Sammanfattning av Accounting Theory

Godfrey et al. 5th edition

Professor GodfreyAv: Lina Arnesson

Sara Blomstergren

Jakob Eliasson

Caroline Henricson

Jennifer Lindgren

Maria Lundn

Carl Olsson

Clara Roslund

Victor Schn

Marcus Uggla

Innehll34 Measurement Theory

5 Adopting an accounting perspective66 Historical Cost97 Current cost accounting138 Exit price accounting1713 The Conceptual Framework2015 Measurement of assets and liabilities2516 Profit2917 Revenue and recognition3318 Expense and matching39

4 Measurement Theory

What is measurement?

Campbells definition av measurement lyder the assignment of numerals to represent properties of material systems other than numbers, in virtue of the laws governing these properties. Stevens gav en annan: assignment of numerals to objects or events according to rules. Systems och objects or events refererar i dessa definitioner till samma sak, nmligen t.ex. hus, mnniskor, tillgngar eller ett avstnd. Properties r dessas karaktrer, t.ex. vikt, lngd eller frg. Det r the properties och inte the systems som mts. P det planet r Campbells definition mer precis.

Scales

Alla mtningar grs p en skala som skapas genom a semantic rule relaterar the mathematical statement to objects or events. Skalor behvs fr att nummer ska f betydelse och ge information. Skalornas typ beror p vilken semantic rule som anvnds. Fyra skalor beskrivs nedan.

Nominal scale

Nominal scale anvnds bara som etikett (label), t.ex. numret p en fotbollsspelare. Man kan sga att objektet r klassificerat eller namngivet. Mnga teoretiker stller sig drfr tveksamma till att the nominal scale representerar measurement. Det nrmaste man kommer a nominal scale i redovisning r nr man klassificerar olika tillgngar och skulder i olika grupper.

Ordinal scale

Ett exempel p nr man kan anvnda en ordinal scale r nr man rankar olika investeringar. T.ex. nr man rankar dem som 1, 2 och 3 dr 1 r bst. Skalan uppkommer genom the operation (utrkningen av NPV). Svagheten r att skalan inte sger ngonting om hur stora skillnaderna r eller hur stort NPV r. Ordinal scales har en natural origin, t.ex. en naturlig nollpunkt. I exemplet skulle en sdan punkt vara den punkt som skiljer lnsamma och icke lnsamma investeringar t. D skulle de icke lnsamma investeringarnas rankningar ha negativa tecken.

Interval scale

Ett exempel p en interval scale r Celsiusskalan. En nollpunkt r vald, och rankningen r knd. Dessutom r intervallens avstnd knda och lika. Med hjlp av en Celsiustermometer kan vi sga inte bara att ett rum r varmare n ett annat, utan ocks hur mnga grader varmare det r. Svagheten med denna skala r att nollpunkten r godtyckligt vald vilket kan innebra att man vet hur mycket ngot avviker frn mollpunkten, men inte vet vad det absolut talet r. Ett exempel p detta inom redovisning r enligt Mattessich standard cost accounting.

Ratio scale

En ratio scale r en som:

Rankingen av the objects or events with respect to a given property r knd.

Intervallen mellan objekten r lika och knda.

Det finns en unik, naturlig nollpunk varifrn avstndet till tminstone ett objekt r knt.

En ratio scale r den som ger mest information. Ett exempel r lngdskalan. Vi kan sga hur mnga meter lngre ngonting r, och att ngot r dubbelt s lngt som ngonting annat. Vi kan dremot inte sga att 20 grader celsius r hlften s varmt som 40 grader. Ett exempel inom redovisning r nr dollar representerar cost and value. D vet vi att 0 betyder avsaknad av cost or value.

Permissible operations of scales

The invariance av en skala ger information om hur vl antaganden stmmer t.ex. nr man byter enhet p en skala, som frn cm till m. Om en skala inte r invariant stmmer inte frhllandena nr man transformerar skala, t.ex. skalorna fr Historical cost och current cost. ven om bda mts i dollar, r skalorna inte lika. Detta drfr att egenskaperna som mts inte r lika.

Olika sorters skalor tillter olika sorters matematiska tillmpningar. The ratio scale fungerar t.ex. fr addition, subtraktion, multiplikation, division, algebra m.m.. Nr man multiplicerar med en konstant ndras inte skalan. Betnkt formeln: X = cX. Om X r alla givna punkter p en ratio scale kommer ven den skala som multipliceras med en konstant, c, att vara en ratio scale. Att den r ofrndrad innebr att:

the rank order r ofrndrad

Ration r ofrndrad

Nollfunkten r ofrndrad

Jmf. konverterad Historical cost i kapitel 7.

Nr man anvnder en interval scale kan rkneoperationer som addition och subtraktion anvnds mellan nummer p skalan och p intervall, men multiplikation och division kan bara anvndas p intervallen (3/6 r inte samma som 13/16 om man transformerat skalan genom att lgga till 10). En interval scale r invariant p den linjra funktionen X = cX + b. Anledningen till att man lgger till konstanten b r att nollpunkten r godtycklig, jmf. Celsiusskalan och Fahrenheitskalan.

Om man anvnder en ordinal scale kan inga rkneoperationer anvndas.

Types of measurement

Utan att det finns regler fr att tilldela nummer som sedan ger upphov till skalor kan inte mtningar ga rum. Enligt Campbell finns det tv olika sorters measurements, fundamental och derived. (Enligt Campbell kan mtningar bara ga rum om det finns en lag om hur det ska ske). Torgeson nmner ytterligare en typ av mtmetod: fiat measurement.

Fundamental measurements

Fundamental measurement r nr nummer kan tilldelas enligt natural law och som inte beror p mtningar av ngon annan variabel. Exempel r lngd, nummer och volymer. En ratio scale kan anvndas fr alla dessa. Fundamental properties r additativa vilket betyder att man ltt kan dra fysiska paralleller till tillmpningar av aritmetik.

Derived measurements

Derived measurements beror p minst tv variabler och knda relationer mellan dessa. Mtningar av densitet som beror av bde massa och volym r ett exempel. Inom redovisningen r profit ett exempel, som beror p subtraktion mellan revenues och expenses.

Fiat measurements

Inom samhllsvetenskapen, bl.a. inom redovisning, r det typiskt att anvnda godtyckliga definitioner fr att relatera observerbara variabler till givna koncept, utan att det finns teorier som stdjer detta. Vi antar t.ex. att vi kan f fram profit indirekt eftersom vi inte vet hur vi fr fram det direkt. Torgerson anser att measurement by fiat ska lggas till fr att man ska kunna anvnda mnga av de measurements som bygger p godtyckliga definitioner. Problemet med measurement by fiat r att skalorna kan konstrueras p s mnga olika stt. T.ex. kan profit mtas p mnga olika stt och utan att metoden baseras p en bekrftad teori kan vi inte lita p resultatet.

Man hoppas p att kunna hitta en measurement approach inom redovisning som kan bli empiriskt testad. Detta fr att kunna anvnda fundamental measurements, som r mer plitliga mtverktyg.

Reliability and accuracy

Vad menas med reliability or accuracy of a measurement? Fr att kunna svara p frgan konstaterar vi frst att ingen measurement r fri frn fel frutom att rkna.

Sources of errorSources of error (not mutually exclusive):

Measurement operations stated imprecisely. Det ingr ofta flera steg nr man ska fastsl ett nummer. Nr definitioner och tillvgagngsstt inte r helt klart definierade uppstr ltt olika tolkningar. Olika tolkningar uppstr t.ex. vid cost classifications och skiljandet p assets och expenses nr man rknar ut the profit. Se sid 81 fr fler exempel. Measurer. Personen som mter kan feltolka regler, vara parisk eller anvnda eller avlsa hjlpmedlet fel. Instrument. Fysiska hjlpmedel, t.ex. termometern eller linjalen, anvnds ofta och kan ha skavanker. ven icke fysiska hjlpmedel som t.ex. CPI anses ibland vara bristflliga. Environment. Miljn dr mtningen utfrs pverkar resultatet. T.ex. kan ptryckningar frn ledningen pverka en revisor (verlagt fel) eller s kan distraktion orsaka fel (environmental). Slumpmssiga fel beror ofta p faktorer i omgivningen. Attribute unclear. Nr saker inte kan observeras klart och tydligt och saker inte kan mtas direkt. T.ex. vad r the value of a non-current asset? Man vet inte om det rtta vrdet r present value, aquisition cost, current cost eller selling price. Frst och frmst mste man ju ocks sga vad value r. r det value in use, value in exchange eller ngonting annat? Det r allts inte sjlva mtmetoden som r problemet utan definitionen av attributen.Man kan frga sig hur man ska kunna f true measurements om de alla innehller fel. Men vad som r viktigt att frst r att mnga frvntar sig perfektion nr ngot sdant inte kan uppns. Istllet borde man stta upp en accepterad miniminiv fr vad som kan benmnas som true.

Reliable measurement

Innan delar tas upp i financial statements mste de kunna mtas plitligt (reliable measurement). Med reliability menas: the proven consistency of either an operation to produce satisfactory results or the results (the numbers) themselves for a particular use. SACs definition finns p sid. 82.

Accurate measurement

ven om mtproceduren r tillfrlitlig och kraven reliability, precision och consistency of results r uppfyllda s kanske inte resultaten r exakta (accurate). Accuracy har nmligen att gra med hur nra the true value the measurement r, vilket skapar problem d detta ofta inte r knt. Inom redovisning har drfr the usefulness of the information blivit en viktig avsikt.

Measurement in accounting

Tidigare har man utgtt frn allocation on the basis of matching historical cost, snarare n valuation eller measurement concepts. Externa och revisorer har olika sikter i frgan.

Conclusions

Se sid. 87.

5 Adopting an accounting perspective

Subject: Equity and liabilitiesAccounting viewpoints

Olika redovisningsprinciper har formats av grupper med olika syften/historia/kultur/vrderingar. Gemensamt dessa r att redovisningen r en mtning och rapportering av de ekonomiska aktiviteterna i en enhet.

P senare tid vill man ven rkna till effekterna av en enhets aktiviteter p sin omgivning som ett grundlggande antagande. Detta har lett till stora frndringar i fretagens rapporteringar.

Olika former av redovisningsprinciper r en funktion av olika potentiella anvndare av informationen. SAC 2 nmner 3 grupper: Aktiegare/gldenrer, Kunder samt Ledning/Stat/Oberoende revisorer.

The boundary assumptions

Vilka aktiviteter som ska mtas och rapporteras bestms genom antaganden och principer. Balls definition finns i figur 5.1, som r i enlighet med SAC 2. Traditionellt har man valt ut en av de redovisningsprinciper som presenteras nedan och rapporterat dess aktiviteter och resultat.

Idag finns det ett tryck p fretag att vidga sina grnser fr att ven inkludera fretagets icke-finansiella effekt p samhllet. Genom Triple-bottom-line accounting (Elkington) rapporterar man sociala-, ekonomiska- och miljpverkande poster. Omgivningens frvntningar kan sgas ha tvingat fretagen att frng de traditionella redovisningsprinciperna.

Proprietary theory

Enligt the Proprietary theory ska man se redovisningen ur ett garperspektiv. Fretaget r ett stt fr aktiegarna att n sitt ml tjna pengar. Mlet med redovisningen r att bestmma net worth of the owner (tillgngar minus skulder). Vinst r en kning/minskning i nettovinsten p.g.a. affrstransaktioner under en given period.

Enligt teorin ska man redogra fr alla transaktioner som pverkar residualen T-S, ven om det inte skett ngon extern transaktion (ven om den r realiserats i verkligheten). Current value r drfr mer relevant n HC. Bda r dock OK att anvnda. Mtningen av denna vinst/frlust r dock ett problem som terstr.

Dubbelbeskattning p utdelningar r en konsekvens av the Proprietary theory. garna mste betala skatten p vinsten i fretaget och sen skatt nr den tas ut ur fretaget som utdelning.

Effekter p verkligheten:

Utdelningar ses som en utdelning av vinst, snarare n en kostnad.

Rnta p ln/skatt ses som en kostnad fr det minskar garens vrde p eget kapital.

I parent company method ger moderbolaget dotterbolaget.

Enligt the Proprietary theory ska det finansiella vrdet p kapital i enheten upprtthllas. Detta grs genom att justera fr den generella prisnivn. I brjan av ret kan enheten kpa 1000 varor och fr att bibehlla nivn mste man ven kunna kpa 1000 varor i slutet ocks. verskottet av nettovinsten efter justeringen r utdelningsbar till garna.

Det finns begrnsningar med denna teori. I verkligheten r ett fretag enligt lag en enhet avskilt frn garna. garna har inte fullt ansvar fr lnen. I stora fretag har garna inte insyn i vad ledningen gr.

The Entity Theory [enhetsteorin]

Enligt the Entity theory ska man redovisa fr fretaget som en separat enhet med en egen identitet, avskiljd frn garna. Redovisningen sker frn enhetens synvinkel. Denna teori passar fretag, men kan ven anvndas fr andra (med icke-finansiella ml) s lnge dessa tv antaganden r uppfyllda.

Det finns tv olika mlsttningar fr enhetsteorin. Enligt den traditionella enhetsteorin finns enheten fr de personer som frser fretaget med kapital. De ska frses med information om utfallet av deras investering. Den senare tolkningen av enhetsteorin menar att fretaget endast handlar i egenintresse fr sin egen verlevnad. De frser dem med information p.g.a. lagar bl.a. fr att i framtiden kunna erhlla kapital vid behov.

Frn enhetens synvinkel frser lngivare och aktiegare enheten med kapital. Aktiegarna har rtt till det som kvarstr d lngivarnas fordran p tillgngarna tillgodosetts. Denna rtt finns genom ett kontrakt och inte genom gandertt. De har inte rtt till ngra speciella tillgngar (jfr proprietary theory dr man har rtt till vinsten).

Nr kapital investeras i enheten investerar enheten i tillgngar. Sledes br man anvnda HC fr att BR ska balansera. Det finns ven fresprkare som menar att current value ska anvndas eftersom investerarna inte har den insyn i fretaget som krvs fr att p egen hand justera fr frndringar i vrdet. Ytterligare ett argument fr current value r att de behvs fr att enheten ska kunna ta rtt beslut.

Intkter r inflde av tillgngar p.g.a. transaktioner enheten har fr den produkt de producerar. De kar vrdet p enhetens tillgngar. Kostnader r kostnad fr tillgngar/service under perioden fr att skapa vinst. Kostnaderna minskar vrdet p enhetens tillgngar.

Konventionell enhetsteori menar att rntekostnader r en utdelning av vinsten, precis som utdelningar till aktiegarna. Vissa menar att skatt ven ska ing i denna kategori. Paton utvecklar detta och sger att staten drav fr en utdelning utan att gra en investering i enheten. Skatt br drfr vara en loss distribution of profit. Enligt den nyare versionen av the Entity theory r alla dessa poster kostnader. Enheten existerar fr sin egen skull och dessa poster r betalningar till externa parter. Betalningar som minskar enhetens kapital.

The physical capital concept innebr att tillgngarna tillhr enheten, medan skulder och eget kapital inte gr det. Huvudsyftet fr enheten r fortstta skta sina taganden som de bst gr genom att se till att enheten kan fortstta generera varor och tjnster (physical capacity). Capital maintenence innebr att enheten erstter tillgngarna s att de har samma vid rets slut som vid rets brjan. Vinsten r det som terstr. Vrdefrndring i tillgngar ska ses som en capital maintenance adjustment och tas direkt till eget kapital (Jfr med the proprietary view dr man sg det som holdning gains/losses).

Fund theory/cash flows

Vatter presenterar fretaget som en impersonal fund till skillnad frn de tv tidigare teorierna. Eget kapital och skulder r restrictions on assets. Skulder r framtida utbetalningar, ingen fordran p tillgngarna. Restriktionen p tillgngarna r det centrala i teorin.

Intkter kar tillgngarna utan att infra nya restriktioner p kapitalet (bortsett frn den slutliga restriktionen p residualen). Utgifter r tjnster som lmnar fretaget och som de skapat i syfte att flja deras ml. Fokus br vara p the flow of funds snarare n vinst.

Teorin var inte s framgngsrik bland fretag, men dremot bidrog teorin till den grundlggande tanken bakom Kassafldesanalysen.

Historien om kassafldesanalysen, s. 116-118.

Commander theory, Goldberg.

Commander r den person som har kontroll ver resurserna i fretaget. Man redogr den personens resultat och aktiviteter fr en period i redovisningen. Informationen r till andra commanders, eftersom i sin tur har kontroll ver sina egna resurser. I strre fretag finns det en hierarki av commanders, redovisningen sker frn den hgst uppsattes synvinkel.Investor theory, Staubus.

Investerare r aktiegare och lngivare. De vill ha information om huruvida fretaget har kassa fr att betala sina taganden till dem. Vidare vill de ven veta hur pass intresserade ledningen r att betala ut pengar. Slutligen vill de ocks ha information om i vilken ordning man har rtt till pengar, om fretaget skulle g i konkurs. Investerna har ingen makt ver besluten i fretaget, utan fr lita p den redovisning som presenteras.

Enterprise theory, Drucker.

Fretaget som en social institution som pverkar aktiegare, anstllda, lngivare, kunder, statliga institutioner samt allmnheten. Enhetsteorin ser fretaget som en enskild isolerad enhet som vill gra vinst. Enterprise theory r ett bredare begrepp dr fretaget r en del av samhllet. Teorin fljer ven tripple-bottom-line konceptet.

Fretaget ska utvrderas efter deras bidrag till samhllet, detta grs bst genom value-added profits enligt Suajanen. Genom bottom-line reporting fr man ut vinsten till garna. Genom value-added fr man ut den vinst som hrrrs till samtliga parter inblandade i fretaget (benmnda ovan). P sidorna 122-123 finns tv jmfrande exempel.

Nr man rknar ut value-added justerar man fr de vrden som finns i de produkter och tjnster man kper till fretaget. Vrdet r inte internt upparbetad och ska inte vara med i mttet.

Deprival value concept

Vrdet man frlorar av en tillgng d man mister framtida kassaflden. Vanligtvis vrderar man det till replacement cost, men om man ej hade tnk erstta den blir det NPV av framtida frvntade kassaflden.

The reporting entity concept

Fretaget r en reporting entity d det finns anvndare som behver general-purpose financial statements av dem fr att kunna ta beslut om distribution av begrnsade resurser.

ConclusionsSe sid. 1276 Historical CostMl med kapitlet1. Historical cost-modellen och dess applikationer

2. Anledningarna till dominansen av historical cost-modellen och argumenten emot den.

3. Historical cost valuation issues and the equity perspective adopted

4. Alternativa modeller som diskuteras i andra kapitel och hur de r relaterade till historical cost.

5. Kritik mot historical cost-redovisning.

Basic conceptsObjectives of accounting (138)

Enligt konventionella teoretiker (ex. Paton och Littleton) ligger the stewardship function of management fokus p nr man rapporterar till externa parter. Detta eftersom lngivare och gare mest r intresserade av vad management har gjord med kapitalet de haft ansvar fr. Det viktigaste kommunikationsmedlet blir d finansiella rapporter.

Att bestmma garnas net worth (asset minus liabilities) r oviktigt. Aktiegare vill veta resultatet av sina investeringar i fretaget. Drmed r profit viktigare n net worth, men ven profit i relation till net assets (equity) r relevant information. Profit (140)

Enligt Paton och Littleton r profit skillnaden mellan efforts (expenses) och accomplishments (revenues). Denna skillnad visar p ledningens effektivitet eftersom det visar hur bra de varit p att frvalta och anvnda kapitalet som investerats.

Income Statement (IS) r den viktigaste finansiella rapporten eftersom den avsljar just results of the operations hos fretaget. Balance Sheet blir d mer en rapport som visar lnken mellan tv IS som en stillbild av inkomststrmmen. Denna inkomststrm speglar sin sida earning power som ligger till grund fr vrderingen.

Costs attach theory (141)

Ekonomer menar ibland att historical cost inte alltid ger en korrekt bild. De menar att kostnaden borde visa uppoffringen som grs just nu (ngon form av opportunity cost). Exempelvis om en produkt i lager kar i vrde borde dess replacement cost ka.

Traditionella revisorer andra sidan menar att det r helt okej med historical cost och hnvisar till costs attach theory. De menar att det finns tv typer av kostnader:

displacement cost: r detsamma som opportunity cost.

embodied cost: hr referar jag till citatet i boken:

the accountant makes the...assumption...that the value of any commodity, service or condition utilized in production passes over into the object or product for which the original item was expended and attaches to the result, giving it its value.

Ekonomer klagar p det hr attach-argumentet och menar att det inte finns ngot som tyder p att en kostnad fr en sak automatiskt attach till en annan produkt. Till och med Paton medger problemet att det saknas en fysisk koppling. Vidare motsger anvndandet av lgsta vrdets principen (d helt pltsligt kostnaden kan detach till frmn fr marknadspriset) argumentet fr HCA.Flow of costs (144)

Eftersom costs attach r det viktigt att hlla koll p alla kostnadsflden. Fr att bestmma profit mste man hitta rtt kostnad som hr ihop med rtt revenue. Revisorn mste allts avgra vilka kostnader som har expired (matchas mot revenue) och vilka som inte har det (blir assets i Balance Sheet).

Av allt det hr kan man se att matchningsprincipen r viktig fr historical cost accounting.Defence of historical cost (144)

Fljande r argument fr historical cost:

1. Historical cost r relevant fr ekonomiskt beslutsfattande. Fr att gra prognoser och ta beslut om framtiden behvs underlag frn gngna transaktioner.2. Historical cost baseras p faktiska transaktioner (inte bara troliga).Eftersom accountability r s viktigt i och med stewardship function of management, r historical cost det mest tillfrlitliga.3. Det har visat sig vara anvndbart med finansiella rapporter baserat p historical cost.Om inte management och investerare hade tyckt att det var ett bra system s hade redovisnings-evolutionen sedan lnge ndrat p det. 4. Det bsta sttet att mta profit man knner till r selling price-historical cost.Detta mtt p profit r erknt och ett lttfrsteligt som mtt p framgng och prestation. 5. Accountants must guard the integrity of their data against internal modifications.Historical cost r svrare att manipulera n current cost eller selling price. 6. Hur anvndbart r egentligen profit baserat p current cost eller selling price?r det verkligen vettigt att gra en vinst d en asset ndrat selling price trots att man inte ska slja den? Current cost eller selling price leder ltt till ett kortsiktigt synstt. Ex. Varfr ska det spela ngon roll att frsljningsvrdet av en asset har sjunkit en miljon (frn 5 till 4) om ledningen tror att det gr att utvinna framtida vinster fr 10? 7. Frndringar i market value kan bifogas som supplement-data.Men andra sidan r all publicerad information redan prissatt av marknaden i aktien och drfr br sdan supplementr information inte ge s mycket.8. Det finns inte tillrckliga bevis fr att avfrda HCA.

Evidence on usefulness of accounting (148)

r data frn konventionella accounting systems anvndbara? Fr att svara leds man in p tre olika riktningar beroende p hur man tolkar anvndbar. First direction (148)

Det frsta man kan ta reda p r om tillrcklig information finns redovisad. Detta har gjorts genom empiriska underskningar. Man kom d fram till att ingen stor entusiasm fanns hos analytiker att ndra system och att de allra flesta tycker informationen r tillrcklig. Ibland tycker vissa dock att viss information inte finns, men p frgan vad som br lggas till r svaren spretiga.

Second direction (149)

Det andra blir att ta reda p effekten informationen har fr beslutsfattande. Man kom fram till att investerare och analytiker tycker att icke-finansiella rapporter ger viktig information vid ett investeringsbeslut. Vidare r det oklart om finansiella rapporter leder till bttre prognoser och beslut. En anledning till att rapporterna kanske inte r till nytta r att analytiker och investerare redan knner till informationen genom kvartalsrapporter.Third direction (149)

Sist kollas korrelationen mellan aktiekurs och redovisningsdata. Man har funnit en betydande korrelation mellan annual profit och frndring i aktiekurs. En kning leder givetvis till en kning i kurs. Framfrallt p lng sikt spelar profit stor roll fr security returns (aktieavkastning).Vidare finns det studier som visar att anvndbarheten hos historical cost kar om det presenteras tillsammans med Cash Flow data.

Evidence on predictive value (152)

Anvnda past profit fr att frutsp future profit (153)

Empiriska studier visar att det bsta mttet p framtida profit r fretagets nuvarande prestation.

Anvnda kvartals- och segmentdata fr att frutsp profit (153)

Empiriska studier visar att interimrapporter r anvndbara fr att frutsp framtida profit. Det visar sig att profit-utvecklingen har dels en ssongsberoende variabel och en kvartal-till-kvartalsberoende variabel. Vidare visas att segmentsrapportering ger bttre prognoser n consolidated accounting fr diversifierade verksamheter.

Anvnda nyckeltal fr att frutsp financial distress (154)

Non-liquid nyckeltal ger bttre prognoser fr konkurs n liquid ratios. Detta beror p att non-liquid visar mer lngsiktigt om fretaget kommer g bra eller i konkurs. Fyra saker r viktiga fr att bestmma sannolikhet fr konkurs: fretagets storlek, den finansiella strukturen, performance och current liquidity.

Anvnda past profits fr att frutsp future cash flows (155)

Investerare anvnder ofta framtida CF fr att vrdera fretag. Om tidigare profit sger ngot om dessa framtida CF r det allts anvndbart fr investerare. Empiri visar att det r anvndbart, men man vet inte om tidigare CF kanske r nnu bttre. How objective is historical cost? (155)

Man kan sga att historical cost r ganska objektivt eftersom det representerar en faktisk transaction. Frgan r bara vad som tas upp vid transaktionen. Frgan om man ska ta med frakt, arbetskostnader, rabatter, frvaring etc. vilket leder till vissa olikheter. ven frgan om costs ska bli expenses eller kapitaliseras r avgrande. (Se ven WS #3). Samt om man har ngot i BC som ska avskrivas s leder denna depreciation expense till subjektiva bedmningar av avskrivningsmetod och useful life. ven valet av vrderingsmetod av inventories, med ex. FIFO eller LIFO, leder till viss subjektivitet trots att bgge r historical costs.

Criticisms of HCA (160)

Objective of accounting

Citat: In historical cost, or conventional accounting, the objective of providing useful information for economic decision making is taken to mean providing information on the stewardship function of management. Historien visar dock att det r underlag fr beslutsfattande som r strsta mlet med redovisning. Vidare menar kritiker att HCA faller lite p sitt eget grepp d det de facto r mnga subjektiva beslut inblandade i recording, measuring och reporting. Allts r inte HCA s objektivt som man sger.Information for decision making (161)

Historical cost r anvndbart men inte tillrckligt som beslutsunderlag. Om man anser att profit fr ett r ska spegla frndringen i verksamhetskapital blir det direkt inaktuellt att anvnda historical cost om man inte med kapital menar den monetra ursprungsinvesteringen. Vidare kan man med HCA inte dela upp revenue i en operativ del och en holding gains-del. Vid inflation kan profit bli vervrderat d kostnaderna inte fljt med i prisutvecklingen. Detta kan lura management att dela ut mer n vad som mste terinvesteras i reala termer.

Matching (163)

Matching r ett viktigt koncept i HCA. Det betyder att man matchar revenues med de expenses som hjlpt till att skapa vrdet (frutom depreciation). En viktig frga blir att avgra om expenses hr till den innevarande perioden eller nsta. Kritiker sger att det inte finns ngot etablerat koncept som alltid ska glla fr matching, varvid personliga preferenser fr fr stor betydelse. Vidare fr Balance Sheet en sekundr betydelse d det endast blir det som blir kvar efter man matchat fram sina profits.Notions of investor needs (164)

Vissa menar att HCA, med fokus att f fram net profit, leder till frvirrande och ibland dljande av viktig information. (ganska flummigt stycke, ls grna mer i boken om det behvs mer p ftterna)Historical cost under attack (165)

Det sker en utveckling frn HCA. Ls mer i boken fr att f veta vad de gr i Australien.

Conclusions (168)

Trots att det finns vissa bekymmer med HCA r det ett vida erknt system i nringslivet (se artikel i frelsningsanteckning). Sammanfattningsvis kan man sga att det finns fyra frdelar med HCA:

1. Accountability of equityholders

2. Emphasis on profit

3. Historical cost valuation

4. Flow of costs

Kritiker till HCA menar att:

1. redovisning inte r till fr stewardship function of management, utan ska ligga till grund fr beslutsfattande. Ju mer aktuell information, desto bttre beslut och prognoser.

2. att hvda att historical cost attach till varor och tjnster r baserat p fiction.

3. avgrandet om vilka costs som har expired och vilka som r unexpired r subjektivt.

4. det r ologiskt att mena att costs flyter genom ett fretag och gradvis expire, medan revenues helt pltsligt uppstr nr varan sljs.

Ls ven:

Frelsningsanteckningar frn 28 aug.7 Current cost accounting

Rationale for current cost accounting

Anledningen till att current cost anvnds r att ledningen fr ett fretag vill veta hur de ska allokera firmas resurser fr att maximera vinsten. Detta kan delas in i tre grundlggande problem:

1. The expansion problem: vilken mngd tillgngar ska man hlla?

2. The composition problem: I vilken form ska dessa tillgngar vara?

3. The financing problem: Hur ska tillgngarna finansieras?

Ledningen tar beslut om dessa tre frgor baserat p framtida frvntningar. Fr att gra skra frvntningar mste ledningen utvrdera dtida hndelser och beslut samt jmfra dessa med de frvntningar fr perioden. Ett anvndbart medel r att anvnda sig av redovisningsdata.

Dessutom r redovisningsdata relevant fr aktiegare och kreditgivare.

Man kan saga att redovisning fyller tv funktioner:

1. Utvrdering av ledningens tagna beslut i syfte att gra bsta mjliga beslut i framtiden.

2. Utvrdering av ledningen av aktiegare, kreditgivare och andra.

Utvrdering av bde insiders och outsiders leder till effektiv resursallokering. Drutver r redovisningsinformation ven bra fr som bas fr skatteberkning.

Concept of business profit

Ledningen stalls infr tv beslut:

1. Valet mellan att behlla tillgngar (holding) och skulder eller att gra sig av med dem.

2. Operativa beslut om hur man ska anvnda och finansiera verksamheten.

Fr att kunna utvrdera holding och operativa beslut finns ett koncept kallad business profit. Detta bestr av operativ vinst (current operating profit) och realiserbara kostnadsbesparingar (realizable cost savings). Current operating profit r verskottet av sld output och relaterbara inputs. Realizable cost savings r kningen i current cost av den hllna tillgngen i denna period. Business profit berknas realt, dvs. ndringar som beror p frndringar i prisnivn elimineras. Business profit innehller istllet bde realiserade och orealiserade kostnadsfrndringar.

Holding gains and losses

CCA separerar mellan holding losses/gains och operating losses/gains. Om dessa mixas blir det ofta ledningsmssig frvirring. D konventionell redovisning anvnds realiseras endast vinster d tillgngar r slda. Vill man veta hur ledningen i en period har sktt sig krvs drfr att tillgngar kps och sljs i samma period. Exempelvis kan en firma uppvisa vldigt bra resultat p grund av lga avskrivningskostnader. Dessa kan dock bero p en tidigare lednings goda omdme och effektivitet, inte p dagens ledning (ineffektiva jvlar) som bara skrdar frukterna av tidigare arbete. P s stt blandas operating gains med holding losses/gains och vinklar resultatet. Att separera mellan operating och holding ger dock rtt ledning cred. Man ska dock vara medveten om att alla teoretiker inte hller med om att det r rtt att separera mellan operating och holding.

Why holding gains are a component of profit

Edwards och Bell anser att en holding gain r en vinst eftersom man kper en tillgng innan anvndning och denna drefter stiger i vrde och kan generera en hgre kassaflde vid frsljning. Dock menar mnga att det r orealistiskt att anta att man kommer omvandla tillgngens vrde till kontanter d frsljning inte r trolig i praktiken.

Ett annat stt att se p holding gains som vinst r att anta att ett hgre vrde terspeglar tron p att framtida inkomster kommer ka. Sledes r current cost profit en indikator p framtida kassaflden. Detta bygger p teorin om economic profit, skillnaden i present value av nettokassaflden vid tv tidpunkter.

Financial capital versus physical capital

Skillanden mellan financial capital och physical capital r att holding gains/losses r inkluderade i financial capital men inte i physical capital.

Financial captial viewPhysical capital view

Intkt18001800

Kostnad12001200

Current operating vinst600600

Holding gain2000

Net profit800600

Utdelning800600

Tillgngen kps fr 1000 (100 st 10 kr) och i slutet av ret slj igen fr 1800 (100st 18 kr). Current cost r vid frsljningsdatumet 12kr.

Financial capital kan anvndas om man anser att all holding gain r avkastning p ens investering (2 kr + 6 kr). Betalar man ut 800 har man fortfarande kvar sina 1000 initialt investerade kronor.

In support of physical capital

Om man tror p physical capital hvdar man att man endast har gjort en vinst p det som ej krvs fr att kpa tillbaka tillgngen. I detta fall krvdes ytterligare 200 fr att kpa tillbaka tillgngen fr 1200 och drfr r den enda vinsten 600 kr. Betalar man ut 800kr kan man endast kpa tillbaka 83 st enheter.

En man som heter Samuelson r kritisk till att sga att holding gains r vinster. Detta d vinst relaterar till kassaflden, realiserade eller frvntade. Holding gains menar han r sunk costs. Genom att fortstta anvnda tillgngen vljer man bort att slja den och realisera vrdet. Inte heller tror Samuelsson att det finns en tydlig relation mellan current cost och framtida frvntade kassaflden.

Criticism of physical capital

Physical capital r endast relevant om r uppfyllt:

1. fretag erstter identiska enheter

2. fretag mter stndiga priskningar

3. fretag kper och sljer p olika marknader

4. fretag har investerat fullt ut i den fysiska enheten.

Different unitsVad hnder om fretag erstter enheten med en annan typ av enheter? Om ett fretag frst kper t-shirtar, sljer dessa och drefter erstter dem med blusar gr inte vinsten att rkna ut eftersom T-shirtar och blusar inte r jmfrbara.

Decreasing costs

Om priser faller kan ett fretag visa vinst ven om varan sljs fr ett pris som r lgre n inkpspriset. En vara kps in fr 10000 och priset faller drefter till 6000. Om man nd sljer varan fr 9600 gr man enligt current cost metoden en vinst.

Frsljningsintkt

9600

Current cost of frsljning6000

Vinst

3600

Hade priserna istllet varit konstanta hade vinsten varit hgre. Allts har aktiegarna frlorat en potentiell utdelning.

Same markets

Om man kper och sljer p samma marknad kommer vinsten alltid vara noll eftersom current price r lika med frsljningspriset. Detta intrffar allts oavsett vilka prisfrndringar som har skett.

Partial investment

Om man istllet fr i ovanstende exempel skulle kpa tillgngar fr 800 och ha 200 i kontanter skulle dessa 200 frlora i vrde nr priser steg. Istllet fr att kpa fr 1000 kr frn brjan har man nu enligt current cost metoden gjort en frlust p de 200 kr man inte ville handla fr. Denna frlust redovisas dock inte av de som freslr current cost metoden.Current cost a global perspective

Skriver inget mer om denna. Handlar om current cost anvndning i USA, Nederlnderna, Storbritannien och Australien. Kan nog snarare lsas vid intresse.

Criticisms of current cost

Kritik kommer oftast frn de som frutsprkar historisk kostnad och exit price redovisning.

Advocates of historical cost

Current cost fljer inte realisationsprincipen. De hvdar att marknadsvrdet r irrelevant om ett fretag mnar anvnda sig av en tillgng istllet fr att slja den. D ligger inte vrdet i marknaden utan i dess servicepotential. Drutver r uppskattningen av hur mycket current cost har kat mycket subjektiv.

Advocated of exit price

Ordet cost betyder opportunity cost eller att uppoffra ngot fr nst bsta alternativ. Frutsprkare fr exit price hvdar att current cost inte har ngon opportunity cost eftersom alternativet att kpa varan inte finns, den r ju redan kpt! Istllet borde man uttrycka opportunity cost genom att berkna exitpriset eller realiserbart vrde.

Str lite mer hr, men tror att det r rtt irrelevant...

In support of current cost

Recognition principle

Om man antar ett financial capital perspektiv ska orealiserade vinster tas med i berkningen eftersom den orealiserade vinsten r ett faktiskt ekonomiskt fenomen som hnt i perioden och drmed ska tas med i redovisningen. Man hvdar vidare att huruvida man mnar slja eller anvnda tillgngen r irrelevant d man ska ta med vad som de facto har hnt, inte vad firman kanske hade mnat gra.

Objectivity of current cost

Eftersom det mesta inom redovisningen bygger p olika niver av objektivitet handlar det inte om huruvida current cost r subjektivt utan om graden av objektivitet bakom current cost nr upp till lgsta nivn som krvs. I mnga fall r till och med current cost mer objektivt n till exempel historisk kostnad i form av FIFO och LIFO, d dessa r praktiskt taget omjliga att uppskatta. ven om det r svrt att uppskatta current cost of tillgngar som inte r current r det vldigt ltt att ta reda p andrahandsvrdet av andra tillgngar genom att studera marknaden fr dessa.

Technological changes

Current operating profit kan vara ett tecken p att ett fretags produktion r effektiv. Eftersom vinsten mts i current kan man jmfra denna mot rntor som kunde tjnats in p nettotillgngar till current cost vet man att ens bolag r effektivt. Detta har dock blivit kritiserat d denna syn ignorerar teknologiska framsteg. Hur kan man tycka att dagens vrde av en tillgng speglar framtida kassaflden om produktionsteknologin blir frldrad?

Current cost versus exit price

Man ska inte anvnda exit price av fljande anledningar:

1. Direkt efter kpet sjunker vrdet till det negativa d exit price vrdering innebr att man drar av transportkostnader etc frn frsljningspriset. Det r en radikal vrdejustering.

2. exit price reflekterar ett korttidsperspektiv. Om vinsten r positiv d man anvnder exit price redovisning sger det endast att man ska stanna i businessen p kort sikt.

3. D man anvnder exit price fr en fullt anvnd vara frutspr man ett frsljningspris fre frsljningstidpunkten eftersom tillgngen r hgre vrderad n dess current cost.

Hrefter fljer empiriska studier av olika lnder..

ConclusionsSe sida 211.

8 Exit price accounting

In support of exit price accounting

Providing useful information

McNeal delade upp the accounting theory i tre olika perioder:

First era: 1100-talet till 1600-talet. Korta projekt och kortlivade fretag ledde till anvndande av historical cost. Business-owner managers anvnde informationen.

Second era: 1700-talet till 1800-talet. Bussiness firms etablerades, fretagsklimatet frbttrades och riskerna i transaktionerna blev mindre. Revision som yrke infrdes som svar p borgenrers ptryckningar kring plitliga financial statements. gare och borgenrer var anvndare av dessa. Approachen var konservativ fr att uppfylla borgenrernas nskeml.

Third era: 1900-talet och framt. gandet frndrades och aktiegarna anvnde financial statements fr att skaffa information. McNeal ansg att histrocial cost accounting var missvisande fr aktiegarna. Akritegarna var dessutom missgynnade jmfrt med insiders som hade information ang. current values. Eftersom det inte finns konkurrensutsatta marknader fr allting s kom McNeal med en kompromiss:

Value marketable assets at market price (exit price)

Value non-marketable reproducible assets at replacement cost

Value occasional non-marketable, non-reproducible assets at historical cost

Profit skulle inkludera alla realiserade och orealiserade profits och losses enligt the clean surplus value.

Adaptive decision making

Denna del grundas i Continuously contemporary accounting (CoCoA), ett frslag kring exit price accounting introducerat av Chambers. Han menar att bolag r anpassningsbara (adaptive) och gnar sig t att kpa och slja varor och tjnster. Managers r medvetna om garnas ml, vilket r att ka sin frmgenhet. Meningen med adaptive behaviour r kontinuerliga frsk av fretagen att anpassa sig efter omgivningen fr att kunna verleva och tillfredstlla aktiegarna.

I slutndan beror ett fretags verlevnad p hur mycket pengar det kan uppbringa. I ett market society fs vrdet p assets och liabilities genom market prices, t.ex. the purchase price eller the selling price. Endast selling price ger en bild av ett fretags mjligheter att anpassa sig efter rdande omstndigheter. The selling price of a non-monetary asset is the assets realisable price on the basis of an orderly liquidation. Det r det enda sttet att hitta en cash equivalent eller current cash equivalent fr non-monetary assets.

Att kpa assets med cash eller credits innebr att dessa inte kan anvndas till andra investeringar. Adaptive behaviour innebr att man alltid ska kunna avyttra assets om det r det bsta fr fretaget. Drfr innehar fretag en non-current asset bara om the present (discounted) value of the future net cash flows frn anvndandet av the asset r hgre n detsamma fr en annan investering av the exit value (glm ej att antagandena kring PV r subjektiva). Fretaget mste hela tiden utvrdera om det finns sdana mjligheter. Detta r ett opportunity cost perspektiv som fokuserar p selling price.

Relevant and reliable information

Enligt Sterling finns det en verlgsen metod nr man ska mta profit. I ett exempel med en vetehandlare i en perfect market med fasta priser r profit skillnaden mellan kapitalet vid tv tidpunkter exklusive transaktioner till/frn garna. Ytterligare ett antagande r nskan att maximera utility. Den metod som r verlgsen nr man mter profit r den som ger mest information, vilket relaterar till relevance & reliability. Relevant information ska vara useful fr vgval med hjlp av decision models. Ett beslut mste tas om vilken information som ska tillhandahllas eftersom olika anvndare efterfrgar olika saker. Ett problem r att vlja en decision model med hnsyn till hur vl den kan frutse utfallen av tillgngliga handlingsalternativ. Ngra beslutssvrigheter fr vetehandlaren kan vara: stanna eller lmna marknaden, ha vete eller cash m.m. Exempel p information som behvs fr dessa beslut r: vetes frvntade priser och present selling price, frvntade priser och present buying price av andra alternativ m.m. Enligt Sterling r present selling price av vete det enda som behvs fr att utvrdera alla de beslut som mste tas. Det gller ven fr andra intressenter. Enligt Sterling r the present market method of valuation:

Relevant to all users

Reliable

Empirically meaningful

Additive

Temporally consistent (allt mtt under samma tidpunkt)

A valuation, in that the trader desires his selected position more that the others

More informative (indicates the direction of the traders expectations)

Other advantages

Additivity

Additivity r en nyckelfaktor som stdjer CoCoA. Utan mjligheten till additivity frlorar the finacial statements, som r huvudprodukterna av redovisningssystem, sin mening. Vi kan inte anvnda olika valuation metoder. Money equivalents (exit values) r en valuation metod som kan appliceras konsekvent p alla element och som huvudsakligen mter financial capacity i slutet av the accounting period.

Allocation

Thomas menar att en positiv aspekt nr det gller exit pricing r att the financial statements r allocation-free. Frndringar beror sledes p inflden eller frndringar i exit values. Net profit visar d frndringar i real purchasing power exklusive transaktioner till/frn garna.

Reality

Det menas att exit price accounting r relaterat till och styrkt av verkliga exempel. T.ex. representerar varje siffra en nuvarande, faktiskt marknadsvrde. Depreciation anvnds inte i den bemrkelse vi r vana vid utan fljer av att marknadsvrdena sjunker. Om ngonting inte har ett realisable value (selling price), s fr den 0 i vrde, detta gller ibland work in progress (vars kostnad tas upp). Ett krav fr att definieras som asset r exchangeability, varfr inte goodwill (som ju inte kan sljas separat) tas upp.

Objectivity

Det sgs ofta att current market prices inte r objektiva (consensus among valuers), men studier visar att exit values visar mindre spridning n carrying amounts. Parker & McKeons test finns att lsa om p sid. 244.

A measurement of risk

Det hvdas ofta att exit prices och frndringar i dem sger ngonting om den finansiella risken kopplad till att kpa an asset. Risken r hg nr exit price och entry price skiljer sig mycket t. Nr s r fallet br investeringen ses som lngsiktig dr economic value tervinns genom value in use. Om exit prices tvrtemot siter, mste the asset utnyttjas mer effektivt eftersom the opportunity cost stiger. Criticisms of exit price accounting

Profit concept

En viktig del i redovisning r att mta profitability, d.v.s. hur effektivt man anvnder sina resurser, i ett fretag i en given period. Bell menar att man mste gra en utvrdering av den frvntade planen och jmfra den med utfallet. Frst efter att planen r utvrderad kan man ta ett beslut om man ska slja the assets och investera i ngonting annat. Enligt Bell r profit, the measurement of performance in terms of what was originally intended, ett stt att utvrdera. Han hvdar att exit prices inte ger relevant data s att man kan matcha revenues och mta relativa framgngar eller frluster, d.v.s. the operating performance. Argumentet mot exit price accounting r att man mste mta det som verkligen hnt och inte det som kanske hnder om man gr ngonting annat n man frst planerat. Weston hvdar att det inte finns grund fr metoden drfr att: 1) informationen frn exit price accounting bara r relevant om man antar att fretaget ska avvecklas, vilket i realiteten inte r mjligt att anta varje r. 2) profit inte borde mtas som frndringar i pris utan hur statusen frndrats. Han har dock missat Chambers pong att utvrdera varje asset fr sig fr att ndra t.ex. line of operation eller kpa modernare utrustning, inte att likvidera hela fretaget. Fresprkare mter kritiken med att exit price accounting mjliggr jmfrelser mellan fretag nr det gller anpassningsbarhet och purchasing power. De hvdar ocks att conventional accounting inte tar hnsyn till effekten av frndringar i priser.

Value in use versus value in exchange

Historical cost- och current cost-fresprkare anklagar exit price-fresprkare fr att ignorera konceptet value in use. Salomon menar att en asset som behlls i fretaget mste vara vrd mer fr garna n the exit price. Samtidigt kritiseras det faktum att non-marketable fixed assets kan leda till en frlust (genom att vrderas till noll) eftersom de r fretagsspecifika och inte kan anvndas av andra. De kan mycket vl ha ett stort vrde fr fretaget nd, eftersom vrde beror p frvntningar om framtiden. ven sttet att behandla goodwill, nr exchangability r kravet, kritiseras. Goodwill kan ju faktiskt hjlpa till att anpassa sig efter omgivningen. Kritikerna menar allts att assets har value p.g.a. dess anvndning snarare n frsljningen.

Additivity

Kritiker menar att framtida hndelser ingr i current cash equivalent under antagandet om en gradvis likvidation. Allts bryter modellen mot additivitykravet. Hnsyn tas inte till mjligheten att slja assets i paket. Priset man fr om man sljer assets enskilt och i paket skiljer sig t beroende p goodwill, drfr hvdas att current cash equivalents i sig sjlva inte r additiva. ven nr det gller additivitykravet menar kritikerna att hnsyn inte tas till intangible assets.

Other weaknesses

En punkt som tas upp hr r kritik mot att Chambers tycker att bonds payable ska bestmmas till face value medan bonds as assets ska bestmmas till market value, vilket visar p inkonsekvens. ven skulder borde vrderas till market price. Iselin kritiserar att recieivables inte vrderas till factor price utan r valued by count.

A mixed measurement system

Man anvnder mnga olika metoder i valuation beroende p situationen, och Miller och Loftus hvdar att det finns en avsaknad av konsekvens och att ett mixed measurement system gller. Ingen entydig rekommendation ges, se figure 8.1 fr olika stt att vrdera.

Conclusions

Se sid. 252

13 The Conceptual Framework

What is the Conceptual Framework?

Ett CF r en strukturerad teori om redovisning. Det kan delas in i olika niver:

1.) Omfattning och syfte med finansiella rapporteringar

2.) Identifiera och definiera det kvalitativa karakteristika av finansiell information. (Till exempel relevans, trovrdighet, jmfrbarhet etc.) och de grundlggande bestndsdelarna av redovisningsrapporter (allts skulder, eget kapital, tillgngar, vinst etc.)

Det finns en bild som sammanfattar detta p sidan 451 i boken.

FASB definierar ett CF som ett sammanhngande system av interrelaterade ml och grundprinciper som tros leda till konsistenta standarder och som freskriver karaktren, funktionen och begrnsningarna av finansiell redovisning och rapportering. SAC 4 som ofta nmns i boken r allts ett exempel p ett Australiensiskt CF.

Why have a Conceptual Framework?

Problem har uppkommit inom redovisningens omrde fr att det har saknats en generell teori. Trots de standarder som producerats av olika redovisningsorgan finns det synpunkter p att det tilltits lite fr mycket alternativ och valmjligheter i redovisningen. Andra har menat att det r okej fr fretag att vlja redovisningsprinciper inom ett visst spektra men ven detta har lett till viss frvirring. Redovisningsprinciper har ofta tillkommit och pverkats av lagar, regleringar av regeringsorgan, under press frn chefer i nringslivet samt frn politisk opportunsim. Ibland anvnds inte god praxis av fretag utan man frsker exempelvis undvika skatter och liknande. Detta r mjligt d ingen verklig teori existerar utan endast rekommendationer. Ett CF skulle frutom ge lite tydlighet i omrdet ven kunna skydda mot politiska interventioner.

Solomon sger;

En princip eller praxis r sagd att vara riktig fr att den r generellt accepterad. Den r inte generellt accepterad fr att den r riktig.

Frdelar med att ha ett CF:

1.) Rapporter blir mer koncistenta och logiska

2.) Det gr ej att undvika rapporteringskrav p grund av allomfattande freskrifter

3.) De organ som faststller principerna blir ansvariga fr sina beslut

4.) Risken fr verreglering minskar. Specifika standarder behvs bara nr det r oklara omstndigheter.

5.) Lttare att frst fr dem som skall jobba med rapporterna

6.) Mer ekonomiskt i lngden.

Objectives of the Conceptual Framework

Ett CF krver att revisorer skall kommunicera utvald finansiell information till anvndare. Denna information skall vara anvndbar fr ekonomiska beslut. Detta krver att de finansiella uttalanden:

Mter prestation ver en tidsperiod

r anvndbara fr att bedma ndvndiga resurser fr mjliggra fortsatt verkan fr en enhet p en srskild niv.

Man mste allts vlja vilken information man vill vidarebefordra. Det krver att man vet vilka kvaliteter som informationen skall ha, exempelvis s har SAC 3 listat vissa kvalitativa karaktristiska som de anser att finansiella rapporter br ha:

Relevance

Reliability

Comparability

Understandability

De tv frsta r de viktigaste. Men de kan ibland tala emot varandra. Till exempel s r konservativ redovisning, vilket r vanligast, inte alltid i linje med vad som kan anses relevant.

Syftet med CF innefattar tre sektioner:

1.) Information fr beslutsfattande

2.) The Decision Theory Approach

3.) Anvndarna av redovisningsmaterial

Information for decision making

Detta har med stewardship function att gra. Aktiegare skall kunna utvrdera fretagens ledning fr att ta vissa beslut. ven investerare och kreditgivare behver information till grund fr beslutfattande. Det gller att se vilken information som r relevant fr att frutsga framtida prestationer och positioner. Current Value r mest relevant fr beslut rrande framtiden. Vissa tycker dock att ven Historical Cost kan vara det

Decision Theory Approach

Hr presenteras en fin liten modell som bygger p att det finns en vergripande redovisningsteori, allts ett CF. Ur detta vergripande systemet kan ett individuellt redovisningssystem vxa fram vilket kan ligga till grund fr modeller som frutsger framtiden och hjlper till vid beslutstagande. S om det individuella redovisningssystemet i denna beslutsteoriprocess kan ligga till grund fr anvndbar information s br den vergripande redovisningsteorin ocks vara verksam och relevant.

Users of Accounting Information

SAC 2 identifierar tre kategorier av anvndargrupper:

1.) Resource providers = investerare, anstllda, lngivare, leverantrer etc.

2.) Recipients of goods and services = kunder

3.) Parties performing a review/oversight function = regering, regulatorer, analytiker, facket etc.

Boken diskuterar ven huruvida samhllet kan tnkas anses vara en anvndare av finansiella rapporter (sid 459 och framt). Exempelvis kan man hrleda miljkostnader i rsredovisningar, s kallade social costs liksom motsvarande social benefits fr bra externaliteter. Det r dock svrt att uppskatta hur mycket dessa r vrda i pengar.

Definition and recognition of the elements of financial statements

Detta r enligt boken ett ganska kontroversiellt omrde. SAC 4 erbjuder fljande definitioner:

Elements of financial statements: assets, liabilities, revenues, expenses and equity. Samtliga definieras i termer av framtida ekonomiska resurser (benefits bra versttning??).

Assets: Framtida ekonomisk resurs som kontrolleras av fretaget som resultat av utfrda transaktioner eller andra tidigare hndelser.

Liabilities: Framtida uppoffringar av ekonomiska resurser som ett fretag r skyldig att gra till andra fretag som resultat av utfrda transaktioner eller andra tidigare hndelser.

Equity: Residualen mellan Assets och Liabilities.

Revenues: Infldet eller kningen av ekonomiska resurser. Kan ven vara ett sparat utflde.

Expenses: Konsumtionen eller frlusten av framtida ekonomiska resurser.

Recognition av dessa resurser krver:

Att det finns en sannolikhet (>50%) att dessa resurser faktiskt existerar

Att man trovrdigt kan mta vrdet p dessa resurser

A Critique of Conceptual Framework ProjectsMan kan kritisera CF utifrn tv synstt:

A scientific approach

A professional approach

Scientific Criticisms

Descriptive and non operational

Varning fr att fljande stycken r ytterst flummiga

Meningen med ett CF r att utreda hur man bestmmer vrdet p alla bestndsdelar i redovisningen. Ngot tydligt uttalande hur man ska mta vrde har nnu inte producerats och det r drfr fortfarande ett vldigt subjektiv omrde. Kritik kan riktas mot teorin fr att den kan bli fr beroende utav definitioner.

Ontological and epistemological assumptions

Hr blir boken aningen filosofisk, fr vidare lsning se sid 466-467.

De kommer i princip fram till att ett CF inte kan bidra med ett helt objektivt stt att mta ekonomisk verklighet eftersom en sdan verklighet inte existerar oberoende av redovisningens metoder.

Circularity of reasoning

Betyder ungefr att en del CF utformas som exemplet nedan:

Reliable information beror p recognition och recognition beror p reliability

An unscientific discipline

Redovisning kanske inte r ngon vetenskap utan snarare ett hantverk med mnga intressenter med varierande intressen och ml

Professional Values

The CF as a policy document

Om redovisning allts inte r vetenskapligt och inte heller normativt s kanske ett alternativ r att se ett CF som en policy model. Detta betyder allts en modell som inte kan bli vetenskapligt verifierad. I stllet fr man acceptera ett CF som ett policy statement baserat p vrdebedmanden, sikter samt en reflektion av ett politiskt klimat och professionella sikter. Efter lite argumenterande konstaterar boken att redovisningsreglering r en extremt politisk process och att det inte r trovrdigt att ett CF kommer att verkomma politisk opportunism i sin utveckling.

Professional values and self preservation

Gerboth sger: Revisorers frihet att bestmma r inte en frihet att bestmma hur som helst. Deras personliga ansvar fr besluten framtvingar ett omsorgsfullt letande efter den bsta approximationen av redovisningens sanning och det ansvaret lmnar inget utrymme fr godtycklighet. Vidare argumenteras det fr att revisorer har en status i samhllet p grund av sin kunskap och expertis och fr att man tror att de kan mta ekonomisk verklighet. Detta kan givetvis medfra en fara med monopolistiskt beteende. En annan syn p det hela r att CF projekt ej handlar om att upprtta regler fr redovisningsprinciper utan snarare om att legitimera processen genom vilken redovisning utfrs.

Man kan avsluta med att sga att frsken att skapa ett CF har tminstone lett till en medveten debatt i den standardskapande ptryckningsprocessen. (Conclusions

Se sidan 478!

14 Assets, liablilities and owners equity

Tillgngar (Assets)

En tillgng r en framtida ekonomisk nytta som kontrolleras av ett fretag och r ett resultat av tidigare transaktioner eller hndelser.

Denna definition delas in i tre (fyra) delar:

1. Framtida ekonomisk nytta

Detta kan reflektera bde kade intkter eller minskade utgifter. Frutsttning fr att en tillgng ska ha ett vrde r att tillgngen r begrnsad och att den r anvndbar, d.v.s. att den kan tillgodose ett efterfrgat behov.2. Kontrolleras av ett fretag

Detta betyder vanligtvis att fretaget ger tillgngen. Det rcker dock med att fretaget kan utva makt ver tillgngen och har rtt att anvnda den. Exempel p detta r finansiell leasing.3. Ett resultat av tidigare transaktioner eller hndelser

Detta betyder i huvudsak att tillgngen mste ha anskaffats av fretaget. Hndelser syftar t.ex. p ett kontrakt att ngot i framtiden ska anskaffas.

4. (Utbytbarhet)

Detta syftar p att en tillgng ska ha ett eget separat vrde, urskiljbart frn resten av fretaget. Detta argument pverkar huvudsakligen Goodwill som bara ha vrde i kombination med det frvrvade fretaget och ur detta perspektiv allts inte kan ses som en tillgng.

Skulder (Liabilities)

En skuld r en framtida ekonomisk frpliktelse till ett annat fretag som r ett resultat av tidigare transaktioner eller hndelser.

Denna definition delas in i tv delar:

1. En framtida ekonomisk frpliktelse

I huvudsak mste frpliktelsen vara juridiskt bindande men undantag r en moralisk eller social frpliktelse (equitable obligation) exempelvis att terstlla frorenad mark eller en konstruktiv frpliktelse (constructive obligation) exempelvis policys fr bonusutbetalningar som inte r kontraktsknutna. En skuld mste terbetalas med fretaget tillgngar. Om en skuld i stllet terbetalas med andelar i fretaget r det ingen skuld utan en emission och blir d en del av eget kapital.

2. Ett resultat av tidigare transaktioner eller hndelser

Detta betyder i huvudsak att ln mst ha upptagits av fretaget. ven kontrakt att i framtiden ta upp ln mste inkluderas.

Eget kapital (Owners equity)

Eget kapital r vad som bli ver nr skulderna subtraheras frn tillgngarna i BR. Detta betyder att det inte innebr ngra frpliktelser och kan inte definieras utan information om tillgngar och skulder.

Det som skiljer skulder (Borgenrer) frn eget kapital (gare) r:

1. Parternas rttigheter

Borgenrer (lngivare) prioriteras framfr gare och har rtt att krva in fordringar enligt reglering i skuldebrev genom verfring av tillgngar frn fretaget till borgenren. gare fr den verskjutande vinsten efter att rntor och amorteringar r betalda.2. Den ekonomiska substansen

Borgenrer har lg risk p sitt utlnade kapital och liten makt ver fretaget. gare har hg risk p sitt investerade kapital och stor makt ver fretaget.

Gemensamma frutsttningar

Fr att ta upp en post som tillgng, skuld eller eget kapital i BR krvs att den uppfyller fljande kriterier (Recognintion Criteria):

1. Sannolikhet

Vissa poster kommer inte med skerhet att realiseras, exempelvis uppskjuten skatteskuld eller -fordran. Dessa tas nd upp i BR eftersom det r sannolikt att de realiseras.2. Lagen

Postens legala status, d.v.s. vilka rttigheter och skyldigheter i t.ex. ett kontrakt som r reglerade i lagen, r en bra utgngspunkt fr att bestmma om den ska tas med i BR.

3. Frsiktighetsprincipen (The conservatism principle)

Skulder tas upp i BR p ett tidigare stadium n tillgngar. Denna princip har ftt minskad betydelse i samband med vergngen till IFRS.

4. Ekonomisk substans

Allt som r ekonomisk signifikant fr fretaget ska ta upp i BR. Exempel p detta r att ett kontrakt om finansiell leasing ska tas upp som en tillgng trots att den inte gs av fretaget. Denna princip kan st i konflikt med lagen och har ftt kad betydelse i samband med vergngen till IFRS.

5. Mtbarhet

Endast poster som har ett mtbart vrde ska ta upp i BR. Detta beror p att informationen i BR mste vara plitlig.15 Measurement of assets and liabilities

Learning objectives

frst hur mtning av tillgngar och skulder pverkar behaviour, contracting and capital markets

huvudsakliga problem kring vilket vrde som ska mtas och varfr inget koncept vunnit generellt std

hur true value approximeras

vad menas med value to owner

olika metoder som anvnds fr att mta tillgngar och skulder och hur dessa metoder pverkar helheten

Why does is matter how me measure assets and liabilities?

Vikten av att tillgngar och skulder mts korrekt mrks p mnga stt. Skulle ngon anse att de gjort frluster p grund av missvisande redovisning kan en rttstvist uppst. Frluster av detta slag grs om tillgngar verskattas och skulder underskattas. I motsats till detta frndras investerares och riskkapitalisters beteende om tillgngar underskattas och skulder verskattas. Detta pverkar viktiga nyckeltal i en ofrdelaktig riktning. Nyckeltalen i sig r ven viktiga fr lngivare, som ofta stter belningsgrnser i avtal, och fr ledning som belnas mot bakgrund av prestation. Felaktig redovisning kan ocks leda till felaktiga kassaflden: kontrakt hindrar frn nyupplning; kontraktsbrott skapar kostnader vid omfrhandling; felaktigt nyckeltal tillter annars otillten nyupplning. Vr generella slutsats blir att dlig redovisning skapar dliga beslutsunderlag och drmed irrationell beslutsfattning fr alla inblandade parter (ftg-ledning, investerare, aktiegare).

What do we measure?

I redovisningen ska ett vrde reflekteras, men vilket vrde? Historical cost; replacement cost; exit price; net realisable value; present value? Man kan i princip argumentera fr olika alternativ, lite beroende p vad redovisningen r till fr, vem som ska f ut ngot av den. Nyckelordet r relevans.

Subjective value

Ledningen mter tre problem nr det gller redovisning; 1) Expansion problem, hur mycket tillgngar br man ha? 2) Breakdown problem, att bestmma vad man ska ha fr tillgngar och 3) financing problem, hur dessa tillgngar skall finansieras. Fr detta utformar man olika planer, och eftersom man mste fredra en plan fre en annan har man gett de olika planerna/utfallen olika subjektiva vrden. Nyckelfrgan r en utveckling av nyckelordet ovan: vilka vrden skall tillgngar och skulder ges fr att ge relevant och tillfrlitlig information till ALLA intressenter?

True economic value

Det bsta sttet att vrdera vore naturligtvis att vrdera till true economic value (mycket relevant). Men hur tar vi reda p det? (reliability?). Det sanna ekonomiska vrdet pverkas av mnga variabler vi inte kan veta ngot om, personliga preferenser, relativa preferenser, framtidstro etc. Detta innebr att vi p ett eller annat stt mste frenkla det sanna vrdet till ngot vi faktiskt vi vet ngot om (reliabilty!).

Cost

Tnk ekonomisk kostnad. (Ej psykisk, fysisk etc.) FASB: Cost is the sacrifice incurred in economic activities that which is given up or forgone to consume, to save, to exchange, to produce. Cost of acquisition = fair value p det man ger upp fr att kpa + kostnad som uppstr i samband med kpet. Vad r d skillnaden p cost och value? Cost har med uppoffring att gra, och vrde har med framtida nytta att gra. De hr ihop eftersom kostnaden uppstr i jakten p vrde. Paton: cost is significant primarily because it approximates fair value at date of acquisition. Cost is not of basic importance because it represents an amount paid; it is important as a measure of the value of what is acquired. I normalfallet r vrdet allts vad ngon r beredd att betala. Men det finns undantag: tnk konst som faller i vrde, tnk mark som visar sig ha naturfyndigheter. Ibland kan allts justeringar bli ndvndiga. Problem: hur mter man s kallade frnybara tillgngar (skog, boskap, odlingar). Naturligtvis har en kalv och en oxe olika kostnad vid kptillfllet, men hur vrderas tillgngen, till kostnad, marknadsvrde, nuvrde? Kostnadsbaserad redovisning r vanligare n vrdebaserad. (reliability relevance). Frgan r fortfarande freml fr kontrovers; 1998 introducerades iden att vrdera till net market value och att frndringar i detta skulle tas upp som vinst eller frlust under det ret frndringen sker. ven frgan om hur immateriella tillgngar ska vrderas r kontroversiell, liksom om och hur de skall skrivas ned.

Value

Vrde, vad r det? Vrde har med personlig preferens att gra. En vara har inget vrde i sig, utan vrdet uppstr p g a ngons preferens fr varan. En varas vrde har heller inget med kostnad eller anstrngning i samband med produktion att gra. Gillar jag bryggkaffe mer n Caffe Latte r jag beredd att betala mer fr det n fr en Latte, trots att bnorna ska malas, mjlken skall skummas och mnster ska gras i Latten. Vrde har ocks med tillgnglighet att gra (jfr. avtagande marginalnytta). Har du tta kakor r den nionde inte vrd lika mycket som den andra var nr du bara hade en. Mrk vl att konsumenter tenderar att styra sitt beteende s att en varas vrde kan estimeras med marknadspriset (s. 542 fr utveckling). Det finns ingen enkel vg att mta utility eller preference fr olika individer och deras relativa betydelse, utan ekonomisk teori har njt sig med faktumet att priset = vrdet eftersom det ges av marknaden och dess konsensus kring en varas vrde. Mrk dock att i praktiken r vrdet p en vara hgre n marknadspriset fr kparen (annars skulle han/hon inte kpa varan).

Approximations of true value

Present value

Relevansen av Present value (I forts nuvrdesberkningar) baseras p vertygelsen att vrde har en tidsdimension, det vill sga att det finns en skillnad i vrde p tillgngar idag och pengar imorgon. Indifferens uppstr frst nr en kompensation fr att vnta p tillgngen finns, allts det vi kallar rnta. Tnk exempelvis p 1000 kronor idag eller 1100 om ett r, 10 procents rnta kvantiteten pengar r olika, men vrdet detsamma. Fr att kunna gra nuvrdesberkningar krvs tre saker: vetskap om framtida kassaflden; diskonteringsrnta; tidshorisont. Nuvrdesberkningar r populra beslutsunderlag fr fretagsledning, det r frvisso inte alltid de fljs, men de fungerar nd som vgledning fr rationell beslutsfattning. (s 544 exempel p vrdet av projekt utifrn nuvrdesberkning). Den typen av berkningar kallas ven subjektivt vrde. Mrk vl att svl i princip alla tre kraven fr nuvrdesberkningen r antaganden vilket gr att nuvrdet inte blir bttre n varje antagande. Kassafldena r naturligtvis ibland skra och rntan relativt stabil vilket gr nuvrdet till en god approximation, men i redovisningsyfte r anvndningen nd begrnsad (vilka kasasflden generar en byggnad etc.)Market values

Marknader r imperfekta, frmst p grund av asymmetrisk information. Detta gr att marknadsvrde inte r det samma som marknadspris. Vi kan dock nja oss med att marginalkparen och marginalsljaren frivilligt kper och sljer varan trots alternativ till ett visst pris och drmed likstlla begreppen. Tre saker pverkar marknadsvrdet p en vara. Diverse yttre frhllanden till exempel (priset p glass r hgre p stranden n i skidbacken). Dessutom kan priset bero p hur bra man r p att snoka rtt p den mest frdelaktiga affren. Slutligen kan merkostnader eller avsaknad av sdana ge prisskillnader (garantier, fri montering, installation, leverans etc.) Marknadsvrdering r av betydelse fr redovisning just fr att det eliminerar subjektivitet i vrderingen, det r faktiskt en marknad utanfr fretaget som bestmt tillgngens vrde. HC r naturligtvis objektivt eftersom det baseras p en marknadstransaktion men kmpar med andra problem, tillgngar omstts, vrderas de d enligt FIFO (first in, first out), LIFO eller anvnds viktade vrderingar? Tv begrepp som liknar varandra r replacement cost och current cost; replacement cost r vad det kostar att erstta tillgngen och current cost fokuserar p den inneboende potentialen i den tillgngen man redan ger. Fr kortlivade tillgngar som inventarier r dessa tv oftast samma, men fr mer lnglivade tillgngar kan det se annorlunda ut. Tnk: 3 r gammal A ska ersttas med B. Vrdering enligt replacement cost = pris p 3 r gammal B eller ny B minus tre rs avskrivning. Vrdering enligt current cost = som ovan men ytterligare justering fr frdelar/nackdelar med att anvnda B istllet fr A. Reproduktionskostnad r vad det skulle kosta att tillverka en ny exakt likadan tillgng, justerat fr avskrivning. Selling price r ett s k exit market price som anvnds fr att rkna ut Net realisable value. NRV rknas som selling price minus kostnader fr frsljning.

Value to owner or business

Vad r d vrdet p en tillgng fr dess innehavare? Hur vrderas det? Vi har sen tidigare sett att det finns flera marknadsvrden att anvnda. Synonymt med vrde fr innehavaren r deprival value, det vill sga vrdet p frlusten innehavaren gr om han blir av med sin tillgng. Den vre grnsen p detta vrde ges av replacement cost. Dock mste vrdet korrigeras fr flera saker, en splitter ny likadan tillgng kan inte jmfras med den bttre begagnade du frlorade utan mste korrigeras fr avskrivningar; en ny bttre modell kan inte jmfras med den ldre utan mste korrigeras fr teknisk utveckling. Den nedre grnsen p vrdet utgrs av NRV (net realisable value). Tnk p att fr finansirer och liknande r det dock bara realiserbara vrden som r intressanta (NRV). Current cost r i allmnhet vad tillgngen r vrd fr innehavaren varfr det blivit standard i redovisning, om nuvrdet r lgre n current cost skrivs tillgngen ner. Senare har man ven brjat tala om priser och vrden relaterade till exit pricing.

Valuation methods

Present value lngfristiga skulder, tillgngar och andra rntebrande placeringar.

Expected cash kortfristiga skulder och tillgngar.

Historical cost icke-monetra tillgngar; mark, byggnader, inventarier. Revisorer inte eniga om metoden; alternativ kan vara current cost eller exit price. Det finns problem dock: tnk olja/naturgas. Skall bara lyckade borrfrsk kapitaliseras (tas upp som tillgng)? Skall ven misslyckade kapitaliseras. Tre metoder: Kapitalisera allt (full cost method); kapitalisera lyckade frsk (successful efforts method); en hybrid av dessa (area of interest method).

Market price kad anvndning fr non-monetary assets. Tillgng kan vrderas till replacement cost eller NRV.

ter, det bsta, mest sanna, vrdet r present value, men det r ytterst f tillgngar (i huvudsak monetra tillgngar) man kan diskontera framtida kassaflden fr. Fr andra tillgngar anvnds diverse olika metoder som beskrivna ovan. Trenden gr mot att ngon form av nuvrdesvrdering r nskvrd.

Special cases

Amortisation of goodwill

(Detta knns lite out-of-date eftersom man nu gr impairment tests.) Huvudproblemen med goodwill r tv. Det r fullkomligt omjligt att mta/hrleda; och man fr bara tillgodorkna sig uppkpt goodwill, inte goodwill som skapas internt.

Hedging

Kan inte frklara detta p ett bra stt. Frstr det knappt sjlv. Huvudproblemet r att hedgar uppstr mellan en tillgng och en skuld som ska minimera risken fr frlust, men tillgngen och skulden redovisas enligt olika principer (HC vs. PV). Ls 554 fr ytterligare frstelse.

Exchange of non-monetary assets: determining cost

Hur bestmma kostnaden nr betalning inte r cash? 1) Fair value p det man ger upp. 2) Fair value p det man kper. 3) Carrying amount p tillgngen fr sljaren. Sen fljer en icke glasklar utveckling. Ls 555 fr ytterligare frstelse.

Donated assets

Donerade tillgngar tas upp till fair value. (Det behver ju inte finnas ett pris fr att ngot skall f klassas som tillgng). Frgan r dock hur man ska depreciera det. En metod kan vara att charge a Donated Capital account instead of Depreciation Expense and to credit Accumulated Depreciation. Nr tillgngen anvnds grs en transfer frn DC till Retained Profit.

Capitalising expenditures

Att kapitalisera kostnader? Ja visst kan man gra det, om (fr nykpta icke-monetra tillgngar) kostnad uppstr nr man; kper den; transporterar den till ftg; skyddar den; frbereder den. Fr redan inkpta tillgngar skall kostnad kapitaliseras om; den kar tillgngens kapacitet; frlnger livet; kar tillgngens vrde. Tnk p en sak: antingen kper man ngot som underhll d r det bara en kostnad, eller s kper man det fr att gra tillgngen anvndbar d r det en tillgng.

Conclusions

Tre huvudproblem finns gllande tillgngar och skulder; definition; recognition och measurability. Nyckelbegreppet fr redovisningen r useful information. Detta blir naturligtvis subjektivt; management behver mer info (och har tillgng till mer info) n marknaden. Teoretiskt r hursomhelst det sanna vrdet det mest informativa, men detta vrde kan ingen stta. Istllet anvnds andra vrderingsmetoder fr att ge oss vrden och kostnader. Kostnader relaterar till att ge upp ngot, vrden till att fredra ngot. Sammantaget blir marknaden det objektiva mtet mellan viljan att ge upp ngot och preferensen fr detta ngot. Traditionellt har HC anvnts, men trenden lutar mer och mer t att ngon form av nuvrdesvrdering skall anvndas. 16 Profit

IntroDetta kapitel diskuterar mnet vinst (profit). De flesta forskare r eniga om vad begreppet vinst innebr. Dremot rder en viss oenighet kring hur man ska mta vinsten, dvs. hur stor vinsten r. Beroende p vilken bas som anvnds i berkningarna frndras resultatet.

What is profit?

Nr man i USA pratar om Income pratar man i vra termer om vinst (profit). Vinst har i grunden att gra med hur mycket rikare en person eller fretag har blivit under en given period. Ett exempel r att mta vrdet av en tillgng i brjan av perioden och i slutet av perioden. Skillnaden utgr vinsten.

Business profit

Fr ett fretag r vinsten det som r kvar av det kunden betalade, nr man har dragit av fr utgifterna kring den slda produkten.

Two limiting cases

Fr att frst begreppet vinst (profit) ska vi underska tv extrema situationer; dels nr ett fretag ska likvideras vid en given tidpunkt och dels nr ingen oskerhet frekommer om framtiden.

Terminal Case (Likvidation)

Fullstndigt exempel p sidorna 569-570. Vid ett givet slut rknas vinsten som skillnaden mellan vad du investerade i fretaget i brjan jmfrt med vad du efter likvidationen fick ut. Vad exemplet vill sga r att en vinst i slutndan mste vara kontanter. Ytterligare ett stt att mta vinsten (tillgngar-skulder) r att jmfra kapitalet vid startpunkten och vid tidpunkten precis innan likvidation. Justeringar fr eventuella in/utbetalningar till garen mste tas hnsyn till.

Certaintyoffuture case

Fullstndigt exempel p sidorna 570-572. I detta exempel antar vi att vrlden r fullstndigt frutsgbar. Vi knner till alla framtida kassaflden och den exakta diskonteringsrntan vid varje tidpunkt. I detta fall anvnds nuvrdesmetoden fr att berkna vrdet p tillgngar och skulder. Alla intkter och utgifter ses i detta fall som tillgngar och skulder eftersom de redan r knda. Drmed r intkt kningen av de totala tillgngarna under en given period. Utgifter r kningen av de totala skulderna under en given period. Slutsatsen av detta exempel med frutsgbarhet r;

Alla tillgngar och skulder utgrs av framtida kassaflden, i realiteten framtida intkter och utgifter. Immateriella tillgngar tas drfr inte upp i balansrkningen.

kningen i tillgngar under en given period utgrs av periodens intkter. kningen av skulderna utgr periodens utgifter. Nettot av dessa kningar och minskningar under en given period r vinsten (profit).

I det stora hela kan man se det som att alla vrden vxer i en frutbestmd takt. Intkterna r rntan p de totala tillgngarna, utgifterna rntan p de skulder som har uppkommit och vinsten r rntan p investeringarna (kapitalet).

Dessa exempel har ocks visat att ena sidan vrderingen av tillgngar och skulder och andra sidan vinstberkningen r tv sidor av samma mynt, de hnger ihop. Vinsten r kningen av det totala kapitalet, vilket r skillnaden mellan tillgngar och skulder vid tv olika tidpunkter.

Profit under uncertaintyDen verkliga vrlden r lite annorlunda, ngonstans emellan de tv tidigare exemplen. Idealexemplet med frutsgbar framtid, sger oss att vinster grundar sig p frndringar i tillgngar och skulder under en tidsperiod, istllet fr att rkna de pengar som betalats in jmfrt med de som betalats ut. Om affrslivet r kort och slutet r knt s beskriver likvidationsexemplet hur berkningen av vinster r okomplicerad. Upplupna rntor m.m. r bara viktigt nr rrelsens livstid r lng eller obestmbar och krav stlls p att rkna ut vinst i frtid. Fr att undvika dessa problem har konceptet going concern anammats. Betydelsen r att man antar att en rrelse kommer att leva vidare i all ondlighet. Dessa exempel leder oss fram till fljande definition av vinst (profit):

Profit is the change in capital of an entity between two points in time, excluding changes due to investments by and distributions to owners, where capital is expressed in terms of value and is based on a given scale.

(Frfattarnas definition)

Value

Med vrde (value) menar vi ekonomiskt vrde (economic value). Vrde har att gra med mnniskors preferenser av en vara. Vissa kanske gillar en vara och vrderar den hgt. En annan kanske inte gillar den alls och vrderar den lgre. Marknadsvrdet fungerar andra sidan som ett objektivt stt att mta vrdet p en vara. Utbud och efterfrgan styr priset och man handlar med pengar som gemensam bytesvara.

Inom redovisning r ett tidigare pris beskrivit som historical cost. Current prices inkluderar replacement cost, exit prices och calculated present value. Att vrdera genom att rkna nuvrde (present value) r att fredra dr s r mjligt att anvnda.

Capital

Inom redovisning r kapitalet (capital) nettotillgngarna, vilket r skillnaden mellan de totala skulderna (liabilities) och tillgngarna. Sledes blir det ingen vinst frrn tillgngarna verstiger skulderna. Det finns tv olika typer av kapital, financial och physical.

Financial capital

Fokuserar p det kapital som garna str fr genom investeringar och terinvesterade vinster. Vinstbegreppet i detta fall r baserat p de intkter som kommer in minus det kapital som betalats in av garna.

Physical capital

Fokuserar p ett fretags frmga att generera produkter. Mlet r att frskra sig om att fretaget har samma mjligheter i slutet som i brjan av en period. Man ska allts terta de kostnader fretaget har innan man kan ta ut en vinst. Detta sker med marknadsvrdet. Anledningen r att man ska ha rd att producera nsta r ocks, att man ska ha produktkapacitet.

Exempel r att fretaget underhller sina maskiner etc. Maskinerna ska kunna producera precis lika mycket varje r. Vinst frekommer sledes enbart efter att ndvndigt underhll av maskinerna r betalt. Det ska ocks finnas utrymme fr fretaget att teranskaffa en tillgng fr att kunna upprtthlla produktionen.

Holding gain or capital maintenance adjustment

Fresprkare fr financial capital, vilka ocks anvnder sig av marknadsvrden, anser att tillgngar och skulder r holding gain eller holdig losses. Anhngare av physical capital anser dock att prishjningar av insatsvaror infr nsta period ska dras av vinsten i nuvarande period. De menar allts att en capital maintenance adjustment ska tas direkt frn det egna kapitalet. Anledningen r att fretaget ska ha kapital fr att kunna kpa lika mycket insatsvaror som perioden innan. Ett numeriskt exempel fljer nu.

Ett litet fretag sysslar med att slja tv-apparater. r 1 kper fretaget en tv fr 300 och sljer den fr 500, vilket innebr en vinst p 200. Under ret kar teranskaffningskostnaden av en tv till 350. Om de anvnder sig av en historisk kostnadsberkning s gr de en vinst p 200. Om visten delas ut kommer de nsta r inte att ha rd att handla ngon tv apparat eftersom de bara har 300. De behver 350. Med en marknadsvrdering istllet kommer det att se ut som fljer.

Financial capital view

Physical capital view

Sales revenue500

Sales revenue500

Current cost of sales 350

current cost of sales 350Operating profit 150

profit

150Holding gain

50

Profit

200

Capital maintenance adj. 50

Kritik av den financial capital view trycker p problemet att det finns risk fr att det inte finns tillrckligt med pengar fr att fortstta rrelsen p samma stt nsta period. The Finacial capital view frsvarar sig med att holding gains inte kan bli utdelat frrn man har underskt fretagets frmga att fortleva.

Kritiken av the physical capital concept innebr att det inte r upp till revisorn att avgra hur mycket pengar som ska lggas undan, utan det r ledningen som ska fatta det beslutet. Vinsten ska inte tvingas att delas upp p det viset som revisorn nskar.

En gemensam kritik r att skillnaden mellan om man ska anvnda sig av holding gain eller om man ska anvnda capital maintenance adj. beror p vad som r ndvndigt fr att fretaget ska kunna fortstta. Om en tillgng anses viktig fr fortlevnaden s anses kningen i teranskaffningskostnaden som en capital maintenance adjustment. r tillgngen inte viktig anses kningen som en holding gain och r inkluderad i vinsten.

ScaleFr att kunna mta ett vrde s mste det finnas ngot att jmfra med. Inom konventionell redovisning antar man att 1 r lika mycket vrd nu som om 30 r. Andra tycker att det nominella vrdet r helt betydelselst. De menar att man mste stta vrdet av 1 i relation till kpkraften i 1. Kpkraften idag av 1 r lgre n vad den var nr valutan infrdes fr ett par r sedan. Anledningen r inflation. Det finns allts tv stt( scales) att mta vrdet, nominal value och purchasing power det r viktigt att klargra att dessa vrderingsmetoder inte samtidigt kan anvndas. Man br korrigera den historiska kostnaden fr inflationen. Gr man inte det r det ungefr som att lgga ihop kanadensiska dollar med amerikanska.

Measurement of change in value

Revisorer tenderar att alltid vilja ha en transaktion som grund fr att frndra vrdet p en tillgng eller skuld, med andra ord frndra vrdet p vinsten. Detta argument anser sig inte ekonomerna behva, utan de anser att transaktioner inte alls r ndvndiga. Nufrtiden kommer fler och fler poster in i BR som inte har ngon transaktion i grunden. Exempelvis r det upplupen intkt (accrued revenue). Revisorerna r ovilliga mycket p grund av traditioner som har motsatt sig detta. I en vrld av oskerhet r det viktigt att vara tydlig kring hur stora vinsterna verkligen r och att de rknas ut p samma stt varje period. Regler uppkommer drfr s sakteliga fr att klargra vilka tillgngar som ska tas upp. Mer om detta i kapitel 17.

Conclusion (594)Revisorer har kommit fram till att vinst (profit) r en bttre indikator av ett fretags prestation n vad kassafldet r. Drfr att till slut, ssom likvidationsexemplet visade, r vinsten pengar. Idealfallet med frutsgbar framtid sa oss att vinst r kningen av kapitalet (tillgngar -skulder) under en period. Man fr naturligtvis bortse frn garens in och uttag frn fretaget. Profit is a return on capital, not a return of capital. Under detta kapitel har vi kommit fram till fyra siktsskillnader som har skapat stora diskussioner mellan ekonomer och revisorer.

Frgan kring vilket value vi ska anvnda

Frgan kring vilken view of capital vi ska anvnda

Frg kring vilken scale som vi ska anvnda

Frgan kring varfr vissa vrden tas upp och andra inte.

definition of profit comes from the definition of assets. (schuster)

Med detta menar han att vrderingen av tillgngar ven styr vrderingen av vinsten.17 Revenue and recognition

Nature of revenue

Definition of revenue

Revenue r en vrdekning i tillgngar och kapital. I main operations skapas oftast cash inflow genom produktion och frsljningen av output. Det finns allts tv flden som r frknippade med fretagets major operations:

Physical flow vrdekning i form av varan

Monetary flow vrdekning i form av frsljning av varan ($)

Det ideala fallet r d revenue ses som en hndelse (kning eller flde) inte som ett objekt.

Paton och Littleton definierar revenue som product of the enterprise och koncentrerar sig drmed p det fysiska fldet.

SAC 4 har en mer konkret definition av revenue (som ven nmndes p Workshop 1):

Revenue r inflden eller annan frbttring, eller sparande i utflden, av framtida ekonomiska frdelar genom kningar av tillgngar eller minskningar i skulder som resulterar i en kning i eget kapital. (gartransaktioner rknas ej in)

Det r ocks viktigt att man r sker p att fretaget har framtida kontroll ver revenue.

Om en vrdekning sker i en tillgng utan att denna blivit sld, s br revenue recognition ske men revenue realisation sker frst nr tillgngen sljs. Ex. Vrdekning i aktier. (unrealized holding gains)Revenues and gains

Trots att bde revenue och gains r inkluderade i profit finns det en skillnad mellan dem. Gains r en kning i netto tillgngar frn perifera eller ofrutsgbara transaktioner och frn andra hndelser som ses som utanfr fretagets kontroll. Revenue dremot hnfrs till de fortgende centrala processerna i fretaget. Oftast presenteras dessa dock tillsammans i financial statements.

Behavioural view of revenue

Paton och Littleton menar att revenue indikerar fretagets accomplishment och r ett mtt p fretagets gross performance. Om d expenses ses som fretegets efforts s resulterar matchningen av revenue och expenses i profit: the net accomplishments. (Se ven the earnings process lngre ner)

Bedford i sin tur sger att profit endast uppkommer frn verksamhetens delar som r knutna till business operations och rknar sledes bort ex. gvor och obligationstransaktioner.

Myers har en tredje syn: Profit r tjnad i det gonblick som det mest betydelsefulla beslutet tas eller d man utfr den viktigaste delen av en transaktion.

Recognition of revenue

Historical perspective

Under 1800-talet var profit fr ett fretag definierat som kningen i nettovrde, men teorin vergavs i samband med brskrachen 1930 eftersom man d upptckte att det var viktigt att ha korrekta och frsiktiga (!) berkningar p vrdekning. Man gick d istllet ver till att inkomsterna behve vara realiserade fr att kunna tas upp i profit.

Skillnaden mellan income och capital kan visas i fljande exempel om exchange rate gains:

Om man fr en exchange rate gain frn ett ln som tagits utomlands fr att man skulle kunna investera i mer kapital fr fretaget rknas denna som capital. Om man dremot fr en exchange rate gain frn en tidigare frsljning av en produkt i annan valuta rknas denna som profit.

Efter senaste tiders fretagsskandaler som ex Enron har fokus terigen lagts p att p rtt stt tolka profit och relaterad information.

Criteria for revenue recognition

Coombs och Martin stder sig p fretagets operating (eller earnings) cycle fr olika punkter av revenue recognition. Ngra exempel p nr olika industrier har revenue recognition:

Punkt 5: byggindustrin fr long-term construction kontrakt

Punkt 7: d det r kparens ansvar att hmta produkten

Punkt 8: i de flesta fall

Punkt 9: vissa professionella verksamheter och kredit frsljningar

(se 17.3 sid. 627)

De tre viktigaste kriterierna fr revenue recognition bygger frmst p relevance o