SKAPNYTT

SPECIALEN: CrowdfundingAlfons möter Minimellos Ylva HällenÖgonblicket – Goran Kajfeš älskar kaoset SKAP 90 år – Håkan Elmquist minns ett turbulent 90-tal Anders Wollbeck – Gör medlemmarna synligaExpertfrågan – 10 tips inför en avtalsförhandlingDaniel, Lisa, Nick, Teresa och många fler nya medlemmar

NR 2 • SOMMAREN 2016 SKAP – SVERIGES KOMPOSITÖRER OCH TEXTFÖRFATTARE

Det är dagsför Iman!

2

I dagar när det känns som så mycket står på spel för oss musikskapare kan det kännas enkelt att blicka tillbaka till en tid som varit. Men jag säger det nu och en gång för alla: det var inte bättre förr! Idag finns det

fler plattformar än någonsin tidigare där musik kan spridas, och de moderna finansierings- och engage-mangsmodeller som växt fram i den digitala eran är mycket intressanta.

I detta nummer av SKAP-nytt får vi möta aktörer med olika ingångar i fenomenet crowdfunding. Det finns fantastiska möjligheter i att låta många finansiera en idé, det är demokratiskt, och inte minst spännande! Det är såklart viktigt att inte göra crowdfunding till det enda finansieringsalternativet. Vill vi ha musikalisk mångfald måste vi även ha en mångfald av ersättnings-varianter, så att inte bara det som är ”inne” just nu får en chans. Men grundpelaren är att rättigheterna måste vara starka hos musikskaparen, så hen kan välja och inte tvärtom.

Under mina snart nio år som ordförande för SKAP har jag träffat många spännande, intressanta och inflytelserika människor. Vem hade då kunna tro att en samling toarullar

kunde göra ett sådant intryck? Jag pratar såklart om Minimello. I efterdyningarna av Eurovision Song Contest var det otroligt befriande att kliva in i Minimellos värld där Ylva Hällen med så små medel lyckats skapa en folkrörelse som engagerar miljontals barn. För visste ni att över åtta miljoner barn röstade på Minimello förra året? Låtskrivandet är en framgångsfaktor och en vital del i att ge liv åt Minimello. Jag tror att en ny generation låtskrivare kommer komma utifrån Minimello.

Att inspirera till musikskapande i unga år är inget nytt för SKAP. Med vår kulturskoleråds-satsning, med SKAP-medlemmarna Marit Bergman och Magnus Funemyr i spetsen, vill

vi öka låtskrivandet i kulturskolan. Polar Talks den 15 juni, som SKAP är mycket involverade i, handlar också

om just detta: musikutbildning och rätten att kreativt delta i skapandet.

Ja, bra finansieringmodeller och utbildning är grund-läggande för låtskrivande. Men vi får inte glömma den kollektiva förvaltningen. Den 4 maj presenterade justi-tiedepartementet sitt förslag på ny lag om kollektiv för-valtning av upphovsrätt. EU-direktivet som ligger till grund för det svenska lagförslaget har SKAP aktivt varit med att ta fram genom ECSA. Nu är det viktigt att vi ser till att direktivets andemening; att skydda och främja upphovspersonerna, försvaras så inte andra krafter utnyttjar tillfället. Så att direktivet inte används för att till exempel få ner priset på musik. Det kan vara lätt för de som är ansvariga för ’siffrorna’ att bara se investeringar i stark upphovsrätt som en kostnad. Vi måste värna om det långsiktiga perspektivet där ett framtida musikska-pande kan frodas.

Vi står starka inför spännande utmaningar framöver. Och glöm inte att du är föreningen, engagera dig aktivt så vet jag att vi kommer att lyckas. Och funderar du över hur du kan

engagera dig? Hör av dig till mig så träffas vi över en fika!

Ordförande / alfons.karabuda@skap.se

”Vi måste värna om det långsiktiga

perspektivet, där ett framtida

musikskapande kan frodas. ”

Nej, det var INTE bättre förr!

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

FOTO

: JO

HA

N O

LSS

ON

3

Nej, det var INTE bättre förr!

INNEHÅLL

NYHETER & NOTISER SKAP uppdaterar hemsidan, kom förbi på fika, sök till We are songwri-ters, sök en lägenhet, Polar talks etcetera. s/4–5

SPECIALEN – CROWDFUNDING Crowdfunding – användarfinansie-ring – är i dag en vanlig finansie-ringsform när pengarna inte räcker till eller projekten faller utanför stödsys-temen. Men det gäller att man orkar driva sin kampanj hela vägen. s/6–11

ALFONS MÖTER YLVA HÄLLEN Sveriges främsta låtskrivare och artis-ter har bidragit till Minimello. År 2009 fick programledaren och producen-ten Ylva Hällen sin idé som skulle starta en folkrörelse som nu fortsät-ter sitt segertåg över världen! s/12–15

HEMMA HOS – IMANIman Conta Hultén är en av låtskri-varna bakom Zara Larssons monster-hit Lush Life, en av det senaste årets mest spelade låtar. Förväntningarna är höga när hon i höst släpper sitt första album i eget namn. s/16–19

SKAP-NYTT Ansvarig utgivare: Alfons Karabuda.Redaktör: Peter Willebrand.Redaktionsråd: Gilda Romero, Anders Lidén, Mårten Karlsson och Johan Hammarbäck.Formgivning: Christer Lythell/Lovstrom Content.Omslag: Iman Conta Hultén. Foto: Anna Rut Fridholm.Tryck: DanagårdLITHO.ISDN 0347-14032

SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare– är Sveriges organisation för yrkesverksammakompositörer, textförfattare och bearbetare.

SKAPSveriges kompositörer och textförfattareBox 17092104 62 Stockholminfo@skap.setel: 08-783 88 00

INNEHÅLL/SKAP-NYTT NR 2 2016ÖGONBLICKET – GORAN KAJFEŠ Tusen grejer i luften – då mår hyllade trumpetaren, låtskrivaren och produ-centen Goran Kajfeš som bäst. Men det finns också speciella ögonblick som varit avgörande för honom. s/20–21

SKAP 90 ÅR Håkan Elmquist var SKAP:s ordfö-rande under 90-talet när Stims för-delningssystem förändrades och de kommersiella kanalerna ändrade spelplanen. s/22–23

NYA MEDLEMMARSKAP fortsätter att växa. Syster Sol och Micke Nord är bara några av våra senaste medlemmar. s/24–25

WOLLBECK VILL STÄRKA SAMMANHÅLLNINGEN Låtskrivaren och producenten Anders Wollbeck är ny styrelseleda-mot i SKAP.

– Den viktigaste frågan är att vi upphovspersoner når fram ur anony-miteten, säger han. s/26 EXPERTFRÅGAN 10 bästa tipsen inför en avtalsför-handling. s/27

SKAP ILLUSTRATEDSKAP:s Anders Lidén om en minister som gynnar jättar. s/28

6 12 20Ylva HällenSofia Talvik Goran Kajfeš

FOTO

: KLA

RA

G

FOTO

: AN

NA

RU

T F

RID

HO

LM

FOTO

: JO

NA

S W

ES

TIN

4

Sociala medier i all ära, men inget slår ett personligt möte. Det är då nya idéer uppstår. – Vi på kansliet vill gärna träffa

dig som är medlem och höra dina tankar om SKAP:s framtid, säger Johan Hammarbäck som är ansvarig för SKAP:s medlems-verksamhet..

Det är medlemmarna som ska definiera riktningen för vårt arbete, understryker han

– Det är ju inte ovanligt att vi får uppslag till både seminarier och samarbeten direkt från en medlem. Samtidigt får vi chansen att berätta vad som är på gång.

Hör av dig till info@skap.se om du har vägarna förbi så bjuder kansliet på kaffe!

NOTISERFO

TO: J

OH

AN

BE

RG

MA

RK

Succén We are songwriters är till-baka – nätverket som hjälper dig i låtskrivarkarriären. Det startades på initiativ från SKAP, Wilson music, med stöd av Stims promotionnämnd. Låt-skrivaren Gaby Wilson är både pro-jektledare och initiativtagare.

– Vi har planerat tre event i år. Det första ägde rum redan i juni och de kommande två äger rum 7 septem-ber och 7 december. Blir man medlem hos oss får man all info, vi finns också på facebook, säger hon. Formerna för arrangemanget har ändrats jämfört med tidigare, berättar hon.

– Vi börjar dagen med music lab, ett camp där vi sammanför 21 låtskri-vare som är up and coming. De får skriva på leads från branschen, säger hon.

Under kvällen är temat kreativitet och affärer, under festliga förtecken.

– Det är ett slags showcase, lite grann som Ted talks, där vi blandar uppspel från fyra nya artister med fyra talare. Vi gästas bland annat av personer från Billboard som ger sitt perspektiv på branschen.

Läs mer på; www.wearesongwriters.com

SÖK PLATS TILL HÖSTENS STORA LÅTSKRIVARCAMP

HÖGLUND HYLLAS PÅ STORSJÖYRAN

DU BJUDER PÅ IDÉER – JOHAN BJUDER PÅ FIKA

SKAP-medlemmen och legendariske låtskrivaren Kjell Höglund hyllas vid Storsjöyran i Östersund 30 juli i sommar. Hyllningskonserten har fått namnet Kjellsorterat, och artister som Lars Winnerbäck, Melissa och Maritza Horn, Stefan Sundström och Annika Norlin kommer att framträda i samband med konserten.

Kjell Höglund fyllde 70 år i slutet av förra året och deklarerade i samband med den mycket uppmärk-

sammade radiodokumentären Ett liv är kort – om artisten Kjell Höglund, av SR-journalisten Magnus Thorén, att han avslutat sin karriär. Kjell Höglund var ”färdig” som han själv uttryckte saken.

Men innan han nåddes av den insikten har han hunnit ge oss en rad klassiska låtar som Man vänjer sig, Genesarets sjö och Jag hör hur dom ligger med varandra i våningen ovanför.

5

Under sommaren kommer SKAP att göra en uppdatering av hemsi-dan för att den ska bli ännu mer användarvänlig för medlemmarna.

– Den blir bland annat mer lättnavige-rad, med tydli-gare vinjetter och mer bild-mässig layout, säger Gilda

Romero, SKAP:s pr och kommuni-kationsansvariga.

Hon uppmanar även medlem-marna att komma med förslag på nya funktioner.

– Hör gärna av er till mig på gilda.romero@skap.se med dina idéer, uppmanar hon.

MUSIKALISK UTBYTE VIA SKAPS LÄGENHET

MUSIK OCH LEDARSKAP I FOKUS PÅ POLAR TALKS

FOTO

: MIC

HA

EL

WIN

NE

RH

OLT

FOTO

: AN

NA

RU

T F

RID

HO

LM

FOTO

: AN

NA

RU

T F

RID

HO

LM

FOTO

: DA

NIE

L S

AN

DB

ER

G

MUSIKALISK UTBYTE VIA SKAPS LÄGENHET

HÖGLUND HYLLAS PÅ STORSJÖYRAN

Den 15 juni arrangeras årets upplaga av Polar Talks på Kulturhuset Stads-teatern i Stockholm. ”The Power of Music” är Polar Talks ständiga tema och som vanligt är SKAP med och utformar programmet. SKAP:s ordfö-rande Alfons Karabuda är även kon-ferencier under dagen.

Årets samtal kretsar bland annat kring musikutbildningar, musik i vården och sambandet mellan musik och ledarskap. Bland gästerna märks

bland andra Martin Ingvar, professor vid Karolinska, artisten Adam Bap-tiste och Hélène Barnekow, VD Telia Sweden. Ametist Azordegan kommer att intervjua låtskrivaren, producenten och Grammyvinnaren från Malmö Ali Payami på scenen Räkna med både tankeväckande och livliga diskussio-ner. Inträdet är gratis, men kräver registrering .

Anmälan på Polarprisets hemsida, www. polarmusicprize.se.

SKAP I BRYSSELDen 31 maj hölls Creators Conference i Bryssel, i år under temat yttrandefrihet i en digital framtid. Konfe-rensen, som arrangerades för första gången av SKAP i Stockholm 2010, är en mötesplats för digitala tjänsteföretag, musikska-pare och politik. Sedan dess har den blivit årligen återkommande i Bryssel. Årets konferens kunde stoltsera med deltagare som EU-kommissionens vice ordförande Andrus Ansip. En rad viktiga ämnen avhandlades, som konst-närlig frihet, digitala möjlig-heter, kreativitetens värde, och mycket mycket mer. SKAPs egen Alfons Kara-buda var såklart på plats!

Du vet väl att du som medlem i SKAP kan ansöka om att få bo i någon av SKAP:s arbetslägenheter i Paris, New York och Almuñécar? Jazzgitarristen och kompositören Erik Söderlind är en av medlemmarna som kommer att bo i SKAP:s lägen-het i New York i sommar.

– Det här blir en chans till ett musi-kaliskt utbyte som jag länge haft på agendan. Jag har tidigare fått flera inbjudningar att komma över, från amerikanska musiker som jag har spelat med här hemma. Tack vare

lägenheten blir allt mycket enklare för mig, säger han.

Det har redan utmynnat i ett konkret musikaliskt utbyte. I månads-skiftet maj-juni kom pianisten och organisten Ben Paterson över till Sverige för att spela med Erik Söder-lind. Några veckor senare spelar de tillsammans på scener i New York.

– De ska blir mycket spännande och jag hoppas förstås också på många nya möten som ger inspira-tion till mitt låtskrivande, säger Erik Söderlind.

SKAP HEMSIDA BLIR MER AN-VÄNDARVÄNLIG

Olle Ljungström (1961–2016)

SKAP-medlemmen Olle Ljungström har avlidit. Den oförliknelige artisten och låtskrivaren tilldelades

SKAP-stipendium 1995 och blev medlem i SKAP

2010. Han mottog samma år SKAP:s stipendium till

Ejnar Westlings minne. Olle Ljungström blev 54 år.

SKAP skänker de varmaste tankar till hans familj och

vänner.

Intresserad av att söka vistelse i SKAP:s arbetslägenheter? Hör av dig till johan.hammarback@skap.se

Erik Söderlind.

Adam Baptiste.

SPECIALEN CROWDFUNDING

6

FOTO

: JO

NA

S W

ES

TIN

Sofia Talvik.

SPECIALEN CROWDFUNDING

Allt fler artister och låtskrivare vänder sig till vänner, fans och publik för att få hjälp att genomföra nästa stora musikprojekt. Crowdfunding – användarfinansiering – är i dag en vanlig finansieringsform när pengarna inte räcker till eller projekten faller utanför stöd-systemen. Men det gäller att man orkar driva sin kampanj hela vägen.

7

With a little help from my friends … TEXTER: SARA MARTINSSON ILLUSTRATION: ANDERS LIDÉN

Tänk om du kunde pre-sentera din dröm så som den ser ut i dina tankar, och sedan få pengar för att göra den till verklighet? Med

användarfinansiering kan du faktiskt göra precis just det: beskriva din vision och få din publik att hjälpa dig nå målet.

Chrissie Faniadis är finanserings-rådgivare på EUNIA, med särskild inriktning på kulturområdet. Hon beskriver crowdfunding som ett allt vanligare fenomen i Sverige, där inte minst nya konstformer utmanar tradi-tionella finansieringsformer.

– Vi har ingen naturlig donations-

kultur i Sverige som till exempel i USA. Men i dag finns så många nya hybrider och uttrycksformer som inte riktigt passar inom de offentliga stöd-systemens stuprörsindelning mellan dans, musik, konst och så vidare.

ALL KULTUR PASSAR heller inte för offentlig finansiering, och då kan crowdfunding vara ett jättebra alter-nativ, förklarar Chrissie Faniadis.

– Men crowdfunding kräver ett helt annat tänk än när man söker bidrag eller stipendier. Man bedriver verkligen en kampanj.

På de flesta plattformarna, där kampanjerna bedrivs, finns en tydlig start, mitt och deadline för projektet.

– Du måste se till att bygga intresse under hela perioden: vara smart, nätverka, göra dig synlig även visuellt eftersom vi människor tar emot visuella uttryck bättre än skrift-liga. Det gäller helt enkelt att ge ett tillräckligt mervärde för att privatper-soner ska tycka att det är värt att ge dig 500 kronor, eller vad det nu kan vara, ur sin egen plånbok.

Ett mycket vanligt crowdfunding-projekt är en artist som söker finan-siering av en skivinspelning. Det är också ett smart val eftersom det tra-ditionella albumformatet, med sin konkreta ”ax till limpa”-produktion, lämpar sig utmärkt för användarfi-nansiering. Exemplen på skivor som

blivit möjliga tack vare generösa fans och internet är många. Amerikanska singer/songwritern Amanda Palmer har tagit konceptet till en ny nivå och byggt en ännu större publik tack vare att hon gjort sig känd som crowdfun-dingproffs. Hon kallas ”The queen of Kickstarter” efter att hon tillsammans med The Grand Theft Orchestra 2012 samlade in över en miljon dollar för skivan ”Theatre is evil”.

SOFIA TALVIK ÄR Sveriges svar på Amanda Palmer. Hon har gjort flera kampanjer för skivinspelningar, men även för lite mindre konventionella projekt, som till exempel turnéboken-Drivin’ & Dreaming.

8

SPECIALEN CROWDFUNDING

– Jag och min man hade turnerat i 16 månader i USA i en husbil och spelat på stora och små scener över hela landet. När man turnerar på det sättet träffar man massor av spän-nande människor och är med om en hel del knasiga saker och äventyr.

Hon beskriver Drivin’ & Dreaming som en dröm som aldrig blivit verklig-het utan fansens donationer:

Utan crowdfundingen hade det varit väldigt dyrt och osäkert ekono-miskt att trycka upp boken, eftersom jag gjorde en begränsad upplaga. Tack vare crowfundingen har jag också kunnat göra vinylskivor, vilket jag inte kunnat tidigare.

ATT BE OM donationer till ett projekt behöver inte utesluta att man även väljer mer konventionella vägar att be om finansiellt stöd. I Sverige finns till exempel sajten Crowdculture, som hjälper kulturska-pare att kombinera crowdfunding med lämpligt offentligt stöd.

Det finns även andra fall där till exempel kommuner gått in och lovat matcha den insamlade summan, och därmed dubbla kampanjmakarens kassa. Även traditionella skivbolag har fått upp ögonen för finansierings-formen, som inte bara är ett sätt att få in pengar utan faktiskt också ofta tack vare de höga kraven på synlig-het som den ställer på artisten kan vara bra pr.

– Vi ville testa hur det går till och se om vi skulle kunna finansiera projekt. Så vi körde kampanjer på en singel och ett album. Albumprojektet gick runt, men det var mycket jobb att administrera det hela, berättar Sophie Andersson Hammarbäck på Playground Music.

HON SER INTE användarfinansiering som någon ”räddning” för branschen, däremot är det ett riktigt bra komplement för artister i genrer med hängiven publik, som till exempel inom hård-rocken. Men man ska vara medveten om att det är mycket jobb.

– Det är helt nödvändigt att artisten själv supportar projek-tet genom engagemang, idéer och arbete på sociala medier. Arbetet med crowdfunding är mycket extro-vert: du måste kommunicera med fans, släppa in, svara på frågor och

dela med dig. Jag tror att det är utmärkt för vissa, men väldigt krä-vande för andra.

Förutsättningarna kring användar-finansiering utvecklas och förändras hela tiden eftersom konceptet forta-rande är så pass nytt. Gränserna för hur en kampanj ser ut och vad man kan be om donationer för flyttas framåt. Metoden är, av förklarliga skäl, extra populär för start-ups i techbranschen, men även många

mindre företag på andra marknader börjar sin verksamhet med en kampanj. Ändamålen varierar.

ÅR 2015 FINANSIERADE till exempel ett amerikanskt barnlöst par sina kostsamma befruktningsförsök via sajten Indiegogo, vilket resulterade i världens första ”crownfundade” bebis.

När utvecklingen går snabbt har ofta befintliga institutioner och

system svårt att hänga med. I april presenterade Finansinspektionen en rapport där det bland annat att kon-staterades att säkerheten för dem som donerar måste bli bättre. I början av året gick även Skatteverket ut med att både crowdfunding-plattfor-marna och givarna ska börja betala skatt. Bakom besluter ligger det

9

SPECIALEN CROWDFUNDING

Crowdfundingtjänsterna är många, och fyller olika behov. Vissa passar bättre för musik än andra. Här är några av de största:

PledgeMusic – Plattform byggd speciellt för musikers behov. Donatörerna betalar inget förrän du uppnått målet du satt upp för kampanjen. Lyckas du tar Pledegemusic en avgift på 15 procent på beloppet du samlar in.

Kickstarter – Stor aktör som passar dig som har ett projekt med tydlig start och slut. I kam-panjen sätter du precis som hos Pledgemusic ett tak för hur mycket du behöver få in. Om du misslyckas går donationerna tillbaka. Tar en grundavgift på 5 procent.

Indiegogo – Stor aktör som erbjuder många möjligheter att skräddarsy projekt. Du kan till exempel välja ett flexibelt dona-tionsalternativ och få behålla pengarna även om kampanjen misslyckas. Även här är grundav-giften 5 procent.

Crowdculture – Svensk platt-form med fokus på kulturområ-det. Här sker finansieringen genom en kombination av crowdfunding och offentliga bidrag. Crowdculture tar ingen egen del, lyckas du nå kampan-jens tak får du behålla allt du samlat in själv.

Patreon – Prenumerations-tjänst som passar bra för dig som regelbundet postar eget material på YouTube. Dina följare kan till exempel bidra med ett belopp varje gång du lägger upp en ny video. Har en avgift på 5 procent.

VÄLJ DIN PLATT-FORM!

faktum att många använder de här sajterna för att göra reklam för redan finansierade projekt. Går kampanjen ut på att den som donerar får din redan färdiga skiva i utbyte är det som vilken försäljning som helst. Då ska även försäljningen vara momsbe-lagd.

Är belöningen till donatorn däremot mer symbolisk, som ett klis-termärke eller att hen får tillgång till din senaste youtube-inspelning, ser Skatteverket den som en gåva.

10

SPECIALEN CROWDFUNDING

Peter Nordberg är singer/songwriter med sju album bakom sig och en fram-gångsrik karriär i inte minst

Norge. Men trots att han är tillhör de lyckligt lottade som haft skapandet som ett yrke under sitt vuxna liv har Peter Nordberg, precis som de flesta andra, alltid kämpat med att få affären att gå ihop. När han började räkna på vad produktionen av hans nästa album skulle kosta, med studiotid och arvoden till gästmusikerna som han ville anlita, sprang budgeten iväg.

– JAG HAR varit musiker i 25 år och sökt fonogramstöd, turnéstöd, arbets-stipendier hos konstnärsnämnden, alla instanser som finns. Jag har aldrig fått en krona. Till slut insåg jag att måste försöka hitta nya vägar. Jag visste ju att jag har en publik som borde vara intresserad av att höra mer från mig, säger Peter Nordberg.

”FOLK BLIR DELAKTIGA”FOTO: LIESELOTTE VAN DER MEIJS

1. Gör din research. Ta reda på vilka plattformar som finns och vad som passar ditt projekt bäst.

2. Identifiera kunskapsluckor. Du kanske är jättebra på att formulera dig i skrift, men behöver utveckla din visuella kommunikation för att verkligen fånga intresse.

3. Identifiera målgrupper. Skriv ner vilken publik du vill nå och hur du tror att du bäst gör det.

4. Gör en ordentlig budgetbedöm-ning. Lägg inte ribban för högt, det kan vara avskräckande. Men för lågt är heller inte bra, det kan verka oseriöst.

5. Håll uppe momentum. Se hela kam-panjen som ett projekt i sig, som du behöver hålla liv i genom att till exempel dela in den i olika faser eller undvika lansering i perioder där nätet har lite mindre publik, som exempelvis på som-maren.

6. Det viktigaste: tro på din idé och det du gör! Ska man crowdfunda kan man inte göra något halvhjärtat. Här gäller det att prioritera projektet och gå all in!

SÅ LYCKAS DU MED DIN KAMPANJ!Crowdfundingexperten Chrissie Faniadis ger sina bästa tips:

FOTO: ISTOCK

11

SPECIALEN CROWDFUNDING

RÅD&TIPS VADTänk dig nog för när du väljer ”exklusives”, alltså det du erbjuder, det kan verka enkelt att skicka ut signerade cd:s, men när antalet passerar några hundra exemplar är det viktigt att logistiken funge-rar och hur ser de tekniska lös-ningarna ut hos den plattformen du valt, med listor etcetera. Du vill ju vara helt säker på att alla som varit med och bidragit ska få det du har lovat. Kolla in vad andra erbjuder på sina kampanjer och fundera sedan ut vad som passar dig. Vad tror du att din publik vill ha?

TIDDet tar betydligt mer tid i anspråk än man tror, så se till att du har en genomtänkt plan så att din kampanj inte stör dig i den kreativa processen med det som kampan-jen är tänkt att stödja. Jag valde att starta min kampanj när jag redan kommit en bra bit på vägen med mitt album men samlade på mig material redan från början så att jag hade en resursbank med film-klipp, bilder med mera.

PENGARDe olika plattformarna opererar med olika procentsatser, kolla upp vad som ingår, hos vissa tillkom-mer bankavgifter och annat. Kolla utbetalningsrutiner, när får du pengarna? Vissa betalar ut del-summor under kampanjens gång (om man nått målet). Och glöm inte bort att det kostar att genom-föra en kampanj, se till så att de kostnaderna ligger inbakade i din totalbudget.

KONTAKTFår du en kontaktperson på platt-formen? Har de chattsupport? Ta kontakt med dem innan du startar din kampanj, får du svar? Under kampanjen kanske du behöver ändra något och eftersom att crowdfunding innebär en närmare kontakt med publiken så kommer du också få veta tidigt om något inte fungerar, då vill du veta att du får hjälp.

När kompisarna tipsade om något som hette crowdfunding så han bestämde sig för att testa. Efter att ha kommit fram till hur mycket pengar han behövde och lärt sig mer om de plattformar som finns. Han startade kampanjkonton hos aktörer som Kickstarter, Funded by me och Indiegogo innan han slutligen bestämde sig för att lägga sin kam-panj hos Pledgemusic, en crowdfun-dingsajt speciellt utformad för just musiker.

— Det finns många fler och egent-ligen spelar det nog inte så stor roll vilken plattform man använder sig av. Det är i slutändan upp till artisten att leda sin publik dit.

FÖR ATT LYCKAS tror Peter att en bra plan är A och O.

— Det är ju inte som om folk går in på Kickstarter och tänker ”hmm, undrar om här finns något jag kan

stödja?”. Det är du som måste samla din publik till din sida. Så du måste ha en plan för vad du vill göra, och en plan för hur du ska nå ut till dem som du hoppas ska bli dina funders. Jag visste ju själv att jag hade en publik. Men bara för att folk kommer på mina konserter betyder ju inte det att de vill stödja mig ekonomiskt. I början var jag inte alls så kaxig. Det fanns perioder där jag tvekade, skulle det här verkligen gå?

Men det fungerade – och mer därtill. Peters generösa fans hjälpte honom få ihop hela budgeten för skivan redan innan kampanjens slut-datum.

– Redan två-tre veckor innan deadline hade jag nått mitt mål.

I APRIL KUNDE han skicka ut fysiska, signerade ex av sitt nya album Om man inte är här till fans som varit med och skänkt allt från 190 till

”FOLK BLIR DELAKTIGA”20 000 kronor för att skivan skulle bli verklighet.

För Peter Nordberg har den första crowdfunding-kampanjen gett blodad tand. Han kan absolut tänka sig att göra det igen, trots allt jobb det inne-burit att hålla kontakt med publiken, lägga upp videor, hitta på roliga projekt att fylla kampanjen med, som till exempel att ge bort sin gamla gitarr till ett fan.

För även om crowdfunding i första hand handlar om pengar händer också något i mötet mellan musiker och donator som är väldigt speciellt.

– Folk blir delaktiga på ett annat sätt. Du får som publik vara med och se till att artisten du tycker om får resurser att göra en bättre produkt. Mina lyssnare har fått följa med mig på hela den här resan. Så mycket av det jag gjort med och kring den här skivan hade aldrig varit möjligt om det inte hade varit för dem.

Minimellogoes global

ALFONS MÖTER...

YLVA HÄLLEN, PRODUCENT, SVT

Över åtta miljoner röster totalt kom in till Mini-mello 2015 och några av Sveriges främsta låt-skrivare och artister har bidragit till showen. Programledaren, producenten och Minimellos skapare Ylva Hällen visste inte att hennes idé från 2009 skulle starta en folkrörelse som nu fortsätter sitt segertåg över världen!

Minimello är långt mycket mer än en samling pimpade toa-rullar. Det är drömmar och inspi-ration, som sår frön

av kreativitet och lust hos miljontals barn i Sverige och Norden. När SKAP:s Alfons Karabuda möter Ylva Hällen träffas de i ett litet rum längst ner i en av SVT ganska gråtrista kor-ridorer. Men så fort man klivit över tröskeln till Minimellos tillfälliga rekvi-sitarum vet man att man hamnat på en magisk plats. På hyllrader efter

hyllrader står Minimellos stjärnor upp-radade: handgjorda dockor, kärleks-fullt tillverkade av dekorerade toa-pappersrullar. Över 12 000 stjärnor skickades in av barn i hela Sverige, bara under förra året!

Ylva, berätta hur allt det här började egentligen?

– Jag har älskat småsaker ända sedan barn, och vid något tillfälle började jag fantisera om hur det skulle vara om en sån här docka kunde sjunga. Då, 2009, jobbade jag med barn-tv som programledare och

12

13

14

ALFONS MÖTER...

”I framtiden vill jag ha med ännu mer artister som sjunger på andra språk, som kanske har andra berättelser och annan musik .”

presentatör för Bolibompa. Jag gjorde en egen docka och sjöng själv dockans låt i rutan. Jag uppmanade barnen att skicka in sina egna dockor som skulle få sjunga. Publiken nappade direkt på idén, bara efter någon dag svämmade korridoren över av alla inskickade paket. Barnen hade skickat in dockorna med väldigt tydliga anvisningar, vad de hade för artistnamn och vad de gillade för musik. Efter ett totalpunkigt första år ansökte jag om att få göra ett ”riktigt” program av det.Fanns idén om specialkompo-nerad musik med redan från början?

– Ja, idén om ha originalmusik fanns där när jag ansökte om att få göra programmet. Jag ville att det skulle vara riktigt bra musik och riktigt bra låtar, för det kan de här artisterna verkligen bära upp! Många som skriver för Eurovi-sion/Mello pratar om svårigheten i att skriva med så snäv tidsbe-gränsning, att få ner en låt till tre minuter är en jäkla utmaning. Hur är det då för er, era låtar är ju bara en minut?

– Jag säger bara tre minuter, det är ju en hel evighet! Jag kommer ihåg när Thomas G:son skrev första gången och jag berättade att låten bara fick vara en minut, max 1.15 om han skrev en ballad. Han reaktion var: men det går ju inte! Men det går om man verkligen vill! Alla som skrivit låtar för Minimello berättar efteråt hur roligt det var. När man väl får till det är det som att man tar det absolut göttigaste ur en låt.Så varför ska det ens vara tre minuter menar du?

– Det går att berätta en historia på en minut, om musiken är tillräckligt tydlig. Jag tror det var låtskrivarna Joy och Linnea Deb som vid något tillfälle sa att man måste sätta stilen direkt i stora melodifestivalen. I Mini-mello är det ännu mer så, sätter du inte stilen direkt är du körd! I Mini-mello har man sekunder på sig, de första fem sekunderna måste man känna om något är country eller en sorglig ballad. Det är en väldigt rolig utmaning att få in en berättelse på så få ord, versen kanske är en mening eftersom vi inte har tid att utveckla berättelsen. Det gäller att snabbt fånga budskapet som till exempel Lägg av! eller Kär! Eller Förlåt!

Jag förstår ju att musiken och artisterna spelar stor roll i Mini-mello, men den här sortens täv-lingar får ibland kritik för att det handlar mer om rekvisita och effektsökeri än själva musiken och artisteriet. Hur tänker ni där?

– Förlåt alla låtskrivare, men jag älskar scenen, showen, ljuset, att leka med det. Vi spar inte på krutet, när det är pyro så kör vi hela vägen med tårtraketer, kolsyreis, glitter och dia-manter, jag tycker bara det förstärker låten. Men en ensam artist på scen kan absolut vara lika effektfullt.

Har det någonsin hänt att du skrivit en låt specifikt för en artist? En artist som du känner extra mycket för, som du vet att du en dag kommer att skriva för?

– Vi använder bara artister som vi får in samma år, men i varje paket som skickas in finns ju en dröm och en förväntan så vi försöker få med alla inskickade dockor på något sätt, till exempel i publiken. Men det är klart att det har funnits artister som jag blivit förälskad i. Artisten Baby Rose är en sån, henne skrev jag en låt till och hon vann faktiskt 2012.

Stora Mello har ju ibland fått kritik för att det handlar om pengar, att artister med stora budgetar har större chans att vinna. Hur är det i Minimello, har alla artister samma möjligheter?

– Det är klart att vissa artister genom sin låt har större möjligheter. Men vi försöker ge alla lika mycket kärlek, varje låt ska kännas unik.Vad är den största utmaningen i förhållande till era artister tycker du?

– Våra artisters riders är aningen mer krävande än godis och en flaska

15

skumpa. Hos hos oss rullar huvuden under inspelningen, bokstavligen. Vi i teamet måste ha extra uppsättningar huvud, ögon och armar, för helt plöts-ligt har en artists huvud ramlat av, eller så har ett helt unikt öga som inte går att ersätta trillat av och då blir det panik i studion kan jag lova. Vi har ju ändå en miljon röster i veckan och tre miljoner röster i finalen. Mini-mello är litet men samtidigt jättestort.Hur kommer det sig att tittarna aldrig tröttnar på Minimello, att det bara växer och växer?

– Om man bara gjorde detta som

ett effektsökeri eller kul grej så hade det aldrig hållit i längden, vi som håller på med Minimello måste ta det på fullaste allvar annars faller det platt. Barnen som skickar in artister skapar dem verkligen med hjärtat och musiken är specialkomponerad och håller väldigt hög klass, vi får riktigt stora kompositörer och artister till Minimello. Ibland kan det kännas helt absurt, som när jag till exempel gör kändisintervjuer med dockorna och en jättestor artist som Lisa Nilsson eller Helen Sjöholm sitter på golvet och dockspelar och nästan skrattar ihjäl sig.Utan att nämna några namn, har du varit med om något riktigt fiasko?

– Lustigt nog är det aldrig de stora sångarna som strular, de är alltid väldigt professionella. De få gånger det har varit strul har varit när det varit en ’up and coming’ artist som inte förstod att man måste behandla detta lika seriöst som allting annat. En typisk ’skön typ’ som inte dykt upp när vi har inspelning när man står där med bokad studio och ett helt team och som redan gått vidare från sin deltävling och fått hundratusentals röster från barn så att hen är omöjlig att byta ut mot en annan artist.Sagan om Minimello är en fan-tastisk historia som aldrig verkar ta slut. Vad har varit det största för dig?

– Att det är så många delar i det, I did’n see it coming! Minimello har blivit en inspirationskälla för barnen, en folkrörelse. Vi har hört om hela kommuner som haft Minimello som tema i skolan där barnen fått lära sig göra musik, skriva texter, sy scenklä-der, bygga scener i träslöjden. Mini-mello lever sitt eget liv och inspirerar till kulturell verksamhet och kreativitet.Hur ser framtiden ut för Mini-mello?

– Minimello har fått internationell uppmärksamhet, i The Guardian bland annat, vi har tittare i hela världen och Norge och Danmark har sitt eget Minimello. I framtiden vill jag ha med ännu mer artister som sjunger på andra språk , som kanske har andra berättelser och annan musik än vi är vana vid. Och så drömmer jag såklart om att Minimello ska bli globalt!

TEXT: GILDA ROMERO

FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM

Hur såg din karriär ut innan mini-mello?

– Jag har ju varit balladdrottning och välkänd länge men att vinna Minimello är ju ändå det största. Vad handlade din vinnande låt om?

– Min väldigt känslosamma låt Mitt hjärtas hemlighet handlar om att vara kär i en människa, den omöjliga kär-leken.Man brukar ju säga att man inte kan tävla i musik, vad är det som utmärker dig, som gjort att du vinner?

– Dels är det mina körtjejer, men framför allt det känslosamma bud-skapet i min låt och såklart min röst! Vilken låtskrivare skulle du helst vilja samarbeta med?

– Det är en väldigt svår fråga, men om jag skulle lämna det här med ballader och kanske skulle gå in på lite annan musik, då vore det spän-nande att till exempel jobba med Joy och Linnea Deb som gjort så bra låtar till stora Mello. Och så gillar jag att jobba med Sonja Aldén som skrev min vinnande låt, hon är super.Vi i SKAP har ju en medlem som får Polarpriset i år: Max Martin.

Låtskrivare Minimello jobbar med hittills i år:Andreas Mattsson Annika Norlin Bröderna NorbergJoy DebLinnea DebNiklas StrömstedtMaria Marcus Nadin al Khalidi OddjobPa Modou Badjie Mija FolkessonTiffany Kronlöf Thom GisslenKlas Backman

Är du intresserad av att skriva musik till Minimello? Hör av dig till ylva.hallen@svt.se

”JAG DRÖMMER OM MAX MARTIN”

Är han någon som du skulle vilja samarbeta med?

– Max Martin drömmer jag om att få jobba med! Jag vet att de som jobbar med Minimello försökt att få honom att skriva låtar till mig förut men han har tyvärr tackat nej. Avicii är en annan låtskrivare som ännu inte tackat ja. Alfons, du kanske kan lägga in ett gott ord för mig och Mini-mello!

ALFONS MÖTER CARROLLA:

16

HEMMA HOS – IMAN CONTA HULTÉN

En stjärna föds21 år gammal och en av låtskrivarna bakom förra årets mest spelade låtar. Förväntningarna är höga på Iman Conta Hultén som i höst släpper sitt album i eget namn. – Det är mer som står på spel när jag skriver för mig själv, säger hon.

Jan Gradvall, en av Sveri-ges mest inflytelserika musikskribenter, sam-manfattade kärnfullt i DI Weekend i höstas sina förväntningar på Iman

Conta Hultén: ”Iman har gått i Adolf Fredriks musikklasser och på Rytmus musikergymnasium. Hon släpper sin första ep 2016. Svensk musik har fått ytterligare en stjärna.”

Rubriken löd ”Sensationellt bra”. Anledningen till de höga förväntning-arna var att han just hört hennes singel High for you, som han jäm-förde med Zara Larssons Lush Life, en av det senaste årets största hits. Jämförelsen var självklar. Iman Conta Hultén är även en av låtskrivarna bakom Lush Life, som nu med råge passerat drygt 300 miljoner spel-ningar på Spotify.

– När min Zannah nyligen skrev på Facebook att den spelats 300 miljo-ner gånger var det någon i kommen-tarerna som skrev att det gav en årslön på 21 miljoner. Men det finns inte en chans i världen att komma i närheten av sådana belopp, då har man inte aning om hur det funkar. Det går att leva på, men man får verkligen ligga i, säger Iman Conta Hultén.

Hon gör några korta matematiska överslag där ersättningen faller i takt med antalet spelningar och jämför med bokförsäljningens fasta pris per sålt fysiskt exemplar.

Samtidigt inser hon att hon är privi-ligierad.

–Jag har ju i alla fall fått ett tidigt

bevis på att man verkligen kan för-sörja sig på musiken. Det brukar ta betydligt längre tid för de flesta.

Vi träffas i en hennes mammas studio – sångpedagogen och låtskri-varen och även Imans manager Zannah Hultén – på Kungsholmen. Iman ger intryck av att vara helt trygg i sig själv: utan fasad, mogen, välformu-lerad och reflekterande. Det är ändå relativt ovanligt när man möter någon som är 21 år och som redan har uppnått ett internationellt genombrott i musikbranschen. Tiden i rampljuset tycks inte heller hunnit bli besvärande för henne, mediesammanhang där samma frågor upprepas.

– Nej, jag tycker att det väldig kul bli intervjuad, säger hon entusiastiskt.

Det är uppenbart att hon är på väg att kliva in mer i rollen som artisten Iman, och mindre som låtskrivaren Iman Conta Hultén. Arbetet med den nya skivan pågår för fullt.

– Just nu har jag allt fokus min egen musik och skriver inte så mycket för andra. I den mån jag skriver för andra ska det vara för någon som jag själv tycker är riktigt roligt att jobba tillsammans med.Vilken är skillnaden i låtskrivar-processen när du skriver för dig själv?

– Det är mer som står på spel när jag skriver för mig själv, mer allvar på något sätt. Det är ju musik som jag som artist ska stå för, mina värde-ringar. När jag skriver en låt utan tanke på vem som ska framföra den eller om jag skriver för till exempel en houseproducent kan jag på ett annat

sätt acceptera att jag är en del av en process som jag inte riktigt kan styra över. Det blir inte lika personligt.

– Jag låser mig också lättare när jag skriver för mig själv och kan börja tvivla, när jag å andra när att hittat till just den där låten som jag älskar blir jag verkligen glad. För min egen del handlar det nog mycket om att jag måste lära mig att ha lite mer tålamod och ge låten en chans att växa fram. Hur metodiskt arbetar du?

– Låtskrivandet är inte ett schema-lagt arbete för mig, som pågår 9–5 med avbrott för lunch. I går kom jag till exempel hem klockan ett på natten, men då började vi först klockan tre på eftermiddagen. Jag sitter i studion tills jag blir klar.

– Det går kanske att schemalägga låtskrivarprocessen, men jag tror tror att man dödar kreativiteten och energin om man hänger upp den på ett visst klockslag. Jag jobbar med musik varje dag. I går förberedde jag mig för en konsert och i dag ska jag bara arbeta i studion. Och hur kommer musiken till dig?

– Jag sitter ofta vid pianot, och är väldigt bekväm med att börja med ackord som man lägger en melodi på. Det känns mycket svårare att till exempel börja med ett monotont beat, som någon skickar över, för att jag ska skriva en topline. Jag är mer bekväm med ett melodiskt track när jag toplinar. Melodierna är väldigt viktiga för mig.

– Jag har alltid skrivit väldigt

17

18

HEMMA HOS – IMAN CONTA HULTÉN

mycket, och när jag var liten ville jag bli författare. Anledningen till att jag ändå ofta låtit andra sköta textförfat-tandet väl i en session är att jag själv vill kunna sätta mig ned och ta lång tid på mig och djupdyka i texten. Men nu har jag blivit bättre på att jobba med text direkt i studion, utan att raderna låter banala och de samtidigt får en djupare mening. Textförfattandet är ju ofta en mer personlig process, det är lätt att man kör fast just för att man tycker att allt låter så banalt…

– Det där går i perioder. Ibland har man tömt sin hjärna på idéer, och då kan det vara enklare att jobba med melodier än text. Men nu befinner jag mig i en fas där jag går i många väl-bekanta gångar och hittar till melodier som jag måste jobba mig runt för att kunna ta mig vidare. Därför tycker jag att det är så mycket mycket enklare att jobba med text just nu, det är så mycket mer inspirerande. Du är ung och något som många låtskrivare brottas med är just att man fastnar i mönster av ackord-följder och övergångar, och det känns som man skriver varianter på samma sång under 40 år…

– Jo, men jag hoppas verkligen inte att jag kommer att skriva samma sång 40 år framåt, utan att rannsaka mig själv. Ha ha.

– Det är väl också därför som jag tycker att det är så roligt att jobba med andra. Man får nya influenser och blir inspirerad av saker som man aldrig skulle kommit på själv. Man berikar sin egen bank i huvudet.

– Jag spelar piano, men jag är inte tillräckligt bra för att inte känna mig begränsad. Därför brukar jag utmana mig själv genom att plocka isär låtar som jag själv gillar och försöker analy-sera hur de är uppbyggda, just för att testa mig själv och lära mig mer.

– Det är ungefär som att träna på ett gym och man ser sina muskler växa i takt med man tränar allt mer. Låtskrivandet är inte annorlunda. Ju mer du tränar, desto mer utvecklas dina muskler för låtskrivande. När jag i dag kan se tillbaka på saker som jag gjorde för några år sedan är jag inte alltid så imponerad av min egen krea-tivitet som jag var då. Det du beskriver är också något som är typiskt för populärmusi-kens stora låtskrivare. De gick till jobbet varje dag, till fabriker som

hette Tin Pan Alley, Brill Building eller Motown. De skrev helt enkelt väldigt mycket musik…

– Ja, och det är också därför jag ser upp till Max Martin och Chei-rongänget som kunde skriva så mycket musik till artister som Britney Spears och Back Street Boys och ändå lyckades sätta sitt signifikativa sound på musiken. De är så duktiga, även när musiken liknar allt annat så låter den helt egen. Det visar också att man inte alltid behöver uppfinna hjulet på nytt, du kan ju fortfarande göra en massa med gamla mönster. Som ung och framgångsrik låt-skrivare är du också en del av den moderna musikindustrins förut-sättningar och villkor. Vad är din bild av den bransch som du möter?

– Jo, men jag har också sett den inifrån under hela mitt liv eftersom min mamma alltid arbetat med musik och med artister. Jag måste nog också säga att jag tyvärr har en ganska cynisk bild. Folk kan verkligen behandla varandra på ett gränslöst sätt, utan att för den skull ifrågasättas. Jag har svårt att se att man skulle kunna agera på liknande sätt i andra branscher, där gränserna mellan vad som är okej eller inte har suddats ut. Men det är samtidigt en rätt spän-nande utmaning att försöka ta sig genom den här stora svärmen av galenskap. Här ryms allt: människor som råkar illa ut på grund av fram-gång, människor som utnyttjar andra, människor som står upp för varandra och så vidare. Det är en speciell bransch, utan tvekan. Och du har ju trots den vetskapen gjort ett medvetet val…

– Ja, och hade jag inte jobbat så länge med både min mamma och de människor som nu finns runtomkring mig, så hade jag kanske inte kunnat hålla på med musik på samma sätt som jag gör nu. Jag hade till exempel inte klarat av att bli signad till ett skiv-bolag där alla andra bestämmer vilken typ av produkt som jag ska vara och där man tar min identitet ifrån mig.

– I det läge jag befinner mig i nu har jag stort utrymme för min kreativi-tet och bestämmer mycket själv. Hur bevakar du dina rättigheter, det händer ju även hel del på för-lagssidan och du jobbar med många andra låtskrivare?

– Jag har ett eget förlag tillsam-

”Jag hade till exempel inte klarat av att bli signad till ett skivbolag där andra bestämmer vilken typ av produkt som jag ska vara och där man tar min identitet ifrån mig.”

19

spegeln efter ett par år och upptäcka att tiden gått. Nu ska du snart släppa material i eget namn och arbetar för fullt med det. Hur tänker du kring format, allt färre släpper ju album och väljer i stället singlar eller ep?

– I dag finns etablerade artister som Sabina Ddumba som inte släppt ett album, vilket känns helt galet. Jag har varit inställd på att släppa en ep till hösten, men har mer gått över till att tänka på ett album. Men jag kan i dag inte säga att jag nått dit jag vill än, för att ett album ska kännas relevant. Jag tycker också att det är synd att man inte kan släppa album på samma sätt som tidigare. Man missar chansen att ge ut musik om man väntar så länge att den börjar kännas daterad. Min generation är förmodligen den sista som fick uppleva känslan av att lyssna på ett album och upptäcka saker på egen hand. Jag tycker att det ligger ett stort värde i hur man bygger upp ett album för att skapa en helhets-upplevelse. Känner du pressen att försöka skriva flera hits?

– Nej, då blir man så himla låst. Jag

var på väg till en session för ett tag sedan och där var en tjej som hela tiden sa till oss att hon hoppades att vi skulle skriva en hit. Men det funkar ju inte alls så, man måste skriva något som man själv vill och tror på.

– Däremot kan jag ju även jag se att allt jag gör inte har en kommersiell potential, då handlar det mer om man är beredd att göra en medveten avvägning och vrida den mer mot vad man tror funkar kommersiellt eller låta den behålla sin form. Hur mycket jobbar du tillsammans med din mamma Zanna?

– Vi gör en hel del tillsammans och hon medverkar ibland i sessions, men hon vill samtidigt ge mig space som individ. Det ska inte vara: ”Här kommer Iman och hennes mamma.” Däremot hade jag vissa gånger gärna sett att hon funnits med, av den enkla anledningen att hon är en väldigt bra låtskrivare. Lush Life skrevs under ett låtskri-varcamp, funkar sånt egentligen?

– Ja, det gör det. Just för att det blir som en fabrik. Men anledningen till att det funkade så bra för mig personligen var nog att det var första gången som jag deltog i något liknande. Jag hade inga stora förväntningar utan hoppa-des mest på att det skulle gå bra. Jag kom också in sent i processen. De andra hade redan skrivit låtar under en vecka. Så pressen kändes inte så stor, och vi hade väldigt kul..

– Men jag tror inte att man kan köra på med samma gäng i tio år. Efter ett tag behövs alltid friska vindar. Musiken verkar så självklar för dig, har du aldrig funderat på att göra något annat?

– Jag visste redan som liten att jag skulle hålla på med musik, trots att jag också sa att jag ville bli konstnär, för-fattare eller advokat. Den uppfatt-ningen har jag haft med mig till bara för ett par år sedan. Men när väl musiken tog över var det heller inget som drabbade mig. Musiken var redan 98 procent av mitt liv och fanns hos mig hela tiden: i kören. När jag blev 17–18 år blev det också väldigt tydligt att jag ville jobba med något som jag tyckte så mycket om. Och hade jag valt en annan karriär så hade jag ändå aldrig släppt taget om musiken.

TEXT: PETER WILLEBRAND

FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM

det är ju ofta den som man åter-kommer till när man nu beskriver dig som eftertraktad låtskrivare?

– Det är svårt att säga. Man hamnar så snabbt i en normalitet, en ny sorts vardag. Det var väldigt roligt när den släpptes eftersom det var första gången som jag skrev för någon annan. Och häromdagen fick vi veta att den spelats 300 miljoner gånger på Spotify. Zannah blev jätte-glad. Men jag fick inte riktigt samma starka wow-känsla som hon, även om jag förstås tyckte att det kul.

– Det är samma sak när kompisar runt om i världen hör av sig och säger att de spelar Lush Life överallt. Det är förstås roligt att höra, men jag får inte det glädjefnatt jag förmodligen fått om någon för ett år sedan berättat att den skulle spelas 300 miljoner gånger. Du beskriver en förändrad norma-litet, men den måste väl ändå också vara en dörröppnare?

– Absolut. Jag har hamnat i sam-manhang som jag aldrig hamnat i annars, men det är inget som jag går omkring och tänker på varje dag. Det är ändå ingen dramatisk skillnad, snarare som att åldras och se sig i

mans med min Zannah. Det gör också att vi kan styra mycket själva, till exempel hur procent ska fördelas och vad vi ska satsa på. Jag är i praktiken min egen chef och har egentligen aldrig upplevt något annat, det är en stor frihet men också ett stort ansvar.

– När vi samarbetar med andra förlag och liknande, måste vi förstås i förväg reda ut vad som gäller för att undvika problem eller missförstånd. Min bild är att man aldrig kan vara riktigt säker på vad som gäller när det kommer till ens rättigheter. Lush Life är konkret exempel där flera låtskrivare och producenter varit inblandade. Hur resonerade ni det fallet?

– På samma sätt, utifrån vårt eget förlag. Vi var tre låtskrivare från början som sedan blev fyra, och den version som spelas på radion är inte den vi gjorde från början. En producentduo kom in och gjorde en remix, som i slutändan blev originalet. Så all fördel-ning var väldigt tydlig. Först var vi fyra som delade lika på rättigheterna och sedan gav vi gemensamt av våra procent till producentduon. Vad har Lush Life betytt för dig,

GORAN KAJFEŠ

Aktuell med: Ny Nacka Forum-skiva och turné. Musik till Kristians Petris film Hotellet samt precis spelat ett nytt album med mitt nya band Tropi-ques.

Musik jag minns: Miles Davis på Konserthuset -87 el -88 kommer inte ihåg exakt år. Jag minns musik men inte datum.

Textrad som jag bär med mig: ”Det är dåligt för kroppen men jag gör det ändå, för att inte bli grå står jag alltid på tå” Bob Hund – Tillbaks på ruta ett.

Ångrar: Ingenting.

Lyssnar helst på: Just nu samlings-skivan Indian Talking Machine.

Musikaliskt mest stolt över: Min X/Y-skiva, tror jag.

ÖGONBLICKET

20

21

Vilket ögonblick har varit mest avgö-rande för dig?

– Redan när jag började spela i 10-års-åldern kände jag

omgående att musiken var något för mig. Men det var ändå inga avgö-rande ögonblick. Det kom snarare när jag efter några år kom till en punkt då jag måste välja mellan klas-siskt eller jazz. Allt stod och vägde. Jag var väl runt … 17–18 år, och jag valde jazzen eftersom den passade mitt lynne bättre. Och när jag väl tagit beslutet fick jag en känsla av att: nu öser vi på bara. Det var ett väldigt tydligt moment. Vad var det som vägde över för jazzen?

– Hela friheten med att få improvi-sera. När musiken formas i stunden, inte som i den skrivna musiken. Jag fick ut så mycket mer av min person-lighet i jazzen, i stunden där allt händer.

– Jag minns när jag var runt 12 år och spelade en blues tillsammans med farsan. Han är pianist och hade skrivit den till mig. Det var första gången som jag improviserade inför publik, det var stort att få göra det tillsammans med honom. Och du har inget speciellt ögon-blick, när du improviserar och känner att musiken tar över och – ”shit, det är nu det händer”!

– Jo, jag har ett tydligt minne när jag för en 20 år sedan spelade till-sammans med Lester Bowie på en Don Cherry-tribute. Jag stod bredvid

honom och han peppade mig verkli-gen. I den stunden fick jag ett slags aha-upplevelse. Jag fattade att allt var egentligen mycket lättare än vad jag tidigare hade trott, allt ifrån att spela till att producera. Det är ju ofta man själv som sätter hindren. Det kanske inte är ett ögonblick, men det är i alla fall en av de största stunder som jag har upplevt. Det låter som du beskriver en nästan andlig upplevelse …

– Ja, när jag stod där och spelade bredvid honom så hittade jag till det som var mitt, och att det är så här man gör… Jag hade ju ändå hållit på och spelat ett bra tag när jag fick den här känslan. Det klickade till liksom, och jag kände att du är den du är och du måste utgå från dig själv när du skapar musik. Lägg inte så mycket energi på vad andra säger och som försöker påverka dig att göra andra saker. Allt blev så jävla tydligt just den dagen, spela som du känner så kommer det att gå bra … eller inte så bra, ha ha. Är det en stund som du försöker hitta tillbaka till eller är du bara tacksam för att du fått uppleva den?

– Jag är mest tacksam för att jag har fått uppleva den. För övrigt är jag väldigt sällan tillbakablickande. Det gäller allt som jag gör. Men det är klart att allt man upplever samlas i en bank, och när man samlat på sig en massa är det lättare att hitta tillbaka till de känslorna och uttrycka det man upplevt genom musiken. Och att spela och skriva musik blir bara

KAOSPILOTENTusen grejer i luften – då mår hyllade trumpetaren, låtskrivaren och producenten Goran Kajfeš som bäst. Men det finns också speciella ögonblick som varit avgörande för honom. – Allt blev så jävla tydligt just den dagen, säger han om ett musikaliskt möte för 20 år sedan.

lättare, ju friare man själv förhåller sig till den. Kan det bli som ett slags gift?

– Ja, åtminstone en form av själv-terapi. Om jag går hemma och inte spelar så klättrar jag snart på väg-garna och blir inte särskilt rolig att umgås med. Jag mår bäst när jag får spela, så är det bara. Man får ur sig allt. Så visst … det är ett gift.

– När man spelar ofta befinner man sig också i ett slags flöde och når högre höjder än när man spelar stötvis. Man blir beroende av att hålla i gång, just för att saker ska kunna hända. Bäst är egentligen när man är på gränsen till kaos. Det gäller allt, från att skriva, producera till att spela. 1000 grejer i luften funkar bäst för mig. Och slår det över är det ändå kört, men det vill man förstås undvika. Det låter som en intuitiv process!

– Ja, det är oftast först efteråt som jag förstår vad jag har gjort och varför… jag vill helst minimera den inblandningen innan jag gör något. Du verkar hela tiden sträva efter förnyelse, är du rädd för att fastna och bli en upprepning av dig själv?

– Nej, vissa saker upprepas hela tiden, som en del av din identitet, även om det inte märks utåt. Man måste hitta en gyllene väg, att bara förnya sig för sakens skull leder ju ingenstans. Det finns alltid en tråd som du plockar med dig, oavsett vart du går. Så är det i alla fall för mig.

– Jag vill framåt, det är viktigast för mig. När jag gjorde min första solo-skiva var det någon på skivbolaget

som tyckte att jag skulle göra en likadan nästa gång. Men då var det tvärnit från min sida. Du rör dig ju också i en rad tradi-tionella sammanhang, just nu har du spelat mycket med Weeping Willows, som du också har pro-ducerat?

– Jag är musikälskare – och bra musik är alltid bra musik, oavsett genre. Man påverkas också av all musik, och jag är alltid väldigt öppen för nya samarbeten och att inta nya roller. Jag vet att det alltid ger inspira-tion till något nytt. Hittar du inspiration från andra saker, utanför musiken?

– Jag tycker att jag får ut mycket från dans och konst. Jag har också blivit en samlare av syntar, modular-syntar. Det är så långt ifrån musiken som jag kan komma, man blir nästan ingenjör när man sysslar med sånt. Det håller i gång hjärnan.

TEXT: PETER WILLEBRAND

FOTO: KLARA G

ÖGONBLICKET – BAKGRUND I varje nummer av SKAP-nytt 2016 porträtterar vi en medlem som får berätta om just det där ögonblicket som ledde fram till att hen valde musiken före allt annat. Hör av dig till redaktionen om du själv känner att du vill dela med dig av dina egna upple-velser.

22

”Jag kom undan med livet i behåll”

SKAP 90 ÅR

Håkan Elmquist var SKAPs ordförande under 90-talet. Det var en turbulent tid när Stims fördelningssystem förändrades och de kommersiella kanalerna ändrade spelplanen. – Allt ställdes på ända, säger han.

Håkan Elmquist var huvudredaktör för Det svenska musikundret 75 år som SKAP gav ut i samband med

senaste jubileet för 15 år sedan. Från början var tanken att skriva en lättsam bok, fylld med anekdoter kring medlemmarna, förklarar han.

– Men det visade sig vara lättare sagt än gjort, det fanns helt enkelt inte så många roliga anekdoter att berätta. Så vi fick tänka om. Jag sökte mig tillbaka i tiden via doku-ment och handlingar från SKAP:s arkiv.

Boken blev snarare ett slags tids-dokument, späckad med fakta som speglade den moderna svenska musikindustrins utveckling ur kompo-sitörernas perspektiv.

– Ett 40-tal skribenter bidrog med material, säger han.

REDAKTÖRSUPPDRAGET VAR MER

eller mindre påkallat. Håkan Elmquist hade varit medlem i 35 år och ordfö-rande under hela 90-talet, parallellt med att han var vice ordförande i Stim. Och han hade ett perspektiv på verksamheten som bedrivits tidigare.

– Jag hade visserligen slutat som ordförande när boken gavs ut, men fanns i högsta grad med när vi började planera för jubileet. Det krävdes en del diplomati. Som vanligt hade många olika åsikter om vad vi

skulle göra. Det råder heller ingen brist på starka personligheter i våra kretsar, som ibland är svåra att hantera.

Håkan Elmquists egen karriär som kompositör startade redan på 50-talet. Han jobbade som pianist och blev så småningom producent på EMI i början av 60-talet innan han fortsatte som Stims inspelningschef åren 1965–1990.

– Musikaliskt tillhör jag den gene-ration som bottnar i jazzen. Många av oss, som Gugge Hedrenius och Bengt-Arne Wallin, var också tidigt engagerade i SKAP, vilket gjorde att jazzen kanske fick lite väl stort utrymme på 50- och 60-talen. Men det innebar också att man kunde få höra gigan-ter som Bengt Hallberg och Reinhold Svensson spela piano på våra SKAP-fester, när vi höll till vid Tegnérlunden.

FÖR DEN STORA all-mänheten är Håkan Elmquist förmodli-gen mest känd för Vita vidder, som han skrev 1971 för Family Four. Låten vann Melodifestiva-len och slutade på sjätte plats i finalen i Eurovision Song Contest. Han vann

23

– SKAP är fylld av härliga musikprofiler av alla genrer! Här är några som jag har njutit av medan de fortfarande fanns i vår krets:

Jules Sylvain, därför att han var den förste som skrev en mängd schlagerlåtar av fin musikalisk kvalitet.

Många är fortfarande högst gång-bara.

Bengt Hallberg, värl-dens ”bäste” jazzpia-nist, styrelsemedlem när jag kom in i fören-ingen, den ende idol

jag har haft.

Povel Ramel, från koltåldern följde jag honom från Fören-ingen För Flugighe-tens Främjande över

Knäppupp till välkommen vän i SKAP:s alla fester under hans sista fyrtio år. Geni!

Marja Entrich, världs-berömd skönhetsex-pert som hade SKAP, visor och artisteri som sin stora hobby. Nittio

år gammal framträdde hon fortfa-rande på Stockholms visestrader.

– Sedan är det bara att fortsätta och räkna upp några hundra till… Och alla har jag fått träffa, umgås och jobba med under mina hittills femtiofyra år i SKAP. Vilket under-bart liv!

”I dag ser vi en tillbakagång till livemusiken som den drivande kraften inom musiken. Så var det även förr, när skivförsäljningen mest var ett pr-verktyg för artisten.”

även 1972 och var därmed den förste att vinna två år i rad. Dessutom kom han trea 1974, när ABBA vann med Waterloo. Sedan var det slut med deltagandet.

– När jag skrev Vita vidder visste jag precis hur juryn resonerade, jag hade själv som Stims representant suttit i den jury som under tidigare år plockade ut låtarna. Det här var första gången som jag inte var jurymedlem, säger han och skrattar.

ÖVERGÅNGEN TILL 70-TALET minns Håkan Elmquist annars som en tid när låtskrivaren och artisten allt mer sammanföll till en och samma person.

– Det började redan på 60-talet och innebar en ganska stort föränd-ring i synen på den professionelle låtskrivaren. Singer-songwritern tog över allt mer och proggen förstärkte trenden med att artisterna skulle framföra egen musik på svenska och inte tänka på vad som var kommersi-ellt gångbart.

Det slog också en kil mellan gene-rationerna. Plötsligt var schlager närmast ett befläckat ord, som stod för något som musikrörelsen inte ville förknippas med.

Symptomatiskt för tidsandan var att Sverige inte deltog i Melodifesti-valen år 1976. Det främsta skälet var SVT:s dåliga ekonomi efter att ha arrangerat finalen 1975, men protes-ter från den politiska vänstern bidrog till beslutet.

– ABBA och Stikkan Anderson var egentligen unika under de här åren, det kan vara svårt för många att förstå i dag, säger Håkan Elmquist.

HAN UTMANADE SJÄLV den rådande tidsandan med ”livet som insats” och bjuder på en anekdot:

– Det här var i samband med att SKAP firade 50 år. Vi pla-nerade att sända ut en box

med aktuella inspelningar av svensk musik, från gammel-dans till jazz, till världens radiostationer. Jag hade en idé om att en av skivorna skulle innehålla progglå-

tar på ena sidan och ABBA på den andra.

När Håkan Elm-quist gav sig i väg till MNW för att disku-

tera upplägget hade han redan

talat med Stikkan Anderson som gett sitt klartecken.

– Till saken hörde att jag var klädd i smoking eftersom jag skulle åka vidare till ett gig senare på kvällen. När jag kom in på MNW möttes jag av ett gäng som satt på kuddar på golvet, de blev inte särskilt impone-rade när de såg mig i min klädsel. De uppfattade snarare mitt besök som en förolämpning och ville nog helst av allt kasta ut mig när jag berättat för dem om mitt förslag. Jag får vara glad att jag kom undan med livet i behåll, säger Håkan Elmquist och skrattar åt minnet.

Men det blev faktiskt en LP – med en sida progg och en sida ABBA, trots smokingen.

– De var gåvoexemplar, försäljning var förbjuden.

FÖR HÅKAN ELMQUIST intar 90-talet en särställning, inte så konstigt kanske med tanke på att han själv var ordförande för SKAP under hela decenniet.

– Det var också en väldigt turbu-lent tid, och mycket som tidigare gällt ställdes på ända. Textförfattarna blev till exempel för första gången jäm-ställda med kompositörerna i Stims fördelningssystem och vi fick kom-mersiella tv- och radiokanaler, vilket ändrade förutsättningarna i grunden. Alla kanaler var inte lika intresserade

SKAP-PROFILER SOM HÅKAN ELMQUIST MINNS:

av att skriva avtal med Stim, och det krävdes mycket jobb för att hävda upphovspersonernas rättigheter.

– Dessutom ändrades fördelnings-reglerna, från att vara ett system som delade ut pengar från en allmän pott till att bli ett system som ersatte kom-positörerna efter när, var och hur mycket musiken spelades, idag en självklarhet. Alla var förstås inte nöjda med den förändringen, särskilt de som var verksam i smalare genrer.

UNDER 90-TALET MEDVERKADE

även SKAP till att Polarpriset blev verklighet.

– Det var åter en ganska tuff process att sätta ramarna för prisets syfte och innehåll. Stikkan Anderson hade sin tydliga vision som vi måste kunna förena med vårt engagemang och SKAP:s stadgar.

När Håkan Elmquist i dag blickar

tillbaka på sina år som verksam i musikens tjänst kan han konstatera att han varit med från 78-varvaren till dagens digitala musiklandskap. Han ser också flera paralleller, trots det stora tidsspannet.

– I dag ser vi en tillbakagång till livemusiken som den drivande kraften inom musiken. Så var det även förr, när skivförsäljningen mest var ett pr-verktyg för artisten. Nu talar man heller inte om album, det är i stället den enskilda artisten och den unika låten som får uppmärksamhet. På sätt och vis har vi gått varvet runt, dessutom är marknaden nu global från första dagen. Det var den inte förr, men det gör det å andra sidan inte mindre viktigt att bevaka sina rättigheter som upphovsperson.

TEXT: PETER WILLEBRAND

ILLUSTRATION: ANDERS LIDÉNFO

TO: S

UN

E A

ND

ER

SS

ON

FOTO

: EN

THE

TA

24

NYA MEDLEMMAR

NY I SKAP

1. Daniel Bingert – Foto:Daniel Tasacs2. David Oest – Foto: Anders Nicander3. Elona Planman – Foto: Carina Hedlund 4. Klas Lindquist – Foto: Sophia Wählby5. Lisa Holmqvist – Foto: August Eriksson6. Sara Forslund – Foto: Foto: Lisa Ljunggren7. Micke Nord - 8. Sandra Vilppala – Foto: Linda Rehlin

9. Nick Borgen10. Richard Krantz – Foto: Jesper Zacco11. Thom Gisslén – Foto: Roger Stenberg12. Teresa Gunnarson Indebetou – Foto: Malin Sydne 13. Patric Skog – Foto: Hasse Lindén 14. Loïc Dequidt – Foto: Mats Persson15. Isabel Sandblom – Foto: Sotarn OTF

16. Jonas Teglund – Foto: Annika Berglund 17. Petter Bergander – Foto: Linn Segolson18. Joakim Björnberg – Bertilbrevet

DESSUTOM: Henrik Dahlgren, Sara Forslund, Linus Lindblom, Jesper Ljunggren, Jonathan Magnusson, Sandra Sumie Nagano, Seinabo Sey, Sara Snavely, Peter Wallevik

321

7

5

6

4

DANIEL BINGERT:Hur hittar du din kreativitet?– Jag har testat över hundra metoder och brutit ner dem till två som fungerar för mig.

Metod 1: Jag kör på vibb.Metod 2: Jag kör på utan vibb.

– Metod 1 är ju lätt, men det intre-santa med metod 2 är att för mig leder den till metod 1 nästan varje gång, helt obemärkt.Vad fick dig att börja skriva musik?– Det bara kommer till mig, kanske för att jag har växt upp i en miljö med musiker som jag hört skapa musik ur tomma intet, innan jag egentligen föddes.Varför gick du med i SKAP?– Jag tvekade såklart att bli medlem i en klubb som vill ha mig som medlem... (Groucho) men älskar gemenskap och det finns mycket att göra för att vår kreativitet ska kunna blomstra ännu mer – och vice verca.

LISA HOLMQVIST: Hur hittar du din kreativitet?– Genom att börja göra.Vad fick dig att börja skriva musik?– Musiken.Varför gick du med i SKAP?– För att få tillhöra.

25

15

9

14

10

13

11

18

12

8

17

16

26

Anders Wollbeck tar plats i styrelsen Låtskrivaren och producenten Anders Wollbeck valdes till ny styrelseledamot i SKAP i samband med vårens årsmöte.– Den viktigaste frågan är att vi upphovspersoner når fram ur anonymiteten, säger han.

Anders Wollbeck är som låtskrivare verksam i flera olika genrer. Han ligger bakom flera internationella

hits, med grupper som Army of Lovers, Alcazar, Tarja Turunen, TVXQ, Monrose, Tina Arena och Vacuum, där han är en av bandmedlemmarna.

Vad hoppas du kunna bidra med i SKAP:s styrelse?

– Förutom att jag har lång erfaren-

het som låtskrivare, producent och musiker har jag också en bakgrund inom it- och reklambranschen. Det gör att jag kan bidra med kunnande när det gäller kommunikation, budskap och marknadsföring. Jag har också lyssnat på och arbetat med de flesta musikstilar så jag har inga problem att förstå hur de som arbetar med olika genrer resonerar.

Vilken enskild fråga är viktigast

för medlemmarna just nu? – Den viktigaste frågan är att vi

upphovspersoner når fram ur anony-miteten – att få publiken, politikerna, leverantörerna av digitala tjänster att förstå vilket värde vi tillför och hur viktigt vårt arbete är för samtidskultu-ren.

Och vilken fråga brinner du mest för själv?

– Jag tycker också att samman-

FYRA SNABBA TILL ANDERS WOLLBECK

Musik jag minns: Led Zeppelin live på Kungliga Tennisstadion 1973.

Textrad som jag bär med mig: When the evil of a snowflake in June could still be a source of relief.

Lyssnar helst på: Just nu Pantera på gymet, Hotel Costes under midda-gen och Kendrick Lamar med famil-jen.

Musikaliskt mest stolt över: Att Kurt Cobain gillade en låt som jag varit med om att skriva och producera.

FOTO

: MAT

TIA

S L

IND

BLO

M hållning är mycket viktigt. Intäkterna har sjunkit för låtskrivare inom alla olika genrer av musik och det är helt nödvändigt att vi alla engagerar oss och står eniga i kampen för bättre villkor.

Hur ska du jobba för att påverka beslutsfattarna?

– Det omfattande jobb som SKAP gör på nationell och internationell nivå är mycket bra och Stim:s sats-ning på samarbeten med tyska GEMA och engelska PRS for Music gör att vi upphovspersoner kommer att bli starkare i kommande förhand-lingar. Jag ser verkligen fram emot att delta i det arbetet.

Vem är i dag mäktigast i Musiksverige enligt dig?

– Utan tvekan leverantörerna av digitala tjänster, till exempel Apple, Spotify och YouTube, som till stor del har dikterat villkoren för hur vår musik distribueras. Övergången från fysisk till digital distribution ger fan-tastiska möjligheter för oss upphovs-personer men vi behöver bli ännu starkare för att kunna få upp ersätt-ningsnivåerna till rättvisa nivåer och skydda upphovsrätten.

Vad ska SKAP vara om tio år? – Jag tror att vi kommer att se ett

ökat internationellt samarbete vilket är helt nödvändigt eftersom världen är så gränslös. Samtidigt hoppas jag att SKAP:s långa historia och legen-dariska medlemmar kommer att bevaras. Man hör de mest fantastiska historier när man talar med våra mer seniora kollegor…

TEXT: PETER WILLEBRAND

27

1. Lär känna dig självMycket är vunnet genom att du lär känna dig själv och dina behov innan du ingår olika typer av samarbeten. Vad vill du? Vilken typ av samarbete passar just dig? Vilken musikgenre vill du jobba inom? Hur vill du få ut din musik? Är du även en artist? En producent? Skriver du för rörliga bilder? Är Sverige rätt land för dig att jobba mot? Dessa frågeställningar kan leda dig in på olika spår och du bör anpassa ditt val av samarbets-partners – i den mån det är möjligt – enligt vad du kommer fram till.

2. Lär känna din samarbetspartnerDet är otroligt viktigt att du får en ordentlig uppfattning om vem din samarbetspartner är och vad det är denne erbjuder – konkret och på kort och lång sikt. Försök att skaffa en helhetsbild. Finns det andra jämför-bara aktörer som du tror skulle göra ett bättre jobb med dina verk? Förstår motparten ditt konstnärskap? Vad har hen för andra låtskrivare eller artister i sitt stall? Är motparten entusiastisk och handlingskraftig? Ekonomiskt stark? Hur ser det internationella kontaktnätet ut? Hur är det rent per-sonkemi-mässigt? Vad säger dina kollegor om din motpart? Vad säger någon med erfarenhet av att jobba med just denna aktör?

3. Inget krav på samarbeteDu är aldrig tvungen att samarbeta med någon. Så länge inget avtal har skrivits och du inte avgett några kon-kreta, definitiva löften om avtal så

kan du hoppa av en förhandling när som helst.

4. Avtal bör vara skriftligaMuntliga överenskommelser (och sådana som görs via sms, mail eller facebook) är precis lika bindande som skriftliga, men det är mycket lättare att komma ihåg vad en avtalat och därmed hävda sina rättigheter med skriftliga kontrakt. Hellre för detaljerade avtal än för sparsmakade – ju tydligare ni kan beskriva ert sam-arbete i ord – rättigheter och skyldig-heter – desto bättre förutsättningar för ett lyckat samarbete.

5. Det mesta är förhandlingsbartOm du inte själv har ett bra avtalsför-slag att presentera, be motparten om ett skriftligt avtalsförslag – först de viktigaste punkterna och sen ett full-ständigt avtalsutkast. Fördelen med att motparten kommer med ett förslag först är att du kan ta ställning till förslagret i lugn och ro. Du slipper lägga dig för högt eller för lågt. Detta kan vara särskilt skönt i början av karriären innan du har full koll på vad som är skäligt/oskäligt. Bind inte upp dig på några avtalsvillkor förrän du hunnit läsa det ordentligt och helst pratat med någon som är kunnig inom avtals- och musikbranschjuridik. Utgå ifrån att de flesta viktiga punkter i ett avtal är förhandlings-bara. Nöj dig inte om motparten säger att något är ”branschstandard” eller ”såhär har vi alltid gjort” eller ”alla andra accepterar detta villkor”. Be motparten att på ett konkret och

tydligt sätt förklara de viktigaste vill-koren;• rättighetsupplåtelse• de kreativa besluten• avtalstid• rättighetsperiod• territorium• de ekonomiska villkoren av samar-

betet, t ex arvode, royalty, försälj-ningsprojiceringar, intäktsströmmar från subförlag och så vidare. Var inte rädd för att be om kon-

kreta räkneexempel avseende royalty och andra ekonomiska frågor som du känner dig osäker på. Naturligtvis kan du begära att avtalsutkastet ska kompletteras med bestämmelser som du tycker saknas. Kom ihåg att en bestämmelse kan aldrig kan vara tydlig nog. Juridiskt språk ska vara tydligt och om du inte får en bra för-klaring på vad en bestämmelse innebär bör den inte vara med i avtalet.

6. Bägge parter ska vara nöjdaKanske en av de viktigaste punk-terna – att lyckade avtal kräver att bägge parter känner sig nöjda med avtalsinnehållet. Avtal måste vara balanserade för att kunna fungera väl, vilket gäller åt båda håll. Om en part får orimliga fördelar kommer det obönhörligen att återspeglas i miss-nöje hos den andra, som i värsta fall kan leda till kollaps av samarbetet.

7. Inget avtal inget partySe alltid till att ha villkoren färdigför-handlade och helst ett avtal under-tecknat innan du ger ifrån dig ett verk

Fråga: Jag är ganska ny i branschen och undrar vad som är viktigast att tänka på innan jag går in i en avtalsförhandling – kan jag få dina 10 bästa tips?

EXPERTFRÅGAN

och samarbetet inleds. Ditt förhand-lingsläge kan försämras om avtalets fullgörande inletts. Det blir svårare att få igenom de villkor du vill ha och det kanske blir bråk med motparten, även om denne är ärlig och välmenande.

8. Lär dig branschpraxisLär dig vad som brukar gälla avse-ende de viktigaste villkoren i bran-schen – ersättning, royalty, rättighets-upplåtelse, åtaganden för din motpart, avtalstid, uppsägning. Avmystifiera fackuttrycken, ta ut trollen i ljuset. Kolla med dina kolle-gor, juristkompisar och nörda ner dig i branschtidningar. Det kommer att spara mycket tid och energi i din karriär – som både ger dig bättre förhandlingsposition, fördelaktigare avtal och tid och energi som du kan lägga på det roliga; låtskrivandet.

9. Var inte rädd för juridiskt hokus pokusVar inte rädd för avtalen och dess juridiska hokus pokus. Avtalet är bara en skriftlig konkretisering av ett sam-arbete kring exploatering av dina verk – i bästa fall en vägkarta, en upp-slagsbok och en trygg plattform för bägge parter att stå på.

10. Använd SKAP:s juridiska rådgivningLåt en jurist granska det avtalsförslag du har framför dig. En viktig del av ditt medlemskap i SKAP är att du har rätt till ett antal timmars juridisk råd-givning per år – se till att utnyttja den möjligheten till fullo.

JURIDIK Som musikskapare står man ofta inför knepiga situationer där man kanske inte direkt har svaret. Inte minst gäller det juridiken i musiken. Här svarar SKAP:s jurist Jakob Hvistendahl på dina frågor.

Har du en fråga om juridik? Mejla jakob.hvistendahl@skap.se

MED MEDLEMMARNA I CENTRUM

SKAP är Sveriges intresseorganisation för yrkesverksamma kompositörer och textförfat-tare.

SKAP bedriver på uppdrag av sina cirka 1 200 medlemmar påverkansarbete nationellt och internationellt, erbjuder medlemsservice och är huvudman i Stim. SKAP innehar under 2016–

2019 ordförandeskapet i ECSA – European Composer & Songwriter Alliance, som företrä-der Europas alla kompositörer och tonsättare. SKAP:s medlemmar verkar inom alla genrer. SKAP bildades 1926.

VILL DU VETA MER OM SKAP?Läs mer om SKAP på www.skap.se!

KONTAKTA SKAPSveriges kompositörer och textförfattareHornsgatan 103Box 17092104 62 Stockholminfo@skap.se www.skap.seTel: 08-783 88 00

SKAP ILLUSTRATED

ILLUSTRATION: ANDERS LIDÉN