Sida 1

Årsredovisning 2018

Beslutad av styrelsen 2019-03-22 Dnr SCÖ 2019-8

Sida 2

Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse 3 1.1 Sammanfattning av verksamhetsåret 3 1.1.1 Styrelsens utlåtande om verksamhetsåret 2018 4

1.2 Om förbundet 4 1.2.1 Organisation 4 1.2.2 Historik 5 1.2.3 Lagrum 5 1.2.4 Uppdrag 5 1.2.5 Finansiering/Medlemsavgifter 6 1.2.6 Övergripande mål 6 1.2.7 Finansiella mål 6 1.2.8 Verksamhetsidé och vision 6

1.3 Beskrivning av verksamheten 7

1.4 Måluppfyllelse och resultat 7 1.4.1 Uppföljning av individinriktade insatser (SUS-data) 8 1.4.2 Uppföljning av strukturövergripande insatser (SUS-data) 9

1.5 Ekonomiskt utfall 10 1.5.1 Ekonomisk sammanfattning 10

1.6 Finansiell måluppfyllelse 10

1.7 Måluppfyllelse ”Mötesplats” 10 1.7.1 Våra mötesplatser 11

1.8 Måluppfyllelse ”Forskning och utveckling” 14 1.8.1 Forskning och utveckling 14 1.8.2 Kommande satsningar 18

1.9 Måluppfyllelse ”Finansiär och service” 19 1.9.1 Finansiär 19 1.9.2 Service 25 1.9.3 Kommande satsningar 29

2. Framtiden 30 3. Resultaträkning 30 4. Balansräkning 31 5. Kassaflödesanalys 31 6. Redovisningsprinciper 32 7. Noter 32 8. Eventuella tilläggsupplysningar 33 9. Styrelsens beslut 34 BILAGOR TILL ÅRSREDOVISNINGEN Bilaga 1 NNS indikatorer Bilaga 2 Uppföljning av förbundets verksamhet, SUS Bilaga 3 Uppföljning av målmatris 2018 Bilaga 4 Årsrapport aktiviteter och insatser 2018

Sida 3

1. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhets-utveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för budgetåret 2018. Till redovisningen hör två bilagor; Bilaga 1 NNS indikatorer, Bilaga 2Uppföljning av förbundets verksamhet, SUS och Bilaga 3 Uppföljning av målmatris 2018. Fördjupad uppföljning av varje insats finns publicerad på förbundets hemsida.

1.1 Sammanfattning av verksamhetsåret 2018 blev ett händelserikt år. Helt i linje med plan har arbetet med metodutveckling, analys och kunskapsspridning utvecklats och enligt parternas önskan har samordning av befintliga aktiviteter samt möjliggörandet av samverkan varit i fokus. 9 280 deltagare eller tillfällen har registrerats i SUS som strukturövergripande volyminsatser och 1380 deltagare har registrerats i individinriktade insatser. Av dessa har 61 unika deltagare (28 kvinnor och 33 män) deltagit i de individinriktade insatserna som registreras med personuppgifter i SUS samt 1319 deltagare i individinriktade volyminsatser. Gemensamt med våra två grannförbund i Östergötland startades både ESF-team, resurs för tjänstedesign och en arbetsgrupp för kartläggning och omvärldsanalys. Förbundet fick senare ett antal ansökningar beviljade, sammantaget 24 extra miljoner till projekt i Östergötland utöver grundtilldelningen, där Drivbänk – utveckling är det största. Analys och planeringsfasen inleddes från och med augusti och Drivbänk växte till Samordningsbron där trädgården och caféet kompletteras med AF-team, Insteget och en rad andra samarbeten med exempelvis Kårservice och Östsvenska handelskammaren. 43 % av de som avslutade sin tid i Drivbänk nådde anställning eller gick vidare till studier. Med nybyggt växthus, lektionslokaler samt en rad nya resurser på personalsidan ser förbundet fram emot 2019. Insatskatalogens utveckling har också varit god 2018. Hela 13 förbund var anslutna vid årskiftet 18/19 (jämfört med 6 st 17/18) och antalet sökningar gick från cirka 1 000 (2017) till 5 000 (2018). Genom studentgrupper från LiU samt SKLs innovationsguide togs prototyper för nästa generations katalog fram. Ett Vinnova steg 1 projekt genomfördes och lade grunden för Vinnova steg 2 där katalogverktyget är tänkt att vidareutvecklas med hjälp av AI (artificiell intelligens). Samma koll, tidiga förebyggande insatser, gick in på sitt andra år och arbetet med nätverksträffar, tillgängliga lärmiljörer samt ”tidiga insatser” gör skillnad. Något som projektgruppen fick chans att berätta om vid den uppskattade konferensen FINSAM+skolan med närmare 120 besökare och gäster från Skottland (GIRFEC), Linköpings universitet (LiU) Skolverket och Socialstyrelsen. Förbundets satsning på kunskapspridning och dialog gav också frukt. Temadagar och seminarier lockade 1048 individer och Välfärdsmässan nådde publikrekord med cirka 400 besökare. Verksamheten gjorde ett underskott för 2018 (-1 131 344 kr). Därmed har det egna kapitalet minskat till 1 214 884 kr. Enligt plan kommer förbundet härigenom att uppfylla statens krav

Sida 4

om att förbruka eget kapital och i största möjliga utsträckning omvandla tilldelade medel i aktiva insatser.

Sammantaget har förbundet finansierat 17 (10 – 2017,16- 2016) insatser under året av individ- och strukturell karaktär och med sitt mer strategiska arbetssätt påverkat ordinarie strukturer för att framgent kunna erbjuda aktuella målgrupper ökad kvalitet i välfärdstjänsterna.

1.1.1 Styrelsens utlåtande om året 2018 Förbundsstyrelsen ser tillbaka på verksamhetsåret 2018 och konstaterar att utvecklingen ligger i linje med uppsatta mål och verksamhetsplan. Arbetet med att få ordning och reda på administration, struktur och rutiner har fortgått och det ekonomiska målet att omvandla tilldelade medel till verksamhet är uppnått. Det egna kapitalet ligger nu under nationella rådets rekommenderade maxnivå för förbundet. Sammantaget bedömer styrelsen att förbundets mål för en god ekonomisk hushållning är uppnått för året. Tillsammans med övriga förbund i Östergötland har resurser för tjänstedesign, kartläggning och omvärldsanalys samt verksamhetsutveckling kommit på plats. Styrelsen beklagar dock att Östra valde att lämna det påbörjade samarbetet i förtid. Samtidigt som förbundet delar utmaningen med minskad tilldelning. Ett starkt argument för målsättningen att kunna växla upp egna medel. Cirka 24 miljoner kronor utöver grundtilldelningen har ropats hem genom ansökningar till Europeiska socialfonden (ESF), Vinnova och Tillväxtverket. Samtidigt har 14 förbund anslutit sig till servicefunktionen Insatskatalogen och Drivbänk har expanderat till Samordningsbron. Något som gör förbundet mindre sårbart och leder in till bredare nätverk. Genom dessa resurser har också parterna i högre utsträckning kunnat använda förbundet till metodutveckling i ordinarie personalgrupper vilket gör att fler nås av förbättringarna, vi får mer långsiktigt hållbar utveckling och att tjänsterna utvecklas mer samordnat mellan parterna. En förändring som styrelsen gärna ser mer av. Parternas samarbete med skolan i det proaktiva innovationsarbetet i Kinda och Åtvidaberg, Samma Koll, har rönt nationell uppmärksamhet och arbetet med att göra förbundsmöjligheten mer känd har intensifierats. Genom höstens val avslutas året med besked om flera förändringar i styrelsen inför 2019 och det är med varm hand som styrelsen för 2018 lämnar över stafettpinnen.

1.2 Om förbundet

1.2.1 Organisation Samordningsförbundet Centrala Östergötland (SCÖ) är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Östergötland samt Linköping, Åtvidaberg och Kinda kommuner som medlemmar.

Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp har styrelsen ett kansli.

Sida 5

1.2.2 Historik Linköpings samordningsförbund bildades 2008-01-01. 2010-06-01 anslöt sig Åtvidaberg och Kinda kommuner till förbundet, som bytte namn till Samordningsförbundet Centrala Östergötland.

1.2.3 Lagrum 1 januari 2004 trädde den nya lagen om finansiell samordning i kraft, Lag (2003: 1210). Dess syfte är att ge medlemmarna bättre möjlighet att samordna och prioritera gemensamma insatser samt underlätta en effektiv resursanvändning för att öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Målgruppen för den finansiella samordningen är personer i förvärvsaktiv ålder (vanligen 20-64 år) som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och uppbär offentlig försörjning. Utöver de direkta insatserna på individ- och gruppnivå medger även lagstiftningen möjlighet till förebyggande insatser på individ- och gruppnivå. Förbundet har enligt lagen om finansiell samordning 7 § till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade

rehabiliteringsinsatser vilka 4. syftar till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och

som ligger 5. inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 6. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall

användas, 7. svara för en löpande uppföljning och utvärdering av samordningsförbundets verksamhet

samt 8. upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. SCÖ är en fristående juridisk person. En förbundsordning är framtagen och har antagits av huvudmännen. SCÖ följer även lagen om kommunal redovisning (1997:614) och kommunallagen (1991:900) i tillämpliga delar. Samordningen fråntar inte någon av parterna den egna myndighetens reguljära uppdrag utan fungerar som arena för gemensam utveckling.

1.2.4 Uppdrag De verksamheter som förbundet finansierat kompletterar alternativt syftar till att utveckla parternas ordinarie verksamhet utifrån ett holistiskt perspektiv. Samordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna.

Sida 6

Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om metod-/kompetensutveckling och kunskapsutbyte.

1.2.5 Finansiering/Medlemsavgifter Årets tilldelning från förbundsmedlemmarna har uppgått till 14 274 000 kronor, där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med hälften av medlen, Region Östergötland med en fjärdedel och Linköping-, Kinda- och Åtvidabergs kommun med resterande fjärdedel.

1.2.6 Övergripande mål I lagen om finansiell samordning står följande: ”2 § Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete.” Samordningsförbundens övergripande mål är således i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också i allt högre grad aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om processtöd, metod- och kompetensutveckling, kunskapsutbyte samt gemensamma servicefunktioner. Syftet med samordningsförbundet är dels att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete, dels att underlätta en effektiv resursanvändning, vilket innebär: Att ur ett individperspektiv verka för att personer med behov av samordnad rehabilitering får en individuell handlingsplan med samhällets samlade kompetenser, insatser och lösningar. Förväntat resultat är ökade möjligheter till att nå självständighet och ökad livskvalitet. Att ur ett samhällsperspektiv optimera samhällets samlade resurser genom att arbetskraftsreserven tas i anspråk och fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser frigörs för angelägna behov. I Årsredovisning 2018 beskrivs SCÖ:s verksamhet på ett övergripande plan genom tre verksamhetsområden: Mötesplats, Forskning och utveckling samt Finansiär och service. Fördjupad redovisning om de olika delarna finns på förbundets hemsida. Målmatris med uppföljning av SMARTA-mål för respektive del finns presenterad i bilaga 2.

1.2.7 Finansiella mål Förbundet ska bedriva verksamhet med sund ekonomisk hushållning. Styrelsen har satt målet att förbundet ska omsätta de tilldelade medlen till verksamhet och att det egna kapitalet ska uppgå till 1 500 000 kr. Nytt för 2018 var målsättningen att externa intäkter skulle öka genom samarbeten och förmågan att växla de egna medlen med fonder så som ESF, Vinnova och Tillväxtverket.

1.2.8 Verksamhetsidé och vision All verksamhet ska genomsyras av SCÖ:s värdegrund och kärnberättelse. I verksamhetsplan 2019 finns reflektoner om förbundets vision redovisade i bilaga 4.

Sida 7

Värdegrund

Kärnberättelse ”Vi utvecklar välfärden genom samverkan utifrån varje medborgares behov” Verksamheten kan delas in i tre områden. 1. Mötesplats 2. Forskning och utveckling 3. Finansiär och service Målsättningen har varit att allt arbete ska utformas genom ett salutogent förhållningssätt, agila strategier och med metodik för tjänstedesign för att skapa största möjliga nytta och värde.

1.3 Beskrivning av verksamheten Verksamheten har utvecklats enligt plan, VP2018. För detaljerad beskrivning av varje del hänvisas till förbundets hemsida och de enskilda insatsernas årsrapporter.

1.4 Måluppfyllelse och resultat I bilaga 1 redovisas uppföljningsresultat av årets enkätundersökning (NNS indikatorer) med svar från beredningsgruppen, styrelsen, deltagare och personal i Supported Employment i Linköping (insats avslutades vid årsskiftet men mätperioden för NNS indikatorer är 1november-31oktober) samt deltagare och personal i Drivbänks insatser. I bilaga 2 redovisas uppföljningsresultat av förbundets individinriktade och strukturövergripande insatser i systemet SUS.

Respekt – att arbeta utifrån varje människas unika situation och förutsättningar. Delaktighet – att verka för att varje individ ges möjlighet att själv äga sin process samt sträva mot en tillgänglig och inkluderande arbetsmarknad. Möjlighet – att verka som katalysator för att nå utveckling i strävan att våra välfärdssystem ska fungera som ”möjliggörare” för medborgaren. Samarbete – att bidra till ökad samverkan och samarbete för att nå helhetssyn, förbättrad kvalitet och effektivisering inom våra välfärdssystem.

Sida 8

1.4.1 Uppföljning av individinriktade insatser (SUS-data) Tabell 1 Deltagarflöde för SCÖ 2018

Antal deltagare Totalt Kvinna Man

N n n

Deltagare (ej anonyma) 2018 56 27 29

Anonyma deltagare 2018 5 1 4

Deltagare (ej anonyma) påbörjade 2018 37 19 18

Deltagare (ej anonyma) avslutade 2018 30 11 19

Tabell 2 Individinriktade volyminsatser för scö 2018

Insats/Insatstyp Individinriktad

antal

Samma koll - Elever Kinda 540

Samma koll - Enskilda kontakter Kinda 47

Samma koll - Elever Åtvidaberg 560

Samma koll - Enskilda kontakter Åtvidaberg 21

Drivbänk Trädgård, Café och Kontor 151

Presumtiva deltagare (informationsträffar och provdag/-ar)

Totalt 1319

Kommentar: 1100 elever har under året berörts av insatsen Samma koll. Insatsens målgrupp är barn och unga som löper risk för framtida utanförskap och syftet är att genom samverkan jobba förebyggande redan i grundskolan. Inga deltagaruppgifter har samlats in för insatsens målgrupp dels på grund av att samtyckeshanteringen blir mer komplicerad när deltagarna inte är myndiga och dels på grund av att SUS-blanketternas frågeställningar inte är relevanta för målgruppen.

Diagram 1 Totalt antal individer i individinritkade insatser för SCÖ över tid (2011-2018)

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

An

tal

År

Deltagaruppgifter + anonyma Volyminsatser

Sida 9

Diagram 2 Individer med deltagaruppgifter i SUS för SCÖ över tid(2011-2018)

1.4.2 Uppföljning av strukturövergripande insatser (SUS-data) Tabell 3 Strukturövergripande volyminsatser under 2018 för SCÖ

Kommentar: 9 280 deltagare eller tillfällen i strukturövergripande insatser. I denna siffra ingår även redovisning av antalet avtalskunder för insatskatalogen som vid årets slut var 13 stycken.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

An

tal

År

Totalt

Kvinna

Man

Totalt anonyma

Mäs

sbesö

kare

(inklu

sive ut

ställa

re)

Konfere

nsdelt

agare

Sem

inar

ie-/m

ötesd

eltag

are:

anta

l perso

ner (a

ntal t

illfäll

en)

Wor

kshopde

ltagar

e

Enkä

tsva

r delta

gare

Inte

rvju

ade/fo

kusg

ruppde

ltagar

e/obs

erva

tioner

info

.tillf

ällen st

yrels

e/chef

er/förtr

oende

vald

a

Info

rmat

ionst

illfäll

en /s

pridnin

g

Studie-

och

info

rmat

ions

besök

Info

rmat

ion ti

ll perso

nal: an

tal p

ersoner

(anta

l tillf

ällen

)

Möte

n

Proce

sstö

dsmöte

n

Använ

dare

Insatsnamn/Insatstyp

CSR, Östsvenska handelskammaren 5

Drivbänk Trädgård, Café och Kontor 3 25 36 228 (34)

Drivbänk utveckling - analys och planeringsfas 18 18 (1)

Följeforskning 17 2 13

Insatskatalog 4 1 29 (4) 5 ca 5000

Insatskatalog - nationellt 652 (18)

NNS indikatorer 87 10

Nätverk samordningsförbund 22

Nätverk Östergötland 12

Samma koll 39 9 4 5 7 1 339 (52)

Seminarie SCÖ (mötesplatser) 826 (11)

Tjänstedesign 215 2 17

Verksamhetsutveckling 7 1 87 (4) 8 28

Vinnova 46

Välfärdsmässa SCÖ (mötesplatser) 394 35

Totalt 394 0 826 (11) 272 122 72 9 56 67 2 353 (113) 40 45 ca 5000

Strukturövergripande

Sida 10

1.5 Ekonomiskt utfall

1.5.1 Ekonomisk sammanfattning

Belopp tkr

Utfall jan-dec 2018

Aktuell budget jan-dec 2018

Avvikelse utfall – budget

Bokslut helår 2017

Nettokostnad

-1 105 044 -1 074 700 - 30 344 -1 412 793

Bidrag/intäkt

20 802 907 20 615 500 187 407 17 845 901

Resultat

- 1 131 344 - 1 495 500 364 156 -1 423 332

Utgående eget kapital

1 214 884 850 729 364 155 2 346 228

Likvida medel

3 616 487 - - 4 767 839

Kommentar: Då styrelsen såg att tilldelningen till 2019 skulle minska samtidigt som ESF-projektet Drivbänk utveckling blivit beviljat för 2018-2021 (vilket kräver egen likviditet på ett nytt sätt) valde styrelsen att ändra budgetmålet för 2018 från ett resultat på -1,5 miljoner till -750 000 kr. Förbundets tilldelade medel har fördelats enligt följande:

Tilldelning 14 256 899 kr

Mötesplats 998 361 kr 6,5 %

FoU 1 092 070 kr 7,1 %

Finansiär1 9 298 182 kr 60,4 %

Service 3 999 631 kr 26,0 %

Resultat -1 131 344 kr

1. Individinriktad metodutveckling

1.6 Finansiell måluppfyllelse Förbundets har under 2018 bedrivit verksamheten med god ekonomisk hushållning och har med ett negativt resultat på cirka 1.1 miljon kronor nått styrelsens mål att det egna kapitalet ska vara mindre än 1 500 000 kr (enligt Nationella rådets rekommendation får SCÖ ha ett upparbetat eget kapital på 2 900 000 kr). Arbetssättet att växla upp de egna medlen med externa finansiärer har också införts enligt plan och vid årskiftet 18/19 kunde ESF-teamet summera sitt första år med att man fått 24 extra miljoner beviljade till Östergötland. Omsättningen för det egna förbundet blev 20 033 667 kr med en grundtilldelning på 14 256 899 kr.

1.7 Måluppfyllelse ”Mötesplats” Förbundet är en arena för gränsöverskridande möten mellan de fyra medlemmarna, vilket sker i en rad olika sammanhang och former. Allt i syfte att få till en dialog om välfärdens utveckling inom ramen för uppdraget. Centralt är tillit, kunskapsöverföring och ökad förståelse mellan parterna samt att identifiera när behov av samordning och samverkan finns. Förbundet verkar som inspirationskälla genom att hämta hem impulser från

Sida 11

omvärlden, likväl som att lyhört känna in och upptäcka goda idéer från alla nivåer lokalt. Detta utifrån ett brett perspektiv där alla parternas mandat, ansvar och möjligheter vägs in. Enligt plan har SCÖ gradvis ökat aktiviteten inom området ”mötesplatser” de senaste åren. Förbundet har haft som mål att nå ut till fler intressenter och målgrupperna är personal på alla nivåer hos förbundets parter, förtroendevalda samt både civilsamhället och näringslivet. Med Välfärdsmässan och en rad nya inslag inkluderas även deltagare, individer i behov av stöd, anhöriga och allmänheten.

1.7.1 Våra mötesplatser Medlemsrådet (gemensamt med övriga förbund i Östergötland) Under 2018 har 2 medlemsråd genomförts. Styrelsen Styrelsen har under 2018 bestått av nedanstående styrelserepresentanter.

Gunnar Broman Ordförande Region Östergötland

Thomas Lidberg Vice ordförande Åtvidabergs kommun

Roger Rydström Ledamot Kinda kommun

Thomas Bystedt Ledamot Linköpings kommun

Håkan Karlsson t.o.m. 2018-09-13

Ledamot Arbetsförmedlingen Mellersta Östergötland

Jessica Ängshammar fr.o.m. 2018-09-14 t.o.m. 2018-10-11

Ledamot Arbetsförmedlingen Mellersta Östergötland

Anna Hallén fr.o.m. 2018-10-12

Ledamot Arbetsförmedlingen Mellersta Östergötland

Åsa Brodd Ledamot Försäkringskassan

Lise-Lott Fager Ersättare Linköping kommun

Pontus Wessman Ersättare Kinda kommun

Astrid-Marie Jonsson Ersättare Åtvidabergs kommun

Pernilla Claar Granqvist Ersättare Region Östergötland

Mattias Schwerdt Ersättare Försäkringskassan

Martin Wänqvist Ersättare Arbetsförmedlingen

Styrelsen har haft nio sammanträden under året. Styrelsen har även haft en lunch-till-lunch konferens tillsammans med beredningsgruppen, där temat var ”Att vi tillsammans ska skapa grunden för förbundets verksamhetsplan/utvecklingsplan 2019”. Arbetet har sedan fortgått under året, både i styrelse och beredningsgrupp, och verksamhetsplanen kändes väl förankrad då beslut togs på styrelsemötet i december. Beredningsgrupp Beredningsgruppen har haft nio möten under året samt planeringsdagarna tillsammans med styrelsen. Beredningsgruppen har bestått av tio ordinarie deltagare samt fem ersättare från:

Arbetsförmedlingen Försäkringskassan

Sida 12

Kinda kommun – Arbetsmarknad och integration Åtvidabergs kommun – Arbetsmarknadsenheten/Socialkontoret Linköpings kommun – Omsorgskontoret/Jobb- och kunskapstorget/Utbildningskontoret/Socialkontoret Chefsgrupp (Tillsammans är vi starkare) Chefsgruppen har träffats vid ett tillfälle under året. Gruppen är vilande just nu. Finsamkonferensen Årets Finsamkonferens genomfördes 2018 i Göteborg. Temat på konferensen var ”Ett hållbart samhälle genom samverkan”. Från SCÖ närvarade tre ledamöter från styrelsen, tre deltagare från beredningsgruppen samt åtta medarbetare från kansliet. NNS Under 2018 har NNS gernomfört en ordförandeträff där SCÖ:s ordförande samt förbundschef deltog. NNS har utgett rapporten ” Hur samordningsförbunden skapar kvalitet och hållbarhet i välfärden”, SCÖ:s förbundschef har skrivit ett avsnitt i rapporten1. I november månad genomfördes en höstkonferens i Järfälla där förbundschef samt två medarbetare från kansliet deltog.

Sida 13

Välfärdsmässan I samband med Välfärdsmässan firade SCÖ 10-årsjubileum. Välfärdsmässan 2018 drog totallt 394 deltagare, därav 252 stycken var mässbesökare och 142 personer var involverad i utställning från 42 olika organisationer (2017 – 335 besökare samt 39 utställare). En enkätundersökning visade att 95 % av utställarna tyckte evenemanget var ”bra”, ”mycket bra” eller ”utmärkt” och 5 % tyckte den kunde förbättras. Kommentarer som handlar om förbättring har vi tagit hänsyn till i planeringen av Välfärdsmässan 2019. Seminarier Förbundet anordnade en inspirationsdag i april med två teman. Förmiddagens seminarie om Våld i nära reationer drog 126 deltagare och eftermiddagens pass om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och arbete drog 191 deltagare (2017 – 52 deltagare till inspirationsdag).

En konferens om Unga med aktivitetsersättning anordnades av förbundet tillsammans med Försäkringskassan i oktober med 150 deltagare.

Förbundet arrangerade Konferensen FINSAM ♥ Skolan under två dagar i november, med 114

deltagare. Temat för dagen var ”Hur kan FINSAM/samordningsförbunden jobba med tidiga insatser genom att använda skolan som arena för samverkan kring barn och unga?” Program för dagarna var bland annat:

Samma koll presenterade sitt arbete.

Juliet Hancock från Skottland presenterade GIRFEC (Getting It Right For Every Child) eller

”Skottlandsmodellen” där socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården samlas kring familjen, med skolan som bas. Detta arbete har lett till lagstiftning i Skottland om hur samverkan och tidigt stöd för barn och unga ska ges.

Ebba Silverstolpe-Agardh, expert på skolverket och Ylva Branting, utredare på socialstyrelsen berättade om det uppdrag som skolverket och socialstyrelsen har, att stödja utvecklingen av tidigt och samordnat stöd till barn och unga.

Kunskapsdialoger(frukostmöten) Förbundet har genomfört sex stycken frukostmöten under året. Denna mötesplats har förstärkts med ökade resurser 2018. Teman har varit:

Suicide Zero (april) 24 deltagare

Introduktion till tjänstedesign (maj) 16 deltagare

Integrationsforum med Sly Agouda (september) 24 deltagare

Anställningar för nyanlända - Rimaster berättar hur man kan gå till väga! (oktober) 19

deltagare

Inkludering och delaktighet för alla! Medborgareförslag (november) 28 deltagare

Psykisk ohälsa och diskriminering (december) 27 deltagare Totalt antal deltagare på våra kunskapsdialogen 2018: 138 (2017 – 83 deltagare totalt). Nätverk nationellt och lokalt Målsättningen har varit att delta i gemensamma aktiviteter med andra förbund eller andra aktörer. Under 2018 har följande aktiviteter genomförts:

Tagit emot studiebesök från andra förbund/varit på studiebesök i andra förbund – 19 st.

Sida 14

Träffar med Östsvenska handelskammaren – 6 st.

CSR nätverket Östsvenska handelskammaren – Årsmöte

Nätverk i Östergötland, förbundschefer – 11 möten. Sociala medier/Kommunikation Under 2018 har kommunikationsteamet underhållit och utvecklat förbundets digitala närvaro via hemsidan och på förbundets Facebook sida. Antalet Facebook följare ökar stadigt och låg på 101 den 31 december 2018. (8 januari 2017 låg den på 40).

1.8 Måluppfyllelse ”Forskning och utveckling” Genom starka band till universitet, nationella nätverk för studier och utveckling samt parternas FoU-enheter ökar förbundets förmåga till omvärldsbevakning, behovsanalys, utvärderingar samt evidensbaserad praktik. Nytt för 2018 var samarbetet med IDA (institutionen för kommunikation och tjänstedesign Linköpings universitet). Målsättningen är att ta fram en plan för systematisk kunskapssammanställning gällande arbetssätt och metoder för samordningsförbund. Dokumentation av de metoder som används prioriteras för att resultat och erfarenheter ska kunna omvandlas till modeller, som i sin tur kan spridas och leda till strukturell förändring. Interaktiv följeforskning, med kontinuerligt lärande, är en naturlig del av de verksamheter som pågår liksom uppmuntran till innovation och ett mer agilt förhållningssätt till de komplexa utmaningar som uppdraget omfattar. 1.8.1 Forskning och utveckling Verksamhetsdoktoranduppdraget i samarbete med Helix (LiU) har under 2018 inkluderat tre delar: Vägen till arbetsgivarna Resultatet från rapporten har utvecklats genom fortsatt analys, vetenskapligt artikelskrivande samt muntliga presentationer och spridning av resultat. Föreläsningar gällande arbetsgivare, arbetsgivarstöd och arbetsmarknadsinkludering (lokalt nationellt och internationellt) har genomförts i:

Västerbergslagens Samordningsförbund, mars -18.

Arbetsmarknadsutskottet, april- 18.

Internationell konferens Arbete och hälsa, Oslo okt -18 https://arbeidoghelse.no/wp-content/uploads/2018/10/1.2.1_Lena-Strindlund.pdf

Finsam Dalarna, okt -18

Region Östergötland, temakonferens kompetensutveckling och kompetensförsörjning, nov -18.

Andra aktiviteter inom samma område ledde till:

Fortsatt analys gällande arbetsgivares syn på arbetsmarknadsinkludering som resulterade i en vetenskaplig publikation av artikeln ”Employers view´s on disability, employability, and labor market inclusion: a phenomenographic study. Lena Strindlund, Madeleine Abrandt-Dahlgren och Christian Ståhl i tidskriften Disability and rehabilitation, juni -18

Sida 15

Halvtidsseminarium genomfört i sept. -18 med granskare Lena Högberg (Helix, Linköpings universitet) och docent Alexandru Panican (Lunds universitet)

Deltagande i forskarnätverk (Nätverk för samverkansforskning och nätverk för sjuk-försäkringsforskning) med föreläsningar och workshops med forskare och praktiker inom områdena.

Forskarkurs en vecka i Köpenhamn (NIVA- Advanced education in occupational health), juni -18.

Fortsatt analys av organisering och samverkan för arbetsmarknadsinkludering med påbörjan av en vetenskaplig artikel baserad på resultatet av utvärderingen av ”En ingång”.

Följeforskning Drivbänk Arbetet har haft en interaktiv följeforskningsansats med kvalitativ datainsamling och analys under året och regelbunden återkoppling till projektledning och styrning. Följeforskning av Jobbslussen (Linköpings kommun/Arbetsförmedlingen Under våren 2017 fram till slutet av 2018 har Lena Strindlund (verksamhetsutvecklare och verksamhetsdoktorand Samordningsförbundet Centrala Östergötland ) och Christain Ståhl (biträdande professor Helix, Linköpings universitet,) haft ett uppdrag på 20 % som externa utvärderare av Linköpings kommuns arbetsmarknadssatsning Jobbslussen. Projektet har utvärderats genom följeforskning och syftat till att studera Jobbslussen och samverkan med kommunala arbetsgivare med fokus på struktur och innehåll i arbetsgivarstöd för arbetsmarknadsinkludering. Datainsamling har skett genom individ- och gruppintervjuer, observationer i personalmöten samt dokumentstudier. Dataanalys har genomförts i relation till resultatet från rapporten ”Vägen till arbetsgivarna”.

Resultatet lyfter vikten av att personer som riggar samt arbetar med matchning och arbetsgivarstöd i olika arbetsmarknadsinsatser har kunskap om hur olika faktorer samspelar och har inverkan på arbetsmarknadsinkludering. Vidare att arbetsmarknadsinsatser organiseras utifrån en programteori med tydliggjort syfte, arbetssätt och målsättning samt en projektorganisation där samtliga roller och uppdrag är klargjorda och präglas av samsyn. Slutligen att strukturen på samverkan och innehåll i stödinsatser är arbetsgivaranpassat och möter de behov som uppstår vid varje enskild matchning. Utvärderingen har uppfyllt uppdragets målsättning och resultatet av utvärderingen finns sammanställt i slutrapporten ”Jobbslussen- slutrapport- extern utvärdering” (Strindlund och Ståhl 2018). Rapporten har förmedlats till uppdragsgivaren Helena Pålsson, chef för avdelningen Arbetsmarknad och integration. Linköpings kommun. Helix SCÖ har deltagit på Helix partnerskapsdagar och flertalet forskningsseminarier under året. Dessutom har Lena Strindlund och Mattias Bergström hållit i ett seminarium på Helixdagen (okt -18) med temat verksamhetsdoktorand, där olika erfarenheter ur doktorandperspektiv respektive organisationsperspektiv lyftes.

Sida 16

Nationella nätverket för samverkansforskning Vår verksamhetsdoktorand har deltagit i följande nätverk 2018:

Nätverksträffar 2 ggr/år i Stockholm eller Göteborg. Föreläsningar av praktiker eller forskare relaterat till samverkan inom välfärden.

SPID, forskarnätverk i sjukfrånvaroforskning. Nätverksträffar 4 ggr/år i Stockholm. Föreläsningar av praktiker och forskare relaterat till sjukförsäkringen.

Arbetsgruppen för kartläggning, omvärlds- och behovsanalys Samordningsförbundet Centrala Östergötland har tillsammans med Samordningsförbundet Östra Östergötland och FoU Linköping tillsatt en arbetsgrupp, ”Kartläggnings- och analysgruppen”, för att arbeta med kartläggning och analys av målgrupper, organisation och arbetssätt gällande individer med behov av samordnade insatser från förbunds-medlemmarna samt omvärldsanalys. Det övergripande målet är att genom bättre arbetssätt för kartläggning och omvärldsanalys kunna ge förbundens medlemmar faktaunderlag och ökad analysförmåga och därigenom bidra till utvecklingen av välfärdens tjänster inom ramen för finansiell samordning. Arbetsgruppen bestod av representanter från SCÖ (Linda Andersson, Karin Tjärnlund och Lena Strindlund), från SÖÖ (Anna Handsotter och Michael Stridh), forskarna Ulrik Lödglund och John Boman, Linköpings universitet, samt Malin Robertsson, FoU Linköping. Tidigt första halvåret av 2018 framkom att det fanns olika tolkningar av uppdraget. Något som resulterade i ett omtag och en uppdelning av uppdraget och arbetsgruppen i två delar: 1. Kartläggning och omvärldsanalys 2. Strukturerad behovsanalys. SCÖs och SÖÖs representanter bildade Kartläggnings- och analysgruppen med Lena Strindlund som projektledare. Forskarna, John och Ulrik, tog sig an uppgiften att fortsätta arbetet kring behovsanalys. Målet beskrevs som att genom bättre arbetssätt för kartläggning och omvärldsanalys samt strukturerad behovsanalys kunna ge förbundens medlemmar faktaunderlag och ökad analysförmåga och därigenom bidra till utvecklingen av välfärdens tjänster inom ramen för finansiell samordning. Kartläggningsuppdraget delades i sin tur in i tre delar: 1. Kartläggning och analys av målgrupper (påbörjades september 2018)Målgrupper

definieras som individer med behov av samordnade insatser från förbundens samverkande parter

2. Kartläggning och analys av organisation (påbörjades september 2018) - Arbetssätt, Insatser, Samverkan, Kommunikation & information

3. Omvärldsanalys (påbörjas senast maj 2019) Genomförandet har utgått ifrån de tre delarna i uppdragsbeskrivningen. Arbetsgruppen började med att formulera en intervjuguide inför steg 1 - kartläggning av målgrupper - och steg 2 - kartläggning av organisation. Intervjuguiden täckte områdena målgrupp, arbetssätt, insatser, samverkan samt kommunikation & information. Guiden förankrades hos beredningsgruppen SCÖ under hösten -18.

Sida 17

Datainsamlingen genomfördes via intervjuer med nyckelpersoner hos parterna under hösten -18. Inom Samordningsförbundet Centrala Östergötland intervjuades 13 personer och inom Samordningsförbundet Östra Östergötland intervjuades 18 personer. Dessutom intervjuades en nyckelperson med uppdrag inom båda förbunden. Totalt intervjuades 32 personer. Analys av intervjuerna påbörjades i november -18. Samtliga intervjuer sammanfattades i en excelfil, där varje aktör sammanställdes för sig och varje fråga för sig. Därefter genomfördes en första analys, inspirerad av arbetet i Innovationsguiden, under en gemensam analysdag. Under detta arbete sammanställdes reflektioner under varje frågeområde. Analysen av detta material fortsätter under 2019 och planeras att återkopplas till uppdragsgivarna och beredningsgruppen under våren -19. Steg 3, genomförande av omvärldsanalys och arbetet med att arbeta fram en metodik för omvärldsanalys, planeras att påbörjas under våren 2019. Uppdraget följer tidsplanen för uppdragsbeskrivningen. Tjänstedesign Styrelsen och beredningsgruppen har under en längre tid diskuterat frågan om hur man på bästa sätt kan fånga upp användarperspektivet och sedan ta hänsyn till det i planering och utveckling av tjänster. Under verksamhetsåret 2018 inleddes därför arbetat med användardriven innovation/tjänstedesign som förhållningssätt och metod. Förbundets personal har gått utbildningar, tagit emot studentgrupper från tjänstedesignskurser på Linköpings universitet och deltagit själva i seminarier för att maximera lärandet. De nya kunskaperna har sedan konkret applicerats på att skapa en fördjupning av samarbetet inom beredningsgruppen, vidareutveckling av Insatskatalogen, kunskapsöverföring genom information och workshops, aktivt deltagande och vägledning via projektet VISA-com (Linköpings kommun) m.m. Samtliga aktiviteter har genomförts enligt plan och utfallet har löpande återkopplats till SCÖs beredningsgrupp och styrelse. Ytterligare resultat blev att:

SCÖ fick en bra kontakt och ett välfungerande samarbete med Experio Lab Värmland och

deras FINSAM-projekt och deltagande i det växande nationella nätverket kring

tjänstedesign och FINSAM.

SCÖ etablerade en stark koppling till tjänstedesignforskare på Linköpings Universitet (LiU), som visade sig villiga att samarbeta kring tjänstedesign på många olika sätt och även att ansöka om framtida finansiering tillsammans med SCÖ.

Tre studentgrupper som läste tjänstedesignskurser på LiU arbetade med SCÖ under vårterminen 2018. Grupperna utforskade verksamhetsnära frågor genom att följa den beprövade tjänstedesignsprocessen, och målet var att belysa de utmaningar och möjligheter som kan ligga till grund för vidare arbete inom SCÖ. Grupperna arbetade med Insatskatalogen, Drivbänk och Samordnad Individuell Plan (SIP).

Ett team från SCÖ påbörjade en grundkurs, genom Innovationsguiden, för att få stöd och

hjälp av SKL. Innovationsguiden är ett metodverktyg för att, i offentlig sektor, utveckla innovativa lösningar som utgår från användarens behov och upplevelser. Utbildningen pågick från maj till december 2018 och principen är densamma som för tjänstedesign. Teamet hade som utbildningsprojekt att fokusera på utvecklingen av Insatskatalogen.

SCÖ påbörjade samarbetet med Team Utreda i VISA-com projektet, Socialförvaltningen Linköpings kommun. VISA-com har följande mål: 1. Kvalitativt: upplevelse av lättförståelig, lättillgänglig och enkel kontakt mellan

Sida 18

deltagare och medarbetare.

2. Kvantitativt: Bättre följsamhet till överenskomna aktiviteter, mindre interna väntetider Från mitten av juli 2018 har SCÖ ägnat 100 % tjänst åt att utforska hur tjänstedesign kan appliceras i FINSAM-miljö. Detta har utöver ovanstående möjliggjort ytterligare initiativ:

Ett kontinuerligt arbete tillsammans med beredningsgruppen där vi gemensamt utforskat tjänstedesign som både verktygslåda och förhållningssätt i mötet med varandra och individerna vi arbetar för.

Fortsatt utveckling av Insatskatalogen med stöd av SKL och Innovationsguiden, där vi genom intervjuer, observationer och dagböcker har undersökt användarnas behov och genom de insikter vi fått har man kunnat ta fram 3 prototyper för Insatskatalogens fortsatta utveckling.

Erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande under hösten genom bland annat medverkan

på det Health Jam som anordnades av Region Östergötland, med hjälp av designföretaget Usify, på temat ”hur kan vi förbättra vården för patienter med kronisk sjukdom”. Teamet har även besökt Experio Lab Värmland och Samspelet Värmland-Dalsland, deltagit på Service Convention Sweden och fortsatt samarbetet med professor Stefan Holmlid vid Linköpings Universitet.

2 medarbetare från SCÖ har gått Innovationsguidens utbildning ”att utbilda i tjänstedesign” och har därifrån förvärvat kunskaper att själva hålla i SKL:s grundkurs i tjänstedesign.

Vi har anordnat workshop i tjänstedesign för samordnare och koordinatorer i

plattformarna inom Samordningsförbundet Östra Östergötland. Vi har även hållit i workshops för parternas medlemmar inom Samordningsförbundet Värend och Samordningsförbunden i Västmanland. Även Valdemarsviks kommun har fått en kortare

föreläsning inklusive workshop i tjänstedesign. 3 studenter från Master i Design kursen vid Linköpings Universitet har under 5 veckor i november och december arbetat med att göra en s.k. re-design både av Insatskatalogen och designprocessen kopplad till Insatskatalogen. Detta gav värdefulla insikter om värdet av enkelhet, att alla användares behov ska mötas och inte bara slutanvändarens, om vikten av att se kunskaperna inom arbetsgruppen och hur de bäst kan tas tillvara, med mera.

1.8.2 Kommande satsningar Följeforskning Samordningsbron, Drivbänk utveckling. ESF projekt. Under hösten 2018 genomfördes analys och planeringsfasen av ESF-projektet Drivbänk utveckling. Arbetet med att löpande följa detta projekt har delats i två delar. En intern utvärderingsplan, där förbundets egen personal i samarbete med expertis från Helix deltar i uppföljning, utvärdering och verksamehtsutveckling. Dels i ett externt uppdrag till en av de utvärderare som ESF upphandlat. Vid årskiftet var anbuden ej besvarade, men i skrivande stund kan meddelas att Serus vunnit upphandlingen. Då verksamheten vuxit i omfattning och i allt högre utsträckning utgör en samordnande infrastruktur för en rad olika aktörer har också namnet Samordningsbron, där Drivbänk är en av flera verksamhetsalternativ, börjat användas.

Sida 19

Kartläggning och behovsanalys, fortsättning Arbetet med kartläggning och behovsanalys fortgår och är en prioriterad fråga för parterna då det allt mer visar sig att det inte i första hand är fler insatser utan samordning av befintliga resurser som bedöms vara den mest långsiktigt hållbara lösningen för att ge ett bättre stöd till målgrupperna. Förbundet avsätter medel för att uppmuntra innovation och förstudier Då förbundet valt att vidareutveckla sin kapacitet inom en rad områden som stärker innovationsförmågan (kartläggningsgruppen, följeforskning, tjänstedesign etc.) samt väljer att i högre grad än tidigare analysera varje fråga mer innan man söker lösningar och agerar operativt kan målsättningen sägas uppfylld. Förbundet ämnar utveckla processtödet genom ett mer agilt förhållningssätt och evidensbaserad praktik. Som förbundet beskriver i bilaga 4 till verksamhetsplan 2019 har man nu valt att införliva agilt förhållningssätt och evidensbaserad praktik i alla pågående processer.

1.9 Måluppfyllelse ”Finansiär och service” Arenan SCÖ verkar som en inkubator för metodutveckling och innovation. Medlemmarna kan genom förbundet initiera olika insatser, både på individnivå och strukturell nivå, samt för att lösa aktuella frågor och/eller förebygga kommande utmaningar. Här intar förbundet rollen som finansiär medan en eller flera av medlemmarna åtar sig att vara ägare och utförare. För att säkra kvaliteten i dessa insatser utvecklas kriterierna och beredningen löpande, utifrån tidigare erfarenheter och aktuell omvärldsbevakning/forskning. Parterna har också valt att använda förbundet till att utveckla ett antal gemensamma servicefunktioner såsom Insatskatalogen och ESF-teamet. Detta för att underlätta för alla att på ett effektivare sätt kunna genomföra sitt uppdrag och för att öka möjligheterna till gemensam utveckling. Då det åligger ett samordningsförbund att ansvara för uppföljning och utvärdering av de insatser som finansieras finns även den typen av service centralt. Det senaste i raden av gemensamma satsningar är Samordningsbron. En innovativ, samordnande infrastruktur där parterna kan mötas och ge individen stöd i ett salotogent och agilt system med tjänstedesign som metod för utveckling. För att uppnå verkställighet avsätter förbundet medel till ett kansli vars syfte är att leda och administrera arbetet inom de tre verksamhetsdelarna.

1.9.1 Finansiär Drivbänk Drivbänk Trädgård och Drivbänk Café är två av de utvecklingsinsatser som pågått under 2018. Drivbänk är en modell för att se individer som står utanför arbetsmarknaden som en resurs och landsbygden som en arena för arbetstillfällen och personlig utveckling. Drivbänks ursprungliga idé kommer ur ett näringslivsperspektiv. Genom initiativtagare med ett brett kontaktnät inom den gröna näringen sågs behov av arbetskraft och samtidigt en insikt om att många arbetslösa personer skulle kunna utgöra en resurs, förutsatt att de fick

Sida 20

adekvat kunskap och fick del av ovan nämnda nätverk. Det antogs också att många

nysvenskar har erfarenhet inom gröna yrken som måste tas tillvara. För att bygga en ny verksamhet krävs engagerade personer med entreprenöranda och näringslivsperspektiv. Tack vare ett ömsesidigt förtroende med finansiärer och omfattande kontaktnät har arbetsgruppen kunnat finansieras och succesivt utökats till en stark trupp med bred kompetens. Idéer om utveckling flödar och fångas upp på kontinuerliga drift- och planeringsmöten. Verksamheten i Drivbänk Trädgård och Café följer samma upplägg. På schemat finns teori, praktiskt arbete, nätverksbyggande i form av studiebesök och praktik samt individuell planering för var och en i samarbete med en mentor. I det praktiska arbetet i trädgården, likväl som på caféet, blir egenskaper synliga och tillfällen för tankar och diskussioner naturliga. De praktiska handledarna har därför en viktig roll inför den individuella utvecklingsplanen för deltagaren. Drift- och planeringsmöten sker kontinuerligt och är viktiga

för att följa upp varje deltagare, planera aktiviteter, studiebesök, praktikplatser, praktiska moment i visningsträdgården, uppbyggnad av caféet och att dela erfarenheter och idéer. Efter drygt två år med utveckling av modellen Drivbänk går nu projektet in i nästa fas med ESF-satsningen för utveckling genom samverkan mellan berörda parter. Modell Drivbänk har följande målsättning: Studie och yrkesförberedande - Att ta tillvara det intresse och/eller den kompetens som deltagaren besitter - Att visa mångfalden inom den gröna näringen - Att få fler att söka sig till utbildningar inom grön näring, bl.a. livsmedelsförädling - Att koordinera arbetssökande med arbetsgivare - Att verka studieförberedande Arbetsinriktad rehabilitering - Att fungera motivationshöjande - Att användas till arbetsträning, praktik och i förlängningen ökad anställningsbarhet - Att ge individer chans att utvecklas, må bra och nå självständighet Landsbygdsutveckling och integration - Att öka intresset för arbetstillfällen såväl som utbildningar inom grön näring - Att öka intresset att verka och bo på landsbygden - Att ge chans till språkträning allmänt och särskilt för grön näring i praktisk och teoretisk miljö - Att bidra till integration och mångfald Arbetsmarknads- och näringslivsutveckling - Att verka för en mer inkluderande arbetsmarknad, särskilt inom grön näring - Att hitta modeller för att möta behovet av arbetskraft på landsbygden - Att utveckla en arbetsmodell som kan spridas inom regionen (landet) Drivbänk arbetar med samtliga punkter som projektsatsningen baseras på. Resultat är:

Sida 21

Att modellen för Drivbänk tagit form och går in i nästa utvecklingsfas genom ESF-satsningen Samordningsbron (Drivbänk utveckling).

Att verksamheten utökats med många arbetsmoment som motsvarar en företagslik miljö, framförallt genom färdigställande av växthus, frilandsodling, parkodling och café/restaurang.

Att flera aktörer och företag ansluter sig genom att visa intresse och erbjuda praktikplatser som kan leda till anställning.

Att Drivbänk är en etablerad part som agerar testbädd för andra verksamheter och företagsidéer samt ingår som diskussionspart inför nybyggnation av innovationshus på Vreta Kluster.

Att verksamheterna Trädgård och Café utvecklas och anpassas i takt med uppkomna behov av arbetskraft.

Drivbänk Trädgård och Café har under perioden 2017 - 2018 haft 82 deltagare, varav 24

deltar i nuläget. En önskan från start var att deltagaren ska kunna erbjudas ett års

medverkan för att få kunskap om en hel växtsäsong. Med en stor variation inom målgruppen

syns idag andra behov. Vid årets slut deltar 13 personer i Drivbänk trädgård/odling. Av 52

som avslutat har 22 gått till arbete, 17 personer till studier (75% till arbete eller studier efter

2 år) samt 13 personer till andra insatser, exempelvis sjukskrivning eller avflyttning. I caféet

deltar 11 personer varav 6 personer har gått vidare: 1 person till anställning (17% till arbete

eller studier efter 2 år), 1 person till föräldraledighet, 2 personer är sjukskrivna och 2

personer har stängts av från deltagande.

Individen får genom deltagande:

Höjd kompetens inom odling och företagande

Ökad anställningsbarhet inom grön näring och livsmedelsbranschen

Social träning

Förbättrade språkkunskaper

Nätverk och personlig utveckling Drivbänk kontor Sedan sommaren 2018 används också SCÖs kontor som en del i Samordningsbron. Detta utifrån tidigare erfarenheter i det som kallades Start, där 7 av 8 deltagare (88 %) fick och kunnat behålla en anställning under mer än 4 år. Här erbjuds upp till 4 platser inom administration och kontor. Då miljön är flexibel och personalgruppen har lång erfarenhet av motiverande och stödjande insatser har platserna används som ett första steg. Tre deltagare har hittills deltagit varav en fått anställning och två fortsätter sin arbetsträning/sociala rehabilitering. Samordningsbron Då Drivbänk utveckling lett till att verksamheten utökas och i allt högre grad omfattar en rad olika aktörer och resurser valde förbundet att införa ett nytt begrepp jämte Drivbänk. Samordningsbron representerar den innovativa och samordnande infrastruktur där parterna kan sortera in ordinarie verksamhet med nya kompletterande delar för att åstadkomma ett system som möter varje individs behov i stöd som salotogent och agilt leder hela vägen

Sida 22

utifrån värdeskapande tjänstelogik. Insteget och Backaberg Under analys- och planeringsfasen av ”Drivbänk-utveckling - ESF-projekt” har det visat sig att det finns ett stort behov av social rehabilitering/förstegsplatser för de individer som står allra längst från arbetsmarknaden. Det mynnar ut i planeringen av två parallella resurser kallade Insteget och Backaberg. Båda utgör kompletterande verksamhet till Samordningsbron och ligger före nuvarande Drivbänk trädgård och café. Förstegen kan liknas vid en individuell språngbräda som möjliggör och underlättar en individs fortsatta resa framåt över Samverkansbron mot ett deltagande i Drivbänk och ett närmande till anställning, studier eller annan möjlig väg för självständighet. Följande aktiviteter har genomförts under hösten 2018:

Instudering av möjliga metoder och liknande verksamheter.

Definiering av målgrupp utifrån erfarenheter i Drivbänk.

Start av rekryteringsprocess för verksamhetsutvecklare och arbetsmarknadskonsulent.

Samtal och möten med Region Östergötland för anställning av arbetsterapeut för

”utlåning” till Samverkansbron med finansiering från Drivbänk-utveckling.

Möte med VD för studentbostäder.

Månatliga möten med representanter från samarbetspartners, som t ex. Kårservice och

studenternas VilleValla Pub.

Möte med projektledare för ”Arena Ryd”.

Mejl till fastighetsägare med önskan om samarbete.

Mejl till möjliga samarbetspartners vad gäller aktiviteter och lokaler.

Identifiering av lämpliga verksamheter för studiebesök.

Påbörjat sökande av lämpliga metoder för den personliga utvecklingen.

En dags förändringsteori hos ESF.

Planering av workshop utifrån de områden som definierades som väsentliga att ytterligare belysa under förändringsteoridagen.

Planering av kommunikationsvägar för information till handledare.

De mål som hittills har uppnåtts för delprojekt Insteget och Backaberg och dess kommande verksamhet finns sammanställda nedan.

Rekrytering av verksamhetsutvecklare är avslutad med påskrivet avtal.

Anställning av arbetsterapeut hos RÖ är klar, börjar arbeta i Samordningsbron januari 2019.

Samarbete kring aktiviteter för deltagare i kommande försteg är etablerat med

representant för studenternas VilleValla Pub.

Samarbetet med Kårservice innebär att de tillhandahåller praktikplatser när behov

uppstår för deltagarna i Insteget.

Samma koll Bakgrund I juni 2016 beviljade Samordningsförbundet Centrala Östergötlands styrelse medel till projektet Samma Koll. Projektet genomförs i Kinda och Åtvidabergs kommuner och planeras

Sida 23

pågå fram till och med 2019. Målgruppen är barn och unga som löper risk för framtida utanförskap och syftet är att genom samverkan jobba förebyggande redan i grundskolan. Målet är att skapa arbetsmetoder för ett förebyggande arbete utifrån barnets hela situation i hem, skola och sociala nätverk. Projektet har sin utgångspunkt i det arbete som genomförts i Samordningsförbundets tidigare projekt Koll på Läget och Mera Koll. Projektgrupp Socionomen i Åtvidaberg avslutade sin anställning den 31 maj. Ny rekrytering påbörjades och kunde avslutas innan sommaren med gott resultat, och ny socionom var på plats redan i slutet av augusti. I övrigt inga förändringar i projektgruppen under året. Projektledningsgruppen Samma Koll arbetar med två kommunvisa projektledningsgrupper som består av chefer från respektive kommuns båda berörda förvaltningar, Barn- och ungdomshabiliteringen, BUH, och Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Båda grupperna har träffats vid två tillfällen under året. Projektarbetsgrupperna – PAG Under våren fortsatte arbetet i projektarbetsgrupperna som bestod av representanter från elevhälsan, socialtjänsten, BUP och BUH. Grupperna i respektive kommun har träffats två gånger under våren och avslutades därefter. Arbetet med att öka kunskap om varandras verksamheter och skapa förutsättningar för samverkan fortsätter dock under andra former. Projektmedarbetarnas uppdrag Arbetsterapeuterna har i båda kommunerna ingått i elevhälsoarbetet på skolorna för att komplettera de pedagogiska-, psykosociala- och medicinska perspektivet. Vi upplever att arbetsterapeuternas perspektiv efterfrågas i allt större utsträckning i elevhälsoteamet och av övrig personal på skolorna och tillför kompetens kring bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men även andra diagnoser och kognitiva svårigheter. Socionomernas roller i de båda kommunerna har utvecklats olika utifrån olika behov i verksamheterna. I Åtvidaberg har arbetet inom socialtjänsten tagit en ny och positiv vändning. Under hösten inleddes ett förarbete för att komma åt att pröva en serviceingång för att på så sätt kunna erbjuda ett mer flexibelt stöd till barn och unga i kommunen. Den nya organisationen var på plats strax innan jul. I Kinda har rollen som skolsocionom prövats. Vi ser positiva effekter av skolsocionomen som en operativ funktion, en förlängning av socialtjänstens serviceingång in i skolan. Skolsocionomen fungerar som ett stöd både gentemot skolpersonal, vårdnadshavare och elever. Psykologen har arbetat med utbildning och handledning, både i grupp och individuellt. Psykologen har även tagit ett stort ansvar för projektets interna arbete och uppföljning av detta. Gemensamma mötesarenor Vi ser mycket positiva effekter i att låta personal från de olika samverkansverksamheterna skola, socialtjänst, BUH och BUP mötas i gemensamma utbildningar och diskussionsgrupper. Genom att mötas och diskutera gemensamma frågor och beröringspunkter ökar kunskapen

Sida 24

och förståelsen för varandras uppdrag, möjligheter och begränsningar vilket i sin tur skapar förutsättningar för god samverkan. Under året har det genomförts utbildning i SIP – Samordnad Individuell Plan - och utbildning/workshop kring hedersproblematik. I båda kommunerna genomförs även gemensamma möten för dialog som tex frukostmöten och polisfika. Tillgängliga lärmiljöer Under året har vi dragit igång ett arbete med tillgängliga lärmiljöer i båda kommunerna. Målet är att skapa en skola som är mer tillgänglig utifrån ett pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv. Att skapa struktur och tydlighet är en viktig del i att göra skolan mer tillgänglig. Genom att förstärka schema med bildstöd, färgkodade scheman och tidsstöd skapas förutsättning för eleverna att förutse vad som ska hända och vad som förväntas av dom. Oron i klassrummet minskar när eleverna är trygga. Det här är insatser som är hjälpsamma för alla elever, men nödvändiga för en del. Arbetet leds av specialpedagogerna och arbetsterapeuterna i de båda kommunerna tillsammans. I varje kommun har pilotlärare utsetts. Pilotlärarna har ett särskilt intresse för tillgänglighet och har under året fått extra handledning i ämnet och fått var med i planeringen av insatserna. Pilotlärarna har även möts över kommungränserna. Närvarorutin I båda kommunerna pågår ett arbete med att skapa och implementera kommungemensamma rutiner för uppföljning av elevers närvaro och frånvaro. Regeringens utredning SAKNAD pekar tydligt på vikten av ett systematiskt arbete kring uppföljning och kartläggning samt samverkan mellan skola och socialtjänst och hälso- och sjukvård i de här frågorna. Vi vet att lyckas i skolan och att vara del i ett socialt sammanhang är hälsofrämjande och det är därför viktigt att tidigt fånga upp frånvarande elever. Elevhälsoplan Under året har en elevhälsoplan tagits fram i dialog med barn- och utbildningsförvaltningen, rektorer, lokala elevhälsoteam och elevhälsolaget i Åtvidabergs kommun. Syftet med planen är att den ska bidra till en gemensam syn på elevhälsoarbetet i hela kommunen. Den ska vara ett stöd för rektorer, elevhälsopersonal och övrig skolpersonal i både det strategiska och det vardagliga elevhälsoarbetet och stödja det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet. Nätverksmöten som metod Under året har breda nätverksmöten prövats som metod. Vid mötena utgår man från individens behov av stöd och till mötet bjuds ett brett nätverk av både privata och professionella in. Båda kommunerna är intresserade av att utveckla arbetet och använda metoden som start för utredning inför beslut om insatser via socialtjänsten. Utbildningsinsatser för personal inom socialtjänst och skola planeras till 2019. TSI – Tidiga Samordnade Insatser I juni fick vi det glädjande beskedet att Samma Koll beviljats att delta i den utbildning och de nätverksträffar som Skolverket och Socialstyrelsen ska driva tillsammans under 2018 och

Sida 25

2019. Utbildningen och nätverksträffarna fokuserar på tidiga insatser för barn och unga genom samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Samma Koll är ett av de 16 utvecklingsbidrag som beviljats båda insatserna, av totalt 54 sökande. Hittills har ett nätverksmöte och en utbildningsomgång genomförts. Första linjen Under året har Samma Koll tagit fram en rapport som beskriver hur tillgängligheten av första linjens vård ser ut för barn och unga i Kinda och Åtvidaberg. Rapporten pekar på att avståndet till Linköping gör att en del barn och unga inte tar del av den del av första linjen som de mindre kommunerna har rätt till, men som erbjuds i Linköping. För en del familjer blir svårigheten att resa till Linköping för stor. Rapporten finns att ta del av på hemsidan. (https://samordning.org/centrala-ostergotland/insatser/377-samma-koll) Spridning I projektet jobbar vi för att kontinuerligt hålla intresserade uppdaterade på vad som händer i projektet. Detta görs genom att uppdatera hemsidan med aktuell information, genom utskick av projektbrev och via vår Facebookgrupp. Under året har SVT gjort ett reportage kring hur skolan behöver anpassa miljön för elever med koncentrationssvårigheter. Samma Kolls arbete med tillgängliga lärmiljöer var en del i reportaget. Projektet har även fått möjlighet att presentera sitt arbete i olika sammanhang, bl.a. under Samordningsförbundets konferens FINSAM hjärta SKOLAN, Välfärdmässan och Finspångs kommun. Utvärdering och forskning I maj och november genomfördes fokusintervjuer med personalen i elevhälsoteamen i båda kommunerna. Intervjuerna har genomförts professionsvis och kommer vara en del av projektets slutgiltiga utvärdering. Under året har även genomförts intervjuer med projektmedarbetarna och personal i de berörda verksamheterna. Fokus för utvärderingen är framgångsfaktorer för samverkan och arbetets processer. Planerade förändringar inför 2019 I november stod det klart att nuvarande projektledare Åsa Strömberg inte skulle fortsätta att leda projektet under 2019, utan går vidare i nya uppdrag. Projektets psykolog Stina Danielsson kommer att ta över projektledningen under det sista året. Verksamheternas chefer kommer få ta ett ökat ansvar inför sista årets implementering och Samordningsförbundet görs mer aktivt i stöd och uppföljning under året. Det känns som en bra och trygg organisation för projektets sista år.

1.9.2 Service Insatskatalogen Antal medverkande förbund har vuxit och omfattar idag 13 stycken. Sju av dessa har lanserat sin medverkan under 2018. Totalt medverkar 37 kommuner. Under året har förbundet tillsatt en grupp som fått utbilda sig inom tjänstedesign via SKL:s Innovationsguide samt beviljats medel till ett Vinnova steg 1 projekt med syftet att utveckla katalogen. Gruppens primära arbete har varit inriktat på en ökad användarvänlighet samt

Sida 26

fortsatt analys kring den långsiktiga visionen där fler funktioner finns inbäddade i verktyget. Möjigheterna att nyttja modern teknik så som AI har också undersökts och målsättningen är att under 2019 söka Vinnova steg 2 för fortsatt innovation. Arbetet med katalogen har under året utkristalliserats till en operativ del och en utvecklingsdel där redaktionen arbetar med de löpande uppgifterna, och ledningsfunktionen har fått ökade möjligheter att se över utvecklingsarbetet. Ökat användande: under 2018 har användandet av Insatskatalogen ökat till närmare 5 000 användare (2017 – ca 1 350 användare). Utvecklingssatsningarna under 2018 var ökad användarvänlighet och spridning. Detta arbete har påbörjats och kommer fortsatt vara en viktigt beståndsdel genom Innovationsgruppen, för att uppnå katalogens breddade ändamål. ESF-team ESF-teamet tillsattes i januari 2018 med två tjänster. Grundtanken har varit att erbjuda stöd till förbundens parter, och andra viktiga aktörer, i allt från att utveckla idéer, identifiera möjliga finansieringskällor och författa ansökningar till att lägga budgetar m.m. Allt i syfte att stötta aktörer i dessa delar och även i delar av genomförandet av utvecklingsprojekt om behov finns. Redan i februari 2018 valde man att byta namn på teamet till Projekt- och utvecklingsteam, då man såg att behovet och möjligheten till att även söka andra medel än ESF fanns. Teamet har under 2018 träffat företrädare för majoriteten av länets kommuner och i dessa möten haft möjlighet att berätta om vad man kan erbjuda inom ramen för uppdraget.

Under året har teamet varit del av processer där medel sökts och beviljats från Tillväxtverket, Vinnova, Länsstyrelsen och ESF. Totalt har ca 24 miljoner beviljats länet i sex olika projekt. Projekten är fördelade över hela länet och omfattar både regionala och lokala initiativ.

Projektansökningar som teamet har varit delaktiga i under 2018:

JEMS (projektägare Motala kommun, parter Vadstena, Ödeshög och Mjölby kommun). Projektet har beviljats medel. Finansiär Tillväxtverket, Enklare vägar till jobb.

Drivbänk-Utveckling (projektägare SCÖ, parter SÖÖ, Linköpings kommun, AF, FK och Region Östergötland). Projektet har beviljats medel. Finansiär ESF, programområde 2.

Insatskatalogen 2.0 (SCÖ och Linköpings Universitet). Projektet har beviljats medel. Finansiär Vinnova, Sociala Innovationer.

Förberedande körkortsteori (regionalt projekt, Valdemarsvik är projektägare). Beviljas under förutsättning att medfinansieringen säkerställs av projektägaren. Finansiär Länsstyrelsen, Paragraf 37.

FINSAM Lab (parter SVÖ, SÖÖ och projektägare SCÖ). Ansökan avslogs i konkurrens med andra. Finansiär Vinnova, Förberedelseprojekt Testbäddar för samhällets utmaningar.

Förstudie Yrkesutbildning på hemspråk (regionalt projekt, Ödeshögs kommun är projektägare) under beredning men har fått ett positivt förhandsbesked. Finansiär Länsstyrelsen, Paragraf 37.

Sida 27

Första steget, (Försäkringskassan, Linköpings och Kinda kommun samt SCÖ). Ansökan kommer att lämnas in till ESF i februari 2019.

Några mätbara mål har inte funnits kopplat till teamet men vi kan konstatera att investeringen i det två anställningarna gett mycket tillbaka till länet i form av utvecklingsmedel från externa finansiärer samt nya metodik och kompetens för utformningen av värdeskapande innovation. Uppföljning och utvärdering, SUS

SCÖ:s SUS-ansvarige Linda Andersson ingår i ett nationellt SUS-nätverk, vars främsta syfte är erfarenhetsutbyte. Under året har SKL, Försäkringskassan, 5 samordningsförbund utöver SCÖ samt Marie Hermanson, som är nationell processtödjare i SUS, funnits representerade på nätverkets träffar vid två tillfällen.

Marie Hermanson höll tillsammans med förbundets representant en utbildningsdag i SUS för förbunden i länet, där SCÖ:s representant höll i rapportuttagsdelen. SCÖ har under året också bistått med handledning till förbunden i länet. Förbundet har även bidragit med dokumentet Frågor kring SUS rapportuttag 20180817 som mejlades till Försäkringskassan, innehållande misstänkta felaktigheter i SUS och/eller dess instruktioner, och som senare bekräftades av Försäkringskassan.

NNS indikatorer En mätning har genomförts med mätperiodsintervallet 1 november 2017 – 31 oktober 2018. SCÖ:s representant har under året, som författare, bidragit till att uppdatera manual och de Excelfiler som används i arbetet med NNS indikatorer. Förbundet har utöver det författat ett antal skrivelser med syftet att bidra till förbättringar av och kring arbetet med instrumentet. Ett arbete har inletts med FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete i Linköpings kommun för att ta fram förbundets rapporter då det gäller NNS indikatorer lokalt. FoU-enheten handleder.

Hösten 2012 påbörjades arbetet med att ta fram indikatorer för att följa upp den finansiella samordningen. Det formulerades 137 indikatorer och efter överväganden kvarstod 15 stycken. Av dessa mäts 14 idag med hjälp av enkäter riktade till målgrupperna: deltagare i förbundets insatser, personal som arbetar med deltagare i förbundets insatser, parternas chefsgrupp (förbundets beredningsgrupp) och förbundets styrelsemedlemmar. Enkäterna har tagits fram och är kvalitetssäkrade av Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) i samarbete med Örebro universitet. Med syftet att ge samordningsförbunden stöd i att samla in och registrera data på ett gemensamt sätt har manualen Indikatorer, Manual för enkätunderökning, och två Excel-filer (Utdelningsfil och Registreringsfil) tagits fram. Sedan den 1 november 2017 har NNS lämnat pilotstadiet och samordningsförbund runt om i landet har börjat att använda instrumentet skarpt. Vid årets slut hade cirka 50 förbund tecknat avtal med NNS om att använda instrumentet. Resultatet beskrivs i den/de rapport/-er som tas fram lokalt efter att NNS är klara med sin nationella rapport. SCÖ:s representant har deltagit i ett antal möten och workshops under året (beskrivs i bilaga 1).

Sida 28

SCÖ:s representant har under året, som författare, bidragit till att uppdatera manualen (version 1) och de Excelfiler som används i arbetet med NNS indikatorer. Innehållet i manualen baseras dels på strategiska beslut som utvecklingsgruppen tagit och dels på beslut som arbetsgruppen tagit och som syftar till att minska risken för att göra fel vid insamlingsförfarandet. Förbundet har utöver det författat ett antal skrivelser under året med syftet att bidra till förbättringar av och kring arbetet med instrumentet. Följande skrivelser har förbundets representant tagit fram tillsammans med Karin Benzler, som är statistiker/utredare på Samordningsförbundet Östra Södertörn:

Funderingar och frågor kring NNS indikatorer inför möte 2018-08-24 (inför

handledningsmöte med RKA)

Funderingar kring NNS indikatorer 2018-12-04

Rättelser och förtydliganden 2018-12-04 samt följande skrivelse tillsammans med SCÖ:s förbundschef Mattias Bergström

Diskussionsunderlag inför utvecklingsgruppens möte 2018-12-11 En mätning har genomförts med mätperiodsintervallet 1 november 2017 – 31 oktober 2018. Med undantag av insats Samma koll, som enkäterna inte lämpar sig för, så har samtliga insatser med deltagare medverkat. Samtliga av de 14 indikatorer som mäts med enkäter har använts. Implementering av att mäta de 14 indikatorer som mäts med enkäter i förbundets verksamheter är genomförd. Ett arbete har inletts med FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete i Linköpings kommun med att ta fram förbundets rapporter då det gäller NNS indikatorer lokalt. FoU-enheten handleder. Indikator 11 avser att mäta om ”Effekter för deltagare som kommer ur de samordnade verksamheterna är hållbara och säkra över tid”. NNS arbetar med att få till stånd en pilot av indikator 11 som innebär att en registerstudie genomförs med material från SCB och från systemet SUS via Försäkringskassan. Denna indikator används därför inte än. Administration via kansliet Bemanning Kansliet har bestått av:

Förbundschef – 1.0 tjänst

Bitr. Förbundschef – 0.75 tjänst

Kansliansvarig/styrelsesekreterare/beredningsgruppssekreterare – 0.7 tjänst

Statistik och utvärderingsansvarig – 0.50 tjänst

Administratör – 0.25 + 0.50 + 0.50 + 0,50 tjänst Totalt 4,70 tjänst på kansliet arbetar även personer som är kopplade till de olika insatserna som finansieras av kansliet, dessa beskrivs nedan: Välfärdsmässan/seminarier/kunskapsdialoger/utbildningar – 1.0 tjänst Insatskatalog – 1.0 tjänst+ 0,25 tjänst + 0.5 tjänst fr o m 2018-10-15 + 0.5 tjänst fr o m 2018-07-01 Verksamhetsdoktorand – 1.0 tjänst ESF-projekt Insteget/Backaberg – 50 % projektledare fr o m 2018-09-10 Tjänstedesign – 50 % fr o m 2018-07-01

Sida 29

Projekt och utvecklingsteamet (ESF-team) 2.0 tjänst

Arbetsplatsträffar (APT)/personaldag sker 1 gång/månad. Arbetsmiljöfrågor: Kansliet har genomfört en psykosocial arbetsmiljöenkät, arbetsmiljörond samt brandskyddsronder under året. Förbundschef har genomfört medarbetarsamtal samt lönesamtal under året. På uppdrag av styrelsen har det genomförts en medarbetar-undersökning under maj månad 2018. Enkäten bestod av fem frågor. Två av frågorna var en Ja eller Nej fråga, övriga var en skala mellan 1-5, där fem var högsta poäng. 1. Genomförs medarbetarsamtal på SCÖ? 100 % svarade ja. 2. Hur upplever du medarbetarsamtalen på en skala 1-5? 41,7 % svarade 4 och 58,3 % svarade 5. 3. Genomförs arbetsplatsträffar på SCÖ? 100 % svarade ja. 4. Arbetar SCÖ med det systematiska arbetsmiljöarbetet? 28,6 % svarade 4 och 71,4 % svarade 5. 5. Hur upplever du det att arbeta på SCÖ? 14,3 % svarade 4 och 85,7 % svarade 5. Tryckeri Efter en svag inledning av 2018 gjordes en omstrukturering av tryckeriet. Personalen fick delvis andra uppgifter och lokalen nyttjas därefter till kontor. Maskinparken har placerats på en plats där det tidigare var förråd och tack vare dessa ändringar kunde tryckeriet fortsätta samt visa ett positivt resultat. Funktionen bedöms fortsatt vara ett värdefullt inslag som service och som arbetsträningsplats.

1.9.3 Kommande satsningar Intresset för katalogen är stort i landet och ytterligare en handfull förbund, utöver de sex som redan är med, har visat intresse att ansluta sig. När året når sitt slut är det 13 förbund anslutna och ytterligare 11 på väg in. Här finns också en rad idéer om hur instrumentet kan utvecklas. Vinnova steg 1 har genomförts och förbundet förbereder steg 2. Nya kontakter och en plan för katalogen 2.0 finns klar. Med spänning följer förbundet också utvecklingen av Drivbänk och Samma koll likväl som nya initiativ kopplade till arbetet med studien ”Vägen till arbetsgivarna” (VTA), försteg och en rad andra initiativ. Drivbänk utvecklas vidare och ingår numera i ett större sammanshang Samordningsbron. Samma Koll går in i sin implementeringsfas och VTA testas i full skala genom det som kallas AF-teamet kopplat till Samordningsbron. Förbundet ämnar utveckla de mallar som finns för ansökan om medel så att de i högre grad fungerar som ett processtöd för kvalitetssäkring i ett allt mer agilt arbetssätt. Här arbetar kansliet mer och mer som en helhet där de olika kompetenser som nu finns representerade för följeforskning, utvärdering och uppföljning, processstöd, tjänstedesign och analys etc. kan nyttjas för att idéer ska kunna utvärderas och omsättas i testverksamhet och hållbart, värdeskapande utveckling.

Sida 30

Nytt för 2018 var det som kallas mikrosatsningar. Ett initiativ inspirerat av Helsingborgs kommuns innovationsarbete för att uppmuntra allmänhet, medarbetare och ledare att testa nya idéer. Här togs en rad intressanta initiativ under 2018 och särskilt spännande är det som kom från deltagare i Drivbänk och som rör ett allaktivitetshus. Genom förbundets samarbete med designstudenter på LiU kommer arbetet fortsätta under 2019.

2. Framtiden Här listas några av de händelser som förbundet har att se fram emot under 2019:

Ny styrelse. Linköpings kommun tar över ordförandeposten och säger att man vill använda arenan samordningsförbund i ökad utsträckning.

Förbundet går in i genomförandefas för Samordningsbron (ESF Drivbänk utveckling). De planerade resurserna är på plats vilket bäddar för att betydligt fler deltagare ska kunna ges rätt stöd.

ESF ansökan ”Första steget” rörande sjukskrivna lämnas in och skulle den beviljas får vi en välkommen förstärkning av Samordningsbrons resurser för de med behov av stöd.

Samma koll går in i sin implementeringsfas.

Insatskatalogen utvecklas och de första stegen mot AI tas. Ytterligare 11 nya förbund har anmält intresse av att vara med och katalogen presenteras på FINSAM-konferensen i mars.

Då förbundet fått slutrapporten för Vinnova steg 1 om insatskatalogen godkänd söker vi nu Vinnova steg 2 i hopp om att kunna vidareutveckla katalogen ytterligare.

Framåt sommaren väntas besked om kunskapscentret TRANSFORM att ges där förbundet anmält sig som part.

Förbundet har genom sin resurs för verksamhetsutveckling bjudits in att sitta med i en arbetsgrupp för dialog om ESFs programperiod 2021-2027.

Arbetet med att göra förbundsmöjligheten mer känd och att sprida de resultat som parterna åstadkommer tillsammans kommer att vidareutvecklas.

Fortsatt minskad tilldelning från staten gör arbetet med att växla förbundets medel allt mer viktigt för att kunna fortsätta en positiv utveckling.

3. Resultaträkning Resultaträkning

2018-01-01 2017-01-01 Belopp i kr. Not 2018-12-31 2017-12-31

Verksamhetens medlemsavgifter 1 14 274 000 14 838 477 EU-medel och andra bidrag 0 0 Övriga intäkter 2 6 528 907 3 007 424 Personalkostnader 3 -7 181 821 -4 770 259 Lokalhyra* -2 326 596 - Verksamhetens övriga kostnader - 12 399 534 - 14 488 435 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnad - 1 105 044 -1 412 793

Sida 31

Finansiella intäkter 0 82 Finansiella kostnader -26 300 -10 621 Resultat före extraordinära intäkter - 1 131 344 -1 423 332 Extraordinära intäkter 0 0 Periodens/årets resultat - 1 131 344 - 1 423 332

*Lokalhyror ej specificerat 2017.

4. Balansräkning Balansräkning

Belopp i kr. Not 2018-12-31 2017-12-31

Tillgångar Omsättningstillgångar Fordringar 4 1 815 391 1 095 488 Kassa och banktillgodohavande 3 616 487 4 767 839 Summa omsättningstillgångar 5 431 878 5 863 327 Summa tillgångar 5 431 878 5 863 327 Eget kapital och skulder Eget kapital 1 214 884 2 346 228

- Varav årets resultat - 1 131 344 -1 423 332 Avsättning Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 5 4 216 994 3 517 099 Summa eget kapital och skulder 5 431 878 5 863 327 Ansvarsförbindelser Inga Inga

5 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, den löpande verksamheten

Belopp i kr. 2018-12-31 2017-12-31

Periodens/årets resultat - 1 131 344 -1 423 332 Justering för ej likviditetspåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före förändring - 1 131 344 -1 423 332 av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 719 903 946 051

Sida 32

Ökning/minskning kortfristiga skulder* -823 802 -403 698 Kassaflöde för den löpande verksamheten - 103 899 542 353 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 4 767 839 5 648 818 Likvida medel vid årets slut 3 616 487 4 767 839 *Leverantörsskulder ej specificerade under not 4. kortfristiga skulder 20171231

6 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning i tillämpliga delar.

7 Noter Not 1. Verksamhetens medlemsavgifter 2018-12-31 2017-12-31

Driftbidrag från staten 7 137 000 7 419 239 Driftbidrag från Linköpings kommun 3 135 972 3 257 047 Driftbidrag från Åtvidabergs kommun 233 804 244 836 Driftbidrag från Kinda kommun 198 724 207 736 Driftbidrag från Region Östergötland 3 568 500 3 709 619 Summa 14 274 000 14 838 477 Not 2. Övriga intäkter 2018-12-31 2017-12-31

Försäljning tjänster 446 535 446 643 Försäljning tryckeritjänster 30 266 117 577 Hyresintäkter 380 500 470 800 Försäljning projekt Drivbänk 623 179 155 453 Medfinansiering Linköpings kommun, Drivbänk 2 423 860 901 551 Medfinansiering Sankt Kors, Drivbänk 0 300 000 Medfinansiering Samordningsförb. Västra Östergötland 480 258 300 000 Medfinasiering Samordningsförbundet Östra Östergötland 1 057 282 - Medfinansiering ESF-team 0 128 400 Redaktionsavgift Insatskatalogen 315 000 187 000 Kalkylerad Pension 278 707 - Övriga intäkter 493 320 - Summa 6 528 907 3 007 424 Not 3. Personalkostnader 2018-12-31 2017-12-31

Sida 33

Löner och ersättningar 4 540 868 2 936 406 Sociala avgifter 2 154 347 1 530 015

- Varav pensionskostnader 287 977 277 307 Övriga personalkostnader 486 606 303 838 Summa 7 181 821 4 770 259 Medelantalet anställda 17 11

- Varav kvinnor 15 9 Not 4. Fordringar 2018-12-31 2017-12-31

Skattefordran 1 035 812 536 224 Kundfordringar 409 053 175 196 Upplupna intäkter 43 666 43 530 Förutbetalda kostnader 326 559 339 583 Övriga fordringar 301 955 Summa 1 815 391 1 095 488 Not 5. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2018-12-31 2017-12-31

Personalskatt 124 487 67 938 Upplupna semesterlöner 175 652 131 411 Arbetsgivaravgifter 149 883 86 152 Upplupen särskild löneskatt 106 126 108 585 Upplupna sociala avgifter semesterlöner 65 149 48 737 Leverantörsskulder * 3 203 344 - Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 392 353 1 073 860 Summa 4 216 994 1 759 410 *Från 2018 specificeras även leverantörsskulder.

8. Eventuella tilläggsupplysningar Sammanställning av utfall och budget 2018

Budget Utfall Differens Mötesplats 2018 2018

Styrelsen -185 000 -178 737 6 263 Beredninsgruppen -70 000 -29 930 40 070 Nätverk Östergötland -47 000 -26 742 20 258 Lokal samverkansgrupp -25 000 0 25 000 Seminarier/konferenser -410 000 -428 528 -18 528 Välfärdsmässan -255 000 -333 798 -78 798 Tillsammans är vi starkare 0 -625 -625 Summa mötesplats: - 992 000 -998 361 -6 361 Forskning och utveckling Följeforskning -650 000 -625 081 24 919

Sida 34

NNS Indikator -50 000 7 883 57 883 Utredningar -200 000 -221 826 -21 826 Tjänstedesign -455 000 -253 046 201 954 Summa FOU: -1 355 000 -1 092 070 262 930 Finansiär___________________________________________________________________________ Drivbänk Trädgård -2 769 000 -2 748 117 20 883 Drivbänk Café -1 640 000 -2 421 209 -781 209 Drivbänks kontor -183 200 -148 274 34 926 Samma koll -3 690 000 -3 980 582 -290 582 Kommande insatser -702 800 0 702 800 Summa: Finansiär - 8 985 000 -9 298 182 -313 382 __________________________________________________________________________________ Service Ledning -1 840 000 -1 799 388 40 612 Administration/Lokal/HR -905 000 -963 415 -58 415 Statistisk och uppföljning -240 000 -236 884 3 116 Hemsidan -120 000 -103 683 16 317 Insatskatalogen -670 000 -362 242 307 758 Vinnova 0 118 697 -118 697 ESF-Analys och planering 0 -112 316 -112 316 Gem resurs för verksam.utveckling -575 000 -489 837 85 163 Tryckeriet -80 000 -50 563 29 437 Summa Service -4 430 000 -3 999 631 430 369 Totalt -15 762 000 -15 388 243 373 757 Intäkter/medlemsavgifter 14 274 000 14 274 000 0 EU-medel och andra bidrag 0 0 0 Intäkter/övriga intäkter 0 0 0 Finansiella intäkter/kostnader - 7 500 -17 101 -9 601 Resultat -1 495 500 - 1 131 344 364 156

9. Styrelsens beslut

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning.

Linköping 2019 - ……………………………………………………………………………………

Sida 35

………………………………… ………………………………………….

Fredrik Lundén Gunnar Broman Ordförande Vice ordförande

………………………………… …………………………………………..

Anna Hallén Lars Karlsson Ledamot Ledamot

………………………………… …………………………………………..

Åsa Brodd Ann Hemmingsson Ledamot Ledamot