Strukturakademin - Del 5 (Marknadswarranter Och Havstangscertifikat)

8/18/2019 Strukturakademin - Del 5 (Marknadswarranter Och Havstangscertifikat)

1/6

Del 5 – Marknadswarranteroch hävstångscertikatStrukturakademin


2/6

Innehåll1. Marknadswarranter och hävstångscertikat

2. Avkastningsgrundande belopp

3. Deltagandegrad

4. Användningsområden

5. Riskhantering och riskreducering

6. Underliggande exponering

7. Prissättning

8. Andrahandsmarknad

9. Värde på slutdagen

10. Delta

11. Warranter och emittenten


3/6

3Strukturakademin | Strukturinvest AB

1. MARKNADSWARRANTEROCHHÄVSTÅNGSCERTIFIKAT

Marknadswarranter och hävstångscertifikat är två olikanamn på samma typ av värdepapper. Vi benämner demi denna del av Strukturakademin hädanefter som warran-ter. Warranter är finansiella instrument – med av emitten-ten angivna villkor – som är utställda på och därmed föl-

jer en eller flera underliggande tillgångar under en viss påförhand bestämd tidsperiod. Tillgångarna kan vara alltingfrån enskilda aktier till råvaror och olika typer av strategi-er. Warranter är nära besläktade med optioner, med de hu-vudsakliga skillnaderna att de inte är standardiserade utanistället skräddarsydda, har en emittent och vanligtvis enlängre löptid än optioner.

En placering i optioner ger investeraren en möjlighet, menej skyldighet att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) enunderliggande tillgång till ett på förhand bestämt pris påett visst framtida datum. För denna rättighet betalar kö-

paren en premie till säljaren. Detta kan likställas med teck-ningskursen för en warrant. Warranter medför dock, till skill-nad från optioner, ingen rätt att köpa den underliggandetillgången på slutdagen. Istället utbetalas en kontant er-sättning till investeraren som är direkt baserad på den un-derliggande marknadens utveckling från start- till slutdag.

Det finns två huvudsakliga kategorier av warranter:

Köpwarranter, som är de mest använda, ökar i värdenär den underliggande tillgången stiger i värde.

Säljwarranter, som i flera fall används för riskreduceringoch hedging, ökar istället i värde när den underliggan-

de tillgången sjunker i värde.

2. AVKASTNINGSGRUNDANDE BELOPP

Warranters konstruktion möjliggör exponeringar motönskvärda marknader till ett investeringsbelopp som är läg-re än vad som krävs för en likvärdig exponering i till exem-pel fonder och/eller kapitalskyddade placeringar. Möjlig-heten att välja marknader och tillgångsslag samt det, i för-hållande till alternativen, låga investeringsbeloppet gör war-

ranterna till attraktiva placeringsinstrument. Ett centralt be-grepp, för att jämföra en warrant med andra placeringar,är warrantens avkastningsgrundande belopp. Det avkast-ningsgrundande beloppet beskriver hur stor den expone-ring är som investerare erhåller mot den valda marknadengenom att investera i warranten. Vanligtvis är detta 100 000SEK per warrant, vilket innebär att en investerare som kö-per en warrant har rätt till en avkastning baserat på en in-vestering om 100 000 SEK (utan att för den skull investe-ra 100 000 SEK).

3. DELTAGANDEGRADPrecis som för kapitalskyddade placeringar och indexbe-vis kan en warrant ha en deltagandegrad som skiljer sigfrån 100 procent. Vanligtvis är den genom warrantkonstruk-tionen bestämd till 100 procent, men om marknaden rörsig på ett sätt som gör de underliggande optionerna bil-ligare (dyrare) kan deltagandegraden precis som för ka-pitalskyddade placeringar och indexbevis höjas (sänkas)även för warranter. För att beskriva den exponering en in-vesterare har i en warrant med en deltagandegrad som skil-

jer sig från 100 procent multipliceras det avkastningsgrun-

dande beloppet med deltagandegraden.

4. ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Warranter ger investeraren ett stort utrymme att anpas-sa sin portfölj till rådande marknadsförhållanden. Exem-pelvis kan investeraren genom warranter uppnå expone-ring mot svåråtkomliga marknader och därigenom åstad-komma en bättre diversifiering i portföljen. Samtidigt kanwarranterna användas för att på ett kapitaleffektivt sätt er-hålla en viss exponering i marknaden då investeraren, ge-nom den lägre investeringen i en warrant, lösgör kapital

för att investera i andra tillgångar. Vid en stark övertygel-se om kommande marknadsutveckling, kan warranter ävenanvändas för att avsevärt öka exponeringen genomhävstången, och därmed även potentialen till avkastning(och naturligtvis risken), i portföljen.

5. RISKHANTERING OCH RISKREDUCERING

Warranter förknippas ofta felaktigt med hög risk eftersomhela det investerade beloppet kan gå förlorat om mark-naden utvecklas ogynnsamt. Med rätt strategier för val avwarranter kan instrumenten emellertid minska risken i enportfölj snarare än att höja den. En investerare som exem-

pelvis vill ha 100 000 SEK investerade i en tillväxtmarknadkan välja att köpa en fond och/eller aktier för ett värde om

I Strukturakademin del 5 tar vi

steget från implicita tillgångar

till att studera en specifik grupp

av strukturerade produkter –

hävstångscertifikat och

marknadswarranter. Warranter

är finansiella instrument med

mycket stora möjligheter att

skapa önskvärd exponering och

avkastningsprofil, varför de bör

finnas med i alla investerares

verktygslåda.


4/6

4 Strukturakademin | Strukturinvest AB

100 000 SEK mot önskad marknad. Alternativt kan sam-ma investerare istället köpa en warrant med ett avkastnings-grundande belopp på 100 000 SEK mot samma marknadför en investering om ca 10 000 – 30 000 SEK (vi återkom-mer till priser för warranter senare). Därigenom uppnås sam-ma exponering mot önskad marknad, samtidigt som ris-ken är begränsad till den ursprungligt lägre investeringen.

Om investeraren sedan tidigare äger fonder/aktier lösgördenna därigenom kapital och kan på så sätt säkra even-tuella vinster som kan placeras i andra tillgångar.

Investeraren kan även använda warranter för att hed-ga sina innehav i en portfölj. Vid en tro på negativ mark-nadsutveckling kan en investerare, istället för att avyttrasina innehav, köpa en säljwarrant som stiger i värde närmarknaden faller.

6. UNDERLIGGANDE EXPONERING

Warranter är strukturerade produkter, vilket gör att möj-

ligheterna för val av underliggande exponering och avkast-ningskonstruktion är stora. Instrumenten lämpar sig intebara för att investera på ett kapitaleffektivt sätt, utan ock-så för att kunna skapa exponering mot annars svårtillgäng-liga marknader. Underliggande exponering för warranterkan vara allting från enskilda aktier, index, råvaror, valutor,räntor och strategier till korgar och/eller kombinationer avsamtliga dessa. Begränsningen som finns är att det mås-te finnas en marknad för den valda exponeringen som ut-ställaren av warranten kan handla på för att hedga sin risk.

7. PRISSÄTTNING

Prissättning av warranter sker vanligen med hjälp av enMonte Carlo-simulering. Genom simuleringen erhålls ettsannolikhetsviktat nuvärde för warranten baserat på ett an-tal olika faktorer som påverkar den förväntade utveckling-en för den underliggande marknaden. De huvudkompo-nenter som vanligen fungerar som indata vid prissättningmed hjälp av simulering är:

Volatilitet

Löptid

Terminskurvan (ränta, eventuella utdelningar och forwardpris)

Valuta Avkastningskonstruktion

Högre (lägre) volatilitet har, precis som nämndes i förstadelen av Strukturakademin, vanligtvis en positiv (negativ)effekt på priset på en warrant. Detta beror på att warran-ter inte kan anta ett negativt värde men vanligtvis inte hel-ler har någon övre gräns (beroende på avkastningskon-struktion), vilket medför att större prissvängningar resul-terar i en högre förväntad avkastning. Som vi skrev i Struk-turakademin del 3, har högre (lägre) utdelningar en nega-tiv (positiv) påverkan på köpwarranter och positiv (nega-tiv) inverkan på säljwarranter om den underliggande

marknaden är aktier eller aktieindex. En högre (lägre) rän-ta leder vanligen till ett högre (lägre) pris på warranten. Föratt förstå varför, kan man jämföra warranten med att istäl-let äga, och därmed finansiera hela investeringen i, den un-derliggande tillgången. Eftersom det krävs en mindre in-vestering för att med warranten få samma exponering ären investerare villig att betala mer (mindre) för denna möj-

lighet när räntan är hög (låg). Ju längre löptid en warranthar ju högre pris har den. Detta beror på att sannolikhe-ten ökar för att den underliggande tillgången hinner rörasig långt över startkursen ju längre tid som återstår. Ett va-lutaskydd kan, beroende på ränteläge, korrelation och vo-latilitet för de aktuella valutorna, både göra warranterna dy-rare och billigare. Om en warrant är valutaskyddad kom-mer dock valutarörelser ej att påverka placeringens vär-de under löptiden. Vi kommer att behandla valutaeffekter-na mer ingående i ett senare avsnitt av Strukturakademin– håll utkik på vår hemsida! Till sist påverkar även avkast-

ningskonstruktionen priset på en warrant. Med avkastnings-konstruktion menas exempelvis raka warranter, select bestoch warranter på underliggande med en förutbestämd be-gränsad uppgång, och priset på warranten ändras där-med eftersom avkastningskonstruktionen ändrar denförväntade avkastningen i placeringen.

8. ANDRAHANDSMARKNAD

Värdet på en warrant är under hela löptiden beroende avsamma faktorer som används när den initialt prissätts. Där-för kan en värdering under löptiden avsevärt skilja sig motvad som kallas det teoretiska slutvärdet för placeringen.

Även om den underliggande tillgången har ökat i värde,

behöver en warrant (med en positiv marknadsexponering)inte nödvändigtvis ha stigit i värde. Marknadspriset för enwarrant kan till och med sjunka även om marknaden sti-git om volatiliteten samtidigt sjunkit och förväntningarnapå framtida utdelningar ökat.

Det teoretiska slutvärdet för en warrant beskriver vilkenutbetalning en investerare i en viss warrant skulle erhållaom det var slutdag för warranten idag. En warrant som t.ex.har 120 procent deltagandegrad mot en marknad som sti-git med 30 procent har ett teoretiskt slutvärde på 36 pro-cent (120 procent x 30 procent) av avkastningsgrundan-de belopp. Det teoretiska slutvärdet kan under löptiden vara

både högre och lägre än det aktuella värdet på warran-

PARAMETER UTVECKLING KÖPWARRANT SÄLJWARRANT

Underliggandetillgång ↑

( ↓ ) ↑( ↓ ) ↓(↑)

Volatilitet ↑( ↓ ) ↑( ↓ ) ↑(↓)

Ränta ↑( ↓ ) ↑( ↓ ) ↓(↑)

Utdelning ↑( ↓ ) ↓(↑) ↑( ↓ )

Återstående tid ↑( ↓ ) ↑( ↓ ) ↑(↓)

Tabell 1 visualiserar hur warranters pris påverkas av rörelser i de olika parametrarna.


5/6

5Strukturakademin | Strukturinvest AB

ten. Dessa två konvergerar mot varandra ju närmre slut-dagen warranten kommer.

Precis som för flertalet strukturerade produkter, är war-ranter i första hand konstruerade för att innehas fram till slut-dagen för att därigenom få en möljighet att realisera det teo-retiska slutvärdet. De kan dock, under normala marknads-förhållanden, alltid säljas och/eller struktureras om i förtid.

9. VÄRDE PÅ SLUTDAGEN

En traditionell köpwarrants värde på slutdagen beror, tillskillnad från vid start och under löptiden, enbart på fyravariabler - starkurs och slutkurs för underliggande mark-nad samt deltagandegrad och avkastningsgrundande be-lopp enligt figur 1 (där AB är avkastningsgrundande be-lopp och DG är deltagandegrad):

I figur 2 nedan fås en uppfattning om hur utbetalningen ochvinsten kan se ut för en warrant på slutdagen. I exempletantas en warrant med avkastningsgrundande belopp om100 000 SEK, en deltagandegrad om 100 procent samten teckningskurs om 20 000 SEK (exklusive courtage).

10. DELTA

Eftersom det med bland annat tidigare nämnda paramet-rar går att räkna fram en warrants teoretiska värde, så ärdet naturligtvis även möjligt att beräkna hur värdet på war-ranten ändras om det sker en förändring i någon av de ti-digare nämnda parametrarna. Med hjälp av de så kalla-de känslighetsmåtten (delta, vega, gamma, theta och rho)kan investeraren uppskatta hur priset på en warrant på-verkas när någon av parametrarna (priset på underliggan-

de, volatiliteten, deltat självt, tiden eller räntan) förändras.Det för mångamestvälkända/användbara känslighetsmåt-

tet ärdelta. Deltat förklarar ungefär hur mycket en warrantsprisförändras när den underliggande tillgången rör sig 1 procent.Deltat är även ett mått på sannolikheten att den underliggan-de tillgången ligger över (under) sin startkurs på slutdagen.

Delta för traditionella köpwarranter antar värden mellan 0och +1 och för säljwarranter värden mellan -1 och 0. Ett del-ta på 0,5 innebär att en köpwarrant med ett avkastnings-

grundande belopp på 100 000 SEK bör stiga med ca 500SEK i värde om den underliggande marknaden stigit med1 procent. Om priset på den underliggande tillgången är un-der lösenkursen/startkursen (out-of-the-money),är deltat läg-re än om priset är över lösenkursen/startkursen (in-the-mo-ney). Deltat ökar alltså placeringens känslighet motmarknads-rörelser när den underliggande marknaden stiger och mins-kar känsligheten när den underliggande marknaden faller.

I de fall när den underliggande tillgången befinner sigkring lösenpriset (at-the-money) är deltat vanligen runt 0,5för köpwarranter och -0,5 för säljwarranter. Detta innebär

i teorin att en vanlig warrant initialt rör sig ungefär hälftenmot vad den underliggande marknaden gör (bortsett fråneffekterna av de andra parametrarna).

För warranter med råvaror (och andra mer alternati-va/exotiska tillgångar) som underliggande kan deltat i stör-re utsträckning initialt skilja sig från 0,5 än vad det vanligt-visgör för till warranter på exempel aktier och aktieindex. Det-ta beror främst på att de är tillgångar som det kan finnas fle-ra varianter av. Det finns exempelvis bara en typ av EricssonB-aktier, men det går att köpa olja för leverans idag, imor-gon, om 3 månader och om 1 år. Beroende på priserna på

dessa framtida leveranser (forwardpriset) relativt priset idag(spotpriset) kan deltat vara både högre och lägre än 0,5.Deltat påverkas också av avkastningskonstruktionen i den

aktuella warranten. En traditionell köpwarrant har som tidi-gare skrivet oftast ett initialt delta på ca 0,5. Om avkastnings-konstruktionen är av typen select best eller innehåller be-gränsningar i uppgången för de individuella tillgångarna i enunderliggande korg är deltat dock lägre än så. För att få ettdelta som är högre än 0,5 måste investeraren antingen köpawarranter som redan från början är in-the-money eller haren deltagandegrad som är högre än 100 procent. Detta gör

dock warranten dyrare eftersom sannolikheten att warran-ten har ett högre värde på slutdagen då ökar.

11. WARRANTER OCH EMITTENTEN

Precis som för kapitalskyddade placeringar och indexbevishar warranter en emittent. Som vi skrev i förra delen avStruk-turakademin är emittenten är den juridiska entitet som gerut och garanterar en strukturerad produkt. I en icke kapital-skyddad placering, så som warranter, förbinder sig emitten-ten att på slutdagen återbetala den avkastning som investe-raren enligt placeringen har rätt till. Avkastningsmöjlighetenär således beroende av emittentens finansiella förmåga att

på slutdagen fullgöra sina åtaganden, varför emittenten ärviktig även för icke kapitalskyddade placeringar.

Pris = AB x DG x max Slutkurs - Startkurs

Startkurs[ ];0

FIGUR 1

-40 000

-20 000

0

20 000

40 000 Vinst

Utveckling underliggande

-20% 0% 20% 40%

FIGUR 2

Total vinst/förlust

Utbetalning på slutdagen


6/6

Strukturinvest AB | Box 55286 | 400 16 Göteborg | www.strukturinvest.se

Del 6 i Strukturakademins

utbildningsserie kommer att

handla om valutor – håll utkik

efter den på www.strukturinvest.se

Documents

Strukturakademin - Del 5 (Marknadswarranter Och Havstangscertifikat)