18
Språksociologi Vetenskapen om språkets funktion i samhället

SpråksociologiSVB

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: SpråksociologiSVB

SpråksociologiVetenskapen om språkets funktion i samhället

Page 2: SpråksociologiSVB

Kriterier för bedömning

GodkäntEleven gör iakttagelser och reflekterar över sociala språkskillnader och minoritetsspråkens ställning i Sverige.

Väl godkäntEleven exemplifierar olika varianter av det svenska språket som sociolekter, dialekter och stilnivåer samt redogör för minoritetsspråken och deras ställning i Sverige.

Page 3: SpråksociologiSVB

Arbetsområdets upplägg

• Lektioner – gå igenom, diskutera muntligt och reflektera skriftligt.

• Läxor – sidan 118 – 149 i ABC Svenska för gymnasieskolan

• Hemtenta: 4 utredande frågor som slutförs senast fredag vecka 10

Page 4: SpråksociologiSVB

Språksociologins fokus

Ofta motsatspar:

Ung – Gammal

Barn - Vuxen

Kvinna – Man

Rik – Fattig

Privat – Offentligt

Skriftspråk – Talspråk

Analogt – Digitalt?

Page 5: SpråksociologiSVB

Språksociologins fokus, forts.

Socio-ekonomiska förhållanden (klass)

Dialekter

Grupper

Minoritetsspråk

Stilnivåer

Störst fokus på det talade språket, eftersom det är minst tillrättalagt och mer ”i stunden” än det skrivna språket.

Page 6: SpråksociologiSVB

Begränsad och utvecklad kod

Basil Bernstein

BegränsadUtvecklad

Kontextbunden Självbärande

Enkla och konkreta ord

Abstrakta ord, avancerat ordförråd

Enkla menings-konstruktioner

Avancerade menings-konstruktioner

Page 7: SpråksociologiSVB

Begränsad och utvecklad kod

• Bidrar till att skapa innanför- och utanförskap

• I viss mån bunden till klass – vem har tillgång till den utvecklade koden?

• Inte likställd med intellektuell förmåga – svåra ämnen kan avhandlas med den begränsade koden

Page 8: SpråksociologiSVB

Formellt och informellt tal

I formella situationer blir språket:

• Mer likt skrivet språk i uttal och meningsbyggnad (nån blir någon)

• högtidligare ordval (jag jaga brudar igår blir jag charmerade damer igår)

• färre dialektala uttryck och mindre dialektalt uttal

• Mindre slang och färre svordomar (Fan jag såg snuten banka en snubbe där borta blir Jag såg polisen slå en man.)

Page 9: SpråksociologiSVB

Manligt och kvinnligt tal

Varning för generaliseringar!

Manlig samtalskultur

• Hierarkiskt tänkande

• Konkurrens

• Styrka = besluta själv

• Fakta, påståenden

• Rakt på sak

• Avbryter, ger inget samtalsstöd

Kvinnlig samtalskultur

• Gemenskapstänkande

• Samarbete, närhet,

• Styrka = samråda om beslut

• Tankar, åsikter, frågor

• Indirekt, markerar osäkerhet

• Avbryter inte, ger mer stöd

Page 10: SpråksociologiSVB

Härskartekniker

• Osynliggörande

• Förlöjligande för att få någon att framstå som oviktig

• Undanhålla information

• Damned if you do, damned if you don’t

• Få motståndaren att skämmas

Page 11: SpråksociologiSVB

Manligt och kvinnligt tal

• Olika ordförråd?

• Flickor lär sig prata tidigare och är språkligt överlägsna långt upp i skolan

• Flickors grammatik och stavning bättre än pojkars hela skoltiden

• Kvinnor ger fler exempel för att illustrera vad de pratar om.

• Kvinnor ligger närmare skriftspråket i uttal och meningskonstruktioner

Page 12: SpråksociologiSVB

• Kvinnor använder färre svordomar

• Män begär och får ordet oftare än kvinnor

• Kvinnor pratar snabbare än män. Män tillåter sig ta pauser i det de säger.

• Klassrummet: läraren tar 2/3 av tiden, pojkarna tar 2/3 av den återstående tiden:

60 minuters lektionLäraren pratar i 40 minuter20 minuter återstårPojkarna pratar i 13 minuterFlickorna pratar i 7 minuter

Manligt och kvinnligt tal

Page 13: SpråksociologiSVB

Manligt och kvinnligt talVad beror det på?

• Maktordning i samhället – vem har fått höras och tala?

• Traditionella arenor – var när och hur använder man sitt språk?

• Hur pratar andra till oss? Pojkar: ”Oj vad stark du är!” ”Gör inte så!!” Högljudda lekar på egen hand.Flickor: ”Oj är du ledsen?” ”Kan du vara tyst, är du snäll!” Pysslar och samtalar nära vuxna.

Page 14: SpråksociologiSVB

Klass - sociolekt

huvudet på en brat

kenta o stoffe

Page 15: SpråksociologiSVB

Prestige och dold prestige

Prestige = status, anseende, respekt

Prestige i språket: att tala ”fint” – nära skriftspråket, svåra ord, kunna anpassa sig till situationen på rätt sätt

Dold prestige = underförstådd samhörighet i den språkliga koden

Page 16: SpråksociologiSVB

Klass - sociolekt

Särskilda ord

Särskilda saker att diskutera

Utbildningsnivå, arbete

Namn

Page 17: SpråksociologiSVB

Gruppspråk - teknolekt

Dieges, metanivå, jamb, paratext, intertextualitet, strukturalism, in media res, poetik, peripeti,

NCSS, 5mm, bf, ul, psd, RS, KK, BB, bvc, mvc

Ord som tillhör en viss grupp, ofta yrkesgrupp, som kan vara oförståeliga för den som inte ingår i gruppen.

Vilka gruppspråk pratar du?

Page 18: SpråksociologiSVB

Gruppspråk - teknolekt

Ibland extrema - knoparmoj

knoparmoj