Sigge Stark 1

17

till att det hittills endast finns kortare avsnitt eller uppsatser om valda delar av hennes frfattarskap. Ett av de tidigaste och mest serisa fr-sken till en omvrdering av romanerna grs av Anders Sjbohm i Den steniga vgen till lyckan. Ett frskt till analys av Sigge Stark (1977). Utifrn 35 romaner frsker han karakterisera Bjrnbergs ro-maner genom att analysera deras ideologiska budskap. Han behand-lar hr hur romanerna speglar samtidens urbaniseringsfas, samhlls-utveckling och ideologiska strmningar, samtidigt som han diskute-rar frfattarens litterra teknik. Trots hans frsk till uppvrdering tycks nd slutomdmet bli att Bjrnberg huvudsakligen serverar svartvita hembygdsberttelser p ett lttlst sprk.12

Ytterligare ett frsk till omvrdering gr Kerstin Strandberg i artikeln Sigge Starks produktionsvillkor (1978), dr hon redogr fr synen p Bjrnberg och hennes Sigge Stark-produktion samt fr hur hon utnyttjades av frlagen. Enligt de uppgifter Strandberg re-dovisar frefaller Bjrnberg varken ha haft anstndiga arbetsvillkor eller ftt rimlig ekonomisk ersttning fr sitt arbete.13 Denna upp-fattning delas av Dag Hedman som belyser Signe Bjrnbergs pro-duktionsvillkor och upplagestorlekar i Det populra kretsloppet i Den svenska litteraturen (1990), dr han dessutom stller sig tveksam till att hennes bcker r s undermliga som det tidigare hvdats.14

Samma r som Dag Hedmans bidrag i Den svenska litteraturen publicerades kom Bo Niklassons korta biografi Vem var Sigge Stark? (1990). Niklasson skildrar hr huvuddragen i Signe Petersns/Bjrnbergs liv. Ngon analys av hennes frfattarskap grs dremot inte. I slutet publicerar Niklasson emellertid den hittills mest full-

12. Sjbohm, Den steniga vgen till lyckan, 1995, s. 219-260.

13. Strandbergs uppsats r ocks omtryckt i Brott, krlek, ventyr. Texter om po-pulrlitteratur, red. Dag Hedman, Lund: Studentlitteratur 1995, s. 261273. En kortversion av denna artikel r publicerad av Kerstin Strandberg, Sigge Starks produktionsvillkor, Parnass 2009:3, s. 3234.

14. Dag Hedman, Krleksromanen: frn Sigge Stark till FLN-litteratur, Den svenska litteraturen. Medielderns litteratur 19501985, red. Lars Lnnroth & Sver-ker Gransson, Stockholm: Bonniers 1990, s. 246247, med en reviderad ver-sion i Den svenska litteraturen. Medielderns litteratur 19501985, red. Lars Lnn-roth & Sverker Gransson, Stockholm: Bonniers 1999, s. 573574.

32

var inte bara debutromanen, Den steniga vgen till lyckan, som skrevs p en vecka. Ocks en av hennes absolut mest populra romaner, Guld-kungen (1932), ska enligt Signe Bjrnberg ha tillkommit p sex dagar, eftersom hon d lg p sjukhus och hade gott om tid.38 Det var ock-s denna roman hon sjlv ansg vara den bsta enligt en intervju 1954.39 En del av hennes berttelser frn denna tid lanserades ocks p bred front. Fljetongsromanen Vem var den skyldige? publicerades samtidigt i Familjetidningen Smlnningen och Lantbrukarnes Familje-tidning vid rsskiftet 19361937.

Det r inte underligt att Signe Bjrnberg vid den hr tiden kall-ade sig sjlv en fljetongsfabrikant eller, som hon senare hvdade i en intervju 1951: Jag r en fabrik som producerar romaner, flje-tonger och noveller.40 Nr tiden inte rckte till fr bde travtr-ning och frfattande ska hon i samband med flytten till Frjestads travbana utanfr Karlstad ha anstllt en sekreterare, frken Eva Ols-son. Eftersom hon skrev alla sina texter fr hand ska frken Olssons uppgift ha varit att skriva ut texterna p skrivmaskin. Denna skriv-hjlp var bara tillfllig. Det ekonomiska lget blev i brjan av 1940-talet sdant att Bjrnberg inte hade rd att hlla sig med skriv-hjlp och frken Olsson fick lmna sitt uppdrag.

Hsten 1942 var paret Bjrnberg ter hrt skuldsatta. Signe Bjrn-berg tvingades n en gng be om hjlp hos frlaget hln & kerlund. Hon frband sig nu att skriva tio fljetonger fr sammanlagt 5000 kronor och kunde d lyfta ett frskott p 4500 kronor. Samtidigt mis-te hon sin fdkrok p tidningen Vrt Hem, eftersom den skulle moder-niseras och bli mer litterr. Drmed ansg redaktionen att de inte lngre hade anvndning fr lttviktiga Sigge Stark-berttelser. Detta innebar i frlngningen att Bjrnberg nu tvingades att skriva kon-trakt med flera olika frlag och det med ofrdelaktiga villkor. Som all-tid pressad av dlig ekonomi accepterade hon att slja alla rttigheter till frlaget fr en engngsutbetalning fr ett verk. Hon kunde dr-

38. hnberg, Boksprutan Sigge Stark, 1951, s. 13.

39. Intervju med Sigge Stark, Husmodern 1954:48, s. 47.

40. Niklasson, Vem var Sigge Stark?.1990, s. 51; hnberg, Boksprutan Sigge Stark, 1951, s. 28.

16

mest utskllda frfattare. Namnet Sigge Stark blev runt 1940 syno-nymt med massproducerad underhllning och det har mer n ngot annat namn ftt representera dlig och utdmd skrplitteratur.11 En del av kritiken kan kopplas till det samtida litterra klimatet. Under 1930- och 1940-talen sysselsatte sig litteraturkritikerna frmst med arbetarlitteratur och modernistisk diktning. Bjrnbergs ventyrs-fyllda krlekshistorier och bonderomaner i romantiserad hem-bygdsmilj utmanade de litterra normer och samhllsvrden som fresprkades i den samhllsorienterade proletrlitteraturen och i den kritikerrosade experimentella och modernistiska diktningen. Drtill ansgs Sigge Stark utgra en fara fr den goda smaken efter-som hennes berttelser var betydligt mer lsta i de breda folklagren n den litteratur litteraturkritikerna och samtidens smakdomare fresprkade. Hon ansgs drmed ha dligt inflytande p den del av publiken som inte ansgs veta bttre och drmed var srskilt ltt-pverkad, i synnerhet lgutbildade och unga lsare samt roman-slukande kvinnor.

Tidigare forskning

Anledningen till att Signe Bjrnberg inte har intresserat litteratur-forskarna i ngon strre omfattning r antagligen att hennes Sigge Stark-berttelser klassats som massproducerad populrlitteratur av undermlig kvalitet. Mjligen kan ocks Bjrnbergs omfattande pro-duktion och mngden av publiceringsformer ha fungerat avskrckan-de. Det fordras ett tidskrvande och ibland nstan hopplst detek-tivarbete fr att f en verblick ver hennes produktion, i synnerhet alla de noveller och fljetonger som publicerades i olika tidningar och tidskrifter. En och samma roman har ibland publicerats under olika titlar och ibland dljer sig helt olika romaner bakom en och samma titel. En del av hennes berttelser har ocks publicerats under tillflli-ga och svridentifierade pseudonymer. Detta r kanske en anledning

11. Se SOU 1952:23, s. 21, 23, 26, 28, 42; Runnquist Begreppet Sigge Stark, 1964, s. 227.

Sigge Stark

1

40087-2141-701358_JensAndersson-SiggeStark - Front - Sewn FB 001 - LowRes_PDF - 2015.02.25. 15:25:46 - Black

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2


Papiirs: 90.0 * 64.0 cm

- Apm

eshana: Perfecting

Plate C

ontrol Strip

H

eidelberger Druckm

aschinen AG

2012V

12.0f (pdf)

Suprasetter

Agfa

Energy E

lite II1/15

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

Universal

Therm

om

edium12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

SuprasetterK

odakE

lectra XD

1/16

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocess

18

stndiga frteckningen ver Bjrnbergs produktion i bokform men inte ens hr terfinns allt som Signe Bjrnberg publicerade under frfattarpseudonymen Sigge Stark. Denna frteckning komplette-ras i kandidatuppsatsen Signe Bjrnberg, Sigge Stark En biblio-grafi av Anna-Lena Hagberg 2000 med mer utfrliga bibliogra-fiska uppgifter. Det r dock ven i Hagbergs bibliografi bara verk som trycks i bokform som finns frtecknade och ven hr saknas poster.15

Signe Bjrnberg och hennes romaner har i viss mn intresserat fe-ministiskt och genusteoretiskt orienterade litteraturforskare. I Nord-isk kvinnolitteraturhistoria omnmns hon av Margaretha Fahlgren, Yvonne Hirdman och Ebba Witt-Brattstrm i avsnittet Erotik, etik och emancipation. Om 1920-talets nya kvinna, Marika Stiernstedt och emancipationsromanen (1996). Hr ses Bjrnberg som emanci-pationsromanens mest belastade namn och i ett frsk att placera in henne i en kvinnlig romantradition anses hon vara 1900-talets motsvarighet till 1800-talsfrfattaren Marie-Sophie Schwartz.16 Eva Heggestad gr Signe Bjrnberg till en feministisk kvinnofrfattare nr hon gnar romanen Manhatareklubben (1930) ett kapitel i sin stu-die En bttre och lyckligare vrld. Kvinnliga frfattares utopiska visioner 18501950 (2003).17 Ocks i uppsatsen En smula karlavulna men nd vekt kvinnliga. Byxroller i Sigge Starks romaner (2004) be-handlar Heggestad Bjrnbergs romaner ur ett feministiskt perspektiv nr hon diskuterar hur sex av romanerna bde uppfyller och bryter mot konventionerna p ett stt som ibland gr knsrepresentationer-

15. Niklasson, Vem var Sigge Stark?, 1990; Anna-Lena Hagberg, Signe Bjrn-berg: Sigge Stark. En bibliografi, Linkpings universitet. Institutionen fr tema, C-uppsats i litteraturvetenskap. Handledare Dag Hedman, HT 2000.

16. Margareta Fahlgren, Yvonne Hirdman, Ebba Witt-Brattstrm,Erotik, etik och emancipation. Om 1920-talets nya kvinna, Marika Stiernstedt och emanci-pationsromanen, Nordisk kvinnolitteraturhistoria: Vida vrlden 19001960, red. Elisabeth Mller Jensen, Hgans: Bra Bcker 1996, s. 378.

17. Eva Heggestad, Jag tnker klara min farkost sjlv genom livets brn-ningar. Sigge Starks Manhatareklubben, En bttre och lyckligare vrld. Kvinnliga frfattares utopiska visioner 18501950, Stockholm/Stehag: Symposion 2003, s. 133144.

31

Anledningen till flera av flyttarna var att Signe och Gsta Bjrn-berg gnade sig t travsport och drfr flyttade till orter dr det fanns travbanor. Hstarna och travverksamheten tycks i hg grad ha finansierats av hennes frfattarskap. Nr parets ekonomi var krd i botten av travverksamheten p Bergsker utanfr Sundsvall i mitten av 1930-talet tvingades Signe Bjrnberg lna av hln & kerlunds frlag fr att kunna betala skulderna och kpa tillbaka hstarna.35 Ett ln frn frlaget innebar att hon frband sig att snabbt leverera ett antal noveller och fljetongsromaner.

Trots hstuppfdning, travtrning och travtvlingar lyckades Signe Bjrnberg f tid att skriva och drmed periodvis ha en stabil inkomst. 1928 var ett av hennes mest produktiva r. D kom fyra nya romaner i bokform, tre nya romaner gick som fljetong och 30 noveller publicerades i Vrt Hem, vars upplaga stndigt kade till fljd av frfattarnamnet Sigge Starks popularitet. Bjrnberg skrev vid denna tid ett kontrakt med garna till Vrt Hem, allts frlaget hln & kerlund, som gav dem frhandsrtt att publicera hennes litterra produktion. Fr frhandsrtten betalade frlaget 150 kro-nor i mnaden, en fast inkomst som mste ha varit vrdefull, i syn-nerhet som honoraret fr de enskilda bidragen var anmrkningsvrt lgt. Inte frrn p 1930-talet fick Bjrnberg 50 kronor per novell, enligt Bo Niklasson.36

Vid denna tid publicerade Bjrnberg ocks noveller i andra skrif-ter. Redan i slutet av 1920-talet skrev hon noveller fr Allt fr Alla och i brjan av 1930-talet publicerade hon sig ocks i Husmodern, Lantbru-karnes familjetidning, Trevligt Sllskap och Svenska Journalen. De mest produktiva ren var 19421951 och enligt en underskning var hon under denna tid Sveriges mest publicerade frfattare rknat i tryckta verk.37 Under dessa tio r kom 88 bcker under frfattarnamnet Sigge Stark, allts nstan nio bcker om ret. Detta ska jmfras med att Bjrnberg i snitt sedan debuten producerade fem bcker per r. Det

35. Niklasson, Vem var Sigge Stark?, 1990, s. 50.


37. Lars hnberg, Boksprutan Sigge Stark, Vecko-Journalen 1951: 48, s. 28.

15

Publikens uppskattning av Sigge Stark har ocks medfrt att en del av Bjrnbergs bcker har tryckts med frstorad text fr synska-dade och utgivits som talbcker och ljudbcker p 2000-talet. En serie romaner med frstorad text gavs ut 1972, med bland andra Hon p Furulid och S god som en man. Vissa verk har ocks kommit i fr-kortad version: romanerna baserade p radioserien om bondefamil-jen med hsten Lia-Perla kom i frkortad upplaga 1973. P mnga av de svenska folkbiblioteken och deras filialer r Sigge Stark-roma-ner n idag utlnade och mnga av landets bokbussar har fortfaran-de en uppsttning Sigge Stark-romaner fr sina lsare ute i glesbyg-den. Att flera av Bjrnbergs romaner har blivit talbcker i brjan av 2000-talet bekrftar hennes popularitet bland ldre lsare med syn-nedsttning. Enligt mina berkningar finns idag nstan 50 talbck-er utgivna 20012012.

En stor del av Signe Bjrnbergs berttelser har ocks ntt utan-fr Sverige. Under sin livstid lstes hon enligt Bengt Widehag flitigt p svenska av emigranter och emigrantttlingar i USA.10 Ngra av hennes romaner publicerades bde i Sverige och i Finland p svens-ka, som Professorns skyddslingar. Flertalet av hennes romaner har ock-s versatts. Under sin samtid versattes hon till danska, finska, norska, islndska, tyska och nederlndska. Efter hennes dd pbr-jades en n mer omfattande utgivning av hennes romaner i Norden. Flera av hennes romaner kom under 1960-talet p danska och p 1970-talet p norska samt p 1970- och 1980-talen p islndska. tta romaner gavs ut p finska 1984 och under 1980- och 1990-talen startade en stor nyutgivning av hennes romaner p norska. Nstan 60 romaner gavs ut i nyversttning p norska mellan 1988 och 1993. Ett tiotal av dessa trycktes dessutom tv gnger med ngra rs mellanrum. I lnga loppet och desvven kom frst p norska 1989 och sedan ter 1992. En del av romanerna p norska kom i ytterliga-re en utgva 2004 och 2005, som En vintersaga (2004) och Dig som jag lskat (2005).

Signe Bjrnberg r emellertid inte bara en av Sveriges mest produktiva och lsta frfattare genom tiderna. Hon r ocks landets

10. Widehag, Drmfabriken, Sydsvenska Dagbladet 11/7 1954.

Yvonne Leffler

Sigge Stark. Sveriges mest produktiva,

utskllda och lsta frfattare

LIR.skrifter 4

LIR.skrifter & Yvonne Leffler 2015

Form: Jens Andersson / bokochform.se

Tryck: Livonia, Riga, 2015

ISBN: 978-91-88348-62-3

40087-2141-701358_JensAndersson-SiggeStark - Back - Sewn FB 001 - LowRes_PDF - 2015.02.25. 15:25:47 - Black

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2


Papiirs: 90.0 * 64.0 cm

- Apm

eshana: Perfecting

Plate C

ontrol Strip

H

eidelberger Druckm

aschinen AG

2012V

12.0f (pdf)

Suprasetter

Agfa

Energy E

lite II1/15

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

Universal

Therm

om

edium12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

SuprasetterK

odakE

lectra XD

1/16

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocess

30

Den senare publiceras dock under den andra pseudonym Signe Bjrnberg anvnde som nygift, Inge Bjrn.33

Storproducerande marknadsfrfattare i frlagens hnder

Trots att Sigge Stark var tidningens mest publicerade och mest po-pulra frfattare fick Petersn/Bjrnberg ytterst blygsamt betalt fr sina berttelser. Honoraret fr en novell i Vrt Hem var de frsta ren 15 kronor och fr en fljetongsroman som Den steniga vgen till lyckan betalade Elgquist 125 kronor.34 Tillsammans med tio novel-ler, varav en av dem, Tjuvskytten, gick som minifljetong i num-mer 17 och 18 av Vrt Hem 1922, tjnade den d fortfarande ogifta Signe Petersn allts knappt 300 kronor. Inte ens i brjan av 1920- talet var det mjligt att leva p denna ln och hon piskades drfr till att hlla en hg produktionstakt fr att frsrja sig. ret drp, 1923, trycktes 14 noveller i Vrt Hem och romanen Uggleboet, och r 1924 kom 33 noveller och romanen Bara en vanlig flicka.

Den 22 maj 1926 gifte sig Signe Petersn med lantbrukaren och travtrnaren Gsta Bjrnberg. ktenskapet gav dock inte mer sta-bilitet i tillvaron, varken geografiskt eller ekonomiskt. Frsta tiden hade paret sin bas i Stockholm med stndiga byten av bostadsadres-ser: Lilla Vattugatan 30, Svartensgatan 14, Karduansmakaregatan 10, Drottninggatan 73 B och Sturegatan 2. Somrarna spenderade de p landet, frsta sommaren p skogstorpet Sgvreten i Norrtlje-trakten, senare p torpet Idafors i norra Vrmland. En period i slutet av 1920-talet bodde de p en grd i Grytns utanfr Avesta. 1932 kpte paret grden Lanset i Erikslund utanfr Sundsvall och 1937 flyttade de till Ranster utanfr Karlstad.

33. Vrt Hem 1930:23.

34. Om honorar se Niklasson, Vem var Sigge Stark?. 1990, s. 45. Niklasson anger dock konstant fler publicerade noveller per rgng n vad som gr att terfinna. Mjligen kan detta bero p att han antar att vissa anonymt publicerade novel-ler kan vara skrivna av Signe Bjrnberg.

--------------------------------------- Yvonne Leffler

---------------------------------------

Sigge Stark

---------------------------------------Sveriges mest

produktiva, utskllda och lsta frfattare

---------------------------------------

LIR.skrifter

Gteborg 2015


12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432


Pap

iirs:

90.

0 *

64.0

cm

- A

pmes

hana

: Per

fect

ing

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Agf

aE

nerg

y E

lite

II1/

15

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Uni

vers

alT

herm

om

ediu

m12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Kod

akE

lect

ra X

D1/

16

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

29

Sigge Stark-romanen Vildkatten (19251926) blev oerhrt populr. Vid lanse-ringen av fortsttningen, Vildkatten i bur i Vrt hem, nr 25, 1928 utlovades illustrationer av Erik O. Strandman.

1


12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432


Pap

iirs:

90.

0 *

64.0

cm

- A

pmes

hana

: Per

fect

ing

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Agf

aE

nerg

y E

lite

II1/

15

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Uni

vers

alT

herm

om

ediu

m12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Kod

akE

lect

ra X

D1/

16

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Innehll

Frord

Inledning

Frfattaren bakom pseudonymen Sigge Stark

Tjusande vildmark, krlek och spnning Sigge Stark-romanen och det litterra framgngsreceptet

Det litterra landskapet och drmmen om hembygden

Krig och fostrande kamp Beredskapsromanerna och skildringen av finska vinterkriget

Brott, brottslingar och detektiver Signe Bjrnbergs kriminalromaner

Kortprosa och experimentverkstadSigne Bjrnberg som novellist

Hembygd och moderlighetSigge Stark och samtidsideologin

Publikens favorit och smakdomarnas strykpojkeReceptionen av Sigge Stark

Alfabetisk frteckning ver Signe Bjrnbergs Sigge Stark-produktion

Litteraturlista och kllfrteckning

Register

7

9

23

55

89

125

143

169

199

213

251

289

297

28

tidningen bland knep och knp-sidorna fr kvinnor och barn.30 Det var antagligen titeln och mnet fr romanen som fick utgivarna att vlja denna undanskymda plats. Tidningsredaktionens tveksam-ma och ironiska hllning till romanen mrks i kseriet Bara ett par ord , dr skribenten Dag gr sig lustig ver romanen genom att hvda att redaktionen ftt ett brev frn Manhatareklubben i Fin-land, som frtljer att sex damer i grannlandet startat en manhatare-klubb inspirerade av romanens sex kvinnor och att detta lett till att de inte som planerat klarade sig utan mn utan nu allihopa r frlovade.

31

Med detta indikeras ocks att romanen frst kommit i Finland och att det drmed egentligen r en finsk roman. Redaktionen var allts i detta fall inte intresserad av att lta Manhatareklubben f samma fram-trdande plats i tidningen som vriga verk av Signe Bjrnberg.

Frgan r drfr varfr Vrt Hem verhuvudtaget valde att publ-icera Manhatareklubben. Antagligen berodde detta p att redaktio-nen inte ville stta sig med Signe Bjrnberg och f henne att lmna tidningen. Hon var nmligen tidningens absolut mest produktiva och populra frfattare. Hennes produktivitet bekrftas av att det ibland finns ett fljetongsavsnitt ur en Sigge Stark-roman samtidigt som det i samma tidningsnummer finns en fristende Sigge Stark-novell. I exempelvis Vrt Hem 1923 nummer 4 trycktes bde ett avsnitt av Den steniga vgen till lyckan och novellen Trollsilver, och i Vrt Hem 1925 nummer 14 kan lsaren bde gna sig t fort-sttningen p fljetongen Professorns experiment med mnniskohjrtan och lsa Ormstenen. En sgen fr Vrt Hem av Sigge Stark.32 Re-kordet r dock nr tidningen i nummer 23 r 1930 har ett fljetongs-avsnitt av romanen Manhatareklubben och drtill publicerar ytterli-gare tv Sigge Stark-noveller, Hon, den enda och Arbetshstar.

30. Manhatareklubben, Vrt Hem 1930:123. Den publiceras oftast p s. 42-45, aldrig lngre fram n s. 40. Standardplaceringen fr tidningens ledande flje-tong och Sigge Starks vriga r s. 2325, se t.ex. Wanda frn Stigmansliden, Vrt Hem 1929:3042.

31. Bara ett par ord , Vrt Hem 1930:20, s. 35.

32. Se Den steniga vgen till lyckan, Vrt Hem 1923:4, s. 1213 och Trollsilver, ibid. s. 14; Ormstenen. En sgen, Vrt Hem 1925:14, s. 9 och Professorns expe-riment med mnniskohjrtan, ibid. s. 1921.

1


12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432


Pap

iirs:

90.

0 *

64.0

cm

- A

pmes

hana

: Per

fect

ing

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Agf

aE

nerg

y E

lite

II1/

15

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Uni

vers

alT

herm

om

ediu

m12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Kod

akE

lect

ra X

D1/

16

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

27

De tidiga Sigge Stark-romanerna, som till exempel Vildkatten (19251926), publicerades frst som fljetong i Vrt hem och illustrerades d med en svartvit vinjettbild.


12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432


Pap

iirs:

90.

0 *

64.0

cm

- A

pmes

hana

: Per

fect

ing

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Agf

aE

nerg

y E

lite

II1/

15

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Uni

vers

alT

herm

om

ediu

m12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Kod

akE

lect

ra X

D1/

16

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

10

sare ville erknna att de lste. nd var hon nnu p 1970-talet en av Sveriges mest lsta frfattare. Att tant Clara gde ngra av hen-nes romaner i inbundna bl linneband tryckta p Albert Bonniers frlag 19401942 var inte underligt. Det var precis under mellan-krigstiden och andra vrldskriget som Sigge Stark var som mest ut-given och lst av tant Claras generation. Tant Clara och Sigge Stark var ungefr jmngamla och produkter av samma tidsanda och sam-hllsutveckling. De hade bda genomlevt tv vrldskrig och p nra hll upplevt en intensiv urbaniserings- och industrialiseringsfas i Sveriges historia. De kom bda frn vad som kan kallas fr en bor-gerlig medelklass, samtidigt som bgge p olika stt hade rtterna i den svenska landsbygden. Till skillnad frn Sigge Stark levde tant Clara hela sitt liv som stadsbo. nd var hon en god representant fr Sigge Starks lsare; hon hade tillrcklig erfarenhet av jordbruk och lantliv fr att knna igen sig, samtidigt som hon hade det till-rckligt p avstnd fr att betrakta det utifrn ur ett romantiserat turistperspektiv. Liksom mnga andra i hennes generation reste hon till landet p sommaren fr att beska slktingar och vnner som fortfarande levde som jordbrukare. Fr henne och mnga av hennes generationskamrater fretrdde den svenska landsbygden dels ursprung och tradition, dels sommarsemester och strkande re-kreation. Livet p landet representerade trygghet och ventyr, hem-bygd och otmjd natur. Det vckte en nostalgisk lngtan efter ngot frlorat, eller ngot som hll p att g frlorat. Tant Clara utgr s-ledes ett tidigt exempel p agroturism. Att lsa Sigge Starks romaner var delvis att frlnga sommarvistelsen, att teruppliva minnena frn och frestllningarna om livet p landet, i synnerhet s som det en gng var. Fr henne frmedlade Sigge Starks romaner drmmen om slktgrden och familjegemenskapen; de fungerade troligen som en sorts inspirerande genremlningar infr hennes rliga som-marvistelse bland slkt och vnner p den sknska landsbygden.Fr lsare och litteraturstuderande i min generation framstr Sigge Starks landsbygdsskildringar mer avlgsna och exotiska. Om de fr lsare i tant Claras generation representerade romantiserade skild-ringar av ngot existerande, eller ngot som hade existerat i barndo-men, r de fr mig som litteraturforskare intressanta som tidsfeno-

7

Frord

Forskning och skrivande krver koncentration och timmar av en-samarbete, i detta fall under tv somrar 20132014. Detta till trots har flera personer i min omgivning dragits in i mitt arbete med un-derhllningsfrfattaren Sigge Stark (Signe Bjrnberg) och hennes omfattande produktion av romaner och noveller.

Frst vill jag rikta ett varmt tack till de kollegor och vnner som lst, kommenterat och p olika stt frbttrat mitt manuskript infr tryckningen: professor Henrik Bjrk (idhistoria), professor Dag Hedman (litteraturvetenskap), docent Janina Nordius (engelsk lit-teratur), docent sa Arping (litteraturvetenskap) och fil. Dr Daniel Brodn (filmvetenskap). Vrdet av att f en bde vlvillig och kritisk vetenskaplig granskning i slutet av arbetet kan inte nog betonas.

Jag vill ocks tacka personalen i lsesalen p Gteborgs universi-tetsbibliotek som tagit fram tonvis med tidskrifter, tidningar och bcker ur magasinen. Jag r inte minst tacksam ver de mnga ar-betstimmar som de har gnat t att sprtta upp alla de novellsam-lingar av Sigge Stark som aldrig tidigare har varit freml fr ls-ning eller forskning.

Sist men inte minst vill jag tacka min make Bla Leffler som mer n ngon annan har uppmuntrat mig till att teruppta och fullflja min forskning om Sigge Stark och som drtill hjlpt till med att upprtta en databas ver Sigge Starks omfattade produktion.

Gteborg i september 2014Yvonne Leffler

23


Jag ska bli frfattarinna eller svlta ihjl!, lr den unga Signe Pe-tersn ha deklarerat nr hon avbrt sina studier som lantbrukselev p Holms Steri i ngermanland fr att ka till Stockholm och bli frfattare.21 Det hade varit en nstan sann frutsgelse om hon hade sagt: Jag ska bli frfattare och svlta ihjl! Hon tjnade antagligen mer som lantbrukselev n hon skulle gra det frsta ret som frfat-tare. Trots att hon senare publicerade mer n ngon annan samtida frfattare och kanske mer n ngon svensk frfattare ngonsin hade hon konstant ekonomiska problem. Att hennes bcker trycktes i stndigt nya massupplagor av olika frlag och dessutom versattes till andra sprk kom inte henne utan frlagen till godo. Hela sitt liv var Signe Petersn/Bjrnberg tvungen att skriva fr att bokstavligt talat inte svlta ihjl, eller lta dem som levde p hennes frfattande gra det. Fr att klara sig undan kronofogden tvingades hon till slav-arbete som frfattare, samtidigt som hon gnade sig t travtrning och hst- och hunduppfdning. Under sina mest skrivintensiva pe-rioder isolerade hon sig ofta i ett torp utanfr Torsby i norra Vrm-land och verlevde d p kokt potatis, kaffe och cigaretter.22

Uppvxt och genombrott som frfattare

Redan som barn prglades Signe Petersns liv av oskra yttre levnads-frhllanden och stndiga byten av bostadsort. Hon fddes den 22

21. Marie Billum, Jag hade bara 10 re kvar, Hela Vrlden 1953: 1, s. 24; Bo Niklasson, Vem var Sigge Stark? En biografi, Helsingborg: Sjbergs bokfrlag AB, 1990, s. 41.


26

ten och medtagen fr att kunna unna sig ett ordentligt ml mat.26 Hon tycks trots detta ha varit vertygad om att hon skulle fortstta som frfattare.

Sigge Stark lanserades snabbt som en uppburen frfattarinna i Vrt Hem och hennes noveller och fljetongsromaner placerades p en framtrdande plats i tidningen. Infr fljetongsromanen Vildkat-ten i bur 1928 gjordes reklam fr att den var illustrerad av Erik O. Strandman. Detta innebar att den inte som hennes tidigare flje-tonger endast publicerades med en vinjettbild utan att flertalet av-snitt ocks illustrerades med bilder som terger en eller ett par sce-ner i romanavsnittet.27 Mnga av hennes senare fljetonger och kor-tare berttelser publicerades med pkostade illustrationer i frg-tryck av bland andra Eric Palmqvist, Erik O. Strandman och Sam Fahlstrm.28 Det hnde ocks flera gnger att fljetongsromanerna trycktes som ett fristende men inklistrat srtryck i Vrt Hem; s publicerades exempelvis romanen Silverkorset 1943.29 Drmed kunde de tidningslsare som ville klippa ut och binda ihop arken till en bok. Mnga av dessa privat inbundna Sigge Stark-romaner i pkos-tade band finns n i dag i privata boksamlingar eller till frsljning p olika antikvariat.

Den enda roman som inte fick en framtrdande plats i Vrt Hem och inte lanserades med lockande bilder r Manhatareklubben (1930). Romanen fick en oansenlig svart vinjettbild och placerades i slutet av

26. Se Anders Sjbohm, Den steniga vgen till lyckan. Ett frsk till analys av Sigge Stark, Brott, krlek, ventyr, red. Dag Hedman, Lund: Studentlitteratur 1995, s. 220; Kerstin Strandberg, Sigge Starks produktionsvillkor, Frfattar-nas litteraturhistoria, Del 3, red. Lars Ardelius & Gunnar Rydstrm, Lund: Fr-fattarfrlaget 1978, s. 353, Niklasson, Vem var Sigge Stark?,1990, s. 4244.

27. Se reklam fr detta i Vrt Hem 1928:24, s. 23, samt Vildkatten i bur i Vrt Hem, 1928:2537.

28. Sigge Stark lanseras som en uppburen frfattarinna i samband med foto-grafier i Vrt Hem 1924:42, s. 9 och vid lanseringen av fljetongsromanen Profes-sorns experiment med mnniskohjrtan i Vrt Hem 1925:10, s. 19. Hennes berttel-ser r rikt illustrerade av bde namngivna och anonyma illustratrer. Tidningens mer namnkunniga illustratr Eric Palmqvist illustrerar ofta Sigge Starks verk.

29. Silverkorset publicerades i Vrt Hem 1943:1924.


1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2


Papiirs: 90.0 * 64.0 cm

- Apm

eshana: Perfecting

Plate C

ontrol Strip

H

eidelberger Druckm

aschinen AG

2012V

12.0f (pdf)

Suprasetter

Agfa

Energy E

lite II1/15

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

Universal

Therm

om

edium12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

SuprasetterK

odakE

lectra XD

1/16

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocess

9

Inledning

Tant Clara, en av min mormors nrmaste vnner, hade fem bl band av Sigge Stark i bokhyllan. Bland dessa bcker fanns ngra av Sigge Starks mest knda romaner, som Uggleboet (1924) och Guldkungen (1932). Tant Clara var en stor romanlsare, hon lste allt, bde vl-knda klassiker och populra underhllningsromaner. Efter hennes dd rjde maken ut en del av deras gemensamma boksamling och just Sigge Stark-romanerna tillhrde de bcker som sorterades bort. Att han gav dessa romaner till mig berodde antagligen p att jag re-dan som barn var knd som en bokslukare.

Historien om tant Claras Sigge Stark-romaner r visserligen ett exempel p en privat barndomshndelse men det r ocks en berttel-se om vad som ofta har hnt med bcker av frfattaren Sigge Stark. Hon har frknippats med populrromaner, sdana som hngivna ro-manlsare p jakt efter engagerande underhllning har lst men som andra lsare med krav p god litteratur och kanoniserade klassiker inte har velat knnas vid. Tant Clara var knd fr att lsa allt, ngot hon delade med mnga kvinnor i hennes generation fdda runt se-kelskiftet 1900. Hennes make var mer litterrt medveten och ange-lgen om att bara behlla den goda litteraturen i samlingarna nr hustrun gtt bort. Han var samtidigt typen som inte vill kasta bck-er. Han frpassade hellre det som han klassade som populr ro-mantiklitteratur till en ung kvinnlig lsare, en lstrstig skolflicka. Fr honom representerade Sigge Stark nmligen just romantiska populrromaner som fr honom hrde ihop med kvinnliga lsare.

Claras make delade mnga andra svenskars bild av Sigge Stark i mitten av 1970-talet. Hon var d knd som en massproducerande fljetongsfrfattare, en underhllningsfrfattare som f bildade l-

24

mars 1896 utanfr rebro. Hennes mor, apotekardottern Otilda Borg frn rebro, hade ret fre gift sig med ventyraren och globe-trottern Karl August Edvin Petersn, som varit med i hollndska frmlingslegionen och deltagit i strider p Sumatra. De frsta ren ef-ter brllopet blev den mest ordnande och vlmende tiden i familjens historia. Signe och hennes smsyskon vxte upp som herrgrdsbarn frst p Sllvens grd i Hidinge utanfr rebro och senare p Vibyns gods i Srmland. Familjens ekonomi var till en brjan god men fa-derns ventyrslystnad och ofrmga att skta sin ekonomi ledde till ett kringflackande liv fr familjen. Nr Signe var sju r var Karl Pe-tersn utblottad och familjen mste lmna Vibyns. Medan fadern gav sig ivg till Sydamerika 1903 flyttade resten av familjen till mor-moderns lantgrd Lugnet utanfr rebro. Tv r senare, nr Karl Pe-tersn tervnde till Europa, flyttade hela familjen till Berlin fr att efter tv r, 1907, tervnda till rebrotrakten och Fjugesta, dr mo-dern och barnen hankade sig fram efter det att fadern nnu en gng vergivit dem fr att aldrig mer tervnda. Femton r senare, hsten 1922, hittades han dd i Zoppot i fristaten Danzig (nuvarande Polen). Huruvida han skts till dds p en trappa till ett hotell och dess casino eller dog av hjrtslag rder det delade meningar om. Enligt de offi-ciella ddsattesterna dog han av hjrtinfarkt men enligt intervjuer med Signe Bjrnbergs syskon blev han mrdad. Mordet klarades dock aldrig upp, dremot sndes faderns blodiga klder och andra person-liga tillhrigheter hem till ldsta sonen, Hjalmar Borg.23

Faderns avresa verkar ha inneburit en tillfllig ordnad tillvaro fr Otilda Petersn och hennes sju barn. De stannade nmligen i Fjugesta i tta r, allts under en stor del av barnens skoltid. Sedan fljde ytter-ligare ngra r med olika bostadsorter. Otilda Petersn valde att 1915 flytta till Strngns fr att tv r senare bostta sig i Torsby i norra Vrmland. Det blev ocks norra Vrmland som ldsta dottern Signe stndigt skulle tervnda till under sitt fortsatta kringflackande liv.

23. Privat brev till Frank Orton frn Bo Bjrkner, 20/3 2010; ddsattest frn Kungl. Svenska Konsulatet i Danzig till Kungl. Utrikesdepartementet 9/8 1922, diarienr Gr-95. Karl Petersn skildras av frfattaren Frank Heller, dvs. Gunnar Serner, och kallas d systemspelaren, se Dag Hedman, Frank Heller och hasarden. red. Gran Wessberg, Lund: Pelotard Press 2010, s. 7186.

25

Liksom sin mor och mormor brjade Signe som femtonring p Risbergska skolan i rebro. Fr att komma in fick hon ta privat-lektioner i engelska och p skolan lste hon ocks tyska och franska. Hon gjorde sig hr bland annat knd fr sin talang att teckna. Hennes planscher ver kryptogamer var s skickligt utfrda att de sknktes till skolan som undervisningsmaterial. Enligt familjens nskan skulle hon bli lkare men p grund av den dliga ekonomin fick hon efter skolan arbeta tillflligt som guvernant, sommardrng, hushllerska och kontorsflicka innan hon r 1920 blev lantbrukselev p Holms Steri i ngermanland och dr bland annat arbetade som grdskarl i stallet. Det var ocks dr som hon bestmde sig fr att bli frfattare och drfr flyttade till Stockholm sensommaren 1921. Hon lyckades omedelbart f sina frsta noveller antagna av den ny-startade veckotidningen Vrt Hem. Hr debuterade hon under pseu-donymen Sigge Stark den 11 september 1921 med novellen Troll-tyg.24 I rask fljd kom samma hst ytterligare fyra noveller: Skogrn, Brudfrden, Ett terseende och Bjrn-Eiolf.25 Framgngen med dessa ledde till att tidningens redaktr Karl Elgquist bestllde en fljetongsroman. Resultatet av kontraktet blev Den steniga vgen till lyckan som lpte i Vrt Hem 19221923. Roma-nen ska Signe Petersn ha skrivit under sju dagars svlt och nr hon vl lmnade manuskriptet och fick betalt ska hon ha varit fr utsvul-

24. Trolltyg, Vrt Hem 1921:18.

25. Den novell Tommy som Bo Niklasson hvdar skulle ha varit en av de frs-ta Signe Petersn lmnade till redaktionen p Vrt Hem publicerades inte i tid-ningen under 1921 utan kom frst i Vrt Hem 1922:2. Denna novell om en hund har ocks omarbetats till en roman med samma titel som publicerades 1944. Nr Eva Heggestad felaktigt hvdar att Sigge Stark debuterade 1924 med Den steniga vgen till lyckan tar hon inte hnsyn till den vriga produktionen som publicerades i tidningar, se Eva Heggestad, Jag tnker klara min farkost sjlv genom livets brnningar: Sigge Starks Manhatareklubben, Kvinnliga frfatta-res utopiska visioner 18501950, Stockholm & Stehag: Brutus stlings bokfrlag Symposium 2003, s. 133. Heggestads senare pstende att Bjrnberg debuterade 1923 med Carmencita finner lyckan r antagligen en felskrivning, se Eva Hegge-stad, En smula Karlavulna men nd vekt kvinnliga. Byxroller i Sigge Starks romaner, Omkldningsrum. Knsverskridanden och rollbyten frn Tintomara till Tant Blomma, red. Eva Heggestad & Anna Williams, Lund: Studentlitteratur 2004, s. 75.

1


1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2


Papiirs: 90.0 * 64.0 cm

- Apm

eshana: Perfecting

Plate C

ontrol Strip

H

eidelberger Druckm

aschinen AG

2012V

12.0f (pdf)

Suprasetter

Agfa

Energy E

lite II1/15

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

Universal

Therm

om

edium12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

SuprasetterK

odakE

lectra XD

1/16

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocess

9

Inledning

Tant Clara, en av min mormors nrmaste vnner, hade fem bl band av Sigge Stark i bokhyllan. Bland dessa bcker fanns ngra av Sigge Starks mest knda romaner, som Uggleboet (1924) och Guldkungen (1932). Tant Clara var en stor romanlsare, hon lste allt, bde vl-knda klassiker och populra underhllningsromaner. Efter hennes dd rjde maken ut en del av deras gemensamma boksamling och just Sigge Stark-romanerna tillhrde de bcker som sorterades bort. Att han gav dessa romaner till mig berodde antagligen p att jag re-dan som barn var knd som en bokslukare.

Historien om tant Claras Sigge Stark-romaner r visserligen ett exempel p en privat barndomshndelse men det r ocks en berttel-se om vad som ofta har hnt med bcker av frfattaren Sigge Stark. Hon har frknippats med populrromaner, sdana som hngivna ro-manlsare p jakt efter engagerande underhllning har lst men som andra lsare med krav p god litteratur och kanoniserade klassiker inte har velat knnas vid. Tant Clara var knd fr att lsa allt, ngot hon delade med mnga kvinnor i hennes generation fdda runt se-kelskiftet 1900. Hennes make var mer litterrt medveten och ange-lgen om att bara behlla den goda litteraturen i samlingarna nr hustrun gtt bort. Han var samtidigt typen som inte vill kasta bck-er. Han frpassade hellre det som han klassade som populr ro-mantiklitteratur till en ung kvinnlig lsare, en lstrstig skolflicka. Fr honom representerade Sigge Stark nmligen just romantiska populrromaner som fr honom hrde ihop med kvinnliga lsare.

Claras make delade mnga andra svenskars bild av Sigge Stark i mitten av 1970-talet. Hon var d knd som en massproducerande fljetongsfrfattare, en underhllningsfrfattare som f bildade l-

24

mars 1896 utanfr rebro. Hennes mor, apotekardottern Otilda Borg frn rebro, hade ret fre gift sig med ventyraren och globe-trottern Karl August Edvin Petersn, som varit med i hollndska frmlingslegionen och deltagit i strider p Sumatra. De frsta ren ef-ter brllopet blev den mest ordnande och vlmende tiden i familjens historia. Signe och hennes smsyskon vxte upp som herrgrdsbarn frst p Sllvens grd i Hidinge utanfr rebro och senare p Vibyns gods i Srmland. Familjens ekonomi var till en brjan god men fa-derns ventyrslystnad och ofrmga att skta sin ekonomi ledde till ett kringflackande liv fr familjen. Nr Signe var sju r var Karl Pe-tersn utblottad och familjen mste lmna Vibyns. Medan fadern gav sig ivg till Sydamerika 1903 flyttade resten av familjen till mor-moderns lantgrd Lugnet utanfr rebro. Tv r senare, nr Karl Pe-tersn tervnde till Europa, flyttade hela familjen till Berlin fr att efter tv r, 1907, tervnda till rebrotrakten och Fjugesta, dr mo-dern och barnen hankade sig fram efter det att fadern nnu en gng vergivit dem fr att aldrig mer tervnda. Femton r senare, hsten 1922, hittades han dd i Zoppot i fristaten Danzig (nuvarande Polen). Huruvida han skts till dds p en trappa till ett hotell och dess casino eller dog av hjrtslag rder det delade meningar om. Enligt de offi-ciella ddsattesterna dog han av hjrtinfarkt men enligt intervjuer med Signe Bjrnbergs syskon blev han mrdad. Mordet klarades dock aldrig upp, dremot sndes faderns blodiga klder och andra person-liga tillhrigheter hem till ldsta sonen, Hjalmar Borg.23

Faderns avresa verkar ha inneburit en tillfllig ordnad tillvaro fr Otilda Petersn och hennes sju barn. De stannade nmligen i Fjugesta i tta r, allts under en stor del av barnens skoltid. Sedan fljde ytter-ligare ngra r med olika bostadsorter. Otilda Petersn valde att 1915 flytta till Strngns fr att tv r senare bostta sig i Torsby i norra Vrmland. Det blev ocks norra Vrmland som ldsta dottern Signe stndigt skulle tervnda till under sitt fortsatta kringflackande liv.

23. Privat brev till Frank Orton frn Bo Bjrkner, 20/3 2010; ddsattest frn Kungl. Svenska Konsulatet i Danzig till Kungl. Utrikesdepartementet 9/8 1922, diarienr Gr-95. Karl Petersn skildras av frfattaren Frank Heller, dvs. Gunnar Serner, och kallas d systemspelaren, se Dag Hedman, Frank Heller och hasarden. red. Gran Wessberg, Lund: Pelotard Press 2010, s. 7186.

25

Liksom sin mor och mormor brjade Signe som femtonring p Risbergska skolan i rebro. Fr att komma in fick hon ta privat-lektioner i engelska och p skolan lste hon ocks tyska och franska. Hon gjorde sig hr bland annat knd fr sin talang att teckna. Hennes planscher ver kryptogamer var s skickligt utfrda att de sknktes till skolan som undervisningsmaterial. Enligt familjens nskan skulle hon bli lkare men p grund av den dliga ekonomin fick hon efter skolan arbeta tillflligt som guvernant, sommardrng, hushllerska och kontorsflicka innan hon r 1920 blev lantbrukselev p Holms Steri i ngermanland och dr bland annat arbetade som grdskarl i stallet. Det var ocks dr som hon bestmde sig fr att bli frfattare och drfr flyttade till Stockholm sensommaren 1921. Hon lyckades omedelbart f sina frsta noveller antagna av den ny-startade veckotidningen Vrt Hem. Hr debuterade hon under pseu-donymen Sigge Stark den 11 september 1921 med novellen Troll-tyg.24 I rask fljd kom samma hst ytterligare fyra noveller: Skogrn, Brudfrden, Ett terseende och Bjrn-Eiolf.25 Framgngen med dessa ledde till att tidningens redaktr Karl Elgquist bestllde en fljetongsroman. Resultatet av kontraktet blev Den steniga vgen till lyckan som lpte i Vrt Hem 19221923. Roma-nen ska Signe Petersn ha skrivit under sju dagars svlt och nr hon vl lmnade manuskriptet och fick betalt ska hon ha varit fr utsvul-

24. Trolltyg, Vrt Hem 1921:18.

25. Den novell Tommy som Bo Niklasson hvdar skulle ha varit en av de frs-ta Signe Petersn lmnade till redaktionen p Vrt Hem publicerades inte i tid-ningen under 1921 utan kom frst i Vrt Hem 1922:2. Denna novell om en hund har ocks omarbetats till en roman med samma titel som publicerades 1944. Nr Eva Heggestad felaktigt hvdar att Sigge Stark debuterade 1924 med Den steniga vgen till lyckan tar hon inte hnsyn till den vriga produktionen som publicerades i tidningar, se Eva Heggestad, Jag tnker klara min farkost sjlv genom livets brnningar: Sigge Starks Manhatareklubben, Kvinnliga frfatta-res utopiska visioner 18501950, Stockholm & Stehag: Brutus stlings bokfrlag Symposium 2003, s. 133. Heggestads senare pstende att Bjrnberg debuterade 1923 med Carmencita finner lyckan r antagligen en felskrivning, se Eva Hegge-stad, En smula Karlavulna men nd vekt kvinnliga. Byxroller i Sigge Starks romaner, Omkldningsrum. Knsverskridanden och rollbyten frn Tintomara till Tant Blomma, red. Eva Heggestad & Anna Williams, Lund: Studentlitteratur 2004, s. 75.

1


12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432


Pap

iirs:

90.

0 *

64.0

cm

- A

pmes

hana

: Per

fect

ing

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Agf

aE

nerg

y E

lite

II1/

15

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Uni

vers

alT

herm

om

ediu

m12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Kod

akE

lect

ra X

D1/

16

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

10

sare ville erknna att de lste. nd var hon nnu p 1970-talet en av Sveriges mest lsta frfattare. Att tant Clara gde ngra av hen-nes romaner i inbundna bl linneband tryckta p Albert Bonniers frlag 19401942 var inte underligt. Det var precis under mellan-krigstiden och andra vrldskriget som Sigge Stark var som mest ut-given och lst av tant Claras generation. Tant Clara och Sigge Stark var ungefr jmngamla och produkter av samma tidsanda och sam-hllsutveckling. De hade bda genomlevt tv vrldskrig och p nra hll upplevt en intensiv urbaniserings- och industrialiseringsfas i Sveriges historia. De kom bda frn vad som kan kallas fr en bor-gerlig medelklass, samtidigt som bgge p olika stt hade rtterna i den svenska landsbygden. Till skillnad frn Sigge Stark levde tant Clara hela sitt liv som stadsbo. nd var hon en god representant fr Sigge Starks lsare; hon hade tillrcklig erfarenhet av jordbruk och lantliv fr att knna igen sig, samtidigt som hon hade det till-rckligt p avstnd fr att betrakta det utifrn ur ett romantiserat turistperspektiv. Liksom mnga andra i hennes generation reste hon till landet p sommaren fr att beska slktingar och vnner som fortfarande levde som jordbrukare. Fr henne och mnga av hennes generationskamrater fretrdde den svenska landsbygden dels ursprung och tradition, dels sommarsemester och strkande re-kreation. Livet p landet representerade trygghet och ventyr, hem-bygd och otmjd natur. Det vckte en nostalgisk lngtan efter ngot frlorat, eller ngot som hll p att g frlorat. Tant Clara utgr s-ledes ett tidigt exempel p agroturism. Att lsa Sigge Starks romaner var delvis att frlnga sommarvistelsen, att teruppliva minnena frn och frestllningarna om livet p landet, i synnerhet s som det en gng var. Fr henne frmedlade Sigge Starks romaner drmmen om slktgrden och familjegemenskapen; de fungerade troligen som en sorts inspirerande genremlningar infr hennes rliga som-marvistelse bland slkt och vnner p den sknska landsbygden.Fr lsare och litteraturstuderande i min generation framstr Sigge Starks landsbygdsskildringar mer avlgsna och exotiska. Om de fr lsare i tant Claras generation representerade romantiserade skild-ringar av ngot existerande, eller ngot som hade existerat i barndo-men, r de fr mig som litteraturforskare intressanta som tidsfeno-

7

Frord

Forskning och skrivande krver koncentration och timmar av en-samarbete, i detta fall under tv somrar 20132014. Detta till trots har flera personer i min omgivning dragits in i mitt arbete med un-derhllningsfrfattaren Sigge Stark (Signe Bjrnberg) och hennes omfattande produktion av romaner och noveller.

Frst vill jag rikta ett varmt tack till de kollegor och vnner som lst, kommenterat och p olika stt frbttrat mitt manuskript infr tryckningen: professor Henrik Bjrk (idhistoria), professor Dag Hedman (litteraturvetenskap), docent Janina Nordius (engelsk lit-teratur), docent sa Arping (litteraturvetenskap) och fil. Dr Daniel Brodn (filmvetenskap). Vrdet av att f en bde vlvillig och kritisk vetenskaplig granskning i slutet av arbetet kan inte nog betonas.

Jag vill ocks tacka personalen i lsesalen p Gteborgs universi-tetsbibliotek som tagit fram tonvis med tidskrifter, tidningar och bcker ur magasinen. Jag r inte minst tacksam ver de mnga ar-betstimmar som de har gnat t att sprtta upp alla de novellsam-lingar av Sigge Stark som aldrig tidigare har varit freml fr ls-ning eller forskning.

Sist men inte minst vill jag tacka min make Bla Leffler som mer n ngon annan har uppmuntrat mig till att teruppta och fullflja min forskning om Sigge Stark och som drtill hjlpt till med att upprtta en databas ver Sigge Starks omfattade produktion.

Gteborg i september 2014Yvonne Leffler

23


Jag ska bli frfattarinna eller svlta ihjl!, lr den unga Signe Pe-tersn ha deklarerat nr hon avbrt sina studier som lantbrukselev p Holms Steri i ngermanland fr att ka till Stockholm och bli frfattare.21 Det hade varit en nstan sann frutsgelse om hon hade sagt: Jag ska bli frfattare och svlta ihjl! Hon tjnade antagligen mer som lantbrukselev n hon skulle gra det frsta ret som frfat-tare. Trots att hon senare publicerade mer n ngon annan samtida frfattare och kanske mer n ngon svensk frfattare ngonsin hade hon konstant ekonomiska problem. Att hennes bcker trycktes i stndigt nya massupplagor av olika frlag och dessutom versattes till andra sprk kom inte henne utan frlagen till godo. Hela sitt liv var Signe Petersn/Bjrnberg tvungen att skriva fr att bokstavligt talat inte svlta ihjl, eller lta dem som levde p hennes frfattande gra det. Fr att klara sig undan kronofogden tvingades hon till slav-arbete som frfattare, samtidigt som hon gnade sig t travtrning och hst- och hunduppfdning. Under sina mest skrivintensiva pe-rioder isolerade hon sig ofta i ett torp utanfr Torsby i norra Vrm-land och verlevde d p kokt potatis, kaffe och cigaretter.22

Uppvxt och genombrott som frfattare

Redan som barn prglades Signe Petersns liv av oskra yttre levnads-frhllanden och stndiga byten av bostadsort. Hon fddes den 22

21. Marie Billum, Jag hade bara 10 re kvar, Hela Vrlden 1953: 1, s. 24; Bo Niklasson, Vem var Sigge Stark? En biografi, Helsingborg: Sjbergs bokfrlag AB, 1990, s. 41.


26

ten och medtagen fr att kunna unna sig ett ordentligt ml mat.26 Hon tycks trots detta ha varit vertygad om att hon skulle fortstta som frfattare.

Sigge Stark lanserades snabbt som en uppburen frfattarinna i Vrt Hem och hennes noveller och fljetongsromaner placerades p en framtrdande plats i tidningen. Infr fljetongsromanen Vildkat-ten i bur 1928 gjordes reklam fr att den var illustrerad av Erik O. Strandman. Detta innebar att den inte som hennes tidigare flje-tonger endast publicerades med en vinjettbild utan att flertalet av-snitt ocks illustrerades med bilder som terger en eller ett par sce-ner i romanavsnittet.27 Mnga av hennes senare fljetonger och kor-tare berttelser publicerades med pkostade illustrationer i frg-tryck av bland andra Eric Palmqvist, Erik O. Strandman och Sam Fahlstrm.28 Det hnde ocks flera gnger att fljetongsromanerna trycktes som ett fristende men inklistrat srtryck i Vrt Hem; s publicerades exempelvis romanen Silverkorset 1943.29 Drmed kunde de tidningslsare som ville klippa ut och binda ihop arken till en bok. Mnga av dessa privat inbundna Sigge Stark-romaner i pkos-tade band finns n i dag i privata boksamlingar eller till frsljning p olika antikvariat.

Den enda roman som inte fick en framtrdande plats i Vrt Hem och inte lanserades med lockande bilder r Manhatareklubben (1930). Romanen fick en oansenlig svart vinjettbild och placerades i slutet av

26. Se Anders Sjbohm, Den steniga vgen till lyckan. Ett frsk till analys av Sigge Stark, Brott, krlek, ventyr, red. Dag Hedman, Lund: Studentlitteratur 1995, s. 220; Kerstin Strandberg, Sigge Starks produktionsvillkor, Frfattar-nas litteraturhistoria, Del 3, red. Lars Ardelius & Gunnar Rydstrm, Lund: Fr-fattarfrlaget 1978, s. 353, Niklasson, Vem var Sigge Stark?,1990, s. 4244.

27. Se reklam fr detta i Vrt Hem 1928:24, s. 23, samt Vildkatten i bur i Vrt Hem, 1928:2537.

28. Sigge Stark lanseras som en uppburen frfattarinna i samband med foto-grafier i Vrt Hem 1924:42, s. 9 och vid lanseringen av fljetongsromanen Profes-sorns experiment med mnniskohjrtan i Vrt Hem 1925:10, s. 19. Hennes berttel-ser r rikt illustrerade av bde namngivna och anonyma illustratrer. Tidningens mer namnkunniga illustratr Eric Palmqvist illustrerar ofta Sigge Starks verk.

29. Silverkorset publicerades i Vrt Hem 1943:1924.


12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432

12345

5432


Pap

iirs:

90.

0 *

64.0

cm

- A

pmes

hana

: Per

fect

ing

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Agf

aE

nerg

y E

lite

II1/

15

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Uni

vers

alT

herm

om

ediu

m12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

Pla

te C

ontr

ol S

trip

H

eide

lber

ger

Dru

ckm

asch

inen

AG

201

2V

12.0

f (pd

f)

Sup

rase

tter

Kod

akE

lect

ra X

D1/

16

0.5

P

Tim

es

1 P

Tim

es

2 P

Tim

es4

PT

imes T

imes4PTim

es2PTimes1PTim

es

0.5P

0/10

0%1%

2%3%

5%10

%20

%25

%30

%40

%50

%60

%70

%75

%80

%90

%95

%97

%98

%99

%

Lin+

Pro

cess

11

men. De r vrda att lsa fr vad de berttar om sin tid och dess svenska publik, fr vilka frestllningar de frmedlar och hur de ger uttryck fr dessa. De frgor Sigge Starks stora produktion vcker hos mig r: Vad var det som gjorde hennes romaner s populra? Vilka behov fyllde dessa berttelser? Vad var det som lg bakom hennes frsljningsframgng som populrfrfattare? Vem var den massproducerande frfattaren Sigge Stark och vilka produktions-villkor levde hon under? Och varfr har hon i den svenska litteratur-kritiken och litteraturhistorian blivit en sinnebild fr undermlig och massproducerad populrlitteratur? Frtjnar hennes litterra produktion denna svartmlning? Eller r det s att hennes verk, el-ler delar av dem, r vrda ett mer positivt omdme? Dessa frgor ligger till grund fr den hr studien.

Frfattaren Sigge Stark

Bakom pseudonymen Sigge Stark dolde sig frfattaren Signe Petersn (18961964), frn 1926 mer knd under sitt namn som gift: Signe Bjrnberg. Det r ocks hennes namn som gift jag huvudsakligen kommer att anvnda om den biologiska personen. I mitten av 1900-talet var Signe Bjrnberg Sveriges mest produktiva och lsta frfattare. Hon skrev inte bara snabbt utan ocks mycket. Hon debu-terade med novellen Trolltyg i Vrt Hem i september 1921. Drefter fljde ytterligare ngra noveller och ret drp kom i samma tidning hennes frsta roman, fljetongen Den steniga vgen till lyckan (1922).

Nstan hlften av Bjrnbergs romaner publicerades frst som fljetong i ngon tidning innan de gavs ut i bokform och hon lt fram till sin dd 1964 trycka ungefr 115 romaner och 500 kortare berttelser.1 Sin produktiva storhetstid hade hon p 1920-, 1930-

1. Enligt min berkning ska 114 romaner, 24 novellsamlingar med totalt 179 noveller och tv bcker om djur ha utkommit i bokform. vriga verk som ald-rig utgivits i bokform r enligt Bo Niklasson 7 fljetonger, 365 noveller och 100 artiklar om djur. Se Bo Niklasson, Vem var Sigge Stark? En biografi, Helsingborg: Sjberg Bokfrlag AB 1990, s. 88.

27

De tidiga Sigge Stark-romanerna, som till exempel Vildkatten (19251926), publicerades frst som fljetong i Vrt hem och illustrerades d med en svartvit vinjettbild.

22

annan funktion i novellerna n i romanerna och hur Bjrnbergs sena-re utveckling som novellist illustrerar betydelsen av varumrket Sigge Stark.

I det avslutande analyskapitlet, Hembygd och moderskap. Sig-ge Stark och samtidsideologin, placeras Signe Bjrnbergs Sigge Stark-produktion in i sin historiska samtidskontext. Hr samman-fattas och kontextualiseras den brande tematik som framkommit av analysen i de tidigare kapitlen, allts hur Bjrnbergs romaner och noveller gestaltar en spnning mellan stad och land och dessutom ger uttryck fr ett ambivalent frhllande till den rdande samhlls-utvecklingen ur ett knspolitiskt perspektiv. I kapitlet visar jag hur Bjrnbergs texter i dessa avseenden bde synliggr och frhller sig till ideologiska stmningar i tiden.

Studien avslutas med Publikens favorit och smakdomarnas strykpojke. Hr diskuteras receptionen av Signe Bjrnberg respek-tive Sigge Stark, frfattarskapets popularitet utifrn frlagens lan-sering, samtida lsarreaktioner och litteraturetablissemangets ned-grande kritik utifrn samtida litterra och ideologiska ideal. Jag re-dogr fr etableringen av varunamnet Sigge Stark och medialise-ringen av Sigge Stark alias Signe Petersn/Bjrnberg, svl under hennes livstid som efter hennes dd. Hr behandlas allts olika aspekter av marknadsfringen och mottagandet av frfattarskapet: bibliotekens katalogiseringsproblem, litteraturkritikers omdmen och frdmanden, frlagsstrategier, lsarreaktioner samt Signe Bjrnbergs bemtande av kritiken i medierna. Detta kapitel fljs av den hittills mest fullstndiga frteckningen ver Signe Bjrnbergs litterra produktion och dess spridning utanfr Sverige.


1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2


Papiirs: 90.0 * 64.0 cm

- Apm

eshana: Perfecting

Plate C

ontrol Strip

H

eidelberger Druckm

aschinen AG

2012V

12.0f (pdf)

Suprasetter

Agfa

Energy E

lite II1/15

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

Universal

Therm

om

edium12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

SuprasetterK

odakE

lectra XD

1/16

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocess

Innehll

Frord

Inledning


Tjusande vildmark, krlek och spnning Sigge Stark-romanen och det litterra framgngsreceptet

Det litterra landskapet och drmmen om hembygden

Krig och fostrande kamp Beredskapsromanerna och skildringen av finska vinterkriget

Brott, brottslingar och detektiver Signe Bjrnbergs kriminalromaner

Kortprosa och experimentverkstadSigne Bjrnberg som novellist

Hembygd och moderlighetSigge Stark och samtidsideologin

Publikens favorit och smakdomarnas strykpojkeReceptionen av Sigge Stark

Alfabetisk frteckning ver Signe Bjrnbergs Sigge Stark-produktion

Litteraturlista och kllfrteckning

Register

7

9

23

55

89

125

143

169

199

213

251

289

297

12

och 1940-talen med framfr allt storsljande noveller och krleks- och ventyrsromaner i landsbygdsmilj. P nio r, 19421950, pub-licerades inte mindre n 107 boktitlar, 85 romaner och 22 novell-samlingar.2 Detta innebr dock inte att Bjrnberg skrev alla dessa berttelser under just dessa r. En del av romanerna och novellerna hade tidigare varit tryckta i ngon tidskrift, som Vrt Hem och Hela Vrlden.3 Om man dremot frsker gra en berkning av hur mnga nyskrivna romaner Bjrnberg publicerade under denna tid hamnar siffran p 55 stycken, allts nstan sex om ret. Under ett av sina toppr, 1949, publicerade hon inte mindre n 15 nya romaner, plus en hel mngd kortare berttelser.

Trots en viss avmattning i produktionen och utgivningen p 1950-talet var det runt 1960 som Bjrnberg ndde ut till en nnu bredare publik bland svenska folket med publiksuccer som radio-fljetongserierna Hllebcks grd (19591960) och Lia-Perla (1961). Framgngen med dessa ledde till att serierna ocks omarbetades till romaner, frst som fljetonger i Hela Vrlden 19601961. Drefter kom serien om Hllebcks grd som tre pocketromaner med titlarna Hllebcks Grd, Kerstin p Hllebck och Krlek p Hllebck i Hela Vrldens romanbibliotek 19601961, och strax efter gavs de p nytt ut som en romantrilogi p hln & kerlunds frlag. Frsta delen av serien filmades nstan omedelbart av Union Film med premir 1961. Den andra stora radiosuccn, Lia-Perla, hann emellertid Bjrnberg aldrig sjlv omarbeta till roman. Den publicerades drfr

2. Flera har psttt att Sigge Stark producerade 88 romaner 19421951, men detta har vid en nrmare underskning visat sig inte vara korrekt. Den tidigare uppgiften har lmnats av ke Runnquist, Begreppet Sigge Stark, Bonniers Litterra Magasin 1964:3, s. 226; Hkan Jaensson, Sigge Stark vr mest ut-skllda frfattarinna, nu gr hon succ igen!, Kvllsposten 2/5 1970; Anders Sjbohm, Den steniga vgen till lyckan. Ett frsk till analys av Sigge Stark, Kiosklitteratur. 6 analyser, red. Yngve Lindung, Jnkping: Tidens frlag 1977, s. 147. Denna uppsats r i reviderad form omtryckt i Brott, krlek, ventyr. Texter om populrlitteratur, red. Dag Hedman, Lund: Studentlitteratur 1995, se hr s. 221.

3. De flesta av Sigge Starks fljetonger publicerades i Vrt Hem. Andra tidningar som Sigge Stark skrev fr var Kvllsstunden, Husmodern, Sningsmannen, Saxons Veckotidning, Fick-Journalen och Triumf. Se frteckningen ver Signe Bjrnbergs publikationer i slutet av denna bok.

28

tidningen bland knep och knp-sidorna fr kvinnor och barn.30 Det var antagligen titeln och mnet fr romanen som fick utgivarna att vlja denna undanskymda plats. Tidningsredaktionens tveksam-ma och ironiska hllning till romanen mrks i kseriet Bara ett par ord , dr skribenten Dag gr sig lustig ver romanen genom att hvda att redaktionen ftt ett brev frn Manhatareklubben i Fin-land, som frtljer att sex damer i grannlandet startat en manhatare-klubb inspirerade av romanens sex kvinnor och att detta lett till att de inte som planerat klarade sig utan mn utan nu allihopa r frlovade.

31

Med detta indikeras ocks att romanen frst kommit i Finland och att det drmed egentligen r en finsk roman. Redaktionen var allts i detta fall inte intresserad av att lta Manhatareklubben f samma fram-trdande plats i tidningen som vriga verk av Signe Bjrnberg.

Frgan r drfr varfr Vrt Hem verhuvudtaget valde att publ-icera Manhatareklubben. Antagligen berodde detta p att redaktio-nen inte ville stta sig med Signe Bjrnberg och f henne att lmna tidningen. Hon var nmligen tidningens absolut mest produktiva och populra frfattare. Hennes produktivitet bekrftas av att det ibland finns ett fljetongsavsnitt ur en Sigge Stark-roman samtidigt som det i samma tidningsnummer finns en fristende Sigge Stark-novell. I exempelvis Vrt Hem 1923 nummer 4 trycktes bde ett avsnitt av Den steniga vgen till lyckan och novellen Trollsilver, och i Vrt Hem 1925 nummer 14 kan lsaren bde gna sig t fort-sttningen p fljetongen Professorns experiment med mnniskohjrtan och lsa Ormstenen. En sgen fr Vrt Hem av Sigge Stark.32 Re-kordet r dock nr tidningen i nummer 23 r 1930 har ett fljetongs-avsnitt av romanen Manhatareklubben och drtill publicerar ytterli-gare tv Sigge Stark-noveller, Hon, den enda och Arbetshstar.

30. Manhatareklubben, Vrt Hem 1930:123. Den publiceras oftast p s. 42-45, aldrig lngre fram n s. 40. Standardplaceringen fr tidningens ledande flje-tong och Sigge Starks vriga r s. 2325, se t.ex. Wanda frn Stigmansliden, Vrt Hem 1929:3042.

31. Bara ett par ord , Vrt Hem 1930:20, s. 35.

32. Se Den steniga vgen till lyckan, Vrt Hem 1923:4, s. 1213 och Trollsilver, ibid. s. 14; Ormstenen. En sgen, Vrt Hem 1925:14, s. 9 och Professorns expe-riment med mnniskohjrtan, ibid. s. 1921.

21

Sigge Stark-romanen och det litterra framgngsreceptet behandlas vad som utmrker en typisk Sigge Stark-roman vad gller berttar-teknik, terkommande motiv och tematik och hur Bjrnbergs bert-telser kombinerar och varierar vissa motiv och berttarstrategier. Hr diskuteras ocks hur Sigge Stark-romanerna anknyter till en melodramatisk estetik och hur de inom denna synliggr aspekter av den samtida samhllsdebatten om till exempel kvinnans stllning och frhllandet mellan stad och land. Drefter fljer kapitlet om Det litterra landskapet och drmmen om hembygden, dr jag analyserar romanernas geografiska och sociala milj och de vrden det litterra landskapet representerar. Hr undersks skildringen av skogsbygden och dess betydelse fr romanpersonerna och deras ka-raktrsutveckling. Hr diskuteras ocks i vilken utstrckning milj-skildringen och samtidskontexten bidrog till Bjrnbergs popularitet.

I de tre fljande kapitlen analyseras mer specifika teman och gen-redrag. I Krig och fostrande kamp. Beredskapsromanerna och skild-ringen av finska vinterkriget behandlas Bjrnbergs beredskaps- och krigsromaner, deras budskap och funktion i en vidare svensk samtids-kontext under krigsren. Jag analyserar srskilt kvinnornas roll i krigs- och beredskapsromanerna och hur Bjrnberg aktualiserar och modifierar samtida frestllningar om moderlighet och moderskap. I det fljande kapitlet, Brott, brottslingar och detektiver. Signe Bjrn-bergs kriminalromaner, behandlas Bjrnbergs idag bortglmda kri-minalberttelser. Kapitlet inleds med en beskrivning av hur Bjrn-berg anvnder brottet som en vlgrande prvning i olika romaner. Drefter fljder en nrmare analys av hennes detektivromaner och hur hon i dessa bde utnyttjar och varierar den klassiska pusseldecka-rens konventioner. Hr undersks ocks landskapets funktion i brottsutredningen och dess betydelse fr gtans lsning. I kapitlet Kortprosa och experimentverkstad. Signe Bjrnberg som novellist behandlas Bjrnbergs kortare berttelser. Hr visar jag hur Bjrnberg i det kortare formatet hade strre mjligheter att experimentera med svl form som innehll och drmed i hgre grad motsvarar samti-dens litterra ideal. Hr diskuteras hur novellerna frhller sig till och skiljer sig frn romanerna vad gller genre, tematik och berttartek-nik. Jag diskuterar hur exempelvis krleks- och brottsmotivet har en

1


1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2

1 2 3 4 5

5 4 3 2


Papiirs: 90.0 * 64.0 cm

- Apm

eshana: Perfecting

Plate C

ontrol Strip

H

eidelberger Druckm

aschinen AG

2012V

12.0f (pdf)

Suprasetter

Agfa

Energy E

lite II1/15

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

Universal

Therm

om

edium12

1314

1516

1718

1920

2122

2324

2526

2728

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocessP

late Control S

trip

Heidelberger D

ruckmaschinen A

G 2012

V12.0f (pdf)

SuprasetterK

odakE

lectra XD

1/16

0.5 P

Tim

es

1 PT

imes

2 PT

imes

4 PT

imesTim

es4P

Tim

es2P

Tim

es1P

Tim

es

0.5P

0/100%1%

2%3%

5%10%

20%25%

30%40%

50%60%

70%75%

80%90%

95%97%

98%99%

Lin+P

rocess

29

Sigge Stark-romanen Vildkatten (19251926) blev oerhrt populr. Vid lanse-ringen av fortsttningen, Vildkatten i bur i Vrt hem, nr 25, 1928 utlovades illustrationer av Erik O. Strandman.

20

kortare berttelser, underska och karakterisera hennes litterra teknik och frmga att aktualisera vissa fenomen i sin samtid, detta i avsikt att frklara hennes enorma popularitet. Ambitionen r allt-s att beskriva och analysera de allmngiltiga berttarstrategier och ideologiska vrden som gr hennes berttelser lsbara n idag. Jag kommer drfr att karaktrisera hennes litterra framgngsrecept i allmnhet, samtidigt som jag kommer att gra en mer djuplodande analys av hur vissa terkommande drag och centrala ideologiska f-restllningar kommer till uttryck i hennes romaner och noveller.

Min ambitio

Documents

Sigge Stark 1