabell 8: Kommunalskatt

Sandvikens Gävleborg Riket

Kr Kommun

Primärkommunalskatt 21,61 21,67 20,62

Total kommunalskatt

exklusive kyrkoavgift 33,12 33,18 31,73

Kommun Totalt Kommun Landsting

2101 Ockelbo 34,27 22,76 11,51

2104 Hofors 34,52 23,01 11,51

2121 Ovanåker 33,37 21,86 11,51

2132 Nordanstig 34,12 22,61 11,51

2161 Ljusdal 33,87 22,36 11,51

2180 Gävle 33,02 21,51 11,51

2181 Sandviken 33,12 21,61 11,51

2182 Söderhamn 33,17 21,66 11,51

2183 Bollnäs 32,37 20,86 11,51

2184 Hudiksvall 33,12 21,61 11,51

Källa: SCB

32Finansiell analys


Sandvikens kommun hade år 2013 en primärkommunal skattesats på 21,61 kr. Detta är sex öre lägre än den genomsnittliga skattesatsen i länet och 80 öre högre än riksgenomsnittet. Jämfört med 2012 har den genomsnittliga skattesatsen i riket ökat med tre öre och i länet ökat med 22 öre. Anledningen till den sistnämnda ökningen är skatteväxlingen med landstinget avseende hemsjukvården, på totalt 18 mkr för Sandvikens kommun.

Risk – Kontroll

Likviditet är ett mått på kommunens kortfristiga betalningsförmåga. Likviditetsmåttet ställer tillgångar som lätt kan realiseras till likvida medel, i relation till kortfristiga skulder. En likviditet under 100 procent innebär att om kommunens alla kortfristiga skulder skulle förfalla idag, finns inte tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna, utan pengar måste lånas upp för att klara av betalningarna. Likviditeten uppgick till 82,8 procent och har varierat i storlek under den gångna femårsperioden. Ju högre andelen är desto bättre kortfristig betalningsförmåga. Tillsammans med de kommunala bolagen används ett koncernkonto för att kommunkoncernen gemensamt ska kunna nyttja likviditet så fördelaktigt som möjligt. En avtalad checkkredit på 100 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av svängningar i penningflödet.

Sandvikens kommun har valt att driva vissa delar av sin verksamhet i bolagsform. Investeringar som gjorts inom bolagskoncernen har till betydande del finansierats genom lån med kommunal borgen. Ambitionen är att hålla det kommunala borgensåtagandet så lågt som möjligt. Under år 2013 har det totala borgensåtagandet ökat med 227,6 mkr. Året innan var det en mindre ökning om 87,9 mkr. Av de 227,6 mkr hänför sig 234,7 mkr till kommunala bolag. Sandviken Energi Vatten AB med en ny borgen på 139,7 mkr, Högbo Bruks AB med en ny borgen på 29,0 mkr, Sandvikenhus AB med en ökning på 76,0 mkr och Sandviken Energi AB en minskning på 10,0 mkr. De stora kommunala bolagens ekonomi är förhållandevis god. Därför bedöms risken för att Sandvikens kommuns borgensåtaganden behöver infrias som låg.

Tabell 9: Likviditet

% 2013 2012 2011 2010 2009

Likviditet 82,8 66,7 75,6 54,9 46,3

Tabell 10: Borgensåtagande

mkr 2013 2012 2011 2010 2009

Kommunala bolag 1 332,7 1 098,0 1 008,0 1 029,0 1 008,0

Övriga 120,6 127,7 129,8 132,9 130,9

Totalt borgensåtagande 1 453,3 1 225,7 1 137,8 1 161,9 1 138,9

I början av 2013 rådde osäkerhet kring tolkningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna vid vidareutlåning från kommunen till bolagen inom koncernen. Detta gjorde att bolagen till fullo utnyttjade den av fullmäktige beviljade borgensvolym, med resultatet att kommunens borgensåtagande har ökat. De övriga borgensåtagandena har minskat med 7,1 mkr. En del rör bostadsrättsföreningen Ås, där 3,1 mkr har omklassificerats till avsättning (se tabell 7 ovan).

Den förpliktelse som kommunen har att i framtiden betala ut pension redovisas på två olika sätt, enligt den så kallade ”blandmodellen”. De pensionsförpliktelser som har uppstått från och med 1998 och framåt, redovisas löpande under intjänandeperioden som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen för året uppgick till 127,5 mkr, vilket är en ökning med 22,9 mkr jämfört med 2012. I takt med att denna del sedan utbetalas kommer ingen kostnad att belasta kommunen, eftersom kostnaden redan har redovisats vid tidpunkten för intjänandet.De pensionsförpliktelser som har uppstått före 1998 har inte löpande redovisats som en kostnad i kommunen. Denna del uppgick till 1 035,1 mkr, vilket är en ökning med 60,0 mkr. Eftersom intjänandet av dessa pensionsrätter inte har kostnadsförts tidigare, innebär detta att 1 035,1 mkr kommer att belasta kommunen i form av kostnader, i takt med att de betalas ut. Till stor del hänförs ökningen för båda dessa förpliktelser till att Sveriges kommuner och landsting sänkte diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter.Kommunens totala pensionsskuld uppgår därmed till 1 162,6 mkr. För att möta kommande pensionsutbetalningar gör kommunen placeringar som vid årsskiftet uppgick till ett värde av 75,2 mkr.

Tabell 11: Pensionsskuld

mkr 2013 2012 2011 2010 2009

Avsättningar för pensioner 127,5 104,6 96,0 78,0 65,2

Ansvarsförbindelser för pensioner 1 035,1 975,1 975,6 855,5 898,9

Total pensionsskuld 1 162,6 1 079,7 1 071,6 933,5 964,1

Soliditet inkl pensionsskuld (%) -4,3 -3,3 -4,5 1,1 -1,9

33Finansiell analys


Ett ytterligare sätt att analysera risk och kontroll är att mäta prognossäkerhet. Tillförlitliga prognoser skapar förutsättningar för nämnderna att fatta rätt beslut och genomföra nödvändiga korrigeringar till följd av eventuella ekonomiska förändringar. Prognossäkerhet kan sedan exempelvis mätas genom en jämförelse av den helårsprognos som görs i samband med delårsrapporten i augusti och helårsresultatet. För åren 2009-2013 har utfallet per helår avvikit från augustiprognosen med i snitt 9,2 mkr. En iakttagelse är att det faktiska utfallet i Sandvikens kommun under 2000-talet ofta har blivit bättre än det prognostiserade utfallet per sista augusti. Även 2013 redovisar nämnderna och deras verksamhet tillsammans ett bättre resultat än vad som prognostiserades per sista augusti. Endast en nämnd redovisar ett underskott på 0,1 mkr, vilket i sammanhanget är marginellt.

En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. I tabellen känslighetsanalys åskådliggörs på vilket sätt en förändring av ett antal faktorer hade kunnat påverka Sandvikens kommuns årsresultat 2013. Tabellen visar att förändrade in- och omvärldsfaktorer kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Det är därför viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt.

En viktig del i ledet att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. År 2013 redovisade nämnderna ett överskott på 25,4 mkr och kommunen som helhet ett överskott på 40,4 mkr. Gemensam finansiering, såsom skatter, pensioner och finansiell verksamhet redovisade för perioden ett resultat på 15,0 mkr. Skatteintäkterna redovisade ett överskott på 12,1 mkr, utifrån Sveriges kommuner och landstings cirkulär, den finansiella verksamheten -3,1 mkr, kostnader för pensioner -11,7 mkr och övrigt 17,7 mkr. Av de erhållna 35,5 mkr för återbetalningen av AFA-premierna har 16,2 mkr enligt fullmäktiges beslut utfördelats till nämnderna för kostnader av engångskaraktär. Resultatet för året hade blivit positivt, 4,9 mkr, även utan AFA-premierna. Nämnderna har tillsammans med förvaltningarna under 2013 arbetat hårt för att klara sig inom givna ekonomiska ramar. Resultatet måste anses lyckat, och vi ser att många små insatser tillsammans leder till bra resultat.

Tabell 12: Budgetföljsamhet

mkr 2013 2012 2011 2010 2009

Resultat 40,4 21,3 5,7 14,2 17,5

Budget 6,0 5,0 0,0 0,0 8,1

Budgetavvikelse 34,4 16,3 5,7 14,2 9,4

Budgetvärdet för 2009 utgör det justerade värdet.

Tabell 13: Prognossäkerhet

mkr 2013 2012 2011 2010 2009

Resultat helår nämnder 25,4 -26,7 -24,6 -12,0 -11,0

Prognos i augusti nämnder -24,0 -31,2 -19,6 -21,7 -29,2

Prognosavvikelse nämnder 49,4 4,5 -5,0 9,7 18,2

Resultat helår finansiering 15,0 48,0 30,3 26,2 28,5

Prognos i augusti finansiering 44,2 60,3 17,2 42,3 14,9

Prognosavvikelse finansiering -29,2 -12,3 13,1 -16,1 13,6

Resultat helår totalt 40,4 21,3 5,7 14,2 17,5

Prognos i augusti totalt 20,2 29,1 -2,4 20,6 -14,3

Prognosavvikelse totalt 20,2 -7,8 8,1 -6,4 31,8

Tabell 14: Känslighetsanalys

HändelseÅrlig

resultateffekt

Befolkningsförändring med 100 personer (+/-) 4,9 mkr

Förändrad utdebitering med 1 krona (+/-) 70,6 mkr

Intäktsförändring med 1 procent (+/-) 4,5 mkr

Bruttokostnadsförändring med 1 procent (+/-) 21,3 mkr

Inlösen av borgensåtagande med 1 procent (+) 14,5 mkr

Ränteförändring med 1 procent (+/-) 6,8 mkr

Pensionsskuld

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2009 2010 2011 2012 2013

mkr

Ansvarsförbindelser för pensioner

Avsättningar för pensioner

34Finansiell analys


Identifierade styrkor och svagheter

Den finansiella analysens syfte är tydliggöra ekonomiska styrkor och svagheter i kommunen. Här redovisas några områden som är viktiga att lyfta fram.

Årets resultat uppgår till 2,2 procent av skatteintäkterna. Om detta relateras till god ekonomisk hushållning, som anses ligga kring 2 procent, har kommunen lyckats väl i arbetet för att uppnå detta. Det är önskvärt att bibehålla nuvarande resultatnivå under kommande år.

Över åren har kommunens investeringsvolym överskridit avskrivningarna. Alltför höga investeringar leder till högre kostnader för avskrivningar och räntor, vilket yttrar sig i form av låg soliditet och hög skuldsättningsgrad.

Kommunen står fortfarande inför stora pensionsutbetalningar under kommande år. Detta ställer krav på dels att kostnaderna kan finansieras och dels att tillräcklig likviditet finns för att klara utbetalningarna.

Det är viktigt att en god prognossäkerhet upprätthålls och bidrar till att ekonomiska beslut inte fattas på felaktiga grunder. Det kommer även fortsättningsvis att krävas ett kraftfullt agerande och omfattande åtgärder från samtliga nämnder för att upprätthålla en ekonomi i balans.

Kerstin RydingEkonomichef

35Finansiell analys

Kommunkoncernen

RESULTAT- OCH BALANSDATA FÖR KOMMUNKONCERNEN 2013

Organisation Andel Verksam- Resultat Resultat Justerat Soliditet Inves- Antal hetens efter efter eget terings- anställda intäkter finansnetto skatt kapital volym % (mkr) (mkr) (mkr) (mkr) % (mkr) Års/medelSandvikens kommun 100 415,1 40,4 40,4 -90,6 **-4,3 99,0 2 897Sandvikens Stadshus AB 100 2,6 -6,1 -2,1 85,9 24,5 0,0 0Högbo Bruks AB 100 30,7 -2,7 -0,6 6,2 5,7 2,1 20Göransson Arena AB 100 65,9 -12,2 -9,6 9,4 17,4 4,2 34Sandviken Energi AB 100 238,4 0,5 -6,9 190,7 35,6 35,4 91Sandviken Energi Elnät AB 100 98,2 19,3 14,2 91,4 59,4 10,9 35Bångbro Kraft AB 100 5,8 -1,3 -1,6 6,5 30,8 0,2 0Sandviken Energi Vatten AB 100 89,2 0,1 0,0 0,1 0,0 85,9 35Mekkab AB 100 4,9 -0,2 -0,1 0,2 12,7 0,0 6Sandvikenhus AB 100 436,6 8,4 5,5 331,5 24,3 40,0 137Knuten Fastigheter HB 100 0,0 0,0 0,0 13,3 100,0 0,0 0Sandvikens Nyttofastigheter AB 100 26,3 4,5 3,5 24,5 11,3 19,5 0Sandvikens Specialfastigheter AB 100 1,1 -9,0 -4,4 252,6 95,7 4,2 0Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri 100 0,0 -0,1 -0,1 0,5 98,8 0,0 0Gästrike Räddn.tjänstförbund 27 109,8 -1,8 -1,8 -4,4 **-4,7 1,7 *99Gästrike Återvinnare (koncernen) 24 164,3 -0,7 -0,7 74,3 41,3 37,5 97Kommunkoncernen totalt *** - 1 027,4 46,2 47,3 267,5 **6,6 312,0 3 451

* endast heltidsanställda ** med pensionsskuld *** efter eliminering av interna poster

Justerat eget kapital inkluderar 78 % av obeskattade reserver hos bolagen samt har reducerats med pensionsförpliktelseri aktuella fall, det vill säga hos hos kommunen, Gästrike Räddningstjänstförbund samt för koncernen totalt.

Antal anställda i kommunen visar samtliga anställningar omräknade till heltidstjänster per 31/12, exkl. timanställda.


36Finansiell analys


Sammanfattande finansiell analys

Totalt redovisar kommunkoncernen ett resultat efter skatt på 47,3 mkr, vilket är 7,8 mkr högre än föregående år. Förvaltnings- och nämndsorganisationen redovisar ett resultat på 40,4 mkr, vilket är 19,1 mkr högre än förra året. Stadshuskoncernen har i år ett resultat på 9,1 mkr efter skatt medan förbunden har negativa resultat. Resultatet i Energikoncernen är sämre i år, jämfört med föregående år, främst beroende på en nedskrivning av värdet på tillgångar i intressebolaget Samkraft AB med 16,9 mkr. Bolagen i Sandvikenhuskoncernen redovisar positiva resultat över budget, vilket främst beror på reavinster vid försäljning av fastigheter. Övriga bolag visar negativa resultat, vilket till en del också var budgeterat. Underskottet i Sandvikens Specialfastigheter härrör från avskrivningar på arenan, vilken utgjorde en gåva till kommunen. Dessa avskrivningar har återlagts i koncernen och påverkar därför inte det sammanställda resultatet. Gästrike Återvinnare har påverkat med -0,2 mkr i årets resultat, vilket motsvarar Sandviken kommuns andel. Motsvarande resultatandel i Gästrike Räddningstjänst är i år -0,5 mkr. Det helägda företaget Stiftelsen Rosenlöfs Tryckerimuseum redovisar ett resultat på -0,1 mkr.

Investeringsvolymen har varit hög under senare år och uppgick under 2013 till 312,0 mkr (454,6 mkr förra året). Under de senaste fem åren har bruttoinvesteringar gjorts i materiella anläggningstillgångar för drygt 1,5 miljarder kr. Den långfristiga upplåningen har ökat med 40 procent under femårsperioden men skuldsättningsgraden har bara ökat från cirka 66 procent till cirka 68 procent under samma period. Ett bra likviditetsflöde av medel från den löpande verksamheten har bidragit till att finansiera investeringarna.

Koncernens långsiktiga betalningsförmåga, soliditeten, har successivt sänkts från att ha legat runt 37 procent i början av 2000-talet till cirka 32 procent 2013. Då soliditeten mäts med hänsyn till pensionsförpliktelser, som redovisats som ansvarsförbindelser, uppgår den enbart till 6,6 procent och detta mått har successivt sänkts från cirka 15 procent år 2001. En liten sänkning av pensionsförpliktelserna under 2012 medförde att detta soliditetsmått ökade något förra året, till 6,6 procent, men är nu åter på samma nivå som år 2011. Soliditetsförsämringen de senaste åren beror delvis på den höga investeringsvolymen som varit i koncernen, i kombination med en ökad upplåning, men också på att pensionsförpliktelserna har ökat mer än det egna kapitalet. Pensionsförpliktelser, som redovisas utanför balansräkningen som ansvarsförbindelser, finns hos kommunen och Gästrike Räddningstjänst. I båda organisationerna överstiger pensionsförpliktelserna det egna kapitalet, vilket således blir negativt när det redovisas som justerat eget kapital.

37

RedovisningsmodellRedovisningsmodell

Redovisningsmodellen tillämps för kommunen och i förekommande fall för kommunkoncernen.

Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Här framgår att den skall innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys (numera kallad kassaflödesanalys) för kommunen och kommunkoncernen. För att komplettera analysunderlaget används även tabellen driftredovisning för kommunen och tabellen resultat- och balansdata för kommunkoncernen.

Resultaträkningen

Resultaträkningen är en sammanfattning av årets intäkter och kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär det att ett överskott tillförs det egna kapitalet. Detta i sin tur innebär att den ekonomiska ställningen förbättrats. Resultaträkningen är indelad i två delar. Den första delen benämns verksamhetens nettokostnader. Detta resultat erhålls genom att verksamhetens intäkter minskas med verksamhetens kostnader och avskrivningar. Nettokostnaden är den del av verksamhetens kostnader som återstår att finansiera genom skattemedel. I den andra delen redovisas kommunens inkomstkällor: skatter och generella statsbidrag. Här redovisas även kommunens finansiella intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader minskas med skatteintäkterna och finansnettot, vilket resulterar i resultat efter finansiella poster. För koncernen tillkommer sedan årets skattekostnader och förändring av latent skatt. Därefter framkommer årets resultat. Det är detta resultat som överförs till balansräkningen och utgör posten årets resultat i redovisningen av eget kapital. Genom att årets resultat förs över till balansräkningen så ”nollställs” resultaträkningen och nästa års intäkter och kostnader kan börja redovisas.

Balansräkningen

Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Balansräkningen är uppdelad i tre delar; tillgångar, skulder/avsättningar och eget kapital. I balansräkningen framgår till vilket värde tillgångar är bokförda och på vilket sätt de är finansierade. Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgångar avses tillgångar vars syfte är att stadigvarande brukas i verksamheten, exempelvis fastigheter och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar som förväntas förbrukas inom ett år, så som kassa, fordringar och lager. På motsvarande sätt är skulderna uppdelade i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år medan de långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det exakta beloppet inte är känt och inte heller när den ska betalas. Eget

kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och utgörs av det samlade ackumulerade resultatet. Eget kapital är alltså länken mellan resultaträkningen och balansräkningen. I en balansräkning är alltid värdet av tillgångarna lika stort som värdet av skulderna och det egna kapitalet tillsammans.

Kassaflödesanalysen

Kassaflödesanalysen beskriver flödet av likvida medel till och från kommunen under året. In- och utflödet av likvida medel påverkas exempelvis av inbetalningar av skattepengar, betalningar av leverantörsfakturor eller upptagande av ett lån. Kassaflödesanalysen är uppdelad i sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. De medel som genereras från den löpande verksamheten kan användas till investeringar eller för att amortera lån. Summan av de tre sektorerna visas på raden ”Årets kassaflöde”.

Driftredovisningen (kommunen)

För verksamheterna är det viktigt att verksamhetens kostnader täcks av verksamhetens eventuella intäkter samt det beviljade kommunbidraget. En konsekvens av detta är att stor vikt läggs vid budgetarbetet. Driftredovisningen visar resultatet för de olika verksamheterna. Här framgår i vilken mån olika verksamheter har avvikit från det budgeterade utfallet. Driftredovisningen kan ses som ett komplement till resultaträkningen. Förutom uppställningsformen är skillnaden mellan resultaträkningen och driftredovisningen att alla interna intäkter och kostnader har rensats bort från resultaträkningen medan de är med i driftredovisningen.


38

Sammanställd redovisningSammanställd redovisning

Koncernredovisning

Syftet med den kommunala koncernredovisningen (sammanställda redovisningen) är att ge en sammanfattande bild av kommunens totala ekonomiska ställning och åtaganden. Den omfattar verksamheter där kommunen har ett väsentligt inflytande eller ekonomiskt åtagande, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform.

I koncernbokslutet ingår Sandvikens kommun och de bolag, kommunalförbund och stiftelser i vilka kommunen direkt eller indirekt har ett inflytande på minst 20 procent.

I redovisningen ingår koncernen Sandviken Stadshus AB vilken ägs av kommunen till 100 procent. Vidare ingår Gästrike Räddningstjänst (27 procent), koncernen Gästrike Återvinnare (24 procent) och Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri (100 procent).

Övriga delägda bolag, eller förbund, som inte ingår i den ekonomiska redovisningen är kommunalförbundet Region Gävleborg (7 procent) och Sandviken Utbildnings AB (9 procent). Det tidigare delägda aktiebolaget X-trafik (7 procent) har från och med 1 januari 2012 omvandlats till en förvaltning i Landstinget Gävleborg.


39

RedovisningsprinciperRedovisningsprinciper

Kommunen

Allmänt

Sandvikens kommun följer den kommunala redovisningslagen (KRL) på samtliga punkter utom 2 kap 7 §, avseende systemdokumentation och behandlingshistorik. Stora delar av den systemdokumentation som avses i KRL 2:7 är färdigställda och återstående delar beräknas bli avslutade under kommande år. Sandvikens kommun följer de rekommendationer som utgivits av Rådet för kommunal redovisning (RKR) med undantag för de avvikelser som kommenteras nedan.

Materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde med tillägg för utgifter som höjer tillgångens standard och/eller förbättrar dess servicepotential, med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag hanteras från och med 2010 i enlighet med RKR 18, som en förutbetald intäkt. Omräkning har ej skett av historiska värden utan de reducerar i stället anskaffningsvärdet i enligt med den tidigare redovisningsprincipen. Lånekostnader aktiveras ej. Avskrivningar påbörjas när tillgången är färdig att tas i bruk. De av RKR föreslagna avskrivningstiderna i intervall, för olika typer av tillgångar, ligger till grund för bedömningen av en tillgångs nyttjandeperiod. I samband med större ombyggnationer av fastigheter omprövas nyttjandeperioden och justeras för berörda anläggningsobjekt. Inventarier vars anskaffningsvärde uppgår till mindre än 20 000 kr anses vara inventarier av mindre värde och aktiveras därför inte. För att en utgift ska redovisas som en anläggningstillgång krävs dessutom att tillgången har en nyttjandeperiod på minst tre år.

Finansiella anläggningstillgångar

Enligt rekommendation RKR 20 är klassificeringen av en finansiell tillgång beroende av syftet med innehavet. Om syftet är att den finansiella tillgången ska innehas och brukas stadigvarande ska den klassificeras som en anläggningstillgång. I dagsläget uppfyller inte kommunen denna del av RKR 20 utan arbetar med att uppfylla den till årsbokslutet 2014.

Exploateringstillgångar

Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar och värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid försäljning av exploateringstillgångar redovisas hela inkomsten som intäkt. I enlighet med matchningsprincipen redovisas då även kostnader för anskaffande och iordningställande av tomten.

Osäkra fordringar

Osäkra fordringar tas upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Befarade kundförluster skrivs ned löpande. Kortfristiga fordringar som har förfallit till betalning för mer än ett år sedan betraktas regelmässigt som osäkra och skrivs ner.

Pensioner och särskild löneskatt på pensioner

Vid beräkning av pensionsförpliktelser har SKL:s riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS07) tillämpats. Pensionsförmåner intjänade före år 1998 och därtill hörande löneskatt redovisas som ansvarsförbindelse i balansräkningen. Motsvarande utbetalningar redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 och därtill hörande löneskatt redovisas vid tidpunkten för intjänandet som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Större delen av årets intjänade pension avser individuell del. Denna redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en kortfristig skuld i balansräkningen, tills den betalas ut året efter intjänandet. I avsättningen ingår även ränteuppräkning på pensionsskulden. Denna del redovisas i resultaträkningen som en räntekostnad. I enligt rekommendation RKR 2.1 sker redovisning av pensionsförpliktelse till anställda som har ett visstidsförordnande och till förtroendevalda enligt pensionsreglemente i ansvarsförbindelsen.

Finansiella skulder

Enligt rekommendation RKR 20 ska finansiella skulder delas in i kortfristiga respektive långfristiga skulder. En finansiell skuld ska klassificeras som kortfristig om den förfaller till betalning inom tolv månader räknat från balansdagen. Alla övriga finansiella skulder ska klassificeras som långfristiga.I dagsläget uppfyller inte kommunen denna del av RKR 20 utan arbetar med att uppfylla den till årsbokslutet 2014.

Övriga skulder

Övriga skulder redovisas till nominellt belopp.

Avsättningar

Avsättningar tas upp till det belopp som motsvarar uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen.

Leasing

Enligt rekommendation RKR 13.1 ska bland annat vissa upplysningar om framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal lämnas. Kommunen kan i dagsläget inte ta fram efterfrågade uppgifter avseende lokalhyror. En arbetsplan för att till fullo uppnå rekommendationen kommer att tas fram under 2014.


40Redovisningsprinciper

Koncernen

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster, enligt RKR 3.1, är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. I kommunens årsbokslut återfinns sådana jämförelsestörande poster. För att en post skall betraktas som jämförelsestörande, skall posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet.

Övrigt

En tvist mellan kommunen och en leverantör rörande avtalad förbrukning för åren 2010-2012 har uppkommit. Då det totala beloppet är mycket osäkert har ingen uppbokning skett under 2013.

Koncernen

Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 och utformas enligt god redovisningssed. I bokslutet ingår Sandvikens kommun och de bolag, kommunalförbund och stiftelser i vilka kommunen direkt eller indirekt innehar en röstandel av minst 20 procent. För år 2013 innebär detta att koncernen Sandviken Stadshus AB (100 procent), Gästrike Räddningstjänst (27 procent), Gästrike Återvinnare (24 procent) samt Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri (100 procent) har medtagits. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Bokslutet baseras på Sandviken kommuns redovisningsprinciper. I något fall, främst avseende redovisning av pensionsåtaganden avviker principerna från varandra i kommun och bolag. I dessa fall justeras inte bolagens räkenskaper före sammanställningen. I posten maskiner och inventarier ingår även tekniska anläggningar i bolagen, vilka har ett naturligt samband och redovisas tillsammans som ”maskiner och tekniska anläggningar” i bolagen. Obeskattade reserver har efter avdrag för latent skatteskuld hänförts till eget kapital. Bolagsskatt har i resultaträkningen brutits ut ur verksamhetens kostnader.

Enligt RKR 8.2 ska de sammanställda räkenskaperna, som omfattar resultat- och balansräkning, kassaflödesrapport och tilläggsupplysningar (noter), för den kommunala koncernens räkenskaper ställas upp jämte kommunens och jämföras med föregående års siffror. Samma räkenskapsscheman som kommunen använder ska tillämpas även för koncernen, med tilläggsposter för sådant som inte täcks av den kommunala redovisningslagens räkenskapsscheman. Kommunen uppfyller i dagsläget endast delar av denna rekommendation men arbetar för att kunna uppfylla den helt under 2014.


41

ResultaträkningResultaträkning

Kommunen Koncernen (mkr) 2013 2012 2013 2012Verksamhetens intäkter not 1, 20 415,1 389,6 1 027,4 1 003,5Verksamhetens kostnader not 2, 21 -2 130,2 -2 078,6 -2 569,5 -2 548,9Jämförelsestörande poster not 3, 22 30,4 37,1 17,5 46,9Avskrivningar och nedskrivningar not 4, 23 -86,6 -81,6 -190,4 -180,9Verksamhetens nettokostnader -1 771,3 -1 733,5 -1 715,0 -1 679,4 Skatteintäkter not 5 1 525,2 1 450,5 1 525,2 1 450,5Generella statsbidrag och utjämning not 5 301,6 313,2 301,6 313,2Finansiella intäkter not 6, 24 19,5 22,7 9,6 7,1Finansiella kostnader not 6, 25 -34,6 -31,6 -75,2 -68,7Resultat efter finansiella poster 40,4 21,3 46,2 22,7 Bolagsskatt not 26 - - 1,1 16,8Årets resultat not 27 40,4 21,3 47,3 39,5


42Balansräkning

Balansräkning

Kommunen Koncernen (mkr) 2013 2012 2013 2012TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgånar not 28 - - 4,2 2,4Materiella anläggningstillgångar 1 366,2 1 356,1 3 515,4 3 403,2- varav mark, byggnader och tekniska anläggningar not 7, 29 1 238,7 1 238,2 2 670,9 2 611,6- varav maskiner och inventarier not 8, 30 127,4 117,9 844,5 791,6Finansiella anläggningstillgångar not 9, 31 443,9 575,1 111,4 123,7Summa anläggningstillgångar 1 810,1 1 931,2 3 631,0 3 529,3 Omsättningstillgångar Förråd mm not 10, 32 9,1 8,8 21,6 20,1Fordringar not 11, 33 139,6 173,1 214,0 252,0Kortfristiga placeringar not 34 - - - 0,6Kassa och bank not 12, 35 145,8 54,4 210,2 121,1Summa omsättningstillgångar 294,5 236,3 445,8 393,8 SUMMA TILLGÅNGAR 2 104,6 2 167,5 4 076,8 3 923,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital not 13, 36 Eget kapital 904,1 882,8 1 260,5 1 221,0Årets resultat not 27 40,4 21,3 47,3 39,5Summa eget kapital 944,5 904,1 1 307,8 1 260,5 Avsättningar Avsättningar för pension och liknande förpliktelser not 14, 37 127,5 104,6 151,7 126,3Övriga avsättningar not 14 3,1 - 3,1 -Uppskjuten skatteskuld not 38 - - 89,9 91,2Summa avsättningar 130,6 104,6 244,7 217,5 Skulder Långfristiga skulder not 15, 39 684,7 817,7 2 047,6 1 933,8Kortfristiga skulder not 16, 40 344,9 341,1 476,7 511,3Summa skulder 1 029,6 1 158,8 2 524,3 2 445,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 104,6 2 167,5 4 076,8 3 923,1 Panter och ansvarsförbindelser not 17, 41 2 485,2 2 200,8 1 192,3 1 142,4


43

KassaflödesanalysKassaflödesanalys

Kommunen mkr 2013 2012Den löpande verksamheten Årets resultat 40,4 21,3Justering för av- och nedskrivningar not 4 86,6 81,6Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster not 18 25,3 5,5Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 152,3 108,4Förändring av förråd m.m. not 10 -0,3 0,7Förändring av kortfristiga fordringar not 11 33,5 -2,0Förändring av kortfristiga skulder not 16 3,8 18,3Medel från den löpande verksamheten 189,3 125,4 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar not 7, 8 -99,0 -169,7Försäljning av materiella anläggningstillgångar not 19 2,9 4,5Förvärv av finansiella anläggningstillgångar not 9 -37,0 -10,2Försäljning av finansiella anläggningstillgångar not 9 34,1 0,7Medel från investeringsverksamheten -99,0 -174,7 Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder (kreditinstitut) not 15 55,0 596,0Minskning av långfristiga skulder (kreditinstitut) not 15 -191,0 -545,0Ökning av övriga långfristiga skulder (leasingavtal) not 15 7,3 6,2Minskning av övriga långfristiga skulder (leasingavtal) not 15 -6,3 -5,4Ökning av förutbetalda intäkter enl RKR 18 (investeringsbidrag) not 15 3,6 10,7Minskning av förutbetalda intäkter enl RKR 18 (investeringsbidrag) not 15 -1,6 -0,9Ökning långfristiga fordringar not 9 -11,0 -36,1Minskning långfristiga fordringar not 9 145,1 5,4Medel från finansieringsverksamheten 1,1 30,9 Årets kassaflöde 91,4 -18,4 Likvida medel not 12 Likvida medel vid årets början 54,4 72,8Likvida medel vid årets slut 145,8 54,4Förändring likvida medel 91,4 -18,4


44Kassaflödesanalys

Koncernen

mkr 2013 2012Den löpande verksamheten Årets resultat 47,3 39,5Justering för av- och nedskrivningar 190,4 181,4Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster not 42 35,5 -21,1Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 273,2 199,8Förändring av förråd m.m. -1,5 6,6Förändring av kortfristiga fordringar 38,6 -14,1Förändring av kortfristiga skulder -34,6 50,6Medel från den löpande verksamheten 275,7 242,9 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -312,0 -454,6Försäljning av materiella anläggningstillgångar 17,9 36,3Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -1,7 -0,5Förvärv av aktier och andelar -37,0 -10,2Försäljning av aktier och andelar 34,1 0,7Medel från investeringsverksamheten -298,7 -428,3 Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar -1,7 -11,2Förändring av långfristiga skulder 113,8 167,3Medel från finansieringsverksamheten 112,1 156,1 Årets kassaflöde 89,1 -29,3 Likvida medel Likvida medel vid årets början 121,1 150,4Likvida medel vid årets slut 210,2 121,1Förändring likvida medel 89,1 -29,3


45Noter

Noter

Kommunen not 1 - 19


1. VERKSAMHETENS INTÄKTER(mkr) 2013 2012Försäljningsintäkter 29,6 32,8Taxor och avgifter 53,0 52,3Hyror och arrenden 97,4 95,2Bidrag 170,8 154,8Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 61,7 53,8Reavinster försäljning av exploateringsfastigheter 1,8 0,1Reavinster försäljning av anläggningstillgångar 0,8 0,6Summa verksamhetens intäkter 415,1 389,6

2. VERKSAMHETENS KOSTNADER(mkr) 2013 2012Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial -0,4 -Lämnade bidrag -99,7 -103,5Köp av huvudverksamhet -359,0 -406,8Kostnader för arbetskraft -1 412,6 -1 353,5Personalsociala kostnader -** -15,0Lokalkostnader -56,0 -54,8Övriga verksamhetskostnader -202,5 -141,2Reaförluster från försäljning av anläggningstillgångar 0,0 -3,8Summa verksamhetens kostnader -2 130,2 -2 078,6 ** Från och med 2013 tillämpar kommunen den nya kontoplanen enligt Kommun-Bas 13. Tidigare bokförda "Personalsociala kostnader" (konto 58x) återfinns numera under "Övriga verksamhetskostnader" (kontona 6x och 7x).

3. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER(mkr) 2013 2012Verksamhetens intäkter Återbetalning av AFA-premier: för åren 2005-2006 35,5 -för åren 2007-2008 - 37,1 Verksamhetens kostnader Förändring av avsättning: Nedskrivning av borgensförbindelse avseende BRF Ås i Österfärnebo -3,1 Elkostnad avseende 2012 -2,0 Summa jämförelsestörande poster 30,4 37,1

4. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR(mkr) 2013 2012Avskrivningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar -57,2 -52,8Maskiner och inventarier -29,4 -26,6Summa avskrivningar -86,6 -79,4 Nedskrivningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar - -2,2Maskiner och inventarier 0,0 0,0Summa nedskrivningar 0,0 -2,2

Summa avskrivningar och nedskrivningar -86,6 -81,6

46Noter


5. SKATTEINTÄKTER, GENERELLA STATSBIDRAGOCH UTJÄMNING (mkr) 2013 2012Kommunalskatteintäkter Preliminära skatteintäkter 1 533,9 1 434,2Slutavräkning 0,9 0,2Mellankommunalkostnadsutjämning -0,5 -0,6Preliminär slutavräkning -9,1 16,7Summa kommunalskatteintäkter 1 525,2 1 450,5 Generella statsbidrag och utjämningar Inkomstutjämning 224,9 221,7Strukturbidrag 2,0 2,0Regleringsbidrag 16,9 18,2Kostnadsutjämningsbidrag 9,6Kommunal fastighetsavgift 61,4 60,9Kommunal fastighetsavgift, prognos 3 4Kommunal fastighetsavgift, slutavräkn 0,3 -0,2Kostnadsutjämningsavgift -0,9 -Utjämningsavgift LSS -6,0 -3,0

Summa generella statsbidrag och utjämning 301,6 313,2

6. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER(mkr) 2013 2012Finansiella intäkter Ränteintäkter 19,5 22,7Summa finansiella intäkter 19,5 22,7 Finansiella kostnader Räntekostnader -22,6 -27,3Räntekostnader pensionsskuld -11,6 -3,9Bankkostnader -0,4 -0,4Summa finansiella kostnader -34,6 -31,6

47NoterSandvikenS kommun och kommunkoncern

7. MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR(mkr) Anläggningstyper A B C D E F G H I J SummaAnskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden 58,1 3,4 1 366,5 7,2 204,3 17,1 342,3 16,0 32,7 11,6 2 059,2Anskaffningar - - 31,8 1,1 10,1 0,1 11,4 - - 4,3 58,8Försäljningar - 0,0 - 0,0 - - -3,7 - 0,0 - -3,7Utrangering/nedskrivning - - - - - - - - - -0,1 -0,1Omklassificeringar - - 2,5 - - - 8,4 - - -11,0 -0,0Oms.tillgång till anl.tillgång - - - - - - - - - - 0,0Korrigeringar - - - - - - - - - - 0,0Utgående ack ansk värden 58,1 3,4 1 400,8 8,3 214,4 17,2 358,4 16,0 32,7 4,9 2 114,1 Avskrivningar och nedskrivningar Ingående av- och nedskrivningar -7,4 -0,8 -647,0 -3,0 -47,7 -4,7 -97,8 -4,4 -8,2 0,0 -821,0Försäljningar - - - 0,0 - - 2,8 - 0,0 - 2,8Utrangering/nedskrivning - - - - - - - - - - 0,0Omklassificeringar - - - - - - - - - - 0,0Årets avskrivningar -1,2 -0,1 -37,2 -0,4 -6,5 -0,7 -9,7 -0,4 -1,0 - -57,2Korrigeringar - - - - - - - - - - 0,0Utgående ack av- och nedskrivningar -8,6 -0,9 -684,2 -3,4 -54,2 -5,4 -104,7 -4,8 -9,2 0,0 -875,4 Ingående planenligt restvärde 50,7 2,6 719,5 4,2 156,6 12,4 244,5 11,6 24,5 11,6 1 238,2Utgående planenligt restvärde 49,5 2,5 716,6 4,9 160,2 11,8 253,7 11,2 23,5 4,9 1 238,7

Förklaringar Avskrivningstider 2013 2012A = Markreserv 10-50 år 49,5 50,7B = Regl- och saneringsfastigheter 33-40 år 2,5 2,6C = Verksamhetsfastigheter 5-33 år 716,6 719,5D = Parker 10-33 år 4,9 4,2E = Gator och vägar 10-33 år 160,2 156,6F = Kulturreservat 20-99 år 11,8 12,4G = Hyresfastigheter 1-50 år 253,7 244,5H = Industrifastigheter 33 år 11,2 11,6I = Övriga fastigheter 20-33 år 23,5 24,5J = Pågående arbeten - 4,9 11,6Summa planenligt restvärde mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 238,7 1 238,2 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående arbeten avskrivs ej.

48Noter


8. MASKINER OCH INVENTARIER (mkr) Anläggningstyper K L M N O P Q SummaAnskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden 9,3 236,0 80,3 16,7 0,0 2,2 1,9 346,4Anskaffningar 2,4 26,0 5,9 5,5 - 0,4 - 40,2Försäljningar - - -0,1 -3,0 - - - -3,1Utrangering/nedskrivning - - - -0,6 - - - -0,6Omklassificeringar - - - - - 0,0 - 0,0Utgående ack anskaffningsvärden 11,7 261,9 86,2 18,6 0,0 2,6 1,9 382,9

Avskrivningar och nedskrivningar Ingående av- och nedskrivningar -4,3 -177,1 -38,4 -6,0 0,0 -1,7 -0,8 -228,4Försäljningar - - 0,0 1,9 - - - 1,9Utrangering/nedskrivning - - - 0,4 - - - 0,4Omklassificeringar - - - - - - - 0,0Årets avskrivningar -1,0 -21,1 -3,9 -3,1 0,0 0,0 -0,2 -29,4Utgående ack av och nedskrivningar -5,4 -198,2 -42,3 -6,8 0,0 -1,7 -1,0 -255,5 Ingående planenligt restvärde 5,0 58,9 41,9 10,7 0,0 0,5 1,1 118,0Utgående planenligt restvärde 6,3 63,7 43,9 11,8 0,0 0,9 0,9 127,4

Förklaringar Avskrivningstider 2013 2012K = Maskiner 5-10 år 6,3 5,0L = Inventarier 1-33 år 63,7 58,7M = Byggnadsinventarier 5-33 år 43,9 41,9N = Transportmedel 5-10 år 11,8 10,7O = Förbättringsutg ej kommunägda fastigheter 20 år 0,0 0,0P = Konst 10-32 år 0,9 0,5Q = Övriga maskiner och inventarier 5-10 år 0,9 1,1Summa planenligt restvärde maskiner och inventarier 127,4 117,9 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar.


11. FORDRINGAR (mkr) 2013 2012Kundfordringar 17,6 20,3Övriga fordringar 54,7 51,5Förutbetalda kostnader/Upplupna intäkter 67,3 101,3Summa fordringar 139,6 173,1

12. KASSA OCH BANK (mkr) 2013 2012Kassa 0,0 0,0Bank- och plusgiro 145,8 54,4Summa kassa och bank 145,8 54,4

9. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR(mkr) 2013 2012Aktier och andelar Sandviken Stadshus AB 45,6 45,6Sandvik Utbildnings AB 2,5 2,5X-trafik AB - -Summa aktier 48,1 48,1 Sandvikens Folketshusförening 0,3 0,3Kommuninvest* 1,0 1,0Summa andelar 1,3 1,3 Summa aktier och andelar 49,4 49,4 Obligationer, förlagsbevis mm (marknadsvärden) Sandvik SF007440 (9,8) 10,4 10,4

Företagsobligation Sandvik 150 (10,5) 10,0 10,0

Sandvik 150 B (10,4) 10,0 -SGP Global Kontroll 2 (5,0) 5,0 4,2Strinv AIO Sverige (7,2) 7,0 -Tellus Fonder AB, Midas aktiefond (4,0) 4,0 -Carnegie kalend str (6,0) 6,0 -Sandvik PRO 150 B (5,2) 5,0 -Svenska Staten Reala nollkupong (15,0) 11,7 11,7Obligation Vasakronan (6,1) 6,1 6,1Företagsobligation Sandvik 120 - 9,9SGP EuroLargeCap - 10,0Carnegie Kommuninvest AIO lån 505 - 10,0Kommuninvest förlagslån 5,0 5,0Summa obligationer förlagsbevis mm 80,2 77,3 Långfristiga fordringar Sandviken Stadshus AB 67,0 67,0Högbo Bruks AB 56,7 77,1Sandviken Energi AB 55,1 55,1Sandviken Energi Vatten AB 100,0 179,7Sandvikenhus AB - 45,0Göransson Arena AB 25,0 20,0Sandvikens Specialfastigheter AB 10,5 4,5Summa långfristiga fordringar 314,3 448,4 Summa finansiella anläggningstillgångar 443,9 575,1 * Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt insatskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 9 002 018 kronor för Sandvikens kommun. Sandviken kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2013-12-31 till 1 356 292 463 kronor.

10. FÖRRÅD MM (mkr) 2013 2012

Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter Hemskogen 0 0,0Exploateringsfastigheter Mosaiken 0 0,0Exploateringsfastigheter Dalkarlen 2,5 2,5Exploateringsfastigheter Hedåsen 0,0 0,0Exploateringsfastigheter Tuna handelsområde 5,7 5,5Exploateringsfastigheter Vallpigan 0,2 0,2Exploateringsfastigheter, Norra Nyhem 0,2 0,2Exploateringsfastigheter, Sörby 8:15 Årsunda 0,1 0,1Exploateringsfastigheter, Bredmossen 0,2 0,2Exploateringsfastigheter Byrängesvägen 0,1 0,1Exploateringsfastigheter Sätra 44:3 0,1 0,0Summa exploateringsfastigheter 9,1 8,8

50Noter


14. AVSÄTTNINGAR (mkr) 2013 2012Avsättning för pension och liknande förpliktelser Avsättningar ålderspension 99,7 81,2Avsättningar garanti/avtalspension 0,1 0,2Avsättningar visstidspension 2,8 2,8Avsättningar löneskatt 24,9 20,4Summa avsättningar 127,5 104,6 Analys av avsättning för pension och liknande förpliktelser (exkl. löneskatt) 2013 2012Ingående skuld 84,2 77,3Ränte- och basbeloppsuppräkning 11,6 3,8Utbetalt belopp -3,7 -5,1Nyintjänad pensionsrätt 8,6 11,0Övrig förändring 1,9 -2,8Utgående skuld 102,6 84,2 Akutaliseringsgraden i Sandvikens kommun är 95 procent. Den kalkylränta som används för beräkningar av pensionsåtaganden är 1,75 procent enligt RIPS 07. Antalet personer till vilka kommunen vid rapporttillfället har en pensionsförpliktelse, till följd av ett visstidsförordnande eller till förtroendevald enligt pensionsreglemente, och som redovisas som avsättning, uppgår till två. Därutöver ingår förtroendevaldas avsättning till ålderspension som beräknas i samband med pensionsskuldsberäkning för förtroendevalda (ansvarsförbindelse). Övriga avsättningar 2013 2012Avsättning borgensförbindelse Nedskrivning av borgensförbindelse mot BRF Ås Österfärnebo 3,1 -Utgående skuld 3,1 - Summa avsättningar 130,6 104,6

13. EGET KAPITAL (mkr) 2013 2012IB Eget kapital 904,1 882,8Årets resultat 40,4 21,3UB Eget kapital 944,5 904,1 Pensionsreserv Sandvikens kommun har sedan år 2005 anvisat en del av årets resultat till uppbyggnad av pensionsreserv. Då kommunen under kommande år förväntas belastas med kostnader för pensionsåtaganden, till följd av en temporär ökning av pensionsavgångar, avser kommunen ianspråkta pensionsreserven för att avräkna mot balanskravet under åren i fråga. Årets resultat, justerat med årets reavinster uppgår till 39,6 mkr. Ackumulerad pensionsreserv 2013 2012Ingående värde 55,2 34,5Årets uppbyggnad 39,6 20,7Summa pensionsreserv 94,8 55,2 Balanskravsutredning 2013 2012Årets resultat 40,4 21,3Reavinster -0,8 -0,6Täckning av tidigare års underskott - -Uppbyggnad av pensionsreserv -39,6 -20,7Årets balanskravresultat 0,0 0,0


16. KORTFRISTIGA SKULDER (mkr) 2013 2012

Kortfristig del av långfristig skuld 3,5 2,6 Leverantörsskulder 84,7 94,6 Personalens skatter och avgifter 45,1 49,2- varav källskatt 21,0 23,1- varav arbetsgivaravgifter 24,1 26,1 Övriga kortfristiga skulder 7,4 5,1 Förutbetalda intäkter 35,1 22,1 Upplupna kostnader 169,1 167,5- varav löneskuld 2,7 1,9- varav semesterlöneskuld 62,0 58,8- varav särskild löneskatt 11,4 10,7- varav sociala avgifter 25,3 23,8- varav räntekostnader 9,0 9,8- varav pensionskostnader 44,9 42,7- varav övriga upplupna kostnader 13,8 19,8 Summa kortfristiga skulder 344,9 341,1

15. LÅNGFRISTIGA SKULDER (mkr) 2013 2012Långfristiga skulder till kreditinstitut Ingående låneskuld 790,2 739,2Nyupplåning under året 55,0 596,0Årets amorteringar -191,0 -545,0Summa långfristiga skulder till kreditinstitut 654,2 790,2 Omsättning av lån under året 20,0 250,0 Kreditgivare Kommuninvest 609,2 700,2Swedbank 25,0 25,0Nordea 20,0 20,0Dexia 0,0 45,0Summa kreditgivare 654,2 790,2 Kreditförfall Andel lån med kreditförfall inom 0-1 år 24% 24%Andel lån med kreditförfall inom 1-4 år 53% 47%Andel lån med kreditförfall inom 4-10 år 23% 29%Andel lån med kreditförfall på > 10 år 0% 0%Summa 100% 100% Ränteförfall Andel lån med ränteförfall inom 0-1 år 49% 47%Andel lån med ränteförfall inom 1-4 år 35% 36%Andel lån med ränteförfall inom 4-10 år 16% 17%Andel lån med ränteförfall på > 10 år 0% 0%Summa 100% 100% Övriga uppgifter kring låneskulden Genomsnittsränta (%) 3,03 3,07 Övriga långfristiga skulder (leasingavtal)

Ingående skuld 6,5 5,7Återläggn omklassificering (kortfr del) 1,9 1,5Nyupptagna leasingavtal 5,4 4,7Avslutade leasingavtal -1,1 -1,7Årets amorteringar -2,8 -1,8Omklassificeringar (kortfr del) -2,4 -1,9Summa övriga långfristiga skulder (leasingavtal) 7,5 6,5 Variabla avgifter för finansiell leasing år 2013 är 59 tkr mindre än plan (8 tkr mer f.år).

Totala minimileaseavgifter förfaller enligt följande:

Förfallotidpunkt nominella nominella2014 2,9 2,32015-2018 2,8 2,52019 och senare 0,0 0,0Totalt 5,7 4,8 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Ingående skuld 21,0 11,2Investeringsbidrag 2,4 10,5Pågående investeringsbidrag 0,5 -Återläggning omklassificering (kortfr del) 0,7 0,2Årets intäksföring -0,8 -0,2Omklassificeringar (kortfr del) -0,8 -0,7Summa förutbetalda intäkter som regleras över flera år 23,0 21,0Antal nyttjandeår (vägt snitt totalt) 22,4 24,8 Summa långfristiga skulder 684,7 817,7

52Noter

* Solidarisk borgen har tecknats för Regionförbundet Gävleborg på 40 mkr. Sandvikens andel utgör 2,7 mkr.

Sandvikens kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvests ekonomiska förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sandviken kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige

AB:s totala förpliktelser till 269 401 727 843 kronor och totala tillgången till 271 338 145 992 kronor. Kommunens andel av det totala förpliktelserna uppgick till 1 892 940 489 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 907 129 713 kronor.

Sandvikens kommun är en av fem medlemskommuner i kommunalförbundet Gästrike Återvinnare, som äger bolaget Gästrike Återvinnare Utvecklings AB. Enligt avtal med SITA Sverige AB har Gästrike Återvinnare Utveckling AB 70 procent av ansvaret för de miljörisker i omgivningen och direkta kostnader, som är förknippade med befintlig deponi i Forsbacka.

Aktualiseringsgraden för pensionsberäkningen i Sandvikens kommun är 95 procent. Antalet personer till vilka kommunen vid rapporttillfället har en pensionsförpliktelse, till följd av ett visstidsförordnande eller till förtroendevald enligt pensionsreglemente, och som redovisas som ansvarsförbindelse, uppgår till tio: sju nämndsordföranden och tre kommunalråd och oppositionsråd.


17. PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

(mkr) 2013 2012Borgensförbindelser Kommunala bolag 1 332,7 1 098,0Pensionsutfästelser kommunala bolag 3,9 4,1Småhus och bostadsrättsföreningar 88,3 94,5Föreningar och företag 25,7 26,4Regionförbundet Gävleborg* 2,7 2,7Summa borgensförbindelser 1 453,3 1 225,7

Pensionsförpliktelser IB Pensionsförpliktelser 784,7 785,1Utbetalt under året -40,2 -38,3Ränte och basbelopp 85,4 38,7Övrig 3,1 -0,8UB Pensionsförpliktelser 833,0 784,7

Löneskatt på pensionsförpliktelser 202,1 190,4Summa pensionsförpliktelser inkl löneskatt 1 035,1 975,1 Summa panter och ansvarsförbindelser 2 488,4 2 200,8

18. ÖVRIGA EJ LIKVIDPÅVERKANDE POSTER(mkr) 2013 2012Förändring av pensionsskuld 11,3 4,7Ränta på årets avsättning för pensioner 11,6 3,9Förändring av övrig avsättning 3,1 -Reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar -0,8 -0,6Reaförlust på anläggningstillgångar 0,0 3,8Omklassificering av omsättningstillgång till anläggning - -6,3Övrig justering 0,1 -

Summa övriga ej likvidpåverkande poster 25,3 5,5

19. FÖRSÄLJNING AV MATERIELLA

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (mkr) 2013 2012Försäljningspris mark, byggnader och tekniska anläggningar 1,7 2,9Försäljningspris maskiner och inventarier 1,2 1,6Nettoinbetalningar 2,9 4,5


20. VERKSAMHETENS INTÄKTER(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun 373,8 347,5Fastighetsbolag 264,2 256,5Energibolag 284,2 287,2Övriga bolag i Stadshuskoncernen 45,6 53,3Övriga kommunalförbund mm 59,6 58,9Summa verksamhetens intäkter 1 027,4 1 003,5

Interna intäkter har eliminerats med totalt 456,5 mkr (2012: 503,1 mkr).

21. VERKSAMHETENS KOSTNADER(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun -1 844,9 -1 847,1Fastighetsbolag -291,5 -250,8Energibolag -297,8 -318,5Övriga bolag i Stadshuskoncernen -70,6 -69,1Övriga kommunalförbund mm -64,6 -63,4Summa verksamhetens kostnader -2 569,5 -2 548,9

Interna kostnader har eliminerats med totalt 456,5 mkr (2012: 503,1 mkr).

23. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun -86,6 -81,6Fastighetsbolag -40,0 -39,1Energibolag -51,8 -49,5Övriga bolag i Stadshuskoncernen -7,2 -6,5Övriga kommunalförbund mm -5,0 -4,3Summa avskrivningar och nedskrivningar -190,4 -180,9

24. FINANSIELLA INTÄKTER (mkr) 2013 2012Sandvikens kommun 7,3 4,2Fastighetsbolag 0,9 0,7Energibolag 0,8 1,4Övriga bolag i Stadshuskoncernen 0,0 0,1Övriga kommunalförbund mm 0,6 0,6Summa finansiella intäkter 9,6 7,1

Interna ränteintäkter har eliminerats med totalt 19,7 mkr (2012: 27,1 mkr).

25. FINANSIELLA KOSTNADER(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun -34,4 -31,6Fastighetsbolag -27,3 -27,0Energibolag -8,2 -5,3Övriga bolag i Stadshuskoncernen -4,8 -4,5Övriga kommunalförbund mm -0,5 -0,2Summa finansiella kostnader -75,2 -68,7

Interna räntekostnader har eliminerats med totalt 19,6 mkr (2012: 27,1 mkr).

22. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun Återbet. från arbetsmarknadsförsäkringar 35,5 37,1Nedskrivning borgensförbindelse -3,1 -Elkostnad avseende 2012 -2,0 - 30,4 37,1Stadshuskoncernen Nedskrivning anläggningstillgångar -16,9 -0,5Realisationsresultat sålda fastigheter 6,5 8,8Realisationsresultat övriga anläggningstillgångar -0,1 0,5Rivningskostnader -1,1 -1,7Avgångskostnader -1,8 0,0Återbet. från arbetsmarknadsförsäkringar - 2,2 -13,4 9,3Övriga kommunalförbund mm

Återbet. från arbetsmarknadsförsäkringar 0,5 0,5Summa jämförelsestörande poster 17,5 46,9

54Noter


26. BOLAGSSKATT (mkr) 2013 2012Aktuell skatt Energibolag -0,1 -0,2Fastighetsbolag -0,0 -1,0Övriga kommunalförbund mm -0,0 -0,0 Förändring uppskjuten skatt Energibolag -0,3 18,3Fastighetsbolag 0,0 -0,3Övriga bolag i Stadshuskoncernen 1,5 0,0Övriga kommunalförbund mm -0,0 0,0Summa bolagsskatt 1,1 16,8

27. ÅRETS RESULTAT(mkr) 2013 2012Koncernmässiga resultat efter skatt Sandvikens kommun 40,4 21,3Fastighetsbolag 12,9 -2,7Energibolag 14,2 37,2Övriga bolag i Stadshuskoncernen -19,5 -16,8Övriga kommunalförbund mm -0,7 0,6Summa årets resultat 47,3 39,5 I årets resultat ingår även skatteeffekten av de bokslutsdispositioner som bolagen gjort samt förändring av uppskjuten skatt.

28. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR(mkr) 2013 2012Energibolag 3,2 1,7Övriga bolag i Stadshuskoncernen 0,1 0,2Övriga kommunalförbund mm 0,9 0,5Summa immateriella anläggningstillgångar 4,2 2,4

29. MARK, BYGGNADER, TEKNISKA ANLÄGGNINGAR(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun 1 238,7 1 238,2Fastighetsbolag 1 187,5 1 169,3Energibolag 166,9 122,9Övriga bolag i Stadshuskoncernen 54,4 61,4Övriga kommunalförbund mm 23,4 19,7Summa byggnader, mark och markanläggningar 2 670,9 2 611,6

30. MASKINER, SAMT VISSA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR, OCH INVENTARIER(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun 127,4 117,9Fastighetsbolag 33,5 34,3Energibolag 637,7 600,7Övriga bolag i Stadshuskoncernen 30,0 23,8Övriga kommunalförbund mm 15,8 14,9Summa maskiner och inventarier 844,5 791,6

31. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR(mkr) 2013 2012Aktier, andelar och övriga värdepapper Sandvikens kommun 84,0 81,1Fastighetsbolag 0,2 0,2Energibolag 24,6 30,7Övriga kommunalförbund mm 0,1 0,1 Långfristiga fordringar Fastighetsbolag 0,8 0,6Energibolag 1,7 11,0Summa finansiella anläggningstillgångar 111,4 123,7 Aktier och andelar inom koncernen har eliminerats med 451,6 mkr (2012: 413,1 mkr). Interna långfristiga fordringar hos Sandvikens kommun har eliminerats med 314,3 mkr (2012:448,3 mkr) och hos övriga bolag med 326,8 mkr (2012: 290,1 mkr).

55Noter

32. FÖRRÅD OCH LAGER M.M.(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun 9,1 8,8Fastighetsbolag 0,0 0,1Energibolag 8,5 8,2Övriga bolag i Stadshuskoncernen 4,0 3,0Summa förråd och lager m.m. 21,6 20,1

33. KORTFRISTIGA FORDRINGAR(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun 121,5 154,8Fastighetsbolag 7,8 10,1Energibolag 65,5 72,6Övriga bolag i Stadshuskoncernen 13,9 9,6Övriga kommunalförbund mm 5,3 4,9Summa kortfristiga fordringar 214,0 252,0

Interna kortfristiga fordringar har eliminerats med totalt 170,3 mkr (2012: 181,4 mkr).

34. KORTFRISTIGA PLACERINGAR(mkr) 2013 2012Övriga kommunalförbund mm 0,0 0,6Summa kortfristiga placeringar 0,0 0,6

35. KASSA OCH BANK(mkr) 2013 2012Koncernkonto Sandvikens kommun 186,8 102,6Övrig kassa och bank 23,4 18,5Summa kassa och bank 210,2 121,1 Sandvikens kommun 145,8 54,4Fastighetsbolag 87,4 52,2Energibolag -42,8 -10,2Övriga bolag i Stadshuskoncernen -2,7 6,6Övriga kommunalförbund mm 22,5 18,0Summa kassa och bank 210,2 121,1

36. EGET KAPITAL(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun 944,5 904,1Fastighetsbolag 621,9 597,9Energibolag 288,9 278,4Övriga bolag i Stadshuskoncernen 101,5 93,5Övriga kommunalförbund mm 22,3 23,0Avgår elimineringar i eget kapital -671,3 -636,4Summa eget kapital 1 307,8 1 260,5 Ingående balans eget kapital 1 260,5 1 220,9Justering i ingående eget kapital 0,0 0,1Årets resultat 47,3 39,5Utgående balans eget kapital 1 307,8 1 260,5

I eget kapital ingår obeskattade reserver efter avdrag för uppskjuten skatt.

37. AVSÄTTNING FÖR PENSION OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun 127,5 104,6Fastighetsbolag 2,8 1,1Energibolag 1,1 3,0Övriga bolag i Stadshuskoncernen 2,8 2,6Övriga kommunalförbund mm 17,5 14,9

Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 151,7 126,3

38. UPPSKJUTEN SKATTESKULD(mkr) 2013 2012Fastighetsbolag 0,3 0,3Energibolag 83,9 83,7Övriga bolag i Stadshuskoncernen 5,7 7,2Övriga kommunalförbund mm 0,0 0,0Summa uppskjuten skatteskuld 89,9 91,2


56Noter

39. LÅNGFRISTIGA SKULDER(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun 684,7 817,7Fastighetsbolag 938,2 860,9Energibolag 244,5 113,6Övriga bolag i Stadshuskoncernen 161,0 132,0Övriga kommunalförbund mm 19,2 9,6Summa långfristiga skulder 2 047,6 1 933,8

Interna långfristiga skulder har eliminerats med 314,3 mkr (2012: 448,3 mkr) avseende skulder till Sandvikens kommun och med 326,7 mkr ( 2012: 290,1 mkr) avseende skulder mellan bolagen.

40. KORTFRISTIGA SKULDER(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun 296,0 286,6Fastighetsbolag 70,4 83,1Energibolag 80,7 108,0Övriga bolag i Stadshuskoncernen 20,1 22,3Övriga kommunalförbund mm 9,5 11,3Summa kortfristiga skulder 476,7 511,3

Interna kortfristiga skulder har eliminerats med totalt 170,3 mkr (2012: 181,4 mkr).

41. PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER(mkr) 2013 2012Sandvikens kommun 1 148,6 1 098,7Fastighetsbolag 0,9 0,9Energibolag 37,6 38,0Övriga kommunalförbund mm 5,2 4,8

Summa panter och ansvarförbindelser 1 192,3 1 142,4 Borgensförbindelser 152,0 162,5Pensionsförpliktelser 1 040,3 979,9Summa panter och ansvarförbindelser 1 192,3 1 142,4

42. ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER(mkr) 2013 2012Värdeförändring av immateriella anläggningstillgångar -0,7 0,2Förändring av pensionsskuld inkl. ränta 25,4 9,3Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar -8,1 -6,6

Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar 16,9 -Förändring uppskjuten skatt -1,3 -18,0Förändring övriga avsättningar 3,1 -Omklassificering anläggningstillgångar - -6,1Övrigt 0,2 0,1Summa övriga ej likviditetspåverkande poster 35,5 -21,1


57

Kommunfullmäktige och KommunstyrelseKommunfullmäktige och KommunstyrelseSandvikenS kommun och kommunkoncern

Målgrupp och verksamhetsuppdrag

Målgruppen är primärt kommunens invånare. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige tillsätter en kommunstyrelse och de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållande beslutas av fullmäktige.

Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell betydelse eller av annan större vikt för kommun, främst mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer, val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, val av revisorer och revisorsersättare, grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, årsredovisning och ansvarsfrihet, samt folkomröstning i kommunen.

De förtroendevalda revisorerna är kommunfullmäktiges organ för beredning av ärendet om ansvarsfrihet för styrelsen och nämnderna samt de enskilda ledamöterna i dessa. Revisorerna skall pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaperna är rättvisande och att den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Det sker en samordnad revision av kommunens nämnder och bolag. Syftet är att skapa ett redskap för ägarens kontroll och uppföljning av den totala kommunala verksamheten.

Överförmyndarnämnden är den myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över gode mäns, förvaltares och förmyndares förvaltning. Det är främst Föräldrabalken som styr överförmyndarverksamheten.

Kommunstyrelsen har till uppgift att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt ha uppsikt över nämndernas och bolagens verksamhet. Den verksamhet som kommunstyrelsen har ett eget direkt ansvar för presenteras under rubriken Kommunstyrelsens förvaltning.

Verksamhetsområde Intäkter KostnaderNetto-

kostnadKommun-

bidrag ResultatKommunfullmäktige - -5,4 -5,4 5,5 0,1Överförmyndarnämnd - -0,1 -0,1 0,1 0,0Kommunfullmäktige och Överförmyndarnämnd 0,0 -5,5 -5,5 5,6 0,1

Kommunstyrelse 0,0 -5,4 -5,4 6,1 0,7Kommunstyrelse 0,0 -5,4 -5,4 6,1 0,7

Ekonomiskt utfall och prognos

Totalt redovisas ett positivt resultat för året på 0,8 mkr.

Viktiga händelser och framtidsbedömning

Under år 2012 tillsatte fullmäktige en parlamentarisk kommitté med uppdraget att se över den politiska nämndsorganisationen samt arvodesbestämmelser och villkor. Gruppen, bestående av förtroendevalda från varje parti, lämnade sitt slutbetänkande till kommunfullmäktige i oktober 2013. Fullmäktige beslöt att nämndsorganisationen från och med den 1 januari 2015 ska innehålla, förutom kommunstyrelse, kunskapsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd, omsorgsnämnd, samhällsbyggnadsnämnd, kultur- och fritidsnämnd och arbetslivsnämnd.

Från och med 1 januari 2013 skedde en sammanslagning av äldreomsorgsnämnden och handikappomsorgsnämnden med förvaltningar, till omsorgsnämnden.

Från och med den 1 januari 2013 övertog Sandvikens kommun, liksom övriga kommuner i länet, ansvaret för hemsjukvården. Under januari köptes tjänsten från landstiget och den 1 februari tog kommunen det fulla ansvaret. Då skedde exempelvis personalens övergång till kommunen. En skatteväxling på 22 öre skedde den 1 januari 2013, med anledning av beslutet. Omsorgsnämnden är den nämnd som nu ansvarar för hemsjukvården inom kommunen.

På investeringssidan har ett antal stora investeringsprojekt följts extra noga av kommunstyrelsen under perioden. I 2013 års investeringsbudget har följande projekt valts ut och ska speciellt följas av kommunstyrelsen under året, nybyggnation av vård- och omsorgsboendet Ängsbacken, utbyggnad av Västanbyskola, ombyggnation av Smedsgatan 12 till lokaler för individ- och familjeomsorgens verksamhet, cykelväg Länsmansvägen, IT-utrustning samt konstgräs på Jernvallen.

58Kommunfullmäktige och Kommunstyrelse


Kommunfullmäktige har under perioden beslutat anta miljöpolicy, policy för folkhälsa och trygghet och internationell policy. Samtidigt har ett antal gamla och ej längre gällande policydokument och riktlinjer tagits bort.

Vid sitt möte i september fattade kommunfullmäktige beslut om att arbetet med att införa Medborgarservice skall fortsätta och ekonomiska medel avsattes för perioden 2014 till 2016.

Arbetet med att ta fram nya bolagsordningar och ägardirektiv för de kommunala bolagen har påbörjats under perioden. Avkastningskrav för Sandvikenhus AB fastställdes av fullmäktige i maj 2013. Bolagsordningar för Sandvikens Specialfastigheter AB och Sandviken Stadshus AB fastställdes i oktober 2013. Arbetet fortsätter under 2014 med de övriga bolagen inom bolagskoncernen.

Kommunfullmäktige fattade i december månad beslut om inrättandet av en gemensam nämnd för verksamhetsstöd,

tillsammans med Hofors, Gävle, och Ockelbo från och med i januari 2014. Gävle kommun är värdkommun.

Vid samma tillfälle fattades beslut om att från och med den 1 januari 2015, inrätta en gemensam nämnd rörande överförmyndarverksamhet, tillsammans med Hofors och Ockelbo kommuner. Här blir Sandvikens kommun värdkommun.

Kommunstyrelsen avsatte i mars 2013 medel för genomförandet av nordens största miljöarrangemang för ungdomar, Miljöting 2013.

I augusti ställde sig kommunstyrelsen positiv till att bevilja bidrag år 2015 till trygghetsboende Kanalgården, utifrån det regelverk som kommunledningsförvaltningen fick i uppdrag att utreda, inventera behovet av och ta fram förslag till regelverk för bidrag till. Delrapport skall lämnas till kommunstyrelsen i mars 2014. Kommunfullmäktige förväntas kunna fatta beslut kring trygghetsboenden under år 2014.

59Kunskapsnämnd

Kunskapsnämnd


kostnadKommun-

bidrag ResultatKunskapsnämnd - -0,8 -0,8 0,9 0,1Förskola 25,0 -202,7 -177,7 181,5 3,8Grundskola 18,9 -356,2 -337,3 331,1 -6,2Grund- och gymnasiesärskola 5,0 -30,2 -25,2 27,8 2,6Gymnasieskola 33,4 -191,5 -158,1 163,4 5,3Vuxenutbildning 18,5 -41,7 -23,2 23,4 0,2Övrig verksamhet 1,9 -25,0 -23,1 23,5 0,4Kunskapsnämnd 102,7 -848,1 -745,4 751,6 6,2



Målgruppen utgörs av barn, ungdomar samt vuxna och kunskapsnämndens verksamhet ska på kommunal nivå tillgodose behov av grundläggande utbildning i enlighet med nationella styrdokument. Detta innebär att ansvara för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola, särskola*, svenskundervisning för invandrare, vuxenutbildning och därtill hörande stödfunktioner.

* där ingår grundsärskola, träningsskola, gymnasiesärskola, verksamhetsträning och särskild undervisning för vuxna

Ekonomiskt utfall

Kunskapsnämnden redovisar ett resultat på 6,2 mkr.Resultatet motsvarar 0,7 procent av nämndens totala omsättning. Under hösten har kommunfullmäktige tilldelat nämnden 8,7 mkr, av de försäkringspremier som betalats tillbaka till kommunen, som ersättning för omställningskostnader inom verksamheten. Nämnden fattade beslut om besparingar i maj och har följt utvecklingen varje månad. Verksamheterna har under året varit restriktiva med inköp och utbildningsinsatser samt strävat efter och uppnått effektiv personalplanering. Detta har gett utdelning i form av många små positiva avvikelser på nämndens hundra enheter.

Förskolans positiva resultat grundar sig på lägre hyreskostnader än budgeterat för två förskolor, Flygande Draken och Kungsgårdens filial. Verksamheten har även haft lägre kostnader till fristående förskolor då färre vårdnadshavare valt detta till sina barn.

Grundskolans negativa resultat beror i första hand på ett ökat elevantal, 140 fler än prognos, och stigande kostnader för elever i behov av särskilt stöd. Ett ökat elevtal innebär ökade personal- och övriga kostnader, till exempel mat och IT. I det ökade elevantalet finns undervisningsgrupperna för nyanlända elever, Landningarna, som har utökats med mer personal för att klara av att erbjuda eleverna undervisning inom en

månad. De riktade medlen, på 4 mkr, avseende särskilt stöd har oavkortat använts till personalökning. Medlen som skulle användas till utökning av personal till fritidshem, 1 mkr, har delvis nyttjats till det ändamålet, då behovet har varit större inom grundskolan.

Särskolans positiva resultat beror på högre intäkter då fler elever från andra kommuner, främst från Hofors, tillkommit. Därutöver har färre elever valt externa utbildningsplatser, gäller främst Höghammarskolan i Bollnäs, vilket minskat kostnaderna.

Gymnasieskolan har under flera år arbetat med att anpassa organisationen till ett vikande elevunderlag. Under 2013 genomfördes kraftfulla anpassningar av ledningsorganisation och lärartäthet. Dessa neddragningar har under hösten fått full effekt vilket gett ett positivt resultat. Fordonsprogrammet har under året utarbetat ett nytt avtal gällande arbetsplatsförlagt lärande som har medfört minskade kostnader.

Den framgångsrika satsningen på ett ökat utbud av gymnasiala utbildningar inom vuxenutbildningen har gett ökade intäkter i form av statsbidrag. Från den verksamheten har överskottet kunnat täcka ökade kostnader som tillkommit för utbildningen av svenska för invandrare (Sfi) till följd av fler elever.

Centrala elevhälsan har högre intäkter än budget till följd av nytt samarbetsavtal med landsting och andra kommuner (verksamhet Bryggan) samt försäljning av tjänst till fristående skolor. Den centrala administrationen har framgångsrikt genomfört personaleffektiviseringar. Planerade utvecklingsprojekt har genomförts till en lägre kostnad med anledning av det ekonomiska läget under året. Till följd av att ärenden, kopplade till lagen om stöd och service (LSS), avslutats har även kostnader för denna verksamhet minskat under året.

60Kunskapsnämnd


Balanserad styrning – måluppfyllelse




Övergripande målsättning:• Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande.• Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.


Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att:

- Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning.

Målnivå: Förbättra resultat jämfört med föregående mätning.

Mätmetod: Statistik från Skolverket: betyg åk 6, behörighet till gymnasieskolan åk 9, andel slutbetyg från gymnasieskolan.

Behöriga till yrkesprogramVärde 2011 2012 2013 83% 80% 79%**Före sommarskolan 75%

Slutbetyg från gymnasieskolanVärde 2011 2012 2013 86% 85% 84%** Skolverket 77 % vilket stämmer om IM ingår

Genomsnittlig betygspoäng åk 6 2013 12,4

Fortsatt låga kunskapsresultat i årskurs 9, men tecken på positivt trendbrott utifrån resultat nationella prov årskurs 3 och 6. Inför övergången till åk 7 tycks lärare välja att sätta ett högre betyg inför att lämna eleverna till nya lärare och ofta ny skola. I åk 7 sjunker dock betygen väsentligt för att i åk 9 åter stiga inför ny skolform, även om kunskapsresultaten nationellt sett är låga. Meritvärdena visar samma tendens.

Andel behöriga till yrkesprogram har minskat liksom andelen slutbetyg från gymnasieskolan. Av de pedagogiska revisionerna framgår att gymnasieskolan endast i begränsad omfattning utvärderar arbetssätt och arbetsformer. Detsamma gäller uppföljning och analys av resultat. Åtgärder som bygger på fakta vidtas därför inte konsekvent. Hösten 2012 påbörjades ett arbete för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. På grund av att gymnasiet, av ekonomiska skäl, tvingades till omorganisation av ledningsresursen har arbetet tappat fart men ska återupptas.

61KunskapsnämndSandvikenS kommun och kommunkoncern

- Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande.

Målnivå: Förbättra resultat jämfört med föregående mätning

Mätmetod: Förbättra resultat i elevenkäter jämfört med föregående år på en fyrgradig skala.

Värde 2011 2012 2013Påverka via klass-/elevrådåk 3 3,3 3,3 3,3åk 5 3,2 3,1 3,1åk 8 2,7 2,8 2,9Gy 2,8 2,7 2,5Kunskap om kunskapsmålåk 3 3,5 3,5 3,5åk 5 3,4 3,3 3,2åk 8 3,1 3,1 3,0Gy 3,1 3,1 3,1Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikteråk 3 3,5 3,4 3,6åk 5 3,3 3,1 3,2åk 8 2,8 2,9 2,8Gy 3,1 3,0 3,1

Generellt är resultaten för åk 3 och åk 8 något bättre än föregående mätning medan åk 5 ligger på samma nivå. Forskning visar att goda resultat för elevinflytande och andra så kallade mjuka värden borgar för långsiktig positiv utveckling även av kunskapsresultat.

För gymnasieskolan är resultaten för alla årskurser på samma nivå som föregående år eller något förbättrade. Svarsfrekvensen var väsentligt högre 2013, vilket kan ha bidragit till positiva resultat. Även detta område påverkas av att systematiska angreppssätt helt eller delvis saknas på gymnasieskolan.Elevråd för hela skolan har under hösten inrättats under ledning av rektor.

- Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer.


Mätmetod: Fokusgrupper på ett urval skolor/gymnasieprogram /vuxenutbildning.Förbättra resultat i elevenkäter jämfört med föregående år på en fyrgradig skala.

Värde 2011 2012 2013Likvärdig behandlingåk 3 3,2 3,5 3,4åk 5 3,1 3,0 2,9åk 8 2,7 2,8 2,8Gy 3,2 3,2 3,2

Fokusgrupper, där detta område berördes, har genomförts på två grundskolor 7-9 samt introduktions-programmen under våren. Det systematiska arbetet utifrån likabehandlingsplanerna behöver utvecklas. Uppföljning kommer att ske i pedagogisk revision 2014.

Vid jämförelse mellan åren 2011 och 2013 konstateras en förbättring för åk 3 och 8, försämring för åk 5 och samma resultatnivå för gymnasieskolan. På gymnasieskolan genomförs systematiskt utbildning för både elever och personal när det gäller likabehandling, vilket kan bidra till att området uppvisar positiva resultat. Samtliga program har även fått stöd när det gäller arbetet med likabehandlings-planer.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseBemötande i samtliga verksamhetsformer anses vara gott enligt brukarundersökningar. Barn och elever upplever i varierande grad att de har inflytande över vardagsarbetet, medan så gott som alla enheter har system för formellt inflytande. Tillgången till digitala resurser ger goda förutsättningar för en modern och varierad undervisning som på lång sikt förväntas vända resultatkurvan för kunskaper uppåt.

62Kunskapsnämnd



Övergripande målsättning:• Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.• Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar



Medarbetarna inom kunskaps-förvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten.


Mätmetod: Resultat medarbetarenkäter.

Kännedom om mål.Värde 2011 2013Förskola 90% 100%Grskola 82% 99%Gyskola 75% 91%*CVL/Sfi 78%*med CVL/Sfi

Förvaltningens medarbetare har kännedom om styrdokumenten och därmed god insikt i uppdraget. De senaste årens många reformer bland annat ny skollag, nya läro- och kursplaner samt ny betygsskala har krävt omfattande arbete med att implementera dessa, vilket har gett resultat.

Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation.


Mätmetod: Sjukdomsrelaterad frånvaro enligt personalkontorets statistik, resultat medarbetar-enkäter.Värde 2011 2012 2013 3,46 4,42Värde 2011: Antalet sjuktimmar i % av sammanlagd ordinarie arbetstid.

Hälsosam arbetssituationVärde 2011 2012 2013 saknas 79% 81%

Sjukfrånvaron är jämförelsevis låg i förhållande till nationella värden, men det finns skillnader inom förvaltningen exempelvis har förskolan 6,32 mot gymnasieskolans 2,97 %. Det finns tecken som tyder på att lärare i vissa fall har ”sjuknärvaro”, eftersom det kan upplevas mera krävande att planera för en vikarie än att genomföra undervisningen själv.

Värdena för kunskapsförvaltningen ligger i nivå med snittet för hela kommunen. Arbetsbelastningen upplevs dock som hög, även om en viss förbättring har skett, och är fortfarande ett utvecklingsområde.

Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag.


Mätmetod: Resultat ledarenkäter.

Tillräcklig kompetens för arbetsuppgifternaVärde 2012 2013 97% 96%Värde 2010: Rätt kompetens 87%

Olika insatser för att stärka chefernas kompetens görs kontinuerligt i form av statlig rektorsutbildning, kommunal chefsutbildning samt reflektionsdagar under skolchefs ledning.

Förvaltningens medarbetare har kännedom om styrdokumenten och därmed god insikt i uppdraget. En iakttagelse som kan göras är att mätningarna enbart härrör från resultatet i ledarenkäten och saknar koppling till elevernas resultat.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseArbetsplatserna inom förvaltningen präglas, enligt medarbetarenkäter 2013, generellt av trivsel, motivation och nöjdhet med arbetssituationen, men arbetsbelastningen anses vara hög. Resultaten på medarbetarenkäterna analyseras på alla nivåer och åtgärdsplaner utformas. Medarbetare i chefspositioner anser sig ha tillräcklig kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter.



Övergripande målsättning:• Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.• Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.


I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle.


Mätmetod: Förbättra resultat i elevenkäter jämfört med föregående år Värde 2011 2012 2013Kunskap om kostens betydelse för hälsan i %åk 3 86 89 96åk 5 94 87 93åk 8 88 86 89Gy 75 69 75

Kunskap om motionens betydelse för hälsan i %åk 3 82 89 96åk 5 93 87 90åk 8 89 90 89Gy 79 77 82

Kunskap om vikten av miljöhänsyn i %åk 3 80 94 97åk 5 93 88 94åk 8 76 85 85Gy 58 53 64

Grundskolan arbetar med området som ingår i läroplansuppdraget och når goda resultat. Det märks till exempel genom att elever är delaktiga i servicekontorets matråd och att flera förskolor är certifierade för ”Grön flagg”, vilket även gymnasiesärskolan arbetar med.

Som helhet för gymnasiet saknas systematiskt valda angreppssätt, vilket försvårar en analys. Ett antal aktiviteter har dock genomförts utifrån kursplanerna. Samhällstrenden kan vara en bidragande orsak till förbättringen av resultat rörande miljöhänsyn.

- Centrum för vuxnas lärande har ett utbud som - motsvarar de studerandes behov av utveckling och arbete

- motsvarar arbetsmarknadens behov av kompetens.


Mätmetod: Förbättra resultat i elevenkäter jämfört med föregående år på en fyrgradig skala, vuxenutbildningens statistik, uppföljning av sysselsättning efter avslutade studier.

Värde 2011 2012 2013Utbildningsutbud enligt studerandes behov 3,2 2,9 3,1Andel som genomgått yrkesutbildningar i % 60 70 49

Värde 2012 2013Andel som har arbete sex månader efter avslutade studier på gymnasial nivå 90 % 90 %

När det gäller utbildningsutbud enligt de studerandes behov måste siffrorna tolkas som något osäker, eftersom frågan ställts till de elever som faktiskt studerar vid CVL. Skolledningens uppfattning är att utbudet, av ekonomiska skäl, inte motsvarar behovet och ett antal elever har inte fått plats.

Antalet som genomgått utbildningar har dramatiskt minskat. Detta kan ha sin förklaring i att CVL av ekonomiska skäl tvingats ta bort studiecoacher, vilka hade som uppdrag att stötta eleverna i deras studier.

64Kunskapsnämnd


Sammanfattande analys av måluppfyllelseFörskolor och skolor arbetar hälsofrämjande, dels med värdegrund och dels med fysisk hälsa och livsstil, och brukarundersökningar visar att arbetet är på god väg. Detta, tillsammans med kunskap om ett ekologiskt hållbart samhälle, ingår i läroplansuppdraget. Stödresurserna, vars uppgift är att jämna ut skillnader i barns och elevers förutsättningar, ses över för att effektivare kunna bidra till ökad måluppfyllelse. Ekonomiska förutsättningar har begränsat vuxenutbildningens möjligheter att uppfylla målen.

Perspektiv EKONOMI

Övergripande målsättning:• Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.


Förskolans, skolans och skolbarnsomsorgens nyckeltal för personaltäthet ligger i nivå med jämförbara kommuner.

Målnivå: Nyckeltal i nivå med kommungruppen; värde 2012Förskola 5,5 Grundskola 11,3Skolbarnsomsorg 12,0 Gymnasieskola 10,1

Mätmetod: Statistik från Skolverket.

Värde 2010 2012Barn/årsarb förskola 5,4 5,8Elever/lärare heltidstj grundskola - 10,9Barn/årsarb skolbarnomsorg 24,2 17,9Elever/lärare heltidstj gymnasiet - 10,3

Värden för grund- och gymnasieskola 2010 saknas då Statistiska centralbyrån ändrat sättet att redovisa. Genomförda personalneddragningar syntes i statistiken för 2012 med undantag av grundskolan.

Andelen studieavbrott och programbyten inom gymnasieskolan och Centrum för vuxnas lärande har minskat med närmast föregående mätning.

Målnivå: Lägre än föregående år.

Mätmetod: Statistik från Skolverket.

Värde 2010 2012Andel studieavbrott gymnasie-skolan efter 1 år 3% 3%CVL Andel elever med studieavbrott 20% 27%

En tänkbar orsak till den ökade andelen studieavbrott på CVL kan vara att antalet studiecoacher minskats.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseI förhållande till jämförbara kommuner och riket har Sandvikens kommun högre kostnader för platser i förskola, förskoleklass, kommunal gymnasieskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särskild undervisning för vuxna (särvux). Lägre kostnader har grundskola, fritidshem, grundsärskola och svenskundervisning för invandrare (Sfi). De olika system för resursfördelning som förvaltningen förfogar över, och som ska säkerställa likvärdiga verksamheter och ge ett budgetutfall i balans, behöver ses över för grund- och gymnasieskola.



Övergripande målsättning:• Sandvikens kommun arbetar för internationella relationer och samverkan som skapar mervärde för medborgarna och

företagen.• Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.


I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn och elever.

Målnivå: Lägst 3,0 i elevenkäter.

Mätmetod: Fokusgrupper på ett urval skolor/gymnasieprogram /vuxenutbildning.

Resultat i elevenkäter på en fyrgradig skala för påståendet:På vår skola lär vi oss om alla människors lika värde.

Värde 2013åk 3 3,6 åk 5 3,4 åk 8 3,1Gy 2,8

Jämförelsetal saknas men målvärdet har nåtts i grundskolan och gymnasieskolans värde ligger strax under. Fokusgrupper, där detta område berördes, har genomförts på två grundskolor 7-9 samt introduktionsprogrammen under våren. Det systematiska arbetet utifrån likabehandlingsplanerna behöver utvecklas. Uppföljning kommer att ske i pedagogisk revision 2014.

En rad olika insatser har gjorts i alla skolformer, exempelvis föreläsningar om flerspråkighet och utbyte med olika länder i form av temadagar, arbetsplatsförlagd utbildning, studieresor och biståndsprojekt. Språkassistenter, brevväxling och videokonferenser är vanliga inslag och effekter som konstateras är större intresse för målspråken, bättre kommunikativ förmåga och ökad hörförståelse. Det är inte tydligt hur aktiviteterna i nuläget bidragit till inblick i och förståelse för existerande kulturer utan detta måste ses i ett längre perspektiv.

Sammanfattande analys av måluppfyllelsePerspektivet ingår i det nationella uppdraget och därför genomförs aktiviteter inom ramen för såväl mottagande av nyanlända, utbildning i moderna språk som kulturella utbyten. Internationella/globala aspekter på innehållet i verksamheten syns i viss mån i kvalitetsredovisningar, men skulle kunna framhållas mera.

66Kunskapsnämnd


Volymer/Verksamhetsmått


Enligt brukarenkäter ansåg en stor andel av respondenterna att bemötandet varit gott. Medarbetarenkäten gav också en positiv bild av den psykosociala miljön, även om arbetsbelastningen ansågs vara hög. I kvalitetsredovisningen beskrivs system för att göra barn, elever och vårdnadshavare delaktiga. Den pedagogiska revisionen visade dock att samtliga skolformer behöver, framför allt, förbättra analys av resultat, dokumentation samt använda slutsatserna i kommande års utvecklingsarbete. För gymnasieskolan bedöms det som helt avgörande att ledningen etablerar arbetet med att definiera och utveckla aktuella processer, främst ledningsprocessen och lärandeprocessen, men även ett antal stödprocesser.

Antal barn/elever 2013 2012 2011 Förskola Kommunal 1 562 1 557 1549 Fristående 93 98 102 Pedagogisk omsorg 12 16 18 Totalt 1 667 1 671 1 669 Grundskola (F-9) Folkbokförda 4 025 3 848 3 755 Kommun 3 615 3 463 3 410 Fristående 209 164 217 Utom kommunen 164 221 128 Särskola Gr 1-9 32 35 40 Gy 1-4 40 34 30 Höghammar Gy 1-4 5 8 13 Gymnasieskola Kommun 1 089 1 185 1 278 Fristående / Utom kommunen 388 467 503 Till kommunen 237 241 260 Vuxenutbildning CVL (utom SFI heltid) 470 444 569 SFI (antal kursdeltagare) 572 405 289 Särvux (antal kursdeltagare) 21 27 28

Andelen behöriga till gymnasieskolan har fortsatt att minska och ligger under riksgenomsnittet liksom genomsnittligt meritvärde. Även andelen slutbetyg från gymnasieskolan visar på en negativ trend. Under året har staten utökat timplanen i matematik för årskurserna 1-3 i syfte att stärka matematikkunskaperna.

Under året har ett ärende om kränkande behandling inom förskolan avslutats utan åtgärder från Skolinspektionen. Detsamma gäller grundskolans fem ärenden, främst om särskilt stöd. Inom grundskolan pågår 13 ärenden om bland annat särskilt stöd, frånvaro och kränkande behandling.

En effektivisering av elevhälsans resurser har påbörjats så att rätt stöd vid rätt tillfälle kan ges. En förutsättning för att skapa goda möjligheter till ett bättre resultat i elevhälsoarbetet är att ha en strukturerad organisation som är väl förankrad i verksamheten och att elevhälsans uppdrag är tydligt formulerat.

Gymnasieskolans ledning organiserades om inför läsårsstarten i augusti och består av rektor samt fyra biträdande rektorer med en övergripande gymnasiechef. Arbetet med att utveckla teknik-/industri- samt vård- och omsorgscollege har fortsatt och kommunen deltar nu i ett nytt projekt, College Gävleborg, vars främsta syfte är att säkra dessa verksamheters överlevnad efter projekttidens slut.

Eftersom det är valår och skolan är en stor fråga för riksdagspartierna är det svårt att bedöma vilka krav som kommer att ställas. Regeringen har till exempel aviserat att grundskolan ska bli 10-årig, att sommarskola ska bli obligatorisk för elever som saknar grundskolebehörighet samt att en internationell skolkommission ska tillsättas i syfte att analysera det svenska skolväsendets kvalitet.

Sandviken ska vara en attraktiv kommun och det är viktigt att satsa på kompetensutveckling. Goda lärare är, enligt forskningen, den viktigaste framgångsfaktorn för ökad måluppfyllelse. Oberoende av en skolas storlek ska det finnas legitimerade lärare, varierat socialt samspel och mångfald. Behov av hjälp och stöd för barn och ungdomar, såväl i den sociala som i den kunskapsmässiga utvecklingen, kräver fortsatt stora resurser för att kommunen ska ge barn och elever den undervisning de har rätt till. Fler lärare behöver specialpedagogisk kompetens och inom fritidsverksamheten finns behov av förstärkning inom språkutvecklande arbetssätt.

Kommunen är enligt lag skyldig att tillhandahålla förskoleplats inom fyra månader från ansökningsdatum. Barn börjar också i förskolan vid allt tidigare ålder vilket medför behov av personal och lokaler. Skolinspektionens granskning av förskolor och skolor hösten 2014 kommer i hög grad att påverka förvaltningens prioriteringar.


Den förvaltningsövergripande organisationen för stöd till flerspråkiga barn och elever, som implementeras, kommer att öka möjligheterna till samutnyttjande av olika kompetenser. De resurser som avsatts visar sig dock redan vara otillräckliga, eftersom antalet nyanlända ökar markant och många äldre elever helt eller delvis saknar skolbakgrund. Förvaltningen uppfyller idag inte de krav som uttrycks i styrdokumenten gällande bland annat språkstöd och studiehandledning på modersmålet. Ämnet svenska som andraspråk kommer att behöva utökas när eleverna lämnar Landningarna och går in i ordinarie skolverksamhet. Det innebär dubblering av svenskundervisningen, alltså en ökad kostnad för kommunen. Gymnasieskolan står inför samma utmaningar. Antalet nyanlända barn och elever har överstigit tidigare prognoser vilket ställt stora krav på att anpassa organisation och pedagogik i förskola och grundskola, exempelvis satsning på språkutvecklande arbetssätt.

Förskolan behöver, utöver redan planerade utökningar, tillgång till ytterligare lokaler, särskilt i södra delarna av Sandviken. Det framgår av den kommungemensamma befolkningsprognosen. På samma sätt påverkas grundskolan, varför fler Landningar behövs. Förvaltningens lokaler, förskolor och skolor, är i stort behov av upprustning. Med nuvarande organisation för grundskolan behövs dagens befintliga grundbemanning. Personalförstärkning krävs om skolbarnsomsorgens nyckeltal ska kunna närma sig jämförbara kommuner. Grundskoleenheter med få elever i varje årskurs förutsätter behöriga lärare i samma utsträckning som skolor med många elever för att bedriva undervisning enligt timplanen. Detta medför att personaltätheten och därmed kostnaden per elev blir hög. Timplanen i matematik för elever i årskurs 1 till 3 utökades från och med hösten 2013. Det kommer sannolikt också att gälla årskurs 4-6 från och med hösten 2014. Detta innebär ökade personalkostnader då det krävs flera lärare. Det är även stor brist på behöriga särskollärare i kommunen och för att åtgärda detta bör medel avsättas inom Lärarlyftet. Kommunens kostnad för elever med stora personliga behov har ökat i takt med att försäkringskassan minskat sina åtaganden. Ytterligare ett antal elever kan komma att få sin ersättning för personliga assistenter minskad eller helt borttagen. Det kan medföra ytterligare kostnader för kommunen.

Antalet elever på introduktionsprogrammet är mycket svårbedömt utifrån att antalet nyanlända ökar. Samtidigt som gymnasieskolans kostnader har reducerats genom att organisationen minskats är kommunen skyldig att erbjuda yrkesintroduktion för elever på introduktionsprogrammet, med syfte att de ska nå gymnasiebehörighet eller bli anställningsbara. I collegekonceptet, som i nuläget avser teknik-/industri- samt vård- och omsorgsprogrammen, ingår att det är önskvärt att eleverna ska erbjudas 300 extrapoäng, vilket kan medföra en viss kostnadsökning. Inriktningar och program med få elever inom gymnasieskolan är kostsamma. Det gäller särskilt där antalet antagna i årskurs 1 endast

är 16/18, som i följande årskurser ska delas upp på olika inriktningar. Grundläggande kostnader för till exempel utrustning är lika höga oavsett elevantal. Förvaltningen har nämndens uppdrag att utreda en eventuell start av automationsinriktning på el- och energiprogrammet.

I och med utgången av 2014 har alla grundskole- och gymnasieelever/lärare en-till-en-datorer. Det kan komma att medföra ökade IT-driftskostnader. Förskolan har inte varit prioriterad i en-till-en-satsningen, men borde också ges bättre förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag. En strategi för nästa generations lärande förskola - gymnasieskola kommer att tas fram.

Inom vuxenutbildningen måste en utökning av antalet grundläggande kurser göras för att kommunen ska uppfylla lagstadgade krav. Samtidigt finns det också efterfrågan på ett större generellt utbud, liksom på gymnasiekurser inom det naturvetenskapliga området.

68Omsorgsnämnd

Omsorgsnämnd


kostnadKommun-

bidrag ResultatOmsorgsnämnd - -0,8 -0,8 0,9 0,1Administration och ledning 14,9 -79,3 -64,4 64,6 0,2Ordinärt boende ÄO (äldreomsorg) 20,3 -140,5 -120,2 119,7 -0,5Vård- och omsorgsboende ÄO 41,2 -242,5 -201,3 204,4 3,1Dagl o öppen verksamhet ÄO 3,7 -11,3 -7,6 7,6 0,0Hemsjukvård 0,3 -18,3 -18,0 18,0 0,0Ordinärt boende HO (handikappomsorg) 1,0 -13,2 -12,2 13,2 1,0Vård- och omsorgsboende HO 5,6 -75,4 -69,8 69,1 -0,7Dagl o öppen verksamhet HO 0,3 -11,7 -11,4 12,3 0,9Personlig assistans 38,6 -68,4 -29,8 26,7 -3,1Övriga insatser enl LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) 0,2 -14,3 -14,1 14,7 0,6Omsorgsnämnd 126,1 -675,7 -549,6 551,2 1,6


Omsorgsnämnden ansvarar för vård- och omsorg enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Utöver detta ansvarar nämnden för utförandet av insatser beslutade enligt socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB.Målgruppen är äldre personer, personer med omfattande och varaktig funktionsnedsättning och personer med psykisk funktionsnedsättning samt personer över 18 år med behov av hälso- och sjukvård i hemmet. Insatserna ska utgå från den enskildes individuella behov.Omsorgsnämnden samverkar med Kommunala pensionärsrådet och Kommunala handikapprådet. Nämnden har formulerat en värdegrund för allt arbete inom organisationen. Nämnden formulerar mål som styr den operativa verksamheten.

Ekonomiskt utfall

Omsorgsnämnden redovisar ett resultat på 1,6 mkr för 2013.

De omställningskostnader som uppstod i samband med arbetet att forma den nya förvaltningen har rymts inom ram. Under året togs beslut om ett antal åtgärder, så som generellt sparkrav på en procent och restriktivitet av inköp för att undvika ett befarat underskott. I slutet av året tilldelades omsorgsnämnden 4 mkr av de AFA-premier som återbetalats till kommunen. De medlen täckte engångskostnader i enlighet med kommunstyrelsens beslut.

Verksamhetsområde ordinärt boende ÄO visar ett negativt resultat, som beror på att det tidigare beslutet om neddragning av 11 korttidsplatser inte har kunnat verkställas på grund av ökat behov av platser. För att kompensera detta gjordes personalneddragning inom hemtjänsten.

Personalneddragningen syftade också till att nå målet om en ökad verkningsgrad.

Högre intäkter än beräknat avseende avgifter och hyror bidrar till ett positivt resultat inom verksamhetsområde vård- och omsorgsboende ÄO. Även förändrad bemanning på boendena har gett effekt i slutet av 2013.

Ett omställningsarbete och återhållsamhet av vikarieintag har bidragit till ett positivt resultat inom både verksamhetsområde ordinärt boende HO och daglig öppen verksamhet HO.

Verksamhetsområde vård- och omsorgsboende HO visar ett negativt resultat. Här har enstaka ärenden med stort och komplicerat omsorgsbehov medfört högre kostnader än budgeterat. I de fall där nämnden inte kunnat tillhandahålla insatsen har extern placering köpts. I vissa fall har personalförstärkningar i verksamheten krävts för att tillgodose behovet.

Försäkringskassan har på senare år blivit restriktivare i sin bedömning av rätten till assistansersättning. Detta har lett till ökade kostnader för insatser enligt LSS och SoL inom nämnden och har medfört ett negativt resultat inom verksamhetsområde personlig assistans. En översyn och analys av hur tillämpningen, efterlevandet och uppföljning av LSS kan ske kostnadseffektivt med bibehållen kvalitet, ska genomföras.

En minskning av antal ärenden inom korttidsvistelse för barn i kombination med färre kontaktfamiljer har bidragit till ett positivt resultat för verksamhetsområde övriga insatser enligt LSS.

Kommunen erhöll 18 mkr i skatteväxling i samband med övertagandet av hemsjukvården. Medlen tilldelades omsorgsnämnden och har oavkortat använts för hemsjukvård. Verksamheten redovisar ett nollresultat.


69Omsorgsnämnd





Övergripande målsättning:• Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande.• Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.


Personer som får insatser från nämnden ska uppleva trygghet. Insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde som i möjligaste utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatserna.

Målnivå: - Andelen personer med

insatser från nämnden som upplever trygghet ska öka från 2013-2015.

- För samtliga med insatser ska en komplett genom-förandeplan finnas upprättad.

Mätmetod: Enkät och aktgranskning

Värde: Saknas

- Resultatet av ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” visar att inom vård- och omsorgsboenden upplever 91 % sig mycket eller ganska trygg, jmf mot 89 % 2012. Inom hemtjänsten är motsvarande siffror 88 respektive 89 %. Omsorgsförvaltningens egen undersökning inom området funktionshinder visar att 80 % alltid respektive oftast känner sig trygg när de får hjälp och 83 % känner sig mycket respektive ganska trygg i sin bostad. Jämförelse med 2012 saknas.

- Genomförandeplan finns för samtliga brukare/omsorgstagare. Arbetet med att kvalitetssäkra planerna pågår.

Värdighetsgarantier utarbetas och samordnas med de servicedeklarationer som ska upprättas.

Målnivå: Tre nya värdighets-garantier/servicedeklarationer upprättas 2013.

Värde: Saknas Omsorgsnämnden har beslutat om sex nya lokala värdighetsgarantier under 2013. Dessa är; Värdighetsgaranti för handläggarenheten, Vård- och omsorgsboende, Insatser i ordinärt boende enligt Socialtjänstlagen, Hemsjukvården, för avgiftshandläggning, för dagverksamhet.

Information om förvaltningens tjänster ska vara lättillgängliga för medborgarna.

Målnivå: Tre E-tjänster skapas under året.

Mätmetod: Antal publicerade E-tjänster

Värde: Saknas

Tre e-tjänster förbereddes för beslut under 2013. Två av dessa gjordes klar men kunde av olika skäl inte publiceras förrän i början av 2014. Dessa är ”Fråga omsorgsförvaltningen” och ”Inkomstuppgifter”.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseNämndens mål har bidragit till ett arbete som strävar mot de övergripande målsättningarna. Genom att visa på positiva resultat torde upplevelsen av trygghet öka.


70Omsorgsnämnd


Övergripande målsättning:• Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.• Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar



Förvaltningens alla medarbetare har adekvat utbildning.

Målnivå: Kompetensnivån ska höjas.

Mätmetod: Statistik

Värde: Andel, av totala antalet tillsvidareanställda, som genomgått sådan utbildning.

73 % av antalet tillsvidareanställd omsorgspersonal har genomgått omvårdnadsprogrammet eller likvärdig utbildning. Nivån har höjt då redan anställda genomgått utbildning och nyanställda varit utbildade.

Medarbetare erbjuds kompetensutveckling.

Målnivå: Samtliga medarbetare ska ha deltagit i en kompetensutvecklande insats under året.


Värde: Saknas

Respektive enhetschef planerar för informations- och kompetenshöjande inslag vid de arbetsplatsträffar som genomförs. Utöver detta erbjuder förvaltningen fortbildningsinsatser enligt fastställd plan. Samtliga medarbetare torde därmed ha deltagit i någon insats under året.

Friska medarbetare.

Målnivå: Andelen sjukdagar ska minska.


Värde: Saknas

Förvaltningens sjuktal för 2013 var 9 %.288 medarbetare i förvaltningen har inte haft någon sjukfrånvaro under 2013.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseGenom att erbjuda kompetensutveckling och genom att värdera och prioritera anställningar utifrån bland annat utbildningsnivå ökar engagemanget bland medarbetarna vilket i sin tur bör leda till ökad nöjdhet och kreativitet.


71Omsorgsnämnd


Övergripande målsättning:• Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.• Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.


Erbjuda hälsofrämjande åtgärder och social samvaro till personer som omfattas av förvaltningens insatser.

Målnivå:- Antalet deltagare vid

Träffpunkterna ska öka.- Antalet besökare vid

Anhörigstöds föreläsningar ska öka.

- I syfte att motverka ohälsa och identifiera eventuella behov ska samtliga som fyller 80 år erbjudas hembesök inom ramen för uppsökande verksamhet.

- Andelen som erbjudits individuell aktivitet minst en gång per vecka, ska öka.

Mätmetod: Uppföljning av genomförda aktiviteter.

Värde: Saknas

- Antal deltagare vid träffpunkterna (äldre), 448 personer. Träffpunkten för socialpsykiatri har cirka 60 regelbundet återkommande besökare. Båda mätningarna ovan visar på en ökning jmf 2012. Mätmetoden är dock inte kvalitetssäkrad.

- Antal besökare vid anhörigstödets föreläsningar, 618 personer. Detta är en ökning jmf med 2012 (550 personer). Det har under året även arrangerats tre minimässor som haft 340 personer på besök.

- Antal besök inom ramen för uppsökande verksamhet, 69 personer. Här finns ingen jämförbar mätning för 2012.

- Inom vård- och omsorgsboende (SoL) framgår av de uppgifter som inkommit att 62 % erbjudits aktivitet enligt målet. För ordinärt boende (SoL) är motsvarande siffra 12 % och för personlig assistans 60 %. Här finns ingen motsvarande mätning 2012.

Hälso- och sjukvårdsinsatser som erbjuds av förvaltningen ska hålla en hög kvalitet och säkerhet.

Målnivå: - Minskad andel oönskade

händelser.- Öka det strukturerade

riskförebyggande arbetet.- Ökad kvalitet på hälso- och

sjukvårdsdokumentation.

Mätmetod: Granskning av statistik.

Värde: Saknas

Antal avvikelser avseende läkemedel har minskat med 17 % jämfört med 2012. Antal övriga avvikelser har ökat jmf med 2012. Det strukturerade riskförebyggande arbetet har under 2013 utökats med bedömning av munhälsa. Arbetet med registrering i kvalitetsregister fortsätter Ett kontinuerligt arbete med utveckling av hälso- och sjukvårdsdokumentation gör att kvaliteten ökar. Ingen konkret mätning har utförts

Personer med beslut om bostad med särskild service ska ges möjlighet till en boendeform som är anpassad till den enskildes behov.

Målnivå: Samtliga.

Mätmetod: Enkät

Värde: Saknas

Av genomförd brukarenkät, vars syfte var att försöka ringa in brukarnas upplevelse av bostaden, kan konstateras att brukarna i mycket hög uträckning upplever att hänsyn tas till deras åsikter, att de känner inflytande, förtroende och trygghet. Utifrån detta blir slutsatsen att boendeformen upplevs anpassad.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseNämndens mål har bidragit till ett omfattande arbete riktat till de enskilda brukarna/omsorgstagarna, vilket stämmer väl med de övergripande målsättningarna.


72Omsorgsnämnd

Perspektiv EKONOMI




Effektiv användning av resurserna.

Målnivå: - Kostnaden per

brukare inom omsorgsförvaltningen ska överrensstämma med rikssnittet.

Mätmetod:- Kostnad per brukare

som bodde i vård- och omsorgsboende.

- Kostnad per brukare som fick insatser i ordinärt boende.

- Kostnad personlig assistans, kr/inv 0-64 år

Värde: Saknas

Uppgifterna avser 2012 om inte annat anges. Jämfört avser vägt medel alla kommuner #.

- Funktionsnedsatta 694,5 tkr jmf 741 tkr. Äldre 688,9 tkr för Sandviken jmf 591,8 tkr.

- Funktionsnedsatta, 69,6 tkr jmf 130,7 tkr. Äldre, 135,6 tkr jmf 191,6 tkr.

- 1,2 tkr jmf 1,1 tkr.

Verkningsgraden i de olika verksamheterna, ska öka.

Målnivå: Verkningsgraden ökar under perioden 2013-2015.

Värde: Saknas Inom hemtjänst var den genomsnittliga verkningsgraden i december 71,4 %. Verkningsgraden för trygghetsboende ligger med en fast schablon på 70 %. Inom vård- och omsorgsboenden (SoL) ändrades riktvärdet i slutet av 2013 för att komma i ram 2014 samt bidra till resultatet för 2013, till 68 % på äldreboende och 80 % på demensboende.

De ekonomiska förutsättningarna och det ekonomiska resultatet ska vara känt inom förvaltningen.

Målnivå: Alla enhetschefer ska varje månad analysera sitt ekonomiska resultat.

Mätmetod: Sammanställning av inlämnade analyser.

Värde: Saknas

Det pågår ett förändringsarbete vars syfte är att utveckla förvaltningens modell för de månatliga analyserna. Detta medför att det inte går att göra någon sammanställning för 2013.

# Vid beräkning av vägt medelvärde ges olika vikt till olika kommuner/landsting. Viktar man t.ex. med antalet invånare anger ett vägt medelvärde för riket vad som gäller för en genomsnittlig invånare i riket. Ett med invånarantalet vägt medelvärde för skattekraft per invånare anger den för riket genomsnittliga skattekraften per invånare.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseNämndens verksamheter har i stor utsträckning bidragit till ett effektivt resursutnyttjande genom att öka sina kunskaper om de ekonomiska relationerna samt genom genomtänkta överväganden vid t ex inköp och anställningar.


73Omsorgsnämnd






Personer med insatser från nämnden ska ges möjlighet att använda sitt hemspråk i kontakter med förvaltningens medarbetare.

Målnivå: Andel personer som har erbjudits möjlighet att använda sitt hemspråk i kontakter med förvaltningens medarbetare, i förhållande till det antal som har behov av detta.

Mätmetod: Enkät

Värde: Saknas

Sex enheter har rapporterat att totalt 12 brukare/omsorgstagare har behov och önskemål att kommunicera på annat sätt än det talade svenska språket. 9 av dess har erbjudits sådan möjlighet.

Inleda förändringsarbete så att internationellt utbyte, kontakter och resor blir en naturlig del av förvaltningens arbete.

Målnivå: Öka antalet aktiviteter.


Värde: Saknas

Under 2013 har det startats ett språkcafé.

Genomföra en kulturdag samt en utbildningssatsning under planperioden, för att öka kunskapen om olika kulturer.

Målnivå:- En kulturdag- En utbildningssatsning


Värde: Saknas

Planering skedde under 2013, dock kunde inte aktiviteten genomföras som planerat.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseNämnden och förvaltningen har inte i nämnbar omfattning kunnat prioritera dessa mål under året.


74Omsorgsnämnd

Volymer /Verksamhetsmått


Omsorgsnämndens verksamhet består idag av de tidigare förvaltningarna för handikappomsorg och äldreomsorg. Dessutom ingår från och med 1 januari 2013 även hemsjukvård. En översyn har gjorts för det fortsatta utvecklingsarbetet av verksamheten. Fokus är just nu på att forma vägar för dialog och information, utveckla organisationen kring legitimerad personal samt en analys av processer kopplat till bemanningsekonomin. Under 2013 har nämnden antagit nya riktlinjer för handläggning enligt Socialtjänstlagen och en översyn av taxan har gjorts.

Antal lägenheter i vård- och omsorgsboende 2013

Äldreboende (SoL) 277 Demensboende (SoL) 139 Korttidsvistelse (ÄO) 56 Gruppbostad (LSS) 35 Servicebostad (LSS) 42 Korttidsvistelse (HO) 6 Socialpsykiatri (SoL) 16 Neuropsykiatri (LSS) 24

Personlig assistans 2013 SFB, antal personer 57 - varav med privat utförare 33 LSS, antal personer 23 - varav med privat utförare 11

Antal anställda 2013 Antal årsarbetare (tillsvidareanställda) 1 136

Kommunens övertagande av hemsjukvården har inneburit och kommer att innebära stora förändringar av kommunens ansvarsområden. Nämndens nya ansvarsområde kommer att påverka samarbetsformer inom förvaltningen samt kräva nya samverkansformer med landstinget och privata aktörer. Dialogen med, och informationen till, medborgarna är en viktig framgångsfaktor. Det finns ett ekonomiskt och verksamhetsmässigt intresse av att följa utvecklingen och utvärdera verksamheten de kommande åren.

Möjligheter till inflytande över hur och när beviljade insatser ska utföras efterfrågas alltmer. Planer som tydliggör insatsen till den enskilde och där den enskilda har fått framföra sina önskemål, är viktigt att utveckla. Förvaltningen genomför under 2013 och 2014 ett projekt där samtliga medarbetare utbildas i arbetet med genomförandeplaner och ett utvecklat kontaktansvar.

Målgruppen personer med psykisk ohälsa, inkluderat neuropsykiatri, tenderar att öka. Utvecklingsarbete inom området ses därför som nödvändigt och måste ske i nära samverkan med individ- och familjeomsorgsnämnden samt landstinget. Andelen som ansöker om boendestöd ökar, bland annat som en följd av ovanstående. Fortsätter utvecklingen kan behovet av fler anställa och en omfördelning av resurser bli nödvändigt. Utveckling gör också att utbudet av andra boendeformer bör ske, till exempel så kallade ”trapphusmodeller”. För äldre personer och personer med olika former av funktionsnedsättning är den fortsatta utvecklingen av de dagliga verksamheterna av största vikt.

De förväntade pensionsavgångarna inom förvaltningen i kombination med befolkningsutvecklingen och mer komplicerade målgrupper medför att Sandvikens kommun står inför en utmaning de närmaste tio åren när det gäller att rekrytera utbildade medarbetare.

Insatser och beslut 2013

Antal personer som haft någon form av insats under året 2 461

- Varav under 65 år 582 Antal bifallsbeslut 3 744 -Varav vård- och omsorgsboende 159 -Varav hemtjänst 1 433 -Varav korttidsvistelse 441 Antal avslagsbeslut till - Vård- och omsorgsboende 18 - Korttidsvistelse (inklusive växelvård) 23

Tillgång till lediga lägenheter i vård- och omsorgsboende (antal förmedlade) 160

Väntetid på över 3 månader till boende (antal personer) 21

Utskrivningsklara, betaldagar 46


75Omsorgsnämnd

Bostadsförsörjningsplanen måste anpassas till behoven av nya boendeformer och profilboenden. Det behövs trygghetsboenden och på sikt fler vård- och omsorgsboenden för exempelvis äldre, yngre äldre och personer inom socialpsykiatrin. Bostadsanpassning är viktig för att göra bostaden funktionell för den enskilde. Att öka tillgängligheten i det ordinära bostadsbeståndet, är nödvändigt för att möta den stora ålderspuckel som kommer. Samverkan sker med Sandvikenhus AB och kommunstyrelsen, via tekniska kontoret, i syfte att kartlägga bostadsbeståndet och framtida behov.

Brukarorganisationer och närstående ska ha möjlighet att medverka i och bidra till verksamhetens utveckling. Detta ger förutsättningar för kontinuerlig förbättring. Kommunala pensionärsrådet och Kommunala handikapprådet har en viktig funktion att fylla i dialogen om framtida utmaningar. Utöver detta sker även en utveckling av medborgardialoger bland annat genom så kallade minimässor, lokala forum i kommundelarna.

Överenskommelsen mellan Sveriges kommuner och landsting samt regeringen, om en ”Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre” förutsätter bland annat att det i länen ska finnas en struktur för ledning och

styrning i samverkan, en gemensam och politiskt förankrad handlingsplan för förbättringar riktade till målgruppen samt beslut tagna om införande av Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Region Gävleborgs nätverket för samverkan skapar den gemensamma struktur som efterfrågas. I den upprättade handlingsplanen beskrivs bland annat förbättringsområdet styrning och ledning samt implementering av beslutade styrdokument för vårdkedjan mellan myndigheter. Arbetet med kvalitetsregister vars syfte är att kvalitetssäkra arbetssätt genom riskbedömningar och riktade åtgärder, ger prestationsersättningsmedel från staten som ska stimulera till ytterligare utveckling. Arbete sker bland annat inom områdena mest sjuka äldre, psykiskt funktionsnedsatta samt kopplat till arbetet med lokala värdighetsgarantier.

Den tekniska utvecklingen medför att förändringar måste ske av verksamheten. Det gäller exempelvis systemförvaltning, trygghetslarm anpassade till det digitala nätet, e-hälsa, e-tjänster, nationell patientöversikt, SITHS-kort, teknik som komplement till exempel tillsyn. Ett arbete pågår för att implementera digitala larm för enskild under 2014.


76Individ- och familjeomsorgsnämnd

Individ- och familjeomsorgsnämnd


kostnadKommun-

bidrag ResultatIndivid- och familjeomsorgsnämnd - -0,8 -0,8 1,0 0,2Missbruksvård för vuxna 1,9 -25,3 -23,4 19,4 -4,0Barn- och ungdomsvård 14,7 -70,8 -56,1 57,6 1,5Försörjningsstöd 2,1 -64,6 -62,5 63,9 1,4Övrig verksamhet 1,8 -9,3 -7,5 9,4 1,9Individ- och familjeomsorgsnämnd 20,5 -170,8 -150,3 151,3 1,0


Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas:• ekonomiska och sociala trygghet,• jämlikhet i levnadsvillkor och• aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall med hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Socialtjänstlagens 1 kap 1 §, den så kallade portalparagrafen. Socialtjänstens specifika uppdrag inom kommunen är att bistå individer och familjer som av olika anledningar inte klarar sin sociala situation. Lagstiftningen som utgör grunden för det sociala arbetet inom individ- och familjeomsorgen är socialtjänstlagen (SoL), föräldrabalken (FB), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Myndighetsutövning är en speciell uppgift för nämnden, som sätter både enskilda tjänstemäns som individ- och familjeomsorgsnämndens värderingar i fokus.

Individ- och familjeomsorgsnämndens främsta grundläggande värdering är respekt, vilket i synnerhet gäller för de utsatta personer som kommer i kontakt med nämndens verksamheter. Respekt är även av avgörande betydelse när det gäller rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän och även till andra aktörer. En annan grundläggande värdering är samverkan, som är en förutsättning för samhällsnytta, bättre resursutnyttjande, kompetensöverföring och helhetsperspektiv. Samverkan som värdering och framgångsfaktor berör klienter, tjänstemän och politiker.

Individ- och familjeomsorgen skall svara för service, upplysningar, råd och stöd till utsatta barn och deras familjer, vård och behandling till personer med missbruksproblematik, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer samt enskilda som vistas i Sandvikens kommun. Individ- och familjeomsorgen ansvarar även för tillstånd gällande alkoholservering, samordning av det drog- och

brottsförebyggande arbetet samt folkhälsofrågor på en kommunövergripande nivå.

Ekonomiskt utfall

Individ- och familjeomsorgsnämnden redovisar ett resultat på totalt 1,0 mkr.

Inför 2013 erhöll nämnden ett tillskott i budget om 6 mkr för att täcka försörjningsstödskostnaderna. Nämnden fick även del av återbetalda försäkringspremier om 3,5 mkr efter beslut av kommunfullmäktige. Nämnden har månatligen följt det ekonomiska resultatet vilket visat minusresultat fram till beslut om tillskottet i form av försäkringspremierna fattats.

Verksamhetsområde missbruksvård har ett negativt utfall som avser institutionsplaceringar av vuxna. Behovet av institutionsvård för vuxna varierar mellan åren och är svårt att förutse. Omfattande och sammansatta vårdbehov fortsätter att aktualiseras vilket påverkar all verksamhet inom vuxenenheten. Personer med psykiatriska diagnoser i kombination med missbruk kräver speciella insatser, vilket genererar höga vårdkostnader.

Verksamhetsområde barn- och ungdomsvård redovisar ett överskott. Behovet av familjehemsplaceringar ökar emellertid och det finns inget som tyder på att denna trend kommer att förändras. Fler barn och unga har en omfattande och komplex problematik som kräver speciella vårdformer till höga kostnader. Institutionsvården för ungdomar visar ett betydande överskott vilket beror på färre placeringar inom åldersintervallet 13-21 år. Överskottet inom institutionsvården motsvarar de ökade kostnaderna för familjehemsvården.

Försörjningsstödskostnaderna ökade med åtta procent under 2013, men verksamhetsområde försörjningsstöd som helhet visar ett överskott. De ökade försörjningsstödskostnaderna är ett resultat av lågkonjunkturen i kombination med ändrade regelverk hos andra huvudmän Överskottet inom försörjningsstöd beror på tillskott i budget av återbetalda AFA-premier om 3,5 mkr. God samverkan



Balanserad styrning - måluppfyllelse







Alla brukare ska känna sig respektfullt bemötta av personalen inom individ- och familjeomsorgen.

Målnivå: 100 %

Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med personalens bemötande ska vara högre jämfört med föregående verksamhetsår. Mäts via årlig brukarenkät.

Värde 2011: 96 %Värde 2012: 94 %Värde 2013: 97 %

I jämförelse mellan brukarenkät 2012 och 2013 har andelen brukare som är nöjda med personalens bemötande ökat från 94 till 97 %.

Målet är uppfyllt.

Alla brukare ska uppleva delaktighet i kontakten med individ- och familjeomsorgen.

Målnivå: 100 %.

Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med delaktigheten ska vara högre jämfört med föregående verksamhetsår. Mäts via årlig brukarenkät.


I jämförelse mellan brukarenkät 2012 och 2013 har andelen brukare som är nöjda med delaktigheten ökat från 89 till 93 %.


med arbetsmarknads- och trafikförvaltningen och arbetsförmedlingen har lett till fler insatser för arbetslösa, som helt eller delvis fått annan försörjning. Överanställningar av personal har fortsatt under 2013 för att klara arbetsbelastningen. Det utökade antalet handläggare har ökat kvaliteten i stödet till den enskilde samt medfört att

verksamheten kunnat arbeta mer aktivt med återkrav av försörjningsstöd.

Övrig verksamhet har ett överskott som beror på vakanta tjänster och tjänstledighet, försäljning av specialfunktioner till andra huvudmän samt en allmän återhållsamhet av inköp.



Medborgarna ska uppleva tydlighet gällande service och kvalitet inom individ- och familjeomsorgens verksamheter.

Målnivå: Sju servicedeklarationer.

Målnivå: 100 %.

Mätmetod: Upprättade servicedeklarationer i verksamheten kring de viktigaste tjänsterna – minst en servicedeklaration per enhet.

Värde 2011: TvåVärde 2012: Två Värde 2013: Sju

Mätmetod: Mätning index via SKL årliga webbplatsunder-sökning.


Individ- och familjeomsorgen har upprättat sju servicedeklarationer enligt de uppsatta målen.

Enligt SKLs webbplatsundersökning 2013 erhåller individ- och familje-omsorgen ett värde på 92 %.

Målet är delvis uppfyllt.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseVarje år sedan 2007 genomför förvaltningen en brukarenkät. Enkäten omfattar frågor om information, bemötande, delaktighet, tillgänglighet och insatsernas betydelse för den enskilde. Resultatet visar att förvaltningen ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. I jämförelse mellan 2012 och 2013 har andelen brukare som är nöjda med personalens bemötande ökat från 94 till 97 %. Andelen brukare som är nöjda med delaktigheten i kontakten med individ- och familjeomsorgens verksamheter har ökat från 89 till 93 % mellan 2012 och 2013.Arbetet med att synliggöra individ- och familjeomsorgens tjänster på www.sandviken.se är ett kontinuerligt arbete. Målet är att kommunens medborgare ska få en fullgod information om verksamheten och om stöd och hjälp. Enligt SKL webbplatsundersökning 2013 erhåller individ- och familjeomsorgens del på kommunens hemsida ett högt informationsindex, dock kvarstår vissa förbättringar för att uppnå målnivån. Arbetet med att synliggöra verksamhetens tjänster på www.sandviken.se i form av servicedeklarationer har för 2013 inneburit en klar förbättring. Nämndens måluppfyllelse har bidragit till att de övergripande målsättningarna i perspektivet medborgare uppfyllts, vad gäller kundnöjdhet, bemötande samt ökad kunskap och delaktighet hos medborgarna.








Alla medarbetare ska känna sig delaktiga i verksamhetsutvecklingen.

Målnivå: 100 %.

Mätmetod: Andelen nöjda medarbetare rörande delaktighet ska vara högre jämfört med föregående verksamhetsår. Mäts via medarbetarenkät.


Enligt resultatet av medarbetarenkät 2013 har andelen nöjda medarbetare rörande delaktighet minskat från 79 till 78 % i jämförelse mellan 2012 och 2013.

Målet är ej uppfyllt.

Alla medarbetare ska uppleva ledarskapet tydligt och utvecklingsinriktat.

Målnivå: 100 %.

Mätmetod: Ledarskapsindex ska vara högre jämfört föregående år. Mäts via medarbetarenkät.

Värde 2011: SaknasVärde 2012: 82 %Värde 2013: 84 %

Enligt resultatet av medarbetarenkät 2013 har andelen medarbetare som upplever ledarskapet tydligt och utvecklingsinriktat ökat från 82 till84 % i jämförelse mellan 2012 och 2013.


Sammanfattande analys av måluppfyllelseAndelen medarbetare som upplever sig vara delaktiga i verksamhetsutvecklingen och som upplever ledarskapet tydligt och utvecklingsinriktat har ökat mellan 2012 och 2013. Förvaltningen har under året reviderat Personal- och kompetens-försörjningsplanen samt inventerat kompetensbehov hos personal inom barn- och ungdomsvården. Förvaltningen fortsätter med utbildningssatsningar för all personal i MI (motiverande samtal). Under året har förvaltningen startat grupphandledning för nyanställda socialsekreterare. Nämndens måluppfyllelse har bidragit till att de övergripande målsättningarna uppfyllts, vad gäller nöjda medarbetare, en attraktiv arbetsgivare som arbetar med att utveckla medarbetarnas kompetens.







Samverkan med andra verksamheter, kring barn som far illa och vuxna som riskerar utanförskap.

Målnivå: Samlad analys av samverkansformer.

Målnivå: Överenskommelse med landstinget.

Målnivå: 60 %.

Mätmetod: Uppföljning och utvärdering gällande systematik och struktur av samverkans-former.

Värde 2011: Saknas.Värde 2013: Samlad analys av samverkansformer

Mätmetod: Måluppfyllelse i Socialstyrelsens öppna jämförelser vad gäller helhetssyn och samordning rörande barn- och ungdomsvård samt missbruks- och beroendevård. Mäts via Socialstyrelsens årliga öppna jämförelser.

Värde 2011: Saknas överenskommelse med landstinget.Värde 2013: Överenskommelse med landstinget rörande barn och unga. Saknas överenskommelse rörande vuxna.

Mätmetod: Andelen brukare som gått ut i egen försörjning ska uppgå till minst 60 % under året. Mäts via verksamhetsstatistik.

Värde 2011: 60 %.Värde 2012: 62 %Värde 2013: 63 %

Analys rörande samverkansformer, visar att förvaltningen har en omfattande samverkan med andra verksamheter. De allra flesta samverkansformerna fungerar fullt tillfredställande.

Kommuner och landsting i länet har upprättat en överenskommelse rörande barn- och ungdomsvård. Arbetet pågår i länet om överenskommelse missbruks- och beroendevården.

Uppföljningar av de brukare som varit aktuella i åtgärd 2013, visar att 63 % har en egen försörjning efter avslut. En viss ökning i jämförelse med 2012.




Kunskap om folkhälsoläget i Sandvikens kommun.

Målnivå: Fyra mötestillfällen.

Mätmetod: Individ – och familje-omsorgsnämnden ska vid fyra tillfällen under 2013 fokusera på och prioritera folkhälsoområden.

Värde 2011: Saknas.Värde 2013: Fyra mötestillfällen.

Individ- och familjeomsorgsnämnden har vid fyra tillfällen under 2013 informerats om och diskuterat fyra olika folkhälsoområden.


Sammanfattande analys av måluppfyllelseFörvaltningen har en omfattande samverkan kring brukare med andra verksamheter och de allra flesta samverkans-formerna har en god systematik och struktur. Kommuner och landsting i länet har upprättat en överenskommelse kring barn och unga med psykisk ohälsa och arbetet med en länsöverenskommelse kring vuxna har påbörjats under året. Samverkan med andra verksamheter kring brukare med försörjningsstöd skapar goda förutsättningar för brukare att bli själv-försörjande. Individ- och familjeomsorgsnämnden har under året fokuserat på olika områden inom folkhälsan. Nämndens måluppfyllelse har bidragit till att de övergripande målsättningarna uppfyllts, i den gemensamma strävan att skapa goda livsbetingelser för alla medborgare och ge medborgare förutsättningar för ett självständigt liv.



Perspektiv EKONOMI




Öppenvården samt hem för vård eller boende (hvb) i egen regi för barn, ungdom och vuxna ska alltid prövas före externa placeringar.

Målnivå: 30 %.

Målnivå: 70 %.

Målnivå: 25 %.

Mätmetod: Andelen vårddygn på hvb i egen regi för ungdom och vuxna, ska utgöra minst 30 % av de totala vårddygnen under året. Mäts via verksamhetsstatistik.


Mätmetod: Andelen öppenvårds-insatser för barn och ungdom ska uppgå till minst 70 % av de totala insatserna under året. Mäts via Socialstyrelsens årliga öppna jämförelser barn och unga.


Mätmetod: Andelen öppenvårds-insatser för vuxna ska uppgå till minst 25 % av de totala insatserna under året. Mäts via verksamhetsstatistik.


Andelen vårddygn på hvb i egen regi för ungdom och vuxna har ökat från 27 till 29 % i jämförelse mellan 2012 och 2013.

Enligt Öppna jämförelser barn och unga 2013, har andelen öppenvårds-insatser minskat från 71 till 69 % i jämförelse mellan 2012 och 2013.

Andelen öppenvårdsinsatser för vuxna har minskat från 31 till 24 % i jämförelse mellan 2012 och 2013.

Målet är delvis uppfyllt.

De arbetssätt och metoder som individ- och familjeomsorgen använder ska vara kunskapsbaserade.

Målnivå: Samlad analys av arbetssätt och metoder.

Mätmetod: De arbetssätt och metoder som används i verksamheten ska en gång per år utvärderas och jämföras med aktuell forskning och Socialstyrelsens rekommendationer.

Värde 2011: Saknas.Värde 2013: Samlad analys av arbetssätt och metoder.

Analysen visar att förvaltningen har kunskap och erfarenhet om närmare hälften (48 %) av de bedömnings-metoder som nämns i Socialstyrelsens metodguide. Förvaltningen har även erfarenhet av 42 % av de insatser som återfinns i Socialstyrelsens metodguide. Personalen har utbildats i de allra flesta insatserna som tillämpas i verksamheten.




Sammanfattande analys av måluppfyllelseAntalet vårddygn i externa hvb har minskat för ungdomar och ökat för vuxna. Trots en ökning av antalet externa placeringar för vuxna har den totala andelen av vårddygn på hvb i egen regi ökat i jämförelse med föregående år.Antalet aktualiseringar, sociala utredningar samt insatser för barn och unga ökade 2013 i jämförelse med föregående år. Minskningen av andelen öppenvårdsinsatser för barn och unga kan förklaras av en ökning av placerade barn i familjehem. Antalet aktualiseringar, sociala utredningar och insatser för vuxna ökade 2013 i jämförelse med föregående år. Minskningen av andelen öppenvårdsinsatser har sin orsak i en ökning av andelen vuxenplaceringar i externa hvb.I analys rörande förekomsten av arbetssätt och metoder inom individ- och familjeomsorgens verksamheter noteras att förvaltningen har en god kunskap om rekommenderade metoder och insatser inom socialt arbete för barn, unga och vuxna. Nämndens måluppfyllelse har delvis bidragit till att de övergripande målsättningarna uppfyllts, vad gäller god ekonomisk hushållning, effektivt resursutnyttjande samt ökad kvalitet i tjänsterna.






Personalen ska ha kunskap om många kulturer i syfte att öka kvaliteten i de sociala tjänsterna.

Målnivå: Två utbildningsinsatser.

Mätmetod: Antalet genomförda utbildningsinsatser rörande kunskap om många kulturer under verksamhetsåret.

Värde 2011: Fyra utbildnings-insatser.Värde 2012: Fyra utbildnings-insatser.Värde 2013: Fyra utbildnings-insatser.

Utbildningsinsatserna under 2013 har bl.a. omfattat områdena; Hederskultur och hedersrelaterat våld, Barnuppfostran i andra kulturer, Integrationsfrågor, religion samt kultur. Personal har även utbildats i riskbedömningsinstrument för att bedöma risker vid hedersrelaterat våld.


Sammanfattande analys av måluppfyllelseFörvaltningen har fortsatta utbildningssatsningar kring hederskultur och hedersrelaterat våld, personal har även utbildats i att identifiera och bedöma risker vid hedersrelaterat våld. Personalen har kunskapsutvecklats i områden om barnuppfostran och gränssättning i andra kulturer samt i integrationsfrågor och nyanländas situation. Nämndens måluppfyllelse har bidragit till att de övergripande målsättningarna uppfyllts, i arbetet med att lära av många kulturer och utveckla verksamheten i arbetet med familjer av annan bakgrund.





Inom missbruksvården startade under året öppenvårdsverksamheten Svalan i egen regi. Verksamheten ska på ett bättre sätt än tidigare kunna möta brukarnas behov. Utöver enskild samtalsbehandling erbjuds även motivationsgrupper, återfallsprevention, anhörigstöd, eftervårdsgrupp samt kvinnogrupp. En hälsopedagog har varit knuten till verksamheten under hösten, vilket ger möjligheter att lyfta fram viktiga hälsoaspekter såsom kost och motion för bibehållen nykterhet och drogfrihet.

De personer som behöver vård på institution har en omfattande och sammansatt problematik. Det behövs mer psykosociala stödinsatser på hemorten efter avslutad placering. Samarbetet med socialpsykiatrin skulle kunna påverka institutionskostnaderna på sikt. Målet är att kunna erbjuda bättre insatser för målgruppen samsjuka på hemmaplan. Ett intensivt arbete med fokus på bättre samverkan med omsorgsförvaltningen har pågått under hela året.

2013 2012 2011 Antal aktualiseringar Barn och ungdom 742 691 701 Vuxna 253 218 238 Familjehem Antal barn 90 79 71 HVB 0-12 år Antal vårddygn

Inkl föräldrar922 1 250 742

HVB 13-20 år Antal vårddygn 1 793 3 626 4 035 HVB vuxna Antal vårddygn 6 099 4 955 4 748 Sandvikens Familjecenter Antal barn 279 275 278 Försörjningsstöd Antal hushåll 1 220 1 143 1 091 Årsarbetare Antal 113 107 108

Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att ligga på en hög nivå. Under 2013 har de utrikesfödda som omfattats av etableringsreformen, och som inte har egen försörjning, vänt sig till ekonomienheten för erhållande av försörjningsstöd. Reformen, som infördes i december 2010, innebär i korthet att den enskilde erhåller ersättning från försäkringskassan under 24 månader, för att därefter hänvisas till kommunens försörjningsstöd. En tydlig ökning av målgruppen har märkts under året. Dialogen och samverkan med arbetsmarknads- och trafiknämnden fortsätter i oförminskad omfattning. Det står klart att det behövs kraftfulla insatser för att de personer, som idag erhåller försörjningsstöd, får stöd till att få en egen försörjning. En bidragande orsak till att försörjningsstödskostnaderna inte ökat i större utsträckning trots det ökade antalet hushåll är att arbetet med handläggning av ekonomiskt bistånd förstärkts personalmässigt och därmed kunnat utföras med högre kvalitet. Det innebär bättre stöd till enskilda biståndstagare. Högre personaltäthet har även inneburit högre intäkter än budgeterat vad gäller återkrav av försörjningsstöd. Behov av utökad personalstyrka bedöms kvarstå, och eventuellt behöver fler anställas för att klara ärendeinflödet.

Inom barn- och ungdomsvården har antalet institutionsplaceringar minskat. Antalet vårddygn på institution för ungdomar har halverats jämfört med föregående år, men liksom inom vuxenvården varierar behoven över åren och är svåra att förutse. Insatser inom de egna verksamheterna och i familjehem prioriteras men tillgodoser inte alltid behoven. Utöver barn- och ungdomars alltmer komplicerade behov leder svårigheterna att rekrytera familjehem till ökade kostnader i form av högre arvoden, ersättning för inkomstbortfall, resurser i form av avlastning, handledning och andra särskilda lösningar för familjehemmen. Staten skärper kraven avseende handläggning inom barn- och ungdomsvården framför allt vad gäller placeringar. Det kommer sannolikt att innebära att verksamheten behöver utökas med fler handläggare.

Det höga antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har ökat trycket på landets kommuner. Från och med 1 januari 2014 har en lagändring trätt i kraft som tvingar kommunerna att utöka sitt mottagande. För Sandvikens del innebär det att överenskommelsen med Migrationsverket måste revideras och utökning av verksamheten ske. Under hösten flyttade Pangeas utslussverksamhet till nya lokaler belägna i anslutning till Pangea. Allt fler ungdomar flyttar till eget boende inom verksamheten, vilket har lett till ett behov av större gemensamhetslokaler.

Frågan om social beredskap efter kontorstid har aktualiserats under året utifrån ökat behov av kontakt med socialtjänsten. Situationen är otillfredsställande i dagsläget då en formell socialjour saknas. Frågan utreds i ett länsperspektiv, eftersom fler kommuner upplever samma svårigheter, och kommer att beslutas under 2014. Den nya verksamheten kommer att finansieras av samtliga kommuner utifrån invånarantal.


85Kultur- och fritidsnämnd

Kultur- och fritidsnämnd


kostnadKommun-

bidrag ResultatKultur- och fritidsnämnd - -1,0 -1,0 0,9 -0,1Kulturverksamhet 5,1 -50,5 -45,4 45,8 0,4Fritidsverksamhet 21,4 -80,0 -58,6 59,2 0,6Övrig verksamhet 0,3 -7,3 -7,0 7,8 0,8Kultur- och fritidsnämnd 26,8 -138,8 -112,0 113,7 1,7


Kultur- och fritidsnämndens målgrupp är kommunens invånare, föreningar, organisationer och besökare i kommunen.

Sandvikens ambition är att vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Genom ett varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter bidrar kommunen till hög livskvalitet för medborgarna och därmed en positiv utveckling av samhället. Ett rikt kultur- och fritidsliv av god kvalitet ökar även kommunens attraktionskraft och bidrar till inflyttning, turism och lokalisering av nya verksamheter. Barn- och ungdomsverksamhet prioriteras och satsningar på barns och ungdomars eget skapande och initiativförmåga uppmuntras.

Ekonomiskt utfall

Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett resultat på 1,7 mkr för år 2013.

Kulturverksamheten redovisar totalt ett överskott. Kulturskolan har ett överskott som beror på externa bidrag för arrangemang samt att återhållsamhet med vikarier. Föreningsenheten bidrar även med ett positivt resultat inom kulturverksamheten. Det beror bland annat på bidrag för energibesparing till en förening ej utbetalades. Föreningsstödet inom kulturverksamheten har ett överskott men ett motsvarande underskott på fritidsverksamheten. Biblioteken redovisar ett underskott vilket beror på extra kostnader för färdigställandet av Litteraturhusets lokaler. Konsthallen visar ett underskott till följd av uteblivna bidrag.

Fritidsverksamheten visar ett överskott. Parkbadet har ett positivt resultat som genererats genom utökade verksamheter samt återhållsamhet med underhåll. Inom föreningsenheten redovisar ungdomsgårdarna ett överskott som beror på att anslaget till Drömprojektet endast delvis har nyttjats.

Det positiva resultatet inom övrig verksamhet är till stor del den planerade bufferten som avsatts för oförutsedda händelser. Halva bufferten har nyttjats till Litteraturhuset.

Nämnden fick 5,4 mkr i riktade medel för ökade kostnader i samband med kulturskolans flytt till nya lokaler i gamla Hammargymnasiet. De 5,4 mkr har oavkortat använts för ändamålet.










Öka medborgarnas delaktighet och inflytande i nämndens verksamhet.

Målnivå: Nämnden genomför minst 2 medborgardialoger per år.

Mätmetod: Antalet genomförda medborgardialoger per år.

Värde 2011: 2 stycken

Nämnden har arbetat aktivt med att öka delaktigheten i verksamheten med särskilt fokus på barn och ungas delaktighet. Detta sker genom samarbete med föreningsliv och besökare samt enkätundersökningar.Under året har det inte genomförts någon medborgardialog.

Göra tjänstedeklarationen känd.

Målnivå: Alla verksamheter har aktivt informerat om sina tjänstedeklarationer.

Mätmetod: Antal verksamheter som aktivt informerat om tjänstedeklarationer.

Värde 2011: Inga

Servicedeklarationerna finns tillgängliga på kommunens hemsida för alla enheter. Innehållet har kommunicerats och informerats till elever och vårdnadshavare på kulturskolan. Biblioteken och Konsthallen informerar i samband med arrangemang. Föreningsenheten informerar vid möten med föreningar.

Medborgarna blir mer nöjda med nämndens kulturverksamhet.

Målnivå: NMI index 66

Mätmetod: Statistiska centralbyråns medborgarundersökning (Nöjd-Medborgar-Index, Kultur).

Värde 2011:NMI Kultur 65

Värde 2012:NMI Kultur 68

Kulturcentrum har haft öppet under hela året med många arrangemang som exempelvis Kulturnatta. Biblioteket har förändrat sitt arbetssätt utifrån besökarnas behov som ger mer handledning till enskilda och grupper. Kulturskolan genomförde en omfattande utåtriktad verksamhet med en publik på över 10 000 personer.

NMI-värdet för området kultur har ökat under 2013 och indexet är 69.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseNämndens verksamhet sker i stor utsträckning i samarbete med föreningsliv och civilsamhälle vilket borgar för en god delaktighet och inflytande. Kommunikation genom sociala medier så som Facebook och Twitter ökar i betydelse för medborgarnas delaktighet. Ökat NMI tyder på att medborgarna är nöjda med kulturutbudet och att satsningar som Kulturcentrum uppskattas. Ökad delaktighet är prioriterad fråga för nämnden i alla verksamheter, men behov av att definiera begreppet medborgardialog och hur dessa ska användas i utvecklingsarbetet kvarstår.








Alla medarbetare ska känna delaktighet i utvecklingen av verksamheten.

Målnivå: Förbättrat resultat jämfört med 2012 års medarbetarenkät.

Mätmetod: Medarbetarenkät.

Värde 2011: Saknas

Värde 2012: MMI 74 Verksamhetsutveckling 82%

Enheterna har genomfört regelbundna arbetsplatsträffar och verksamhetsmöten för ökad delaktighet och bra verksamhetsutveckling. Kulturcentrum har utvecklat nya mötesformer och arbetsgrupper över verksamhetsgränserna.

MMI 2013: 74Verksamhetsutveckling: 83%

Medarbetarna har den kompetens som krävs för att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt.

Målnivå: En kompetensutvecklingsplan finns för samtlig tillsvidareanställd personal.

Mätmetod: Andelen tillsvidareanställd personal som har en kompetensutvecklingsplan.

Värde 2011: SaknasVärde 2012: Saknas

Under året har förvaltningen arbetat systematiskt med kompetensutveckling inom exempelvis områdena bemötande, elevinflytande samt IT och marknadsföring. Studiebesök och specialiserad utbildning inom friskvård och bad har genomförts.Förvaltningen har arrangerat en inspirerande föreläsning för alla medarbetare i ämnet bemötande och service av Linda Netsman från Freluga trädgårdsscen.All tillsvidareanställd personal har en kompetensutvecklingsplan.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseEtt bibehållet MMI är positivt med tanke på de många nyrekryteringar samt det förändrings- och utvecklingsarbete som skett under året med de utmaningar detta innebär.







Öka antalet personer som tar del av nämndens utbud.

Målnivå: öka antalet personer som tar del av nämndens utbud jämfört med föregående år.

Mätmetod: Egen mätning. Antal besökare, elever med mera.

Värde 2011: se Volymer/VerksamhetsmåttVärde 2012: se Volymer/Verksamhetsmått

Samarbetet inom Kulturcentrum har lett till ett breddat utbud som fler har tagit del av, bland annat har bibliotekslånen ökat. Nyheter under året är till exempel Kulturskolans kulturtisdagar och Parkbadets lägerverksamhet Wild water camp. Förändrat arbetssätt inom ungdomsverksamheten med ungdomscoacher har lett till att nya ungdomsgrupper tagit del av verksamheten.

Utveckla gemensamma mötesplatser i alla kommundelar.

Målnivå: Utveckla minst 2 stycken gemensamma mötesplatser.

Mätmetod: Antal gemensamma mötesplatser.

Värde 2011: SaknasVärde 2012: Saknas.

Kulturcentrum har under året utvecklats till en ny mötesplats i Sandviken. Nämnden tog under året beslut att efter tre års projektverksamhet permanenta Litteraturhuset som rymmer en öppen, kreativ mötesplats.Biblioteksfilialerna har utökat sin verksamhet för barn och unga. Föreningsenheten har sett över ungdomsgårdarnas lokaler för att locka fler besökare.

Förbättra barn och ungdomars levnadsvanor.

Målnivå: Lägre brukarsiffror än tidigare CAN undersökning.

Mätmetod: CAN- undersökning.1)Andelen åk 9 elever som druckit alkohol de senaste 12 månaderna.2)Andelen åk 9 elever som röker.3)Andelen åk 9 elever som använt narkotika någon gång.

Värde 2011: 1) Pojkar 47% , Flickor 47%.2) Pojkar 17%, Flickor 21%.3) Samtliga 4%.

Nämnden har under året prioriterat verksamhet för barn och ungdomar med särskilt fokus på barnkonventionen. Enheterna har till exempel genomfört lägerverksamhet på Parkbadet och Kulturskolan samt genomfört workshops med barn och unga på Konsthallen. Årets Miljöting med ungdomar från hela Gävleborgs län och Dalarna arrangerades på Kulturcentrum med gott resultat.

Det har inte genomförts någon CAN-undersökning för 2013.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseKulturcentrum bidrar till en attraktiv livsmiljö och är som ny, öppen mötesplats viktig del i visionen om den aktiva staden. Nämnden ser möjligheter till ökat samarbete med övriga förvaltningar för höjd måluppfyllelse vad gäller barn – och ungas levnadsvanor.



Perspektiv EKONOMI




Ett mer effektivt nyttjande av lokaler.

Målnivå: Höjd nyttjandegrad.

Mätmetod: Bokad tid/bokningsbar tid, statistik från FRI.

Värde 2011: 32,5%Värde 2012: 31,8%

Under 2013 har nyttjandegraden varit 30,3% för våra idrottshallar, en liten minskning jämfört med tidigare år.Arbete med lokalförsörjningsplan pågår.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseNämnden har under året haft en ekonomi i balans men har tyvärr inte lyckats öka nyttjandegraden av våra idrottshallar och anläggningar. Utmaningen ligger i att underhålla och uppdatera lokal- och anläggningsbeståndet samtidigt som avveckling sker för att skapa kostnadseffektiviseringar och utrymme för förnyelse.






Delta i internationella nätverk eller projekt inom kultur- och fritidsområdet.

Målnivå: Delta i minst två internationella nätverk eller projekt inom kultur- och fritidsområdet.

Mätmetod: Antalet internationella nätverk eller projekt som förvaltningen deltar i.

Värde 2011: NollVärde 2012: Noll

Under 2013 har nämnden deltagit i tre olika internationella nätverk/projekt.Medarbetare från biblioteket, litteraturhuset och kulturskolan har varit på studiebesök på olika kulturhus i Berlin.En medarbetare från biblioteket har varit på studiebesök i England inom KUB-projektet.Två medarbetare från Parkbadet har varit på studiebesök i Norge genom samarbetsgruppen nord/syd.

Höjd kunskapen i förvaltningen om andra kulturer.

Målnivå: Öka antalet informations-insatser till personalen om andra kulturer.

Mätmetod: Antalet informationsinsatser till personalen i bemötandefrågor och mångfald.

Värde 2011: SaknasVärde 2012: Saknas.

Vi har daglig kontakt med besökare från andra kulturer och språkgrupper. Biblioteksvisningar arrangeras för olika invandrargrupper, Konsthallen har kontakt med konstnärer från olika delar av världen samt besöker utställningar med internationella konstnärer.Parkbadet har haft språkpraktikplats och tre ungdomscoacher har deltagit i ett ungdomsutbyte i Turkiet tillsammans med 14 ungdomar.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseEn positiv utveckling med höjd måluppfyllelse har skett genom ökat internt och externt samarbete kring nätverk och projekt med internationella perspektiv. Stora utmaningar för ökad mångfald och integration återstår.





Kulturcentrum genomförde sitt första verksamhetsår. Mycket arbete lades ned på att utveckla samarbete mellan de olika kommunala och externa verksamheterna. Kulturcentrum är på god väg att etablera sig som hela Sandvikens kulturhus, öppet året om och tillgängligt för alla. Tydliga exempel på detta är gemensamma arrangemang som Kulturnatta och Familjelördagar.

2013 2012 2011 Huvudbibliotek Antal lån 310 437 295 000 295 000

- andel barn- och ungdomsmedier 50% 50% 50%

Konsthallen Antal besök 10 000 10 000 9 000*

Parkbadet Antal besök 184 143 179 275 151 828

Föreningsstöd

Idrottsföreningar kr/invånare 182 164 165

Idéburna föreningar kr/invånare 11,5 14 11

Kulturföreningar kr/invånare 44 51 51

Sociala föreningar kr/invånare 27,5 26 24

Ungdomsgårdar kr/invånare 118 117 113

Kulturskolan

Antal elever i frivillig verksamhet 870 915 870

Antal barn i grundskoleverksamhet 4 000** 4 000** 2 000

Årsarbetare Antal 79 78 79

* Konsthallen under en period varit stängd på grund av ombyggnation

** Inkluderar Jubileumskonserten

Bokningsgraden på Kulturcentrum ökade under året och ett flertal seminarier, möten och festivaler genomfördes. Bland dessa märks Kammarmusikfestivalen, som i år flyttade från Drottningen till Kulturcentrum, och Miljötinget med över 300 deltagande ungdomar. Ett annat exempel är daglägret Kultursafari som unga, före detta, elever i kulturskolan genomförde, för sjuttio barn i åldrarna 9-13 år. Barnen fick prova på dans, musikal, bild, skrivande med mera under fyra dagar i början av sommarlovet. På konsthallen rönte bland årets 15 utställningar sommarutställningen 50-talets Sandviken sett av fyra fotografer, särskilt stor uppmärksamhet och uppskattning. Utställningen besöktes av många sandvikenbor, både bofasta och utflyttade.

Kulturcentrums servicegrad höjdes genom gemensamma öppettider och gemensam reception med Folkets Hus. Tillgängligheten ökade genom ett påbörjat arbete för samordnad kommunikation och marknadsföring. Barnkonventionen var gemensamt tema för Kulturcentrums arbete för, med och av barn och ungdomar och kommer vara det även under 2014.

Huvudbiblioteket firade 75-år med pompa och ståt. I samband med detta besökte Svenska barnboksakademin kommunen. Akademiledamöterna gjorde klassbesök och framträdde också för en vuxenpublik under temat Att berätta för barn och unga. Bibliotekens vardagsarbete har förändrats mot mer handledning till besökarna. Många behöver hjälp med till exempel informationssökning vid studier och nya sandvikenbor från olika länder behöver service av olika slag. I samarbete med studieförbunden tillkom så kallade läsambassadörer och volontärer inom äldreomsorgen och på arbetsplatsbiblioteken inom Sandvik AB. Läsecirklar för vuxna på biblioteken ökade också i antal.

Nämnden fattade under året beslut om att Litteraturhuset övergår från projekt till ordinarie verksamhet inom ramen för kulturcentrum. I verksamheten ingår även regionalt läsfrämjande arbete i samarbete med landstinget. Berättande för, med och av barn uppmärksammades genom välbesökta seminarium som Young Story Architects och Barn berättar med iPad. Det senare resulterade i att kommunens förskolor numera kan låna ipadplattor med handledning för att använda i sina verksamheter, något som uppskattas och används flitigt.

Kulturskolan hade en omfattande utåtriktad verksamhet under året. Bland annat fick kulturskolan än en gång möjlighet att genomföra två stora konserter i Göransson Arena - denna gång tillsammans med gästartisten David Lindgren. Konserterna blev en fantastisk upplevelse både för alla 600 medverkande barn och unga och för publiken, som på skolkonserten bestod av 4 500 elever från Sandvikens alla skolor. Total publiksiffra för de olika konserterna blev cirka 10 000 personer. Inom ramen för den ordinarie verksamheten



inleddes ett utvecklingsarbete i syfte att involvera fler barn i verksamheten. Exempel är aktiviteten kulturtisdagar för årskurs 4 och 5 där kulturskolan bjuder in alla grundskolor för att prova på olika kulturaktiviteter.

Inom ungdomsverksamheten genomförde vi övergång från verksamhet på ungdomsgården UC i Folkets Hus, till projektorienterad verksamhet med ungdomscoacher. Coacherna ger ungdomar vägledning att själva planera och genomföra kultur och fritidsaktiviteter runt om i kommunen. Till hjälp finns Drömprojektet där medel är avsatta för projekt som unga själva kan genomföra.

På Storsjön kommer det under vintern 2013/2014 bli möjligt att åka långfärdsskridskor och längdskidor, genom ett nytt samarbete med Årsunda IF. Föreningen har fått bidrag som främst använts till inköp av utrustning för att ploga och underhålla banorna. Nämnden har tagit initiativ till att tillsammans med övriga Gästrikekommuner rusta upp Gästrikeleden. Ett gemensamt projekt för detta ändamål bildades, med nämnden som projektägare. Under året gjorde nämnden särskilda insatser för Storvik Ovansjö Ridklubb (Stork) som hotades av konkurs. Kommunen äger ridanläggningen som Stork driver sin verksamhet i och en konkurs hade varit olycklig, inte minst för alla barn och ungdomar som deltar i verksamheten.

Nämnden utredde kommunens utomhusbad och behov av badbryggor och fastställde standard och ambitionsnivå.

Parkbadet ökade både sina besökstal i bad- och friskvård samt bokningsgrad i konferensdelen vilket är mycket positivt. Upphandling av nytt inpasserings-, boknings- och kassasystem inleddes under året i syfte att effektivisera verksamheten och ge förbättrad service. Ökad tillgänglighet skapades genom digital informationstavla i entrén.

Kommunen har genom ett årligt uppdrag till Göransson Arena AB överlämnat uppgiften att driva och förvalta Göransson Arena, Jernvallen inklusive skateparken samt idrottsanläggningarna Parkhallen och Sportcentrum, Storvik, Åshammarshallen, Åshammar, Sollidens IP, Österfärnebo, Idrottshall i Österfärnebo, Järbo IP, Järbo, Svibackaplanen, Svibacka samt BJ Arena, Björksätra. I uppdraget ingår även att sköta gräsklippning på fem olika fotbollsplaner. För detta betalade nämnden 30, 4 mkr.

Nämnden köpte också av Göransson Arena AB tjänsten att tillhandahålla tio dagar för allmänhetens fria istid samt garanterad is från och med oktober månad. För detta betalade nämnden 9, 0 mkr.

Kulturcentrum behöver under 2014 utvecklas till en mer integrerad verksamhet med en tydligare avsändare till medborgarna. Det är viktigt dels för att öka tillgängligheten

och dels för att medborgarna ska bli nöjda med verksamheten. Genom skapande av ett Kulturcentrum med många olika kompetenser samlade ges också möjlighet till att stärka det allmänna arbetet med kulturfrågor i kommunen. Nämnden ser till exempel möjligheter att i högre utsträckning bidra till skolans arbete genom ökat samarbete kring kulturfrågor.

Bedömningen är att idrotts- och föreningslivets behov av stöd kommer att öka, bland annat på grund av att flera idrottsanläggningar är i behov av underhåll. En stor utmaning är att genomföra underhåll och uppdatera anläggningsbeståndet för bibehållen aktualitet och attraktivitet. Samtidigt genomför nämnden avvecklingar i syfte att kostnadseffektivisera och frigöra resurser för nya satsningar. Ett utvecklat samarbete med Göransson Arena AB och dess drift av Jernvallen med flera anläggningar är viktigt inför framtiden. Syftet är att skapa förbättrad styrning och uppföljning från nämndens sida. Härmed säkerställs god service och tillgänglighet för medborgarna. Nämnden ser även behov av att stärka kopplingen mellan bidragsgivning, exempelvis till föreningar och arrangemang, nämndens mål och kommunens vision.

Nämnden bedömer utsikterna som goda för en positiv utveckling inom ungdomsområdet, med ökad delaktighet och främjad initiativkraft bland barn och unga som mål.

Nämnden ser behov av en översyn av simundervisningen för skolans elever, samt förbättrade möjligheter att tillgodose nya Sandvikenbors behov på Parkbadet för ökad mångfald och integration.


92Bygg- och miljönämnd

Bygg- och miljönämnd


kostnadKommun-

bidrag ResultatBygg- och miljönämnd - -0,7 -0,7 0,8 0,1Miljö- och hälsoskydd 3,4 -6,1 -2,7 3,0 0,3Övrig verksamhet 8,9 -22,5 -13,6 13,1 -0,5Bygg- och miljönämnd 12,3 -29,3 -17,0 16,9 -0,1


Målgruppen utgörs av kommunens invånare, fysiska och juridiska personer, fastighetsägare inom kommunens geografiska område samt särskilda intressegrupper såsom företagare, verksamhetsutövare, samfällighetsföreningar med flera, som söker olika typer av tillstånd och fastighetsbildningsåtgärder. Tillståndsprövning och tillsyn sker huvudsakligen enligt miljöbalken, plan- och bygglagen samt livsmedelslagstiftningen. Fastighetsbildning sker huvudsakligen enligt fastighetsbildningslagen, anläggningslagen samt ledningsrättslagen. För lantmäterimyndighetens verksamhet krävs ett ajourhållet fastighetsregister, såväl den skrivna delen som den tillhörande registerkartan.

Ekonomiskt utfall

Bygg- och miljönämnden redovisar ett resultat på -0,1 mkr för år 2013.

Verksamhetsområdet miljö- och hälsoskydd har vid

utgången av 2013 ett överskott, beroende på versionsbytet av ärendehanteringssystemet som dröjer till år 2014. Verksamheten har också lägre personalkostnader på grund av deltidsarbetande medarbetare. Intäkterna är lägre än budgeterat inom hälsoskyddsområdet. Detta beror på minskad mängd inkomna ansökningar och färre årliga avgifter.

Det övriga verksamhetsområdet redovisar ett underskott, på grund av personal-, rekryterings- och konsultkostnader. Stadsarkitektverksamheten består av två delar; stadsmiljö, detaljplanering och bygglov samt bostadsanpassningsbidrag. Här redovisas ett överskott totalt, som beror på högre intäkter för bygglovsverksamheten. Verksamheten för bostadsanpassningsbidrag har ett underskott och trenden är att antalet ärenden ökar. Stadsingenjörsverksamheten har ett underskott som beror på högre personal- och verksamhetskostnader, bland annat beroende på överlappning vid pensionsavgång.

Förvaltningen har vidtagit åtgärder för att nå en ekonomi i balans, på uppdrag från nämnden.










För ökad användning av hemsidan och dess e-tjänster ska medborgarna tillhandahållas lättförståelig information.

Målnivå 1: Förbättring utifrån index 2012.Målnivå 2: Två e-tjänster.Målnivå 3: Index 2013.

Mätmetod: Antalet besökare på hemsidan, antal e-tjänster samt enkät som skickas ut vid meddelande av beslut/ärendets avslut.

Värde 2011: SaknasVärde 2012: Två e-tjänster

Bygg- och miljönämnden har upprättat fem nya e-tjänster. Med hjälp av en besöksräknare sammanställs frekvensmått månatligen. Det görs en översyn av hemsidan en gång i månaden samtidigt som nyheter/aktuell information publiceras. Ett resultat av nyhets-/informationspublicering är att dessa sidvisningar har ökat jämfört med föregående år. Parallellt har blanketter setts över för att de ska bli mer enhetliga.

Dialogträffar med såväl politiker som tjänstemän ska skapas så att medborgarna känner delaktighet i processerna.

Målnivå: Minst sex stycken träffar.

Mätmetod: Antal träffar

Värde 2011: Tre träffarVärde 2012: Fem träffar

Målnivån har uppfyllts genom att det skapats elva träffar för medborgaren. De träffar som hållits är bland andra informationsträff om ledningsrätter för mäklare, deltagande på företagarforum, solcellsföreläsning, workshop med Kungsberget.

Andelen nöjda medborgare ska öka (medborgarna ska vara nöjda med service, bemötande, dialog och tillgänglighet).

Målnivå 1: Mer än 90 % nöjda bygglovskunder.Målnivå 2: Mer än 80 % nöjda kunder vid förrättningar.Målnivå 3: Förbättring utifrån index 2012 inom miljö-, hälsa- och livsmedelsverksamheterna.

Mätmetod: Enkät som skickas ut vid meddelande av beslut/ärendets avslut.

Värde 2011: Bygglov 96 % nöjda kunder.Värde 2012: Bygglov 93 % nöjda kunder..

Svarsfrekvensen på den utskickade bygglovenkäten har ökat från 19 % till 60 %. Ett istället för två utskick genomfördes, fokus lades på påminnelse och uppföljning. Utfallet blev 90 % nöjda bygglovsökande. Även om det värdet är lägre än tidigare år så är det mer rättvisande eftersom svarsfrekvensen var högre. Nämndens verksamheter kommer att upprätta en gemensam enkät för beslutade ärenden under 2014 för att nå en bredare grupp. En tjänstedeklaration för enskild avloppsanläggning har upprättats.



Sammanfattande analys av måluppfyllelseHuvuddelen av de medborgare som kommer i kontakt med bygg- och miljönämndens verksamheter är nöjda och får ett respektfullt bemötande. Större delen av målen och måtten anses vara rätt valda, men det är svårt att avgöra om exempelvis ett ökat antal sidvisningar av hemsidan är ett resultat av en väl fungerande hemsida eller om besökaren behöver besöka sidan fler gånger för att informationen är svår att förstå. Hemsidan är uppbyggd med flera undersidor. Dessa har i sin tur fler eller färre sidvisningar, jämfört med tidigare år ser antalet sidvisningar olika ut. Bygg- och miljönämnden har dialoger/träffar med medborgare i olika former. Detta leder till måluppfyllelse på flera nivåer och perspektiv än enbart medborgarperspektivet. Nämnden vidareutvecklar mål och mått löpande för att tillämpliga aktiviteter ska skapas. På så vis bidrar nämnden mer till att de övergripande målsättningarna uppnås. Genom att erbjuda medarbetarna kompetensutveckling bidrar nämnden till utveckling av verksamheterna vars syfte är att möta medborgarnas behov och förväntningar på bästa sätt samt se till att servicedeklarationernas mål uppfylls.






Förvaltningen ska se till att medarbetarna får regelbunden kompetensutveckling/fort-bildning.

Målnivå: 2 % av lönekostnad till kompetensutveckling/fort-bildning.

Mätmetod: procentuellt utfall av utbildningskostnader/lönekostnad.

Värde 2011: 5,02 %Värde 2012: 1,50 %

2 % av lönekostnaden är budgeterad, utfallet blev 2,11 %. Genom att enbart titta på hur stor del av lönekostnaderna som går till medarbetarnas kompetensutveckling ges ingen fullständig bild på hur mycket kompetensutveckling som medarbetarna tar del av. Det kan vara några enstaka kurser som är dyra. Medarbetarna har även deltagit vid flera webbseminarier samt haft utbyte med en annan kommun i utvecklingssyfte.

Medarbetarna ska vara delaktiga i de övergripande processer som rör bygg- och miljöförvaltningen.

Målnivå: Två stycken förvaltningsträffar.

Mätmetod: Antal träffar

Värde 2011: Två styckenVärde 2012: En förvaltnings-träff

En gemensam förvaltningsträff har hållits med temat jämställdhet och teambuilding. Samtliga enheter har haft planeringsdagar och får löpande ledningsinformation. Det är svårt att enbart mäta om medarbetarna blir mer delaktiga genom att delta på förvaltningsträffar.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseOm medarbetarna erbjuds regelbunden kompetensutveckling och delaktighet i processerna, vilket de gör, anser nämnden att det bidrar till att de övergripande målsättningarna uppfylls. Nämnden kommer att titta på fler nyckeltal än bara procentuell del av lönekostnad som går till kompetensutveckling. Detta ger inte hela bilden av hur mycket kompetensutveckling som medarbetaren tar del av. Att medarbetarna skulle bli mer delaktiga i övergripande processer genom förvaltningsträffar är svårt att mäta. Varje medarbetare tar till sig information på planerings- och förvaltningsträffar på olika sätt







Energibesparingar och hållbart byggande ska aktualiseras inom såväl industrin, myndigheter som för privatpersoner.

Målnivå 1: Minst tre stycken informationskampanjer.

Mätmetod: Antal Varis Bokalders föreläste om hållbara städer för bland annat kommunkoncernen, elever och politiker. I samband med Earth hour genomfördes aktiviteter i energisparsyfte. Tillsynsbesök med fokus på energifrågor har genomförts mot miljöfarliga verksamheter. Dessa har informerats samt förelagts att inkomma med en energikartläggning. Energirådgivaren har anordnat en solcellsföreläsning.

Projekt/informationskampanjer som minskar miljöpåverkan och höjer miljökunskaperna hos kommunens förvaltningar, nämnder och allmänheten ska genomföras.

Målnivå: Minst 2 projekt/informationskampanjer.

Mätmetod: Antal projekt/ informations-kampanjer

Värde 2011: SaknasVärde 2012: Tre

Framtagandet av kommunens miljöledningssystem fortgår enligt projektplanen. Miljösamordnare och energirådgivare har anordnat klimatseminarium med Pär Holmgren och skräpplockardagarna för förskolor och skolor i kommunen.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseMålen är aktuella, men måtten bör justeras till enklare som gör målen lättare att mäta. Nämnden arbetar med aktiviteter i syfte att nå de övergripande målsättningarna löpande. Aktiviteterna sätter igång tankar kring miljö- och energifrågor hos deltagarna på de föreläsningar och informationer som hålls, på så vis nås måluppfyllelse. Nämnden arbetar med att kulturskydda byggnader utanför riksintresset och medarbetarna ser till att stänga av datorer, skärmar och belysning vid arbetsdagens slut. Detta bidrar att de övergripande målsättningarna uppnås även om det är på lång sikt. Däremot är det svårt att bedöma hur varje enskild aktivitet påverkar de övergripande målsättningarna.



Perspektiv EKONOMI




Kostnadstäckningsgraden ska öka genomsnittligt i de intäktsfinansierade verksamheterna.

Målnivå: Öka genomsnittligt med 2 %.

Mätmetod: Procentuell kostnadstäckning.

Värde 2011: 70,86 %.Värde 2012: 60,04 %

Genomsnittlig kostnadstäckning hamnar på 62,24 % för de intäktsfinansierade verksamheterna. Förvaltningen kommer att se över kostnadstäckningen under 2014. Nämnden har antagit ny riskbaserad taxa inom verksamheterna för miljöbalken och livsmedelslagen och justerat taxan för eldstäder.

Ekonomiska redovisningar ska göras regelbundet på avdelningsmöten.

Målnivå: Minst 10 stycken/avdelning.

Mätmetod: Antal ekonomiska redovisningar.

Värde 2011: Administrationsavdelningen 8 stycken; stadsarkitektavdelningen 8 stycken; stadsingenjörsavdelningen 9 stycken; miljö- och hälsoskyddsavdelningen: 3-4 stycken.

Ekonomiska redovisningar har gjorts på respektive avdelningsmöten. Medarbetarna har fått information och miniutbildning på avdelningsmöten i bland annat internkontroll. Målet är mer en aktivitet, men genom att använda aktiviteten som ett mål bidrar det till ökad medvetenhet om de ekonomiska frågorna. Detta bidrar till att resurserna utnyttjas mer effektivt i längden.

Verksamheterna ska effektiviseras för att klara kostnadsökningar inom ram.

Målnivå: Nollresultat vid bokslutet 31/12 2013.

Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning.Värde 2011: -39 tkrVärde 2012: -98 tkr

Resultatet för 2013 hamnar på ett underskott på -75 tkr. Ett underskott innebär inte att verksamheterna inte har blivit effektivare. Nämnden arbetar regelbundet med att effektivisera processerna och hitta de moment som behöver förbättras.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseMål och mått kommer att justeras till kommande år. Målet om ekonomiska redovisningar ses som en aktivitet och ett led i att bli effektivare och på så vis få mer delaktiga medarbetare. Målet om kostnadstäckningsgrad kan vara ett mått under målet med att verksamheterna ska effektiviseras. Indirekt leder aktiviteterna till måluppfyllelse på sikt. Ett sätt att titta på om verksamheterna blir effektivare är att följa upp och jämföra ärendebalansen. Balansen visar att den kommunala lantmäterimyndigheten (KLM) i Sandvikens kommun har en bra ärendebalans jämfört med andra kommuner. KLM i Sandviken utmärker sig positivt i riket eftersom det inte finns något äldre ärende som väntar på handläggning. Dessutom har färre ärenden överförts till statliga lantmäteriet jämfört med föregående år.








Bygg- och miljöförvaltningen ska delta i internationella kontakter, utbyten eller nätverk.

Målnivå 1: Minst två kontakter, utbyten eller nätverk.

Mätmetod: Antal kontakter, utbyten eller nätverk.

Värde 2011: Kontakt med tre länder.Värde 2012: En internationell kontakt.

Förvaltningen har deltagit i två internationella kontakter och utbyten.

Riktade informationsinsatser om gällande lagstiftning som bygg- och miljöförvaltningen verkar inom.

Målnivå: Minst två informationsinsatser.

Mätmetod: Antal informationsinsatser.

Värde 2011: Saknas.Värde 2012: Saknas

Kommunala lantmäterimyndigheten har använt tolk vid ett lantmäterisammanträde.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseBygg- och miljönämndens medarbetare har flera relationer, kontakter och utbyten samt ingår i olika nätverk på såväl internationell, nationell och regional nivå. Dess verksamheter kommer i kontakt med många kulturer dagligen. Detta utvecklar både verksamheterna och medarbetarna.




Antal inkomna ärenden 2013 2012 2011 Miljö- och hälsoskydd Livsmedel 394 474 594 Agenda 21 0 1 6 Hälsoskydd 489 306 430 Miljöskydd 1035 692 885 Kansli 4 - - Totalt 1 922 1 473 1 915

Övrig verksamhet Stadsarkitektavdelning Detaljplaner 3 8 11 Planbesked* 8 2 -

Bygglov 538 603 581 Övrigt** 8 0 397 Bostadsanpassning 257 265 245

Stadsingenjörsavdelning Grundkartor 9 8 6 Nybyggnadskartor 13 19 14 Fastighetsbildning 85 68 92 Övrigt 209 249 278

Övrigt Allmänna ärenden 58 39 77

Totalt 1 188 1 261 1 701

* Särskild blankett för planbesked upprättades 2012.

** Under 2011 ingick trafikärenden under "Övrigt" på stadsarkitekavdelningen.

Antal anställda 2013 2012 2011 Miljö- och hälsoskydd 10 11 10 Stadsarkitektavdelning 9 8 10 Stadsingenjörsavdelning 14 14 14 Administration 5 5 5 Totalt 38 38 39


Bygg- och miljönämnden utökades med verksamheten för bostadsanpassningsbidrag 1 januari 2013. Ett belopp på 4,2 mkr överfördes med anledning av detta från omsorgsnämnden. Behovet av dessa åtgärder tenderar att öka i samhället. Det ställer krav på en god planering och prövning av ärendena. Det är också viktigt att det finns tillräckligt med ekonomiska resurser för att möta det ökade behovet.

Nämnden utför tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Tillsynen ska utföras oavsett vilken ekonomi kommunen har. En ny miljöbalkstaxa som antogs 2013 börjar gälla från 2014. Taxan bygger på riskbedömning av verksamheterna och syftet med taxan är att den ska ge högre kostnadstäckning samt bli mer rättvis. Högre kostnadstäckning ger möjlighet att utöka omfattningen av miljöbalkstillsynen.

Ärendeinströmningen på stadsingenjörsavdelningen och den kommunala lantmäterimyndigheten påverkas i hög grad av konjunktursvängningar. Under 2013 noterades en minskning av det totala antalet inkomna ärenden och med en förskjutning mot arbetskrävande, mer komplexa ärenden.

Ett inledande arbete med att se över processer och rutiner kring det förvaltningsadministrativa arbetet påbörjades i slutet av 2013. Syftet är att skapa ändamålsenliga och effektiva rutiner för diarieföring och ärendehandläggning. Parallellt med detta utvecklar förvaltningen verksamheterna och medarbetarna fortlöpande. Syftet är att möta medborgarnas behov och förväntningar på bästa sätt.

Bygg- och miljönämnden leder arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan för Sandvikens kommun. Översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument för kommunen och det används för att styra utvecklingen mot ett hållbart samhälle genom fysisk planering. I detta sammanhang är geografiska informationssystem (GIS) viktiga hjälpmedel för arbetet. Förvaltningen kommer att arbeta för att sprida kunskap om och därmed möjliggöra en mer slagkraftig användning av kommunens geografiska information i olika planeringssammanhang.

Arbetet med vatten- och avloppsstrategin fortsätter och kommunens VA-plan fastställdes under 2013. Fortsatt införande av vattendirektivet medför att kravet på kommunernas engagemang kommer att öka fram till 2015. Ett åtgärdsprogram för åren 2016-2021 påbörjas under 2014.

Sandvikens kommuns lokala hälsoskyddsföreskrifter från 2003 kommer att uppdateras under 2014. Remiss kommer att sändas till berörda.



Bygglovsverksamheten står inför stora förändringar där behovet av en ökad digitalisering för större effektivitet, transparens och rättssäkerhet är grundläggande.

Det kommunala planmonopolet är ett ansvarsfullt uppdrag som innebär stora möjligheter. Det behövs en ökad satsning på kommunens planering för att tillgodose dagens och framtida generationers behov av ett hållbart samhälle.

Planverksamheten och den kommunala lantmäterimyndigheten har gjort en översyn av delvis föråldrade planinstrument som ett led i regeringens mål om en sammanhängande registerkarta i Sverige år 2017. Under året fattade nämnden beslut om att upphäva 91 procent (338 av 370) av kommunens tomtindelningar tillsammans med kommunens enda fastighetsplan. Handläggning av fastighetsbildningsärenden, lovgivning och fysisk planering har därmed förenklats. Verksamheten för geografisk information digitaliserar nu samtliga markreglerande bestämmelser. Som exempel kan nämnas täkttillstånd och naturreservat.

Den kommunala lantmäterimyndigheten deltar som pilotkommun i projektet digital arkivering. Syftet är en effektivare och säkrare hantering av förrättningsakter och målet är att samtliga 38 kommunala lantmäterimyndigheter ska kunna lagra förrättningsakter digitalt 2014.

Nämnden arbetar med att ta fram en policy för underhåll av det mätningstekniska stomnätet. Stomnätet är kittet mellan innehållet i kommunens digitala baskarta och verkligheten utomhus. Bristande underhåll av stomnätet kan påverka mätningsarbetet negativt i framtiden. En policy har tagits fram som tydliggjort kommunens ansvar för skyltning av vägar i syfte att uppnå enhetlighet i skyltbeståndet.

Adressättningen av alla byggnader i kommunen ska vara komplett senast 31 december 2014 enligt lag. När adressättning inte är komplett eller korrekt utförd kan det lätt uppstå förseningar bland annat vid sjuktransporter. Arbete med uppdatering av den kommunövergripande informationskartan har pågått under 2013. Den planeras gå i tryck under 2014.


100Arbetsmarknads- och trafiknämnd

Arbetsmarknads- och trafiknämnd


kostnadKommun-

bidrag ResultatArbetsmarknads- och trafiknämnd - -0,7 -0,7 0,8 0,1Kommunikation 2,4 -27,2 -24,8 25,7 0,9Kompetensförsörjning 65,9 -80,4 -14,5 14,8 0,3Utveckling/EU 1,4 -3,2 -1,8 1,5 -0,3Övrig verksamhet 0,2 -3,3 -3,1 3,0 -0,1Arbetsmarknads- och trafiknämnd 69,9 -114,8 -44,9 45,8 0,9


Arbetsmarknads- och trafiknämndens övergripande uppdrag är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad genom jobb och studier för olika målgrupper i kommunen. I detta ingår bland annat ansvaret för etablering och integration av flyktingar med uppehållstillstånd. Dessutom ansvarar nämnden för kompetensstöd i det kommunala EU-arbetet med syfte att bland annat finansiera forsknings- och utvecklingsarbete som leder till metod- och verksamhetsutveckling. Vidare ansvarar nämnden för skolskjuts- och färdtjänstverksamheten i kommunen.

Nämnden ansvarar för följande insatser och målgrupper;• Nya invandrande kommunmedlemmar som söker skydd i Sverige samt bostadsort och arbete i kommunen.• Arbetslösa som behöver olika former av stöd och träning samt praktik för att komma i arbete.• Vissa kompetensförsörjningsinsatser till företag och offentlig sektor bland annat i samarbete med Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. • Skolskjutsresenärer.• Färdtjänstresenärer.• Kompetensstöd till kommunala verksamheter som bedriver metod- och verksamhetsutveckling med stöd av EU-medel.

Ekonomiskt utfall

Arbetsmarknads- och trafiknämnden redovisar ett överskott på 0,9 mkr.

Det härrör sig till största delen från verksamhetsområde kommunikation. Huvudorsaken till detta är kostnaden för skolkort som minskat under 2013. Även inom nämnden har överskott genererats, vilket beror på en generell och medveten sparsamhet under året med god planering av nämndsledamöternas tid. Inom verksamhetsområdet kompetensförsörjning ligger överskott inom integrationsverksamheten. En del av de statsbidrag som betalts ut under år 2013 har överförts till år 2014 för att användas till långsiktigt planerade aktiviteter för målgruppen.

En ökad hyreskostnad inom verksamhetsområdena Utveckling/EU och Övrig verksamhet har bidragit till underskott här. Utveckling EU har också tappat projektintäkter på grund av långtidsfrånvaro.



Balanserad styrning – måluppföljning







Genomföra medborgar-/dialogmöten och/eller informationsinsatser.

Målnivå: Minst en gång per månad för varje verksamhetsområde.

Mätmetod: Räkna antalet medborgar- /dialogmöten /informationsinsatser.

Värde 2011: 2 dialogmöten, månadsvisa informationsinsatser

Värde 2012: 3 dialogmöten, månadsvisa informationsinsatser.

Informationsinsatser genomförs månadsvis gällande integrations- och arbetsmarknadsverksamhet via intranät, hemsida, och informationsblad i pappersformat. För färdtjänst och skolskjutsverksamheten genomförs riktade informationsmöten vid förändringar. Några dialogmöten har genomförts.

Säkra mångfalden bland arbetslösa deltagare i aktiviteter. Målnivå: Utrikesfödda deltagare inom verksamheten ska motsvara dess andel av kommunens invånare.

Mätmetod: Statistik från verksamheterna.

Värde 2011: Saknas

Värde 2012: 23 %

Andelen utrikesfödda deltagare överstiger klart. Exempelvis inom Arbetslust är 70 % av deltagarna utrikesfödda. Arbetsförmedlingen anvisar deltagare.

God jämställdhet och tillgänglighet inom förvaltningens verksamheter.

Målnivå: Resursnyttjande inom förvaltningens aktiviteter ska vara jämställt. Verksamheter samt aktiviteter ska vara tillgängliga för personer med olika former av funktionsnedsättningar.

Mätmetod: Statistik från verksamheterna

Värde 2011: Saknas

Värde 2012: Genomförd analys gjord under 2012 visar en relativt jämställdresursfördelning.Saknas värde för tillgänglighet.

Av de totalt 980 personer som deltagit i arbetsmarknadsverksamhet är 523 kvinnor och 457 män. Arbetsförmedlingen anvisar deltagare.

Förvaltningens alla lokaler, undantaget lokalerna på Murgårdsskolan, är handikappanpassade.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseInformationsinsatser av olika slag genomförs regelbundet inom förvaltningen. Det kan dock tyckas att det finns en förbättringspotential när det gäller information till medborgarna, både i frekvens och publiceringssätt. Exempel på dialogmöten är deltagande vid samrådsmöten, träff i kanalkyrkan, välkomnande av nya medborgare vid nationaldagsfirande, prisutdelning för studenter, besök kopplat mot EU-projekt. Mångfalden bland deltagarna är hög - vilket är naturligt eftersom arbetslösheten



är större för invandrargruppen - och att målgruppen är prioriterad inom de båda projekten Coaching och Arbetslust. Vad gäller jämställdhet och tillgänglighet är dessa områden särskilt utpekade inom EU-projekten med krav på mål och redovisning. I de uppdrag som utförs med Arbetsförmedlingen som uppdragsgivare blir deltagarna anvisade av uppdragsgivaren. Aktiviteterna bedöms ha bidragit till att uppnå de övergripande målsättningarna.






Medarbetare ska ha kompetensutveckling i sitt arbete.

Målnivå: Samtliga medarbetare bör omfattas av kompetensutvecklingsinsatser under året.

Mätmetod: Räkna antalet utvecklingsinsatser under året.

Värde: Saknas.

Samtliga medarbetare har erbjudits kompetensutvecklingsinsatser, både gruppvis och enskilda.

Mångfald inom förvaltningen.

Målnivå: Andelen utrikesfödda medarbetare i förvaltningen ska minst motsvara dess andel av kommunens befolkning (ca 11 %).

Mätmetod: Räkna antalet utrikesfödda i förvaltningen.

Värde 2011: Saknas

Värde 2012: 23 % utrikesfödda medarbetare.

Andelen utrikesfödda överstiger dess andel av kommunens befolkning.

Jämställdhet och tillgänglighet inom förvaltningen.

Målnivå: Förvaltningens verksamheter ska arbeta för medarbetarnas jämställdhet och den upprättade jämställdhetsplanen. Förvaltningens arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla medarbetare oavsett funktionsnedsättning.

Mätmetod: Räkna antalet insatser och aktiviteter för jämställdhet. Räkna antalet insatser för ökad tillgänglighet.

Värde 2011: Saknas

Värde 2012: Genomförd enkät med utfall 92 (andel positiva svar ur jämställdhetssynpunkt).Inget värde för tillgänglighet.

AMC och Galaxen har haft utbildning via ESF.s processtöd för jämställdhet och tillgänglighet. Planeras även för fortsatt utbildning. Förvaltningens alla lokaler, undantaget lokalerna på Murgårdsskolan, är handikappanpassade. Under året har insats gjorts på Hyttgatan 18 med handikappanpassning till gagn för både medarbetare och besökare.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseI en förvaltning där stora och snabba förändringar sker ställs höga krav på medarbetarnas förmåga till flexibilitet och problemlösning. Vid medarbetarsamtalen diskuteras vad som krävs i form av kompetensutveckling för att utföra sina arbetsuppgifter. Andelen utrikesfödda medarbetare inom förvaltningen överstiger andelen utrikesfödda i kommunen. Detta gäller, förutom inom integrationsverksamheten där det kan anses naturligt, även inom arbetsmarknads- och EU-verksamheten. Vid genomförd enkät 2012 visades en positiv bild av den upplevda jämställdheten inom förvaltningen. Någon enkät under 2013 har inte genomförts. När det gäller tillgänglighet tar förvaltningen till åtgärder när behoven uppstår.Aktiviteterna bedöms ha bidragit till att uppnå de övergripande målsättningarna.







Stärka invånarnas upplevelse av en trygg och god livsmiljö genom aktivt arbete för mångfald och tolerans samt mot rasism och främlingsfientlighet.

Mätmetod: Antalet insatser och aktiviteter för mångfald och tolerans.

Värde: Saknas.

För att integrera våra invandrare till det svenska samhället samt att öka förståelsen för våra olika kulturer anordnar förvaltningen olika aktiviteter. Mycket av aktiviteterna sker i samarbete med föreningslivet och är av hälsofrämjande karaktär. Vidare har både medarbetare och deltagare deltagit i föreläsningar av Brottsofferjouren och Kvinnojouren.

Stärka arbetslösas möjligheter till arbete, utbildning eller starta eget.

Målnivå: Erbjuda arbetsmarknadsaktiviteter för minst 850 arbetslösa kommuninvånare under året. Minst 50% av ungdomarna i program och projekt ska gå till arbete eller utbildning. Minst 5% av deltagarna i JOB fas 3 ska gå till arbete eller utbildning. För övriga program och projekt, där placeringsresultaten ligger mellan 20% och 40%, ska andelen till arbete eller utbildning öka med 5%-enheter i jämförelse med året före.

Mätmetod: Antal deltagare i arbetsmarknadsprogram och projekt.Antal/andel deltagare i program och projekt som går till arbete, utbildning eller starta eget.

Värde 2011: 853 arbetslösa kommuninvånare deltog i arbetmarknadsaktiviteter.

Värde 2012: 934 arbetslösa kommuninvånare deltog i arbetmarknadsaktiviteter. Värde 2012: Coachingprojektet 65,9 %. För JOB fas 3 samt övriga program och projekt saknas värde 2012.

980 arbetslösa personer har under 2013 deltagit i arbetsmarknadsverksamhet.

Till jobb eller utbildning:Coachingprojektet 63,8 %Extraprojektet totalt 40 % varav avslutade extraanställda 18,9 % varav deltagare i jobbresan 67,9 %

JOB fas tre 11,3 %Projekt Arbetslust 19 %

God kundnöjdhet inom skolskjuts- och färdtjänstverksamheterna.

Målnivå: Öka kundnöjdheten.

Mätmetod: Enkät och kvalitetsindex.

Värde 2012: Kommunens NKI för färdtjänstkunder låg under 2012 på 95 % att jämföras med riksgenomsnittet på 92 %. Ingen mätning gjord för skolskjutsar.

X-trafiks senaste mätning av NKI av färdtjänst (jan 2014) ligger på 95 %.

Ingen mätning gjord för skolskjutsar.



Förvaltningens verksamhet ska vara klimatsmart och miljöanpassad.

Målnivå: Saknas.

Mätmetod: Antal klimatsmarta lösningar och miljöanpassade insatser.

Värde: Saknas.

Inom förvaltningen sker ett aktivt miljöarbete via Ånyo som under året utökat sin verksamhet i samarbete med Gästrike Återvinnare. Detta innebär att Ånyos personal finns på plats vid återvinningsstationen så att medborgarna har möjlighet att, istället för att slänga saker, skänka dessa till Ånyo för försäljning till allmänheten. Vidare bedrivs exempelvis miljösmart tvätthall för kommunens bilar, rensning av kanalen, deltagande i växthus-projekt. Inom integrationsverksamheten informeras våra nyinflyttade invandrare om sopsortering och ”miljötänk” i allmänhet.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseFörvaltningen anordnar i sina program och projekt olika aktiviteter för att utveckla och stärka arbetslösa människor och därmed förbättra deras ställning på arbetsmarknaden. Erfarenheter från både Coachingprojektet och projekt Arbetslust visar att stöd via hälsofrämjande aktiviteter, både fysiska och psykosociala, ger god effekt för människornas välbefinnande vilket i sin tur ger en stadigare grund att stå på inför studier och arbete. Under de senaste åren har förvaltningen ökat sitt deltagarantal inom arbetsmarknadsverksamheten. Extraprojektet är kommunstyrelsens särskilda satsning i samarbete med Göranssonska fonderna och arbetsförmedningen för att ge ungdomar en möjlighet till arbete. Samtliga mål har inte uppnåtts vad gäller arbetslösa till arbete eller studier, vilket dock kan förklaras av det svåra konjunkturläget.Kundnöjdheten för X-trafiks färdtjänstkunder ligger högre än riket. Någon mätning för skolskjutsar har ännu inte genomförts och bör därför prioriteras framledes. Förvaltningen arbetar i hög grad för miljöförbättring, främst när det gäller Ånyo med sin andrahandshantering och även Växthusprojektet med sin ”härodling”.Aktiviteterna bedöms ha bidragit till att uppnå de övergripande målsättningarna.



Perspektiv EKONOMI




Förvaltningen ska samarbeta med andra samhällsorgan/myndigheter för att stärka arbetslösas möjligheter till egen försörjning.

Målnivå: Minst 100 arbetslösa ska gå från försörjningsstöd till egen försörjning.

Mätmetod: Statistik från verksamheten.

Värde 2011: Saknas

Värde 2012: Saknas totalvärde. Inom Coachingprojektet gick 56 personer av 85 avslutade till arbete eller studier.

Från försörjningsstöd till egen försörjning:Coachingprojektet 95 personer

Arbetslust 55 personer

Effektivt nyttjande av förvaltningens resurser.

Målnivå: Verksamhetens nettokostnader per invånare/brukare ska minska i jämförelse med året innan.

Mätmetod: Statistik från verksamheterna.

Värde 2011: Saknas

Värde 2012: Arbetsmarknadsåtgärder: 575 kr/ invånare Flyktingmottagande: -45 kr/invånare Skolskjuts grundskola: 3 727 kr/elev Färd- och riksfärdtjänst: 154 kr/ invånare.

Officiella siffror för 2013 är ännu ej färdigställda. Förvaltningens bokförda nettokostnader:Arbetsmarknadsverksamhet:14 524 tkr år 2013 (12 599 tkr år 2012)Integrationsverksamhet:0 kr år 2013 (-1 498 tkr år 2012)Skolskjutsverksamhet 17 343 tkr år 2013 (17 523 tkr år 2012)Färd- och riksfärdtjänstverksamhet5 356 tkr år 2013 (5 470 tkr år 2012).

Förvaltningens ekonomi i balans.

Målnivå: Varje verksamhetsområde ska hålla sig inom budgetram.

Mätmetod: Månatlig budgetuppföljning.

Värde 2011: +30tkr

Värde 2012: +2 700 tkr.

Förvaltningen har hållit sig under sin budgetram dock med variation mellan verksamhetsområdena.

Resultat +900 tkr.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseGenom samarbete med andra förvaltningar inom kommunen, statliga myndigheter och andra kommuner driver och deltar arbetsmarknads- och trafikförvaltningen i projekt och program som resulterar ekonomiskt i besparingar via minskade försörjningsstödskostnader. Tack vare EU-projekten får kommunen, förutom besparingar, även en möjlighet att utveckla verksamheten för framtida behov. Kommunens satsning på Extraprojektet ger vid hand att nettokostnaden för arbetsmarknadsåtgärder inom arbetsmarknads- och trafikförvaltningen varit högre 2013 än vad den var 2012. Dock har aktiviteter inom detta område gett minskade kostnader för försörjningsstöd vilket ger besparingar inom individ- och familjeomsorgen.Aktiviteterna bedöms ha bidragit till att uppnå de övergripande målsättningarna.








Verksamhetsområdena ska ha något inslag av EU-finansiering och/eller utbyte i sin verksamhet.

Målnivå: . Minst ett EU-projekt inom varje verksamhetsområde.

Mätmetod: Antal EU-projekt

Värde 2012: 5 EU-projekt

6 EU-projekt under 2013:CoachingprojektetProjekt ArbetslustSigridprojektetPendling och kompetensförsörjningBra FöreNessieprojektet

Erbjuda möjligheter till möten mellan olika människor och olika kulturer.

Målnivå: Språkpraktikplatser (från SFI/Program/Projekt) vid varje verksamhetsområde.

Mätmetod: Antal språkpraktikplatser

Värde: 56 språkpraktikanter ikommunen.

Kontaktade arbetsgivare 185 (159 privata 26 kommuner).Praktikplatser 59 (varav kommuner 32, privata 23 och föreningar).Svårt att hitta (matcha) lämpliga personer till praktikplatserna. AF väljer ut lämpliga kandidater. Exempelvis är sex platser inom grundskolan/ barnomsorgen ej tillsatta.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseInom EU-verksamheten har personal deltagit i olika transnationella möten, varit värd vid flera regionala och lokala möten samt agerat samordnare vid utbytesresor med deltagare från andra förvaltningar - alltid i syfte att skapa relationer och bygga nätverk för att skapa förutsättningar för olika EU-finansierade projekt för hela kommunen. Integrationsverksamheten har ansvaret för kommunens hantering av språkpraktikplatser. Många arbetsgivare har kontaktats och en hel del praktikplatser har anskaffats. Det är dock viktigt att praktikplatserna är lämpliga för de praktikanter som ska placeras. En stor del av arbetet är att se till att rätt person hamnar på rätt plats för att ge en god erfarenhet för både praktikanten och för arbetsgivaren.Aktiviteterna bedöms ha bidragit till att uppnå de övergripande målsättningarna.




Totalt antal arbetslösa i Sandvikens kommun i december 2013 var 2 434 personer. I andel av arbetskraften uppgår arbetslösheten i Sandviken till 13,2 procent medan procentsatsen för Gävleborgs län ligger på 12,0 procent och för riket på 8,7 procent. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet arbetslösa i Sandvikens kommun mellan december 2012 och december 2013. 2013 års siffror visar att ungdomsarbetslösheten i Sandviken ökat med 3,1procent i jämförelse med december 2012 och att den totala arbetslösheten ökat med 1,1 procent i jämförelse med året innan.

Antal 2013 2012 2011

Elever med skolskjuts 1 440 1 416 1 316

Färdtjänstberättigade* 1 421 1 463 1 541

Färdtjänstresor 36 153 34 194 34 014

Mottagna invandrare 391 183 184

Årsarbetare 60,0 53,5 47,3

* Ny metod för statistikhämtning justerar 2011 års redovisning av färdtjänstberättigade.


Under 2013 kulminerade arbetslösheten i Sandviken till nivåer som var de högsta i kommunen på 16 år. Dessutom noterades den historiskt högsta volymen inflyttade flyktingar med uppehållstillstånd. Tack vare en rad olika program och projekt kunde nämnden genomföra omfattande insatser, som bland annat bidrog till att förebygga och begränsa kommunens kostnader för försörjningsstöd.

Nästan 1 000 arbetslösa deltog i 1 741 personunika aktiviteter inom nämndens verksamheter under år 2013. Av dessa var exempelvis 244 i olika anställningar med B-avtal, 196 i praktik samt 140 i studier och studieaktiviteter. Under 2013 har arbetsmarknads- och trafiknämnden tillsammans med individ- och familjeomsorgsnämnden arbetat med ett av kommunstyrelsens utdelade uppdrag gällande sysselsättning för ungdomar. Detta har utförts i form av Extraprojektet där även Göranssonska fonderna samt arbetsförmedlingen är samarbetspartners och delfinansiärer. Under året har 83 ungdomar deltagit i projektet varav 28 har tagit chansen med ”jobbresan” där syftet är att med stöd och utbildning åka till Norge och arbeta.Även om arbetslösheten förväntas minska något under 2014 så kommer den att ligga på en relativt sett mycket hög nivå. Behovet av arbetsmarknadsinsatser och integrationsinsatser kommer därför att vara oförändrat stort. Därför fortsätter arbetet med inriktning på olika program och projekt som kan bidra till både kvantitet och kvalitet, i samarbete med andra kommuner med regionala aktörer samt med olika berörda nämnder inom kommunen.

Arbetslösa i Sandvikens kommun (avläsning gjord i december resp år)

221382

681 584 542 616 635

882

1 086

1 750

1 627 1 632

1 791 1 799

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

År

Ant

al

Arbetslösa upp till 24 år Arbetslösa över 25 år


108Kommunstyrelsens förvaltning

Kommunstyrelsens förvaltning


kostnadKommun-

bidrag ResultatKommunledningsverksamhet 185,2 -277,4 -92,2 96,8 4,6Teknisk verksamhet 234,9 -299,3 -64,4 73,1 8,7Kommunstyrelsens förvaltning 420,1 -576,7 -156,6 169,9 13,3


Målgruppen är främst kommunens egen organisation, där kommunledningsverksamheten står för stöd och service till förtroendevalda samt till kommunens övriga verksamheter. Teknisk verksamhet skall dels erbjuda kommunens invånare och besökare en väl fungerande utomhusmiljö samt bra gator och vägar dels tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kommunens egen verksamhet. Näringslivsverksamhet som skall ge service till företag på orten och Sandbacka Park Utveckling som för att stödja företag inom teknikparken och i dess närhet. Turismveksamheten riktar sig till besöksnäringen i kommunen.

Ekonomiskt utfall

Kommunstyrelsens förvaltning redovisar ett resultat på 13,3 mkr.

Överskottet beror på att Sandvikenhus AB betalat tillbaka delar av ersättningen för det årliga uppdraget till kommunen beroende på överskott avseende fastighetsförvaltning, underhåll och snöröjning, att kommunen redovisar realisationsvinster vid försäljning av kommunala fastigheter samt att förvaltningen redovisar överskott på grund av vakanthållna tjänster och ett antal allmänna kostnadsreduceringar.

De riktade medel, 0,5 mkr, som kommunstyrelsen fick för finansiering av ungdomsstrateg år 2013 har oavkortat använts för detta ändamål.

Styrelsen för AFA-försäkringar beslutade i september 2013 att betala tillbaka de försäkringspremier som inbetalts för 2005 och 2006. För Sandvikens kommun innebar detta en återbetalning på 35,5 mkr år 2013.

Kommunfullmäktige beslutade att använda 28,7 mkr av AFA återbetalningen för större kostnader av engångskaraktär. Av dessa var 7.9 mkr nya kostnader för framförallt underhåll av fastigheter och gator och vägar, samt prognostiserade kostnader för snöröjning, på 4,6 mkr. Resterande belopp utgörs till största delen omstruktureringskostnader som uppstått inom olika nämnder under år 2013.

Kommunstyrelsens del av AFA medlen uppgick till 12,5 mkr. Dessa skulle användas för snöbortforsling inom

Sandviken Energi AB och Sandvikenhus AB, 4,6 mkr, underhåll av gatunätet, 5 mkr, underhåll och driftkostnader av engångskaraktär gällande fastigheter, 2 mkr, samt som ytterligare bidrag till vägföreningar, med 0,9 mkr. Medlen har använts för avsett ändamål med undantag för att Sandvikenhus AB betalt tillbaka 2 mkr i underhållspengar och 2,6 mkr för snöbortforsling, på grund av att snön uteblev i slutet av året och underhåll inte hanns med i avsedd omfattning.










Kommunstyrelsen och förvaltningen utvecklar sin information, kommunikation och öppenhet mot medborgarna.

Målnivå: Antalet medborgar-/brukar-/kunddialoger ökar.

Mätmetod: Egen statistik.

Värde 2011: Dialog genomförd med företagare, hyresgäster, fastighetsägare, elever om skolmat mm.

Sandviken är sedan 2013 en del av det finska förvaltningsområdet. Det innebär att finskspråkig kommunmedborgare har rätt att använda finska i sina kontakter med kommunen. Kund-dialoger sker i form av matråd med elever fyra gånger per år. Vid pensionärs- och föräldramöten förs en dialog om maten som erbjuds inom omsorgen och skola. Utredningen om ungdomsråd är klar. Arbetet med att utveckla ungdomars delaktighet resulterade i att Sandviken fick arrangera Miljöting för ungdomar.Flera kontor deltar i olika förvaltningsträffar, nätverk, brukar och kunddialoger samt träffar i byalag.

Kommunstyrelseförvaltningens tjänster håller en god servicenivå.

Målnivå: Servicedeklarationer upprättade 2013 för totalt tre tjänster inom kommunstyrelseförvaltningen.

Mätmetod: Medborgarundersökning eller liknande i tillämpliga delar.Egen statistik.

Värde 2012: Statistik tas fram.

Tre servicedeklarationer har upprättats och fler är under bearbetning. Intern samverkan har genomförts för att utveckla tjänster av god servicenivå och tydliggöra uppdrag. Digital nämnds-administration har genomförts. Personalguiden på intranätet fortsätter utvecklas. Tjänsteuppföljning vid Sandbacka Park har genomförts. Nya rutiner har införts vid stadshusets reception för att kunna ge bättre service.

Förbättrad tillgänglighet till kommunstyrelseförvaltningen.

Målnivå: Beslut om ”kontaktcenter”. Svarsfrekvensen för inkommande telefonisamtal förbättras.

Mätmetod: Medborgarundersökning eller liknande i tillämpliga delar.Egen statistik.

Värde 2012: Statistik tas fram.

Förstudie om medborgarservice har bearbetats efter remissomgång och beslut om införande av medborgar-service har tagits. Svarsfrekvensen för telefonisamtal är hög. Nya telefoni-riktlinjer är framtagna och ska implementeras i förvaltningen.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseArbetet med att utveckla information och digital ärendehantering har fortsatt under året. Dialoger med brukare har förekommit i allt större utsträckning. Måluppfyllelsen kan bli ännu bättre om medborgardialogerna utvecklas ytterligare med större tydlighet för roller och uppdrag.








Tydliga uppdrag för medarbetare inom kommunstyrelseförvaltningen.

Målnivå: Andelen medarbetare som anser att uppdraget är tydligt ökar.

Mätmetod: Medarbetarenkät.

Värde 2012: MMI 68.

Motiverad medarbetarindex, MMI, har förbättrats till 72. Resultatet blev bättre än kommunens genomsnitt på MMI 70. Medarbetarna känner i hög grad motivation och nöjdhet med sin arbetssituation. Förvaltningens kontor har tagit fram handlingsplaner utifrån medarbetarenkätens resultat. Aktiviteterna har följts upp på gemensamma arbetsplatsträffar. Kompetensutvecklingsplaner för anställda har också utarbetades.

Tillvarata medarbetarnas kreativitet för verksamhetens utveckling.

Målnivå: Respektive verksamhet ska från arbetsplatsträffar dokumentera verksamhetsutveckling.


Värde 2012: Mäts under året.

Verksamhetsutveckling finns med som stående punkt på arbetsplatsträffar och dokumenteras i minnesanteckningar inom förvaltningen. Omvärlds-bevakning bedrivs inom vissa delar. Sandbacka Park har driftsatt ett nytt mötesformat enligt modell för framgångsrika möten.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseResultatet av medarbetarenkäten visar att medarbetarna är nöjda med sin arbetssituation och resultatet blev bättre än föregående år. Ett målmedvetet arbete för god arbetsmiljö bidrar till att uppfylla den övergripande målsättningen.







Skapa förutsättningar för expansion och nyetableringar för företag.

Målnivå: Den inflationsrensade daglönesumman ökar

Mätmetod: SCB

Värde 2010: Daglönesumma 5 148 mkr.

Daglönesumman har ökat till 5 694 mkr. God samverkan och anpassade aktiviteter med det lokala näringslivet genom t.ex. TripleSteelix och Kompetenscenter. Sandbacka Park har inlett en inventering av expansions-behov inom 1-5 år bland företagen på Sandbacka Park. Kvinnligt företagar-nätverk drivs på uppdrag av Region Gävleborg. Näringslivskontoret deltar i arbetet kring strategisk stadsutveckling.

Minskad negativ miljöpåverkan inom kommunstyrelseförvaltningen.

Målnivå: Alla anställda inom kommunstyrelseförvaltningen ska ha utbildning i miljöfrågor.Andelen miljöbilar skall öka. Minska förbrukningen av kontorspapper.


Värde 2011: Andelen miljöbilar är 50 %.Värde 2012: Förbrukning kontorspapper mäts under året.

Andelen miljöbilar sjönk i förhållande till förra året p.g.a. ny miljöbils-definition 2013 till 41 %. Med den gamla definitionen har andelen miljöbilar ökat. Genom distributions-centralen har andel körda mil för att leverera ut livsmedel och andra varor i kommunen minskat med 43 %. Medarbetare har deltagit i kommunens miljöutbildning. Information och kunskap om användningen av videokonferens har bedrivits. Utbildning i sparsam körning har genomförts med 30 anställda. Åtgärder har vidtagits för att minska förbrukningen av papper. Läsplattor till förtroendevalda är upphandlade. Antalet e-tjänster och e-fakturor till kommunen har ökat. Upphandling av skrivare och persondatorer med miljökrav har påbörjats.

Minska den negativa miljöpåverkan inom kommunförvaltningens produktion och servering av mat.

Målnivå: Andel ekologiska livsmedel ska uppgå till 25 % år 2013.Mängden slängd mat skall minska.


Värde 2011: Andelen ekologiska livsmedel uppgår till 18 %.Matsvinnet har minskat med 15 % under året.

Andelen ekologiska livsmedel ökade i jämförelse med 2011 till 21 %, men nådde inte upp till målnivå för året. Mängden slängd mat har minskat med 20 % från år 2011 till 2013. Under året är minskningen 20 gr/elev/dag.

Sammanfattande analys av måluppfyllelseFlera projekt har bedrivits för att skapa förutsättningar för etablering av nya företag. Arbetet med minskad negativ miljöpåverkan har resulterat i flera bra insatser. Ett medvetet arbete har bedrivits om miljönyttan av mindre mängd slängd mat och högre andel miljöbilar. Det har bidragit positivt till den övergripande målsättningen om en hållbar utveckling.



Perspektiv EKONOMI




Ökad koncernsamverkan.

Målnivå: Beslut om eventuella koncerngemensamma funktioner.

Mätmetod: Beslut, egen uppföljning.

Värde 2011: Samverkan finns inom inköpsverksamhet, finansverksamhet, telefoni- och IT-stöd, ekonomi/personala-dministration, juridisk verksamhet mm.

Samverkan sker inom koncernen kring juridiska frågor, information, inköpsrutiner, ekonomiska och administrativa frågor. Förstudie om effektivare central posthantering är påbörjad. Bolagen erbjöds att delta i implementeringen av personalpolitiska programmet.

Samtliga kontor redovisar en ekonomi i balans för verksamhetsåret.

Målnivå: Samtliga kontor redovisar lägst 0-resultat.

Mätmetod: Egen statistik, månatlig uppföljning.

Värde 2011: Bokslut redovisar ett totalt resultat på + 3,7 mkr.

Nio av tio kontor har redovisat ett positivt resultat.

Sammanfattande analys av måluppfyllelse: Genom god budgetuppföljning och samverkan med andra verksamheter har kommunstyrelsens förvaltning med ett effektivt resursutnyttjande bidragit till att nå den övergripande målsättningen om god ekonomisk hushållning.








Öka kommunstyrelseförvaltningens kompetens om många kulturer.

Målnivå: Genomföra två temadagar.

Mätmetod: Egen statistik. Inom delar av förvaltningen sker information om andra kulturer på arbetsplatsträffar. Två temadagar kring mångfald har genomförts under året.

Anbud tillåts på andra språk än svenska.

Målnivå: Anbud godkänns på ytterligare ett språk.


Värde 2011: Enbart svenska.

Inget anbud har inkommit på andra språk än svenska, däremot har ett antal förfrågningar förekommit under året. Anbud godkänns på finska och spanska utöver svenska.

Öka mångfalden inom kommunstyrelsens förvaltning.

Målnivå: Bereda plats för ytterligare språkpraktikanter.


Värde 2012: En språkpraktikant.

Tre språkpraktikanter har beretts plats under året. Förvaltningen har erbjudit ytterligare platser för språkpraktikanter som ej nyttjats.

Sammanfattande analys av måluppfyllelse: Antalet språkpraktikanter har ökat, vilket bidragit till en positiv utveckling för både medarbetare och verksamheter. Med fortsatt medvetet arbete finns det möjligheter att ytterligare öka mångfalden och kunskapen om många kulturer i förvaltningen.





Samordning av koncerninterna resurser sker bland annat genom viss ekonomiadministration, IT-drift och andra IT-relaterade frågor, upphandlings- och inköpsfrågor samt personaladministration.

Kommunfullmäktige beslutade i december om att ingå i en gemensam nämnd för verksamhetsstöd. Nämnden startade 1 januari 2014 och deltagande kommuner är Gävle, Sandviken, Hofors och Ockelbo. Gävle kommun är värdkommun.

Arbetet med att utveckla och standardisera ärendehanteringsprocessen pågår sedan ungefär ett år tillbaka. Under året har kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kallelser och protokoll helt digitaliserats. Idag skickas så gott som inga handlingar ut på papper. Arbetet med att digitalisera nämnderna är påbörjat.

Efter utredning och remissomgång fattade fullmäktige i september 2013 beslut om att arbetet med att införa Medborgarservice ska fortsätta och ekonomiska medel avsattes för perioden 2014 till 2016.

Ungdomsstrateg anställdes under senare delen av år 2012, och har under 2013 bland annat arbetat med Miljöting 2013. Sandvikens kommun stod i november 2013 värd för nordens största miljöarrangemang för ungdomar.

Sedan februari 2013 är Sandvikens kommun en del av det finska förvaltningsområdet. Finskspråkiga kommunmedborgare har därmed rätt att använda finska i sina kontakter med kommunen. I september 2013 manifesterades det finska förvaltningsområdet genom att Kulturnatta fick ett finskt tema.

Miljöfordon, andelen bilar som drivs med alternativa drivmedel, uppgår nu till 41 procent vilket motsvarar 53 av totalt 129 fordon. Vård-och omsorgsboendet Lillviksgården har under år 2013 utrustats med kök för egen tillagning. Förändringen medför att transporterna av mat till Lillviksgården minskat med 920 mil per år.

Servicekontoret byter ut allt fler livsmedel till ekologiska produkter. För hela kommunen uppgår andelen ekologiska livsmedel till 21 procent. Under året har mängden tallrikssvinn mätts i skolan vid sex tillfällen. Totalt har matsvinnet i skolan minskat med 20 procent sedan mätningarna påbörjades 2011.

Miljön var det viktigaste vid införande av distributionscentralen (DC). Efter ett år har andelen körda mil minskat med 43 procent. Nu levererar DC varm mat, kyld mat, livsmedel, papper, plast, kemikalier, kontorsmaterial, sjukvårdsmaterial, post och kuvert. Säkerhet var ett annat mål, som uppnåtts genom att mottagande enheter endast får leveranser vid maximalt två tillfällen per vecka.

Förstudien avseende elektronisk handel, från beställning till betalning, bli klar i februari 2014. Arbetet kommer att intensifieras under år 2014. Projektet kommer att beröra samtliga verksamheter.

Dagens IT-system kräver möjligheten att arkivera handlingar digitalt. Sandviken deltar i en samverkan med övriga kommuner i länet för en gemensam lösning avseende digitalt arkiv.

Utrullning av 1-1 datorer inom kunskapsförvaltningen har fortsatt under 2013. År 2014 kommer samtliga elever och lärare från årskurs 1 ha en personlig dator. Skolan använder nu en gemensam lärplattform som möjliggör kommunikation mellan skola, elever och föräldrar

Antalet e-tjänster från kommunen ökade med tio under år 2013. Installationen av mobilt bank-id slutfördes. Det gör att läsplattor och smarta telefoner kan användas för åtkomst till kommunens e-tjänster.

Projektet Hälsofrämjande ledarskap avslutades i juni 2013. Samtliga chefer i kommunen har därmed sedan 2011, genomgått en tredagars utbildning i coachande förhållningssätt och kommunikation. Projektet har varit ett samarbete mellan sju kommuner och har finansierats av ESF-rådet (Europeiska socialfonden).

Kommunens medarbetar- och ledarenkät genomfördes under september månad 2013. Samma typ av enkät ska även genomföras under hösten 2014. Arbetet med resultaten från enkäten samt implementeringen av det personalpolitiska programmet har pågått under hela 2013.

Det trettonde interna ledarutvecklingsprogrammet, inklusive arbetsmiljöutbildning, avslutades i maj. Det fjortonde startade i augusti 2013. Sedan starten år 2004 har drygt 270 enhetschefer gått programmet.

2013 2012 2011

Matportioner per år (miljoner) 1,3 1,4 1,4

Löneutbetalningar per månad (genomsnitt) 4 330 4 400 4 600

Persondatorer i nätverk 6 800 4 200 3 505

Antal ärenden 650 645 570

Belagd yta av körbanor och gång- och cykelvägar (tusental kvm)

1 156 1 150 1 150

Förvaltad lokalyta (tusental kvm) 278 285 285

Antal företag 3 353 2 808 3 082

Antal årsarbetare, kommunstyrelseförvaltning 280 286 281

-varav Servicekontor 169 182 182



Pensionsadministration köps sedan hösten 2012 av KPA Pension. Kommunens inkassoverksamhet sköts sedan hösten 2012 av ett inkassobolag. Som ett led i detta har de personella resurserna inom administrationen reducerats under år 2013.

Sandbacka Park har under första halvåret 2013 genomgått en revision i en satsning från Svenska teknikparksföreningen där 12 av de svenska teknikparkerna deltagit, för att mäta kvalitet och resultat i ett nationellt perspektiv. Ett omfattande strategiarbete har under hösten 2013 inletts för Sandbacka Park för att till fullo ta steget till science park.

Inom Sandbacka Park Utveckling har projektet FindIT framgångsrikt bedrivits sedan år 2008. Syftet med FindIT är att medverka till att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft genom bättre utnyttjande av IT-stöd samt stödja framväxten av nya företag, produkter och metoder inom industriell IT. Projektet avslutas i december 2013. En ny inriktning av FindIT inleds januari 2014.

Det regionala samverkansprojektet Katalysator har under 2013 beviljats nationell finansiering genom Vinnova och SISP. Sandbacka Park Utveckling har 2013 fått ett regionalt uppdrag och erhållit regionala medel för att sammanhålla ett nätverk för kvinnliga företagare i Sandvikens kommun, Prisma.

Under 2013 har kommunen tillsammans med Triple Steelix och Högskolan i Gävle initierat ett samarbete kring det processnära underhållet, ett forskningsprojekt med mål att hitta former för ett fördjupat samarbete (partnerskap) mellan stålindustrin och de lokala/regionala underleverantörerna. Ett forskningsprojekt som ingår i Stålindustrins forskarskola, beräknas pågå fram till år 2017.

För att attrahera utländska etablerare till Sverige, sker en samverkan med Invest Gävleborgs projekt. Det har inneburit arbete för att erhålla etableringskunskap, en mottagarfunktion på hemmaplan och ett första marknadsföringsmaterial. Tillsammans med Business Sweden har deltagandet vid en konferens i USA genomförts. Resurser har också satsats på att locka andra etableringar och investerare till Tuna. En första etablering har skett där - Cheapy Byggvaruhandel.

Arbete har under året skett inför Landsbygdsriksdagen 2014, den 16-18 maj 2014 på Göransson Arena. En arbetsgrupp, bestående av ideella krafter, har arbetat med framtagandet av goda exempel från Sandviken. Kommunens landsbygdsutvecklare innehar rollen som regional samordnare av landsbygdsriksdagen 2014.

Turistbyrån och Folkets Hus samverkar sedan 1 januari 2014 i en gemensam reception för nya Kulturcentrum. Det ger ökad tillgänglighet och verkar som ett nav för besökare och medborgare. För att sätta Sandviken på kartan har under våren en ny turistiskt webb och en ny evenemangskalender lanserats. För att stärka besöksnäringsföretag har olika former

av kompetenshöjande och kvalitetssäkrande insatser skett bland annat i form av utbildningar och seminarier.

Under hösten genomfördes Företagarforum 2013 där kommunen var såväl arrangör, tillsammans med Företagarna i Sandviken, som deltagande med monter, föreläsningar och seminarier.

Arbetet med att ta fram en lokalförsörjningsplan fortgår. 2013 har lokalanvändningen inom kultur- och fritidsnämndens och kunskapsnämndens verksamheter analyserats. Under 2014 kommer övriga nämnders verksamheter analyseras och planer att tas fram för att optimera kommunens lokalanvändning. Ambitionen är att under 2015 bli klar med arbetet. Lokalförsörjningsplanen är en viktig strategisk plan som visar hur kommunens fastighetsinnehav behöver anpassas för att följa de befolkningsprognoser som nu är framtagna. En utredning har tillsatts för att se över och föreslå förbättringar inom kommunens fastighetsförvaltning och underlätta styrningen av denna verksamhet.

Årliga uppdrag till Sandviken Energi AB, Sandvikenhus AB och Högbo Bruk AB

Sandviken Energi ABKommunen har genom ett årligt uppdrag till Sandviken Energi AB överlämnat uppgiften att sköta samt sommar- och vinterunderhålla kommunens gator och vägar, broar, gång- och cykeltunnlar, ansvara för nybyggnation av gator, vägar, trafikanläggningar, allmänna platser och parkanläggningar i gaturummet, drift och skötsel av gatubelysning samt drift av pumpstationer med mera. För detta har kommunen ersatt Sandviken Energi AB med 28,1 mkr.

Sandvikenhus ABKommunen har genom ett årligt uppdrag till Sandvikenhus AB överlämnat uppgiften att tillgodose kommunens behov av drift och skötsel samt ny-, till- och ombyggnationer av kommunens fastigheter, skötsel och underhåll av kommunens parker inklusive gång- och cykelvägar i parkmark och grönytor och träd i gatumark, lekplatser med mera. För detta har kommunen ersatt bolaget med 98,0 mkr.

Högbo Bruk ABKommunen har genom ett årligt uppdrag till Högbo Bruk AB överlämnat uppgiften att förvalta kommunens samlade skogsinnehav, bedriva kultur- och fritidsverksamhet, leda och genomföra arbetsmarknadsinsatser i kommunens och bolagets skogar, samt förvalta och utveckla den kulturhistoriska miljön i Högbo. För detta har kommunen ersatt bolaget med totalt 10,8 mkr, varav 3,2 mkr utgörs av kostnader som kommunen betalt direkt till Samhall AB för utförda tjänster i Högbo.

Göransson Arena ABUnder Kultur- och fritidsnämnden redovisas det årliga uppdraget som av kommunen överlämnats till Göransson Arena AB.


116

Gemensam finansieringGemensam finansiering


kostnadKommun-

bidrag ResultatSkatter 1 833,7 -6,9 1 826,8 -1 814,7 12,1Finansiell verksamhet 56,8 -37,4 19,4 -22,5 -3,1Pensioner 65,0 -124,3 -59,3 47,6 -11,7Övrigt 35,6 4,6 40,2 -22,5 17,7Finansiering 1 991,1 -164,0 1 827,1 -1 812,1 15,0

Ekonomiskt utfall

Totalt redovisar gemensam finansiering ett resultat på 15 mkr för år 2013.

Under verksamheten ”Gemensam finansiering” redovisas kommunens skatteintäkter och effekterna av såväl gällande skatteutjämningssystem som också utjämningssystemet för LSS-kostnader (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom redovisas kostnader för pensioner och regleringar av personalomkostnadspålägg samt resultatet av kommunens finansiella verksamhet.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

Skatteintäkterna samt bidrag och avgifter i det kommunalekonomiska utjämningssystemet (generella statsbidrag) är kommunens största inkomstkälla och svarar för 80 procent av kommunens samtliga driftintäkter. Resultatet för årets skatteintäkter innehåller en slutreglering av 2012 och en preliminär slutavräkning för 2013. Från det kommunalekonomiska utjämningssystemet har Sandviken mottagit 301,6 mkr att lägga till skatteintäkterna på 1 525,2 mkr. Kommunens skatteunderlag ökade under inkomståret 2012 (taxering 2013) med 3,34 procent att jämföra med rikets som ökade med 4,0 procent. Det slutliga totala utfallet blev ett överskott på 12,1 mkr.

Finansiell verksamhet

Finansiell verksamhet redovisar ett resultat på -3,1 mkr för år 2013. Underskottet beror bland annat på att kommunala bolag amorterat stora lån under året, vilket påverkat kommunens intäktsränta. Kommunfullmäktige justerade dessutom bolagens borgensramar, vilket medfört minskade intäkter i form av borgensavgifter.

Den sänkta diskonteringsräntan för pensionsskuldens förändring medför samtidigt en utökad räntekostnad på 9,1 mkr.

Tack vare att bolagens amortering av lån till kommunen, har kommunen haft en osedvanligt god likviditet under året. Kommunens nyupplåning har därför minskat med 1,9 mkr, trots en nettoinvestering på 96,1 mkr.

Räntenivåerna i Sverige är fortsatt låga. En viss ökning förutspås dock under år 2014.

Sandvikens kommun hade vid årets slut totalt placerat 75,2 mkr. Under året har 37 mkr i omsatts i nya främst obligationer och andra kapitalsäkrade papper.

Pensioner

Kostnader för pensioner består av direkta utbetalningar till kommunens pensionärer, individuell pensionsavgift för anställda, avsättning till framtida pensionsutbetalningar avseende intjänade pensioner från och med 1998, samt särskild löneskatt på pensionskostnader. Förändringar av pensionsrätter intjänade till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse i enligt med den så kallade blandmodellen. Pensionskostnaderna för 2013 uppgick till 124,3 mkr. Intäkterna från PO-pålägget som påförs förvaltningarna med 6,83 procent av de utbetalda lönerna ska spegla den kostnad som dagens anställningar genererar i pensionskostnad och har inte som syfte att fördela den aktuella kostnaden för pensioner. Utfallet för 2013 blev ett underskott med -11,7 mkr.

Sandvikens kommun hade totalt 75,2 mkr placerade vid periodens slut, för att möta kommande pensionsutbetalningar.

Övrigt

Resultatet för året på 17,7 mkr beror dels på att skatteintäkterna redovisar en positiv avvikelse för året och dels på återbetalning av premie för avtalsgruppsförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2005 och 2005. AFA Försäkrings styrelse beslutade den 3 september 2013 om återbetalningen. Sandvikens kommun fick 35,5 mkr i återbetald premiekostnad. Även lägre preliminära arbetsgivaravgifter för anställda födda 1986 och senare påverkar resultatet positivt liksom av kommunstyrelsen ej förbrukade projektmedel och medel för oförutsedda kostnader.


117Gemensam finansiering

Framtidsbedömning

I budgeten för år 2013 var årets resultat satt till 6 kr. Det för år 2013 redovisade resultatet uppgick till 40,4 mkr. Under år 2014 är resultatet budgeterat till 7 mkr, och åren 2015 och 2016, 8 respektive 9 mkr.

År 2014 ser ut att ett besvärligt ekonomiskt år för kommunen. Den faktor som är mest betydelsefull och påverkar skatteintäkterna är utvecklingen och tillväxten i landet. Att Sveriges befolkning har arbete och betalar skatt är basen för kommunernas intäkter och det gällande kommunala skatteutjämningssystemet. Svårigheterna är fortfarande stora och många. Arbetslösheten är fortsatt hög framförallt i vår region.

Invånarantalet är också en viktig faktor när det gäller skatteintäkternas utveckling. Ökat antal invånare innebär högre skatteintäkter. Sedan i början av 2000-talet har kommunen årligen ökat sin befolkning med undantag för åren 2005 och 2010. Statistiska Centralbyrån redovisar glädjande nog också en ökad befolkning för år 2013, med 161 personer. Målsättningen för kommunen är även fortsättningsvis en långsam men trygg ökning av invånarantalet.

Den planerade investeringsvolymen för åren 2014 - 2016 uppgår enligt befintliga planer till 369 mkr. En för hög investeringsvolym innebär ökad upplåning, med högre räntekostnader som följd. En diskussion pågår fortlöpande kring investeringsvolymen för åren framöver.


118Bolagen i kommunkoncernen

Bolagen i kommunkoncernen

Bolagskoncernen Sandviken Stadshus AB

Ägarförhållanden och verksamhetsuppdrag

Moderbolaget Sandvikens Stadshus AB är Sandviken kommuns holdingbolag för hel- och delägda företag. Bolaget ägs till 100 procent av Sandvikens kommun. I koncernen ingår de helägda dotterbolagen Högbo Bruks AB, Göransson Arena AB, Sandvikens Specialfastigheter AB och energikoncernen Sandviken Energi AB med dess helägda dotterbolag Sandviken Energi Elnät AB, Sandviken Energi Vatten AB, Bångbro Kraft AB samt Marknad Energi Klimatkontroll MEKKAB AB (nedan kallat Mekkab AB). Vidare ingår fastighetsbolaget Sandvikenhus AB med det helägda dotterbolaget Sandviken Nyttofastigheter AB samt dotterbolaget Knuten Fastigheter HB, ägd till 99 procent. Resterande andel i Knuten Fastigheter HB, 1 procent, ägs direkt av Sandvikens Stadshus AB.

Högbo Bruks AB är ägare till bruks- och fritidsområdet Högbo Bruk och förvaltar dess mark och anläggningar. Sandvikens kommun har till bolaget överlämnat uppgifterna att förvalta kommunens samlade skogsinnehav, bedriva kultur- och fritidsverksamhet i Högbo, leda och genomföra arbetsmarknadsinsatser i bolaget och i kommunens skogar samt att förvalta och utveckla den kulturhistoriska miljön i Högbo med dess herrgårdar, ekonomibyggnader och stugor.

Göransson Arena AB förvaltar och driver kommunens fritids- och idrottsanläggningar på Jernvallen, inkluderande Göransson Arena, men även övriga anläggningar i kommunen såsom till exempel BJ Arena i Björksätra och anläggningar i Storvik, Åshammar, Järbo och Österfärnebo.

Sandvikens Specialfastigheter AB är ägare av byggnaden ”Göransson Arena” och ansvarar för planerat underhåll och investeringar i densamma. Arenan hyrs ut till systerbolaget Göransson Arena AB, som ansvarar för verksamheten som bedrivs där samt utför drift och löpande underhåll.

Sandviken Energi AB är moderbolag i energikoncernen som består av de helägda dotterföretagen Sandviken Energi Elnät AB, Sandviken Energi Vatten AB, Mekkab AB och Bångbro Kraft AB. Där bedrivs bland annat produktion, distribution, köp och försäljning av elektricitet och fjärrvärme. Moderbolaget ansvarar för fjärrvärmeverksamheten, för skötsel och underhåll av gaturummet i kommunen samt för drift och utbyggnad av ett stadsnät för data- och telekommunikation baserat på optisk fiberkabel i bredbandsverksamheten (Sandnet).Sandviken Energi Vatten AB ansvarar för vattenförsörjning och avloppshantering i kommunen. I dotterbolaget Sandviken Energi Elnät AB bedrivs elnätsverksamhet och i Bångbro Kraft AB sker elproduktion med vattenkraft.

Energieffektiviseringstjänster utförs av dotterbolaget Mekkab AB.

Sandvikenhus AB är ett allmännyttigt bostadsföretag och moderbolag till Knuten HB och det helägda Sandviken Nyttofastigheter AB. Affärsidén är “att erbjuda kundanpassade bostäder och lokaler samt service inom Sandvikens kommun”. Sandvikenhus AB äger och förvaltar drygt 4 000 lägenheter. Bolagen förvaltar även kommunens lokal- och bostadsbestånd. Därtill sköter man kommunens parker och grönområden. Koncernen är, med en totalomsättning på cirka 460 mkr, kommunens största aktör på fastighetsmarknaden. Dotterbolaget Sandviken Nyttofastigheter AB ansvarar för alla specialfastigheter. Dessa består främst av olika typer av vårdboenden, men även mark som inte kommer att tas i anspråk för bostäder. Avsikten med dotterbolaget är att tydliggöra Sandvikenhus roll som ett allmännyttigt bostadsbolag.

Måluppfyllelse och viktiga händelser

Högbo Bruks ABProjektet Sigrids Hage, som möjliggjorts efter bidrag från Göranssonska fonderna, invigdes under Högbodagen. Sigrids Hage är en lekpark/djurpark med leksaker och djur såsom alpackor, löpankor, getter och killingar. Under året har sviten, konferensrum och kontor byggts om på Högbo Brukshotell. Där byggs även en ny SPA avdelning samt ett nytt bageri. Satsningen på nya mountainbikeleder, som inleddes föregående år, har under året utökats. En äppelträdgård har anlagts på bruket. Den är tänkt som en genbank för Gästriklands landskapsäpple ”Malmbergs Gylling” samt andra svenska äppelsorter. Äppelträden Malmbergs Gylling är planterade under året och till våren 2014 kommer genbanken att anläggas. Projeket ”EKO-företagande” avslutades i december 2013. Syftet med projektet var att minska arbetslöshet och segregation i samhället genom att skapa arbetstillfällen där mångfald ger styrka. Projektet var en samverkan mellan Högbo Bruks AB, Sandvikens kommun, Hofors kommun, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och Högbo Brukshotell. Under 2013 har två växthus om cirka 1 000 m2 uppförts. Till våren kommer odlingen att vara i gång för fullt. Högbo Bruk är nu den största arbetsplatsen i kommunen för personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Satsningen på ”härproducerade” varor fortsätter och sortimentet har under året växt med vaktelägg, brödbakning, bärplockning och osttillverkning. Skidsäsongen 2013/2014 har startat fantastiskt bra. Den dåliga snötillgången har medfört att Pay & Ski-spåret lockat besökare från större delen av landet. Många väljer även att övernatta i Högbo, antingen på hotellet eller på vandrarhemmet.



Företagarföreningen ”Destination Högbo Bruk” arbetar vidare med att marknadsföra hela Högbo Bruk tillsammans som en destination. Föreningen har under året anordnat aktiviteter som Eldkvällar och Barnens dag.

Göransson Arena AB Bolaget har arbetat fram ett ramverk som syftar till att optimera flöden och strukturer vid evenemang och försäljning. Parallellt har värderingar och befintlig kultur lyfts fram. Detta kommer att ligga som grund för den värdegrund som ska presenteras och kommuniceras under 2014. År 2013 har på evenemangssidan, generellt, varit ett tufft år. Arenabolaget har tvingats ställa in ett nöjesevenemang. Flera evenemang är inte genomförda, vilket medför ett sämre resultat än budgeterat. Julgalan och Rockklassiker Live är nu tradition. Arbetet med att göra dessa mer lönsamma fortlöper. Under hösten genomfördes Landstinget Gävleborgs jubileumsfirande, fördelat på tre festkvällar. Intäkterna från arenabolagets största hyresgäst minskar på grund av sjunkande intresse för bandy. På arenabolagets initiativ hålls regelbundna möten med Jernvallens föreningar, för att diskutera övergripande frågor. På Jernvallen har stora investeringar genomförts av kommunen. Bland annat har golvet i den mindre idrottshallen bytts ut. Den nya konstgräsmattan som lades in under sommaren håller hög kvalitet och så kallad FIFA-klassning. Dessa investeringar ger arenabolaget ökade förutsättningar att erbjuda bra träningsförhållanden. Jernvallens 75-års jubileum firades under september månad med ett familjeevenemang på hela området.

Sandvikens Specialfastigheter AB Under 2013 har bolaget färdigställt arbetet med att ta fram en hållbar lösning för hantering av hög snöbelastning på arenafastighetens tak. Arenatakets sydvästra del har fått en takduk av neopren, som gör att snön glider av taket. Markarbeten har samtidigt skett för att omhänderta regnvatten. Under året har även en avskärmning av entrén mot ishallen skett. Detta möjliggör en bättre reglering av temperaturen i den delen av arenan.

Sandviken Energi ABFjärrvärmeverksamheten har under året sålt 223,6 GWh värme och 16,3 GWh el. Året har varit cirka 9 procent varmare än ett normalår, vilket minskat försäljningen i motsvarande grad. Årets första månader hade onormalt låga temperaturer, vilket medförde att kostsamma spetsbränslen måste användas i större utsträckning än vad som budgeterats. Under 2013 har arbetet med framtagandet av en ny prismodell färdigställts. Den nya modellen speglar i högre grad verksamhetens kostnadsstruktur och ska stimulera till effektiviseringsåtgärder som gynnar både kund och leverantör. Tre nya större kunder (juridiska personer) har anslutit sig till fjärrvärmen under året. Vid årsskiftet var totalt 2 431 kunder anslutna till fjärrvärmenäten i Sandviken, Storvik och Järbo.

Gatuverksamhetens vinterväghållning överskred budgeten då en stor mängd snö måste forslas bort under vårvintern 2013. Totalt kördes det sju hela plogsvängar och 12 plogsvängar på gång- och cykelvägar. Vinterväghållningskostnaderna uppgick totalt till 8,1 mkr. Kommunstyrelsen tog 24 september 2013 beslut om att tilldela affärsområdet ”Gata” 5 mkr extra till beläggningar av gator. Dessa underhållsbeläggningar, tillsammans med de reinvesteringsbeläggningar som utförts, innebär att åtgärdstiden för de asfaltbelagda ytorna minskats från 29 år till 12 år under 2013. Totalt lades 91 615 m² under året.Affärsområdet Sandnet har ökat omsättningen till 24,9 (21,5) mkr. Både omsättning och resultat för affärsområdet blev dock något lägre än budgeterat. Detta beror framförallt på lägre försäljningsvolymer av Fiber Till Hemmet-anslutningar än beräknat. Under året har Sandnet erbjudit boende inom orterna Järbo och Gästrike Hammarby, samt stadsdelarna Vallhov, Norra IP och Kyrkåsen, anslutning till det fiberoptiska stadsnätet. Under vårvintern anslöts även Kungsbergets Fritidanläggning med fiber. Antalet privatkunder har ökat från 3 500 till 4 240. Sandviken Energi Elnät AB Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till 19,3 (20,1) mkr. Trots att året präglats av milt väder, vilket resulterat i minskade intäkter för den rörliga överföringsavgiften, visar bolaget ett bättre resultat än förväntat. Fortsatta effektiviseringar och satsning på förbyggande underhåll, ökade intäkter för anslutningar, och produktionsabonnemang kombinerat med lägre personalkostnader är bidragande faktorer till det positiva resultatet. Bolagets totala intäkter uppgår till 98,3 (99,1) mkr. Den distribuerade elenergin uppgick till 307 (337) GWh. Under året har stora resurser lagts på att minska sårbarheten för störningar genom att kablifiera luftledningar. Enligt vädersäkringsplanen har sträckorna Sandviken-Årsunda, Medskog-Kalltjärn och ledningen till Hålldammen kablifierats. Den mottagningsstation som försörjer Kungsbergets skidanläggning med el, och som tar emot elproduktionen från den nytillkomna vindkraften, har kompletterats med ytterligare en transformator. I Storvik har en helt ny fördelningsstation satts upp.

Sandviken Energi Vatten AB Efter beslut i Kommunfullmäktige om verksamhetsområde för vatten och avlopp har ledningssystem och avloppsreningsverk övertagits i Kungsberget. Ledningsnätet har byggts ut för att ansluta den nybyggnad som skett i Kungsberget. Dricksvattenförsörjningen ombesörjs av Kungsbergets Fritidsanläggning tills en ny vattentäkt har tagits i drift. Arbetet med att öka grundvattenuttaget för att minska beroendet av Öjaren som ytvattentäkt har fortsatt. Två nya brunnar har borrats för grundvatten mitt emot Rökebo vattenverk. En utredning visar att det troligtvis går



att öka grundvattenuttaget i Årsunda. Sedan 2012 finns en överföringsledning till Sandviken som gör detta möjligt. Ett ökat grundvattenuttag i Rökebo och Årsunda gör att det, vid normalförbrukning, är möjligt att leverera grundvatten till hela dricksvattenbehovet i Sandviken. Samtliga vattenmätare ska bytas ut. Detta genomförs i ett projekt som har pågått sedan 2012 och beräknas vara klart under 2015. Under året har 2 461vatttenmätare bytts ut hos kunderna. En ombyggnad har pågått under året för att komplettera Hedåsen med ett biologiskt reningssteg. Reningsverk finns även i Storvik, Kungsgården, Järbo, Jäderfors, Gästrike-Hammarby, Österfärnebo och Gysinge.

Bångbo Kraft ABResultatet under året beror främst på en låg elproduktion under andra halvan av året, på grund av det torra väderläget. Ytterligare anledningar till ett sänkt resultat är uteblivna elcertifikat samt att genomsnittspriset för elproduktionen legat under det normala. Bolagets intäkter uppgick till 5,8 (15,9) mkr och elkraftproduktionen uppgick till 15,5 (33,1) GWh. Produktionen har under året drabbats av flera driftsstörningar. Vårfloden orsakade exempelvis mycket extra arbete med anledning av is som lagt sig för dammluckorna.

Marknad Energi och Klimatkontroll MEKKAB ABBolaget bedriver konsultverksamhet inom områdena energi och miljö. Bolaget förvärvades bland annat för att möjliggöra leverans av energitjänster till befintliga samt presumtiva fjärrvärmekunder. Nya krav från fjärrvärmekunderna, energieffektiviseringar och konkurrens från andra uppvärmningsformer påverkar i hög grad fjärrvärmens framtid. Energitjänsteverksamheten inom Mekkab har minskat i omfattning under 2013, på grund av minskad efterfrågan. En stor beställning från Sandvikenhus AB ställdes in i juni 2013, vilket försämrade möjligheterna att uppnå önskad omsättning.

Sandvikenhus AB I kvarteret Dalslänningen pågår sedan 2012 en omfattande om- och tillbyggnad. Ett av husen, Barrsätragatan 31, har byggts på med två våningar. Detta har skapat 30 nya lägenheter, som var klara för inflyttning i augusti 2013. Hela huset har totalrenoverats och fått nybyggnadsstandard. Övriga hus i kvarteret genomgår fasad- och balkongrenovering, får nya tak och stamrenoveras med nytt kakel och klinkers. Projektet beräknas vara klart under 2014. Under de senaste åren har bolaget fokuserat på att öka antalet stamruster. Totalt utfördes under året stam- och badrumsrenovering i 203 lägenheter. Sandvikenhus strävar efter att öka brandskyddet i beståndet, och på Nya Bruket har under året nätverksbaserade brandvarnare kopplade till SOS Alarm installerats i samtliga miljöhus. Under 2013 avyttrade Sandvikenhus fyra mindre fastigheter i området Vallhov, innehållande 32 lägenheter. Två byggnader med lokaler och bostäder har rivits under året.

Sandviken Nyttofastigheter ABSandviken Nyttofastigheter AB förvärvade under 2012 ett antal specialfastigheter från Sandvikenhus AB. Därmed påbörjade bolaget sin egentliga verksamhet. Under 2013 har bolaget förvärvat två fastigheter externt, Sandbackavreten 2 samt Reparatören 26.

Volymer och verksamhetsmått

Högbo Bruks AB Under året har totalt 7 009 (7 579) m³ virke avverkats på Högbo Bruks AB:s marker. 1 800 m³ flis har sålts till Sandviken Energi AB. På Sandvikens kommuns marker har 15 117 (14 158) m³ virke avverkats och 2 605 m³ flis sålts till Sandviken Energi AB.

Göransson Arena ABLiksom under 2011 och 2012 genomfördes en enkät om hur kommunens invånare uppfattar Göransson Arena. Enligt 2013 års enkät anser hela 81 procent av de tillfrågade att Göransson Arena har en bra eller mycket bra image, en kraftig förbättring jämfört med tidigare år. 78 procent känner stolthet över Göransson Arena, vilket också det är en förbättring. Göransson Arena hade 105 000 besökare vid evenemang och Elitseriebandy under 2013. Det är en lägre siffra än 2012 (145 000). Då påverkade Sandviks 150-årsjubileum statistiken. Justerat för detta är antalet ungefär detsamma som 2013. Ett kontinuerligt arbete pågår för att effektivisera och minska energiförbrukningen i Göransson Arena. Den totala förbrukningen minskade under 2013 med 11 procent jämfört med 2012 och 5 procent jämfört med 2011. Målsättningen är att minska förbrukningen med ytterligare 5 procent under 2014.

Koncernen Sandviken Energi AB Volymer och verksamhetsmått har mätts inom hela koncernen och de enskilda affärsområdena, vilka i sin tur har nyckeltal som harmonierar med överliggande mål. Inför 2014 implanteras en resultatorienterad organisation som kommer att styras utifrån de fyra perspektiven finans, marknad, miljö och medarbetare.

Sandvikenhus AB Bolaget har vid årets utgång en uthyrningsgrad på 96,5 procent. Målet är 97 procent. Sandvikenhus genomförde under 2013 en hyresgästundersökning där bland annat NKI (Nöjd-Kund-Index) togs fram. NKI har beräknats utifrån svaren på tre helhetsfrågor, frågor som på olika sätt belyser hur nöjda hyresgästerna är med Sandvikenhus. Enligt detta sätt att redovisa får Sandvikenhus ett NKI på 69 på en skala från 0 till 100.



Ekonomiskt resultat

Moderbolaget Sandvikens Stadshus AB redovisar ett resultat efter finansiella poster på -6,1 mkr (- 7,2 mkr), vilket är 0,7 mkr bättre än budget. Liksom tidigare år motsvaras resultatet till största delen av räntekostnader för lån. Hela bolagets nettoomsättning, på 2,7 mkr, är koncernintern och avser tjänster till dotterbolagen. Inga investeringar har gjorts i bolaget. Ett aktieägartillskott från Sandvikens kommun under 2009, samt erhållna koncernbidrag från dotterbolag, har gjort att soliditeten ökat i bolaget från 16 procent för 2008 till 27 procent för år 2010 och 2011. Därefter har soliditeten minskat något, till 25 procent för 2013. Detta beror dock inte på att det egna kapitalet har minskat i bolaget, utan på att balansomslutningen har ökat. Både tillgångar och skulder till dotterföretagen har ökat genom lämnade aktieägartillskott samt emottagna och lämnade koncernbidrag. Moderbolaget har för 2013 erhållit 46,9 mkr i koncernbidrag och lämnat 35,9 mkr vidare.

Högbo Bruks AB Budgeten för 2013 uppgick till 36 tkr, årets utfall efter finansiella poster slutade på -2,7 mkr. Det är främst hyresintäkterna som avviker negativt mot budget, men även avgifter för skidspår och försäljning av tomtmark.

Göransson Arena AB Årets resultat efter finansnetto uppgår till -12,2 mkr (budget -9,2 mkr). Bolagets nettoomsättning uppgick till 64,4 mkr vilket är en minskning jämfört med 2012 (75,7 mkr – en siffra som påverkas i hög grad av Sandviks jubileum). Jämfört med 2011 har omsättningen ökat med 5,3 mkr eller 9 procent. Intäkterna från bandyn är lägre under 2013 beroende på en negativ trend vad avser publik. På kostnadssidan noteras minskade driftskostnader för Göransson Arena. Minskad energiförbrukning och nytt elavtal ger lägre kostnader för energi samtidigt som nya arbetssätt gällande underhåll ger positiv effekt. Lägre kostnader hos Sandviken Specialfastigheter AB medförde återbetalning av självkostnadshyran i slutet på året. Återhållsamhet har gällt avseende kostnader för bland annat marknadsföring och utbildning. Kostnader för höstens inställda evenemang påverkar resultatet negativt.

Sandvikens Specialfastigheter AB Resultatet efter finansiella poster för året uppgår till -9,0 mkr (budget -9,0 mkr), vilket avser avskrivningskostnader på grundinvesteringen i Göransson Arena. De årliga beräknade förlusterna, på grund av avskrivningar på grundinvesteringen, täcks av det egna kapitalet i bolaget. Driftskostnaderna för fastigheten uppgår för året till 1,1 mkr, vilket motsvarar hyresintäkten från Göransson Arena AB.

Koncernen Sandviken Energi ABKoncernens resultatutveckling påverkas främst av värme- och

elbehovet i samhälls funktionerna samt av prisutvecklingen på el i kombination med volymen i elkraftsproduktionen. Koncernens omsättning uppgick till 402,2 (408,1) mkr varav moderbolagets är 238,6 (247,5) mkr. Koncernen redovisar ett ekonomiskt resultat före bokslutsdispositioner om 14,6 (19,0) mkr. Bidragande orsaker till försämringen är framförallt det milda vädret under året i kombination med låga ersättningsnivåer för el, sämre produktion och uteblivna elcertifikat. Koncernens resultat belastas även med nedskrivning av Sandviken Energi AB:s tillgångar i intresseföretaget Samkraft AB. Utan dessa kostnader av engångskaraktär skulle resultatet ha varit 31,5 mkr, att jämföra med budgeterade 34,1 mkr. Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 134,5 mkr.

Sandvikenhus AB Sandvikenhuskoncernen totalt redovisar ett resultat efter finansiella poster på 12,9 mkr.Moderbolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 8,4 (10,5) mkr, vilket är bättre än budget. Den största avvikelsen mot budget är försäljningen av fastigheter i Vallhov. En del av reavinsten togs i anspråk för utökade underhållsinsatser. Resultatet för den kommunaltekniska verksamheten blev 2,0 (-2,0) mkr. Sandvikenhus AB har under året lagt totalt 71,0 mkr på underhåll. Vidare investerades 40,3 mkr (143,3) mkr i byggnader, markanläggningar och inventarier. Året har även belastats med kostnader av engångskaraktär för rivningar.

Sandviken Nyttofastigheter ABBolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 4,5 (1,5) mkr. Under året investerades 20,8 (180,5) mkr i byggnader, markanläggningar samt inventarier. Bolaget har under året lagt totalt 0,4 (0,5) mkr på underhåll.

Knuten HB’s resultat uppgår till 0 (0) tkr. Resultatet tillförs Sandvikenhus AB’s resultat.

Stadshuskoncernen totalt sett redovisar ett resultat efter finansiella poster på 6,5 (0,8) mkr. Det budgeterade resultatet för 2013 var 23,2 mkr. Differensen består framför allt av att Sandviken Energi AB valt att skriva ner sina tillgångar i intressebolaget Samkraft AB, med totalt 16,9 mkr. Den största negativa budgetavvikelsen finns därför hos Energikoncernen, med sammanlagt 20,9 mkr. Även Göransson Arena AB och Högbo Bruks AB har resultat som ligger under budget. Sandvikenhuskoncernen har däremot en positiv budgetavvikelse, med 8,3 mkr, och också Sandvikens Stadshus AB redovisar ett bättre resultat än budgeterat. Sandviken Specialfastigheters resultat är lika med budget. Koncernens totala investeringsvolym har varit något lägre under året, 203,6 mkr, jämfört med föregående år (266,9 mkr) men är fortsatt hög. Nyinvesteringarna överstiger betydligt summan av avskrivningar, nedskrivningar och nettoförsäljningsvärden. Sett ur ett femårsperspektiv



så uppgår investeringsvolymen till drygt 900 mkr. Den långfristiga låneskulden har ökat med 357,2 mkr. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna har dock ökat mer än de långfristiga skulderna under samma period, och justerat eget kapital har ökat procentuellt sett ungefär lika mycket som långfristiga skulder. Detta har inneburit att balansomslutningen ökat i koncernen men att soliditeten under perioden har varit tämligen konstant. Från att ha legat på 16-17 procent, steg den till 19 procent under 2010, då koncernen gjorde ett mycket bra resultat. Under 2011 sjönk den något, till 18 procent, och ligger för 2012 och 2013 på samma nivå. Den externa omsättningen är något lägre än 2012 och har under senaste femårsperioden varierat mellan 830 – 899 mkr. Antalet anställda har ökat med cirka 14 procent i koncernen under de senaste fem åren. Anledningen till detta är framför allt att koncernen har tillförts nya bolag. Den innefattar nu tolv bolag inklusive Knuten HB.

Framtidsbedömning

Sandvikens Stadshus AB ägnar sig åt den huvudsakliga verksamheten, att äga och förvalta aktier eller andelar i dotterbolagen. Volymen, såväl omsättningen och balansomslutningen som antalet bolag i koncernen, har ökat de senaste åren. Fokus kommer nu att vara på koncernsamverkan, för att optimera resursutnyttjandet och uppnå bästa möjliga resultat med befintliga resurser. En översyn av styrdokumenten såsom bolagsordningar, ägardirektiv och avkastningskrav har påbörjats och kommer att fortgå under 2014. Syftet är delvis att anpassa dessa till nya regelverk men också att få en bättre samstämmighet och tydligare styrning i koncernen.

Högbo Bruks AB Längdskidåkning fortsätter att vara mycket populärt och en vidareutveckling av skidanläggningen med dess kringservice är önskvärd. HÄR-producerat, innebär livsmedel som är producerade i Högbo. Detta blir ett allt viktigtigare inslag i Högbo Brukshotells strategiska satsning för att bibehålla platsen som en av regionens bästa restauranger. Göransson Arena År 2013 var ett tufft ekonomiskt år för arenabolaget. Generellt befinner sig arenabranschen i en stor förändringsprocess, detta gäller så väl nationellt som internationellt. Evenemang föder evenemang och utmaningen ligger i att uppfattas av marknaden som en aktör att räkna med. Det är viktigt att arenabolaget och ägarna har samma vision och ambition för att förverkliga bolagets mål. Bolagsledningen har tidigare påtalat att det finns vinster med att se över den dagliga idrottsverksamheten på området för att skapa dels bättre ekonomi och dels ett större och mer utbrett nyttjande av Göransson Arena.

Sandvikens Specialfastigheter AB Bolaget kommer att fortsätta vidareutveckla och förvalta Göransson Arena och samverka tillsammans med driftbolaget Göransson Arena AB.

Koncernen Sandviken Energi AB Arbetet med att finna de slutliga formerna för ett restvärmesamarbete med Sandvik går under 2014 in i ett avgörande skede. Förhoppningen är att byggnationerna ska starta under 2015. Under 2014 kommer organisationen inom affärsområdet Sandnet att förändras så att fler tjänster kan levereras. Sandnet kommer att fortsätta att fokusera på utbyggnad inom orter där infrastruktur saknas men kommer också att ta till vara gjorda investeringar genom att förtäta i redan utbyggda områden. Energibranschen är just nu inne i en period där stora investeringar i elnäten ska göras. Nya EU-regler styr till stora delar besluten. För att möta kommande förändringar inom lagstiftning samt ökade krav från kunderna behövs effektiviseringar av verksamheten, komplexa systemlösningar, fördjupad kompetens och mer samverkan med andra. Samarbetet med Hofors kommer att fördjupas och gagna båda parter. Engagemanget i Elinorr ökar och förbundet utvecklas. Arbete med att öka leveranssäkerheten fortsätter. Den framtida utvecklingen för Sandviken Energi Vatten AB består främst av att säkra vattenkvaliteten. Det aktuella kvalitetsarbetet enligt FR2000 kommer i hög grad påverka arbetssätten. När det gäller den framtida expansionen inom Sandvikens kommun är det en utmaning att hålla VA-taxorna på en rimlig nivå och samtidigt täcka de kostnader som uppstår. Arbete kommer att ske för att aktivt minska inläckaget till ledningsnätet. Strategier för anläggningarna ska arbetas fram, huruvida det ska satsas på flera små eller färre stora verk. Gemensamma strategier för regionen är också mycket viktigt då många av VA-frågorna ser likadana ut oavsett kommun och huvudman. Bångbro Kraft AB:s varierande produktionsvolymer och elpriser är betydande osäkerhetsfaktorer som påverkar resultatutvecklingen. För att så långt som möjligt säkerställa produktionsvolymerna avser bolaget att fortsätta den tekniska genomgången av i första hand de äldre stationerna för att därigenom få till stånd ökad tillgänglighet och om möjligt ökad produktionskapacitet. Elcertifikatstilldelningen upphörde för samtliga stationer vid årsskiftet 2012-2013. Det har medfört betydande försämring av verksamhetens lönsamhet. Mot bakgrund av detta avser bolaget att under året genomföra en utredning för att identifiera eventuellt lämpliga avyttringsobjekt samt objekt som genom ombyggnation kan bli föremål för förnyad elcertifikatstilldelning och ökad produktionskapacitet. En ny affärsmodell för Mekkab kommer att tas fram. Mekkabs nya placering inom bolaget Sandviken Energi AB ökar också möjligheten att utveckla energitjänster tillsammans med koncernens verksamheter och kunder.



Sandvikenhus ABSandvikenhus AB kommer att fortsätta arbetet med att anpassa verksamheten till marknadsläget och de finansiella krav som ställs. Det innebär nyproduktioner samt omstrukturering av kostnader, främst för vatten och uppvärmning, och ökad direktavkastning. Bolaget kommer också att fortsätta arbetet med att ”sätta kunden i fokus” och öka NKI. Med en, från 2006 års bokslut, närmast fördubblad underhållsbudget har bolaget i stort nått den nivå som är möjlig. Nivån på underhållskostnaderna ligger över riksgenomsnittet. Verksamheten ska enligt lag från 2012 drivas affärsmässigt. Det har alltid varit en strävan och samtidigt en förutsättning för att Sandvikenhus AB ska klara av att hantera alla de underhållsåtgärder som krävs. Den andel av beståndet som byggdes på 60- och 70-talet är och förblir hög. Konsekvensen är att bolaget, i likhet med många andra kommunala bostadsbolag, under de närmaste tio åren kommer att belastas av höga underhållskostnader.Sandvikenhus AB har sedan 2013 ett avkastningskrav från ägaren. Med de anpassningar som gjorts har bolaget en god beredskap för att möta nya krav och kan göra det med god balans i bolagets ekonomi.

Sandviken Nyttofastigheter AB Sandviken Nyttofastigheter AB ska fortsätta att försörja sin ägare med olika typer av specialfastigheter.


124 SandvikenS kommun och kommunkoncern

Revisionsberättelse

125SandvikenS kommun och kommunkoncern

Documents

Årsredovisning 2013 · Årsredovisning 2013. Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 - 5 Organisation 6 ... AB. Den 1 januari 2013 skedde en sammanslagning av ... Göransson