Självkunskap för dig som mediterar

En teoretisk och praktisk bok om hur man stärker sin sinnesro

Mini Vipassana

Joakim Månsson

2

Copyrigh© 2017, Joakim Månsson Ansvarig utgivare: Joakim Månsson

ISBN: xxx-xx-xxx-xxxx-x

3

Innehåll

1 Sinnesro 2 Självkunskap - Vägen till sinnesro 3 Självkunskap - Lagen om orsak och verkan 4 Självkunskap - Hjärnan 5 Självkunskap - Egot och självbild 6 Självkunskap - Den känslomässiga blockeringen 7 Inre verktyg 8 Med kärleken som drivkraft

4

Förord

Varför är det så svårt att meditera varje dag? Varför slutar jag

träna varje gång jag köper ett nytt träningskort? Varför styr mina begär över mig? Vad är egot? Vad är självkunskap? Hur praktise-rar man medkänsla? Har man funderingar kring dessa frågor kan den här boken lätta på din nyfikenhet. Det här är en teoretisk och praktisk rakt-på-bok utan massa onödiga lull-lull och svåra filoso-fier.

Boken växte fram efter att jag själv hade stora problem med att meditera varje dag. Här delar jag med mig av min visdom och kunskap om hur jag själv kom fram till ett bra resultat med min dagliga meditation. Boken är ingen sanning på något sätt förutom att det är min egna personliga sanning och väg. Jag önskar inspi-rera dig på din väg precis som många har inspirerar mig på min väg.

Även om Buddha nämns i boken och att jag själv praktiserar

vipassana så är jag inte Buddhist. Jag representerar inte Buddhis-men på något sätt. Jag inspireras av Buddha och hans medelväg på många sätt men boken tar bara upp min personliga väg. Jag har följt många olika lärares vägar genom åren och om det är nå-got jag har lärt mig så är det att "hitta din egna väg".

5

6

Kapitel 1- Sinnesro

Vad är meningen med livet?

Under ett ögonblick föds vi in i livet och under ett annat ögonblick så dör vi. Mellan födseln och döden pågår en lång rad ögonblick och det är dem vi kallar för livet. Varje ögonblick har sin speciella kvalitet. Varje ögonblick för med sig sina olika käns-lor och upplevelser. Vi ärver varje ögonblick med oss in i framti-den. Är det här ögonblicket positivt är risken stor att nästa ögon-blick också blir positivt och tvärtom.

Vi har möjligheten att påverka vår framtid genom meditation

att påverka det här ögonblickets kvalitet. Meningen med livet tror jag är att leva i varje ögonblick med så lite lidande som bara möj-ligt. Människor har olika stor förmåga att göra det bäst av varje ögonblick. En del lider mycket och andra mindre. Lycka är vad alla strävar efter på ett eller annat sätt.

Vad är huvudsyftet med boken?

Vi människor består i grova drag av tre processer. Sinnets process, känsloprocessen och den fysiska processen. Allt lidande uppstår inom de här tre processerna. Men även allt lidande för-svinner inom de här processerna. När man vet om hur de här tre processerna fungerar inom än själv teorietiskt (Självkunskap) så har man skaffat sig goda chanser för att komma mycket längre med sin dagliga meditation. Att förstå självkunskap är att lära känna sin egna inre mänskliga natur vilket är huvudsyftet med boken.

7

Måste man meditera för att må bra?

Nej, nej. Inget måste. Men du ska veta att du själv har den ful-la potentialen att själv påverka din framtid om hur den ska bli med hjälp av meditation. En hjärna utan mental, känslomässig el-ler fysiska stress är en hjärna med mycket sinnesro. Att inte medi-tera kan betyda mycket oro, rastlöshet och irritation i livet. Att inte meditera gör att vi måste lösa alla våra problem på ett psyko-logiskt plan. På det psykologiska planet kan vi lösa mycket av våra problem.

Vi kan förstå vårt mentala, känslor och motiven bakom våra

handlingar och utifrån detta psykologiska vetande styra rätt i livet. Men sedan finns det dem som "jag" som inte hjälps hela vägen genom att enbart förstå sig själv utifrån ett självreflekterande psy-kologiskt och teoretiskt plan. Jag skriver den här boken till dem som är om jag som vill lära känna sitt inre bättre och gå djupare med sin meditation på en daglig basis.

Hur förhåller man sig till allt lidan-de som finns på jorden?

Lidande finns och kommer alltid att finns i livet. Livet är li-dande från födseln fram tills vi dör på olika sätt. Omvärlden kri-gar och skapar mycket lidande för människor. Vi bör sluta alla krig inom oss själva först innan vi riktar oss utåt. Vår uppgift och mening i livet är att minska vårt egna lidande. Detta är att ta an-svar för sitt liv. Den människa som tar ansvar för varje ögonblick och vårdar det med största omsorg är en god förebild. Kärlek är att ta ansvar för sitt egna ögonblick och vårda det med största omsorg.

8

Kan man älska andra utan att älska sig själv först?

Kan man inte ta ansvar för att minska sitt egna lidande i sitt liv så kan man inte finns till för andra på ett bra sätt. När man har gjort upp med sitt egna lidande så har man mycket positiv energi för andra. Kan man ta hand om sig själv kan man ta hand om andra på ett bra sätt.

Vad är viktigaste i livet tycker du?

Att lära känna sig själv. Att veta hur sitt inre fungerar för att kunna minska sitt lidande i livet. När man kan minska sitt egna inre lidande så kan man bättre finns till för sig själv och inför andra människor på ett bra sätt.

Är du upplyst ?

Nej. Upplysning håller jag inte på med. Jag sysslar enbart med att träna upp hjärnan för att kunna leva i sinnesro. Buddha var upplyst och även andra efter honom. Idag finns det säkert flera upplysta människor utan att vi vet vilka dem är. Upplysta männi-skor håller sig gärna utanför samhällets strålkastare.

Vad är självkunskap?

Självkunskap är kunskapen om hur vårt egna sinne, känslor och kroppen fungerar och hur de påverkar varandra i vardagsli-vet. När man bättre känner till hur sitt egna sinne, känslor och kropp fungerar så blir meditation något helt nytt. När man vet

9

hur man fungerar så kan man bättre få ut vad meditationen vill ge oss för goda resultat. Att meditera utan att veta om hur sinnet, känslor och kroppen fungerar kan bara ge oss en ytlig framgång som oftast snabbt är övergående. Det blir tråkigt att meditera.

En bilmekaniker som inte har några verktyg får det svårt att

laga bilar. Man tröttnar ganska snabbt om man står utan verktyg. Efter år av egna försök att meditera blev resultatet väldigt snabbt mycket annorlunda när jag väl hade studerat självkunskap. När jag nu visste om hur mitt sinne, känslor och kropp fungerade så kunde jag snabbt få ut ett mycket bättre resultat av min medita-tion och jag fick meditationen att bli en naturlig del av mitt liv.

Vad är sinnet?

Vi människor har sex sinnesorgan som gör att vi kan vara medvetna om världen utanför och inom oss själva. Smaken, luk-ten, synen, hörseln och känseln är våra fem fysiska sinnesorgan. Sedan har vi sinnet som är vårt "sjätte" inre mentala sinnesorgan. Sinnet är vår mentala process där alla tankar kommer till oss. Det kommer ca 65 000 tankar om dagen från sinnet. Hur många tan-kar har du varit med och bestämt det ska komma under en dag tror du?

Inga, ja eller några i alla fall. Jo så är det. Sinnet ger oss många ofrivilliga tankar som t.ex.

"Jag är en dålig människa", "Ingen tycker om mig" "jag duger inte som jag är"? Känner du igen dessa negativ tankemönster?

10

O ja. De kan komma när som helst utan att jag vill det, men ibland kommer det även goda tankar

om mig själv. Precis, bra tankar kommer också, men det är de negativa tan-

kemönstren som gör att vi får oro i sinnet och det är dem vi vill förändra.

Vad är sinnesro?

Sinnesro rent tekniskt är en hjärna utan stress. Sinnesro kan liknas vid en spegelblank sjö där man ser ner till botten. När vi har "oro" i sinnet kan det liknas vid att det går för mycket vågor på sjön så att vi inte ser ner till botten, vi ser bara det som är på ytan. På ytan är det mycket oroliga tankar som far runt och ska-par en inre stress.

Hur gör man för att få sinnesro? Handlar det om att tänka sig till

sinnesro?

Rent tekniskt kan vi inte tänka oss till sinnesro. Sinnesro är mer en fysisk förmåga som man tränar upp i kombination med yttre hjälpmedel. Det finns tre vägar till att uppleva sinnesro på, som jag ser det:

1. Den första sättet att få sinnesro på känner alla redan till. Vi

sysselsätter oss med någon aktivitet eller så stoppar vi in något i munnen som skapar en form av sinnesro som t.ex.: Hobby, arbe-te, träning, spel, sex, onani, telefon, städa, prata, 12 stegs möte,

11

tv, mat, socker, bekräftelsejakt, facebook och internet, alkohol, tabletter, tobak eller någon annan drog osv.

Allt vi kan aktivera oss med och allt vi kan stoppa in i mun-

nen, är olika "yttre sätt" för att skapa inre sinnesro på. Det finns inga gräns för vad vi människor kan ta till för att få den där "blixtsnabba" tillfredsställelsen som yttre sinnesro kan ge. Vi är som slavar under våra begär.

Hur menar du mer exakt, att få sin-nesro genom en aktivitet eller att

stoppa in något i munnen?

Att ta några öl eller några glas vin efter jobbet är att skapa ro för sinnet. Efter några glas så slappnar vi av och alla problem är som borta. Vi titta på film och äter godis, åker ut med båten och fiskar, går en golfrunda med sina vänner eller äta en stor choklad-kaka som skapar en blixtsnabb sinnesro. Många "olika" saker un-der dagen skapar "korta" tillfällen av sinnesro genom att vi matar oss själva med olika aktiviteter eller med saker som vi stoppar i munnen. Vi människor är helt enkelt multiberoende av sociala droger. Detta sätt är att söka sinnesro utifrån, med yttre hjälpme-del.

2. Det andra sättet att få sinnesro på, handlar om att skapa

"inre" sinnesro på naturlig väg inifrån oss själva, utan några yttre hjälpmedel. Vi lär oss helt enkelt en "meditationsteknik" för att öva upp vår förmåga till att skapa inre sinnesro. En gång i tiden kunde vi varken krypa, gå, springa eller tala, men vi övade upp vår förmåga. Inre sinnesro är lika naturligt att öva upp som vilken annan mänsklig förmåga som helst.

12

Varför fick vi inte lära oss detta i skolan, när vi ändå gick i skolan i 9

år?

Bra fråga. Här i västvärlden "fokuserar" vi inte så mycket på hur man stärker sin inre förmåga till sinnesro av olika anledning-ar. Det tillhör inte riktigt vår kultur att jobba med vårt inre. I In-dien är det mer vanligt att barn lär sig att hantera sitt inre vid tidig ålder. Västvärlden fokuserar mer på den "yttre" direktverkande och omedelbara sinnesron, som vi får av sex, tobak, spel, alkohol, mat, socker eller något annat begär.

"Inre" sinnesro tar tid att öva upp och ger oss inte en omedel-

bar tillfredsställelse, därav inte lika intressant. Världen håller sakta på att förändras. Vi ser hur fler olika tekniker kommer in i sko-lans värld, så att barn får lättare att hantera sitt oroliga sinne, vil-ket är en mycket positiv trend.

3. Det tredje sättet att få sinnesro på, handlar om att ta hjälp

av både de "yttre" sakerna och från den "inre" förmågan till att skapa sinnesro. Detta är ett "naturligt" sätt att förhålla sig till li-vet. Att tro att man bara kan skapa sinnesro med hjälp av den "inre" förmågan, är lite nativt att tro. Vi behöver "båda världar-na" för att det inte ska bli överdrivet åt något håll. Att ta hjälp från det inre och det yttre är en stabil "medelväg" som rekom-menderades av Buddha. Buddha testade själv en gång att medite-ra i 6 år, men detta blev han inte lycklig av. Medelvägen är den rätta vägen, enligt Buddha.

13

Tror du på Buddha och Buddhis-men?

Nej, jag tror inte direkt på något! Jag jobbar bara med "inre verktyg" (Meditation) precis som vilken bilmekanikern som helst gör när han lagar bilar. Verktygen jag har kommer från Buddha men jag tror inte på Buddha som någon gud. Den verkliga Budd-ha var inte religiös på något sätt, han var en vetenskapsman. En vetenskapsman som "forskade" på vad lidandet var, roten till li-dandet och hur man kommer ur sitt lidande. Själv utövar jag dag-ligen vipassana meditation som kommer från Buddha, men jag är inte Buddhist för det.

Så nej, jag är bara en människa som jobbar upp min förmåga

till inre sinnesro, inte religiös. Man behöver inte vara religiös för att vara en god människa. Alla människor, oavsett religiös bak-grund, kan ta till sig den här kunskapen och de praktiska verkty-gen som boken ger, utan att det inskränker på någons religiösa utövning.

Ett balanserat liv, betyder det att man kan göra lite ohederliga saker ibland, som väger upp det bra man

gör i livet?

Nej. Medelvägen betyder inte att man kan svära och dricka al-kohol i 6 dagar i veckan och gå i kyrkan på den 7:e dagen. Medel-vägen handlar inte om att kunna göra något dålig och sedan göra bra saker, för att väga upp det dåliga. Det är en dålig kompro-miss. Vi ska hela tiden göra så bra ifrån som vi bara kan efter vår

14

bästa förmåga. Att använda både de inre och de yttre egenska-perna, för att skapa sinnesro, är vad det handlar om, för att kunna leva ett balanserat liv. Att ta en öl eller att äta onyttigt ibland är inte fel. Vi bör inte bli fanatiska.

När vi sedan kan praktisera inre sinnesro, så kommer de nega-

tiva "yttre sakerna" att minska naturligt med tiden vi jobbar på vår inre sinnesro. Lev på som vanligt och börja träna på din inre sinnesro, så kommer du själv att se att livet sakta men säkert kommer att rätta till sig naturligt. Lika naturligt som vi växte in med det onyttiga, växer vi ur det och in i det nyttiga. Sinnesro är en färskvara som kan liknas vid kondition. För en stabil och god sinnesro bör man öva ofta, "Har man tid att andas så har man tid att meditera" var det någon som sa.

Det låter som man behöver en stark moral för att klara av det här? Vad

hade Buddha för moral?

Buddha hade bara "en" moral som man behöver komma ihåg och det är naturens egna moral; "Den handling som stödjer din egna och andras inre sinnesro, lycka och harmoni är rätt hand-ling" "Den handling som inte stödjer din egna och andras sinnes-ro, lycka och harmoni är fel handling". Enkelt att komma ihåg.

Vad menar du med rätt handling?

Precis, vem kan säga att man gör rätt handling? Det Buddha syftar till, speglar bara naturens egna lag. Karmalagen, eller som vi säger "lagen om orsak och verkan". Alla levande varelser lever under karmalagen, som betyder att "allt du ger får du tillbaka".

15

Alla handlingar du gör får konsekvenser. Gör du negativa hand-lingar, får du negativa känslor och gör du positiva handlingar, så får du positiva känslor tillbaka. Naturens lag är enkel, men svår att följa.

Varför är karmalagen svår att följa?

Västvärldens människa styrs mer av begär och jakten på snabb tillfredsställelse, än av den inre förmågan att kunna skapa sin egna inre sinnesro. När vi styrs mer av omedelbar tillfredsställelse, så gör vi naturligt mer fel i livet, som i sin tur skapar en inre käns-lomässig blockering. Den inre känslomässiga blockeringen består av känslor som; skuld, skam, harm, hat, sorg, bitterhet, många rädslor osv.

Varje ny "negativ" handling skapar ett inre tryck av nya nega-

tiva känslor, som sedan lägger sig på sinnets djupaste botten (i blockeringen). Man kan alltså inte göra en negativ handling och förvänta sig en positiv känsla i kroppen. Det strider mot naturens lag.

Det låter sunt att "både" använda yttre och inre medel för att skapa sinnesro. Det var också ett

väldigt bra och "realistiskt svar" på vad naturens lag är. Jag faller ofta under mina begärs makt och kan inte styra över mitt liv. Det har nästan jämt

varit så och jag antar att min känslomässiga blockering är väldigt stor: Mycket skam och skuld

16

som kommer av att jag inte lyckats med att leva ef-ter min egenvilja. Jag vet i tanken vad som är bra för mig men ändå styr begären mitt liv. Jag skulle gärna vilja komma ur detta fängelse. Hur gör man

det? Vi bör gå vidare och titta på en väg som leder fram till att vi

bättre kan styra över våra liv och skapa mer sinnesro. Denna väg jag ska tala om, är ingens väg, inte ens Buddhas väg, eftersom det är naturens egna väg.

Metoden går inte ut på att vi ska söka efter något som kan ge

oss sinnesro utan vi kommer mer att fokuserar på att "plocka bort" det som skymmer den redan existerande sinnesro vi alla re-dan bär på i vårt inre. När hjärnan är utan mental, känslomässig och fysisk stress så är den stabil och ger oss en djup sinnesro på naturlig väg. Detta är enkelhetens väg utan massa svåra livsfiloso-fier. Filosofi är bra att studera men utan handling i livet så kan det lätt bli svårt att göra någon verklig förändring.

17

Kapitel 2 Självkunskap

och vägen till sinnesro

Varför räcker det inte bara med att lära sig meditera för att få sinnesro?

Att bara lära sig meditation och sedan tro att man ska kunna utveckla sig, är lite missvisande. Precis som vilken annan mänsk-lig förmåga som helst, som vi ska utveckla, så behöver vi "hela" utbildningen. Ska vi bli läkare eller bilmekaniker så behöver vi både teori och praktik för att få det att fungera. Att bara läsa böcker om simning får ingen att kunna simma.

Meditationsverktygen i den här boken är villkorade, vilket be-

tyder att vi bör först känner till hur sin egna inre mänsklig natur fungerar för att kunna få ut vad teknikerna vill att vi ska få ut. Lika naturligt som att läkaren först måste veta allt om hur krop-pen fungerar för att kunna läka den. Människor har i regel inte svårt för att skapa sig sinnesro, utan människor har svårt för att behålla sin sinnesro. Vi kommer jobba här i boken mer för att kunna "behålla" en stark sinnesro längre, och vi jobbar mer före-byggande.

När det väl händer något negativt i livet, så är vi väl förbereda

för att kunna ta den negativa händelsen. Är vi inte förberedda, ja då hjälper ingen meditation i hela världen. Vi väntar alltså inte med att meditera tills det händer något. Personligen jobbade jag så mycket förr i tiden, att när jag väl mådde dåligt så mediterade jag för att må bra. Så fungerar inte den meditation jag förespråkar

18

idag. Visst går det att stilla sig med meditation om man mår då-ligt, det är inget fel om man jobbar så. Du kommer själv att förstå varför, när du väl börjar jobba med de inre teknikerna i den här boken.

För mig har det blivit olika resultat, varje gång jag praktiserat mindfulness (Meditation), så jag kan

förstå att man behöver lika mycket teori som prak-tik och flera inre verktyg för att få helheten att fun-

gerar.

Hur ser vägen ut för att stärka sin inre sinnesro?

Precis som vilken vetenskapsman som helst, ska vi titta på det här i en naturlig ordning.

1. Vad är problemet? 2. Vad är roten till problemet? 3. Vad är lösningen på problemet? Det här är naturens egna väg och metod, väldigt lätt att förstå.

Det var så här Buddha gjorde för mer än 2500 år sedan och me-toden är fortfarande den samma. Metoden är helt fri från sekte-rism eller religiösa ting. Metoden är naturens egna universella lag som vi ska följa.

19

Problemet

Problemet är att vi inte kan styra över våra "handlingar" i livet

- Vi styrs av våra begär. Tillsammans är det vårt negativa och stressiga sinne, våra begär och vår inre känslomässiga blockering (obearbetade känslor) som styr över vårt liv. Vi styrs "under ytan" av negativa känslor av sorg, oro, rastlöshet, besvikelse, harm, skam, hat, skuld och av begär som får oss att småäta hela tiden. Vi har alla våra egna unika begär och kombinationer av begär för att stilla sinnets oro.

Vi söker ständigt efter yttre saker att aktivera oss med, eller

något att stoppa i munnen för att dämpa sinnets oro. Vi är som vilka knarkare som helst! Och detta är vårt problem - att vi inte kan "styra" över våra liv, så som vi vill och önskar. Vi söker stän-digt efter nya "kickar" som kan plocka bort vår inre oro.

Eftersom vi aldrig riktigt har "bearbetat" våra inre känslor,

utan bara trycker undan dem med nya "kickar", så fördubblas hela tiden vårt inre lidande när vi gör fel handling. Ju mer vi "gör negativa handlingar", desto mer växer det negativa inom oss. Har man levt i 20-40 år med att ständigt bara söka efter "yttre" stimuli för att få sinnesro, så har man jobbat till sig ett starkt vanemöns-ter i hjärnan.

Problemet är inte så svårt att förstå egentligen. Alla ser det

klart och tydligt att begären styr våra liv mer än vad vi kan styra över dem. Och detta är vår stora problem. Roten till problemet kan vara lite svårare att förstå. Vi ser våra problem i vårt liv som rädslor, skam, skuld, harm, låg självkänsla, hat, bitterhet, svartsju-ka osv. Men alla dessa problem är bara symtom på den verkliga roten till problemet.

20

Roten till problemet

Den verkliga roten till problemet är att vårt sinnet ständigt

"reagerar" med avsky på det som är negativt i livet och med begär på det som är positivt i livet. Ständigt reagerar sinnet (hjärnan) med avsky på negativa tankar, negativa känslor och på fysisk smärta. Vi söker ständigt tvångsmässigt ny yttre "positiv stimuli" som kan skapa en "inre" sinnesro inom oss. Det som är bra i li-vet, vill vi ha mer av och det som är dåligt i livet vill vi ha mindre av. Även det positiva kan bli något negativt, om vi får "för myck-et av det goda".

Detta sökande efter yttre stimuli och av en konstgjord sinnes-

ro, skapar "djupa reaktionsmönster" i vår hjärna. Dessa reak-tionsmönster har vi "nött in" sedan vi var små barn. Därför är det svåra mönster att bryta, men med hjälp av självkunskap och fy-siska praktiska verktyg, så går det verkligen att bryta dessa vane-mönster i hjärnan - att ständigt styras av sina begär och sitt oroli-ga sinne.

Roten till problemet handlar om att förstå vad det är inom oss

som är den absoluta "triggaren" (utlösaren) till vårt egna inre li-dande. Nu ska vi titta på hur sinnets process fungerar i "slowmo-tion", när vi skapar vårt inre lidande i realtid. Att förstå grunden och roten till vad det är som utlöser vårt egna inre lidande , är utom motsvarighet. Nu kommer en närmre beskrivning av upp-komsten av lidandet och dess rötter.

Processen om lidandets uppkomst handlar om perception, hur

vi tar emot information från den yttre världen genom våra 6 sin-nesdörrar och hur vi bearbetar, reagerar och förhåller oss till den här informationen. Medvetandets dörrar till den yttre världen är

21

våra 5 fysiska sinnesdörrar och sedan har vi vår 6:e sinnesdörr, tankarna. Utan våra sex sinnesdörrar så skulle vi inte kunna vara medvetna om någonting.

Sinnets process om lidandets uppkomst är svår att se med

blotta ögat. Processen sker flera gånger i sekunden, under hela dagen. Vi reagerar utan att själva veta om det. Vår hjärna och va-nans makt att reagera efter ett visst vanemönster är "urstarkt"! Det är detta djupt invanda mönster som gör det så svårt för oss att förändras. ca 95 % av alla våra vardagliga handlingar styrs av vanans makt.

22

Processen om lidandets uppkomst i slowmotion

1 Medvetandet

Allting startar i medvetandet. När något av våra 6 sinnesmed-vetanden får kontakt med ett yttre, eller ett inre objekt så startar processen. Vi kanske ser något, hör något, smakar på något, luk-tar på något, förnimmer någon känsla på huden, i kroppen, eller så kommer det en tanke till oss, i sinnet. Våra sinnen har ingen egen möjlighet att värdera det objekt som det har uppstått en kontakt med. Alla våra sinnesmedvetanden är helt utan förmåga att kunna värdera eller döma det som träffar respektive sinnesor-gan.

Medvetandet fungerar bara som en "mottagare" och registre-

rar bara "rå" data helt enkelt. När vi t.ex. luktar på något, så kan inte "näsan" säga om det är en bra lukt, eller en dålig lukt. Det är sinnet (egot) som avgör om den är bra eller dålig. Sinnet avgör vad som är bra eller dåligt efter ett visst invant reaktionsmönster att reagera på bortom vår egna mentala kontroll.

23

2 Tanken (sinnet)

Nästa steg i reaktionsprocessen, är att vi i tanken direkt "vär-derar" väldigt grovt, det som kommer från medvetandet. Anting-en är det något positivt, eller negativ, bra eller dålig, plus eller mi-nus. Denna grova "värdering" är inget annat, än "sinnets djupt in-rotade vanemönster" (djupa reaktionsspår i hjärnans) att reagera på allt från det medvetna, antingen positivt på det som kan till-fredsställa oss, eller negativ på det som är otillfredsställande för oss. När vi reagerar "negativt" på något så skapar vi oss vårt egna lidande.

Bara tanken på att sitta lite obekvämt, kan få oss att göra vad

som helst för att sitta bekvämt igen. Från den allra minsta irrite-rande myggan, till den svåraste och mest destruktiva känslomässi-ga smärtan, så reagerar vi lika kraftfullt varje gång. Vi själva styr helt enkelt inte över "sinnets reaktion", den sker per "automatik". Precis som om vi vore robotar.

"- Jag skulle gå och träna men nu sitter jag här istället med en pizza och en läsk, hur kunde detta ske? -" Jag skulle ju inte ta den där sista kakan? -" Vem drack alla de där ölen?

3 Känsla

Direkt efter att vi i tanken (sinnet) har reagerat positiv eller negativ på det som kom till något av våra medvetanden, så kopp-las nästa steg på i reaktionsprocessen – En känslan uppstår i kroppen. Känslan uppstår som en "direkt" spegelbild av sinnets reaktion i kroppen. Är det något positivt så upplever vi positiva känslor, är det en negativ reaktion från sinnet, så upplever vi ne-gativa känslor.

24

4 Handling

Den sista delen i reaktionsprocessen, är vilken "handling" vi gör efter att det har uppstått en känsla i kroppen. Är det en posi-tiv känsla, så reagerar vi positivt och är det en negativ reaktion, så reagerar vi negativt (hat). På allt "negativt" så reagerar vi med att söka upp något begär som kan släcka det negativa inom oss. Så hur vi än "reagerar" så är det alltid med begär som vi reagerar. Detta är processen i sin helhet och den sker "blixtsnabbt" flera gånger i sekunden. Vi är inte medvetna om processen och därför har vi svårt för att sluta reagera på den.

Dessa djupa reaktionsspår i vår hjärna måste vi "förändra" för

att kunna förändra vårt liv. Därför kan man säga att man har ett rent praktiskt "hjärnjobb" framför sig. Ingen filosofi eller intellek-tuell teori i hela världen kan plocka bort ett strakt begär som vill bli mättat. Begär är ett fysiskt problem som måste plockas bort med fysiska verktyg.

Du har "inte" en dålig karaktär som människa utan du har

djupa invanda spår i din hjärna som har "reagerat" efter samma reaktionsmönster under väldigt lång tid. Vi reagerar flera tusen gånger under dagen, på allt som kommer till oss. Varje negativa reaktion samlar vi på oss i det undermedvetna. Om du samlar alla gånger du har reagerat negativt, så får du ut summan av all "skit" som ligger på ditt sinnes djupaste botten. Det är förmodligen fle-ra ton "skit". Det ligger där och bara väntar på att få komma upp till ytan och bli bearbetat. Alla negativa känslor vill hela tiden bli bearbetade.

Varje gång den känslomässiga blockeringen kommer upp till

ytan, så reagerar vi åter igen, med sinnets gamla vanemönster och vi trycker ner "skiten" längre och längre ner igen. Saken är den att

25

varje gång vi gör det, så fortsätter vi bara och mångdubblar vi vårt egna lidande. Först när vi "slutar" reagera på det negativa som kommer upp inom oss, så kan det lämna oss som först.

26

Lösningen på problemet

Lösningen på problemet är inget annat än att lära sig konsten

att "sluta reagera" på varken det negativa eller det positiva i livet. När vi lyckas "bryta" detta djupt rotade vanemönster, så kommer allt det negativa att kunna "lämna oss" som först. Kvar blir det inre sinnesro, lycka och harmoni. Detta är naturens lag. Det du slutar mata växer inte mer, det du matar växer sig allt starkare.

När man börjar se sig själv som sin egna "hjärna" och att vi

har ett "hjärnproblem" och inte en dålig karaktär så kommer det gå mycket lättare att förstå sig själv och laga sig själv. Det är hjär-nan som behöver frid för att kunna ge oss inre frid. Men vi ser nästan alltid först till att vi (egot) har frid innan vår hjärna har frid, därför blir det knas på vägen. Vi matar bara vad egot vill ha och då blir hjärnan lidande.

Ok, nu ser jag klart och tydligt, att det är ett oro-ligt sinne jag går omkring med och bara letar saker

som kan stimulera mitt negativa inre.

Hur ser lösningen ut rent praktiskt?

"Lösningen" på våra problem är uppdelat i 3 steg; steg 1 är att studera självkunskap om hur vår kropp, känslor och vårt sinne fungerar i vardagen som vi redan gör här och nu. Steg 2 är att göra upp med sin känslomässiga blockering och steg 3 handlar om att få praktiska verktyg för att kunna träna upp förmågan till inre sinnesro (hjärna utan stress) i våra liv och samtidigt träna på

27

förmågan att inte längre reagera blint efter sinnets "vanemöns-ter". När vi lär oss att sluta reagera på sinnets vanemönster, så kommer det att uppstå nya positiva mönster i vår hjärna, som ger naturligt inre sinnesro, lycka och harmoni.

Vad menar du med inre sinnesro, lycka och harmoni?

Sinnesro kommer naturligt så länge vår hjärna är stressfri. Lycka i kroppen kommer naturligt om hjärna är stressfri (Lycka är rent tekniskt dopamin och andra kroppsegna kemikalier). När det är frid i sinnet och goda lyckokänslor i kroppen, så kommer hela kroppen (inre organ) att andas i harmoni.

Det låter mycket logiskt, men jag förstår att det är svårare att genomföra detta.

Det är svårt att bryta sina "vanemönster", att alltid reagera

med begär, eller med avsky, men det går för den som vill. Ingen bra reklam, eller hur? Men sanningen är den, att de flesta redan vet att det är svårt att bryta gamla vanor. Så egentligen ingen nytt under solen. Det som är lite nytt för många är att vi fokuserar mer på att laga vår hjärnas två djupt invanda "reaktionsspår" istäl-let för att filosofera om hur vi ska bli fria som människor. Livet är praktiskt och inte teorietiskt i slutänden. Allt handlar om för-mågan till att leva än förmågan att teoretisera världen.

28

- Problemet är att vi inte kan styra över våra liv. Vårt oroliga sinne, be-gären och den känslomässiga blockeringen styr över våra liv.

Roten är att vi "reagerar" blint på allt i sinnet med begär eller med av-sky.

Lösningen på problemet är att lära sig mer om hur man själv fungerar som människa, genom självkunskap och att göra upp med sin känslo-mässiga blockering och till sist få verktyg för att börja öva upp sin inre

förmåga, att sluta reagera blint på sinnets vanemönster. Har jag fattat rätt?

Absolut! Enkelt kan man säga att detta är hela metoden i gro-va drag. Men vi ska inte bli någon Buddha, så behåll alla yttre sa-ker som ger dig frid i sinnet, tills de lämnar dig på naturlig väg. Det är inte att rekommendera att släppa alla yttre hjälpmedel på en gång, för då kommer din hjärna att säga ifrån.

Hjärnan är så van att få sin "stimuli", men med tiden kan du

"vänja av" det negativa mer och mer. Då fasar du ut det dåliga, med det bra. På samma sätt som vi lärde in det dåliga, lär vi in det positiva. Detta är en enkel väg och en enkel metod, men det är svårt att vända sina gamla vanemönster. Men med viljestyrka, in-spiration och med bra support, så går det verkligen att förändra sitt liv.

29

Kapitel 3 Självkunskap

lagen om orsak och verkan

Karmalagen eller lagen om orsak och verkan ska vi nu titta

närmare på. Man kan säga i grova drag, att vi människor består av tre processer och det är inom dessa processer som problemet, ro-ten och även lösningen finns. När vi lärt oss hur dessa processer fungerar och hänger ihop i vardagen, så kan vi sedan börja prakti-sera för att stärka varje inre process var för sig. Varje process har sina verktyg. Därför är det svårt att få en meditationsteknik att fungerar för alla tre processer.

I sista kapitlet i boken, så påbörjar vi jobbet med att översätta

våra teoretiska kunskaper, till praktisk visdom. Det är när teorin praktiseras i vardagen, som den verkliga visdomen kommer. Att veta hur man fungerar, hjälper sällan hela vägen. Vi behöver träna

30

upp vår förmåga, till att stilla vårt sinne och att stärka våra inre processer för ett liv i harmoni.

Det vi nu ska tala om är hur vi människor fungerar i den prak-

tiska vardagen under naturens lag om "orsak och verkan". Enligt Buddha är det inte våra olikheter som är intressanta, utan vad som för oss samman som art och det är att vi har förmågan att handla, känna och tänka. Detta är helt universellt. Att vi lever un-der en naturlag är inget vi går omkring och tänker på direkt. När man förstår den här lagen bättre så har man större chans att på-verka sitt liv i rätt riktning.

31

1 - Den fysiska processen

När det gäller den fysiska processen, så är det "handling" vi

gör med kroppen som är det intressanta, vilket är självklart för de flesta, men det finns fler sätt att göra handling på. Vi gör även handling genom talet - vad vi säger till andra. Talets handling är kraftfull och kan göra stor skada. Vi gör även handling med det mentala (tanken), om vad vi tycker och tror om oss själva och andra. Att vi utför en handling med det mentala, tror vi inte di-rekt är en handling, men saken är den, att den mentala handlingen är den "största" av dessa tre handlingar.

Det är den mentala handlingen som gör mest självskada. Alla

handlingar startar i sinnet och slutar i sinnet. De flesta skulle skri-va under på, att det var tanken som kom först i livets karmahjul, som är beskrivet i bilden ovan, och inte handlingen - tanke, hand-ling och känsla. Eftersom vi nu beskriver en människa som har "problem", som inte har verktygen för att stärka sitt inre, så bör-jar vi naturligt med den fysiska processen eftersom man styrs av sina begär. Den fysiska processen handlar om vilka handlingar vi gör från morgon till kväll.

32

Vad menas med att man styrs av det undermedvetna?

Att vi "styrs" av ett redan förprogrammerat "handlingssche-ma" i hjärnan (minnet). Vi har lärt in ett beteende och sedan är det svårt att bryta beteendet. Vi har handlat på liknande sätt i många år, från morgon till kväll. Och nu behöver vi inte längre tänka för att handla i livet, utan det är vanans makt som styr över vårt liv. Vanans makt är så stor och kraftfull att vi får stora pro-blem när vi ska lära in något nytt, eller plocka bort en gamla vana. När vi ska göra en förändring så förlorar vi oftast, eftersom våra begär vinner över oss och vi återgår till våra gamla vanor igen.

- Den fysiska processen handlar om vilka handlingar vi gör med krop-pen, talet och i våra tankar, och vilka konsekvenser det får för oss. Och det handlar om att vi gör våra handlingar på ett omedvetet plan, som

redan är förprogrammerat.

Bra sammanfattat! vi lever efter minsta motståndets lag, vilket betyder, att vi hela tiden söker efter "handlingar" som ger oss "belöning". Vi gör detta naturligt eftersom människans grundläg-gande och starkaste drivkraft är "belöning". Vi hoppar gärna över de handlingar som inte ger oss någon belöning. Därför är det så tråkigt att t.ex. städa. Allt vi gör behöver vara kopplat till ett skönt "stimuli", annars tar det emot att göra det. Allt inom den fysiska processen styrs av lagen om orsak och verkan, som är na-turens lag. Som du sår, får du skörda.

33

2 - Den känslomässig processen

Efter varje handling i livet, oavsett om det gäller en kroppslig,

verbal eller en mental handling, så skapas det en känsla inom oss, medveten eller omedveten. Oftast gör vi små mentala handlingar, omedvetet, utan att de påverkar oss känslomässigt. Men efter da-gens slut så har vi samlat på oss många små negativa mentala handlingar, som då kan det ge oss en lätt ångest i bröstet, utan att vi vet varför.

Alla obearbetade känslor som vi hela tiden "trycker" ner till

sinnets botten, vill hela tiden komma upp till ytan och bli bearbe-tade. När den obearbetade känslomässiga blockeringen kommer upp till ytan igen, så kommer den i form av ångest, oro, lättirrita-tion, missnöje och rastlöshet. Vi ser helt enkelt inte den verkliga känslan till det dåliga måendet.

"Fy vilket dåligt väder det är i dag" En liten mental handling

som denna, kan lägga sig som ett "grått moln" över oss på mor-gonen och hålla sig kvar under dagen. De flesta små mentala och verbala handlingarna passerar oss ändå, utan att de göra något

34

större avtryck inom oss. Men varje handling liten som stor blir ändå kvar på det undermedvetna planet, så ingen negativ hand-ling försvinner bara för att vi inte längre är medvetna om den.

Verbala, mentala och kroppsliga handlingar, kan vi gå och tän-

ka på under hela dagen, "Varför sa jag så där?" "Varför gjorde jag så där?" Samtidigt så kommer den inre oron, lättirritationen och missnöjet från den känslomässiga blockeringen upp till ytan igen och vi trycka ner den med begär eller med någon aktivitet.

På det här sättet fortsätter vi att "leva på" i 120 km i timmen

för att slippa känna efter. Vi kan inte bearbeta våra känslor, utan vi bara fortsätter att trycka ner dem med nya begär, som ger oss en kort stunds sinnesro. Detta är vårt djupt inrotade "livsmöns-ter" efter vanans makt. Alla vet hur svårt det är att hålla ett nyårs-löfte?

Absolut. Jag köpte ett träningskort, men slutade träna efter två veckor. Jag återgick till den onyttiga maten och mina andra osunda vanor. Det var svårt

att bryta beteendet. Konsekvensen av att vi hela tiden smiter från vår inre känslo-

mässiga blockering utan att bearbeta den, blir att vi får "mer" oro, lättirritation, missnöje i våra liv. Vi lurar oss själva hela tiden. Var-je dag och vecka säger vi till oss själva, "Nu ska jag börja ett nytt friskt liv", men efter några dagar sitter vi där igen, med våra gam-la invanda beteendemönster.

35

Ett sånt här liv är ju inget man vill vakna till varje dag. Därför

ser vi till att aldrig riktigt släppa upp den obearbetade känslomäs-siga blockeringen till ytan. Vi ser till att alltid vara redo för att stoppa något i munnen, eller aktivera oss med något, så att vi kan få njuta av livets goda. Att leva så här, genom att trycka ner den känslomässiga blockeringen och samla nya skuldpaket i ryggsäck-en, kan få vem som helst att vilja byta jobb. Vi kan bära på inre känslomässiga blockeringar, som vi har samlat på oss, i 10 till 50 år av våra liv. Bitterheten är ljuv...

Så fort det blir tyst, så gör sig den inre känslomässiga blocke-

ringen sig synlig igen och direkt trycker vi ner den, i det under-medvetna, som en "badboll" under vatten. Där håller vi blocke-ringen kvar så länge vi orkar, tills den på nytt "ploppar upp" och åter igen trycker vi ner badbollen under ytan. Vi fortsätter bara att dubbla vår egna lidande hela tiden utan att vinna något på det.

36

3 - Den mentala processen

Efter varje gång vi gör en negativ handling, så får vi "äta upp"

den direkt, känslomässigt, och sedan tänker vi? "Varför handlade jag så där?" "Jag visste ju att jag inte skulle handla sådär?" Vi har inte direkt något bra svar till varför vi handlande som vi gjorde. Vi använder gärna en av våra 100-tals olika ursäkter. Men nu vet vi att det är begären och den känslomässiga blockeringen som styr över våra handlingar i det undermedvetna till 95%. Vi sitter fast i våra fysiska och mentala bojor. Vi vill bli fria, men vi vet inte hur vi ska kunna bryta oss loss?

Att leva på detta sätt, skapar en mycket "jag-förstörande"

självbild. Vilket blir "grädden på moset"... Vi gillar inte oss själva och vi får en dålig självkänsla av att leva på det här sättet. Att inte kunna styra över sina handlingar, skapar lögner som vi tror på och det skapar i sin tur en negativ självbild med mycket skuld-känslor. Ibland köper vi dyra saker för att kompensera vår nega-tiva självbild, så att andra ska "gilla" oss i alla fall. Vi visar upp våra prylar på Facebook och söker efter "gillanden" som kan re-parera vårt tomma inre.

37

Precis, så fungerar det för mig! Vad ska jag göra med min dåliga självkänsla?

Många böcker om att stärka sin inre självkänsla handlar om att lära sig "tänka rätt". Men om du har haft en dålig dag och begä-ren och den negativa självbilden och den känslomässiga blocke-ringen gör sig "påmind" så spelar det ingen roll vad du tycker om dig själv, du kommer att bli ett offer under dina begär igen.

"Att tänka är bra men att handla är bättre". Det är till slut vil-

ken handling du gör i livet som är det allra viktigaste. Inte vad du tänker. Därför har jag egentligen inga sunda tankar eller någon livsfilosofi att ge dig, utan bara "praktiska verktyg" för att du ska kunna jobba upp kvalitén i dina tre processer, så att du själva kan ta maken över dina handlingar. Detta kommer att hjälpa upp den negativa självbilden. I det mentala i tanken vet du redan vad som är rätt och vad som är fel i livet. Men du saknar den fysiska för-mågan att leva efter det som är rätt.

Den här mentala jag-förstörnade processen i dig själv är den

allra svåraste att ta sig ur. Vi ska nu titta lite närmare på vad vår hjärna egentligen är skapad till för typ av liv. När man förstå sin hjärnas natur så kommer man bättre förstå sin egna inre mänskli-ga natur. Hjärnan är vad som styr över "allt i våra liv" och därför bör vi först av allt i livet se till att "vårda" vår hjärna. När vi vår-dar vår hjärna, och ge den vad den mest av allt önskar sig så kommer vår hjärna att ge oss det vi mest av allt önskar oss, sin-nesro, lycka och harmoni.

- Den fysiska processen styr över mitt liv, och det är begären som styr över mitt liv. Den känslomässiga processen styr över mitt liv och jag

matar mig ständigt med olika begär som trycker ner den känslomässiga badbollen under ytan igen. Oro, lättirritation och missnöje är bara sym-tom som kommer från den känslomässiga blockeringen som vill kom-

38

ma upp till ytan och bli bearbetad. Och min negativa självbild blir inte bättre av hur mycket jag än står framför spegeln och säger att jag är ok, "jag är en bra människa". För det är "handlingen" som mest styr över

hur god min självbild ska bli. Har jag fattat rätt?

Absolut. Mycket bra sammanfattat. Mycket mer än så här be-

höver man inte veta för att förstå att man är ett offer under sina processer.

39

Kapitel 4 Självkunskap och hjärnan

Hur ska man förstå sin inre verkliga mänskliga natur och varför är det

bra?

Att förstå och känna till hur sin egna inre mänskliga natur fungerar, ge oss mycket mod, trygghet och en god självbild. För att förstå hur sin egna inre mänskliga natur fungerar så måste vi börja med att förstå vad vår hjärnas sanna natur är. Vår hjärna är "disajnad" en gång i tiden för mycket länge sedan till att klar av en speciell uppgift. Lite som vilken annan apparat som helst som är disajnad för att klara av en viss uppgift. Mänsklighetens pro-blem är att vi har "slutat" att leva efter vad vår hjärna är "disaj-nad" till för typ av liv. Vi lever ett högstimulerande liv där vår hjärna gå på "högvarv" långt utöver var den är disajnad för.

För att förstå vår mänskliga hjärnas natur, är så behöver vi nu

kliva bak några hundratusen år, för att förstå vad vår hjärna egentligen är till för typ av leverne. Vår hjärnas utveckling från när vi fortfarande var reptiler fram till i dag är bara några sekun-der i hela evolutionens historia. I grova drag består vår hjärna av tre delar;

1 Reptilhjärnan, 2 Det limbiska systemet 3 Neocortex.

40

Rent logiskt motsvarar vår hjärna vår vardag mycket bra. Vi gör handlingar med kroppen som reptilhjärnan hjälper oss med på olika sätt. Vi känner känslor som regleras av det limbiska sy-stemet och vi tänker med neocortex som är den tänkande delen av hjärnan process.

Vi kan säga att vi har tre hjärnor; Den fysiska hjärnan (Driften) Den kännande hjärnan Den tänkande hjärnan Känner du igen mönstret? Handling, känsla och tanke. Dessa

tre delar av hjärnan samarbetar med varandra dygnet runt, men om det kommer in för mycket "negativ stress" i livet, så slutar dessa tre delarna av att "samarbeta" med varandra och ett "inre kaos" uppstår. Lite som om tre vänner pratade i mun på var-andra. Ingen lyssnar eller hör var den andra vill säga. Lätt kaotiskt hjärna alltså. Det kan vara mental stress, känslomässig stress eller ren fysisk stress eller allt på en gång. För mycket stress under lång tid gör vår hjärna sjuk. Tänk efter lite hur du blir när du inte har sovit under en eller två nätter?

Psykosliknande tillstånd. Inget blir bra. Precis! En hjärna utan sömn blir som en vägg med 10 000

postitlappar som är huller om buller osorterade. Faktum är att lite stress är bra ibland. Stressen gör oss mer skärpta och koncentre-rade och uthålliga. Det verkliga problemen dyker upp efter flera år med en stressad hjärna. Ofta vet man inte om varför man blir sjuk. Vi ser inte direkt vad stressen gör med oss. Sjukdomarna smyger sig sakta på och en vacker dag är vi deprimerade. Hur kunde det bli så här?

41

Hur var det för stenåldersmannen och med stressen?

När en tiger anföll stenåldersmannen på den tiden så startade hjärnan sitt "försvarssystem" som gjorde att stenåldersmannen fick mera muskelstyrka och blev mera uthålliga. Detta system har vi kvar än i dag efter flera hundratusen års evolution - "Fly eller fäkta" systemet som sänder ut steroid liknande preparat ut i vår kropp (kortisol) som ger mer syre till våra celler och som gör att vi får mer kraft att försvara oss mot fara.

Kortisol gör också att vår kroppen börjar gå på en fortare me-

tabolism, vilket betyder att vi bör dricka mer och äta nyttig mat för att inte kroppens depåer ska ta slut. Långvarig stress utan att återhämta sig och med dålig mat gör att kroppen kan bli mycket sjuk. När stenåldersmannen var klar efter att ha "flytt eller käm-pat" mot tigern så gick de här stress steroiderna "ur" kroppen och kroppen återtog sin vanliga harmoni. När vi i dagens samhälle blir rädda eller stressade så är det exakt samma signalsystem som ut-söndrar stress hormoner (kortisol) i vår kropp.

Vårt stora problem i dagens samhälle är att stresshormonet

(Kortisol) "stannar kvar" i kroppen längre tid och hjärnan får inte den vila och harmoni som den så väl behöver. I dagens samhälle är det en mer påhittad mental oro, dålig självkänsla, skuld, skam och rädslor som utsöndrar stresshormonet - Känslomässig och fysiska stress uppe på den mentala stressen skapar ett inre kaos.

När hjärnan inte får sin vila blir den osorterad, orolig och obe-

räknelig. Man kan säga att dagens människa nästan alltid lever och badar i en massa stresskemikalier "dygnet runt". Nu är det rent kaos i hjärnan som i sin tur påverkar hela kroppen negativt. Om man som människa har inre verktyg för att kunna stressa av

42

så uppstår inga problem. Kroppen anpassar sig och återgår direkt till ett naturligt inre lugn.

När man stressar av med alkohol så fördubblas hela tiden

stressen, man skjuter bara upp stressen. När man stressar är man också mer benägen att styras av sina begär och stressen slår även ut det sunda förnuftet och vi reagerar mera efter våra djuriska in-stinkter (Reptilhjärnan, driften och vanans makt).

Vad är lösningen på problemet med en stressar hjärna?

Konsten att ha en "stressfri" hjärna är vad lösningen på pro-blemet handlar om "rent tekniskt". Varje dag så bombarderas vår hjärna av 10 000 tals olika stimuli från morgon till kväll. Egentli-gen vilar vi inte hjärnan på natten. Under natten arbetar, sorterar sig hjärnan och bearbetar dagens alla intryck. "Verklig vila för hjärnan" kan bäst uppnås med hjälp av meditation. När man me-diterar så vilar man hjärnan på ett naturligt sätt utan "stimuli".

Det är vanligt att tro att meditation är något flummigt och

väldigt tröttsamt. Vilket det också kan vara. Men faktum är då, att man inte riktigt vet vad meditation egentligen är. Det finns säkert 10 000 olika sätt att meditera på, det handlar om att hitta sitt egna sätt att meditera på.

Att fiska är en högstimulerande sysselsättning och även att läsa

en bok är högstimulerande, så dessa olika typer av sysselsättning-en kan inte vila hjärnan även om man finner det avkopplande. Alla aktiviteter som stimulerar oss vilar "inte" hjärnan som den ska. När du har hittat en form av meditation som "inte" stimule-rar dig, ja då har du hittat ett mycket värdefullt verktyg.

43

Hur mår vårt belöningssystem?

Hjärnan fungerar efter två olika system. Det ena systemet tala-de vi om just nyss om när vi upplever stress, rädsla eller fara så pumpas stresshormoner (Kortisol) ut i vår kropp. Det andra sy-stemet är "belöningssystemet". Varje dag ge oss hjärnan små por-tioner med kemikalier (Dopamin) som gör att vi känner en "bra" känsla i kroppen. Lyckokemikalier av dopamin kommer naturligt till oss av att vi äter mat, umgås med vänner, jobbar, dricker väts-ka, har sex osv. När vi tillfredställer våra grundläggande behov som människor så ger hjärnan oss våra lyckokemikalier helt na-turligt.

Men vi människor har sedan länge "slutat" att leva efter hjär-

nans naturliga belöningssystem. Nu är det istället vi själva som "matar" oss själva med olika begär långt utöver vad hjärnans be-löningssystem är disajnad till för att klar av. Konsekvensen är att vi blir mer och mer "beroende" av yttre stimuli för att må bra. Hela tiden ökar vi och skjuter fram vårt belöningssystem och vi är i klorna på ett beroende. Vi kanske inte ser oss själva som be-roende men det är bara en förnekelse. Multiberoende av många social droger är nästan alla människor. Anledningen till detta är att vår mest grundläggande drivkraft i livet är just belöning.

Nu är det vi själva som ger oss "belöning" när vi vill ha belö-

ning och vi vill gärna ha belöning hela tiden. Mat och sex ger oss snabb belöning och är mycket stark. När vi fortfarande var repti-ler så gick dagarna ut på att hitta föda, ha sex (garantera artens överlevnad) och försvara oss från andra fiender. Idag är vår hjär-na fortfarande "disajnad" efter detta inre system att hitta föda och föröka oss med sex och försvara oss från hot och fara.

44

Det stora problemet är att vi lever inte längre efter vår hjärnas programmering. Vi glider omkring och jazzar i solen och styr un-dan dagens problem med alkohol. Vem som helst som kör sin stereo på högsta volym förstå att högtalarna kommer att gå sön-der efter ett tag om man inte skruvar ner volymen. Sund logik.

Vi styr inte över våra tre inre processer längre utan våra tre

inre processer som styr över oss. Vi är som "slavar" under våra begär. Vi triggar vår hjärna 500 % mer än vad den är disajnad för att klara av och från morgon till kväll matar vi vår hjärna med oli-ka former av stimuli. tobak, socker, tabletter, tv, spel, mat, onani, jobb, hobby, bekräftelsejakt, alkohol, sex, Iphone, osv.

Varje gång du tittat på din telefon om vad som har hänt på fa-

cebook så får du ett litet stimuli. Om du gör det 130 gånger om dagen varje dag så blir det ett invant beteende till slut och ett typ av beroende. Det nya digitala heroinet är mycket starkt beroende-framkallande.

Vad gör denna överstimulering med oss?

Vi förändrar vår hjärnas belöningssystem. Vi triggar vårt belö-ningssystem "långt" utöver vad det är desajnat för och vi blir sönderstressade, deprimerade och sjuka. Vi flyttar hela tiden fram vår gränsen för stimuli och vi behöver hela tiden starkare och mer och mer stimulit för att må bra. Junkis av sociala droger och en del av befolkningen blir verkligt utbrända och en del drogbe-roende.

Nu förstår jag varför jag är sjuk och sönderstres-sad. Det är ju inte klokt att vi överstimulerar oss

45

alldeles för mycket för vårt bästa skull. Vi har problemet och lösningen rakt framför oss men inget

görs. Det är få människor som verkligen vet om hur man vilar sin

hjärna, på ett bra sätt utan stimuli. Det borde vara ett eget ämne i skolan om hur man vilar sin hjärna. Barn och unga mår allt sämre och sämre och mer beroende människor blir det i vårt avlånga land. Svaret jag har är att en stressfri hjärna borde vara det allra högsta prioriteringen i skolan. Men så är inte fallet.

Vår mänskliga inre natur är inte så svårt att förstå om vi nu

förstå vad vår "hjärna" egentligen är till för typ av leverne. Vår hjärna är disajnad för ett lugnt liv med mycket kreativitet. Hjär-nan vill vara "kreativ" hel tiden och inte nedtryckt av 100 tals oli-ka stimuli från morgon till kväll. Men hur kreativa är vi egentli-gen? När en hjärna blir understimulerad så tar begären över och vi söker efter "yttre" medel för att uppleva "inre" sinnesro.

När du börjar meditera så kommer du att bli varse om att det

kommer många nya friska kreativa tankar. Så fort vi lugnat ner oss så kommer kreativiteten på naturlig väg. Sätt dig i en hydda i skogen så ska du se att du automatiskt börjar bli mycket kreativ som människa. Vår hjärna är skapad för att hela tiden lösa pro-blem och inte fly från problemen. Vår hjärna mår bra när den får lösa uppgifter. När andra hela tiden säger till oss vad vi ska göra så blir vår hjärna genast inaktiv och passiv.

Nu fattar jag varför jag inte får någon naturlig sinnesro. Min hjärna är alltid understimulerad och stressad. En öl och lite siggaretter kan få mig ba-

46

lanserad. Att ständigt jaga yttre stimuli gör mig bara mer och mer beroende av det yttre sinnesron.

Nu ser jag det klart och tydligt. Tack.

En sak jag inre riktigt förstår är det här om egot och självbilden. Ibland gör jag positiva handlingar men ändå kommer det negativa tankar om mig

själv. Hur fungerar det? Bra där. Jo det är vanligt att människor gör bra saker men att

de fortfarande inte känner något positivt utan att deras självbild ändå är svart som natten. Jag tänkte tala lite mer om hur detta med självbilden fungerar nu innan vi gå och tittar på hur den känslomässiga blockeringen fungerar. Att vårda sin hjärna innan man vårdar sitt ego är klokt om man vill leva ett liv med mycket sinnesro.

47

Kapitel 5 Självkunskap och Egot (Självbilden)

Vad är vårt ego?

Egot är vår mentala självbild, den mentala bild vi har i vårt huvud om oss själva är vårt ego. Vår mentala självbild vi har om oss själva är oftast en falsk självbild, en ren fantasibild om oss själva. Vi putsar och gnor på vår egna självbild, så att den ska glänsa i ögonen på andra. Vår självbild är vårt varumärke som vi visar upp inför andra för att få deras gillande på facebook. När inte vår självbild syns i "ögonen" på andra så lider vi. OBS det är inte fel att vilja ha andras gillande. Men om man bara lever på andras gillande hela tiden så ja! då förstår du själv att något är knas.

Varför lider vi?

När ingen ser oss så finns vi inte, eftersom vår "jag" är baserat på en mental angelägenhet. Många av dagens vuxna "jagar" från morgon till kväll efter att bli sedda, accepterade och förstådda av andra vuxna som jagar samma sak. Det går bara runt och runt. Dagens moderna människa är en riktig bekräftelse knakare. Se mig, hör mig, acceptera mig och förstå mig är vad nästan all vux-na och barn letar efter. Så var ska man hitta egenskaperna att bli sedd, förstådd och accepterad av andra när ingen annan har dessa förmågor? Bli din egna master of the mind eller starta ett facebo-ok konto....

48

Vem är du?

Vem jag är? Jag är ju jag, du vet ju vem jag är. 42 år, 189 ca lång, 90 kg, född i Norge, uppväxt i Sörmland, uppväxt med båda mina föräldrar, en syster, utbildad snickare, har hus, ny fru, ny bil,

två barn och ett sladd. Åker gärna på semester till Grekland. Osv. Du vet ju vem jag är?

Är det där du menar du?

Ja det menar jag. Där beskriver ju bara vad du har gjort, tycker om, åsikter, vär-

deringar och vad du har materiellt.

Ja precis. Jo men du kan väl inte vara det där?

Vem skulle ja vara annars menar du? Frågan var bara vem du är? Inte vad du gillar att göra eller vad

du är utbildad till. Det är ju bara ditt innehåll du rabblar upp. Frågar igen, vem är du?

Du menar att det skulle finnas någon mer mig som jag inte känner till?

Precis.

Nu börjar du bli jobbig.

49

Jo ja vet, men tänk dig att du betraktar dig i spegeln utan att

sätta etikett på dig själv. Bara betrakta dig själv i spegeln utan att värdera eller döma dig själv.

Det låter som en omöjlighet att inte värdera och döma sig själv. Ok ja ska försöka.

Vad ska ja göra nu då?

Ställ dig framför spegeln och titta bara på dig själv utan att värdera eller döma det du ser. Ok.

Men det går inte. Vadå inte går?

Ja värderar mig och dömer mig bara. Vad säger rösten i huvudet då?

Där är den där misslyckade snickarna från Norge som bara byter fruar hit och dit och krokig näsa

har han också, undra vad kvinnor ser hos mig som är så ful?

Ok bra. Det där var bara "egots röst" som babbla som vanligt. Om du slutar att lyssna på den rösten så får vi se hur det går se-dan.

50

Vadå kan man sluta "lyssna" till sin egen inre röst?

Ja det kan man. Testa det här: Säg orden högt för dig själv, ” jag är ett ego.

Jag är ett ego. Bra. Lyssna nu efter ekot av de här orden i ditt huvud.

Va?, Bara lyssna och säg inget, i ditt minne kan du plocka fram lju-

det som du nyss skapade när du sa ”- jag är ett ego.

Humm vad märkligt. Ja hör min egen röst i huvu-det, va sjukt. Jag blev vacker helt plötsligt. Konstig

känsla att se sig själv utan att döma sig.. Precis. Det finns alltid en separation mellan dig och rösten i

huvudet.

Vadå? Jo någon är ju medveten om rösten? Du kan ju inte både vara

rösten och den som hör den på en och samma gång. "Det rör sig om två". Skivspelaren och högtalarna. Den som hör rösten och själva rösten. Den som är medveten och det som det medvetna hör? Fattar du

Ja tro det? Det är ju du som hör den. Du kan ju inte både vara rösten och

höra den samtidigt.

51

Nu fattar ja nästan! Ok, tänk dig en fisk som simmar omkring i det stora havet

och letar efter vatten. Han är ju inte medveten om att han simmar i det han letar efter. Anledningen till det är att han aldrig har sett vatten innan - han är född mitt i vattnet. Så då kan han ju inte veta vad han ska leta efter. Men när fisken kommer upp på land så kommer han som först förstå vad vatten är. Precis som du nu. Du letar efter din röst i ditt huvud. Alltså det finns två av dig. En som letar och den han letar efter. Du får en självklar distans till dina tankar.

Ja ha nu börjar polletten trilla ner. Alltså den jag

är och den självbild jag har skapat i huvudet är två olika saker?

Yes box. Du har skapat en mental bild om vem du är. Du är

den som kan vara medveten om den bilden. Du är det rena "medvetandet". Detta medvetande är ditt verkliga jag. Det med-vetna jaget.

Hur föds självbilden?

Om man plockar bort bilden som man har skapat om sig själv i huvudet så finns det bara "du" kvar. Ett rent medvetande. Ett medvetande som är medveten om att det kom en tanke. Det är så här det fungerar för det lilla barnet. Barnet har ingen egen själv-bild från början. Hans första självbild är en lånad och reflekterad bild från omgivningen.

52

Det sanna medvetna "jaget" kan inte komma på en gång när man föds. Det måste vara dolt från början. Alla sanningar är alltid dolda från början i livet av okunskap. Livet fungerar efter den modellen att allt har sin motsatts (Livet är en läroprocess). Omedveten och medveten. Först okunskap sedan kunskap. Det verkliga jaget drunknar i allt nytt som kommer till barnet från början. Att inte veta vem man är från början tjänar ett syfte. Syf-tet är att uppleva alla jobbiga känslor det innebär med ett negativ självbild för att kunna komma fram till vad man egentligen är som människa.

Allt detta för att kunna anpassa sig under sin uppväxt till den

sociala omgivningen. För att veta vad som är rätt så måste man känna vad som är fel. Så självbilden är en naturlig social kon-struktion från början. Utan självbilden från andra i början av li-vet, så skulle vi bara bli som djur i skogen. Vi fungerar precis som fjärilen. Först är vi en omedveten larver som krälar omkring och sedan blir vi medvetna och får egna vingar och kan flyger fritt iväg.

Så tillbaks till frågan. Vem är du?

Det är jag som är medvetandet som har skapat ett jag utifrån en mental bild om mig själv.

Det är du som har blivit medveten om att du är du. Ren upp-levelse utan tankar. Grattis du har hittat hem till ditt medvetna jag.

Tack. Lite långsökt men intressant när du säger det som du säger det. Det blir klarare och klarare.

För att kunna värdera något och döma något så krävs det att man letar på en redan existerande "värderingslista" som man har i

53

minnet (Det omedvetna planet i oss och vanans makt). Den fals-ka självbilden består ju bara av en samling olika tankar som vi har skapat om oss själva om vem vi är och vad vi gillar och inte gillar. Självbilden tillhör det förflutna och "fantasier" om framtiden. Självbildens byggstenar består bara av tankar från det förflutna. Självbilden kan inte överleva i nuet.

När vi inte längre identifierar oss med rösten i huvudet som

"dömer och värderar" allt så är vi hemma i oss själva. I vårt sanna "jag medvetande". Men även om vi blir medvetna om vårt sanna "jag" så finns sinnets (Egots) vanemönster, kroppens begär och den känslomässiga blockeringen kvar. Så vi kommer att fortsätta reagera blint på sinnet även om vi vet om hur det här fungerar. Men eftersom vi nu vet att vår självbild var falsk så är det början och döden för egot.

Kan egot dö?

Nja dö kan det inte. Vi kommer att behålla egot eftersom vi är sociala med andra. Men vi kan lära oss att sluta reagerar på egots viljekraft. Det är vår "huvuduppgift" att sluta reagera efter egots vilja. "- ska jag meditera eller ska jag titta på tv? Vem styr vad jag borde göra?

Vart sitter medvetandet?

Medvetandet är där din uppmärksamhet är. När du "lyssnar" så är medvetandet där, när du "smakar" på något så är medvetan-det där och när en mygga biter dig på tån så är medvetandet där. Där din uppmärksamhet är, där är ditt medvetande. Ofta är ditt medvetande medveten om alla olika tankar som far runt i huvu-det. Det är vanans makt. Vår uppgift är att träna upp medvetan-det så att vi kan hålla kvar vårt medvetande på det objekt vi vill.

54

Som t.ex. att kunna hålla kvar medvetandet vid andningen som går ut och in.

Hur ska man kunna hålla koll på alla tankar som kommer hela tiden?

Släpp taget om dina tankar. "Man behöver inte tänka för att leva men man behöver leva för att tänka". Ta som vana att så fort det kommer en ofrivillig tanke, var bara medveten om den. Vad är det för drivkraft bakom tanken? Är det en tanke som stödjer att jag själv och andra får frid, lycka och harmoni i våra liv? Eller är det en tanke som stör min egna och andras frid, lycka och harmoni? På det här sättet blir vi medvetna om vad tankar vill säga oss och vilken drivkraft det är bakom vår tankar.

Hur vet man att det är kärlekens drivkraft eller att det är egots driv-

kraft bakom tanken?

Egots drivkraft är alltid självintresse och att bli omtyckt. Kär-lekens drivkraft är alltid att tycka om andra utan egenintresse. Egots drivkraft består av att nära sig själv genom att vara snäll mot andra. Kärlekens drivkraft har inget behov av att nära sig själv. Kärlekens kraft är källan till alla näring som finns. Egot be-höver få den näringen för att överleva.

Kärleken är brunnen och egot är den som behöver gå till

brunne för att fylla på. Kärlek saknar inget. Egot saknar allt. Egot lever i ständig brist. Den rena kärleken finns inom oss alla och det är den man ska titta på hos andra även om de gör fel. Kärle-ken kräver inget, egot kräver allt. Kärleken förväntar sig inget,

55

egot förväntar sig allt. Kärleken är fri från rädsla, egot består bara av rädsla. Kärleken vet inte vad ärlighet är, eftersom kärleken är ärligheten själv. Bara något oärligt behöver vara ärlig och egots grund vilar på oärlighet.

Nu har vi kommit till en punkt när vi ska börja lösa upp den

känslomässiga blockeringen. Kunskapen om egots natur kommer att vara till stor hjälp när vi ska titta på våra känslor, eftersom känslor är en mental angelägenhet. Egot är skaparen av den inre känslomässiga blockeringen. Egots skräp ska vi nu börja nysa upp från vår ryggsäck med den känslomässiga blockeringen.

- Jag är medvetandet som är medveten om att jag har skapat en social självbild (egot) som jag visar upp för min omgivning för att bli gillad. Egot lever i ständig rädsla för att inte duga och gör nästan vad som

helst för att bli sedd. Allt i livet har sin motsatt och man kan inte födas in med den fullständiga kunskapen med än gång, utan livet är en läro-process. Först kommer lögnen sedan sanningen. Omedvetenhet sedan

medvetenhet.

Det rör sig alltid om två; Tanken och den som är medveten om tanken. Alla negativa tankar är falska om mig själv. Det är bara ett ego som kan värdera och döma. Medvetandet är mitt högre jag som är medveten om allt inom ramen för min egna kropp och medvetandet är utan förmåga

att döma eller värdera något.

Den rena kärleken finns inom oss alla och det är den man ska titta på hos andra även om de gör fel. Jag är inte rösten i mitt huvud, jag är den

som är medveten om att det där finns en röst. Egot kan inte dö men man kan sluta reagerar på egots vilja och det är vår huvuduppgift.

Mycket bra sammanfattat.

56

Kapitel 6 Självkunskap och

den känslomässiga blockeringen

Vad är den känslomässiga blocke-ringen?

Den känslomässiga blockeringen är ett stort hav av "obearbe-tade" negativa känslor på vårt undermedvetna plan i kroppen (Minnet). Blockeringen har vi jobbat till oss under hela vårt liv. Varje gång vi gör en negativ handling så "läggs" den handling till vår blockering, som växer sig allt starkare med tiden. Vi är inte di-rekt medvetna om blockeringen och dess negativa känslor, efter-som vi hela tiden trycker ner blockeringen med olika aktiviteter eller med hjälp av olika substans som vi stoppa in i munnen. Vi flyr alltså från våra negativa känslor med hjälp av begär och olika aktiviteter. Vi vågar inte möta våra egna inre känslor.

När den känslomässiga blockeringen väl kommer upp till ytan

så möter vi den oftast som negativa känslor av ångest, oro, lättir-ritation, missnöje och rastlöshet. Vi vet inte varför vi känner oss negativa, men det vi vet är att genast "söka" upp en aktivitet eller ett begär som kan plocka bort den inre negativa känslan. Man skulle kunna säga att vi "hatar" att känna negativa känslor. Därför är vi "pigga" på att göra saker hela tiden, så vi håller oss aktiva och borta från känslorna. Vi tröstäter eller så tröst dricker vi lite mera, alla har sina personliga nappar man tröstar sig med.

När man lär sig att sluta reagera (Meditation) efter sinnets

starka vanemönster i hjärnan så kommer blockeringen att bli allt svagare och svagare. Och med förståelse av vad medkänsla är och

57

hur man använder den praktiskt i vardagen så kommer medkäns-laträningen att kunna vändas till ett av våra starkaste inre vapen för att gör upp med den känslomässiga blockeringen. Man kan säga att kombinationen av meditation och medkänslaträning är utom motsvarighet för att kunna besegra allt negativt inom oss.

Om man börjar observera sig själv i sin vardag, om vilka

"drivkrafter" det är som ligger bakom våra handlingar, så kom-mer man direkt att se att dessa "två" djupa spår i hjärnan avslöja sig i bakgrunden. Eftersom ca 95% av alla våra handlingar är "förprogrammerade" så lägger man inte märke till sina beteende i sin vardag. Man handlar bara som man "alltid" har gjort. Och detta är problemet när man ska börja "förändra" sitt liv. Vanans makt är ofta väldigt stark i människors liv och man får stora pro-blem med att förändra sig. Att bara lära sig äta LCHF mat kan bli ett stort äventyr när man måste lägga av med sina favorit kolhyd-rater.

Detta hade jag inte tänkt på tidigare, att mitt liv nästan bara dominerads av två saker som begär och att komma bort från känslor av avsky. Men

nu ser jag klart och tydligt hur jag hela tiden söker olika typer av stimuli för att inte blockeringen ska kunna komma upp till ytan. Jag stimulerar mig

från morgon till kväll så det är inte ofta jag känner mig orolig, lättirriterad och missnöjd. Jag har helt

enkelt inte tid att känna efter.

Det skulle vara när jag går och lägger mig som det

58

verkligen börjar snurra. Men jag har sömnmedicin för att plocka bort det problemet. Och ibland blir jag till och med stressad av att göra mindfulness

övningar som jag har fått för att kunna sova bätt-re. Medicine gör sin jobb mycket bra.

Hur möter man sina känslor?

Vissa "jobbar" för mycket och andra "dricker" för mycket. Hela tiden skjuter vi fram våra inre negativa känslor istället för att möta dem. När vi "släpper upp" känslorna och möter dem och att vi samtidigt förstår känslors "sanna natur" så kan vi släppa dem. Svårare än så är det inte. Men för att kunna sitta kvar (Medi-tation) och möta sin känslor så måste man också kunna förvara sig. Känslor är inte farliga men man behöver inre verktyg för att kunna möta sina inre känslor.

Att försöka möta sin inre "negativa känslor" utan att ha lärt sig

en teknik är som att gå upp i boxningsringen, utan att veta hur man ska försvara sig. Man kommer att få många smällar av sin känslomässiga blockering och blåtiror. Men om man lär sig en inre teknik (Meditation/Medkänslaträning) om hur man ska för-svara sig så kommer det att gå bra. Ingen vill gå upp i ringen utan att kunna försvara sig. Se alltid till att du har ett bra försvar (Me-ditationstekniker) innan du börjar gräva i dina negativa känslor.

Även om jag har lärt mig mindfulness (Medita-tion) så känner jag att det inte hjälper mig. Men

nu börjar jag känna mig lite tryggare nu när jag vet

59

mer om hur mitt inre fungerar. Självkunskap är verkligen nyttigt. Att meditera utan att förstå sitt

inre var verkligen förvirrande. Precis. Att bara veta om hur man ska observera sin andning in

och ut hjälper ju inte hela vägen. Mindfulness är ett bra verktyg men utan kunskap om hur kroppen, känslorna och sinnet funge-rar så bli det just bara ett verktyg.

Vilka är våra värsta negativa käns-lor?

Våra värsta negativa känslor är harm (ilska), rädslor och sorg. Harmen gör vårt sinne svart av hat och rädslorna förlamar vårt inre för att komma vidare i livet och sorgen bränner hål i vårt hjärta långsamt. Dessa tre känslor är de allra värsta. Den känslo-mässiga blockeringen hindrar oss att leva det liv vi vill leva. Blockeringen hindrar oss ifrån att utveckla "ärliga" relationer till andra människor. Men först och främst hindrar den oss ifrån att utveckla en "ärlig" relation till oss själva.

Hela tiden hittar vi på nya ursäkter för att fortsätta aktivera oss

eller trycka in något i munnen för en kort stunds sinnesro. Att befria sig själv från den känslomässiga blockeringen sker inte över en natt. Vi har kanske tryckt undan alla känslor under 20-60 år, då finns det en god anledning till att ta det lugnt.

Att läka sina känslor är som att odla en tomatplanta. Vi hittar

en halvdöd tomatplanta (problemet) som vi planterar om i ny jord (Roten). Sedan behöver plantan vattnas, ges näring, vårdas med stor omsorg (Lösningen). Slutar vi ge den näring så dör den. Samma sak gäller för oss själva. När vi "slutar" ge oss själva när-

60

ing och träning (Meditationstekniker) till oss själva så blir vi mer och mer oroliga och negativa i sinnet.

Varför är medkänslaträning så bra emot den känslomässiga blocke-

ringen?

Övning i medkänsla är ett universella verktyget mot alla olika negativa känslor. Genom att öva upp sin medkänsla så försvinner säkert hälften av alla negativa känslor som vi har burit på. När man börjar jobba med sin känslomässiga blockering så kommer man att märka att vissa känslor är blockerade bakom andra käns-lor.

Det finns en naturlig organisk struktur och ordning kring alla

känslor. Som t.ex. vid sorg så kommer chocken först och sedan saknaden sedan ilskan och sedan accepterandet. Men det kan vara olika från person till person. Någon blir arg direkt eller någon blir kvar i sin chock. Det viktiga är att veta att känslor ligger i olika la-ger bakom och framför varandra. Det kommer du att lägga märke till när du väl börjar arbeta med dem.

Träning i medkänsla gör att det kommer positiva vibrationer i

kroppen och när kroppen är i ett positivt läge kan inget skada oss, oavsett vad för negativ känsla som än kommer upp till ytan. Nå-got kan bara skada oss om vi redan är i ett negativt läge i tanken, känslan och i kroppen. Medkänslaträningen stärker vår hjärna och nya positiva nervbanor odlas fram. Vi lär in det nya så att det gamla negativa mönstren klingar av. Om man har en stor käns-lomässig blockering så är KBT en bra terapi för att förstå sig bättre själv och börja lösa upp sin blockering. Medkänslaträning hjälper en bra bit på vägen.

61

62

Kapitel 7 Inre verktyg

Vad är inre verktyg?

Inre verktyg är olika meditationstekniker som t.ex. medkänsla-träning, mentala övningar, andningsövningar, yoga osv. Vi kom-mer att titta på tre olika inre verktyg här i boken för att stärka våra tre inre processer - Det mentala, känslan och kroppen.

Varför behöver man olika tekniker?

Mycket bra fråga. Varför behöver "bilmekanikern" flera verk-tyg? Logiskt att man behöver flera verktyg för att få helheten att fungerar. Det vanliga är att man bara lär sig en meditationsteknik och sedan "funderar" man varför man inte utvecklar sig själv. Man undrar varför man slutar träna med sin meditation precis som du gjorde med dina 20 min mindfulness träning om dagen.

Det är "helheten" som räknas. Att bara lära sig att "bolla" med

en boll på foten gör oss inte till fotbollsspelare. Precis som ett helt fotbollslag hjälper till och stöttar varandra så hjälper även våra "olika" tekniker varandra för att de ska fungerar till en hel-het.

63

Vad är meditation?

Meditation kan vara många olika saker. Ordet meditation syf-tat till att söka ett "meditativt" tillstånd. Meditativt tillstånd kan vara att öva upp sin sinnesro. Det finns säkert en förklaring av varje författare som skriver om meditation. Jag personligen ser meditation som ett systematiskt träningsverktyg för att få inre sinnesro, lycka och harmoni.

Vem uppfann meditationen?

Bra fråga. Jag vet inte. Men jag vet att innan Buddha fanns det andra upplysta människor. Så mänskligheten har väl kanske medi-terar så länge vi har haft förmågan att andas.

Hur gör man för att få framgång med sin medita-tionsträning. Jag vet att jag provat att praktisera mindfulness 20 min om dagen men efter någon

vecka så slutade jag praktisera.

Varför ska det vara så svårt att upp-rätthålla sin meditation?

Vi har en tendens till att måla upp vår mentala målbild lite för "högt" och då går vi utanför vår verkliga förmåga. Vi "säger" att vi ska meditera 20 min om dagen men vår verklig förmåga kanske bara är högst 5 min om dagen. Vi vill så gärna nå upp till vår

64

mentala målbild men vi blir bara besvikna och då slutar vi träna helt för att vi inte orkade upprätthålla vår träning.

Ett annat problem kan vara att man försöker "förändra" för

många saker på en och samma gång. Vi ska börja styrketräna, meditera och äta nyttig grön mat på en och samma gång. Men ef-ter bara en vecka så återgår vi till vår vanliga "soffpotatis livsstil". När vi förändrar för många saker på en gång så "triggar" vi vår hjärna och den blir orolig. Eftersom vår hjärna är så van att få stimuli varje dag och nu helt plötsligt kommer ingen stimuli med kolhydrater och feta kakor, då säger hjärnan ifrån helt enkelt och vi återgå till våra gamla invanda livsstil.

För att lyckas med sin inre träning så bör man ta en sak i taget,

det "viktigaste" först, ta det lugnt och få "kontinuitet" i träningen. Att få "kontinuitet" i träning handlar om att det är inte hur myck-et du tränar som avgör din framgång, utan framgångens nyckel är "att" man gör det. Det spelar ingen roll om man bara tränar 10 min om dagen. För att få framgång med sin inre utveckling hand-lar om att varje dag gör kanske 10 min träning efter sin verkliga förmåga. Om man inte hinner 10 min så gör 1 min. Hoppa aldrig över träningen, På detta sätt kommer du att lyckas.

Nyckeln till framgång är "att" man gör det. Varje gång du kla-

rar av uppgiften att meditera 5-20 min så uppstår en liten belö-ning. En liten belöning kommer varje gång vi klarar av något. Denna lilla belöning räcker för att vi vill gå vidare med vår trä-ning. Ett annat tips är att omge sig med andra människor som också är på samma "väg" i livet. Att få support från andra är hal-va vägen vad det någon som sa. Buddha sa att det vara hela vä-gen.

Det är väldigt viktigt att inte omge sig med människor som har

en negativ attityd till livet. Om det finns för många negativa

65

människor omkring dig så kommer de att blockera din väg till framgång.

Så ta reda på vart din förmåga till att öva meditation är och

"håll" dig till den under några veckor. Sedan kan du öka med ti-den lite i taget. På så sätt kommer du att få framgång. Men fram-för allt omge dig med "positiva" människor och ta en sak i taget och det allra viktigaste först. Det allra "viktigaste" är att alltid se till att träna sinnesro. Allt startat i sinnet och slutar även i sinnet. Jag tror på dig och du kommer att lyckas med din inre visdom.

Vad är verklig visdom?

Det är nu "bly" ska förädlas till "guld". Vi ska alltså förädla det vi har lärt oss teoretiskt till verklig erfarenhet. "Verklig erfaren-het" eller inre visdom är alltid en kombination av teori och prak-tik. Att bara läsa om hur man spelar fotboll i böcker hjälper oss inte bli bättre fotbollsspelare, vi måste ut på plan och praktisera.

Det finns tre olika typer av visdom; Lånad kunskap - Lånad kunskap som vi får genom att läsa

böcker, lyssna till andra människors sanningar. Andrahand kun-skap. Denna kunskap är en blind kunskap. En blind tro på san-ningen.

Intellektuell kunskap - Den andra typen av kunskap är intel-

lektuell kunskap som vi får genom att vi själva analysera andra människors sanningar om de kan vara sanna eller ej. Enligt vårt intellekt så kan det vara sant. Men fortfarande ingen verklig san-ning.

66

Självupplevd kunskap – Självupplevd kunskap är när man tar sin intellektuella teori och praktisera den i vardagen. Då uppstår verklig inre visdomen. Självupplevd visdom är det ända som kan vara verkligt sant för oss själva.

Nu följer i boken tre praktiska verktyg för att förverkliga sina

teorier till en självupplevd verklig sanning. Det är det "viktigaste" med den här boken att du själv kan uppleva din egna inre sanning genom praktik, inget av det som påstås i boken kan vara sant för dig. Den sanningen vet ni redan, men bör understrykas med "full" kraft och förståelse.

Huvuduppgiften nu är att "fördjupa" sin medvetna kontakt

med sig själv och om vad vår inre sanna mänskliga natur är, för att kunna sluta reagera blint i livet på sinnets "vanemönster". Man kan se de tre inre verktygen som ett kamerastativ. Ett kamerasta-tiv har tre ben för att kunna stå. Om det fattas ett eller två ben så kan stativet inte stå upp. Det måste vara tre ben lika långa och starka för att hålla uppe kameran. Om den mentala processen är svag så kommer de övriga processerna bli svaga och tvärt om.

Någon sa att om man mediterar över sin andning under ett år

så lär man sig mer om sig själv än om man skulle läsa 100 böcker om meditation. Det säger och ger en liten vink om att det är själ-va praktiserandet som gör skillnaden här i livet. Livet är ingen te-ori, livet är en handling.

67

Vilken process är den allra viktigas-te att stärka?

Alla tre processerna är lika viktiga att stärka. Eftersom allt startar i den mentala processen så är den mentala processen den allra viktigaste processen, för ett liv med mycket sinnesro. Om den mentala processen är mörk av negativitet så blir resten av kroppen också mörk och negativ. Därför måste vi jobba hårdast med vår mentala process.

Vilken teknik rekommenderar du att använda för att stärka sinnets

process?

Det beror på vem man är och hur mycket man har med sig i sitt "bagage". Jag brukar rekommendera att man testa sig fram, om vilken teknik man bäst trivs med själv. Själv har jag testat många olika tekniker och jag brukar använda olika tekniker pga. "hur oroligt mitt sinne är". Jag tror inte att man bara ska fastna vid "en" teknik, utan att skaffa sig flera. Ju större verktygslåda du har desto bättre.

Full medvetenhet om andningen - FMOA Trummeditation Ljud meditation Mantra meditation Andnings meditation Alla dessa verktyg finns i min verktygslåda och jag har an-

vändning av dem olika mycket beroende på omständigheterna. Mest jobbar jag med Full medvetenhet om andningen av den

68

enkla anledningen att jag alltid har det verktyget med mig. "Andas man så har man tid att meditera" var det någon som sa. Andning-en är mitt meditationsankare mestadels av tiden jag är vaken.

Varför är Full medvetenhet om andningen det bästa verktyget tyck-

er du?

Andningen är en naturlig länk mellan sinnet och kroppen. Andningen förändras när vårt inre tillstånd förändras. Stressar vi så förändras andningen och bli kortare och mer intensiv och är vi lugna så blir andningen mer långsam. Följer man sin andning så har man bra koll på vad som händer och sker inombors. Men främst använder jag Full medvetenhet om andningen för att den är den mest naturlig tekniken utan yttre stimuli.

De övriga meditationsteknikerna finns det en onaturlighet

med. Det är alltså inte ett naturligt tillstånd med att trumma, an-vända ett mantra, eller med ljud meditation. När man tränar Full medvetenhet om andningen så "manipulerar" man inte sinnet utan vi bara följer vår andning helt naturligt in och ut.

Därför blir sinnet extremt lugnt och stabilt. Att manipulera sitt

sinne med ett stimuli kan vara mycket bra om sinnet är väldigt ostabilt. Ibland är sinnet mycket oroligt och då tar jag till mycket kraftfulla manipuleringar som alla dessa andra tekniker symboli-serar. När sinnet väl är stilla så återgår jag alltid till det mest na-turliga tekniken som jag personligen anser vara - Full medveten-het om andningen.

69

Vad rekommenderar du en nybörja-re som vill lära sig meditation? Vil-

ket verktyg ska man börja med?

Man bör hitta den meditations teknik som passar en bäst själv. Någon kanske tycket att ljudmeditation är bäst för att lugna sitt sinne och någon annan tycker att trummeditation är bäst. Jag kan bara rekommendera att man testar alla som man bara orkar med. Här kommer du att få lära sig Full medvetenhet om andningen i alla fall. Och detta verktyg är ett mycket enkelt och ett bra nybör-jarverktyg, men det passar inte alla. Man får pröva sig fram.

70

Meditationsteknik 1 Full medvetenhet om andningen - FMOA

FMOA tekniken kan man använda var man än befinner sig i

världen eftersom andningen är vårt redskap. När man väl kan tekniken så finns det inga hinder för hur mycket man kan öva på tekniken. För att få framgång och för självdisciplinens skull så bör man planera två tillfällen under dagen när man tränar med tekniken organiserat och medvetet. Förslagsvis 20 min på mor-gonen och 20 min på kvällen. Har man inte 20 min ta 5 min eller i alla fall 1 min. Framgången kommer av att man gör det, inte av hur mycket man mediterar.

Vi bygger oss en hörna i vårt hem där vi alltid praktiserar vår

teknik. Precis som vi har tv hörna så bygger vi oss nu en medita-tionshörna. Hitta en lagom stor madrass ca 1x1 meter som du kan sitta på. Försök att finna en lugn plats i hemmet där andra saker inte stör dig så som tv, dator, radio, sängen osv. Vårt hörn bör vara fri från allt sådan som kan störa vår uppmärksamhet. Detta hörn är optimalt för vår tränings skull och inte för att det är någon blind ritual. Tekniken är inte religiös eller sekteriskt på

71

något sätt. Alla tekniker som du får lära dig här är helt vetenskap-liga och självbeprövande.

Sätt dig på madrassen på en kudde eller på flera kuddar så be-

kvämt som bara möjligt. Sitt med rak rygg, med rak nacke och med korslagda ben. Slappna av i axlar och i magen. Låt magen pösa ut och bli den ballong den är. Har du ryggproblem kan du sitta på en stol.

Sätt dig lite längre ut på stolen så att ryggen går fri från rygg-

stödet. Sitt även på stolen med rak rygg och med rak nacke. Båda fötterna i golvet och med händerna på knäna och blunda alltid när du mediterar med stängd mun. Ligg aldrig ner, då är risken stor att du somnar. Man bör vara alert och vaken när man tränar, därför bör man inte äta mat innan man börjar meditera.

Man ska inte sitta och "försöka" ha rak rygg och nacke

"krampaktigt", sitt så avslappnat som du bara kan. Svanka lite med ryggen och sätt dig på kudden och sedan låt allt falla natur-ligt. Man kan säga att hela din överkropps tyngd ska vila på en punkt där ryggraden slutar. Det kan hjälpa att man tar ytligare en liten kudde och tryck in precis vid där ryggraden slutar så märker du att du får mer stöd. Får du ont i ryggen vilket man kan få i början så beror det på att du sitter fel. Med tiden så kommer du naturligt hitta rätt avslappnande sittställning för dig själv.

Innan du börjar så stäng av alla apparater som kan störa, tv,

radio, dator, telefon osv. Om det finns fler människor i närheten kan du använda öronproppar. Innan du börjar så kan du yoga, stretcha lite muskler och känna efter så att kroppen inte är för stel. Ju mjukare och ju mer avslappnade vi är desto bättre kan vi utveckla medvetenhet om andningen. Bulla upp med hur många kuddar du vill, bara benen är i kors och ryggen och nacken är rak

72

så finns det ingen regel på hur många kuddar man får använda. Sitta så avslappnat som du bara kan.

Sätt en timer på förslagsvis 20 min, blunda och stäng munnen

och börja observera din andning som går in och ut genom näsan helt naturligt. Du följer bara din naturliga andningen utan att hjälpa andningen. Naturen andas åt oss. Detta är hela tekniken i sin fulla form. Inget annat krävs av oss än att bara sitta bekvämt med bena i kors och med rak rygg och med rak nacke och foku-sera med stäng mun och med slutna ögon på den naturliga and-ningen som går ut och in. Lätt som en plätt eller?

Som vi alla vet har vi olika "oroliga" sinnen, så rätt så snart

kanske vi kommer att tappa "fokus" på andningen och försvinna i någon tanke långt borta. Det är naturligt att vi börjar tänka på olika saker. Vi ska inte försöka sluta tänka. Vi fokuserar bara på vår andning igen och låter tankarna fortsätta i bakgrunden utan att lägga någon uppmärksamhet mot dem. Om vi har mycket svårt för att hålla kvar koncentrationen på andningen att vi förlo-rar oss i massa tankar så behöver vi några "stödjande" redskap för att lugna våra tankar i huvudet.

73

Stödjande redskap för att stilla ett oroligt sinne

Konstatera utan att reagera

En sak som är extremt viktig när man tappar fokuseringen på andningen och förlorar sig i någon tanke, är att inte skapa någon form av negativitet. Om vi reagerar negativt så får vi en omvänd effekt av meditationen. När du blir medveten om att "nu far jag omkring i tankens värld igen" så konstatera bara det lugnt och försiktigt. ” – Ja ha, nu är jag här i tankens värld igen. Återgå igen till fokuseringen på andningen utan att reagera. Vi har kanske höga krav på oss själva att göra allt rätt och perfekt. När vi inte klar av vår uppgift så slår vi gärna på oss själva, det är vårt vane-mönster. Men vi är ju här för att förändra vårt vanemönster att reagera, så upp på hästen igen bara och fokuserar på andningen utan att reagera.

Stå upp

Om du känner att du håller på att somna hela tiden och inte kan hålla kvar fokus på andningen så är det bättre att ställa sig upp i 2 min. Ta några djupa andetag och sedan stå upp och gör övningen. Efter 2 minuter så sätter du igen och fortsätter som vanligt.

Öppna ögonen

Känner du att tankarna drar dig bort från andningen och att du tappar fokus så kan du meditera med öppna ögon under några minuter. Fokusera på något framför dig samtidigt du är medveten om andningen som går ut och in. När du känner dig lite piggar så blundrar du igen.

74

Andas på utandningen

Har du problem med oroliga tankar och att du känner dig stressad så kan du bara vara medveten om utandningen. Följ ut-andningen tills den stoppar och ta en paus med andningen där den slutar tills du naturligt andas in igen. Följ utandningen några minuter och när sinnet är stabilt så återgå till FMOA.

Vågor

Om du har stora problem att fokusera på aningen så börja föl-ja andningen som en stor våg som går in genom näsan och som sköljer genom hela kroppen med luft och sköljer tillbaks genom hela kroppen på utandningen. Fortsätt så i några minuter och återgå sedan till den naturliga andningen. Denna övning kommer att göra ditt sinnet mycket starkt och stabilt.

Eldandning

Känner du att motivationen är borta så finns det en kraftfull andningsövning man kan göra under 30 sek. Sitt ner på kudden med båda handflatorna ihop och med sträckta armarna så högt över huvudet du bara kan. Ta först tre djupa andetag långsamt in genom näsan och sedan ut genom näsan med stängd mun. Sedan börjar du andas genom näsan med stängd mun med en hög has-tighet. Är du förskylld och täppt i nästan kan det ske genom munnen. Övningen gör att det kommer mycket syre och energi i kroppen. Det kan komma så mycket energi att du nästan svim-mar. Om du känner dig yr så sluta andas fort och återuppta FMOA övningen som vanligt igen.

Andas hårdare

Om du har extremt svårt för att hålla fokuseringen på and-ningen så börja medvetet hjälpa till andningen genom att puffa till andningen lite hårdare några gånger så du känner andningen väl kring området runt munnen och näsan. Gör det 10 gånger och sedan återgå till FMOA övningen.

75

Håll andan

Om sinnet är extremt oroligt så håll andan under ca 20 sekun-der genom att först dra in mycket luft du kan och sedan hålla an-dan därifrån. När du håller andan så fokuserar du på en punkt på nästippen. Efter ca 20 sekunder så släpper du ut luften väldigt långsamt och håller kvar alla din fokus på nästippen. Upprepa det här ca 2-3 gånger. Det kommer att hjälpa din hjärna att koncent-rera sig mycket bra. När du är klar så återgå till FMOA övningen.

Varmt och kallt

Ett annat bra sätt att få tillbaks koncentrationen på är att man försöker känna skillnaden mellan varm och kall luft som passerar inandningen och utandningen. Andningsluft som åker in är alltid kallare än den som kommer ur näsan. Kroppen värmer upp luf-ten. Om du inte upplever din andning så bra tar du hjälp av and-ningen på traven genom att puffa till några hårde andetag och samtidigt som du försök känna skillnaden på luften som går in och ut hur den är kallare när den åker in och varmare när den åker ut. 10 gånger, Återgå sedan till FMOA.

Gör om flera stödjade tekniker samtidigt

Om du fortfarande är väldigt trött eller har ett orolig i sinnet så ta 3 stycken djupa andetag långsamt in och ut och samtidigt fokusera på en punkt på nästippen. Sedan eldandas du under 30 sek och fokuserar på samma punkt på nästippen. När du är klar med det så andas du in ett djupt andetag och håller andan i ca 15 sek och du håller kvar fokus på en punkt vid nästippen. När du är klar så bör du vara mycket fokuserad och kan återgå till FMOA övningen.

Gå och lägg dig

Om ingen av dessa stödjande redskap hjälper så gå och lägg dig. Skapar övningen för mycket motstånd så hoppa över den

76

istället. Det blir bara omvänd effekt om man jobbar i för mycket i motvind. Var snäll mot dig själv.

Annan typ av meditation

Om du har väldigt svårt för att hålla kvar fokuseringen på andningen så kan du byta meditationsövning ett tag och köra nå-gon annan teknik som du har. Och när sinnet är lugnt så kan du bara gå tillbaks till FMOA.

Tips

Avsluta alltid alla vardagliga ting och sysslor 10 min innan själ-va träningen. Om vi rusar rakt in i träningen från något som vi höll på med så bär vi med oss det in i träningen. Dessa 10 minu-ter stödjer oss genom att vi sakta får distans till det vi just höll på med. Det kommer att stödja och supporta dig i din koncentra-tionsförmåga.

Om du upplever mycket harm, sorg eller ilska. Hoppa över

övningen finn roten till harmen och öva på medkänsla. Är ni två eller fler som bor tillsammans träna gärna ihop. Det stärker och supportar självdisciplinen. Skypa över datorn och meditera med någon eller flera tillsammans är också en bra grej.

OBS Varning

För att understryka vikten av att dessa stödjande redskap inte tillhör själva grund tekniken FMOA och bör därför inte användas permanent för att stilla sinnet. Sinnet blir mycket lugnare med hjälp av dessa hjälpmedel. Tekniken vill till slut hjälpa dig att upp-leva dig själv i varje "ögonblick" efter "ögonblick" utan att mani-pulera ögonblicket. Vi lär oss att följa naturen som den är utan att påverka den. Vi vill leva i vårt inre flow.

77

Nu måste vi gå vidare

När du har tränat och stabiliserat dig i tekniken FMOA och fått upp en vardaglig rutin att träna, inte bara hemma på morgon och kväll utan även när tillfälle ges vart som helst och när som helst under dagen, då är det dags att gå vidare och fördjupa den medvetna kontakten med vår inre medvetenhet med ännu en teknik. Nu till tekniken ”Medkänsla”.

78

Meditationsteknik 2 - Medkänsla meditation

Vad är medkänsla?

Med - känsla är som två ord. Ja är "med" dig i "känslan" skulle man kunna översatta det som. Medkänsla är ett ord som måste omvandlas till en "känsla". Det gör man genom att fokusera på och önska andra människor välgång i livet. "Jag önskar dig ett gott liv" kan vi säga mentalt. När vi nu ska tränar medkänsla så fokuserar vi på att vår egna kropps inre känsla är av goda sköna vibrationer "samtidigt" vi önskar andra människor välgång. Då är både känslan och tanken med. Vilket blir en starkare form av medkänslaträning.

Medkänslaträning; Från och med nu tränar du FMOA 15 min

istället för 20 min varje morgon och kväll. Efter varje pass med FMOA så avslutar du med 5 min medkänslaträning. Vi bygger på våra 20 min med mer och mer verktyg och övningar naturligt. Detta gör vi för att stärka vår inre känslomässiga process. Menta-la övningar är mentala övningar och känslomässiga övningar är känslomässiga övningar.

När klockan har slagit 15 min så ställer vi oss upp och skakar

av oss och mjukar upp kroppen lite. Sedan sätter vi oss ner igen "ännu" mer bekvämt och nu slappnar vi av fullständigt i kroppen. Nu är fokusering en liten annan. Nu letar vi efter "sköna" av-slappnande känslor i vår fysiska kropp. Börja varje tillfälle med medkänsla att rikta medkänslan mot dig själv först.

Och när vi hittar en "skön känsla" så fokuserar vi all vår upp-

märksamhet på den sköna vibrerade känslan. Vi gör detta genom att vi greppar tag om den sköna känslan på kroppen och "samti-digt" sänder vi våra "medkännande" tankar till våra medmänni-

79

skor och önskar dem alla frid, lycka och harmoni i deras liv. Du kan hitta just din mentala bön som du sänder iväg, den här men-tala bönen är bara ett förslag.

Nu jobbar vi med "både" våra egna sköna vibrerande känslor i

kroppen och samtidigt med vårt mentala i tanken. Detta är "verk-lig" medkänsla när både kroppen och tankarna jobbar tillsamman. Detta gör vi till vår "nya rutin" och detta kommer att hjälpa oss med vår sinnesro mycket bra. Om du är en van meditatör så öka meditationen med 30 min FMOA och med 5 min medkänsla trä-ning. Detta kommer att göra ditt sinne mycket starkt.

Jag rekommendera alla att träna på medkänsla hela tiden så

mycket man bara orkar. Med mera medkänslaträning så kommer du att "vibrera" mycket mera i harmoni och dina medmänniskor kommer "undra" vad som har hänt med dig? Kontinuitet är framgångens nyckel. Läs böcker om medkänsla och lär dig prakti-sera andra typer av medkänslaträning. Ju mer verktyg du har i din verktygslåda desto bättre. Testa att under en 1 timma eller under dag bara sända goda tankar till alla du träffar tyst i sinnet. Det kommer att göra dig mycket gott och egot mycket litet.

80

Meditationsteknik 3 Full medvetenhet om förnimmelser - FMOF

(Mini Vipassana)

Vi ska nu ytligare utöka vår teknik och nu ska vi samtidigt vi är

medvetna om andningen med FMOA vara medvetna om tekni-ken "full medvetenhet om förnimmelser" FMOF (Mini Vipassa-na) kring området runt näsan, inne i näsan och runt munnen som bilden ovan visar.

Vad betyder vipassana?

Vipassana betyder att vi ska lära oss att "se verkligheten som den är, inte som vi tror att den är eller önskar oss att den vore". Vår vanas makt är att vi hela tiden försöker förändra verkligheten till att den ska passa oss. Men med FMOF så vill tekniken oss att bara uppleva och observera verkligheten på vår kropp som den är utan att manipulera den. När vi gör det så upplever vi vår inre sanna mänskliga natur som den är rakt upp och ner. Vi drar var-ken ifrån eller lägger till. Detta kommer att fördjupa vår insikt om vad vår inre verkliga mänskliga natur är.

81

Varför ska vi bli medvetna om kroppens förnimmelser?

När vi tränar på tekniken FMOA så blir vårt sinne mer kon-centrerat, och med detta så kommer vi att bli mer och mer med-vetna om att det "uppstår" olika små subtila förnimmelser kring området runt näsan, inne i näsan och runt munnen. En förnim-melse är olika former av att det kliar på näsan, det stramar i läp-pen eller så känner du värme eller kyla runtomkring det aktuella området kring näsan, inne i näsan och kring munnen. En för-nimmelse är något du känner.

När vi samtidigt är medvetna om vår andning och samtidigt

om kroppens förnimmelser så börjar vi observera vår kropp (Fy-sisk process) och vår verkliga sanna mänskliga inre natur. Det är viktigare att veta "vad" man är som människa än att veta vem man är. När man vet "vad" man är så kan man vara vem man är. Nu praktiserar vi på två processer samtidigt och detta kommer att göra vårt sinne mycket koncentrerat och starkt.

Vad är vår verkliga och sanna inre mänskliga natur?

Vår sanna inre mänskliga natur är att det "hela" tiden uppstår och försvinner förnimmelser av olika slag i kroppen och i sinnet. I sinnet kommer det olika tankar och i kroppen upplever vi olika former av känslor och förnimmelser. När vi observerar våra kroppsliga förnimmelser att det t.ex. kliar runt munnen, men i nästa stund kliar det inte längre, där kom en tanke och där för-

82

svann den tanken. Hela tiden uppstår det och försvinner olika former av förnimmelser och tankar och vår uppgift är att bli medvetna om dem utan att reagerar på dem. Att observera detta inom sig själva är att observera sin egna inre sann mänskliga na-tur.

Varför ska vi inte vara medvetna om hela kroppens förnimmelser?

Mycket bra fråga. Om man börjar fara omkring på kroppen så är det mycket lätt att tappa sin fokus på andningen och på områ-det runt munnen och kring näsan. Och då tappar vi fokus på vår träning. Om vi spelade fotboll så är vårt fokus på bollen och inte på vilken typ av gräs det är på fotbollsplan.

Vårt jobb är att bara observera andningen som går in och ut

och samtidigt observera förnimmelser som uppstår kring området runt munnen i näsan och runt näsan. När det uppstår en för-nimmelse så registrerar vi dem utan att reagera på den, "Jag ha, nu känner jag att det kliar på näsan. en förnimmelse föddes och där dog den. Detta är vår uppgift att bara konstatera utan att rea-gera inom ett litet område på kroppen kring näsan och munnen.

Vad är det man blir bättre på när man observerar sin fysiska proces-

sen?

Vi människor består av små, små vibrationer av energi men vi är inte medvetna om dem. Men ju mer man övar upp sin konse-krationsförmåga med FMOF desto mindre och mindre vibratio-

83

ner och förnimmelser kommer man att upptäcka på området kring näsan och munnen.

Idag när du övar FMOA så kan det klia på näsan när du medi-

terar och du kliar direkt tillbaks. Detta är ditt "vanemönster" att så fort det är en behaglig känsla i kroppen så rättar vi till oss och kliar tillbaks. Men FMOF vill att du "simultant" är medveten om din andning som går ut och in och att du också samtidigt ska vara medveten om vilka förnimmelser det är på kroppen runt området munnen och kring näsan "utan" att reagera på dem. Hela tiden kring området näsan och munnen så kliar det, det stramar, det är kyla, värme, fuktigt, smärta, sköna vibrationer osv. Vår uppgift är bara att observera dem "utan" att reagera på dem.

Hela tiden förändrar vi vår sittställning för att göra det skönt

för oss själva och vi ändrar även kläderna när de sitter åt för hårt på kroppen osv. Vi rättar hela tiden till oss om det är något obe-hagligt som vi upplever. Detta är vårt "djupa vanemönster" som vi måste jobba bort. Vi ska helt enkelt inte "reagera" på de för-nimmelser som uppstår i kroppen, bara konstatera att där är dem och att de i nästa sekund försvinner och nya förnimmelser kom-mer. Vi ska lära oss konsten att bara "observera" vår inre verklig-het utan att reagera på den.

När vi tränar på det här viset så kommer det att byggas nya

"reaktionsmönster" och neuronbanor i vår hjärna. Nu jobbar vi på den verkliga "rotnivån inom oss själva". Våra gamla invanda vanemönster börjar klinga av. Och den känslomässiga blocke-ringen börjar klinga av ju mer och mer vi tränar. Vi behöver inte springa till kylen och små äta hela tiden längre. För nu har vi sin-nesro. Vi är master of the mind.

84

Tekniken - Full medvetenhet om förnimmelserna (Mini Vipassana)

Börja med lite lätt yoga eller att stretcha din kropp. Sätt sedan

en timer på 20 min och sätt dig bekvämt, blunda, stäng munnen och börja observera tekniken FMOA om andningen som går in och ut genom näsan helt naturligt under 5 min. Du följer bara din naturliga andningen utan att hjälpa andningen. Naturen andas åt oss. Detta är hela tekniken i sin fulla form. Inget annat krävs av oss än att bara sitta bekvämt med bena i kors och med rak rygg och med rak nacke och fokusera med stäng mun på den naturliga andningen som går ut och in. (Du som är van meditatör kan bör-ja direkt med FMOF om ditt sinne är stabilt.)

Efter 5 min så lägger du till övningen FMOF. Nu observerar du både andningen och dina förnimmelser som

uppstår kring området runt munnen, inne i näsan och runt näsan. Leta inte efter någon förnimmelse utan bara observera området förutsättningslöst. När det uppstår en förnimmelse så var bara

85

medveten om att nu uppstår det en förnimmelse. Sedan kommer förnimmelsens att försvinna och en ny förnimmelse uppstår och på samma sätt igen observerar vi förnimmelsen att den uppstår och sedan försvinner dem igen. Om och om igen observerar vi våra förnimmelser på det här viset samtidigt vi observerar vår andning som går ut och in.

Vad är en förnimmelse mer exakt?

En förnimmelse kan vara ett tryck, värme, kyla, domning, stickning, det kliar, smärta, hetta, expanderande, vibration, sam-mandragning, pulserande, hårdhet på huden osv. Ju mer vi tränar på FMOF desto mindre och mindre förnimmelser kommer vi att bli medvetna om. Tillslut kommer hela området kring näsan och munnen att "vibrera" hela tiden och vibrationerna kommer att sprida sig ut i hela kroppen. Även om vibrationerna sprider sig ut i hela kroppen så är det fortfarande bara samma område som gäller att observera det aktuella området kring näsan och mun-nen. Detta är din uppgift.

Vad händer egentligen när vi tränar FMOA och FMOF samtidigt?

Vi börjar lägga märke till hur vår inre mänskliga natur fungerar och vi jobbar på att förändra vårt sinnes vanemönster i hjärnan. Det uppstår känslor och sedan försvinner känslorna, det kommer en tanke i sinnet och sedan försvinner den, det kommer en för-nimmelse och sedan försvinner den. Så här går det runt och runt hela tiden inom oss och detta är vårt observations objekt - Att observera att "allt" inom oss är obeständigt. Detta förändrar vår sinne och vanans makt på rotnivån.

86

Det finns inget beständigt inom oss. Vi kanske känner en smärta som verkar vara där hela tiden men även den kommer att gå över. Denna övning kommer att stärka dig mycket. När det händer något negativ i din vardag så kommer du att kunna ta denna negativa händelse mycket bättre än om du inte lärt dig tek-niken att observera utan att reagera. Ett begär uppstår i kroppen och vill bli mättat men vi bara fortsätter att observera oss själva inom vårt område och snart kommer begäret att lämna oss.

Hur ska man ta smärta som kom-mer i ryggen eller i benen när man

mediterar?

Det kommer att komma smärta i benen och i ryggen eftersom man sitter länge. Vi observerar bara området kring munnen och näsa utan att reagera på smärtan, det man matar med sin upp-märksamhet växer sig allt starkare. På detta sätt kommer smärtan mer och mer att försvinna i benen ju längre du mediterar. Tillslut kommer du inte ha någon smärta i benen längre utan bra goda "sköna vibrationer" i hela din kropp.

Hur möter man sina negativa käns-lor?

När vi mediterar så kommer det att komma negativa känslor av olika slag. "Det här är tråkigt, ". Det här ger mig inget" säger sinnet. Samtidigt kommer det negativa känslor som gör att vi bör-jar skruva på oss. När något stör vår uppmärksamhet så tänk på vad roten till ditt egna lidande handlar om. Om vi reagerar på nå-gon negativ känsla så dubblar vi vårt egna lidanden. Om vi lyckas fortsätta med ett stabilt sinne att bara observera vårt område i

87

lugn och ro utan att reagera så jobbar vi på rotnivån och vi för-ändrar vårt sinnes vanemönster i en positiv anda. Var bestämd innan du börjar meditera att egot ska inte ska få störa din medita-tion. Var beslutsam och framgången kommer då att komma som ett paket på posten.

När 15 min har gått så ställer vi oss upp och skakar av oss

stelheten och sätter oss igen och börjar söka efter sköna känslor på kroppen och vi börjar under 5 min att praktiserar medkänsla-träning. Detta är "hela" tränigen i sin helhet. Vi tränar morgon och kväll.

Men om det inte passar med morgon och kväll så hitta dina egna rutiner. Om det skulle uppstår förhinder så träna i alla fall 1 min där du är och sitter. Nyckeln till framgång är inte hur mycket du tränar utan "att" du tränar. Du kommer att hitta ditt egna schema om hur du vill meditera på. Det här är bara ett förlag.

Träningsschema morgon och kväll

5 min FMOA 10 min FMOA och FMOF 5 min Medkänsla träning = 20 min värdefull träning om dagen som gör oss själva

mycket gott och andra indirekt gott. Efter en tids övning hemma så kommer den inre sinnesron,

lyckan och harmonin att komma naturligt. Dessa enkla övningar är svåra till sin natur men ge inte upp. Den "ända" inom dig som kan tycka att det är tråkigt att öva 20 min morgon och 20 min kväll är egot. Låt inte ditt ego styra över ditt liv. Om du inte har tid 20 min på morgonen men har tid att se en långfilm så bör du tänka ett steg till om vad som verkligen är viktigt i livet? Film är också viktigt men se till att du tar dina 20 min oavsett vad som än

88

händer. Jag rekommenderar att du läser andra böcker om medita-tion och att du går kurser för att lära dig mer om meditation, yoga eller om andningsövningar osv. På youtube finns det mängder med olika gratisövningar när det gäller det mesta inom ett områ-de. Jag tror på dig och du kommer att klara det.

Jag rekommenderar starkt att åka på en 10 dagars vipassana

kurs S N Goenka som lärare. Det finns information om dessa 10 dagars kurser på nätet. I Sverige finns det ett vipassana center Dhamma Sobhana. Vipassana meditation är till för den som verk-ligen vill jobba hårt hardcore med sin inre sinnesro, lycka och harmoni. Jag själv har gjort många 10 dagars kurser och ser det som ett av mina starkaste verktyg. Skillnaden mellan mini vipas-sana som du får lära dig här och vipassana som lärs ut på vipas-sana centret är att vipassana där tar 10 dagar att lära sig.

Må du lyckas på din inre resa och jag önskar dig mycket frid,

lycka och harmoni. Nu är det dax att avsluta vår resa.

89

Kapitel 8 Med kärleken som drivkraft

Vilken drivkraft är det bakom dina handlingar`?

Oj det var svårt att svara på. Jag vet inte? eller goda tror jag?

Precis det är svårt att se "motiven" bakom våra handlingar, om

de kommer från kärlek eller från egot. De flest av våra handlingar tidigare var mycket styrda av hjärnans två djupt inrotade vane-mönster, att reagera på negativt med avsky och på det positiva i livet med begär. Men efter mycket träning i meditation så kom-mer livet att komma i mera flow utan varken begär eller så myck-et negativt i sinnet. När livet kommer mer i harmoni så kommer man klart att se att sina handlingar mer och mer har kärleken som drivkraft.

Nu har du flera verktyg som hjälper dig med att hålla koll på

vilken drivkraft det är bakom dina handlingar. Kommer hand-lingens kärna från hänsynsfullhet, ärlighet, kärlek, osjälviskhet, medkänsla? eller kommer handlingens kärna från rädsla, harm, hänsynslöshet, själviskhet eller från oärlighet? Vi kan nu inventera oss själva när som helst vi vill och kolla upp "motiven" bakom våra handlingar.

Dagligen inventerar vi oss själva på kvällen och vi kollar upp

om vi har varit ärliga, hänsynsfulla, osjälviska, känt medkänsla, tacksamhet, acceptans, förståelse och förlåtelse under dagen? Kunde vi har gjort något ogjort i dag som vi kan ändra på i mor-gon? Behöver vi be någon i morgon om ursäkt? Vi samlar inte på oss något i vår negativa känslomässiga ryggsäck längre utan vi

90

håller den ren och fin genom att hela tiden inventera vår del i re-lationer.

Vi vet i dag vem det är som styr över vårt liv och det är vi själ-

va. Vi styrs inte längre av vårt falska egos självbild eller av vår känslomässiga blockering så mycket längre och vi har fått in ett flow i livet. Vi ser på andra människor med "nya ögon" och kän-ner medkänsla och empati inför dem.

Vi funderar inte längre när vi vaknar på morgonen vad livet

kan göra för oss i dag, utan vi vaknar varje morgon och frågar oss hur "Vi bäst kan tjäna mänskligheten på bästa sätt idag?" "Vad kan vi göra i dag för att världen ska bli en liten bättre plats att leva på för alla?" Vi sätter oss på morgonen och kör igenom vårt 20 min pass med en villighet som kommer i från kärlekens driv-kraft. Nu går vi inte och mediterar för bara vår egna skull längre utan för alla människors skull i medkänsla. När vi är i harmoni så kommer andra människor också i harmoni.

Vi glänser och glittrar med medkänsla i ögonen och vi ser

bakom människor och deras beteenden. Vi har full förståelse in-för att alla människor slåss med sina egna känslomässiga blocke-ring och med deras egos viljekraft. Vi förstår, accepterar och för-låter våra medmänniskor och vi sänder dem vår medkänsla. Vi ger dem en hjälpande hand om de önskar jobba med sitt inre. För nu har vi goda verkliga universella verktyg.

Den enda i dig som inte vill meditera är egot. Egot är alltid

mer intresserad av att göra något mer lustfyllt och behagligt. Stanna upp och känn efter när det ta emot och försök hitta an-ledningen till varför du inte skulle meditera just nu? Egot kom-mer att köra massa olika måsten som du egentligen borde göra. Meditera kan du göra senare eller i morgon. Det kommer att komma många olika bortförklaringar och det är då det gäller att

91

titta på vem det egentligen är som "styr" över ditt liv? Du kom-mer instinktivt veta vad som är egots vilja och vad som är kärle-kens vilja.

Tack för den här spännande resan. Jag känner en otrolig villighet att fortsätta träna upp mitt inre för att få mycket mera inre sinnesro, lycka och harmo-ni i mitt liv. Jag är mycket tacksam för att du de-

lade med dig av din erfarenhet. 1000 Tack. Tack själv för att du lyssnade så villigt. Nu kan du dela med

dig av din resa så andra också får ta del av din resa. Att dela med dig av sin visdom är grunden för mänsklig utveckling. Jag önskar dig allt gott. Tack för att du lyssnade och delade med dig av dina svårigheter så öppet. Må du bli fri från lidandets bojor, må du få uppleva inre sinnesro, lycka och harmoni i ditt liv.

92

93

94