Embed Size (px)
Citation preview
Program
11.00 – 12.00 Dialogisk högläsning - praktik och teori
12.00 – 13.00 Lunch
13.00 – 14.30 Språka, läsa och skriva i ett flerspråkighetsperspektiv
14.30 – 15.00 Fika
15.00 – 16.00 Att leda lärande – utmaningar och möjligheter
16.00 – 16.15 Enskilt reflektionsskrivande
16.15 – 16.30 Tankeutbyte!
16.30 Hej då!
Två spår
Språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt
Modellerande, kollegialt lärande,
lärande samtal, systematiskt
kvalitetsarbete
Literacypraktiker
Kunna förstå och använda sig av skriftspråket på ett sätt som krävs i det omgivande samhället och som är av värde för individen. Det innefattar förutom läsförståelse och skrivkunnighet även förmågan att använda tal, bilder och symboler i direkt eller indirekt koppling till skrift.
Liberg och Säljö: Greppa språket 2012:64
Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och
skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk - läs -
och skrivförmåga, att vara litterat. En viktig del i att vara litterat innebär
att förstå läst text.
Wiklund: Ordförrådets betydelse för läsning (elektronisk källa):
Kommunikation och skapande Lpfö 18
”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.”
Förskolan ska ge varje barn
förutsättningar att utveckla….
Intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
(Luke och Freebody)
Praktiker för utveckling av literacy
Praktiker som
stödjer
kodknäckande
Praktiker som
stödjer
textskapande
Praktiker som
stödjer textbruk
Praktiker som
skapar utrymme
för kritisk
analys
Se boken ”Bygga broar och
öppna dörrar” Jönsson (red)
Skolinspektionens
kvalitetsgranskning➢ Samtal leder sällan till dialog
➢ Korta kommandon/uppmaningar
➢ Situationer som hade kunnat leda till undervisning tas inte tillvara
➢ 23 av 34 granskade förskolor saknar medvetet arbete när det gäller barnens egna modersmål. På flertalet av dessa förskolor upplever personalen att de inte har tillräckliga kunskaper kring hur de ska arbeta med språkutveckling i andra modersmål än svenska och att de är osäkra på vad uppdraget med flerspråkiga barns språkutveckling innebär.
➢ Granskningen visar också att personalen utgår från hur barn lär sig svenska som modersmål i det språkutvecklande arbetet. Kunskapen om svenska som andraspråk saknas.
8
Använd som
utvärderingsunderlag.
Hur ser det ut idag?
Vad har hänt mellan
2016-2017 och fram till
nu?
PIRLS: Internationell studie
Resultatet för barn i Sverige visar 2018 att
läsförståelsen har ökat för en grupp barn, men
förskolan och skolan har inte lyckats med de
elever som inte möter en rik litteracitet i
hemmet. Utbildningssystemet har inte lyckats
med det kompensatoriska uppdraget och därför
halkar dessa barn efter ytterligare. (OECD)
Vad kan förskolan göra för att stärka alla barns
språk-, läs och skrivutveckling?9
Läsningens betydelse
Starkt samband mellan läsengagemang och läsfärdigheter. Vi måste få barnen att vilja läsa och samtala om text
Insatser för att maximera tillgången till skrift och läs-och skrivengagemanget kan ”dämpa” en stor del av den socioekonomiska effekten på läsprestationer
Cummins, 2017
”Bokläsning och
textsamtal är överlägset
för att föra in nya
sammanhang och
begrepp”
Caroline Liberg professor i
utbildningsvetenskap och läsforskare
vid Uppsala universitet
Empowerment – känsla av självförmåga
”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och
genrepedagogik handlar mycket om att ge dem
som inte har språkliga resurser, de resurser som
de behöver för att välja sina egna liv, frihet till
att lyckas, klara av att välja ett liv andra inte
har valt åt dem, ett liv som de kan välja själva ”
John Polias, internationell konsult och författare
12
Vad innebär det att behärska ett språk?
Organisatorisk kompetens
Kunskap om språksystemet
Pragmatisk kompetens
Kunskap om språkanvändning
Formell språklig
kompetens
Textuell
kompetens
Funktionell
kompetens
Sociolingvistisk
kompetens
Uttal
skrift
SyfteTextbygge Olika sociala
situationer
GrammatikLexikon
Strategier
Kontroll
Fritt efter Bachman & Palmer 1998 samt Lindberg 2000
Den språkliga medvetenheten kan delas upp i olika former av
medvetenhet;
● Fonologisk medvetenhet gäller medvetenhet om språkljuden.
● Morfologisk medvetenhet gäller medvetenhet om orddelar, ord
och hur de kan förändras.
● Syntaktisk medvetenhet gäller medvetenhet om hur satser och
fraser byggs upp.
● Semantisk medvetenhet gäller medvetenhet om ords och
satsers betydelse.
● Pragmatisk medvetenhet gäller medvetenhet om hur språket
används i olika situationer.
Svensson: Barnen språket och miljön s, 89
Lpfö 18 del 2: Kommunikativa förmågor som
uttrycks explicit i målen och som barnen ska ges
förutsättningar att utveckla
Använda och förstå begrepp Beskriva, beskriva med olika
uttrycksformer
Använda ett nyanserat talspråk och
ord
Ställa frågor
Leka med ord Tolka
Berätta Ifrågasätta
Kommunicera Samtala
Uttrycka tankar, åsikter och
uppfattningar, argumentera
Resonera
Reflektera Uttrycka och använda (matematiska
begrepp)
Förmågorna
kopplas alltid till
ett
innehåll/ämne/
kontext
Återgivande
Berättande/
återberättande
Instruerande
Argumenterande Diskuterande
Beskrivande
Förklarande
Mer personliga
Mer faktamässiga
Mer analytiska
(Schleppegrell 2014
Exempel på en uppgift
Utgå från de kommunikativa/språkliga förmågorna
i läroplanen
Observera och samla exempel när barn uttrycker
sig (icke verbalt/verbalt) genom de olika
uttrycksformerna. Hur kan det visa sig/låta när
barn förklarar, resonerar, argumenterar? osv
Ordförrådets betydelse för språk-
läs,- och skrivfärdigheter
Ordförrådsutveckling på flera språk
Flerspråkiga barn bygger ordförråd/lexikon på två eller flera språk och de är inte identiska. Vardagsord i båda språken som man behöver i vardagliga sammanhang måste man ha dubbel uppsättning av. Måste lära sig två ord för varje företeelse.
I början ganska jämn fördelning av ordförråden. Sen något som dominerar, det s.k. starkaste språket.
Inte så enkelt att fånga ett ordförråds omfång när barnen närmar sig tre år och ordförrådet expanderar rejält. Iaktta och lyssna hur barnet uttrycker sig och visar förståelse i olika meningsfulla sammanhang.
Se t ex Polly Björk-Willèn, (red) 2018; Gisela Håkansson, 2019)
En individs ordförråd har en varierad och mångsidig inverkan på dennes
språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Den viktigaste enskilda faktorn som
kan förklara språkförståelse är ordförråd (Elbro, 2006) samtidigt som en
individs förutsättningar att förstå läst text är beroende av dennes muntliga
språkliga färdigheter.
Att vokabulär har en betydelsefull inverkan på både språk- och läsförståelse är
således välbekant (Stahl & Fairbanks, 1986; National Reading Panel, 2000). Det
betyder följaktligen också att avsaknad av ett tillfredsställande ordförråd är ett
hinder för en individs språkliga och skriftspråkliga utveckling (Cain, 2010).
Ordförrådets betydelse för språk och
läsförståelse
Wiklund: Ordförrådets betydelse för läsning (elektronisk källa):
• Läsa en gång och förklara nya ord gav ett tillskott på 15%
• Upprepad läsning utan att förklara nya ord 9%
• Upprepad läsning med ordförklaringar 26%
• Upprepad dialogisk läsning/samtal om det lästa 17%
Genomgångar av ord före eller under högläsningen är en förutsättning för
att barnen ska lära sig nya ord. Det är viktigt då barnen oftast inte avbryter
den som läser och de hinner inte heller fundera över eller ens urskilja de
nya orden när de lyssnar. Barnen vet helt enkelt inte vad de ska fråga om
och de har svårt att upptäcka orden samtidigt som de lyssnar.
Viktigt HUR vi läser, och bearbetar texten,
inte bara ATT vi läser
Wiklund: Ordförrådets betydelse för läsning (elektronisk källa):
Bilingual dialogic bookreading
En studie med flerspråkiga barn i åldern 22-41 månader visar:
Ordförrådet hos flerspråkiga har visat sig vara grundare och smalare än hos enspråkiga
Systematisk, metodisk, dialogisk högläsning på två språk med fokus på utvalda ”target words” bidrog till att barnen lärde sig fler ord och kom ihåg orden efter 6 veckor, på båda språken.
Tsybina, Irina & Eriks-Brophy, Alice (2010). Bilingual dialogic book-reading intervention for preschoolers with slow expressive vocabulary development. Journal of Communication Disorders, 43, s. 538-556.
Vad innebär ordförråd?
23
Ett ordförråds BREDD är hur många ord man kan —
hur många ord man kan ge en definition till eller
matcha till en bild.
Ett ordförråds DJUP hänger samman med hur bra man
kan orden i sitt ordförråd. Kan man använda orden i
flera olika kontexter? Kan man definiera orden i
detalj? Vet man hur orden relaterar till andra ord? Kan
man förstå orden utan kontext?
Se t ex Ann-Katrin Svensson, 2009
De yngsta barnens berättelser
Klicka på länken
Barns erfarenhetsvärldar
Leka varandras erfarenheter
Fokusord
Tegelsten och murbruk
25
När man lär sig ett nytt språk är en av de
viktigaste uppgifterna att utveckla
ordförrådet. Utan ord, inget språk. Men det
stora arbetet handlar om att kunna binda
samman orden till fraser, satser och
meningar.
Denna utveckling av ordförrådet beskrivs i
termer av tegelstenar och murbruk, dvs.
specifika ämnesord och allmänna nyttoord,
som tillsammans bygger upp språket
Monica Axelsson: Andraspråksinlärning
Exempel från ett husprojekt på Granö förskola i Södertälje (källa: Anniqa Sandell Ring)
Klicka på länken
26
Tegelstensord- ord som hör till området ”hus”.
”Tegelstenarna” utgörs av de centrala ämnesorden
som är kärnan i en text om ett ämne. När vi t.ex.
utforskar olika typer av hus omfattar
tegelstensorden: tak, väggar, skorsten, golv,
storlek, material, form, färg.
Kan vi orden på flera språk?
Källa husprojekt: Anniqa Sandell Ring
27
Murbruksorden utgörs framförallt av:
sambandsord som behövs för att konstruera komplexa meningar: därför att, för att, ibland, men, medan, då, så att, eftersom etc.
prepositioner och prepositionsfraser: i, på, under, bakom, bredvid, framför, på grund av, för - sedan etc.
vanliga regelbundna och oregelbundna verb bygga, prova, lämna, forma, äta, sitta, använda, göra, filma etc.
pronomen och pronominella fraser: hon, hennes, han, hans, den, det, varandra, sig själv etc.
allmänna ämnesord: lägga märke till, tänka, gilla, planera, jämföra, byta, stad, överleva, etc.
Monica Axelsson: Andraspråksinlärning
Tegelord och murbruk
Påklädning i hallenFörskolläraren:”Stoppa i benen i overallen och dra upp …” Hen upprepar: ”stoppa i, stoppa i.””Stoppa i armarna och dra upp …””Dra upp dragkedjan …” Hen varierar ordet ”dragkedja” med synonymen ”blixtlås”.”Sätt på mössan”.”Kliv i stövlarna”.
Källa: Anniqa Sandell Ring
Läs mer i boken till höger i bild
Tegel och murbruk
Vilka substantiv, verb, prepositioner, bindeord behöver
vi använda för att skapa mening i skötrummet?
Källa: Anniqa Sandell Ring
Vilka kommunikativa/språkliga
förmågor kan barnen behöva i
den här situationen?
Vilka verb?
Hur språkutvecklande är leken?
Vad kan
förskollärare/arbetslaget
planera för och skapa
undervisning kring?
Källa: Anniqa Sandell Ring
Läs mer i boken till höger i bild
Pedagogisk miljö i ett språkutvecklande
perspektiv
Rummen bär och förmedlar kunskaper, erfarenheter, känslor och förväntningar. Den pedagogiska miljön talar till barnen och är en viktig del av barnens lärande och utveckling. Ett rum kan underlätta lärande och ett annat rum kan försvåra lärandet. När vi förändrar miljön så kan vi märka både i rörelsemönster och i samarbete hur barnen responderar på rummet. Arbetet med de lärande miljöerna är ständig pågående processer. I dessa processer ska pedagoger hela tiden hålla tanken levande kring vilka språkliga samspel som är möjliga i rummet
Vilka typer av språkliga aktiviteter inbjuder detta rum till?
Vilka språkliga verktyg har barnen tillgång till i rummet?
Vilka förväntningar sänder rummet ut?
Är rummet färdigt eller finns det utrymme för barnen att förändra i rummet?
Mer?....
31
Att stretcha barnens språk genom kvalitativ dialog
och alternativfrågor
Alternativfrågor hjälper barnen att bli medvetna om enskilda element i andraspråket och bli språkligt medvetna.
Ska du hoppa på båten eller från båten?
Kliver du i stövlarna eller kliver du ur stövlarna? Tänder du lampan eller släcker du lampan?
Hämtar du eller lämnar du….
Ska du köra fort eller sakta/långsamt
Att få använda språk - utflödeGer jag varje barn utrymme att producera språk i sammanhang?
Uppmärksammar jag hur inflödet som barnet exponeras för
skiljer sig från det utflöde som barnet klarar av att producera?
Stöttar och utmanar jag barnets språkliga utflöde?
Att få höra språk - inflödeÄr jag en språklig förebild? Är mitt språk rikt, varierat och
begripligt? Utmanar jag varje barn språkligt genom mitt eget
språkbruk? Upprepar jag mig så att barnet får en chans att
bearbeta och lagra i minnet?
Att få bearbeta språk – intagGer jag varje barn tillräckligt med tanketid? Uppmuntras varje
barn att tänka på flera språk än svenska?
Krashen, 1982; Swain, 2001
När?
Hur?
När?
Hur?
När?
Hur?
Kollegialt lärande
” I forskningen är det svårt att finna stöd för att individuell kompetensutveckling, till exempel genom föreläsningar, kurser och studiedagar, bidrar till skolutveckling, i alla fall på längre sikt, eftersom nya kunskaper och insikter oftast stannar vid den enskilde läraren utan att komma andra till del. Genom kollegialt lärande, till exempel genom pedagogisk handledning med hjälp av utomstående kollegor och gemensam reflektion, är chansen större att man kan åstadkomma en mer varaktig utveckling.
Ur Kollegialt lärande 2017Elisabeth Åsén Nordström
Kollegialt lärande
”Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olikaformer av professionsutveckling där kollegor genomstrukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper i den dagligapraktiken. (s.25) (…) Det nya med kollegialt lärande är justatt man arbetar genomtänkt med ett struktureratutvecklingsarbete och lärande som betonar vägen fram motatt lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granskainte bara andras utan även sitt eget arbete. Centralt ikollegialt lärande är att de som deltar tränar att på ettsystematiserat sätt ge varandra återkoppling på hur manutför olika uppgifter. Lärarna måste också diskutera en valdoch gemensam aspekt, gärna med stöd av en externhandledare. (s. 26)
Forskning för klassrummet Vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet i praktiken, Skolverket, 2013
Knyta ihop teori och praktik
”Det som utmärker en yrkesskicklig lärare är att den kan
knyta ihop sina teoretiska kunskaper med sina praktiska
erfarenheter och omvandla det till en handling […]. Tre
faktorer är särskilt viktiga när en lärare utvecklar sin
yrkesskicklighet: mentorskap, kollegialt samarbete och
reflekterande samtal kring det pedagogiska handlandet […].”
(Tjernberg 2013)
Att utmana sina föreställningar och
”görandet”Vi har inte tid!
Vi har förstått att….
Därför…..Lägga till
Ta bort
SAMTALSTRAPPAN
Pedagogisk handledning/lärande samtal
Erfarenhetsutbyte
Diskussion
VardagssamtalYTA
DJUP
Kollegialt lärande 2017
Elisabeth Åsén Nordström
Kompetenstrappan
På det första trappsteget är du omedvetet inkompetent, det innebär att du inte är medveten om det du inte kan.
På nästa trappsteg är du medvetet inkompetent. Du är medveten om din okunskap men vet inte hur du ska göra för att lära dig.
Det tredje trappsteget innebär att du är medvetet kompetent. Du har lärt dig något och du kan (med viss möda) lösa problem som uppstår och oftast få det att fungera.
På sista trappsteget är du omedvetet kompetent. Det har blivit en naturlig del av dig, du reflekterar inte ens över det du gör. Du är omedveten om din kunskap, den bara finns där (institutionalisering).
Okänd källa men det finns mycket information på nätet)
fokuserar
Uppmuntrar
/
berömmer
teoretiserarstöttar
problematiserar
sammanfattar
frågarLyfter fram
goda exempel
inspirerar
lyssnar
observerar
42
Utöver en väl fungerande arbetsorganisation behöver en skola
även ha en utvecklingsorganisation som ger goda förutsättningar
för att få en hög kvalitet i medarbetarnas kunskapsbildning om
hur man kan förstå och lösa sina pedagogiska utmaningar i sin
vardagsverksamhet.
Hans-Åke Scherp
Vilka utmaningar står ni inför i förhållande till….(t ex era
läsmiljöer och arbetet med högläsning och textsamtal?)
1. Punkta ner utmaningarna
2. Vad gör ni redan?
3. Föreslå ytterligare konkreta insatser för att höja kvaliteten
Lpfö 18 del 2
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och
systematiskt dokumenteras, följas upp,
utvärderas och utvecklas. För att
utvärdera förskolans kvalitet och skapa
goda villkor för lärande behöver barns
utveckling och lärande följas,
dokumenteras och analyseras. För att
stödja och utmana barn i deras lärande
behövs kunskap om varje barns
erfarenheter, kunnande och delaktighet
samt inflytande över och intresse för de
olika målområdena.
Förskollärare ska ansvara för
- att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med
Södertälje kommun | Ange text i sidfot här 44
Processvägg språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
SOKA/SKUA och..
rutinsituationer och övergångar
lek
högläsning och textsamtal
rörelse
hållbar utveckling
digitalisering
skapande
normer och värden
matematisk, naturvetenskapligt, tekniskt tänkande
samverkan med vårdnadshavare
Osv.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
– ett paraplyperspektiv
Jag gör – Vi gör – Du gör
➢ Vuxna som modeller och förebilder
➢ Vuxna som tar talutrymme och ger talutrymme
➢ Att få föra dialog tillsammans med någon som kommit längre i sin språkutveckling är särskilt viktigt för barn som behöver extra stöttning för att utveckla en funktionell språkförmåga
➢ Att som vuxen inte ”nöja sig” med det språk barnen producerar (inflöde+1= snäppet över)
46
Reflektera
Samla dina tankar genom att kortskriva
Insikter!Detta behöver jag lära mig mer om!Övrigt!
Tack för ert
engagemang!
