Högskolan i Halmstad Sektionen för lärarutbildning AU90

Skillnad i attityd till fult språk mellan killar och tjejer En kvantitativ studie bland gymnasieelever

Examensarbete lärarprogrammet Slutseminarium 090115 Martin Ådahl och Ulrika Andersson Handledare: Monica Ekelund och Jette Trolle Schultz-Jensen Examinator: Ingrid Nilsson och Catrine Brödje

2  

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och

användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med

fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende

på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på

gymnasiet).

För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån

språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av

157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.

Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan

könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika

starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.

De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan

sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga

normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och

skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De

manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av

fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.

Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som

de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i

samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de

manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör

homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga.

Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet

3  

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

2. Syfte 8

3. Frågeställningar 9

4. Skolans styrdokument 9

5. Tidigare forskning 11

6. Teoretisk bakgrund 13

6.1 Pejorisering 13 6.2 Automatisering 14 6.3 Gruppidentitet 15 6.4 Gruppspråk 16 6.5 Ungdomsspråk 17 6.6 Kvinnligt och manligt språk 18 6.7 Språk och etnicitet 19 6.8 Situationer då skällsord används 20

6.8.1. Affektladdade situationer 21 6.8.2. Maktutövning 21 6.8.3. Gängjargong 21 6.8.4. Intimitet 22 6.8.5. Urladdning 22

6.9 Horan som stigma 22

6.10 Den omanlige mannen 23

6.11 Svordomar 24

7. Metod 26 7.1 Val av metod 26 7.2 Urval 27 7.3 Operationalisering 28 7.4 Analys 31 7.5 Etiskt förhållningssätt 32

8. Resultat 34

4  

9. Analys och diskussion 41 9.1 Signifikanta skillnader mellan könen 41

9.1.1. Värsta kvinnliga skällsordet 41 9.1.2. Värsta manliga skällsordet 42 9.1.3. Respondenternas inställning till svordomar 43 9.1.4. Det nya skällsordet mammaknullare 44

9.1.5. Etniska skällsord 45 9.2 Signifikanta skillnader och etnicitet 47

9.2.1. Svartskalle och blatte 47

10. Slutsats 49

11. Litteraturlista 51

12. Bilaga 1: Enkät 54

Bilaga 2: Skällsord för kvinnan och mannen 61 Bilaga 3: Information om χ2-test 63 Bilaga 4: Tabeller med signifikant skillnad 64

5  

Tabellförteckning Tabell 1. Elevernas gymnasieprogram. 34 Tabell 2. Så ofta används uttrycket ”prata som ett homo/bög”. 34 Tabell 3. Vad tycker du om att använda uttrycket ”prata som ett homo/bög”. 35 Tabell 4. Genom svordomar visar man att man är som de andra i kompisgruppen. 35 Tabell 5. Hur viktigt är det för dig att varken lärare eller elever svär i klassrummet 35 Tabell 6. Jag använder svordomar när jag vill visa mig tuff. 35 Tabell 7. Jag använder svordomar när alla gör så i gruppen. 35 Tabell 8. Jag använder svordomar när jag vill trycka ner någon. 36 Tabell 9. Det är fult att svära. 36 Tabell 10. Så ofta använder jag uttryck som ”springa som en jude/neger/svenne”. 36 Tabell 11. Vad tycker du om uttryck som ”springa som en jude/neger/svenne”. 36 Tabell 12. När har du under det senaste året blivit kallad för ”din mammaknullare”. 36 Tabell 13. Hur reagerar du på att bli kallad ”mammaknullare”? 37 Tabell 14. När har du under det senaste året blivit kallad för ”bitch, hora, slampa”? 37 Tabell 15. Hur reagerar du på att bli kallad ”bitch, hora, slampa”? 37 Tabell 16. Hur reagerar du om någon annan blir kallad ”hora”? 37 Tabell 17. Hur reagerar du om någon annan blir kallad ”bög”? 37 Tabell 18. Hur reagerar du om någon annan blir kallad ”lebb”? 38 Tabell 19. Hur reagerar du om någon annan blir kallad ”mammaknullare”? 38 Tabell 20. Hur ofta använder du själv uttryck som ”mammaknullare”? 38 Tabell 21. Hur ofta använder du själv uttryck som ”bitch, hora, slampa”? 38 Tabell 22. När har du under det senaste året blivit kallad för ”bög/lesb/lebb/fikus”? 38

Tabell 23. Hur reagerar du om någon annan blir kallad blatte? 39 Tabell 24. Hur känns det när du har kallat någon svartskalle eller blatte? 39 Tabell 25. Det talas andra språk än svenska i hemmet. 39 Tabell 26. Hur ofta har du själv blivit kallad för ”svartskalle eller blatte”? 40 Tabell 27. Hur ofta kallar du andra personer för ”svartskalle eller blatte”? 40

6  

Förord

Vi vill framförallt tacka våra respektive och barn som tålmodigt har fått stå ut med oss

under de sista månaderna. Nu lovar vi att vara mer närvarande!! Vi vill också tacka alla

respondenter, utan vilka vi inte hade kunnat skriva detta examensarbete. Gemensamt

har vi läst in oss på området och därefter kommit överens om frågor, syfte och metod.

Tillsammans har vi också operationaliserat teorierna till enkätfrågor, sammanställt

resultat, analyserat och diskuterat. Vi har dock även valt att dela upp arbetet oss

emellan. Martin har designat enkät och varit mycket kunnig när det gäller SPSS och

tabellutformning. Ulrika har fokuserat mer på teori och tidigare forskning.

Eftersom vi båda är blivande svensklärare och har ett stort intresse för språksociologi

har vi valt att undersöka och fokusera på ungdomars attityder till vad vi kallar ”fult

språk”.

7  

1. Inledning  

Ända sedan antiken har vuxna människor förfasat sig över språkets förfall och främst över

ungdomars språkmissbruk. Kritiken har inte enbart riktats mot ungdomars språk utan även

mot ungdomars livsstil i största allmänhet. Det är alltså ingen nyhet på 2000-talet att

ungdomar har ett eget sätt att uttrycka sig, både språkligt och genom andra medel. Redan

tidningsartiklar från 1930-talet vittnar om vuxenvärldens farhågor över det språkliga förfallet

(Kotsinas 1994). Från en del perspektiv kan ungdomar till och med anses ha ett eget språk,

framförallt när det gäller ordförrådet. Även om vi inte har för avsikt att redogöra för

ungdomars språk i sin helhet är det intressant att se att den språkutveckling som ständigt sker i

det svenska språket ofta har sin utgångspunkt i just ungdomskulturen.

I den debatt som uppkommit kring frågan upprörs allmänheten och offentliga personer över

ungdomars språkbruk. Även om ungdomar under en längre tidsperiod har ansetts använda ett

vulgärare språk än vad vuxenvärlden har funnit acceptabelt verkar det ändå som om attityden

gentemot bland annat könsord under den senaste tiden har blivit alltmer accepterande,

åtminstone om man får tro mediernas rapporteringar eller besöker en skolgård.

Forskningsrapporter, undersökningar och mediernas rapporteringar vittnar om att verbala

kränkningar är vanligt förekommande i skolvärlden och att många elever mår dåligt på grund

av detta (JämO 2000, Osbeck 2003). Eftersom vi båda är blivande svensklärare och har ett

stort intresse för språksociologi tycker vi att ungdomars attityder och användande av ”fult

språk” är allt för intressant för att inte undersöka i praktiken.

Kotsinas (1994) menar att trots att de flesta ungdomar faktiskt kan uttrycka sig ”korrekt”

väljer likväl många att tala ett språk som inte är accepterat av vuxenvärlden. Visserligen kan

man anta att de inte är färdiga med sin språkliga utveckling, och därför inte fullt ut behärskar

standardspråkets regler och normer, men deras språkliga uttryckssätt har ändå till stor del att

göra med deras gruppidentitet. De väljer alltså att avvika från normen för att istället identifiera

sig med den åldersgrupp de tillhör. Det är dock intressant att se om de ord och uttryckssätt

som många ungdomar använder har en kränkande avsikt såsom vuxenvärlden uppfattar det,

eller om skällsord helt enkelt har en annan innebörd i ungdomsvärlden.

8  

Vissa forskare menar nämligen att ord som hora och bög har börjat förlora sin ursprungliga

betydelse och kraft bland ungdomar (Kotsinas 1994, Svahn 1999). Detta beror enligt

forskarna på betydelseförändringar som pejorisering (d.v.s. betydelseglidning, där orden

alltmer förlorar sin ursprungliga betydelse) och automatisering (där orden förlorar sin

ursprungliga innebörd och blir mer av förstärkningsord). Samtidigt ser språkforskare en

förändring i svenskan vad det gäller både svärord och skällsord. Eftersom religionen förlorat

sin makt och betydelse i samhället är ord som t.ex. helvete och fan inte längre så tabubelagda

och kraftfulla. I takt med att Sverige berikats av invånare från andra kulturer och språkgrupper

har svenska språket dessutom influerats av de svordomsvanor och skällsord som används där.

Kotsinas skriver i Ungdomsspråk (1994) att de nya influenserna och de ”gamla”

svordomarnas förlorade kraft gör att ”fult språk” i svenskan får nya dimensioner, där

sexualiteten och intima kroppsdelar hamnar i fokus.

Fult språk kan ta sig många olika skepnader, men i uppsatsen kommer termen fult språk att

användas för att beteckna svordomar, skällsord och könsord och detta med fokus på ordens

och uttryckens kränkande funktion. Vi vill med andra ord ta reda på vilka attityder det finns

bland ungdomar på några gymnasieskolor i södra Sverige när det gäller fult språk.

2. Syfte  

Enligt skolans styrdokument ska skolan arbeta mot kränkningar i skolan och förbereda

eleverna för livet som vuxna i samhället och i arbetslivet (Lpo 94, Lpf 94). Därför är det

viktigt att öka elevernas medvetenhet om språkbrukets betydelse, funktion och konsekvenser.

Som lärare gäller det att ha en medveten hållning gentemot fult språk i skolan och i

klassrummet. Vårt examensarbete har som avsikt att visa vilken attityd som elever i årskurs

ett på gymnasiet har till användande av fult språk. Vi vill alltså klargöra vilka skillnader som

går att knyta till ungdomars kön, etnicitet och vald studieinriktning. För att kunna hjälpa

eleverna att öka sin medvetenhet om språkbrukets betydelse vill vi göra en lägesbeskrivning

av rådande attityder på några kommunala gymnasieskolor och programinriktningar i en

kommun i södra Sverige. Dock är syftet med uppsatsen varken att kartlägga hur skolpersonal

agerar i nuläget eller att lyfta fram hur skolans personal bör agera.

9  

3. Frågeställningar

1) Finns det skillnader mellan killars och tjejers attityder till fult språk?

Om det finns skillnader – hur ser de ut?

2) Finns det skillnader i attityder till fult språk mellan elever med olika etnisk bakgrund?

Om det finns skillnader – hur ser de ut?

3) Finns det skillnader mellan elever på olika program och skolor (studie- och

yrkesförberedande)?

Om det finns skillnader – hur ser de ut?

4. Skolans styrdokument  

Enligt skolans styrdokument har skolpersonal ansvar när det gäller att förebygga och

motverka bland annat verbala kränkningar bland ungdomar (se citat ur skollagen nedan).

Enligt vår tolkning innebär det att ungdomar inte bör använda ett språk som kan uppfattas

som nedvärderande av någon annan. Genom att lyfta fram ungdomars attityder till ”fult”

språk kan medvetenheten om språkets makt och funktion öka. En ökad dialog mellan elever

och personal, där båda kategorier tar en aktiv del av vad som står skrivet i styrdokumenten,

kan härmed möjligtvis reducera kränkande beteenden bland ungdomar. Genom att

implementera styrdokumenten i den dagliga undervisningen skapas en möjlighet för

skolpersonal att medvetandegöra ungdomars attityd till och användning av ”fult” språk.

Skollagen gällande både grundskolan och gymnasieskolan anger nämligen att:

Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår

gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan:

• främja jämställdhet mellan könen samt

• aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden

(skollagen 1 kap. 2§).

Skolan ska dessutom enligt läroplanen för gymnasieskolan (Lpf 94):

10  

Utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som

verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde [ …]. Skolan ska främja

förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbing.

Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas (Lpf 94, kap. 1:1).

I likhet med skollagen visar läroplanen för gymnasiekolan att personalen aktivt ska bekämpa

och motverka alla typer av trakasserier. Det är med andra ord inte tillräckligt att ignorera ett

sådant beteende hos en eller flera elever, utan insatser bör riktas mot att skapa en skolmiljö

där alla människor har lika möjlighet att känna trygghet. I Lpf94 står följande mål utskrivna:

Skolan skall sträva mot att varje elev

• vidareutvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,

• respekterar andra människors egenvärde och integritet,

• inte accepterar att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå

människor,

• förstår och respekterar andra folk och kulturer ,

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen

I läroplanen för grundskolan (Lpo 94, kap.1) anges det också att skolan har ett ansvar för att

motverka traditionella könsmönster, vilket innebär att ord som är kopplade till en människas

kön inte bör användas i ett kränkande syfte. Detta tolkar vi som att ord som fitta eller hora

inte bör accepteras eftersom de både kan uppfattas som kränkande för individen och som ord

som befäster traditionella könsmönster där kvinnan ses som det underordande könet.

Vidare anger kursplanen för svenska på gymnasiet (www.skolverket.se) följande mål att sträva mot:

• förstår språkets betydelse för identiteten och utvecklar förmågan att förstå sig själv och andra i ett

kulturellt och historiskt sammanhang,

• i dialog med andra uttrycker tankar, känslor och åsikter och reflekterar över existentiella och etiska

frågor och fördjupar sin förståelse för människor med andra levnadsförhållanden och från andra

kulturer,

• blir förtrogen med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medveten

om destruktiva krafter att reagera emot

11  

Eftersom kursplanerna antyder att skolan bör utforma sin undervisning så att elever lär sig att

känna empati för andra människor, bör alltså alla former av rasistiska tillmälen motarbetas.

Ord som rör en människas etnicitet, såsom blatte eller svenne är med andra ord inte ok.

Dessutom bör skolans svenskundervisning utformas så att eleven blir medveten om språkets

betydelse för identiteten. Skapandet av identitet sker i en social miljö tillsammans med andra

där språket har en stor betydelse. Språk innebär makt och genom att ifrågasätta och blottlägga

underliggande strukturer kan eventuellt kränkande språkbruk minska.

5. Tidigare forskning  

Åtskilliga lingvister har intresserat sig för ungdomars språkbruk. Ulla-Britt Kotsinas har i

bland annat Ungdomsspråk (1994) diskuterat huruvida ungdomar har ett torftigt ordförråd,

dålig artikulation och ett ”fulare” språk genom deras frekventare användning av svordomar,

slang och könsord. Slutsatsen är att ungdomsspråket är kreativt, expressivt och aktivt. Hon

påvisar att den språkliga utvecklingen ofta har sin utgångspunkt i ungdomsspråket, eftersom

ungdomar har ett stort behov av att markera sin grupptillhörighet och identitet genom språket.

Vidare diskuterar Kotsinas både skillnader mellan flickor och pojkar, och skillnader mellan

ungdomar från olika socioekonomiska klasser.

Trots att de flesta lingvister tidigare har inriktat sig framförallt på unga killars

språkanvändning, finns det en hel del kvinnliga språkforskare som på senare år har fått upp

ögonen för hur ungdomar av kvinnligt kön uttrycker och beter sig. Fanny Ambjörnsson har i

sin undersökning I en klass för sig (2003) fokuserat på unga tjejers skapande och

upprätthållande av identitet. Hon har i sin studie jämfört två klasser på olika

gymnasieprogram för att skapa sig en bild av vad det innebär att vara ung kvinna i dagens

samhälle. Det visar sig att identitetsskapandet är mer komplicerat än vad som tidigare har

uppmärksammats. Ambjörnsson lyfter fram vilken betydelse som sexualitet, klass och

etnicitet har i skapandet av könsroller. Vidare tar hon upp hur unga kvinnor ständigt pendlar

mellan två ytterligheter, d.v.s. horan och den okvinnliga kvinnan. Ambjörnsson tar sin

utgångspunkt i både en mer traditionell feministisk teori och i queerteori anförd av bland

andra Judith Butler. Butler (1990) hävdar att det inte finns ett biologiskt kön som bestämmer

våra identiteter utan det är snarare sättet som vi agerar på som bestämmer genus. Enkelt

uttryck kan man säga att en tjej som agerar på ett ”tjejigt” sätt, t.ex. sitter och fnissar

12  

tillsammans med sina kompisar, bidrar med ett uttryckssätt som skapar genus. Ambjörnsson

(2003: 13) menar dock att genus inte är statiskt utan en process som ständigt utvecklas.

Utifrån dessa tankar har hon alltså undersökt vilka koder som gäller för tjejer idag. Vad ska

man göra för att uppfattas som tjej? Hur får man se ut? Hur ska man uttrycka sig?

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv skapas olika sociala kategorier i en viss kontext

och är beroende av den. Detta innebär att även genus skapas inom ett bestämt

handlingsutrymme, och att uppkomsten av genus sker i kommunikationen mellan människor.

Genus finns med andra ord inte i ett tomrum. Detta innebär vidare att uppfattningen av vad

som är manligt och kvinnligt ständigt förändras och alltså är annorlunda i olika sammanhang

och tider. Att kvinnors och mäns handlingsutrymmen skiljer sig åt är förvisso nog så

intressant, men inom vissa grenar av socialkonstruktivismen vill man också gå ett steg djupare

och ta reda på orsaker till skillnaderna mellan könen och hur detta påverkar

identitetsskapandet.

Flera socialkonstruktivistiska undersökningar har gjort på unga män, både i Sverige och

utomlands. Ove Sernhede (2002) har fokuserat på unga mäns musikstilar och hur dessa har

bidragit till männens skapande av identitet. Likaså har Richard Jonsson i sin avhandling

Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en högstadieskola (2007) fokuserat på

killars språkanvändning. Dessutom finns det flera äldre undersökningar såsom Labov (1972)

som har undersökt ungdomsgäng i Harlem och Hewitt (1986) som har granskat färgade män i

London. Det är emellertid sällan som dessa studier har fokuserat på genus. Istället har de

fokuserat på skillnader i språk och identitetsskapande utifrån etnicitet.

Likaså har Kerstin Nordenstam och Ingrid Wallin i sin undersökning Osynliga flickor –

synliga pojkar (2002) utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersökt vilka attityder

till det svenska språket och svenskar som ungdomar med invandrarbakgrund har. De kommer

fram till att det finns avsevärda skillnader i språkbruk mellan könen bland invandrarelever.

Vidare har en del uppsatser skrivits som handlar om ungdomars språkbruk. I Oss horor

emellan? (2005) från Göteborgs universitet utreder Cecilia Bergstrand hur kvinnliga

gymnasieelever uppfattar och använder sig av skällsord i relation till vad de själva upplever

som ”normalt”. Hon undersöker också hur flerspråkighet påverkar inställningen och

användandet av skällsord. Det hon kommer fram till i uppsatsen är att sexuella skällsord (t.ex.

hora) upplevs som mest kränkande av tjejerna och att flerspråkiga elever använder mildare

utryck än enspråkiga ungdomar.

13  

I ”Om man ej behöver svära, varför ska man göra det då?”(2005) från Malmö Högskola

redogör Susanna Assarsson och Marie Göransson för ungdomars användning av svordomar

och om det finns skillnader mellan könen när det gäller svordomsbruket. Vidare undersöker

de pedagogers attityder till svordomar och vilket ansvar de har gällande språkbruket i

klassrummet. De drar slutsatsen att ungdomar inte verkar reagera på svordomar, men att

pedagogerna i undersökningen anser att de har ett stort ansvar när det gäller språkbruk i

klassrummet. Vidare framträder stora skillnader när det gäller hur flickor och män uttrycker

sig.

Anna-Lena Eliasson skriver i sin uppsats Fula personbenämningar (1999) från Linköpings

universitet om vad unga elever och personal anser vara ”fult” språk, vilka attitydskillnader det

finns mellan barn och vuxna, samt mellan könen. Dessutom undersöker hon hur vanligt

förekommande fula personbenämningar är och i vilket syfte som de används.

Ett examensarbete från Högskolan i Halmstad, Ungdomsspråk (2007) skriven av André

Mattsson och Ambjörn Lindfors, belyser bakomliggande orsaker till ungdomsspråket och

elevers och lärares attityder till detta. Uppsatsen visar hur ungdomar använder och anpassar

sitt språk i olika talsituationer. Resultatet visar att språket är genusrelaterat, eftersom vi ofta

fostras in i våra roller. Deras slutsats är att ungdomar är ytterst medvetna om sitt språkbruk.

6. Teoretisk bakgrund  

6.1 Pejorisering

Språket är ständigt föränderligt. En del forskare menar till och med att de språkliga

förändringarna är så påtagliga att de kan iakttas medan de sker. Det är med andra ord inte så

konstigt att äldre texter kan vara svårlästa och att det språk som används i dokumentärfilmer

eller spelfilmer från några decennier tillbaka låter annorlunda än det språk som används av de

flesta människor idag. Men det är inte bara orden i sig själva som förändras och utvecklas

utan också betydelsen av orden. En så kallad pejorisering sker, det vill säga en

betydelseglidning, där orden alltmer förlorar sin ursprungliga betydelse. Alltså kan ett ord

som har funnits i det svenska språket en längre tid ha fått en ändrad betydelse. Margareta

Svahn skriver i Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen (1999) att detta framförallt

är vanligt när det gäller skällsord och ord som beskriver det kvinnliga könet (a.a:165).

14  

Många skällsord, som betecknar kvinnor idag, härstammar från helt neutrala ord, som från

början kunde användas både om kvinnor och om män. När ett ord efter en tid alltmer har

börjat associeras med en person av kvinnligt kön har ordet oundvikligen fått negativa

konnotationer. Det finns flera förklaringar till detta, men de flesta lingvister, bland andra

Deborah Cameron, menar dock att detta med stor sannolikhet beror på den patriarkala

maktordningen som styr vårt samhälle. Att kvinnan som samhällsmedborgare är underordnad

mannen har alltså lett till att en del ord som beskriver det kvinnliga könet har fått negativa och

ibland även sexuella konnotationer. Cameron (1992:108f) menar vidare att de kvinnliga

skällsorden är en del av en social kontroll där kvinnan ska hållas på plats och med andra ord

ett medel för att upprätthålla de könsstereotypa maktstrukturerna i samhället. Dessutom kan

man hävda att pejoriseringen inte bara upprätthåller maktstrukturen utan också bekräftar den.

Vidare kan en pejorisering ske åt båda hållen. Dels kan ett ord som från början har haft en

neutral betydelse ha fått en negativ klang, dels kan ett ord som tidigare har haft en negativ

innebörd idag vara fullkomligt neutralt. Svahn (1999:167f) visar med exemplet kona som i

ordböcker från slutet på 1800-talet betecknar en kvinna eller hustru. Även om ordet i ett fåtal

svenska dialekter har kvar sin ursprungsbetydelse är det betydligt vanligare att ordet har fått

en avsevärt annorlunda mening då ordet kona konnoterar till en lösaktig kvinna eller sköka.

Från att ha varit ett helt neutralt ord för en kvinna har alltså en pejorisering skett och ordet kan

ses som ett av de värsta skällsorden som betecknar en person av kvinnligt kön.

Men ett ord kan alltså även ha fått en betydelseförskjutning åt andra hållet. Ordet tjej var i

början av förra seklet ett starkt slangbetonat ord som betecknade en ung arbetarklasskvinna

eller i vissa kretsar en ung prostituerad. Idag har det dock inga negativa konnotationer utan är

snarare ett ord med positiv laddning. Många medelålders kvinnor kallar sig gärna tjejer

eftersom det framhäver deras ungdomlighet (Einarsson 1994:227).

 

6.2 Automatisering  

Förutom betydelseglidningar av enskilda ord finns det också andra förändringsprocesser inom

språkutvecklingen. En annan förändring som sker är automatisering. Ett ord som ofta används

kan med tiden få sin ursprungliga innebörd automatiserad, det vill säga ordet eller en del av

ordet blir så naturligt att man inte längre funderar över vad det egentligen betyder. Detta är

15  

enligt Svahn (1999) framförallt vanligt då det gäller skällsord eller led i ord som används i

förolämpande syfte. Som exempel kan nämnas ordet fitta som i sin ursprungsbetydelse

hänvisar till det kvinnliga könsorganet. Då ordet är relativt produktivt använt som ett led i ett

skällsord, t.ex. fittstim eller surfitta har ordet blivit automatiserat. Det ger alltså inte längre

tydliga sexuella konnotationer utan benämner istället kvinnan med en nedvärderande avsikt.

En surfitta betecknar med andra ord en sur och gnällig kvinna i största allmänhet och ordet

fitta kan då tolkas som en negativt laddad synonym för ordet kvinna.

Likaså kan förstärkningsled som kuk och pitt anses beteckna en man. Om huvudledet står kvar

men förstärkningsledet byts ut, t.ex. fittjävel – kukjävel, blir det följaktligen tydligt att orden

betecknar en kvinna respektive en man och inte har direkt sexuella konnotationer. Ännu

tydligare blir det om man ser att orden används som verb, t.ex. kuka ur med betydelsen att

misslyckas med något (Svahn 1999: 170f).

Vidare finns det en mängd andra ord som också har automatiserats. Ett sådant exempel är

ordet bög då det används som ett led i sammansatta ord. Märkesbög eller fotbollsbög

betecknar alltså inte en homosexuell man, utan används numera för att visa att personen har

en böjelse för något speciellt. Ordet har således förlorat sin ursprungliga innebörd och kan

också beskriva en person av kvinnligt kön. Dock kan ordet fortfarande ses som nedsättande.

Vidare menar Svahn att ordet bög, även då det används som ett självständigt ord och inte i en

sammansättning, numera både har förlorat innebörden av att betyda homosexualitet och man

och istället kan ses som ett könsneutralt skällsord (a.a:171).

6.3 Gruppidentitet  

Människor kan, i alla samhällen, delas in i olika grupper. Eftersom människan i grunden är ett

flockdjur är det kanske inte så konstigt att hon har behov av att känna tillhörighet och

gemenskap med andra. Det finns emellertid olika sätt att visa sin grupptillhörighet. Dels kan

den visas genom yttre markörer, såsom genom kläder och olika frisyrer, dels kan

grupptillhörigheten markeras genom mer subtila sätt som är betydligt svårare att känna igen.

Ulla-Britt Kotsinas påpekar i Ungdomsspråk (1994) att ungdomar ofta klassas som en stor

enhetlig grupp, men menar att en generationsgrupp i den storleken inte på några sätt kan anses

homogen. Dock är gruppmarkörerna ofta så subtila att vuxna människor har svårt att särskilja

medlemmarna i en ungdomsgrupp från en annan (a.a:16). Ungdomar markerar emellertid inte

16  

bara sin grupptillhörighet gentemot andra ungdomsgrupper utan också gentemot

vuxenvärlden (vi/ ni).

Vidare är alltså grupptillhörighet en viktig källa för en människas självkänsla och identitet,

och identitetsskapandet är en process som sträcker sig genom hela livet. Robert Thornberg

skiljer i Det sociala livet i skolan (2006) på konkreta och abstrakta grupper, där den konkreta

gruppen betecknar familjen och den närmsta vänkretsen och den abstrakta gruppen står för

sociala grupper (t.ex. kön, etnicitet, religiös inriktning, åldersgrupp). Inom varje grupp finns

en struktur som visar inbördes relationer. De föreställningar som ens grupp har påverkar den

enskilda identiteten. Gruppens föreställningar om andra grupper kan också leda till att

negativa tankar och stereotypa antaganden skapas eller upprätthålls (a.a:134f). Enligt

Thornberg kan dessa stereotypa gruppföreställningar förklara varför konflikter mellan

grupper, rasism, sexism och andra fördomar uppstår i det sociala samspelet (a.a:140).

6.4 Gruppspråk  

Förutom yttre kännetecken markerar människor sin grupptillhörighet genom språket. Kotsinas

(1994:25) menar att alla ungdomsgrupper i samhället använder ett språk som mer eller mindre

skiljer sig från standardspråket. Eftersom nya grupper ständigt formas i samhället utvecklas

språket kontinuerligt och olika grupper beroende på kön, klass, etnicitet m.m. har sina egna

specifika talspråk. De språkliga skillnaderna kan ibland vara mycket subtila, men finns ändå

där för att markera en grupptillhörighet. Genom olika dialektdrag markeras den regionala

härkomsten, men även ålder, kön och social status (1994:19). Dock varierar den enskilde

talaren sitt språk beroende på olika talsituationer och åhörare. Kotsinas hävdar att vid tillfällen

och i situationer då gruppidentiteten är viktig att framhäva för talaren markeras vissa drag

tydligare och används oftare (1994:19f).

Varje grupp kan sägas ha sina egna språknormer. Då människor, som ingår i samma grupp,

har ett slags kollektiv identitet har de gemensamma förväntningar på hur de ska uttrycka sig.

Om man bortser från att varje mindre grupp har sina egna särdrag och istället ser ungdomar

som en någorlunda enhetlig grupp, kan man peka ut vad som är typiskt för ungdomskulturens

språkliga uttryck. I ungdomsåren förväntas unga människor, både av jämnåriga och av vuxna,

framförallt att uttrycka sig på ett sätt som markant skiljer dem åt från vuxenvärlden.

17  

6.5 Ungdomsspråk

Under århundraden har vuxna människor förfasat sig över ungdomars språkbruk och deras

”torftiga” ordförråd. Kritiken har dels varit riktad mot att ungdomar har ett alltför litet

ordförråd, dels för att de använder slang, svordomar och könsord i en alltför stor utsträckning

(Kotsinas 1994:57). Trots att de flesta unga människor faktiskt vet hur man ska tala korrekt

väljer de att uttrycka sig på ett sätt som skiljer sig från det vårdade talspråket. Kotsinas menar

att det är en av skolans svåraste uppgifter att motivera tonåringar till att använda ett språk som

är mer accepterat i samhället. Eftersom vi lever i ett samhälle som på många sätt är

skriftspråksberoende är det alltså viktigt att ungdomar lär sig att använda dessa språkvarianter

och blir införstådda med att språket har många olika funktioner (1994:55f).

Vidare menar hon att tonåringar ofta är medvetna om att de bryter mot den vårdade talnormen

i till exempel en klassrumssituation, men att de ändå väljer att göra så. Detta kan bero på att

de ännu inte är tillräckligt mogna för att förstå att man måste skilja på olika talsituationer och

vilka regler som gäller där. Eftersom samma människor befinner sig i klassrummet som de

umgicks med på rasten, förutom läraren, är det svårt för ungdomar att ändra sitt språkliga

uppförande från en situation till en annan. Tidigare studier visar (se Labov 1972) att elever

som väljer att tala vårdat och därmed avviker från ungdomars språknormer till och med

riskerar att bli utfrysta.

Kotsinas (1994:165) påpekar också att det många gånger ses som statushöjande att använda

sig av slang, könsord och svordomar. ”Fult” språk associeras till manlighet, tuffhet och

självständighet, medan ”fint” språk kopplas ihop med vekhet och kvinnlighet. Därför är det

inte alltid så lätt att motivera en tonåring till att hålla sig inom den vårdade talnormen,

eftersom en hög status inom gruppen förmodligen är viktigare än en vuxen persons

godkännande. Enligt en undersökning bland killar och tjejer kring svärande och könsord är

tjejer mer försiktiga i användandet av svordomar och könsord, även om deras kunskap om

dessa ord är i stort sett densamma som killarnas (Kotsinas 2003: 160-173).

Men vad är det då som är typiskt för ungdomars språk? Kotsinas (1994) påvisar i sin

undersökning att det är framförallt två företeelser som vanligtvis lyfts fram när det gäller

ungdomars språk. För det första är det ungdomars ”dåliga” artikulation med inslag av

reduktion och kontraktion av ord, vilket innebär att många äldre inte förstår vad ungdomar

menar. För det andra är det ungdomars ordförråd, som är fyllt av slang, svordomar och

18  

könsord. Men Kotsinas menar dock att ungdomsspråket först och främst ska ses som

innovativt och expressivt, då många unga ”leker” med språket. De hittar nya vägar och

omstrukturerar språkets traditionella uppbyggnad. Genom detta markerar de dels sin lokala

grupptillhörighet, dels sin ungdomlighet och avvikelse från vuxenvärlden i ett större

samhällsperspektiv.

6.6 Kvinnligt och manligt språk  

Likaså som att ungdomars språk skiljer sig från de äldre generationernas språk kan man också

lyfta fram vissa generella skillnader mellan kvinnors och mäns språkbruk. Flera studier visar

att kvinnor är mer benägna att tala vårdat och använda sig av ett språk som ligger närmare

standardspråket. Enligt Jan Einarsson (2004:173f) beror detta på att kvinnor i allmänhet är

mer medvetna om språkets sociala vikt och dess statushöjande betydelse. Kvinnor är alltså

mindre benägna att uttrycka sig genom ”fula” ord. Eftersom kvinnan är underordnad mannen i

det västerländska samhället strävar hon uppåt i hierarkin och söker en högre social status.

Män har dock inte lika stort behov av att hävda sin status genom språket. Vidare menar

Einarsson (2004:173) att undersökningar visar att män oftare utvecklar nya ord, t.ex.

slanguttryck än vad kvinnor gör och därför kan mäns språk ses som mer kreativt. Eftersom

användandet av ”fult” språk (slang, svordomar och könsord) i många fall förknippas med

tuffhet och maskulinitet väljer män i större utsträckning än kvinnor att använda det. Ljung

(2006:95) menar att detta kan ses som en ”omvänd prestige”. Män som inte behöver anstränga

sig för att höja sin sociala status (de står redan högst upp i hierarkin) väljer då att ”försämra”

sitt språk för att på så sätt markera sin manlighet och bryta mot vedertagna normer.

Magnus Ljung skriver i Svordomsboken (2006) att både kvinnor och män tenderar att svära

minst tillsammans med personer av det andra könet. Med andra ord svär människor mest när

de umgås med andra av samma kön. Liksom Einarsson (2004) menar Ljung att kvinnor som

grupp generellt svär mindre, men han menar också att både män och kvinnor är benägna att

bryta mot språkregler i hopp om att skapa solidaritet i grupper där man känner någon form av

gemenskap. Svordomarna kan då ses som ett språkligt och socialt verktyg, som är identitets-

och gruppskapande (2006:97).

Kotsinas (1994:127f) menar emellertid att det kan finnas en annan anledning till språkliga

könsskillnader. Då flickor och pojkar på olika sätt skapar sociala nätverk utvecklas deras

19  

språk annorlunda. Flickors grupperingar är oftast löst sammansatta och de tenderar att följa

samhällets normer och regler före gruppens. Pojkars grupper är däremot ofta starkt

sammanfogade där en eventuell brytning mot gruppens hårt satta regler innebär någon form

av bestraffning. Om en grupp, bestående av unga män, har kommit överens om vissa

språkliga företeelser är det alltså med stor sannolikhet få som avviker mot dem även om

språkvalet upprör de vuxna i närheten.

Kerstin Nordenstam (2003) menar dock att vårt språkbruk är nyckeln till hur kulturen och

samhället identifierar vad som är manligt och kvinnligt. Genom språket konstrueras med

andra ord könen där mannen ses som normen. Skillnader mellan manligt och kvinnligt språk

är kanske inte så stora egentligen, men eftersom vi socialiseras i att se skillnader, som t.ex. att

det är okvinnligt att svära, har vi också olika förväntningar på dessa företeelser. Vi tenderar

att söka skillnader och uppmärksamma dem utifrån kön. Dock bör man inte nöja sig med att

konstatera att skillnader mellan könens språkbruk finns, utan också finna de underliggande

orsakerna till dem.

6.7 Språk och etnicitet  

På samma sätt som kön påverkar vårt språkbruk (eller föreställningar kring det) har en

människas etniska härkomst en viss betydelse. Feministisk forskning har blivit hårt kritiserad

för att utgå från den vita medelklasskvinnan som norm och senare års forskning har således

börjat ta andra skillnader i beaktning såsom etnicitet och klasstillhörighet. Precis som det

medför problem att bunta ihop alla ungdomar eller kvinnor respektive män i olika homogena

grupper, innebär det en viss problematik att placera alla människor med invandrarbakgrund i

samma kategori, då det finns stora individuella skillnader mellan personerna.

Generellt kan dock sägas att ungdomar med annat modersmål en svenska tenderar att uppfatta

exempelvis könsord annorlunda jämfört med svenska ungdomar. Andersson menar i Fult

språk (1985) att ungdomar med svensk bakgrund har lättare för att skilja på vad som är ”fint”

och ”fult” när det gäller språkliga företeelser. För personer vars förstaspråk inte är svenska

uppfattas inte alla svordomar, könsord och skällsord som värdeladdade. På liknande sätt

använder ungdomar med svenska som modersmål engelska termer för diverse könsord,

eftersom dessa inte upplevs som lika starkt laddade.

20  

6.8 Situationer då skällsord används  

Skällsord kan definieras på många olika sätt, men framförallt definieras de som ord som har

för avsikt att verbalt kränka en annan människa (Svahn 1999:15f). Även om en person inte

nödvändigtvis har för avsikt att nedvärdera en annan människa i alla lägen genom att använda

ett skällsord, kan det lätt uppfattas som stötande dels av personen som det direkt berör, dels av

människor runtomkring. Margareta Svahn har i sin bok Den liderliga kvinnan och den

omanlige mannen (1999) delat in användandet av skällsord i olika kategorier, närmare

bestämt affektladdade situationer, maktutövning, gängjargong, intimitet och urladdning. Lars-

Gunnar Andersson (1985) har en liknande indelning där han skiljer mellan psykologiska och

sociala motiv. Det psykologiska motivet går hand i hand med vad Svahn kallar för

affektladdade situationer (se nedan). Det sociala motivet delas däremot upp i underkategorier,

det vill säga Andersson (1985) menar att människor svär eller använder skällsord för att visa

sig tuffa, för att chockera, för att ange grupptillhörighet, för att smäda en annan eller för att

visa vänskap.

6.8.1 Affektladdade situationer

En affektladdad situation innebär att en person eller flera behöver få uttrycka sin vrede eller

frustration över något. Detta kan vara situationer då personen i fråga har slagit sig, förlorat

något eller hamnat i gräl med en annan människa. Svahn (1999:18) menar att om man är så

arg att vanliga argument i ett gräl tryter, så tar människan oftast till skällsord för att få utlopp

för sin ilska. Dock kan affektladdade situationer även innebära att personen som den verbala

smutskastningen riktar sig mot inte är fysiskt närvarande. I dessa fall benämner då en person

en annan med kränkande ord för att uttrycka sin frustration över att exempelvis ha blivit

orättvist behandlad.

Vidare menar Svahn (1999:20f) att skällsorden är ett substitut för det fysiska våldet. Detta

framkommer inte minst i idrottsvärlden där fysiska slagsmål i vissa fall bestraffas hårt. Det är

därför inte så märkligt att många idrottsmän väljer att häva ur sig alla möjliga skällsord

istället för att exempelvis slå ner en motspelare.

21  

6.8.2 Maktutövning En ytterligare situation då människor använder sig av skällsord är enligt Svahn (1999: 21) vid

maktutövning. Givetvis kan ovanstående exempel inom idrottsvärlden anses gå hand i hand

med att visa sitt övertag och situationer är sällan helt renodlade. Skällsord kan emellertid ses

som en viktig ingrediens i generell mobbing och kan alltså ses som en förmån för de som är

överordnade och som besitter mest makt i till exempel en klass eller en grupp. Underordnade

grupper är alltså de som är mest utsatta för verbala kränkningar. Svahn (1999:23) menar att

det oftast är män som ger sig på kvinnor, yngre och invandrare. Vidare menar hon att även

homosexuella personer är en vanligt utsatt grupp.

Skällsord kan i en maktutövande situation ses som ett sätt att kontrollera eller stävja en person

till att följa normen och att inte avvika från vad som uppfattas som ”normalt”. Exempelvis

kan homosexuella benämnas med glåpord för att de inte följer den allmänt rådande sexuella

normen, eller kvinnor för att de ska hållas på plats i samhället. Svahn (1999:24) anser att

kvinnan ofta objektifieras av män för att hon på så sätt uppfattas som mindre hotfull mot

patriarkatet.

6.8.3 Gängjargong

Skällsord förekommer också i en mer intim situation då ”förövarna” känner varandra väl och

uttrycker sin grupptillhörighet (Svahn 1999:24f). Detta är allmänt förekommande inom olika

ungdomsgrupper. Kotsinas (1994:63) menar att användandet av exempelvis skällsord (och

annat ”fult” språk) är ett sätt för tonåringar att visa för vuxenvärlden att de inte längre är

snälla små barn utan istället självständiga individer på väg in i vuxenvärlden. Om en grupp

benämner varandra med samma kränkande uttryck tappar dock orden sin ursprungliga

innebörd och laddning. Orden blir kränkande först då en utomstående person tar del av

gängets jargong eller får utstå skällsorden. Med andra ord så kan en grupp ungdomar tilltala

varandra med grova okvädesord utan att lägga något värde i orden, men om samma uttryck

används för att beskriva eller tilltala en utomstående, får orden en helt annan betydelse

(1994:25f).

22  

6.8.4 Intimitet

Vissa uttryck som används inom en tät krets kan mycket väl uppfattas som kränkande för en

utomståendes öron, men inom vänkretsen så visar de endast de inblandades nära relationer.

Personer som har en nära relation tillåter ofta språkliga utvikelser. Svahn (a.a:26) hävdar att

orden blir som leksaker, som utvecklas i en skämtsam och lekfull miljö. Vidare menar hon att

många skällsord som tillkommer under skämtsamma förhållanden ofta leder till skratt.

Negativa ord kan därför uppfattas som positiva inom vänkretsen.

6.8.5 Urladdning

Skällsord, som används utan mening att kränka en annan människa, har en minskad laddning

och genom att använda dessa uttryck frekvent tar man ifrån orden dess ursprungliga, negativa

laddning. Dessutom innebär ett frekvent brukande att makten, från de som eventuellt skulle

kunna använda orden med en nedsättande avsikt, minskar eller rent av försvinner helt. Svahn

(a.a:27) har som åsikt att det är därför som många invandrare kallar sig själva för

”svartskallar”. Likaså kallar sig homosexuella kvinnor för ”flator” och homosexuella män för

”bögar”. De hoppas alltså att om de omnämner sig själva och likasinnade med nedvärderande

ord så förlorar de överordnade makten att använda orden i ett kränkande syfte.

6.9 Horan som stigma

Fanny Ambjörnsson beskriver i sin bok I en klass för sig (2003) hur unga kvinnor ständigt

balanserar mellan två ytterligheter, det vill säga horan och den okvinnliga kvinnan. Hon

menar att de binära polerna fyller samma funktion genom att påvisa ramen för vad en

”normal” kvinna är och beter sig. Vidare menar Ambjörnsson att hennes undersökning av ett

trettiotal unga tjejers vardag visar att hora är det värsta skällsordet som en kvinna kan bli

kallad för. Likaså hävdar Svahn (1999) att den sexuellt aktiva kvinnan innehar den mest

stigmatiserade kvinnopositionen. Svahn menar att hora har varit det värsta skällsordet för en

kvinna sedan 1300-talet och alltså redan då användes med avsikt att kränka kvinnan.

Dock menar Ambjörnsson (2003:189f) att användandet av ordet hora är relativt svårtolkat

eftersom det inte enbart kopplas till en kvinnas sexuella tillgänglighet. Visserligen reglerar

23  

ordet unga kvinnors sexuella beteenden i rädslan av att bli stämplad som hora, men ordet kan

också stigmatisera många beteenden som är i gränslandet av hur en ung tjej bör uppträda.

Ambjörnsson (a.a:192f) visar vidare att killar ofta använder ord som hora för att styra den

genusordning som råder i samhället. Författarens undersökning visar emellertid att även tjejer

använder ordet för att benämna och kränka killar, vilket innebär att ordet inte längre är

könsbundet.

Ambjörnsson (a.a:204f) påpekar också hur horan har setts som en motpol till den respektabla

medelklasskvinnan och menar att ordet fortfarande har en viss klasstämpel på sig. Ordet har

en differentierande funktion. Detta innebär med andra ord att begreppet har för avsikt att

klassmässigt skilja ”fina” och ”dåliga” flickor åt. En ung kvinna som kallas hora av sina

jämnåriga behöver alltså inte enbart vara sedd som promiskuös, utan också som en tjej med

lägre social klasstillhörighet. Ambjörnsson (a.a:210f) menar vidare att en del unga kvinnor

självmant intar rollen som hora för att helt enkelt bli sedda och få en plats i den sociala

ordningen. Genom att identifiera sig med det namn som de blir kallade får de en identitet och

därmed också ett handlingsutrymme.

6.10 Den omanlige mannen  

Svahn (1999) menar att sexualiteten är en viktig del i hur könsrollerna konstrueras. Till

skillnad från kvinnan är det emellertid inte viktigt för mannen att undvika ett alltför

utsvävande sexliv. Däremot är ett ”fel” sexuellt beteende, som går utanför gränsen för vad

samhället accepterar som normativt, ofta åskådliggjort i de skällsord som benämner mannen.

Att vara ”omanlig” förknippas i många fall med homosexualitet, vilket innebär att ord som

bög och bajspackare är vanliga manliga skällsord. Dessutom påpekar Svahn (a.a:134f) att

impotens är ett område som också flitigt används i nedvärderande sammanhang. Ord som

hängkuk eller slapptask identifierar då en man som inte lyckas med sina sexuella förfaranden,

och följaktligen förknippas med omanlighet.

Vidare hävdar Svahn (a.a:185) att eftersom samhället värderar manlighet högre än kvinnlighet

kan även ord som kvinna användas som skällsord på en man. Eftersom heterosexualitet

dessutom värderas högre än homosexualitet kan skällsord för en homosexuell man, t.ex. bög,

fungera som invektiv riktat mot en heterosexuell man. Svahn menar att om man benämner en

heterosexuell man med ett från början neutralt ord som homosexuell laddas ordet negativt.

Fenomenet att en person ur en underordnad grupp i samhället använder ett ord som vanligtvis

24  

förknippas med den egna gruppen och riktar det mot en överordnad grupp är ett mycket

gammalt, verkningsfullt verbalt vapen (a.a:133).

6.11 Svordomar

Enligt Ljung (2006:86) gör den rådande sociala och språkliga normen i samhället gällande att

svordomar och annat fult språk bör undvikas eftersom dessa språkliga företeelser är

tabubelagda. Språknormen kan med andra ord ses som det offentliga språk som är allmänt

accepterat. Ljung (2006:34f) menar att dagens rådande språknorm tar sin utgångspunkt under

1800-talet, då den borgerliga klassen ville markera sitt avstånd från lägre klasser.

Borgarklassen valde då att tabulägga ord som tidigare hade varit accepterade i samhället, det

vill säga ord som rörde sexualitet och avföring. Detta förbud fick stort genomslag, men gav

samtidigt de fula orden sin kraftfulla negativa laddning (2006:36).

Orden har än idag kvar en stor del av sin negativa laddning även om språket ständigt

förändras. I dagens samhälle kan det snarare kännas nödvändigt att svära för att med kraft visa

vad man vill ha sagt. Ljung (2006:87) redovisar svordomsmotståndares och svärandes

inställningar och åsikter. Han beskriver att bland dem som svär ibland finns åsikter om att

svordomar både har positiva och negativa egenskaper, vilket kan åskådliggöras enligt

följande:

Svärande Icke-svärande

Positiv effekt Folklighet Bildning

Kraftfullhet Intelligens

Rättframhet Hög social status

Negativ effekt Obildning Överklassfasoner

Dumhet Svaghet

Låg social status Obeslutsamhet

Det är med andra ord inte så enkelt att man kan hävda att en viss typ av människa svär medan

en annan typ aldrig skulle svära, utan Ljung (2006:88) menar att flertalet faktorer spelar in

huruvida en person väljer att svära eller inte. Det beror bland annat på situationen, det vill

säga om det är en formell eller informell situation, vilka andra människor som är närvarande

och vem man pratar med. Dessutom hävdar Ljung (2006:88) att faktorer som kön, ålder,

25  

socioekonomisk klass, etnicitet m.m. spelar roll. En person kan alltså välja att svära vid ett

tillfälle för att framställa sig själv som folklig, trots att han eller hon samtidigt riskerar att

uppfattas som obildad och dum. I grund och botten har svärandet att göra med den enskilde

personens inställning och åsikter.

Vidare menar Ljung att det finns olika motiv till svärandet. Han diskuterar bland annat att det

finns både sociala och aggressiva motiv (2006:96f). Alla svordomar används alltså inte för att

visa aggressivitet eller irritation, utan en del människor använder svordomar för att knyta

gemenskap, till exempel ett ungdomsgäng eller ett idrottslag. I dessa situationer används

sålunda svordomar och annat fult språk för att öka sammanhållningen i gruppen (a.a:96).

Ljung menar dessutom att den här typen av socialt svärande oftast används i relationer mellan

män, även om få undersökningar har gjorts (a.a:97).

Ljung hävdar också att bruket av svordomar till stor del är kopplat till tuffhet och maskulinitet

(a.a:96). Han menar att de flesta människor kopplar svärandet till män, arbetarklass och

kriminalitet, även om de själva svär. För män kan svärandet verka öka deras maskulinitet

(a.a:95).

Ett annat motiv för svärande kan vara en form av att visa kontroll (a.a:97). Ljung menar att en

person som uttrycker irritation eller ilska över att exempelvis ha snubblat eller slagit sig

genom en mildare svordom visar att den har kontroll över situationen. Personen sänder ut två

budskap, dels att han eller hon är berättigad att uttrycka sin frustration, dels att han eller hon

inte blir så arg att kontrollen förloras. Om personen däremot inte svär alls utan istället

ignorerar vad som har skett, riskerar den personen att framstå som en ständig förlorare, som är

alltför van vid att saker och ting inte går hans väg (a.a:98f).

Ytterligare motiv för svärandet kan vara att chockera åhörarna. Ljung visar med exempelvis

Olof Palmes jultal 1972, då han kallade Franco-regimen för ”satans mördare” (a.a:100). Detta

väckte naturligtvis uppmärksamhet inte bara i Sverige utan också utomlands. Men denna typ

av svärande kan också förekomma i en mindre offentlig miljö, exempelvis mellan en tonåring

och en förälder. Motivet, att väcka uppmärksamhet eller att lägga extra kraft vid något, är med

andra ord ett ganska vanligt grepp och Ljung hävdar att det blir allt vanligare i medier

(a.a:104). Detta beror på en trend som för oss bort från ett mer formellt skriftspråk till ett

uttryckssätt som är mer likt talspråk (a.a:104).

26  

7. Metod 

7.1 Val av metod

För att under den begränsade tid vi har till förfogande få fram ett analysmaterial, utifrån vilket

vi ska kunna dra slutsatser kring de tillfrågade ungdomarnas attityder till fult språk, valde vi

att göra en kvantitativ studie i form av en enkät som delades ut till elever i årskurs ett på olika

kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.

Fördelar med en enkätundersökning är att det är en billig metod för att få in svar från ett

relativt stort urval i relation till den tid det tar att genomföra undersökningen. I vårt fall

handlar tidsåtgången om den tid det tar att konstruera enkäten, dela ut den till skolklasserna

och sedan mata in svaren i datorprogrammet för analys. En fördel med enkäten är att alla

frågor och svarsalternativ ser likadana ut för alla som fyller i enkäten. Dessutom undviks

risken att drabbas av ”impersonella faktorer” eller ”intervjueffekten”, d.v.s. att respondenten

påverkas av intervjuaren som person och dennes sätt att ställa frågor. Nackdelar med

enkätundersökningar kan vara ett stort bortfall samt att det inte finns möjlighet för

respondenten att ställa frågor om enkäten. Vi har försökt motverka båda effekterna genom att

vara närvarande då enkäten fylls i. Då kan personerna fråga oss om det är något som är oklart

och vi kan förklara att det är viktigt att de svarar på alla frågorna i formuläret(Ejlertsson 2005:

11-13, Denscombe 2000: 126-128). En annan nackdel med enkätundersökningar är att det kan

vara svårt att kontrollera svarens sanningshalt. Vid en intervju skulle intervjuaren kunna

märka om det finns motsägelsefullhet i intervjuobjektets uttalanden, vilket inte går att

undersöka på samma sätt vid en enkätundersökning (Denscombe 2000: 128).

Kvantitativa undersökningar ger ett mer generaliserbart resultat, men kan samtidigt ge en

skenbar känsla av objektivitet. I kvalitativ forskning är forskarens identitet erkänt

betydelsefull och påverkande när det gäller undersökningen och analysen. Forskarens ”jag” är

mer inblandat och resultaten måste hanteras mer försiktigt. Det är dock viktigt att vara

medveten om att forskarens ”jag” även i en kvantitativ undersökning inverkar på arbetet i

utformning av enkät, operationalisering, urval, analys och presentation av resultat

(Denscombe 2000: 261).

Innan enkäten delades ut i till elever provades den på en mindre testgrupp för att identifiera

27  

eventuella brister och oklarheter vad det gäller informationen om enkäten och utformningen

av enkätfrågorna.

Vi har valt att inte använda en kvalitativ metod, exempelvis djupintervju eller textanalys,

eftersom vi inte vill undersöka specifika fall utan försöka ge en bild av hur attityden till fult

språk ser ut generellt i de undersökta klasserna. Djupintervjuer skulle kunna vara ett sätt att

komplettera enkätundersökningen för att kunna ge utvecklade exempel på attityder till fult

språk och kunna fördjupa kunskapen om hur respondenterna resonerar. Djupintervjuer är dock

tidskrävande och det blir svårt att uppnå objektivitet med data som tas fram på grund av

intervjuarens och kontextens inverkan (Denscombe 2000: 162-163). Det skulle kräva mer tid i

anspråk än vad vi har till förfogande för detta examensarbete. Vi får nöja oss med att försöka

dra slutsatser kring vad som är sannolika skillnader i elevernas attityd beroende på kön eller

gymnasieprogram.

7.2 Urval

Eftersom vi var intresserade av att undersöka attityder hos elever i år ett på teoretiskt och

praktiskt program på gymnasiet delade vi ut enkäten i skolklasser på olika kommunala

gymnasieskolor. Vi var noga med att få en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män

respektive teoretiska och praktiska gymnasieprogram. Vad det gäller etnicitet hade vi ingen

möjlighet att på förhand se hur stor andel av respondenterna som skulle bli aktuella för den

dimensionen i undersökningen.

Genom att dela ut enkäten i vissa klasser har vi gjort ett subjektivt urval av populationen

(Denscombe 2000: 22-25) med respondenter i klasser i första årskursen på olika

gymnasieskolor, med avsikt att ge en jämn fördelning av män och kvinnor respektive av

elever på teoretiska och praktiska program.

För att kunna använda resultatet till att generellt gälla populationen måste stickprovet vara

slumpmässigt gjort. I vårt fall skulle det handlat om att slumpvis välja elever i år ett på

gymnasiet, vilket hade varit alltför tidsödande för att genomföra i detta arbete. Eftersom vi

inte har ett slumpmässigt urval är generaliserbarheten låg och vi får vara försiktiga med att dra

slutsatser kring ungdomars attityder i allmänhet (Stukát 1993: 65).

Det finns inget krav på att samhällsvetenskapliga undersökningar ska ha ett så stort urval som

28  

1 000 – 2 000 personer. Ett urval som ofta används vid småskaliga undersökningar är 30 –

250 individer. Urvalet för olika undergrupper i undersökningen bör var för sig inte understiga

30 individer (Denscombe 2000: 34). Enkäten delades ut till 158 personer på gymnasieskolor i

en kommun i södra Sverige och urvalet i de olika undergrupperna män och kvinnor respektive

elever på teoretiskt och praktiskt program är var för sig mer än 30 individer. 

7.3 Operationalisering

Finns det skillnader mellan eleverna i ettan på gymnasiet (mellan kön, gymnasieprogram och

etnicitet) vad det gäller attityder till fult språk? För att kunna mäta detta måste

problemformuleringen, syftet och frågeställningen brytas ner till konkreta enkätfrågor – de

teoretiska begreppen måste operationaliseras (Ejlertsson 2005: 46-48).

Vid konstruktionen av enkäten har vi valt frågor, påståenden och svarsalternativ som

överensstämmer med de kategoriseringar av svordomsbruk, skällsordsanvändande och

inställningar till detta som finns beskrivna i de teorier som ligger till grund för vår

undersökning. Frågorna syftar till att spegla attityder till det egna användandet av skällsord,

när personen blir utsatt för skällsord och när andra blir utsatta. Hur ofta skällsord används

anser vi också vara en dimension av attityden till fult språk.

En viktig aspekt av undersökningen är validitet – att vi undersöker det vi påstår att vi

undersöker. Mäter enkätfrågan det som vi avser att den ska mäta? Med andra ord – hur är

validiteten? Frågorna valideras i förhållande till syftet med frågan, vars bakgrund utgörs av en

teoretisk bas. I vår enkät handlar det om innehållsvaliditet (forskaren ska definiera alla

områden som anses ingå i begreppet som ska operationaliseras) och begreppsvaliditet (att

vara väl insatta i de teorier som frågorna speglar) (Ejlertsson 2005: 99-102).

I detta arbete definierar vi fult språk som svordomar och skällsord (till exempel könsord) med

fokus på ordens kränkande karaktär i förhållande till män, kvinnor och etnicitet.

Att frågorna ställs på rätt sätt är avgörande för undersökningens reliabilitet. Reliabiliteten i en

undersökning är hög om det är låg slumpmässig variation i svaren och en upprepad mätning

av samma sak ger samma resultat. Reliabiliteten kan kontrolleras genom att samma personer

en kort tid efter undersökningen får samma frågor igen och om reliabiliteten är hög erhålls i

huvudsak samma svar som vid första tillfället (Ejlertsson 2005: 103). Eftersom vi har haft en

29  

begränsad tidsrymd till förfogande för arbetet har vi inte haft möjlighet att dela ut enkäten till

samma respondenter igen.

Vid konstrueringen av enkätfrågorna har vi tagit inspirerats av Ejlertssons tumregler för

frågeformulering: t.ex. använda enkelt språk, undvika negationer, ställa en fråga i taget

(Ejlertsson 2005: 51f).

Enkätfrågorna är uppdelade i attitydfrågor och bakgrundsfrågor. Bakgrundsfrågorna används

för att identifiera personernas kön, gymnasieprogram och etnicitet medan attitydfrågorna

används för att mäta elevernas attityd till fult språk. Bakgrundsfrågornas placerades sist i

enkäten för att minska risken för att de skulle påverka respondenternas svar på

attitydfrågorna. Attitydfrågorna är formulerade dels som påståenden (fråga 1, 2, 4, 7, 8, 9, 11,

12 och 14), dels som frågor, där svarsalternativen oftast är bestämda på förhand. Några frågor

i enkäten har öppna svarsalternativ där personen själv kan skriva sitt svar (fråga 16, 18, 23

och 25). Påståendefrågorna är avsedda att mäta elevernas attityd till svärande genom att

respondenterna får markera i vilken grad de tar avstånd eller instämmer till påståendet. Vi har

inte för avsikt att undersöka elevernas attityder till specifika svärord utan vill få mätbara

resultat kring den allmänna attityden till svärande. Frågorna kring skällsord är mer specifika,

eftersom vi ansåg att det är enklare för respondenterna att relatera till specifika skällsord när

det gäller attityd till deras kränkande karaktär.

För att vidare undersöka attityderna till svordomar och skällsord används frågorna 3, 6, 13, 15

och 17, vilka är utformade som matrisfrågor. Matrisfrågor används av utrymmesskäl, för att

frågorna är så lika varandra. Nackdelen med att använda sådana frågor är att somliga kan ha

problem att förstå hur de ska fylla i dem (Ejlertsson 2005: 83). Detta har vi försökt motverka

genom att visa på enkätens förstasida hur matrisfrågorna ska fyllas i. Frågorna 3, 13, och 17

är dessutom uppdelade i två frågor, för att mäta dels hur ofta olika skällsord används, dels hur

inställningen är till användandet. Genom att vara närvarande vid ifyllandet för att förklara och

svara på frågor reduceras risken för missförstånd.

Andersson (Andersson 1985: 112f) räknar upp ett antal olika situationer då

skällsord/svordomar används: psykologiska, sociala och språkliga motiv. Det psykologiska

motivet är när en person av frustration och aggressivitet ger utlopp för sina känslor genom att

svära. Det sociala motivet delas upp en mängd kategorier: 1) för att visa sig tuff, 2) för att

chockera, 3) för att ange grupptillhörighet, 4) för att smäda eller skälla på en annan, 5) för att

visa vänskap och 6) för att lägga bort titlarna.

30  

Andersson redovisar också att det beror på situationen socialt när det anses vara ok eller inte

att svära, vilket vi operationaliserar i fråga 9 (Det beror på situationen om det är okej att

svära). Han förklarar vidare varför det anses av vissa såsom fult att svära, vilket

operationaliseras i fråga 7 (Det är fult att svära).

Fråga 1,4 och 12 är påståendefrågor som är baserade på Ljungs (2006:87) indelning av

svordomars positiva och negativa effekter. Fråga 2 och 11 är påståendefrågor som handlar om

huruvida svärande är ett manligt eller kvinnligt fenomen. Dessa frågeställningar är baserade

på Anderssons (1985), Svahns (1999) och Einarssons (2004) teorier om att kvinnors språk

ligger närmare den språkliga normen av ett korrekt språk, medan män oftare bryter mot

normen och därmed tenderar att svära mer frekvent. Fråga 8, 9 och 14 är baserade på Kotsinas

(2003:161f) och Ljungs (2006:97) teorier om att kvinnor använder ett mer vårdat språk i mäns

närvaro, men alltså tenderar att använda ett grövre språk bland andra kvinnor. Genom dessa

frågor vill vi få fram hur medvetna ungdomar är när det gäller deras språkbruk och om de

ändrar sitt språk beroende på situation och sällskap.

Vidare är fråga 6 utformad utifrån vilka olika orsaker personer har till att svära. Dessa

påståenden är främst baserade på Ljungs indelning av olika motiv till svärande, exempelvis

kontroll, solidaritet eller chockverkan (2006). Fråga 7 mäter ungdomars inställning till

huruvida svärandet är fult eller inte, vilket diskuteras av Andersson (1985). Han förklarar

alltså varför svordomar anses fult av vissa människor.

När det gäller skällsord har vi baserat frågorna (3, 13, 15, 17) på tidigare forskning kring vilka

olika kategorier av skällsord som används (Svahn 1999). Där har vi konstruerat frågorna för

att få svar på hur ofta sådana uttryck används och hur svarspersonerna ser på användandet av

uttrycken. För att nyansera det hela har vi varierat frågorna så att de omfattar a) när man själv

blir kallad skällsord, b) när man själv kallar någon annan skällsord och c) när någon annan

blir kallad skällsord.

I attitydfrågan nummer 15 har vi valt ut några av de skällsord som Svahn (1999) har studerat i

sin forskning, exempelvis hora, bög, lebb, fitta och kuk. Blatte är ett rasistiskt tillmäle och

mammaknullare är ett nytt skällsord som bland annat diskuteras av Kotsinas (1994).

Förstärkningsorden i fråga 3 är dels rasistiska (Kotsinas 1994), dels skällsord för man

respektive kvinna (Svahn 1999).

För att få en uppfattning om hur ofta respondenterna själva brukar svordomar används fråga

31  

10. Fråga 5 är tänkt att mäta vilken attityd ungdomar har till användandet av svordomar i

klassrumsmiljö.

De kvantitativa data som enkäten resulterar i består dels av data på nominalskalenivå, där

kategorierna baseras på namn (kön: man/kvinna) och dels ordinalskalenivå, där kategorierna

är inplacerade i en speciell ordning, som kan jämföras med de andra kategorierna:

Denna typ av skala brukar kallas för Likertskala och avslöjar bara ordningsföljden, inte

orsaken till den eller avståndet mellan de olika stegen (Denscombe 2000: 209-210).

Likertskalan är konstruerad för att mäta attityder (Ejlertsson 2005: 91).

Till vissa frågor har vi valt att använda neutrala svarsalternativ i mitten (neutralt alternativ

mellan ”tar helt avstånd” och ”instämmer helt”), vilket enligt Ejlertsson skulle kunna leda till

att respondenterna av lättja eller osäkerhet väljer mittenalternativet. Han menar samtidigt

dock att det oftast inte är det neutrala alternativet som favoriseras utan att svaren vid

attitydfrågor tenderar gå mot det positiva hållet (Ejlertsson 2005: 82).

7.4 Analys

Efter genomförd enkät och insamlade enkätsvar analyserades materialet med hjälp av

statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för att se om det går

att identifiera några samband som visar på skillnader mellan unga kvinnors och mäns

inställning till fult språk, skillnader mellan elever med olika etniska bakgrunder, samt

skillnader beroende på studieinriktning. Frågan är om skillnaderna som kan identifieras vid

analys av inmatad data beror på slumpen eller om skillnaden kan generaliseras tillbaka till den

större populationen. För att kunna avgöra om skillnaderna är att anse som statistiskt

signifikanta, har vi använt ett så kallat χ2-test (uttalas tji-två-test) i SPSS. Detta χ2-test är en

hypotesprövning, som undersöker vilken hypotes som är sannolik: a) det finns statistiskt

signifikanta skillnader eller b) det finns inte statistiskt signifikanta skillnader (Stukát 1993:

71-72).

1. Den som svär visar att han/hon har låg utbildning. 

                                                                                                                              

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller 

Instämmer  delvis 

Instämmer  helt 

32  

De eventuella skillnader mellan elevkategoriernas inställning till fult språk som identifieras

kontrasteras mot den tidigare forskning i ämnet som vi tagit del av inför enkätundersökningen

och presenterat i det teoretiska avsnittet av examensarbetet. Om det visar sig att de skillnader

som framkommer vid analys av datamaterialet sannolikt beror på slumpen kan även detta vara

intressant att konstatera.

Fördelar med kvantitativ analys är att de ger en ökad trovärdighet (genom statistiska

signifikanstester), där tolkningarna är baserade på kvantiteter och inte på intryck.

Kvantiteternas äkthet kan kontrolleras av andra. Relativt stora mängder data kan analyseras

snabbt. Dessutom är tabeller och diagram ett effektivt sätt att presentera resultaten. En

nackdel är att de kvantitativa data som fås fram är beroende på förarbetet. Med andra ord: som

man frågar får man svar. En annan risk är att trassla in sig i virrvarret av tekniska möjligheter

och få ett för komplext material. Slutligen – även om kvantitativ analys ger ett sken av

objektivitet så kan data manipuleras för att ge ett signifikant resultat och därmed ge en falsk

bild av verkligheten (Denscombe 2000: 240-241).

Under arbetet märkte vi att somliga respondenter svarat lite märkligt vad det gäller de

matrisfrågor som är uppdelade i två huvudfrågor och sedan i underfrågor (fråga 3,13 och 17).

En del av de som markerat att de exempelvis ”aldrig” blivit kallade uttryck som ”bög”

markerade ändå att de reagerade på något sätt på detta. Ett annat exempel är respondenter som

svarat att de ”ångrar sig” efter att ha använt uttryck, trots att de precis innan svarat att de

”aldrig” använt sådana uttryck. Det kan naturligtvis vara så att respondenterna tänker sig in i

en sådan situation svarar på frågorna som om de hade blivit kallade eller som om de hade

använt uttrycken.

7.5 Etiskt förhållningssätt

Eftersom vi personligen delade ut enkäterna i klasserna förklarade vi i situationen de

forskningsetiska principerna. Dessa principer står även beskrivna på enkätens förstasida:

• De personer som deltar informeras om undersökningens syfte och om att deltagandet

är frivilligt. De informeras om att syftet är att undersöka gymnasieelevers

språkanvändning.

33  

• Den som deltar gör detta anonymt och utomstående personer kommer inte att kunna ta

reda på hur någon individ har svarat på frågorna.

• Deltagandet i studien bestämmer deltagarna själva genom att samtycka till medverkan.

• De ifyllda enkäterna och den information de innehåller kommer bara att användas till

syftet för enkäten och inte i något annat sammanhang (Ejlertsson 2005: 29-30).

Eftersom vi inte gör någon intervju behöver vi inte tänka på att någon enskild person känner

sig utpekad eller känner risk för att bli identifierad. De olika individer som svarar på enkäten

döljs i det stora flertalets dimma. De enda former av identitet som kommer att kunna

preciseras är kön och form av gymnasieprogram (teoretiskt eller praktiskt).

34  

8. Resultat   

För att få en överskådlighet i resultatet presenterar vi i detta kapitel hur många frågor samt ger

exempel på frågor där det visat sig vara statistiskt signifikanta skillnader mellan kön,

gymnasieprogram eller etnicitet.

  Tabell 1. Elevernas gymnasieprogram Kön  Teoretiskt  Praktiskt  Total Kvinna  45  37  82 Man  36  40  76 Total  81  77  158 

I Tabell 1 ovan redovisas fördelningen mellan kön och gymnasieprogram bland

respondenterna. Vi behandlar de olika kategorierna i tur och ordning, först kön, sedan

gymnasieprogram och avslutningsvis etnicitet.

Den tydligaste statistiskt signifikanta skillnaden visade sig vara mellan könen. Om man

bortser från bakgrundsfrågorna innehåller enkäten 68 frågor om attityden till fult språk (om

man räknar matrisfrågorna och delfrågorna uppdelade var för sig som enskilda frågor). Vad

det gäller kön visade det sig vara signifikant skillnad i 33 av 68 frågor. Bland dessa 33 frågor

har vi valt att presentera några intressanta exempel på skillnader mellan könen. Alla tabeller

där vi upptäckt signifikant skillnad med χ2-test finns i Bilaga 4.

  Tabell 2. Så ofta används uttrycket ”prata som ett homo/bög” eller liknande. (Procent) 

  Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Kvinna  47  40  7  6  100 (n=82) 

Man  21  49  14  16  100 (n=76) 

Totalt  34  44  11  11  100 (n=158) 

     

35  

   

  Tabell 3. Vad tycker du om att använda uttrycket ”prata som ett homo/bög” eller liknande? (Procent) 

  Helt ok  Ganska ok  Mindre lämpligt 

Olämpligt  Totalt 

Kvinna  5  20  35  40  100 (n=82) 

Man  19  43  29  9  100 (n=76) 

Totalt  12  31  32  25  100 (n=158) 

  Tabell 4. Genom svordomar visar man att man är som de andra i kompisgruppen. (Procent) 

 

Kön  Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller  Instämmer delvis 

Instämmer helt 

Totalt 

Kvinna  51  10  27  10  2  100 (n=82) 

Man  24  21  39  13  3  100 (n=76) 

Totalt  38  15  33  11  3  100 (n=158) 

  

  Tabell 5. Hur viktigt är det för dig att varken lärare eller elever svär i klassrummet? (Procent) 

  Mycket viktigt 

Ganska viktigt 

Inte så viktigt 

Inte alls viktigt 

Totalt 

Kvinna  11  41  33  15  100 (n=82) 

Man  4  20  35  41  100 (n=76) 

Totalt  8  31  34  27  100 (n=158) 

  Tabell 6. Jag använder svordomar när jag vill visa mig tuff. (Procent) 

  Aldrig  Någon enstaka gång 

Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Kvinna  71  24  5  0  100 (n=82) 

Man  56  24  12  8  100 (n=76) 

Totalt  64  24  8  4  100 (n=158) 

  Tabell 7. Jag använder svordomar när alla gör så i gruppen. (Procent) 

  Aldrig  Någon enstaka gång 

Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Kvinna  67  28  5  0  100 (n=82) 

Man  46  30  13  11  100 (n=76) 

Totalt  57  29  9  5  100 (n=158) 

36  

  Tabell 8. Jag använder svordomar när jag vill trycka ner någon (t.ex. med skällsord). (Procent) 

  Aldrig  Någon enstaka gång 

Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Kvinna  48  28  12  12  100 (n=82) 

Man  16  26  32  26  100 (n=76) 

Totalt  32  27  22  19  100 (n=158) 

  Tabell 9. Det är fult att svära. (Procent)   

Kön  Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller  Instämmer delvis 

Instämmer helt 

Totalt 

Kvinna  10  10  17  33  30  100 (n=82) 

Man  25  14  25  28  8  100 (n=76) 

Totalt  17  12  21  30  20  100 (n=158) 

  Tabell 10. Så ofta använder jag uttryck som ”springa som en jude/neger/svenne” eller liknande. (Procent) 

  Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Kvinna  57  24  14  5  100 (n=82) 

Man  29  30  25  16  100 (n=76) 

Totalt  44  27  19  10  100 (n=158) 

  

  Tabell 11. Vad tycker du om att använda uttryck som ”springa som en jude/neger/svenne” eller liknande? (Procent) 

  Helt ok  Ganska ok  Mindre lämpligt 

Olämpligt  Totalt 

Kvinna  5  14  27  54  100 (n=82) 

Man  17  34  33  16  100 (n=76) 

Totalt  11  24  30  35  100 (n=158) 

  Tabell 12. När har du under det senaste året blivit kallad för din mammaknullare eller liknande? (Procent) 

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Kvinna  82  12  5  1  100 (n=82) 

Man  50  37  9  4  100 (n=76) 

Totalt  67  24  7  2  100 (n=158) 

 

37  

  

  Tabell 13. Hur reagerar du på att bli kallad mammaknullare eller liknande? (Procent) 

Kön  Bryr mig inte  Bryr mig något Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  61  10  15  14  100 (n=59) 

Man  75  17  2  6  100 (n=65) 

Totalt  68  14  8  10  100 (n=124) 

  Tabell 14. När har du under det senaste året blivit kallad för bitch, hora, slampa eller liknande? (Procent) 

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Kvinna  25  38  27  10  100 (n=82) 

Man  63  20  9  8  100 (n=76) 

Totalt  44  29  18  9  100 (n=158) 

  

  Tabell 15. Hur reagerade du på att bli kallad bitch, hora, slampa eller liknande? (Procent) 

Kön  Bryr mig inte  Bryr mig något Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  46  24  10  20  100 (n=71) 

Man  87  10  0  3  100 (n=61) 

Totalt  65  18  5  12  100 (n=132) 

  Tabell 16. Hur reagerar du om någon annan blir kallad hora? (Procent) 

Kön  Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  10  21  12  32  25  100 (n=82) 

Man  45  24  13  16  2  100 (n=76) 

Totalt  27  22  13  24  14  100 (n=158) 

  

  Tabell 17. Hur reagerar du om någon annan blir kallad bög? (Procent)   

Kön  Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  22  17  27  23  11  100 (n=82) 

Man  49  20  14  16  1  100 (n=76) 

Totalt  35  18  21  20  6  100 (n=158) 

38  

  Tabell 18. Hur reagerar du om någon annan blir kallad lebb? (Procent) 

Kön  Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  24  19  22  20  15  100 (n=82) 

Man  50  24  13  12  1  100 (n=76) 

Totalt  37  21  18  16  8  100 (n=158) 

  Tabell 19. Hur reagerar du om någon annan blir kallad mammaknullare? (Procent) 

Kön  Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  20  11  13  22  34  100 (n=82) 

Man  43  26  11  12  8  100 (n=76) 

Totalt  31  18  12  17  22  100 (n=158) 

  Tabell 20. Hur ofta använder du själv uttryck som mammaknullare eller liknande? (Procent)  

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Kvinna  90  9  0  1  100 (n=82) 

Man  61  31  5  3  100 (n=75) 

Totalt  76  19  3  2  100 (n=157) 

  Tabell 21. Hur känns det när du har kallat någon bitch, hora, slampa eller liknande? (Procent) 

Kön  Det känns ok  Ångrar mig lite  Ångrar mig mycket  Totalt 

Kvinna  46  41  13  100 (n=59) 

Man  67  31  2  100 (n=55) 

Totalt  56  36  8  100 (n=114) 

 

  Tabell 22. När har du under det senaste året blivit kallad för bög/lesb/lebb/fikus eller liknande?  

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt Kvinna  72  18  5  5  100 (n=82) Man  33  37  20  10  100 (n=76) Totalt  54  27  12  7  100 (n=158)  

39  

  Tabell 23. Hur reagerar du om någon annan blir kallad blatte?   Kön  Bryr mig 

inte Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  22  18  26  21  13  100 (n=82) Man  42  29  16  13  0  100 (n=76) Totalt  32  23  21  17  7  100 (n=158)  

  Tabell 24. Hur känns det när du har kallat någon svartskalle eller blatte? Kön  Det känns ok  Ångrar mig lite  Ångrar mig mycket  Totalt Kvinna  52  36  12  100 (n=50) Man  75  20  5  100 (n=61) Totalt  65  27  8  100 (n=111) 

När det gäller skillnader mellan elever på teoretiskt och praktiskt gymnasieprogram fanns det

bara statistiskt signifikanta skillnader på två av 68 frågor. Vi anser inte att det är av intresse

för undersökningen att redovisa detta blygsamma resultat. För den som trots detta är nyfiken

finns tabellerna att beskåda i Bilaga 4.

Etnicitet och fult språk visade sig vara svårt att hantera. Att få tillräckligt många respondenter

med utländsk bakgrund för att kunna jämföra med svenska respondenter gick inte så bra med

våra bakgrundsfrågor. Den enda undergrupp med tillräckligt många respondenter med

utländsk bakgrund var de 30 personer som svarade att det talas andra språk än svenska i

hemmet. Vid χ2-test som jämför skillnader mellan de som bara talar svenska i hemmet (127

personer) och de som även talar annat språk (30 personer) visade det sig vara signifikant

skillnad vid 14 av 68 frågor. Frågan är dock hur mycket resultatet säger, eftersom skillnaderna

mellan undergruppernas storlek är så stora.

  Tabell 25. Det talas andra språk än svenska i hemmet. (Antal personer) 

Kön  Ja  Nej  Totalt 

Kvinna  11  64  75 

Man  19  63  82 

Totalt   30  127  157 

 

 

40  

  Tabell 26. Hur ofta har du själv blivit kallad för svartskalle, blatte eller liknande? (Procent) 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

86  10  3  1  100 (n=127) 

Även annat språk 

20  43  20  17  100 (n=30) 

Totalt  73  17  6  4  100 (n=157) 

 

  Tabell 27. Hur ofta kallar du andra personer för svartskalle, blatte eller liknande? (Procent) 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

57  34  7  2  100 (n=127) 

Även annat språk 

20  47  13  20  100 (n=30) 

Totalt  50  36  8  6  100 (n=157) 

 

41  

9. Analys och diskussion  

9.1 Signifikanta skillnader mellan könen

Framöver i texten kommer vi i analys och diskussion att referera till de tabeller som

redovisats i resultatavsnittet ovan.

9.1.1 Värsta kvinnliga skällsordet

I likhet med Ambjörnssons avhandling I en klass för sig (2003) visar det sig att även våra

kvinnliga respondenter upplever ordet hora som det värsta skällsordet. Av 64 kvinnliga

gymnasieelever svarar nästan 63 procent att det värsta invektivet är hora, följt av fitta (15

procent) och fetto (12 procent). Ordet hora har med andra ord fortfarande en mycket negativ

klang och används än idag med avsikt att kränka kvinnor. 30 procent av de kvinnliga

respondenterna svarar att de blir ganska eller mycket upprörda över att bli kallade detta

invektiv (tabell 15). Dessutom svarar 57 procent av de kvinnliga respondenterna att de blir

ganska eller mycket upprörda när de hör en person kalla en annan människa för ordet (tabell

16). Detta resultat talar mot den beskrivning av ungdomsspråk som menar på att ord som hora

håller på att förlora sin ursprungliga betydelse. Bland de manliga respondenterna svarar hela

69 procent att de inte bryr sig alls eller endast bryr sig något i liknande situationer (tabell 16).

Ordet hora är med andra ord fortfarande till stor del könsbundet när det gäller vilken reaktion

som ordet för med sig. Dock visar våra resultat att även en del unga män blir kallade hora,

men ingen av våra manliga respondenter har angett det som det värsta ordet. Detta visar alltså

att unga kvinnor upplever det som ett värre skällsord än vad unga män gör.

Vidare anger 46 procent av totalt 59 kvinnliga respondenter att det känns ok efter att de har

kallat en annan människa för hora, vilket är något paradoxalt då många respondenter har

angivit att de tycker att det är det värsta skällsordet (tabell 21). De gör alltså skillnad på att

använda ordet själva och att bli kallade för det. Endast 13 procent av de kvinnor som

regelbundet använder ordet hora ångrar sig mycket efteråt (tabell 21). Det är intressant att se

att det är en så pass stor andel av de respondenter som regelbundet brukar ordet som inte

känner ånger efteråt. Ambjörnsson (2003) påpekar dock i sin undersökning att ordet kan

användas med olika betydelser, vilket gör det hela svårtolkat. Man skulle alltså kunna tänka

sig att en pejorisering möjligtvis har skett i en del kretsar, även om ordet fortfarande är

negativt laddat för majoriteten. Det är också troligt att respondenterna använder ordet med

olika betydelser beroende på vilket sällskap de är i. Vid tillfällen då de inte känner ånger efter

att ha benämnt en annan med invektivet kan bero på att det uttalats i en intim grupp eller som

42  

gängjargong (Svahn 1999) och därför har förlorat en del av sin negativa laddning. Detta har vi

dock inte undersökt i vår undersökning och vi kan därför inte dra några generella slutsatser.

Det framgår inte heller om det är killar eller tjejer som dessa unga kvinnor kallar för hora.

Eftersom Ambjörnsson (2003) hävdar att det bland tjejerna i hennes undersökning var relativt

vanligt att de kallade jämnåriga killar för hora i vissa situationer, kan man dra slutsatsen att

det möjligtvis finns respondenter i vår undersökning som kallar personer från motsatt kön för

detta ord. Dock har frågeställningarna i vår enkät inte varit utformade på så sätt att vi har fått

fram till vilket kön som skällsorden har riktats mot. För framtida studier hade det emellertid

varit intressant att undersöka till vilken grad som ordet hora är könsbundet, och om det är

vanligast att män kallar kvinnor för detta skällsord, eller om även kvinnor använder ordet för

att benämna varandra.

9.1.2 Värsta manliga skällsordet

Till skillnad från kvinnan är det inte lika essentiellt för mannen att undvika ett alltför

promiskuöst sexliv. Däremot är det viktigt att hålla sig inom den sexuella normen i samhället,

det vill säga heterosexualitet, vilket visar sig genom att av de 45 av våra manliga respondenter

som svarar på frågan är det 29 procent har angivit att bög är det värsta skällsord som de kan

tänka sig. Detta ord hamnar överst på vår lista över invektiv riktade mot män, följt av äckel

(13 procent) och idiot (13 procent). Då vi får anta att inte en så stor del av våra respondenter

har homosexuell läggning används ordet förmodligen såsom Svahn (1999) påstår, det vill

säga att ordet även används med en kränkande avsikt för att benämna heterosexuella män.

Även ordet bög har alltså ett flertal konnotationer, då det inte enbart betyder att en kille är

homosexuell utan också kan betyda att en kille är omanlig, eller på annat sätt avviker från

normen.

Våra enkätsvar visar också ett tydligt mönster då det gäller hur ofta våra respondenter har

blivit kallade för ett ord som har att göra med sexuell läggning (bög, lebb, fikus etc.). Av de

kvinnliga respondenterna svarar 72 procent att de aldrig har blivit kallade för ett liknande ord,

medan en betydligt lägre procenthalt män (33 procent) svarar samma sak (tabell 22). Vi kan

alltså dra slutsatsen att bland våra respondenter är skällsord som rör sexualitet betydligt

vanligare bland killarna.

43  

Det är dock intressant att se resultaten för fråga 15b. Trots att killarna har angivit bög som det

värsta ordet har 49 procent svarat att de inte bryr sig när de hör en annan människa kalla

någon annan för detta ord (tabell 17).

Vidare är det vanligare bland killarna att använda homo/bög som förstärkningsord i en fras

(till exempel ”prata som en bög”) än bland tjejerna, som besvarat enkäten. 47 procent av

tjejerna anger att de aldrig skulle uttrycka sig så och 40 procent anser att det är ett olämpligt

språkbruk (tabell 2 och 3). Av killarna har emellertid bara 21 procent svarat att de aldrig

skulle använda en liknande fras, och endast 9 procent anger att de tycker att det är olämpligt

(tabell 2 och 3). Vi kan alltså dra slutsatsen att bland våra respondenter är det fler kvinnor

som reagerar på användandet av ord som rör sexualiteten och finner detta olämpligt. Vad som

är ytterligare intressant är att endast ett fåtal av de kvinnliga respondenterna har angivit ord

som har att göra med en homosexuell kvinna som det värsta skällsordet. Med andra ord finner

de att det finns betydligt värre saker att bli kallade för. Dock verkar de trots allt att finna dessa

ord olämpliga. Av de kvinnliga respondenterna svarar 35 procent att de blir ganska eller

mycket upprörda när de hör en människa kallas för lebb, till skillnad från 13 procent av de

manliga respondenterna (tabell 18). Man kan alltså dra slutsatsen att de kvinnliga

respondenterna tenderar att använda ett språkbruk som ligger närmare det språk som är

allmänt accepterat av samhället, vilket går i enighet med teorier anförda av Einarsson (1994),

Andersson (1985) och Ljung (2006).

Vidare kan vi konstatera att det finns en möjlighet att våra manliga respondenter är mer

kreativa i sitt språkbruk än de kvinnliga, vilket Kotsinas (1994) påstår att män ofta är, och att

de därför använder fraser som innefattar ord som homo eller bög. Kotsinas (1994) menar

nämligen att män oftare är språkförnyare och mer benägna att skapa nya fraser och uttryck.

9.1.3 Respondenternas inställning till svordomar

När det gäller våra respondenters inställning till användandet av svordomar och skällsord

visar det sig att det är en relativt stor skillnad mellan könen. I enighet med Kotsinas (1994)

och Ljungs (2006) teorier om varför ungdomar svär visar resultaten att våra manliga

respondenter tenderar att oftare använda svordomar med avsikt att trycka ned någon. 58

procent av manliga respondenter anger nämligen att de ”ofta” eller ”flera gånger” har använt

svordomar med denna avsikt om man jämför med 24 procent av kvinnliga respondenter

44  

(tabell 8). Svahn (1999) menar att män har en större benägenhet att trycka ned sina

medmänniskor för att visa makt och kontrollera den rådande samhällsordningen. Om man

sticker ut och faller utanför normen riskerar man med andra ord att smädas genom ord och

eftersom vi lever i ett patriarkaliskt samhälle är det inte så märkligt att de unga männen i vår

studie hävdar sin makt genom fula ord.

De flesta frågor som rör svordomar pekar på samma sak - att våra manliga respondenter oftare

använder svordomar för att visa sig tuffa, chockera, trycka ned och när alla andra gör så i

gruppen. Våra manliga respondenter tenderar i sitt språkbruk alltså att vara mer beroende av

vad deras kompisar gör, eftersom 24 procent svarar att de ”ofta” eller ”flera gånger” har svurit

på grund av att alla andra i gruppen gör så (tabell 7). Bland tjejerna svarar endast 5 procent

samma sak (tabell 7). Enligt Kotsinas (1994) beror detta på att unga mäns

gruppsammansättningar är annorlunda och att de oftare gör vad de har kommit överens om i

gruppen när det gäller språket. Kvinnor är däremot mer benägna att följa de generella

normerna för språkbruk i samhället.

Ytterligare ett tecken på att tjejernas språkbruk är mer anpassat till rådande normer är

följande: vid frågan ”Hur viktigt är det för dig att varken lärare eller elever svär i

klassrummet” visade det sig att 41 procent av männen ansåg det vara ”inte alls viktigt”,

jämfört med 15 procent av kvinnorna (tabell 5). Vidare ansåg 42 procent av kvinnorna att det

är ”ganska viktigt”, jämfört med 20 procent av männen (tabell 5).

Påståendet ”Det är fult att svära” väckte följande reaktioner: 30 procent av kvinnorna svarade

”instämmer helt”, jämfört med 8 procent bland männen (tabell 9). 25 procent av männen

svarade ”tar helt avstånd”, liksom 10 procent av kvinnorna (tabell 9).

Vidare verkar det som om fler killar i studien anser att det är tufft att svära. 20 procent av dem

svarar att de svär för att visa sig tuffa till skillnad från 5 procent av tjejerna (tabell 6). Detta

resultat visar på vad både Andersson (1985) och Ljung (2006) hävdar, nämligen att

svordomar är kopplade till maskulinitet och tuffhet. Av de manliga respondenterna svarar 79

procent att de svär dagligen.

9.1.4 Det nya skällsordet mammaknullare  

Vid jämförandet av kvinnors och mäns attityder till uttrycket ”mammaknullare” går det att

identifiera tydliga skillnader. Hela 90 procent av kvinnorna uppger att de aldrig själva

45  

använder uttryck som ”din mammaknullare” eller liknande, vilket kan jämföras med 61

procent av männen (tabell 20). Vidare svarar 82 procent av kvinnorna att de under det senaste

året aldrig har blivit kallade för ”din mammaknullare” medan bara 50 procent av männen

svarar samma sak (tabell 12).

När det gäller reaktionerna på att bli kallad ”mammaknullare” visar det sig att 75 procent av

männen svarar ”Bryr mig inte” jämfört med 61 procent av kvinnorna (tabell 13). Ungefär 29

procent av kvinnorna svarar att de blir ”ganska upprörd” eller ”mycket upprörd” över att

kallas för ”din mammaknullare” medan bara 6 procent av männen svarar samma sak (tabell

13).

Om det är någon annan person som blir kallad för ”mammaknullare” syns ett liknande

mönster: 43 procent av männen svarar ”Bryr mig inte” jämfört med 20 procent av kvinnorna,

56 procent av kvinnorna svarar att de blir ”ganska upprörd” eller ”mycket upprörd” medan

bara 20 procent av männen svarar detsamma (tabell 19).

Männen som deltar i undersökningen kallar alltså i högre utsträckning andra personer för

”mammaknullare” än vad kvinnorna gör och blir också i högre grad än kvinnorna kallade för

uttrycket, men reagerar inte negativt på det i samma utsträckning som kvinnorna. Likaså om

det är någon annan som blir kallad för ”mammaknullare” reagerar kvinnorna i större

utsträckning än männen negativt på detta.

Detta kan tolkas som en bekräftelse på Kotsinas (1994, 2003) resonemang kring nya språkliga

uttryck, till exempel ”mammaknullare”, nämligen att killar verkar vara mer benägna att

anamma nya språkliga influenser än tjejer. Resultatet bekräftar också att uttrycket har blivit en

del av arsenalen svordomar och skällsord i ungdomarnas språk och inte bara ett uttryck i de

invandrartäta förorter där forskare som Ljung och Kotsinas tidigare har undersökt saken

(Kotsinas 2003, Ljung 2007).

 

9.1.5 Etniska skällsord  

I en av frågorna svarar respondenterna på hur ofta de använder uttalanden som liknar ”springa

som en jude/neger/svenne” samt vad de tycker om ett sådant sätt att uttrycka sig. Bland

kvinnorna är det 57 procent som svarar att de aldrig använder sådana uttryck, jämfört med 29

46  

procent av männen (tabell 10). Bland männen svarar cirka 41 procent att de ”flera gånger”

eller ”ofta” använder sådana uttryck, att jämföra med cirka 19 procent av kvinnorna (tabell

10).

Gällande vad de anser om det sättet att uttrycka sig är det 79 procent av kvinnorna som tycker

att det är ”mindre lämpligt” eller ”olämpligt”, jämfört med 49 procent av männen. Bland

männen anser cirka 51 procent att det är ”helt ok” eller ”ganska ok” att använda sådana

uttryck, vilket kan jämföras med 20 procent av kvinnorna (tabell 11).

Attityden till användandet av ordet ”blatte”, om det är någon annan person som blir kallad

det, visar på följande resultat: ungefär 34 procent av kvinnorna blir ”ganska upprörda” eller

”mycket upprörda”, jämfört med 13 procent av männen. 42 procent av männen och 22 procent

av kvinnorna svarar ”bryr mig inte” (tabell 23).

Vad det gäller hur respondenterna känner sig efter att ha kallat någon annan person för

”svartskalle, blatte eller liknande” har 75 procent av männen angivit att ”det känns ok”,

jämfört med 52 procent bland kvinnorna. 12 procent av kvinnorna svarade ”ångrar mig

mycket” medan bara 5 procent av männen svarade samma sak (tabell 24).

Sammanfattningsvis tyder resultaten på att kvinnorna i undersökningen tenderar att i mindre

utsträckning än männen använda etniskt kränkande uttryckssätt samtidigt som de i högre grad

än männen blir upprörda över sådant språkbruk. Detta bekräftar vad Einarsson (1994),

Andersson (1985) och Ljung (2007) skriver om kvinnligt språkbruk, nämligen att det ligger

närmare det allmänt accepterade språkbruket i samhället, medan männen bryter mot normerna

och inte behöver sträva efter att accepteras socialt på samma sätt.

47  

 

9.2 Signifikanta skillnader och etnicitet

9.2.1 Svartskalle och blatte

Eftersom vi endast lyckades få ihop 30 respondenter som talar annat språk än svenska i

hemmet, har vi inte lyckats få fram resultat som är speciellt övertygande då det gäller

skillnader mellan olika etniciteter. Våra resultat visar dock på signifikanta skillnader i 14 av

enkätfrågorna. Då eleverna har olika etniciteter är det dock svårt att dra några generella

slutsatser, och vi kan alltså bara diskutera frågorna allmänt. Vad resultaten visar är att en

större andel av eleverna med annat hemspråk än svenska svarar ”ofta” på de 14 frågorna som

redovisas i bilaga 4. När det gäller frågor som rör skällsord som svartskalle och blatte är det

kanske inte så märkligt att våra respondenter upplever att de oftare kallas för dessa ord. 17

procent svarar att de ofta kallas för något av orden, medan endast 1 procent av respondenterna

med som endast talar svenska i hemmet säger samma sak (tabell 23). När det gäller frågan om

hur ofta respondenterna själva kallar en annan för ovanstående ord svarar 20 procent att de

gör det ofta. Av respondenterna som enbart talar svenska svarar bara 2 procent samma sak

(tabell 24). En majoritet av respondenterna med enbart svenska som språk har angivit att de

aldrig skulle ta orden i mun, medan en femtedel av övriga respondenter har angivit att de

aldrig brukar orden. Vi kan med andra ord dra slutsatsen att bland våra respondenter använder

de som är bilinguala mer regelbundet kränkande ord som rör etnicitet. Då våra enkätfrågor

inte undersöker till vem som de riktar smädeorden är det svårt att dra slutsatser, men det kan

vara så att orden används till andra i samma grupp för att öka gemenskapen och

sammanhållningen, vilket bland annat diskuteras av Ljung (2006). Även Svahn (1999) och

Kotsinas (1994) hävdar samma sak, det vill säga att fult språk som används inom en tätt

sammansvetsad grupp, till exempel ett ungdomsgäng, inte används med en kränkande avsikt,

utan det är först då orden riktas mot en utomstående eller brukas av en utomstående som

orden får en kränkande innebörd. Det är därför fullt möjligt att våra respondenter som talar

annat språk än svenska i hemmet kallar varandra för exempelvis blatte som en vänskaplig och

solidaritetsskapande gest. Generellt kan vi emellertid säga att de dels oftare blir kallade för

svartskalle och blatte, dels oftare kallar andra för orden.

Vidare skulle vi kunna diskutera olika etniciteters vanligaste skällsord, men eftersom våra

respondenter med annat språk än svenska är så pass ringa lämnar vi detta till vidare forskning.

48  

Då andelen ”icke-svenska” respondenter oftare använder skällsord är det dock möjligt att de

inte har samma språkliga förståelse och därför inte inser ordens verkliga innebörd, eller att de

har anammat sitt eget språks vanligaste skällsord och därför använder de svenska

översättningarna utan att fundera på om betydelsen kan vara annorlunda i olika språk och

kulturer (se bilaga 4). Detta får dock ses som enbart spekulation från vår sida.

 

49  

10. Slutsats 

Den största skillnaden vad det gäller attityder till och användande av fult språk bland

gymnasieelever på några kommunala skolor i södra Sverige har visat sig vara mellan könen.

Enligt tidigare forskning (Svahn 1999, Kotsinas 1994) har ord som ”hora” börjat förlora sin

negativa laddning bland ungdomar och bli pejoriserat. Vår undersökning både bekräftar och

motsäger detta. Hora anses av mer än hälften av de kvinnliga eleverna i undersökningen vara

det värsta skällsordet som de skulle kunna bli kallade. Mer än hälften av de kvinnliga eleverna

blir ”ganska upprörda” eller ”mycket upprörda” om någon annan blir kallad för hora. Trots

detta så verkar ordet användas ganska ofta. Bara en fjärdedel av de kvinnliga respondenterna

har aldrig blivit kallade för bitch, hora eller slampa det senaste året. En liten andel av dem

ångrar sig mycket efter att ha kallat någon för hora. Även killar verkar bli kallade för hora.

Det är alltså inte längre könsbundet och resultatet kan tyda på att ordet börjar få en ny

innebörd och funktion i svenska språket.

Det kan vara så att hora faktiskt har olika negativa laddning beroende på situation och

sällskap. I en mer intim vänskapskrets kan ordet användas som solidaritetskapande markör

istället för ett invektiv. Vad hora betyder för varje elev beroende på situation och grupp har vi

dock inte undersökt i denna enkät utan kan vara ett ämne för framtida forskning.

När det gäller de manliga eleverna i undersökningen är det ordet bög som är det värsta

skällordet. Bland de som besvarat frågan kring vad som är det värsta skällordet är det 29

procent av männen som angivit ordet bög. Det är dock bara hälften av de manliga

respondenterna som upprörs över att höra någon bli kallad för bög. Bland kvinnorna är det

förvisso stor andel som blir upprörda över att bli kallade för ord som betecknar dem som

homosexuella (lebb, lesp) men det är nästan ingen som anger sådana ord såsom det värsta

skällsordet. Vi kan alltså dra slutsatsen att bland våra respondenter är skällsord som rör

homosexualitet betydligt vanligare och känsligare bland killarna. Att ordet bög är så känsligt

bland killarna kan bero på att det enligt Svahn (1999) inte bara betecknar homosexualitet utan

även omanlighet eller impotens.

Vidare är det intressant att uttrycket mammaknullare enligt vår undersökning verkar ha gjort

intåg i det svenska språket, vilket bekräftar vad Kotsinas (1994) och Ljung (2006) tidigare

anfört i ämnet, nämligen att svenskar med utländsk bakgrund för över skällsord från sina

hemspråk in i svenskan samt att engelska språket påverkar genom medier, musik och filmer.

Tjejerna i undersökningen tenderar att bli upprörda över ordet i större utsträckning än vad

50  

killarna blir, även om de inte blir kallade för det i samma utsträckning. Uttryckets användande

bland killarna kan vara ett tecken vad tidigare forskning som Kotsinas (1994) betecknat som

en språklig kreativitet och benägenhet att anamma nya språkliga influenser.

Avslutningsvis tenderar de manliga respondenterna att generellt sett se mer positivt på

svordomars användande och reagera mindre negativt på skällsord och könsord oavsett om det

är de själva som blir utsatta eller andra. De använder också i större utsträckning skällsord och

svordomar än vad de kvinnliga respondenterna gör. Kvinnorna i undersökningen tenderar att

ha ett språkbruk som ligger närmare den språkliga normen i samhället, då de i betydligt

mindre utsträckning använder svordomar och skällsord samtidigt som de reagerar starkare på

fult språk. De verkar av svaren i enkätundersökningen vara mindre benägna att följa gruppen,

vilket Kotsinas (1994) och Andersson (1985)förklara med att kvinnor ser vikten av att följa de

sociala koderna eftersom de strävar uppåt i hierarkin i det mansdominerade samhället.

Männen å andra sidan är redan i samhället överordnade och behöver inte anpassa sig efter

rådande normer utan kan vinna respekt genom att bryta mot normerna och på så sätt visa sig

tuffa och manliga. Även detta bekräftar vår studie.

Med utgångspunkt i vår undersökning har vi följande förslag på intressanta områden för

framtida forskning: vilka betydelser lägger individerna i ord som till exempel hora och bög?

Hur influerar individernas hemspråk (då dessa är andra än svenska) användandet av skällsord

i deras bruk av svenska språket? Hur använder individer skällsord till varandra beroende på

vilket kön den andra personen har? (exempelvis: är det mestadels killar som kallar tjejer för

hora?)

51  

11. Litteraturlista 

Ambjörnsson, Fanny (2003). I en klass för sig. Stockholm: Ordfront förlag.

Andersson, Lars-Gunnar (1985). Fult språk. Stockholm: Carlsson Bokförlag AB.

Bergstrand, Cecilia (2005). Oss horor emellan? Examensarbete. Göteborgs universitet.

Butler, Judith (1990). Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity. New York:

Routledge.

Cameron, Deborah (1992). Feminism and Linguistic Theory. London

Denscombe, Martyn (2004). Forskningens grundregler. Studentlitteratur: Lund

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken. Studentlitteratur: Lund.

Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Studentlitteratur.

Ejlertsson, Göran (2005). 2:a upplagan. Enkäten i praktiken. Studentlitteratur: Lund.

Eliasson, Anna-Lena (1999) Fula personbenämningar. Examensarbete. Linköpings

universitet.

Frykman, Jonas (1979). Den kultiverade människan. Liber: Stockholm.

Göransson, Marie och Assarsson, Susanna (2005). ”Om man ej behöver svära, varför ska

man göra det då?” Examensarbete. Malmö Högskola.

Hewitt, R. (1986). White talk, Black talk. Cambridge: Cambridge University Press.

Jonsson, Richard (2007). Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en

högstadieskola. Doktorsavhandling. Stockholms universitet.

52  

JämO (2000). JämO:s handbok mot könsmobbning i skolan. Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt (1994). Ungdomsspråk. Ord och stil. Uppsala: Hallgren och Fallgren

Kotsinas, Ulla-Britt (2003). En bok om slang, typ. Nordstedts Ordbok: Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt (2004). Slang ett tecken på språkglädje. Lärarnas tidning nr 4/2004

Labov, William (1972). Language in the inner city. Philadelphia: University Press

Lindfors, Ambjörn och Mattsson, André (2007). Ungdomsspråk. Examensarbete. Högskolan i

Halmstad.

Ljung, Magnus (2006). Svordomsboken. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.

Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

Lpf 94. Läroplan för de frivilliga skolformerna.

Nordenstam, Kerstin (2003). Genusperspektiv på språk. Stockholm: Högskoleverket.

Osbeck, Christina; Holm, Ann-Sofi; Wernersson, Inga (2003). Kränkningar i skolan.

Förekomst, former och sammanhang. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Sernhede, Ove (2002). Alienation is my nation. Stockholm: Ordfront förlag.

Skolverket, Kursinformation.

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=8&skolform=21&id

=SV&extraId=

Stukát, Staffan (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Svahn, Margareta (1999). Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen. Skällsord,

53  

stereotyper och könskonstruktioner. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Thelander, Mats (1974). Grepp och begrepp i språksociologi. Ord och stil. Lund:

Studentlitteratur.

Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber AB.

54  

 

Enkät om ungdomars språkanvändning 2008 Denna enkätundersökning kommer att användas i examensarbete för Martin Ådahl och Ulrika Andersson på Lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad.  

Undersökningen sker i enlighet med de etiska principer som gäller för forskning: 

• Genom att svara på frågorna i enkäten samtycker du till att delta i vår undersökning om 

ungdomars språkanvändning. 

• Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers attityder i språkanvändning. 

• Medverkan i undersökningen är anonym och utomstående personer kommer inte att kunna 

identifiera hur du har svarat på de olika frågorna. 

• Den information som samlas in kommer bara att användas till syftet för enkäten och inte i 

något annat sammanhang. 

Många av frågorna är formulerade som påståenden som du ska ta ställning till. Exempelvis: 

Påstående: Mjölk är väldigt gott.  

 

 

Om du tycker att mjölk är väldigt gott så kryssar du i rutan under ”Instämmer helt”. Om du anser att påståendet inte stämmer kryssar du i ”Tar helt avstånd”. Om din åsikt hamnar någonstans mellan dessa svar kan du kryssa i den ruta som passar bäst. 

Det är viktigt att du svarar så ärligt som möjligt på frågorna i enkäten. Det är också viktigt att du svarar på alla frågorna i enkäten. Om något är oklart kring frågorna finns vi till hands under den tid då du fyller i enkäten. 

OBS! Markera bara ett kryss per fråga! Vissa frågor är uppdelade i flera delfrågor, och då måste du markera flera kryss. Detta gäller fråga 3, 13 och 17. 

Exempel: 

 

 

 

                                                                                                                              

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller 

Instämmer  delvis 

Instämmer  helt 

3. Shoppingvanor: 

OBS! Markera kryss för fråga I) och för fråga II) 

I) Hur ofta har du under det senaste året köpt följande produkter? 

II) Hur nöjd var du med ditt köp? 

Aldrig  Någon  Flera     Ofta             gång    gånger 

Mycket     Nöjd        Mindre    Missnöjd nöjd                            nöjd 

             ×                       

                                  × 

                                                 ×  

                 ×                                 

a) Schampo  

b) Tandkräm 

55  

 

 

 

 

           

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Den som svär visar att han/hon har låg utbildning. 

3. Förstärkningsord: 

OBS! För varje alternativ 3a, 3b och 3c markeras ett kryss för fråga I) och ett kryss för fråga II) 

I) Hur ofta har du under det senaste året gjort sådana uttalanden? 

II) Vad tycker du om ett sådant sätt att uttrycka sig? 

Aldrig  Någon  Flera     Ofta             gång    gånger 

Helt ok   Ganska      Mindre   Olämpligt                 ok              lämpligt 

                                     

                                     

                                    

                                                    

                                                    

                                                   

a) Springa som en jude / neger / svenne eller liknande… 

b) Prata som ett homo / bög eller liknande… 

c) Köra bil som en kärring / fitta eller liknande… 

4. Genom svordomar visar man att man är som de andra i kompisgruppen.

5. Hur viktigt är det för dig att varken lärare eller elever svär i klassrummet?   

Mycket viktigt    

Ganska viktigt    

Inte så viktigt     

Inte alls viktigt   

2. Killar svär mer än tjejer, generellt sett. 

                                                                                                                              

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller 

Instämmer  delvis 

Instämmer  helt 

                                                                                                                              

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller 

Instämmer  delvis 

Instämmer  helt 

                                                                                                                              

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller 

Instämmer  delvis 

Instämmer  helt 

56  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6. När har du själv använt svordomar under det senaste året? 

AldrigNågon enstaka gång

Flera gånger 

Ofta 

a) När jag är arg (t.ex. slår mig) 

b) När jag vill visa mig tuff

c) När jag vill chockera 

d) När alla gör så i gruppen 

e) När jag vill trycka ner någon  (t.ex. med skällsord) 

f) När jag är med en vän, för att visa att vi känner varandra 

g) När jag vill lägga extra kraft i något som jag säger 

                                                                           

                                                                           

                                                                           

                                                                           

                                                                           

                                                                           

                                                                           

7. Det är fult att svära. 

8. Jag tänker inte på när jag svär eller inte svär.  

9. Det beror på situationen om det är okej att svära. 

                                                                                                                              

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller 

Instämmer  delvis 

Instämmer  helt 

                                                                                                                              

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller 

Instämmer  delvis 

Instämmer  helt 

                                                                                                                              

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller 

Instämmer  delvis 

Instämmer  helt 

57  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10. Hur många gånger under det senaste året har du svurit?  

                                                                                              

Dagligen  Någon gång i veckan 

Några gånger  per år 

Aldrig

11. Det är manligt att svära.  

12. Den som svär verkar dum och lågutbildad.  

13. I) När har du under det senaste året blivit kallad för något av följande ord eller liknande?

II) Hur reagerade du på att bli kallad så?

Aldrig  Någon gång 

Flera gånger 

Ofta Bryr mig inte

Bryr mig något 

Ganska upprörd 

Mycket upprörd

a) Finne, arab, svenne eller liknande 

                                                                                                      

b) Svartskalle, blatte eller liknande 

                                                                                                      

c) Din mamma‐knullare eller liknande 

                                              

                                              

                                              

                                              

                                              

                                                       

                                                       

                                                       

                                                       

                                                       

d) Spinkis, klenis eller liknande 

e) Fetto, tjockis, fläsk eller liknande  

f) Fitta, kuk eller liknande  

g) Bög, lesp, lebba, fikus eller liknande   

h) Bitch, hora, slampa, luder eller liknande   

                                                                                                      

i) Idiot, pucko eller liknande   

                                                                                                      

                                                                                                                              

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller 

Instämmer  delvis 

Instämmer  helt 

                                                                                                                              

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller 

Instämmer  delvis 

Instämmer  helt 

58  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15. Vad har du för attityd till följande ord, när någon person kallar en annan människa för det? 

14. Om jag svär beror på vilka personer jag är med.  

Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

a) Hora                                                                                                                      

b) Bög 

c) Blatte 

d) Lebb 

e) Fitta 

f) Kuk 

                                                                                                                    

                                                                                                                    

                                                                                                                    

                                                                                                                    

                                                                                                                    

                                                                                                                              

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller 

Instämmer  delvis 

Instämmer  helt 

16. Vilket är det värsta ordet någon skulle kunna kalla dig? Skriv ordet här:_______________

g) Mamma‐knullare 

                                                                                                                    

59  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18. Vilket gymnasieprogram går du? Ange namnet på programmet: _______________________

19. Ange ditt kön:   Kvinna   Man 

20. Är du född i Sverige?   Ja    Nej 

21. Har du gått hela din skolgång i Sverige?   Ja    Nej 

22. Om du har gått i skolan någon annanstans i världen, ange var någonstans:   

 Norden     Europa, utanför Norden 

 Afrika     Nordamerika 

 Oceanien     Mellan‐ och Sydamerika   

 Asien 

17. I) Hur ofta använder du själv nedanstående uttryck direkt till andra personer? 

II) Hur känns det för dig efteråt?

Aldrig  Någon gång 

Flera gånger 

Ofta Det känns ok 

Ångrar mig lite 

Ångrar mig  mycket 

a) Finne, arab, svenne eller liknande 

                                                                                              

b) Svartskalle, blatte eller liknande 

                                                                                              

c) Din mamma‐knullare eller liknande 

                                              

                                              

                                              

                                              

                                              

                                                

                                                

                                                

                                                

                                                

d) Spinkis, klenis eller liknande 

e) Fetto, tjockis, fläsk eller liknande  

f) Fitta, kuk eller liknande  

g) Bög, lesp, lebba, fikus eller liknande   

h) Bitch, hora, slampa, luder eller liknande   

                                                                                              

i) Idiot, pucko eller liknande   

                                                                                              

60  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tack för din medverkan! 

 

 

 

 

 

23. Talas det något annat språk än svenska i hemmet? Om ja, vilket?     

 Nej    Ja, nämligen: ________________________  (skriv vilket/vilka språk som talas) 

24. Hur bra tycker du själv att du kan prata svenska?     

                                                                                    

                 Mycket bra      Ganska bra        Inte så bra        Inte alls bra 

25. Utövar din familj någon religion?     

 Nej      Ja, nämligen: ___________________________________ 

26. Har du tänkt studera vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet? 

   Ja          Nej        Kanske       Vet inte 

61  

Bilaga 2: Skällsord för kvinnor och män  

Skällsord för kvinnor 

1. Sexuellt tillgänglig

A) prostitution: fnask, hora, luder;

B) Många partner: dörmatta, madrass;

C) Sexobjekt: knull, lammkött, sängvärmare;

D) Allmän lösaktighet: billig, hynda, slampa;

E) Könsorgan (metonymi): fitta, murra, fittjävel, surfitta

2. Sexuellt otillgänglig

A) Sexuellt oattraktiv: knipfitta, kylskåp, nucka

B) Lesbisk: flata, lebb

3. Pådrivande-arg

A) Privat: argbigga, drake, häxa

B) Offentligt: feminist, rödstrumpa, mansförtryckare

4. Snygg och ful

A) Snygg: babe, bombnedslag, brallis

B) Ful: rugguggla, skata

5. Tjock och smal

A) Tjock: fläskfia, lagårdsvägg, skåp

B) Smal: bräda, planka

6. Dum: bimbo, våp

7. Skvallrar: sladdertacka, skvallerkärring

8. Odefinierbart nedsättande

A) Allmänna kvinnobenämningar: brutta, böna, fruntimmer, kona, subba

B) Djur: apa, höna, kossa

C) Annat: pumsa, henom, Hulda

(Svahn 1999: 109-148)

62  

Skällsord för män

1. Omanlig A) Homosexuell: bög, bajspackare, fikus, homo B) Impotent: Slapptask, eunuck, löskuk C) Sexuellt avvikande: munk, pedofil, runknisse D) Omogen: grabbhalva, pojkspoling E) Osjälvständig: morsgris, toffel F) Ord för kvinna: fjolla, kärring G) Allmänt omanlig: femo, lök, mes, pungmes 

2. Överdrivet manlig A) Machoman: hallick, macho, mansgris B) Kroppsbyggare: broiler, kylskåpsbärare C) Stridis: stridspitt, diktatorn D) Förförare: bock, casanova, hingst, kåtbock 

3. Sexobjekt: pök, RUK (råknull utan känslor) 

4. Könsorgan A) Könsorgan: kuk, ollon, pitt B) I sammansättning: gonrrékuk, kukskalle, surpitt 

5. Diverse egenskaper A) Regelbrytaren: a‐lagare, alkis, rasist, pundare, slyngel B) Ovårdad: lodis, slusk C) Dum: idiot, nörd, pucko, tönt, ärthjärna D) Överlägsen: snopp, tupp E) Misslyckad satsning: stolpskott 

6. Odefinierbart nedsättande: gubbe, knöl, kuf, skitstövel, gubbjävel, stofil, svin 

(Svahn 1999: 109‐148) 

63  

Bilaga 3: Information om χ2­testet  

χ2-testet kan avgöra om en skillnad mellan män och kvinnor i enkäten verkar ha uppkommit

av en slump eller om det verkligen är en sannolik skillnad. Det rör sig om en slags

hypotesprövning, där de två olika hypoteserna är exempelvis H0 och H1:

H0: ”Det finns inga skillnader mellan män och kvinnors inställning till fult språk”.

H1: ”Det finns en signifikant skillnad i inställning till fult språk mellan män och kvinnor”.

En vanlig nivå för signifikans är 5 procent. Nivån på signifikans bestämmer vilket χ2-värde

som anses som det kritiska värdet. Om det χ2-värde som beräknas är nära eller överstiger det

kritiska χ2-värdet anses skillnaden vara stor, resultatet är signifikant och hypotesen att det

finns skillnader kan accepteras. Om värdet ligger under det kritiska χ2-värdet ses skillnaden

som liten, resultatet är inte signifikant och godtar därmed hypotesen att det inte finns

skillnader (Stukát 1993: 71-76, Ejlertsson 2005: 137-142).

64  

Bilaga 4: Tabeller där det är signifikant skillnad mellan könen.  

Fråga 3. Förstärkningord: I) Hur ofta under det senaste året har du gjort sådana uttalanden?     II) Vad tycker du om ett sådant sätt att uttrycka sig?  

  Fråga 3a I. Förstärkningsord jude/neger/svenne. Hur ofta? Procent 

  Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Kvinna  57,3  24,4  13,4  4,9  100 (n=82) 

Man  28,9  30,3  25,0  15,8  100 (n=76) 

Totalt  43,7  27,2  19,0  10,1  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 15,195 och p‐värde 0,002)  

  Fråga 3a II. Förstärkningsord jude/neger/svenne. Vad tycker du? Procent 

  Helt ok  Ganska ok  Mindre lämpligt 

Olämpligt  Totalt 

Kvinna  4,9  14,6  26,8  53,7  100 (n=82) 

Man  17,1  34,2  32,9  15,8  100 (n=76) 

Totalt  10,8  24,1  29,7  35,4  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 28,213 och p‐värde 0,000)  

  Fråga 3b I. Förstärkningsord homo/bög. Hur ofta? Procent 

  Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Kvinna  46,3  40,2  7,3  6,1  100 (n=82) 

Man  21,1  48,7  14,5  15,8  100 (n=76) 

Totalt  34,2  44,3  10,8  10,8  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 13,336  och p‐värde 0,004)  

  Fråga 3b II. Förstärkningsord homo/bög. Vad tycker du? Procent 

  Helt ok  Ganska ok  Mindre lämpligt 

Olämpligt  Totalt 

Kvinna  4,9  19,5  35,4  40,2  100 (n=82) 

Man  18,4  43,4  28,9  9,2  100 (n=76) 

Totalt  11,4  31,0  32,3  25,3  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 29,128  och p‐värde 0,000) 

65  

 

  Fråga 3c II. Förstärkningsord kärring/fitta. Vad tycker du? Procent 

  Helt ok  Ganska ok  Mindre lämpligt 

Olämpligt  Totalt 

Kvinna  7,3  12,2  36,6  43,9  100 (n=82) 

Man  22,4  34,2  30,3  13,2  100 (n=76) 

Totalt  14,6  22,8  33,5  29,1  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 27,804  och p‐värde 0,000)  Fråga 4. Genom svordomar visar man att man är som de andra i kompisgruppen. 

  Påstående: Genom svordomar visar man att man är som de andra i kompisgruppen. 

 

Kön  Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller  Instämmer delvis 

Instämmer helt 

Totalt 

Kvinna  51,2  9,8  26,8  9,8  2,4  100 (n=82) 

Man  23,7  21,1  39,5  13,2  2,6  100 (n=76) 

Totalt  38,0  15,2  32,9  11,4  2,5  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 13,511  och p‐värde 0,009)  Fråga 5. Hur viktigt är det för dig att varken lärare eller elever svär i klassrummet? 

  Fråga 5. Hur viktigt är det för dig att varken lärare eller elever svär i klassrummet? 

  Mycket viktigt 

Ganska viktigt 

Inte så viktigt 

Inte alls viktigt 

Totalt 

Kvinna  11,0  41,5  32,9  14,6  100 (n=82) 

Man  3,9  19,7  35,5  40,8  100 (n=76) 

Totalt  7,6  31,0  34,2  27,2  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 18,562  och p‐värde 0,000)  Fråga 6. När har du själv använt svordomar under det senaste året? 

  Fråga 6b. När jag vill visa mig tuff. 

  Aldrig  Någon enstaka gång 

Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Kvinna  70,7  24,4  4,9  0  100 (n=82) 

Man  56,6  23,7  11,8  7,9  100 (n=76) 

Totalt  63,9  24,1  8,2  3,8  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 10,043  och p‐värde 0,018) 

66  

 

  Fråga 6c. När jag vill chockera. 

  Aldrig  Någon enstaka gång 

Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Kvinna  53,7  36,6  6,1  3,7  100 (n=82) 

Man  32,9  32,9  22,4  11,8  100 (n=76) 

Totalt  43,7  34,8  13,9  7,6  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 15,026  och p‐värde 0,002)  

  Fråga 6d. När alla gör så i gruppen. 

  Aldrig  Någon enstaka gång 

Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Kvinna  67,1  28,0  4,9  0,0  100 (n=82) 

Man  46,1  30,3  13,2  10,5  100 (n=76) 

Totalt  57,0  29,1  8,9  5,1  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 14,809  och p‐värde 0,002)  

  Fråga 6e När jag vill trycka ner någon (t.ex. med skällsord). 

  Aldrig  Någon enstaka gång 

Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Kvinna  47,6  28,0  12,2  12,2  100 (n=82) 

Man  15,8  26,3  31,6  26,3  100 (n=76) 

Totalt  32,3  27,2  21,5  19,0  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 23,407  och p‐värde 0,000)  Fråga 7. Det är fult att svära. 

  Fråga 7. Påstående: Det är fult att svära. (Siffror i procent)   

Kön  Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller  Instämmer delvis 

Instämmer helt 

Totalt 

Kvinna  9,8  9,8  17,1  32,9  30,5  100 (n=82) 

Man  25,0  14,5  25,0  27,6  7.9  100 (n=76) 

Totalt  17,1  12,0  20,9  30,4  19,6  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 17,906  och p‐värde 0,001)  Fråga 10. Hur många gånger under det senaste året har du svurit? 

  Fråga 10. Hur många gånger under det senaste året har du svurit? 

  Dagligen  Någon gång i veckan 

Några gånger per år 

Aldrig  Totalt 

Kvinna  59,8  35,4  4,9  0,0  100 (n=82) 

Man  78,9  19,7  1,3  0,0  100 (n=76) 

Totalt  69,0  27,8  3,2  0,0  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 7,147  och p‐värde 0,028)  

67  

Fråga 13. I) När har du under det senaste året blivit kallad för något av följande?   II) Hur reagerade du på att bli kallad så? 

  Fråga 13b II. Hur reagerade du på att bli kallad Svartskalle, blatte eller liknande? 

Kön  Bryr mig inte  Bryr mig något Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  71,4  12,7  7,9  7,9  100 (n=63) 

Man  81,4  16,9  0,0  1,7  100 (n=59) 

Totalt  76,2  14,8  4,1  4,9  100 (n=122) 

(Pearson Chi‐två‐värde 7,863  och p‐värde 0,049)  

  Fråga 13c I. När har du under det senaste året blivit kallad för din Mammaknullare eller liknande?  

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Kvinna  81,7  12,2  4,9  1,2  100 (n=82) 

Man  50,0  36,8  9,2  3,9  100 (n=76) 

Totalt  66,5  24,1  7,0  2,5  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 18,152  och p‐värde 0,000)  

  Fråga 13c II. Hur reagerade du på att bli kallad Mammaknullare eller liknande? 

Kön  Bryr mig inte  Bryr mig något Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  61,0  10,2  15,3  13,6  100 (n=59) 

Man  75,4  16,9  1,5  6,2  100 (n=65) 

Totalt  68,5  13,7  8,1  9,7  100 (n=124) 

(Pearson Chi‐två‐värde 10,927  och p‐värde 0,012)  

  Fråga 13e II. Hur reagerade du på att bli kallad Fetto, tjockis, fläsk eller liknande? 

Kön  Bryr mig inte  Bryr mig något Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  50,8  21,5  18,5  9,2  100 (n=65) 

Man  83,1  6,2  6,2  4,6  100 (n=65) 

Totalt  66,9  13,8  12,3  6,9  100 (n=130) 

(Pearson Chi‐två‐värde 15,625  och p‐värde 0,001)  

  Fråga 13f I. När har du under det senaste året blivit kallad för din fitta/kuk eller liknande?  

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Kvinna  45,1  25,6  20,7  8,5  100 (n=82) 

Man  26,3  47,4  14,5  11,8  100 (n=76) 

Totalt  36,1  36,1  17,7  10,1  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 10,340  och p‐värde 0,016)    

68  

  Fråga 13f II. Hur reagerade du på att bli kallad fitta/kuk eller liknande? 

Kön  Bryr mig inte  Bryr mig något Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  51,5  18,2  18,2  12,1  100 (n=66) 

Man  75,0  15,3  5,6  4,2  100 (n=72) 

Totalt  63,8  16,7  11,6  8,0  100 (n=138) 

(Pearson Chi‐två‐värde 10,621  och p‐värde 0,014)  

  Fråga 13g I. När har du under det senaste året blivit kallad för bög/lesb/lebb/fikus eller liknande?  

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Kvinna  72,0  18,3  4,9  4,9  100 (n=82) 

Man  32,4  36,8  19,7  9,2  100 (n=76) 

Totalt  53,8  27,2  12,0  7,0  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 23,735  och p‐värde 0,000)  

  Fråga 13h I. När har du under det senaste året blivit kallad för bitch, hora, slampa eller liknande?  

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Kvinna  25,6  37,8  26,8  9,8  100 (n=82) 

Man  63,2  19,7  9,2  7,9  100 (n=76) 

Totalt  43,7  29,1  18,4  8,9  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 23,982  och p‐värde 0,000)  

  Fråga 13h II. Hur reagerade du på att bli kallad bitch, hora, slampa eller liknande? 

Kön  Bryr mig inte  Bryr mig något Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  46,5  23,9  9,9  19,7  100 (n=71) 

Man  86,9  9,8  0,0  3,3  100 (n=61) 

Totalt  65,2  17,4  5,3  12,1  100 (n=132) 

(Pearson Chi‐två‐värde 25,300  och p‐värde 0,000)  

  Fråga 13i II. Hur reagerade du på att bli kallad idiot, pucko eller liknande? 

Kön  Bryr mig inte  Bryr mig något Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  56,0  24,0  14,7  5,3  100 (n=75) 

Man  77,3  18,7  2,7  1,3  100 (n=75) 

Totalt  66,7  21,3  8,7  3,3  100 (n=150) 

(Pearson Chi‐två‐värde 11,091  och p‐värde 0,011) 

69  

 Fråga 15. Vad har du för attityd till följande ord, när någon person kallar en annan människa för det? 

  15a. Hora   

Kön  Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  9,8  20,7  12,2  31,7  25,6  100 (n=82) 

Man  44,7  23,7  13,2  15,8  2,6  100 (n=76) 

Totalt  26,6  22,2  12,7  24,1  14,6  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 36,803 och p‐värde 0,000)  

  15b. Bög   

Kön  Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  22,0  17,1  26,8  23,2  11,0  100 (n=82) 

Man  48,7  19,7  14,5  15,8  1,3  100 (n=76) 

Totalt  34,8  18,4  20,9  19,6  6,3  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 18,004 och p‐värde 0,001)  

  15c. Blatte.   

Kön  Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  22,0  18,3  25,6  20,7  13,4  100 (n=82) 

Man  42,1  28,9  15,8  13,2  0,0  100 (n=76) 

Totalt  31,6  23,4  20,9  17,1  7,0  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 20,315 och p‐värde 0,000)  

  15d. Lebb.   

Kön  Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  24,4  19,5  22,0  19,5  14,6  100 (n=82) 

Man  50,0  23,7  13,2  11,8  1,3  100 (n=76) 

Totalt  36,7  21,5  17,7  15,8  8,2  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 19,057 och p‐värde 0,001)  

  15e. Fitta.   

Kön  Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  9,8  23,2  18,3  19,5  29,3  100 (n=82) 

Man  48,7  28,9  9,2  11,8  1,3  100 (n=76) 

Totalt  28,5  25,9  13,9  15,8  15,8  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 44,774 och p‐värde 0,000)   

70  

  15f. Kuk.   

Kön  Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  29,3  13,4  19,5  18,3  19,5  100 (n=82) 

Man  50,0  25,0  11,8  11,8  1,3  100 (n=76) 

Totalt  39,2  19,0  15,8  15,2  10,8  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 21,793 och p‐värde 0,000)  

  15g. Mammaknullare.   

Kön  Bryr mig inte 

Bryr mig något 

Neutral  Ganska upprörd 

Mycket upprörd 

Totalt 

Kvinna  19,5  11,0  13,4  22,0  34,1  100 (n=82) 

Man  43,4  26,3  10,5  11,8  7,9  100 (n=76) 

Totalt  31,0  18,4  12,0  17,1  21,5  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 27,591 och p‐värde 0,000)  Fråga 16. Skriv det värsta ordet som någon skulle kunna kalla dig: (öppen fråga) Kvinnor: 62,5 procent Hora, 14,5 procent Fitta, 12,5 procent Fetto Män: 29 procent Bög, 13 procent Äckel och 13,3 procent Idiot  Fråga 17: I) Hur ofta använder du själv nedanstående uttryck direkt till andra personer?   II) Hur känns det för dig efteråt? 

  17a I. Finne, arab, svenne eller liknande 

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Kvinna  65,9  30,5  0,0  3,7  100 (n=82) 

Man  46,7  41,3  8,0  4,0  100 (n=75) 

Totalt  56,7  35,7  3,8  3,8  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 10,408  och p‐värde 0,015)  

  17b II. Svartskalle, blatte eller liknande. 

Kön  Det känns ok  Ångrar mig lite  Ångrar mig mycket  Totalt 

Kvinna  52,0  36,0  12,0  100 (n=50) 

Man  75,4  19,7  4,9  100 (n=61) 

Totalt  64,9  27,0  8,1  100 (n=111) 

(Pearson Chi‐två‐värde 6,732  och p‐värde 0,035)    

  17c I. Din mammaknullare eller liknande 

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Kvinna  90,2  8,5  0,0  1,2  100 (n=82) 

Man  61,3  30,7  5,3  2,7  100 (n=75) 

Totalt  76,4  19,1  2,5  1,9  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 19,126  och p‐värde 0,000) 

71  

  

  17f I. Fitta, kuk eller liknande 

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Kvinna  67,1  25,6  3,7  3,7  100 (n=82) 

Man  41,3  38,7  6,7  13,3  100 (n=75) 

Totalt  54,8  31,8  5,1  8,3  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 11,595 och p‐värde 0,008)  

  17g I. Bög, lesp, lebba, fikus eller liknande 

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Kvinna  63,4  32,9  1,2  2,4  100 (n=82) 

Man  25,3  46,7  10,7  17,3  100 (n=75) 

Totalt  45,2  39,5  5,7  9,6  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 29,628 och p‐värde 0,000)  

  17h II. Bitch, hora, slampa eller liknande. 

Kön  Det känns ok  Ångrar mig lite  Ångrar mig mycket  Totalt 

Kvinna  45,8  40,7  13,6  100 (n=59) 

Man  67,3  30,9  1,8  100 (n=55) 

Totalt  56,1  36,0  7,9  100 (n=114) 

(Pearson Chi‐två‐värde 8,072  och p‐värde 0,018)  

  17i II. Idiot, pucko eller liknande. 

Kön  Det känns ok  Ångrar mig lite  Ångrar mig mycket  Totalt 

Kvinna  51,3  42,1  6,6  100 (n=76) 

Man  80,0  20,0  0,0  100 (n=70) 

Totalt  65,1  31,5  3,4  100 (n=146) 

(Pearson Chi‐två‐värde 14,864  och p‐värde 0,001)  Fråga 18. Vilket gymnasieprogram går du? 

  Gymnasieprogram Kön  Teoretiskt  Praktiskt  Total Kvinna  45  37  82 Man  36  40  76 Total  81  77  158  Fråga 20. Är du född i Sverige? 

  Född i Sverige 

  Ja  Nej  Totalt 

Kvinna  92,7  7,3  100 (n=82) 

Man  86,7  13,3  100 (n=75) 

Totalt  89,8  10,2  100 (n=157) 

 

72  

  Fråga 21. Har du gått hela din skolgång i Sverige? 

  Hel skolgång i Sverige. 

  Ja  Nej  Totalt 

Kvinna  96,3  3,7  100 (n=82) 

Man  98,7  1,3  100 (n=75) 

Totalt  97,5  2,5  100 (n=157) 

 Fråga 23. Talas det något annat språk än svenska i hemmet? 

  Annat språk i hemmet. 

  Nej  Ja  Totalt 

Kvinna  76,8  23,2  100 (n=82) 

Man  85,3  14,7  100 (n=75) 

Totalt  80,9  19,1  100 (n=157) 

 Fråga 24. Hur bra tycker du själv att du kan prata svenska? 

  Talar svenska 

Kön  Mycket bra  Ganska bra  Inte så bra  Inte alls bra  Totalt 

Kvinna  90,2  7,3  1,2  1,2  100 (n=82) 

Man  77,3  20,0  1,3  1,3  100 (n=75) 

Totalt  84,1  13,4  1,3  1,3  100 (n=157) 

   Fråga 25. Utövar din familj någon religion? 

  Utövande av religion i familjen. 

  Nej  Ja  Totalt 

Kvinna  82,9  17,1  100 (n=82) 

Man  89,3  10,7  100 (n=75) 

Totalt  86,0  14,0  100 (n=157) 

 

73  

Frågor där det är signifikant skillnad jämfört mellan gymnasieprogram  

  Fråga 3a I. Förstärkningsord jude/neger/svenne. Hur ofta? Procent 

  Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Teoretiskt  50,6  33,3  8,6  7,4  100 (n=81) 

Praktiskt  36,4  20,8  29,9  13,0  100 (n=77) 

Totalt  43,7  27,2  19,0  10,1  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 14,705 och p‐värde 0,002)  

  Fråga 13a I. När har du under det senaste året blivit kallad för din Finne, arab, svenne eller liknande?  

Kön  Aldrig  Någon gång  Flera gånger  Ofta  Totalt 

Teoretiskt  55,6  35,8  2,5  6,2  100 (n=81) 

Praktiskt  39,0  45,5  13,0  2,6  100 (n=77) 

Totalt  47,5  40,5  7,6  4,4  100 (n=158) 

(Pearson Chi‐två‐värde 10,087  och p‐värde 0,018)  

74  

 Frågor där det är signifikant skillnad jämfört om det pratas andra språk än svenska i hemmet.  Fråga 2. Killar svär mer än tjejer, generellt sett. 

  Påstående Killar svär mer än tjejer, generellt sett.   

Språk i hemmet 

Tar helt avstånd 

Tar delvis avstånd 

Varken eller  Instämmer delvis 

Instämmer helt 

Totalt 

Bara svenska 

7,1  14,2  37,8  33,9  7,1  100 (n=127) 

Även annat språk 

10,0  3,3  43,3  16,7  26,7  100 (n=30) 

Totalt  7,6  12,1  38,9  30,6  10,8  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 13,755 och p‐värde 0,008)  

  Fråga 3b I. Förstärkningsord kärring/fitta. Hur ofta? Procent 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

37,0  37,8  17,3  7,9  100 (n=127) 

Även annat språk 

36,7  13,3  30,0  20,0  100 (n=30) 

Totalt  36,9  33,1  19,7  10,2  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 9,862 och p‐värde 0,020)  

  Fråga 6c. När jag vill lägga extra kraft i något som jag säger. 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon enstaka gång 

Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

7,1  27,6  37,0  28,3  100 (n=127) 

Även annat språk 

23,3  33,3  16,7  26,7  100 (n=30) 

Totalt  10,2  28,7  33,1  28,0  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 9,624 och p‐värde 0,022) 

75  

 Fråga 13 I: När under det senaste året har du blivit kallad för något av följande ord eller liknande? 

  Fråga 13a I. Finne, arab, svenne eller liknande 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

50,4  40,9  6,3  2,4  100 (n=127) 

Även annat språk 

33,3  40,0  13,3  13,3  100 (n=30) 

Totalt  47,1  40,8  7,6  4,5  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 9,626 och p‐värde 0,022)  

  Fråga 13b I. Svartskalle, blatte eller liknande 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

85,8  10,2  3,1  0,8  100 (n=127) 

Även annat språk 

20,0  43,3  20,0  16,7  100 (n=30) 

Totalt  73,2  16,6  6,4  3,8  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 57,238 och p‐värde 0,000)  

  Fråga 13d I. Spinkis, klenis eller liknande 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

52,0  34,6  11,0  2,4  100 (n=127) 

Även annat språk 

30,0  33,3  20,0  16,7  100 (n=30) 

Totalt  47,8  34,4  12,7  5,1  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 13,744 och p‐värde 0,003)  

  Fråga 13h I. Bitch, hora, slampa eller liknande 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

45,7  29,9  19,7  4,7  100 (n=127) 

Även annat språk 

33,3  26,7  13,3  26,7  100 (n=30) 

Totalt  43,3  29,3  18,5  8,9  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 14,573 och p‐värde 0,002)    

76  

  Fråga 13i I. Idiot, pucko eller liknande 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

13,4  31,5  30,7  24,4  100 (n=127) 

Även annat språk 

3,3  33,3  16,7  46,7  100 (n=30) 

Totalt  11,5  31,8  28,0  28,7  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 8,066 och p‐värde 0,045)  Fråga 17 I. Hur ofta använder du själv nedanstående uttryck direkt till andra personer?  

  Fråga 17a I. Finne, arab, svenne eller liknande 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

62,2  35,4  1,6  0,8  100 (n=127) 

Även annat språk 

33,3  36,7  13,3  16,7  100 (n=30) 

Totalt  56,7  35,7  3,8  3,8  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 28,370 och p‐värde 0,000)  

  Fråga 17b I. Svartskalle, blatte eller liknande 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

56,7  33,9  7,1  2,4  100 (n=127) 

Även annat språk 

20,0  46,7  13,3  20,0  100 (n=30) 

Totalt  49,7  36,3  8,3  5,7  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 21,986 och p‐värde 0,000)  

  Fråga 17f I. Fitta, kuk eller liknande 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

56,7  33,1  6,3  3,9  100 (n=127) 

Även annat språk 

46,7  26,7  0,0  26,7  100 (n=30) 

Totalt  54,8  31,8  5,1  8,3  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 17,789 och p‐värde 0,000) 

77  

 

  Fråga 17g I. Bög, lesb, lebba, fikus  eller liknande 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

45,7  42,5  5,5  6,3  100 (n=127) 

Även annat språk 

43,3  26,7  6,7  23,3  100 (n=30) 

Totalt  45,2  39,5  5,7  9,6  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 9,000 och p‐värde 0,029)  

  Fråga 17h I. Bitch, hora, slampa  eller liknande 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

48,8  40,2  7,9  3,1  100 (n=127) 

Även annat språk 

36,7  30,0  13,3  20,0  100 (n=30) 

Totalt  46,5  38,2  8,9  6,4  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 13,055 och p‐värde 0,005)  

  Fråga 17i I. Idiot, pucko  eller liknande 

Språk i hemmet 

Aldrig  Någon gång  Flera gånger 

Ofta  Totalt 

Bara svenska 

8,7  39,4  30,7  21,3  100 (n=127) 

Även annat språk 

16,7  36,7  6,7  40,0  100 (n=30) 

Totalt  10,2  38,9  26,1  24,8  100 (n=157) 

(Pearson Chi‐två‐värde 10,374 och p‐värde 0,016)