Sammanfattning Socialrätt

SoLLVULVMLLSBarnkonventionen

Socialtjänstlagen (SoL 2001:453)

Allmänna utgångspunkter i SoL - att det ska finnas en helhetssyn på människan- att SoL ska ta fram och ha tilltro till människans egen styrka och

förmåga

Socialtjänstlagen (SoL) en ramlagI ramlagen finns grundläggande värderingar och helhetsprinciper för

socialtjänstens verksamhet. Lagen ställer upp mål och färre detaljer om hur verksamheten ska bedrivas.

Kommunerna har stor frihet på vilket sätt de vill utforma sin verksamhet utifrån egna kommunala förutsättningar inom de givna ramarna. Ger en flexibilitet att anpassa sig efter skiftande omständigheter. Kommunerna organiserar sig mer lika än olika.

Socialtjänstens historiaMedeltiden- fattigvården organiserades av kyrkanReformationen – fattigvården togs över av staten då varje socken tog hand om sina fattiga och inkvarterade dessa i fattighus/stugor och barn/fattiga såldes till privatpersoner.1847 – fattigvårdsförordningen (beslut gick inte att överklaga)1918 – fattigvårdslag, verksamheten reformerades och varje kommun blev ansvarig för sina fattiga innevånare. Auktioner och rotegång förbjöds och fattigstugorna blev ålderdomshem och möjligheten att överklaga beslut infördes.1945 – fulla medborgerliga rättigheter infördes för de som tog emot fattigvård.1956 – fattigvårdslagen ersattes med Lagen om socialhjälp, varje vårdområde fick egen verksamhet, ex lagen om socialhjälp, lagen om nykterhetsvård, lagen om barnavård1982 – Socialtjänstlagen – ersatte de olika sociallagarna (överordnande och kontrollerande) och inriktades till att bli serviceinriktad och hjälpande, (ex arbetslöshet blev ett giltigt skäl att få socialbidrag), helhetssyn2001 – nya Socialtjänstlagen införs – mer modern och lättillgänglig språkligt, rätten till bistånd vidgas, krav att vårdplan upprättas för barn och unga som vårdas utanför hemmet.

PortalparagrafenSoL 1 kap 1§

” Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet”• ” Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människors ansvar för sin egen

och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet.”

Andra lagar samverkar med SoLtex offentlighets och sekretesslagen, föräldrabalken

Viktiga begrepp i SoLdemokrati solidaritetekonomisk trygghet jämlikhetaktivt deltagande frigöra människors ansvar

utveckla egna resurser respektsjälvbestämmande integritet

Aktivt deltagande: Att en människa tex deltar och skaffar sig ett arbete. Aktivt deltar I att arbeta med sina missbruksproblem. Man har alltid kvar sitt eget ansvar över en situation. Med vissa undantag, där samhället med tvång måste gå in och hjälpa.Utveckla egna resurser: Att varje enskild människa ska ta tillvara sin kunskap och kraft som varje människa har. Utgå ifrån där människan befinner sig och försöka stärka de goda sidorna en människa har just då.

• SoL 1 kap 2§• När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa

kräver. (Artikel 3 i FN´s barnkonvention)1. Barnets eget perspektiv2. Det vuxnas barnperspektivet3. Samhällets barnperspektiv- > att se med barns ögon, ta fram deras uppfattning och hur

de upplever situationenPrinciper för bedömning och insatser enligt SoL

• Helhetssyn – ej symptomtänkande, se hela människan i en social miljö• Normalisering – ej stämpling, sträva efter normalitet• Kontinuitet samma handläggare, processarbete, förtroende• Flexibilitet – anpassa insatser till olika behov och förutsättningar• Närhet - insatser i hemmet går före vård utanför hemmet,

(Normalisering: Även om man får hjälp av socialen ska man behandlas som vilken människa som helst. Det ska vara naturligt.)

SoL 2 kap 1§• ”Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område…”

-bygger på Kommunallagen att varje kommun har ansvar för sin befolkning- finns avtal mellan kommuner vid samverkan avseende vissa verksamheter , ex ATV.

• ”…och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän”

• Det innebär att när ingen annan samhällsinstans kan träda in eller att den enskilde som vistas i kommunen har egen möjlighet att göra det är socialtjänstlagen ett yttersta skyddsnät.

• Ny lag from 1 maj 2011 SoL 2a kap 2-3§ - förtydligar ansvaret vid vistelse och bosättning i kommun.

SoL 3 kap 1§Socialnämndens uppgifter

• Strukturinriktade insatser• Allmänt inriktade insatser• Individinriktade insatser

SoL 3 kap 3§• Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalité• Kvalificerad personal, arbetsmetoder, den enskildes medinflytande, visa

inlevelse och lyhördhet för den enskildes förhållanden, rättsäkerhet i bedömning och utredning av försörjningsstöd, dokumentation etc

Socialtjänst: Utbildade människor som handlägger ärenden som kommer in till socialtjänsten. Vardagliga arbetet.Socialnämnd: Politiskt tillsatt nämnd som består av personer som är politiskt ansatta och som har det yttersta ansvaret för socialtjänsten i varje kommun. Största makten.

SoL kap 4 Rätten till bistånd Grunden för välfärdspolitiken är:

1. Full sysselsättning2. Inkomstbortfallsprincipen

ex sjukpenning, föräldrapenning

SoL 4 kap 1§• Rätten till bistånd• ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”

” Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt…”• Markerar det egna ansvaret• Vara aktiv, arbetssökande, se till andra system• Krav ska vara rimliga och utgå från varje individ.

SoL 4 kap 1§ 2st• ” Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv ”

SoL 4 kap 2 §• Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl

för det

SoL 4 kap 3 § 1 p• Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för; livsmedel, kläder och skor,

lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon, TV-avgift

SoL 4kap 3 § 2p• Skäliga kostnader för:- boende - hushållsel - arbetsresor - hemförsäkring - medlemskap i fackförening och a-kassa

• Riksnormen bestäms av regeringen och publiceras årligen i Socialtjänstförordningen

• Socialnämnden kan gå utöver riksnormen• Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd SOFS 2003:5

Bistånd till livsföring i övrigt – vad kan det vara?Allt annat som man kan behöva ex tandvård, läkarkostnader, glasögon, hemutrustning, vinterkläder..

Olika behovför att tillförsäkras en

skälig levnadsnivå

Skäliga kostnader utöver riksnorm

4 kap 3 §

Riksnorm4 kap 3 §

Livsföring i övrigtFörsörjningsstöd

Rätt till bistånd4 kap.1§ SoL

SoL 4 kap 4§• Vad? Särskilt stränga krav på personer under 25 år – krav att delta i praktik

eller kompetenshöjande verksamhet• Varför? - förhindra passivitet, öka möjligheterna att skaffa en egen försörjning

genom arbete eller utbildning.• Hur? – handlingsplan, ex AF, coaching

(4:4 VIKTIG!)Vårt välfärdsystem bygger på att alla har arbete. Man vill att unga ska känna tillhörighet genom att arbeta.

Fler viktiga kapitel i Socialtjänstlagen• 5 kap särskilda bestämmelser för olika grupper i samhället – strategi att stärka

barns rättigheter, • Extra uppmärksamhet till unga vuxna,• … men också äldre människor, människor med funktionshinder, missbrukare,

anhörigvårdare, brottsoffer• 9 kap Återkrav• 10 kap 1§ Nämndorganisation – gäller enligt föreskrifter i Kommunallagen• 11 kap Handläggning av ärenden • - utredning ska inledas utan dröjsmål• - officialprincipen – att nämnden ser till att utredningen blir så fullständig som

krävs för ett beslut i ärendet• Vilka behov finns? Hur ser den enskildes situation ut? Planen?!• Information, dokumentation (vad!), metod, sekretess - samtycke, samverkan

med andra myndigheter, språk11:1 Starta en utredning utan dröjsmål, 11:2 Finns det barn som är berörda så skall utredningen sluta inom 4 månader (viktigt)

Socialtjänstlagen del 2

5 kapitletSärskilda bestämmelser för olika grupperBarn och unga1§ Socialnämnden skall

Målet för barnpolitikenSocialtjänstens ansvarSOU 2003:92 Unga utanför

Sol 5 kap 1 a§Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.Se 3 kap 1,4 och 5§§ SoL

SoL 5 kap 1b§Kommunen skall sörja för att påföljden ungdomstjänst kan verkställas så snart det kan ske. Socialnämnden skall bestämma det närmare innehållet i en utdömd ungdomstjänst i en arbetsplan och utse en handledare för den unge. Socialnämnden skall kontrollera att arbetsplanen följs.

5 kap 1c§Kommunen skall sörja för att medling enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott kan erbjudas när brottet begåtts av någon som är 21 år.Brottsoffret och förövaren skall mötas och försöka komma vidare i livet. Man kan dock inte tvinga någon att delta i en medling.

5 kap 3§ SoLKommunen skall sörja förSamarbetsavtalTräffa avtalFamiljerådgivning

Socialtjänsten erbjuder samarbetsavtal som är en lättnad för tingsrätten att innan det behöver gå så långt kan man få ta del av samtal om vårdnadstvister och kan göra ett avtal hos socialtjänsten och förhoppningsvis slippa gå upp i rätten. Avlastning för tingsrätten.

Äldre människor5 kap 4§ SoLSocialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund)Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

Människor med funktionshinder5 kap 7§ SoLSocialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende.

Missbrukare5 kap 9§ SoLSocialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. (Frivillig vård 5:9, annars LVM)

Personer som vårdar eller stödjer närstående5 kap 10§ SoLSocialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.Brottsoffer5 kap 11 § SoLTill socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.

6 kapitlet Vård i familjehem och i hem för vård eller boende 7 kapitlet Föreskrifter om enskild verksamhet och anmälningsplikt

8 kapitlet Avgifter9 kapitlet Återkrav

(Hoppa över 7,8 och 9)

10 kap Nämndorganisation1§ För en socialnämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i Kommunallagen 1991:900(Bara 10:1 vi bör känna till)

11 kapitlet Handläggning av ärenden1§ Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt11 kap 2§Regler om utredning om socialnämnden behöver ingripa11 kap 5 §Dokumentationsskyldigheten

14 kap Anmälan om missförhållanden1§AnmälningsskyldighetenPrivatpersoner är aldrig skyldiga att anmäla. Den som arbetar på en myndighet har dock anmälningsplikt.

Lagen 1990:52 med särskilda bestämmelser om unga (LVU)

• Förkortas LVU• Socialtjänstlagen bygger på frivillighet, samtycke från vårdnadshavare eller

den unge• Åtgärder till skydd för en ung person utan samtycke- LVU

(5:1 Utgå alltid från SoL, men hittar man inte tillräckligt stöd via SoL, titta LVU)

LVU 1 §• Inledande bestämmelse

• Stärka skyddet för barn i utsatta situationer• Söka klarlägga den unges inställning

• Samtyckets betydelse för LVU• Svåra avgöranden

LVU 2§• De sk. ”miljöfallen”• Tydligt vårdbehov• Påtaglig risk• Fysisk misshandel, psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i

omsorgen(§2 Miljön hemma. Otillbörligt utnyttjande: Sexuellt utnyttjande. Påtaglig risk, en rekvisit som måste vara uppfylld)

LVU 3§• De sk. ”beteendefallen”• Påtaglig risk• Utsätter sin hälsa eller utveckling• Missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet, annat socialt

nedbrytande beteende(Nedbrytande beteende: Besöka porrklubb etc. Opassande miljöer. Ett ingripande fall skall enbart ske för att skydda den unge (beteendefallen). Man skyddar inte samhället utan den unge)

LVU 4 §• Beslut om vård med stöd av denna lag meddelas av Förvaltningsrätten efter

ansökan av socialnämnden(Socialtjänsten gör undersökningen och ansöker till förvaltningsrätten som sedan fattar ett beslut)

LVU 5 § samt 40 § 3 st• Rättens beslut om vård upphör att gälla, om vården inte har påbörjats inom

fyra veckor från den dag beslutet vann laga kraft

LVU 6 §• Omedelbart omhändertagande• Akut fara• Se även 40 § LVU

LVU 7 §• Har socialnämnden, enl. LVU 6 §, beslutat om omedelbart omhändertagande,

skall beslutet underställas Förvaltningsrätten inom en vecka från den dag beslutet fattades

LVU 8 §• Om Förvaltningsrätten fastställer ett beslut om omedelbart omhändertagande,

skall socialnämnden inom fyra veckor ansöka hos Förvaltningsrätten om att den unge skall beredas vård med stöd av denna lag

• Ett omedelbart omhändertagande upphör om ansökan om vård inte gjorts inom den tid som anges i LVU 8 §

LVU 11 §• Socialnämnden bestämmer hur vården av den unge skall ordnas• FB 6 kap 1 § socialnämnden tar över föräldraansvaret

LVU 14 §• Socialnämnden har ett ansvar för att den unges behov av umgänge med

föräldrar och vårdnadshavare så långt möjligt tillgodoses

LVU 21 §• När vård med stöd av denna lag inte längre behövs skall socialnämnden

besluta om att vården skall upphöra(Måste finnas ett beslut så att den drabbade kan överklaga om viljan finns)

LVU 22 §• Förebyggande insatser sk. mellantvång• Regelbunden kontakt med en särskild utsedd kontaktperson• Delta i behandling i öppna former

(Viktig paragraf)

• LVU 33 § största skyndsamhet• LVU 34 § utsträckt tid• LVU 35 § muntliga förhandlingar• LVU 43 § LVU hem

(Anledning till att man har muntliga förhandlingar är för att det är lättare för föräldern att uttrycka sig muntligt i rätten)

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)

• LVM• Inledande bestämmelser• 1§ De i 1 kap 1§ socialtjänstlagen angivna målen för samhällets socialtjänst

skall vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Vården skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde.

SoL 5:9, Socialnämnden skall aktivt sörja för att missbrukaren får den vård han eller hon behöver, samt med samförstånd noga bevaka att planen följs. Socialnämnden har ett förebyggande arbete. 3:7, 3:5 SoL: Förebygga och motverka missbruk. 1:1 Socialtjänstens mål. LVM tillämpas då missbrukaren allvarligt kan skada sitt liv eller någon annans. Målet är att göra det frivilligt.

Definition av begreppet missbruk

Ett substansmissbruk som leder till funktionsnedsättning eller lidande samt minst ett av följande kriterier inom ett år;

Upprepat missbruk ger misslyckande i skola, arbete eller hemUpprepat missbruk som medför fysisk skadaUpprepat missbruk som ger ständiga problem med rättvisanUpprepat missbruk som medför ständiga och återkommande problem av

mellanmänsklig natur(Mellanmänsklig natur: Man ändras som person. Det inträder en personlighetsförändring som blir avgörande och gör det svårt att sköta relationer)

NarkotikaNarkotikastrafflagen (1968:64)1§ Med narkotika förstås i denna lag läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, eller av regeringen har förklarats vara att anse som narkotika enl lagen

2§• Samförstånd- SoL• Oberoende av samtycke• Utformning och innehåll-SoL

(”Beredas vård oberoende av eget samtycke (tvångsvård” §2)

3§Tvångsvårdens syfte på kort och lång sikt

• Motivation till vård• Frihet från missbruk

(Viktigt! Motivera missbrukaren. §3 Målet för lång och kort sikt)

Beredande av vård4§ LVMTvångsvård skall beslutas om,1.någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av att komma ifrån sitt missbruk,2.vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt Sol eller på något annat sätt, och 3.han eller hon till följd av missbruket(Viktigt: Tvångsvård SKALL beslutas om.. Man har inget val utan måste besluta om tvångsvård om rekvisiten är uppfylld. Fortgående: Pågående, inga tankar om att sluta. Flyktiga lösningsmedel: sniffning)

4§ LVM fortsa) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, ellerc) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag.(Specialindikationerna. Minst en måste vara uppfylld för att man ska kunna tillämpa LVM)

5§Förvaltningsrätten beslutar om beredande av tvångsvård.6 §

1 st anmälningsskyldighet för myndighet2 st läkares speciella skyldighet

7§Socialnämndens skyldighet att inleda utredning(Närstående: Ekonomisk gemenskap)

9§ Besluta om läkarundersökning10§ Missbrukarens förhållanden, tidigare vidtagna och planerade åtgärder11§ Socialnämnden ansöker om vård hos förvaltningsrätten

9§ Läkarens uppgift: att lämna missbrukarens aktuella hälsotillstånd. Socialtjänst, socialnämnden utser planen för missbrukaren. Behöver intyg från läkare för LVM. Förvaltningsrätten beslutar.

13§Omedelbart omhändertagande, beslut fattas av socialnämnden15§Beslutet skall underställas förvaltningsrätten16§Den omedelbart omhändertagnes rättigheter17§Prövning av beslutet

Vårdtid20§Syftet med vården är uppnått, som längst 6 månaderVården22§ Tvångsvård enl denna lag- LVM hemVårdtid: Max sex månader. §3 Syftet är att på kort sikt att vederbörande blir så drogfri att han eller hon kan gå med på att gå med på frivillig vård så att han eller hon på lång sikt blir fri från missbruk. Missbrukaren får själv välja lämplig vård. Dock måste det vara i en rimlig proposition med situationen.

Arbetsrätt

MBL och LASÄganderätten i svensk lag är väldigt stark. Förknippad med rättigheter. Jordbruk – Industrialisering, folk började arbeta och det behövdes arbetskraft. Då uppstod behovet att reglera lönearbetet.

• Arbetsrättens framväxt• Arbetsmarknaden regleras i lag• 1970 talet aktiv period• 1990 talet - nya utredningar• 1970- Fackliga krav. Öka på arbetstagarnas inflytande på arbetsgivaren.

Mitten av 70-talet kom medbestämmande I arbetslivet och den andra..• 2009- Kom diskrimineringslagen

MBLLag 1976:580 om medbestämmande i arbetslivetTillämpningsområde

SAF-Heter idag svenskt näringslivArbetsgivarens ledningsrätt är oförändrad. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare regleras I denna lag. §3 Kollektivavtal ex, gäller före än I lagen.

Tre slags förhandlingar i MBL• avtalsförhandlingar 10§• tvisteförhandlingar 64-68§§• samverkansförhandlingar 11-14§§

§ 10 ex. allmänna förhandlingsrätten. Tvistförhandlingar – Rättvist om hur man skall tolka en lag (behöver inte fördjupa dig på detta)

MBL och EG rättenDirektivet 2002/14/EGDirektivet 2001/86/EG

Sedan vi gick med I EU är det arbetsrätten som blivit påverkad mest. EU dirigerar direktiv som gäller före svensk lag. EG- dispositiva, de svenska reglerna måste anpassas efter EU. Får inte vara sämre regler än de I EU

Föreningsrätt7 ,8 §§ MBLRätten att tillhöra en organisation. Eller rätten att inte tillhöra en organisation. Grundläggande för att hela systemet skall fungera.

Arbetsgivarens ledningsrättMBL har regler om samverkan11-14 §§19 och 19a§§32§

Stryk under: Rätt till information. 19a De som inte är med i en facklig organisation.

Vem har förhandlingsrätt?Primär förhandlingsskyldighet 11§ MBLFörhandling på initiativ av facket 12§ MBL

Rätten till samverkansförhandlingar kompletteras med regler om information • MBL 19-22§§ (19§ Viktig!!)

Kollektivavtal• Vilka kan ingå kollektivavtal?

• MBL 23§• Vem blir bunden av kollektivavtal?• MBL 26§Den enskilda individen binder avtal med en organisation. 23 § kollektivavtal. Alltid skriftligt. Arbetsgivaren kan ingå avtal med en arbetsgivarorganisation.

Kollektivavtal• Skriftligt• Innehåll• Giltighetstid 29, 30, 31 §§ MBL

(Läs om kollektivavtal i boken. Avtalen styr väldigt mycket. Säger lagen en sak och kollektivavtalet ett annat så gäller kollektivavtalet)

Stridsåtgärder och fredsplikt 41 § MBLStrejk, oftast mellan slutet och början på avtal. Sympatiåtgärd: Går ut i strejk för att visa sympati till organisationer som är ute i strejk. 46 § Medling, verkar för en välfungerande lönebildning, man försöker att få parterna att komma överens. Kollektivavtal om medbestämmande ingås med stöd av 32 § MBLViktigt. Arbetsgivare – arbetsgivarorganisationArbetstagare – arbetstagarorganisation(Rätten att tillhöra en föreningRätten till förhandlingarRätten till informationKollektivavtal vad det är för någontingSamt fredsplikt samt medling)

Lag 1974:358 om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen• FML 1§• Rätt till ledighet FML 6§• Förmåner vid ledighet FML 7§• Skyddsregler FML 3§, MBL 8§

Arbetsavtalet• Anställningsavtalet och den allmänna avtalsrätten• Fri anställningsrätt• Anställningsavtalets normkällor

Lagen om anställningsskydd. Relationen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Individuellt avtal. Fri anställningsrätt: man får anställa precisVem man villNormkällor: lagarna. En annan viktig normkälla är kollektivavtalen, där förhållandena på arbetsmarknaden regleras.

Lag 1982;80 om anställningsskyddLASLAS 1§ tillämpningsområdeLAS 2§ tvingande till at förmån

Tillämplig på statlig och på den kommunala sidan. Allmän och enskild tjänst = anställningsskyddsreglera för arbetstagare. Undantag: Inom familjen eller arbetstagaren som är anställd av särskilda stöd

Anställningstiden• LAS 11§ längre uppsägningstid• LAS 25§ återanställningsrätt• LAS 22, 26§§ turordning• 11§ Grunden är att ha 1 månads uppsägningstid. Arbetstagaren har rätt till 2

månader om arbetsgivaren säger upp mig om jag varit anställd• I två år men mindre än fyra. • 25§ företrädesrätt till återanställning. Blir man uppsagd pga arbetsbrist, så har

man förtur om det går bättre för företaget ex. (nio månader från det att man slutade sitt arbete)

• 22§ turordningsreglerna vid uppsägning. Sist in först ut. Lika länge, åldern. Äldst får stanna. Kvalifikationer: man har inte rätt kvalifikationer för tjänsten.

• Företag med max tio anställda får välja lite själva oavsett hur länge de jobbat eller hur gamla de är.

AnställningsformerTillsvidareanställning LAS 4 §Anställningsavtal gäller tillsvidare. Underlättar för arbetsgivaren att arbetskraften är rörlig. Efter sex månader blir provanställningen fast anställning.

Tidsbegränsad anställningLAS 5§

• Allmän visstidsanställning• Vikariatanställning• Säsongsanställning• 67 år

Provanställning 6 § LAS

Anställningens upphörande• LAS 7§ saklig grund• Arbetsbrist• Turordning, omplacering, företrädesrätt till återanställning

Väldigt viktigt! Saklig grund: Arbetsgivaren tycker att det ligger saklig grund för uppsägning. Personliga skäl eller arbetsbrist. Vid sjukdom måste arbetstagaren omplacera eller stå för rehabilitering. (gäller bara vid tillsvidareanställning)

LAS 7§ saklig grund

• personliga förhållanden• ålder, sjukdom, som medför nedsatt arbetsförmåga ej saklig grund• Misskötsamhet• Arbetsvägran• Olovlig frånvaro

• Illojalitet• Brott• Samarbetssvårigheter• Bristande kompetens

Även om man blir uppsagd har man sina rättigheter. Avskedad: Man får gå på en gång. Om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Ex, misshandel, stulit etc.

Omplaceringsskyldighet

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter eller s.k. Barnkonventionen20 november 198954 artiklar

- 41 ”sakartiklar”- 4 huvudprinciper

Artikel 2”slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras”Artikel 3”anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet”Artikel 6”barnet har rätt att överleva, leva och utvecklas”Fysiskt, andligt, moraliskt, psykiskt och socialt”Artikel 12”barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne”

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg- Lag Barnombudsman- Uppgifter- Driva på genomförande- Lämna rapport vart 1.4/år, regering- Vart 5e år FN

Arbeta med barnkoventionenArtikel 4 - genomförande2,3,6,12 - grundprinciper42, 44 – informationsinsatser =Särskilda krav på förändrat arbetssätt

Krav på arbets- och beslutsprocesser utifrån BK

Krav Artiklar i BK• Kartläggning Artikel: 2

och datainsamling• Prövningar av Artikel: 3

barnets bästa• Aktiva prioriteringar Artikel: 4• Samarbete och Artikel: 6

helhetssyn• Former för barns Artikel: 12

inflytande.• Information och Artikel: 42 och 44

utbildning

Praktiskt arbete, BK, lokal nivå, framgångsfaktorer• Ledningens stöd• Centrala styrdokument• Utbildning och info.• Befintliga arbetsprocesser• Ekonomi – personal• Dialog – erfarenhetsöverföring• Uppföljning och utvärdering