Upload
truongdien
View
225
Download
3
Embed Size (px)
Citation preview
SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET SAMORDNAT FÖRÄLDRASTÖD
Beviljat belopp: 350 000 kr
Arbetet med projektet har fortlöpt enligt den plan som vi utgick ifrån när projektet
planerades. Det enda undantaget från den ursprungliga planen är att etisk ansökan
skett. Skälet till detta är att finansieringsfrågan först måste vara löst innan vi vet hur
den etiska ansökan skall utformas. Tiden har istället använts till arbetet med
kartläggningar respektive att utforma ansökan i samverkan med olika
samarbetspartners.
Idén om samordnat föräldrastöd har konkretiserats i projektgruppen. En ansökan om
projektmedel för ett längre projekt har formulerats och sänts till allmänna
Arvsfonden (se bilaga 1). Kartläggning av befintliga resurser inom kommuner och
landsting i Västerås och Eskilstuna samt kartläggning av befintligt videobaserat
utbildnings- och informationsmaterial (se bilaga 2 och 3). Rapporterna bifogas.
En ansökan om medel för ett treårigt projekt sändes in hösten 2012. Projektkostnad
5 435 414 skr.
Den 23/4 2003 kommer beslut att tas på Allmänna Arvsfondens styrelsemöte om
projektet beviljas medel i enlighet med ansökan eller ej. Ett positivt beslut är förordat
av handläggare, men vi vet alltså ännu inte vilket beslut Allmänna Arvsfondens
styrelse kommer att fatta.
Eskilstuna 2013-04-19
Elinor Brunnberg
Professor i socialt arbete
Projektansvarig
Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter – och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden.
Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30
Besöksadress: Högskoleplan Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00
Webb: www.mdh.se/hvv E-post: [email protected] Org.nr: 2021002916
Akademin för hälsa, vård och välfärd
KARTLÄGGNING
AV INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSMATERIAL
TILLGÄNGLIGT I SVERIGE NÄR DET GÄLLER INSATSER
SOM STÖD TILL FÖRÄLDRAR MED BARN MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
IRENE NORDSTRÖM
ELINOR BRUNNBERG
Avdelningen för socialt arbete Akademin för hälsa vård och välfärd Eskilstuna 2012-12-31
2013-03-01
2(12)
2013-03-01
3(12)
Projekt Samordnat föräldrastöd – för barn/ungdomar med funktionsnedsättning I denna delrapport redovisas det stöd och det informations-/utbildningsmaterial som finns tillgängligt i Sverige när det gäller insatser till föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Hemsidorna hos sex intresseföreningar har besökts. De senare är ÅGRENSKA - Nationellt kompetenscentrum Sällsynta diagnoser, AUTISM – OCH ASPERGERFÖRBUNDET, HÖRSELSKADADES RIKSFÖRBUND, SYNSKADADES RIKSÖRBUND,
RIKSFÖRBUNDET FUB, RÖRELSEHINDRADE BARN OCH UNGDOMAR. Även hemsidorna till 21 barn-och ungdomshabiliteringar (BUH) har besökts och representanter för sju av dessa habiliteringar har intervjuats.
Föräldrastödsprojektets syfte Projektet fokuserar på att tillsammans med intresseorganisationer lokalt samordna samhällets stöd till familjer med barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Ett annat syfte är att öka föräldrarnas kunskap om barnets diagnos, hur man kommunicerar och hur man kan underlätta samspelet med barnet, samt kunskap om barnets rättigheter, samhällets resurser och aktuella intresseorganisationer. Ett tredje syfte är att ge föräldrar ett känslomässigt stöd i olika föräldragrupper.
Rapportens design
I denna rapport redovisas den kartläggning som genomfördes under hösten 2012 av det stöd och det informations-/utbildningsmaterial som finns tillgängligt i Sverige när det gäller insatser till föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Kartläggningen har genomförts utifrån ett riksperspektiv medan övriga delar av föräldrastödsprojektet har lokal/regional prägel. Redovisningen omfattar
1. Informationsmaterial hos intresseföreningar 2. Utbildningsinsatser/informationsmaterial/samtalsgrupper inom
några barn- och ungdomshabiliteringar (BUH) i Sverige.
Metod
1. Hemsidorna hos sex intresseföreningar besöktes (Ågrenska, Autism- och Aspergerförbundet, Hörselskadades Riksförbund, Synskadades Riksförbund, Riksförbundet FUB, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU.
2. Hemsidorna till 21 barn- och ungdomshabiliteringar (BUH) besöktes. I sju fall intervjuades representant med kunskap/ansvar för respektive habiliterings föräldrautbildningsinsatser per telefon. Urvalet av de sju habiliteringar där representant intervjuades gjordes för att få geografisk spridning och storleksspridning.
2013-03-01
4(12)
Resultat 1. Intresseföreningarna ÅGRENSKA Nationellt kompetenscentrum Sällsynta diagnoser [email protected] Nyhetsbrev Nyhetsbreven är bearbetade sammanställningar från föreläsningarna under familje- och vuxenvistelserna. I brevet finns länk- och litteraturtips. Kan läsas och laddas ner kostnadsfritt på Ågrenskas webb-plats. DVD-föreläsningar * Ehlers-Danlos syndrom EDS och biomedicinska villkor inom rörelseorganen (2004) Föreläsare: Dr Ingemar Söderlund Malin Svensson 61 min 120:- kr * Ehlers-Danlos syndrom Genetik och EDDS-Riksförbund (2004) Föreläsare: Genetik, 23 min, Dr Eva Holmberg, Dr Erik Björck EDS-Riksförbund, 22 min, Dr Erik Björck, Britta Berglund 120:- kr AUTISM – OCH ASPERGERFÖRBUNDET [email protected] Medlemstidning Ögonblick Foldrar som finns som pdf-filer: Autism – Vad är det? Aspergers syndrom – Vad är det? Det här är Autism- och Aspergerförbundet Förbundet ger ut litteratur, filmer och annat material till försäljning (webbshop). Böcker Amandas bok Att växa upp med en bror med autism – en lillasysters berättelse Boendestödsboken – vuxna med autismspektrumtillstånd Flygfärdig – en bok om att flytta hemifrån Jävla jobbigt – hur det kan vara att ha syskon med autism och Aspergers syndrom Kan ni förstå mig Min bror är annorlunda Två själar – en förklaring av min Asperger Visst kan vi m.fl. m.fl.
2013-03-01
5(12)
Skrifter Aspergers syndrom – en översikt Autism och autismliknande tillstånd Exempel på visuella instruktioner och arbetsuppgifter Sociala berättelser och seriesamtal Vad innebär funktionshindret? Filmer Autism och autismliknande tillstånd hos vuxna Aspergers syndrom inifrån Det ska va gott att leva – Meningsfull fritid för personer med autism Visst kan vi – Fysisk träning för vuxna med autism på tidig utvecklingsnivå En sak i taget Att organisera vardagen Efter diagnosen På väg 1 På väg 2 Jag vill ha blå läsk HÖRSELSKADADES RIKSFÖRBUND hrf.se [email protected] Material kan på hemsidan laddas ner som pdf Att vara förälder till ett hörselskadat barn Att leva med hörselnedsättning Att leva med Menières sjukdom Att leva med tinnitus Hörseln, det första sinnet SYNSKADADES RIKSÖRBUND [email protected] Medlemstidning: Perspektiv Häfte (pdf) Barn som har en synskada Två e-postlistor som vänder sig till föräldrar: Föräldrar till barn med synskada Skolnätverket Kortfilm Visar vad Synskadades Riksförbund åstadkommit (kan användas på möten och konferenser) Ljudbaserad datorspel Grodan Gun (barn 9 – 13 år) Barnens egna sidor med reportage, tävlingar, pyssel.
2013-03-01
6(12)
Mentorsprojekt RIKSFÖRBUNDET FUB fub.se [email protected] Medlemstidning UNIK På hemsidan kan man klicka sig fram till och beställa: Böcker/tidskrifter Dokumentationer Material på andra språk Målprogram Musik/DVD, Video Böcker/tidskrifter (med anknytning till barn och föräldrar) Ett gott liv – stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning Välkommen älskade barn Snacka med oss UNIK Bostad (särtryck) – Om att flytta hemifrån Faktablad om LSS Ett barn (Vänder sig till föräldrar och anhöriga) Jag är stolt över mig själv Märtas saga. Märta gör saker på sitt sätt. Ständiga upptåg med sina vänner katten Herr Persson och
dockorna Bill och Elwin. Finurligt och frimodigt utforskar hon livet. Att förstå och bli förstådd är en resa för oss alla med olika förutsättningar.
Broschyrer finns till tillgå på engelska, arabiska, turkiska, pashto, serbiska, bosniska,
somalisk, persiska, spanska, kroatiska. Dokumentationer Olles mamma
- en blogg om att vara förälder och leva i nuet. Musik/DVD, video Peter POP – Unik: cd-skiva som tar barn och musik på allvar. En samling hits med musikalisk
bredd och glimten i ögat. Ninjakoll 1: Vad det innebär att ha en utvecklingsstörning (för barn från 13 år) Ninjakoll 2: Om livet efter skolan Stora hinder men många möjligheter UNIK Film: Handlar om att alla ska få chansen att synas och höras (om musik och möten) Barnpaket: Peter Pops Unik och Märtas saga. Kommunikation i sikte: Utbildningspaket (bok + access till webbplats) om socialt nätverksarbete kring barn,
ungdomar och vuxna med komplexa kommunikativa behov. 25 videosekvenser kring samspel och samspråk.
2013-03-01
7(12)
PUSS: Läromedel + handledning: Om kroppen, Om känslor, Hur gör man? RÖRELSEHINDRADE BARN OCH UNGDOMAR (RBU) www.rbu.se Medlemstidning Rörelse utkommer med 6 nr per år. Material som finns att beställa:
- Information om ADHD-DAMP, Cerebral Pares, Flerfunktionshinder, Hydrocephalus, Kortväxthet, Muskelsjukdomar, Ostogeneris imperfecta (OI), Plexus Brachialis-skada, Prader-Willis-syndrom, Forskning/Samhällsstöd
- Transition – från tonår till vuxenliv Boxar med häften och arbetsmaterial inom olika teman Mentorskola Guide till föräldrar Affischer
- 5 filmer: När livet inte blir som man tänkt sig Färdtjänster Den stora ensamheten Föräldrar, ni kan! (2 filmer)
På hemsidan finns information om projekt som finansieras/delfinansieras och bedrivs i RBU´s regi
eller tillsammans med annan organisation.
2. Barnhabiliteringarna Hemsidorna På samtliga hemsidor finns grupp-, kurs- och/eller aktivitetskataloger utlagda och man kan klicka sig fram till respektive grupp, kurs, aktivitet och få detaljerad information om syfte, tider, målgrupp osv. Sökstrukturerna varierar. Det finns ofta information om huruvida den aktuella barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) erbjuder insatser från ett Datatek och i några fall lyfts fram om man använder något föräldrautbildningsprogram såsom AKKtiv föräldrautbildning och KOMET. I något fall finns länk till film som används, i något fall presentation av policyprogram för Alternativ Kompletterande Kommunikation, AKK. Intervjuerna Utbildningsmaterial Generellt för de olika barnhabiliteringarna: Utbildningsmaterialet är i de allra flesta fall producerat av kursledarna själva (power point, overhead) och används sedan, ofta med viss korrigering och anpassning, vid andra tillfällen. Ofta tar förberedelserna till kurserna mycket tid i anspråk. När man samarbetar med någon annan organisation (Försäkringskassa, idrottsförening e.a.) eller anlitar utanförstående
2013-03-01
8(12)
föreläsare har dessa ofta med sig material som används vid föreläsnings- eller informationstillfället. Barn och ungdomshabilitering 1 Kurskatalog finns på hemsidan sorterad efter ort och målgrupp. Broschyrer finns att ladda ner från nätet. Datatek finns. Specifikt En förnyelse av föräldrautbildningsinsatserna pågår. Upptagningsområdet är mycket vidsträckt och det är viktigt att alla delar av området får samma utbildningsutbud. Man kommer att videofilma föreläsningar inom ett basutbud. Basutbildningens målgrupp är nyinskrivna barn och föräldrar. De teman där man hittills planerat videofilma föreläsningar är Den annorlunda familjen, Utvecklingsstörning (syskon, stödet som finns, inför skolstart). Psykolog och/eller kurator föreläser. De videofilmade föreläsningarna kommer att kompletteras med fördjupat stöd i form av samtalsgrupper på respektive lokal habilitering. På landsbygden är det emellertid svårt att sätta samman grupper och i dessa fall kan det bli vårdcentralerna som föräldrarna får koppla upp sig till. Problem finns också vid sammansättning av grupperna (efter diagnos?, nyinskrivna? osv). Insatser från sjukgymnast och arbetsterapeut finns redan på nätet. Manualbaserade insatser: AKKtiv föräldrautbildning Andra strukturerade insatser: Teraplay 1 dag/vecka, KBT vid autism, lite MarteMeo, utbildningar kring transition. Barn och ungdomshabilitering 2 Kurskatalog med kurser, temaveckor, föreläsningar, grupper finns på hemsidan sorterad efter funktionsnedsättning. Datatek finns. Utbildningsmaterial Förutom vad som enligt ovan gäller generellt: Tycker det är värdefullt att kurser och material är anpassat efter målgrupp och kursledare. Bjuder in föreläsare som har med sig material. Material som finns: Broschyrer, filmen Ninja koll, litteratur för varje funktionsnedsättning. Manualbaserade insatser: KOMET diskuteras. Strukturerade program: TBA (Tillämpad beteendeanalys), BTI (Beteendeterapeutisk intensivträning för små barn med autism). Barn och ungdomshabilitering 3 Kurskatalog finns på hemsidan sorterad efter ort, målgrupp, diagnos. Förutom vad som enligt ovan gäller generellt: Samarbetar gärna med andra organisationer som har eget utbildningsmaterial som ger en bild av hur brukarna kan använda respektive organisation. Försöker ta vara på det som presenteras i EBH-rapporterna (EvidensBaserad Habilitering), utgivna av Föreningen Sveriges
2013-03-01
9(12)
Habiliteringschefer. (I denna rapportserie finns en rapport som redovisar forskning om föräldrastöd inom barn- och ungdomshabilitering) Datatek finns. Specifikt För närvarande pågår ett utvecklingsarbete där man tillsätter arbetsgrupper med uppgift att sätta samman form och innehåll för olika kurser, tillverka power point-bilder osv så att det ska finnas ett material att utgå från och bearbeta inför varje utbildningstillfälle. Tror det är viktigt/nödvändigt att kursledarna själva är aktiva i detta. Barn och ungdomshabilitering 4 Aktivitetskatalog finns på hemsidan, sorterade som länsövergripande eller lokala. Datatek f.n. stängt. Förutom vad som enligt ovan gäller generellt : Utbildningsmaterial som finns ”i lager”: Broschyrer, filmen Ninja koll. Andra aktörer man samarbetar med: handikappförbunden, läkemedelsföretag (kring Botox). Manualbaserade insatser: AKKtiv föräldrautbildning. Specifikt Strukturerat material: Använder Kontakt för samtalsgrupper för barn/ungdomar med autismspektrumstörning och Nu är jag snart vuxen. Barn och ungdomshabilitering 5 Kurskatalog finns på hemsidan, sökbar efter funktionsnedsättning, målgrupp, ort. Datatek finns. Utbildningsmaterial Förutom vad som enligt ovan gäller generellt: Tycker det är viktigt att materialet är anpassat till både målgrupp och kursledare. Filmer som används: Ninja koll, Hur man använder samtalsmattan. Kurser/information med inbjudna gäster från: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Länshandikappförbundet. Manualbaserade program: AKKtiv föräldrautbildning, KOMET Material som kan användas för strukturering av kurs: Vägledande samtal. Övrigt ”strukturerade insatser”: MarteMeo, Samspel i Fokus (för små barn med AST) Specifikt Psykodynamisk terapi, KBT Inspirationsrummet: Ett utvecklingsarbete sprunget ur ”gamla” lekoteket.
2013-03-01
10(12)
Barn och ungdomshabilitering 6 Kurskatalog finns på hemsidan sorterad efter ort respektive målgrupp. Har inget Datatek men en talpedagog och en arbetsterapeut som kan låna ut liknande material. Utbildningsmaterial Förutom vad som enligt ovan gäller generellt: Utbildningsmaterial ”i lager”: Broschyrer och filmen Ninja koll. Specifikt Man använder TV-dokumentären om barn med Down syndrom, som är producerad i Kalmar län. Ev. kommer fortsättning om andra diagnosgrupper. En psykolog har översatt ett holländskt material ´I am special´ (Peter Vermulen) som används i gruppverksamhet för barn med autism. För att få använda det tas kontakt med Vermulen. Barn och ungdomshabilitering 7 Aktivitetskatalog finns på hemsidan sorterad efter funktionsnedsättning, målgrupp. Speciell länk till syn, hörsel, döva. Policyprogram för AKK. Datatek finns. Allmänt En tidigare enhetschef har ett uppdrag att skapa ett resursteam kring utbildning, kurser, föreläsningar samt att samordna och organisera så att utbildningarna blir tillgängliga, håller hög kvalitet och är effektiva. I de habiliteringsprogram som finns för vissa diagnosgrupper, finns riktlinjer för vilka utbildningar som ska tillhandahållas och vad de ska innehålla. Vissa utbildningar finns på intranätet, färdigt material med ramar, medicinska föreläsningar, pedagogik, lekens betydelse, barnkonventionen, psykologiska faktorer. Organisationen kring NIT (Nätverksbaserad målinriktad intensivterapi ligger på nätet, material är framarbetat). Kommer undan för undan att bygga upp webbaserade utbildningar och då kommer frågan om att producera filmer upp. Webbaserade utbildningar kommer att kompletteras med workshops kring de teman som finns i de webbaserade utbildningarna. Kursledarna Försöker implementera en pedagogik för vuxenlärande. Litteraturstudie ”Pedagogiska metoder kring vuxenlärande” har genomförts om hur föräldrar lär sig med riktlinjer för hur man kan bygga upp en utbildning. Har haft workshops för dem som arbetar med utbildningar kring autism, utvecklingsstörning och cerebral pares. Kärnan är att utbildarna flyttar fokus
2013-03-01
11(12)
från sig själva till åhörarna. Finns ett färdigt material och kunskap i vuxenlärande kan utbildarna i större utsträckning fokusera på föräldrarna, ungdomarna, åhörarna. (Det har blivit en framgångsfaktor, detta att man gjort kursplaner, riktlinjer som gäller för alla habiliteringar inom landstingsområdet. Utbudet är klart och det ska finnas tillgängligt). VIKTIGT: Allt måste vara uppdaterat. Ny forskning och kunskap kommer ständigt. Det finns en tanke att det kanske ska vara speciella personer i de olika yrkesgrupperna som ska hålla i utbildningarna. Det är också lättare att ersätta en föreläsare som t.ex. är sjuk om det finns klara kursplaner, riktlinjer och utbildningsmaterial för någon annan som kan ”hoppa in”. Materialbaserade insatser: Hannen, AKKtiv föräldrautbildning, TAKK.
Sammanfattning
Sökstrukturerna på intresseföreningarnas och landets barn- och ungdomshabiliteringars hemsidor varierar. Även kvalitén och innehållet på hemsidorna är mycket varierande. På flera av intresseföreningarnas hemsidor finns beskrivet olika aspekter av att leva med den aktuella funktionsnedsättningen.
På ungdomshabiliteringars hemsidor finns oftast grupp-, kurs- och/eller aktivitetskataloger utlagda. Utbildningsmaterialet som presenteras där är i de allra flesta fall producerat av habiliteringarnas kursledare själva. De kan användas vid olika tillfällen efter korrigering och anpassning. En förnyelse av föräldrautbildningsinsatserna pågår inom flera habiliteringar men det finns också habiliteringar som inte externt via webben förmedlar så mycket aktuella aktiviteter. Då sker på några habiliteringar en utveckling av videofilmade föreläsningar och webbaserad utbildning. Föräldrautbildningarna kan vara upplagda så att videofilmade eller webbaserade inslag kompletteras med samtalsgrupper kring aktuellt tema. Kunskap kring pedagogik för vuxenlärande har av en habilitering lyfts fram som ett viktigt och kommande utvecklingsområde.
2013-03-01
12(12)
KARTLÄGGNING
AV STÖD TILL FÖRÄLDRAR MED BARN MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR I VÄSTMANLAND
REGINA YLVÉN
ELINOR BRUNNBERG
Avdelningen för socialt arbete
Akademin för hälsa vård och välfärd
Eskilstuna 2012-12-31
2
3
Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................................................... 5
Syfte.................................................................................................................................................................. 6
Metod ............................................................................................................................................................... 7
Västmanland ................................................................................................................................................. 7
Funktionsnedsättning ............................................................................................................................... 9
2. Resultat ................................................................................................................................................... 10
3. Primärt stöd .......................................................................................................................................... 10
Kommun ................................................................................................................................................. 10
Landsting ................................................................................................................................................ 14
Kyrka ........................................................................................................................................................ 15
Föreningar och organisationer ...................................................................................................... 15
4. Sekundärt stöd ..................................................................................................................................... 16
Kommun ...................................................................................................................................................... 16
Landsting .................................................................................................................................................... 17
Kyrka ............................................................................................................................................................ 17
Föreningar och organisationer ........................................................................................................... 17
5. Tertiärt stöd .......................................................................................................................................... 20
Kommun ...................................................................................................................................................... 20
Familjebehandling .............................................................................................................................. 20
Avlastning .............................................................................................................................................. 21
Landsting .................................................................................................................................................... 22
Kyrka ............................................................................................................................................................ 25
Föreningar och organisationer ........................................................................................................... 25
6. Utanför tätorten Västerås ................................................................................................................ 26
7. På gång .................................................................................................................................................... 27
8. Referenser .............................................................................................................................................. 28
4
5
1. Inledning
Regeringen har i direktiv uttryckt att samverkan mellan olika aktörer och samordning av stöd
till barn och unga med funktionsnedsättningar och deras familjer inom kommuner och
landsting är av största vikt. Men Riksrevisions granskningsrapport Samordning av stöd till
barn och unga med funktionsnedsättning (RiR 2011:17) hade som underrubrik – Ett (o)lösligt
problem? Riksrevisionens granskning visar att flera hinder uppstår då flertalet aktörer ska
samverka. Aktörernas huvudmannaskap lyder under olika lagar som påverkar även konkreta
faktorer, vilket i sin tur försvårar samverkan. I granskningen framkommer även att aktörer
uppfattar varje organisation som ett eget ”stuprör” och att det därigenom kan uppstå brister i
kunskapen kring varandras uppdrag och ansvarsområden. I fall där familjer behöver stöd från
olika förvaltningar kan svårigheter uppstå kring vem som ska ta huvudansvaret. Problem som
Riksrevisionen identifierat innebär att uppbyggnaden av ett samordnat stöd för barn med
funktionsnedsättningar och deras familjer kan fördröjas.
Det aktuella projektet med ett samordnat föräldrastöd ska vara en service som
identifierar, utvecklar, samordnar och kartlägger stöd och tjänster för familjer med barn
med funktionsnedsättningar. Det är tänkt att ge barn och föräldrar kännedom om och
tillgång till relevanta tjänster och resurser oavsett huvudman. Genom en samordnare
skall barnen och deras familjer få hjälp att hitta och få tillgång till stöd och tjänster på
individuell nivå. Samordnat föräldrastöd innebär att ”Ett brett utbud av insatser som
föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala
utveckling” (SOU 2008:131, s.45) samordnas och synliggörs så att de blir lättare att hitta
samt att ”en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva
samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrarnas sociala nätverk”
(Regeringskansliet, 2009, s.2) utvecklas. Representanter från olika
intresseorganisationer kommer att ha en viktig roll i projektets utformning och
aktiviteter. Även barn och ungdomar kommer att kunna delta.
Inom flera verksamheter är förebyggande arbete mycket viktigt, både individ- och
familjeinriktat arbete. Förebyggande arbete eller prevention kan ges på tre olika nivåer,
primär, sekundär och tertiär nivå. Primär prevention syftar till att främja alla individer
oavsett grad av upplevd eller faktiskt risk. Man vill främja en positiv utveckling genom
att stärka olika skyddsfaktorer i syfte att förhindra att problem uppstår, ingen riskgrupp
behöver identifieras. Primär prevention ges exempelvis genom förskola/skola,
6
socialtjänst, BMM, BVC. Här ligger inte fokus på enskilda individer eller grupper, utan
ges allmänt. I föreliggande rapport avses föräldrar till barn. Sekundär prevention riktar
sig till grupper med uttalade riskfaktorer, för att förhindra en fortsatt och/eller ökad
negativ utveckling. Det förebyggande arbetet kan ha syftet att åtgärda problem som
ännu inte manifesterats. Sekundär prevention kan vara screening, specialpedagogiska
insatser i skola/förskola, drogförebyggande program, föräldrautbildning. På denna nivå
ligger fokus på grupper, exempelvis grupper av familjer som finns i riskzonen för att
problem ska kunna uppstå. Grupper av familjer med barn där det finns en begynnande
problematik är fokus i föreliggande kartläggning. Tertiär prevention har fokus på
individer eller den individuella familjen som har uttalade problembeteenden eller på
annat sätt är sårbara. Detta kan motsvara individuell behandling som avser att bota,
mildra eller undvika att förvärra problem som redan uppstått, undvika konsekvenser
eller komplikationer. Detta kan ske genom vård/habilitering/rehabilitering, anpassning
av förskole-/skolmiljö, genom omhändertagande eller andra sociala insatser. I
föreliggande kartläggning avses den enskilda familjen med barn med
funktionsnedsättningar och problem som kan relateras till detta.
För att samordna stöd till familjer behövs en överblick över vad för stöd som
erbjuds föräldrar inom kommun, landsting och samhället i övrigt. Alla nivåer av stöd
behövs, allt från tidigt förebyggande insatser till vård och behandling. I föreliggande
rapport kommer begreppen primärt stöd, sekundärt stöd och tertiärt stöd att användas,
eftersom det är olika former av stöd till föräldrar med barn och ungdomar som
kartläggs. Nivåerna av stöd kommer att följa de nivåer som redogjorts för ovan. Det
innebär att stöd som ges generellt – primärt stöd – till familjer med barn att redogöras
för inledningsvis, eftersom mycket av det stödet kan vara en sluss in för att få mer
specifikt stöd – sekundärt stöd. Därefter redogörs för det stöd som ges riktat till familjer
med barn med funktionsnedsättningar – tertiärt stöd.
Syfte
Det övergripande syftet med denna kartläggning är att få ökad kännedom om
föräldrastödet på lokal (i viss mån även regional) nivå, med särskilt fokus på det stöd
som ges till föräldrar med barn med funktionsnedsättningar i Västmanland.
7
Metod
Kartläggningen startade genom att undersöka källor på internet som kan ge information
om vilket stöd som ges till föräldrar inom olika verksamheter såsom kommun, landsting,
kyrka och ideella föreningar/organisationer. Därefter kontaktades verksamheter via
telefon för mer utförlig information.
Resultatet av kartläggningen presenteras under rubrikerna primärt stöd, sekundärt stöd
och tertiärt stöd och där olika formerna av stöd sorterats in under varje nivå och utifrån
vilken verksamhet det ges.
Först en kort presentation av den region där kartläggningen genomförs.
Västmanland
Västmanland består av 10 kommuner, Västerås, Hallstahammar, Surahammar, Köping,
Kungsör, Sala, Fagersta, Skinnskatteberg, Norberg och Arboga. Folkmängden uppgår till
drygt 290 000 innevånare. Huvudort är Västerås med 138 709 personer. I Västmanland
finns drygt 16 000 förskolebarn i åldern 0-6 år och det föds knappt 3 000 barn om året.
Västerås stad. I strategisk plan för Västerås stad 2012-2015 står att ”Alla barn ska ha en
trygg uppväxt. Familjen är viktig för barns utveckling och ska vid behov ges nödvändigt
stöd.” (Västerås stad, 2011, s 9)
Kommun
Kommunstyrelsen är Västerås stads ledande förvaltningsorgan. I Västerås stad finns ett
antal politiskt tillsatta nämnder och styrelser. Nämndernas uppgift är att bryta ner
kommunstyrelsens övergripande mål till målsättningar för det egna ansvarsområdet.
proAros är Västerås stads största utförandeförvaltning och utför tjänster inom bland
annat förskola, skola, vård, omsorg, kultur och fritid. proAros är organiserat i fem
verksamhetsblock/områden: Skolverksamheter, Vård och Omsorg, Individ och Familj,
Kulturverksamheter samt Fritid och Förebyggande. Skolverksamheter ansvarar för
familjedaghem, förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, skolbarnsomsorg,
gymnasieskola, Komvux, Svenska för invandrare (Sfi). I de fall då det behövs extra stöd
och hjälp finns spetskompetens via utbyggda stödfunktioner. Vård och Omsorg ansvarar
8
bl.a. för verksamheter för funktionshindrade, exempelvis avlösarservice, barn- och
ungdomsboende, korttidsvistelse, hemtjänst för barnfamiljer, ledsagarservice och
personlig assistans. Individ och familj, stödjer och hjälper familjer och enskilda som
drabbas av personliga problem. En del av dessa verksamheter ger stöd och hjälp utan
särskilt beslut, medan i andra verksamheter behövs beslut enligt gällande lagstiftning.
Stöd ges till barn och ungdomar, familjer, samt flyktingar. Stödet kan innebära
exempelvis behandling eller ekonomiskt stöd, beroende på hur den sökandes sociala
situation ser ut. Fritid och förebyggande ansvarar för fritidsgårdar, öppen förskola och
fritids, samt vägledning och kvalificerad rådgivning för barn, ungdomar, föräldrar och
personal. De arbetar med olika typer av främjande och förebyggande insatser.
• = Politiska nämnder och styrelser • = Tjänstemannaförvaltning • = Politiska beställarnämnder
Figur 1. Organisationsschema Västerås stad
Landsting
I Landstinget Västmanland finns flera olika verksamheter som är aktuella och
vänder sig generellt till familjer med barn. Det finns även specifik kompetens inom
sjukdomar och inom områden för barn, ungdomar och med funktionsnedsättningar och
deras familjer, samt andra anhöriga. Landstinget verkar för en god och jämlik hälsa hos
sina medborgare genom att arbeta förebyggande. Människor som uppsöker hälso- och
sjukvården och behöver olika insatser ska känna sig trygga i att vården är säker och av
god kvalitet. Avgörande för att främja hälsa är att flera olika aktörer samverkar,
9
exempelvis landsting, kommuner, försäkringskassa, arbetsförmedlingen och även
frivilliga organisationer. Ett exempel är att verka för att familjecentraler etableras i hela
länet (Landstinget Västmanland, 2010). God service och trygghet ska upprätthållas även
i de fall då landstinget har delat ansvar med andra myndigheter/organisationer, men
även i de fall ansvaret delas med andra landsting (Landstinget Västmanland, 2012b).
Utifrån uppsatta mål ska handlingsplaner utformas och varje verksamhet utser ansvarig
utförare och tillämpar de delar som är adekvata för respektive samverkanspartner
(Landstinget Västmanland, 2011a).
Figur 2. Organisationsschema Landstinget Västmanland
Funktionsnedsättning
Medfödda funktionsnedsättningar hos barn kan identifieras tidigt genom
fosterdiagnostik eller vid födseln, men även senare av föräldrar, BVC eller skolan. BVC
hänvisar då vidare till barnläkare, barnpsykolog eller primärvårdsläkare som ställer
diagnos. Skolan hänvisar ofta till en skolpsykolog eller BUP för att utreda barnet. Båda
vårdnadshavarna måste lämna samtycke för att en utredning ska bli möjlig. Föräldrar till
barn/ungdomar med funktionsnedsättningar har rätt till stöd som kan variera beroende
på vilken funktionsnedsättning barnet har och hur mycket den påverkar barnet i
vardagen. Stöd till familjen ges av både kommuner och landsting där barnet bor och
föräldrarna ansöker själva om stödet. Funktionsnedsättningar indelas i fysiska (fin- eller
grovmotoriska), psykiska (neuropsykiatriska, även autismspektrumstörning (ASD) och
10
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)) och intellektuella (kognitiva,
utvecklingsförsening) funktionsnedsättningar. Det finns även barn/ungdomar som har
en kombination av flera funktionsnedsättningar.
2. Resultat
3. Primärt stöd
Flera myndigheter på riksnivå har av regeringen fått uppdrag att på olika sätt verka för en
utveckling och samordning av olika insatser. Myndighetsnätverket för barn- och
ungdomsfrågor som arbetar för att samordna insatser för barn och ungdomar har tagit fram en
broschyr Vem gör vad? där 19 statliga myndigheter fått beskriva vad de gör för att förbättra
barns och ungas levnadsvillkor i Sverige idag (Myndighetsverket, 2012). Ingen arbetar med
samordning av insatser för barn och ungdomar med funktionsnedsättning på lokal och
regional nivå. Huvudansvaret för att ge barnen den bästa livssituationen har föräldrarna, men
för att kunna ge ett gott stöd kan föräldrarna i sin tur behöva stöd och hjälp och då framförallt
från lokala eller regionala verksamheter. Primärt stöd skall ges till alla familjer och barn
oavsett barnets typ av funktionsnedsättning. Den kommande texten är ett första steg i
beskrivningen av vad det finns för resurser lokalt.
Kommun
Familjecentrum
I vissa stadsdelar i Västerås erbjuds stöd och vägledning till föräldrar, barn och
ungdomar via Familjecentrum. På ett familjecentrum arbetar olika verksamheter
tillsammans och erbjuder öppen förskola, föräldrautbildningar, temakvällar och andra
aktiviteter som är avgiftsfria. Personalen på familjecentrum har kunskap om vilka
resurser som finns i samhället och har tystnadsplikt och för inga journaler.
På Familjecentrum erbjuds föräldrastöd genom vägledning, individuellt eller som par.
Samtalen fokuserar på föräldraskapet och barnen, exempelvis konflikter, skolk, oro hos
barnet, trots, utagerande beteende och kompisproblem. Det går även att vända sig till
familjecentrum i andra frågor som rör den egna livssituationen.
11
Familjecentrum erbjuder föräldrautbildning som utgår från att arbeta med det positiva
och bygga på det som fungerar. Familjecentrum samarbetar med
barnmorskemottagningen (BMM) och barnavårdscentralen (BVC) i föräldragrupper
med blivande och nyblivna föräldrar.
På Familjecentrum finns även öppen förskola. Det är en mötesplats för
familjer/hemmavarande föräldrar med små barn och verksamheten erbjuder aktiviteter
där föräldrar och barn har möjlighet att knyta nya kontakter och samtala med andra.
Aktiviteter är exempelvis sångstund/babyrytmik, babymassage, pyssel och lek. Det är
fritt att komma när som helst under Öppna förskolans öppettider.
I Västerås finns sju stycken Familjecentrum, i Bäckby, Odensvi, Råby, Skallberget,
Vallby, Viksäng, Önsta. På deras respektive hemsida står att Familjecentrum erbjuder
kostnadsfritt stöd till alla barn, ungdomar och föräldrar. Med öppna förskolan,
föräldrautbildningar, föräldravägledning och en mängd andra aktiviteter arbetar de för
att skapa en mötesplats för familjer. På respektive Familjecentrum finns en eller flera
familjevägledare, inriktade på barn och ungdomar, samt en områdessamordnare. Det
finns även information om att det erbjuds familjeutbildning i Cope och KOMET. Vad
dessa utbildningar innebär förklaras mer ingående längre fram i kartläggningen. Här
följer ett axplock av stöd till föräldrar:
Föräldragrupper för blivande och nyblivna föräldrar
Riktade föräldragrupper med särskilt fokus på tidig anknytning
Spädbarnsmassage
Öppen förskola för erfarenhetsutbyte, samtal, stimulans, nätverk
Föräldrautbildning, enligt COPE, KOMET eller Föräldrastegen
Föräldravägledning, råd och stödsamtal
Utveckling av föräldramöten inom förskola/skola.
Stöd till skolan i det drogförebyggande arbetet, genom t ex ÖPP (Örebro
Preventions Program).
Familjecentrum finns även i Skultuna. På deras hemsida finns mer utförlig
information. Målet med verksamheten är att tillsammans och med föräldrar och barn,
utifrån varje familjs unika situation främja hälsa såväl fysisk, psykisk som social. Arbetet
12
utgår från lagstiftning och FN:s barnkonvention och att barnets bästa alltid ska sättas i
främsta rummet. Samarbete sker mellan flera yrkesgrupper för föräldrars och barns
bästa. Exempelvis erbjuds föräldragrupper via barnmorskemottagningen (BMM) och
barnavårdscentralen (BVC), samt spädbarnsmassage för nyblivna föräldrar. I
verksamheten ingår Fritidsgården, Svenska kyrkan, Landstinget, Öppna förskolan och
Individ & Familj. Vi samverkar även med förskola, skola, föreningar och andra
verksamheter i Skultuna. Aktiviteter marknadsförs genom ett blad som delas ut till
boende i området. Man informerar även om att all personal inom Familjecentrum har
tystnadsplikt och för inga journaler eller registrering.
På Västerås stads hemsida finns information om Familjecentrum även på arabiska,
engelska, kurdiska och somaliska.
Föräldrautbildningar
Föräldrautbildningar finns för föräldrar som har barn från 1 – 18 år. Syftet med
utbildningarna är att ge föräldrar tips och råd kring föräldraskap och att utbyta
erfarenheter med andra föräldrar. Föräldrautbildningarna är avgiftsfria.
Community Parent Education Program COPE
COPE är en föräldrautbildning som leds av professionella gruppledare. Utgångspunkten
är att föräldrar kan och känner sina barn bäst, men att det ibland behövs påfyllning när
man kört fast. Genom att föräldrar i grupper upp till 25-30 delar med sig av egna
erfarenheter och kunskaper inom uppfostran, kan man få hjälp att hitta nya strategier i
barn uppfostran för att bryta en negativ spiral och hitta tillbaka till det positiva. Detta
stärker föräldrarnas självförtroende och utvecklar dem i föräldrarollen.
Inom COPE-programmet ges följande utbildningar och ges via Familjecentrum i Västerås
olika bostadsområden.
FFB (Från Första Början) 0-2 år
Småbarnsliv 1-3 år
COPE 3-12 år
Tonårs-COPE 13-18 år
13
COPE småbarnsliv ges bl.a. på Råby Familjecentrum och Skallbergets Familjecentrum. I
det senare fallet är kursen ett samarbete mellan Skallbergets Familjecentrum och
Skerike-Gideonsbergs församling, Svenska kyrkan. Där leds kursen av en
familjevägledare och en församlingspedagog.
COPE 3-7 år ges på Odensvi Familjecentrum och leds av en förskollärare och en
socionom/familjevägledare.
COPE 3-11 år ges på Önsta ungdomsgård och på Odensvi Familjecentrum.
Tonårs COPE 12-18 år ges vid Apalbyskolan. Utbildningen ges även genom ett
samarbete mellan Skallbergets Familjecentrum och Viksängs Familjecentrum.
Kommunikationsmetod KOMET
KOMET är en föräldrarutbildning som vänder sig till föräldrar med barn mellan 3 och 18
år. Utbildningen fokuserar på att ge föräldrar praktiska verktyg för att kunna hantera
bråk och konflikter mellan barn och föräldrar eller syskon mer framgångsrikt.
Utbildningen sker i grupp tillsammans med andra föräldrar och gruppledare. Föräldern
får konkreta förslag och övningar att pröva hemma mellan träffarna. Innehållet är
inriktat på att se möjligheter och lösningar. För att programmet ska få en effekt måste
man ha möjlighet att öva en kort stund varje dag tillsammans med sitt barn.
KOMET 3 - 11 år ges via ett samarbete mellan Bäckby Familjecentrum och Viksängs
Familjecentrum.
KOMET 3-12 år ges i samarbete mellan IDA projektet och Råby Familjecentrum.
KOMET 12-18 år ges i samarbete mellan Råby familjecentrum och Bäckby
familjecentrum.
ABC - alla barn i centrum
ABC - alla barn i centrum är en föräldrautbildning som fokuserar på vardagssituationer
där relationer kan sättas på prov. Utbildningen erbjuds föräldrar till barn i åldern 3-12
år sker vid gruppträffar där föräldrar delar egna erfarenheter och tar del av forskning.
14
ABC leds av utbildade gruppledare och ges på Vallby Familjecentrum.
Familjerättsgruppen
Familjerättsgruppen kan du vända dig till om du har frågor som gäller faderskap,
vårdnad, boende, umgänge och adoptioner, samt för att få information om lagstiftning.
Landsting
Barnhälsovården
Uppgiften som Barnhälsovården (BVC) har är att främja hälsa och att förebygga ohälsa.
Arbetet bygger på tvärprofessionell kompetens mellan sjuksköterskor, läkare och
psykologer, där BVC-sjuksköterskan är nyckelpersonen. BVC erbjuder regelbundna
hälsokontroller, vaccinationer och föräldragruppsverksamhet. Alla föräldrar har rätt till
hälsosamtal med BVC-sjuksköterskan som rör exempelvis matvanor, rökning, alkohol,
barnets utveckling, sömn, säkerhet. I Västerås finns Barnhälsovård vid; Asyl- och
Integrationshälsan; Prima familjeläkarmottagning; Bäckby; Citypraktiken; Hemdal;
Herrgärdet; Läkargruppen; Odensvi; Oxbacken; Servicehälsan; Skultuna; Tillberga
Citypraktiken; Önsta Gryta; Råby; Vallby; Västerås; och vid Mödra- och barnhälsovården
Kraftkällan. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas föräldrastöd i grupp. Speciellt viktigt är
detta för förstagångsföräldrar. Enligt Barnhälsovårdens årsrapport 2011 (Landstinget
Västmanland, 2011b) har lite drygt 61 % av alla förstagångsföräldrar deltagit i
föräldragrupp. På mindre orter i länet är det problem att få fungerande grupper.
Kompetenscentrum för hälsa ger BVC-sköterskor utbildning i att vara
föräldragruppsledare ”Att växa som föräldragruppsledare”. Det har även utarbetats en
manual för föräldrastöd i grupp. Denna manual blev klar vid årsskiftet 2011/2012 och
ingår som ett kapitel i den lokala handboken för Barnhälsovården. Under 2012 ska den
nya manualen introduceras och användas vid alla BVC (Landstinget Västmanland,
2012a).
I manualen Föräldrastöd i grupp (Landstinget Västmanland, 2012a) finns all
information som behövs för att genomföra föräldragrupper på BVC. Inbjudan till
föräldrastödet ges både skriftligt och muntligt och ska utformas för att båda föräldrarna
ska bli intresserade av att delta. Kursen består av åtta träffar med olika innehåll
15
anpassat till barnets utveckling. Den första träffen sker i gravitetsvecka 30 och den sista
när barnet är ca ett år. Ämnen för träffarna är exempelvis presentation av BVC; amning,
Barnkonventionen; barnets behov; den nya livssituationen; familj och familjens nätverk;
föräldrarollen; samlevnad; hälsa; kost; alkohol; tobak; stress; infektioner; egenvård;
parrelationen; utveckling; språk och kommunikation; mat och sömn; vägleda och lotsa.
Föräldrakonsultation
Inom Mödrahälsovården (MHV) och Barnhälsovården (BVC) finns tillgång till psykolog.
De arbetar med att stötta blivande föräldrar och familjer med barn från 0 till 6 år.
Uppgiften är att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos föräldrarna.
Föräldrar har möjlighet att träffa psykologerna för att konsultera dem när frågor och
funderingar kring barnet uppstår. Dessa besök är kostnadsfria.
Kyrka
Flera av församlingarna i Västerås stift erbjuder olika typer av stöd till föräldrar:
temakvällar, samtal, talarkvällar om bl.a. föräldraskap, öppen förskola. Ofta deltar någon
från kyrkan på familjecentralerna.
Föreningar och organisationer
Barnens rätt i samhället-BRIS
BRIS finns även för vuxna. På Barnperspektivet.se kan föräldrar som ser, bryr sig om och
vill vara ett stöd för barn, men ibland känner sig otillräcklig eller osäker på hur man ska
göra få information, råd och stöd sorterat under olika teman; familj; speciell
familjesituation; förskola/skola; tonår; alkohol och droger; internet och mobil. Via BRIS
Vuxentelefon – om barn kan föräldrar diskutera och hitta stöd i frågor som rör barn och
tonåringar. Telefon: 077-150 50 50. Föräldrachatt finns också.
Rädda Barnen
Rädda Barnens Föräldratelefon har funnits sedan 1991 och Föräldramejlen sedan
2006. Hit kan alla föräldrar vända sig med stora eller små problem som rör barn och
16
föräldraskap. Föräldratelefon 020-786 786. När telefonen är stängd styrs alla samtal till
08 – 411 38 78 och telefonsvarare. E-post: [email protected] Västerås lokalförening,
Bondebacken 14B, 724 61 Västerås. E-post [email protected]. Kansliet är öppet
måndagar 10.00-12.00 och nås också på telefon 021 13 97 31. När kansliet inte är
bemannat har vi telefonsvarare som vi lyssnar av kontinuerligt. Brådskande ärenden
hänvisas till Rädda Barnens huvudkontor, tel. 08-698 90 00.
Barnpiloter
Barnpilotverksamheten är en del av Västerås stads förebyggande arbete riktat mot barn,
ungdomar och deras föräldrar. Barnpiloternas arbete sker i samverkan
med Polismyndigheten i Västmanlands län och Landstinget Västmanland. I
samverkansgruppen pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla samverkan mellan
kommun, landsting och polis.
4. Sekundärt stöd
Kommun
DE OTROLIGA ÅREN
Föräldrautbildningen De otroliga åren (The Incredible Years) erbjuds av
Nätverkscentrum1 och riktar sig till barn i åldern 3-10 år. Föräldrautbildningen bedrivs i
grupper som består av 12-14 föräldrar och leds av socionom/legitimerad psykoterapeut
med lång erfarenhet. Utbildningen handlar om att stärka relationen mellan föräldrar och
barn genom lek och samvaro. Det handlar om att ge föräldrar redskap för att förstärka
barnets positiva beteende, att utveckla strategier för gränssättning och att barnens
problembeteende minskar för en fungerande vardag. Utbildningen vänder sig även till
föräldrar till barn med svårare beteendeproblem som trotssyndrom, uppförande
störning och/eller ADHD.
1 Nätverkscentrum bedrevs tidigare av Västerås Stad, proAros, men från 1 januari 2010 har Nätverkskompaniet Mälardalen
fått uppdraget och förtroendet av Individ och familjenämnden att driva Nätverkscentrum.
17
LEDARSKAPSTRÄNING
Ledarskapsträning är ett program som vänder sig till föräldrar som upplever svårigheter
i föräldraskapet. Ledarskapsträningen vill stärka föräldern och erbjuda en verktygslåda
för att utveckla sitt föräldraskap och kunna vägleda tonåringen i positiv riktning. Det
som fokuseras är ledarskapsaspekten. Föräldern har det givna ansvaret för relationen
förälder/tonåring och att träningen går ut på att utveckla ledarskapet.
Ledarskapsträning ges av Individ och Familj, Råd och Stöd Familj, proAros.
Tonårsguiden
Tonårsguiden är en gemensam teamsite/ett digitalt stöd för tonårsföräldrar för att få
aktuell information och även ställa frågor till en lokal expertpanel bestående av flera
olika verksamheter. Verksamheter som är med från Fritid och Förebyggande är:
förebyggarcentrum, familjecentrum, IDA, fritidsgårdar samt fritidsgårdarnas
ungdomsråd (”fråga en ungdom”).
Landsting
I manualen Föräldrastöd i grupp (Landstinget Västmanland, 2012a) finns all information
som behövs för att genomföra föräldragrupper på BVC. Alla nyblivna föräldrar ska
erbjudas föräldrastöd i grupp och speciellt viktigt är detta för förstagångsföräldrar. En
del familjer behöver extra stöd, exempelvis unga föräldrar, de med annat hemspråk än
svenska, de som har adoptivbarn eller tvillingar, i de fallen är det önskvärt att flera BVC
samverkar. Därmed ges riktat stöd till grupper av föräldrar.
Kyrka
Föreningar och organisationer
Makalösa Föräldrar
Makalösa Föräldrar är en organisation som startade 1996 och har cirka 1 000
medlemmar. Finns idag på flera orter i Sverige, bl a i Västerås. Organisationen arbetar
för och vill stärka och synliggöra ensamstående föräldrar, både mammor och pappor,
och därigenom förbättra villkoren för dem och deras barn. Hemsida: www.makalosa.org
18
Svenska föreningen för psykisk hälsa
Svenska föreningen för psykisk hälsa har under hela sin historia på olika sätt yttrat sig
om psykatrin och den psykiska hälsan i samhället. Exempelvis genom att betona att
vikten av att den allmänna toleransen i synen på psykiska sjukdomar måste höjas, att
det måste finnas en helhetssyn på människan genom ett intimt samarbete mellan
psykiatri och medicin, samt att mentalsjukvården/psykiatrin ska utvecklas till samma
standard som landets övriga sjukvård. Föräldratelefonen startade 1996 och bemannas
av yrkesutbildade psykologer och socionomer med mångårig erfarenhet. Tusentals
föräldrar har fått råd och hjälp genom åren. Föräldratelefon 020-85 20 00
Anhöriga Mot Droger-AMD
Föreningen Anhöriga Mot droger är till för alla som vill delta i kampen mot droger, även
utan att vara nära anhörig till en missbrukare kan man bli medlem. Hos AMD finns det
kunniga personer vid frågor om droger och missbruk och när det behövs stöd om någon
familjemedlem börjat missbruka droger. AMD kan nås via mail eller telefon på riks- eller
föreningsnivå. Kontakt: AMD Riks, c/o AMD Västerås Östermalmsgatan 6, 722 14
Västerås. Öppettider vardagar 9-11. Postadress: Brånsta 2, 725 94 Västerås. E-post
kontakt: [email protected] Telefon: 021-121201 (ordförande 0738-
329287). OBS! Ring 0730-306059 för att nå AMD Västerås eller vårt kansli!
Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning-FUB
FUB företräder barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning (även benämnt
intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning) och är en funktionsnedsättning som
rör personens begåvningsutveckling. Utvecklingsstörningen kan vara grav(svår), måttlig
eller lindrig. Personen kan även ha andra funktionshinder, t.ex. rörelsehinder,
synnedsättning, autism. Det finns cirka 150 lokalföreningar runt om i landet, med totalt
drygt 27 000 medlemmar. FUB bevakar intressen i kommuner, landsting, riksdag och
hos myndigheter inom olika samhällsområden för sin målgrupp. Rådgivning per telefon.
Kontaktpersoner för FUB Västerås Margareta Hallner ordförande, hemsidan, bad, bingo,
tillgänglighetsfrågor, Kommunala Handikapprådet (KHR) och Västerås Handikapp-
organisationernas Samarbetsråd (VHS) Hemsida: http://www.vasteras.fub.se/ Telefon
073-041 21 13
19
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Västmanland-RBU
RBU företräder familjer som har barn och unga med olika typer av rörelsehinder. De
diagnoser/diagnosgrupper som förbundet företräder är exempelvis cerebral pares (cp),
adhd, ryggmärgsbråck, hydrocefalus, medfödd benskörhet (oi), muskelsjukdomar,
Prader-Willis syndrom, kortväxthet, plexus brachialis-skada och flerfunktionshinder.
Råd och stöd http://www.rbu.se/rad-och-stod ger samhällsinformation om frågor som
berör familjer och medlemmar, samt kontaktuppgifter till RBU:s juristjour, som är en fri
juridisk rådgivning för medlemmar i RBU. RBU Västmanlands, c/o HSO Hörntorpsvägen
4 ingång 25, 724 71 Västerås Hemsida: http://rbu.se/forening/rbu-vastmanland, Tel:
021 - 35 57 54 E-post: [email protected]
Gapet
Gapet är ett webbaserat verktyg som erbjuds alla anhöriga till äldre, långtidssjuka och
personer med funktionsnedsättning i Västerås kommun. Gapet är en särskilt utformad
mötesplats för anhöriga med syfte att möjliggöra nätverksutbyte över hela landet. På
denna virtuella mötesplats kan du dela dina upplevelser med andra som befinner sig i en
liknande situation.
Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling-RFHL
Västmanland
RFHL är ett förbund av föreningar och medborgare som tillsammans verkar för ett
samhälle utan missbruk och beroende Kontakt: RFHL c/o Hassenstein, Flisavägen 24,
723 53 Västerås Tel: 0739-59 58 50, E-post: [email protected]
Föreningen för Petö-pedagogik i Västmanland FPPV
Föreningen för Petö-pedagogik i Västmanland är en ideell förening som 7-8 veckor per
år anordnar intensivträning enligt Petö-metoden i Västerås. Träningen genomförs av
ungerska konduktorer som är specialiserade på skador i centrala nervsystemet.
Kontakt: Ordförande c/o Susanne Kankaanpää, Gräset, Svanå 6, 730 50 Skultuna, 021-
730 07, 070-342 47 02, E-post: [email protected]
Attention Västerås
Attention Västerås är en lokalförening ansluten till Riksförbundet Attention som är en
rikstäckande intresseorganisation för alla med intresse av neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF), både med och utan diagnos. Inom de neuropsykiatriska
20
funktionsnedsättningarna ryms diagnoser och tillstånd som ADHD/DAMP, Aspergers
syndrom, Tourettes syndrom, tvångssyndrom (OCD), dyslexi/dyskalkyli och
språkstörning. Kontakt: Anneli Andersson, Telefon: 070-726 80 16, E-
post: [email protected]
Hemsida: www.attention-vasteras.se
5. Tertiärt stöd
Kommun
Familjebehandling
Familjebehandling ges av familjebehandlare med varierande utbildning och lång
erfarenhet av familjearbete. Familjebehandlingen riktar sig till barn och ungdomar från
15 år och deras familjer. Hjälpen är kostnadsfri och det behövs inget biståndsbeslut.
Målet är att coacha föräldrar i föräldrarollen för att hitta egna resurser och redskap för
att hantera vardagen med barnen/tonåringen. Råd och stöd kan sökas direkt hos
familjebehandlarna. Arbetet sker i hemmet och familjebehandlarna har tystnadsplikt.
Familjeterapi
Familjeterapeuterna erbjuder familjeterapi till familjer med ungdomar 13-18 år, samt
familjer med unga vuxna 18-21 år, som av olika skäl befinner sig i kris. De som arbetar
har familjeterapiutbildning och är legitimerade psykoterapeuter och personal med
vidareutbildning i psykoterapi utöver grundutbildning som socionom och
fritidspedagog. De har även lång erfarenhet av familjearbete riktat till tonårsfamiljer.
Metoder som används är familjearbete, familjesamtal och enskilda samtal.
Det finns ett FFT-team som erbjuder Funktionell Familjeterapi (FFT). FFT vänder
sig till familjer med barn och ungdomar i åldern 11-18 år där ungdomen hamnat i
riskmiljöer som kan leda till ett riskbeteende. De som arbetar i FFT-teamet har en
certifierad FFT-terapeututbildning. Målet är att genom en utveckling av relationerna och
21
kommunikationen inom familjen kunna förändra ungdomens beteende. Familjer kan
direkt kontakta FFT-teamet, men även genom socialkontor Barn och Ungdom.
Familjer kan vända sig till Nätverkscentrum2 för samtal gällande problem och
kriser som uppstår vid olika faser i familjelivet, exempelvis under småbarnsåren, under
tonårstiden eller vid nya familjebildningar. Nätverkscentrum erbjuder olika former av
samtal, exempelvis familjesamtal och familjeterapi (en form av psykoterapi);
föräldrasamtal-föräldrahandledning; parsamtal-relationssamtal; och krissamtal/
stödsamtal. Nätverkscentrum erbjuder även nätverksmöten, exempelvis när ett barn
eller ungdom har en svår situation. Det går att höra av sig direkt till Nätverkscentrum
för att boka en tid och samtal är kostnadsfria.
Avlastning
Korttidsvistelse
Korttidsvistelse kan sökas av föräldrar till barn med funktionsnedsättning som tillhör
personkretsen LSS. Det är en tillfällig avlastning som innebär att barnet vistas tillfälligt i
ett korttidshem eller hos en stödfamilj. Stödet innebär att föräldrar ska få en möjlighet
till avlastning, samt att barnet får tid för rekreation och miljöombyte. Korttidsvistelse
kan även erbjudas i form av lägervistelse.
Korttidshem
Korttidshem kan erbjudas som en regelbunden insats, men även som en lösning vid
akuta situationer. För barn/ungdomar utifrån ålder och behov finns i Västerås stad åtta
korttidshem för placering dagtid/kvällar/nätter/helger. I en hemlik miljö har
barnen/ungdomen eget rum, de kan fortsätta med sina vardagliga rutiner som att gå i
förskola/skola/på fritids/annan daglig verksamhet. Korttidshemmen arbetar utifrån ett
pedagogiskt förhållningssätt.
2 Nätverkscentrum bedrevs tidigare av Västerås Stad, proAros, men från 1 januari 2010 har Nätverkskompaniet Mälardalen
fått uppdraget och förtroendet av Individ och familjenämnden att driva Nätverkscentrum.
22
Stödfamilj
Korttidsvistelse kan även ske i stödfamiljer när familjen behöver avlastning.
Stödfamiljen ger barnet/ungdomen ett större kontaktnät utanför familjen och
möjligheter att träna sig i fler sociala situationer.
Landsting
På Handikappcentrum i Västmanlands läns landsting finns specialistkompetens inom
området funktionsnedsättning och funktionshinder för barn, ungdomar och vuxna. Här
arbetar arbetsterapeuter; dietister; habiliteringsassistenter; kuratorer; logopeder;
optiker; psykologer; rehabiliteringsingenjör; sjukgymnaster; specialpedagoger;
synpedagoger; samt administrativ personal. Handikappcentrum erbjuder råd, stöd och
behandling. En särskild habiliteringsmottagning för barn.
Handikappcentrum erbjuder informationsmaterial till föräldrar och anhöriga om
flera olika diagnosgrupper, exempelvis autism, Aspergers, ADHD, utvecklingsstörning
m.fl. Utifrån respektive diagnosgrupp finns möjlighet för föräldrar att få delta i
föräldragrupper. Även olika kurser riktade till föräldrar och anhöriga till olika
diagnosgrupper erbjuds.
Till barn/ungdomar där föräldrar kan delta
Exempel på aktiviteter och föreläsningar under hösten 2012 som Handikappcentrum
erbjudit barn/ungdomar, men där föräldrar kan delta:
En datorgrupp som vänder sig till ungdomar/vuxna med förvärvad hjärnskada.
Tillsammans i grupp får deltagaren lära sig mer om datoranvändning, prova på
datorspel, att använda Internet, Skype m.m.
HET om nätkompetens. Vänder sig till barn/ungdomar 11-13 år med en
neuropsykiatrisk diagnos. Tillsammans i grupp får deltagaren öva socialt samspel på
Internet, exempelvis genom chatt, Skype etc. Frågor som tas upp är regler för hur man
umgås via nätet och diskussion om problem och vad som kan vara positivt.
23
Att få vardagen att fungera när man har flyttat hemifrån vänder sig till ungdomar/vuxna
med neuropsykiatrisk diagnos. Gruppen fokuserar på att klara av vardagsaktiviteter
(exempelvis att handla, tvätta, städa, ekonomi).
Samtalsgruppen för barn i åldern 9-12 år vänder sig till barn/ungdomar med
neuropsykiatrisk diagnos inom autismspektrumtillstånd. Fokus är att få umgås med
andra barn med liknande svårigheter och styrkor.
Ungdomsgruppen riktar sig till ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos, med fokus på
Asperger syndrom eller liknande autismspektrumtillstånd. I gruppen har deltagarna
möjlighet att utbyta erfarenheter i liknande situation.
Till föräldrar
Exempel på aktiviteter och föreläsningar som Handikappcentrum erbjudit föräldrar
under hösten 2012:
Gruppen Barns ätande vänder sig till föräldrar och anhöriga till barn med
neuropsykiatrisk diagnos, med fokus på barn med autismspektrumtillstånd. Gruppen
syftar till att ge föräldrar råd om strategier och förhållningssätt, kunskap om näringslära
och orsaker till annorlunda beteende vid ätande, samt att utbyta erfarenheter med
varandra.
Föreläsningen om Problemskapande beteende ges till föräldrar, anhöriga, nätverk och
andra som möter personer med neuropsykiatrisk diagnos med problemskapande
beteende. Att förstå hur problemskapande beteende uppstår och hur man kan bemöta
och arbeta förebyggande är ämnet för föreläsningen.
Föräldrautbildning om Problemskapande beteende ges till föräldrar till
barn/ungdomar/unga vuxna med neuropsykiatrisk diagnos och problemskapande
beteende. Att förstå hur problemskapande beteende uppstår och hur man kan bemöta
och arbeta förebyggande är ämnet för föräldrautbildningen, samt att utbyta
erfarenheter med varandra. Omfattning fem tillfällen.
24
Föräldrautbildning om barn i åldern 0 till 6 år med en neuropsykiatrisk diagnos inom
autismspektrum med fokus på vad funktionsnedsättningen innebär. Möjligheter för
erfarenhetsutbyte mellan föräldrarna.
Föräldrautbildning om barn/ungdomar i åldern 7 till 16 år med en neuropsykiatrisk
diagnos, fokus Asperger syndrom. Utbildningen ger kunskap och information om vad
funktionsnedsättningen innebär. Möjligheter för erfarenhetsutbyte mellan föräldrarna.
Föräldrautbildning om ungdomar i åldern 16 år och äldre med en neuropsykiatrisk
diagnos, fokus Asperger syndrom eller liknande autismspektrumtillstånd. Utbildningen
vänder sig till föräldrar som har hemmaboende ungdomar och ger kunskap och
information om vad funktionsnedsättningen innebär med inriktning på vuxenblivande.
Möjligheter för erfarenhetsutbyte mellan föräldrarna.
Föräldragrupp för föräldrar till barn/ungdomar i åldern 8 till 17 år som har en
synnedsättning. Gruppen syftar till att träffa andra föräldrar i samma situation och dela
erfarenheter mellan varandra.
Familjeträff för familjer med barn i åldern 0 till 10 år med Downs syndrom. Syftet med
familjeträffen är att föräldrar och barn träffas och får möjligheter att utbyta
erfarenheter, samt att träffa teammedlemmarna på Handikappcentrum.
Föräldragrupp för föräldrar till barn 12 till 16 år med en utvecklingsstörning. Gruppen
syftar till att föräldrar i samma situation träffas och delar erfarenheter mellan varandra,
samt att få information om samhällets stöd.
Föräldragruppen Hur kan du få vardagen att fungera bättre för ditt barn vänder sig till
föräldrar och anhöriga till barn med utvecklingsstörning. Föräldrarna får information
om kognition och kognitivt stöd (tids- och planeringshjälpmedel).
Föreläsning om Aspergers syndrom (även autismspektrumtillstånd med
normalbegåvning) är riktad till föräldrar, anhöriga och andra intresserade.
25
Föreläsningsserien består av tre föreläsningar. Den första Vad är Aspergers syndrom tar
upp; orsaker och förekomst; samband mellan olika neuropsykiatriska tillstånd;
svårigheter; annorlunda fungerande. Den andra Hur man underlättar vardagen för
personer med Aspergers syndrom tar upp; kommunikativa förmågor; och hjälpmedel. Den
tredje Samhällets stöd ger information om vad det finns för stöd att söka från olika
myndigheter i samhället.
Föreläsning riktad till personer med svårigheter i uppmärksamhet, koncentration och
motorik och föräldrar, anhöriga och andra intresserade. Ämnen som tas upp i den första
delen är uppmärksamhet; koncentration; minne; exekutiva funktioner; motorik;
perception; medicinering. Den andra delen handlar om hur man underlättar vardagen
genom att hitta strategier kring vardagsituationer och genom hjälpmedel.
Kyrka
Föreningar och organisationer
Att Trygga Sexuellt Utnyttjade -ATSU
ATSU-Ingela Hertze-stödförening för anhöriga till barn som varit utsatta för sexuella
övergrepp. ATSU är en förkortning av Att Trygga Sexuellt Utnyttjade. Föreningen
grundades i Västerås 2005 Idag jobbar vi både med anhöriga och utsatta och med dem
som i sitt yrke möter vår målgrupp. Anhöriga eller utsatta erbjuds kostnadsfritt
samtalsstöd. Hemsida: http://www.atsu.se/vasterasindex.html#kontakt Tel: 076-795
19 65
Brottsofferjouren i Västerås
Information Hemsida: www. vasteras.boj.se
26
6. Utanför tätorten Västerås
Handikappcentrum
I Köping finns Handikappcentrum som arbetar med habilitering och långsiktig
rehabilitering för barn, ungdomar och vuxna i Köping, Arboga, Kungsör och
Hallstahammars kommuner.
I Fagersta finns Handikappcentrum som arbetar med habilitering och långsiktig
rehabilitering för barn, ungdom och vuxna i Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg och
Surahammars kommun.
Familjepedagogteam
I Kungsör finns ett familjepedagogteam som arbetar med att stödja familjer med barn 0-
18 år. Barn som familjepedagogteamet träffar har svårigheter som skapar konflikter
både i hemmet och i skolan, en del av dem har exempelvis ADHD eller Aspergers
syndrom. Det kan vara orsak till att barnen även kan ha beteendesvårigheter som
påverkar samspelet med andra barn och vuxna. Familjepedagogteamet är en frivillig
insats och bygger på familjernas önskemål om förändring och att hitta strategier för att
hantera vardagen. Den teoretiska grunden är ”Intensiv Familjeterapi” och
behandlingsmetoder som erbjuds är ART-, Marte-Meo-metoden och COPE
föräldrautbildning. Behandlingen består av föräldrasamtal och aktiviteter tillsammans i
familjen.
Familjepedagogteamet KAK
I KAK regionen (Köping-Arboga-Kungsör) finns en samverkan mellan sju förvaltningar;
skola, socialtjänst och BUP. I arbetsgruppen ingår sju familjepedagoger med olika
yrkeskompetens; socionom, socialpedagog, behandlingsassistent och beteendevetare.
För att få behandling av familjepedagogerna kontaktas personal på förskola/skola,
socialtjänst eller BUP som skriver en remiss om hjälp från Familjepedagogteamet.
BIBASS
BIBASS är en ideell föräldraförening som består av tio familjer som verkar för barn i
behov av särskilt stöd i Kungsörs kommun. Syftet med föreningen är att föräldrar ska
stötta varandra och främja en positiv kunskapsutveckling och förståelse för barn med
autism ADHD, ADD, Asberger, Autism m fl. [email protected]
27
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn
Hallstahammars lokalavdelning Kontakt: Ordförande Pernilla Löfstrand
E-post: [email protected]
Attention Sala
Kontakt: Veronica Andersson, Telefon: 076-795 10 27 E-post: [email protected]
Hemsida: www.attention-sala.com
Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning-FUB
FUB lokalföreningar finns även i Fagersta, Hallstahammar/Surahammar, Köping-
Arboga/Kungsör, och Sala-Heby
BVC
I övriga länet finns BVC i Virsbo, Kolbäck, Sala (Achima Care och Sala Väsby), Köping
(Byjorden och Ullvi-Tuna), Fagersta, Arboga (Grindberga och Åbågen), Hallstahammar,
Kolsva, Kungsör, Norberg, Skinnskatteberg, Ängsgården, och i Surahammar.
7. På gång
Ett projekt som handlar om stödteam för familjer med barn och ungdomar med social
problematik och funktionsnedsättning ska påbörjas 2013 och pågå i två år.
28
8. Referenser
Landstinget Västmanland (2010). Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Västmanland 2010-2014. Landstinget Västmanland. Hämtat 2012-11-14 http://www.ltv.se/ImageVault/Images/id_18414/scope_0/ImageVaultHandler.aspx
Landstinget Västmanland (2011a). Landstinget Västmanlands policy och program för
delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Landstinget Västmanland.
Hämtat 2012-12-07
http://www.ltv.se/ImageVault/Images/id_16451/scope_0/ImageVaultHandler.as
px
Landstinget Västmanland (2011b) Barnhälsovårdens årsrapport 2011. Landstinget
Västmanland. Hämtat 2012-11-27
http://www.ltv.se/ImageVault/Images/id_18095/scope_0/ImageVaultHandler.as
px
Landstinget Västmanland (2012a). Föräldrastöd i grupp. Kapitel 9A. Manual för
Barnhälsovården, Landstinget Västmanland. Hämtat 2012-11-14
http://www.ltv.se/ImageVault/Images/id_17873/scope_0/ImageVaultHandler.as
px
Landstinget Västmanland (2012b). Landstingsplan och budget 2013-2015-För ett
hälsoinriktat landsting. Landstinget Västmanland Hämtat 2012-12-07
http://www.ltv.se/ImageVault/Images/id_18837/scope_0/ImageVaultHandler.as
px
Myndighetsnätverk (2012). Vem gör vad? Myndigheters insatser för barn och unga.
Hämtat från www.ungdomsstyrelsen.se/myndighetsnatverk.
RiR 2011:17. Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning – Ett
(o)lösligt problem? Stockholm: Riksrevisionsverket.
SOU 2008:131. Föräldrastöd - en vinst för alla Nationell strategi för samhällets stöd och
hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Stockholm: Socialdepartementet.
29
Västerås stad (2011). Strategisk plan för Västerås stad 2012-2015. Västerås stad. Hämtad
2012-11-27
http://www.vasteras.se/OvrigaDokument/Kommunfullm%C3%A4ktige/Strategisk%20p
lan%20f%C3%B6r%20V%C3%A4ster%C3%A5s%20stad%202012-2015.pdf
Informationsmaterial
Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för
personer med Autism. Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för
personer med Aspergers. Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för
personer med DAMP/ADHD. Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för
personer med Flerfunktionsnedsättning. Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för
personer med Rörelsehinder. Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för
personer med Utvecklingsstörning.
Figurer
Figur 1. Organisationsschema Västerås stad Hämtat 2012-12-05
http://www.vasteras.se/OvrigaDokument/Kommunfullmäktige/Organisationssch
ema%20staden%202010-
Figur 2. Organisationsschema Landstinget Västmanland Hämtat 2012-12-07
http://www.ltv.se/Om-landstinget/Organisationsschema/