SKOLBIBLIOTEKET

SKOLBIBLIOTEKET

F-KLASS 3 ST Åk 1 – 2 st ÅK 2 – 3 ST ÅK 3 – 2 ST ÅK 4 – 2 ST ÅK 5 – 2 ST ÅK 6 - 2 ST Grundsär 1 – 3 (8 elever) Grundsär 4 – 6 (5 elever) 1 Förberedelsegrupp åk 1-6 6 FRITIDSHEM 1 Öppen fritidshems- Verksamhet

MODERSMÅLSUNDERVISNING PÅ 16 OLIKA SPRÅK PÅ EFTERMIDDAGSTID

SVA-UNDERVISNING FÖR ca 100 BARN

Arabiska Thailändska Bosniska Grekiska Sydkurdiska (Sorani) Albanska Spanska Engelska Serbiska Somaliska Dari Nordkurdiska (Kurmanci) Finska Litauiska Kinesiska/mandarin Vietnamesiska Rumänska

FBG – barn från: Vietnam Rumänien Vit-Ryssland Ghana Thailand Somalia Brasilien Syrien Afghanistan Litauen

Sammanslagning av två skolor 2009

Vi slog tidigt fast vår vision om en likvärdig skola Vi skulle skapa likvärdiga förutsättningar för läs och skriv genom genomtänkta satsningar 1.) Tillgång till mycket böcker – stor satsning skolbibliotek. Överens om detta båda två. 2.) Läslyktan Alla barn är allas barn

Två skolor med olika skolkulturer skulle förenas – snabbt! Med det statliga uppdraget i ryggen och med Kungälvsmodellen i fokus så startade arbetet med att göra en skola för alla. Detta såg vi som ett utmärkt sätt att förena de båda uppdrag som rektor har.

Vi skyndar: Långsamt Nyfiket med ögonen på skaft Tryggt med fötterna i myllan Och värdegrunden fast förankrad på ryggen

Vad gjorde vi?

I det läget fick kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare Maud Nilzén möjlighet att med stöd från NCS (Nationellt centrum för

språk- läs- och skrivutveckling, Skolverket)starta ett utvecklingsprojekt runt ämnesdidaktisk kvalitet i undervisningen.

Maud Nilzén erbjöd nystartade Sandbackaskolan möjligheten att delta i ett läsprojekt, Läslyktan.

Projektet innebar att pedagogerna fick ett mer medvetet sätt att undervisa.

De jobbade med läs- och skrivstrategier, de jobbade ämnesövergripande, de jobbade språkutvecklande, de jobbade enligt cirkelmodellen, de jobbade sociokulturellt.

Vad är Läslyktan? • Läslyktan är ett arbete där man jobbar med läs- och

skrivstrategier för att göra eleverna till s.k.. "expertläsare".

• Detta innefattar att de blir goda lyssnare, kan samtala om tankar från texten, lär sig olika strategier och utvecklar sin lust att läsa.

• I Läslyktan jobbar man mycket med högläsning. Flera viktiga ord och begrepp gås igenom innan boken läses.

• Några av dessa modelleras sedan under läsningen, dvs. orden kopplas till egna erfarenheter. Ofta väljs olika känsloord ut, vilket resulterar i olika värderingsamtal.

• Varje bok är väl igenomgången av lärarna gemensamt innan den används i Läslyktan. Alla böcker är fulla med post-it-lappar med de ord som är bra att gå igenom, frågor som är bra att ställa etc. Genom att låta post-it-lapparna sitta kvar sparar lärarna mycket planeringstid

• Många av de elever som har ett annat modersmål har fått boken läst för sig på sitt

modersmål av sin modersmålslärare för att lättare kunna vara med i det reflekterande samtalet efter läsningen.

• Något som är tydligt är hur viktig stämningen är runt läsningen. Att som pedagog sätta sig i sin sagostol, släcka ner all belysning och sedan tända sin lykta och ta på sig sin sjal skapar en magisk stund för både oss pedagoger och våra elever.

Syfte: Att lyssna, Samtala om tankar från texter, Strategier, Lust

Skolbiblioteket: Är uppkopplat mot stadsbiblioteket

Har kontinuerligt nya populära böcker baserat på barnens efterfrågan

Skolbibliotekarie, konstaterar att eleverna nu pratar om böcker ”på ett helt annat sätt” än tidigare årgångar. De beskriver till exempel karaktärer och genrer och har klart för sig varför de gillar eller ogillar en bok.

Idag kallar vi det Bokmikk - http://skolbloggen.kungalv.se/bokmikk-sandbacka/

http://pedagog.malmo.se/2015/02/11/skolbiblioteket-och-laslyktan-bidrar-till-att-hoja-elevernas-resultat-pa-sandbackaskolan-i-kungalv/

Rektors pedagogiska ledarskap:

Vi startade studiecirkel– ”Att undervisa i läsförståelse” – handlade om lässtrategier (frivilligt för intresserade, skapade ringar på vattnet) Ge förutsättningar för ett kollegial skolutveckling genom organisationen. Det skapades tid för pedagogiska diskussioner på skolan. Obligatoriskt Året efter var alla med i pedagogiskt utvecklingsarbete kring texttyper, cirkelmodellen, språket i alla ämnen och strategier under rubriken ”Hur kan alla lärare jobba språkutvecklande i alla ämnen?” (uppdraget i LGR11) ”Alla lärare är språklärare” Matematiklyftet – Språkutvecklande undervisning Framåt Fortsätta matematiklyftet halvtid, Läslyftet halvtid – på egen hand BFL - Förebyggande elevhälsa – kommunens satsning på kompetensutveckling tillsammans med GR

Helhet Lgr 11, forskning, VBE

Kollegialt lärande

Språket i alla ämnen för alla elever, ämnesövergripande

Lärmiljö/atmosfär/organisation

Dialogisk strategiundervisning

Texter berör/dialog/alternativa V

Skolbibliotek som engagerar

Metaspråk lärare/elev

Interaktion/elevaktivt

Respons/Feedback

Bedömning för lärande

Gott föräldrasamarbete

Kartläggning

Vilka elever kommer till vår klass/skola?

Analys

Planering och mål

Medveten/explicit/

kreativ/stöttande undervisning

Formativ bedömning

Fas 1

Bygga upp kunskap om ämnet

Minilektion

Modellering

VÖL/Tankekarta

Formativ bed.

Fas 2

Återkoppla

Minilektion

Modellering

Studera strategier och texttyper

Reflektera och tänka

Formativ bed.

Fas 3

Läsa, skriva, räkna, samtala och tänka

tillsammans

Formativ bedömning

Fas 4

Tänka, läsa, skriva, räkna själv utifrån

fokusområde

läs- och skrivlogg

Respons/Formativ bedömning

Fas 5

Reflektera, respons

Utvärdera

Summativ bedömning

Maud Nilzén fritt efter Cirkelmodellen Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008

Cirkeln för undervisning. En vidareutveckling av cirkelmodellen.

Fas 5

Utvärdera/bedöma

Lärandemål

Fas 1

Lärandemål

Bygga upp kunskap

Erfarenheter/elevaktivt

Minilektion

Fas 2

Återkoppla

Minilektion

Tillsammans/elevaktivt

Fas 3

Tillsammans

Elevaktivt

Fas 4

Tänka, läsa, skriva, räkna själv

Respons

Maud Nilzén fritt efter Cirkelmodellen Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008

Elevcirkeln, en vidareutveckling av cirkelmodellen

• Hur ser man att er skola arbetar med språkutvecklande undervisning? Hur ser man att ni arbetar med hela Lgr 11 – att värdegrundsdelen är levande?

• BIBLIOTEKET- GULDGRUVA • Vi anser att vi ska ha ett proffsigt förhållningssätt och handleda barnen målmedvetet när vi rekommenderar

litteratur. • SVA inkluderas i undervisningen. Nära samarbete med Sva-lärarna. • Valet av litteratur bidrar i allra högsta grad till att synliggöra arbetet med värdegrundsfrågor • Alla jobbar med Läslyktan t om skolår tre. I mellanstadiet övergår arbetet till att handla om genrepedagogik och Cirkelmodellen. • Vi jobbar med förförståelse innan vi läser. Vi går igenom ord och visar bilder. • Modellering. Att vi tänker högt i ALLA ämnen. Ett exempel kan vara ”Hur gör jag när jag läser?”. Kan även

användas i matematik t.ex. att modellera ett matteproblem. • Gå igenom ord och begrepp inför nya arbetsområden. Kan vara att man går igenom ord och begrepp eller

visar en Power-Point • Gott samarbetsklimat kollegor emellan där man hjälps åt och arbetar mot samma mål. • Engagerade rektorer som förmedlar att ett språkutvecklande arbetssätt är viktigt och prioriteras! • Vi ser att det finns en mångfald av både elevgrupper och människor från olika kulturer på vår skola! • Vi behöver få upp Elevcirkel i klassrummen och göra den tydlig • Vi behöver få tillgång både digitalt och analogt Cirkeln för undervisning

Vi har läsgrupp med barnen då vi har högläsning och bokprat

utifrån böckernas innehåll. Vi använder vårt bibliotek på olika

sätt. Barnen får gå till biblioteket och sätta sig och läsa. Vi

hämtar också böcker till våra avdelningar därifrån.

På fritids kommer det naturligt in i vår verksamhet, där vi har

samlingar, lekar, läsning och film. I vår verksamhet finns både

planerade och spontana samtal med varje barn där vi anpassar

oss till det enskilda barnets nivå.

Fritidshem

Drivkraften, tändvätskan till att starta Filmlyktan: Utvecklingsarbete Stjärnans fritidshem.

Vi har noterat att många barn idag ”konsumerar” film utan att vidare reflektera över dem. Det

vill vi försöka ändra på!

Syftet är att hitta känslor, reflektera, lära sig genom film, olika kulturer mm.

På skolan finns redan ett arbete kring läsning och läsförståelse som heter Läslyktan. Vi vill

försöka använda oss av delar av den metoden för att närma oss film.

2014

2013

2012

Flickor pojkar

Samtliga Sandbacka Riket

SAMMANFATTNING Skolan genomsyras idag av:

Stämning Struktur Medvetenhet Tillit

Håll i håll ut