Värdering och prissättning av järnvägsbuller

Transportforum 2011

Jan-Erik Swärdh & Mikael Ögren(Henrik Andersson & Lina Jonsson medförfattare)

Två delar av projektet

Värdering av buller baserat på hedonisk skattning av fastighetspriser.

Marginalkostnadsberäkningar av järnvägsbuller.

Värdering - Bakgrund

Järnvägsbuller är:

1) En extern kostnad som behöver internaliseras för att uppnå effektivitet (banavgifter).

2) En onytta som individer har en betalningsvilja för att minska (samhällsekonomiska kalkyler).

Först behöver vi en värdering för bullerminskningar - baseras på individers preferenser.

Hedoniska priser på småhusmarknaden vanligast i litteraturen.

Bullerkostnaden antas kapitaliseras i fastighetsvärdet.

Inte så mycket fokus på just järnvägsbuller i litteraturen.

I vår studie fokuserar vi på järnvägsbuller baserat på flertalet småhusmarknader och skattar båda stegen av hedonisk prissättning.

Värdering - Hedonisk regression

Prissättning av attribut på en marknad med differentierade produkter (Rosen, 1974).

Fastighetspriset förklaras av fastighetsattribut, tillgänglighetsmått och buller.

Detta är steg 1, vilket oftast är det som skattas i applikationer.

Ger dock enbart marknadsspecifik betalningsvilja för en marginell förändring av buller.

I steg 2 skattas preferensstrukturen – dvs. efterfrågan för bullerminskningar.

Denna efterfrågan är ej marknadsspecifik och dessutom giltig för icke-marginella bullerförändringar.

Värdering - Data

Bra data i förhållande till tidigare studier i litteraturen:Flera olika geografiskt åtskilda områden.

Många fastigheter som är drabbade av järnvägsbuller. Totalt 9266 observationer.

Socioekonomiska karaktäristika på individnivå.

Sju kommuner används: Töreboda, Sollentuna, Falköping, Hässleholm, Kungsbacka, Gävle och Alingsås.

Nordiska metoden för bullerberäkningar från spårburen trafik (NMT96) används.

Dygnsekvivalensnivå.

Mottagarhöjd 2 meter (standard för villor).

Bullerskärmar och markprofil, ett höjdvärde varje 25 meter, ingår men ej byggnader.

Värdering - Empirisk ansats

Olika husmarknader i de olika kommunerna – undantag Alingsås och Kungsbacka.

Log-log-modell i första steget. Ger bättre förklaringsgrad än semi-log för samtliga småhusmarknader.

Tar hänsyn till rumslig påverkan med en ”spatial error”-modell.

Linjär modell i andra steget.

Endogenitetsproblem i andra steget eftersom implicit pris och kvantitet väljs simultant. Den endogena variabeln instrumenteras.

Boyta och årsdummies används som instrument.

Värdering – Resultat steg 1

Förväntad positiv effekt av tystnad (dvs. motsatsen till buller). Dessutom kraftigt signifikant för alla marknader utom Gävle.

De flesta kontrollvariablerna är signifikanta med förväntat tecken, ingen har icke-förväntat tecken.

Förklaringsgrad mellan 0,33 och 0,66.

Implicita priset på buller varierar kraftigt mellan husmarknaderna. Påvisar risken med att överföra marginell betalningsvilja från en marknad till en annan.

Värdering – Resultat steg 2

Kraftigt signifikant negativ lutning på efterfrågefunktionen.

Linjär efterfrågefunktion kan inte förkastas.

Efterfrågan för tystnad skattas till P = 1501 – 57,94Q, där Q är tystnad definierad som 75-dB.

Således ingen betalningsvilja för att minska järnvägsbuller under nivån 49,09 dB.

Analyser och statistiska test visar att instrumenten är starka och valida.

Förändring av järnvägsbuller (dB)

Betalningsvilja perindivid och år i kr I 2009 års priser

71-70 1240 (± 263)

66-65 951 (± 187)

61-60 661 (± 109)

56-55 371 (± 32)

51-50 81 (± 46)

71-49,09 13 901 (± 2972)

Skattade välfärdseffekter för bullerförändringar (95% konfidensintervall inom parentes):

Värdering – Slutsatser

En första generaliserad modell som skattar betalningsviljan för minskat järnvägsbuller för hela Sverige.

Rimliga och konsistenta resultat som talar för metoden.

Användningsområden är exempelvis samhällsekonomiska kalkyler och marginalkostnadsbaserade bulleravgifter.

Jämfört med Day m. fl. (2007) högre betalningsvilja vid höga bullernivåer men lägre betalningsvilja vid låga bullernivåer.

Mindre progressiv bullerkostnad med avseende på bullernivån jämfört med ASEK.

11-01-13

Indata

• Befolkningsdata SCB 250 m ruta 2009-12-31• Bandata TrV GIS, ca 25 m upplösning• Trafikdata mellan Trafikplatser för 2008• Förenklad bullermodell baserad på data från TVANE (www.tvane.se)• Nordiska metoden för buller från spårburen trafik modell 1996• Värdering via hedonisk prisstudie

11-01-13

11-01-13

Befolkningsdata 250 m ruta

11-01-13

Förenklad bullermodell

11-01-13

Ex: Floda, Lerum och Stenkullen

11-01-13

Antal exponerade

11-01-13

Bidrag till marginalkostnad

11-01-13

Beräknad marginalkostnad

SEK / km

Godståg 500 m, Rc-lok

11-01-13

Slutsatser

• MK varierar kraftigt utmed banan beroende på antal exponerade• MK relativt oberoende av trafikändringar• Exempel för två stråk (1 – Västra stambanan, 53 – Västerdalsbanan)