RyttaRens guide till tävlingsväRlden 2014

RyttaRens guide tilltävlingsväRlden

2014Instruktioner för ridtävlingar med sammanställningar

tävlingsregementet samt av reglementet för dressyr och hoppning.

Finlands Ryttarförbund rf

Ryttarens guide till tävlingsvärlden är avsedd för …

…hobbyryttare, som siktar på att delta i ridtävlingar eller som redan har deltagit i tävlingar, men önskar få mera information om regler och allmän tävlingspraxis.

…föräldrar, som vill veta mera om barnets hobby och förstå hur tävlingsverksamheten inom ridsport fungerar.

…proffsryttare, som utbildar och handleder ryttare i början av deras tävlingskarriär.

…ridklubbar, som ordnar skolningstillfällen där man informerar om tävlingslicenser och -deltagande.

En viss spänning hör till tävlingsverksamheten och är dess krydda. Onödig nervositet kan man undvika genom att känna till reglerna och allmänna tävlingsprinciper. Samtidigt förbättrar vi både säkerheten och trivseln på tävlingarna.

Vi önskar er alla trevliga och givande stunder på ridtävlingarna!

Sammanställd av: Hanna Talvitie och Emmi KupiainenI arbetsgruppen: Aki Ylänne, Miia Lahtinen, Merja Kuosmanen och Matti KuusiÖversättning till svenska: Leila Bergman och Ulla Lindgren FagerholmIllustratör: Eeva-Liisa ”Tössä” Penttilä Ombrytning: Milla Saarikko Utgivare Finlands Ryttarförbund rf 2013. Första upplagan 2005. Uppdaterad 2013 av Hanna Talvitie.

Allmän del

dReSSYR

InnehållSföRtecknIng

VARFÖR FINNS DET REGLER I TÄVLINGAR? s. 10 TÄVLINGSGRENAR OCH GRENREGLER s. 10 TÄVLINGSSYSTEMET s. 11– övningstävlingar– förenings- eller klubbtävlingar – regionala tävlingar eller distriktstävlingar– nationella tävlingar – internationella tävlingar

TÄVLINGSLICENSER s. 13TÄVLANDE OCH KLASSER s. 16PONNYNS STORLEK OCH PONNYKLASSER s. 17SKÖT OM DINA FÖRSÄKRINGAR s. 18TÄVLINGSDUGLIGHET eller KVALIFIKATION s. 19TÄVLINGSINBJUDAN eller PROPOSITION s. 20SAMARBETSAVTAL OCH REKLAMER s. 20ANMÄLNING TILL TÄVLING OCH START s. 20 STARTORDNING s. 21PLACERADE OCH PRISROSETTER s. 21PRISER OCH PRISUTDELNING s. 22UPPFÖRANDE PÅ TÄVLINGSPLATSEN s. 23 REGELBROTT OCH BESTRAFFNINGAR s. 25PROTEST s. 25SKYDD AV HÄST s. 26FÖRVÄGRA STARTRÄTT s. 27MEDICINERING AV HÄST s. 27MEDICINERING AV RYTTARE s. 27BILAGA 1: KONTAKTUPPGIFTER s. 28BILAGA 2: EXEMPEL PÅ INBJUDAN TILL DRESSYRTÄVLING s. 29BILAGA 3: EXEMPEL PÅ INBJUDAN TILL TÄVLING I BANHOPPNING s. 30BILAGA 4: BRUKSANVISNING FÖR TÄVLINGSTJÄNSTEN KIPA s. 31

AVSIKTEN MED DRESSYR s. 37DRESSYRPROGRAM OCH DRESSYRBANA s. 38TÄVLINGSDAGENS TIDTABELL s. 39TÄVLINGSKLÄDSEL s. 40SADLING OCH BETSLING s. 41

FRAMRIDNING s. 43UTFÖRANDE AV PROGRAMMET s. 44DOMARE, POÄNG OCH BEDÖMNING s. 46POÄNGRÄKNING OCH PLACERING s. 48PRISUTDELNING s. 48BILAGA 1: MODELL AV DRESSYRPROTOKOLL s. 49BILAGA 2: BOKSTAVSPOÄNG PÅ DRESSYRBANA s. 51BILAGA 3: RIDBANANS VÄGAR s. 52

AVSIKTEN MED HOPPNING s. 57 HINDER s. 58– olika typer av hinderTÄVLINGSDRÄKT s. 60HÄSTENS UTRUSTNING s. 61BANA s. 62– banskiss – att bekanta sig med banan STARTORDNING s. 63FRAMRIDNING s. 63TID OCH TIDTAGNING s. 65LJUDSIGNAL s. 65INLEDNING AV TÄVLINGSPRESTATION s. 66TÄVLINGSPRESTATION s. 67DE VANLIGASTE BEDÖMNINGSMETODERNA s.68 OMHOPPNING s. 70SPECIALKLASSER s. 70FELÅDRAGNA UNDER RITT s. 71– olydnad – nedslag– omkullridning, avfallning

OTILLÅTEN HJÄLP s. 73UTESLUTNING, AVSTÄNGNING s. 73ALLMÄNNA RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR HOPPTÄVLINGAR s. 75 BILAGA 1: MALL FÖR BANSKISS s. 75

BAnhOPPnIng

ORdlIStA s.79

Allmän del

Den här delen upptar regler som gäller alla ridgrenar och ger information om bland annat tävlingslicenser.


9

Sammanställning av de allmänna reglerFinlands Ryttarförbund rf

Allmän del

Tävlingsreglementets allmänna del innehåller sådana regler och bestämmelser som är gemensamma för alla ridsportgrenar. I den allmänna delen upptas bland annat regler om olika licenser samt om hur ryttaren skall förfara på tävlingsplatsen.

I häftet har vi samlat de väsentligaste punkterna ur de gemensamma reglerna och försökt skriva dem i en så lättfattlig form som möjligt. Utöver de gemensamma reglerna för alla grenar har vi också tagit med regler för olympiagrenarna dressyr, banhoppning och fälttävlan.

Utöver detta regelsammandrag gäller också många andra regler i ridtävlingar. I de flesta tävlingssituationer klarar sig ryttaren med hjälp av detta sammandrag och bör också klara regionlicensprovet. När intresset och erfarenheterna tilltar, bör man bekanta sig med det officiella tävlingsreglementet, de gemensamma bestämmelserna i den allmänna delen och de grenspecifika reglerna samt regiontävlingsreglerna.

10

Finlands Ryttarförbund rfSammanställning av de allmänna regler

VARföR fInnS det RegleR I täVlIngAR?

Avsikten med tävlingsregler är att skapa likadana förhållanden och enhetliga bedömningsgrunder så att tävlingarna är så rättvisa och opartiska som möjligt för alla tävlande.

Finlands Ryttarförbunds (FRF) tävlingsregler grundar sig på det internationella ridsportförbundets (Fédération Equestre Internationale, FEI) regler. I klubbtävlingar och övningstävlingar behöver inte sådana regelmoment följas som inte är relevanta med beaktande av tävlingarnas nivå. Avvikelserna från regelverket bör alltid omnämnas i propositionen.

I tävlingarna gäller principerna för rent spel, fair play. Om tävlingsreglerna inte ger en lösning i en omtvistad situation, strävar man till att lösa tvisten i

reglementets anda. I oklara situationer skall man hellre fria än fälla.

täVlIngSgRenAR Och gRenRegleR

I Finland är tävlingsgrenarna dressyr, banhoppning, fälttävlan, körning, distansritt, voltige, handikappridning, västernridning och (för islandshästarna) gångartstävlingar.

Varje tävlingsgren har sina egna grenspecifika regler. Dessutom finns det regler för märkesproven i rid- och hästkunskap, terrängridningskunskap, tolkning eller skidhinderritt samt för tävlingar i hästkunskap.

Reglerna finns (på finska) också på FRF:s internetsidor, www.ratsastus.fi, där du kan läsa eller skriva ut dem.

Mera information: Allmänna delen: 1 § Regler och regeltillämpning.

Mera information: www.ratsastus.fi a materiaalisalkku

Keksi joku hauska muistisääntö koulu-radan kirjaimille (esim. Mr Blesh onmukana kaikissa kouluratsastuskilpai-luissa). Millä tavoin kotitallisi kilpailuis-sa verryttely on järjestetty?

Varför är det viktigt att ryttaren känner till reglerna och följer dem när hon deltar i tävlingar? Hur skulle ridtävlingarna se ut om det inte fanns regler för dem?

Med stöd av reglerna blir tävlingarna så rättvisa som möjligt för alla deltagare.

11


täVlIngSSYStemet

Tävlingssystemet beskriver vilka krav som gäller ridtävlingar på olika nivåer. Tävlingssystemet indelar tävlingarna enligt deras nivå i fem grupper: övningstävlingar (tävlingsträningar), klubbtävlingar, distrikts- eller regionala tävlingar, nationella tävlingar och internationella tävlingar. Man inleder alltid sitt tävlande i lätta övnings- eller klubbtävlingar. Därefter kan ryttaren gå vidare till regionala tävlingar och högre nivåer.

övningstävlingar

Övningstävlingarna eller tävlingsträningarna är små träningsliknande tävlingar, som kan arrangeras förutom av ridföreningar även av privatstall, ridskolor och hobbystall, som är godkända av Ryttarförbundet. Övningtävlingarna ger ryttarna en fin chans att testa sina färdigheter och att öva att tävla innan de deltar i officiella tävlingar. Tävlingsklädseln består av ridstövlar eller -skor, ridbyxor och säkerhetshjälm. I övrigt är klädseln fri. I övningstävlingar delar man i allmänhet inte ut priser och publicerar inte heller officiella resultatlistor.

förenings- eller klubbtävlingar

Ridföreningarna kan ordna klubbtävlingar, där FRF:s regler skall följas till lämpliga delar. I klubbtävlingarna får medlemmar från inbjudna klubbar delta, vilket oftast betyder förutom arrangörsföreningens egna medlemmar även medlemmar från föreningar i närliggande orter. Tävlingsklädseln består även i klubbtävlingar av ridstövlar eller -skor, ridbyxor och hjälm enligt de grenspecifika reglerna. I övrigt är klädseln fri. I klubbtävlingar delar man i allmänhet ut priser.

Mera information: Allmänna delen: 5 Tävlingssystemet

Tävlandet inleds med lätta övningstävlingar eller klubbtävlingar.

12


Regionala tävlingar eller distriktstävlingar

I Finland finns åtta ridsportregioner: Södra Finland, Tavastland, Östra Finland, Sydöstra Finland, Mellersta Finland, Sydvästra Finland, Österbotten och Norra Finland. Rid- föreningarna i regionen ordnar regionala tävlingar (distriktstävlingar). Regionsektionerna publicerar en tävlingskalender över tävlingarna inom den egna regionen. Kalendrarna publiceras på FRF:s internetsidor i tävlingsprogrammet KIPA samt i Södra Finlands region även i informationsbladet.

Distriktstävlingarna är öppna för alla som inlöst en regionlicens. I tävlingarna utdelas förutom prisrosetter även premier eller andra priser.

nivån i regionala tävlingarBanhoppning: 90 - 130 cm (små ponnyer 70 cm, stora ponnyer 80 cm)Dressyr: Lätt C – Medelsvår BFälttävlan: Hobby - LättRegionala tävlingar ordnas även i andra grenar.

nationella tävlingar

nivån i nationella tävlingarBanhoppning: öppna klasser från 120 cm uppåt. Små ponnyer 90 cm, stora ponnyer 100 cm, finnhästar 100 cm, unga hästar och juniorer från 110 cm uppåt.

Dressyr: öppna klasser lätt A och svårare. Unga hästar, ponnyer, finnhästar från och med lätt B.

För att få delta i en nationell klass bör ekipaget ha uppnått ett resultat på minst 58% på Lätt A-nivå i en regional klass. Denna regel gäller inte klasser som är begränsade för åldersgrupper eller för unga hästar i klasser som är öppna för dessa.

Fälttävlan: från och med lätt klass (lätt klass ponnyer, lätt klass hästar)

Internationella tävlingar

FRF nominerar och anmäler ekipagen till internationella tävlingar.

Mera information: Tävlingsreglementet allmänna delen, bilaga 2 Tävlingssystemet.


På vilken nivå ordnar man tävlingar i ditt stall? Hurudana färdigheter och erfarenheter tycker du att det krävs för att gå över från en nivå till en annan?

13


täVlIngSlIcenSeR

Ryttaren måste vara medlem i en ridförening eller -klubb för att kunna delta i ridtävlingar, med undantag av övningstävlingarna. En ryttare kan höra till flera föreningar men i tävlingar kan hon representera endast en förening. Ryttaren representerar samma förening i alla tävlingar under hela kalenderåret.

I regionala och nationella tävlingar samt för internationella tävlingar behöver såväl ryttaren som hästen särskilda tävlingslicenser. Dessa licenser skall vara omskötta och betalda i god tid, senast en vecka innan anmälningstiden går ut.

licenser och papper som krävs på olika tävlingsnivåer

Alla hästar och ponnyer måste vara inregistrerade i Finlands Hippos register eller ha ett FEI-pass. För att en häst skall kunna anmälas till en tävling i tävlingssystemet KIPA måste hästens uppgifter finnas i Kipa. I Kipa finns automatiskt alla hästar och ponnyer som är registrerade i Finlands Hippos samt de hästar som Finlands Ryttarförbund gett en tävlingsnummer åt. Om man vill skriva in en finsk häst eller en varmblodig travhäst i Kipa, kan man uppge hästens registernummer och namn till regionsekreteraren. Ryttarförbundets tävlingsnummer ges till importerade hästar som har ett EU-pass samt ett hälsointyg från utreselandet, förutsatt att hästen importerats till Finland efter den 1.1.2010. Tävlingsnumret kostar 100 euro och omfattar även årsavgiften för pågående år. Ryttarförbundet rekommenderar att hästarna i första hand registreras i Finlands Hippos register. För hästar som deltar i regionala och nationella tävlingar förutsätts därtill att årsavgiften är betald.

övningstävlingarFör att ryttaren skall bli delaktig av försäkringsskyddet rekommenderar vi att ryttaren inlöser ett Green Card -kort eller är medlemskap i en ridförening, även om medlemskapet inte är obligatoriskt. Arrangörens försäkring ersätter i de flesta fall inte olycksfall som ryttarna råkat ur för.

klubbtävlingarRyttare måste vara medlem i någon ridförening. På tävlingsplatsen visar ryttaren upp sitt medlemskort som bevis på medlemskapet. Medlemskortet postas årligen till medlemmarna tillsammans med Hippos-tidningen nummer 2. Om ryttaren ansluter sig till en ridförening efter det att Hippos 2 postats, sänds medlemskortet till henne separat. Om ryttaren vill tävla innan hon har fått sitt medlemskort, är det möjligt genom att hon visar upp kvitto på betald föreningsmedlemsavgift på tävlingsplatsen eller i samband med anmälningen.

Ibland kan man i klubbtävlingarna också arrangera regionala klasser, vilket innebär att också de hästar som deltar enbart i klubbtävlingen måste ha ett vaccinationsintyg.

KlubbtävlingslicensTill en del klubbtävlingar anmäler man sig i tävlingsprogrammet KIPA. Då behöver ryttaren en kostnadsfri klubbtävlingslicens om hon inte redan har en regional eller nationell licens.

14


Klubbtävlingslicensen beställer du så här: 1. Vänd dig till medlemssekreteraren i din förening för att kontrollera att ditt personsignum

är inskrivet i medelsuppgifterna *. 2. Gå in på nätsidan www.ratsastus.fi/ratsastajan_kilpailuluvat. Här finner du en länk till

sidan där man beställer klubbtävlingslicenser..3. Följ anvisningarna på blanketten och fyll i de uppgifter som efterfrågas (punkterna försedda

med asterix är obligatoriska samt därtill ditt personnummer och din e-postadress). 4. Klubbtävlingslicensen är komplett då du kommer till punkt ”4. Maksaminen”, och du

på displayen ser en faktura ”lasku” med beloppet 0 euro.

* Det är inte obligatoriskt att uppge sitt personsignum, med i sådana fall krävs en kod (password) för att man skall kunna logga in sig i serviceystemet där man kan skaffa en Klubbtävlingslicens. Koden skickas till dig per e-post, så du bör börja med att kontakta din medlemssekreterare för att kontrollera att en

fungerande e-postadress är inskriven i Sportregistret.

Regionala tävlingar eller distriktstävlingarRyttarförbundet rekommenderar att ryttaren bör delta i en regelutbildningkurs och –prov samt påvisa sin ridnivå innan de får licensen. Vanligtvis skall ryttarna delta i en regelutbildningkurs och genomföra ett litet regelprov om FRF:s tävlingsregler samt genom ett ridprov påvisa sin ridnivå innan de får licensen.

Regionlicensen kostar 20 euro. Licensen gäller till utgången av kalenderåret. Den som har löst ut en regionlicens kan tävla i regionala klasser i alla grenar och regioner. Ryttaren kan emellertid delta i regionmästerskapstävlingar endast i den region där hennes förening finns. Medlemmar i klubbar med riksomfattande verksamhet som bekräftats av FRF kan välja inom vilken region de vill delta i mästerskapstävlingarna.

Ryttarens regionlicensnummer, som är detsamma som hennes medlemsnummer, skall uppges i samband med tävlingsanmälan. Regionlicensen står inskriven på medlemskortet förutsatt att licensen är betald i början av året inom den utsatta tiden.

För häst som deltar i regional tävling skall en årslicensavgift betalas varje kalenderår. Därtill skall hästen ha ett vaccinationsintyg.

Hästens årsavgift skall betalas varje kalenderår om hästen tävlar på regional eller nationell nivå. Årsavgiften är 30 euro år 2012. Det konto- och hästspecifika referensnummer som behövs för att betala hästens årsavgift finns på internet i tävlingsprogrammet KIPA, http://kipa.ratsastus.fi).

Största delen av varmblodiga travhästar, kallblodiga hästar och finnhästar finns emellertid inte i KIPA. Dessa hästar får man fram i KIPA genom att först meddela hästens namn och registernummer till FRF. Därefter överförs hästens uppgifter från Finlands Hippos register till KIPA inom loppet av några dagar.

Mera information om inloggningen finns på sidan www.ratsastus.fi/ratsastajan_kilpailuluvat.

15


Hästen/ponnyn bör vara vaccinerad mot hästinfluensa enligt gällande vaccineringsprogram med två grundvaccineringar och efter ett halvt år en förstärkningsvaccination samt därefter en årlig förstärkningsvaccination. Dessa uppgifter måste framgå ur vaccinationsintyget. Var beredd att uppvisa vaccinationsintyget i tävlingskansliet. Om hästen inte blivit vaccinerad tidigare eller om dess tidigare vaccineringsuppgifter är ofullständiga eller om vaccinationsintervallen blivit längre än ett år, måste vaccineringsprogrammet inledas på nytt. Hästen kan delta i regionala och nationella tävlingar då båda grundvaccineringar givits, före förstärkningsvaccinationen är given, förutsatt att minst 7 dygn och högst 6 månader ((+/- 21 dygn) har förflutit sedan den andra grundvaccineringen. Efter den sista vaccinationen bör alltid 7 dygn ha förflutit. VaccineringsprogrammetEfter den första grundvaccineringen ges en andra grundvaccinerig inom loppet av 21-92 dygn. Förstärkningsvaccineringen ges inom loppet av 6 månader (+/- 21 dygn) men tidigast 3 månader efter grundvaccineringen. Därefter ges följande förstärkningsvaccineringar årligen så, att vaccinationsintervallerna inte överskrider 365 dygn.

För ponnyer, som deltar i ponnyklasser i regionala tävlingar och vilkas mankhöjd tangerar gränsen till häst, rekommenderas ett officiellt mätningsintyg. (Mera om mätningsintyget nedan i avsnittet Ponnyns storlek och ponnyklasser). nationella tävlingarFör nationella tävlingar behöver ryttaren medlemskap i en ridförening samt en nationell tävlingslicens, med vilken hon också kan delta i regionala tävlingar. Den nationella tävlingslicensen kostar 150 euro år 2012. Därtill skall hästens årsavgift vara betald och den skall vara vaccinerad på samma sätt som för regionala tävlingar. Ponnyer som deltar i ponnyklasser skall ha ett officiellt mätningsintyg.

Internationella tävlingarHästar och ponnyer som deltar i internationella tävlingar behöver förutom betald årsavgift även ett FEI-pass samt vaccinationer enligt de internationella kraven. Därutöver skall såväl ryttaren som hästen årligen registreras hos FEI.

Ryttaren bör ha en internationell tävlingslicens. Men den kan han tävla även i hemlandet på alla tävlingar.

Mera information: Allmänna delen 13 § Tävlingsrepresentation och ryttarens tävlingslicens, 15 § Hästens tävlingslicens identifikationsdokument, 19.1 Vaccination.

Medlemskap i förening? Årsavgift? Vaccinationer?Regionlicens?Mätningsintyg?

Se till att tävlingslicenserna är i skick i god tid före tävlingen.

16


täVlAnde Och klASSeR

Utöver de klasser som är öppna för alla ordnas egna klasser för tävlande i olika åldrar och på olika nivåer.

Ryttarna indelas enligt sin ålder i kategorierna barn, juniorer, unga och seniorer. För ryttare som rider ponnyer finns egna ponnyklasser. I dessa får ryttare som är under 16 år delta.

Därtill ordnas klasser med begränsningar utgående från ekipagets tidigare framgångar och tävlingskarriär. Klassen kan till exempel vara öppen endast för ekipage,som inte har placerat sig i regionala tävlingar. Även för finnhästar och unghästar ordnas egna klasser.

Ponnyryttare får tävla med ponny i ponnyklasser till slutet av det kalenderår hon fyller 16 år. Även äldre ryttare kan tävla med hästar av ponnystorlek i öppna klasser, men inte längre i klasser som är avsedda för ponnyekipage.

Barntävlande är 12-14 -åriga barn som tävlar med hästar.

Tävlanden är junior till slutet av det kalenderår hon fyller 18 år. Juniorens nedre åldersgräns samt rätt att delta i tävlingar/klasser på olika nivåer regleras i de grenspecifika reglerna.

Tävlanden är ung ryttare från början av det kalenderår hon fyller 16 år till slutet av det kalenderår hon fyller 21 år.

En ryttare som fyllt 18 år är senior. Någon övre åldersgräns föreligger inte.

Ryttarnas åldersgränser i tävlingsverksamheten

I övnings- och klubbtävlingar föreligger inga åldersbegränsningar för deltagande. I regionala tävlingar är ryttarnas minimiålder i ponnyklasser åtta (8) år och i hästklasser 10 år, frånsett fälttävlan, där minimiåldern för ponny-ryttare är 10 år och för hästryttare 12 år.

I nationella hopptävlingar är ponnyryttarnas minimiåldersgräns 10 år och i fälttävlan 12 år. I nationella dressyrtävlingar är ponnyryttarens minimiåldersgräns 10 år. Ryttaren kan tävla med häst från början av det år då hon fyller 14 år och i klasser som är öppna för barntävlande. Ryttare kan tävla med ponnyer i öppna nationella hoppklasser då hon fyllt 14 år.

Ponny-ryttare under 16 år

Juniorer 14-18 år

Unga ryttare 16-21 år

Seniorer över 18 år

Mera information: Allmänna delen 8 § Tävlandes ålder och kvalifikation.

17


POnnYnS StORlek Och POnnYklASSeR

I ponnyklasser kan alla hästar vilkas mankhöjd inte överskrider 148,0 cm delta. De behöver således inte vara av ponnyras, utan till exempel finnhästar kan delta i ponnyklasser så länge de är av ponnystorlek. På samma sätt kan ponnyer av olika ras inte delta i ponnyklasser om de är högre än 148 cm. Ponnyerna indelas i två kategorier enligt mankhöjden: stora ponnyer kallas grupp I och små ponnyer grupp II. Ponnyerna i grupp I har en mankhöjd på 140,1-148 cm. Ponnyerna i grupp II har en mankhöjd på högst 140 cm.

I ponnyklasser i hopptävlingar kan små ponnyer hoppa med så kallat handikapp, dvs. lägre hinder än de stora ponnyerna i samma klass. Då meddelas i tävlingsinbjudan hinderhöjden som 70 cm, öppen med handikapp, vilket betyder att en del av hindren sänks för små ponnyer till 60 centimeter.

I öppna klasser i regionala och nationella tävlingar förkortas serieavståndet för ponnyer, men hinderhöjden är densamma för alla. Därtill kan för 4-6 hinder för ponnyer tillhörande kategori II i öppna klasser göras lättare, om så står inskrivet i tävlingsinbjudan. Att göra hindren lättare betyder att hindrets höjd/längd minskas med cirka 10 cm.

I nationella tävlingar krävs det att alla ponnyer har ett mätningsintyg utskrivet av en godkänd ponnymätningsman. Även för regionala tävlingar och klubbtävlingar är det bra att låta mäta ponnyn för att undvika problemsituationer, i synnerhet om ponnyns höjd är ett gränsfall så att mankhöjden antingen är nästan 148 cm eller på en liten ponny nära 140 cm. I oklara fall kan domarkårens ordförande begära att ponnyns mätningsintyg i efterhand blir sänt till regionsutskottets orförande.

En ponny mäts årligen före årets första tävling tills ponnyn fyller 7 år, varvid mätningsresultatet förblir i kraft. FRF har rätt att kontrollmäta ponnyn även efter detta. Namn och telefonnummer på officiella ponnymätningsmän finns på FRF:s internetsidor

Förutom för ponnyer kan egna klasser arrangeras även för små hästar, vilkas mankhöjd mäter 148,1-156,1 cm. Vid mätning av små hästar efterföljs samma regler som vid ponnymätning.

Mera information: Allmänna delen: 16 Små hästar och ponnyer, www.ratsastus.fi/kilpailut/ohjeet_ja_maaraykset/ponimittaus

SMÅ PONNYER MANKHÖJD HÖGST 140,0 CM

STORA PONNYER MANKHÖJD 140,1- 148,0 CM

I PONNYKLASSER KAN ÄVEN HÄSTAR VILKAS MANKHÖJD ÄR HÖGST 148,0 CM DELTA.

18


Sköt Om dInA föRSäkRIngAR

Tävlande deltar i tävlingar på eget ansvar. Tävlingsarrangören ersätter således inte skada som uppstått på tävling på häst eller ryttare.

FRF:s medlemmar har emellertid en olycksfallsförsäkring som medlemsförmån. För-säkringen gäller i samband med ridning och skötsel av häst, även på tävlingar samt vid resor direkt anslutna till tävlingsplatser eller stall. Medlemsförsäkringen ersätter till en bestämd gräns läkarkostnader och andra kostnader som uppstått för personer i samband med olyckan. Genom att teckna en s.k. tilläggsförsäkring kan du höja på ersättningsbeloppet samt utvidga försäkringsområdet. Tilläggs-försäkringen tecknar du via Ryttarförbundets hemsidor. Det lönar sig att teckna en egen försäkring för hästen.

Hästens ägare, ryttare och skötare ansvarar för ska-dor hon själv eller hennes häst har förorsakat tredje part. FRF rekommenderar att ryttaren tecknar en an-svarsförsäkring.

täVlIngSdUglIghet eller kVAlIfIkAtIOn

Med tävlingsduglighet avses den tävlandes och hästens rätt att delta i tävlingar eller en klass i enlighet med tävlingsreglementet och -inbjudan. Den tävlande ansvarar för sin egen och hästens kvalifikation. Om en tävlande är under 15 år ansvarar tävlandes måls-man för tävlandes tävlingsduglighet.

En häst får delta i nationella tävlingar från början av det kalenderår den fyller fem år och i tävlingar på lägre nivå från början av det kalenderår den fyller fyra år. I tävlingar som är öppna för åldersklasser kan man avvika från dessa åldersbegränsningar.

Därtill begränsar tävlingsreglementet hur många klasser och starter en häst kan delta i under en och samma tävlingsdag.

När ryttaren planerar att delta med en häst skall hon alltid utgå ifrån hästens bästa och beakta de olika faktorer som kan påverka hästens ork. Till exempel är främmande platser,

Mera information: www.ratsastus.fi/urheiluvakuutus, www.ratsastus.fi/lisavakuutus samt allmänna delen 2 § Ansvar och försäkringar.

FRF:s medlemskap innehåller en olycksfallsförsäkring. Utöver den rekommenderar FRF tecknande av ansvarsförsäkring.

19


transport, tidig start till tävlingsplatsen och långa väntetider mellan klasserna ansträngan-de för hästen. När ekipaget åker till ett annat stall för att tävla vill dagarna bli långa för både hästen och ryttaren. Däremot anstränger de lättaste klasserna i tävlingar på hemmabana i allmänhet inte hästen orimligt mycket, även om den skulle starta flera gånger.

På nationell och regional nivå får hästen starta endast en gång i samma klass och i högst två klasser under en tävlingsdag. I de lättaste klasserna i regionala tävlingar (hinder 100 cm eller under, dressyr Lätt C-B) kan en häst starta två gånger under en tävlingsdag, även i samma klass med två olika ryttare, frånsett mästerskapstävlingar. OBS! De grenspecifika reglerna kan begränsa deltagandet ytterligare, bl.a. kan man i fälttävlan starta endast en gång.

täVlIngSInBJUdAn eller PROPOSItIOn

Med tävlingsinbjudan eller propositionen avses bestämmelser och anvisningar som tävlingsarrangören ger ut för en bestämd tävling. En tävlingsinbjudan skall innehålla allt som den tävlande bör veta om den aktuella tävlingen. Sådant som är omnämnt i tävlingsreglerna behöver inte upprepas.

I praktiken upptas i inbjudan åtminstone tävlingarnas arrangör, tävlingsplats och -datum, klockslag när tävlingen börjar, anmälningsbestämmelser, kontaktperson samt de klasser som rids inklusive uppgifter om dessa. I samband med klasserna nämns deras program eller bedömning, avgifter och priser samt för vilka ekipage klassen är öppen.

Tävlingskalendrar för regionala och nationella tävlingar publiceras på internet i tävlings-programmet KIPA: http://kipa.ratsastus.fi. På regionernas internetsidor kan också inbju-dan till klubbtävlingar publiceras. Tävlingskalendern är till god hjälp när ryttaren bygger upp sin tränings- och tävlingsplan för säsongen.

Mera information: Allmänna delen: 7 § Tävlande, 17 § Tävlingsduglighet,18 § Hästens ålder.

I regionala och nationella tävlingar får en häst starta högst två gånger under samma tävlingsdag.

20


Mera information: Allmänna delen: 24 § Tävlingsinbjudan.

Du kan bekanta dig med mallar till tävlingsinbjudan i bilagorna (bilaga 2 inbjudan till dressyrtävling, bilaga 3 inbjudan till hopptävling). I Kipa och på regionernas internetsidor publiceras annonser och propositioner även till klubbtävlingar.

SAmARBetSAVtAl Och ReklAmeR

Om tävlanden finner en samarbetspartner som deltar i finansieringen av hennes tävlings- och träningsutgifter, skall samarbetsavtalet göras mellan FRF, den tävlande och samarbetspartnern.

Tävlingsreglementets allmänna del ger exakta direktiv om hurudan reklam som får synas på den tävlandes klädsel och hästens utrustning. Reglerna måste beaktas även i de fall då tävlingsklädseln eller -utrustningen bär produktens egen logo eller motsvarande.

AnmälnIng tIll täVlIng Och StARt

I tävlingsinbjudan nämns till vem, när senast när och i vilken form ryttaren skall anmäla sig. Det är skäl att noggrant följa dessa anvisningar eftersom tävlingsarrangören inte är skyldig att beakta otydliga eller bristfälliga anmälningar.

I övningstävlingar och klubbtävlingar skall ryttaren anmäla sig till den person som nämns i inbjudan per telefon, e-post eller post. I en del föreningar anmäler ryttarna sig till tävlingar genom att skriva sitt namn och andra uppgifter på en lista som är uppsatt på stallväggen. Numera är det möjligt att anmäla sig till en del av klubbtävlingarna via tävlingsprogrammet KIPA.

Alla regionala och nationella tävlingar finns i tävlingsprogrammet KIPA (http://kipa.ratsastus.fi), som ryttaren i första hand använder för att anmäla sig. Det är möjligt att anmäla sig via KIPA efter det att ryttarens tävlingslicens och hästens årslicensavgift är betalda och är synliga i KIPA. Betalningarna syns i KIPA cirka en vecka efter det att licenserna är betalda.

I mindre tävlingar betalar ryttaren vanligtvis anmälnings- och startavgiften på tävlings-platsen innan klassen börjar. Avgifterna vid nationella och regionala tävlingar sköts i samband med anmälningen genom nätbanksegenskapen inom Kipa.Om tävlande anmäler sig till en tävling efter det att anmälningstiden gått ut kallas det efter(hands)anmälan. Efteranmälan är möjlig endast om så står inskrivet i propositionen.

Mera information: Allmänna delen: VI Samarbetsavtal och reklamer. På Ryttarförbundets kansli kan du få avtalsmodeller och rådgivning, t. 09-2294 510.

21


De efteranmälda ryttarna rider först i klassen. I allmänhet är efteranmälningsavgiften större än den egentliga anmälningsavgiften, ofta dubbelt så stor. Hästar och ryttare som anmält sig till en tävling inom anmälningstiden kan alltid också anmäla sig till andra klas-ser i samma tävling. I dressyr och fälttävlan kan man vanligtvis inte efteranmäla sig.

Om den tävlande annullerar sitt deltagande innan anmälningstiden gått ut, återbetalas alla tävlingsavgifter till sina fulla belopp. Om annulleringen görs senast inom den utsatta annulleringstiden som står inskriven i propositionen, returneras startavgiften i sin helhet eller hälften av deltagaravgiften, samt övriga tävlingskostnader till sin helhet, förutom de på förhand betalda anmälningsavgifterna samt reservationsavgifterna för boxplatser och platser med eluttag.

Den tävlande skall startanmäla sig (= bekräfta sitt deltagande) eller annullera sitt delta-gande enligt vad som står angivet i tävlingsinbjudan. Så kan startlistorna fastställas och tävlingen förlöper smidigt.

StARtORdnIng

Klassernas startordning bestäms genom lottdragning. I regel startar de efteranmälda ekipagen först i klassen.

Mera information: Allmänna delen: 30 § Startordning

Mera information: Allmänna delen 27 § Anmälning, 28 § Efteranmälan och byte av klass.

I tävlingstjänsten KIPA kan du bläddra fram tävlingskalendern, inbjudningar samt resultat. Också anmälningarna sköter du enkelt via KIPA. Adressen till KIPA är https://kipa.ratsastus.fi

22


PlAceRAde Och PRISROSetteR

I varje klass i nationella och regionala tävlingar premieras vinnaren och ett visst antal placerade. I allmänhet följer också föreningarna den här principen i sina tävlingar. Antalet placerade beror på antalet deltagare.

Deltagare Placerade minst 3 14-8 29-12 313-16 417-20 5och därefter alltid en placerad per var fjärde deltagare. Endast ryttare som ridit ett godkänt resultat kan bli placerad.

PRISeR Och PRISUtdelnIng

I ridtävlingar kan prisföremål, hederspriser samt penningpriser (=premier) utdelas. Prisföremålen och hedersprisen tillfaller ryttaren, rosetter och premier hästägaren om inte annat överenskommits. I tävlingsinbjudan antecknas premierna för varje klass inom parentes enligt följande exempel: (100, 70, 50, 35, 25, 20…). Tre punkter efter den sista summan betyder att den sistnämnda summan delas ut till alla övriga placerade. Vid A:1

Mera information: Allmänna delen: 31 § Placering.

1. pris blåvit 2. pris blå 3. pris vit 4. pris röd 5. pris gul1. pris i bedömningar A:0; A:1 och ridning på idealtid, rödvit

6. pris + övriga placerade grön

23


och A:0 bedömningar i banhoppning där det ofta blir många förstaplaceringar, meddelas den totala prissumman, maximipris och minimipris. Till exempel: (100 , max. 40, min. 10).

Vanligtvis sker prisutdelningen omedelbart efter klassen då resultaten blivit klara. Till prisutdelningen infinner ryttarna tävlingsklädda.

På regionala och nationella tävlingar inbetalas prispengarna på det konto tävlanden uppgivit i samband med anmälningen. Efter prisutdelningen följer ärevarvet, som rids medsols (i höger varv) efter det att speakern meddelat ”Ärevarv till höger, var så goda”. Ärevarvet rids oftast i galopp med vinnarekipaget i täten. De övriga ekipagen följer efter i den ordning de placerat sig. Kom ihåg säkerhetsaspekterna även under ärevarvet. Se till att du har hästen under kontroll och håll ett tillräckligt stort säkerhetsavstånd till de övriga ekipagen. Avlägsna dig från banan i skritt.

Premier och övriga priser överlåts till ryttaren genast efter det att prisutdelningen slutförts, eller betalas in på ett bankkonto ifall så nämns i propositionen.

UPPföRAnde På täVlIngSPlAtSen

När ryttaren kommer till tävlingsplatsen skall bilen parkeras på en plats som tävlingsarrangören anvisat. Startanmälan sköter ryttaren i tävlingssekretariatet. Där får ryttaren också ett programblad eller startlistor så att hon lätt kan följa med hur tävlingen framskrider.

När ryttaren handskas med hästen på tävlingsplatsen skall hon särskilt beakta säkerhets-faktorer och god hästkunskap. På tävlingsplatsen skall hästarna alltid föras betslade och endast på platser som reserverats för dem. På regionala, nationella och internationella tävlingar måste hästen alltid då den rör sig utanför stallet eller transportbilen bära en nummerlapp, som är fäst i utrustningen på ett synligt sätt.

Mera information: Allmänna delen, gemensamma bestämmelser: 32 § Priser.

24


Då tävlande, tävlingsarrangörer, åskådare och övriga personer på tävlingsplatsen uppför sig vänligt och tar hänsyn till varandra blir tävlingsevenemanget en trevlig upplevelse.

I tävlingsreglementet definieras osaklig kritik, grovt språk, våld, intag av alkohol samt rökning i riddräkt som osportsligt uppträdande. I gott tävlingsuppförande ingår inte hel-ler givande eller mottagande av muta, vadslagning om den egna tävlingen, tricksande

med regler eller överenskommelse av resultaten på förhand.

På tävlingar kan man lära sig mycket både genom att själv tävla och av att följa med de andras prestationer. Som åskådare skall du ge ryt-

taren möjlighet att koncentrera sig på sin prestation i lugn och ro. Undvik att röra på dig i onödan, att tala högljutt, att flaxa med

paraplyet och annat som kan påverka tävlingsprestationen. Efter tävlingsprestationen är det både önskvärt och tillåtet att applådera och på annat sätt belöna och uppmuntra ekipaget. Avslutningsvis är det artigt att tacka tävlingsarrangörerna innan man åker hem från tävlingsplatsen.

Om din häst eller ponny är avog gentemot andra hästar och tenderar att sparka efter dem, kan du knyta en liten röd

rosett i svansen på den. Då vet de övriga ryttarna och till ex-empel framridningsbanans övervakare att de bör vara vak-samma i närheten av din häst. På samma sätt bör du själv undvika att komma alltför nära hästar som bär en röd rosett i svansen som tecken på fara för sparkar.

Mera information: 59 § Regelbrott.

En röd rosett i hästens svans är ett tecken på att hästen kan sparkas. Kom ihåg att hålla dig på ett tryggt avstånd från en sådan häst.

25


RegelBROtt Och BeStRAffnIngAR

Tävlande, hästens ägare eller medhjälpare kan utdömas till straff för brott mot tävlingsreglementets bestämmelser. Straff som kan utdömas är tillrättavisning, gult kort (varning), rött kort (= avstängning från tävling), böter, straffavgift och tävlande- eller funktionärsförbud.

Beslut vid lindrigare regelförseelser fattas av tävlingsjuryn på tävlingsplatsen. Större regelbrott behandlas av FRF:s disciplinnämnd, som även kan ta tävlingsjuryns beslut till omprövning.

RättelSeAnhållAn Den tävlande eller hästägaren kan inom ramen för de tidsgränser som upptas i regle-mentets allmänna del framföra en skriftlig rättelseanhållan, då hon anser att man under tävlingen begått ett fel, som inverkat på prestationen. Om tävlande eller hästägare är minderårig kan hennes målsman framföra rättelseanhållandet. Bevisföringsskyldigheten om att fel uppstått ligger hos den som lämnar in rättelseanhållan. Protest över dressyr-domares eller hoppstildomares bedömning kan inte framföras.

Mera information: Allmänna delen: XVIII Disciplinåtgärder och rättsskydd.

Mera information: Allmänna delen 61 § Anhållan om förändring

Att bryta mot regler leder till bestraffning, som i lindrigaste fall innebär tillrättavisning och i strängaste fall tidsbegränsad avstängning eller tävlingsförbud (diskvalifikation).

26


SkYdd AV häSt

Olämplig behandling av häst är förbjuden överallt, såväl på tävlingsplatser, träningar som i hobbyridning. Olämplig behandling är till exempel att avsiktligt tillfoga smärta, använda våld eller att försumma skötsel. Exempel på olämplig behandling är obefogad användning av spö eller slag på annat sätt, att använda sporrar eller skänklar alltför hårt, att slita i bet-tet i hästens mun, att rida på en uppenbart trött eller sjuk häst eller att lämna hästen utan tillräcklig mat, vatten eller motion. Det är förbjudet att använda spö som straff och att rida med uppvinklat spö. Som olämplig behandling anses även att ryttaren efter slutförd prestation hoppar flera hinder. Inte heller att obehärskat driva på hästen, att skrika, svära

eller använda olämpligt språk hör till saklig behandling av hästen.

Olämplig behandling av häst på tävling an-mäls till tävlingens domarkår, i övriga sam-manhang görs anmälan till Finlands Ryttar-förbund. Olämplig behandling kan leda till straff som böter eller tävlingsförbud.

föRVägRA StARtRätt

Tävlingens domarkår och vete-rinär kan vägra att låta ekipaget starta om de anser att hästen inte är i sådan kondition eller på sådan kunskapsnivå som fordras för en start. Starträtten kan också förvägras om en fortsättning av prestationen kan medföra risker för hästens, ryttarens eller publi-kens säkerhet eller om ryttarens storlek inte är i rätt proportion till ponnyns storlek och prestations-förmåga.

Olämplig behandling av häst är förbjudet på tävlingsplatser, träningar och i hobbyridning.

Tävlingens domare/veterinär kan förvägra starträtten om deltagandet äventyrar hästarnas eller människornas säkerhet eller hälsa.

Mera information: Allmänna delen: 50 § Förvägra starträtt.

Mera information: Allmänna delen 59 § Regelbrott.

27


medIcIneRIng AV häSt

I ridtävlingar som ordnas i Finland följs Finlands djurskyddslag och -författning samt övri-ga anvisningar och bestämmelser som myndigheterna utfärdat gällande hästens skötsel och välbefinnande. I Finland övervakas användningen av förbjudna läkemedel av Anti-dopningskommittén för djurtävlingar.

Avsikten med ridtävlingar är att mäta hästarnas och ryttarnas kunskaper och jämföra dem med varandra under jämbördiga förhållanden på basen av deras egna förtjänster. Därför får ryttaren inte försöka påverka hästens prestationsförmåga med hjälp av något slag av uppiggande, upphetsande, lugnande, stärkande, försvagande, bedövande eller inflammationshämmande kemiskt preparat, läkemedel eller behandlingsmetod. Dopningreglerna gäller alltid i alla ridtävlingar. Detta bör ryttaren ha i minnet om han varit tvungen att medicinera hästen före en tävling. Karenstiderna för givna läkemedel och hästens tävlingsduglighet kan kontrolleras med en veterinär.

medIcIneRIng AV RYttARe

Finlands Antidopningskommitté (ADT) hjälper idrottare i frågor som gäller förbjudna och tillåtna läkemedel samt publicerar häftet ”Kielletyt ja sallitut lääkeaineet urheilussa” (Förbjudna och tillåtna lä-kemedel i sport). Häftet finns även på ADT:s internetsidor under adressen www.antidoping.fi.

Samma dopningsbestämmelser som i övriga sportgrenar gäller också i alla ridtävlingar, inklusive spannkörning. Följden av dopningsförseelser kan bland annat vara tävlingsförbud. Kon-trollera din tävlingsduglighet med lä-karen om du är tvungen att använda någon medicin.

Mera information: Allmänna delen: 51 § Medicinering av häst.www.ratsastus.fi/kilpailut/ohjeet_ja_maaraykset/dopingmaaraykset

Mera information www.antidoping.fi, Allmänna delen: 54 § Antidopningsregler.

Dopningsbestämmelserna gäller i alla ridtävlingar. Kontrollera de tillskrivna medicinernas karenstider med veterinären.

28


kOntAktUPPgIfteR

finlands Ryttarförbund rf Radiogatan 20, 00093 SLUwww.ratsastus.fitfn. 09-2294 510, fax. 09-149 [email protected]

SPORttIkAUPPA (SlU - fI)tfn. 09-3481 2544 eller 09-3481 22661www.sporttikauppa.com

InteRnetSIdOR föR fRf:S RegIOneR På regionernas internetsidor hittar du bland annat uppgifter om kurser, utbildningar och tävlingar som anordnas inom regionen. Här finns också regionfunktionärernas kontaktuppgifter.www.ratsastus.fi/etela-suomi (Södra Finland) www.ratsastus.fi/lounais-suomi (Sydvästra Finland)www.ratsastus.fi/kaakkois-suomi (Sydöstra Finland)www.ratsastus.fi/hame (Tavastland)www.ratsastus.fi/keski-suomi (Mellersta Finland)www.ratsastus.fi/pohjanmaa (Österbotten)www.ratsastus.fi/ita-suomi (Östra Finland)www.ratsastus.fi/pohjois-suomi (Norra Finland)

tävlingstjänsten kIPAI KIPA hittar du resultat från och inbjudningar till regionala och nationella tävlingar. I KIPA kan du också anmäla dig till dressyr-, hopp- och fältrittstävlingar samt få uppgifter om betalning av årslicensavgifter för ridhästar. https://kipa.ratsastus.fi

finlands Antidopningskommitté Adt rfADT:s sidor innehåller bland annat en lista över förbjudna och tillåtna medel (gäller idrottare).www.antidoping.fi

finlands hippos rfAlla frågor som gäller hästarnas register. Tolkgränden 3, 02650 Esbo www.hippos.fi, [email protected]. 020-760 500

Bilaga 1

29


eXemPel På InBJUdAn tIll dReSSYRtäVlIng

Föreningstävling sö 28.3.2011

Välkommen till föreningstävling i dressyr som Ridföreningen rf arrangerarsöndagen den 28.3.2011med start kl. 11.00 vid Stora gården.

PROgRAmKlass I Lätt C2: 2000 (öppen för alla)Klass II Lätt B: K.N. Special (öppen för alla)Klass III Lätt A:1 (öppen för alla)

Särskilda bestämmelser:

1. Anmälningar senast tisdagen den 23.3.2011, i första hand per e-post [email protected] eller som textmeddelande Minna, tfn. 050-1112233.

2. Annullering av anmälan senast på torsdagen 25.3.2011. Ingen skild startanmälan (bekräftelse).

3. Klassernas starttider ges fredagen den 26.3. kl. 18 - 20 på numret 050-111 2233. Tävlingarnas tidtabell samt vägbeskrivning finns till påseende på våra sidor på fredagen före tävlingen.

4. Startavgifterna skall betalas till tävlingskansliet innan framridningen inleds. Startavgiften är 12 € för utomstående och 7 € för medlemmar i Ridföreningen.

5. Tävlingskansliet öppnas en timme före tävlingen börjar, tfn 050-1112233. Tävlingen rids i en manege med sandunderlag. Framridning i manegen i grupper om ca 6 ekipage.

6. Priser. I klasserna utdelas prisrosetter och prisföremål till de placerade.

7. Tävlingsdomare Johanna H. Tävlingsledare Minna I. t. 050-1112233.

8. På tävlingsplatsen finns en välsorterad buffé.

9 Tävlingsarrangören förbehåller sig rätten till ändringar.

Bilaga 2

30


Bilaga 3

eXemPel På InBJUdAn tIll täVlIng I BAnhOPPnIng

Proposition

Välkommen till regiontävling i banhoppning som arrangeras av Ridförening X 1.5.2011 med start kl. 9.00 vid Stall X, adress Stallgränd 1, Stalleby.

klass 1 80 cm 367.1 (A1/A2) öppen för ponnyekipage (6+6+2) (20, 17, 12...)

klass 2a 90 cm 367.1 (A2/A2) öppen för finnhästar (6+6+2) (20, 17, 12...)

klass 2b 90 cm 367.1 (A2/A2) öppen för alla (6+6+2) (20, 17, 12...)

klass 3 100 cm AM5 öppen för alla (6+6+2) (29, 20, 17, 12...)

erityismääräykset1. Anmälan senast 23.4.2010 via KIPA. 2. Efteranmälda ekipage kan mottagas, efteranmälniongsavgifter 12+6+2. Veterinäravgift 5 € / häst. Alla tävlingsavgifter skall betalas i tävlingssekretariatet. Var beredd på att visa upp hästens vaccinationsintyg.3. Om din häst är en ponny, kom ihåg att i samband med anmälan uppge dess storlekskategori liten/stor. Avstånden i seriehindren blir vid behov justerade i alla klasser.4. Tävlingsledare Lena Ledare, domarekommittens ordförande Olle Ordförande, banmästare Barbro Banmästare, steward Stella Steward och säkerhetschef Sverker Säker.5. Förfrågningar riktas till sekretariatet, tel. 050 123 4567, öppnas kl. 8.00.6. Tävlingsplats är Stallets grusbelagda arenor, tävlingsarena 60 x 40 m och framridningsbana 25 x 50 m. 7. Klubbens juniorer upprätthåller en mångsidig buffa på tävlingsplatsen.

Välkomna!

Denna mall för inbjudan till tävling i banhoppning har publicerats (på finska) i tävlingstjänsten KIPA

31


Bilaga 4

BRUkSAnVISnIng föR täVlIngStJänSten kIPA

Tävlingstjänstprogrammet KIPA har utvecklats till hjälp för tävlande och tävlingsarrangörer. Även andra som är intresserade av ridtävlingar och vill följa med tävlingsresultat har glädje av programmet.

I KIPA publiceras uppgifter om alla regionala, nationella och internationella tävlingar. Anmälan till nationella och regionala tävlingar i dressyr, banhoppning, fältritt och körning sker i första hand via KIPA. I KIPA finns ytterligare betalningsanvisningar med referensnummer och kontouppgifter för betalning av årslicensavgifter för nästan alla hästar. I KIPA finns däremot inte förenings- och träningstävlingar.

Till KIPA-tävlingstjänsten kommer du via FRF:s internetsidor www.ratsastus.fi genom att klicka på KIPA-länken i det övre högra hörnet eller direkt på adressen https://kipa.ratsastus.fi.

Bläddring av tävlingspropositioner och -resultat

• Välj på KIPA:s första sida vilken tävlingsnivå och -gren du vill bläddra i. Klicka på det du valt.

• Om du bläddrar bland regionala tävlingar välj också den region vars tävlingar du vill se på.• På skärmen ser du den typ av tävlingar du sökte i kronologisk ordningsföljd. På

orange bakgrund finns tävlingar, vars propositioner ännu inte har publicerats, på grön bakgrund tävlingar med publicerade propositioner och på vit bakgrund tävlingar med publicerade resultat.

• Genom att klicka på tävlingens rubrik får du information om tävlingen.• Anmälningarna kan du se på genom att klicka på ”kilpailun tiedot”(= uppgifter om

tävlingen). Om du väljer ”Ilmoittautuneet luokittain”(=anmäla ekipage per klass), kommer de anmälda i varje klass fram på sidan uppradade i alfabetisk ordning. Om du väljer ”Kaikki ilmoittautuneet” (=alla anmälda ekipage) kommer en lista med alla anmälda fram i bokstavsordning.

• Startordningarna kan du studera via länken ”Lähtöjärjestys” (=startordning). Startordningen framgår efter att anmälningstiden har gått ut enligt arrangörens tidtabell.

• Då du bläddrar i resultaten välj ”Kaikki tulokset”(=alla resultat), varvid resultatlistorna för alla klasser kommer fram uppradade under varandra. Om du väljer ”Tulokset luokittain” (=resultat per klass) skall du ännu på sidan som öppnar sig klicka på ”Tulosluettelo” (=resultatförteckning) i den klass du vill se. När du skriver ut resultaten lönar det sig att använda skriv ut -knappen nere på sidan.

Anmälning till tävling

I KIPA anmäler du dig till regionala och nationella tävlingar i dressyr, banhoppning, fältritt och körning. Nedan finns anvisningar om hur du skall göra.

32


Från början av året 2011 omfattar Kipa även en nätbetalningsfunktion. Då du anmäler dig till en tävling sker all betalning via nätbanken. Efter avslutad tävling betalas eventuella prispengar direkt in på ditt eget konto. Om du av någon anledning uteblir från tävlingen eller byter klass, returnerar systemet obefogade avgifter till ditt konto, eller skickar i motsatta fall fakturor som skall betalas till din köpkorg, t.ex. för efteranmälan till en annan klass. Om du uteblir från en tävling sker återbetalningen av avgiften enligt reglerna. Läs propositionen och de specifika anmälningsbestämmelserna i Kipa noggrant.

• Logga in på KIPA tävlingstjänsten via KIPA:s ingångssida. Tävlingslicensens nummer är densamma som ditt medlemsnummer. Medlemsnumret hittar du på ditt medlemskort. Inloggningen är möjlig endast för dem som löst in regionslicens eller nationell licens. Licensen skall synas som betald i FRF:s medlemsregister innan inloggningen lyckas.

• Fyll i de nödvändiga uppgifterna på blanketten. Du får en bekräftelse på anmälningen till din e-post. Välj vilka klasser du deltar i. KIPA räknar automatiskt ut slutsumman av anmälningen. Den består avgifterna för de enskilda klasserna samt eventuella veterinär- och säkerhetsavgifter. I en del tävlingar är det därtill möjligt att välja tilläggsservice som arrangören erbjuder, så som plats med eluttag för bil eller boxplats för en dag.

• Spara genom att klicka på ”Tallenna”. • Kontrollera betalningarna.• Om du vill delta med flera hästar, välj ”Vahvista” (bekräfta) och fortsätt med

anmälningen. Om du deltar med endast en häst, välj Vahvista och betala anmälningen.

• Intill din köpkorg ser du ett meddelande om dina obetalda avgifter.• Välj vilken online -betalningsfunktion du vill använda.• Logga in till din nätbank med bankkoden.• Bekräfta betalningen med säkerhetskoden.• I köpkorgen kan du kontrollera såväl obetalda som betalda tävlingsavgifter.• Om tävlanden har obetalda räkningar hängande, kommer dessa automatiskt till

betalning då tävlanden betalar sin följande anmälning.

hästens årslicensavgift

I KIPA kan du söka fram uppgifter om hästarnas betalda årslicensavgifter för de hästar som finns med i programmet.

• Klicka på ”Ratsujen vuosimaksut” på KIPA:s ingångssida.• Sök häst antingen med registernummer eller med namn. För namnsökning räcker också

en del av hästens namn, varvid programmet söker alla hästar i vilkas namn den text du skrivit in förekommer. Med tecknet % kan du definiera namnsökningen mera exakt: Till exempel med sökordet %valo% söker KIPA fram alla hästar, i vilkas namn ordet ”valo” förekommer, antingen i början, mitten eller slutet av namnet. Det lönar sig att använda procenttecknet i synnerhet om det i hästens namn förekommer tecken som punkt, apostrof etc, vilket kan göra det besvärligt att få fram hästen i KIPA.

• Välj i sökresultatet den häst du vill se och klicka på dess namn för att få fram dess uppgifter på skärmen.

33


• I hästens uppgifter finns numret på det FRF-bankkonto årsavgifterna skall betalas in på samt hästens individuella referensnummer. Detta skall ovillkorligen användas så att betalningen överförs korrekt.

• När årsavgiften är rätt betald kommer det inom en vecka en anteckning i hästens uppgifter om att avgiften är betald.

• Det är bra att bevara bankkvittot på betalningen av hästens årsavgift.

ekipagets tävlingsresultat

• Då du bläddrar i hästens uppgifter, kan du se en ”Ranking” -knapp. Genom att trycka på den kan du bläddra fram hästens tävlingsresultat under pågående säsong inom de olika grenarna. Resultaten uppdateras med en viss fördröjning.

• Sina egna uppgifter kan ryttaren granska efter inloggningen via länken ”Raija Ratsastaja -kilpailija-”, som finns på sidans nedre kant. Också här finns en Ranking -knapp, med vilken du kan klicka fram dina egna resultat under pågående säsong. Resultaten uppdateras med en viss fördröjning.

• Tävlingsresultat från tidigare säsonger finner du via länken ”Tulostilastot” på KIPAs första sida. Här kan du söka fram resultat t.ex. på ryttarens eller hästens namn. Tävlingskalendrar och de tävlingsspecifika resultaten från tidigare år finner du via länken ”Kilpailukalenteri vuosilta 2002-XX”.

Regional ranking

• Ryttarna och hästarna får regionala rankingpoäng då de placerar sig i regionala klasser.

• Ryttarna och hästarna får poäng i alla regionala tävlingar runtom i Finland, inte endast inom den egna regionen.

• I banhoppning tilldelas rankingpoäng i klasser med hinderhöjden 90 cm (ponnyer 70/80 cm) eller högre, i dressyr från klass lätt C uppåt. Regionerna publicerar sina rankingstatistiker vid årsskiftet. Publiceringsformen kan variera mellan de olika regionerna.

Om du har problem med att använda kIPA-programmet, kontakta region-sekreteraren i din egen region.

34


dReSSYR

I den här delen finner du regler och information om hur man skall förfara på dressyrtävlingar.


37

Sammanställning av dressyrreglerFinlands Ryttarförbund rf

SAmmAnStällnIng AV fRf:S dReSSYRRegleR

I detta häfte har vi samlat de viktigaste punkterna ur de officiella tävlingsreglerna för dressyr. Vi har också förenklat den språkliga utformningen och lagt till information om handlingssätt som gäller tävlingar.

Utöver de regler som vi samlat i den här sammanfattningen, finns det också många andra regler som gäller på dressyrtävlingar. Med reglerna på dessa sidor klarar du dig ändå i de flesta tävlingssituationer och klarar av regionlicensprovet. När intresset och erfarenheterna ökar, lönar det sig att också bekanta sig med det officiella dressyrreglementet.

AVSIkten med dReSSYR

Avsikten med dressyr är att på ett systematiskt sätt utveckla hästens muskulatur och hela väsen så att den är behaglig att rida. När ryttarens prestation bedöms beaktas skicklighet, kontroll över hästen, det tekniska kunnandet samt en klanderfri inverkan med hjälperna. Målet är en smidig, tillitsfull, lydig, framåtbjudande, hållbar och frisk häst.

Dessa egenskaper syns i hästens sätt att röra sig: till exempel i rena gångarter, schvungfulla rörelser och i mjuk eftergift på tygeln. Hästen förefaller att villigt och med lätthet utföra de rörelser som ryttaren kräver av den och att villigt svara på ryttarens hjälper.

Särskilt strävar man efter att stärka musklerna i hästens bakdel så att hästen småningom bär allt mera vikt på bakdelen. Då hästen bär största delen av sin egen och ryttarens vikt på sin bakdel, säger man att den är lätt i framdelen och har bakdelen väl under sig. Detta ökar hästens hållbarhet och gör den också bekvämare att rida. Detta kräver flera års arbete.

När hästen ännu inte rör sig i balans, kan formen vara ostadig och den kan ha svårt att upprätthålla en jämn takt.

Mera information: Tävlingsregler för dressyr 401. Avsikten med dressyr.


Vad tycker du är roligast i dressyr? Och vad tycker du är nyttigast? Hurudana egenskaper kräver dressyr av en häst? Eller av ryttaren? Hur kan du utvecklas till en bättre dressyrryttare?

38

Finlands Ryttarförbund rfSammanställning av dressyrregler

dReSSYRPROgRAm Och dReSSYRBAnA

I dressyrtävlingar genomför ryttare program som innehåller olika rörelser. Programmen rids på en dressyrbana, som består av ett rektangulärt område med jämnt underlag. Banan är antingen 20 x 40 meter eller 20 x 60 meter stor. Den längre banan kallas Bana A och den kortare Bana B. I dressyrprogrammet nämns på vilken bana programmet rids. Oftast rids de lätta programmen på den korta banan och medelsvåra och svåra program på den långa dressyrbanan. Banans yttre gräns märks ut med ett lågt staket.

Banans punkter eller de platser där ryttaren utför rörelserna i enlighet med programmet märks ut med bokstäver. I dressyrprogrammet står utskrivet vid vilken bokstav eller vilka bokstäver en rörelse skall utföras. Medellinjen märks i allmänhet ut med räfsa eller sladd (se bilaga 2 Dressyrbanans punkter).

Programmen rids inte enbart för att visa upp olika figurer utan för att systematiskt styra ekipagets träning och för att kunna bedöma ekipagets utvecklingsstadium. Ekipaget deltar i tävlingar då det uppnått en sådan nivå att det väl kan genomföra de uppgifter som krävs i programmet. I träningsarbetet har ekipaget vanligtvis då redan avancerat en nivå längre upp.

Dressyrprogram indelas enligt svårighetsgraden i lätta, medelsvåra och svåra klasser. Inom dessa klasser är de ytterligare uppdelade i C-, B- och A-klasser, av vilka C är lättast och A svårast.

• I program på lätt C -nivå bedöms först och främst ryttarens sits och inverkan på hästen. Dessa program har planerats för unga hästar eller oerfarna ryttare. Vid bedömningen fäster domarna uppmärksamhet på hur noggrant vägarna rids, hästens takt samt ryttarens och hästens balans.

• I lätt B -klasser skall hästen röra sig i eftergift och bära sig själv i en stabil form. Takten skall förbli jämn i alla uppgifter.

• I lätt A förväntas hästen redan röra sig med lite större spänst. Jämfört med föregående program har den flyttat mera vikt på bakdelen och dess framdel är lätt. Om hästen är framtung försvagar det prestationens kvalitet även i de lättaste klasserna.

I dressyr tävlar man också i friprogram, dvs. kürklasser. Där planerar ryttaren själv programmet och visar upp det till självvald musik. Det finns kürklasser på olika nivåer, och programmet skall innehålla de rörelser som är obligatoriska för den aktuella nivån.Dressyrprogrammen publiceras i ett

dressyrprogramhäfte, som kan beställas från Finlands Idrotts försäljningstjänst (se kontaktuppgifter i bilaga 1 i den allmänna delen). Dressyrprogrammen finns också på FRF:s internetsidor.

Mera information: Tävlingsregler för dressyr 421. Dressyrprogram, 430. Utförande av program 429. Bana och utmärkning av bana samt placering av domarna.


Jämför t.ex. Lätt C- och B- programmen med varandra och fundera på vad det är som gör att B-programmet är svårare. Fundera också på varför man övar att utföra de olika uppgifterna i programmen och på vad man vill inverka med hjälp av dem?

39


täVlIngSdAgenS tIdtABell

I en dressyrtävling publiceras tidtabellen med ekipagens starttider vanligtvis föregående dag. Ofta indelas de deltagande ekipagen i grupper om till exempel sex, varvid endast det första ekipagets starttid anges. De följande ryttarna uppskattar sin egen starttid utgående från den beräknade tiden för det aktuella programmet.

Tidtabellen finns ofta utskriven på internet. I annat fall kan ryttaren fråga efter starttiderna genom att ringa till telefonnumret som finns i propositionen. Arrangörerna strävar till att följa den uppgjorda tidtabellen i tävlingen.

Om du är bland de sista ekipagen i din grupp, skall du ändå vara beredd att starta lite tidigare än den angivna tiden, eftersom det kan finnas strukna ekipage i gruppen.

Om tävlingsarrangören däremot har gett alla ekipage en egen starttid, kan ryttarna inte anmodas starta tidigare än den angivna tiden, även om tidtabellen på grund av strukna ekipage skulle göra detta möjligt.

Mera information: Tävlingsregler för dressyr 424 Tidtabell.

40


täVlIngSklädSel

Ryttare som är under 18 år bör alltid använda säkerhetshjälm. Ponnyryttare får tävla i ponnyklasser utan ridkavaj samt använda ridskor i stället för ridstövlar. Maximilängd för ponnyryttares sporrar är 15 mm. Sporrarna skall vara av metall och ha trubbig spets. I ponny- och juniorklasser är det inte obligatoriskt att använda att sporrar.

Ponnyryttare som deltar i öppna klasser skall använda sporrar, ridstövlar och ridkavaj. Skensporrar utan knopp är tillåtna i alla klasser.

På framridningsområdet är det tillåtet att ha ridspö, men kom ihåg att du inte får ha spö med dig då du rider runt arenan före start och inte inne på banan!

En dressyrryttare med långt hår glömmer inte heller att fästa håret pydligt. Man bör undvika överdriven utsmyckning av ryttarens utrustning.

Officiell tävlingsdräkt

I lätta klasser på nationell nivå är officiell tävlingsklädsel: ridkavaj (under vilken ryttaren kan ha en säkerhetsväst), ljusa byxor, ridstövlar eller -skor och släta stövelskaft, hjälm, ljusa handskar, vit eller ljus plastrong eller slips, ljus blus med polokrage eller motsvarande samt metallsporrar. Vid tränsbetsling använder ryttaren alltid hjälm. Användning av hjälm rekommenderas, med användning av kubb eller hatt är tillåten från medelsvåra klasser uppåt, då hästen har kandarbetsling.

Snygg tävlingsklädsel

I tävlingsövningar, klubbtävlingar och regionala klasser på lätt C-nivå går det med snygg klädsel. På regionnivå omfattar snygg klädsel ljusa ridbyxor, ridstövlar eller -skor och släta stövelskaft, en snygg skjorta, ridhandskar som antingen är vita eller av samma färg som ridjackan. samt sporrar Löst sittande jackor rekommenderas inte, eftersom domaren då inte ser ryttarens sits och hållning tillräckligt bra.

Mera information: Tävlingsregler för dressyr 427. Tävlingsdräkt, 428 Sadling och betsling.

• Hjälm

• Snygg skjorta • eller jacka

• Ridhandskar

• Ridbyxor

• Ridstövlar eller -skor

• Hjälm

• Ljus blus med polokrage eller motsvarande

• Plastrong eller slips• Ridkavaj

• Ljusa handskar• Ljusa ridbyxor

• Ridstövlar• Sporrar

Kubb

Hatt

OFFICIELL TÄVLINGSDRÄKT

KLUBBTÄVLINGAR OCH LÄTT C-KLASSER PÅ REGIONTÄVLINGAR

41


SAdlIng Och BetSlIng

I dressyrtävlingar skall hästen bära sadel och betsel. Därtill skall hästen från och med regionala tävlingar på sin utrustning ha ett nummerunderlag, där man kan fästa ett nummer mellan 001 och 999. Hästens nummer är det nummer tävlingsprogrammet utfärdat för den aktuella tävlingen. Numret måste vara fäst på ett synligt sätt i hästens utrustning alltid, då den rör sig utanför stallet eller transportbilen.

I lätt B -klasser och lättare rider man alltid med tränsbett. Öppna lätt A -klasser kan antingen ridas med tränsbett eller på kandar om annat inte anges i programmet eller propositionen. Undantag är för juniorer öppna lätt A -klasser som rids på träns. Därtill använder ponnyekipage alltid tränsbett i alla klasser.

Bettets samtliga delar skall bestå av metall eller oböjligt plast. Gummi- eller latexöverdragna bett är tillåtna. Tränsbettet får vara antingen två- eller tredelat, men den mellersta delen i ett tredelat bett skall vara rundat i kanterna.

Nedan är de tillåtna betten i tränsbetsling avbildade. Delar från olika modeller får inte fritt kombineras, utan bettet måste i sin helhet motsvara en godkänd modell. Tränsbettet

1. Loose ring snaffle (tränsbett med rörliga ringar)

2. a, b, c Snaffle with jointed mouthpiece where middle piece should be rounded (tvåledade tränsbett med rörliga ringar)

3. Egg-butt snaffle (tränsbett med fasta ringar)

4. Racing snaffle D-ring (tränsbett med D-ring)

5. Egg-butt snaffle with cheeks (tränsbett med fasta ringar och parerstänger)

6. Loose ring snaffle with cheeks (Fulmer) (tränsbett med parerstänger och rörliga ringar)

7. Snaffle with upper cheeks only (tränsbett med endast övre parerstång)

8. Hanging cheek snaffle (tränsbett med fäste i kindremmen)

9. Straight bar snaffle. Permitted also with mullen mouth and with eggbutt rings (rakt tränsbett. Tungfrihet och fasta ringar tillåtna).

10. Snaffle with rotating mouthpiece (tränsbett med roterande munstycke)

11. Snaffle with rotating middle piece (tvådelat tränsbett med roterande mittstycke)

12. Rotary bit with rotating middle piece (träns- eller tredelat bett med roterande mittstycke).

tillåtna bett i tränsbetsling

1112

42


måste i ponnyklasser och i öppna klasser vara minst 10 mm tjockt. Bettet tjocklek skall mätas på munstycket intill bettringen.

I dressyrtävlingar får hästen inte bära hjälptyglar, gummiplattor på bettet, teddystoppningar, skydd, lindor, öronproppar och i regel inte heller huva. Öronproppar som skydd mot oljud är tillåtna i prisutdelningar.

På en dressyrbana gäller saklighet. Så är det förbjudet att pryda hästen med till exempel band eller rosetter på tävlingar, med undantag av den röda varningsrosett som binds i svansen på en sparkande häst. Svansen och manen får flätas.

Ovan nämnda regler gäller också på framridningsområdet, med undantag av att benskydd, lindor och spö är tillåtna vid framridning.

På en dressyrtävling granskar tävlingsarrangörens representant hästens betsling omedelbart efter prestationen. Då skall ryttaren eller hästskötaren öppna hästens mun så att granskaren ser bettet. Genom detta förfarande behöver kontrollanten inte vidröra flera hästar efter varandra, vilket minskar risker för spridning av smittosamma sjukdomar.

Om du inte är helt säker på att den utrustning du normalt använder på hästen är tillåten i tävlingssituationer, kontrollera detta i god tid i det officiella dressyrreglementet. I det här sammanhanget är det bra att tillämpa principen ”allt som inte är tillåtet är förbjudet”.

Om du normalt på din häst använder till exempel ett bett som är förbjudet i tävlingssammanhang, lönar det sig att i god tid före tävlingarna börja öva med ett bett som enligt reglerna är godkänt.

Mera information: Tävlingsregler för dressyr. 428 Sadling och betsling.

I dressyrtävlingar skall hästen vara välvårdad men inte utsmyckad. Förutom sadel och träns får hästen inte bära någon annan utrustning.

43


fRAmRIdnIng

Vanligtvis sker framridningen på ett framridningsområde. Ekipaget får inte rida in på själva tävlingsbanan som ställts i ordning för tävlingen innan det är dags för hennes egen prestation. Undantag är platser där det finns ont om utrymme och framridningen ordnas i grupper på tävlingsbanan.

Den som tävlar skall rida fram sin häst själv. Om flera ryttare rider på samma häst, framrider var och en av ryttarna hästen inför den egna prestationen.

Strax före prestationen får ryttaren rida runt tävlingsbanan utanför staketet så att hästen får en stund på sig att bekanta sig med tävlingsarenan. Särskilt oerfarna och unga hästar kan skygga för domarna som sitter utefter tävlingsbanans sidor. Ryttaren skall då beslutsamt men avslappnat försöka rida förbi den skrämmande platsen. Ryttaren har 90 sekunder till sitt förfogande att rida runt banan.

Om det inte är möjligt att rida runt banan, kan tävlande rida in på banan och vistas där i 90 sekunder innan prestationen börjar. Då bör hon inleda sin prestation utan att lämna banan däremellan.

När ryttaren förflyttar sig från framridningsområdet till prestationsområdet, får hon inte längre ha spö med sig. Om hon glömmer spöet i handen, blir följden poängavdrag.

Framridningspraxisen kan variera beroende på tävlingsplats och förhållanden. Kontrollera saken noggrannare i tävlingskansliet.

Mera information: Tävlingsregler för dressyr 429. Bana och utmärkning av bana samt placering av domarkår.


Tänk ut någon rolig minnesregel för bokstäverna på dressyrbanan (t.ex. Mr Blesh är med i alla dressyrtävlingar).

Hur är framridningen ordnad på tävlingar i ditt hemstall?

44


UtföRAnde AV PROgRAmmet

Ryttaren får inleda prestationen när domaren rest sig och gett startsignal med en visselpipa eller en klocka. Ekipaget har då 45 sekunder på sig att starta. Efter startsignalen öppnar portöppnaren porten (vid punkt L), varpå tävlande kan rida in. Då får ryttaren inte längre rida extra varv utan påbörjar genast sin prestation.

I de flesta dressyrprogram är hälsningen den första punkten i prestationen. Ryttaren hälsar på domaren genom att ta tyglarna i vänster hand, föra den högra handen energiskt åt sidan nedåt och nicka. Om ryttaren så vill, kan hon även hälsa genom att ta tyglarna i högra handen och föra vänstra handen åt sidan. Hästen bör stå orörlig under hälsningen. Domaren returnerar hälsningen och sätter sig, och ryttaren fortsätter sin prestation.

Programmet rids alltid ur minnet och rörelserna uppvisas när ryttaren är vid rätt bokstav. Om ryttaren inte följer programmet, betyder det felridning. Som felridning betraktas att ryttaren glömmer en rörelse eller utför en rörelse vid fel punkt, att hon utför rörelser som inte ingår i programmet eller att hon på eget initiativ rider om en redan riden rörelse i programmet. Domaren anmärker om felridningen vanligtvis med en stoppsignal, till exempel genom att vissla i pipan. Om ryttaren inte själv vet vilket fel hon har gjort och hur hon skall fortsätta programmet, stannar hon och väntar på domarens anvisningar. Om ryttaren anser att hon inte behöver anvisningar och att hon kommer ihåg vad hon skall göra härnäst, får hon fortsätta programmet på eget ansvar utan att invänta anvisningar.

För felridningen får ryttaren första gången ett avdrag på -2 poäng och för andra gången ett avdrag på -4 poäng. Vid den tredje felridningen blir ekipaget diskvalificerat. På motsvarande sätt görs avdrag för andra fel, som till exempel om ryttaren beträder området som omringar tävlingsbanan eller själva tävlingsbanan med spö i handen, om hon rider in på banan innan startsignalen getts eller om hon inte startar inom 45 sekunder från det att startsignalen getts. Vidare anses upprepat smackande eller upprepad annan rösthjälp som ett grovt fel i dressyrridning, vilket också noteras i det allmänna vitsordet om ryttarens hjälpgivning. För samtliga görs ett avdrag på två poäng, men felen är inte kumulativa och leder inte till diskvalificering.

I dressyrtävlingar kan prestationen diskvalificeras förutom efter tre incidenter som föranlett felpoäng också om hästen är halt eller om hästen trilskas på ett sätt som

En energisk hälsning ger ett bra förstahandsintryck av ekipaget.

45


äventyrar säkerheten eller pågår i över 20 sekunder, eller om hästen avlägsnar sig från dressyrbanan mitt under prestationen. Om ryttaren trillar av hästen eller rider omkull, blir följden också diskvalificering. Diskvalificering kan också följa av att ekipaget inte uppfyller de krav klassens nivå förutsätter eller av att prestationen är i strid med hästens välbefinnande, eller av att ekipaget inte infinner sig på banan på den utsatta tiden. Man kan ansöka om en förändring av starttiden hos klassens huvuddomare vid vägande skäl, till exempel om hästen tappar en sko.

Ett diskvalificerat ekipage får slutföra sin prestation, och domarna bedömer prestationen förutom i sådana fall då diskvalifikationen orsakats av hälta, hästens bångstyrighet, av att ryttaren trillat av hästen eller av annan orsak som kan äventyra hästens välbefinnande.

Det är förbjudet att ta emot hjälp av utomstående. En lärare, tränare eller vän får inte ropa anvisningar till tävlande under prestationen. Om ryttaren får utomstående hjälp som inverkar positivt på hennes prestation, måste prestationen diskvalificeras, oavsett om ryttaren bett om hjälp eller inte.

Dressyrprogrammen har ingen maximitid, med undantag av kürprogram. De prestationstider som märkts ut i programmen är riktgivande.

De första dressyrbanorna är svåra att rida eftersom händelserna följer snabbt på varandra. Ryttaren kanske känner att hon inte hinner tänka på annat än vartåt hon skall rida. När ryttaren får mera erfarenhet hinner hon göra mera på banan.

Det lönar sig att fästa stor uppmärksamhet vid de rätta vägarna, till exempel noggranna hörnpasseringar. Se vart du rider och försök att slappna av. Försök inte ”såga” hästen i bättre form, domaren lägger nog märke till tjuvknep.

I en dressyrtävling kan prestationen diskvalificeras t.ex. om hästen haltar, trilskas eller lämnar dressyrbanan.


Vilket är det bästa sättet att lära sig programmet utantill? Är det bästa sättet för dig att till exempel rita de vägar och uppgifter du skall rida på papper eller att öva banan genom att gå/springa igenom den? Det lönar sig också att någon gång ta tid på hur mycket du hinner rida under 45 sekunder, så att du lär dig att bedöma tidsåtgången och undviker onödigt jäktande.

46


I tävlingssituationer kan det ske misslyckanden. Ett fel i en rörelse eller i en uppgiftshelhet påverkar emellertid endast den aktuella bedömningspunkten. Det är viktigt att ryttaren genast koncentrerar sig på följande uppgift och inte är bedrövad för det som skett. Att förlora några poäng förstör inte ännu hela prestationen.

dOmARe, POäng Och BedömnIng

Lätta dressyrklasser bedöms av 1-3 domare. Varje domare bedömer individuellt de rörelser eller rörelsegrupper som ekipaget utför med vitsorden 0-10.

I dressyrprogram har rörelsegrupperna skiljts åt med streck och nummer. Den poäng som ges är ett slags medeltal för alla rörelser inom rörelsegruppen.

Den bedömningsskala som används i dressyr skall inte jämföras med traditionella skolvitsord.

Vitsordsskala Utmärkt 10Mycket bra 9Bra 8Ganska bra 7Godkänd 6Med tvekan godkänd 5Ej fullt godkänd 4Ganska dålig 3Dålig 2Mycket dålig 1Ej utförd (helt misslyckad) 0”Ej utförd” betyder att hästen till exempel skrittar när den borde trava.

I bedömningen kan även halva poäng användas mellan 0,5-9,5. Halva poäng kan användas såväl för de enskilda rörelserna som för de allmänna vitsorden enligt domarens övervägande.

Förutom för rörelserna i programmet får ekipagen också allmänna vitsord. Där bedöms bland annat hur väl ryttaren använder sina hjälper, hur noggrant hon rider vägarna samt hur lydig hästen är och hur kvalitativa gångarter den har. De allmänna vitsorden och vissa viktiga rörelser bedöms med koefficient. Det betyder att det vitsord som ryttaren får för den aktuella rörelsen multipliceras med det nummer som står utskrivet i programmet, oftast med en tvåa.

Förutom poängsättningen ger domaren vanligtvis också några skriftliga kommentarer om tävlingsprestationen. Domarens sekreterare skriver upp kommentarerna i protokollet. Hur många kommentarer de enskilda domarna ger varierar individuellt och påverkas också av hur snabbt programmet framskrider och hur mycket utrymme som reserverats

Mera information: Tävlingsregler för dressyr 430. Utförande av programmet.

47


för kommentarer i protokollet. Det givna vitsordet borde motiveras med ord åtminstone då det är fem eller sämre. Originalprotokollet förblir hos tävlingsarrangören, och de tävlande får kopior som kan avhämtas i tävlingssekretariatet efter klassen.

Det lönar sig att noggrant gå igenom vitsorden och kommentarerna i protokollen, eftersom dessa kan vara till stor hjälp när ryttaren tränar inför kommande tävlingar. Ryttaren skall fästa uppmärksamheten på det som gått bäst, men också fundera på varför något gick sämre. Ryttaren skall särskilt observera om någon av domares kommentarer upprepas i protokollet. Då lönar det sig att vid träningen fästa ännu mera uppmärksamhet på just detta. Även ett enskilt fel kan sänka totalpoängen avsevärt om det upprepas ofta.

Om du inte förstår någon av domarens kommentarer eller bedömning, kan du efter klassen be domaren precisera detta. Det är också bra att gå igenom kommentarerna med den egna ridläraren. Se Bilaga 1 Modell för dressyrprotokoll.

Om du just har inlett din karriär som dressyrryttare, kan du vara rätt nöjd med vitsordet 6. Det förutsätter en tämligen felfri prestation utan uppenbara fel. För att prestationen skall belönas med ett bättre vitsord än sex, bör hästen visa upp gångarter av god kvalitet och röra sig i en stabil form som motsvarar klassens svårighetsnivå. Uppgifterna skall utföras med lätthet och mjuka hjälper.

Varje bedömningspunkt påverkas av många olika aspekter. Hästens gångarter bör vara taktfasta, luftiga, lösgjorda och elastiska. De tekniska uppgifterna som halter, vändningar, ryggningar, skänkelvikningar och övergångar skall utföras korrekt, så som beskrivits i dressyreglerna. En viktig aspekt är att hästen rör sig i god balans, vilket redan tidigare påpekats.

Det är bra att ända från första början inse att dressyr är en bedömningsgren. En del domare är mera generösa i sin poänggivning än andra. Därtill lägger olika domare vikt vid lite olika saker. Ryttaren bör också komma ihåg att då det finns flera domare på banan ser dessa prestationen från olika håll.

Att skälla ut domaren ingår inte i gott tävlingsuppförande. I stället kan ryttaren fundera på hur hon kan utveckla sitt kunnande så att hon börjar få bra poäng av alla domare.

Ajattele itseäsi ja hevosta, jolla ratsas-tat usein. Mitkä asiat ovat teille vaikei-ta, mitkä puolestaan sujuvat hyvin?Ota avuksesi vaikka joku C:n ohjelmaja käy se läpi kohta kohdalta miettien,miten se sujuisi.

Tänk på dig själv och den häst du ofta rider. Vilka saker är svåra för er, vilka lyckas bra? Ta hjälp till exempel av något C-program och gå igenom det punkt för punkt och fundera hur du skulle lyckas med det.

Mera information: Tävlingsregler för dressyr 432 Poäng

48


POängRäknIng Och PlAceRIng Då domarna har gett sina poäng förs protokollen till poängräknarna. Alla poäng som ekipaget har fått räknas samman, med beaktande av koefficienter och poängavdrag. Den tävlandes slutresultat utgörs av alla domares sammanlagda poängsumma. Vinnare är den som fått det största poängtalet. Om flera ekipage har samma slutpoäng bland de tre första placeringarna (1-3), avgörs deras interna placering av ekipagens sammanslagna domarpoäng för de allmänna intrycken med beaktande av koefficienterna. På de lägre platserna är ekipage med samma poängsumma likvärdiga och delar således samma pla-cering.

Resultaten avges förutom som totalpoäng även som procent av det maximala poängtalet. Så gör man för att maximipoängen varierar mycket från program till program och är svåra att komma ihåg. Med hjälp av procenttalet kan ryttaren jämföra hur bra en prestation varit i förhållande till en prestation i något annat program. Då är det är lätt att följa de egna framstegen.

Procenten räknas genom att dividera det poängtal ryttaren fått (glöm inte koefficienterna och avdragen!) med programmets maximipoäng och multiplicera resultatet med hundra. Om det fanns två domare i klassen skall ryttaren också komma ihåg att multiplicera maximipoängtalet med två. Procenten anges alltid med tre decimalers noggrannhet. Ekipagets resultat är godkänt om poängtalet är minst 50 % av maximipoängtalet.

Exempel: Ryttaren får totalpoängen 123 för programmet lätt C:1 2000, där maximipoängtalet är 200. Då räknar du såhär: (120:200) x 100 = 61,500 %.

I resultaten specificeras också poängsumman som var och en av domarna gett med placeringar och procenttal.

PRISUtdelnIng

Till prisutdelningen skall ryttarna infinna sig antingen till häst i tävlingsklädsel eller enligt tävlingsarrangörens anvisningar. Hästen får ha svarta eller vita benlindor. Prisrosetterna fäster man på hästarna innan de kommer till prisutdelningen.

Ryttaren skall delta i prisutdelningen. Domarkårens ordförande eller den aktuella klassens huvudomare kan ge ryttaren undantagstillstånd att utebli från prisutdelningen. Tävlingsarrangören bör informera om tidpunkten för prisutdelningen senast då klassen börjar. Om ryttaren uteblir från prisutdelningen

Mera information: Tävlingsregler för dressyr 434. Bestämning av placeringar

Mera information: Tävlingsregler för dressyr 436. Prisutdelning

49


mOdell AV dReSSYRPROtOkOll

lätt B:0 2009Bana A, maximipoäng 250, tid ca 5 min . datum 4/2 2009

tävling: Ridstallets övningstävlingar Domarens underskrift: Ryttare: Modell Ryttare häst: Brunte Dennis Domare

Bilaga 1

Finlands Ryttarförbund rf Sammanställning avdressyrreglerna

Program Koeffi-

cient

Anmärkningar

1. AXC

Inridning i arbetstravHalt – stå stilla – hälsning, arbetstravTill höger

5 taktfast in, framtung övergång,

bakdelen bättre under, vilar v. bakben, stötig,

Skarpare fram, böj i hörnet

2. CMMIE

ArbetstravVänd snett igenom i mellantrav

6 Mera påskjut bakifrån, steget får ännu

förlängas, vägvinnande steg, spänstig

övergång

3. ELL

ArbetstravVolt till vänster, diameter 10 m

8 taktfast, regelbunden, böjer sig väl,

stabil form, spänstig

4. LBBIH

ArbetstravMellantrav

7 balanserad, skulle få röra sig mera uppåt,

bra takt

5. HCC

ArbetstravVolt till höger, diameter 10 m

5 bristf. böjn., bakd. ut, böj med skänkeln,

bättre stöd från yttre sidan

6. CSL Serpentin med tre bågar 6 väl placerad, taktfast, noggrann rakriktning

mellan bågarna, kraftig. böjn. till höger,

stabilare form

7. E(IM)I

M

På diagonalen3 steg skritt, arbetstravLängs spåret

8 energ., spänst. överg., taktfast skritt,

stabil, smidig helhet

8. CCHIBL

Övergång till mellanskrittMellanskritt

7 aktiv, taktfast skritt

stegen kunde vara längre

9. L Arbetsgalopp (höger) 5 fattn. bättre. från bakd. , först 4-taktig

10. LESS

ArbetsgaloppVolt till höger, diameter 10 m

7 regelb. i balans, kraftig böjning,

stabil

11. SHCMMIE

ArbetsgaloppVänd snett igenom i mellangalopp,före E övergång till arbetsgalopp

4 hetsig, övergången mot handen, byter

med framd.

12. E Arbetstrav 5 Framd. överg. bakd. bättre under i övergången

13. L Halt – ryggning 4 steg - arbetstrav 6 sitt bättre runt hästen, bakd. bättre under.,

akt. bakd., skarpare fram

14. LBmellan

B och R

ArbetstravArbetsgalopp (till vänster)

6 lindrigt på två spår vid fattningen

15. R Volt till vänster, diameter 10 m 8 taktfast,i balans, regelb., böjer sig väl

16. RMCHHIB

ArbetsgaloppSnett igenom i mellangalopp, övergångtill arbetstrav före B

7 bra överg. i början i uppförslut,

lite mera vägvinnande steg,

taktfast övergång

17. B Arbetstrav 7 noggrann övergång i början bakd.

bra under, spänstig

18. LG

På medellinjenHalt – stå stilla – hälsning

8 rak, står jämnt, bakd. bra under

Lämna banai fri skritt

50


Helhetsintryck

Observera att domaren sällan hinner skriva så här mycket i ett protokoll i en tävlingssituation. De kommentarer som domarna använder varierar, likaså de förkortningar som sekreterarna använder. Var inte rädd att be domaren eller ridläraren om hjälp om du inte förstår den bedömning du har fått.

Domarnas iakttagelser i en tänkt bedömningssituation:

Finlands Ryttarförbund rf Sammanställning av dressyrreglerna

1. Gångarter (frihet i rörelser och regelbundenhet) 2 6 taktf. trav, som kunde vara mera lösgjord och

elastisk, galoppen tidvis fyrtaktig

2. Schwungfullhet (framåtbjudning, stegens elasticitet,

ryggens spänstighet och bakdelens arbete) 2

7 en tämligen taktfast och balanserad häst

3. Lydnad (uppmärksamhet och tillit, harmoni,

rörelsernas lätthet, eftergiftens mjukhet och framdelens

lätthet)

2

7 tidvis framtung, skulle få böja sig bättre till

höger,

i regel stabil form

4. Ryttarens ställning, sits och felfri användning av

hjälper

2 6 försök fördjupa din sits, ner med hälarna,

mjukare, jämnare tygelkontakt

5. Följ rätt vägar 8 bra vägar, böj noggrant också i hörnen

Avdrag, felridningar -2,-4, diskvalificerad

1. Taktfast inridning, stötig, framtung övergång till halt, bakdelen bättre under, vilar på vänster bakben,

tydligare start, böj i hörnet

2. Mera påskjut från bakdelen, steget får bli ännu längre, mera vägvinnande steg,

mera spänst i övergångarna

3. Taktfast och regelbunden, böjer sig väl, stabil form, spänstig

4. I balans, skulle få gå mera i uppförslut, bra takt

5. Bristfällig böjning, bakdelen vill falla ut, böj med skänklarna och stöd bättre från yttre sidan

6. Bra placerad, taktfast, noggrannare rakriktning mellan bågarna, kraftigare böjning till höger,

formen skulle få vara stabilare

7. Energisk, spänstig övergång, taktfast skritt, stabil, smidig helhet

8 Aktiv, taktfast skritt, steget skulle kunna bli ännu längre

9. Galoppfattning med bättre bakdelesaktivitet, galoppen i början fyrtaktig

10. Regelbunden, balanserad, kraftigare böjning, stabil

11. Hetsig i början, övergången i slutet mot handen, byter med framdelen i övergången

12. Framtung i övergången, bakdelen bättre under vid övergång

13. Sitt bättre runt hästen i övergångarna för att få bakdelen bättre under, aktivt tramp i ryggningen,

skarpare start

14. Lindrigt på två spår i galoppfattningen

15. Taktfast och balanserad, regelbunden, böjer sig väl

16. Bra övergång i början, uppåtgående, steget skulle få vara lite mera vägvinnande, taktfast

övergång

17. Noggrann övergång i början, bakdelen väl under, spänstig, kvalitén i traven kunde vara lite bättre

18. Rak, står jämnt, bakdelen väl under, mjuk eftergift

Finlands Ryttarförbund rf Sammanställning av dressyrreglerna

1. Gångarter (frihet i rörelser och regelbundenhet) 2 6 taktf. trav, som kunde vara mera lösgjord och

elastisk, galoppen tidvis fyrtaktig

2. Schwungfullhet (framåtbjudning, stegens elasticitet,

ryggens spänstighet och bakdelens arbete) 2

7 en tämligen taktfast och balanserad häst

3. Lydnad (uppmärksamhet och tillit, harmoni,

rörelsernas lätthet, eftergiftens mjukhet och framdelens

lätthet)

2

7 tidvis framtung, skulle få böja sig bättre till

höger,

i regel stabil form

4. Ryttarens ställning, sits och felfri användning av

hjälper

2 6 försök fördjupa din sits, ner med hälarna,

mjukare, jämnare tygelkontakt

5. Följ rätt vägar 8 bra vägar, böj noggrant också i hörnen

Avdrag, felridningar -2,-4, diskvalificerad

1. Taktfast inridning, stötig, framtung övergång till halt, bakdelen bättre under, vilar på vänster bakben,

tydligare start, böj i hörnet

2. Mera påskjut från bakdelen, steget får bli ännu längre, mera vägvinnande steg,

mera spänst i övergångarna

3. Taktfast och regelbunden, böjer sig väl, stabil form, spänstig

4. I balans, skulle få gå mera i uppförslut, bra takt

5. Bristfällig böjning, bakdelen vill falla ut, böj med skänklarna och stöd bättre från yttre sidan

6. Bra placerad, taktfast, noggrannare rakriktning mellan bågarna, kraftigare böjning till höger,

formen skulle få vara stabilare

7. Energisk, spänstig övergång, taktfast skritt, stabil, smidig helhet

8 Aktiv, taktfast skritt, steget skulle kunna bli ännu längre

9. Galoppfattning med bättre bakdelesaktivitet, galoppen i början fyrtaktig

10. Regelbunden, balanserad, kraftigare böjning, stabil

11. Hetsig i början, övergången i slutet mot handen, byter med framdelen i övergången

12. Framtung i övergången, bakdelen bättre under vid övergång

13. Sitt bättre runt hästen i övergångarna för att få bakdelen bättre under, aktivt tramp i ryggningen,

skarpare start

14. Lindrigt på två spår i galoppfattningen

15. Taktfast och balanserad, regelbunden, böjer sig väl

16. Bra övergång i början, uppåtgående, steget skulle få vara lite mera vägvinnande, taktfast

övergång

17. Noggrann övergång i början, bakdelen väl under, spänstig, kvalitén i traven kunde vara lite bättre

18. Rak, står jämnt, bakdelen väl under, mjuk eftergift

51


BOkStAVSPUnkteRnA På dReSSYRBAnA Bilaga 2

52


RIdBAnAnS VägAR

Vändning över ridbanan

Ryttaren kan vända över ridbanan var som helst genom att vända hästen vinkelrätt till motsatt sida.

Vändning snett igenom (på diagonalen)

På diagonalen vänder ryttaren sex meter från hörnet efter kortsidan, rider snett över banan och kommer ut på spåret sex meter före hörnet. Varvbyte sker.

Volt tillbaka ur hörnet

Volt tillbaka ur hörnet rids så att ryttaren vänder tillbaka från kortsidans mittpunkt till föregående långsidas mittpunkt, varvid varvbyte sker.

Vändning på kort diagonal (halvt igenom) I vänd halvt igenom vänder ryttaren sex meter från hörnet efter kortsidan mot mittpunkten på motsatt långsida.

Bilaga 3

53


Stora volter

Den stora voltens diameter är lika lång som kortsidan, dvs. när ryttaren rider på stor volt rider hon ut på fyrkantsspåret i voltens tangeringspunkt. På ridbanan finns två stora volter vid kortsidorna och en mittvolt. Volterna har fyra tangerings-punkter: två vid mittdiagonalens beröringspunkter och två där volten tangerar fyrkantsspåret.

Volt En volt är en mindre cirkel än en stor volt. Voltens diameter är minst sex meter.

Stor och liten voltåtta

Åttorna består av två stora eller små volter som rids i olika riktning. Åttorna rids som fortlöpande byte av stora volten eller av små volter varvid de rids inuti den stora volten.

Ombyte av volt

Ombyte av volt rids så att ryttaren byter från den ena volten till den andra.

Vänd igenom volten Vänd igenom volten rids så att ryttaren rider igenom volten på en S-formad linje med början vid en av voltens tangerinspunkter till motsatt vändtangeringspunkt.

54


Serpentiner

Serpentiner kan ridas utmed långsidan eller över banan med flera bågar.

medellinje Medellinjen går över banan från mittpunkten på kortsidorna. Ryttaren vänder från mittpunkten på ena kortsidan till mittpunkten på motsatta kortsida. Om annat inte nämns är varvet detsamma.

Volt tillbaka

Volt tillbaka rids så att varje ryttare från egen plats rider en halv volt varefter de rider snett ut till spåret och byter varv.

Omvänd volt tillbaka

Omvänd volt tillbaka rids på samma sätt som volt tillbaka men i motsatt riktning.

(Ratsastuksen käsikirja, Finlands Ryttarförbund rf 1990)

BAnhOPPPnIngI den här delen finner du regler och information

om hur man skall förfara på hopptävlingar.


57

Sammanställning av banhoppningsreglerFinlands Ryttarförbund rf

SAmmAnStällnIng AV fRf:S BAnhOPPnIngSRegleR

I detta häfte har vi samlat de viktigaste punkterna ur de officiella tävlingsreglerna för hoppning. Vi har också förenklat den språkliga utformningen och lagt till information om handlingssätt som gäller tävlingar.

Utöver de regler som vi samlat i den här sammanställningen finns det också många andra regler som gäller på hopptävlingar. Med den här sammanställningen reder du dig ändå i de flesta tävlingssituationer och klarar av regionlicensprovet. När intresset och erfarenheterna ökar, lönar det sig att bekanta sig också med det officiella hoppreglementet.

AVSIkten med hOPPnIng

I hoppning mäts samarbetet mellan ryttare och häst under varierande omständigheter på en hinderbana. Avsikten är visa upp ryttarens skicklighet, tekniska kunnande och kontroll över hästen i varierande uppgifter samt att visa upp hästens prestationsförmåga, skicklighet och ridbarhet.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 300. Allmänt.

Mikä esteratsastuksessa on mielestäsimukavinta? Entä hyödyllisintä? Millai-sia ominaisuuksia esteratsastus vaatiihevoselta? Entä ratsastajalta? Millä ta-voin voit kehittyä entistä paremmaksiesteratsastajaksi?

Vad tycker du är roligast i hoppning? Och vad tycker du är nyttigast? Hurudana egenskaper kräver hoppning av en häst? Eller av ryttaren? Hur kan du utvecklas till en bättre hoppryttare?

58

Finlands Ryttarförbund rf Sammanställning av banhoppningsregler

hIndeR

Med undantag av vattengraven är samtliga hinder på en hinderbana sådana att de översta delarna vid beröring kan ramla ner eller välta. Hindren markeras med flaggor, som oftast fästs på hinderstolparna. Den vita flaggan skall vara till vänster och den röda till höger när man rider till hindret. Därtill läggs hindrets nummer ut på högra sidan och bokstaven i kombinationer på den vänstra sidan.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 301. Hinder allmänt, 302. Hinder.

HINDRETS NUMMER LÄGGS TILL HÖGER.

HINDRETS HÖJD

VIT FLAGGA TILL VÄNSTER

INFÅNGARE

I KOMBINATIONER STÅR BOKSTÄVERNA (A, B, C) TILL VÄNSTER

HINDRETS DJUP

HINDRETS BREDD

RÖD FLAGGA TILL HÖGER

INFÅNGARE

59


OlIkA tYPeR AV hIndeR

I ett rättuppstående hinder är alla hinderdelar placerade ovanpå varandra. Ett länghinder (t. ex. trippelbarr) består av flera element efter varandra så att de tas med ett enda språng. En kombination består av två eller flera enkelhinder, och här skall ekipaget hoppa varje del skilt. I kombinationer är avståndet mellan hindren 6,8 - 12 meter, alltså ett eller två galoppsprång. Detta gäller för hästar, för ponnyernas del är avstånden kortare. Den första delen i en kombination markeras med bokstav A, följande del med bokstav B osv. Om hästen vägrar vid någon del (vilken som helst) av kombinationen, skall hela kombinationen hoppas på nytt.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 301. Hinder, allmänt 302. Hinder, 303. Enkelhinder, 304. Kombinationer.

Millä tavoin eri estetyyppien ratsasta-minen poikkeaa toisistaan? Ovatko jot-kut estetyypit toisia hankalampia? Mis-tä tämä johtuu?

Hur skiljer sig anridningssättet till olika typer av hinder från varandra? Är vissa hindertyper mera problematiska än andra? Vad beror detta på?

60


På nationell nivå omfattar den officiella tävlingsklädseln i hoppning ridkavaj, vita eller ljusa svagt gul- eller beigetonade ridbyxor, ridstövlar eller ridskor tillsammans med släta korta benskydd av läder (= stövelskaft eller chaps utan fransar), en säkerhetshjälm med fäst hakrem samt vit skjorta med krage och vit slips eller plastrong eller annan ridskjorta/blus med krage. Om ryttaren bär säkerhetsväst är ridkavaj inte obligatorisk. Man kan också klä säkerhetsvästen under eller ovanpå ridkavajen om man så önskar. Om ryttaren rider utan kavaj, måste skjortan eller blusen ha (långa eller korta) ärmar. En ponnyryttare kan tävla utan kavaj i alla andra tävlingar utom FM. I ponnyklasser kan ryttaren också använda ridskor utan benskydd. Ponnyryttare får i ponnyklasser använda trubbiga metallsporrar, där taggens maximilängd är 15 mm.

I regiontävlingar bör ryttarna bära officiell tävlingsklädsel från och med klasser på 110 cm och uppåt. I lättare klasser räcker det med proper klädsel, som på regional nivå omfattar säkerhetshjälm, ljusa ridbyxor, ridstövlar eller -skor med släta läderbenskydd samt ridkavaj och/eller säkerhetsväst elelr snygg skjorta/blus.

I klubbtävlingar består ryttarens tävlingsklädsel av ridstövlar eller -skor, ridbyxor och säkerhetshjälm. På tävlingsområdet är det obligatoriskt för alla, även hästskötare, att bära hjälm. Vi rekommenderar också användning av säkerhetsväst i alla tävlingar.

Att bära spö och sporrar är tillåtet men frivilligt. Maximilängden på ett ridspö i hoppning är 75 cm. För ponnyryttare är spöets maximiklängd alltid 75 cm. Denna regel gäller hela tävlingsområdet.

täVlIngSdRäkt

Säkerhetshjälm

Vit skjorta med krage + plastrong

Ridkavaj och/eller säkerhetsväst

Ridspö

Vita/ljusa ridbyxor

Ridstövlar

Sporrar

Säkerhetshjälm

Snygg skjorta eller blus

Ridbyxor

RidRidstövlar eller -skor

KLÄDSEL I LÄTTA KLASSER OCH KLUBBTÄVLINGAR

OFFICIELL TÄVLINGSDRÄKT

61


Ryttaren bör bära tävlingsklädsel förutom under själva tävlingsprestationen, även då han bekantar sig med banan och i prisutdelningen.

Om väderförhållandena så kräver, kan tävlingsjuryn tillåta en från reglementet avvikande klädsel på tävlingsområdet: i regnigt väder är det tillåtet att bära regnrock, i stark hetta får man rida utan kavaj. Speakern meddelar om dessa avvikelser via högtalaren.

I hopptävlingar är hästens utrustning mycket friare än i dressyr och endast få restriktioner gäller grundutrustningen. Av hjälptyglarna är endast en fritt löpande martingal tillåten. Säkerhetsstigbyglar kan med fördel användas. Därtill skall hästen från och med regionala tävlingar på sin utrustning ha ett nummerunderlag, där man kan fästa ett nummer mellan 001 och 999. Hästens nummer är det nummer tävlingsprogrammet utfärdat för den aktuella tävlingen. Numret måste vara fäst på ett synligt sätt i hästens utrustning alltid, då den rör sig utanför stallet eller transportbilen.

FRF följer det internationella ridsportförbundet FEI:s bestämmelser gällande begränsningarna om bett för ponnyer. Se närmare anvisningar i hoppningsreglementet KS III, bilaga 2. Av hjälptyglarna är endast en fritt löpande martingal tillåten. Barntävlande får använda fast martingal i klasser som är öppna för barntävlande.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning: 321 Tävlingsdräkt, 322 Sadling och övrig utrustning

häStenS UtRUStnIng

Mera information: Tävlingsregler för hoppning: 321 Tävlingsdräkt, 322 Sadling och övrig utrustning.

HÄST UTRUSTAD FÖR HOPPTÄVLING

Fritt löpande martingal är den enda tillåtna hjälptygeln i allmänna klasser.

Säkerhets- stigbyglar kan med fördel användas.

Benskydd är tillåtna.

För unghästklasser i regionala och nationella tävlingar har skilda kriterier för bruk av bakbensskydd fastslagits.

62


BAnA

Banskiss

Banskissen är en ritning över banan. Den ställs fram senast 30 minuter före klassen börjar. Av banskissen framgår bland annat hur hindren är placerade, deras numrering och typ (t. ex. rättuppstående), placeringen av start- och mållinjen samt klassens bedömningsförfarande, minimitempo och maximitid. Därtill framgår hinderföljden, banans längd samt maximitiden för en eventuell omhoppning.

Oftast märker man ut hindrets ridriktning med hjälp av en pil i banskissen. Då kan man själ välja sin väg från ett hinder till följande. Vanligtvis finns det bara ett eller två bra alternativ att rida en smidig väg. Ibland har man märkt ut en obligatorisk väg med hjälp av ett obrutet streck på banskissen. Det betyder att alla måste följa denna väg.

Mall för banskiss med markeringar, bilaga 1.

Att BekAntA SIg med BAnAn

Hinderbanan är avgränsad med ett staket. Man får inte beträda banan när som helst, utan endast då domarkåren gett tillstånd därtill. Detta sker innan klassen börjar, och då har man reserverat minst fem minuter för ryttarna att bekanta sig med banan. Tillståndet ges med en skylt (”rataan saa tutustua” / ”tillåtet att beträda banan”), med en ljudsignal eller högtalaranmälan. Då får ryttarna gå in på banan till fots och bekanta sig med den tillsammans med sina tränare och/eller hästägare, men utan hästar. Ryttarna måste bära tävlingsklädsel då de bekantar sig med banan. Tränarna och hästägarna bör vara snyggt klädda.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning: 307 Banskiss

Utnyttja möjligheten att bekanta dig med banan, planera hur du skall rida vägarna och gå igenom problempunkterna. Så uppnår du ett bättre tävlingsresultat.

63


Det lönar sig att på ett effektivt sätt utnyttja möjligheten att bekanta sig med banan, för med hjälp av bara banskissen kan man inte visualisera eller identifiera avstånd, vägar och andra detaljer lika bra som inne på själva banan. Meningen är att då man går från hinder till hinder planera vilken väg man rider, fästa uppmärksamhet vid eventuella problempunkter och hur man skall klara av dem. Det kan t. ex. finnas ett ställe på banan där underlaget är blött och mjukare än på övriga delar av banan, och då lönar det sig att fundera ut hur detta inverkar på din ridning.

StARtORdnIng

Om tävlande startar i samma klass med två eller flera hästar, placeras han på startlistan så, att starterna inte blir alltför tätt inpå varandra. Man strävar till att lämna minst åtta ekipage eller 10 minuter mellan starterna. Detta gäller även efteranmälda ekipage. I öppna klasser i regionala tävlingar startar ponnyerna alltid först med förkortade avstånd i kombinationerna. Av samma orsak startar ponnyer tillhörande kategori II först i ponnyklasserna.

fRAmRIdnIng

På tävlingsplatsen bör finnas ett tillräckligt stort framridningsområde med plats för åtminstone ett längdhinder och ett rättuppstående. Hindren markeras på normalt vis med vita och röda flaggor. Framridningshindren får vara högst 10 cm högre än hinderhöjden på grundbanan i den aktuella klassen. I ponnyklasser får framridningshindren inte vara större än hindren i den aktuella klassen.

På framridningsområdet rider alla i samma varv. Vanligtvis meddelar framridningsområdets övervakare när varvbyte skall ske. Det är oerhört viktigt att ta hänsyn till andra ryttare så att tillbud och farliga situationer kan undvikas. När du planerar att hoppa över ett av framridningshindren, skall du ropa t.ex. ”pysty” (=rättuppstående) eller ”okseri” (okser) så att de övriga vet att du ämnar hoppa och kan lämna plats åt dig för hoppet. Om någon säger att hon ämnar hoppa, skall du inte rida framför eller bakom hindret, utan lämna plats åt den som hoppar. Om du skrittar din häst på lång tygel, fundera om du

Mera information: Tävlingsregler för hoppning: 332 Startordning.

Minkälaisiin kohtiin ja radan ominai-suuksiin kannattaa kiinnittää rataan tu-tustuessa huomiota? Mieti myös, mil-laisilla toimintatavoilla selviät mahdolli-simman hyvin näistä erityishuomiotavaativista kohdista.

Vad skall du fästa vikt vid då du bekantar dig med banan? Hurudana problematiska punkter eller egenskaper finns det på banan? Fundera också på hur du skall förfara för att lättast klara av de mera

krävande faserna.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning: 326 Att bekanta sig med banan

64


kan göra det någon annanstans än på framridningsområdet. Ofta reserverar man på tävlingar ett skilt område för ”handhästar” (= sådana som blir ledda). Då man följer de givna anvisningarna och tar hänsyn till varandra, löper framridningen smidigt även om deltagarantalet är stort och området förefaller att vara trångt.

Ibland har man ordnat med två skilda framridningsområden. Då rider man i allmänhet i vänster varv på det ena och i höger varv på det andra. Om å andra sidan framridningsområdet är av mindre storlek, kan praxisen vara att endast de sex följande ekipagen i tur att starta får befinna sig på framridningen. Om så är fallet, måste arrangörernas anvisningar efterföljas. Arrangören ser nog till att alla hinner rida fram sin häst.

I synnerhet vintertid, då det kanske inte går at rida fram hästen utomhus, sker framridningen ofta i grupper inne i ridhuset. Då rider man fram t.ex. i grupper om åtta ekipage, varefter dessa hoppar sin tävlingsbana. Därefter kommer följande grupp om åtta in för att rida fram och sedan starta. I sådana fall är framridningstiden givetvis inte alltför lång. Därför skall du försöka, så gått det går i vinterföret, att rida fram din häst åtminstone i skritt innan din grupp står i turen att rida in i manegen.

Ibland, t.ex. då framridningen sker i grupper eller då tävlingen går inomhus men framridningen sker utomhus, kan domarna ge ryttarna tillstånd att hoppa ett bestämt hinder i övningssyfte. Då får ryttaren göra ett försök på detta hinder. Om hästen vägrar, får ryttaren inte göra ett nytt försök. Hälsning sker efter övningshoppet. Om du hälsar på domarna genast då du beträder banan, tolkas detta som att du inte ämnar hoppa träningshindret.

På framridningsområdet bör man ta hänsyn till andra och följa övervakares anvisningar så att alla kan rida fram sin häst effektivt och på ett tryggt sätt.

65


I tävlingar finns det alltid en övervakare på framridningsområdet. Han kontrollerar att framridningen löper smidigt, meddelar om varvbyte, sköter om hindren på framridningsbanan och ser till att det inte finns alltför många ekipage på området. Övervakarens anvisningar bör efterföljas.

Förutom övervakaren befinner sig ofta ryttarnas tränare på framridningsområdet för at ge sista stundens råd åt sina adepter. Dessa måste givetvis se till att de inte står i vägen för ryttarna, men även ryttarna skall lämna plats åt dem och hålla sig på ett betryggande avstånd.

En ponny eller häst som startar i ponny- eller juniorklasser eller i klasser för barnryttare eller unga ryttare får på tävlingsområdet ridas endast av den ryttare den tävlar under.

tId Och tIdtAgnIng

Tidtagningen börjar då hästens bringa går över startlinjen i rätt riktning efter det att startsignalen givits, eller då 45 sekunder förflutit efter given startsignal. Tidtagningen upphör då hästens bringa går över mållinjen i rätt riktning efter att ekipaget hoppat det sista hindret. Om maximitiden överskrids med det dubbla, blir ekipaget diskvalificerat.

lJUdSIgnAl

Ljudsignal kan ges med ett signalhorn, en visselpipa eller en klocka. Dessa signaler används för att meddela ekipaget på banan om något. En signal kan ersättas av ett tydligt högtalarmeddelande. En signal används för bl. a. följande meddelanden:• Tillstånd att bekanta sig med banan (1 signal)• Tiden för att bekanta sig med banan upphör (1 signal)• Startsignal, efter vilken startlinjen måste överskridas inom loppet av 45 sekunder (1

signal)

Millainen verryttely on paras sinulle jaratsullesi? Mitä teette verryttelyn aika-na? Mikä on sopiva verryttelyajan pi-tuus? Mitä seikkoja tulee huomioidamietittäessä verryttelyn kulkua?

Hurdan framridning fungerar bäst för dig och din häst? Vad gör ni under framridningen? Hur lång framridningstid är lämplig för er? Vad bör man tänka på då man planerar framridningen?

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 325. Framridningsbana och framridningshinder.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 313. Startsignal, 344. Tid, 345. Tidtagning

66


• Signal för att stanna upp ryttaren i olika situationer, t.ex. om hästen vägrat vid ett hinder och samtidigt rivit eller fällt det (1 signal).

• Tillstånd att fortsätta en avbruten prestation (1 signal)

• Diskvalificering av prestation (förläng upprepad signal).

InlednIng AV täVlIngSPReStAtIOn

Då du hör speakern kalla ryttaren före dig på startlistan in på banan och meddela att du skall förbereda dig för start, kan du så småningom förflytta dig fram till porten av banan för att invänta din tur. Då ekipaget före dig avslutat sin ritt och porten öppnas, får du rida in på banan.

Då du rider in på grundbanan skall du inte glömma att hälsa på domaren, antingen genom att höja ridspöet eller att nicka så att domaren ser det. Om ryttaren inte hälsar på domaren, kan hon förvägras starttillstånd. Efter hälsningen ger domaren vanligtvis starttillstånd med en signal och flaggpersonen vid startlinjen höjer sin flagga som tecken för givet starttillstånd.

Efter given startsignal har ryttaren 45 sekunder på sig att starta. Tidtagningen inleds 45 sekunder efter det att signalen givits, oavsett om ryttaren har ridit över startlinjen. Efter

Mera information: Tävlingsregler för hoppning: 312. Ljudsignaler

Då du rider in på tävlingsbanan skall du hälsa på domaren, arefter du får din startsignal och kan inleda din prestation inom loppet av 45 sekunder.

67


det att tidtagningen börjat har ekipaget ännu 45 sekunder tid på sig att rida över det första hindret. Om ryttaren inom denna tidsfrist inte hunnit rida över det första hindret, blir hon utesluten.

Kom ihåg att efter startsignalen börjar tidtagningen alltid då du rider över startlinjen i rätt riktning, även om du skulle göra det oavsiktligt! Därför lönar det sig att placera eventuella volter eller dylikt före start tillräckligt långt ifrån startlinjen.

täVlIngSPReStAtIOn

Försök att rida banan enligt din egen förhandsplan och var uppmärksam. Titta inte bakåt om du hör att hästen slår i en bom, utan koncentrera dig på den återstående delen av banan. Om bommen trillade, kan du ändå inget göra åt saken. Om din häst vägrar vid ett hinder, gör lugnt en ny anridning. Du kommer väl ihåg att i de vanligaste bedömningsmetoderna har tiden på grundbanan eller i första fasen ingen betydelse, så länge du håller dig inom den angivna maximitiden. Därför är det förnuftigt att koncentrera sig på att rida en lugn, snygg och felfri runda och inte jäkta och därigenom dra på sig felpoäng.

Då du hoppat alla hinder och ridit över mållinjen kan du lämna banan. Man lämnar banan i skritt, men ändå raskt så att följande ekipage i tur att starta kan komma in på banan så snart som möjligt och att tävlingen förlöper snabbt och smidigt.

Om din häst vägrar vid ett hinder och samtidigt river ner det, avbryts prestationen med en signal och hindret byggs upp på nytt. Efter en ny signal får du hoppa hindret. Väntetiden dras av från ekipagets totala prestationstid. Ekipaget får i ett sådant fall inte felpoäng för att hindret rivits, men nog för olydnad. Därutöver får ekipaget ett tidsfel på sex sekunder. Det är tillåtet att ha ett ridspö i hopptävlingar, men det är förbjudet att använda det i överdrift. Som överdrivet nyttjande av spö anses, bl.a. om ryttaren tar ut sin ilska med spöet, använder spöet efter att hon blivit diskvalificerad eller efter att hon hoppat det sista hindret eller om hon slår hästen med spöet mera än tre gånger i samma situation. För överdrivet eller felaktigt bruk av ridspö blir ryttaren utesluten och kan också tilldelas böter.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 312. Bruk av ljudsignaler

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 313. Startsignal, 328 Hälsning, 343 Start och målgång.

68


de VAnlIgASte BedömnIngSmetOdeRnA

I hopptävlingar tillämpas otaliga olika bedömningsmetoder. I propositionen står utskrivet vilken bedömningsmetod som tillämpas i de enskilda klasserna. Principen för bedömning A är att antalet felpoäng avgör medan bedömning C betyder tidsbedömning.

A.0Ekipage som har klarat grundbanan eller omhoppningen utan felpoäng är likaplacerade på första plats. Endast ekipage utan felpoäng får pris. Tiden är utan betydelse, dock så att ekipaget måste klara banan inom den utsatta maximitiden.

A.0.0 = ingen omhoppning, A.0.1 = en omhoppning.

A.1Ekipage, som på grundbanan eller omhoppningsbanan fått lika antal felpoäng är likaplacerade. Bedömningsmetoden tillåter högst två omhoppningar (endast felpoängen beaktas).

A.1.0 = ingen omhoppning, A.1.1 = en omhoppning, A.1.2. = två omhoppningar.

A.2Ekipage, som på grundbanan nått samma antal felpoäng skiljs åt genom tiden. Är även tiderna lika, kan ryttarna skiljas åt i en omhoppning, där åter felpoäng och tid avgör.

A.2.0 = ingen omhoppning, A.2.1 = en omhoppning

Am (en kombination av bedömningsmetoderna A.1 och A.2)

Am3De ekipage som har samma lägsta antal felpoäng i grundomgången går vidare till omhoppning. I omhoppningen skiljs ekipagen åt genom felpoäng och tid. Övriga ekipage placeras enligt antalet felpoäng i grundomgången.

Am4De ekipage som har samma lägsta antal felpoäng i grundomgången går vidare till omhoppning. Får två eller flera ryttare lika antal minsta felpoäng i omhoppningen, går de vidare till en andra omhoppning. I den andra omhoppningen skiljs ekipagen åt genom felpoäng och tid. De övriga ekipagen placeras enligt antalet felpoäng i första omhoppningen/grundomgången.

Am5De ekipage som har samma lägsta antal felpoäng i grundomgången går vidare till omhoppning. I omhoppningen skiljs ekipagen åt genom felpoäng. Får två eller flera ryttare lika antal felpoäng skiljs de åt genom tiden. Övriga ekipage placeras enligt antalet felpoäng och tid i grundomgången.

69


Am6De ekipage som har samma lägsta antal felpoäng i grundomgången går vidare till omhoppning. Får två eller flera ryttare lika antal minsta felpoäng i omhoppningen, går de vidare till en andra omhoppning. I den andra omhoppningen skiljs ekipagen åt genom felpoäng och tid. De övriga ekipagen placeras enligt antalet felpoäng och tid i första omhoppningen eller grundomgången.

felpoängtabell i bedömning A

Fel som begås under ritten bestraffas enligt följande:

• nedslag på hinder eller nedtramp i vattengrav 4 fp

• första olydnad 4 fp

• andra olydnad avstängning

• omkullridning/avfallning avstängning

• olydnad, varvid del av hindret rivs/ramlar 4 fp (olydnad) + 6 sek strafftid

• överskridning av maximitiden i grundomgången och i omhoppning där tid ej avgör: 1 fp för alla påbörjade fyra sekunder

• dubbel överskridning av maximitiden: avstängning

cBedömning C är s.k. tidshoppningsbedömning. Varje nedslag eller nedtramp omräknas till ett visst antal felsekunder. Det ekipage som erhållit den kortaste sluttid är segrare, den därnäst tvåa osv.Fel som begås under ritten bestraffas enligt följande:• nedslag på hinder eller nedtramp i vattengrav: 4 sekunder (3 sekunder i tävling i två faser (367) samt i omhoppning där bedömning C tillämpas).• första olydnad: inga straffsekunder• andra olydnand avstängning• omkullridning/avfallning avstängning• olydnad, varvid del av hindret rivs/ramlar 6 straffsekunder

I bedömning C finns ingen maximitid, men en tidsgräns. Tillåten tid skall vara tre (3) minuter på väglängder längre än 600 m och två (2) minuter på väglängder kortare än 600 m. Överksridande av tillåten tid medför avstängning.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 333. Bedömningsmetoder, 334 Bedömning A, 335. Bedömning C.

70


OmhOPPnIng

Omhoppningen rids i allmänhet genast efter det att samtliga deltagare i klassen ridit grundomgången. Startordningen för de till omhoppningen kvalificerade ryttarna är densamma som i grundomgången. Hindren i omhoppningen kan vara 10 cm högre än i grundomgången och de är färre till antalet. Omhoppningsbanan omfattar minst hälften av hindren i grundomgången, dock minst sex hinder. I de fall ryttarna som kvalificerat sig till omhoppningen har fått felpoäng i grundomgången, dvs. att inga felfria ritter förekom på grundbanan, höjs hindren inte för omhoppningen.

SPecIAlklASSeR

Det finns en mängd olika specialklasser. Sådana är t.ex. höjdhoppning, duellhoppning, stafetthoppning, poänghoppning, hit and hurry och joker. Därtill kan stilbedömning tillämpas. Specialklasser arrangeras nu och då. I en specialklass kan man tillämpa någon bedömningsmetod (t. ex. A) med vissa förändringar eller tillägg. Men man kan också ha ett alldeles eget poängräkningssystem. Den vanligaste specialklassen är tävling i två faser med varianterna 367.1, 367.2 och 367.3.

I propositionen står klassens bedömningsmetod utskriven, t.ex. 367.1 (A.2/A.2). Bedömning A.2 i båda faserna är den vanligaste metoden, men man kan också tillämpa olika metoder i den första och den andra fasen, t.ex. 367.2 (A.1/C). Därför lönar det sig att läsa propositionen mycket omsorgsfullt.

367.1Tävlingen rids i två faser så, att fas två rids omedelbart efter fas ett. Mållinjen i fas ett är samtidigt startlinje i fas två. Därmed fortsätter alltså en ryttare som klarat första fasen felfritt direkt sin ritt i fas två. Om ekipaget fått felpoäng i första fasen, stoppas ritten med en ljudsignal då ekipaget går över mållinjen i första fasen.

I första fasen finns 7-8 hinder och i den andra 4-6. Hindren numreras så, att numren för fas två tar vid där numren i fas ett upphör. I andra fasen kan hinder från fas ett ingå. Hindren i andra fasen får vara högst 10 cm högre än maximihöjden i klassen.

367.2.Skillnaden till ovan nämnda metod ligger däri, att man inte fortsätter omedelbart till fas två, utan att båda faserna har sin egen start- och mållinje. Om ryttaren klarar fas ett med 0 felpoäng, får hon en ny startsignal och har därefter 30 sekunder tid på sig att starta i den andra fasen. Övriga skillnader föreligger inte.

367.3.På samma sätt som i 367.1. är även här första fasens mållinje samtidigt andra fasens startlinje, och ekipage med felpoäng i första fasen stannas med en signal efter första fasen.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 336. Omhoppning

71


I första fasen är antalet hinder 5-7, i andra fasen 6-8. Hindren i fas ett är vanligtvis 10 cm högre och/eller längre än hindren i fas två. Hinderhöjderna måste anges i propositionen, t.ex. Klass 3 90/80 cm, bed. 367.3 (A2/C).

Stilbedömning i hoppning

I stilbedömningar i hoppning premierar man klassisk hoppstil, där ryttaren sitter i balans och utför uppgifterna på banan med följsamhet medan hästen rör sig framåt i ett väl avvägt tempo och en jämn rytm. Syftet med stilbedömningsklasser är att främja ryttarens hopputbildning på hennes väg mot mera krävande uppgifter. Tyngdpunkten i bedömandet ligger vid sådana egenskaper och faktorer som kan leda till en felfri ritt.

Genomförande av stilbedömningsklasser ska också främja en bra och enhetlig hoppstil i Finland. Förhoppningen är att stilbedömnings-klasser arrangeras framför allt för ponnyryttare och juniorer. Stilbedömningsprotokollet kan med fördel användas i alla tävlingar från klubbtävlingar upp till nationell nivå.

fel ådRAgnA UndeR RItt

I hoppning ådrar sig ekipaget felpoäng för nedslag av hinder, för olydnad och för överskridning av maximitiden.

Olydnad

Det finns flera slag av olydnad, som leder till felpoäng. Nedan räknar vi upp några av de vanligaste felen.

• Vägran, eller då hästen t.ex. stannar framför hindret och blir stående där eller tar ett endaste steg bakåt, eller bryter ut vid hindret.

• Fel väg, då ryttaren passerat hindret men återvänt i tid och därefter hoppat det.• Istadighet, som att hästen t.ex. stannar eller stegrar

sig mitt under ritten.• Varje volt eller volt tillbaka,

varhelst de sker på banan och oavsett av vilken orsak. Efter en vägran får ryttaren dock rida volter eller volter tillbaka för att göra en ny anridning för att hoppa hindret, utan att dessa bedöms som olydnad.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 10 Specialklasser

72


Om din häst då den vägrar vid ett hinder samtidigt river ner det, avbryts ritten med en ljudsignal. Hindret byggs upp igen, och efter en ny ljudsignal får du hoppa det. Väntetiden avräknas från prestationstiden. Rivningen av hindret ger dock 6 straffsekunder. Ekipaget får felpoäng för vägran, men inte för rivningen av hindret.

nedSlAg

Som nedslag räknas om ekipaget river ner hela hindret eller en del av det så att det måste lyftas up igen. Som nedslag räknas även om bara en del av hindret trillar medan en del av det stannar kvar på sin hållare eller blir hängande kvar på en annan del av hindret. Vid ett rättuppstående hinder med flera bommar ovanpå varandra på samma stolpar räknas som nedslag bara att den översta bommen rivs.

Om en hinderdel, som rivits eller fallit (blåst) ner och bommarna t.ex. rullat framför eller bakom ett annat hinder och så hindrar hästen från att hoppa, ska hinderdelen först undanskaffas. Om hinderpersonalen inte hinner göra detta, skall domaren stoppa ryttarens prestation och ge en ny signal då hon kan fortsätta.

OmkUllRIdnIng, AVfAllnIng

Det räknas som omkullridnig när hästen fallit, dvs. bogen och bakdelen samtidigt rör vid marken eller hindret

och marken. Om hästen bara ramlar på knä, räknas det inte som omkullridning.

Det räknas som avfallning när ryttaren skiljer sig från hästen så att hon vidrört marken eller behöver stöd för att åter kunna sätta sig i sadeln.

Om du alltså hänger på hästens sida och tar stöd av t.ex. arenans staket eller ett hinder, tolkas detta som

avfallning och du blir diskvalificerad.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 339. Olydnad

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 341. Omkullridning, avfallning

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 340. Nedslag av hinder

73


OtIllåten hJälP

Med otillåten hjälp menas varje fysiskt ingripande av annan (t.ex. funktionär eller publik) mellan start- och mållinjerna i avsikt att hjälpa ryttare eller häst, oberoende av om ryttaren begärt det eller inte. Mottagande av otillåten hjälp medför uteslutning.

Otillåten hjälp är t.ex. att leda ekipaget in på banan, så får man göra endast med specialtillstånd av domarna. Att räcka över ett spö under prestationen är att betrakta som otillåten hjälp. Däremot är det inte att betrakta som otillåten hjälp att ge ryttaren tappad hjälm eller tappade glasögon. Funktionärerna får inte hjälpa ryttaren, t.ex. genom att påpeka om fel väg.

UteSlUtnIng, AVStängnIng

Uteslutning av ekipage inträder, då ekipaget• startar innan startsignal givits eller hoppar eller försöker hoppa ett hinder, såvida det

inte rör sig om ett av domarna godkänt framridningshinder,• använder mer än 45 sekunder för att övervinna ett hinder,• hoppar eller försöker hoppa ett hinder som inte ingår i klassen (Alla hinder inne

på banan ingår inte alltid i den aktuella klassen! Kontrollera banskissen och hindernumreringen.),

• hoppar hindren i orätt ordningsföljd, i fel riktning eller underlåter att hoppa något hinder,

• hoppar över det första hindret innan hon ridit över startlinjen,• lämnar banan innan hon ridit över mållinjen,• om domarna av vilken som helst orsak anser, att hästens eller ryttarens kondition inte

är tillräcklig för att fullfölja prestationen.

Domarkåren kan även avstänga ett ekipage, om det inte beträder banan då det kallats in, om ryttaren inte beträder eller lämnar banan uppsutten till häst, om ryttaren mottar otillåten hjälp, eller om ryttare inte avbryter sin ritt då signal därtill har givits.

Tävlanden har, efter det att han avbrutit eller blivit utesluten (med undantag av om han fallit av hästen eller ridit omkull) rätt till ett hoppförsök på ett enkelhinder som ingår i banan.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 338. Uteslutning, avstängning, böter.

Mera information: Tävlingsregler för hoppning 342. Otillåten hjälp

74


AllmännA Råd Och AnVISnIngAR föR hOPPtäVlIngAR

• Träna redan hemma att hoppa hinder av så många olika slag som möjligt; plank, grindar, murar och andra hinder med avvikande utseende. Då klara du dessa bättre även på tävling, eftersom varken du eller din häst blir spänd vid åsynen av dem.

• Bli inte för ivrig i framridningen så att du tröttar ut din häst redan där. I allmänhet räcker det med ett par lyckade språng på framridningshindren.

• Du glömmer väl inte att se dig omkring på framridningsområdet. Undvik att rida alldeles framför eller bakom framridningshindret så att du inte rider i vägen för någon. Kom också ihåg att högt och tydligt ropa ”hinder/este” eller ”rättuppstående/pysty” eller ”oxer/okseri” då du rider till ett hinder, så att de övriga vet att de skall håla sig undan.

• Då du rider in på banan skall du hälsa på domaren. Avvakta startsignalen (ljudsignal, startflaggaren höjer flaggan, klockan på displayen börjar nedräkningen från 45 sekunder) och var noga med att rida över såväl start- som mållinjen i rätt riktning.

• Att hojta eller använda för mycket spö eller skänklar ser otrevligt ut och ingår inte i god ridning utan är olämplig behandling av häst. Det hör till träningen på hemmaplan att öva sig i att rida i rätt tempo och upprätthålla det på banan.

• Kontrollera vad som gäller om tävlingslicenser i den allmänna delen av detta infohäfte.

75


mAll föR BAnSkISS

a Hyppysuunta = Hoppriktning

L. Lähtö = StartM. Maali = Mål

- - - - - - - Lähtö- ja maalilinjat = Start- och mållinjer

A, B, C Sarjaesteen osia = Delar i hinderkombinationer

Numerot =Nummer

Esteiden hyppyjärjestys = Ordningsföljden som hindren skall hoppas i.

Bilaga 1

Pystyeste = Rättuppstående hinder

Okseri = Oxer

Trippeli = Trippel

Luokka= Klass 4.Estekorkeus= Hinderhöjd 110 cmArvostelu= Bedömning AM5Tien pituus= Banans längd 360 m

Max.aika= Maximitid 72 sUusinta= Omhoppning 1, 2, 3, 5AB, 6, 7Tempo= Tempo 300 m/min

Etäisyydet hevosille tasolla 110cm, lyhennetään pienempiin luokkiin ja poneille!= Avstånden för hästar på 110 cm:s nivå; skall förkortas i lägre klasser och för ponnyer!

ORdlIStAI den här delen hittar du förklaringar till

termer som används i ridtävlingar.


79

Ordlista till regelsammandragetFinlands Ryttarförbund rf

ORdlIStA

Här är en lista med förklaringar över ord som ofta förekommer i samband med ridtävlingar. Du behöver inte lära dig dem utantill men du har nytta av ordlistan om du stöter på främmande ord på tävlingar.

A-licens – Nationell tävlingslicens, som ryttaren årligen ansöker om hos sin egen ridförening. Med den får hon tävla i alla regionala och nationella ridtävlingar som ordnas i Finland.

Allmän del – Den allmänna delen av tävlingsreglementet innehåller regler som gäller alla ridgrenar.

Allmänna vitsord – Vitsord/betyg och eventuella skriftliga domarkommentarer i dressyrtävlingar. Domaren bedömer bland annat hästens lydnad, ryttarens sits och hjälpgivning.

Andra fasen – I banhoppning är andra fasen en omhoppningsliknande förkortad bana, som också kan innehålla nya hinder. Vid lika antal felpoäng skiljs ryttarna vanligtvis åt av tiden i andra fasen. Se också första fasen.

Anmälningsavgift – Avgift som tävlande betalar till arrangören på det sätt som omtalas i propositionen, antingen på förhand eller i tävlingssekretariatet. Se också ”Startavgift”.

Anmärkning – En muntlig anmärkning som domare eller steward ger för lindrigt osportsligt uppträdande eller lindrigt regelstridigt förfarande.

Avdrag – Felpoäng som ekipaget får för felridning i dressyr. Dessa dras av från totalpoängen som varje enskild domare givit.

Bana – Inhägnat eller på annat sätt utmärkt område där tävlingsprestationen utförs.

Banbyggare – Person som planerar hinderbanor. Regionala, nationella och internationella tävlingar kräver utbildad banbyggare.

Banans punkter – Dressyrbanans bokstäver, som markerar var på banan en viss rörelse skall utföras.

Banskiss – En skiss över hinderbanan med hindrens läge och hoppriktning utritade.

Bansträckning – Väg mellan start och mål, hinder medräknade. I banhoppning talar man också om t.ex. ”en bra väg till hindret”, vilket betyder en bra anridningslinje till hindret.

Barnryttare – Ryttare i åldern 12 - 14 år, tävlar med häst.

Bedömningsmetod – Används i banhoppningsklasser och anger hur klassens vinnare avgörs. Grundbedömningsmetoderna är A (utgående från felpoäng) och C (utgående från tid). I båda grupper finns flera olika varianter.

80

Finlands Ryttarförbund rfOrdlista till regelsammandraget

Bekanta sig med banan – I banhoppning och fältritt får tävlande under en angiven tid bekanta sig med banan till fots innan klassen börjar.

B-licens – Nationell tävlingslicens, som ryttaren årligen ansöker om hos sin egen ridförening. Med den får hon tävla i en gren i nationella och regionala tävlingar i Finland, med undantag av tävlingar i dressyr, hoppning och fältritt.

Bot/böter – Ett jämnt bötesbelopp, som domarkårens ordförande tillsammans med en annan representant för domarkåren utfärdar åt tävlande för regelstridigt agerande.

c-licens – Tävlingslicens som ansöks för endast en nationell tävling för en namngiven ryttare. Hästen skall var registrerad i Finlands Hippos’ register eller ha ett tävlingsnummer från FRF, därtill skall hästens årslicensavgift vara betald.

distansritt – Tävlingsgren med två olika tävlingformer. Vid ridning på idealtid försöker ryttaren rida så nära en på förhand bestämd idealtid som möjligt. I tidsklasser avgör prestationstiden vinnaren. Distanserna varierar mellan 15 och 160 km.

dkO/tPJ – Domarkårens ordförande

domartorn – Plats där domarkåren vid en hopptävling sköter sina uppgifter. Är vanligtvis placerad på upphöjd nivå jämfört med arenan.

dopning – Olovlig användning av ämnen som förbättrar hästens eller ryttarens (idrottarens) prestation.

dressyrbana – ett ingärdat område på 20 x 40 m eller 20 x 60 m där dressyrprogrammen utförs. Se också ”Banans punkter”.

elitmärke – Ryttarmärke, som FRF årligen ger ett ekipage på basis av rankingpoäng. Det bästa seniorekipaget inom varje gren får ett märke i silver, medan de bästa ekipagen i åldersgrupperna unga ryttare, juniorer och ponnyryttare får ett märke i brons. Elitmärket ges i dressyr, banhoppning, fältritt, distansritt och (spann)körning.

efteranmälan – Tävlingsanmälan som görs efter att den egentliga anmälningstiden har gått ut.

enkelhinder – Hinder som övervinns med endast ett hopp.

equipe – Resultatserviceprogram

feI – Fédération Equestre Interna ti o nale eller det internationella ridsportförbundet.

fI – Finlands Idrott rf. Idrottsorganisationernas paraplyorganisation, dit också FRF hör.

finlands hippos rf – Centralorganisation för travsport och hästuppfödning i Finland. Upprätthåller också register över alla hästar i Finland.

finlands Ryttarförbund rf – Centralorganisationen för ridsport i Finland. Förkortning FRF.

81


fm-tävlingar – Finska mästerskapstävlingarna är öppna för medborgare i Finland samt för i Finland permanent bosatta medborgare från andra länder. FM-tävlingar kan ordnas utomhus i följande grenar: hoppning, dressyr, fältritt, västernridning, distansritt, handikappridning, voltige och spannkörning.

framridningsområde – Ett område på tävlingsplatsen som tävlingsarrangören utsett till träningsbana där ryttarna kan rida fram sina hästar före tävlingsprestationen.

fRf – Finlands Ryttarförbund rf

fRf:s tävlingsnummer för häst – En importerad häst, som har ett hästpass utskrivet i något EU-land och som inte kommer att inregistreras hos Finlands Hippos kan få använda ett tävlingsnummer utfärdat av FRF för att kunna starta i regionala och nationella tävlingar.

funktionär – Person som arbetar för tävlingsarrangören, till exempel domare, portöppnare eller övervakare av framridningsbanan.

fälttävlan eller fältritt – Fälttävlan består av tre delprov: dressyr, banhoppning och terrängprov.

första fasen – En hopptävling kan ridas i två faser. Alla tävlande rider den första fasen av banan. De som klarar den utan felpoäng fortsätter omedelbart till andra fasen. Se andra fasen.

första och andra omgången / 1. och 2. varvet - En hopptävling kan bestå av två omgångar, varvid alla ryttare först hoppar den första omgången. Antalet deltagare i den andra omgången kan vara begränsat (till exempel de 10 bästa) eller alternativt får alla som hoppat första varvet felfritt gå vidare till den andra omgången. Resultatet utgörs av de sammanlagda felpoängen från båda omgångarna. Vid lika felpoäng skiljs ryttarna vanligtvis åt av tiden i den andra omgången, eller i en särskild omhoppning.

grand Prix – 1) Benämning som används för ridtävlingsklasser av största svårighetsgrad, 2) Namn på dressyrprogram.

grundbana – I banhoppningstävlingar kan man rida klasser där den första hinderbanan som ingår i ekipagets tävlingsprestation kallas för grundbana. För ekipage som ridit banan felfritt eller med samma minsta antal felpoäng kan en omhoppning ordnas på en förkortad bana med förhöjda hinder. Resultatet i omhoppningen avgör vinnaren. gult kort – En skriftlig varning som tilldelas ryttare för t.ex. avsiktligt regelstridigt agerande, lindrigt osportsligt uppförande eller lindrig olämplig behandling av häst.

gångartsridning – Tävlingar för islandshästar med flera olika klasser. I gångartstävlingar rider man oftast antingen i fyra (normala + tölt) eller fem (normala + tölt + pass) gångarter.

handhäst – Häst som leds. På tävlingsplatser skall hästen alltid ledas tränsad.

handikappridning – Ryttaren hör till grupper med särskilda behov. Målen är desamma som för andra ryttare. Handikappridtävlingarna är dressyrtävlingar.

82


hinderbredd – Bredden på hindret, mätt i ridriktningen, t.ex. avståndet mellan stolparna.

hinderhöjd – Mått som mäts mitt på hindret från dess högsta punkt ner till marken.

hinderlängd – Avståndet mellan de fallande delarna på hindret, mätt mitt på delarna från ytterkant till ytterkant, t.ex. avståndet mellan de översta bommarna på en oxer.

hippos – Ryttarförbundets medlemstidning, som utkommer med åtta nummer per år.

hästinfluensa – Mycket smittosam virussjukdom som hästar kan och tävlingshästar bör vaccineras mot.

hästnummer – Hästens tävlingsnummer för varje enskild tävling, utskriven av resultatser-viceprogrammet.

Inomhustävling – Tävling som rids i manege/ridhus eller annan inomhusarena.

Intermédiate/ Intermediaire – Dressyrprogram på svår nivå. Junior – Ryttare är junior från och med början av det år hon fyller 14 till utgången av det år hon fyller 18 år. kIPA – Ryttarförbundets tävlingsserviceprogram på Internet. Här finns bl. a. tävlingspropositioner, startlistor och resultat för regionala, nationella och internationella tävlingar som ordnas i Finland samt uppgifter om de flesta hästarna. I KIPA kan du också anmäla dig till tävlingar. Adress: http://kipa.ratsastus.fi.

kombination – Hinder som består av två eller flera enskilda hinder efter varandra med ett mellanrum på 1-2 galoppsteg.

kS/tR – Förkortning som används för tävlingsregler (Kilpailusäännöt).

kür – Friprogram till musik i dressyr på olika nivåer. Ryttaren utser själv sin musik och planerar sin koreografi, där hon visar upp de för programmet obligatoriska rörelserna.

liten ponny – Ponny med mankhöjd på högst 140,0 cm.

längdhinder – Hinder med flera än ett par stolpar i längdriktning. maximipoäng – Det största möjliga poängantal ett ekipage kan få för ett visst dressyrprogram. Med andra ord det poängantal som ekipaget skulle få om alla vitsord skulle vara tior.

maximitid – Den tid som i hopp- och fältrittävlingar ger felpoäng eller leder till diskvalificering (bedömningsmetod C) om den överskrids. I allmänhet är maxtiden på klubb- och regionnivå så långt tillmätt att ryttaren väl klarar tiden även om hon rider banan i ett ganska långsam tempo och trots att hästen skulle vägra en gång. minimihastighet – Se tempo.

medellinje – En linje som dras mitt över dressyrbanan från kortsida till kortsida till exempel med sladd.

83


mur – Rättuppstående hinder eller längdhinder som till utseendet kan likna en tegelmur. En del av muren kan bestå av t.ex. större lådor eller andra delar som ser ut som ett fast hinder. Övre delen skall dock byggas av fritt fallande (mindre) delar/ lådor. Ovanom murdelen kan också finnas bommar.

mållinje – Linje som ekipaget skall rida över efter det sista hindret. Tidtagningen upphör.

mätintyg – I nationella och internationella tävlingar kräver man ett intyg på ponnyns mankhöjd, utskrivet av en officiell mätningsman. Även i klubbtävlingar och regionala tävlingar är det bra om ryttaren har med sig ett mätintyg, speciellt om ponnyn är ett så kallat gränsfall (liten ponny – stor ponny, ponny – häst) nationell tävlingslicens – Se ”A-”, ”B-” och ”C-licenser”.

Olydnad – På hinderbana t.ex. vägran, utbrytning och istadighet.

Omhoppning – Se grundbana.

Oxer – Längdhinder med två par stolpar och till exempel bommar. Placering – I varje klass placerar sig ett visst antal ekipage utgående från antalet deltagare. De som placerat sig kallas till prisutdelning för att motta sina priser. De placerade får rankingpoäng i nationella och internationella tävlingar.

Plastrong – En typ av löskrage, vit eller av samma färg som tävlingskavajen, hör till tävlingsklädseln.

Plastrongnål – En nål, ofta utsmyckad, som används med plastrongen.

Ponnyekipage – ponny och ryttare under 16 år.

Ponnyryttare – Ryttare är ponnyryttare till utgången av det år hon fyller 16 år och då hon rider en ponny.

Port – portliknande element, som används som utfyllnad på hindrets framsida.

Prestation – Ryttarens tävlingsprestation. I dressyr börjar prestationen då ekipaget kommer in på banan och avslutas då ekipaget rider ut från banan. I de övriga grenarna börjar prestationen huvudsakligen då ryttaren rider över startlinjen i rätt riktning och pågår tills ryttaren rider över mållinjen i rätt riktning.

Programblad – I nationella tävlingar publicerat infoblad som innehåller bland annat en förteckning över funktionärer, en lista över anmälda hästar med uppgifter om bl.a. deras ålder, härstamning, uppfödare och ägare samt information om prisutdelningar och bedömningsmetoder. I regionala tävlingar publiceras vanligtvis inte ett komplett programblad

Protest – Klagomål som tävlande, hästägare eller lagledare lämnar in till exempel angående tävlandes eller hästs tävlingsduglighet, tävlingsarrangemang, domares beslut

Mur

Oxer

84


eller resultat. Protesten skall framföras skriftligen och FRF uppbär en protestavgift om 20 €. Beloppet returneras om protesten godkänns. Rankingpoäng – Ryttare och hästar får rankingpoäng för alla sina placeringar på nationell och internationell nivå enligt bestämda koefficienter. Rankingen fungerar som mätare för ryttarnas och hästarnas inbördes rangordning och utgående från poängen premieras de bästa ekipagen årligen med elitmärken.

Region – i FRF:s verksamhet är Finland indelat i åtta regioner: Södra Finland, Sydöstra Finland, Sydvästra Finland, Tavastland, Mellersta Finland, Österbotten, Östra Finland och Norra Finland.

Regionlicens – En licens som ryttaren ansöker om årligen hos sin egen ridförening. Ryttaren behöver licensen för att få tävla i regionala klasser.

Regionsektion – I alla FRF:s regioner finns en sektion som sköter ärenden som gäller det egna området. Bl.a. övervakar och organiserar sektionen tävlingsverksamheten i den egna regionen.

Rättuppstående hinder – Hinder, där alla delar har placerats vertikalt ovanpå varandra. Ett rättuppstående hinder kan bestå av ett par stolpar med bommar mellan dem.

Rött kort – En varning som tilldelas ryttare för allvarligt regelstridigt agerande, osportsligt uppförande eller olämplig behandling av häst. Rött kort medför avstängning från tävlingen.

Senior – Ryttare som fyllt 18 år.

Serieavstånd – Avstånd mellan de enskilda hindren i en kombination/serie. I en del klasser kan serieavståndet förkortas för ponnyekipage.

Signal – (Ljud)signal (t.ex. visselpipa) används för att ge ryttaren olika anvisningar i ridtävlingar (bl.a. starttillstånd).

Skriftligt besvär – Om tävlande eller någon annan vill besvära sig till exempel över domares åtgärd, skall besväret göras skriftligen till FRF inom en vecka från tävlingen.Startavgift – Den avgift som tävlande betalar till tävlingssekretariatet/kansliet.

Startstödavgift – Från början av år 2010 uppbärs av ryttaren en startstödavgift på 2 € vid regionala och nationella tävlingar. Avgiften anges i tävlingspropositionen.

Startlinje – I banhoppning den linje ryttaren skall rida över efter det att hon fått startsignal och innan hon hoppar det första hindret. Tidtagningen börjar när ekipaget rider över startlinjen.

Startordning – Ordningsföljd (oftast fastslagen genom lottdragning) som bestämmer i vilken ordning deltagarna i klassen startar.

Startsignal – Signal som domaren ger till exempel med visselpipa och som innebär att ekipaget får inleda sin prestation.

85


Steward – Domarnas medhjälpare, som övervakar att reglerna följs, säkerheten på tävlingsplatsen och hästarnas välbefinnande.

Stilbedömning – Bedömning vid hopptävling. Här bedöms i första hand ryttarnas ridkunskaper. Resultatet anges somi poäng.

Stor ponny – Ponny, vars mankhöjd är 140,1 – 148,0 cm.

Straff – Domare kan ge ryttare som bryter mot tävlingsregler olika straff: anmärkning, gult kort, rött kort, bot, böter, och tävlings- eller funktionärsförbud.

Säkerhetsstigbygel – Stigbygel, som foten inte fastnar så lätt i om ryttaren faller av. Till exempel en stigbygel där den yttre sidan har ersatts med ett gummiband.

Säkerhetschef – Person som ansvarar för tävlingens säkerhetsarrangemang.

Säkerhetsväst – Hård väst som skyddar ryttarens överkropp (ryggrad, bröstkorg) då hon faller av. Obligatorisk i terrängprov vid fälttävlan, användning rekommenderas också vid annan ridning som t.ex. hoppning och terrängridning.

te/tA – Teknisk expert. Övervakar regler och förhållanden i större tävlingar.

tempo – Det angivna tempot och banans längd bestämmer maximitiden i banhoppningstävlingar och i hopp- och terrängprovet i fälttävlan. Tempot anges i formen xx meter per minut (xx m/min).

terrängkunskapstävling – Terrängkunskapstävlingar består av tre delprov: terrängprov med hinder och uppgifter som t.ex. att klättra, rida slalom och vada, samt gångartsprov och orienteringsprov. Orienteringen kan dock utelämnas i de lätta klasserna.

trippel – Längdhinder med tre par stolpar och t.ex. bommar.

tävlingsduglighet/kvalifikation – Tävlandets och/eller hästens rätt att delta i tävlingen eller klassen inom ramen för tävlingsreglementet och propositionen.

tävlingsinbjudan/proposition – Uppgifter, bestämmelser och anvisningar som tävlingsarrangören publicerar för en bestämd tävling.

tävlingskalender – Kalenderårets tävlingar finns sammanställda i en tävlingskalender. I KIPA publiceras den regionala och nationella tävlingskalendern för dressyr, hoppning och fältritt. Också Hippos samt regionernas internetsidor och tidningar publicerar tävlingskalendrar för olika grenar.

tävlingssekretariat/kansli – Central för tävlingarna, där ryttaren betalar avgifter, gör sin startanmälan och kan t.ex. avhämta sina dressyrprotokoll. I sekretariatet får ryttaren också information om allt som hänför sig till den aktuella tävlingen, såsom tidsschema och resultat.

Trippel

86


tävlingsledning – För alla nationella tävlingar, och till lämpliga delar även för regionala tävlingar och klubbtävlingar skall en tävlingsledning utses. I den bör ingå tävlingsledare, en ledare för varje tävlingsgren, en ordförande för domarna och en informatör.

tävlingsserie – Tävling som består av flera olika deltävlingar. Ekipagets totalresultat, som avgör serietävlingens vinnare, räknas enligt bestämda formler.

tävlingsträning – Ett träningslikt tävlingsevenemang.

Ung häst / unghäst – 4-6 -årig häst

Ung ryttare – Ryttare räknas som ung tävlande från början av det år hon fyller 16 år till utgången av det år hon fyller 21 år.

Utomhustävling – Tävling som rids på utebana.

Vaccineringsintyg – Intyg där veterinären skriver in de vaccineringar hästen fått. Intyget kan vara antingen ett särskilt kort av papp eller sidor i hästpasset.

Vattengrav – Vattenfylld grav i banhoppning utan bommar eller dylikt framför eller ovanför graven. Nedtramp i vattengraven ger felpoäng.

Vattenhinder – Hinder, som består av förutom en vattenfylld grav också av andra hinderdelar, t.ex. bommar. Enbart nedtramp i vattnet ger inga felpoäng.

Veterinäravgift – I tävlingar där en veterinär finns på plats, bärs en veterinäravgift för varje häst.

Västernridning – Tävlingsgren som baserar sig på praktiska kunskaper om hästutbildning. Tävlingarna består av flera olika klasser.

Voltige – Gymnastik på häst som galopperar i lina på en volt. Tävlingar ordnas både i individuell voltige och lagvoltige.

års(licens)avgift – En årlig avgift som måste betalas för varje häst för att den skall få starta i regionala och nationella tävlingar.

öppen klass – Klass som alla ekipage får delta i (inom ramen för reglerna). Klassen kan också vara begränsad (till exempel öppen för ponnyekipage varvid endast ponnyekipage får delta i tävlingen.)

Vattenhinder

Documents

RyttaRens guide till tävlingsväRlden 2014