Upload
jokristensson
View
70
Download
7
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Föreläsning för Lärarfortbildning AB på Läs- och skrivdagen 28 maj 2015.Erica Eklöf gjorde samma föreläsning i Stockholm den 22 maj.
Citation preview
Sprk-, ls- och skrivutvecklande frhllningsstt
Ls- och skrivdagen 2015 Malm 28 maj
Johanna Kristensson Leg logoped & verksamhetsutvecklare
Resurscentrum Krnhuset, Halmstad & Oribi, Lund
Varfr r sprk och lsning s viktigt?
Sprkets och lsningens betydelse i samhllet kan inte nog betonas.
Ca 20 % av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhllet till fljd av en bristande sprk-, ls- och skrivfrmga.
En god sprk-, ls- och skrivfrmga ger bttre anstllningsmjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhlle. (Klla: OECD Equity & Quality in Education, PIRLS, PISA, SOU 2012 Lsandets kultur)
Vr utmaning
Stora skillnader mellan pojkar och flickor inom matematik, lsfrstelse och naturvetenskap till flickornas frdel. Strst skillnad i lsfrstelse.
De svagare lsarna blir fler.
De starka lsarna blir frre.
Ofta har vi identifierat elever med lssvrigheter s tidigt som i k 1-2, men det r nd de som har fortsatt stora svrigheter i k 9 och kanske inte blir behriga till gymnasiet. Vad gr vi konkret fr att alla elever ska lyckas?
Fokus p frebyggande arbete och tidiga insatser
Med ett s viktigt uppdrag gr det inte att vnta p att eleverna frst ska misslyckas innan ngot grs.
All forskning visar att det r det frebyggande arbetet och de tidiga insatserna som har en avgrande betydelse fr en framgngsrik skolgng.
Sprk-, ls- och skrivutveckling brjar lngt innan skolstarten.
Elever vet tidigt (ibland redan innan skolstart) om de kommer att tillhra de lsandes klubb eller inte.
Den akademiska sjlvbilden behver strkas redan frn brjan, dvs. innan eleven hunnit misslyckas med sin lsning. Hga frvntningar!
Det hr var vad vi sg i Halmstad
2004 visade statistik att huvuddelen av eleverna med ls- och skrivsvrigheter uppmrksammades sent, dvs. frn k 5 och uppt.
Trots mnga olika slags tgrder som sommarskola, screeningar, uppfljningsuppdrag, kommunlicenser etc s har mluppfyllelsen i kommunen inte kat
Skolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundskola
kan anvnda det svenska sprket p ett rikt och nyanserat stt
Sprk, lrande och identitetsutveckling r nra frknippande. Genom rika
mjligheter att samtala, lsa och skriva ska varje elev f mjlighet att utveckla sina mjligheter att
kommunicera och drmed f tilltro till sin sprkliga frmga
Syfte
Skapa kommungemensamma strategier fr att uppmrksamma och flja barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling p ett likvrdigt och systematiskt stt. Detta fr att kvalitetsskra barns och elevers kunskapsutveckling i ett 1-16 rs perspektiv
Skapa en rd trd i barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling
Medvetandegra det frebyggande arbetets och de tidiga insatsernas betydelse fr en framgngsrik skolgng
Tidigt upptcka och stta in tgrder fr barn och elever som behver std i sin sprk-, ls- och skrivutveckling
Utvecklingsomrden
Det skiljer sig mycket t p vilken frskola/skola barnen/eleverna gr vad gller det sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet.
Mnga lrare vet inte vad de jobbar med i de andra rskurserna och knyter inte an till hur eleverna har jobbat tidigare
Man brjar om frn brjan vid olika verlmningar
Ofta mer fokus p avkodning och lshastighet n text- och lsfrstelse. Det sker mycket tyst lsning utan reflektion.
Utvecklingsomrden
Syftet med hglsning r inte alltid tydligt. Tiden fr hglsning finns inte alltid i verksamheten.
Kartlggning ses ibland bde som frebyggande arbete och tgrder.
Arbetet med alternativa verktyg saknas p nstan alla skolor. Om de anvnds s anvnds de inte i frebyggande syfte utan fr enstaka elever med ls- och skrivsvrigheter
Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling i Halmstads kommun
verlmning och mottagande
verlmning med fokus p barns och elevers starka sidor
Inte bara fokus p brister och svrigheter
Hur har undervisningen sett ut?
Hur vrderas tidigare arbetsstt och undervisning?
Frebyggande arbete och tidiga insatser
Medvetna strategier fr det sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet, s att alla barn r med redan frn brjan
Flexibel strategi-, metod- och materialanvndning samt organisation
Var r syftet med det vi gr? T.ex. varfr hglser/tystlser vi?
Observation, kartlggning & analys
Sprk-, ls- och skrivutvecklingen behver fljas systematiskt
Syftet behver styra vilket bedmningsstd/kartlggningsmaterial som anvnds
Kartlggningen och analysen mste ha koppling till den undervisning som har bedrivits
Den mste ocks ha koppling till de ml och kunskapskrav som ska ns
tgrder & srskilt std
tgrder och srskilt std behver sttas in omedelbart ett behov har uppmrksammats
Olika behov krver olika tgrder
Hur kan undervisningen utvecklas och dess effekt p lrandet?
Hur flexibel r verksamheten p att organisera fr olika sorters std inom barn- och elevgruppen?
Uppfljning, utvrdering, utveckling & utmaning
Vilken undervisning och vilka insatser har haft effekt p elevernas lrande?
Uppfljningar och utvrderingar behver leda till att undervisningen utvecklas.
Bde lrarnas och elevernas utveckling och lrande behver vara i fokus
Bedmning fr lrande
Bedmning fr lrande sker kontinuerligt. Lrarna vet var eleverna befinner sig i sitt lrare.
Eleverna r vl frtrogna med de ml som ska uppns, hur de ska ns och vad de behver utveckla
Feedback som ges fr lrandet framt
Hllpunkter fr sprk-, ls- och skrivutveckling
Frskoleklass:Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och drmed god beredskap infr den kommande formella ls- och skrivinlrningen i k 1. Alla elever har en effektiv bokstavsknnedom. Alla elever utvecklar sin ord-, text- och lsfrstelse samt sin reflekterande frmga.
k 1:Alla elever lmnar k 1 med en fungerande avkodningsfrmga, dvs. lser ihop bokstver till ord med visst flyt. Eleverna frstr det de lser, kan reflektera kring innehllet och utvecklar sin ord-, text- och lsfrstelse. Eleverna lr sig frst sambandet mellan bokstav och ljud samt klarar av att skriva ljudenligt stavade ord bde fr hand och med tangentbord. Eleverna berttar och uttrycker egna erfarenheter, tankar och sikter i tal och skrift.
Ngra frutsttningar fr sprkutvecklande frhllningsstt
En medvetenhet kring, inte bara ATT vi arbetar sprkutvecklande, utan HUR vi gr det
Att identifiera kunskaper, behov och utvecklingsomrden istllet fr att lta metoder och material styra verksamheten
Utrymme fr att lrarna gemensamt kan planera och reflektera kring lngsiktiga och kortsiktiga ml
Vad gr vi? Varfr gr vi det? Hur gr vi? Vad blev resultatet? Fick det frvntad effekt p barnens och
elevernas lrande? Hur gr vi vidare?
terkommande frgor
Framgngsfaktorer vid ls- och skrivsvrigheter
Yrkesskicklighet, dvs. kunna bedma var eleven befinner sig i sin lsutveckling, ha kunskap om olika lsinlrningsstrategier/metoder samt kunna utvrdera, analysera och flja upp effekterna av dessa
Specialpedagogiska kunskaper inom ls- och skriv kan vara avgrande
Studieteknik
Bygga p personliga intressen
Tidigt stta in olika alternativa verktyg
OBS! En dyslexiutredning utan tgrder r smre n ingen utredning alls
Alternativa verktyg fungerar...
Frebyggande
Tidiga insatser
Kompenserande
Sprk-, ls- och skrivutvecklande
Alternativa verktyg fungerar...
Frebyggande
Tidiga insatser
Kompenserande
Sprk-, ls- och skrivutvecklande
Alternativa verktyg r
med andra ord bra fr
ALLA!
Vilket i sin tur ger kad
Delaktighet
Likvrdighet
Tillgnglighet
SjlvstndighetEverybody is a genius. But if you judge a fish by its ability to climb a
tree, it will live its whole life believing its stupid
Albert Einstein
Tidsenliga alternativa lrverktyg
Talsyntes Ljudning Taligenknning Anteckningar Rstmeddelanden Diktafon Skanner OCR Daisyspelare M.fl.
Google verstt SayHi IntoWords Legimus
AudioNote Voice AssistantInlsningstjnstClaroSpeak
Skolstil Educreation Prizmo
OBS!
???????????????????????????
????????????????????????????????????????????????????????????????????????
?????????????????????????????????????????????????????????
?????????????????????????????????????????????????????
????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????
De strsta utmaningarna?
Hur ska de olika alternativa verktygen integreras naturligt i undervisningen och hur fr vi bort hjlpmedelsstmpeln?
Kontakt
@JoKristensson"Sprk och digitala verktyg i frskolan - ider och inspiration" (Nypon frlag)http://korta.nu/hstdsprak
http://logopedeniskolan.se