Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden...2020/08/25 · Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL 2020-08-25 Kl. 15:00-15.55 1 (31) [HSN 2020-0046] 161-183 Sammanträde med

Hälso- och sjukvårdsnämnden

PROTOKOLL 2020-08-25 Kl. 15:00-15.55

1 (31) [HSN 2020-0046] §§161-183

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden Datum för justering av §§ 161-183: 2020-08-25 Anna Starbrink (L) Talla Alkurdi (S) Plats Gjörwellsalen, Landstingshuset Närvarande ledamöter Anna Starbrink (L) (ordförande) Tobias Nässén (M) (vice ordförande) närvaro på distans Talla Alkurdi (S) (2:e vice ordförande) Olle Reichenberg (M) Christine Lorne (C) Karin Fälldin (C) närvaro på distans Ninos Maraha (L) Ella Bohlin (KD) närvaro på distans §§ 164-183 Maria Fält (KD) närvaro på distans Susanne Nordling (MP) närvaro på distans Victor Harju (S) närvaro på distans Daniel Carlstedt (S) närvaro på distans Tove Sander (S) närvaro på distans Petra Larsson (S) närvaro på distans Jonas Lindberg (V) Catarina Wahlgren (V) närvaro på distans Helen Schoultz (SD) närvaro på distans Närvarande ersättare Sofia Paulsson (M) närvaro på distans, tjänstgörande Jessica Aftén Moback (M) närvaro på distans Lars Rådén (M) närvaro på distans


PROTOKOLL 2020-08-25

2 (31) [HSN 2020-0046]

Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

Marie Bladholm (M) närvaro på distans Soley Aksöz Lithborn (M) närvaro på distans Annika Rosenberg (M) närvaro på distans Henrik Eriksson (C) närvaro på distans Anna Horn (L) närvaro på distans Sandra Ivanovic Rubin (MP) närvaro på distans, tjänstgörande §§ 161-163 Tuva Lund (S) närvaro på distans Kerstin Mannerqvist (S) närvaro på distans Daniel Larson (S) närvaro på distans Linda Älegård (S) närvaro på distans Gabriel Kroon (SD) närvaro på distans Övriga närvarande Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör Margareta Tufvesson, avdelningschef, Lena Hanberg, avdelningschef närvaro på distans Christoffer Bernsköld, tf avdelningschef Johan Bratt, chefsläkare Anette Karlsson, kommunikation närvaro på distans Sara Pütsep, planeringschef närvaro på distans Tommy Mäntynen, personal- representant TCO §§ 163-165 Erika Mellqvist, personal- representant Kommunal, närvaro på distans § 165 Liisa Holtay, personal- representant SACO, närvaro på distans §§ 163-165 Sofia Könberg, pol sek (L) Pernilla Ohlin Beji, pol sek (M) närvaro på distans Janne Kautto, pol sek (C) närvaro på distans Sofia Tahko, pol sek (KD) närvaro på distans Anna Wåhlström, pol sek (MP) närvaro på distans Jacob Stone, pol sek (S) Stellan Hermansson, pol sek (V) närvaro på distans Sekreterare Sara Östberg



3 (31) [HSN 2020-0046]


Meddelande Protokoll för sammanträde den 25 augusti 2020 med hälso- och sjukvårdsnämnden har justerats. Bevis/Anslag Justeringen har tillkännagivits

genom anslag på Region Stockholms anslagstavla.

Datum för justeringen 2020-08-25 §§ 161-183 Datum för anslags uppsättande 2020-08-26 Datum för anslags nedtagande 2020-09-17 Förvaringsplats för protokollet Kanslienheten, hälso- och

sjukvårdsförvaltningen, Lindhagensgatan 98

Underskrift Bevis om anslag Underskrift



4 (31) [HSN 2020-0046]


Innehållsförteckning § 161

Val av justerare

§ 162

Fastställande av föredragningslista

§ 163

Förslag avseende tillämpningen av lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF)

§ 164

Revidering av anvisningar avseende regionfinansierad vuxentandvård

§ 165

Merkostnader för vård av covid-19-patienter vid Capio S:t Görans sjukhus

§ 166

Yttrande över God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19)

§ 167

Yttrande över remiss – Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS

§ 168

Yttrande över remiss - Promemorian Reglering av undersköterskeyrket- kompetenskrav och övergångsbestämmelser Ds 2020–15

§ 169

Yttrande över remiss från Stockholms stad om Nya riktlinjer för handläggning och dokumentation av ärenden gällande barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

§ 170

Yttrande över regionrevisorernas årsrapport 2019 för hälso- och sjukvårdsnämnden

§ 171

Svar på skrivelse från Talla Alkurdi (S) om att rusta vården för att hantera den ökade psykiska ohälsan till följd av Coronapandemin

§ 172

Svar på skrivelse från Talla Alkurdi m fl (S) om omfördelning av personal och sjukvårdsmateriel med anledning av Covid-19

§ 173

Svar på skrivelse från Jonas Lindberg (V) gällande ambulansstyrning till Region Stockholms akutmottagningar

§ 174

Svar på skrivelse från Jonas Lindberg (V) gällande rehabiliteringsvården och coronakrisens effekter

§ 175

Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om de hemlösa under covid-19 krisen

§ 176

Anmälan av årsrapport Regionalt donationscentrum 2019

§ 177

Anmälan av månadsrapport för maj 2020 för hälso- och sjukvårdsnämnden

§ 178

Anmälan av delegationsbeslut



5 (31) [HSN 2020-0046]


§ 179

Övriga anmälningsärenden

§ 180

Anmälan av inkomna skrivelser

§ 181

Hälso- och sjukvårdsdirektören informerar

§ 182

Övriga frågor

§ 183

Information från patientnämnden



6 (31) [HSN 2020-0046]


§ 161 Val av justerare 2:e vice ordförande Talla Alkurdi (S) utses att tillsammans med ordföranden Anna Starbrink (L) justera protokollet.



7 (31) [HSN 2020-0046]


§ 162 Fastställande av föredragningslista Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer utsänd föredragningslista.



8 (31) [HSN 2020-0046]


§ 163 Förslag avseende tillämpningen av lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF) HSN 2020-0845 Ärendebeskrivning Med utgångspunkt i Region Stockholms budget för 2020, hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för 2020 och hälso- och sjukvårdsnämndens beslut från den 17 mars 2020 (HSN 2020-0197), i vilka hälso- och sjukvårdsförvaltningen ombeds se över verksamheterna inom den så kallade nationella taxan, föreslås fyra åtgärder i syfte att minska kostnaderna för verksamheterna som regleras genom lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) och lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF) samt omhänderta patienterna på ett jämlikt sätt enligt Region Stockholms primärvårdsstrategi. Vid utformningen av föreslagna åtgärder har huvudbetänkandet ”God och nära vård” (SOU 2020:19) från mars 2020 beaktats. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Bilaga 1-5 Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Jonas Lindberg (V) yrkar med instämmande av Talla Alkurdi (S) bifall

till eget förslag till tilläggsbeslut (bilaga). Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer först proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer därefter proposition på Vänsterpartiets och Socialdemokraternas tilläggsyrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden avslår det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande:

1.Remisskrav införs till läkarspecialiteterna hud- och könssjukdomar, kardiologi, medicinsk gastroenterologi och hepatologi, kirurgi samt öron- näs- och halssjukdomar.



9 (31) [HSN 2020-0046]


2.Den kostnadsansvarsmodell för medicinsk service som tillämpas inom bland annat vårdval husläkarverksamhet med basal hemsjukvård införs för vårdgivare verksamma enligt LOL.

3.Gränsen för heltidsuppföljningar inom LOL och LOF fastställs tills vidare till 75 procent av heltid.

4.Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att agera ombud för vårdgivare verksamma enligt LOL i rapporteringen till Socialstyrelsens Patientregister.

Reservation Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet att avslå tilläggsyrkandet. Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet att avslå tilläggsyrkandet. Expedieras till Akten



10 (31) [HSN 2020-0046]


§ 164 Revidering av anvisningar avseende regionfinansierad vuxentandvård HSN 2020-0203 Ärendebeskrivning Ärendet avser förslag till revidering av anvisningar för regionfinansierad vuxentandvård. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Region Stockholms tandvårdsstöd till vuxna, bilaga 1 Protokollsutdrag tandvårdsberedningen 2020-08-19 § 26 Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till tandvårdsberedningens

förslag. 2. Jonas Lindberg (V) yrkar med instämmande av Talla Alkurdi (S) och

Helen Schoultz (SD) bifall till eget förslag till tilläggsbeslut (bilaga). Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer först proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer därefter proposition på Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas tilläggsyrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden avslår det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande:

Reviderade anvisningar avseende regionfinansierad vuxentandvård fastställs. Reservation Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet att avslå tilläggsyrkandet. Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet att avslå tilläggsyrkandet. Helen Schoultz (SD) reserverar sig mot beslutet att avslå tilläggsyrkandet. Expedieras till Akten



11 (31) [HSN 2020-0046]


§ 165 Merkostnader för vård av covid-19-patienter vid Capio S:t Görans sjukhus HSN 2020-0718 Ärendebeskrivning Ärendet avser förslag vad gäller ersättning till Capio S:t Görans sjukhus för merkostnader avseende vård av covid-19-patienter under pågående pandemi. Ärendet omfattar merkostnader för juni, juli och augusti 2020. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Avtal om ersättning för merkostnader för vård av covid-19-patienter vid Capio S:t Görans sjukhus Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Jonas Lindberg (V) yrkar bifall till eget förslag till tilläggsbeslut (bilaga). 3. Talla Alkurdi (S) yrkar med instämmande av Jonas Lindberg (V) bifall

till eget förslag till tilläggsbeslut (bilaga). Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer först proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer därefter proposition på yrkandet från Vänsterpartiet och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden avslår det. Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer slutligen proposition på yrkandet från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden avslår det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande:

1.En schablonersättning motsvarande 64 miljoner kronor utgår till Capio S:t Görans sjukhus avseende sjukhusets merkostnader för vård av covid-19 patienter från och med juni till och med augusti 2020.

2.Avstämningen av schablonersättningen återrapporteras till hälso-och sjukvårdsnämnden.



12 (31) [HSN 2020-0046]


Reservation Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet att avslå tilläggsyrkandena. Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet att avslå tilläggsyrkandet. Expedieras till Capio S:t Görans Sjukhus Akten



13 (31) [HSN 2020-0046]


§ 166 Yttrande över God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) HSN 2020-0711 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över betänkandet God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19). Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Betänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande:

1.Hälso- och sjukvårdsnämnden antar hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande och överlämnar detta till regionstyrelsen.

2.Paragrafen justeras omedelbart. Deltar ej i beslut Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna inte deltar i beslutet. Särskilt uttalande Jonas Lindberg (V) lämnar för V-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga). Talla Alkurdi (S) lämnar för S-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga) Expedieras till Regionstyrelsen Akten



14 (31) [HSN 2020-0046]


§ 167 Yttrande över remiss – Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS HSN 2020-0788 Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ombetts lämna remissvar på betänkandet, SOU 2020:15 Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. Föreliggande yttrande begränsas till de delar som avser nämndens ansvarsområde vilket innebär huvudfokus på verksamhetsinnehållet på NKS. Övriga delar av betänkandet består av frågor om investeringar och större organisationsförändringar inom hälso- och sjukvården, olika entreprenadformer och tidigare erfarenheter av OPS samt kartläggning av NKS-exemplet med betoning på verksamhetsmodeller och byggnation samt hur relevanta kontrollmekanismer har använts. Utredningen lämnar ett antal rekommendationer i syfte att stärka förutsättningarna för att lärdomarna ska omhändertas på ett bra sätt. Regionerna ombeds svara på några av dessa rekommendationer. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Strukturförändring och investering i hälso-och sjukvården, SOU 2020:15 Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: Hälso-och sjukvårdsnämnden antar hälso-och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande och överlämnar detta till regionstyrelsen. Deltar ej i beslut Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna inte deltar i beslutet.



15 (31) [HSN 2020-0046]


Särskilt uttalande Helen Schoultz (SD) lämnar ett särskilt uttalande (bilaga). Jonas Lindberg (V) lämnar ett särskilt uttalande (bilaga). Talla Alkurdi (S) lämnar ett särskilt uttalande (bilaga). Expedieras till Regionstyrelsen Akten



16 (31) [HSN 2020-0046]


§ 168 Yttrande över remiss - Promemorian Reglering av undersköterskeyrket- kompetenskrav och övergångsbestämmelser Ds 2020–15 HSN 2020-0907 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över remiss Reglering av undersköterskeyrket- kompetenskrav och övergångsbestämmelser Ds 2020–15. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Remiss Reglering av undersköterskeyrket- kompetenskrav och övergångsbestämmelser Ds 2020–15 Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: Hälso- och sjukvårdsnämnden antar hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande och överlämnar detta till regionstyrelsen. Särskilt uttalande Jonas Lindberg (V) lämnar för V-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga). Expedieras till Regionstyrelsen Akten



17 (31) [HSN 2020-0046]


§ 169 Yttrande över remiss från Stockholms stad om Nya riktlinjer för handläggning och dokumentation av ärenden gällande barn och unga inom individ- och familjeomsorgen HSN 2020-0791 Ärendebeskrivning Stockholms stad har inbjudit Region Stockholm att yttra sig över remiss om Nya riktlinjer för handläggning och dokumentation av ärenden gällande barn och unga inom individ- och familjeomsorgen. Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över remissen och att samråd ska ske med Stockholms läns sjukvårdsområde. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Remiss Nya riktlinjer för handläggning och dokumentation av ärenden gällande barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande:

Hälso- och sjukvårdsnämnden antar hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande och överlämnar detta till Stockholm stad.

Expedieras till Stockholms stad Akten



18 (31) [HSN 2020-0046]


§ 170 Yttrande över regionrevisorernas årsrapport 2019 för hälso- och sjukvårdsnämnden HSN 2020-0659 Ärendebeskrivning Regionrevisorerna har översänt årsrapport 2019 till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Årsrapport 2019 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande:

Hälso- och sjukvårdsnämnden antar hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande och överlämnar detta till regionrevisorerna.

Deltar ej i beslut Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna inte deltar i beslutet. Särskilt uttalande Jonas Lindberg (V) lämnar för V-ledamöterna ett särskilt uttalande. Talla Alkurdi (S) lämnar för S-ledamöterna ett särskilt uttalande. Expedieras till Regionrevisorerna Akten



19 (31) [HSN 2020-0046]


§ 171 Svar på skrivelse från Talla Alkurdi (S) om att rusta vården för att hantera den ökade psykiska ohälsan till följd av Coronapandemin HSN 2020-0682 Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Talla Alkurdi (S) det inrättas en telefonlinje med möjlighet till videosamtal för att kunna erbjuda psykosocialt stöd och att förslag tas fram på hur psykiatrin kan rustas för att ta hand om uppdämda behov och förstärka kapaciteten inom första linjens psykiatri i samverkan med kommunerna. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Skrivelse från Talla Alkurdi (S) Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Talla Alkurdi (S) yrkar med instämmande av Jonas Lindberg (V) bifall

till första attsatsen i skrivelsen, vilken lyder: att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att inrätta en telefonlinje med möjlighet till videosamtal för invånare i Region Stockholm i behov av psykosocialt stöd.

Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på förslagen och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: Skrivelsen anses besvarad. Reservation Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Expedieras till Akten



20 (31) [HSN 2020-0046]


§ 172 Svar på skrivelse från Talla Alkurdi m fl (S) om omfördelning av personal och sjukvårdsmateriel med anledning av Covid-19 HSN 2020-0683 Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Talla Alkurdi m fl (S) att omfördelningen av personal och sjukvårdsmateriel under Covid-19 pandemin redogörs. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Skrivelse från Talla Alkurdi m fl (S) Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: Skrivelsen anses besvarad. Expedieras till Akten



21 (31) [HSN 2020-0046]


§ 173 Svar på skrivelse från Jonas Lindberg (V) gällande ambulansstyrning till Region Stockholms akutmottagningar HSN 2020-0692 Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden ställer Jonas Lindberg (V) frågor om samordningen kring omstyrning av ambulanser till Region Stockholms akutmottagningar. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Skrivelse från Jonas Lindberg (V) Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: Skrivelsen anses besvarad. Expedieras till Akten



22 (31) [HSN 2020-0046]


§ 174 Svar på skrivelse från Jonas Lindberg (V) gällande rehabiliteringsvården och coronakrisens effekter HSN 2020-0693 Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ställer Jonas Lindberg (V) ett antal frågor gällande rehabiliteringsvården och coronakrisens effekter. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Skrivelse från Jonas Lindberg (V) Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: Skrivelsen anses besvarad. Expedieras till Akten



23 (31) [HSN 2020-0046]


§ 175 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om de hemlösa under covid-19 krisen HSN 2020-0694 Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden ställer Catarina Wahlgren(V) frågor om de hemlösa under cocid-19 krisen. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Skrivelse från Catarina Wahlgren (V) Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: Skrivelsen anses besvarad. Expedieras till Akten



24 (31) [HSN 2020-0046]


§ 176 Anmälan av årsrapport Regionalt donationscentrum 2019 HSN 2020-0746 Ärendebeskrivning Anmälan av Regionalt donationscentrums årsrapport för 2019. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Regionalt donationscentrums Årsrapport 2019 Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande:

Anmälan läggs till handlingarna Expedieras till Regionalt donationscentrum Expertgrupp donation Akten



25 (31) [HSN 2020-0046]


§ 177 Anmälan av månadsrapport för maj 2020 för hälso- och sjukvårdsnämnden HSN 2020-0131 Ärendebeskrivning I månadsrapporten för maj 2020 för hälso- och sjukvårdsnämnden redovisas ekonomiskt utfall, vårdkonsumtion, personal, samt väntetider inom den specialiserade vården. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Månadsrapport maj 2020 för hälso- och sjukvårdsnämnden Månadsrapport juli 2020 för hälso- och sjukvårdsnämnden Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag med tillägg att även månadsrapport för juli 2020 anmäls. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande:

Anmälan av månadsrapport för maj och juli 2020 för hälso- och sjukvårdsnämnden godkänns och läggs till handlingarna. Expedieras till Akten



26 (31) [HSN 2020-0046]


§ 178 Anmälan av delegationsbeslut HSN 2019-2227 Ärendebeskrivning I det här ärendet anmäls beslut, som har fattats på hälso- och sjukvårdsnämndens vägnar. En sammanställning av besluten bifogas. För ytterligare information om besluten hänvisas till nämndens registrator samt enhetschefen för enskilda vårdgivare och avdelningsstöd vid avdelningen för Särskilda vårdfrågor. Enligt kommunallagen kan en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd i Region Stockholm att besluta på nämndens vägnar. Beslut som fattas på en nämnds vägnar ska anmälas till nämnden. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Sammanställning, reviderad 2020-08-24. Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande:

Anmälan av delegationsbeslut godkänns och läggs till handlingarna. Expedieras till Akten



27 (31) [HSN 2020-0046]


§ 179 Övriga anmälningsärenden HSN 2019-2228 Ärendebeskrivning I det här ärendet anmäls för kännedom vissa övriga uppgifter, som har anknytning till hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet. För ytterligare information om punkterna i bifogade sammanställning hänvisas till hälso-och sjukvårdsförvaltningens registrator. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Sammanställning Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på eget yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt det. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande:

Anmälan godkänns och läggs till handlingarna. Expedieras till Akten



28 (31) [HSN 2020-0046]


§ 180 Anmälan av inkomna skrivelser Ärendebeskrivning

• Skrivelse från Jonas Lindberg (V) om vårdskuld och vårdplanering efter covid19.

• Skrivelse från Talla Alkurdi (S) m. fl om inställda operationer och köer inom tex cancervården till följd av coronapandemin i Region Stockholm

• Skrivelse från Talla Alkurdi (S) m. fl om att vårdskulden inte ska betalas med privata sjukvårdsförsäkringar

• Skrivelse från Talla Alkurdi (S) m. fl om sparkraven på akutsjukhusen och Stockholms läns sjukvårdsområde i Region Stockholm

Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: Inkomna skrivelser överlämnas till förvaltningen för beredning.



29 (31) [HSN 2020-0046]


§ 181 Hälso- och sjukvårdsdirektören informerar Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson överlämnar ordet till chefsläkare Johan Bratt som informerar om situationen i vården under sommaren. Johan Bratt informerar även om den platåfas Region Stockholm just nu befinner sig i vad gäller Covid-19. Björn Eriksson redogör för information från Folkhälsomyndigheten gällande felaktiga provsvar för Covid-19.



30 (31) [HSN 2020-0046]


§ 182 Övriga frågor Fråga från ledamoten Helen Schoultz (SD) om information om sjukhusvarslen. Hur många är/eller kommer att bli uppsagda och vilken typ av personal är det?



31 (31) [HSN 2020-0046]


§ 183 Information från patientnämnden Steinunn Asgeirsdottir och Maja Wessel från patientnämndens förvaltning informerar om 2019-års arbete för patientnämnden samt hur patientnämndens verksamhet påverkats av Covid-19.

Förslag till beslutbebeslut

HSN Förslag till tilläggsbeslut2020-08-25

Vänsterpartiet Ärende nr 3

HSN 2020-0845

Bilaga § 163 HSN 200825

Förslag avseende tillämpning av lagen om läkarvårdsersättning (1993:1651) och lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF)

Vänsterpartiet välkomnar förslaget att skärpa reglerna för vårdgivare verksamma inom LOL och LOF. Systemet försvårar en samordnad planering av hälso- och sjukvården och bör fasas ut så snart som möjligt. Utöver de förändringar som föreslås av förvaltningen vill vi dock tillägga att det är ett problem att många läkare verksamma inom systemet även tar emot patienter med privata sjukvårdsförsäkringar. Det innebär i praktiken en offentlig subvention av privat verksamhet då regionens medel används för att finansiera lokaler, utrustning, material etc. som även kommer försäkringspatienterna till del. Även detta är ett hål i regelverket som bör täppas till.

Förslag till tilläggsbeslut:

att vårdgivare verksamma under LOL och LOF i Region Stockholm inte får ta emot patienter vilkas vård finansieras genom privata sjukvårdsförsäkringar

http://www.vansterpartiet.se/

HSN FÖRSLAG TILL TILLÄGGSBESLUT

2020-08-25

VänsterpartietÄrende nr 4

HSN 2020-0203

Bilaga § 164 HSN 200825

Revidering av anvisningar avseende regionfinansierad vuxentandvård

Vänsterpartiet har sedan länge varnat för de allvarliga bristerna i kontrollen av den regionfinansierade vuxentandvården. De hittills mycket begränsade kontrollerna som genomförts av regionen har nyligen avslöjat ett omfattande fusk bland utövarna, både privata tandläkarföretag och folktandvården. Tack och lov har regionala media genom undersökande journalistik den senaste tiden gjort det grova fusket känt för allmänheten. En stor folkopinion vill se förändringar och ett slut för fusket.

Grundproblemet är att man tillåter marknadsmekanismer styra denna viktiga del av tandvården. De människor som behöver denna typ av tandvård ska inte utsättas för risken att bli utnyttjade, felbehandlade och i värsta fall tvingas lida. Tandvård är dessa människors rättighet. Därför anser Vänsterpartiet att den regionfinansierade vuxentandvården på sikt bör skötas i egen regi genom folktandvården med ett icke-marknadsstyrt reglemente. Vi kommer att arbeta för en sådan förändring genom lagstiftningsförslag på nationell nivå.

En förändring av nationell lagstiftning riskerar dock ta tid. Därför krävs åtgärder också här och nu. De förslag som förvaltningen presenterar i revideringen av anvisningarna angriper tyvärr inte huvudproblemet, men de kan i bästa fall leda till minskat fusk. Vi kommer därför att stödja de förslag som lagts fram.

Men utöver detta vill vi att HSN beslutar om förbättrad kontroll och vi betonar vikten av att alla företag som fuskat med redovisningarna år 2019 avslöjas och offentliggörs. Det måste bli känt för patienterna så att de kan anlita en tandläkare som inte har för avsikt att utnyttja, och i värsta fall åsamka lidande, för patienten.

Därför föreslås som tilläggsbeslut:

Att HSN beslutar att förvaltningen ska gå igenom samtliga fakturor inom det aktuella tandvårdsområdet för år 2019, så att allt felbehandlingar och fusk kan avslöjas och offentliggöras.

Att HSN beslutar att ge tandvårdsförvaltningen de extra resurser som krävs för att anställa ett tillräckligt antal granskare för att genomföra den ovan nämnda kontrollen av behandlingarna/fakturorna år 2019 inom det aktuella tandvårdsområdet.


Att HSN beslutar att efter genomförd kontroll meddelar alla patienter inom den regionfinansierade vuxentandvården som haft en tandläkare som deltagit i fuskandet med behandlingar/fakturor, och att dessa patienter ges möjlighet till en kontroll och ny tandvårdsbehandling om så krävs på grund av felbehandling.

Att HSN beslutar att de tandvårdsföretag/tandläkare som fuskat med behandlingar/fakturor listas så att de inte kan komma ifråga för nästkommande års regionfinansierade vuxentandvård.

Att HSN beslutar att de tandvårdsföretag/tandläkare som fuskat med behandlingar/fakturor i syfte att öka sin inkomster på det offentligas bekostnad inte bara görs återbetalningsskyldiga, utan också polisanmäls för stöld av offentliga medel.

HSN FÖRSLAG TILL TILLÄGGSBESLUT

2020-08-25


HSN 2020-0718

Bilaga § 165 HSN 200825

Merkostnader för vård av covid-19-patienter vid Capio S:t Görans sjukhus Privatägda Capio S:t Göran sjukhus har fått ställa om sin verksamhet för att säkerställa omhändertagande av patienter med covid-19. Den omställningen har orsakat ökade kostnader. Ersättningar för merkostnader som uppkommer på grund av pandemin regleras inte i det ordinarie vårdavtalet som Region Stockholm har tecknat med Capio S:t Görans sjukhus.

Vänsterpartiet är principiellt emot att hälso- och sjukvård ska bedrivas av privata företag finansierade med skattemedel. Vi vill att våra gemensamma skatter ska användas till just hälso- och sjukvård, och inte till aktieutdelningar och privata vinster. Det blågröna styret prioriterar en marknadsliberal vårdmodell, och det är tyvärr den vi har att förhålla oss till i den aktuella krisen.

Vänsterpartiet anser därför att Capio S:t Görans sjukhus ska få ersättning för de merkostnader som uppkommit på grund av pandemin. Men vi menar att de pengarna ska vara kopplade till en garanti att det inte sker någon vinstutdelning så länge pandemin pågår.

Vi har på nationell nivå sett hur Tillväxtverket först hävdade att extrastöden under coronakrisen till privata företag inte, enligt lagen, kunde kopplas till krav på stopp för aktieutdelningar/vinstdelning. Men efter ett möte med finansutskottet, där riksdagens alla åtta partier hävdade motsatsen, gjorde Tillväxtverket en ny tolkning av lagen. Nu är ekonomiskt stöd från staten under coronakrisen direkt kopplat till kravet att det inte sker någon aktieutdelning/vinstdelning. Samma sak bör självklart också gälla på regional nivå.

Med anledning av ovanstående föreslås följande tilläggsbeslut

att ersättningen för de merkostnader som uppkommit på grund av pandemin ska vara kopplad till en garanti från Capio att det inte sker någon aktieutdelning/vinstdelning så länge pandemin pågår


1 (2)

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen FÖRSLAG TILL TILLÄGGSBESLUT2020-08-25

Ärende 5 2020-0718

Bilaga § 165 HSN 200825

Merkostnader för vård av covid-19-patienter vid Capio S:t Görans sjukhus

Samtliga akutsjukhus i Region Stockholm står i frontlinjen för covid-19-pandemin. Akutsjukhusen i egen regi kommer att få ersättning för merkostnader relaterade till covid-19-pandemin genom underlag som skickas till Regionledningskontoret. Motsvarande underlag över Capio S:t Görans sjukhus merkostnader beslutas av hälso- och sjukvårdsnämnden pga LOU-upphandlade avtalet.

Samtliga underlag från akutsjukhusen kommer därefter att ingå i ansökan till staten gällande merkostnader relaterade till covid-19-pandemin. Det är våra gemensamma skattepengar som kommer att finansiera hälso- och sjukvårdens fantastiska arbete under pandemin. Vi Socialdemokrater i Region Stockholm anser att det är mycket viktigt att dessa pengar går till behoven inom hälso- och sjukvården och inte till vinstutdelningar inom privata vårdbolag.

Socialdemokraterna har tidigare yrkat på att hälso- och sjukvårdsnämnden ska få en avstämning av Capio S:t Göran gällande den schablonersättning som beslutas i nämnden. Tidpunkten för denna avstämning bör specificeras.

Socialdemokraterna föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta

att Capio S:t Görans sjukhus återkommer till hälso- och sjukvårdsnämnden senast i november med en avstämning av merkostnaderna och de schablonbelopp som har betalats ut.

att att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att föra dialog med Capio i syfte att återkomma till nämnden med en garanti

2 (2)

FÖRSLAG TILL TILLÄGGSBESLUT

från Capio att företaget inte plockar ut några pengar från Capio S:t Göran för vinstutdelning så länge pandemin pågår.

HSN SÄRSKILT UTTALANDE

2020-08-25


HSN 2020-0711

Bilaga § 166 HSN 200825

Yttrande över God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU:2020:19)

Vänsterpartiet deltar inte i beslutet.

Vänsterpartiet vill dock understryka att vi, liksom HSF, ser positivt på flera delar av betänkandet. Målsättningen är bra, att skapa en hållbar hälso- och sjukvård med hög kvalitet, där patienten och närstående känner delaktighet, trygghet och förtroende samt att medarbetare väljer att arbeta i. Likaså stöder vi de mer konkreta förslagen om personcentrering, patientdelaktighet och hälsofrämjande insatser.

Viktigt är också förslagen hur samverkan ska utvecklas och förbättras mellan primärvården och den kommunala hälso-och sjukvården/omsorgen, liksom att samverkan måste förbättras på utförarnivå genom nätverk och horisontella organisationer. Vi är överens om att begreppet hemsjukvård ersätts med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet, det markerar den kvalité och kompetens som krävs för denna typ av vård.

Vänsterpartiet instämmer också i utredningens förslag att utbildningsuppdraget ska regleras i HSL. Liksom förvaltningen anser vi att det skulle tydliggöra utbildningens viktiga roll för kompetensförsörjningen och stärka utbildningsuppdraget som en självklar del i vårduppdraget.

När det gäller HSF:s yttrande så stöder Vänsterpartiet den kritik som förvaltningen framför mot betänkandet på flera konkreta punkter. Till exempel följande:

- Att utredningen inte tagit upp hur patienter med nedsatt kommunikationsförmåga och/eller intellektuell funktionsnedsättning ska kunna uppnå delaktighet som patient. För Vänsterpartiet är det avgörande att människor med en funktionsvariation inte bara i ord, utan i praktiken ges samma rättigheter som alla andra. Det är en del i skapandet av en jämlik sjukvård.

- Att utredningen inte tillräckligt utreder problematiken kring patienter med stress-, psykiska och arbetsrelaterade besvär och sjukdomar. Utvecklade skrivningar kring nödvändiga försäkringsmedicinska åtgärder hade varit betydelsefulla. Vänsterpartiet menar att det är speciellt viktigt när i denna tid när olika svenska regeringar sedan


länge försökt spara pengar på detta område, med konsekvens att dessa patienter drabbats hårt och deras hälsa försämrats.

- Att utredningen inte tar upp tandvårdens roll i samverkansstrukturerna mellan primärvården och den kommunal hälso- och sjukvården samt omsorgen. Tandvården är mycket viktig för en god hälsa, det är därför märkligt att den förbigåtts i betänkandet. Inte minst den uppsökande vuxentandvården är avgörande för många äldre och utsatta människors hälsa. Vänsterpartiet hade önskat att betänkandet föreslagit att denna typ av tandvård i framtiden skulle skötas av folktandvården med ett icke-marknadsstyrt regelverk.

- Att utredningen föreslår obligatoriskt vårdval inom psykiatri och fysioterapi. Vi instämmer i HSF:s kritik att ”det innebär ett oproportionerligt stort ingrepp i det regionala självstyret”. Förvaltningen konstaterar också att ”kommunalt självstyre, med intresse och ansvar för planering och genomförande av hälso- och sjukvård, är en bättre drivkraft och garant för att skapa en god och nära vård än vad obligatoriska vårdval är.” Förvaltningen har här en briljant formulerad kritik av vårdvalen som Vänsterpartiet helt och fullt kan instämma i. I konsekvens med sin egen formulering borde förvaltningen och regionstyret därför också instämma i Vänsterpartiets krav på att avskaffa det obligatoriska vårdvalet för primärvården. Vi anser att en demokratisk vald regionledning ”med intresse och ansvar för planering och genomförande av hälso- och sjukvård, är en bättre drivkraft och garant för att skapa en god och nära vård än vad obligatoriska vårdval är”. Vårdval är ju egentligen fel ordval, vad det egentligen handlar om är fri etableringsrätt för vårdföretag med vinstintresset som drivkraft. Så skapas inte den jämlika och rättvisa vård, där den som har störst behov kommer först i vårdkön, som hälso- och sjukvårdslagen utlovar.

Detta är också huvudorsaken till varför Vänsterpartiet inte deltar i beslutet och istället markerar vår position i detta SU.

Vi vill dessutom peka på problemet idag där läkare inte kan anställas kommunalt. Det hade varit bra om utredningen mer ingående resonerat kring detta och försökt peka på lösningar som kan förbättra den del av hälso- och sjukvården som ligger under det kommunala ansvaret.

Vänsterpartiet vill avslutningsvis understryka vår principiella syn att vård och omsorg är områden som inte ska utsättas för vinstjagande företag och konkurrenstänkande. Därför måste den fria etableringsrätten, de s.k. vårdvalen, avskaffas. Därför måste hela köp- och säljfilsofin, marknadstänkandet, bort från vården.

Vård och omsorg handlar om människors hälsa och värdighet och ska därför handhas av en demokratiskt styrd offentlig hälso- och sjukvård.

1 (2)

Hälso- och sjukvårdsnämnden SÄRSKILT UTTALANDE2020-08-25

Ärende 6HSN 2020-0711

Bilaga § 166 HSN 200825

Yttrande över God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem

Vi socialdemokrater ställer oss positiva till utredningens förslag och instämmer i huvudsak med förvaltningens skrivningar. En utbyggd primärvård mycket viktigt för att minska hälsoklyftorna och bidra till ökad kontinuitet och effektivitet i hälso- och sjukvården.

Endast 6 av 10 invånare i Stockholmsregionen anger att de har förtroende för vårdcentralerna. När man inte kan vara trygg i att få den vård man behöver på sin vårdcentral söker sig många till de redan ansträngda akutmottagningarna. Detta leder till än längre vårdköer på sjukhusen. Ska vi vända denna utveckling måste vi satsa på både vårdcentralerna och sjukhusen.

Samtidigt försvåras möjligheten att bygga ut en stärkt primärvård av marknadsstyrningen inom sjukvården. Den fria etableringsrätten innebär att det är svårt att planera vården efter behov. Ska vården bli mer sammanhållen behöver även uppsplittringen av vården i flertalet separata vårdvalsmarknader med fri etableringsrätt för privata vårdbolag, ses över. Vi hade önskat att utredningen hade lyft fram denna problematik tydligare. Däremot ställer vi oss bakom förvaltningen avstyrkande av förslaget om obligatorisk LOV inom psykiatri och fysioterapi.

Förvaltningen skriver i sitt yttrande att det finns en oklarhet kring innebörden av patientkontrakt. Vi vänder oss mot denna beskrivning då patientkontrakt redan är en överenskommelse mellan regeringen och regionerna. Vidare har ett antal regioner redan börjat införa patientkontrakt. Många patienter och anhöriga, inte minst äldre, upplever idag att svårigheter på grund av kontakten med en mängd olika vårdgivare. Detta förstärks inte minst av vårdvalens upphackning av sjukvården. Vi ser därför gärna att även Region Stockholm inför patientkontrakt.

2 (2)

SÄRSKILT UTTALANDE

Sammantaget är vi övergripande positiva till utredningens förslag. Vår förhoppning är att Region Stockholm ska spela en viktig roll i utbyggnaden av framtidens förstärkta primärvård.

1 (1)

SÄRSKILT UTTALANDE2020-08-25 HSN 2020-0788

Hälso-och sjukvårdsnämnden7Bilaga § 167 HSN 200825

Yttrande över remiss – Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS

Sverigedemokraterna välkomnar genomlysningen av NKS-processen och dess rekommendationer från SOU 2020:15 Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. Utredningen påpekar flertalet brister som sedan tidigare är kända och har belysts i andra granskningsrapporter, likt Stockholms universitets.

Sverigedemokraterna, var varken delaktiga i framtagandet av den dåvarande sjukvårdsplanen eller planeringen bakom Nya Karolinska. Om vi hade varit detta så hade vi manat till en konservativ och försiktiga syn för att inte införa oprövade finanseringsösningar eller radikala styrmodeller utan att vara framtagna av och förankrade hos vår egen sjukvårdspersonal.


2020-08-25

Vänsterpartiet Ärende 7

HSN 2020-0788

Bilaga § 167 HSN 200825

Yttrande över remiss - Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården - lärdomar från exemplet NKS

Vänsterpartiet deltar inte i beslutet.

Det är häpnadsväckande att regionen, i sitt svar på den utredning som avser klargöra turerna kring haveriet NKS, beskriver sitt eget arbete i idel positiva ordalag, utan ett uns av självkritik. Inte med ett ord nämns alla de skandaler som omgärdat bygget av sjukhuset och den nya verksamhetsmodellen. Regionens eget arbete med framtidsplanen recenseras med betyget ”imponerande” och motiveringen ”En kraftsamling av det slag som genomförts […] har sannolikt aldrig tidigare skådats inom hälso- och sjukvårdssektorn.”

I själva verket finns en lång rad problem kopplade till tolkningen och genomförandet av framtidsplanen. I ett flertal publikationer har det konstaterats att planeringen av verksamhetsinnehållet på NKS skedde baklänges. Behovsanalysen och besluten om vilken verksamhet som skulle finnas i sjukhuset påbörjades och fattades först en bra bit in i byggprocessen. Detta har fått en rad allvarliga konsekvenser för både vården på sjukhuset och i hela regionen och kan därför inte ses som något annat än ett misslyckande. Exempelvis har vård inte kunnat flytta ut till andra vårdgivare som planerat och utbildningsuppdraget har blivit lidande.

Framtidsplanen tolkas av regionledningen som om den innebar att all sjukvård som ska flyttas ut från akutsjukhusen ska övergå i vårdval, vilket inte står i planen och vilket definitivt inte är något det råder politisk enighet om.

I utredningen formuleras ett antal rekommendationer utifrån de lärdomar utredaren menar kan dras av byggandet och planeringen av NKS. Intressant nog anser hälso- och sjukvårdsförvaltningen att de redan arbetar i enlighet med dessa rekommendationer och att så även skedde gällande NKS och framtidsplanen. Bland annat regionens egna revisorer har dock tidigare konstaterat att regionen brister i utvärderingen av effekterna av olika åtgärder, hur de påverkar helheten och målen för framtidens hälso- och sjukvård.


1 (3)



Bilaga § 167 HSN 200825

Yttrande över Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS

Socialdemokraterna i Region Stockholm ställer sig mycket positiva till utredningens tillsättning och rekommendationerna som lyfts i slutbetänkandet. Nya Karolinska Solna, NKS, har blivit en allt för dyr affär för Stockholmarna och av denna utredning och andra framgår tydligt att vårdpersonalen inte involverats i processen. Det är avgörande att såväl Region Stockholm som andra regioner drar lärdomar för att något liknande aldrig ska upprepas

I enlighet med den beskrivning som förvaltningen även tar upp i sitt yttrande så påbörjade Region Stockholm en omställning av vården i ett tidigare skede än andra regioner (dåvarande landsting). Vad som däremot behöver poängteras är att byggnationen av NKS, den tillhörande verksamhetsmodellen samt progressen för omställningen till nära vård i regionen i mångt och mycket bör användas som ett avskräckande exempel för andra regioner som nu står i startgroparna eller precis påbörjat denna resa.

NKS rankas på en trettondeplats över världens dyraste byggnader och uppskattades i en extern konsultbedömning vara 53 procent dyrare än skandinaviska jämförelsesjukhus. Det är inget annat än ett stort svek mot skattebetalarna i Stockholmsregionen, där dyra OPS-avtal och konsultkostnader har prioriterats framför att vårdens pengar ska gå just till vad som åsyftas – till att ge länets befolkning en trygg och tillgänglig vård.

En stor problematik och grund till fördyring av NKS-projektet var, vilket förvaltningen nämner kortfattat i sitt yttrande, att beslut om vilken vård som skulle bedrivas inom sjukhusets väggar fattades i ett allt för sent skede. Detta resulterade bland annat i att helt nyuppförda väggar fick rivas för att vården på barnavdelningen skulle kunna bedrivas patientsäkert samt en avsaknad av administrativa ytor och omklädningsrum för personalen. Lokalbristerna är fortfarande ett problem på sjukhuset, varpå ett exempel är

2 (3)

SÄRSKILT UTTALANDE

att det är en öppen korridor mellan intensivakutens vårdplatser och väntrummet till röntgen. Allvarligast är bristen på inflytande i planeringsfasen av de som de facto ska arbeta i lokalerna.

Förvaltningen skriver i sitt yttrande att regionens framtidsplan kan, långt före de statliga besluten om utredningarna om nära vård, sägas ha lagt grunden för ett genomförande av ”Nära vård”. Det är ett påstående som vi socialdemokrater vänder oss emot och som vi anser förtjänar problematiseras. Regionens val av tillvägagångssätt där utflyttning av vård från akutsjukhusen blivit synonymt med privatisering och införande av vårdval inom allt fler områden har lett till en fragmentiserad vård som drivs av marknadskrafter snarare än det faktiska vårdbehovet i regionen. De 39 vårdvalen har försvårat samverkan inom vården, hindrat utbildning och forskning samt varit starkt kostnadsdrivande under många år. Som en följd av detta har vi kunnat se att NKS har haft svårt att leverera i enlighet med utbildningsuppdraget. Vi socialdemokrater vill poängtera att det är fullt möjligt, och många gånger önskvärt, att behålla vården i offentlig regi vid omställning till en nära vård.

En del av omställningen var även att NKS fick ett högspecialiserat uppdrag, där syftet var att sjukhuset endast skulle vårda de mest sjuka patienterna med stora vårdbehov. Det är en inriktning som professionen varit starkt kritiska till, och så även vi socialdemokrater. Det finns stora värden i att vårdpersonal inte enbart vårdar de allra svåraste fallen, utan möter en större bredd av patienter för att behålla kompetens och att på ett lämpligt sätt kunna bedriva forskning och utbildning. Uppdraget har även försvårat samordningen mellan sjukhusen och patienter har fått slussas runt i länet för att vårdas på ”rätt nivå i systemet”.

Sammantaget har vi socialdemokrater en förhoppning om att regionledningen, efter alla dessa år, kan förmå sig att ta till sig av den kritik som riktats både mot NKS och regionens process för omställning till nära vård. Detta bör särskilt beaktas i detta skede då kritiken kommer från en statlig utredning. Vi anser att yttrandet i allt för stor utsträckning försöker slå ifrån sig de brister som påpekas istället för att se till vad som bör undvikas framåt.

Utredningen pekar tydligt ut behov av fördjupade riskanalyser, något Region Stockholm behöver ta fasta på i stora projekt. Analyserna i NKS-projektet var undermåliga.

3 (3)

SÄRSKILT UTTALANDE

Utredningen understryker behovet av att sammankoppla forskning och utbildning vid denna typ av stora förändringar. Det går att konstatera stora brister i detta i resultatet av NKS.

Regionen bör ställa sig positiv till utredningens förslag om att ge Statens haverikommission förutsättningar att utöka sin utredningsverksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet. IVO har inte ett helhetsuppdrag som täcker denna typ av förändringar.

Vi hoppas att utredningen ska kunna fungera som vägledning för andra regioner, för att vi aldrig mer i den svenska historien ska behöva uppleva ännu ett NKS-haveri.


2020-08-25


HSN 2020-0907

Bilaga § 168 HSN 200825

Yttrande över remiss – Promemorian Reglering av undersköterskeyrket – kompetenskrav och övergångsbestämmelser Ds 2020-15.

Vänsterpartiet röstar för förvaltningens förslag till yttrande.

Men vi vill klargöra vår egen principiella syn på frågan. Patientsäkerheten måste stå i fokus. Därför är det rätt att eftersträva en högre kompetens, och nivå på kompetensen, hos den personal som är nära patienter och brukare. Därför är det viktigt att få en reglering och skyddad titel för undersköterskor som ska kunna valideras.

Vänsterpartiet instämmer också med förvaltningen om att inte tillstyrka förslaget att den som senast den 31/12 2026 ansöker om bevis om skyddad yrkestitel och vid ansökan har varit verksam med titeln undersköterska i en omfattning som sammanlagt motsvarar heltid under fem år de senaste tio åren före ansökan ska få bevis om rätt att få använda yrkestiteln. Detta förslag motverkar hela syftet med regleringen som är att säkra en högre kompetens och en skyddad yrkestitel.

Vi anser att det nu är arbetsgivarens ansvar att säkra kompetensutveckling och fortbildning av den personal som det handlar om. Självklart ska ingen som idag är anställd som undersköterska förlora sitt jobb när denna reglering blir verklighet. Alla aktuella arbetsgivare måste därför åläggas att inventera utbildningsnivån hos de undersköterskor som idag är anställda. Därefter ska de säkra att de som behöver ges den nödvändiga kompetensutveckling som krävs för att kunna uppnå den kommande regleringens krav.

Med ett sådant krav på de aktuella arbetsgivarna kommer det inte heller behövas en tio-årig övergångsperiod, utan samtliga undersköterskor inom vården säkras därigenom den fortbildning som krävs.

För Region Stockholm handlar det om att se till att alla offentliga och privata vårdgivare snarast genomför denna inventering av utbildningsnivån. Därefter ska det följa upp det med kursplaner för den personal som är i behov av kompetensutveckling för att kunna bli godkända som undersköterskor enligt de krav som ställs i den kommande regleringen.



2020-08-25


HSN 2020-0659

Bilaga § 170 HSN 200825

Yttrande Regionrevisorernas årsrapport 2019 för hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionrevisorerna konstaterar på flera punkter att deras kritiska bedömning är oförändrad jämfört med 2018. Vänsterpartiet kan bara instämma. Samma kritik återkommer år efter år, men väldigt lite förändras. Det tyder på grundläggande problem både i organisationen och hos den politiska ledningen.

Förvaltningens yttrande har, liksom tidigare år, många formuleringar om att man delar revisionens bedömningar. Sedan påpekas att man arbetar för att rätta till problemen men ofta med väldigt övergripande skrivningar. Därför anser Vänsterpartiet att förvaltningens yttrande över regionrevisorernas rapport är otillfredsställande.

Vi folkvalda får inte tillräcklig information kring vilka av åtgärderna som kommer att prioriteras högst och hur förvaltningen kommer att gå vidare med arbetet kring att förbättra exempelvis den interna styrningen och kontrollen. Det gör det omöjligt för oss som ytterst ansvariga att veta hur den verksamhet vi är ansvariga för arbetar för att förbättra de delar som får kritik av revisorerna.

Vårt SU hade kunnat bli väldigt långt, men vi väljer att bara kommentera några centrala delar av revisorernas årsrapport 2019.

I årsrapporten bedömer regionrevisorerna sammantaget att det ekonomiska resultatet som tillfredsställande. Det verksamhetsmässiga resultatet bedöms som att det bara delvis har uppnåtts. Två viktiga delmål; Vård i rätt tid och Högt förtroende för vården uppnås inte. Revisionen efterlyser, liksom tidigare år, analyser av målvärden som inte uppnås och hur det sammantaget påverkar förutsättningarna dels för att uppnå fullmäktiges övergripande mål för hälso- och sjukvården dels för genomförande av framtidsplanen.

Revisionsrapporten understryker att det är nödvändigt att vidta åtgärder för att stärka HNS:s styrning och kontroll på inköpsområdet. Att det måste finnas tillräckliga resurser och kompetens för att genomföra inköp och för en aktiv avtalsuppföljning. Vänsterpartiet instämmer och anser att styrningen idag är alltför spretig och saknar ett helhetsgrepp. Den fria etableringsrätten och de många vårdvalen bidrar i högsta grad till detta.

Nämndens kostnader för utomlänsvård har ökat med hela 80,7 procent. Här är de digitala vårdtjänsterna, nätläkarna, som står för den största delen av kostnadsökningen inom


primärvården. Revisorerna konstaterar att det inte analyserats varför befolkningen i Region Stockholm vänder sig till den utomläns placerade digitala vården i betydligt högre utsträckning än resten av landet. Det är allvarligt att stora resurser rinner iväg till denna, i många fall tveksamma, vårdform samtidigt som det finns för få vårdcentraler i utsatta förortsområden. Om Region Stockholm vill skapa en jämlik vård är detta ett av de problem som måste analyseras och åtgärdas.

Revisionen riktar också tydlig kritik mot hur de nya vårdavtalen för akutsjukhusen har förberetts och förhandlats, och revisionen ”bedömer sammantaget att förutsättningarna för att sjukhusen ska kunna bedriva vård enligt avtal och med en ekonomi i balans ur flera perspektiv är oklara.” Vänsterpartiet, som röstade nej till sjukhusavtalen, instämmer med revisorernas kritiska formulering även om den kan beskrivas som både lågmäld och diplomatisk.

Vänsterpartiet noterar också revisionens kritik mot hur beslutanderätt delegerats från HSN till avtalsutskottet. Delegeringen är, enligt revisorerna, inte definierad på ett tydligt sätt. Det konstateras att det finns en ”risk att delegerade beslutsrätter kan avse ärenden som inte får delegeras enligt såväl kommunallagens bestämmelse som delegationsordningens bestämmelse.” Det är minst sagt allvarlig kritik. En mycket stor del av besluten med privata vårdföretag (inom de s.k. vårdvalen) om avtal med regionen, sker i avtalsutskottet. Och revisorerna konstaterar alltså att en del av dessa beslut kanske inte ens får delegeras dit. Vänsterpartiet ser fram emot regionledningens analys och klargörande om hur detta ska lösas.

Revisionen har löpande granskat genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård (FHS) och konstaterar återigen att arbetet behöver stärkas inom flera områden för att genomförandet ska leda till att målen som helhet säkerställs. Revisionen har bland annat följande klargörande mening om hur illa det är ställt: ”inga styrande dokument eller vägledning vad gäller struktur för den långsiktiga strategiska planeringen finns tillgängliga.” Vänsterpartiet konstaterar att revisorerna i princip framför samma kritik som tidigare år.

Vi förmodar att det blir samma typ av revisorsrapport ända fram till hösten 2022, då är det dags för val och därefter förhoppningsvis ett nytt styre i Region Stockholm som kan ta tag i de många problemen.

1 (2)



Bilaga § 170 HSN 200825

Yttrande över regionsrevisorernas årsrapport 2020

Regionrevisorerna kritiserar i sin årsrapport 2019 Region Stockholm för att inte uppnå målen om Vård i rätt tid och Högt förtroende för vården. Vi socialdemokrater instämmer i kritiken och anser det mycket anmärkningsvärt eftersom Region Stockholm har de bästa förutsättningarna att kunna prestera bättre. Återigen konstaterar vi att koalitionen inte tar tillvara på regionens goda tillgång på t ex vårdpersonal. Likt revisorerna efterfrågar vi analyser av varför målvärden för hälso- och sjukvården inte uppnås och hur det påverkar hela vårdsystemet inte minst gällande utflyttningen av vård från akutsjukhusen och omställningen till god och nära vård. I spåren av vårens första våg av coronapandemin väntar nu tusentals patienter på operation eller är odiagnostiserade med t ex en cancersjukdom. Att regionen redan innan pandemin inte uppfyller målen om vård i rätt tid gör situationen inför hösten och framåt än mer allvarlig. Vi efterfrågar en åtgärdsplan för att hantera vårdskulden som använder regionens resurser på ett bättre sätt.

Framtidens hälso- och sjukvård har inneburit en övergripande omstrukturering av sjukvården i regionen. Vi instämmer i att nämndens styrning och kontroll av hälso- och sjukvårdssystemet även detta år inte är tillräckligt. Regionrevisorernas kritik är allvarlig kring att nämnden behöver skapa en tydlig struktur för den övergripande styrningen av hälso- och sjukvården för att stärka en effektiv vårdstryktur i enlighet med Framtidsplanens mål. Vi socialdemokrater står bakom grundprinciperna bakom framtidens hälso- och sjukvård med fokus på att bygga ut den nära vården samt avlasta akutsjukhusen. Vi menar däremot att den blågröna koalitionens fokus på att flytta ut vården från akutsjukhusen genom allt fler vårdvalsmarknader, har lett till en rad negativa effekter. Bland dessa kan nämnas skenande kostnader, en uppslitrad hälso- och sjukvård, en ojämlik fördelning av vård samt svårigheter att klara av vårdens utbildnings- och forskningsuppdrag. Vi anser därför att det är avgörande att effekterna av de

2 (2)

SÄRSKILT UTTALANDE

hittills genomförda åtgärderna inom framtidens hälso- och sjukvård analyseras grundligt.

Regionrevisorerna menar även att förutsättningarna för att sjukhusen ska kunna bedriva vård enligt avtal med en ekonomi i balans är oklara. Vi socialdemokrater har återkommande kritiserat hur regionens akutsjukhus behandlas. Deras stora uppdrag att vårda de allra svåraste patienterna är inte förenligt med den blågröna koalitionens krav på besparingar och varsel av vårdpersonal. Sjukhusen behöver fortsatt en lösning med fast ersättning även framöver för att klara sina uppdrag.

Vi instämmer även i bristerna kring nämndens styrning och kontroll på inköpsområdet. Inte minst är vi djupt kritiska och oroade över de skenande kostnaderna för utomlänsvård som tränger ut annan planerad vård i regionen utan några bevis på att avlasta redan befintlig vård.

HSN 2020-08-25

Vänsterpartiet Bilaga § 180 HSN 200825

Skrivelse från Jonas Lindberg (V) om vårdskuld och vårdplanering efter covid19.

Covid19 pandemin har onekligen medfört stora påfrestningar i sjukvårdssystemet. För att frigöra personal som kan bemanna covidavdelningar och fler intensivvårdsplatser har mängder med elektiv vård fått ställas in och skjutas på framtiden. Denna vårdskuld kommer behöva hanteras av samma personal som nu arbetat under krislägesavtal och beordrad övertid i flera månader på bland annat akutsjukhusen. Många uttrycker en legitim oro över hur planeringen för att hantera vårdskulden ser ut. Redan innan covid19 hade Region Stockholm stora svårigheter med för få slutenvårdsplatser vilket orsakat långa väntetider och problem att hantera en konstant hög belastning av vård. Akutsjukhusen kämpar med underskott och besparingsprogram som tillfälligt pausats under covid19 för att sedan aktiveras igen. Nyss meddelande Nya karolinska Sjukhuset att det kvarvarande varslet på 250 medarbetare nu måste påbörjas. Det har också innan covid19 varit stora bekymmer med vårdgivare som låtit regionfinansierade patienter vänta längre än vårdgarantins 90 dagar för att istället ta emot patienter med privata sjukvårdsförsäkringar. Det har under covid19 kommit uppgifter om att andelen människor som tecknar privata sjukvårdsförsäkringar ökar, troligtvis av en oro av att annars inte få vård i rätt tid. Behovet av att nödvändiga medicinska prioriteringar ligger till grund för hur vårdskulden ska hanteras är helt centralt. Likaså att Regionen tar krafttag för att skapa utrymme och förutsättningar i vårt sjukvårdssystem för att kunna hantera vårdskulden.

Med anledning av detta vill vi ha svar på följande frågor:

1. Finns det någon plan på att förändra den ekonomiska ersättningen till våra akutsjukhus nu när läget i hela vården förändrats så radikalt?

2. Kommer det att gå att beta av vårdskuld, öppna fler slutenvårdsplatser parallellt med de ”effektiviseringsåtgärder” som akutsjukhusen är ålagda på grund av underskott?

3. Vilka planer finns för att under hösten öppna fler slutenvårdsplatser inom våra vårdverksamheter?

4. Vilka planer finns för att förändra vårdvalsavtal och upphandlad vård genom LOU för att kunna ta ett större vårduppdrag av vårdskulden? Finns det planer på att styra om resurser mellan vårdval, akutsjukhus och upphandlad vård för att säkerställa rätt prioriteringar?

5. Hur säkerställs att medicinska prioriteringar och hälso- sjukvårdslagens prioriteringsordning tillämpas när vårdskulden ska hanteras när flera vårdgivare har


snabbare kö för sina patienter med privata sjukvårdsförsäkringar än dom som är regionfinansierade?

6. Vilken dialog finns med andra regioner om att kunna bistå varandra med hjälp av att hantera vårdskulden? Vilka typer av åtgärder kan vara aktuella?

7. Många människor har under covid19 sökt sig till vården för att hjälpa till. Många har sedan tidigare sjukvårdsutbildning och har valt att ”återvända”. Vilka strategier har regionen för att behålla medarbetare och minska personalomsättningen framåt?

Jonas Lindberg, Vänsterpartiet

1 (2)

Hälso- och sjukvårdsnämnden SKRIVELSE2020-08-25

Bilaga § 180 HSN 200825

Om inställda operationer och köer inom t ex cancervården till följd av coronapandemin i Region Stockholm

Till följd av coronapandemin, togs beslutet att all planerad vård som kunde vänta utan allvarliga medicinska konsekvenser skulle skjutas upp till och med den 31 augusti.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm anger att 7000 operationer ställdes in fram till och med april i år på regionens sjukhus. Under samma period genomfördes närmare 350 000 färre besök inom primärvården i jämförelse med förra året. Under april månad gick de diagnosticerade fallen av cancer ner i region Stockholm med 363 fall, eller hela 26 procent. I maj var siffran ännu högre minus 32 procent. Detta beräknas ha orsakat ett stort mörkertal av patienter som inte ens har diagnosticerats.

Med anledning av ovanstående ställer Socialdemokraterna följande frågor:

Sedan hälso- och sjukvården pga coronapandemin beslutade att skjuta upp all vård som kan anstå:

- Hur många operationer har ställts in inom respektive vårdområde på regionens akutsjukhus och Capio S:t Görans sjukhus?

- Hur många patienter väntar på en canceroperation i dagsläget?

- Vilka vårdområden har skjutit upp mest vård respektive har längst köer?

- Hur bedömer hälso- och sjukvårdsförvaltningen att antalet inställda operationer under 2020 kommer att kunna genomföras inom ett år?

- Hur planerar verksamheterna att beta av de uppskjutna operationerna? Hur ser vårdprioriteringarna ut efter den 31 augusti?

2 (2)

SKRIVELSEBilaga § 180 HSN 200825

- Vilken bedömning görs kring antalet öppna vårdplatser på sjukhusen samt bemannade intensivvårdsplatser?

- Talla Alkurdi (S) mfl.

1 (2)


Bilaga § 180 HSN 200825

Skrivelse om att vårdskulden inte ska betalas med privata sjukvårdsförsäkringar

Privata vårdförsäkringar blir allt vanligare. Under förra året fortsatta antalet sjukvårdsförsäkringar att öka. Vid årsskiftet hade drygt 650 000 personer en privat försäkring. Försäkringarna är både ojämlikt och ojämställt fördelade.

Frågan aktualiseras inte minst under den rådande pandemin. Covid-19 har drabbat utsatta områden särskilt hårt vilket tydliggör hälsoklyftorna som finns i länet. Därför måste Region Stockholm säkerställa att vård verkligen ges efter behov och inte efter storleken på patientens plånbok.

Den vanligaste försäkringstagaren är en man med hög inkomst och lång utbildning. Att det ser ut så är givet eftersom försäkringsbolagens logik bygger på riskfördelning – det då är fördelaktigt att försäkra personer med låg sjukdomsrisk.

Om förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar ökar riskerar det hota vår gemensamma välfärd, där vissa grupper får tillgång till snabbare behandling, med ökade hälsoklyftor som följd.

Vi kan konstatera att en del vårdgivare både tar emot försäkringspatienter och av regionen finansierade patienter. Det har under året tydligt framkommit att försäkringspatienter med mindre vårdbehov går före offentligt finansierade patienter med större vårdbehov

Vårdgarantikansliet vittnar om att de i sin kontakt med vårdgivarna fått höra att försäkringspatienter ges förtur i vården. Systemet har även inbyggda incitament som understödjer ett sådant förfarande, där vårdgivarna erhåller en högre ersättning för behandling av försäkringspatienter.

Med anledning av ovanstående ställer Socialdemokraterna följande fråga

- Hur ska Region Stockholm i närtid garantera att vårdgivare som arbetar på uppdrag av region Stockholm ej ska prioritera

2 (2)

SKRIVELSEBilaga § 180 HSN 200825

försäkringspatienter framför offentligt finansierade patienter med större behov?

Socialdemokraterna föreslår även hälso- och sjukvårdsnämnden besluta

Att hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att i förfrågningsunderlag inom LOV samt upphandlingar inom LOU, ställa krav på att offentligt finansierade vårdgivare inte får ta emot försäkringspatienter

Talla Alkurdi (S) mfl.

1 (2)


Bilaga § 180 HSN 200825

Om sparkraven på akutsjukhusen och Stockholms läns sjukvårdsområde i Region Stockholm

Hälso- och sjukvården i Region Stockholm står inför en mycket arbetskrävande uppgift nu och lång tid framöver. Till följd av coronapandemin har tusentals operationer ställs in, primärvårdsbesök skjutits upp, och förebyggande åtgärder pausats. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm anger att 7000 operationer ställdes in fram till och med april i år på regionens sjukhus. Under samma period genomfördes närmare 350 000 färre besök inom primärvården i jämförelse med förra året. Detta beräknas ha orsakat ett stort mörkertal av patienter som inte ens har diagnosticerats.

I höst och framåt väntar uppgiften att utföra all den vård som skjutits upp under våren. Mer än någonsin behövs en stark sjukvård. Samtidigt ligger de stora sparkraven kvar på såväl akutsjukhusen som Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Sjukhusens verksamhet ska som det heter ”effektiviseras” med motsvarande två procent av budgeten trots den stora vårdskulden. Motsvarande sparkrav ligger även på SLSO med verksamheter som förväntas genomföra såväl vård på vårdcentralerna, psykiatrisk vård som rehabilitering. Detta är sparkrav som innebär neddragningar inte minst på vårdpersonal.

Med anledning av ovanstående ställer Socialdemokraterna följande frågor

- Hur ska akutsjukhusen, vårdcentralen och annan primärvård hantera all den uppskjutna vården samtidigt som verksamheterna ska göra neddragningar?

- Vilka beräkningar finns som underlag till bedömningen att akutsjukhusen, vårdcentralen och annan primärvård kommer att klara sitt vårduppdrag samt all uppskjuten vård samtidigt som verksamheterna ska göra neddragningar?

Talla Alkurdi (S) mfl.

2 (2)

SKRIVELSE

Documents

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden...2020/08/25 · Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL 2020-08-25 Kl. 15:00-15.55 1 (31) [HSN 2020-0046] 161-183 Sammanträde med