Skriftlig kommunikation –

Att väcka och behålla läsarnas intresse

”Verktyg” för skrivande

•! Innehåll •! Språk •! Struktur •! Layout •! Vetenskaplighet

Innehåll

•! Det som ska förmedlas •! Vad efterfrågas? •! Vad förväntas? •! Vad behövs? •! Vilken mottagar-/målgrupp har man? •! Vilket är syftet med texten? Ta med •! tillräckligt mycket information •! bara nödvändig information •! detaljer i hög grad Introducera •! begrepp •! förkortningar •! aktörer

Innehåll

•! Handlar om –! syftet med arbetet (inte syftet med rapporten

eller personliga syften) –! krav på texten i sammanhanget

•! Man kan fråga sig –! vad är budskapet? –! vad är läsaren intresserad av? –! vad behöver läsare veta för att förstå det

texten handlar om, det skribenten avser förmedla?

Att sträva efter

•! klarhet och skärpa •! noggrannhet

–! felfritt –! tillräcklig precision

•! relevans •! signifikans •! fullständighet •! rimlighet

Språkbehandling 1

Man ska sträva efter att skriva •! korrekt •! enkelt Man ska vara noga med •! ordval •! stavning •! grammatik Tänk även på •! tempus

–! presens för ”eviga sanningar” samt det som rör själva texten

–! dåtid när man beskriver vad man gjort –! futurum endast när man talar om framtida

planer

Språkbehandling 2

Stil

•! undvik vardagsspråk –! t.ex. kolla, fixa, funka –! så, ju, väl, dessa ord är sällan nödvändiga.

•! krångla inte till det •! försök inte få med allt i en enda mening

–! sträva efter en meningslängd av högst 20 ord (ca 1 ! rad)

–! viktiga fakta i korta meningar –! se upp med ordning mellan bisatser

•! se upp med syftningar (den, det, denna, detta) –! ex: ”Detta kan man enkelt inse.”

”detta” kan vara tvetydigt •! undvik ironi, bäddar för missförstånd

Språkbehandling 3

•! Hur används var/vart/vars? –! var? handlar om plats: ”var ligger biografen?” –! vart? handlar om riktning: ”vart går du?” –! vars? används enbart i talspråk

•! Variera meningarnas uppbyggnad. Undvik: “… sedan gjorde vi 1, sedan gjorde vi 2, sedan gjorde vi 3”

•! Skriv inte kronologiskt, skriv tematiskt •! Semikolon ”;” används mellan två huvudsatser

om man anser att det blir för skarpt med punkt. –! Tala är silver; tiga är guld.

•! Kolon ”:” används före uppräkningar

Struktur

•! Disposition •! Avsnitt •! Rubriker •! Stycken

–! en idé per stycke •! Illustrationer

–! bildtext, kort beskrivning –! referens i brödtexten till bilden, den huvud-

sakliga texten ligger i brödtexten, inte i bildtexten

–! numrering •! Strukturen ska stödja en röd tråd i texten •! Innehållsförteckningen blir en översikt av texten

Disposition

•! Oavsett typ av text har man alltid med –! författare –! sammanhang (kurs, uppgift, projekt etc.) –! inledning med bland annat

•! syftet med arbetet, det vill säga varför arbetet är viktigt (inte det personliga)

•!mål, dvs. vad som ska vara gjort •! frågeställning/problembeskrivning, ibland

hypotes –! metod, hur man gått tillväga (algoritm) –! resultat, testkörningar –! slutsatser, reflektioner –! referenser i förekommande fall –! rubriker

•! En bra disposition hjälper läsaren i läsandet

Utseende

•! Dvs. layout eller typografi –! estetik, hur texten blir behaglig att se på –! men också en hjälp att lyfta fram innehållet

•! Man vill hitta en balans avseende längd på stycken och avsnitt och förklarande rubriker

•! Att vara konsekvent är viktigt för helhetsintrycket

•! Det finns ofta mallar att använda

Riktlinjer, layout

•! Radlängd – max 55-65 tecken/rad, min 35-45 tecken/rad

•! Radavstånd i relation till radlängd och typsnitt •! Citationstecken: ” före och efter i svenska •! Citat i citat: ’ före och efter i svenska •! Långa citat i eget stycke, indraget och centrerat

Riktlinjer, layout (forts.)

•! Siffror: fram till tolv skriver man med bokstäver, men var konsekvent. Skriv gärna ”tre procent” i löpande text, ej ”3 %”.

•! Avstavning hackar upp texten, kontrollera automatisk avstavning så man slipper blåst-rumpor och tran-sport

•! Parentes: ej blank efter ’(’ respektive före ’)’, punkt sätts efter parentesen i svenska

•! Marginaler •! Typsnitt

!! "#$%&'"(i brödtext

–! sans-serif (grotesker) i rubriker, på affischer och på skärmen

Vetenskaplighet

! Ordboken säger om vetenskap: ! ”Systematiskt ordnad kunskap och sökande efter

kunskap, forskning” ! Man kan också säga att man på ett eller annat

sätt ska styrka allt man påstår. Det handlar om: •! att hitta sanningen •! att vara objektiv och det ska vara •! möjligt att återupprepa •! logiskt resonerande

Vetenskaplig text

! En vetenskaplig text kännetecknas av att den: •! är logiskt resonerande genom att den

–! refererar till andra vetenskapliga texter –! beskriver undersökning/studie/experiment –! ibland argumenterar emot andra texter –! beskriver vetenskaplig metod –! bygger på teorier

Saklighet

•! Vad du själv tycker ska normalt inte antydas i texten, egna åsikter hör hemma i reflektions-delen där man kan tillåta sig mer personligt tyckande

•! Läsaren ska alltså förses med den bakgrund och den information som gör att den även kan ta ställning till dina egna reflektioner

•! I den akademiska världen finns ingen gemensam syn på användandet av ett tydligt skrivande subjekt, dvs. det råder delade meningar om man ska skriva ”jag” eller skriva i passiv form –! jag bad användarna utföra den första uppgiften –! användarna ombads att utföra den första uppgiften

•! Ofta används ”vi” i tekniska och naturvetenskap-liga texter

Skrivprocessen

•! Nästan ingen skriver perfekt i första försöket •! En text byggs upp bit för bit, vanligt att man tar

bort och ändrar •! Man kan börja med rubriker om man har en

färdig disposition och sedan fylla på avsnitten allt eftersom det blir klart

•! För eventuellt anteckningar/dagbok som sedan sorteras in i texten, kan vara reflektioner som man gör under arbetets gång (anteckningsbok kan vara användbar), källor man läser som sammanfattas mm.

•! Kom ihåg att träning faktiskt ger färdighet

Tips för skrivprocessen

•! Berätta för en (tänkt) kompis, skriv ned och hyfsa eventuellt språket i efterhand

•! Om det är möjligt, låt en kompis läsa och markera om något är svårt att förstå, om information saknas

•! Låt dig inspireras av goda exempel –! men plagiera inte

•! SKRIV –! det som visar sig inte passa in kan tas bort

Att läsa och lära mer

•! Zobel, Justin (2004) Writing for Computer Science, 2nd edition. London: Springer Verlag.

Se även: •! Hellmark, Christer (2004) Typografisk Handbok.

Falkenberg: ORDFRONT förlag. •! Jarrick, Arne & Olle Josephson (1996) Från tanke

till text. Lund: Studentlitteratur. •! Widerberg, Karin (1995) Att skriva vetenskapliga

uppsatser. Lund: Studentlitteratur. •! Länkar: ! http://www8.cs.umu.se/kurser/5DV054/literature.html ! http://www8.cs.umu.se/~lenap/omattskriva.pdf