kallas till sammanträde tisdagen den 2 oktober kl. 14.00 Lysekils … · 2018. 9. 27. · kallas till sammanträde . tisdagen . den . 2 oktober kl. 14.00 . i. Kommunfullmäktigesalen,

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 31 08 [email protected] | www.lysekil.se

Kommunstyrelseförvaltningen KALLELSE/FÖREDRAGNINSLISTA

Utbildningsnämnden

kallas till sammanträde tisdagen den 2 oktober kl. 14.00 i Kommunfullmäktigesalen, Lysekils kommun.

Öppet sammanträde utom i de punkter som markerats med (sluten del) eller där ordförande så beslutar.

ÄRENDE Bilaga

1. Mötets öppnande och val av justerareFörslag, dagens justerare: Lisbeth Lindström

2. Fastställande av dagordningen

3. Uppföljning 3, 2018, utbildningsnämnden Bilaga 1 omedelbar justering

4. Remissvar till kommunfullmäktige angående motion om Ung Bilaga 2 företagsamhet

5. Reviderad delegationsordning Bilaga 3

6. Förvaltningschefen och ordförande informerar

7. Anmälan av delegationsbeslut Bilaga 4

Beslut om skolskjuts (förvaltningschefsbeslut)

Beslut om remissvar angående revidering av Västbus Bilaga 5 riktlinjer (ordförandebeslut)

8. Beslutsuppföljning

9. Anmälningsärenden Bilaga 6

Synpunkt/klagomål - osant intygande och ofullständiga betyg, Gullmarsgymnasiet (UBN 2018-000215)

Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering (UBN 2018-000216)


Avtal om uppdragsutbildning Fisk- och skaldjursodling (UBN 2018-000221)

Remiss av förslag till gemensam digital agenda 2019-2022 för SML (UBN 2018-00224)

Synpunkt/klagomål - skol- och fritidsövergång mellan Bergs skola och Mariedalsskolan HT 2018 (UBN 2018-000225)

http://www.lysekil.se/

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 31 08 [email protected] | www.lysekil.se

Kommunstyrelseförvaltningen

KALLELSE/FÖREDRAGNINSLISTA

Anmälan om skada - allvarligt tillbud 2018-06-29 Skaftö Naturförskola (UBN 2018-000226)

Synpunkt/klagomål - bättre gym i Brastad, gymmet i idrottshallen är trångt och har trasiga redskap men vill också ge beröm - ett stort plus är Gullmarsskolan och kosten (UBN 2018-000227)

Synpunkt/klagomål - missnöje av skoltaxi (UBN 2018-000228)

Synpunkt/klagomål - Skaftö skola (UBN 2018-000229)

Statsbidrag för digitalisering av nationella prov (UBN 2018-000231)

Synpunkt/klagomål - skoltaxi (UBN 2018-000232)


Anmälan till Försäkringskassan - skada på elev (UBN 2018-000234)

10. Övrigt

Lysekil 2018-09-25

KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN

Kent Olsson / Madelene Johansson

ordförande sekreterare


Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | [email protected] | www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 1/2

Datum Dnr

2018-09-24 UBN 2018-000083

Avdelningen för verksamhetsstöd Madelene Johansson, 0523-61 31 08 [email protected]

Uppföljningsrapport 3, 2018, utbildningsnämnden Sammanfattning Rapporten omfattar perioden januari - augusti och utbildningsnämndens budget är i balans. Orsaken till att rapporten påvisar ett negativt resultat är att intäkter saknas per augusti. Nämnden har erhållit statsbidrag om 3,5 mnkr som ännu inte bokförts. Med dessa intäkter prognostiserar nämnden ett positivt resultat för 2018. I uppföljningsrapport 2 lämnade utbildningsnämnden en helårsprognos på + 1 mnkr, prognoser per augusti bekräftar detta och prognosen ligger fast. Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner uppföljningsrapport 3, 2018. Ärendet I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige per sista augusti (uppföljningsrapport 3). Denna rapportering innehåller ekonomisk uppföljning samt redovisning om arbetet med utvecklingsmål och kritiska kvalitetsfaktorer. Förvaltningens synpunkter Utbildningsnämndens budget är i balans. Orsaken till att rapporten påvisar ett negativt resultat är att intäkter saknas per augusti. Nämnden har erhållit statsbidrag om 3,5 mnkr som ännu inte bokförts. Med dessa intäkter prognostiserar nämnden ett positivt resultat för 2018. Noteras bör att samtliga verksamheter uppvisar en budgetbalans när statsbidragen räknats in. I uppföljningsrapport två lämnade utbildningsnämnden en helårsprognos på +1 mnkr. Prognosen per augusti bekräftar detta och prognosen ligger fast. Två områden ses som osäkra inför 2019. Dels att kostnader för skolskjutsar har ökat trots bibehållen nyttjandegrad. Avvikelsen för 2018 beräknas till -800 tkr för 2018. Dels att migrationsrelaterade statsbidrag väntas minska snabbare än behoven. Båda dessa osäkerheter kommer nämnden att utreda. Utbildningsnämnden har antagit ett kultur- och fritidspolitiskt program. Det ger riktlinjer för hur området ska utvecklas framåt. All pedagogisk personal har fått kompetensutveckling i att hantera våld och hot. Detta har tagits in i samtliga enheters krisberedskap. Återställandet av Brastad arenas konstgräs har slutförts. Gullmarsgymnasiet har bibehållit sitt elevantal trots att antalet i årets elevkull var historiskt få.


TJÄNSTESKRIVELSE 2(2)

Datum Vår beteckning

2018-09-24 UN 2018-000083 nr 1.2.3

Utbildningsnämnden arbetar särskilt med fyra utvecklingsområden Utvecklingsområde 1 - Skolframgång i Lysekils kommun Framgångsrika skolor karaktäriseras av stabilitet och samsyn. För att nå detta krävs en samlad analytisk kompetens på alla nivåer. Hittills under verksamhetsåret är det de fem åtgärder som angavs i verksamhetsplanen som fokuserats på för att höja resultaten i Lysekils skolor, (problematisk skolfrånvaro, rutiner för tidig upptäckt, resultat i matematik, nyanlända elevers lärande och analytiskt förhållningssätt). Samtliga åtgärder följer tidsplanen. Utvecklingsområde 2 - Utveckla kultur och fritid i Lysekils kommun I och med att utbildningsnämnden 2018-08-29 antog det kultur- och fritidspolitiska programmet har arbetet påbörjats med att göra handlingsplaner för 2019 vilka tar sin utgångspunkt i de målområden som anges i programmet. Utvecklingsområde 3 - Systematiskt kvalitetsarbete Hittills under verksamhetsåret är det främst två områden som arbetet inriktats på i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet pågår kontinuerligt. Kvalitetssäkring av huvudmannens uppdrag i lagar, förordningar och dyl.: Ett antal regler, rutiner och riktlinjer har hittills tagits fram under verksamhetsåret. När "luckor" upptäcks skaps nya styrande dokument som tar sin utgångspunkt i gällande lagstiftning. Innan nämnd eller förvaltningschef beslutar om nya eller reviderade styrande dokument ges alltid ledningsgruppen möjlighet att komma med synpunkter. Systematiska analyser av verksamheternas olika delar: Utbildningsnämnden antog under våren" Riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och skola". Riktlinjerna har praktiserats och en analysdag har genomförts med inriktning på normer och värden. En ytterligare dag i oktober, som ska fokusera på skolans resultat, är under planering. Utvecklingsområde 4 - Utbildningsnämnden ska utarbeta en plan för kompetensförsörjning. Nämnden har stora utmaningar i att rekrytera flera yrkeskategorier inom främst pedagogiskt utbildade personalgrupper. För att strategiskt kunna rekrytera och behålla önskad kompetens ska en kompetensförsörjningsplan utarbetas. En arbetsgrupp har skapats för detta ändamål. Under våren har den arbetat med att ta fram en nulägesbeskrivning. Den ska utgöra en grund till den strategiska plan som ska tas fram. Arbetet sker i samverkan med facken bland annat i form av gemensamma workshops. Planen kommer att beskriva insatser på såväl lokal, kommunövergripande samt regional nivå. Lennart Olsson Madelene Johansson Förvaltningschef Handläggare Bilaga Uppföljningsrapport 3, 2018, utbildningsnämnden Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen

Uppföljningsrapport U3 2018

Utbildningsnämnd

Utbildningsnämnd, Uppföljningsrapport U3 2018 2(11)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ........................................................................... 3

2 Verksamhet .................................................................................. 4

3 Verksamhetens grunduppdrag ..................................................... 4

3.1 Verksamhetens kritiska kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer ................. 4

3.1.1 Målgrupp ........................................................................................................................... 5

3.1.2 Verksamhet ....................................................................................................................... 6

3.1.3 Medarbetare ...................................................................................................................... 7

3.1.4 Ekonomi ............................................................................................................................ 8

4 Utvecklingsmål och indikatorer .................................................... 8

4.1 Skolframgång i Lysekils kommun .................................................................... 8

4.2 Utveckla kultur och fritid i Lysekils kommun .................................................. 9

4.3 Systematiskt kvalitetsarbete ............................................................................ 9

4.4 Kompetensförsörjning ..................................................................................... 9

4.5 Sammanfattande analys och slutsats av utvecklingsmål ................................. 9

5 Ekonomi ...................................................................................... 10

5.1 Resultat och prognos ...................................................................................... 10

5.2 Resultat och prognos verksamhet ................................................................... 11

5.3 Ekonomisk analys ........................................................................................... 11

6 Investeringsuppföljning .............................................................. 11


1 Sammanfattning

Viktiga händelser

Utbildningsnämnden har antagit ett kultur- och fritidspolitiskt program. Det ger riktlinjer för hur området ska utvecklas framåt.

All pedagogisk personal har fått kompetensutveckling i att hantera våld och hot. Detta har tagits in i samtliga enheters krisberedskap.

Återställandet av Brastad arenas konstgräs har slutförts.

Gullmarsgymnasiet har bibehållit sitt elevantal trots att antalet i årets elevkull var historiskt få.

Utbildningsnämnden arbetar särskilt med fyra utvecklingsområden

Utvecklingsområde 1 - Skolframgång i Lysekils kommun

Framgångsrika skolor karaktäriseras av stabilitet och samsyn. För att nå detta krävs en samlad analytisk kompetens på alla nivåer. Hittills under verksamhetsåret är det de fem åtgärder som angavs i verksamhetsplanen som fokuserats på för att höja resultaten i Lysekils skolor, (problematisk skolfrånvaro, rutiner för tidig upptäckt, resultat i matematik, nyanlända elevers lärande och analytiskt förhållningssätt). Samtliga åtgärder följer tidsplanen.

Utvecklingsområde 2 - Utveckla kultur och fritid i Lysekils kommun

I och med att utbildningsnämnden 2018-08-29 antog det kultur- och fritidspolitiska programmet har arbetet påbörjats med att göra handlingsplaner för 2019 vilka tar sin utgångspunkt i de målområden som anges i programmet.

Utvecklingsområde 3 - Systematiskt kvalitetsarbete

Hittills under verksamhetsåret är det främst två områden som arbetet inriktats på i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet pågår kontinuerligt.

Kvalitetssäkring av huvudmannens uppdrag i lagar, förordningar och dyl.: Ett antal regler, rutiner och riktlinjer har hittills tagits fram under verksamhetsåret. När "luckor" upptäcks skaps nya styrande dokument som tar sin utgångspunkt i gällande lagstiftning. Innan nämnd eller förvaltningschef beslutar om nya eller reviderade styrande dokument ges alltid ledningsgruppen möjlighet att komma med synpunkter.

Systematiska analyser av verksamheternas olika delar: Utbildningsnämnden antog under våren" Riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och skola". Riktlinjerna har praktiserats och en analysdag har genomförts med inriktning på normer och värden. En ytterligare dag i oktober, som ska fokusera på skolans resultat, är under planering.

Utvecklingsområde 4 - Utbildningsnämnden ska utarbeta en plan för kompetensförsörjning.

Nämnden har stora utmaningar i att rekrytera flera yrkeskategorier inom främst pedagogiskt utbildade personalgrupper. För att strategiskt kunna rekrytera och behålla önskad kompetens ska en kompetensförsörjningsplan utarbetas. En arbetsgrupp har skapats för detta ändamål. Under våren har den arbetat med att ta fram en nulägesbeskrivning. Den ska utgöra en grund till den strategiska plan som ska tas fram. Arbetet sker i samverkan med facken bland annat i form av gemensamma workshops. Planen kommer att beskriva insatser på såväl lokal, kommunövergripande samt regional nivå.

Nämnden har en budget i balans

Utbildningsnämndens budget är i balans. Orsaken till att rapporten påvisar ett negativt resultat är att intäkter saknas per augusti. Nämnden har erhållit statsbidrag om 3,5 mnkr som ännu inte bokförts. Med dessa intäkter prognostiserar nämnden ett positivt resultat för 2018. Noteras bör att samtliga verksamheter uppvisar en budgetbalans när statsbidragen


räknats in.

I uppföljningsrapport två lämnade utbildningsnämnden en helårsprognos på +1 mnkr. Prognosen per augusti bekräftar detta och prognosen ligger fast.

Två områden ses som osäkra inför 2019. Dels att kostnader för skolskjutsar har ökat trots bibehållen nyttjandegrad. Avvikelsen för 2018 beräknas till -800 tkr för 2018. Dels att migrationsrelaterade statsbidrag väntas minska snabbare än behoven. Båda dessa osäkerheter kommer nämnden att utreda.

2 Verksamhet

Utbildningsnämnden är huvudman för förskola, grundskola, grundsärskola, musikskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna. Nämnden ansvarar också för folkbiblioteken samt kultur- och fritidsverksamhet riktad till allmänheten.

Inom utbildning utgörs nämndens målgrupper av barn och elever inom förskola, skola samt inom barn- och skolomsorg och också barn och elevers vårdnadshavare. I relation till kultur- och fritidsverksamheten består målgruppen av hela Lysekils befolkning, föreningsverksamheten och besökare.

Utbildningsområdets huvuduppdrag beskriv i skollagen och anger att: Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” Skollag (2010:800) 1 kap 4 §.

Kultur och fritid

Kultur- och fritidspolitiken i Lysekil ska skapa förutsättningar för ett levande kulturliv och ett brett utbud av fritidsaktiviteter för såväl barn, ungdomar som vuxna och därigenom tillföra livsglädje i medborgarnas vardag vilket stärker både fysiskt och psykiskt välbefinnande. Utbildningsnämndens uppgift är att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att genom organisationer och föreningar påverka såväl samhällsutvecklingen som kultur- och fritidsutbudet i kommunen. Kultur- och fritidsverksamheten ska samarbeta med kommunens förskolor och skolor för att bidra till lärande. Kommuninnevånare ska, via demokratiska processer, erbjudas möjlighet att påverka, utforma men också ta ansvar för sin fritid. Föreningarna ska stödjas på ett sådant sätt att de även fortsättningsvis kan utgöra grunden i kultur- och fritidsutbudet i Lysekil. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och ungdomars fritid.

3 Verksamhetens grunduppdrag

3.1 Verksamhetens kritiska kvalitetsfaktorer och

kvalitetsindikatorer

En kritisk kvalitetsfaktor är av särskild betydelse för verksamhetens kvalitet och service. Den kritiska kvalitetsfaktorn utgår från verksamhetens grundläggande uppdrag. Kvalitetsfaktorerna är indelade i fyra perspektiv; målgrupps-, verksamhets-, medarbetar- och ekonomiperspektiv.


De kritiska kvalitetsfaktorerna följs upp genom kvalitetsindikatorer. En indikator är ett mätvärde som visar om kommunen är på rätt väg eller inte.

Observera att utfall som presenteras nedan är det senaste rapporterade värdet.

3.1.1 Målgrupp

Kvalitetsfaktor Kvalitetsindikator Utfall

Förskolan: Utveckling och lärande Andel föräldrar som upplever att förskolan är en plats för lärande

97 %

Förskola: Normer och värden Andel föräldrar i förskolan som känner sig trygga med barnets omvårdnad

97 %

Förskoleklass: Lärande Andel elever som uppger att förskoleklassen är en plats för lärande

Förskoleklass: Normer och värden Andel elever som trivs i förskoleklassen

Fritidshem: Lärande Andel elever som uppger att fritidshemmet är en plats för lärande

68 %

Fritidshem: Normer och värden

Andel elever som trivs på fritidshemmet 86 %

Andel föräldrar på fritidshemmet som känner sig trygga med elevens omvårdnad

93 %

Grundskolan: Kunskaper

Andelen elever i åk 3 som nått godkänt på de nationella proven i svenska, svenska 2 och matematik

56 %

Betyg årskurs 6, andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen

79 %

Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%)

84,7

Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%)

80 %

Grundskolan: Normer och värden

Andel elever i grundskolan som känner sig trygga i skolan

89 %

Andel elever i grundskolan som upplever arbetsro på lektionerna

75 %

Gymnasiet: Kunskaper

Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)

62 %

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)

71 %

Gymnasiet: Trygghet och studiero Andel elever som känner sig trygga i skolan 88 %

Andel elever som upplever arbetsro på lektionerna

Särskolan: Kunskaper Andel elever i särskolan som når sina mål 80 %

Särskolan: Normer och värden Andel elever som anger att de trivs i sin skola 95 %

Vuxenutbildningen: Kunskaper Andel kursdeltagare som fullföljer studierna med lägst betyget E

71 %

Vuxenutbildningen: Normer och värden

Andel elever i vuxenutbildningen som känner sig trygga i skolan

Andel elever som upplever studiero på lektionerna

Kultur och bibliotek: God service Andel nöjda låntagare/besökare på biblioteket 70 609

Antal utlån 72 364

Fritid inklusive Gullmarsborg: God service

Andel nöjda besökare på Gullmarsborg 84 %

Andel nöjda besökare på fritidsgårdarna.

Medborgarnas bedömning av kommunens Idrott- och motionsanläggningar skala 0-100.

Fritid: Fritid för alla

Antal besökare på kommunens fritidsgårdar 5 365

Antal sammankomster aktivitetsstöd ungdomsföreningar

7 442

Antal besökare till Gullmarsborg, ej is 37 255


Analys och slutsats

Utifrån resultaten av utbildningsnämndens kritiska kvalitetsfaktorer i målgruppsperspektivet görs följande analys och slutsatser:

Utbildning Kunskaper: Elevernas resultat i grundskolan för läsåret 2017/2018 är fortfarande inte helt säkerställda. Detta beror på att de resultat som jämförs årsvis är de resultat som rapporterats till Statistiska centralbyrån (SCB) i oktober 2017. I oktober 2018 sker motsvarande rapportering då får nämnden exakt samma jämförelsetal vilket ger kvalitetssäkrade siffror. Bedömningen är dock, utifrån de analyser som gjorts på förvaltningen och på skolorna, att elevresultaten i de nationella proven i årskurs 3 återigen försämrats under läsåret. Det är två delprov i matematikprovet som ställer till stora problem för kommunens tredjeklassare. Utbildningsförvaltningen kommer att ta fram en åtgärdsplan för att vända trenden. Rektorerna arbetar med åtgärder på enhetsnivå. Betygen i årskurs 6 verkar vara något bättre än förra läsåret. Andel elever som blev behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan verkar också, glädjande nog, öka. De kvalitetsfaktorer som mäts på Gullmarsgymnasiet 1 och 2 är ännu ej klara. Vuxenutbildningen signalerar att de har en stor andel elever med kort eller ingen skolbakgrund, detta innebär att dessa elever behöver delta i utbildning en längre tid för att klara egen försörjning.

Normer och värden samt trygghet och studiero: Inga nya elevmätningar är gjorda. En gemensam dag för utvärdering av området normer och värden genomfördes i juni med rektorer och förskolechefer för läsåret 2017/2018. Utvärderingen visade att en hög andel av eleverna i Lysekils skolor trivs och känner sig trygga i skolan. Vid utvärderingen framkom att det område som var något lägre skattat av Lysekils elever i grundskolan och i gymnasieskolan var medbestämmande.

En genomgång bland rektorer och förskolechefer visar att terminen startat lugnt på, i stort sett, alla enheter. På Gullmarsskolans högstadium finns en liten grupp elever som sprider oro men skolledningen bedömer att de har situationen under kontroll med de insatser och åtgärder som vidtagits.

Övrigt: Vid placeringar i förskolan är det fortsatt en obalans mellan var lediga platser finns och var vårdnadshavare önskar plats för sina barn. Till förskolorna i östra området och i Lyse/Berg är det kö, dock får alla barn barnomsorgsplats inom lagstadgad tid.

Kultur och fritid Kultur: I Lysekil, liksom i hela riket, minska bokutlånen. I statistiken ingår inte E-böcker, där utlånen ökar. Även besöken på biblioteket minskar sakta. Under sommaren kan detta ha berott på vädret. En annan orsak till minskade besök kan vara att Lysekils kommun har anställt en samhällsguide som på Lysekils Centrum Lab möter besökare och medborgare som tidigare vände sig till biblioteket för råd och hjälp.

Fritid: I Fritids verksamhetsområde är målgrupperna i stort sett nöjda med den verksamhet som bedrivs. Frågan om att några anläggningar behöver renoveras kommer upp då och då från medborgare, ett exempel är gymmet i Brastad Sporthall. Några föreningar som tidigare hyrt i Lysekils Idrottshall gör inte det längre på grund av golvbeläggningen, det får till följd att andra hallar kommunen har fått en maximal utnyttjandegrad. Fritidsgården Borgen öppnar vid årsskiftet.

3.1.2 Verksamhet


Förskolan: Inflytande Andel föräldrar som uppger att förskolan tar hänsyn till den information om sitt barn de förmedlar.

95 %

Förskoleklass: Ansvar och inflytande



Fritidshem: Ansvar och inflytande Andelen elever som uppger att de kan vara med och påverka fritidshemmets verksamhet

73 %

Grundskolan: Ansvar och inflytande

Andel elever som uppger att de kan vara med och påverka undervisningen.

58 %

Andel elever som upplever arbetsro på lektionerna 55 %

Andel elever i grundskolan som uppger att lärarna hjälper dem i skolarbetet när de behöver det

79 %

Särskolan: Ansvar och inflytande Andel elever som upplever delaktighet 80 %

Vuxenutbildning: Ansvar och delaktighet Andel elever som uppger att de kan vara med och påverka undervisningen

67 %

Kultur och bibliotek: Varierat kulturutbud Antal besökare vid arrangemang.

Fritid och Gullmarsborg: God skötsel av anläggningar

Gymnasiet: Ansvar och inflytande

Andel elever som uppger att de kan vara med och påverka undervisningen.

Andel elever som upplever arbetsro på lektionerna

Andel elever i gymnasieskolan som uppger att lärarna hjälper dem i skolarbetet när de behöver det

Analys och slutsats

Utbildning Ansvar och inflytande: Inga nya undersökningar är gjorda. Vid utvärderingen som gjordes av rektorer och förskolechefer framkom att det område som var något lägre skattat av Lysekils elever i grundskolan och i gymnasieskolan var medbestämmande. Utifrån vad som framkom ansågs det ändå vara OK resultat i grundskolan men att skolorna ska arbeta med att med eleverna problematisera medbestämmande och vad det kan innebära. På Gullmarsgymnasiet 2 var resultaten något lägre och där görs en extra satsning kring delaktighet och medbestämmande.

Övrigt: Det går i höst cirka 25 elever färre på introduktionsprogrammen på Gullmarsgymnasiet. Det beror på utflyttning men också att några elever som förut gick på språkintroduktionen nu läser på högskoleförberedande program. Totalt har elevtalet på gymnasiet ökat med 15 elever.

Kultur och fritid Kultur- och fritidspolitiskt program: Det kultur- och fritidspolitiska programmet antogs av utbildningsnämnden den 29 augusti. Dokumentet anger prioriterade områden inom kultur- och fritidsområdena och ska ses som vägledning och stöd vid planering och beslut. En handlingsplan med aktiviteter och åtgärder ska kopplas årsvis till programmet i verksamhetsplanen och redovisas i samband med utbildningsnämndens årsredovisning.

3.1.3 Medarbetare


Attraktiv arbetsgivare

God arbetsmiljö Sjukfrånvaro 6,4 %

Kompetens

Heltidstjänster med förskollärarlegitimation, kommunal regi, andel (%)

40 %

Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%)

75 %

Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%)

86 %


Analys och slutsats

Faktorn attraktiv arbetsgivare kvarstår från uppföljningsrapport 2.

Sjukfrånvaron mäts över en tolvmånadersperiod. Total sjukfrånvaro per augusti 2018 är 6,4% jämfört med 6,2% vid motsvarande tid 2017. Vi konstaterar att långtidssjukskrivningarna minskat något medan korttidsfrånvaron under vårens utdragna influensaperiod ökade något. Totalt ligger förändringarna inom en nivå där inga tydliga orsaker och mönster kan fastslås.

Kvalitetsfaktorerna gällande kompetens redovisas i årsredovisningen.

3.1.4 Ekonomi


Budget i balans Budgetavvikelse -1 %

Effektivt resursutnyttjande

Kostnad för kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev 118 923 kr

Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev 149 333 kr

Kostnad per årsstudieplats för SFI-elev 59 200 kr

Kostnad per elev i vuxenutbildningen 68 700 kr

Kostnad kommunal förskola, kr/inskrivet barn 145 136 kr

Analys och slutsats

Utbildningsnämndens budget är i balans. Nämnden har erhållit statsbidrag om 3,5 mnkr som ännu inte bokförts som intäkter, vilket innebär ett negativt resultat per augusti.

Varje verksamhet följer lagd budget.

4 Utvecklingsmål och indikatorer

Observera att utfall som presenteras nedan är det senaste rapporterade värdet.

4.1 Skolframgång i Lysekils kommun

Utvecklingsmål Indikator Utfall

Lysekils kommun ska senast 2021 stabilt vara bland de 50 högst rankade skolkommunerna i SKL:s mätning öppna jämförelser.

Lysekils kommuns placering i SKL:s öppna jämförelser för skolan ska stabilt vara bland de 50 högst rankade.

150

Andelen elever i åk 3 som nått godkänt på de nationella proven i svenska, svenska 2 och matematik

56 %

Betyg årskurs 6, andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen

79 %

Meritvärdespoäng för årskurs 9 221

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)

71 %

Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)

62 %

Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%)

84,7

Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%)

80 %

Ett analytiskt förhållningssätt ska implementeras i förskole- och skolverksamhet i relation till barn- och elevers lärande och undervisning. 2018 ska analyser också fokusera på problematisk skolfrånvaro.

Studiedag: Genomförande och utvärdering utifrån upplevda fördjupade insikter i relation till samsyn, samverkan och grundläggande värderingar.

75%

Analyser ur olika perspektiv enligt plan för systematisk kvalitetsarbete i FLG.

75%


4.2 Utveckla kultur och fritid i Lysekils kommun


En kultur- och fritidspolitisk plan ska färdigställs

Att planen färdigställs och beslutas i utbildningsnämnden.

100%

4.3 Systematiskt kvalitetsarbete


Utbildningsförvaltningen ska under 2018 fortsätta arbetet med att genomlysa hela förvaltningens systematiska kvalitetsarbete.

Verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, uppföljning och analyser på alla nivåer som tydligt svarar mot de lagar, förordningar och resultat olika verksamheter har att förhålla sig till ska fortgå.

75 %

4.4 Kompetensförsörjning


Utbildningsförvaltningen ska utarbeta en plan för kompetensförsörjning.

4.5 Sammanfattande analys och slutsats av utvecklingsmål

Utbildningsnämnden har under verksamhetsåret 2018 fyra utvecklingsområden

1. Skolframgång i Lysekils kommun

Hittills under verksamhetsåret är det de fem åtgärder som angavs i verksamhetsplanen som fokuserats på för att höja resultaten i Lysekils skolor. Samtliga åtgärder följer tidsplanen. Nästa öppna jämförelser publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i november/december 2018.

problematisk skolfrånvaro; till och med augusti har en lägesbild av hur frånvarorapporteringen samt de åtgärder som ska sättas i verket när en elev har hög frånvaro på skolorna gjorts. Alla skolorna har en fungerande frånvarorapportering och fungerande rutiner som träder in när en elev har hög frånvaro. Vidare har en analys av elevers frånvaro kopplat till betyg/resultat påbörjats och beräknas vara klar till årsredovisningen. På huvudmannanivå ska rutiner skapas så att även huvudmannen/nämnden får kunskap om utfallet av den problematiska skolfrånvaron i Lysekils skolor. I arbete med närvaro/frånvaro har rektor på högstadiet signalerat att problematiken med elever som på grund av psykisk ohälsa inte kommer till skolan alls. Antalet elever som får hemundervisning har därför ökat. Någon jämförande analys vare sig i landet eller regionen av denna iakttagelse har inte gjorts än.

rutiner för tidig upptäck; arbetet med rutiner för att tidigt upptäcka de barn/elever som av olika skäl riskerar att inte klara skolan pågår. Hittills under verksamhetsåret har en genomlysning av elevhälsans funktioner och uppdrag gjorts. Detta arbete fortsätter under resten av året bland annat med att skapa och implementera likvärdiga rutiner på alla skolor för elevhälsoteamens (EHT) arbete.

elevers resultat i matematik; området elevers svaga resultat i matematik, årskurs 3 uppmärksammades redan under 2017. Trots att området analyserats och uppmärksammats på såväl förvaltnings- som enhetsnivå förbättrades inte resultaten läsåret 2017/2018 (om de preliminära beräkningarna stämmer). Under resten av året ska en handlingsplan med åtgärder tas fram för att bryta den nedåtgående trenden. Fokus i åtgärderna kommer att vara undervisning och bedömning.

nyanländas resultat och lärande; de analyser som gjorts i kommunen visar att nyanlände elever har svårare att klarar sina studier och nå målet att bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram på gymnasiet. I kommunen finns en stor kompetens att bättre än i dag bedriva undervisning för nyanlända elever dock är dessa kompetenser inte samordnade. Huvuduppgifter under HT 2018 är därför att skapa en


nätverksgrupp, där samtliga enheter i grundskola och gymnasium finns representerade, samt att genomföra en kartläggning och nulägesanalys till grund för beslut om insatser för att utveckla verksamheten.

ett analytiskt förhållningssätt i förskole- och skolverksamhet; hittills under verksamhetsåret är det två åtgärder som angavs i verksamhetsplanen som fokuserats på i relation till ett analytiskt förhållningssätt.

o Dagar i ledningsgruppen för systematiska resultatanalyser. o Studiedag för all pedagogisk personal.

2. Utveckla kultur och fritid i Lysekils kommun

Utveckla kultur och fritid i Lysekils kommun; i och med att utbildningsnämnden 2018-08-29 antog det kultur- och fritidspolitiska programmet har arbetet påbörjats med att göra handlingsplaner för 2019 vilka tar sin utgångspunkt i de målområden som anges i programmet.

3. Systematiskt kvalitetsarbete

Hittills under verksamhetsåret är det främst två området som arbetet inriktats på i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet pågår kontinuerligt.

kvalitetssäkring av huvudmannens uppdrag i lagar, förordningar och dyl.; ett antal regler, rutiner och riktlinjer har hittills tagits fram underverksamhetsåret. När "luckor" upptäcks skaps nya styrande dokument som tar sin utgångspunkt i gällande lagstiftning. Innan nämnd eller förvaltningschef beslutar om nya eller reviderade styrande dokument ges alltid förvaltningens ledningsgrupp möjlighet att komma med synpunkter.

systematiska analyser av verksamheternas olika delar; utbildningsnämnden antog under våren" Riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och skola". Riktlinjerna har praktiserats och en analysdag har genomförts med inriktning på normer och värden. En ytterligare dag i oktober, som ska fokusera på skolans resultat, är under planering.

4. Kompetensförsörjning

Nämnden har stora utmaningar i att rekrytera flera yrkeskategorier inom främst pedagogiskt utbildade personalgrupper. För att strategiskt kunna rekrytera och behålla önskad kompetens ska en kompetensförsörjningsplan utarbetas. En arbetsgrupp har skapats för detta ändamål. Under våren har den arbetat med att ta fram nulägesbeskrivningar gällande villkor, styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Dessa ska utgöra en grund till den strategiska plan som ska tas fram. Arbetet sker i samverkan med facken bland annat i form av gemensamma workshops. Planen kommer att beskriva insatser på såväl lokal, kommunövergripande samt regional nivå.

5 Ekonomi

5.1 Resultat och prognos

Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg

år Prognos utfall

helår

Intäkter 133,9 89,2 101,3 64,4 149,0

Personalkostnader -263,1 -178,1 -187,8 -171,9 -275,3

Övriga kostnader -211,9 -141,2 -146,7 -106,9 -213,8

Kapitalkostnader -2,7 -1,8 -1,9 -2,3 -2,7

Nettokostnader -343,8 -231,9 -235,1 -216,7 -342,8

Budget nettokostnader -343,8 -231,9 -231,9 -226,8 -343,8

Budgetavvikelse 0,0 0,0 -3,2 10,1 1,0


5.2 Resultat och prognos verksamhet

Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse bu-

prognos

Nämndverksamhet -629 -419 -393 -629 0

Förvaltningsgemensamt -7 500 -5 017 -4 528 -7 300 200

Förskola, pedagogisk omsorg -69 401 -46 575 -47 867 -69 301 100

Grundskola -151 581 -102 002 -101 875 -151 181 400

Särskola -13 674 -9 699 -9 981 -13 674 0

Kultur och Fritid -28 309 -18 909 -19 311 -28 209 100

Gymnasieskola -60 394 -41 075 -44 544 -60 294 100

Vuxenutbildning -12 308 -8 172 -6 584 -12 208 100

Summa -343 796 -231 868 -235 083 -342 796 1 000

5.3 Ekonomisk analys

De ekonomiska förutsättningarna försämrades inför 2018 på grund av besparingskrav och att ökningstakten på intäkter avtagit. Efter ett par år med överskott förväntades budgetavvikelsen i år bli nära noll. I uppföljning 2 lämnade utbildningsnämnden en helårsprognos på +1 mnkr. Efter augusti konstaterar nämnden att prognosen håller. Prognosen är att budgeten hålls med viss marginal för alla verksamheter.

Budgetavvikelsen per augusti är negativ, främst på grund av att vissa intäkter i form av statsbidrag ej är bokförda per verksamhet. Asylpengar har inkommit sista augusti och ska fördelas som intäkt. Risk finns att det blir ett underskott inom särskolan, eftersom kostnaderna snabbt kan öka. Förskolan följer lagd budget. Kultur- och fritidsverksamheten beräknas erhålla statsbidrag och verksamhetsintäkter vilket beräknas ge ett litet överskott för året. Campus Väst och grundskolan förväntas få ett bättre resultat när statsbidragen är fördelade. Utbildningsnämndens helårsprognos är därför +1 mnkr.

Såväl förskola som grundskola har från och med 2018 en volymbaserad resursfördelningsmodell.

Två områden ses som osäkra inför 2019. Dels att kostnader för skolskjutsar har ökat trots bibehållen nyttjandegrad. Avvikelsen för 2018 beräknas till -800 tkr för 2018. Dels att migrationsrelaterade statsbidrag väntas minska snabbare än behoven. Båda dessa osäkerheter kommer nämnden att utreda.

6 Investeringsuppföljning

Investering i tkr Budget Utfall ack Prognos

Brastad arena, konstgräs -4 000 -3 669 -4 000

Inventarier -2 000 -441 -2 000

Summa -6 000 -4 110 -6 000

Kommentar

Nytt konstgräs har anlagts på Brastad Arena. Arbetet slutfördes under sommaren i enlighet med anvisad budget.

Inköp av inventarier kommer att slutföras under sista tertialen 2018 i enlighet med lagd plan.

Tjänsteskrivelse


Datum Dnr

2018-08-16 UBN 2018-000117

Utbildningsförvaltningen

Lena Garberg, 0523 – 61 32 24

[email protected]

Yttrande; remiss gällande motion om Ung Företagsamhet, UF-företag

Sammanfattning

Centerpartiet har i en motion till kommunfullmäktige yrkat på att, fler elever än idag, i Lysekils gymnasieskola ska studera entreprenörskap inom ramen för organisationen Ung Företagsamhets koncept. Skolledningen på Gullmarsgymnasiet svarar att alla elever på gymnasiet, utifrån eget val, kan läsa kursen Entreprenörskap och inom ramen för kursen erbjuds eleverna att samarbeta med UF och starta egna företag enligt UFs koncept. Rektor Åse Gustafsson har medverkat i utredningen.

Förslag till beslut

Utbildningsnämnden beslutar att motionen är besvarad

Ärendet

Centerpartiet har i en motion till kommunfullmäktige yrkat på att, fler elever än idag, i Lysekils gymnasieskola ska studera entreprenörskap inom ramen för organisationen Ung Företagsamhets koncept.

Förvaltningens utredning

Ämnet entreprenörskap är ett tvärvetenskapligt ämne i gymnasieskolan som har sin bas inom främst psykologi och företagsekonomi. I ämnet entreprenörskap finns kursen Entreprenörskap. I gymnasieskolans generella upplägg kan kursen vara obligatorisk för vissa program medan den för andra program kan vara valbar. Inom ramen för kursen är det relativt vanligt att organisationen Ung Företagsamhets koncept ”starta UF- företag” används som arbetssätt. Lysekils gymnasieskolor erbjöd, under en treårsperiod, Samhällsvetenskapliga-, Naturvetenskapliga-, Teknik- och Ekonomiprogrammet kursen entreprenörskap och elever erbjöds att delta i UF-upplägget. Anledningen till att kursen inte längre ingår i ovanstående programs studieplaner är att, eleverna vid utvärdering menat att kursen tog för mycket tid från andra studier och att konceptet UF inte upplevdes stämma överens med examensmålen för Samhällsprogrammet och Naturvetenskapligt program. Lärarna å sin sina menade att de fanns andra kurser som tydligare var förenliga med examensmålen på programmen. Målet med entreprenörskap uppfylls och skolledningen betonar att de i första hand ska utbilda eleverna i entreprinöriellt tänkande vilket görs i många kurser på alla program. Däremot är inte kravet att denna undervisning ska bedrivas i form av UF-företag.


Tjänsteskrivelse


Kursen Entreprenörskap ingår idag som programgemensamt ämne för alla elever på Ekonomi-, Teknik-, Naturbruks-, Bygg och anläggnings-, Industritekniska- samt Introduktionsprogrammet. Dessutom har alla elever på Gullmarsgymnasiet möjlighet att läsa kursen Entreprenörskap inom ramen för individuellt val och på det sättet jobba med UF. UF samarbetar i dagsläget med Ekonomi- och Introduktionsprogrammen samt de elever som valt kursen inom ramen för det individuella valet.

Skolledningen på Gullmarsgymnasiet menar att alla elever på gymnasiet kan läsa kursen Entreprenörskap och inom ramen för kursen erbjuds eleverna att samarbeta med UF och starta egna företag enligt UFs koncept. Skolledningen har, utifrån de utvärderingar som gjorts, valt att låta eleverna själva avgöra om de ska driva ett UF-företag. Antalet UF företag per läsår utgår därför från elevernas egna val.

Rektor Åse Gustafsson har medverkat i utredningen.

Lennart Olsson Lena Garberg Förvaltningschef Handläggare

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen


Remiss till Utbildningsnämnden svar till

kommunstyrelsen senast 2018-08-10

Dnr 2018-000131

Utskriftsdatum:

2018-03-26

Ankomstdatum: 2018-02-21 Diarieplan: 1.1.6 Handläggare: Lennart Olsson

Reg.datum: 2018-02-21 Reg av: Ulla-Karin Bohlin Enhet: Avdelningen för verksamhetsstöd

Ärendetyp: Avslutsdatum:

Bevakningsdatum: 2018-08-10

Initierat av:

Siw lycke, Monica Andersson Centerpartiet

Ärendemening: Motion om UF-företag

Beskrivning: Remiss till Utbildningsnämnden - svar senast 2018-08-10 Namn: Utbildningsnämnden

Handläggare: Mari-Louise Dunert

Nr: 30 Datum: 2018-03-26

Reg. Datum: 2018-03-26 Reg. av: Ulla-Karin Bohlin Riktning: U Handlingstyp: REMTILL

Beskrivning: LKF § 36, 2018-03-15 - Motion om Ung Företagsamhet, UF-företag Namn: Motionärerna, kommunstyrelsen

Handläggare: Ulla-Karin Bohlin

Nr: 20 Datum: 2018-03-22

Reg. Datum: 2018-03-23 Reg. av: Ulla-Karin Bohlin Riktning: EXP Handlingstyp: BESLUT

Beskrivning: Motion om Uf-företag Namn: Siw Lycke, Monica Andersson Centerpartiet

Handläggare: Mari-Louise Dunert

Nr: 10 Datum: 2018-02-20

Reg. Datum: 2018-02-21 Reg. av: Ulla-Karin Bohlin Riktning: I Handlingstyp: MOT

LYSEKILS KOMMUN SammanträdesprotokollKommunfullmäktige 2018-03-15 9 (18)

Justerare: Utdragsbestyrkande:

§ 36

Motion om Ung Företagsamhet, UF-företagDnr: LKS 2018-131

Siw Lycke (C) och Monica Andersson (C) har i en motion 2018-02-20 föreslagit attUF-företagen ökar och att fler eleverna på Campus Väst erbjuds driva UF-företag somtidigare.

Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen.

Beslutsunderlag

Motion 2018-02-20

Kommunfullmäktiges beslut

Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut.

Beslutet skickas till

MotionärernaKommunstyrelsen (inkl. motion)

Varje år genomgår en stor del av Sveriges gymnasieelever organisationen Ung Företagsamhets koncept UF-företagande där eleverna startar, driver och avvecklar ett UF-företag. Forskning kring entreprenörskap i skolan ger ett tydligt resultat av att utbildning i entreprenörskap ger effekt både på det personliga såväl som det samhällsekonomiska planet. Därför bör fler elever på gymnasiet ges chansen att driva UF-företag.

I syfte att undersöka värdet av konkret entreprenörskapsutbildning för unga har Ung Företagsamhet, med hjälp av Ratio, undersökt hur de som drev UF-företag 1993-1994 inom ramen för Ung Företagsamhet på gymnasiet klarar sig senare i livet.

I resultatet kan vi bl.a. utläsa att de 2400 elever som drev UF-företag 1993 och 1994 har: -12 procent högre lön femton år efter utbildningen än de som inte drev UF-företag

-44 procent högre chans att vara chef än de som inte drev UF-företag

-20 procent lägre chans att vara arbetslös än de som inte drev UF-företag.

Dessutom visar det sig att bland de som driver UF-företag är sannolikheten 24 procent högre att de senare i livet blir företagare.

Det är uppenbart att mer entreprenörskap i utbildningen är en viktig förklaring till att människor senare i livet blir företagare, och lär sig möta livet på ett sådant sätt att de har lägre risk för arbetslöshet även om de inte väljer att bli företagare.

Sverige har idag många småföretag och det startas i stor utsträckning i branscher såsom bygg, fordon, turism, kulturella och kreativa näringar vård och omsorg. Idag får dessa elever i liten utsträckning möjlighet att träna på företagande i skolan. Det borde vara självklart för dessa elever att driva UF-företag.

Sverige är ett av världens bästa länder på innovationer. Men, vi måste bli bättre på att kommersialisera våra idéer. Att driva UF-företag är ett viktigt steg i att förkorta vägen från idé till produkt och att tidigt få testa på företagande.

För att fler elever ska ges chansen att driva UF-företag måste:

Fler elever på yrkesprogram och estetiska programmet ska driva UF-företag då deras yrkesutgång ofta är företagande. Kursen Entreprenörskap måste vara en programgemensam eller inriktningskurs på de program där många av framtidens företagare börjar sin resa.

Fler elever på natur och tekniska programmet ska driva UF-företag. Kursen Entreprenörskap måste vara en programgemensam eller inriktningskurs på de program där många av framtidens innovatörer börjar sin resa.

Vi i Centerpartiet anser därför att Lysekils Gymnasieskola åter ska bli en gymnasieskola som den förebild inom UF- företagande som den en gång var. Vi tror också på den forskning som gjorts att företagsamheten är större bland de som drivit UF företag i skolan. Detta ger våra unga en möjlighet att utvecklas vilket också är en stor del av lärandet. Idag erbjuds enbart ekonomiprogrammet och språkintroduktionsprogrammet att få driva UF Företag.

Vi vill att Uf företagen ökar och att fler eleverna på Campus Väst erbjuds driva UF företag så som tidigare.

Centerpartiet Lysekil

Siw Lycke och Monica Andersson


Tjänsteskrivelse Sid 1/2

Datum Dnr

2018-09-25 UBN 2018-000247

Utbildningsförvaltningen Lena Garberg, 0523-61 32 24 [email protected]

Revidering av delegationsordning för utbildningsnämnden

Sammanfattning

Sedan den nuvarande delegationsordningen beslutades 2015-03-25 har det skett flera ändringar i skollagen som påverkar hur delegationer skrivs och refereras till. Vidare har förskolechef lagts till vid vissa delegationer, i samklang med rektors delegation, felaktiga hänvisningar till skollag och skolförordningen har korrigerats. Förslag till beslut

Utbildningsnämnden antar den reviderade delegationsordningen för utbildningsnämnden. Ärendet Sedan den nuvarande delegationsordningen beslutades 2015-03-25 har det skett flera ändringar i skollagen som påverkar hur delegationer skrivs och refereras till bland annat har förskoleklassen blivit obligatoriskt (7 kap. 4 § skollagen) samt att en huvudman för grundskolan måste utse en skolchef (2 kap. 8a § skollagen). Vidare har förskolechef lagts till vid vissa delegationer, i samklang med rektors delegation, felaktiga hänvisningar till skollag och skolförordningen har korrigerats. Förvaltningens synpunkter Det är centralt för en effektiv styrning och ledning att det finns en korrekt delegationsordning. Delegationsordningen är en av grundstenarna i utbildningsnämndens organisation. Nämnden måste kunna delegera viss beslutanderätt för att förvaltningen inom nämndens områden ska kunna ske effektivt. Vilka möjligheter nämnden har att delegera beslutanderätt framgår av kommunallagen (1991:900). Av samma lag framgår vilka beslut nämnden inte får delegera. Nämnden får t.ex. inte delegera beslutanderätt i ärenden som avser verksamhetens mål eller inriktning eller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda och är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.


TJÄNSTESKRIVELSE 2(2)

Datum Vår beteckning

2018-09-25 UN 2018-000247 nr 1.4.2

Lennart Olsson Lena Garberg Förvaltningschef Handläggare Bilaga Delegationsordning för utbildningsnämnden Beslutet skickas till Xx


Delegationsordning för utbildningsnämnden

Antagen av utbildningsnämnden 2015-03-25 REVIDERAD 2018-10-02

2/29

Innehåll INLEDNING ............................................................................................................... 3

Anvisningar ............................................................................................................ 3

Delegering av ärenden inom en nämnd ............................................................. 3

Ärenden som inte får delegeras .......................................................................... 3

Anmälan av delegationsbeslut till nämnden ..................................................... 4

Brådskande ärenden ............................................................................................. 4

Vidaredelegering ................................................................................................... 4

Överklagande ......................................................................................................... 4

Förkortningar ........................................................................................................ 5

DELEGATIONSFÖRTECKNING ............................................................................. 6

1. Allmänt ............................................................................................................... 6

2. Förskola .............................................................................................................. 8

3. Fritidshem .......................................................................................................... 9

4. Förskoleklass ............................................................................................. 10

5. Grundskolan ................................................................................................. 11

6. Grundsärskolan ........................................................................................ 13

7. Gymnasieskolan ........................................................................................... 15

Utbildning på nationella program i gymnasieskolan ................................. 16

Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan ........................... 17

8. Gymnasiesärskolan .................................................................................. 19

9. Kommunal vuxenutbildning ......................................................................... 21

10. Särskild utbildning för vuxna ................................................................. 22

11. Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ............................................ 22

12. Kultur och fritidsärenden ........................................................................ 23

13. Ekonomiärenden ...................................................................................... 24

14. Personalfrågor ........................................................................................... 25

15. Yttranden och överklaganden ................................................................. 27

16. Övrigt .......................................................................................................... 28

3/29

INLEDNING

Anvisningar

Utbildningsnämndens ansvarsområde framgår av reglementet som är antaget av kommunfullmäktige 2014-10-30. Kommunallagen reglerar möjligheten att delegera beslutsfattandet inom kommunens verksamhet enligt 6 kap 33§

Delegering av ärenden inom en nämnd

KL kap 6 § 33 En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 §.

Ärenden som inte får delegeras

KL kap 6 § 34 I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:

1. Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,

2. Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,

3. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och

4. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Lag (2007:68)

Ärenden av principiell natur ska alltid överlåtas till nämnden. Delegation kan inte lämnas till två eller flera tjänstemän att tillsammans besluta i ett ärende. Delegation får inte heller lämnas till ledamot och tjänsteman tillsammans.

4/29

Anmälan av delegationsbeslut till nämnden

Beslut som fattas med stöd av delegation ska dokumenteras av delegaten och registreras i kronologisk ordning. Delegationsbeslut ska anmälas till utbildningsnämnden genom att Beslutsjournal för delegationsbeslut (se bifogad mall) ifylls och sänds till nämnden genom nämndens sekreterare. Anmälan sker vid nästkommande sammanträde. Observera att nämnden inte ska godkänna delegationsbesluten. Delegatens beslut gäller såvida det inte blir ändrat vid överklagning. Anmälningsförfarandet är viktigt ur registrerings och informationssyfte samt för beräkning av besvärstiden i de fall besluten kan överklagas.

Brådskande ärenden

KL kap 6 § 36 En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot att som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Vidaredelegering

KL kap 6 § 37 Om en nämnd eller en gemensam nämnd med stöd av § 33 uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens ansvarsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta istället. Sådana beslut ska anmälas till förvaltningschefen. Lag (2009:48)

Överklagande

Beslut kan överklagas enligt Kommunallagen (laglighetsprövning). Tiden för kommunalbesvär är tre veckor från det datumanslag om justerat protokoll anslagits på kommunens anslagstavla. För delegationsbeslut räknas tiden med utgångspunkt från det sammanträde då beslutet anmäldes. Utebliven anmälan av beslut kan således innebära att beslutet ej vinner laga kraft, eftersom möjligheten till överklagande saknas.

5/29

Beslut kan i vissa fall överklagas genom förvaltningsbesvär (lämplighetsprövning). Då gäller besvärstiden tre veckor från den dag part får ta del av beslut. I Förvaltningslagen stadgas om myndighetens skyldighet att lämna beslutsmeddelande och överklagandehänvisning. Bestämmelser om överklaganden återfinns i:

Kommunallagen 10 kap §§ 4-5

Förvaltningslagen §§ 22-25

Offentlighets och sekretesslagen §§ 7-11

Skollagen

Förkortningar

AU Arbetsutskottet FC Förvaltningschef tillika skolchef Ordf Ordförande R Rektor FöC Förskolechef EcF Enhetschef, Fritid EcG Enhetschef, Gullmarsborg KuS Kultursekreterare KC Kommunchef Ek Ekonom Pc Personalchef An Antagningsnämnd FL Förvaltningslagen KL Kommunallagen MBL Medbestämmandelagen OFSekrL Offentlighets- och sekretesslagen SL Skollagen SkolF Skolförordningen GyF Gymnasieförordningen SFS Svensk Författningssamling SkjutsF Förordningen om skolskjutsning SoL Socialtjänstlagen AFD Allmän förvaltningsdomstol KR Kammarrätten LR Länsrätten SÖN Skolväsendets överklagandenämnd


DELEGATIONSFÖRTECKNING

1. Allmänt

Nr Ärende Delegat Lagstöd Kommentarer

Lärotider

1.1 Läsårstider för grundskola, grundsärskola och gymnasieskola.

FC SF 3:3 GyF 3:2

Ska anmälas till nämnden.

1.2 Beslut om begräsningar av antalet skoldagar till fyra istället för fem för elever i årskurs 1 eller 2.

FC SkolF 3:4 Ska anmälas till nämnden.

Kvalitet och inflytande

1.3

Ansvar för att vidta åtgärder för att avhjälpa brister som framkommer vid uppföljning, klagomål o.d

R / FöC SL 4:7

1.4 Ansvar för att skriftliga rutiner finns för att ta emot och utreda klagomål. Ansvar för att informera om rutinerna.

R / FöC SL 4:8 Hur ska vi tänka här

Åtgärder mot kränkande behandling

1.5 Ansvar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i skollagen kap 6. ang. åtgärder mot kränkande behandling.

R / FöC SL 6:5

1.6 Ansvar för att se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

R / FöC SL 6: 6

1.7 Ansvar för att se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

R / FöC SL 6:7

1.8 Ansvar för att årligen upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

R / FöC SL 6:8

1.9 Ansvar för att utreda omständigheter kring uppgivna kränkningar samt vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

R / FöC 6:10 Ska anmälas till nämnden.

Skolplikt och rätt till utbildning

7/29

1.10 Beslut om att elev inte omfattas av skolplikt.

FC SL 7:5 Ska anmälas till nämnden.


1.11 Beslut om att på försök ta emot elev från en annan skolform

R SL 7:8 Ska anmälas till nämnden

1.12 Beslut om att skolplikten ska fullgöras vid åtta års ålder.

FC SL 7:10 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: SÖN enl. SL 28:12

1.13 Beslut om förlängning av skolplikten.

R SL 7:13 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: SÖN enl. SL 28:12

1.14 Beslut om upphörande av skolplikten.


1.15 Rätt att slutföra skolgången trots att skolplikten upphört.

R SL 7:16 Ska anmälas till nämnden.

1.16 Ansvar för att se till att alla skolpliktiga barn har en skolplacering.

FC SL 7:21

1.17 Ansvar att se till att alla elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång.

R SL 7:22

1.18 Ansvar för att ta emot information från fristående skolor om elever som inte fullgör sin skolplikt.

FC SL 7:22

1.19 Föreläggande till vårdnadshavare att fullgöra sin skyldighet att se till att eleven fullgör sin skolplikt.

R SL 7:23 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: AFD enl. SL 28:5

Särskilda utbildningsformer

1.20 Beslut om bidrag för grundskoleelev vid godkänd internationell skola.


1.21 Beslut om särskild undervisning.


1.22 Beslut om medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt.

FC SL 24:23 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: AFD enl. SL 28:5

1.23 Beslut om återkallelse av medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt.


Annan pedagogisk verksamhet

1.24 Erbjudande och tilldelning av plats i pedagogisk omsorg.

R FöC

SL 25:2

1.25 Erbjudande och tilldelning av plats för barn av behov av särskilt stöd.

R FöC

SL 25:2 Ska anmälas till nämnden.

8/29

1.26 Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamhetslagen i §§ 2.5

FC SL 25:8


1.27 Mottagning och utredning av klagomål. Information om rutiner.

FC FöC

SL 25:8

1.28 Beslut om bidragsbelopp till enskild pedagogisk omsorg.

FC SL 25:11-13

1.29 Beslut om bidrag till enskild öppen fritidsverksamhet.

FC SL 25:15

1.30 Beslut om avstängning från annan pedagogisk verksamhet på grund av bristande betalning.

FC

Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering.

1.31 Tillsynsansvarig. FC SL 26:4

1.32 Beslut om att i sin tillsyn begära tillträde till byggnader, lokaler och andra utrymmen.


1.33 Beslut om att i sin tillsyn begära upplysningar, handlingar och annat material som behövs i tillsynen.


1.34 Beslut om att förelägga huvudman att fullgöra sin skyldighet att lämna uppgift.


1.35 Ansvar för att lämna råd och vägledning.

FC SL 26:9

1.36 Beslut om att förelägga huvudman att fullgöra sina skyldigheter.


1.37 Beslut om att tilldela anmärkning.


1.38 Beslut om att avstå från ingripande.


1.39 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud.


2. Förskola

Nr Ärende Delegat Lagstöd Anmärkning

2.1 Erbjudande och tilldelning av plats i förskolan.

FöC SL 8:4-6

2.2 Erbjudande och tilldelning av plats för barn i behov av särskilt stöd.

FöC SL 8:7 SL 8:14


9/29

2.3 Tillse att barngrupperna har en lämplig sammansättning/storlek och att barnen erbjuds en god miljö.

FöC SL 8:8


2.4 Beslut om att ta emot barn från annan kommun på grund av särskilda skäl.

FöC SL 8:13

2.5 Beslut om att ta emot barn från annan kommun efter önskemål från vårdnadshavare.

FöC SL 8:13

2.6 Beslut om tilldelning av plats i förskoleverksamhet och i skolbarnomsorg.

FöC SL 8:14-15

2.7 Beslut om nedsättning eller befrielse från avgift för barnomsorg.


2.8 Fastställande av interkommunal ersättning - förskola


2.9 Beslut om att inte lämna interkommunalt bidrag för särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår.


2.10 Fastställande av bidrag till fristående huvudmän (förskola)

FC 8:21-23 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: AFD enl. SL 28:5

2.11 Beslut om avstängning från förskola på grund av bristande betalning.

FC Ska anmälas till nämnden.

2.12 Beslut om anvisning av plats i förskoleverksamhet då den enskilde har rätt till bistånd.

FöC SoL 4:1 Ska anmälas till nämnden.

3. Fritidshem


3.1

Ansvar att se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna erbjuds en god miljö.

R SL 14:9

3.2 Erbjudande och tilldelning av plats i fritidshem enligt reglerna i KL kap 14 §§ 4-10.

R SL 14:11

10/29

3.3 Fastställande av ersättning till kommunala fritidshem: -grundbelopp -tilläggsbelopp


3.4 Fastställande av interkommunal ersättning.



3.5 Överenskommelse med annan kommun av mottagande och avtal om interkommunal ersättning som avviker från fastställt belopp.

FC SL 14:14

3.6 Beslut om bidrag till fritidshem med enskild huvudman (Grundbelopp § 16, tilläggsbelopp § 17)


3.7 Beslut om att inte betala tilläggsbelopp för elev i behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

FC Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: AFD enl. SL 28:5

3.8 Beslut om förlängd skolbarnsomsorg enligt LSS.

FC LSS 9:7 Ska anmälas till nämnden.

3.9 Beslut om avstängning från fritidshemmet på grund av bristande betalning.


4. Förskoleklass


4.1 Ansvar att informera om förskoleklass

R SL 9:12

4.2 Beslut om att ta emot barn från annan kommun på grund av särskilda skäl.


4.3 Beslut om att ta emot ett barn från en annan kommun efter föräldrars önskemål.


4.4 Placering av elev i förskoleklass vid den skolenhet som önskas.

R SL 9:15

4.5 Placering av elev i förskoleklass vid annan skolenhet än den som önskas.

R SL 9:15

11/29

4.6 Placering av elev i förskoleklass vid annan skolenhet än den önskade på grund av betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.


4.7 Beslut om tidigare skolstart i förskoleklass.

FC SL 7:11

4.8 Beslut om dispens från skolskjutsreglerna.

FC SL 7:15b Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: AFD enl. SL 28:5.


4.9 Fastställande ersättning till kommunala enheter (förskoleklass) - Grundbelopp - Tilläggsbelopp - Strukturbidrag


4.10 Beslut att inte lämna bidrag för särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen (interkommunalt)

R Ska anmälas till nämnden.



4.12 Fastställande av bidrag till fristående enhet (förskoleklass).


4.13 Beslut om att inte betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

FC Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: AFD enl. SL 28:5

5. Grundskolan


5.1 Mottagande av elev i grundskola från annan kommun på grund av särskilda skäl.


5.2 Mottagande av elev från annan kommun efter önskemål från vårdnadshavare.

R SL 10:27

12/29

5.3 Beslut om skolgång med boende utanför det egna hemmet.


5.4 Ansvar för (elev som måste bo utanför hemmet) att det är tillfredställande förhållanden och inga extra kostnader.

FC SL 10:29 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: SÖN enl. SL 28:12

5.5 Placering av elev vid önskad skolenhet.

R SL 10:30

5.6 Placering av elev vid annan skolenhet än den önskade på grund av att annan elevs krav på nära placering åsidosätts.



5.7 Placering av elev vid annan skolenhet än den önskade på grund av att den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.




5.9 Skolskjuts för elever från annan kommun som måste övernatta i kommunen.


5.10 Fastställande av ersättning till kommunala grundskoleenheter: - grundbelopp - tilläggsbelopp - strukturbelopp

FC



5.12 Överenskommelse om interkommunal ersättning (individärende) när den avviker från fastställd ersättning.

FC SL 10:34

5.13 Beslut om bidrag till fristående grundskolor (grundbelopp KL kap 10, § 38–39).

FC SL 10:37-39

Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: AFD enl. SL 28:5.

5.14 Beslut om att inte betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd om betydande


13/29

org. eller ek. svårigheter uppstår för kommunen.

5.15 Skolskjuts till elever i fristående grundskola.


5.16 Beslut om tvåspråkig eller engelskspråkig undervisning.

R SkolF 9:12-19

5.17 Beslut om språkval. R SL 10:4 SkolF 9:5

5.18 Beslut om ämnen för elevens val. R SL 10:4 SkolF 9:8

5.19 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.

FC SFS 9:3 Ska anmälas till nämnden.


5.20 Beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.


5.21 Ansvar för att anmäla till statens skolinspektion att undervisning anordnas enligt SFS kap 9 §14 och § 16.


5.22 Ansökan om att få använda färdighetsprov från och med årskurs 4.


6. Grundsärskolan


6.1 Beslut om mottagande av elev i särskola.

R SL 7:5 SL 7:8–9

Överklagandemyndighet: SÖN enl. SL 28:12

6.2 Beslut om ämnen för elevens val.

R SL 11:6 SkolF 10:5

6.3 Beslut om elev i särskolan ska läsa ämnen eller ämnesområden.


6.4 Beslut om mottagande av särskoleelev från annan kommun på grund av särskilda skäl.


6.5 Beslut om mottagande av särskoleelev från annan kommun efter önskemål från vårdnadshavare.

R SL 11:26

14/29

6.6 Placering av särskoleelev vid den skolenhet som önskas.

R SL 11:29

6.7 Placering av särskoleelev vid annan skolenhet än den önskade på grund av att annan elevs krav på nära placering åsidosätts.


6.8 Placering av grundsärskoleelev vid annan skolenhet än den önskade på grund av att den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.





6.10 Skolskjuts för elever från annan kommun som måste övernatta i kommunen.




6.12 Beslut att inte lämna bidrag för särskilt stöd på grund av att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.


6.13 Beslut om bidrag till fristående särskola Grundbelopp Tilläggsbelopp

FC SL 11:36-38

Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: AFD enl. SL 28:5

6.14 Beslut om att inte betala tilläggsbelopp för en elev i särskilt stöd om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.


6.15 Beslut om skolskjuts till elever i fristående särskola.


6.16 Beslut om skoldagens längd. R SkolF 3:3

15/29

6.17 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.


6.18 Beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.


7. Gymnasieskolan


7.1 Ansvar för att informera om de nationella programmen och introduktionsprogram

FC R?

SL 15:8 Lagtext: Varje kommun ska informera om de nationella programmen samt om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Lag (2014:530).

7.2 Ansvar för antagning till de olika utbildningarna.

FC? R?

SL 15:12 Lagtext: Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen.


7.3 Ansvar för att lämna meddelande till hemkommun när elev börjar eller slutar.

R SL 15:15

7.4 Beslut om att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.

FC R

SL 15:17 Ska anmälas till nämnden.

7.5 Beslut om inackordering. FC R?

SL 15:32 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: AFD enl. 28:5

7.6 Ansökan hos Skolverket om en ny kurs.

FC GyF 1:6 Ska anmälas till nämnden.

7.7 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning.

R GyF 4:6

7.8 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val i gymnasieskolan.

R GyF 4:7

7.9 Beslut om att arbetsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program samt omfattning.

R GyF 4:12

7.10 Ansvara för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att dessa uppfyller kraven.

R GyF 4:12

7.11 Beslut om utbyte av arbetsplatsförlagd utbildning till utbildning förlagd i skolan.

R GyF 4:13

7.12 Åtgärder för att utbildningen ska förläggas till arbetsplats.

R GyF 4:13

16/29

7.13 Beslut om antalet undervisningstimmar samt fördelning av undervisningstiden över läsåret.

R GyF 4:22

7.14 Redovisning om hur eleven fått sin garanterade undervisningstid.

R GyF 4:22

7.15 Beslut om antal platser inom fri kvot.

R GyF 7:3 Ska anmälas till nämnden.

7.16 Beslut om att hänsyn ska tas till färdighetsprov.


7.17 Ansvar för att samråd sker med den som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda utbildningen innan eleven placeras på arbetsplatsen.

R GyF 7:6a

7.18 Beslut om elev får byta studieväg.

R GyF 7:9

7.19 Beslut om återintagning. R GyF 7:10 Ska anmälas till nämnden.


7.20 Beslut att undervisning för elev ska fördelas över längre tid än tre år.


Utbildning på nationella program i gymnasieskolan

7.21 Ansvara för att i lärlingsutbildningen upprätta ett skriftligt avtal mellan elev och arbetsplats.

R SL 16:11 a

7.22 Erbjudande om att utbildning på nationellt program ska omfatta att eleven senare ska antas till en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet.

R SL 16:12

7.23 Beslut om att elevs utbildning på nationellt program till sittinnehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet.

R SL 16:14

7.24 Bedömning av behörighet trots avsaknad av godkänt betyg i engelska.

R SL 16:32

7.25 Bedömning om elev som ej har grundskolestudier har likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses likvärdiga.

R SL 16:33

17/29

7.26 Prövning om den sökande ska tas emot.


7.27 Beslut om förstahandsmottagande.

R SL 16:43 SL 16:44


7.28 Beslut om andrahandsmottagande.


7.29 Inhämta yttrande inför mottagande av sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet.

R SL 16:48

7.30 Avge yttrande till andra kommuner inför deras mottagande av elever, folkbokförda i Lysekils kommun.

FC R?

SL 16:48

7.31 Fastställande av ersättning till kommunala enheter (nationella program) -Grundbelopp -Tilläggsbelopp

FC



FC SL 16:50

7.33 Överenskommelse om interkommunal ersättning (individnivå) när den avviker från den fastställda ersättningen.


7.34 Fastställande av bidrag till fristående enheter. Grundbelopp SL 16:53 Tilläggsbelopp SL 16:54

FC SL 16:52-54

Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: AFD enl. SL 28:5

7.35 Beslut om att inte betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.


7.36 Ansökan om att utbildning ska godkännas som särskild variant.


7.37 Ansökan om nationellt godkänd idrottsutbildning.

FC GyF 5:28 Ska anmälas till nämnden.

Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan

7.38 Förlängning av preparandutbildning till två år på grund av synnerliga skäl.

R SL 17:5

18/29

7.39 Minskning av utbildningens omfattning på introduktionsprogram om det är förenligt med utbildningens syfte.

R SL 17:6

7.40 Plan för utbildningen – introduktionsprogram.


7.41 Bedömning av om synnerliga skäl föreligger för ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram ska tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

R SL 17:11

7.42 Prövning om en sökande till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever är behörig

R SL 17:14

7.43 Prövning om den sökande ska tas emot.

R SL 17:14 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemydnighet: SÖN enl. 28:12


7.44 Erbjudande till elever från grundsärskolan yrkesintroduktion och individuella alternativ som bedöms ha förutsättningar att klara utbildningen.

R SL 17:16

7.45 Mottagande till utbildningar som utformats för en grupp elever.


7.46 Mottagande för enskild elev till utbildningar som inte utformats för en grupp elever.


7.47 Interkommunal ersättning – preparandutbildning.


7.48 Interkommunal ersättning- programinriktat individuellt val.


7.49 Överenskommelse om interkommunal ersättning, på individnivå, när den avviker från den fastställda ersättningen.

FC SL 17:22-23

7.50 Information om huruvida urval ska tillämpas och på vilket sätt.


7.51 Beslut om att yrkesintroduktionen ska

R GyF 6:5

19/29

skolförläggas om det gynnar eleven.

7.52 Bedömning av elevens språkkunskaper samt kunskapsutveckling i övriga ämnen.

R SL 17:14a

GyF 6:7

8. Gymnasiesärskolan


8.1 Prövning om eleven tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan.


8.2 Utreda upplysningar som tyder på att eleven i gymnasiesärskolan inte tillhör målgruppen.

R SL 18:6

8.3 Beslut att elev inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp efter utredning enligt 18:6.



8.4 Ansvar för att ta emot elev i gymnasieskola eller vuxenutbildning efter beslut enligt 18:7 och vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från gymnasiesärskolan till gymnasieskola eller vuxenutbildning.

R SL 18:7

8.5 Beslut om antagning i gymnasiesärskolan.

R SL 18:12

8.6 Information till hemkommun att eleven börjar eller slutar.

R SL 18:15

8.7 Beslut om skolskjuts (dispens från skolskjutsregler)


8.8 Skolskjuts för elever från en annan kommun som måste övernatta i kommunen.


8.9 Beslut om inackorderingsbidrag. FC SL 18:32 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: AFD enl. SL 28:5

8.10 Erbjudande om att utbildning på nationellt program ska omfatta

FC SL 19:11

20/29

att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet.

8.11 Beslut om att fördela utbildningen på längre tid än fyra läsår.

R SL 19:17

8.12 Beslut om mottagande. R SL 19:29 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: SÖN enl. SL 28:12

8.13 Bedömning om elev ska gå individuellt program eller nationellt program.

R SL 19:29

8.14 Beslut om mottagande i första hand.


8.15 Beslut om mottagande i andra hand.


8.16 Beslut om mottagande på individuella program av elev från annan kommun.

R SL 19:40

8.17 Inhämta yttrande från sökandes hemkommun.

R SL 19:41


8.18 Avge yttrande till andra kommuner inför deras mottagande av elever, folkbokförda i Lysekils kommun.

R SL 19:41

8.19 Fastställande av ersättning till kommunala enheter (gymnasiesärskola) Grundbelopp Tilläggsbelopp


8.20 Beslut om interkommunal ersättning.


8.21 Beslut om antalet timmar för en kurs samt fördelning av undervisningstid.

R GyF 13:5-6

8.22 Ansvara för att den arbetsförlagda utbildningen uppfyller kraven samt ansvar för anskaffning av platser.

R GyF 13:15

8.23 Beslut om hur anmälningsskyldighet vid ledighet ska fullgöras

R GyF 13:19

8.24 Beslut om betygskriterier för lokala kurser.

R GyF 13:22

21/29

9. Kommunal vuxenutbildning


9.1 Beslut att böcker och andra lärverktyg ska anskaffas av eleverna själva.


9.2 Beslut om att utbildning på kurs ska upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.


9.3 Beslut om att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning.


9.4 Ansvar för att aktivt verka för att nå de som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå.

R SL 20:10

9.5 Beslut om att ta emot sökanden som uppfyller villkoren.


9.6 Avge yttrande när elev söker utbildning hos annan huvudman.

R SL 20:14


9.7 Beslut om sökande ska tas emot. R SL 20:14 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: SÖN enl. SL 28:12

9.8 Beslut om interkommunal ersättning.


9.9 Ansvarig för information om utbildning på gymnasial nivå.

R SL 20:17

9.10 Yttrande till annan huvudman huruvida hemkommunen åtar sig kostnadsansvar.

R SL 20:21

9.11 Beslut om åtagande att svara för kostnader när den sökande har särskilda skäl att få delta i utbildning hos annan huvudman.


9.12 Beslut om den sökande ska tar emot på utbildningen.


9.13 Beslut om att den sökande ska antas till utbildningen.

R SL 20:23

22/29

9.14 Ansvar för att eleverna informeras om möjligheten att få intyg.

R SL 20:34

9.15 Beslut om vilka nationella kurser som ska ges och huruvida de ska delas upp i delkurser.

R GyF 2:4

9.16 Ansvar för att skaffa platser för arbetsförlagt lärande och att lärandet uppfyller kraven.

R GyF 2:27

9.17 Beslut om behörighet på grund av särskilda skäl.


10. Särskild utbildning för vuxna


10.1 Yttrande till annan huvudman huruvida kommunen åtar sig kostnadsansvar.

R SL 21:7

10.2 Beslut om att sökande ska tas emot i utbildningen.

R SL 21:7 Överklagandemyndighet: SÖN enl. SL 28:12


10.3 Beslut om sökande ska antas. R SL 21:7

10.4 Beslut om att sökande på kursen ska upphöra om eleven saknar förutsättningar eller inte gör framsteg.


10.5 Beslut att på nytt bereda utbildning på grund av särskilda skäl.


10.6 Ansvar för att aktivt verka för att nå de som har rätt till utbildning.

R SL 21:10

10.7 Ansvar för att informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå.

R SL 21:14

10.8 Ansvar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg.

R SL 21:23

11. Utbildning i svenska för invandrare (SFI)

23/29


11.1 Ansvar för att i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjlighet att öva svenska språket.

R SL 22:7

11.2 Ansvar för att verka för att utbildningen kan bedrivas under tid när eleven får sjukersättning mm.

R SL 22:7

11.3 Samråd med arbetsgivare och arbetstagarorganisation om arbetstagarens deltagande i utbildning. mm.

R SL 22:9

11.4 Ansvar för att aktivt verka för att nyanlända kan påbörja utbildningen inom en månad efter anmälan.

R SL 22:11

11.5 Ansvar för att aktivt verka för att nå dem som har rätt till utbildning och motivera dem.

R SL 22:12

11.6 Beslut att en person ska tas emot till utbildningen.


11.7 Beslut om att utbildningen på kursen ska upphöra om eleven saknar förutsättningar eller inte gör framsteg.



11.8 Beslut om att på nytt bereda utbildning på grund av särskilda skäl.


11.9 Ansvar för att informera om möjligheten att få intyg.

R SL 22:28

12. Kultur och fritidsärenden


12.1 Tillståndsgivning av lotterier. EcF LottL SFS 1994:1000


12.2 Beslut om fördelning av aktivitetsbidrag.

EcF Ska anmälas till nämnden.

12.3 Beslut om fördelning av studieförbundens bidrag.

KuS Ska anmälas till nämnden.

12.4 Konstinköp. KuS

24/29

12.5 Besluta om namn på gator, byggnader mm.

AU

12.6 Undertecknande av hyresavtal för lokaler och anläggningar, max 100 tkr/avtal.

EcG EcF


13. Ekonomiärenden


13.1 Omföring av medel mellan verksamheter inom ramen för förvaltningens budget.

FC

13.2 Ansökan om bidrag och ersättningar.


13.3 Uthyrning av lokaler för lägerverksamhet.

EcG

13.4 Besluta om stipendier ur stiftelse för utbildning.


13.5 Rätt att medgiva handkassor. FC

13.6 Upphandling av varor och tjänster inom nämndens verksamhetsområde och anvisade anslag.

FC


13.7 Upprättande och uppsägning av underhållskontrakt och serviceavtal.

FC

13.8 Tecknande av leasing- och underhållskontrakt inom ramen för gällande budget

FC

13.9 Infordra offerter och upprätta kontrakt på uppdragsutbildningar

R

13.10 Fastställa prislista och rutiner för uthyrning av egna lokaler.

FC

13.11 Försäljning och avskrivning av icke användbar materiel och inventarier.


13.12 Avskrivning av fordringar max 5000 kronor.


13.13 Fastställande av rutiner gällande ersättningsanspråk av förlorade eller förstörda ägodelar max 1000 kr/person.

FC

25/29

13.14 Rätt att utse användare av betalkort, beloppsnivå samt upprätta förteckning över anställda som tilldelats betalkort och tillse att fastställda regler för användandet följs.

FC

13.15 Rekvisition av statsbidrag. R FC?

13.16 Beslut om stipendieutdelning ur fonder.

R

13.17 Beslut om rätt till skolskjuts vid avvikelse från av nämnden fastställda regler.

AU

14. Personalfrågor


14.1 Återbesättandeprövning FC

14.2 Beslut om tillsvidareanställning för:

- Förvaltningschef - Rektor/Förskolechef/

Enhetschef - Övrig personal

- KC - FC - Ansvarig chef



14.3 Beslut om ledighet utan lön högst 6 månader:



- KC - FC - Ansvarig chef

14.4 Varsel och uppsägningar. Avskedande enligt lagar samt disciplinåtgärder.

FC

14.5 Beslut om kompetensutveckling/kurs/ konferens för:

- Ordförande - Förtroendevalda - Förvaltningschef (över

1 dag) - Rektor (över 1 dag) - Övrig personal

-V. ordf. - Ordf. - KC -FC -Ansvarig chef

26/29

14.6 Lönesättning vid nyanställning av ledare inom anvisad lönebox.

FC i samråd med PC

14.7 Lönesättning av övrig nyanställd personal inom anvisad lönebox.

Ansvarig chef

14.8 Uppsägning från arbetsgivarens sida pga. arbetsbrist.


14.9 Uppsägning och avskedande från arbetsgivarens sida på grund av personliga skäl.


14.10 Ledighet för facklig företrädare med lön inkl utbildning.

PC

14.11 Övriga ledigheter med lön. Ansvarig chef

14.12 Tjänstledighet/semester enl. lagar och avtal



-KC -FC - Ansvarig chef

14.13 Beslut om tjänstledighet enligt AB § 32 (ledighet med bibehållen lön då synnerliga skäl föreligger)

Ansvarig chef


14.14 Beslut om tjänstledighet enligt AB § 28 mom. 11 (Om så nödvändigtvis måste ske under arbetstid. Efterbehandling, röntgen etc.)

Ansvarig chef

14.15 Besluta om tjänstledighet enligt AB § 31 mom. 1 och 2 (förtroendemannauppdrag eller uppdrag av vikt för kommunen)

Ansvarig chef

14.16 Beslut om bisyssla. FC

14.17 Entledigande vid egen uppsägning inkl. förkortad uppsägningstid.


Enhetschef

-KC -FC

27/29

- Övrig personal -Ansvarig chef

14.18 Omreglering av anställningsvillkor.

Ansvarig chef

14.19 MBL enl. §§ 11, 12, 19, och 38 i ärenden som skall beslutas av UBN

FC

14.20 Särskild prövning efter skriftlig framställan från enskild avseende ersättning av belopp uppgående till den självrisk arbetstagaren har att betala genom sin egen hemförsäkring.

FC

14.21 Ansvar för att se till att rektorer genomgår befattningsutbildning.

FC SL 2: 12

14.22 Beslut om att en person som inte uppfyller utbildningskraven får användas i undervisningen längre tid än 6 månader.

R FöC

SL 2:19

14.23 Ansvar för att se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjlighet tillkompetensutveckling.

R FöC

SL 2:34


14.24 Ansvar för att se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.

R FöC

SL 2 :34

15. Yttranden och överklaganden


15.1 Avge yttrande med anledning av besvär över delegats beslut.

Resp. delegat


28/29

15.2 Avvisande av överklagande som inkommit för sent.

Resp. delegat


15.3 Omprövning av beslut som fattats av delegat.

Resp. delegat


15.4 Beslut att anföra besvär över beslut av besvärsmyndighet. Avser ett beslut delegerat till tjänstemän.


15.5 Sekretessprövning och utlämnande av allmän handling där uppgifter i handlingen vid en preliminär bedömning anses omfattas av sekretess Avslagsbeslut att lämna ut uppgift i allmän handling på grund av sekretess.

R FöC R

15.6 Avge yttrande till andra myndigheter i inspektionsärenden.

FC Ska anmälas till nämnden

16. Övrigt


16.1 Tillsynsansvar enligt personuppgiftslagen.

FC Ska anmälas till nämnden

16.2 Fastställa dokumenthantering / arkiveringsplan.



16.3 Representation FC

16.4 Bedömning av om en person ska antas vara bosatt i landet.

R SL 29:2 Ska anmälas till nämnden. Överklagandemyndighet: SÖN enl SL 28:12

16.5 Beslut om tillskott eller minskning av bidrag till enskild huvudman.

FC SFS 14:2

16.6 Beslut om att ersättningen för lokalkostnader ska motsvara faktiskt kostnader om särskilda skäl föreligger.

FC SFS 14:6

16.7 Delegering av brådskande ärenden.

Ordf. KL 6:36

29/29

Bilaga

Beslutsjournal för delegationsbeslut som ska anmälas till nämnd (finns digital blankett på insidan) Enhet: ……………………………………………………………………………………………… Chef: ……………………………………………………………………………………………... Nr

Ärende

Beslutsdag

Anteckningar

Lysekil, 2018-10-01 Underskrift

LYSEKILS KOMMUN

DELEGATIONSBESLUT 8/2018

Utbildningsförvaltningen

Lennart Olsson

[email protected]

Datum

2018-08-27

Dnr

UBN 2018-000219

Beslut om skolskjuts (dispens från skolskjutsregler)

Beslut enligt delegationsordning UBN 2015-03-25, nr 5.8.

Eleverna XXXXX och XXXXX beviljas skolskjuts under dispens från skolskjutsregler. Skälet är annan särskild omständighet enligt läkarintyg.

Förvaltningschefen beslutar

Eleverna beviljas särskild skolskjuts under höstterminen 2018.

Lysekil 2018-08-27 För u il · nämnden

nnart Olsson Förvaltningschef

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil I Tel: 0523-61 30 oo I Fax: 0523-61 37 12 I [email protected] I www.lysekil.se

2018-08-27 Sid 1/1

Dnr KA-2018/000701

Förslag till gemensam digital agenda 2019 – 2022 för SML (Sotenäs-, Munkedals- och Lysekils kommun)

På uppdrag av kommuncheferna inom SML har ett förslag till gemensam digital agenda tagits

fram i samverkan med bland annat ISG (IT samverkansgrupp) och SML-IT.

Syftet med detta förslag är att beskriva kommunernas strategiska förhållningssätt till

digitalisering.

SML:s digitala agenda ska bidra till en:

- enklare vardag för privatpersoner och företag

- smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet

- högre kvalité och effektivitet i verksamheten

Kommuncheferna inom SML har beslutat

att förslag till digital agenda skickas på remiss till berörda förvaltningar* med svar senast den

4 oktober för senare beslut i respektive kommunfullmäktige.

Svar skickas till [email protected] Ange Dnr KA-2018/000701.

Förslag bifogas.

*

Sotenäs: Munkedal:

- Kommunledningskontor - Kommunledningskontor

- Samhällsbyggnadsförvaltning - Sektor samhällsbyggnad

- Omsorgsförvaltning - Sektor omsorg

- Utbildningsförvaltning - Sektor barn och utbildning

Lysekil:

- Kommunstyrelseförvaltningen

- Samhällsbyggnadsförvaltningen

- Socialförvaltningen

- Utbildningsförvaltningen

- SML-IT

Med vänlig hälsning

Tomas Larsson

Näringslivsutvecklare

Sotenäs kommun

mailto:[email protected]

Dnr KA-2018/000701

2018-08-27 Sid 1/7

DIGITAL AGENDA

FÖR SML (Sotenäs-, Munkedals- och Lysekils kommun)

2019 – 2022

Dnr KA-2018/000701

2018-08-27 Sid 2/7

Innehållsförteckning:

Sammanfattning………………………………… sid 3

Vision…………………………………………….. sid 3

Mål……….…………………………………..….. sid 3

Bakgrund………………………………………… sid 3

Kommunens utmaningar……………………….. sid 5

Genomförande…………………………………… sid 5

Styrning och ansvar…………………….……….. sid 6

Dnr KA-2018/000701

2018-08-27 Sid 3/7

Sammanfattning Kommunen är en viktig samhällsbyggare. Att skapa bra förutsättningar för jobbtillväxt och

företagande med digitala lösningar som förenklar vardagen för både medborgare och

näringsliv står högt på agendan.

Människor i kommunen ska känna närhet till varandra, ges förutsättningar för lärande och

kunna ingå i sociala nätverk liksom att kultur och föreningsliv ska blomma. Lika viktigt är

värnandet om miljön och att nästa generation får leva i en kommun som är hållbar och

attraktiv för människor att bo och verka i.

Genom att ta vara på digitaliseringens möjligheter kan kommunen skapa en effektiv

verksamhet med hög kvalitet och därigenom frigöra tid och resurser till att bättre möta

medborgarnas krav och förväntningar. Digitalisering är också ett sätt att möta framtidens

rekryteringsutmaning, att få tag i och behålla resurser genom att vara en attraktiv arbetsgivare

där det som kan digitaliseras ska digitaliseras för att skapa tid för det mänskliga mötet och att

använda kompetensen i organisationen på rätt sätt.

För att lyckas behöver kommunen utveckla digitala tjänster och ett digitalt förhållningssätt.

Det ska bygga på målgruppernas behov och vara effektiva för både externa och interna

användare. Digitaliseringen ska också stödja en smartare och öppnare förvaltning där digitala

tjänster, när det är möjligt och relevant, ska vara förstahandsvalet i kommunens kontakter med

dem som bor, besöker, arbetar och verkar i kommunen. Med hjälp av digitaliseringen vill

kommunen även möjliggöra ett innovativt funktionellt arbetssätt som ger en ökad delaktighet

och nytta samt kan bidra till en hållbar tillväxt och minskad miljöpåverkan.

Syftet med detta dokument är att beskriva kommunens strategiska förhållningssätt till

digitalisering.

Vision

Allt som kan digitaliseras ska digitaliseras för att frigöra resurser till kärnverksamheten.

Mål SML:s digitala agenda ska bidra till en:

- Enklare vardag för privatpersoner och företag

- Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet

- Högre kvalité och effektivitet i verksamheten

Bakgrund

2010 tog EU fram en långsiktig strategi för tillväxt, Europa 2020, där den digitala agendan är

ett av sju huvudinitiativ för att möta Europas framtida utmaningar. Den digitala agendan har

ambitionen att ta ett helhetsgrepp kring hur IT kan vara ett verktyg för att effektivisera och

stimulera tillväxt samtidigt som det kan ge ett rikare och bättre vardagsliv för invånarna. EU-

kommissionen uppmanar alla intressenter i Europas digitala strategier att samverka för att

säkerställa Europas plats i en globalt konkurrensutsatt digital framtid.

Dnr KA-2018/000701

2018-08-27 Sid 4/7

2011 presenterades IT i människans tjänst – en digital agenda för Sverige. Alla län och

regioner i Sverige har därefter signerat avsiktsförklaringen om att ta fram en regional digital

agenda. Den nationella digitala agendan spänner över alla politikområden. Den digitala

agenda för Sverige är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser

ska användas bättre. Under 2017 presenterade regeringen en strategi för hur

digitaliseringspolitiken ska bidra till konkurrenskraft, full sysselsättning samt ekonomiskt,

socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige. Det

övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens

möjligheter.

Västra Götalands regionala digitala agenda ”Smart region västra Götaland” antogs 2015

tillsammans med en handlingsplan. Syftet med den regionala digitala agendan är att påverka

digitaliseringens utveckling för länet på ett sätt som främjar digitalisering i människans tjänst.

Målet med den regionala digitala agendan är att Västra Götaland ska vara i världsklass på att

använda digitaliseringens möjligheter. För att leva upp till ambitionerna utifrån de nationella

och regionala initiativen krävs aktiviteter på kommunal nivå.

Dnr KA-2018/000701

2018-08-27 Sid 5/7

Kommunernas utmaningar

Kommunerna står inför stora prövningar de kommande åren med en åldrande befolkning och

krav på ökad samhällsservice tillsammans med en begränsad ekonomi. Samtidigt ökar

förväntningarna från den nya generationens invånare på att kommunal service ska kunna

erbjudas på ett tidsenligt sätt med hjälp av modern teknik.

Om kommunerna ska klara att leverera förväntad samhällsservice under dessa förutsättningar

krävs en utveckling mot ökad digitalisering och effektivare arbetsmetoder som kommer alla

till del. En stor utmaning är även att utveckla och behålla medarbetare samt att rekrytera

kompetent personal. Att vara en attraktiv arbetsgivare i en tid när konkurrensen om kompetent

personal ökar blir allt viktigare.

Dessutom är innevånarnas och företagarnas möjlighet till inflytande och insyn viktigt för alla

som bor och verkar i kommunen, vilket ska förenklas genom denna digitala agenda. Att

lyckas med digitaliseringen krävs ett gott digitalt ledarskap. För att leva upp till den digitala

agendan krävs uthållighet, engagemang, resurser och viljan att förändra och förbättra.

Genomförande Med en effektiv service ska kommunen möta de förväntningar, krav och önskemål kring

kommunal service som våra invånare, besökare och företag rimligen kan ha på kommunen.

Kommunen har ett ansvar att förenkla kontakten med kommunens olika verksamheter med

invånare och näringsliv på ett säkert och lättillgängligt sätt samt att erbjuda information om

verksamheten för att öka invånares kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande.

Förvaltningarna ska verka för öppenhet, insyn, rättssäkerhet samt förenkla tillgången till

offentlig information. En öppen förvaltning främjar konkurrens, tillväxt, valfrihet och

innovation i kommunen.

Det ska vara enkelt för alla att ta tillvara sina rättigheter och uppfylla sina skyldigheter.

För att digitaliseringen ska implementeras i verksamheten som ett verktyg behövs det en ökad

digital kompetens på alla nivåer i offentlig sektor, från politisk ledning till alla anställda. Att

ge rätt förutsättningar genom både system, hårdvara och processer men även praktisk kunskap

om hur man använder tekniken är en grundförutsättning för att digitaliseringen ska ge de

effekter som önskas. För att uppnå en effektiv E-förvaltning finns några viktiga områden som

behöver utvecklas som till exempel digital trygghet och säkerhet, digital ledning och styrning

samt digital infrastruktur.

För att alla användare ska kunna ta del av, nyttja och påverka den digitala informationen blir

det allt mer viktigt att alla har tillgång till internet och kan använda de tjänster och funktioner

som erbjuds via internet. För att nå de önskade effekterna med digitaliseringen behöver därför

kommunen medverka till att minska det digitala utanförskapet. Kommun ska även verka för

standardiserad informationshantering, förbättrad informationssäkerhet samt att

verksamhetsutveckling och automatiseringar inom verksamheten gynnar invånare,

besökanden, företagare och egen personal samt att detta arbete präglas av ett hållbart (socialt,

ekologiskt, ekonomiskt) och aktivt förhållningssätt.

Kommunen ska nyttja den potential som modern teknik erbjuder för att utveckla ett breddat

och fördjupat lärande såväl individuellt som tillsammans med andra, genom hela livet.

Kommunen behöver utveckla förmågan att använda digitala verktyg som medel för ökat

lärande och måluppfyllelse. Det förutsätter att anställda har god insikt och digital kompetens.

Dnr KA-2018/000701

2018-08-27 Sid 6/7

Digitalisering kan bidra till att skapa en likvärdig utbildning där digitala klyftor minskar och

kompetensen stärks. Det räcker inte att ha tillgång till IT-infrastruktur, för att kunna ta vara på

möjligheter och möta utmaningar krävs ett systematiskt pedagogiskt utvecklingsarbete, ökad

digital kompetens, ett tillåtande klimat för nytänkande och innovationer samt ett progressivt

pedagogiskt ledarskap.

Kommunen ska underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt

utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.

Genom att ta tillvara möjligheterna med digitaliseringen kan tryggheten och kvalitén öka och

resurserna används effektivare. Syftet är att förbättra människors hälsa, delaktighet och

självständighet samt bidra till goda arbetsförhållanden för kommunens personal.

Genom att arbeta effektivt med digitalisering som ett naturligt verktyg för att utveckla

verksamheterna kan alla organisationer minska sin miljöpåverkan, förbättra arbetsmiljön, öka

sin effektivitet och sänka sina kostnader. För att uppnå detta ska verksamheterna samverka

med och genom SML-IT (SML:s gemensamma IT-funktion).

Styrning och ansvar

Omställningen och utvecklingen mot e-samhället är komplex och omfattande därför krävs en

tydlighet i ansvarsfördelning och styrning.

Beslut:

- Kommunfullmäktige beslutar om strategidokumentet Digital Agenda för SML

2019-2022.

- Kommunchef ansvarar för genomförandet av den digitala agendan.

SML-gemensamt:

a) ISG (IT samverkansgrupp) uppdrar till SML-IT att föreslå en gemensam

processbeskrivning och metod för förvaltningarnas handlingsplaner innehållande

bland annat: aktivitet, ansvarig, budget, period, samordningskrav, resultatuppföljning,

utvärdering och revidering. ISG fastställer processbeskrivningen.

b) ISG inklusive kommuncheferna, samordnar, sammanställer, prioriterar, periodiserar

och beslutar årligen om en SML-gemensam handlingsplan.

c) SML-IT avsätter/ansöker om resurser för SML-gemensamma insatser och aktiviteter.

SML-IT samverkar med berörda förvaltningar.

d) ISG ansvarar för att den digitala agendan revideras inför kommande mandatperiod

(2023-2026).

Dnr KA-2018/000701

2018-08-27 Sid 7/7

Kommunvis:

a) Kommunchef initierar årligen framtagning av handlingsplaner hos berörda

förvaltningar enligt processbeskrivningen.

b) Kommunens förvaltningar tar fram och genomför handlingsplaner i samarbete med

Digitaliserinsråd och SML-IT. Kommunchefens ledningsgrupp samordnar

handlingsplanerna och kommunchef beslutar om kommunens handlingsplaner.

c) Kommunens Digitaliserinsråd säkerställer att den digitala agendan kommuniceras och

samordnar SML-gemensamma aktiviteter i den egna kommunen. Digitaliserinsrådet

fungerar även som ett stöd till förvaltningarna i arbetet med framtagning,

genomförande och utvärdering av förvaltningarnas aktiviteter.

d) Kommunstyrelsen informeras löpande om måluppfyllnad i samband med

måluppföljningen.

Årshjul:

a) November-december: Kommunchef initierar revidering/redovisning av utfall av

handlingsplaner hos berörda förvaltningar.

b) Januari-Mars: Kommunchef (med stöd av SML-IT, Digitaliserinsråd och

ledningsgrupp) beslutar om respektive handlingsplan och föreslår budget för

nästkommande år i samband med budgetberedningens arbete.

c) Januari – December: Utfall presenteras löpande till kommunstyrelsen i samband med

rapportering av måluppfyllelse.

Enligt uppdrag

Tomas Larsson

Näringslivsutvecklare

Sotenäs kommun

Documents

kallas till sammanträde tisdagen den 2 oktober kl. 14.00 Lysekils … · 2018. 9. 27. · kallas till sammanträde . tisdagen . den . 2 oktober kl. 14.00 . i. Kommunfullmäktigesalen,