Trafiken som samhällsproblem

Dödstal:

Dödstal:

1994: Estonia: 852 döda

1998: Diskoteksbranden i Göteborg : 63 döda och 200 skadade

2004: Tsunamin i  Indiska oceanen: 543 svenskar döda, 225 000 döda globalt  

Trafiken årligen: ca 450 svenskar döda, ca 3500 svenskar svårt skadade, 1 200 000 döda globalt

Samhällsekonomiska kostnader

Rent materiella: omkring 4 miljarder kronor

Inklusive humanvärde: omkring 20 miljarder kronor vilket är ungefär lika mycket som den totala kostnaden för äldre‐ och handikappomsorgen i Sverige

Kan man öka regelefterlevnaden i trafiken genom ökad trafikövervakning och/eller med skärpta sanktioner?

Upptäcktsrisk Sanktion

Hastighet

Bältesanvändning

Nykterhet

StrömbrytarteorinDen presociologiska uppfattningen:

Lagstiftare och administratörer ville gärna framhålla att en lag fick effekt bara genom sin existens. Hederliga människor följde lagstiftningen. Ingen diskussion fördes över varför människor lydde lagarna, utan enbart varför vissa marginalpersoner valde att inte följa lagen. 

(Stjernquist & Widerberg 1989)

1. Systemutformarna har det yttersta ansvaret för vägtransportsystemetsutformning, skötsel och användning. De har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

2. Trafikanterna har ansvar för att följa det regelverk som gäller för användningen av vägtransportsystemet.

3. Om trafikanterna inte följer regelverket – på grund av t.ex. bristande kunskap, acceptans eller förmåga – eller om personskador uppstår vid en olycka, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt.

Nollvisionens programteori

Rättssociologisk regleringsteori

Politik Rättslig form

Genomförande organisation

Effekt

Externa påverkans-faktorer

Konflikt

Attityd

Normer

Omdöme

Intention Beteende

Värden/åsikter

System/fakta

Omgivningen

(förväntningar)

Individen

(uppfattningar)

Individen formulerar avsikter

Individen utför handlingar

Normer kan förändras och har potential att påverka beteenden

Attityder:

1. en hos individen varaktig inställning;2. som byggts upp genom erfarenheter;3. och som kommer till uttryck i att individen är för eller emot något (ett 

attitydobjekt). 

Normer:

1. är externa handlingsanvisningar (imperativ);2. vilka är socialt reproducerade;3. och utgör individens uppfattning avseende omgivningens förväntningar på

det egna beteendet

Attityder är därmed stabilare och knutna till den handlande individens person på ett djupare plan. Normer har sin huvudsakliga existens utanför individen och är således lättare att förändra. Normer som är stabila över tidenskapar i regel attitydförändringar. Man talar då om att normen ärinternaliserad.

Allmänpreventionen baseras på två grundläggande principer

Princip 1: 

Individer avstår från att begå brott därför att de vet att dekan straffas för det – man talar om straffets avskräckande effektpå allmänheten. Prevention som utgår från princip 1 bygger på att allmänkunskap om övervakning och straff leder till en allmänt spriddrädsla för att begå regelbrott. 

Princip 2:

Straffet har en betydelsefull roll när det gäller att bidra till olika sociala normbildningsprocesser i samhället. Preventionen uppstår i det att straffet markerar en samhällelig värdering, som i sin tur påverkar medborgarnas uppfattning om vad som är rätt och fel –man talar om straffets pedagogiska effekt på allmänheten. Denhär typen av prevention bygger på att allmän kunskap om övervakning och straff leder till en allmänt spridd uppfattningom att man av moraliska/etiska skäl inte bör begå regelbrott . 

Regelefterlevnad

Tid

Avskräckande effekter

Pedagogiska effekter

Allmänpreventionens pedagogiska dimension relaterar till samhälleliga normbildningsprocesser 

Fyra delstudier:

‐Rättssociologisk analys och metodutveckling‐Litteraturstudie‐Ambassadundersökning‐Respondentundersökning (Ajzen & Fishbein, TPB)

Litteraturstudien  (förutsättningar för acceptans):

• lagen skall vara lätt att förstå för alla vägtrafikanter;• lagen skall vara lätt att följa;• lagen skall undvika att stå i någon slags konflikt med annan lagstiftning;• lagen skall undvika att stå i någon slags konflikt med upplevda rättigheter;• det skall vara lätt att upptäcka och straffa överträdelser mot lagen.

Ambassadundersökningen:

Dödstal 2001 Dödstal 2006 Procentuell förändring

Ändringarn=20 40 148 31 223 -28.6

Global utveckling:hela världen

1 150 000 1 330 000 +15.7

Antal avlidna i vägtrafiken för de länder där det finns uppgifter för de undersökta åren samt utveckling i procent.Jämförs med utvecklingen globalt. De länder i vilka man genomfört avsevärda förändringar avseende övervakning och/eller straff mellan 2001-2006 redovisas först. Därefter utvecklingen totalt i hela världen.

Beskriver normens förmåga att påverka individuell bilförares beteende i respektive urvalsgrupp. Motsvarar styrkan i den sociala kontrollen. Skala 1-7.

3

3,5

4

4,5

5

5,5

Alla Ejkörkort

Kvinnor Män Ålder30-39

Ålder40-49

Ålder50-60

Urvalsgrupp

Nor

men

s fö

rmåg

a at

t påv

erka

Nykterhet

Bälte

Hastighet

Respondentundersökningen:

0% 20% 40% 60% 80% 100%

M amma

Pappa

Släktingar

Partner

Vänner

M edtrafikanter

Chef

Arbets-/studiekamrater

Grannar

Ytligt bekanta

1 2 3 4 5 6 7 Inte relevant i mitt fall

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

M amma

Pappa

Släktingar

Partner

Vänner

M edtrafikanter

Chef

Arbets-/ studiekamrater

Grannar

Ytligt bekanta

1 2 3 4 5 6 7 Inte relevant i mitt fall

Grafisk återgivning av normens arkitektur för nykterhets‐ respektive hastighetsbestämmelserna

Den vänstra figuren visar en stabil samhällsnorm för nykterhetsbestämmelserna och den högra visar en splittrad och tveksam norm för hastighetsbestämmelserna. 

Analys och slutsatser:

Typ av överträdelse Huvudsaklig förklaringsram

Nykterhet Omdöme

Bälte Attityder

Hastighet Normer

Avslutningsvis kan man konstatera att övervakningen och sanktionerna har en avgörande betydelse när det gäller att upprätthålla regelefterlevnaden i trafiken. Det visar såväl litteraturstudien som ambassadstudien. 

Respondentundersökningen visade att utrymmet att förbättra regelefterlevnaden med hjälp av ökad övervakning  avseende hastighets‐, bältes‐ och nykterhetsbestämmelserna är avgjort störst påhastighetsområdet. 

Den rättssociologiska analysen gav vid handen att orsakerna bakom hastighetsbestämmelsernas bristande legitimitet i huvudsak handlar om svag styrning av systemutformarna samt otydliga signaler gentemot trafikanterna vad gäller rättsverkan (konsekvenser vid regelbrott).