Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 1 (18)

Arvid Wallgrens backe, hus 1, Box 457, 405 30 Göteborg

031 786 0000

www.caresci.gu.se

SAHLGRENSKA AKADEMIN

STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN:

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Kurskod: OM5300, OM5350, OM5360, OM5370, OM5380,

OM5390

Kursen ges som en obligatorisk kurs i

Specialistsjuksköterskeprogrammet Barn och ungdom (SBU)

Specialistsjuksköterskeprogrammet Kirurgisk vård (KIV)

Specialistsjuksköterskeprogrammet Medicinsk vård (MEV)

Specialistsjuksköterskeprogrammet Onkologisk vård (ONV)

Specialistsjuksköterskeprogrammet Psykiatrisk vård (PSV)

Specialistsjuksköterskeprogrammet Vård av äldre (GEV)

Kursansvarig Åsa Axelsson

Kursadministratör Karin Renås

Examinator Kerstin Segesten

Termin och år HT 2015 – VT 2016

2 (18)

KURSBESKRIVNING

I utbildningen till specialistsjuksköterska vid Sahlgrenska akademin ingår ett examensarbete om 15

hp. Som kurs betraktad, har denna en helt egen form. Den är både en läraktivitet och en examination.

Som läraktivitet ska den hjälpa dig att utveckla ditt vetenskapliga tänkande och dina vetenskapliga

förmågor och färdigheter, men också fördjupa ditt professionella kunnande. Lärandet sker genom tre

steg; du genomför en empirisk eller litteraturbaserad studie, du redovisar denna i en uppsats och du

analyserar och diskuterar eget och andras arbeten. Kursen bygger på den skolning i forskningsmetodik

som du fått under utbildningen.

Som examination ska examensarbetet visa att du nått målen för såväl magisterexamen som examen

som specialistsjuksköterska inom vald inriktning. I din uppsats ska du visa att du under utbildningen

har tillägnat dig ett vetenskapligt förhållningssätt vilket innebär att du kan göra kritiska bedömningar,

självständigt lösa problem, följa kunskapsutvecklingen och delta i kunskapsutbyte på vetenskaplig

nivå. Du ska också visa att du har kunskap om ditt eget specialistområdes vetenskapliga grund, insikt i

aktuellt forskning och att du kan analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och

situationer.

AKTIVITETER PÅ GUL

Information angående kursen presenteras på Göteborgs universitets lärandeplattform, GUL. På kursens

öppna sidor se kursplan och preliminärt schema.

Följande dokument är centrala för denna kurs och återfinns på GUL aktiviteten:

Kursplan: Examensarbete omvårdnad, 15 hp, OM5300, OM5350, OM5360, OM5370,

OM5380, OM5390

Denna studiehandledning

Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå (bilaga 1, i studiehandledningen)

Schema

OBSERVERA! Om kursansvarig eller handledare kontaktar dig så används PIM eller din e-

postadress på GUL. När du själv skickar in skriftliga uppgifter ska du också använda din GU-mail.

Filnamnet på samtliga dokument som du/ni skickar in till handledare eller annan lärare ska innehålla

ert/era namn, titel på arbetet och datum. Dessutom skall samtliga dokument ha ett ”running head”

som innehåller era namn och sidnummer (använd sidhuvud eller sidfot). Det är av största vikt för att

underlätta hanteringen av era dokument, både elektroniskt och då de skrivs ut på papper.

KURSENS INRE LOGIK

Arbetsformer under kursen varierar och innefattar framför allt eget arbete med en empirisk eller

litteraturbaserad studie under handledning, men också granskning av andras arbeten, seminarier och

självstudier.

3 (18)

Lärandemål Läraktiviteter

Kunskap och förståelse

Klargöra aktuellt forskningsläge i relation till valt problemområde Inläsning av litteratur

Seminarium

Visa kunskap om forskningsetiska begrepp och teorier i relation till

valt problemområde

Inläsning av litteratur

Seminarium

Argumentera för val av vetenskaplig metod och dess relevans för

forskningsproblemet

Inläsning av litteratur

Seminarium

Beskriva och problematisera de teorier och begrepp som utgör

teoretisk referensram

Inläsning av litteratur

Seminarium

Färdighet och förmåga

Formulera en problemställning utifrån aktuellt forskningsläge inom

ramen för huvudområdet

Handledning

Inläsning av litteratur

Webb-föreläsning

Formulera en forskningspersonsinformation samt genomföra en

risk/nytta analys

Handledning

Inläsning av litteratur

Tillämpa vald vetenskaplig metod i datainsamling och analys Handledning

Webb-föreläsning

Planera, genomföra, sammanställa, presentera och försvara ett

examensarbete

Handledning

Inläsning av litteratur

Seminarium

Kritiskt granska och värdera annat examensarbete samt som opponent

leda en kritisk dialog med respondenten

Inläsning av litteratur

Kollegial granskning

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Analysera och värdera metodologiska styrkor och svagheter i det egna

arbetet

Handledning

Inläsning av litteratur

Värdera betydelsen av det egna arbetets resultat för utvecklingen av

huvudområdet

Handledning

Inläsning av litteratur

Argumentera för hur etiska principer tillämpats i det egna arbetet och

motivera val av metod och urval i relation till problemområde och

syfte

Inläsning av litteratur

Seminarium

Värdera och diskutera det egna arbetets betydelse för den enskilda

individen, dess samhällsaspekter samt nyttiggörande inom hälso- och

sjukvården

Inläsning av litteratur

Seminarium

Samtliga lärandemål examineras genom examensarbetet inklusive respondent och opponentskap.

De kriterier som gäller för godkänt resultat finns redovisade i ett särskilt dokument (bilaga 1).

PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV EXAMENSARBETE

Examensarbetet är ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng, vilket ungefär motsvarar 10 veckors

heltidsarbete. Ett examensarbete består av två steg; genomförande av en studie och redovisning av

4 (18)

studien i form av en uppsats. Ni kan för att genomföra er studie använda er av kvalitativ metod,

kvantitativ metod eller systematisk litteraturöversikt. Vilken metod ni väljer styrs av den

forskningsfråga ni formulerat. För att formulera er forskningsfråga kan ni ha hjälp av Web-

föreläsningen Att formulera en forskningsfråga (GUL). Oavsett vilken ansats ni valt ska

forskningsfrågan vara så avgränsad att den kan besvaras inom den tidsram som 15 hp utgör.

Som stöd i det arbetet har ni, utöver dialog med handledaren, hjälp av de Web-föreläsningar som

beskriver de tre olika ansatserna (GUL), kurslitteraturen samt annan litteratur som föreslås av er

handledare. Genomförandet av examensarbetet innebär att forskningsprocessens samtliga steg

inkluderas.

Det kan också finnas möjlighet att samarbeta med någon av institutionens forskare och på så sätt få

tillgång till ett mer omfattande datamaterial att utgå från.

Handledning

Uppsatsen skrivs företrädesvis parvis. Handledning av uppsatsen är obligatorisk och handledare och

examinator utses av institutionen bland dess lektorer. Bästa möjliga samstämmighet mellan

handledarens ämnes- och metodkunnande och ditt ämnes- och metodval eftersträvas. Ni får gärna

önska viss handledare, men önskemål kan inte alltid tillgodoses.

Handledare har 20 klocktimmar till förfogande för varje examensarbete. I detta skall rymmas

inläsning/granskning av det ni skrivit, handledningsträffar med er, annan läsning med anledning av ert

arbete och deltagande i ert slutseminarium. Det är ert ansvar att ta en första kontakt med handledaren,

se till att arbetet framskrider och att upprätthålla kontakten. Inför varje handledningstillfälle ska ni

vara väl förberedda och i god tid (minst tre dagar innan) ha lämnat in ett skriftligt underlag avseende

det som skall diskuteras. Vid första handledningstillfället gör ni en plan för hur tiden för handledning

skall användas. Mest handledning krävs i regel kring problemformulering, metodval och under

analysfasen. Handledning kan ske i personliga möten, via Skype, telefon, e-post mm.

Den elektroniska rättningsfunktionen i datorn kan användas efter överenskommelse mellan er och er

handledare. Ni finner den under Verktyg alternativt Granska. Med denna funktion blir

korrigeringar/rättningar och kommentarer från handledaren extra tydliga. Aktivera Spåra ändringar,

så visas kommentarer och justeringar. Ni kan därefter gå igenom påpekanden och förslag och

acceptera/ignorera eventuella ändringar. Detta är ett mycket effektivt och tidsbesparande sätt att

arbeta.

FORSKNINGSETIK

För att genomföra en empirisk studie behöver ni göra noggranna forskningsetiska överväganden.

Enligt lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor definieras forskning som

vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och utvecklingsarbete på

vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grund-

eller på avancerad nivå. Examensarbeten omfattas alltså inte av etikprövning och kräver inte tillstånd

av etikprövningsnämnd. För att säkra att de examensarbeten som genomförs vid institutionen uppfyller

kraven för god forskningsetisk sed har nedanstående rutiner för examensarbeten utarbetats.

5 (18)

Läraktiviteter Inläsning av kurslitteratur

Halvtidsseminarium: Presentation och diskussion av forskningsetiska överväganden inklusive

risk-nytta-analys.

Formulering av forskningspersonsinformation (FPI)

Noggranna forskningsetiska överväganden och risk-nytta-analys redovisas i examensarbetet. De

anvisningar som gäller för ansökan till etikprövningsnämnden (EPN) följs.

Krav Innan ni kan samla in data för ett empiriskt examensarbete skall följande tre krav vara uppfyllda:

Forskningsetiska överväganden inklusive risk-nytta-analys ska ha formulerats

Forskningspersonsinformation (FPI) ska ha godkänts av handledare

Information angående examensarbetet ska ha getts till verksamhetschef och

vårdenhetschef på aktuell enhet. (brev från institutionen och egen beskrivning)

Även om ni gör en systematisk litteraturöversikt måste punkt 1 och 2 vara uppfyllda för att få godkänt

på kursen.

Forskningspersonsinformation Forskningspersonsinformationen skrivs enligt de riktlinjer som ges av Centrala Etikprövningsnämnden

(http://www.epn.se; Vägledning till forskningspersonsinformation under snabblänkar till höger på

sidan) och i samråd med handledare. Ni går igenom informationen med deltagarna och inhämtar

muntligt samtycke.

Om ni genomför en systematisk litteraturöversikt skriver en ”fiktiv” FPI utgående från

litteraturöversiktens problemområde, enligt de riktlinjer som anges av EPN. Vägledning till

forskningspersonsinformation under snabblänkar till höger på sidan). Det samma gäller om ni

genomför andra studier som inte inkluderar människor.

Färdigställd FPI läggs in som inlämningsuppgift på GUL. Notera att båda uppsatsförfattares namn

samt aktuell inriktning ska finnas i filnamnet. Ansvarig handledare anger att FPI: n är godkänd genom

att markera ”färdig” via statistikverktyget på GUL.

Information till verksamheten Brevet som informerar verksamhetschef och vårdenhetschef finner ni i mappen ”Forskningsetik” på

GUL. Informationen kan ges av er eller inriktningsansvarig lärare, men ni ansvarar för att den når rätt

personer. Ni ger också en skriftlig och muntlig information till verksamhetschef och vårdenhetschef

eller motsvarande om hur er studie går till och ber om tillstånd att genomföra den.

Förvaring av insamlad data Under studiens och uppsatsskrivandets gång måste ni bevara allt personrelaterat material så att ingen

obehörig kan ta del av det. Använd koder och förvara kodlistorna väl inlåsta. Lås in material på ett

säkert ställe när ni inte arbetar med det. Se till att ni inte glömmer kvar något vid kopieringsapparater

eller på liknande ställen.

6 (18)

Endast i undantagsfall sparas insamlat datamaterial (se dokumentet Forskningsetisk granskning av

examensarbeten – information till studenter i mappen Forskningsetik på GUL) Huvudregeln är att

insamlat material förstörs efter att examensarbetet är godkänt av examinator. Det innebär att allt

insamlat material, även observationsanteckningar, kasseras. Inget skall finnas kvar i institutionens eller

privata lådor, datorer eller mobiltelefoner.

HALVTIDSSEMINARIUM Seminariet är obligatoriskt. Vid frånvaro lämnas synpunkter skriftligt till den grupp vars arbete du

skulle fördjupa dig i, samt till respektive kursansvarig, senast en vecka efter halvtidsseminariet.

Ansvarig lärare: Anges i schema.

Syfte med halvtidsseminariet är att samtliga studenter ska få möjlighet att i ett större forum diskutera

sitt arbete och få hjälp att komma vidare. Samtidigt tränas kollegial granskning inför slutseminariets

opponent och respondentskap.

Genomförande: En preliminär bakgrund med dess olika delar, problemformulering, syfte, metod och

forskningsetiska överväganden skall vara klart att presenteras och granskas av era kurskamrater. Halva

kursen har avverkats och ni skall med hjälp av den schemalagda undervisningen, er handledare och

eget arbete kommit långt i ert uppsatsarbete. I detta forum diskutera ni vilka problem ni stött på i ert

arbete och hur ni kan gå vidare.

En grupp har i uppdrag att före seminariet fördjupa sig i en annan grupps arbete och vice versa.

Närmare information angående denna uppdelning ges via GUL:s anslagstavla. Granskande grupper

skickar arbetena mellan sig, förslagsvis via mejl, senast två dagar innan seminariet. Samtidigt skickas

en kopia till ansvariga lärare.

På seminariet presenterar ni kort med hjälp av OH/PP:

1) Examensarbetets syfte

2) Sammanfattar ert problemområdes relevans utifrån

a) Förekomst och betydelse

b) Omvårdnadsteoretiska utgångspunkter

c) Tidigare forskning

3) Metod

a) Motivera vald vetenskaplig metod och dess relevans för forskningsproblemet

b) Beskriv hur ni tänkt genomföra studien

4) Forskningsetiska överväganden

5) Ange vilka problem ni brottas med just nu och gärna vill diskutera

Den grupp som fördjupat sig i det specifika arbetet har en insatt diskussion med författarna

med fokus på punkt 3 och 4 ovan. Bidra gärna med synpunkter på det fortsatta arbetet.

Därefter kommer övriga seminariedeltagare med sina synpunkter. Avsatt tid för varje

presentation/grupp är ca 30 min. vilket inkluderar presentation, diskussion med granskare

7 (18)

samt kommentarer från övriga deltagare och handledare.

EXAMINATION Slutseminarium Handledaren bedömer när arbetet är klart att gå upp på slutseminarium. Senast en vecka innan

inlämningsdatum ska all grundtext finnas på plats så handledaren kan bedöma om arbetet kan bli

färdigt inom avsatt tid. Om arbetet bedöms allt för ofärdigt gör student och handledare upp en plan för

hur och när arbetet blir färdigt. Handledaren meddelar kursledning och examinator sin bedömning

senast en vecka innan inlämningsdatum. Nästkommande tillfälle att försvara uppsatsen på ett

slutseminarium återfinns nedan under rubriken Översikt.

Vid slutseminariet försvarar ni ert arbete. Efter slutseminariet redovisar examinator sin bedömning

utifrån Sahlgrenska akademins ”Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå” samt beslutar

om ytterligare bearbetning behövs för att arbetet ska bli godkänt.

Avsatt tid för seminariet är 60 minuter, med efterföljande 30 minuter för examinator att delge

respondenter och handledare sin bedömning och ange eventuellt behov av revidering av uppsatsen.

Struktur för slutseminarium

Examinator öppnar seminariet

Opponenten/erna tar över ansvaret och leder seminariet enligt följande

Respondenten/erna ges möjlighet att rätta eventuella felaktigheter av betydelse

Opponenten/erna

o gör en sammanfattning av arbetet (10-15 min.)

o granskar arbetet i dialog med respondenterna

o gör en avslutande sammanfattning arbetets fördelar och brister

Auditoriet ges möjlighet att ställa frågor

Examinator gör en kort muntlig bedömning av opponent- och respondentskapet.

Opposition och försvar av eget arbete Syftet med opponentskapet är att kritiskt granska och värdera styrkor och svagheter som finns i arbetet

samt att genom en utvecklande dialog föra arbetet framåt. Både opponenter och respondenter har

ansvar för att seminariet hålls i en konstruktiv och positiv anda. Att ge och ta emot konstruktiv kritik,

såväl positiv som negativ, utvecklar det vetenskapliga tänkandet och kan leda att examensarbetet

utvecklas ytterligare.

En hjälp för opponenterna i deras granskning/diskussion är ”Bedömningskriterierna för examensarbete

avancerad nivå”, punkterna ett till åtta. Detta innebär inte att gå igenom punkt för punkt på seminariet.

Observera att du, som opponent, ska diskutera arbetets fördelar och nackdelar med författarna. Det är

inte du som examinerar arbetet. Se till att inte fastna i detaljer. Eventuella skriv- eller stavfel som du

uppmärksammat lämnas skriftligt till respondenten/erna.

Om du vill läsa mer om att vara opponent:

Trost, J. (2002). Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur.

8 (18)

Henricson, M. (Red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom

omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Bedömningskriterier: Opponenters och respondenters prestation under seminariet bedöms av

examinator enligt punkt nio och tio i ”Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå”.

Bedömning av examensarbete En av institutionen utsedd examinator bedömer arbetet. Bedömningen följer Sahlgrenska akademins

”Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå”. I bedömningsdokumentet antecknar

examinator kommentarer till studenterna. Dessa delges i samband med slutseminariet. Examinator

bedömer om arbetet är i behov av ytterligare handledning. I samband med slutseminariet ska

dokumentet Signering för delaktighet i examensarbete lämnas till examinator. Dokumentet hämtas

från kursens aktivitet på GUL och signeras tillsammans med handledaren.

Slutlig revidering sker efter slutseminariet med beaktande av de rekommendationer som där framförts.

Betyg sätts senast tre veckor efter slutseminariet. Det reviderade arbetet skickas från student till

examinator (via GUL) senast en vecka innan. Examinator rapporterar det slutliga betyget till

kursledningen via GUL (dvs. arbetet registrerat som färdigt).

Om uppsatsen inte godkänts vid första examinationstillfället finns möjlighet att lämna in reviderad

uppsats för godkännande vid tidpunkt som planeras i samråd med student, examinator och handledare.

Nästa examinationstillfälle För de studenter som inte blir klara att försvara sin uppsats vid det ordinarie slutseminariet anges

nästkommande tillfälle under rubriken Översikt nedan. Information om kommande planerade

slutseminarier kan även fås av kursens administratör. Anmälan görs per mejl till kursansvarig senast

tre veckor innan aktuellt slutseminarium.

Examensbok Studenten ansvarar själv för att följande examinationsgrundande moment dokumenteras:

Godkänt opponentskap

Godkänt respondentskap

Närvaro som åhörare vid tre slutseminarier

Du hämtar ut dokumentet ”Examensbok” från kursens aktivitet på GUL och anger namn och

födelsenummer samt kurs och inriktning. Examinator alt. handledare signerar din närvaro vid

respektive examinationstillfälle. När examensboken är ifylld lämnar du den till anvisad

kursadministratör som sköter dokumentationen i LADOK.

Elektronisk publicering Genom att publicera ert examensarbete i elektronisk form på Göteborgs universitets domän

på internet (GUPEA) kan ni göra det tillgängligt för allmänheten. Detta är frivilligt och för att

institutionen ska ha rätt att publicera ert arbete elektroniskt krävs ert godkännande. Medgivande till

publicering ger ni genom att lämna in ett undertecknat avtal angående elektronisk publicering av

godkänd uppsats (GUPEA), till anvisad kursadministratör. Ni hämtar ut dokumentet från kursens

aktivitet på GUL.

9 (18)

Bedömningskriterier och krav För godkänt resultat på kursen krävs:

Aktiv närvaro, presentation av eget och granskning av anvisat arbete vid halvtidsseminarium.

Godkänd forskningspersonsinformation (FPI)

Godkänt självständigt arbete

Godkänt respondent- och opponentskap

Närvaro som åhörare vid ytterligare tre slutseminarier.

Bedömningskriterier för examensarbete, se bilaga 1.

Praktisk information angående inlämning av examensarbeten Inlämning av uppsats, urkundsgranskning, manuell granskning, komplettering och slutligt

godkännande av examensarbetet sker via GUL.

Examensarbetet läggas in som inlämningsuppgift på aktuell aktivitet (välj aktuell inriktning) på GUL,

senast vid den tidpunkt som finns angiven under rubriken Översikt nedan. Efter denna tidpunkt stängs

möjligheten att lämna in arbetet. Examensarbetet går automatiskt till Urkund.

Det är viktigt att filen ni använder är korrekt ”döpt”; båda författarnas namn (då det är aktuellt) enligt

regeln Efternamn_Titel_Kull (t.ex. H15)_Inriktning. Skriv även in för och efternamn på författarna i

kommentarsfältet när ni lämnar in uppsatsen. Ni som skriver tillsammans, endast en av er ska lämna in

examensarbetet på GUL, och samma person ska sköta all korrespondens via GUL-

inlämningsuppgiften. När uppsatsen är godkänd registreras ni båda som godkända.

Vid inlämning av uppsatsen, sätt vattenstämpel ”arbetsmaterial”. När ni lämnar in arbetet efter

genomförda kompletteringar, ta bort vattenstämpeln.

Examinator hämtar ut arbetet från aktiviteten på GUL efter Urkunds granskning. All kommunikation

angående komplettering, revidering och godkännande sker via ”Inlämningsuppgift” på GUL. Godkänd

uppsats kontrolleras och registreras som ”färdig” av examinator. Kursadministratören hämtar sedan

uppgifter om godkänd student och den slutliga versionen av uppsatsen som ska arkiveras. Den sista

versionen som ni laddar upp läggs in i GUPEA om ni önskar det.

Samtidigt som arbetet läggs in på GUL som ”Inlämningsuppgift”, lägger ni själva in arbetet i där för

avsedd ”projektgrupps” dokumentmapp så arbetet blir tillgängligt för opponenter och åhörare på

seminariet. Uppsatsen skall alltså läggas in på två ställen på GUL:

1. Som inlämningsuppgift

2. Som dokument i aktuell projektgrupp för respektive inriktning

Ni är redan bekanta med hur ni lägger in en inlämningsuppgift, men här följer instruktioner för hur ni

lägger in er uppsats så den blir tillgänglig för era kollegor på GUL. Gå in på aktuell GUL-aktivitet,

klicka på projektgrupper i fältet kommunikation i den vänstra spalten – då blir projektgrupperna

synliga, klicka på aktuell inriktningsgrupp – klicka på dokument – längst ner på sidan blir då

projektgruppens dokument synliga.

10 (18)

För att ladda upp fil (uppsatsen) klickar du på ladda upp fil under dokument i högra spalten – sök fram

rätt fil i browse-fönstret – klicka på ladda upp – placera objektet i rätt projektgrupp och spara.

Uppsatsen blir nu synlig i projektgruppens dokument.

För att hämta fil (uppsats): gå in samma väg som ovan tills du kommer till aktuell Uppsatsgrupp –

klicka på projektgruppens egna dokument – inlagda uppsatser blir nu synliga längst ner på sidan.

ALLMÄN INFORMATION

I er akademiska uppsats redovisar ni er studie i alla dess delar. Formatet för uppsatsen följer i princip

samma mönster som det för en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Här nedan beskrivs de delar som ska

ingå och de krav som ställs på uppsatsens utformning. Uppsatsen skrivs i normalfallet på korrekt

svenska anpassad till en vetenskaplig rapport, men den kan även skrivas på korrekt engelska efter

samråd med handledare. Referenshanteringen sker enligt American Psychology Association (APA)

eller Vancouver.

Titel och abstract skrivs både på svenska och engelska.

UPPSATSENS INNEHÅLL

Introduktionsavsnittet: består av fyra delar; inledning, bakgrund, tidigare forskning och

problemformulering.

Inledningen: ska vara kort och tala om för läsaren varför den valda frågeställningen är viktigt och

intressant att studera. Beskriv det problem som ligger bakom, ex. genom dess karaktär, omfattning och

ÖVERSIKT Tidsplan för examensarbete inriktning mot SBU, KEV, MEV, ONV, PSV, GEV, H15-V16

Kursperiod: vecka 46 ht15 – 12 vt16

Halvtidsseminarium vecka 2 (160115)

Handledare meddelar kursledaren om uppsatsen beräknas bli färdig för att försvaras på

slutseminarium vecka 8 (160222) Inlämning av examensarbete vecka 10 (160307, kl 8.00)

Slutseminarier: vecka 12 (160322-24)

Reviderat examensarbete skall lämnas till examinator senast 160421 och 160505 ska examinator

lämna besked om uppsatsen är godkänd.

För de studenter som ev. inte går upp med sina arbeten vecka 12, 2016, är nästa tillfälle att försvara

arbetet vid ett slutseminarium vecka 22, 2016 och därefter vecka 45, 2016. Anmälan görs senast

tre veckor innan aktuellt slutseminarium via mejl till kursansvarig, asa.axelsson@fhs.gu.se.

11 (18)

betydelse. Klargör hur frågan anknyter till ett större sammanhang. Inledningen ska väcka läsarens

intresse och vilja att läsa vidare.

Bakgrunden: I bakgrunden förankrar ni er studie i huvudområdet omvårdnad och i det

specialistområde ni studerar. Ni beskriver det teoretiska fundament eller de teoretiska utgångspunkter

som er studie ska vila på. Fundamentet kan bestå av ett vetenskapligt perspektiv, en teori, ett

etiskt/filosofiskt resonemang och/eller relevant tidigare forskning. Att slå fast utgångspunkter innebär

att göra ett antal val. Dessa ska problematiseras och diskuteras ni argumenterar för de val ni gjort.

Beroende av frågeställningens art kan ni ha anledning att klargöra centrala begrepp i ert arbete. Om ni

så önskar kan ni använda en underrubrik som ex. teoretisk ram eller teoretiska utgångspunkter.

Nästa steg i bakgrunden är att ge en översikt över kunskapsläget baserat på aktuell forskning. Här

beskriver ni vad vi redan vet om den fråga ni ska studera. Ange vad har tidigare forskare kommit fram

till och hur de kommit fram till detta. Det handlar inte om att beskriva artikel för artikel som ni läst

utan att be en samlad bild, men hela tiden med referens till aktuella artiklar. Genomgången av tidigare

forskning kan ha lett till att ni modifierat er ursprungliga forskningsfråga eller att ni fått stöd i ert

metodval. Beskriv detta! Om ni så önskar kan ni använda en underrubrik som ex. Tidigare forskning.

Introduktionsavsnittet utmynnar i en problemformulering där ni tydligt visar att frågeställningen är

relevant att studera utifrån förekomst och betydelse, ur ett omvårdnadsperspektiv och utifrån att

tidigare forskning inte besvarat frågan och att studien kan bidra till ökad kunskap i någon form. Detta

beskrivs i ett kort stycke som naturligt leder studiens syfte/frågeställning. Problemformuleringen har

inga litteraturreferenser. Dessa finns i den tidigare texten. Om ni tidigare har använt underrubriker så

ska denna del också ha en egen rubrik.

Syfte och frågeställningar: Utifrån er problemformulering här ovan formuleras en tydlig

forskningsfråga eller ett syfte. Det är denna fråga ni ska besvara med ert projekt alternativt det syfte ni

ska uppnå. Formuleringen ska vara så tydlig att varje ord guidar er vidare i arbetet. Den övergripande

frågeställningen eller syftet kan eventuellt förses med följdfrågor för att ytterligare förtydliga.

Metod: Frågeställningen/syftet styr ert val av forskningsansats och metod. Metodbeskrivningen ska

tydligt visa vilken ansats ni valt, vem/vad ni har studerat, hur datainsamlingen har gått till och hur

dataanalysen gjorts. Ange vilken teoretisk bas forskningsmetoden står på. Beskriv analysmetoden och

motivera valet av denna. Varje led i beskrivningen innebär att ni fattat ett beslut. Ange vilka

överväganden ni gjort och vad ni har grundat beslutet på. Referera till vetenskapsteori, metodlitteratur

och eventuellt studier som motiverat till visst val. Underrubriker i detta avsnitt kan vara urval,

datainsamling, dataanalys och forskningsetiska överväganden.

Urval/Deltagare: (eller annat relevant begrepp) Här anges vem eller vad som studerats, hur många,

hur urvalet gått till och varför (ex strategiskt, slumpmässigt, konsekutivt, totalundersökning). Ange de

studerades ålder, kön och andra relevanta uppgifter. Bortfall, om så är aktuellt, kan anges här eller

inledningsvis under resultat. Referenser ges till metodlitteratur.

12 (18)

Datainsamling:

Vid kvantitativ metod; redovisa valt mätinstrument, ange dess reliabilitet och validitet, motivera

ert val. Beskriv hur ni har gått tillväga; ex. information till deltagare, utskick, påminnelser,

registrering. Mätinstrument eller enkät bifogas uppsatsen.

Vid kvalitativ metod; redovisa hur deltagare informerades, beskriv intervjuer/fokusgrupper etc – hur

arrangerades, vilka uppmaningar/frågor användes, tidsåtgång, inspelning eller noteringar, utskrift.

Intervjuguide eller motsvarande befogas uppsatsen.

Vid systematisk litteraturöversikt; redovisa överväganden inför litteratursökning, hur sökningen gått

till, databaser, manuell sökning, hur artiklars kvalitet och relevans bedömts.

Oavsett vilken metod som använts görs referenser till metodlitteratur.

Dataanalys: Analysen av data beskrivs steg för steg. Läsaren ska kunna följa hur ni har kommit fram

till ert resultat. Använd gärna tabeller eller andra hjälpmedel. Vid statistiska beräkningar ange metod

och motiv för val. Vid kvalitativ analys förankra i underliggande teori. Vid litteraturöversikt beskriv

och motivera hur ni gått tillväga. Referens ges till metodlitteratur.

Etiska överväganden: Här redovisar ni de etiska överväganden ni gjort och beslut som ni fattat inför

studien, hur ni informerat era deltagare, hur ni inhämtat tillstånd från verksamhetsansvarig/a chef/er

och hur ni agerat för att bevara deltagarnas integritet och skydda deras identitet. Forskningspersons-

informationen bifogas uppsatsen.

Resultat: Här redovisar ni vad studien kommit fram till. Utgå från syftet/frågeställningen. Det är den

som ska besvaras. Presentationen av resultatet skall vara uppbyggd i en logisk och strukturerad form. I

empiriska studier finns vanligtvis inga referenser i resultatet. Har teorier använts som tolkningsstöd

anges dock relevant litteratur.

Resultat i kvalitativ studie: Redovisas i text där insamlad data har kategoriserats eller tematiserats

enligt vald metod. Den analyserande texten skall inte bara vara en beskrivning av vad informanter sagt

eller skrivit. Resultatet har abstraherats ur datamaterialet. Exemplifiera med citat från informanterna.

Resultat i kvantitativ studie: Skriv en kort presentation i brödtexten. Redovisa sedan i tabeller eller

figurer utifrån typ av variabelvärden. Resultatet kan t.ex. redovisas i beskrivande statistik och viss

statistisk analys. Upprepa inte men förklara gärna den information redovisats i tabell i löpande text.

Varje tabell eller figur ska ha en egen förklarande undertext.

Resultat i litteraturöversikt: Presentera hur de ingående artiklarna identifierats och valts ut i ett

flödesdiagram. Sammanställ artiklarna som ingår i översikten i en tabell (tabellera). Resultaten från

artiklarna sammanställs och vägs ihop till en samlad kunskapsbild.

Diskussion: I diskussionen problematiserar ni och kommenterar såväl metod som resultat.

13 (18)

Metoddiskussionen ska präglas av en metodologisk medvetenhet. Ni reflekterar här över egna

studiens styrkor och svagheter. Var kritiska men inte alltför självkritiska.

Vid kvalitativ metod diskuterar urvalet metodens lämplighet, eventuella problem som uppstått och

studien trovärdighet, begränsningar och överförbarhet. Diskutera er för förförståelse och hur denna

hanterats.

Vid kvantitativ metod diskuterar ni urvalets representativitet och möjlighet att generalisera resultat

skall diskuteras. Bortfallets storlek och hur det har hanterats redovisas. Ni reflekterar över er metod

och dess trovärdighet som validitet, reliabilitet etc.

Vid systematisk litteraturöversikt diskuterar ni hur sökningen gått till, om den har varit tillräcklig

och tillförlitlig. Ni diskuterar generellt de artiklar ni har använt utifrån forsknings kvalitet och

resultatens möjlighet att besvara er frågeställning.

Oavsett metod refererar ni till aktuell metodlitteratur.

Resultatdiskussionen ska innehålla era egna reflektioner över er studie och förankra resultatet i

litteraturen. Ni inleder med en mycket kort resultatsammanfattning. Upprepa inte

resultatredovisningen utan skriv kort. De viktigaste resultaten diskuteras, alla fynd behöver inte tas

upp. Fokusera på huvudfynden i den ordning de uppträder i resultatet. Belys dem från olika perspektiv

som exempelvis betydelse för patienter, för sjuksköteskor eller annan personal, för den kliniska

vårdverksamheten, för samhället, för hållbar utveckling, för etik, för människosyn och/eller mänskliga

rättigheter. Listan kan göras lång, välj det som passar er studie. Återvänd till den litteratur ni använt i

bakgrunden och sök ny litteratur för att få stöd i er diskussion. Jämför era resultat med tidigare

forskning.Nya referenser ska alltså tillkomma i diskussionen. Diskussionen avslutas med

sammanfattande reflektion i relation till syfte och/eller per frågeställning. Om någon frågeställning

inte kunnat besvaras är detta en av slutsatserna. Ge förslag på hur resultaten kan prövas kliniskt. Ge

förslag på områden för fortsatt forskning. Viktigt här är att varken överskatta eller underskatta

resultaten.

Slutsatser Här anger ni kort, beskrivande eller i punktform, vad studien kommit fram till, hur

forskningsfrågan besvarats och vad resultaten kan användas till.

Referenser Följ Biomedicinska bibliotekets instruktioner för valt referenssystem, APA eller

Vancouver. Detta gäller både löpande text och referenslista.

Bilagor numreras och anges i texten på sedvanligt sätt.

14 (18)

LITTERATUR

Fullständig lista över kurslitteratur finner ni i kursplanen.

Henricson , M. (Red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom

omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2002). Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur.

Litteratur för examensarbete väljs i samråd med handledare

15 (18)

Bilaga 1: Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå (15 hp eller 30 hp)

Allmänt gäller att:

Studeranden skall vara godkänd på alla punkter. Examensarbetet bedöms som en helhet, även om tyngdpunktsområdet kan variera 1. Problemformulering – relevans för utvecklingen av forskning och praxis inom huvudområdet

IG G Kommentarer

Problemområdet är lösryckt från

huvudområdet och betydelsen för

specialistsjuksköterskans funktion är

vagt motiverad

Forskningsproblemet är vagt men hör

till huvudområdet eller huvudområdets

praxis, dock är behandlingen av

problemet ytlig.

Syfte och frågeställningarna är

ensidiga eller för vida

Problemvalet bidrar inte till utveckling

av specialistsjuksköterskans funktion.

Problemområdet faller inom

huvudområdet och betydelsen för

specialistsjuksköterskans funktion är

tydligt motiverad samt är relaterat till

ett vidare sammanhang

Forskningsproblemet är väl motiverat

samt avgränsat gentemot tidigare

forskning.

Syfte och frågeställningar är logiskt

härledda och väl underbyggda.

Problemvalet kan bidra till utveckling

av specialistsjuksköterskans funktion.

2. Bakgrund - anknytning till tidigare kunskap

IG G Kommentarer

Förankringen i teori och tidigare

kunskap/forskning är bristfällig och

splittrad samt anknyter ringa till

problemområdet och är obalanserad till

omfattning och djup

Teoribeskrivningen är ytlig eller

saknas. Redogörelse för relevant

forskning saknas i arbetet

Referenslitteraturen är knapp och snäv

och sökningen är bristfällig

Förankringen i teori och tidigare

kunskap/forskning är tydlig och

anknyter till problemområdet samt är

balanserad till omfattning och djup

Teoribeskrivningen är tydlig och

reflekterad. Relevant forskning

redovisas

Referenslitteraturen är relevant,

innefattar bredd och djup och är

kopplad till arbetets syfte

16 (18)

De centrala teorierna inom

huvudområdet omvårdnad beskrivs

inte i arbetet

Begreppen är oklara och vagt eller inte

alls definierade

Teoretisk referensram saknas

De centrala teorierna inom

huvudområdet omvårdnad beskrivs i

arbetet och är kopplade till

forskningsfrågan

Begreppen är sakligt definierade

Den teoretiska referensramen är

utnyttjad

3. Metod

IG G Kommentarer

Metodplanering/design är otillräcklig

eller irrelevant i förhållande till

problemformuleringen. Förankringen i

metodlitteratur är svag

De kunskapsteoretiska utgångs-

punkterna saknas

Metodvalet är inte kopplat till syfte och

frågeställning.

Metoden är ytligt och

osammanhängande beskriven

Metoden tillämpas ej på ett

ändamålsenligt sätt

Val av analysmetod är inte motiverad

Metodplanering/design är genomtänkt,

logisk och förankrad i relevant

metodlitteratur.

De kunskapsteoretiska

utgångspunkterna är väl beskrivna

Metodvalet är relevant i förhållande till

syftet med arbetet och bidrar till

framtagandet av ny kunskap.

Metoden är tydligt beskriven

Metoden tillämpas på ett

ändamålsenligt sätt.

Val av analysmetod och dess

tillämpning är motiverad

4. Resultatredovisning

IG G Kommentarer

Resultatredovisningen motsvarar inte

syfte och frågeställning i arbetet

Resultatredovisningen är ofullständig,

osammanhängande och saknar logik

Figurer och tabeller bristfälliga och

tillför inte arbetet något mervärde

Resultatredovisningen motsvarar syfte

och frågeställning i arbetet

Resultatredovisningen är väl

strukturerad, logisk, saklig samt

relaterad till frågeställning och syfte

Figurer och tabeller avspeglar

resultatet på ett tydligt sätt

17 (18)

5. Diskussion, argumentation och slutsatser

IG G Kommentarer Diskussionen är ologisk och saknar

relevans.

Den kritiska analysen är ytlig och

saknar fokus alt. saknas helt.

Kopplingen mellan resultat och

tidigare forskning och/eller teoretisk

ram är bristfällig eller saknas.

Argumentationen är fragmentarisk och

inte trovärdig

Styrkor och svagheter i metoden

redovisas inte

Slutsatser saknas eller är bristfälligt

underbyggda.

Implikationer för praxis och fortsatt

forskning saknas

Diskussionen är logiskt presenterad.

Den kritiska analysen beaktar tidigare

forskning, teoretisk ram och är sakligt

underbyggd.

Argumentationen är konsekvent och

trovärdig

Styrkor och svagheter i metoden

redovisas och värderas kritiskt

Slutsatserna är relevanta utifrån

resultaten.

Implikationer och överförbarhet till

praxis och fortsatt forskning anges

6. Struktur och logisk uppbyggnad

IG G Kommentarer

Utformningen av arbetet har stora

brister och försvårar läsningen. Röd

tråd och logisk struktur saknas i arbetet

som helhet.

Rubriker och text stämmer ej överens

eller endast delvis överens

Den egna kritiska reflektionen saknas

genomgående

Källor och källhänvisning följer ej

något vedertaget referenshanterings-

system. Användning av citat ej

adekvat.

Utformningen av arbetet är välgjord.

Röd tråd och logisk struktur framgår i

arbetet som helhet.

Rubriker och text stämmer överens

Den egna kritiska reflektionen framgår

Källor och källhänvisningar är korrekt

redovisade enligt valt

referenshanteringssystem. Adekvat

användning av citat.

7. Språkhantering/skriftlig uttrycksförmåga

IG G Kommentarer

Språket är oklart samt mera vardagligt

än vetenskapligt. Använder ej adekvat

terminologi för området

Stavning, grammatik och interpunktion

ofta inkorrekt

Språket är korrekt, koncist och texten

lättläst. Använder för området adekvat

terminologi

Stavning, grammatik, interpunktion

korrekt

18 (18)

8. Etik

IG G Kommentarer

Etiska ställningstaganden saknas eller

är bristfälliga i arbetet

Reflektion och värdering av resultatets

betydelse för utveckling av omvårdnad

ur individ- och samhällsperspektiv

saknas.

Etiska ställningstaganden motiveras

och diskuteras i arbetet

Resultatets betydelse för utveckling av

omvårdnad ur såväl individ- som

samhällsperspektiv är kritiskt

reflekterad och värderad

Övergripande omdöme: