Upload
transportforum-vti
View
126
Download
1
Embed Size (px)
Citation preview
Spridning av vattenburna föroreningar från vägytor
Bosse Olofsson, KTHAnnika Lundmark, KTHTherese Paulsson, Vectura
InnehållProblemställningVarför är dikena torra?Metodik för kartläggning av flödesvägarPreliminära resultatFortsatta undersökningar
ProblemVatten i vägkropp ger bärighetsproblemDagvatten från vägar kan ge föroreningsproblemStora utsläpp kan förekomma vid olyckorAvvattningssystemens funktion oklaraFlödesvägarna från vägytor ej kartlagda
Släntkrön
TerrassytaÖverbyggnad
Underbyggnad
Undergrund
Bankfot
Innerslänt
Dikesbotten
Ytterslänt/skärningsslänt Bankslänt/
fyllningsslänt
Principiell väg enligt ATB Väg 2005
Bank
Skärning Sluttning
Väguppbyggnaden och vägmiljön kan dock se helt olika ut
Flack
Tidigare studierKonfliktpunkter akvifer (SGU)Sannolikhets-konsekvensanalyser(CTH)Föroreningsspridning (KTH, VTI, SGI m fl)Sårbarhetsbedömningar (CTH, KTH)Modellering, spridning, flerfas (UU)Dagvatten (SGI, SLU, LTU m fl)Fuktighet i vägkropp, modellering (VTI, SGI)
Dalkarlsåsen, del av Enköpingsåsen norr om Heby
Från SGU
STORVÄGAR I SVERIGE
0
10
20
30
40
50
Hard-ness
Cond. Ca Na Cl SO
mg/
L, m
S/m
0-200m200-500m>500m
42--+2+
Exempel E4: hot mot grundvattnet från vägsaltning
Mo
Skog
Sibo
Sörbo
Simeä
Röste
Mohed
Arbrå
AlftaSöräng
Hanebo
Vallsta
Rengsjö
Orbaden
Glössbo
Freluga
Söderala
Ovanåker
Kilafors
Undersvik
Lottefors
Lörstrand
Viksjöfors
Bollnäs
L e g e n dL e g e n dMedium towns
Small towns
Roads
Lakes
Study area ± 0 10 20 305Kilometers
Exempel på sårbarhetsanalys med RVM i Gävleborgs län
Bedömning utifrån 7-8 olika
parametrar
L e g e n dL e g e n dRoads
Lakes
Final risk value Very high risk
High risk
Small risk
Very small risk ± 0 10 20 305Kilometers
0 1 2 30.5Kilometers
Slutligsårbarhetskarta
för vägsalt i Gävleborgs län
Exempel olyckor
? ?
?? ?
Största delen av vägföroreningenkommer att infiltrera nära vägen eller avledas
Spårämnesförsök med färgämnen längs fyra danska motorvägar (Jensen 2004)
Pågående projekt vid KTH Projektmål:
Kartlägga infiltrationsegenskaper i vägrenKartlägga hydraulisk heterogenitet i vägren och vägsläntJämföra resultaten med modelleringarUtveckling och test av ny icke-förstörande undersökningsmetodik
Initial studie för att studera infiltrationsegenskaper i vägren
och vägslänt
(Paulsson 2008)
Infiltrationsmätning
Två olika platser längs E4/E20 (ÅDT 24000)-Lerdiket -Bankdiket
Två transekter med dubbelmätningar på varje ställe(en extra enkeltransekt på bankdiket)
Varje transekt består av tre mätställen-stödremsa-2 meter -5 meter
Cornell regninfiltrometer
Enkelringsinfiltrometer(Paulsson 2008)
Slår ner röret i markenRiggar gummislang och uppsamlingskärlStäller på den fyllda sprinkelbehållarenStartar mätning genom att öppna på införsel av luft Vid jämna tidsintervaller görs mätning av avrunnet vatten
R
itQ
ROt
SprinkleSprinkleInfiltrometerInfiltrometer
soilsurface
(Paulsson 2008)
Lerdiket
Infiltrationskapaciteten störst närmast vägen, lägst i diket
Avstånd från E4
(Paulsson 2008)Infiltrationskapaciteten är högre vid lerdiket men spridningen är stor
Lerdiket: 1.5 - 3.5 mm/min Bankdiket: 0.5 - 2 mm/min
Stödremsan
95% regnintensitet
(efter Paulsson 2008)
Metodik i pågående projektLitteraturstudieKartläggning av heterogenitet (Spårämnesförsök med geoelektrisk metodik)InfiltrationsförsökMarkprovtagningJämförande 1D-modellering
Ett geofysiskt undersökningsprogram av föroreningsspridningpågår sedan 2005 längs E4 i Kista
PrincipElektrisk resistivitet
CVES
Sand
Resistivity (ohmm)
Glacial till
0 5 10 15 20690
695
700
705
0 5 10 15 20160
165
170
175Glacial till
100
180
140
250
340
460
630
860
1200
1600
2200
x Measu
Exempel på 3D-presentation (Kista)
Mars 05
April 05
Maj 05
Juni 05
Aug 05
Okt 05
Nov 05
Mars 06
Juni 06
Nov 06
Fortsatta infiltrationsförsökEtt flertal elektroduppsättningar har testats (2 och 3D)
V
I I
V
I V V I
V
I
VI
Wenner Schlumberger
Dipol-dipol Pol-dipol
Square Square
Stödremsa. vägren, slänt och dikeszon
Växel
Mätinstrument
Elektrodsystem
VÄG
Resultat från 8*8 pol-dipol. 3D-modellering, olika nivåer (XY-planet)
Före bevattning
Efter bevattning
0-0.18m
0-0.18m
0.18-0.38m
0.18-0.38m
FÖRE
EFTER
Några preliminära slutsatserDet kan antas att en inte oväsentlig del av vägföroreningarna inte tillförs vägavvattningssystemen utan avleds i vägkroppen eller perkolerar till grundvattnet
Heterogeniteten i flödessystemen i vägsläntoch undergrund är betydande varför punktvis provtagning knappast kan vara representativ
Erfarenheter från indirekta mätmetoder har hittills givit lovande resultat
Fortsatta studier
Fortsatt metodutveckling och spårämnesförsök längs ett flertal vägsträckningar (ca 10) i Mellan-och sydsverige under sommaren 2009Provtagning av stödremsa och vägslänt samt infiltrationsstudierJämförelse med 1D-modellering
Tackar