SVEA HOVRÄTT Mål nr Avdelning 01 B 7243 2017-11-29 -15 ... · Hovrätten har kommit fram till samma slutsatser i skuldfrågorna och gör i stort sett samma bedömningar som tingsrätten

SVEA HOVRÄTT

Avdelning 01

Rotel 0113

DOM 2017-11-29

Stockholm

Mål nr

B 7243-15

Dok.Id 1295082 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 2290

103 17 Stockholm

Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00

08-561 670 10

08-561 670 19 måndag – fredag

09:00-15:00

E-post: [email protected]

www.svea.se

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Södertörns tingsrätts dom den 8 juli 2015 i mål nr B 5582-12, se bilaga A

PARTER (antal tilltalade 2)

Klagande och motpart (Åklagare)

Vice chefsåklagaren Lennart Gollard och kammaråklagaren Ted Murelius

Ekobrottsmyndigheten

Andra ekobrottskammaren i Stockholm

Klagande och motpart (Tilltalad)

Boris Benulic, 550621-2439

Råsundavägen 152

169 36 Solna

Ombud och offentlig försvarare: Advokaterna Hans Strandberg och Olle Kullinger

Box 70389

107 24 Stockholm

SAKEN

Svindleri m.m.

_____________________________

HOVRÄTTENS DOMSLUT

1. Hovrätten, som beträffande svindleri tillämpar 9 kap. 9 § brottsbalken i sin lydelse

före 1 juli 2017, fastställer tingsrättens dom.

2. Det som tingsrätten har beslutat om beslag ska fortsätta att gälla.

3. Det som tingsrätten har beslutat om sekretess ska fortsätta att gälla. Hovrätten

förordnar att sekretessbestämmelsen i 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på samma uppgifter som lagts fram även

vid hovrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.

4. Hovrätten bestämmer ersättning av allmänna medel åt Hans Strandberg till

474 776 kr. Av beloppet avser 351 604 kr arbete, 27 675 kr tidsspillan, 542 kr

utlägg och 94 955 kr mervärdesskatt.

1

SVEA HOVRÄTT DOM 2017-11-29

B 7243-15

Avdelning 01

5. Hovrätten bestämmer ersättning av allmänna medel åt Olle Kullinger till

697 840 kr. Av beloppet avser 558 272 kr arbete och 139 568 kr mervärdesskatt.

6. Staten ska stå för kostnaderna i hovrätten för de offentliga försvararna.

_____________________________

2


B 7243-15

Avdelning 01

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Södertörns tingsrätts dom den 8 juli 2015 i mål nr B 5582-12

PARTER (antal tilltalade 2)

Klagande och motpart (Åklagare)

Vice chefsåklagaren Lennart Gollard och kammaråklagaren Ted Murelius

Ekobrottsmyndigheten

Andra ekobrottskammaren i Stockholm

Klagande och motpart (Tilltalad)

PIERRE Mikael Philippe Sjöö, 590829-0017

Ekuddsvägen 3

131 38 Nacka

Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Christina Bergenstein

Box 12704

112 94 Stockholm

SAKEN

Svindleri m.m.

_____________________________

HOVRÄTTENS DOMSLUT

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten bestämmer påföljden till

villkorlig dom.

2. Det som tingsrätten har beslutat om beslag ska fortsätta att gälla.

3. Det som tingsrätten har beslutat om sekretess ska fortsätta att gälla. Hovrätten

förordnar att sekretessbestämmelsen i 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på samma uppgifter som lagts fram även

vid hovrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.

4. Hovrätten bestämmer ersättning av allmänna medel åt Christina Bergenstein till

497 515 kr. Av beloppet avser 377 102 kr arbete, 20 910 kr tidsspillan och

99 503 kr mervärdesskatt.

5. Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för den offentliga försvararen.

3


B 7243-15

Avdelning 01

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Åklagarna har yrkat att hovrätten ska

- döma Boris Benulic till ett längre fängelsestraff och bestämma fängelsestraffets

längd till fem år,

- förlänga tiden för näringsförbudet avseende Boris Benulic,

- döma Pierre Sjöö för uppsåtligt medhjälp till grovt bokföringsbrott och grovt

svindleri och

- bestämma påföljden för Pierre Sjöö till fängelse.

Boris Benulic har yrkat att hovrätten ska frikänna honom från åtalet och ogilla

yrkandet om näringsförbud eller, i andra hand, lindra straffet.

Pierre Sjöö har yrkat att hovrätten ska frikänna honom från åtalet och, under alla

förhållanden, befria honom från skyldigheten att återbetala del av försvarskostnaden.

Parterna har motsatt sig varandras ändringsyrkanden.

Åklagarna har förtydligat gärningsbeskrivningarna på så sätt att de förklarat att det är

de upplupna intäkterna som tagits upp med alltför högt värde.

I gärningsbeskrivningen avseende andrahandsyrkandet första stycket, sidan 23 i

tingsrättens dom, ska det rätteligen framgå att åklagarna gör gällande oaktsamhet (inte

grov oaktsamhet).

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Utredningen

Parterna har lagt fram samma bevisning i hovrätten som i tingsrätten. Därutöver har

ytterligare frågor ställts till Jakob Jönsson på begäran av åklagarna. Ny bevisning i

form av vittnesförhör med Carl Westlund, Tor Domben och Gunilla Pärsson har

åberopats av åklagarna. Pierre Sjöö har som ny bevisning åberopat vittnesförhör med

Petra Fält. Dessutom har Boris Benulic och åklagarna åberopat viss ny skriftlig

bevisning.

4


B 7243-15

Avdelning 01

Inledning

Hovrätten har kommit fram till samma slutsatser i skuldfrågorna och gör i stort sett

samma bedömningar som tingsrätten. Hovrättens dom följer tingsrättens disposition

och tar upp de tillägg och förtydliganden som hovrätten ansett nödvändiga. Några av

Pierre Sjöös invändningar behandlas under de avsnitt som rör Boris Benulic.

Frågan om de tilltalade har betagits rätten till en rättvis rättegång

Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att Boris Benulic inte betagits rätten till

en rättvis rättegång.

Till skillnad från vad som redovisas i tingsrättens dom har det i hovrätten framkommit

att Boris Benulic vid tidpunkten för förhandlingen i tingsrätten hos åklagarna hade

begärt viss komplettering av förundersökningen men fått avslag på den begäran (jfr

sidan 65, sista stycket, i tingsrättens dom). Som tingsrätten konstaterat har Boris

Benulic emellertid inte begagnat sig av möjligheten enligt 23 kap. 19 § rättegångs-

balken att till tingsrätten anmäla att det föreligger brister i förundersökningen.

Boris Benulic har vänt sig till hovrätten och begärt att förundersökningen ska

kompletteras. Hovrätten har emellertid beslutat att avslå hans begäran eftersom det inte

gick att bedöma åtgärdens betydelse för utredningen.

Inte heller med beaktande av vad som i övrigt förevarit i hovrätten anser hovrätten att

Boris Benulic betagits rätten till en rättvis rättegång.

Några utgångspunkter för prövningen

I denna del vill hovrätten göra följande tillägg och förtydliganden.

Deloitte har gjort en kategorisering och periodisering av data från CAB som bland

annat gått ut på att redovisa fakturerad och levererad elvolym för respektive

räkenskapsår. Det är ostridigt att de CAB-data som finns i Annicka Holmgrens

tabeller, som ligger till grund för beloppen i åtalet, kommer från Deloittes

sammanställningar. Det som framgår av tingsrättens dom, sidan 71, näst sista stycket,

5


B 7243-15

Avdelning 01

ska alltså rätteligen vara att jämförelse har gjorts med uppgifter som tagits fram ur

CAB av Deloitte, dvs. inte med hjälp av verktyget Datavaruhuset.

Anders Huldt var en av de personer från Deloitte som var involverad i arbetet med

kategoriseringen och periodiseringen. Det som anges i tingsrättens dom på sidan 72,

sista stycket, om att Annicka Holmgrens rapporter får stöd av den utredning som gjorts

av Anders Huldt kan därför inte vara riktigt. Rapporterna grundas nämligen på det

underlag Deloitte tagit fram.

Annicka Holmgrens rapporter består även av uppgifter som rör fakturering under ett

räkenskapsår avseende föregående år upplupna intäkter. Det som i denna del benämns

CAB kommer från tabeller som Jakob Jönsson upprättat. Jakob Jönssons tabeller

omfattar även uppgifter om fakturerad och levererad elvolym för respektive

räkenskapsår. Dessa uppgifter har inte Annicka Holmgren använt i sina rapporter.

Jakob Jönsson har berättat att han inte gjort någon egen kategorisering eller

periodisering av CAB-data utan han har hämtat uppgifter från Tor Dombens

sammanställningar.

När det gäller det datalager som Tor Domben använde vid analysen av CAB-data så

har det av förhören med honom och Jakob Jönsson framkommit att det finns i två

versioner. Den äldre versionen har åklagarna i hovrätten kallat för Tor Dombens

databastabeller. Åklagarna har förklarat att det är denna version som är relevant i

målet. Den nya versionen kallas för Datavaruhuset och används i Kraft & Kultur i

Sverige AB:s verksamhet idag, bland annat för att räkna ut intäkter. Det står klart att

begreppet ”Datavaruhuset” i tingsrätten användes som benämning för det som i

hovrätten har kallats för Tor Dombens databastabeller, vilket bland annat har framgått

av förhöret med Jakob Jönsson. Det påverkar inte bedömningen av åtalet.

Med dessa tillägg ansluter sig hovrätten till tingsrättens överväganden i detta avsnitt.

6


B 7243-15

Avdelning 01

Frågan om Boris Benulic har gjort sig skyldig till brott

Boris Benulics egna beräkningar av de upplupna intäkterna

Det som har lagts fram i hovrätten föranleder inte några andra överväganden än de som

tingsrätten har gjort.

Bevisvärdet av Annicka Holmgrens rapporter

Boris Benulic och Pierre Sjöö har i hovrätten gjort i huvudsak samma invändningar

mot Annicka Holmgrens rapporter som i tingsrätten. Tingsrätten har redogjort för hur

tingsrätten bedömt rapporterna och flertalet av de tilltalades invändningar mot

rapporterna. Hovrätten kommer liksom tingsrätten fram till att det inte finns anledning

att ifrågasätta Annicka Holmgrens objektivitet och ansluter sig även till tingsrättens

bedömning att Annicka Holmgrens rapporter är tillförlitliga men utvecklar

bedömningen ytterligare enligt nedan.

En av Boris Benulics och Pierre Sjöös invändningar är att uppgifterna i CAB inte är

tillförlitliga. Det konstateras emellertid att det är uppgifterna i CAB som har legat till

grund för bolagets fakturering och som bolaget också har haft att redovisa i bolagets

bokföring. Det står även klart att det varit möjligt att i efterhand kontrollera

faktureringen under respektive räkenskapsår. Det innebär att det är uppgifterna i CAB

som ska ligga till grund för bedömningen av vad som har fakturerats. Hovrätten

ansluter sig till tingsrättens uppfattning att Annicka Holmgren har haft fog för att utgå

från uppgifterna i CAB i sina rapporter.

Boris Benulic och Pierre Sjöö har också ifrågasatt att Deloitte fått fram rätt information

från CAB avseende vilken volym som fakturerats. Boris Benulic och Pierre Sjöö har

även gjort gällande att förbrukningsperioden inte framgår av CAB. Vidare har de

invänt mot Deloittes periodisering av den fakturerade volymen och hävdat att Deloitte

inte hänfört fakturerad volym till rätt förbrukningsperiod.

När det gäller frågan om det är rätt uppgifter från CAB som har influtit i Annicka

Holmgrens rapport och om den fakturerade volymen har periodiserats korrekt gör

hovrätten följande överväganden.

7


B 7243-15

Avdelning 01

Deloitte har tagit fram uppgifter från CAB med hjälp av bland annat Marcus Flood,

som har berättat att han tagit ut samtliga fakturarader för respektive räkenskapsår.

Fakturaraderna innehåller bland annat den fakturerade volymen. Sedan har Marcus

Flood kontrollerat att Deloitte fått all data som han tagit ut från CAB, vilket Carl

Westlund har bekräftat. Carl Westlund har även stämt av att Deloitte redovisat rätt data

genom att göra en jämförelse med den mängd el bolaget hade levererat enligt

Engrosrapporterna. Jakob Jönsson och Tor Domben har berättat att förbruknings-

perioden framgår av fakturaraderna i CAB. Det sagda ger stöd för att rätt uppgifter har

tagits ut från CAB.

Beträffande frågan om periodiseringen är korrekt genomförd kan konstateras att Carl

Westlund har förklarat att det inte var något problem att bestämma vilken period viss

volym hänförde sig till. Vidare stämmer Deloittes resultat väl överens med det som

Tor Domben kommit fram till. Han har tagit ut data från CAB oberoende av Deloitte.

Han har även berättat om de kontroller han gjort för att säkerställa att han redovisade

rätt data, bland annat att inte summera alla fakturarader eftersom samma mängd volym

kunde förekomma på flera rader. Tor Dombens utredning framstår därmed som

tillförlitlig och ger starkt stöd för att Deloitte tagit ut rätt uppgifter från CAB och att

volymen är korrekt periodiserad.

Som tingsrätten har kommit fram till får Annicka Holmgrens rapporter även stöd av

andra utredningar, bland annat den interna utredning som medförde att bolaget

beslutade att boka bort 1,5 miljarder kr i balansräkningen. Daniel de Paula har

kvalitetssäkrat bolagets internutredning, bland annat kontrollerade han bolagets

beräkning av genomsnittspriset och de antaganden och förenklingar bolaget använde

sig av. Som tingsrätten konstaterat har även bolagets bokslutsåtgärder åren 2010 och

2011 reviderats av Mats Andersson. Slutligen kan det konstateras att beloppet

1,5 miljarder kr inte har återfunnits.

Hovrätten instämmer alltså i tingsrättens bedömning att Annicka Holmgrens rapporter

är tillförlitliga och att de kan ligga till grund för bedömningen av åtalet. Varken de

invändningar som anförts i övrigt, bland annat när det gäller frågorna om ingående

8


B 7243-15

Avdelning 01

balans och om redovisning av antedaterade fakturor, eller den åberopade

motbevisningen påverkar den slutsatsen.

Något om storleken på de upplupna intäkter

Det som har lagts fram i hovrätten föranleder inte några andra överväganden än de som

tingsrätten har gjort.

Boris Benulics gärningar

I likhet med tingsrätten finner alltså hovrätten genom utredningen styrkt att Boris

Benulic, som haft särskild kännedom om företaget i sin egenskap av VD, inför

boksluten åren 2003 - 2010 efter eget gottfinnande låtit göra manuella justeringar av

uppgifter i olika excelfiler för att sedan låta uppgifterna i dessa ändrade filer ligga till

grund för bokföringen. Det är också utrett att balansposten Upplupna intäkter

därigenom har påverkats på så sätt att den i respektive bokslut tagits upp med alltför

höga belopp. Vidare är genom Annicka Holmgrens rapporter, som stöds av annan

bevisning, styrkt att beloppen under balansposten Upplupna intäkter i

årsredovisningarna för räkenskapsåren 2003 - 2010, tagits upp med ett alltför högt

värde på sätt som framgår gärningsbeskrivningarna.

Hovrätten instämmer också i tingsrättens bedömning att det är visat att Boris Benulic

haft uppsåt till gärningarna och hovrätten har i övrigt inga tillägg till tingsrättens

bedömningar under detta avsnitt.

Sammanfattning av frågan om Boris Benulics ansvar för brott

Hovrätten ansluter sig fullt till det som tingsrätten har anfört i sin sammanfattning.

Boris Benulic ska alltså dömas för åtta fall av svindleri, grovt brott, och för grovt

bokföringsbrott i sex fall. Tingsrättens dom ska därmed inte ändras i denna del.

Pierre Sjöös medverkan

Hovrätten gör inte någon annan bedömning än den tingsrätten har gjort beträffande

Pierre Sjöös medverkan. Pierre Sjöö ska alltså dömas för medhjälp till grovt

bokföringsbrott i sex fall medan åtalet mot honom för svindleri ska ogillas.

Tingsrättens dom ska inte ändras i denna del.

9


B 7243-15

Avdelning 01

Påföljder

Boris Benulic

Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att straffvärdet för de gärningar som

Boris Benulic döms för uppgår till fyra år. Med hänsyn till att det i förhållande till

brottens art gått relativt lång tid sedan brotten begicks bör straffmätningsvärdet sättas

lägre. Hovrätten beaktar även i viss utsträckning att Boris Benulic ålagts

näringsförbud. Som tingsrätten har kommit fram till bör det samlade

straffmätningsvärdet bestämmas till tre år och sex månader. Någon annan påföljd än

fängelse är inte aktuellt. Tingsrättens dom ska alltså inte ändras i denna del.

Pierre Sjöö

Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning men beaktar att det i förhållande till

brottens art har gått långt tid sedan brotten begicks. Den villkorliga domen bör därför

inte förenas med dagsböter. Tingsrättens dom ska alltså ändras i denna del.

Övriga frågor

Näringsförbud

Hovrätten gör inte någon annan bedömning än den tingsrätten gjort.

Ersättning till försvararna

Hans Strandberg har yrkat ersättning med sammanlagt 491 551 kr, motsvarande arbete

i 272 timmar, och Olle Kullinger har yrkat ersättning med sammanlagt 723 003 kr,

motsvarande arbete i 431 timmar. Åklagarna har inte haft någon invändning mot de

yrkade ersättningarna.

När det gäller ersättning till Hans Strandberg och Olle Kullinger gör hovrätten följande

bedömning. Huvudförhandling i hovrätten var inledningsvis planerad att hållas under

hösten 2016. I anslutning huvudförhandlingen skulle inledas åberopade Hans

Strandberg och Olle Kullinger ny skriftlig bevisning, vilket ledde till att förhandlingen

fick ställas in. Hans Strandberg och Olle Kullinger hade redan vid

förberedelsesammanträdet i hovrätten informerats om att det fanns en risk att åklagarna

skulle anse att det förelåg hinder för huvudförhandlingen om ny bevisning åberopades

10


B 7243-15

Avdelning 01

i ett sent skede. Av vad som framkommit har Hans Strandberg och Olle Kullinger haft

tillgång till det åberopade materialet under sådan tid att materialet hade kunnat ges in

tidigare. Genom att ändå åberopa materialet först i anslutning till huvudförhandlingen

har Hans Strandberg och Olle Kullinger varit försumliga. Det finns därför skäl att sätta

ned ersättningen i den del den som avser förberedelsearbete inför det första

huvudförhandlingstillfället. Hovrätten finner att Hans Strandbergs ersättning ska sättas

ned med 10 timmar och Olle Kullingers med 15 timmar. I övrigt är de yrkade

ersättningarna skäliga och ska godtas.

Den av Christina Bergenstein yrkade ersättningen är skälig och ska därför godtas.

Återbetalning av kostnaden för försvaret

Med hänsyn till att Pierre Sjöö delvis har haft framgång med sin talan i hovrätten ska

staten stå för kostnaden för försvararen i hovrätten. Hovrätten gör inte någon annan

bedömning än den tingsrätten har gjort ifråga om hans återbetalningsskyldighet av

försvarkostnaden i tingsrätten.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2017-12-27

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Ingela Perklev och Hanna Carysdotter, referent,

tf. hovrättsassessorn Marie Larsson samt nämndemännen Christina H Gardos och Lars

Molin.

Avräkningsunderlag, se bilagorna C-D.

11

PARTER (Antal tilltalade: 4) TilltaladBoris Benulic, 19550621-2439Råsundavägen 152 Lgh 1602169 36 Solna

Offentlig försvarare: Advokat Olle KullingerAdvokatfirman NORDIA KBBox 70389107 24 Stockholm

Offentlig försvarare: Advokat Hans StrandbergAdvokatfirman NORDIA KBBox 70389107 24 Stockholm

ÅklagareVice chefsåklagare Lennart Gollard och kammaråklagare Ted MureliusEkobrottsmyndighetenAndra ekobrottskammaren i StockholmBox 820101 36 Stockholm

___________________________________

DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för1. Svindleri, grovt brott, 9 kap 9 § 1 st och 3 st brottsbalken

2003-01-01 -- 2011-10-172. Grovt bokföringsbrott, 11 kap 5 § 2 st brottsbalken

2005-07-01 -- 2011-04-14 Påföljd m.m.Fängelse 3 år 6 månader NäringsförbudBoris Benulic meddelas näringsförbud enligt lagen (2014:836) om näringsförbud för en tidav fem år räknat från dagen för tingsrättens dom. Näringsförbudet gäller omedelbart utanhinder av att tingsrättens dom inte vunnit laga kraft.

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTAvdelning 5

DOM2015-07-08meddelad iHuddinge

Mål nr: B 5582-12

Postadress141 84 Huddinge

BesöksadressBjörnkullavägen 5 A

Telefon08-561 660 00E-post: sodertorns.tingsratt.avdelning5@dom.sewww.sodertornstingsratt.domstol.se

Telefax08-711 05 80

Expeditionstidmåndag - fredag08:30-16:00

1Bilaga A

Förverkande och beslag1. Beslaget av material från Boris Benulic ska bestå till dess domen vunnit laga kraft

(Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p.1-2 ).2. Beslaget av material från Kraft & Kultur i Sverige AB ska bestå till dess domen vunnit

laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ). SekretessSekretessen enligt 36 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna iaktbil 92 s 2-14, 84-97, 104-106, 185-202, aktbil 94 s 5-19, aktbil 95 s 14-15, 42-43, aktbil96 s 190-191, aktbil 97 s 162-163, aktbil 109 s 23-39, aktbil 113 s 247, aktbil 119 s 58-61,aktbil 125 s 1663, 1673, 1757, 1765, 1789, 1798, 1827-1832, 1840, 1843, 1863, 1877, aktbil126 s 2026, aktbil 127 s 2510-2512, 2519-2521, 2527-2530, aktbil 134 s 175-177, aktbil 137s 77-113, 120-126, 135-147, 390 samt motsvarande aktbilagor och sidor i aktbil 185, skabestå i målet. BrottsofferfondDen tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) ombrottsofferfond. Ersättning1. Hans Strandberg tillerkänns ersättning av allmänna medel med 2 164 949 kr, varav

432 990 kr avser mervärdesskatt.2. Olle Kullinger tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 048 353 kr, varav

209 353 kr avser mervärdesskatt.3. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten. ___________________________________


DOM2015-07-08

Mål nr: B 5582-12

2

TilltaladPIERRE Mikael Philippe Sjöö, 19590829-0017Ekuddsvägen 3, 2tr131 38 Nacka

Offentlig försvarare: Advokat Christina BergensteinAdvokatfirman Samuelson, Schönmeyr &Wall HBFleminggatan 17, 6 tr112 26 Stockholm


___________________________________

DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för1. Medhjälp till bokföringsbrott, grovt brott, 11 kap 5 § 1 st 2 men brottsbalken i sin

lydelse före 1 juli 2005 samt 23 kap 4 § brottsbalken2003-01-01 -- 2005-06-30

2. Medhjälp till grovt bokföringsbrott, 11 kap 5 § 2 st samt 23 kap 4 § brottsbalken2005-07-01 -- 2009-03-13

Åtal som den tilltalade frikänns frånMedhjälp till svindleri, grovt brott, 9 kap 9 § 1 st och 3 st samt 23 kap 4 § brottsbalken

2003-01-01 -- 2009-08-17 Påföljd m.m.1. Villkorlig dom2. Dagsböter 120 å 250 kr Förverkande och beslag1. Beslaget av material från Boris Benulic ska bestå till dess domen vunnit laga kraft


laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ).



Mål nr: B 5582-12

3

SekretessVad gäller sekretess se domen s 2. BrottsofferfondDen tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) ombrottsofferfond. ErsättningChristina Bergenstein tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 884 263 kr, varav 376 853 kr avser mervärdesskatt. Av denna kostnad ska Pierre Sjöö återbetala 50 000 kr tillstaten. ___________________________________


DOM2015-07-08

Mål nr: B 5582-12

4

TilltaladJONAS Erik Olof Lundberg, 19770816-0218Ramsdalsvägen 26136 68 Vendelsö

Offentlig försvarare: Advokat Henrik Olsson LiljaAdvokatfirman AlthinSkeppsbron 28, 3 tr111 30 Stockholm


___________________________________

DOMSLUT Brott som den tilltalade döms förMedhjälp till grovt bokföringsbrott, 11 kap 5 § 2 st samt 23 kap 4 § brottsbalken

2007-01-01 -- 2010-03-16 Åtal som den tilltalade frikänns frånMedhjälp till svindleri, grovt brott, 9 kap 9 § 1 st och 3 st samt 23 kap 4 § brottsbalken

2007-01-01 -- 2010-06-15 Påföljd m.m.1. Villkorlig dom2. Dagsböter 80 å 350 kr Förverkande och beslag1. Beslaget av material från Boris Benulic ska bestå till dess domen vunnit laga kraft


laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ). SekretessVad gäller sekretess se domen s 2.



Mål nr: B 5582-12

5

BrottsofferfondDen tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) ombrottsofferfond. ErsättningHenrik Olsson Lilja tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 555 338 kr, varav311 068 kr avser mervärdesskatt. Av denna kostnad ska Jonas Lundberg återbetala50 000 kr till staten. ___________________________________


DOM2015-07-08

Mål nr: B 5582-12

6

TilltaladHELENA Elisabeth Ridderstråle, 19680422-7905Astrakanstigen 47746 33 Bålsta

Offentlig försvarare: Advokat Kent SooaruAdvokatfirman Fyksen SooaruBox 22253104 22 Stockholm


___________________________________

DOMSLUT Åtal som den tilltalade frikänns frånMedhjälp till grovt bokföringsbrott, 11 kap 5 § 2 st samt 23 kap 4 § brottsbalken

2009-01-01 -- 2011-04-14 Förverkande och beslag1. Beslaget av material från Boris Benulic ska bestå till dess domen vunnit laga kraft


laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ). SekretessVad gäller sekretess se domen s 2. ErsättningKent Sooaru tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 496 583 kr, varav299 317 kr avser mervärdesskatt. Denna kostnad ska stanna på staten. ___________________________________



Mål nr: B 5582-12

7

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING AV DOMEN ................................................................................... 11

INLEDNING ..................................................................................................................................................... 11

FRIHETSBERÖVANDEN ............................................................................................................................... 11

TINGSRÄTTENS SLUTSATSER .................................................................................................................... 11

LÄSANVISNINGAR ........................................................................................................................................ 12

BAKGRUND........................................................................................................................... 12

PRESENTATION AV KRAFT OCH KULTUR I SVERIGE AB (KKAB) ..................................................... 12

DE TILLTALADES ROLLER I KKAB ........................................................................................................... 13

NÅGOT OM ELHANDELN PÅ SPOTMARKNADEN .................................................................................. 14

KORT OM KKAB:S ELHANDEL ................................................................................................................... 15

BALANSPOSTEN UPPLUPNA INTÄKTER I KKAB:S RÄKENSKAPER .................................................. 16

FÖRUNDERSÖKNINGEN OCH MÅLETS FORTSATTA HANDLÄGGNING ........................................... 17

ÅKLAGARENS YRKANDEN ............................................................................................. 19

ANSÖKAN OM STÄMNING DEN 9 MAJ 2014 (RÄKENSKAPSÅRET 2003) ........................................... 19

ANSÖKAN OM TILLÄGGSSTÄMNING DEN 20 DEBRUARI 2015 (RÄKENSKAPSÅREN

2004-2010) ........................................................................................................................................................ 20

Åtalspunkten 1 (räkenskapsåret 2004) .............................................................................. 20

Åtalspunkten 2 (räkenskapsåren 2005 - 2010).................................................................. 21

DE TILLTALADES INSTÄLLNINGAR ............................................................................ 24

BORIS BENULIC ............................................................................................................................................. 24

PIERRE SJÖÖ ................................................................................................................................................... 24

JONAS LUNDBERG ........................................................................................................................................ 24

HELENA RIDDERSTRÅLE ............................................................................................................................ 25

DEN RÄTTSLIGA REGLERINGEN .................................................................................. 25

SVINDLERI ...................................................................................................................................................... 25

GROVT BOKFÖRINGSBROTT ...................................................................................................................... 27

BROTTSKONKURRENS ................................................................................................................................. 29

MEDHJÄLP ...................................................................................................................................................... 30

ÅKLAGARENS SAKFRAMSTÄLLNING ......................................................................... 31

NÅGRA BAKGRUNDSOMSTÄNDIGHETER............................................................................................... 31

NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2003 ................................................................................................. 34








8


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

DE TILLTALADES SAKFRAMSTÄLLNINGAR ............................................................ 45

BORIS BENULIC ............................................................................................................................................. 45

PIERRE SJÖÖ ................................................................................................................................................... 47

JONAS LUNDBERG ........................................................................................................................................ 48

HELENA RIDDERSTRÅLE ............................................................................................................................ 49

UTREDNINGEN I TINGSRÄTTEN ................................................................................... 50

SKRIFTLIG BEVISNING ................................................................................................................................ 50

FÖRHÖR MED DE TILLTALADE ................................................................................................................. 50

Boris Benulic .................................................................................................................... 50

Pierre Sjöö ......................................................................................................................... 54

Jonas Lundberg ................................................................................................................. 57

Helena Ridderstråle ........................................................................................................... 61

KORT OM VITTNESFÖRHÖREN .................................................................................................................. 62

TINGSRÄTTENS DOMSKÄL ............................................................................................. 64

FRÅGAN OM DE TILLTALADE HAR BETAGITS RÄTTEN TILL EN RÄTTVIS

RÄTTEGÅNG ................................................................................................................................................... 64

NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR PRÖVNINGEN ................................................................................... 66

FRÅGAN OM BORIS BENULIC HAR GJORT SIG SKYLDIG TILL BROTT ............................................ 68

Boris Benulics egna beräkningar av de upplupna intäkterna ............................................ 68

Bevisvärdet av Annicka Holmgrens rapporter .................................................................. 71

Något om storleken på de upplupna intäkterna ................................................................. 73

Boris Benulics gärningar................................................................................................... 74

Sammanfattning av frågan om Boris Benulics ansvar för brott ........................................ 76

FRÅGAN OM PIERRE SJÖÖS, JONAS LUNDBERGS OCH HELENA RIDDERSTRÅLES

MEDVERKAN .................................................................................................................................................. 77

Pierre Sjöö ......................................................................................................................... 77

Jonas Lundberg ................................................................................................................. 79

Helena Ridderstråle ........................................................................................................... 79

PÅFÖLJDER ..................................................................................................................................................... 80

Boris Benulic .................................................................................................................... 80

Pierre Sjöö ......................................................................................................................... 81

Jonas Lundberg ................................................................................................................. 81

ÖVRIGA FRÅGOR .......................................................................................................................................... 82

Näringsförbud ................................................................................................................... 82

Beslag ................................................................................................................................ 82

Ersättning till försvararna ................................................................................................. 82

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 4 (Dv 400) ............................................................. 91

SKILJAKTIG MENING ....................................................................................................... 92

9


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

BILAGOR TILL DOMEN

Bilaga – Avräkningsunderlag

Bilaga 1 – Referat av vittnesförhör

Bilaga 2 – Några mejlkonversationer

Bilaga 3 – Underrättelse enligt 14 § lagen om näringsförbud (DV 377)

Bilaga 4 – Anvisning för överklagande (DV 400)

10


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

SAMMANFATTNING AV DOMEN

INLEDNING

Tingsrätten prövar i denna dom åtal mot Boris Benulic avseende grovt svindleri och

grovt bokföringsbrott, åtal mot Pierre Sjöö och Jonas Lundberg avseende medhjälp

till samma brott samt åtal mot Helena Ridderstråle avseende medhjälp till grovt

bokföringsbrott. Tingsrätten prövar även frågor om näringsförbud, beslag m.m.

FRIHETSBERÖVANDEN

Boris Benulic, Pierre Sjöö och Helena Ridderstråle har varit frihetsberövade såsom

anhållna eller häktade med anledning av misstanke om brott som prövas genom

denna dom enligt med vad som antecknats i bifogade avräkningsunderlag till

domen.

TINGSRÄTTENS SLUTSATSER

Tingsrätten har genom denna dom funnit styrkt att Boris Benulic, som varit

verkställande direktör i Kraft & Kultur i Sverige AB (KKAB), under räkenskaps-

åren 2003-2010 uppsåtligen offentliggjort vilseledande uppgifter, som varit ägnade

att påverka bedömandet av bolaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra

skada. De vilseledande uppgifterna har bestått i att Boris Benulic under de nämnda

räkenskapsåren låtit bokföra oriktiga uppgifter avseende balansposten Upplupna

intäkter genom att dessa intäkter har tagits upp med alltför höga värden. Brottslig-

heten har avsett betydande belopp och varit systematisk. Tingsrätten har därför

funnit honom skyldig till grovt svindleri. För åren 2005-2010 ska han också dömas

för grovt bokföringsbrott. Påföljden har bestämts till fängelse i tre år och sex

månader och Boris Benulic har också ålagts näringsförbud under fem år.

11


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Pierre Sjöö och Jonas Lundberg har befunnits skyldiga till att genom oaktsamhet ha

främjat Boris Benulics bokföringsbrott. Båda har därför dömts för medhjälp till

grovt bokföringsbrott till villkorlig dom och dagsböter. Åtalen mot dem avseende

medhjälp till grovt svindleri har däremot ogillats.

Åtalet mot Helena Ridderstråle för medhjälp till grovt bokföringsbrott har

tingsrätten ogillat, eftersom hon inte kan anses ha främjat Boris Benulics

brottslighet.

LÄSANVISNINGAR

Domen inleds med en redogörelse för bolaget och dess verksamhet och några andra

ostridiga omständigheter. Därefter redovisas åklagarens yrkanden och de tilltalades

inställning till åtalet mot dem. Sedan följer en sammanfattning av åklagarens

sakframställning och den av honom åberopade skriftliga bevisningen samt de

tilltalades sakframställningar och berättelser. Redogörelser för vittnenas berättelser

återfinns i en bilaga till domen (domsbilaga 1). Slutligen redovisas tingsrättens

överväganden och slutsatser i skuldfrågorna, påföljdsfrågorna, i frågorna om

näringsförbud och beslag samt beträffande ersättningen till försvararna.

Även om Ekobrottsmyndigheten i målet har företrätts av två åklagare, har

tingsrätten valt att använda begreppet åklagaren i domen.

BAKGRUND

PRESENTATION AV KRAFT OCH KULTUR I SVERIGE AB

(KKAB)

Troms Kraft AS (Troms Kraft) är moderbolag i en norsk koncern på elmarknaden,

som ägs av Tromsö kommun och landsting. Troms Kraft Handel AS (TK Handel) är

ett dotterbolag. I början av 2000-talet var Knut Einar Olsen VD i TK Handel.

12


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Kraft & Kultur i Sverige AB (KKAB) bildades år 2001 som ett dotterbolag till TK

Handel. Senare blev KKAB dotterbolag till Troms Kraft. Avsikten med bildandet

av KKAB var att försöka slå sig in på den svenska elmarknaden, som – med

undantag av elnätsverksamheten – hade avreglerats i mitten av 1990-talet. KKAB

var ett elhandelsbolag utan egen produktionskapacitet och utan eget elnät. Bolaget

skulle på affärsmässig basis köpa el på spotmarknaden Nord Pool Spot (Nord Pool)

och försälja denna till främst kommuner men även till företag och privatpersoner.

Bolaget erbjöd också sina kunder, förutom miljövänlig el, böcker och ett utbud av

andra varor inom kultursektorn.

Under åren 2000- 2006 bestod KKAB:s styrelse av främst personer från

moderbolaget med Knut Einar Olsen som ordförande. År 2007 blev Odd Halvorsen

ordförande, men han ersattes under slutet av 2008 av Hanne May Karde. I juli 2010

utsågs Oddbjörn Schei till ordförande i KKAB. Verksamheten i KKAB bedrivs

alltjämt men nu under firman Switch Nordic Green AB (SNG).

Från starten år 2001 var auktoriserade revisorn Inger Fjellner, Öhrlings Price

Waterhouse (PwC) i Enköping, KKAB:s revisor. Hon efterträddes i december 2003

av auktoriserade revisorn Elisabeth Simonsson, Lindeberg Grant Thornton (Grant

Thornton), biträdd bl.a. av auktoriserade revisorn Anna Persson på samma byrå.

DE TILLTALADES ROLLER I KKAB

Boris Benulic var från starten år 2001 KKAB:s verkställande direktör (VD). I den

egenskapen var han ytterst ansvarig för KKAB:s operativa verksamhet. Boris

Benulic kom också att ingå i KKAB:s styrelse under åren 2003-2004. Han hade

dessförinnan bl.a. varit journalist och marknadschef i Ordfront.

13


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Pierre Sjöö anlitades av KKAB som konsult i eget bolag med ansvar främst för

bolagets löpande bokföring under åren 2001-2008. Jonas Lundberg anställdes av

bolaget kring årsskiftet 2001/02 och har bl.a. haft ansvar för bolagets fakturering.

Han kom efterhand att tillhöra elhandelsavdelningen. Helena Ridderstråle anställdes

år 2008/09 av KKAB och fick snart rollen som ekonomichef. Samtliga tre var

underställda Boris Benulic.

NÅGOT OM ELHANDELN PÅ SPOTMARKNADEN

Elmarknaden i Sverige kan delas upp i två delar, dels en reglerad del som omfattar

verksamhet som bedrivs i elnätsföretagen (nätverksamhet), dels en konkurrentutsatt

del som omfattar produktion av och handel med el (elproduktion respektive

elhandel). Aktörerna på elmarknaden är alltså elnätsbolagen, elproducenterna,

elhandelsbolagen, till vilka KKAB hörde, samt elkonsumenterna/kunderna.

Marknadsplats för den avreglerade elhandeln i bl.a. Sverige, Finland och Norge är

Nord Pool, som fungerar som en elbörs. Huvuddelen av den el som elproducenterna

levererar säljs genom Nord Pools spotmarknad till elhandelsbolagen, som i sin tur

säljer elen till kunderna. Elkraft kan inte lagras. Den el som köps på Nord Pools

marknadsplats levereras alltså omgående till kund. Priset för elen kan vara fast,

fastprisavtal, eller rörligt, som motsvarar spotpriset med påslag.

På Nord Pools spotmarknad bestäms elpriset varje timme. Priset för leveransen

fastställs en timme före leveransen och ska betalas inom några dagar. Detta

förhållande påverkar elhandelsbolagens kassaflöde, eftersom fakturering av

elkunder vanligen sker i efterskott månadsvis, varannan månad eller var tredje

månad beroende på vad som avtalats.

Volymen köpt och levererad el mäts i kWh eller gWh. Uppgift om sådana volymer

erhålls från Svenska Kraftnät i den s.k. Kraftbalansen och från den s.k. Engros-

rapporten.

14


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Spotpriset på elmarknaden, som styrs av utbud och efterfrågan, kan från tid till

annan variera beroende på exempelvis väder och vind, vattenmagasin, kyla och

värme. Detta skapar en ekonomisk osäkerhet och risk för förluster. Om elpriserna

på spotmarknaden skulle stiga under kontraktstiden kan elhandelsbolaget, om det är

fast pris som gäller, få betala kundens el till den del som överstiger det med kunden

avtalade priset. Om elpriset på spotmarknaden å andra sidan sjunker kan

elhandelsbolaget göra en motsvarande vinst på kontrakt med fast elpris.

För att minska risken för att förluster på fastprisavtal ska uppstå på grund av

prisfluktuationer, finns det ett behov av s.k. prissäkring, som är en sorts försäkring

mot prishöjningar på spotmarknaden. Prissäkring innebär att man köper s.k.

terminer och prissäkring innebär därmed en kostnad för elhandelsbolaget. Prissäkrar

man inte när kunden köper el till fast pris utan ligger med s.k. öppna positioner, tar

man en risk, men om spotpriset under aktuell period är lägre än det med kunden

avtalade fasta priset kan man göra en vinst.

KORT OM KKAB:S ELHANDEL

Med varje kund hade KKAB ett elavtal. Avtalen var i regel standardiserade. I

avtalet angavs vanligen hur mycket el som kunden förväntades förbruka. Avtalet

reglerade vidare priset, som kunde vara fast eller rörligt. I avtalet reglerades även

hur faktureringen skulle ske. Fakturering skedde normalt i efterskott mellan en och

tre månader efter leverans. På grund av faktureringsperioderna kunde el som

levererats ett visst år komma att faktureras följande år.

Under de i åtalet aktuella åren hade KKAB ett faktureringssystem, en databas, som

först kallades Pomax och sedan CAB (CAB). Databasen innehöll rådata för bl.a.

fakturerade intäkter baserade på förbrukad volym jämte uppgifter om påslag, elskatt

och moms. En del data i CAB inflöt automatiskt, t.ex. vissa uppgifter om kundernas

15


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

förbrukning, och andra uppgifter matades in manuellt, t.ex. uppgifter från

kundavtalen. Inmatade data kunde inte ändras manuellt.

Framför allt under de första verksamhetsåren hade KKAB problem med

faktureringen av kunder. Dessa problem orsakades av olika omständigheter såsom

bristfälliga rutiner och underbemanning, svårigheter att få in avläsningsrapporter

från elnätbolagen m.m. Man upplevde också att man hade problem att hänföra

levererad el till rätt period i samband med årsskiften, dvs. med periodiseringen vid

fakturering.

För driften av CAB hade KKAB i maj 2002 ingått supportavtal med det norska

bolaget Enita AS i Trondheim (Enita). Av detta framgick bl.a. att Enita mot

ersättning åtog sig att bistå KKAB med rådgivande tjänster vid införande och drift

av CAB.

Troms Kraft och KKAB hade i juli 2002 ingått ett prissäkringsavtal. Enligt detta

avtal åtog sig TK Handel att mot ekonomisk gottgörelse säkra KKAB:s sålda

elvolymer till fast pris, som köpts på elspotmarknaden. Detta medförde att KKAB

till TK Handel enligt ett visst schema veckovis skulle rapportera sålda elvolymer

och samtidigt göra en prissäkringsbeställning på volymerna.

BALANSPOSTEN UPPLUPNA INTÄKTER I KKAB:S

RÄKENSKAPER

I KKAB:s balansräkning redovisades en post kallad Upplupna elintäkter. Den

utgjorde skillnaden mellan priset för den el som sålts och levererats till kunderna

och priset för den el som hade fakturerats, dvs. hade blivit en kundfordran eller en

intäkt. Fakturerad el kunde, som nämnts, även avse el som levererats tidigare år.

Uppgift om volymen från Nord Pool köpt och till kund levererad el fick KKAB från

Kraftbalansen och från Engros-rapporter, som levererades av TK Handel.

16


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

För att räkna fram till storleken av de upplupna intäkterna använde KKAB följande

formel: Årets ingående balans avseende volymen av levererad men inte fakturerad

el mätt i kWh + volymen av årets elinköp mätt i kWh – årets fakturerade el mätt i

kWh. Den på detta sätt erhållna volymen multiplicerades med ett genomsnittspris i

kr per kWh. Det belopp som då erhölls var den upplupna elintäkten. I bokföringen

redovisades denna under Konto 1701 Upplupna elintäkter.

Boris Benulic hade påtagit sig ansvaret för redovisningen av posten Upplupna

intäkter i KKAB:s räkenskaper. Som underlag för hans beräkningar togs det fram

excelfiler från rådatan i CAB. Om han ansåg att dessa var felaktiga på något sätt,

bad han någon medarbetare, t.ex. Jonas Lundberg, att göra justeringar i excelfilerna.

Pierre Sjöö och Helena Ridderstråle bokförde sedan de upplupna intäkterna som

Boris Benulic hade beräknat. Excelfilerna tillställdes bolagets revisorer vid

granskningen av bolagets årsredovisning.

I november 2011 uppkom en misstanke om att de upplupna intäkterna i KKAB:s

räkenskaper hade tagits upp till ett alldeles för högt belopp. Resultatet blev att ca

1,5 miljarder kr bokades bort ur balansräkningen. Samtidigt fick Boris Benulic

lämna VD-tjänsten.

FÖRUNDERSÖKNINGEN OCH MÅLETS FORTSATTA

HANDLÄGGNING

Den 22 november 2011 skickade KKAB och dess moderbolag Troms Kraft ut ett

pressmeddelande om att felaktigheter hade avslöjats i räkenskaperna, vars

ackumulerade negativa effekt beräknades uppgå till cirka 1,8 miljarder kr.

I november 2011 gjorde styrelsen i KKAB också en anmälan till Ekobrotts-

myndigheten (EBM) om misstanke om ekonomiskt brottslighet. I anmälan gjordes

följande gällande. Styrelsen hade upptäckt att räkenskaperna i KKAB för de senaste

17


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

räkenskapsåren innehöll oriktiga uppgifter, allvarliga felaktigheter och stora brister

och gjorde bedömningen att räkenskaperna medvetet hade manipulerats i en sådan

omfattning att bolagets resultat inte i huvudsak kunde bedömas med ledning av

bokföringen samt att årsredovisningen inte återspeglade bolagets finansiella

ställning på ett rättsvisande sätt. Styrelsen pekade ut Boris Benulic som ansvarig för

den påstådda brottsligheten.

Till följd av KKAB:s styrelses anmälan inledde EBM en förundersökning.

Förundersökningsledaren beställde en extern utredning om förhållandena i KKAB

av en auktoriserad revisor, Annicka Holmgren. Hon har härefter överlämnat till

EBM tre skriftliga rapporter, en den 11 april 2014 avseende räkenskapsåret 2003, en

den 19 maj 2014 avseende räkenskapsåren 2004-2010 och en den 9 oktober 2014

avseende efterföljande fakturering 2009.

I samband med händelserna i november 2011 inleddes på KKAB:s och Troms

Krafts initiativ ytterligare ett antal utredningar. Troms Kraft har härefter vid

Stockholms tingsrätt väckt skadeståndstalan mot Elisabeth Simonsson och Grant

Thornton och vid Oslo tingsrätt mot bl.a. förre koncernrevisorn i Troms Kraft Frode

Danielsen, PwC och några tidigare styrelseledamöter i KKAB.

I det inledande skedet av förundersökningen frihetsberövades bl.a. Boris Benulic

och Pierre Sjöö. Brottsmisstanken mot Boris Benulic avsåg inledningsvis grov

trolöshet mot huvudman och grovt bokföringsbrott, och mot Pierre Sjöö samt en

annan person medhjälp härtill. Sedermera uppkom misstankar om brott även

avseende Jonas Lundberg och ytterligare en person. Den 8 oktober 2012 beslutade

åklagaren dock att lägga ned förundersökningen med undantag för

brottsmisstankarna mot Boris Benulic och Pierre Sjöö.

I en stämningsansökan den 9 maj 2014 väckte åklagaren vid EBM åtal mot Boris

Benulic och Pierre Sjöö för brott under räkenskapsåret 2003. I en tilläggsstämning

18


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

den 20 februari 2015 väckte åklagaren dessutom åtal mot Boris Benulic för brott

under räkenskapsåren 2004-2010, mot Pierre Sjöö för brott under räkenskapsåren

2004-2008, mot Jonas Lundberg för brott under räkenskapsåren 2007-2009 och mot

Helena Ridderstråle för brott under räkenskapsåren 2009-2010.

Huvudförhandlingen i målet inleddes den 13 april 2015 och avslutades, efter 21

förhandlingsdagar, den 10 juni 2015.

ÅKLAGARENS YRKANDEN

ANSÖKAN OM STÄMNING DEN 9 MAJ 2014 (RÄKENSKAPSÅRET

2003)

Grovt svindleri (Boris Benulic)

Boris Benulic har som verkställande direktör varit ansvarig företrädare för Kraft &

Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med säte i Stockholm - Globen. Bolaget har

under år 2012 namnändrat till Switch Nordic Green AB, men benämns nedan

Kraft & Kultur Sverige AB (KKAB).

Boris Benulic, som på grund av sin ställning som verkställande direktör i KKAB,

bort äga särskild kännedom om företaget, har för räkenskapsåret/kalenderåret

2003 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggjort vilseledande uppgifter

ägnat att påverka bedömandet av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom

medföra skada.

De vilseledande uppgifterna har bestått i att Boris Benulic i för

räkenskapsåret/kalenderåret 2003 upprättad årsredovisning, undertecknad av

styrelsen och verkställande direktören med datering 8 juni 2004, låtit bokföra

oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att intäkterna

tagits upp med ett alltför högt värde om ca 113 000 000 kr eller ett mycket

betydande belopp, vilket inte motsvarar verkliga förhållanden.

Brottet är att bedöma som grovt eftersom åsidosättandet avsett mycket betydande

belopp och ingått som ett led i en systematiskt begången brottslighet.

Medhjälp till grovt svindleri (Pierre Sjöö)

Pierre Sjöö har främjat Boris Benulics grova svindleri med råd eller dåd genom att

upprätta bokföring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intäkter.

Alternativt: Grovt bokföringsbrott (Boris Benulic)

Boris Benulic har som ansvarig företrädare för Kraft & Kultur i Sverige AB,

19


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

556567-4347, (KKAB) uppsåtligen åsidosatt bolaget åvilande

bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom att i för

räkenskapsåret/kalenderåret 2003 upprättad årsredovisning, undertecknad

av styrelsen och verkställande direktören med datering den 8 juni 2004, låtit

bokföra oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att

intäkterna tagits upp med alltför högt värde om ca 113 000 000 kr eller mycket

betydande belopp, vilket inte motsvarar verkliga förhållanden med följd att

rörelsens ekonomiska resultat eller ställning inte i huvudsak kan bedömas med

ledning av bokföringen.

Brottet är att bedöma som grovt eftersom åsidosättandet avsett mycket

betydandebelopp och ingått som ett led i en systematiskt begången brottslighet.

Alternativt: Medhjälp till grovt bokföringsbrott (Pierre Sjöö)

Pierre Sjöö har för räkenskapsåret/kalenderåret 2003 främjat Boris Benulics

grova bokföringsbrott med råd eller dåd genom att upprätta bokföring med

oriktiga uppgifter avseende upplupna intäkter.

Lagrum

9 kap. 9 § 2 st brottsbalken alternativt 11 kap. 5 § 1 st 2 meningen brottsbalken i

sin lydelse före 1 juli 2005 och 23 kap. 4 § brottsbalken.

ANSÖKAN OM TILLÄGGSSTÄMNING DEN 20 DEBRUARI 2015

(RÄKENSKAPSÅREN 2004-2010)

Åtalspunkten 1 (räkenskapsåret 2004)


Boris Benulic har som verkställande direktör varit ansvarig företrädare för Kraft &

Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med säte i Stockholm - Globen. Bolaget har

under år 2012 namnändrat till Switch Nordic Green AB, men benämns under

denna åtalspunkt Kraft & Kultur i Sverige AB eller förkortat KKAB.

Boris Benulic, som på grund av sin ställning som verkställande direktör i KKAB,

bort äga särskild kännedom om företaget, har för räkenskapsåret/kalenderåret

2004 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggjort vilseledande uppgifter

ägnat att påverka bedömandet av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom

medföra skada.

De vilseledande uppgifterna har bestått i att Boris Benulic i för räkenskapsåret/-

kalenderåret 2004 upprättad årsredovisning, undertecknad av styrelsen och

verkställande direktören med datering den 24 maj 2005, låtit bokföra oriktiga

uppgifter avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att intäkterna tagits

upp med ett alltför högt värde om ca 136 000 000 kr eller mycket betydande

belopp, som inte motsvarar verkliga förhållanden.

20


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Brottet är att bedöma som grovt eftersom gärningen avser mycket betydande


Medhjälp till grovt svindleri (Pierre Sjöö)

Pierre Sjöö har för räkenskapsåret/kalenderåret främjat grovt svindleri med råd

eller dåd genom att upprätta bokföring med oriktiga uppgifter avseende upplupna

intäkter.

Alternativt: Grovt bokföringsbrott (Boris Benulic)

Boris Benulic har, som ansvarig företrädare för Kraft & Kultur i Sverige AB,

556567-4347, med säte i Stockholm - Globen, uppsåtligen åsidosatt bolaget

åvilande bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom att i för

räkenskapsåret/kalenderåret 2004 upprättad årsredovisning, undertecknad av

styrelsen och verkställande direktören med datering den 24 maj 2005, låtit bokföra

oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att intäkterna

tagits upp med alltför högt värde om ca 136 000 000 kr eller mycket

betydande belopp, som inte motsvarar verkliga förhållanden med följd att

rörelsens resultat eller ställning inte i huvudsak kan bedömas med ledning av

bokföringen.

Brottet är att bedöma som grovt eftersom åsidosättandet avsett mycket betydande


Alternativt medhjälp till grovt bokföringsbrott (Pierre Sjöö)

Pierre Sjöö har för räkenskapsåret/kalenderåret 2004 främjat Benulics grova

bokföringsbrott med råd eller dåd genom att upprätta bokföring med

oriktigauppgifter avseende upplupna intäkter.

Lagrum

9 kap 9 § 2 st och 23 kap 4 § brottsbalken alternativt 11 kap 5 § 1 st 2

meningen brottsbalken i sin lydelse före 1 juli 2005 och 23 kap 4 §

brottsbalken.

Åtalspunkten 2 (räkenskapsåren 2005 - 2010)


Boris Benulic har som verkställande direktör varit ansvarig företrädare för

Kraft & Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med säte i Stockholm - Globen.

Bolaget har under år 2012 namnändrat till Switch Nordic Green AB, men

benämns under denna åtalspunkt Kraft & Kultur i Sverige AB eller förkortat

KKAB.

Boris Benulic, som på grund av sin ställning som verkställande direktör i

KKAB, bort äga särskild kännedom om företaget, har för räkenskapsåren/-

kalenderåren 2005 – 2010 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

offentliggjort vilseledande uppgifter ägnat att påverka bedömandet av

företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada.

21


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

De vilseledande uppgifterna har bestått i att Benulic i årsredovisningen för

räkenskapsåren/ kalenderåren 2005-2010 låtit bokföra oriktiga uppgifter

avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att intäkterna enligt vad

som anges i nedanstående tabell tagits upp med alltför höga värden, som inte

motsvarar verkliga förhållanden.

Bokföringsbrott (Boris Benulic)

Boris Benulic har som ansvarig företrädare för KKAB uppsåtligen åsidosatt

bolaget åvilande bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom att i

årsredovisningarna för räkenskapsåren/kalenderåren 2005-2010 låta bokföra

oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att

intäkterna enligt vad som anges i nedanstående tabell tagits upp med alltför

höga värden, som inte motsvarar verkliga förhållanden, med följd att

rörelsens ekonomiska resultat eller ställning för respektive räkenskapsår inte

i huvudsak kan bedömas med ledning av bokföringen.

Brotten är att bedöma som grova eftersom åsidosättandet avsett mycket

betydande belopp och ingått i ett led i en systematiskt begången brottslighet.

Medhjälp till grovt svindleri och grovt bokföringsbrott (Pierre Sjöö och

Jonas Lundberg) och medhjälp till grovt bokföringsbrott (Helena

Ridderstråle)

Pierre Sjöö har för räkenskapsåren/kalenderåren 2005-2008 främjat Benulics

grova svindleri och grova bokföringsbrott med råd eller dåd genom att

upprätta bokföring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intäkter.

Helena Ridderstråle har för räkenskapsåren/kalenderåren 2009-2010 främjat

Benulics grova bokföringsbrott med råd eller dåd genom att upprätta

bokföring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intäkter.

Jonas Lundberg har för räkenskapsåren/kalenderåren 2007-2009 främjat

Benulics grova svindleri och grova bokföringsbrott med råd eller dåd genom

att upprätta bokföring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intäkter.

Tabell

Räkenskapsår=kalenderår Upplupna intäkter med alltför höga belopp

2005 ca 263 000 000 kr eller mycket betydande belopp





2010 ca 1 100 000 000 kr eller mycket betydande belopp

22


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Andrahandsyrkande: Grovt bokföringsbrott (Boris Benulic)

Boris Benulic har som ansvarig företrädare för KKAB uppsåtligen eller av

grov oaktsamhet åsidosatt bolaget åvilande bokföringsskyldighet enligt

bokföringslagen genom att underlåta att i bolagets räkenskapsinformation på

betryggande sätt bevara erforderligt bokföringsunderlag med dokumen-

tation/specifikation till balansposten upplupna intäkter upptagna i årsredo-

visningarna för räkenskapsåren/kalenderåren 2005-2010 med följd att

rörelsens ekonomiska resultat eller ställning för respektive räkenskapsår inte

i huvudsak kan bedömas med ledning av bokföringen.

Brotten är att bedöma som grova eftersom åsidosättandet avsett mycket

betydande belopp och ingått som ett led i en systematiskt begången

brottslighet.

Lagrum

9 kap 9 § 2 st brottsbalken, 11 kap 5 § brottsbalken och 23 kap 4 §

brottsbalken

Åklagarens yrkande om näringsförbud

Boris Benulic har som verkställande direktör varit ansvarig företrädare för

Kraft & Kultur i Stockholm AB, 556567-4347, och i denna egenskap grovt

åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamheten och därvid gjort sig

skyldig till brott som inte är ringa enligt åtalspunkterna 1-2 ovan (i

tilläggsstämningen, rättens anmärkning). Lägsta föreskrivna straffet för grovt

bokföringsbrott och grovt svindleri är fängelse sex månader.

Näringsförbudet bör gälla omedelbart utan hinder av att domen inte vunnit

laga kraft.

Åklagarens yrkande om beslag

1. Det yrkas att rätten måtte förordna att från Kraft & Kultur i Sverige AB med

ovan angiven adress i beslag taget material enligt beslagsprotokoll 2011-

90000-BG1136 p 1-11 (fup daterat 2013-03-22 sid 499-500) skall bestå till

dess domen vunnit laga kraft.

2. Det yrkas att rätten måtte förordna att från Boris Benulic i beslag taget

material enligt beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p 1-2 (fup daterat 2013-

03-22 sid 501) skall bestå till dess domen vunnit laga kraft.

23


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

DE TILLTALADES INSTÄLLNINGAR

BORIS BENULIC

Han har vitsordat att han har varit VD och ansvarig företrädare för KKAB under

aktuell tid. Han har emellertid förnekat brott. Han har förnekat och har heller inte

kunnat vitsorda att balansposten Upplupna intäkter redovisats felaktigt på sätt

åklagaren påstår. Han har under alla förhållanden varit av uppfattningen att

balansposten Upplupna intäkter har redovisats på ett korrekt sätt och han har också

haft skäl att förlita sig på att årsredovisningarna varit korrekta i dessa avseenden.

Han har inte haft påstått uppsåt och inte heller agerat grovt oaktsamt. I fråga om

åtalet under punkten 2 i tilläggsstämningen avseende det alternativa yrkandet om

grovt bokföringsbrott har han förnekat att erforderligt bokföringsmaterial inte har

bevarats under påstådd tid. Om materialet befinnes inte ha varit bevarat, har han

varit av uppfattningen att det har bevarats, varför han har saknat uppsåt. Under inga

förhållanden har han som VD agerat oaktsamt. Han har slutligen bestritt yrkandet

om näringsförbud och anfört att i vart fall bör ett sådant förbud först träda i kraft när

dom i målet slutligen vinner laga kraft.

PIERRE SJÖÖ

Han har förnekat brott och bestritt ansvar. Han har inte främjat brott begångna av

Boris Benulic. Han har inte upprättat bokföring med oriktiga uppgifter avseende

upplupna intäkter. Han har fram till den 30 juni 2008 såvitt gäller upplupna intäkter

bara stansat in uppgifter enligt instruktion från Boris Benulic.

JONAS LUNDBERG

Han har förnekat brott. Han har inte agerat på sätt som åklagaren påstår i

gärningsbeskrivningen och han har i vart fall saknat brottsligt uppsåt och inte heller

agerat oaktsamt. Han kan inte vitsorda några belopp.

24


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

HELENA RIDDERSTRÅLE

Hon har förnekat brott och bestritt ansvar. De beräkningar som enligt åklagaren

visar att bokföringen varit felaktig kan inte vitsordas och inte heller kan metoden

för beräkningarna vitsordas. Det är därmed inte visat att det föreligger ett

bokföringsbrott. Skulle det anses att bokföringen varit felaktig och att Boris Benulic

har ett ansvar för detta, har Helena Ridderstråle bestritt att hon främjat Boris

Benulics gärning med råd eller dåd. Hon har inte haft anledning att misstänka och

borde inte heller ha förstått att de underlag som Boris Benulic försåg henne med var

felaktiga och att de instruktioner som han gav henne stod i strid med regelverket.

Hon har inte heller varit oaktsam i något annat avseende.

DEN RÄTTSLIGA REGLERINGEN

Åtalet avser alltså grovt svindleri och grovt bokföringsbrott samt medhjälp till dessa

brott. Här följer en redogörelse för den rättsliga regleringen av respektive brott, för

bestämmelserna om brottskonkurrens på grund av en lagändring 2005 i

bestämmelsen om bokföringsbrott samt för medhjälpsbegreppet. Redogörelsen

grundas på kommentarerna till de berörda lagrummen såsom de redovisas i

rättsdatabasen Zeteo.

SVINDLERI

Bestämmelsen om svindleri återfinnes i 9 kap. 9 § brottsbalken och lyder som

följer.

Den som offentliggör eller eljest bland allmänheten sprider vilseledande

uppgift för att påverka priset på vara, värdepapper eller annan egendom,

döms för svindleri till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till

böter eller fängelse i högst sex månader.

Om någon, som medverkar vid bildande av aktiebolag eller annat företag

eller på grund av sin ställning bör äga särskild kännedom om ett företag,

uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggör eller eljest bland

allmänheten eller företagets intressenter sprider vilseledande uppgift ägnad

25


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

att påverka bedömandet av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom

medföra skada, döms såsom i första stycket sägs.

Är brott, som i denna paragraf sägs, grovt, döms till fängelse, lägst sex

månader och högst sex år.

Boris Benulic har åtalats för att i egenskap av verkställande direktör ha gjort sig

skyldig till grovt svindleri. Den av åklagaren påstådda gärningen regleras därför i

lagtextens andra stycke, enligt vilket endast den som tillhör en viss personkrets och

därmed utgör ett s.k. specialsubjekt kan anses vara gärningsman. Till en sådan

personkrets hänförs personer som på grund av sin ställning bör ha särskild

kännedom om företaget, t.ex. verkställande direktörer. Det speciella med

regleringen i förhållande till just specialsubjekt är att dessa personer på grund av sin

ställning inom företaget inte kan ursäkta sig med okunnighet i förhållande till

företagets angelägenheter.

För att dömas för svindleri, och då även i egenskap av specialsubjekt, krävs att en

vilseledande uppgift offentliggjorts eller spritts bland allmänheten eller företagets

intressenter. När det är fråga om årsredovisningar i ett aktiebolag anses uppgiften ha

offentliggjorts i samband med att årsredovisningen inges till Bolagsverket (tidigare

Patent- och Registreringsverket).

Vidare krävs att uppgiften har varit ägnad att påverka bedömandet av företaget i

ekonomiskt hänseende och att offentliggörandet eller uppgiften medfört skada för

företaget. Skaderekvisitet innebär dock endast ett krav på abstrakt fara. Det krävs

därför inte att någon faktiskt lider en skada.

När det gäller just specialsubjekt krävs att uppgiften som offentliggörs eller sprids

är en sådan uppgift som gärningsmannen på grund av sin ställning bort äga särskild

kännedom om. Det fordras alltså att det kan konstateras ett samband mellan

uppgiften och gärningsmannens position i företaget. Detta innebär att om någon

lämnat en uppgift angående något som han eller hon inte på grund av sin ställning

26


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

ägt särskild kännedom om, är det alltså inte fråga om svindleri. Så är fallet även om

uppgiften varit ägnad att skada företaget i ekonomiskt hänseende.

Som framgår av lagtexten är svindleri ett brott som kan begås uppsåtligen eller av

grov oaktsamhet. Uppsåtet ska kunna relateras till den vilseledande uppgiften samt

att uppgiften varit ägnad att påverka bedömandet av företaget. Det uppställs dock

inte ett krav på att gärningsmannen också haft ett skadeuppsåt, varför även den som

i välmening sprider oriktiga uppgifter om resultatet i vad han eller hon tror rör sig

om en övergående kris i ett företag kan hållas ansvarig för svindleri.

Vid bedömningen av om ett svindleribrott är grovt eller inte ska domstolen beakta

gärningarnas omfattning och gärningsmannens tillvägagångssätt (se RH 1990:102).

GROVT BOKFÖRINGSBROTT

Bokföringsbrott regleras i 11 kap. 5 § brottsbalken. Bestämmelsen ändrades den 1

juli 2005, varför lydelsen såväl före som efter ändringen återges i det följande.

Lydelsen före 2005 års ändring

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet

enligt bokföringslagen (1999:1078), genom att underlåta att bokföra

affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna

oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens

förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i

huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till

fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt

döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Första stycket gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en juridisk person

som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte bedriver

näringsverksamhet.

Lydelsen efter 2005 års ändring

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet

enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra

affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna

oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens

förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i

27

http://zeteo.nj.se/delegate/scion/vestacitation?linkSearchValue=sfs%201999%3A1078%202%20kap%202%20p&openFirstCitation=true&provider=SPORe


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till

fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i

högst sex månader.

Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängelse i lägst sex

månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall

särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om

gärningsmannen använt falsk handling eller om gärningen ingått som ett led

i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars varit av

särskilt farlig art.

Första och andra styckena gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en

juridisk person som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte bedriver

näringsverksamhet.

Personer som kan dömas såsom gärningsman för bokföringsbrott är i första hand

den som själv är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen. Detta gäller bl.a.

näringsidkare. I ett aktiebolag, som det här är fråga om, har styrelsen ansvaret för

kontrollen av bokföringen och den verkställande direktören för att bokföringen

utförs i enlighet med gällande lag (se 8 kap. 4 och 29 §§ aktiebolagslagen

2005:551). Även om varje person i styrelsen för ett aktiebolag har ett ansvar för

hans eller hennes egna åsidosättanden av bokföringsskyldigheten, gäller därför att

den verkställande direktören också kan hållas ansvarig för bokföringsbrott för att ha

brustit i sina instruktioner och sin övervakning av bokföringen i företaget. Styrelsen

har dessutom rätt att utgå från att de uppgifter som lämnas av den verkställande

direktören om bokföringen i företaget stämmer, i den mån det inte finns skäl att

misstänka att uppgifterna är felaktiga.

Själva gärningen i bokföringsbrottet är direkt relaterad till de skyldigheter som

åligger en bokföringsskyldig person. Skyldigheterna innefattar bl.a. att fullgöra

löpande kronologisk och systematisk bokföring med grund- och huvudbokföring

och verifikationer till samtliga bokföringsposter samt att upprätta årsbokslut. Det

krävs dessutom att bokföringsmaterial bevaras i Sverige i ordnat skick och på ett

betryggande sätt under minst tio år från utgången av kalenderåret då räkenskapsåret

avslutades (se 7 kap. 1 och 2 §§ bokföringslagen 1999:1078). Ett bokföringsbrott

kan således utgöras av positiva åtgärder såväl som underlåtenhet.

28


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Den bokföringsskyldighet som åvilar en juridisk person är mycket långtgående. Av

denna anledning har de straffbara gärningarna begränsats till att omfatta fall då

bokföringsfelet har resulterat i att företagets förlopp, ekonomiska resultat eller

ställning inte i huvudsak kan bedömas med ledning av bokföringen. Vidare krävs att

avvikelsen mellan bokföringen och verkliga förhållanden är av en viss omfattning.

Enstaka felaktigheter eller försummelser ska inte bedömas som bokföringsbrott.

Enligt lagtexten kan bokföringsbrott, liksom svindleribrott, begås uppsåtligen eller

av oaktsamhet. Oaktsamhet eller uppsåt ska minst föreligga i förhållande till att

bokföringsskyldighet förelåg, till att bokföringsskyldigheten åsidosattes och till att

detta ledde till att rörelsens ekonomiska resultat eller ställning och förlopp inte

kunde bedömas med utgångspunkt i bokföringen.

Som framgår av regleringen ska vid bedömningen av om ett bokföringsbrott är

grovt beaktas bl.a. om åsidosättandet avsett ett mycket betydande belopp, om

gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt och under flera år, och

om gärningen varit av särskild farlig art. Det sistnämnda kan vara fallet om rörelsen

har haft en stor omfattning och/eller om osanna uppgifter använts.

BROTTSKONKURRENS

Som redogjorts för ovan innebar ändringen i lagrummet om bokföringsbrott att

straffmaximum för grovt bokföringsbrott höjdes till fängelse i sex år. Straff-

höjningen som detta medförde gav förutsättningar att döma någon för grovt

bokföringsbrott i s.k. konkurrens med andra brott, dvs. särskilt för detta brott även

om det brott som den åtalade döms för även innefattar bokföringsbrott. Gällande det

nu aktuella åtalet innebär detta att tingsrätten, för den del av den åtalade perioden

som faller efter lagändringen, har möjlighet att döma för både grovt svindleri och

grovt bokföringsbrott; för gärningar som begåtts före lagändringen kan tingsrätten

däremot endast fälla till ansvar för ett av brotten. Om tingsrätten finner att åtalet för

29


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

grovt svindleri avseende räkenskapsåren 2003 och 2004 är styrkt, kan alltså den

som döms inte samtidigt dömas för grovt bokföringsbrott.

MEDHJÄLP

Medhjälp regleras i 23 kap. 4 § brottsbalken, som lyder:

Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte

bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd

eller dåd. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning

straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet.

Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått annan

till utförandet, för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det.

Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger

honom till last. Ansvar som är föreskrivet för gärning av syssloman,

gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den som

tillsammans med honom medverkat till gärningen.

Vad som sägs i denna paragraf skall inte gälla, om något annat följer av vad

för särskilda fall är föreskrivet.

Utgångspunkten i lagstiftningen överlag är att samtliga personer som samverkat vid

brottslighet ska straffas för sitt eget deltagande. Medverkan förutsätter inte att de

andra inblandade personerna döms för brott, utan varje medverkande är alltså

självständigt ansvarig. Den person som inte är att anse som gärningsman kan dömas

för medhjälp eller anstiftan.

Anstiftan innebär att genom psykisk påverkan förmå en annan person att utföra en

gärning. Eftersom sådan medverkan inte har påståtts i målet, berörs inte det

begreppet ytterligare.

Eftersom det inte krävs att någon döms såsom gärningsman för att medhjälp ska

kunna aktualiseras, har man att bedöma om brottet rent objektivt kan anses ha skett

på så sätt att en otillåten gärning kommit till stånd. Medhjälp kan ske genom ett

30


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

fysiskt agerande eller genom uppmuntran. Det är alltså tillräckligt att en person kan

anses ha främjat ett brott och att gärningsmannen påverkats i sitt uppsåt av

främjandet, för att han eller hon ska kunna hållas ansvarig som medhjälpare.

Däremot krävs inte att främjandet faktiskt varit nödvändigt för att brottet kunde

begås.

Som framgår av bestämmelsen om medhjälp ska varje medhjälpare bedömas efter

det uppsåt eller den oaktsamhet som kan läggas honom eller henne till last.

Medhjälpsansvaret kräver alltså inte uppsåt utan det är tillräckligt att oaktsamhet

föreligger, men detta gäller endast i de fall huvudbrottet är straffbart i oaktsam

form. Såväl svindleri som bokföringsbrott är, som redogjorts för ovan, straffbara

även i oaktsam form. För bokföringsbrott ska dessutom noteras att området för

medverkan är stor. Även en person som bara har haft hand om bokföringen kan

dömas till ansvar såsom gärningsman för bokföringsbrott. En medhjälpare kan dock

dömas endast för den del av ett brott som omfattas av hans eller hennes uppsåt eller

oaktsamhet.

ÅKLAGARENS SAKFRAMSTÄLLNING

NÅGRA BAKGRUNDSOMSTÄNDIGHETER

Boris Benulic har i egenskap av verkställande direktör för KKAB varit ansvarig för

årsredovisningen i KKAB under perioden 2003 - 2010. Inför varje årsredovisning

har Boris Benulic till KKAB:s revisorer lämnat bokföringsunderlag avseende

posten Upplupna intäkter. De beräkningar som utförts av Boris Benulic och som

sedermera flutit in i årsredovisningarna för de aktuella räkenskapsåren har varit

felaktiga och saknat underlag. De av bolagsstämman fastställda balans- och

resultaträkningarna har offentliggjorts genom registrering hos Patent- och

Registreringsverket eller efter den 1 juli 2004 hos Bolagsverket.

31


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Affärssystemet CAB (liksom Pomax) används av många elhandelsbolag och det

saknas anledning att ifrågasätta den rådata som finns i systemet. Det har varit

möjligt att ta fram rättvisande rapporter om exempelvis fakturerad elvolym ur

systemet, låt vara att det då kanske behövdes hjälp av vissa verktyg som Business

Objects. KKAB hade dessutom ett supportavtal med Enita avseende CAB-frågor.

Sedan KKAB börjat använda Datavaruhusets faktureringssystem, som är en

utveckling av CAB, har nya fakturerings- och volymrapporter tagits ut från detta

system för tiden 2004-2010. Dessa rapporter utvisar bara en mindre och försumbar

differens jämfört med rapporter från CAB-systemet.

När Boris Benulic har beräknat de upplupna intäkterna i bolaget har han låtit Jonas

Lundberg eller någon annan i bolaget ta fram rapporter i excelfiler om fakturerad

volym och fakturerad intäkt för de tre kundkategorierna – kommuner, företag och

privatpersoner – från CAB. Boris Benulic har för att få fram ett önskat resultat

emellertid begärt vissa ändringar i filerna, oftast att de fakturerade volymerna eller

de fakturerade beloppen ska minskas. Härigenom ökar storleken på de upplupna

intäkterna och detta ger också till resultat att genomsnittspriset på fakturerad el

ökar, vilket i sin tur påverkar bolagets resultat. Filerna kunde komma att ändras

flera gånger för att uppnå önskat resultat. Resultatet av Boris Benulic beräkningar

av de upplupna intäkterna har sedan Pierre Sjöö och Helena Ridderstråle bokfört

utan att det har funnits ett korrekt och tillräckligt underlag för bokföringen annat än

Boris Benulic egna uppgifter.

Om posten Upplupna intäkter inte ”blåsts upp” på det sätt som görs gällande, skulle

KKAB:s eget kapital blivit negativt och bolaget hade varit skyldigt att ta fram en

kontrollbalansräkning. Rätteligen borde KKAB för räkenskapsåren 2003-2010

redovisat förluster.

Boris Benulic har ensam hanterat posten Upplupna intäkter och vilselett såväl

styrelsen som revisorerna i KKAB. Vid de tillfällen då någon ifrågasatt hans

32


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

hantering av de upplupna intäkterna har Boris Benulic gett felaktiga förklaringar till

posten eller hanterat situationen på annat sätt. Ett talande exempel för detta är när

KKAB:s första revisor, Inger Fjellner från PwC, i skrivelser till styrelsen reagerade

på bl.a. redovisningen av bolagets upplupna intäkter, som ökat påtagligt under år

2003, och gjorde gällande att något måste vara fel. För att förhindra en fördjupad

kontroll av de upplupna intäkterna entledigades, på Boris Benulics initiativ, Inger

Fjellner under pågående räkenskapsår och inför revisionen av årsbokslutet och

ersattes av Elisabeth Simonsson från Grant Thornton.

Räkenskapsåret 2010 uppgick de upplupna intäkterna enligt årsredovisningen till ett

belopp överstigande 1 miljard kr. KKAB.s styrelse kände oro för detta och ville

vidta kontrollåtgärder och försöka se till att eftersläpningen av utfaktureringen

åtgärdades. Av mejlkonversationer den 21 juni 2011 framgår emellertid att Boris

Benulic försökte förhindra en av styrelseledamoten Tobias Langseth initierad

kvalitetskontroll av uppgifterna i CAB-systemet avseende upplupna intäkter. Boris

Benulic utlovade i stället att en ”monumental” utfakturering skulle ske, närmare

bestämt av ca 570 miljoner kr.

När auktoriserade revisorn Lars Jonsson från Pro Executive Consultants AB (PEC),

som utsetts till CFO (närmast finansdirektör) i KKAB, hösten 2011 skulle göra en

likviditetsprognos på uppdrag av styrelsen, frågade han Jonas Lundberg om den av

Boris Benulic påstådda utfaktureringen. Därvid framkom att det inte fanns ett så

omfattande belopp kvar att fakturera bolagets kunder, som Boris Benulic uppgett.

KKAB inledde därefter en internutredning som snart gav vid handen att de

upplupna elintäkterna, som redovisats i bokföringen under åren 2003-2010, till stor

del saknade substans i verkligheten.

I samband med årsredovisningen för 2011 minskades följaktligen de upplupna

intäkterna i räkenskaperna per den 31 december 2010 med ca 1,5 miljarder kr,

varefter de upplupna intäkterna avseende leveranser i Sverige beräknades uppgå till

33


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

ca 54,4 miljoner kr vid årsskiftet 2010/11. Åtgärden resulterade i en förlust

räkenskapsåret 2010 om ca 783 miljoner kr och för räkenskapsåret 2011 om ca 113

miljoner kr. Den 31 december 2011 redovisade KKAB således en förlust och

negativt eget kapital. Vid en extra bolagsstämma den 21 februari 2012 beslutades

dock att driva KKAB vidare. Troms Kraft tvingades genom försäljning av tillgångar

skaffa fram nytt kapital, varefter KKAB:s skulder hos kreditinstitut till största delen

reglerades av Troms Kraft i dess egenskap av borgensman.

Resultatet av KKAB:s internutredning har senare väsentligen bekräftats av andra

utredningar vidtagna av revisionsbyråerna Deloitte och PwC.

NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2003

Den 13 maj 2003 mejlade Pierre Sjöö över rapporten för första kvartalet 2003 till

Inger Fjellner. I denna utvisade kontot Upplupna intäkter en ingående balans på ca

78 miljoner kr och ett utgående saldo den 31 mars 2003 på drygt 193 miljoner kr.

Den 20 augusti 2003 mejlade Pierre Sjöö över balansrapporten för första halvåret

2003 till Boris Benulic. Den utgående balansen såvitt avsåg upplupna intäkter hade

den 30 juni 2003 ökat till drygt 204 miljoner kr.

Inger Fjellner reagerade på dessa uppgifter och ansåg att något måste vara fel. Hon

begärde hjälp av en medbedömande revisor för att kvalitetssäkra sin revision. Hon

underrättade också Pierre Sjöö om att det saknades bokföringsunderlag för det

bokförda saldot på 204 Mkr.

Den 19 augusti 2003 lämnade Inger Fjellner en skrivelse till KKAB:s styrelse som

innehöll ”Väsentliga iakttagelser vid granskningsåret 2002”. Skrivelsen, som rymde

kritik mot bolagets bokföring i olika avseenden, borde enligt Inger Fjellner

behandlas av styrelsen enligt 10 kap. 35 § aktiebolagslagen.

34


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

I ytterligare en skrivelse av den 14 december 2003, ställd till KKAB och benämnd

”Iakttagelser vid granskning av förvaltning och intern kontroll under räkenskapsåret

2003” anförde Inger Fjellner bl.a. följande.

Ekonomiansvarig saknar dokumentation i bokföringen och i sin

avstämningspärm hur upplupna intäkter avs. levererad kraft som ej

fakturerats har beräknats. Således finns ej heller hos ekonomiansvarig någon

avstämning dokumenterad av denna balanspost i huvudboken. Posten uppgår

per 2003-09-30 till 189 Mkr.

-----

Varje anläggning finns inlagd i systemet med information om bl.a.

preliminär förbrukning på anläggningen och senaste avläsning. Det torde

därför inte föreligga några större svårigheter att ur Pomax-systemet generera

rapporter över ofakturerade/ej avlästa anläggningar med uppskattad

förbrukning som ekonomiansvarig kan använda för avstämning att upplupna

intäkter avs. levererad ofakturerad el är rimliga.

Den 17 februari 2004 anmälde Inger Fjellner i ett mejl till koncernrevisorn Frode

Danielsen att hon inte längre var KKAB:s revisor, att hon entledigats i förtid och att

det därför ålåg henne att göra en avrapportering. Därvid anförde hon bl.a.:

Med anledning av de problem som förelåg vid förra årets bokslutsrevision

avs. sena underlag och brister i dokumentation från bolaget främst avs.

upplupna intäkter samt de noteringar vi gjort vid granskning 2:a halvåret

2003 så bedömer jag att revisionsuppdraget har förhöjd risk. Därav mitt

beslut att tillsätta en CRP inför årets bokslutsrevision.

Jag känner en oro inför årets bokslutsrevision. Främst avs. fastställande av

posten upplupna intäkter avs. levererad elkraft – ännu ej fakturerad. Enligt

periodbokslut 2003-09-30 uppgick denna balanspost till 189 Mkr.

Omsättningen uppgick i januari – september 2003 till 397 Mkr. Postens

storlek är enligt min uppfattning inte heller tillfredställande ur

förvaltningssynpunkt med hänsyn till bolagets likviditet. Vad som också

framkommit vid vår revision före bokslutsdagen så har inte all

överförbrukning avs. 2002, som i bokslutet 2002-12-31, var upptagen som

upplupen intäkt till ca 35 Mkr, ännu ej fakturerats kund. Risk föreligger att

delar av denna post är osäker. Differens föreligger också mellan

kundreskontran i Pomax och kundfordringssaldot i huvudboken på 4,1 Mkr

per 2003-10-31. Vad denna differens i huvudbok består av är ej

dokumenterat.

35


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

I ett mejl den 22 februari 2004 till KKAB:s styrelseordförande Knut Einar Olsen

förklarade Frode Danielsen att han kände behov av att göra ett besök hos KKAB:s

revisorer för att få ett underlag för sina slutsatser när det gällde koncernen. Knut

Einar Olsen vidarebefordrade Frode Danielsens mejl till Boris Benulic med frågan

hur styrelsen skulle ställa sig till Frode Danielsens avsikter. Den 23 februari 2004

ställde sig Boris Benulic i ett mejl avvisande till Frode Danielsens önskan att träffa

KKAB:s revisor och kritiserade även Inger Fjellner.

Den 27 februari 2004 anmälde Inger Fjellner till Patent- och Registreringsverket att

hennes uppdrag som revisor i KKAB upphört i förtid och att hon i strid med

aktiebolagslagens regler inte beretts tillfälle att fullgöra sitt uppdrag och utföra

granskning i enlighet med god redovisningssed av bolagets årsredovisning,

bokföring och förvaltning.

KKAB:s årsredovisning för år 2003, undertecknades av bland andra Boris Benulic,

fastställdes av bolagsstämman den 25 juni 2004 och registrerades härefter i slutligen

i vederbörlig ordning hos Bolagsverket. Till redovisningen var fogad en s.k. ren

revisionsberättelse av Elisabeth Simonsson.

Åklagaren har i denna del vidare i stor utsträckning hänfört sig till Annicka

Holmgrens rapport avseende räkenskapsåret 2003. I rapporten har Annicka

Holmgren bl.a. gjort en jämförelse mellan uppgifterna om den upplupna intäkten

baserad på revisionsdokumentationen, som revisorn fått av bolaget, å ena sidan, och

uppgifter från KKAB:s faktureringssystem CAB. Enligt revisionsdokumentationen

fann hon att de upplupna elintäkterna uppgick till drygt 182 miljoner kr, mot-

svarande ca 30 procent av totala årsomsättningen, medan uppgifterna från CAB gav

en upplupen intäkt på drygt 68 miljoner kr, motsvarande ca 16 procent av års-

omsättningen. Skillnaden, drygt 113 miljoner kr, är det belopp som åklagaren har

gjort gällande i sin gärningsbeskrivning avseende 2003.

36


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Åklagaren har för detta räkenskapsår åberopat bl.a. ett meil mellan Boris Benulic

och Pierre Sjöö av den 18 februari 2004 och benämnt ”sista justeringarna” för att

visa att Boris Benulic utan bokföringsunderlag instruerat Pierre Sjöö att skriva upp

elintäkterna med ytterligare cirka 20 miljoner kr, att Pierre Sjöö följt instruktionen

och bokfört ytterligare intäkter.


Även i rapporten avseende räkenskapsåret 2004 har Annicka Holmgren bl.a. gjort

en analys av de excelfiler och andra uppgifter om fakturerade volymer och

elintäkter som Boris Benulic enligt uppgift har gett till Elisabeth Simonsson som

underlag för revisionen. I rapporten gör Annicka Holmgren en jämförelse mellan

uppgiften om den upplupna intäkten enligt revisionsdokumentationen, å ena sidan,

och uppgifter från CAB, å andra sidan. Enligt Annica Holmgren uppvisar

revisionsdokumentationen en betydligt lägre total faktureringsvolym i kWh än den

som framgår av CAB. Den upplupna fakturerade volymen uttryckt i procent av

bolagets totala elleverans för år 2004 uppgår enligt Annicka Holmgren till 33

procent, att jämföras med 14 procent beräknat på uppgifterna i CAB. Enligt hennes

beräkningar upptar revisionsdokumentationen en upplupen intäkt 2004 som är 136

miljoner kr högre än den som kan räknas fram med stöd av uppgifterna i CAB,

vilket är det belopp som åklagaren har lagt till grund för sitt gärningspåstående i

denna del.

Annicka Holmgren redovisar i rapporten också en kvalitetskontroll, som hon gjort

av revisionsfilerna avseende volymer och elintäkter på kundnivå. Därvid har hon

funnit följande: 42 kundnamn hade en uppgiftsvolym men saknade intäktsuppgift,

109 kundnamn hade en intäktsuppgift men saknade volymuppgift, sju kundnamn

hade ett snittpris understigande 0 kr/kWh och 15 kundnamn hade ett snittpris, som

översteg 2 kr/kWh.

37


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Åklagaren har beträffande detta räkenskapsår som skriftlig bevisning bl.a. åberopat

en mejlkonversation den 2 och 4 mars 2005 mellan Pierre Sjöö och Boris Benulic

och ett mejl den 15 mars 2005 från Pierre Sjöö till Boris Benulic för att styrka att

Pierre Sjöö bokfört enligt Boris Benulics instruktioner utan underlag.


Av Annicka Holmgrens rapport avseende räkenskapsåret 2005 framgår bl.a. att den

upplupna intäkten enligt revisionsfilerna är drygt 263 miljoner kr högre än den som

kan räknas fram med hjälp av data i CAB. Detta belopp har åklagaren lagt till grund

för sitt gärningspåstående i denna del. Den upplupna volymen uppgår enligt

revisionen till 49 procent av årets totala omsättningen medan CAB-data ger en

upplupen volym om 12 procent av omsättningen.

Hennes analys visar vidare på inkonsekventa data i revisionsfilerna: 2 997 kund-

namn hade en angiven volym men saknade intäktsuppgift, 238 kundnamn hade en

angiven intäkt men saknade volymuppgift, 540 kundnamn hade ett snittpris under-

stigande 0 kr/kWh, 234 kundnamn hade ett snittpris som översteg 2 kr/kWh och 281

kundnamn hade ett snittpris mellan 1 - 2 kr/kWh.

Åklagaren har som skriftlig bevisning bl.a. åberopat tre mejl den 13 december 2005,

den 1 och den 13 februari 2006 från Boris Benulic till Pierre Sjöö samt två mail av

den 9 mars 2006 från revisorn Anna Persson till Pierre Sjöö för att visa att Pierre

Sjöö agerat enligt Boris Benulics instruktioner och bokfört elintäkter som

väsentligen överensstämmer med uppgifterna i bolagets årsredovisning för 2005.


Av Annicka Holmgrens rapport för räkenskapsåret 2006 framgår bl.a. att den

upplupna volymen enligt revisionen uppgick till 942 120 871 kWh, eller 44 procent

av den totala förbrukningen, och den upplupna intäkten till 356 858 732 kr.

38


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Motsvarande uppgifter baserade på CAB-data uppges vara en upplupen volym

uppgående till 216 424 853 kWh, motsvarande 10 procent, och upplupen intäkt

uppgående till 77 714 518 kr. Skillnaden beträffande upplupen intäkt är därmed

drygt 279 miljoner kr, vilket belopp har åberopats i åklagarens gärningsbeskrivning.

I rapporten tillägger hon följande. Eftersom revisionsfiler avseende fakturerade

volymer under första halvåret 2006 och avseende fakturerade elintäkter under andra

halvåret 2006 saknas, så är det inte ”möjligt att exemplifiera kundnamn med

avvikelse mellan revisionsfil och CAB på helårsbasis avseende differenser”. Av

samma anledning är det inte heller möjligt att genomföra kvalitetssäkring på sätt

som skett tidigare år.

Åklagaren har, utom annat, åberopat ett antal mejl och mejlkonversationer bl.a.

mellan Boris Benulic och Pierre Sjöö samt ett mail mellan Pierre Sjöö och Anna

Persson, allt under tiden den 20 april 2006 – 28 februari 2007. Med denna bevisning

avser åklagaren att visa bl.a. att Pierre Sjöö enligt Boris Benulics instruktioner i

bokföringen för räkenskapsåret 2006 ändrat elintäkterna, inklusive de upplupna

intäkterna, med olika belopp till dess Boris Benulic uppnått ett önskvärt resultat,

vilket fått till resultat att de bokförda elintäkterna väsentligen överensstämde med

uppgifterna i KKAB:s årsredovisning för räkenskapsåret. Åklagaren har också

åberopat mejl den 23 oktober och den 15 december 2006 från Boris Benulic till

Pierre Sjöö som ska visa att Boris Benulic gett Pierre Sjöö förslag till åtgärder och

förklaringar till det förhållandet att de upplupna elintäkterna var för höga och

förslag på hur beloppen på ett omärkbart sätt skulle kunna sänkas under kommande

år och att bokföringen skulle manipuleras och revisorerna vilseledas.


Enligt Annicka Holmgrens rapport för detta räkenskapsår utvisar revisions-

dokumentationen bl.a. på en upplupen volym om 1 002 318 284 kWh för året, eller

39


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

50 procent av den totala årsförbrukningen. Den upplupna intäkten skulle därmed

uppgå till 474 602 505 kr. Motsvarande siffror grundade på CAB-data utvisar enligt

henne en upplupen volym om 196 927 465 kWh, eller 10 procent av den totala

årsförbrukningen, och en upplupen intäkt uppgående till 84 908 950 kr. Skillnaden

mellan revisionens och CAB:s uppgifter om upplupen intäkt, ca 398 miljoner kr, har

åklagaren grundat sitt ansvarspåstående på i denna del.

Hon har också låtit genomföra en kvalitetskontroll genom att analysera tillgängliga

revisionsfiler avseende volymer och elintäkter på kundnivå och därvid funnit att

270 kundnamn hade en angiven volym men saknade intäktsuppgift, att 2 868

kundnamn hade en intäktsuppgift men saknade volymuppgift, att 193 kundnamn

hade ett snittpris på el som understeg 0 kr/kWh samt att 95 kundnamn hade ett

snittpris, som översteg 2 kr/kWh (de högsta tio snittpriserna låg mellan 120 kr/kWh

och 12 kr/kWh).

Åklagaren har under denna åtalspunkt åberopat ett stort antal mejl, bl.a. en

mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg under tiden 18-23

februari 2008 till styrkande att Boris Benulic uppdragit åt Jonas Lundberg att ta

fram faktureringsrapporter från CAB för hushåll, företag och kommuner avseende

andra halvåret 2007, att Boris Benulic instruerat Jonas Lundberg om hur data i

faktureringsfilerna skulle ändras med bl.a. nedjusterade volymer, att Boris Benulic

ansett sig verbalt kunna vilseleda revisorerna samt att de ändrade uppgifterna i

faktureringsfilerna överensstämde med uppgifterna i revisorernas revisions-

dokument. Åklagaren har också åberopat tre mejl, den 3 april, 24 april och den 25

april 2007, från Boris Benulic till Pierre Sjöö för att visa att Pierre Sjöö medverkat

till upprättande av bolagets bokföring och att Boris Benulic utan att tillhandahålla

erforderligt bokföringsunderlag instruerat Pierre Sjöö att ändra elintäkterna till dess

att Boris Benulic uppnått ett önskvärt resultat för första kvartalet 2007.

40


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12


I Annicka Holmgrens rapport för detta räkenskapsår har hon med stöd av revisions-

dokumentationen bl.a. räknat fram en upplupen volym på 889 712 296 kWh, eller

42 procent av den totala årsförbrukningen under året, och en upplupen intäkt på

519 638 044 kr. Mot detta ställer hon uppgifter som grundas på CAB-data, som

resulterar i en upplupen elvolym på 141 033 131 kWh, eller 7 procent av den totala

årsförbrukningen, och en upplupen intäkt uppgående till 66 699 009 kr. Skillnaden

mellan de upplupna intäkterna enligt revisionsdokumentationen och CAB-data

uppgår till ca 452 miljoner kr, vilket belopp åklagaren gjort gällande i

gärningsbeskrivningen för detta räkenskapsår.

Vid sin kvalitetskontroll av tillgängliga revisionsfiler har hon funnit att 215

kundnamn hade en angiven volym men saknade intäktsuppgift, att 30 kundnamn

hade intäktsuppgift men saknade volymuppgift och att 93 kundnamn uppvisade ett

snittpris överstigande 2 kr/kWh.

Åklagaren har även här åberopat ett stort antal mejl, bl.a. en mejlkonversation

mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg den 11 och den 22 februari 2009, som

avser att visa att Boris Benulic instruerat Jonas Lundberg att ta fram rapporter för

företag och kommuner avseende 2008, att Boris Benulic låtit Jonas Lundberg

justera volymuppgifterna i rapporterna och att Boris Benulic tillhandahållit

revisorerna justerade volymuppgifter avseende företag och kommuner för andra

halvåret 2008. Vidare har åberopats ett mejl den 28 februari 2009 från Boris

Benulic till Jonas Lundberg, som avses visa att Boris Benulic bestämt och

tillhandahållit revisorerna uppgifter om vilka belopp som var fakturerade intäkter

andra halvåret 2008 avseende kommuner och företag. Åklagaren har också åberopat

mejl den 9-10 och den 14 april 2008 från Boris Benulic till Pierre Sjöö som ska visa

att Pierre Sjöö på Boris Benulics instruktion men utan erforderligt bokförings-

underlag justerat upp elintäkterna med 3 miljoner kr samt mejlkonversationer 2008

mellan flera personer som ska visa att Boris Benulic utan tillhandahållande av

41


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

erforderligt bokföringsunderlag instruerat Pierre Sjöö att ändra elintäkterna till dess

Boris Benulic uppnått ett önskvärt resultat för första halvåret 2008.


Åklagaren har i denna del gjort gällande att av den redovisade posten Upplupna

intäkter motsvarades 845 000 000 kr inte av verkliga förhållanden. Av detta belopp

avsåg 411 miljoner kr själva leveransåret 2009, 360 miljoner kr leveransåret 2008

och 74 miljoner kr leveransåret 2007.

I Annicka Holmgrens rapport för räkenskapsåret 2009 konstateras bl.a. att det av en

revisions-PM framgick att de upplupna intäkterna för KKAB:s elverksamhet i

Sverige uppgick till sammanlagt 987,8 miljoner kr (i årsredovisningen dock 990,3

miljoner kr). Av dessa hänförde sig 481,7 miljoner kr till år 2009 (exkl. Finland),

375,2 miljoner kr till år 2008 och 114,3 miljoner kr till år 2007. De upplupna

elintäkterna Finland uppgick enligt samma revisions-PM till 16,6 miljoner kr. Den

upplupna intäkten för el levererad i Sverige, 481 715 893 kr, motsvarade en

upplupen elvolym om 797 221 658 kWh, eller 34 procent av den totala

årsförbrukningen. Utgick man i stället från uppgifterna i CAB blev enligt Annicka

Holmgren den totala upplupna elvolymen 137 160 756 kWh, eller 6 procent av den

totala årsförbrukningen, vilket skulle motsvara en upplupen intäkt uppgående till

69 960 288 Mkr. Skillnaden mellan de upplupna intäkterna blev därmed ca 411

miljoner kr, vilket belopp åklagaren tagit upp i sitt gärningspåstående.

Beträffande påståendet om kvarstående upplupna intäkter från leveransåren 2007

och 2008 har åklagaren hänfört sig till den tredje rapporten av Annicka Holmgren

benämnd ”Analys av volym- och intäktsfiler avseende efterföljande fakturering

räkenskapsår 2009 för leveransåren 2007 och 2008”. Såvitt avser fakturering 2009

av el levererad 2007 fann Annicka Holmgren att revisionsdokumentationen upptog

en upplupen intäkt hänförlig till leveransåret 2007 som var nästan 74 miljoner högre

42


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

än den som kunde tas fram från rådata i CAB. Motsvarande belopp avseende el

levererad 2008 var nästan 360 miljoner kr högre än uppgifterna ur CAB.

Åklagaren har också för detta räkenskapsår åberopat ett stort antal mejl. Här kan

t.ex. nämnas en mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg den 5

november 2009, som enligt åklagaren visar att Boris Benulic har instruerat Jonas

Lundberg att ta fram volymrapporter för företag, kommuner och privatpersoner med

viss bestämd fakturerad volym för första halvåret 2009, att Jonas Lundberg sedan

tagit fram rapporter för företag och kommuner med fakturerad volym om

320 056 588 kWh och för privatpersoner med fakturerad volym om 216 999 938

kWh enligt instruktion och att Boris Benulic tillhandahållit revisorerna nämnda

volymuppgifter för beräkning av upplupna elintäkter. Även en liknande

mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg under tiden den 29-30

januari 2010 visar enligt åklagaren att Boris Benulic hade instruerat Jonas Lundberg

att ta fram volymrapporter för privatpersoner med viss bestämd fakturerad volym

avseende månaderna juli – december 2009 och att Jonas Lundberg sedan har tagit

fram sådana rapporter, som Boris Benulic därefter har tillhandahållit revisorerna.

Det finns vidare mejlkonversationer från tiden den 31 januari-den 12 mars 2010

som ska visa att Boris Benulic har instruerat Jonas Lundberg att ta fram tre

volymrapporter för företag och kommuner för andra halvåret 2009 med ett

sammanlagt volymvärde om 860 000 000 kWh, att Boris Benulic har tillhandahållit

revisorerna dessa och att han, när revisorerna tyckt att filerna sett konstiga ut och

bett om förklaringar, har vidgått att filerna innehöll fel och uppgett att han skulle

åtgärda felen med tillgänglig personal. Åklagaren har också åberopat mejl från

Boris Benulic till Helena Ridderstråle under tiden februari – december 2009, som

ska visa att Helena Ridderstråle medverkat till att upprätta löpande bokföring och

årsredovisning för 2009 utan erforderligt bokföringsunderlag för balansposten

upplupna intäkter.

43


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12


Åklagaren har i denna del gjort gällande att av upplupna intäkterna på drygt 1,5

miljarder kr motsvarades 1,1 miljarder kr inte av verkliga förhållanden.

Annicka Holmgrens rapport i denna del anger bl.a. att den upplupna elvolymen

enligt revisionsfilerna uppgick till 1 783 271 006 kWh, eller 55 procent av den

totala årsförbrukningen, och den upplupna intäkten till 1 207 142 215 kr.

Uppgifterna i CAB utvisar enligt Annicka Holmgren en upplupen elvolym på

142 449 882 kWh, eller 4 procent av den totala årsförbrukningen, och en upplupen

intäkt uppgående till 72 742 719 kr. Skillnaderna mellan uppgifterna om upplupen

intäkt uppgår sålunda till ungefär det belopp som åklagaren gör gällande saknar

substans, nämligen 1,1 miljarder kr.

Annicka Holmgren har vidare ur revisionsdokumentationen låtit ta fram tio

kundnamn, varav sex kommuner, ett sågverk och ett fastighetsförvaltningsbolag.

Dessa tio kunder hade enligt revisionsdokumentationen erhållit fakturor med

genomsnittligt mer än femtio procent lägre belopp än motsvarande fakturerings-

uppgifter i CAB. Slutligen har Annicka Holmgren låtit göra en kvalitetskontroll av

sina slutsatser genom att analysera tillgängliga revisionsfiler avseende volymer och

intäkter på kundnivå. Denna analys visar att 21 kundnamn har en angiven volym

men saknar intäktsuppgift, 21 kundnamn har en angiven intäkt men saknar volym-

uppgift, 817 kundnamn har ett snittpris understigande 0 kr/kWh, 407 kundnamn har

ett snittpris som översteg 2 kr/kWh och 9 253 kundnamn har ett snittpris mellan 1 -

2 kr/kWh. Hon har i det sammanhanget pekat på att snittpriset för år 2010 uppgick

till 0,5107 kr/kWh utifrån CAB-data och 0,6769 kr/kWh enligt revisionen.

När det gällde fakturering det efterföljande året för leveransåret 2010 utvisar både

revision-PM och tillgängliga revisionsfiler enligt Annicka Holmgren en fakturerad

elintäkt på 734 miljoner kr första kvartalet 2011. En CAB-rapport för motsvarande

period, som Annicka Holmgren tagit fram, utvisar däremot en elintäkt på 49

44


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

miljoner kr, d.v.s. en skillnad på 685 miljoner kr. Enligt Annicka Holmgren utvisar

revisionsdokumentationen alltså en högre fakturerad elintäkt än vad som faktiskt

har varit fakturerat avseende leveransåret 2010 under efterföljande år.

DE TILLTALADES SAKFRAMSTÄLLNINGAR

BORIS BENULIC

Elhandel är en komplex verksamhet, som under de aktuella åren var under stark

utveckling efter avregleringen. Åklagarens påståenden bygger på felaktiga

antaganden och bristfällig utredning. Bl.a. har man inte tagit hänsyn till att det

förekommit flera olika sorters elavtal och inte heller har man tagit hänsyn till

ingående balans i fråga om upplupna intäkter. Dessutom kan Annicka Holmgrens

utredning inte anses objektiv; hon har också samarbetat med Troms Kraft, som

dessutom har betalat kostnaden för den utredning som åklagaren åberopar. Hennes

beräkningar håller inte om man jämför med uppgifter som finns i andra delar av

utredningen. Han har inte heller fått möjlighet att yttra sig över åklagarens val av

Annicka Holmgren som sakkunnig.

Han gör gällande att han inte har fått en rättvis rättegång och att hans rättigheter

enligt artikel 6 i Europakonventionen (Europeiska konventionen den 4 november

1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) har

kränkts. Förutom att han inte har fått yttra sig över valet av Annicka Holmgren som

sakkunnig, menar han att trovärdigheten hos och tilltron till flertalet vittnens utsagor

starkt kan ifrågasättas på grund av avtal med tidigare arbetsgivare inom Troms

Kraft-koncernen eller till följd av skadeståndsanspråk som riktats mot dem. Vidare

gör han gällande att han inte, trots framställningar till åklagaren, har fått del av

underliggande material till gjorda utredningar och att förundersökningen felaktigt

har begränsats. Han har sålunda inte fått tillgång till samtliga avtal om elleveranser

som KKAB ingick under berörda år eller till samtliga fakturor som varit av

45


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

betydelse för att beräkna posten Upplupna intäkter. Inte ens material som kunnat

granskas stickprovsvis har han fått.

Genom en fullmakt i juli 2002 har Boris Benulic delegerat ansvaret för KKAB:s

prissäkring till anställda hos TK Handel. Skulle det ha förekommit någon

spekulation med öppna positioner, har han således inget ansvar för detta. Under

utredningen har det vidare framkommit att TK Handel har tagit betalt av KKAB för

profilkostnader, dvs. kostnader som uppkommer genom prisdifferenser som uppstår

när det inte går att prissäkra vissa fastprisavtal omedelbart, utan att det funnits

grund för det i Troms Krafts krafthandelspolicy och prissäkringspolicy för

koncernen.

En genomgång av fakturor som utfärdats av KKAB utvisar att fakturorna inte sällan

innehåller helt felaktiga uppgifter. Det innebär att även uppgifterna i CAB måste

vara felaktiga och att det därför med stöd av dessa inte går att periodisera elvolymer

och fakturabelopp på ett korrekt sätt. En kontroll av uppgifterna i Annicka

Holmgrens rapport avseende el som levererats år 2006 till kund uppvisar många

märkliga avvikelser, som bl.a. kan tyda på felaktig periodisering. Det kan också

tyda på att en del grunddata i CAB är felaktiga.

Boris Benulic har inte försökt dölja några förluster; KKAB har uppvisat korrekta

vinster under de aktuella åren. Det har inte varit fråga om att KKAB tecknat

förlustkontrakt med sina kunder. De fastprisavtal som ingåtts har dessutom varit

prissäkrade. Inte sällan har det varit fråga om avtal som stipulerade kvartalsvis

fakturering i efterskott. Eftersom det har varit problem att få rätt mätvärden –

kunderna har vid självavläsning inte rapporterat elförbrukningen i tid – har

faktureringen dragit ut på tiden, ibland i flera år. CAD-systemet klarade vidare inte

av att periodisera uppgifter som behövdes för att göra en rättvisande årsredovisning

i fråga om upplupna intäkter och kundfordringar. Inte heller med konsulters hjälp –

från t.ex. Enita – har det gått att få fram rättvisande uppgifter ur systemet. Han har

46


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

därför ändrat i underliggande data så att posten Upplupna intäkter i

årsredovisningen ska bli så riktig som möjligt. Han har informerat styrelsen och

revisorerna om sina åtgärder.

Vid Oslo tingsrätt pågår en skadeståndsprocess mellan å ena sidan Troms Kraft och

å andra sidan bl.a. PwC och den tidigare koncernrevisorn Frode Danielsen. I det

målet förs även regresstalan mot bl.a. Oddbjörn Schei, Kjell Ole Straumsnes och

Tobias Langseth. Ernst & Young AS (EY) har avgett ett sakkunnigutlåtande

avseende Deloittes skadeberäkning i målet, som uppgår till 1 786 000 000 kr. EY

anger att skadebeloppet bör justeras ned med mellan 1, 25 och 1, 45 miljarder kr

och menar bl.a. att Deloitte inte har kontrollerat den information som skade-

beräkningen bygger på.

PIERRE SJÖÖ

Han har varit konsult och drivit egen bokföringsbyrå. Han har således inte varit

ekonomichef eller på annat sätt varit anställd i KKAB och han har inte heller haft

något bestämmande inflytande i verksamheten. Om posten Upplupna intäkter i

årsredovisningarna har varit oriktig, har han inte haft någon kännedom därom. Inte

heller har han bort äga kännedom därom; han har inte kunnat eller bort upptäcka

eventuella felaktigheter. Till årsredovisningen tog han fram alla poster utom

Upplupna intäkter; underlaget och beräkningen av den posten ankom endast på

Boris Benulic. Han har inte heller varit skyldig att ta hand om underlaget för den

posten i bokföringen.

Han kan inte vitsorda uppgifterna i den av åklagaren åberopade utredningen. CAB-

systemet var behäftat med uppenbara brister. Han menar att Annicka Holmgrens

utredning inte är objektiv och innehåller felaktigheter, bl.a. när det gäller

periodiseringen av upplupen volym och fakturerad el. Minst 25 procent av

47


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

omsättningen vid årsskiftet borde utgöras av upplupen intäkt med hänsyn till hur

bolaget kunde fakturera sina kunder.

Någon redovisning av kundernas olika elavtal finns inte i utredningen. Den

omständigheten att Annicka Holmgren inte har tagit hänsyn till ingående balans är

också en felkälla. Om inte tidigare upplupen intäkt beaktas i senare årsredovisningar

uppstår ett följdfel. En jämförelse mellan levererad el och deklarerad volym ger

också vid handen att Annicka Holmgrens uträkningar är behäftade med fel.

Oavsett hur fördelningen av kassa, upplupen intäkt, kundfordringar och lager har

gjorts har tillgångsmassan varit densamma i balansräkningen. Fråga är om ett

nollsummespel på tillgångssidan. Prissättningen kan dock påverkas av förändringar

av förhållandet mellan kundfordringar och upplupen intäkt.

JONAS LUNDBERG

Arbetet på KKAB:s elavdelning var hans första arbete. Till hans arbetsuppgifter

hörde att skicka ut fakturor och hantera felfaktureringar samt att sköta vissa

administrativa uppgifter. Han hade inget att göra med bolagets ekonomi och dess

balans- och resultatrapporter och han hade inte någon kontakt med bolagets

revisorer.

Elfakturorna skapades med hjälp av den information som fanns i CAD-systemet.

Systemet hade emellertid svårigheter att skapa volymrapporter. Då använde man sig

i stället av ett system som hette Business Objects. Detta system hade dock problem

med periodiseringen av förbrukningen av el. Även om det gick att få viss hjälp av

bolagets it-konsulter hos Enita, blev man tvungen att manuellt justera vissa felaktiga

uppgifter. Ett fel som uppstod var att genomsnittspriset per kWh kunde bli för högt,

vilket var uppenbart för dem som arbetade med fakturering. Även volymerna som

kom från CAB-systemet var felaktiga och behövde justeras.

48


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Han har på uppdrag av Boris Benulic skapat justerade rapporter, men han har inte

vetat hur dessa rapporter skulle användas. Han har inte känt till att de uppgifter som

han tog fram skulle användas för att beräkna posten Upplupna intäkter i

årsredovisningarna.

Han har inte manipulerat några uppgifter utan bara justerat vissa felaktiga uppgifter

utifrån sin kunskap om elhandeln. Han har trott att allt gått rätt till. Ledningen för

Troms Kraft hade också fortsatt förtroende för honom efter det att utredningarna

inleddes och han har hjälpt till att ta fram underlag till dessa. Först när åtal väcktes

mot honom har han permitterats.

Den omständigheten att Boris Benulic i mejlen ofta hade en speciell jargong utgör

inte grund för att påstå att Jonas Lundberg haft anledning att misstänka att Boris

Benulic avsåg att manipulera rapporterna.

HELENA RIDDERSTRÅLE

Hon knöts till KKAB som redovisningsekonom under 2008. Hennes uppdrag var

huvudsakligen att sköta den löpande bokföringen. Liksom Pierre Sjöö, som hon

ersatte, har hon bara stansat in siffror. Hon hade inga möjligheter att komma in i

CAB-systemet. Hon fick uppgifter från elhandelsavdelningen. Instruktioner för

bokföringen av upplupna intäkter fick hon dock enbart från Boris Benulic.

Underlaget bestod av uppgifter från honom i e-postmeddelanden/mejl. Hon

upprättade verifikat i enlighet med de instruktioner hon fick och fogade mejlen till

verifikaten som underlag för bokföringsåtgärderna. Hon reagerade inte på de

uppgifter som Boris Benulic lämnade främst på grund av den stora omsättnings-

ökningen i bolaget under de aktuella åren. Revisorerna har aldrig återkopplat till

henne såvitt gäller posten Upplupna intäkter.

49


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

UTREDNINGEN I TINGSRÄTTEN

SKRIFTLIG BEVISNING

Åklagaren har åberopat och gått igenom omfattande skriftlig bevisning vid huvud-

förhandlingen i tingsrätten. Bevisningen består bl.a. av årsredovisningar, revisions-

dokumentation, bokföringsmaterial, diverse avtal, mejlkorrespondens, elavtal och

fakturor. Även de tilltalade har hänfört sig till viss skriftlig utredning.

Några exempel på mejlkorrespondens mellan Boris Benulic, Pierre Sjöö och Jonas

Lundberg finns i domsbilaga 2.

FÖRHÖR MED DE TILLTALADE

Boris Benulic

Han har ingen ekonomisk utbildning och kan inte mycket om redovisning och

bokföring. Han har varit journalist, arbetat på Nordea och Arbetsmarknadsstyrelsen

och blev sedan marknadschef på Ordfront. År 2001 blev han kontaktad av Troms

Kraft, som uppgav att man ville in på den svenska elhandelsmarknaden och erbjöd

honom att bli VD i ett svenskt dotterbolag, som skulle bildas för det ändamålet. Den

svenska elmarknaden hade just avreglerats och många företag ville etablera sig på

elmarknaden. Troms Kraft ville sälja s.k. grön el till lågt pris och vända sig till

kunder som var intresserade av miljö- och kulturfrågor. Boris Benulic, som tyckte

det lät som en utmärkt idé som passade hans politiska uppfattningar och intressen,

accepterade erbjudandet.

Inledningsvis fanns det ca tio anställda i KKAB. Boris Benulic skulle främst ägna

sig åt marknadsföringen. Administrationen skulle huvudsakligen skötas från Norge.

Pierre Sjöö anlitades som konsult för att sköta redovisningen och den löpande

50


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

bokföringen. Helena Ridderstråle hade samma uppgifter från 2008/09. Det var dock

Boris Benulic som redovisade bolagets ställning och resultat till styrelsen.

KKAB träffade redan under hösten 2001 elavtal med nästan 90 kommuner och fick

ca 12 000 anläggningar i sitt system. De avtalade priserna för levererad el var

inledningsvis egentligen för låga. Det konstaterades dock att priserna var hanterliga,

om de administrativa kostnaderna hölls nere. Elen inköptes från spotmarknaden hos

Nord Pool av TK Handel, som också svarade för prissäkringen av fastprisavtalen.

Boris Benulic visste inget om elmarknaden när han anställdes men mycket

kompetenta personer i KKAB:s styrelse gav honom en gedigen utbildning i hur

aktiviteterna på elmarknaden skulle bedömas och beräknas. Inledningsvis, fram till

2007, sysslade han mycket med prissäkring. Elpriserna på spotmarknaden varierade

kraftigt och oförutsägbart. Att säkra priset var därför en extremt viktig åtgärd,

annars kan det ”gå åt skogen”. Om han hade fått reda på att prissäkring inte skett

när en kund ville ha fastprisavtal, hade han blivit mycket arg. Alla på bolaget kände

till prissäkringspolicyn. Den gällde också vid s.k. successiva prislåsningsmodeller.

Årsredovisningen 2002 visade först på en förlust om ca 50 miljoner kr, men när han

kom underfund med att kunderna förbrukat mer el än vad som avtalats utan att ha

betalat för denna, kunde han genom att ”räkna hem en upplupen intäkt om nästan 41

miljoner” minska förlusten till nio miljoner kr.

Affärssystemet Pomax/CAB var hjärtat i verksamheten. Där skulle finnas uppgifter

från nätägare avseende avläsningar samt kunddata, avtalade priser,

faktureringsintervall m.m. Uppgifterna i CAB var nödvändiga för att kunna

fakturera kunderna. Redan 2003 blev KKAB emellertid på det klara med att

uppgifterna i CAB inte stämde och detta medförde att det blev stora problem med

faktureringen. Bristerna i CAB berodde främst på att kundernas förbrukning inte

lästes av som den skulle och att byte av anläggningar inte rapporterades. De

51


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

rapporter som togs fram från CAB var alltså missvisande eller felaktiga. Värdet av

fakturerade volymer och fakturerat belopp stämde oftast inte, bl.a. beroende på

överförbrukning som inte hade fakturerats. Han uppmärksammade också att

snittpriserna ibland var missvisande. Personalen tvingades på grund av

felaktigheterna lägga in uppgifter manuellt i systemet.

Volymrapporterna var det stora problemet. Alla rådata fanns inte i databasen. Bl.a.

klarade systemet inte att periodisera kundernas volymer på ett rättvisande sätt. Han

fick därför förhålla sig till det som verkade vara de faktiska och sanna

förhållandena. Det fanns inget alternativ till CAB.

KKAB försökte få hjälp att rätta till bristerna i CAB-systemet av supportföretaget

Enita, som man hade avtal med. Enita klarade emellertid inte att fullgöra sitt

åtagande, trots återkommande kontakter med anställda hos KKAB. Även Boris

Benulic och hans vice VD Ewa Helmenius försökte, utan framgång, få Enita att

utföra vad som hade avtalats, och KKAB:s styrelse var informerad om problemen.

Senare avtalade KKAB om support från Tieto-Enator men det hjälpte inte heller.

När Fortum gick över till CAB-systemet, hann Tieto-Enator nämligen inte ge hjälp

och stöd åt KKAB. Även Dala Kraft gick senare över till CAB.

Boris Benulic tvingades på grund av felaktigheterna i CAB-rapporterna och

bristerna i faktureringen att göra en beräkning av de upplupna intäkterna ”på

grundval av de faktorer som han med objektiva mätpunkter” kunde hitta. En

utgångspunkt var därvid Engros-rapportens uppgifter om köpt och levererad el.

Vidare utgick han från avtalen med kunderna, faktureringsrapporterna och de

belopp som kunderna hade betalat in. För att få fram ett korrekt snittpris jämförde

han snittpriset vid utfaktureringen med vad som avtalats och bedömde sedan vad

som var rimligt. Vid en jämförelse med levererad volym konstaterade han ofta att

fakturerat belopp inte stämde. Både i fråga om värde och volym tvingades han alltså

göra en rimlighetsbedömning för att sedan göra manuella justeringar för att få fram

52


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

rättvisande uppgifter. Den beräkningsformel han använde utgick sålunda från vad

som var levererat och vad värdet av leveransen skulle vara. Skillnaden däremellan

ger en upplupen intäkt. De justerade uppgifterna lades in i datafiler som skickades

till revisorerna.

Visserligen bör en VD delegera så mycket som möjligt till den anställda personalen.

Han har emellertid under hela den åtalade tiden tagit hand om bokslutsposten

Upplupna intäkter och i samband med såväl månadsrapporteringen som revisionen

av bolagets årsbokslut själv tagit fram uppgifterna om den posten. Grundläggande

uppgifter för sina beräkningar, volymrapporter, har han främst fått av Jonas

Lundberg. När han sett att värdena har varit felaktiga, har han gett Jonas Lundberg

eller någon annan uppgift om vad som borde vara rätt volym. Han har därefter fått

justerade rapporter, som sannolikt varit justerade ner på kundnivå. Pierre Sjöö och

Helena Ridderstråle har av honom sedan fått uppgift om hur de upplupna intäkterna

skulle bokföras och underlag för detta. Revisorerna har dock fått ett mer omfattande

underlag avseende hans beräkningar av upplupen intäkt. Han har varit helt öppen

gentemot revisorerna, som gjort stickprovskontroller, och tydligt redovisat sina

beräkningar för styrelsen.

Boris Benulic har aldrig velat anpassa sig till den gängse uppfattningen om hur en

VD ska uppträda. Det är mot den bakgrunden man ska bedöma den jargong som

han använder i åberopade mejlkonversationer.

KKAB hade en enormt snabb tillväxt på den komplexa elhandelsmarknaden.

Likviditeten var därför ofta ansträngd. Det berodde bl.a. på de långa

faktureringsintervallerna. Flertalet kommuner hade tremånadersfakturering.

Eftersom minst 30 procent av elförbrukningen normalt hänför sig till sista kvartalet,

kan det som ska fakturerats följande år inte utgöra en så låg andel av omsättningen

som den s.k. internutredningen påstår. Han är övertygad om att hans beräkning av

de upplupna intäkterna är korrekt. De justeringar som han gjorde i fråga om

53


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

storleken av upplupna intäkter påverkade inte snittpriset nämnvärt. Han har inte

använt posten upplupna intäkter för att dölja ev. förluster i bolaget.

Bolagets ekonomiavdelning förstärktes efter hand. Helena Ridderstråle blev

ekonomichef och rekryterade flera medarbetare. Han var angelägen om att

kompetensen på de nyanställda skulle vara hög. I slutet av den åtalade perioden

gjordes dessutom stora ansträngningar för att komma ikapp med faktureringen.

Efterhand fick han själv möjlighet att lägga mer kraft på kulturdelen, bl.a. startade

bolaget en nätbokhandel och ett magasin för kultur och samhällsdebatt. Samtidigt

föreföll KKAB:s styrelse från år 2007 mindre och mindre intresserad av KKAB:s

verksamhet; den brydde sig bara om resultatrapporterna och stod inte längre bakom

de värderingar som funnits vid starten.

Han har diskuterat storleken på olika konton med Pierre Sjöö och Helena

Ridderstråle men har inte varit involverad i det rent tekniska med bokföringen. Han

finner det märkligt att bokföringen för 2005-2007 inte återfunnits.

Pierre Sjöö

Han har drivit en egen bokföringsbyrå sedan 1996 och började arbeta som konsult

åt KKAB under hösten 2001. Han var således med redan när KKAB startade sin

verksamhet. Han fick reda på att KKAB sökte en konsult genom dåvarande revisorn

Inger Fjellner, som han hade arbetat med vid ett antal andra uppdrag. Inger Fjellner

satte honom i kontakt med Boris Benulic och Ewa Helmenius. Under tiden han

arbetade med KKAB hade han cirka tjugo andra klienter.

KKAB började som en liten verksamhet men redan till hösten 2002 var KKAB ett

mellanstort företag. Han var inte under sin tid på KKAB delaktig i elhandels-

verksamheten utan skötte endast bokföringen. Till slut växte KKAB till en sådan

storlek att han inte längre hann med arbetet med bokföringen på egen hand. När han

54


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

kom till sin plats på bolaget låg det högar med uppgifter som skulle stansas in i

bokföringen. Arbetet var så omfattande att KKAB, på hans begäran, såg till att

ordna en person som kunde hjälpa honom att stansa in uppgifter.

Under år 2003 var han på KKAB:s kontor cirka två till tre eftermiddagar per vecka.

Det var inledningsvis tillräckligt, men under åren 2006 och 2007 var han på

kontoret nästan varje eftermiddag och ibland hela dagar. Det blev till slut för

mycket för honom. Det kom på tal att han skulle anställas av KKAB, vilket han

tackade nej till. Han valde istället att avsluta uppdraget, eftersom det var alltför

omfattande och då han inte hann med sina andra kunder. Det var bättre för honom

att behålla tjugo små kunder än att behålla en stor.

Han var kvar i KKAB när Helena Ridderstråle anställdes och deltog i

uppbyggnaden av ekonomiavdelningen under år 2008. Han har aldrig haft någon

formell titel på KKAB och han har inte varit ekonomichef. Hans arbete på KKAB

har enbart skett på konsultbasis. Han slutade på KKAB år 2009.

I sitt arbete på KKAB bokförde han attesterade fakturor. Han kunde inte själv hämta

uppgifter från CAB-systemet och fakturajournaler låg på hans plats när han kom till

bolaget. Han tror att de togs fram åt honom av Jonas Lundberg. Efter att han hade

stansat in uppgifterna från fakturajournalerna i bokföringen, satte han in journalerna

i bokföringspärmar.

Han kände till att det fanns problem med CAB-systemet. Bolaget hade, som han

uppfattade det, gigantiska problem med att få ut fakturor beroende på bl.a.

leverantörsbyten och problem med mätarställningar. När han först började arbeta

med KKAB kryllade det av ungdomar som försökte rätta det som kallades fellistor.

Fellistor skapades när det inte gick att få fram rätt uppgifter ur faktureringssystemet

för att kunna skapa en faktura.

55


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Han och Jonas Lundberg upptäckte tidigt, 2003 eller 2004, att de var tvungna att ta

fram rapporter ur CAB-systemet den sista varje månad, eftersom det annars blev fel

i rapporterna. Han fick sedan räkna ut volymen. Detta gjorde han genom att han

visste vad som fakturerats och vad varje kWh kostat. Uppgiften om vad varje kWh

kostat fick han genom att dra av momsen och elskatten, som var fasta kostnader,

från det fakturerade priset.

Han har inte lagt sig i hur KKAB har skötts. Hans uppgift var att sköta bokföringen,

och då var han tvungen att se till att få de uppgifter som behövdes för att

bokföringen skulle bli rätt.

Boris Benulic svarade för posten Upplupna intäkter. Pierre Sjöö stansade in

uppgifter från honom avseende upplupna intäkter i bokföringen på konto 1701. Det

underlag han hade för att bokföra upplupna intäkter var den information som han

fick från Boris Benulic per mejl. Han vet inte var underlaget till Boris Benulics

uträkningar fanns eller hur Boris Benulic gjorde uträkningarna. Han fick dock

ibland även annat underlag för bokföringen av upplupna intäkter i form av enkla

uträkningar av vilka det framgick vad som totalt hade fakturerats och levererats och

den mellanskillnad som kvarstod. Även volym kan ha angetts i beräkningarna.

Enligt hans uppfattning var underlaget tillräckligt och även tillfyllest enligt god

revisionsed. Han satte in uträkningarna i bokföringspärmarna. När han lämnade

KKAB fanns ett helt rum med bokföringspärmar. Han vet inte varför åklagaren inte

har återfunnit pärmarna. När han lämnade KKAB fanns alla pärmar där.

Om de upplupna intäkterna minskade, använde han ett motkonto. Motkontot var

intäktskontot. De upplupna intäkterna minskade när kundfordringarna ökade. I

resultatet sker alltså inga förändringar om de upplupna intäkterna faktureras ut, utan

vad som händer är att det sker en ombokning från upplupna intäkter till

kundfordringar eller till intäkter, vilket påverkar resultatet bara på så vis att

sammanställningen av tillgångarna förändras. Det egna kapitalet påverkas inte.

56


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Det arbete han utförde hos KKAB gick i stort sett till på samma sätt som i andra

bolag. Om han får en färdig affärshändelse utgår han således från att den är korrekt

och bokför den. Han visste att elhandeln skedde genom TK Handel och att

ekonomicontrollers kontrollerade elhandeln där, och han utgick därför från att

uppgifterna som han fick var kontrollerade uppgifter. Han är av uppfattningen att

han inte hade något ansvar för underlagen, utan hans ansvar som konsult var att se

till att skatterna betalades och redovisades och att bokföringen gjordes i enlighet

med gällande regler. Sedan granskar revisorerna hans arbete. Under sin tid på

KKAB var han aldrig involverad i bokslutsarbetet avseende de upplupna intäkterna.

Detta skötte Boris Benulic tillsammans med revisorerna. Han bedömde emellertid

att de bokförda upplupna intäkterna var rimliga.

Han anser att Annicka Holmgrens uträkningar är felaktiga, eftersom hon missat att

ta med den ingående balansen för varje år. Hon menar att allt som levererats också

har fakturerats, men verkligheten är att en del av det som fakturerats ett år har

levererats föregående år. Hennes beräkningar av hur stor andel som den upplupna

intäkten är av den totala omsättningen är inte heller rimlig med beaktande av vilka

faktureringstider som förekom i bolaget.

Jonas Lundberg

När han började på KKAB var förhållandena ganska kaotiska. Verksamheten gick

ut på att skaffa kunder och att sköta administrativa uppgifter som att fakturera

kunder. De hade dock svårt att fakturera kunderna. Problemet var främst att få reda

på kundernas mätarställningar. Flera av de kommuner som var kunder hade

dessutom många anläggningar inom olika nätbolag, vilket gjorde det ännu svårare

att få fram uppgifter om mätarställning. De hade också problem med att kunder

bytte mätare, vilket gjorde att de behövde få in uppgift om start- och

slutmätarställning. För att komma igång med faktureringen nollställdes

mätarställningarna i CAB-systemet. Detta ledde emellertid till att de senare fick

57


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

problem med faktureringen. De fick då gå in i systemet och justera angiven

mätarställning manuellt.

Problemen orsakades inte bara av CAB-systemet utan de berodde också på

bristande kompetens hos dem som arbetade med det. Han och hans kollegor hade

begränsad kunskap om KKAB:s avtal med kunderna och visste inte vilka data som

de skulle föra in i systemet för att kunna fakturera kunderna. I början fakturerade de

därför manuellt. S.k. fellistor skapades. Vid ett tillfälle låg cirka 5 000 kunder som

inte fakturerats i fellistorna. De kom tillrätta med problemen först 2010 – 2011.

Han arbetade med fakturarapporter ganska tidigt under sin anställning.

Fakturajournalerna innehöll uppgift om fakturerat belopp, mervärdesskatt och

energiskatt och var uppdelade på privatpersoner, kommuner och företag. De litade

på rapporterna som de tog fram och de hade inte problem med innehållet i

rapporterna. Vid kontroller han har gjort i efterhand har det visat sig att rapporterna

stämmer.

Problemen med CAB-systemet gällde främst svårigheten att få fram korrekta

uppgifter om volym, eftersom de var tvungna att välja ut vilka fakturalinjer som

skulle tas med i rapporten. Om alla fakturalinjer togs med blev uppgiften om

volymen för hög. Periodiseringen av levererad el var också ett problem. Problemen

med CAB felanmäldes av KKAB till Enita. Där rekommenderades KKAB att

manuellt gå in i rapporterna och ta bort de felaktiga fakturalinjerna för att lösa

problemet med periodisering och kategorisering. Enita lyckades emellertid inte lösa

alla problem med CAB. Ewa Helmenius från KKAB tog upp frågan med Enitas

ledning. Det är en felaktig bild att KKAB inte försökte göra något åt problemen.

Bolaget försökte även anställa folk med bättre it-kompetens.

Han gjorde manuella justeringar av uppgifterna i de excelrapporter som han

skapade utifrån data han tog fram ur CAB-systemet. När Boris Benulic per mejl

58


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

instruerade honom att ta fram nya rapporter, eftersom tidigare rapporter inte stämde,

följde han instruktionerna. När han genomförde justeringarna som Boris Benulic

efterfrågade, försökte han hitta de fakturalinjer som var felaktiga, varpå han

korrigerade eller tog bort dessa. Han bedömer att rapporterna därigenom blev

korrekta, men att underlagen inte var perfekta. Han var övertygad om att Boris

Benulic hade rätt i att rapporterna var felaktiga.

Den data som förekommer i den nu aktuella utredningen periodiserades av Deloitte

först 2012. Han tog fram rapporter ur det gamla CAB-systemet, men Deloitte ur det

nya. Numera finns dessutom en tredje version av CAB-systemet i form av

Datavaruhuset, som är en databas som började användas under hösten 2012, dit all

data från CAB överförs och samtidigt periodiseras och kategoriseras.

Den vanligaste formen av avtal inom KKAB var årsavtal, som gav kunden rätt att

bestämma pris genom att själv välja när priset mot Nord Pool skulle låsas. KKAB:s

policy var visserligen att säkra el ”back-to-back”. KKAB låg dock de senaste

räkenskapsåren i målet med s.k. öppna positioner. Det handlade aldrig om att ”spela

med öppna positioner” eller att handla till spotpris, utan om att säkra el till ett pris

som gav rimliga marginaler. Att så var fallet var allmänt känt för alla som arbetade

på KKAB, så även av bolagets ledning. Boris Benulic kände till att de låg med

öppna positioner och gav direktiv muntligen och via mejl om hur de skulle ligga

med sådana positioner. Direktiven härom gavs till Hendrik Ekholm och Daniel

Chrigström, som arbetade på elhandelsavdelningen och som hade elhandelsmöten

med Boris Benulic. Han deltog inte alltid själv i dessa möten, men han fick ta del av

mötesprotokollen. Vad han vet kände Troms Kraft inte till att KKAB låg med öppna

positioner. Eftersom han fick direktiven om öppna positioner från Boris Benulic

informerade han inte Troms Kraft om detta.

Det är en felaktig bild att Annika Holmgren och Lars Jonsson var inblandade i att

de påstådda felen i bokföringen uppdagades. Annika Holmgren kom in i bilden först

59


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

senare och Lars Jonsson sökte upp honom, eftersom denne skulle göra en

likviditetsprognos. Den 9 november 2011 visade Lars Jonsson honom ett protokoll

från ett styrelsemöte i vilket det angavs att cirka 570 miljoner kr skulle faktureras ut

för el som levererats under tidigare år. Han reagerade, eftersom KKAB enligt hans

bedömning inte hade något kvar att fakturera. Han kontrollerade detta gentemot

CAB-systemet och berättade därefter för Lars Jonsson att det inte fanns något

belopp i den storleksordningen att fakturera. Lars Jonsson trodde först inte på

honom, men när de tillsammans undersökte saken hittade de inget att fakturera som

sträckte sig bakåt i tiden. Boris Benulic konfronterades med uppgiften och lovade

att återkomma. På kvällen den 10 november 2011 fick han dock ett mejl från Boris

Benulic med en förklaring, som han bedömde inte var en riktig förklaring. Han,

Boris Benulic och Lars Jonsson bestämde sig därför för att ha ett möte dagen efter,

men Boris Benulic kom inte till mötet. Till slut skrev han ett mejl till koncernchefen

och vice koncernchefen i Troms Kraft i vilket han berättade vad som uppdagats och

sa att något inte stämde.

Han har själv inte varit insatt i beräkningen av de upplupna intäkterna. Han frågade

aldrig Boris Benulic om detta. Han har aldrig under sin tid på KKAB varit med i

revisionsarbetet på KKAB eller träffat någon av revisorerna. Han vet inte hur

revisionsarbete rent praktiskt går till. Han förstod inte vad uppgifterna som han gav

till Boris Benulic och som skulle vidare till revisorerna skulle användas till. Han

blev aldrig kontaktad av revisorerna angående rapporterna.

År 2008 blev han administrativ chef i KKAB och tog också hand om kundtjänsten i

företaget. När Ewa Helmenius slutade som vice verkställande direktör i mitten av

2010, fick han efterträda henne. Han fick även efter händelserna i november 2011

arbeta med sina vanliga arbetsuppgifter, men han blev senare omplacerad till

produktchef. Hans arbetsgivare ansåg inledningsvis inte att det fanns skäl att

avskeda honom. Han blev dock nyligen varslad om avsked.

60


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Helena Ridderstråle

Hon gick ett program med ekonomisk inriktning på gymnasiet och flyttade därefter

till Frankrike, där hon läste redovisning. När hon flyttade tillbaka till Sverige

började hon arbeta som ekonomiassistent. Hon började arbeta på KKAB i mars

2008 via sin anställning på bemanningsföretaget Adecco. Hon hade då ingen

kunskap om elhandel. Till en början var det inte tänkt att hon skulle anställas på

KKAB, utan endast att hon skulle arbeta som konsult. Till slut accepterade hon

dock ett erbjudande om anställning i bolaget. Hon slutade arbeta på KKAB i januari

2012.

Hon tog över efter Pierre Sjöö, som fasade ut sig själv ur arbetet allt eftersom.

Pierre Sjöö hjälpte henne med månadsboksluten under 2008 och 2009 och det var

först under 2009 som hon gjorde verifikaten även för posten Upplupna intäkter.

Hon bokförde till en början leverantörsfakturor och var Pierre Sjöö behjälplig med

bokslutet för 2008. Under 2009 blev det för mycket jobb för henne att hantera

ensam, varför man anställde fler personer. Hon blev efter hand kallad ekonomichef,

men hon fick inget papper på det.

För bokföringen av posten Upplupna intäkter fick hon uppgifter från Boris Benulic

per mejl, vilka hon sedan bokförde. Hon fick ingen beräkning av sifforna eller

annat underlag till det som skulle bokföras. Hon frågade Pierre Sjöö om

arbetsmetoden, när hon skolades in i arbetet, och undrade varför de inte fick några

rapporter. Hon tyckte att man borde ha haft mer underlag än ett mejl om vad som

skulle bokföras. Hon bad flera gånger Boris Benulic om underlag. Oftast fick hon

svaret att hon skulle få underlaget senare, men så skedde aldrig. Till slut tröttnade

hon på att fråga. När hon förberedde bokslutspärmarna fick hon besked om att Boris

Benulic själv skulle ta hand om kontot för Upplupna intäkter. Hon fick ingen

förklaring till varför så skulle ske.

61


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Hon hade inte själv någon kontakt med revisorerna gällande beräkningen av posten

Upplupna intäkter, men revisorerna frågade henne om underlaget. Hon hänvisade

dem till Boris Benulic och informerade dem om att Boris Benulic tog hand om den

posten. Vad hon kan minnas hade revisorerna ingen kommentar till det. Hon deltog

inte heller vid några avstämningsmöten med revisorerna.

Under 2011 förändrades hennes arbetssituation på så sätt att Boris Benulic under

sen vår eller början av sommaren meddelade att KKAB behövde en ny ekonomichef

med större kompetens. Lars Jonsson kom då in i bilden. Han hade redan arbetat med

KKAB som konsult och rådgivare. Hon fortsatte att arbeta på ekonomiavdelningen

fram till hösten 2011, då hon över en eftermiddag fick andra arbetsuppgifter.

Enligt hennes bedömning borde underlag för posten Upplupna intäkter ha funnits i

form av en rapport eller en beräkning som hänvisar till en rapport av vilken det

framgår vad beräkningen grundas på.

Under hennes tid på KKAB fanns det ett arkiv för bokföringsmaterialet. Pärmarna

flyttades under 2009 och det material man inte längre arbetade med arkiverades.

KORT OM VITTNESFÖRHÖREN

22 personer har på åklagarens begäran hörts som vittnen i målet. Flertalet har

arbetat eller varit styrelseledamöter i KKAB, TK Handel eller Troms Kraft eller

deltagit i de utredningar som följt på händelserna i november 2011. Två av vittnena

har också åberopats av Jonas Lundberg. I övrigt har de tilltalade inte åberopat någon

muntlig bevisning utöver deras egna berättelser.

Referat av vittnesutsagorna finns samlade i domsbilaga 2.

62


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Eftersom vittnesberättelserna bara finns redovisade i en bilaga till domen och det i

det följande i huvudsak bara kommer att hänvisas till några av vittnenas uppgifter

vid den fortsatta prövningen, lämnas här en kort sammanfattning av vad de främst

har uttalat sig om.

Jakob Jönsson, Marcus Flood och Hendrik Ekholm har berättat om bl.a. CAB,

faktureringen och annat rörande elhandel i KKAB. Inger Fjellner, Elisabeth

Simonsson och Anna Persson har berättat om revisionen av KKAB:s räkenskaper

och om deras kontakter i det sammanhanget med bl.a. Boris Benulic. Frode

Danielsen har utifrån sin roll som koncernrevisor kompletterat den bilden. Om

arbetet i KKAB:s styrelse under de aktuella åren har Knut Einar Knutsen, Kjell Ole

Straumsnes, Tobias Langseth, Hanne May Karde och Oddbjörn Schei berättat,

framför allt om diskussionerna om de upplupna intäkterna och bolagets fakturering.

Tore Brynjulfsen, jämte Tobias Langseth och Hendrik Ekholm, har bl.a. yttrat sig

om prissäkringen i koncernen. Bergsvein Wang och Jon Ivar Straume, som arbetat i

Enita, har lämnat uppgifter om den support som lämnats KKAB beträffande CAB-

systemet. Händelserna i bolaget hösten 2011 har redovisats av Lars Jonsson och

Hanne May Grönli. Annicka Holmgren har under förhöret med henne bl.a. berättat

hur hon gått till väga när hon gjort de tre utredningarna åt EBM. Anders Hult och

Daniel de Paula från revisionsbyrån Deloitte samt Mats Anderson från PwC har

berättat om hur de har genomfört de utredningar som KKAB och Troms Kraft har

beställt av dem. Synnöve Öiseth, och även Tobias Langseth, har slutligen uttalat sig

om bankernas krediter och kraven vid kreditprövningen.

63


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

TINGSRÄTTENS DOMSKÄL

FRÅGAN OM DE TILLTALADE HAR BETAGITS RÄTTEN TILL

EN RÄTTVIS RÄTTEGÅNG

Boris Benulic har – först under sista dagens slutplädering och efter två månaders

huvudförhandling – gjort gällande att han inte fått en rättvis rättegång och att åtalet

redan på grund härav ska ogillas.

Till stöd för sitt påstående har Boris Benulics anfört att hans rättigheter enligt

artikel 6 i Europakonventionen har kränkts, eftersom han inte har fått möjlighet att

yttra sig över valet av Annicka Holmgren som sakkunnig i målet. EBM:s utredning

är vidare inte opartisk, eftersom Annicka Holmgrens utredning bekostats av Troms

Kraft, som på grund av pågående skadeståndsprocesser haft intresse i saken. Ett par

andra åklagarvittnen har dessutom fått ersättningar från Troms Kraft och vissa

vittnen är också motparter i de skadeståndsprocesser, som Troms Kraft driver i Oslo

och i Stockholm. Han har även invänt mot att han inte har fått ta del av allt

processmateriel som legat till grund för åklagarens ansvarspåstående, bl.a. alla avtal

om elleveranser som ingåtts av KKAB under berörda år samt alla fakturor som haft

betydelse för bedömningen av posten Upplupna intäkter. Han har inte ens fått

materiel, som kunnat granskas stickprovsvis. Åklagaren har slutligen inte redovisat

underlaget för andra utredningar som åklagaren hänfört sig till.

Tingsrätten gör avseende dessa invändningar följande bedömning.

Åklagaren har aldrig gjort gällande att Annicka Holmgrens tre rapporter skulle

utgöra sakkunnigutlåtanden. Rapporterna har inte heller åberopats som skriftlig

bevisning. Åklagaren har däremot i sin sakframställning hänfört sig till rapporterna,

varefter Annicka Holmgren hörts som vittne. Åklagaren har alltså inte utnyttjat de

möjligheter om inhämtande av sakkunnigutredning som erbjuds i 23 kap. 14 §

64


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

rättegångsbalken. Med hänsyn härtill kan Boris Benulic invändning i denna del

lämnas utan avseende.

Vad sedan gäller invändningen om partiska vittnen ska det först och främst

understrykas att i svensk rätt gäller principerna om fri bevisföring och fri bevis-

prövning (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Det ankommer med andra ord på

domstolen att avgöra värdet av den åberopade bevisningen. Följaktligen innebär det

inte att åtalet med automatik ska ogillas redan på den grunden att vissa vittnen har

eller har haft kopplingar till Troms Kraft och till de pågående tvistemålen i Oslo och

Stockholm, i vilka Troms Kraft för skadeståndstalan mot bl.a. vissa styrelse-

ledamöter och revisorer. Vittnenas trovärdighet och tillförlitlighet prövas i samband

med att rätten avgör vad som är bevisat i målet. Även denna invändning lämnas

därför utan avseende.

Vad slutligen beträffar frågan om att försvaret förvägrats tillgång till behövligt

underlag till olika utredningar bör det först konstateras att det saknas utredning om

det underlag, som åklagaren kan ha haft tillgång till, utöver det som under rätte-

gången har redovisats från den mycket omfattande förundersökningen. Det har

likväl framkommit att försvaret ändå har fått tillgång till den s.k. slasken och även

haft tillgång till omfattande utredningsmaterial från Norge.

Det har inte visats att åklagaren har avslagit någon begäran från Boris Benulic om

komplettering av förundersökning eller liknande enligt 23 kap. 18 § andra stycket

rättegångsbalken. Inte heller har Boris Benulic begagnat sig av möjligheten enligt

23 kap. 19 § rättegångsbalken att till rätten anmäla att det föreligger brister i

förundersökningen. Invändningen avseende förundersökningen saknar därmed

också relevans.

65


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

På grund av det anförda finner tingsrätten att Boris Benulic saknar grund för sitt

påstående om att hans rättigheter har kränkts enligt artikel 6 i Europakonventionen.

Med detta sagt övergår tingsrätten till att pröva målet i sak.

NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR PRÖVNINGEN

Boris Benulic har medgett att han under de aktuella åren haft ansvaret för

redovisningen av de upplupna intäkterna i bokslutet och har också vidgått att han

ansett sig tvungen att göra justeringar i underlagen till de upplupna intäkterna. Jonas

Lundberg har för sin del vitsordat att han på Boris Benulic uppdrag har gjort

justeringar i excelfiler, som tagits fram ur CAB som rapporter om till kunderna

levererad och fakturerad el avseende volymer och intäkter. Pierre Sjöö och Helena

Ridderstråle har var och en uppgett att de på Boris Benulic uppdrag bokfört

uppgifter hänförliga till posten Upplupna intäkter.

En del av den skriftliga bevisning som åklagaren har åberopat till stöd för sina

ansvarspåståenden avser ostridiga förhållanden, såsom innehållet i KKAB:s

årsredovisningar, revisorernas redovisningsdokumentation och diverse avtal. Den

skriftliga bevisning som särskilt har tilldragit sig tingsrättens intresse är innehållet i

de e-postmeddelanden – mejlkorrespondens – som åklagaren åberopat och som får

anses som exempel på hur Boris Benulic har agerat, när han instruerat Pierre Sjöö,

Jonas Lundberg och Helena Ridderstråle att utföra uppgifter som har att göra med

bolagets ekonomiska redovisning. Mejlen ger inte bara exempel på det förfarande

som förekommit. De har också betydelse för bedömningen av de tilltalades

eventuella uppsåt eller oaktsamhet.

Det är klarlagt att vissa vittnen på olika sätt har varit knutna till parter som

förekommer i civilprocesserna i Oslo och Stockholm och i vissa fall också själva

skulle kunna drabbas av skadestånd i dessa processer. Det har emellertid inte

kommit fram sådana omständigheter att det finns skäl att ifrågasätta trovärdigheten

66


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

och tillförlitligheten av den berättelse som dessa vittnen har lämnat. Det finns skäl

att i detta sammanhang peka på att olika vittnen, som hörts om samma saker, i allt

väsentligt har lämnat samstämmiga uppgifter. Samtliga vittnen har dessutom avlagt

vittnesed. Vittnesutsagorna ska därför beaktas vid rättens fortsatta prövning av

målet.

Som en avstamp till den fortsatta prövningen finns det också skäl att redovisa den

resultatutveckling som KKAB enligt årsboksluten redovisade fram t.o.m.

räkenskapsåret 2010 samt hur posten Upplupna intäkter utvecklades fram till år

2011.

Enligt årsbokslutet för 2001 redovisade bolaget en förlust på 3,7 miljoner kr.

Följande år redovisades en förlust på ca 9,3 miljoner kr. Räkenskapsåret 2003

uppgavs resultatet emellertid vara positivt med en vinst på drygt 23 miljoner kr.

Även därefter redovisades bara vinster, räkenskapsåret 2004 på 29 miljoner kr,

2005 på 34,6 miljoner kr, 2006 på 22,3 miljoner kr, 2007 på 21, 5 miljoner kr, 2008

på 22 miljoner kr, 2009 på 35 miljoner kr och slutligen 2010 på drygt 107 miljoner

kr. De upplupna intäkterna uppgick enligt årsbokslutet för år 2003 till ca 224

miljoner kr för att fram t.o.m. 2010 öka till drygt 1,5 miljarder kr.

Som ett resultat av den internutredning som KKAB påbörjade i november 2011

skrev bolaget per den 31 december 2010 ned balansposten Upplupna intäkter till ca

54 miljoner kr. Detta ledde till att bolaget för räkenskapsåret 2010, i stället för vinst,

uppvisade en förlust på drygt 780 miljoner kr. Denna åtgärd har granskats av

bolagets nya revisorer från PwC utan erinran och inte heller annars har det kommit

fram att det var fel att vidta denna bokslutsåtgärd; beloppet 1,5 miljarder kr har inte

återfunnits.

67


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Det är alltså utrett att ett mycket stort belopp har saknat substans i verkligheten.

Frågan är då vad som orsakat detta, om Boris Benulic och övriga tilltalade har ett

straffrättsligt ansvar för det som inträffat och i så fall vad det är fråga om för brott.

FRÅGAN OM BORIS BENULIC HAR GJORT SIG SKYLDIG TILL

BROTT

Boris Benulics egna beräkningar av de upplupna intäkterna

Boris Benulic har medgett att han gjort egna beräkningar för att komma fram till

storleken av de upplupna intäkterna. Han har uppgett att skälet till detta var dels att

det fanns brister i CAB-systemet, dels att bolagets fakturering släpade efter, vilket

gjorde att de rapporter som togs fram från data i CAB var missvisande när det

gällde fakturerade volymer, fakturerade belopp och snittpriser. Han tvingades därför

att göra rimlighetsbedömningar och sedan låta göra manuella justeringar i

underlaget för att få fram rättvisande belopp. Beräkningarna skedde enligt Boris

Benulic ”på grundval av de faktorer som han med objektiva mätpunkter” kunde

hitta.

Det kan börja med att konstateras att Boris Benulic inte närmare har kunnat

redovisa vad han menar med objektiva mätpunkter. Han har inte heller kunnat ange

exakt vilka faktorer som varit av betydelse för hans beräkningar och vilken formel

som han använt vid beräkningarna. Utifrån det som framkommit vid förhöret med

honom och vad som framgår av den av åklagaren åberopade mejlkorrespondensen

förefaller det mest vara fråga om att uppnå ett visst resultat grundat på antaganden

och gissningar.

Det finns emellertid ändå anledning att här också närmare se på de omständigheter

som Boris Benulic redovisat som skäl för att han låtit göra egna beräkningar av de

upplupna intäkterna i bolaget.

68


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

När det gäller Boris Benulics invändning avseende CAB-systemets otillförlitlighet

konstaterar tingsrätten att det är ostridigt att CAB – i vart fall inledningsvis – inte

fungerade tillfredsställande i bolaget och att det därför kunde uppstå fel i samband

med faktureringen. Av utredningen framgår emellertid att CAB-systemet var ett väl

etablerat affärssystem, som användes av stora bolag som Fortum, Dala Kraft och

Gullspångs Kraft. Detta talar med tyngd för att systemet i sig måste bedömas som

pålitligt. Av flera vittnesmål framgår det också att CAB fungerade tekniskt bra och

att det gick att ta fram standardrapporter från CAB bl.a. med hjälp av verktygen

Business Objects och SQL. Om det fanns brister i rådatan torde det ha berott på den

mänskliga faktorn, felaktiga inmatningar av uppgifter, eller brister när det gäller

uppgifter som skulle levereras med automatik. Om så varit fallet borde Boris

Benulic som VD rimligen i första hand försökt komma till rätta med dessa problem

i stället för att på egen hand försöka lösa dessa genom att göra justeringar i

underlaget för bolagets bokföring.

Ett särskilt problem som Boris Benulic har framhållit var problemet att rätt

periodisera el som levererades kring årsskiftet, eftersom CAB inte klarade detta,

och att denna brist var allvarlig, eftersom de flesta kunderna var kommuner med s.k.

tremånadersavtal, dvs. fakturering i efterskott var tredje månad. Genom

vittnesbevisningen framgår att Boris Benulic har överdrivit problemet. Hendrik

Ekholm har sålunda uppgett att av KKAB:s kunder hade 50-60 procent

enmånadsavtal, ca 10 procent tvåmånadersavtal och ca 35 procent tremånadersavtal.

Jonas Lundberg har vidare berättat hur de gjorde för att hantera periodiserings-

problemen på ett sätt som kanske inte gav helt rättvisande men ett acceptabelt

resultat. För övrigt kan detta problem knappast ha varit unikt för KKAB, vilket talar

för att andra elhandelsbolag som använde CAB klarade av frågan med

periodiseringar.

69


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Det är vidare ostridigt att KKAB hade ett avtal med it-bolaget Enita, som just avsåg

support avseende CAB. Av Bergsvein Wangs och Jon Ivar Straumes uppgifter

framgår att man inledningsvis gav råd och annan hjälp till KKAB när det gällde

CAB:s funktion men att det därefter inte tycktes finnas samma behov av support.

Slutsatsen blir att Boris Benulic inte gjort sannolikt att problemen med CAB-

systemet och faktureringen har varit så stora som han påstått.

Boris Benulic har till sitt försvar också gjort gällande att KKAB, såvitt han känt till,

under hela den åtalade tiden följt koncernpolicyn att prissäkra alla fastprisavtal

back-to-back. Han har i det sammanhanget emellertid också gjort gällande att

KKAB i strid med denna policy har tvingats att betala s.k. profilkostnader till TK

Handel. Man kan fråga sig vilken betydelse dessa förhållanden har för bedömningen

av frågan om de upplupna intäkterna tagits upp till rättvisande belopp i årsredo-

visningarna. Följande kan emellertid särskilt framhållas.

Av bl.a. Jonas Lundbergs och Hendrik Ekholms uppgifter framgår att KKAB i vart

fall under åren 2008 och 2009 låg med s.k. öppna positioner för att uppnå en

marginal på minst 2 procent på fastprisavtalen och att detta var väl känt av Boris

Benulic. Boris Benulics påstående att han inte känt till detta är därmed vederlagt.

När det gäller profilkostnaderna har såväl Tore Brynjulfsen och Tobias Langseth

omvittnat att det var väl känt i branschen och även i koncernen att dessa kostnader

inte kunde prissäkras, att praxis var att elhandelsbolagen fick räkna in dessa i sina

marginaler och att detta inte har ansetts stå i strid med koncernens

prissäkringspolicy. Det förefaller märkligt att Boris Benulic, som själv uppgett att

han sysslat mycket med prissäkring i vart fall fram till 2007, inte känt till detta.

Bolagets revisorer Elisabeth Simonsson och Anna Persson har hörda som vittnen

uppgett att posten Upplupna intäkter var en stor och riskfylld post, som löpande

diskuterades. Underlag för denna post, som Anna Persson fick av Boris Benulic,

70


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

bestod av beräkningar och bedömningar av hur stora de upplupna intäkterna skulle

vara och det presenterade underlaget bedömdes enligt Anna Persson som

tillräckligt. Fanns det ”något i filerna” som inte verkade stämma eller annars

verkade konstigt, kontaktade hon Boris Benulic, som då brukade svara att det kunde

ha blivit fel ”på parameterinställningarna”, varefter de fick en eller flera nyversioner

av filen. Anna Persson har uppgett att hon, om de fått information om att filerna var

justerade manuellt, hade fördjupat revisionen. Elisabeth Simonsson har för sin del

förklarat att hon inte vid något tillfälle fått uppfattningen att det hade ändrats något i

underliggande datafiler. Om hon fått information härom, hade hon ställt frågor och

sedan - beroende på svaren - gått vidare med frågan.

Genom bolagsrevisorernas vittnesmål är det styrkt att Boris Benulic aldrig till dem

har redovisat sina manuella justeringar av underlaget till posten Upplupna intäkter.

Ingen av de hörda ledamöterna i KKAB:s styrelse har, såvitt framkommit, heller

förstått att den posten byggde på beräkningar som Boris Benulic själv gjort.

Bevisvärdet av Annicka Holmgrens rapporter

Boris Benulic har gjort gällande att Annicka Holmgrens rapporter, som åklagaren

har lagt till grund för sitt ansvarspåstående, inte är opartiska och att de innehåller en

hel del felaktigheter, bl.a. har hänsyn inte tagits till ingående balans såvitt gäller

posten Upplupna intäkter och till att CAB-data innehåller fel.

Annicka Holmgrens tre rapporter kan enkelt uttryckt sägas redovisa resultatet av en

jämförelse mellan, å ena sidan, rapporter avseende fakturerade elvolymer, fram-

tagna ur det datoriserade affärssystemet CAB med hjälp av verktyget Data-

varuhuset, samt, å den andra sidan, de revisionsfiler och den revisions-

dokumentation som inhämtats från bolagets revisorer.

I alla sina rapporter har Annica Holmgren inledningsvis konstaterat att uppgifterna i

revisionsfiler och revisionsdokumentation i allt väsentligt överensstämmer med

71


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

motsvarande uppgifter i respektive bokslut för räkenskapsåren 2003-2010 när det

gäller storleken på de upplupna intäkterna. Annicka Holmgren har sedan för varje

räkenskapsår tagit fram två sammanställningar avseende fakturerade volymer och

elintäkter, nämligen dels en sammanställning av data i CAB, dels en samman-

ställning grundad på revisorsmaterielet. Enligt Annicka Holmgren ger en jämförelse

vid handen att sammanställningen av revisorsmaterielet genomgående utvisar för

varje aktuellt räkenskapsår mycket högre upplupna elvolymer och upplupna

elintäkter än vad sammanställningen grundad på data från CAB utvisar. Slutligen

har Annicka Holmgren jämfört revisorsmaterielet och data i CAB, såvitt avser varje

aktuellt räkenskapsårs totala elintäkter och elvolymer. Av jämförelsen framgår att

revisorsmaterielet uppvisar mycket lägre fakturerade volymer och elintäkter än

CAB. Annicka Holmgrens slutsats är att uppgifterna i revisorsmaterielet

manipulerats, eftersom en lägre fakturerad elintäkt och volym har angetts än vad

som faktiskt fakturerats under hela det aktuella räkenskapsåret.

Annicka Holmgren har hörts som vittne i målet och därvid bekräftat innehållet i

sina rapporter och, trots ingående motförhör, vidhållit sina slutsatser.

Det har inte framkommit något som tyder på att Annicka Holmgren brustit i

objektivitet när hon tagit fram underlagen för sina rapporter och gjort sina

jämförelser. Det förhållandet att hon vid sitt arbete med rapporterna har samarbetat

med anställda hos både KKAB och Troms Kraft, bl.a. för att få fram data ur CAB,

ändrar inte den bedömningen.

Annicka Holmgrens rapporter stöds dessutom i allt väsentligt av andra utredningar

som gjorts, inte bara av den inledande internutredningen utan även av utredningar

och rapporter från externa utredare som Anders Huldt och Daniel de Paula, båda

från Deloitte, samt Mats Andersson från PwC.

72


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Härtill kan tilläggas beträffande invändningen om att de ingående balanserna inte

har beaktats, att Annicka Holmgren i sina rapporter som sin första utgångspunkt har

tagit bolagets bokslut för varje räkenskapsår och att hon har konstaterat att

respektive bokslut överensstämer med de underlag som bolagets revisorer har fått

av Boris Benulic. Härav följer att Annicka Holmgren i sina uppställningar och

tabeller, såvitt avser respektive räkenskapsår, kunnat bortse från själva bokföringen

och istället bara redovisa den totala faktureringsvolymen för varje år. Det

föregående årets upplupna faktureringsvolymer torde därmed ha blivit en del av den

totala fakturerade elvolymen det aktuella räkenskapsåret. På grund av härav lämnas

Boris Benulic invändning i denna del utan avseende.

Såvitt avser Boris Benulic invändning om att det har funnits fel i data från CAB

noteras att varken Anders Hult, Daniel de Paula eller Mats Andersson, som alla haft

erfarenhet av CAB och som arbetat med systemet i sina utredningar, har flaggat upp

för att det funnits tekniska brister i CAB. På grund härav och då CAB varit det

affärssystem som KKAB har använt under aktuell tid har Annicka Holmgren har

haft fog för att utgå från uppgifterna i CAB i sina rapporter. I övrigt har tingsrätten i

föregående avsnitt redan behandlat Boris Benulics synpunkter på CAB-systemet.

Inte heller annars har det framkommit något som tyder på att Annicka Holmgren

brustit i objektivitet eller att hennes rapporter skulle vara otillförlitliga.

Något om storleken på de upplupna intäkterna

Boris Benulic har också invänt mot påståendena om att de upplupna intäkterna

rimligen bara bör uppgå till omkring tio procent av omsättningen. Han har gjort

gällande för sin del att en så låg andel är orimlig med beaktande av att KKAB:s

största kunder, nämligen kommunerna som motsvarade ca 80 procent av

omsättningen, hade tremånaders-avtal och att de upplupna intäkterna därför måste

uppgå till minst 30-35 procent av omsättningen.

73


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Som nyss angetts uppskattade dock Hendrik Ekholm att bara ca 35 procent av

KKAB:s kunder hade tremånadersavtal. Av bl.a. Hanne May Kardes vittnesmål

framgår dessutom att en del kommuner efter hand också frivilligt accepterat att gå

över till enmånadersfakturering. Flera har vidare omvittnat att kassaflödet och

likviditeten utgör stora problem för elhandelsbolag. KKAB:s styrelse har, som

framgått av vittesmålen, haft fokus på dessa frågor och på bolagets fakturering. Mot

denna bakgrund är det anmärkningsvärt att de upplupna intäkterna i KKAB:s

årsredovisningar i vart fall för de sista aktuella räkenskapsåren har uppgått till

mellan 40 och 55 procent av omsättningen.

Olika uppgifter har lämnats i målet om vad som kan anses som rimligt och naturligt

när det gäller de upplupna intäkternas andel av ett elhandelsbolags hela omsättning.

Särskild vikt bör emellertid fästas vid vad Mats Andersson, som är revisor hos PwC

och som har arbetat med elhandelsbolag, uppgett, nämligen att det i dessa bolag är

rimligt och normalt med upplupna intäkter som uppgår till mellan 9 och 11 procent

av den årliga omsättningen.

Boris Benulics gärningar

Det är styrkt genom den redovisade utredningen, och då inte minst genom de

åberopade mejlkonversationerna, att Boris Benulic, som haft särskild kännedom om

företaget i sin egenskap av VD, inför boksluten 2003 – 2010 efter eget gottfinnande

låtit göra manuella justeringar av uppgifter i olika excelfiler för att sedan låta

uppgifterna i dessa ändrade filer ligga till grund för bokföringen. Därigenom har

balansposten Upplupna intäkter påverkats på så sätt att den i respektive bokslut

tagits upp med alltför höga belopp. Genom Annicka Holmgrens uppgifter, som

stöds av annan muntlig bevisning, är det vidare styrkt att beloppen under

balansposten Upplupna intäkter i årsredovisningarna för räkenskapsåren 2003-2010,

vilka saknat motsvarighet i verkligheten, uppgått till i vart fall de belopp som

åklagaren har angett i sina gärningsbeskrivningar.

74


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Frågan är sedan om Boris Benulic har haft uppsåt att härigenom offentliggöra

vilseledande uppgifter, som varit ägnade att påverka bedömandet av företaget eller

om han av grov oaktsamhet har gjort detta.

Av bl.a. Lars Jonssons och Hanne May Grönlis uppgifter framgår att KKAB för

räkenskapsåren 2003-2010 i stället för vinst hade fått redovisa förluster, om posten

Upplupna intäkter hade redovisats korrekt. Enligt Hanne May Grönli var orsaken

till förlusterna främst ”underprissättning under hela perioden och undersäkring

under den senare delen av perioden”. Det finns inte skäl att ifrågasätta Hanne May

Grönlis bedömning.

Boris Benulic har naturligtvis som VD hela den aktuella tiden haft ett intresse att

uppvisa vinst i rörelsen. Han lyckades, enligt vad han själv har uppgett, redan för

räkenskapsåret 2002 minska en avsevärd förväntad förlust genom att öka de

upplupna intäkterna. Med sina erfarenheter från bokslutsarbetet för 2002 visste han

alltså hur han rent redovisningstekniskt kunde gå till väga för att minska eller

eliminera en rörelseförlust.

För prövningen i denna del är Inger Fjellners uppgifter om sin tid som KKAB:s

revisor och hennes entledigande också av intresse. Hennes uppgifter vinner stöd av

de uppgifter som Frode Danielsen lämnat och den skriftliga bevisning avseende

detta händelseförlopp som åklagaren åberopat. Det samlade intrycket som

utredningen i denna del ger är att Boris Benulic ville bli av med Inger Fjellner för

att förhindra att hon gick vidare med sin utredning om posten Upplupna intäkter.

Av betydelse i uppsåtsfrågan är också Boris Benulics agerande under 2011, såsom

det har beskrivits av bl.a. Lars Jonsson och Oddbjörn Schei.

På grund av det anförda och med hänsyn även tagen till den åberopade omfattande

mejlkorrespondensen mellan Boris Benulic och andra är det ställt bortom allt

75


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

rimligt tvivel att Boris Benulic med avsikt ändrade uppgifterna i bokförings-

underlaget för att nå sitt syfte att uppvisa ett positivt resultat.

Sammanfattning av frågan om Boris Benulics ansvar för brott

Tingsrätten finner det sammanfattningsvis styrkt att Boris Benulic i egenskap av

VD för räkenskapsåren 2003-2010 uppsåtligen låtit bokföra oriktiga uppgifter

avseende balansposten Upplupna intäkter i den omfattning som åklagaren påstått.

Posten Upplupna intäkter har influtit i årsredovisningarna för dessa räkenskapsår.

Årsredovisningarna, som offentliggjorts genom registrering hos Patent- och

Registreringsverket respektive Bolagsverket, har därmed innehållit oriktiga och

vilseledande uppgifter. Dessa har varit ägnade att påverka bedömandet av KKAB i

ekonomiskt hänseende och därigenom kunnat medföra skada. Det är följaktligen

styrkt att Boris Benulic genom sitt agerande uppsåtligen har gjort sig skyldig till

svindleri i åtta fall, brott som på grund av att gärningarna avsett betydande belopp

och att brottsligheten skett systematiskt, är att anse som grova.

Genom att uppsåtligen i bokföringen och årsredovisningarna låta redovisa uppgifter,

som inte motsvarat de verkliga förhållandena, vilket har fått till följd att rörelsen

ekonomiska resultat och ställning inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av

bokföringen, har Boris Benulic också gjort sig skyldig till bokföringsbrott, som på

samma skäl som svindleribrotten är att bedöma som grova brott. För åren 2003 och

2004 konsumeras emellertid denna brottslighet av de grova svindlerierna. Men som

åklagaren har gjort gällande ska Boris Benulic avseende räkenskapsåren 2005-2010

emellertid med hänsyn till det anförda i brottskonkurrens även dömas för grovt

bokföringsbrott i sex fall.

76


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

FRÅGAN OM PIERRE SJÖÖS, JONAS LUNDBERGS OCH HELENA

RIDDERSTRÅLES MEDVERKAN

Pierre Sjöö

Pierre Sjöö har bl.a. uppgett följande: Under den tid som åtalet avser har han på

konsultbasis skött den löpande bokföringen i KKAB. Han har också tagit fram

underlaget till årsredovisningen, dock inte såvitt gäller posten Upplupna intäkter. I

början var han några eftermiddagar i veckan på KKAB:s kontor men omfattningen

på hans arbetsuppgifter ökade efter hand, så de sista åren tvingades han vara nästan

varje vardagseftermiddag på KKAB:s kontor och ibland hela dagar. Hans uppgift

har huvudsakligen varit att stansa in uppgifter från attesterade fakturor och sätta in

underlaget i bokföringspärmarna. Han har emellertid också bl.a. bokfört uppgifter

avseende posten Upplupna intäkter. Uppgifterna och underlaget fick han från Boris

Benulic. Även detta underlag sattes in i bokföringspärmarna och så länge som han

utförde uppgifter åt KKAB fanns bolagets bokföring i behåll.

Det har inte åberopats någon bevisning som visar att Pierre Sjöö i dessa delar har

farit med osanning. Pierre Sjöö har sålunda oemotsagd uppgett att posten Upplupna

intäkter har hanterats uteslutande av Boris Benulic och revisorerna. Han har, såvitt

framkommit, vidare aldrig deltagit i några av KKAB:s styrelsemöten. Även om det

av de av åklagaren åberopade mejlkonversationerna framgår att Pierre Sjöö på Boris

Benulics uppmaning gjort ändringar i bokföringen, finner tingsrätten att det mot

denna bakgrund inte är styrkt att Pierre Sjöö uppsåtligen eller av vårdslöshet på sätt

som avses i 23 kap. 4 § brottsbalen främjat Boris Benulics svindleri.

Frågan är härefter om han ändå främjat dennes bokföringsbrott. Något bokförings-

material har enligt åklagaren inte återfunnits men Pierre Sjöös påstående om att det

har funnits visst underlag till bokföringen av posten Upplupna intäkter är inte

motbevisat. För övrigt har det inte från åklagarens sida åberopats någon utredning

77


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

som närmare visar vilket underlag till posten Upplupna intäkter som ska finnas för

att bokföringslagens krav ska anses vara uppfyllda.

Åklagaren har emellertid, genom den åberopade utredningen, visat att posten

Upplupna intäkter i KKAB:s bokföring inte har motsvarat de verkliga förhållandena

och att KKAB:s ekonomiska resultat och ställning för aktuella räkenskapsår

följaktligen inte i huvudsak har kunnat bedömas med ledning av bokföringen. I

objektiv mening har alltså Pierre Sjöö gjort sig skyldig i vart fall till medhjälp till

bokföringsbrott.

Det är visserligen omvittnat att Boris Benulic var en stark och krävande chef. De av

åklagaren åberopade mejlkonversationerna mellan Boris Benulic och Pierre Sjöö

tyder emellertid på att Pierre Sjöö godtagit att på Boris Benulic instruktioner göra

förändringar i KKAB:s bokföring utan att det samtidigt redovisats något närmare

underlag för förändringarna. Pierre Sjöö måste i vart fall haft anledning att ställa sig

undrande beträffande Boris Benulics önskemål att han skulle vidta dessa

justeringar, även om det inom bolaget cirkulerat uppgifter om att CAB hade brister,

att faktureringen släpade efter och att det funnits godtagbara skäl att manuellt göra

beräkningar av denna balanspost. Såsom bokföringskunnig och ansvarig för den

löpande bokföringen och underlaget för denna bör han ha förstått att det krävdes

mer än vad som framgår av mejlkonversationerna mellan Boris Benulic och honom

för att han skulle vidta de bokföringsåtgärder som Boris Benulic begärde av honom.

Härtill kommer att Inger Fjellner redan år 2003 ifrågasatte uppgifterna om de

upplupna intäkternas storlek och att hon då även påpekade för Pierre Sjöö att det

saknades tillräckligt bokföringsunderlag och dokumentation i övrigt till den

balansposten.

Pierre Sjöö har därför i vart fall av oaktsamhet främjat det grova bokföringsbrott

som Boris Benulic gjort sig skyldig till, låt vara att denna Boris Benulics brottlighet

under räkenskapsåren 2003 och 2004 har konsumerats av det grova svindleri han

78


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

samtidigt gjort sig skyldig till. Detta förhållande hindrar dock inte att Pierre Sjöö

kan fällas till ansvar för sin medverkan till bokföringsbrott även avseende dessa år.

Det saknas skäl att i hans fall frångå bedömningen att medverkansbrotten avsett

grova bokföringsbrott.

Följaktligen ska åtalen mot Pierre Sjöö för grovt svindleri ogillas. Han ska

emellertid fällas till ansvar för medhjälp till grovt bokföringsbrott under

räkenskapsåren 2003-2008.

Jonas Lundberg

Jonas Lundberg har, som framgår av såväl hans egna uppgifter som av åberopade

mejlkonversationer, ändrat i de excelfiler avseende fakturerade volymer och belopp,

som han på Boris Benulic begäran har tagit fram till denne. De ändringar som han

gjort i filerna har haft till syfte att uppnå de resultat som Boris Benulic önskat och

har vidtagits på ett sätt som gjort det svårt att upptäcka ändringarna. Det ligger nära

till hands att anse Jonas Lundbergs handlande som tämligen förslaget.

Annat har inte kommit fram än att Jonas Lundberg inte har haft att göra med vare

sig den löpande bokföringen eller årsredovisningen. Emellertid måste han med den

kunskap och erfarenhet som han uppnått under tiden i KKAB i vart fall ha förstått

att innehållet i de justerade excelfilerna skulle ligga till grund för bokföringen i

bolaget och därmed påverka årsboksluten. Med hänsyn härtill har han med råd och

dåd främjat Boris Benulics brottslighet. Det bär enligt tingsrättens mening

emellertid för långt att göra gällande att Jonas Lundbergs agerande har utgjort

medhjälp till grovt svindleri men han kan inte undandra sig ansvar enligt åtalet för

medhjälp till grovt bokföringsbrott räkenskapsåren 2007-2009.

Helena Ridderstråle

Åtalet mot Helena Ridderstråle avser bara räkenskapsåren 2009 och 2010. Till

skillnad mot Pierre Sjöö och Jonas Lundberg har hon uppenbarligen reagerat mot

79


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Boris Benulics hantering av posten Upplupna intäkter och har begärt ett bättre

underlag för bokföringen och, när hon inte fått det, gjort egna anteckningar på

verifikationerna för att öka förståelsen för det som hon på Boris Benulics

instruktioner har bokfört under den balansposten.

Även om Helena Ridderstråle har bokfört uppgifter grundade på underlag som hon

insåg var bristfälligt med avseende på bl.a. erforderliga verifikationer, är det enligt

tingsrätten inte styrkt att det i sig varit ägnat att underlätta gärningarna eller på

annat sätt inneburit att gärningarna främjats i den mening som avses i 23 kap. 4 §

brottsbalken. Åtalet mot henne ska därför ogillas redan på denna grund (se NJA

2008 s. 697).

PÅFÖLJDER

Boris Benulic

Genom denna dom har Boris Benulic befunnits skyldig till grovt svindleri under

tiden 2003-2010, dvs. i åtta fall. Dessutom har han gjort sig skyldig till grovt

bokföringsbrott under åren 2005-2010, dvs. i sex fall. Svindleribrotten har avsett

mycket betydande belopp. Den samlade brottsligheten har varit systematisk,

svårupptäkt och svårutredd. Boris Benulic har i samband med att brotten begåtts

utnyttjat sin ställning i bolaget, även om det inte kommit fram något som visar att

han själv har gjort någon vinning i sammanhanget. Effekterna av brottsligheten har

ändå varit påtaglig. Risken för att KKAB skulle komma att försättas i konkurs har

varit överhängande och för Troms Kraft som koncern har det inträffade medfört

t.o.m. konkret skada.

Boris Benulic har sålunda gjort sig skyldig till allvarlig och omfattande brottslighet

av ekonomisk natur. Annan påföljd än fängelse kommer inte i fråga. Den samlade

brottsligheten som ligger honom till last har i vart fall ett straffvärde om ca fyra år.

80


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Vid bestämmandet av straffets längd ska bl.a. beaktas vad som anges i 29 kap. 5 §

brottsbalken. I det sammanhanget kan beaktas att lång tid, mer än tio år, har förflutit

sedan brottsligheten påbörjades. Samtidigt kan det anmärkas att själva brotts-

utredningen och domstolsprocessen inte har dragit ut mer på tiden än vad som får

anses godtagbart vid brottsmisstankar av denna art. Beaktas kan också att hänsyn

vid straffmätningen ska tas till följd av att Boris Benulic, som framgår nedan,

åläggs näringsförbud under viss tid.

Vid en samlad bedömning av angivna omständigheter finner tingsrätten att Boris

Benulic ska dömas till fängelse i tre år och sex månader.

Pierre Sjöö

Pierre Sjöö har gjort sig skyldig till medhjälp till grovt bokföringsbrott under

räkenskapsåren 2003-2008. Med beaktande av att endast oaktsamhet har lagts

honom till last kan påföljden för hans del stanna vid villkorlig dom och dagsböter.

Antalet dagsböter bör dock sättas relativt högt på grund av brottslighetens

omfattning.

Jonas Lundberg

Jonas Lundberg har befunnits skyldig till medhjälp till grovt bokföringsbrott

räkenskapsåren 2007-2009. Även han har dock bara lagts oaktsamhet till last. På

grund härav kan påföljden också för hans del stanna vid villkorlig dom och

dagsböter. Eftersom den brottslighet som han döms för avser kortare tid än den som

gäller i Pierre Sjöös fall och han inte heller haft ett direkt ansvar för bolagets

bokföring kan han ådömas ett lägre antal dagsböter än Pierre Sjöö.

81


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

ÖVRIGA FRÅGOR

Näringsförbud

Åklagaren har med hänvisning till åtalet i tilläggsstämningen den 20 februari 2015

yrkat på näringsförbud för Boris Benulic. Därvid har åklagaren åberopat 1 och 4 §§

lagen (1986:436) om näringsförbud. Den 2 augusti 2014 ersattes 1986 års lag

emellertid av lagen (2014:836) om näringsförbud. Enligt punkten 2 i övergångs-

bestämmelserna till den nya lagen får näringsförbud inte grundas på åsidosättanden

som skett före ikraftträdandet och som inte kunde läggas till grund för närings-

förbud enligt äldre bestämmelser. Så är dock inte fallet i detta mål.

Boris Benulic har genom de brott som han har gjort sig skyldig till grovt åsidosatt

vad som ålegat honom i näringsverksamheten och därmed gjort sig skyldig till

brottslighet som inte är ringa. Åsidosättandet har varit systematiskt och varit ägnat

att orsaka betydande skada. Lindrigare straff än fängelse sex månader är inte

föreskrivet för aktuella brott. På grund härav är det påkallat från allmän synpunkt att

ålägga Boris Benulic näringsförbud. Tiden för näringsförbudet bestäms till fem år.

Förutsättningar föreligger för att näringsförbudet ska gälla omedelbart utan hinder

av att domen inte vunnit laga kraft.

Beslag

Boris Benulic eller Grant Thornton har inte gjort invändningar mot att hos dem

gjorda beslag ska bestå till dess domen vinner laga kraft. Förutsättningar för

fortsatta beslag föreligger.

Ersättning till försvararna

Bakgrund

Förundersökningen i målet påbörjades i början av år 2012. I april samma år ingav

åklagaren bl.a. häktningsframställningar mot Boris Benulic och Pierre Sjöö.

82


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Förundersökningsprotokoll har löpande färdigställts. Totalt har dessa enligt uppgift

kommit att omfatta omkring 15 000 sidor. Som tidigare nämnts ingavs stämnings-

ansökan avseende räkenskapsåret 2003 i maj 2014 och ansökan om tilläggsstämning

avseende räkenskapsåren 2004-2010 i februari 2015. Tingsrätten höll planerings-

sammanträde den 1 april 2015. Huvudförhandlingen pågick därefter i 21 dagar

mellan den 13 april och den 10 juni 2015. Den sammanlagda huvudförhandlings-

tiden är knappt 100 timmar.

Hans Strandberg har yrkat ersättning med sammanlagt 2 479 599 kr, varav

1 900 920 kr för arbete i 1 245 timmar – inkl. 645 timmar avseende förhöjt arvode

med 434 kr – 75 285 kr för tidsspillan, 7 474 kr för utlägg och 495 920 kr för

mervärdesskatt.

Olle Kullinger har yrkat ersättning med sammanlagt 1 526 295 kr, varav

1 163 554 kr för arbete i 683 timmar – inkl. 645 timmar avseende förhöjt arvode


mervärdesskatt.

Christina Bergenstein har yrkat ersättning med sammanlagt 2 522 429 kr, varav

1 942 733 kr för arbete i 1 253 timmar – inkl. 719 timmar avseende förhöjt arvode


mervärdesskatt.

Henrik Olsson Lilja har yrkat ersättning med sammanlagt 2 621 350 kr, varav

2 024 610 kr för arbete i 895 timmar – inkl. 660 timmar avseende förhöjt arvode

med 1 302 kr – 64 530 kr för tidsspillan, 7 940 kr för utlägg och

524 270 kr för mervärdesskatt.

Kent Sooaru har yrkat ersättning med sammanlagt 2 022 905 kr, varav 1 565 744 kr

för arbete i 1113 timmar – inkl. 291,5 timmar avseende förhöjt arvode med 392 kr –

52 580 kr för tidsspillan och 404 581 kr för mervärdesskatt.

Åklagaren har beretts tillfälle att yttra sig över kostnadsanspråken och har inte haft

några erinringar.

83


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Något om regelverket

En offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för bl.a. det

arbete som uppdraget krävt (21 kap. 10 § rättegångsbalken). Ersättning för arbete

ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till

uppdraget art och omfattning och med tillämpning av den s.k. timkostnadsnormen.

Timersättningen får dock avvika från timkostnadsnormen, om den skicklighet och

den omsorg som uppdraget utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger

anledning till det.

När ersättningen, som i detta fall, inte kan bestämmas enligt taxa ska kostnads-

räkningen innehålla en arbetsredogörelse. Denna redogörelse ska vara så utförlig att

ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas. Arbetsredogörelsen ska innefatta

uppgift om tidsåtgången för varje åtgärd som inte är rutinmässig. Eftersom det

förutsätts att den domstol som ska bestämma ersättningen gör en noggrann prövning

av kostnadsanspråket, ställs kraven på kostnadsräkningen, och den däri ingående

arbetsredogörelsen, relativt högt. Om domstolen inte anser sig ha tillräckligt

underlag för att bedöma om den yrkade kostnaden är skälig, går bristerna i

kostnadsräkningen ut över försvararen (se NJA 2008 s. 223). Generellt ställs det

högre krav på utformningen av arbetsredogörelsen när målet är omfattande och det

begärda arvodet högt, men även målets karaktär kan ha betydelse för det underlag

som den beslutande domstolen kan behöva för att kunna ta ställning till yrkandet

om ersättning (se prop. 1981/82:28 s. 18 och NJA 2010 s. 19).

Som nämnts kan brottmålstaxans timkostnadsnorm frångås i vissa, relativt speciella,

fall. Exempel härpå är fall när målet rört speciella ämnesområden som aktualiserat

ovanliga rättsfrågor eller svårbedömda problem eller när huvudförhandlingen i

målet pågått under avsevärd tid och ägt rum på stort avstånd från advokatens

hemort. I NJA 1993 s. 237 tillerkändes en advokat, som hade utfört sitt uppdrag

84


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

med skicklighet och omsorg, förhöjd ersättning med en tredjedel av timkostnads-

normen, eftersom målet gällt komplicerad ekonomisk brottslighet, varit mycket

omfattande och krävt genomgång av ett synnerligen stort material och huvud-

förhandlingen tagit ca ett halvår och i princip tagit försvararens hela arbetstid i

anspråk.

Tingsrättens allmänna synpunkter

Tingsrätten godtar försvararnas anspråk i fråga om tidsspillan och utlägg. Det finns

emellertid anledning att närmare granska ersättningsanspråken för utfört arbete.

Samtliga försvarares arvodesanspråk för utfört arbete är anmärkningsvärt höga. Av

det nyss nämnda rättsfallet NJA 1993 s. 237 framgår nämligen att enighet torde råda

om att ca 1 200 timmar per år är debiterbara i normal advokatverksamhet.

En av domstolarna inte sällan tillämpad tumregel är att rimlig tidsåtgång avseende

arbete i ett mål om ekonomisk brottslighet i tingsrätt motsvarar ca fyra gånger

huvudförhandlingstiden. Som nyss nämnts uppgår huvudförhandlingstiden i detta

mål knappt till 100 timmar. Huvudförhandlingen i tingsrätten har dessutom bara

pågått i omkring två månader och ianspråktagit mellan en och tre arbetsdagar i

veckan. Själva förhandlingen kan därför inte ha förhindrat försvararna att utföra

visst arbete vid sidan av arbetet på detta mål.

Kostnadsyrkandena ska emellertid prövas mot samtliga omständigheter i det

enskilda målet. Även om åklagarens brottsrubriceringar borde ha varit välkänd

materia för varje offentlig försvarare, är de bakomliggande frågorna, som bl.a. rör

speciella förhållanden inom elhandeln och redovisningstekniska spörsmål, inte helt

okomplicerade. Förundersökningsmaterialet har också varit extremt omfattande och

inte alls lättillgängligt. Dessa omständigheter talar för att det varit rimligt för

försvararna att lägga ned mer förberedelsetid än vad som är normalt i ekobrottmål.

85


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Åklagaren har dessutom åberopat omfattande muntlig och skriftlig bevisning i

målet. Bl.a. har förhör ägt rum med 22 vittnen. Detta har givetvis krävt en hel del

förberedelser av försvararna. De tilltalade har å andra sidan inte själva åberopat

särskilt omfattande bevisning och endast Jonas Lundberg har åberopat muntlig

bevisning, förhör med två av åklagarens vittnen.

Av betydelse vid prövningen av kostnadsanspråken är naturligtvis också de

tilltalades roll i den brottsliga verksamheten. Centralpersonen i verksamheten har

utan tvivel varit Boris Benulic och utredningen avser i första hand hans agerande

under hela den tid som åtalet avser. Övriga tilltalade har endast åtalats för medhjälp

i olika delar och under mer begränsade tider. Huvudmannens roll i sammanhanget

har inte endast betydelse när rätten prövar vad som motsvarar rimlig tidsåtgång utan

även när det gäller skälen för förhöjt timarvode. Tingsrätten återkommer till detta

vid prövningen av de enskilda kostnadsanspråken men vill redan nu framhålla att en

försvarare självfallet måste anpassa sin arbetsinsats till det som motsvarar

åklagarens brottspåstående avseende huvudmannen.

En annan faktor att ta hänsyn till är tidpunkten för försvararens förordnande. I detta

fall har Hans Strandberg, Christina Bergenstein och Kent Sooaru varit involverade i

målet mycket längre än Henrik Olsson Lilja och Olle Kullinger.

Samtliga försvarare har till kostnadsräkningen fogat relativt utförliga arbets-

redogörelser och lämnat särskilda förklaringar till den höga tidsåtgången och

begäran om förhöjt timarvode. Emellertid ger redogörelserna, enligt tingsrättens

mening, inte tillräckligt underlag för bedömningen att hela det begärda anspråket är

skäligt; endast Kent Sooarus redogörelse innehåller mer preciserade uppgifter om

tidsåtgången för varje åtgärd även om inte heller den ger någon tydlig vägledning

för bedömningen av om det nedlagda arbetet har varit befogat.

86


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Skälig ersättning för utfört arbete

Hans Strandberg har varit förordnad som offentlig försvarare ända från

förundersökningens inledande skede och han har deltagit i – förutom tingsrättens

planeringsmöte och huvudförhandlingen – två häktningsförhandlingar våren 2012

och ett antal polisförhör med Boris Benulic. Sedan den 6 mars i år har han

emellertid på egen begäran biträtts av Olle Kullinger som offentlig försvarare. Vid

rimlighetsbedömningen av ersättningsanspråket för arbete måste hänsyn därför tas

till deras sammanlagda uppgivna arbetstid. Den uppgår till nästan 2 000 timmar.

Även om visst dubbelarbete förvisso kan anses motiverat när en tilltalad har två

förvarare, kan det med fog förutsättas att försvararna på lämpligt sätt delar upp

arbetet mellan sig, inte minst när försvararna arbetar på samma byrå.

Med beaktande av de brister som vidlåder Hans Strandbergs kostnadsräkning och

vad som har anförts om målets art och omfattning finner tingsrätten att Hans

Strandberg är berättigad till ersättning för arbete motsvarande 1 100 timmar.

Vad härefter gäller frågan om Hans Strandberg, såsom han har begärt, har rätt till

förhöjd timersättning för viss del av den nedlagda arbetstiden kan följande

framhållas. Hans Strandberg har stor erfarenhet av ekobrottmål och har försvarat

den huvudtilltalade i målet och i den egenskapen visat omdöme och skicklighet.

Han har utan tvivel varit den av försvararna som haft huvudrollen i målet. Själva de

rättsliga frågorna kan visserligen inte ha varit särskilt svåra för honom, men som

nämnts var de bakomliggande förhållandena inte okomplicerade. Förundersöknings-

materialet har dessutom varit synnerligen omfattande. Det bör dock samtidigt

anmärkas att det vid planeringsmötet framkom att Hans Strandberg under den två

månader långa huvudförhandlingen i målet även hade andra åtaganden.

87


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att Hans Strandberg är berättigad till en

med en tredjedel förhöjd timersättning avseende 500 timmar av den godtagna

arbetstiden.

Olle Kullinger skulle enligt begäran om att han skulle förordnas som offentlig

försvarare redan vara ”väl bekant med målet”. Han förordnades av tingsrätten den 6

mars 2015 och har sålunda vid huvudförhandlingens slut bara varit engagerad som

offentlig försvarare i målet i drygt tre månader. Som tingsrätten också konstaterat

har det dessutom kunnat förutsättas att han samordnat sitt arbete med det arbete som

Hans Strandberg utfört och utförde i målet. Hänsyn måste emellertid å andra sidan

tas till att materialet i målet varit mycket omfattande.

I kostnadsräkningen begär Olle Kullinger ersättning för arbete i 51 timmar som

biträdande jurister har utfört. Någon särskild motivering till detta förhållande har

inte angetts och något samråd med tingsrätten har inte skett i denna fråga.

Tingsrätten finner med hänsyn härtill att arbetet i den delen inte är ersättningsgillt.

Med beaktande av dessa omständigheter och mot bakgrund av vad som nämnts om

bristerna i arbetsredogörelsen finner tingsrätten att Olle Kullinger är berättigad till

en ersättning för arbete i 500 timmar.

Med den roll som Olle Kullinger har haft som biträde till Hans Strandberg skulle

det kunna ligga nära till hands att inte tillerkänna honom någon förhöjd tim-

ersättning. Med hänsyn till förundersökningsmaterialets stora omfattning finner

tingsrätten emellertid att han rimligen bör tillerkännas förhöjd ersättning med en

tredjedels timkostnadsnorm under 300 timmar av arbetstiden.

Christina Bergenstein har begärt ersättning för arbete som motsvarar omkring ett års

normalt debiterbar advokatverksamhet. Vad Pierre Sjöö har misstänkts och åtalats

för är då av en helt annan omfattning än vad åklagarna lagt Boris Benulic till last.

88


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Även om hon visat skicklighet och omdöme under huvudförhandlingen, har hennes

roll varit betydligt mindre framträdande än Boris Benulics försvarares. Av

försvararnas kostnadsräkningar är hennes dessutom den minst innehållsrika.

Med beaktande av att Christina Bergenstein har varit förordnad i målet sedan april

2012 och bl.a. haft att också hantera häktningsfrågor finner tingsrätten att skälig

ersättning för hennes arbete ändå motsvarar 1 000 timmar.

Skälen för att tillerkänna Christina Bergenstein förhöjd timersättning är inte så

tunga som när det gäller Hans Strandberg. Med hänsyn till förundersöknings-

materialets omfattning bör hon dock, liksom Olle Kullinger, få en förhöjd ersättning

med en tredjedel av timkostnadsnormen under 300 timmar.

Henrik Olsson Lilja förordnades som offentlig försvarare först i november 2014.

Det låter sig inte göra att utifrån hans arbetsredogörelse bedöma vilka

arbetsåtgärder som varit särskilt arbetskrävande; arbetstiden per månad anges

endast avrundat. Hans huvudmans roll i den påstådda brottsligheten kan dock

jämföras med Pierre Sjöös. Inläsning av förundersökningsmaterial och närvaro vid

huvudförhandlingen torde ha varit de mest tidskrävande åtgärderna. Sammantaget

kan ersättningen för arbete för hans del skäligen bestämmas till ett belopp

motsvarande 800 timmar.

Henrik Olsson Lilja har under tiden för huvudförhandlingen haft andra försvarar-

uppdrag. När det gäller tiden för vilken förhöjt arvode kan vara motiverad för

honom gör tingsrätten emellertid samma bedömning som när det gäller Olle

Kullinger och Christina Bergenstein, dvs. förhöjd timersättning bör utgå för 300

timmar. Henrik Olsson Lilja har begärt förhöjt timarvode med dubbla timkostnads-

normen. Det finns emellertid inte skäl att medge mer än en höjning med en

tredjedel.

89


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Kent Sooaru har varit förordnad som offentlig försvarare i ungefär lika lång tid som

Hans Strandberg och Christina Bergenstein. Han uppger sig ha arbetat i nästan lika

många timmar som dessa, trots att Helena Ridderstråles roll i den påstådda

brottsligheten måste ha bedömts som klart mer begränsad. Annat har inte

framkommit än att brottsmisstankarna mot henne knappast var preciserade förrän i

tiden närmast före tilläggsansökan om stämning i februari 2015. Det kan därför med

fog ifrågasättas om det varit rimligt att lägga ner så mycket tid på hennes försvar

dessförinnan som han gjort. Under huvudförhandlingen har heller inte mycket av

resultatet av hans förberedelsearbete varit märkbart.

Vid en samlad bedömning får Kent Sooaru anses väl tillgodosedd med en ersättning

för arbete motsvarande 800 timmar. I likhet med Olle Kullinger, Christina

Bergenstein och Henrik Olsson Lilja bör han ha rätt till viss förhöjd timersättning.

Den kan bestämmas enligt hans begäran.

Ersättningen till Hans Strandberg och Olle Kullinger ska på grund av påföljdens

längd och Boris Benulic ekonomiska förhållanden stanna på staten.

Pierre Sjöö och Jonas Lundberg, som också fälls till ansvar enligt åtalet, får anses

ha viss möjlighet återbetala en del av kostnaden för deras försvar.

På grund av utgången i målet såvitt avser Helena Ridderstråle ska kostnaden för

hennes försvar stanna på staten.

90


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 4 (Dv 400)

Överklagande senast den 29 juli 2015

Richard Ljungqvist Hans Cederberg

I avgörandet har deltagit f.d. chefsrådmannen Richard Ljungqvist, f.d. rådmannen

Hans Cederberg samt nämndemännen Kerstin Gustafsson, Güzen Güzen, Jonas

Haak (skiljaktig) och Kjell Larsson.

91


Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

SKILJAKTIG MENING

Nämndemannen Jonas Haak är skiljaktig såvitt avser åtalet mot Pierre Sjöö och

anför: Jag ogillar åtalet mot denne i dess helhet, eftersom Pierre Sjöö endast haft till

uppgift att på konsultbasis sköta bolagets löpande bokföring och därvid enbart

bokfört det som ålagts honom av Boris Benulic. Härtill kommer att revisorerna

under den aktuella tiden inte har framfört några anmärkningar mot bokföringen i

bolaget. Överröstad i den frågan är jag i övrigt ense med majoriteten.

92


AVRÄKNINGSUNDERLAG2015-07-08Huddinge

Mål nr: B 5582-12

Postadress141 84 Huddinge

BesöksadressBjörnkullavägen 5 A

Telefon08-561 660 00E-post: sodertorns.tingsratt.avdelning5@dom.sewww.sodertornstingsratt.domstol.se

Telefax08-711 05 80

Expeditionstidmåndag - fredag08:30-16:00

Underlaget avser

Person-/samordningsnummer/födelsetid 19550621-2439

Datum för dom/beslut 2015-07-08

Efternamn Benulic

Förnamn Boris

Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad somanhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning avstrafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedanangivna tider.

Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet

2012-04-24 2012-05-30

Särskild anteckning

£Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvårdensom är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.).

Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter

£Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som harbetydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål,m.m.).

Underskrift



Mål nr: B 5582-12

Underlaget avser



Efternamn Sjöö

Förnamn PIERRE Mikael Philippe



2012-04-24 2012-05-08





Underskrift



Mål nr: B 5582-12

Underlaget avser



Efternamn Ridderstråle

Förnamn HELENA Elisabeth



2012-04-24 2012-04-25





Underskrift

1

Innehåll

BILAGA MED VITTNESFÖRHÖR ................................................................................................... 2

Inger Fjellner ....................................................................................................................................... 2

Annicka Holmgren .............................................................................................................................. 4

Anna Persson ....................................................................................................................................... 6

Elisabeth Simonsson............................................................................................................................ 8

Knut Einar Olsen ............................................................................................................................... 10

Bergsvein Wang ................................................................................................................................ 12

Frode Danielsen ................................................................................................................................. 12

Jakob Jönsson .................................................................................................................................... 14

Jon Ivar Straume ................................................................................................................................ 15

Anders Huldt ..................................................................................................................................... 16

Daniel de Paula .................................................................................................................................. 17

Mats Andersson ................................................................................................................................. 18

Marcus Flood ..................................................................................................................................... 19

Hendrik Ekholm ................................................................................................................................ 20

Lars Jonsson ...................................................................................................................................... 22

Hanne May Grönli ............................................................................................................................. 26

Tore Brynjulfsen................................................................................................................................ 29

Kjell Ole Straumsnes ......................................................................................................................... 31

Tobias Langseth ................................................................................................................................ 32

Hanne May Karde ............................................................................................................................. 34

Oddbjörn Schei .................................................................................................................................. 35

Synnöve Öiseth.................................................................................................................................. 37

Bilaga 1

2

BILAGA MED VITTNESFÖRHÖR

De i målet hörda vittnena har uppgett i huvudsak följande.

Inger Fjellner

Hon började som auktoriserad revisor hos PwC år 1983. Hon var en ”all round-revisor”. Hon

slutade 2014 och arbetar numera som managementkonsult. Hon fick uppdraget att vara

KKAB:s revisor 2001. Hon ledde det team som genomförde revisionsarbetet. Under sitt

uppdrag hade hon kontakt med Boris Benulic, Ewa Helmenius, Pierre Sjöö och Jonas

Lundberg.

Hon avlämnade en ren revisionsberättelse avseende årsredovisningen 2002 men på grund av

bristerna i bolagets redovisning skickade hon i enlighet med aktiebolagslagens bestämmelser

en erinran till styrelsen, vilket är en skarp markering, och pekade bl.a. på det bristfälliga

underlaget. Det var en besvärlig revision, svåra frågeställningar, svårt att få information och

mycket problem. Bristerna avsåg främst posten upplupna intäkter.

Eftersom 2002 i princip var bolagets första verksamhetsår fanns det knappast någon ingående

balans. Det var inte svårt att veta hur mycket el som sålts och levererats till kunder. Det svåra

var att prissätta och värdera den el som sålts. Det var problem med Pomax-systemet och

mätaravläsningen. Det var därför svårt att se vad kommunerna, som var den absolut största

kundgruppen, hade förbrukat och hur mycket som hänförde sig till s.k. överförbrukning. Hade

det verkligen förekommit överförbrukning? Det går bl.a. att verifiera om de upplupna

intäkterna senare faktureras till kunderna. Bolaget hade också problem med faktureringen,

vilket ledde till likviditets- och kassaflödesproblem.

Vid revisionen ska revisorn bl.a. granska och bedöma bolagets redovisade balansposter.

Posten upplupen intäkt är inte exakt men man ska vara rimligt säker på att dessa intäkter

kommer att faktureras och betalas av kunden. Det är svårt att få betalt för gamla leveranser

liksom för gamla kundfordringar, vilket kan leda till ett nedskrivningsbehov. Vid en

granskning av elavtalen fann hon att det kunde vara tveksamt om bolaget kunde få betalt för

3

överförbrukningen till spotpris och hon rekommenderade därför Boris Benulic att skaffa en

”legal opinion”, vilket han gjorde.

Hon tyckte inte om de excelfiler som hon fick från Boris Benulic, de var svåra att förstå. Hon

ville ha rapporter från systemet. Hon förstod hur Boris Benulic resonerade men beräkningarna

stämde inte och underlaget var bristfälligt. Hon fick därför göra en rimlighetsbedömning mot

bakgrund av kundavtalen, förbrukningskurvor, faktureringsperioder m.m. Hon konstaterade

också att det hos Pierre Sjöö inte fanns det underlag som krävs enligt god revisionssed. Han

hade bara mejl från Boris Benulic. Bokföringslagens krav var inte uppfyllda. I boksluts-

pärmen fanns inte heller dokumentation avseende upplupna intäkter, underlaget fanns hos

Boris Benulic.

När hon planerade för revisionen för räkenskapsåret 2003 trodde hon att KKAB var på rätt

väg och att problemen skulle lösa sig. Hon insåg dock att uppdraget var ett högriskprojekt och

att Boris Benulic var en stark person. Inför revisionen ville hon bl.a. granska hur mycket som

var fakturerat av de upplupna intäkterna från 2002. Hon ville också se om det gick att

verifiera om det fanns ett systemfel, it-problem, och få klarhet i varför faktureringen inte

fungerade. När hon fick kvartalsrapporten för tredje kvartalet 2003 kände hon att något var

fel. Nästan halva omsättningen var upptagen som upplupen intäkt. Det kändes orimligt.

Därför begärde och fick hon en CRP, kvalitetsansvarig, från PwC, Bo Strömqvist, som

bollplank.

I slutet av året kände hon att det var svårt att få respons från bolaget. Hon tror att det var en

jobbig tid för bolaget. Hon var kritisk, ifrågasättande och krävande. Men ansvaret för 2003 års

revision var hennes. Boris Benulic lät dock förstå att man fortsättningsvis ville ha en revisor

med större erfarenhet av elhandel. Hon hade förståelse för det och underrättade

koncernrevisorn Frode Danielsen om detta.

När hon i februari skulle samla in bolagsinformation avseende KKAB blev hon varse att hon

inte längre var bolagets revisor utan hade bytts ut vid en extra bolagsstämma. Hon blev helt

ställd och upprörd och tog kontakt med Frode Danielsen, som blev lika överraskad. Man byter

inte ut en revisor under pågående revision efter räkenskapsårets utgång. Eftersom det var

fråga om en förtida avgång som revisor gjorde hon en anmälan härom till Patent- och

registeringsverket på sätt som stadgas.

4

Höga upplupna intäkter är inte sunt och önskvärt. Hon anser att det inte är rimligt med

upplupna intäkter som överstiger 25 procent av omsättningen. Hon har gjort jämförelser med

hur det ser ut hos andra elhandelsbolag. Även om det är fråga om tremånadersfakturering sker

inte all fakturering bara vid kvartalsskiften. Hon har inget minne av att hon diskuterat

nätförluster med bolaget. Sådana kan förekomma men utgör bara någon försumbar procent av

den levererade elen och förekommer bara hos nätbolag.

Annicka Holmgren

Hon är civilekonom och har en magisterexamen i ekonomi. Hon arbetade i början av 2000-

talet som revisor hos Deloitte. Därefter arbetade hon på ett elhandelsbolag med bl.a.

rapportering och skatter. Sedan fem år tillbaka är hon anställd av Pro Executive Consultants

AB som managementkonsult.

Hon har aldrig varit anställd av KKAB eller Troms Kraft. Som konsult har hon emellertid

varit anlitad av KKAB en kort tid år 2010 för en valutafråga. År 2011 kom hon i kontakt med

bolaget i en liknande fråga och i samband med en försäljning av ett dotterbolag. När KKAB

hösten 2011 skulle förstärka ekonomifunktionen blev hennes chef, Lars Jonsson, CFO och

hon blev redovisningschef på konsultbasis. Hennes lön betalades av Pro Executive

Consultants, som i sin tur debiterade Troms Kraft. Sedan har hon som konsult åt Troms Kraft

deltagit i bolagets internutredning.

Årsboksluten för KKAB fanns på ekonomiavdelningen, möjligen med undantag för år 2002.

Däremot saknades Grant Thorntons revisions-PM, vilka hon begärde in från revisionsbyrån.

I samband med att hon arbetade med månadsbokslutet för oktober 2011 konstaterade hon att

tidigare bokslut varit undermåliga och att det saknades dokumentation och avstämningar för

vissa balansposter, bl.a. för posten upplupna intäkter som helt saknade dokumentation för hur

dessa hade beräknats; det fanns bara mejl från Boris Benulic som angav vilka belopp som

skulle bokas. Hennes bedömning var att denna balanspost i räkenskaperna var helt orimlig.

Trots att uppfattningen bland bolagets anställda på elavdelningen var att man då låg i fas med

faktureringen, hade direktiv utgått om att omedelbar fakturering skulle ske till ett belopp om

5

1,5 miljarder kr. Efter att ha försökt göra en riktig värdering korrigerades emellertid i oktober

2011 posten upplupna intäkter i stället med 1,5 miljarder kr. Styrelsen beslutade samtidigt att

låta påbörja en internutredning och att göra en brottsanmälan.

I den s.k. internutredningen sammanställde hon data från såväl Sverige som Finland avseende

förbrukning, förbrukningsperioder och faktureringsperioder. Från uppgifterna om

förbrukning, som kom från Engros och som bekräftats av Troms Kraft, drog hon sedan av

fakturerade volymer enligt CAB och för kommunerna Karlskoga och Laholm. Uppgifterna

förde hon in i matriser. Hon beräknade sedan respektive års genomsnittspris per kWh, som är

ett resultat av fakturerad intäkt dividerad med fakturerad volym i kWh. Upplupen intäkt är

sedan ett resultat av upplupen volym multiplicerad med årets genomsnittspris. Hon

konstaterade därefter att det fanns differenser mellan de uppgifter som hon fått fram och

uppgifterna i bokföringen. För exempelvis räkenskapsåret 2010 hade under leveransåret

betydligt mer fakturerats enligt CAB än vad som framgår av revisionsfilerna. Revisionsfilerna

utvisade också generellt lägre utfakturering efterföljande år än vad CAB utvisar.

De uppgifter som hon har fått avseende faktureringen bygger på uppgifter från Datavaruhuset,

som kan betraktas som ett verktyg till CAB. Det är alltså uppgifter från CAB som finns i

matriserna. Dessa uppgifter skiljer sig bara marginellt från de uppgifter som Deloitte tagit

fram.

Den s.k. pivotering som hon har gjort utgör en jämförelse på kundnivå mellan CAB-data och

uppgifter ur revisionsfilerna, vilken har redovisats i sammanställningar i Excel. Det har

således varit nödvändigt att ha tillgång till kundnamn. Hon har funnit att det i revisionsfilerna

finns kunder som har en fakturerad volym men att intäkt saknas. Detta är inte rimligt såvida

det inte rör sig om en straffavgift eller liknande. Det finns också kundnamn med enbart intäkt

och ingen volym, vilket även det ter sig orimligt. En sammanställning utvisar kundnamn som

enligt revisionsfilerna har haft ett snittpris understigande noll kr. En annan sammanställning

finns med kundnamn med ett snittpris överstigande två kr och det finns också en samman-

ställning med snittpriser mellan en och två kr. Självfallet är sådana snittpriser orimliga; det

måste finnas fel i revisionsfilerna. Sammantaget indikerar dessa sammanställningar att

revisionsfilerna måste ha manipulerats. En kontroll på fakturanivå visar dessutom att

fakturering som angetts för ett år avser ett senare år.

6

Den PM som hon upprättade avseende räkenskapsåret 2010 gjordes på uppdrag av Troms

Kraft. Den skickades till Ekobrottsmyndigheten, som sedan gjorde en förfrågan hos Troms

Kraft om en rapport som skulle innehålla en jämförelse mellan uppgifterna i CAB, den interna

utredningen och revisionsfilerna. De rapporter som hon skrivit till Ekobrottsmyndigheten på

Troms Krafts uppdrag grundas bl.a. på de revisionsfiler som utgjort underlag till års-

redovisningarna. När det gäller underlaget har hon samarbetat med Troms Kraft men hon har

inte fått några direktiv för arbetet från det bolaget. Rapporterna är en sammanställning som

påvisar felaktigheter i årsredovisningarna. Man får inte glömma att 1,5 miljoner kr har bokas

bort från posten upplupna intäkter och att ingen, såvitt hon vet, har hittat dessa pengar.

Bolaget har begärt rättelse av erlagd skatt och Skatteverket har bifallit ansökan och återbetalat

ett belopp.

CAB är ett affärssystem. KKAB har fortsatt att nyttja systemet även efter den åtalade

perioden. Rapporterna från CAB och Datavaruhuset är snarlika, vilket talar för att rapporterna

är rättvisande. Den interna utredningen för respektive år utvisar att merparten av den

levererade elvolymen har blivit utfakturerad under året, vilket ger stöd åt antagandet att

upplupna volymer i påstådd storlek inte har funnits. Sett över åren har utfaktureringsgraden

varit förhållandevis god. En upplupen volym motsvarande årets sista månad kan vara rimlig

och sedan kan det finnas anledning att beakta viss avläsningsproblematik och normal

eftersläpning av faktureringen.

Hon har inte granskat underliggande fakturor och avtal utan utgått från faktura-

sammanställningsrapporter. Hon medger att hon inte känt till att Ekerö Säljstöd AB är en

leverantör av kurslitteratur, som inte haft något elavtal med KKAB. Den omständigheten

påverkar dock knappast hennes beräkningar och saknar betydelse för hennes slutsatser.

Anna Persson

Hon är auktoriserad revisor och har arbetat på Grant Thornton hela sitt yrkesverksamma liv.

Hon har mest sysslat med stora företag. KKAB var dock det första elhandelsbolag som hon

fått kontakt med.

7

Elisabeth Simonsson valdes i slutet av 2003 till påskrivande revisor i KKAB, alltså ansvarig

för hela revisionsarbetet. Hon planerade hur revisionen skulle gå till och fördelade uppgifterna

i revisionsteamet. Hon svarade också för rapporteringen till KKAB:s styrelse. Anna Persson

var ansvarig för själva granskningsarbetet avseende räkenskapsåren 2003-2009 och var den i

teamet som hade tätast kontakt med bolaget. Hon hade dock löpande kontakt med Elisabeth

Simonsson. Det gjordes två revisioner per år, en avseende helårsbokslutet och en avseende

halvårsbokslutet. Revisionerna pågick under ca två veckor.

Inför revisionerna hade hon och Elisabeth Simonsson kontakt med KKAB:s koncernrevisor

Frode Danielsen. De diskuterade bl.a. risker men hon minns inte närmare vad som

avhandlades. De träffade inte Inger Fjellner när de fick uppdraget men de tog del av hennes

revisions-PM. Hon kände dock inte till att Inger Fjellner hade skrivit en erinran till styrelsen;

en erinran väger tungt.

Under en revision granskas revisionsbevis, dvs. dokument och andra underlag som verifierar

balans- och revisionsposterna. Revisionen av KKAB:s räkenskaper följde gängse rutiner.

Posten upplupna intäkter var en stor och riskfylld post och blev därför föremål för mycket

diskussion. Hon fick allt underlag avseende den posten från Boris Benulic. Underlaget bestod

av beräkningar och bedömningar av hur stora de upplupna intäkterna skulle vara. Det

underlag som presenterades var tillräckligt. Den metod för beräkningen som bolaget använde

var att utgå från den levererade elvolymen i kWh enligt Kraftbalansen minskad med vad som

beloppsmässigt och volymmässigt hade utfakturerats under året enligt faktureringsfiler.

Revisorerna hade inte tillgång till Pomax/CAB, filerna togs fram av anställda på KKAB. Hon

trodde att hon fick direkta utskrifter från systemet. Man gjorde också en analytisk granskning

av filerna och jämförde priser mot avtal och gjorde stickprov. Fann de något i filerna som inte

verkade stämma eller som annars föreföll konstigt tog de upp det med Boris Benulic. Denne

brukade då svara att det kunde ha blivit fel med ”parameterinställningarna” och sedan fick de

en ny version av filen. De kunde få flera versioner av filerna.

KKAB var ett bolag under stark expansion och hon upplevde att organisationen inte hängde

med, vilket är typiskt för expansiva bolag. Hon har haft kontakt med såväl Jonas Lundberg

som Pierre Sjöö under revisionsarbetet. Hon blev väl mottagen av bolaget och har inte

förvägrats någon information. Hon fick dock veta att det var komplicerat att få ut data från

8

CAB-systemet och att man var tvungen att göra manuella inställningar för att få ut önskade

rapporter.

Hennes uppfattning är än idag att revisionen var bra och välgrundad och motsvarade god

revisionssed. Slutsatsen var att balansposten upplupna intäkter i allt väsentligt var riktigt

verifierad. På Frode Danielsens uppdrag kvalitetsgranskade Annie Fuhr från PwC

revisionsarbetet och hennes bedömning var att revisionen var tillförlitlig och utförd enligt god

revisionssed.

Om de hade fått information om att filerna var justerade manuellt hade de vidtagit ytterligare

åtgärder och utökat sin granskning, t.ex. genom att göra fler stickprov eller låta någon från

revisionsbyrån ta fram filerna samt rapportera detta till styrelsen.

Elisabeth Simonsson

Hon är auktoriserad revisor sedan år 1994 och har främst ägnat sig åt stora bolag, dock inte

elhandelsbolag. Hon valdes i december 2003 till revisor i KKAB. Skälet till bytet av revisor

uppgavs vara att bolaget var missnöjt med Inger Fjellner. Hon försökte, utan att lyckas, få

kontakt med Inger Fjellner i början av år 2004. Hon har dock tagit del av Inger Fjellners

revisions-PM och hennes erinran till styrelsen. I februari hade hon också ett möte med

koncernrevisorn Frode Danielsen om revisionsarbetet, men hon minns inte vad de närmare

diskuterade.

En revision är en opartisk bedömning av ett bolags räkenskaper. Det är inte en fullständig

kontroll av alla bolagets transaktioner och allt räkenskapsmaterial utan bygger på analyser och

stickprov. Revisionen kan delas upp i substansgranskning, som innebär att man tittar på avtal,

fakturor m.m., och analytisk granskning, som innebär att man jämför med tidigare perioder

och bedömer bruttovinster, snittpriser m.m. Hon anser att de under alla år gjorde en revision

av KKAB:s räkenskaper enligt god revisionssed. Revisionsarbetet avseende räkenskapsåren

2009 och 2010 har granskats av Annie Fuhr från PwC, som inte haft några anmärkningar.

9

Som ansvarig revisor ägnade hon främst tid åt själva planeringen av uppdraget,

riskbedömningen och resultatet av granskningen samt rapporteringen till styrelsen. Den

närmare granskningen sköttes av granskningsteamet. Hon har dock besökt bolaget då och då

och också haft avstämningar med Boris Benulic, men hon har inte tittat på bokförings-

materialet. Likviditeten var ett återkommande problem i bolaget, men det är ofta fallet hos

bolag under stark expansion.

Upplupna intäkter var en väsentlig post i balansräkningen och det framgår av

revisionsplanerna att stort fokus lades vid den posten. Hon har emellertid inte själv varit

delaktig när faktureringsfilerna har begärts fram och inte heller granskat dem i detalj. Hon var

noga med att få uppgifter om vad som efterföljande räkenskapsår hade fakturerats ut av de

upplupna intäkterna, innan hon skrev under revisionsberättelsen. Hon tycker inte att upplupna

intäkter uppgående till 30-40 procent av omsättningen är anmärkningsvärt. Många

kommunkunder hade kvartalsvis fakturering i efterskott och bolagets fakturering släpade

efter.

Hennes uppfattning är att de faktureringsfiler man fick från bolaget hade tagits direkt ur

Pomax/CAB-systemet. Innehållet i dessa filer och uppgifter från Engros-systemet låg till

grund för beräkningen av de upplupna intäkterna. Vid granskningen tog revisorerna fram ett

snittpris från uppgifterna i filerna för att bedöma bolagets beräkningar av posten. Om man inte

fann beräkningarna rimliga, ställdes frågor till bolaget, som då tog fram nya filer. Boris

Benulic förklarade att den tidigare filen hade tagits fram med ”felaktiga parametrar”. Hon har

inte vid något tillfälle fått uppfattningen att man ändrat i underliggande data i filerna. Om hon

fått information om detta, hade hon ställt frågor om varför man ändrat och vad det innebar och

sedan, beroende på svaren, gått vidare med frågan.

Hon kände inte till att det fanns problem med CAB, t.ex. när det gällde periodiseringen av

volymer och belopp. Hon ser inte att det var några problem med att filerna erhölls i Excel;

sådana filer är inte ovanliga och det finns både för- och nackdelar med sådana. Hennes

bedömning var att de slutliga faktureringsfilerna man fått var tillförlitliga och korrekta.

Minst en gång om året lämnade hon vid ett styrelsesammanträde en rapport till styrelsen i

KKAB. Granskningsledaren var därvid också närvarande. Posten upplupna intäkter blev då

regelmässigt föremål för diskussion. Dessförinnan hade styrelseledamöterna i regel fått del av

10

hennes skriftliga revisions-PM. Såvitt hon minns har det inte ifrågasatts om hon verifierat de

upplupna intäkterna rätt, men man har ställt frågor om varför man inte kunnat fakturera

kunderna i högre grad. Svaret som gavs var att den eftersläpade faktureringen berodde på att

man var beroende av nätägarnas avläsning, hade inkörningsproblem med fjärravläsningen och

var underbemannade.

Knut Einar Olsen

Han har en bakgrund i databranschen och har arbetat med marknadsföring och ekonomi. När

han kom till Troms Kraft i mitten av 1990-talet hade han ingen kunskap om elhandel. Han

blev senare VD i TK Handel. Från årsskiftet 2001/02 till april 2006 var han också

styrelseordförande i KKAB.

Troms Kraft ville öka omsättningen genom att börja sälja ”grön el”, som var lite dyrare än

vanlig el, på den svenska marknaden och undersökte hur man skulle gå tillväga. Han kom då i

kontakt med några personer på Ordfront. Tanken var att Ordfronts kunder skulle köpa el från

Troms Kraft och att Ordfront skulle få fler medlemmar, när bolaget sålde grön el i Sverige.

När han först träffade Boris Benulic arbetade denne med Hällefors Kraft och

Kulturdistribution. När det bolaget försattes i konkurs bildades KKAB och Knut Einar Olsen

blev styrelseordförande i KKAB. Boris Benulic, som blev VD, visste då inget om elhandel

och han tror att denne alltjämt inte vet något om detta. KKAB och Boris Benulic skulle

emellertid bara träffa avtal med elkunder om försäljning av el. Han skulle representera bolaget

och också öppna dörrarna till kultursektorn. Handeln av el på Nord Pool skulle skötas av TK

Handel; eftersom krafthandel är mycket volatil krävs hög kompetens när man köper el på

Nord Pool. Krafthandel kan delas in i två delar, den fysiska leveransen av el och den

finansiella delen, dvs. hanteringen av kraftportföljen.

KKAB fick en snabb ökning av antalet kommunkunder. Genom Comentus upphandling fick

man mellan 80 och 90 kunder i den första upphandlingen och snart var antalet kommunkunder

uppe i ca 150. Oftast var det fråga om fastprisavtal till mycket förmånligt pris och

tremånadersfakturering i efterskott. Detta innebar att bolagets likviditet blev ansträngd och att

bolaget kunde förlora pengar på avtalen. Under hela hans tid i styrelsen var likviditeten ett

problem. Man försökte omförhandla avtalen och lyckades få några kommuner att gå med på

11

kortare faktureringstid; i Norge är 30 dagarsfakturering standard. Den el som köps på elbörsen

måste betalas inom 14 dagar. Genom att höja aktiekapitalet från 9 till 100 miljoner kr och

genom att banken fick panträtt i fakturorna hoppades man också få en högre kreditram hos

banken.

Det var inledningsvis problem med nätägarnas mätaravläsning. År 2003 bytte KKAB

faktureringssystem från det norska Evas till Pomax/CAB, som fungerade i Sverige. CAB-

systemet fungerade inte optimalt inledningsvis men som han uppfattade det skedde det en

förbättring. Det norska företaget Enita skulle bistå KKAB med support av CAB. Som han

minns det fungerade samarbetet mellan KKAB och Enita. Styrelsen i KKAB fick information

om vad Enita gjorde men det nämndes aldrig att avtalet med Enita inte fungerade.

Det var Boris Benulic som föredrog posten Upplupna intäkter på styrelsemötena. Han

upplevde att det skedde en klar förbättring när det gällde faktureringen. År 2005 hade bolaget

nått en sådan omsättning att bolaget skulle använda följande år för att konsolidera sig.

På Boris Benulics initiativ började styrelsen våren 2003 diskutera byte av revisor.

Diskussionerna härom fortsatte på hösten samma år. Man var missnöjd dels eftersom Inger

Fjellner inte kom till det styrelsemöte som skulle behandla halvårsbokslutet – enligt Boris

Benulic på grund av att hon spelade golf – dels för att hennes räkenskapsrapporter hade

kommit bolaget till del för sent, vilket försvårade redovisningen. Man tyckte också att

revisionskostnaderna var för höga. Man ville även ha en revisor från Stockholm.

På förslag av Boris Benulic utsågs Elisabeth Simonsson till ny revisor. Koncernrevisorn

Frode Danielsen, som kommer från PwC, blev ”milt sagt förbannad” när han fick kännedom

om bytet. Frode Danielsen skrev ett mejl till koncernchefen i frågan. Mejlet fick Boris

Benulic för kännedom och denne skrev ett ”dåligt” mejl i frågan till koncernchefen, som han

senare fick be om ursäkt för. Knut Einar Olsen har numera förstått att det inte var så smart att

byta till en annan revisionsbyrå. Elisabeth Simonsson deltog sedan på 2-3 styrelsemöten under

Knut Einar Olsens ordförandetid.

Inger Fjellners erinran till styrelsen avseende revisionen 2002 fick han del av först 2011.

12

Bergsvein Wang

Dataavdelningen hos Trondheim Energi knoppades av och bildade Enita AS, som arbetade

inte bara mot Trondheim Energi utan även mot externa kunder. Bolaget hade en

verksamhetsdel för fakturering och en för tekniska leveranser. Förutom Trondheim Energi

hade bolaget en del mindre energibolag som kunder.

Bergsvein Wang hade en bakgrund som bl.a. IT-chef och blev administrativ chef (VD) för

Enita. Han slutade på bolaget 2007. Han kommer ihåg det omfattande avtalet med KKAB.

Detta avtal var lite speciellt eftersom tjänsten bara avsåg systemuppföljning och rådgivning;

normalt skötte Enita bolagens hela fakturering. Man kan uttrycka det som att Enita bara hade

en supportfunktion gentemot KKAB.

Pomax/CAB var ett nytt faktureringssystem, som användes av bl.a. Trondheim Energi men i

Sverige även av Gullspångs Kraft. Rent tekniskt fungerade CAB bra. Det gick att ta fram

volymrapporter ur CAB. Det fanns en standardrapport. Önskades mer komplicerade rapporter

krävdes inledningsvis hjälp från Enita. Ett problem var emellertid att stämma av tillförd och

levererad el, dvs. att få in korrekta mätvärden. Dessa problem minskade med tiden. Systemet

utvecklades också kontinuerligt. Kollegan Jon-Ivar Straume känner bättre till detaljerna.

Det ankom på KKAB:s personal att lägga in data i CAB-systemet. I starten hade man problem

med det. Han hade tre-fyra möten med personer från KKAB åren 2003/04, då problemen med

CAB diskuterades. Av minnesanteckningar från mötena framgår att man lyckades lösa dessa.

Möjligen hade KKAB för höga förväntningar på Enita och CAB. Det förekom viss fortsatt

mejlkontakt mellan KKAB och Enita under åren. Fr.o.m. 2007 tog Tieto mer och mer över

supportuppdraget.

Frode Danielsen

Han var koncernrevisor i Troms Kraft åren 2001-2011; sista räkenskapsåret han reviderade

var 2010. Han hade då han fick uppdraget erfarenhet från andra energibolag, dock inte

svenska. En partner i PwC övertog uppdraget efter honom.

13

En koncernrevisor ska uttala sig om koncernräkenskaperna. En sådan har inget direkt ansvar

för revisionen i dotterbolagen, där finns företagsrevisorer. Koncernrevisorns uppgift är bara

att bedöma om dotterbolagen reviderade räkenskaper kan ligga till grund för moderbolagets

årsredovisning. Han tog endast del av revisionsrapporterna men år 2009/10 gick han djupare i

revisionsdokumentationen.

Redan från dag 1 fanns det risker knutna till KKAB:s verksamhet och då speciellt beträffande

posten Upplupna intäkter. Han fick information om att det fanns problem med faktureringen i

KKAB och att revisorn kontrollerade vissa brister i intäktsrutinerna. Han tyckte också att den

redovisade posten Upplupna intäkter var stor, men han fick bra förklaringar till detta

förhållande. Han hade gett skriftliga instruktioner till Inger Fjellner avseende granskningen.

Den 17 februari 2004 fick han kännedom om revisorsbytet i KKAB genom ett mejl från Inger

Fjellner. Han tyckte det var olyckligt att man då bytte revisor, när revisionen av bokslutet för

år 2003 redan påbörjats och tiden var knapp. Han tog omedelbart kontakt med ledningen för

Troms Kraft och fick veta att styrelsen i KKAB hade ifrågasatt Inger Fjellners kompetens.

Vid telefonsamtal med koncernchefen och med Knut Einar Olsen begärde han att få besöka

den nya revisorn Elisabeth Simonsson. Den 24 februari skedde mötet i vilket även bl.a. Boris

Benulic deltog. Elisabeth Simonsson och hennes medarbetare hade då startat gransknings-

arbetet. Han gav instruktioner för revisionens genomförande till Elisabeth Simonsson, särskilt

beträffande granskningen av posten Upplupna intäkter, vilka skärptes i förhållande till de

instruktioner han gett Inger Fjellner. Han har sedan fått rapporter från Grant Thornton om hur

hans instruktioner har följts och han har litat på rapporterna. Han fick ett bra intryck av

Elisabeth Simonsson och samarbetet mellan dem fungerade väl.

Han har aldrig fått kännedom om att Boris Benulic har justerat faktureringsdata innan dessa

har lämnats till revisorerna i excelfiler. Han anser att man inte kan göra en ordentlig revision

utan att jämföra lämnade uppgifter med CAB och han var av uppfattningen att revisorerna

stämde av uppgifterna om fakturerad volym. Han ansåg dock att det fanns skäl till fördjupad

granskning och tog upp frågan om att låta en annan revisionsfirma göra en kontroll av posten

upplupna intäkter men det fanns inget intresse i KKAB:s styrelse för en sådan åtgärd.

Han fick inte del av den erinran som Inger Fjellner lämnat till KKAB:s styrelse med

anledning av revisionen avseende 2002 års bokslut. Han hade emellertid kontakt med henne

14

när hon väckte frågan om en fördjupad revision och en förstärkning av revisionsteamet med

en extra revisor. Han hade också fortsatt kontakt med henne under år 2004 beträffande de

iakttagelser som hon gjort.

I april 2006 tog han upp med styrelsen i Troms Kraft att KKAB:s post Upplupna intäkter var

stor och riskfylld och bestod av gamla leveranser som inte hade fakturerats. Knut Einar Olsen

lämnade dock en utförlig och trovärdig förklaring till detta. Posten Upplupna intäkter bygger

på en bedömning. Risken för kundförluster minskar när en fordran fakturerats.

Jakob Jönsson

Han har studerat industriell ekonomi på KTH. År 2006 blev han genom ett bemanningsföretag

anlitad av KKAB för att reda ut faktureringssystemet. Han fick intrycket att ledningen för

bolaget ville komma till rätta med eftersläpning i faktureringen. Han skapade fakturor i CAB

på detaljnivå. Han utgick från fellistor, dvs. excelfiler som tog upp det som var fel, t.ex. att det

saknades mätardata eller att en anläggning bytts ut. Han arbetade med detta till mitten av

2010, då han flyttade utomlands. År 2012 fick han åter anställning på bolaget och arbetar

alltjämt på NSG.

Numera är bolagets faktureringsgrad nästan 100 procent efter en månad. I december 2013 låg

faktureringsgraden kanske på 85 procent, den senaste månaden var då inte fakturerad och så

fanns det några kunder med tremånadersfakturering som inte hade fakturerats. År 2007 torde

faktureringsgraden ha varit lägre eftersom faktureringen då fungerade sämre.

Det gick att ta fram standardrapporter ur CAB. Det stora problemet var emellertid att

fakturaraderna i CAB inte var periodiserade. Dessutom fanns inte begreppet kWh i systemet.

Det var också svårt att veta vilka fakturarader som man skulle räkna volym på. Han hade inte

någon kontakt med Enita. Han hade sporadisk kontakt med Tieto men inte angående

rapporter.

När man byggde Datavaruhuset införde de begreppet volymbärare. De valde ut de volymer

som man skulle räkna på. Enklast var att utgå från faktureringen av energiskatt i CAB. När de

gjort det var det enkelt att beräkna volymer. Han har tagit ut alla fakturarader (fakturalinjer)

15

från CAB som Deloitte sedan tagit över och periodiserat. Det var ett omfattande arbete som

innebär att man kategoriserar uppgifterna i databasen så att volymen inte räknas flera gånger.

Deloitte transformerade sedan de uppgifter han tagit fram. Han har inte varit inblandad i

Deloittes arbete.

Datavaruhuset, som blev klart 2012 men som kunde ha tagits fram tidigare, är ett datalager i

vilket man kategoriserat och periodiserat fakturalinjer, som sedan kan användas för att ta ut

rapporter. Genom att ställa s.k. SQL-frågor till databasen kunde man få fram volymer för

bestämda perioder, vilket tidigare hade varit det stora problemet. För att få fram korrekta

rapporter ställde han egna SQL-frågor; Enitas program EZSQL var inte tillräckligt bra. Den

data som finns i CAB påverkas inte genom dessa åtgärder.

Bolaget gjorde 2012 en volymvärdering tillsammans med PwC. Resultatet överensstämmer

med det som Deloitte kom fram till.

Fram till år 2009 var det vanligt att man räknade med uppskattad förbrukning och sedan

korrigerade faktureringen en gång om året när avläsning skett. Saknades uppgifter om

mätarställning från nätbolagen var det ganska snabbt och enkelt att få fram korrekta uppgifter

genom ett telefonsamtal. År 2009 kom krav på månadsvis avläsning av elmätare.

Jon Ivar Straume

Han är dataingenjör och har också en tvåårig ekonomexamen. Han började arbeta i

datastödbolaget Enita AS år 1990. Bolaget var inriktat på konsult- och stödverksamhet, främst

vad avser fakturering via databaser. Han var åren 2003-2011 leverans-och systemansvarig och

ledde en avdelning på fem personer, som bl.a. ägnade sig åt rådgivning i faktureringsfrågor.

År 2003 kom han i kontakt med KKAB och då främst med Boris Benulic, Ewa Helmenius

och Jonas Lundberg. Han var med när konsultavtalet mellan KKAB och Enita skrevs. Avtalet

med KKAB skiljde sig från andra kundavtal. Med exempelvis Trondheim Energi hade

nämligen ENITA ett mera långtgående ansvar än gentemot KKAB. För Trondheim Energi

skötte Enita även faktureringen. Till KKAB levererade de teknisk driftsupport och rådgivning

mot betalning, när KKAB så önskade.

16

KKAB använde sig av redovisningssystemet Pomax/CAB, som han hade goda kunskaper om.

De anställda i KKAB saknade inledningsvis däremot ingående kunskaper om CAB men de

kunde själva ta ut de rapporter som de önskade med hjälp av verktyget SQL. I CAB lagrades

alla fakturalinjer såsom mängd, pris, belopp och litet annat. CAB hade dock problem med

periodiseringar men problemen minskade med tiden. Han kommer inte ihåg om Enita biträdde

KKAB i detta hänseende men han vet att andra kunder hos Enita fick hjälp. Enita hjälpte dock

KKAB när det gällde vissa problem ned fakturaraderna. I Sverige hade man då också problem

med nätvärdena, vilket inte förekom i Norge.

KKAB hade alltså vissa problem med tidsperiodiseringen av rapporterna. Om man tog ut en

rapport för januari månad blev det problem, eftersom man då var tvungen att använda sig av

estimerade värden. Hos Enita fanns det emellertid kompetens att ta fram sådana

volymrapporter från CAB.

Han minns inte om han förde någon diskussion med Boris Benulic om rapporter. När han

träffade Boris Benulic diskuterades huvudsakligen KKAB:s missnöje med leveranser och inte

med CAB. Han kommer inte ihåg om man lyckades lösa KKAB:s problem. Som leverans-

och systemansvarig hade han fram till år 2005/2006 emellertid fått information om KKAB

varit missnöjt i något hänseende.

Anders Huldt

Han är universitetsekonom och har arbetat med intern och extern revision mellan åren 1979-

2013, de sista elva åren på Deloitte.

Omkring den 20 november 2011 kontaktades han av KKAB, som behövde konsulter för att ta

fram bolagets bokföring, eftersom man hade problem med boksluten. Hans uppdrag var att

kategorisera och systematisera vad KKAB:s CAB-system innehöll. KKAB frågade efter

sifferrelationen mellan CAB-fakturerad elförbrukning i kWh och försåld el samt

faktureringstid. Det var alltså fråga om att ta fram periodiserade och kategoriserade rapporter

om kundleveranser, CAB-fakturerad elförbrukning i kWh och intäkter i SEK. Han hade gjort

liknande arbeten tidigare och uppdraget var inte särskilt komplicerat och tidskrävande. Hans

17

arbete bestod bl.a. av selekteringar, uppdelning av data per år, eftersom det var det som

kunden frågade efter.

Till sin hjälp hade han två personer som bl.a. tog fram rådata från CAB. En datafil innehöll

uppgifterna. Det var inte han som tog fram data från CAB, men han försäkrade sig om att

framtagna uppgifter från CAB stämde överens med vad som bolaget faktiskt tillhandahöll

dem. Hans medarbetare analyserade uppgifterna med hjälp av verktyget ACL (Audit

Command Language). ACL har inte någon uppdateringsfunktion så det går inte att justera

mottagna data. Däremot kan data från CAB justeras om de blivit överförda till exempelvis

excel-ark. ACL är väl testat och används av stora revisionsbyråer i världen.

Han och hans medhjälpare fick ett antal månadsfiler och skapade två rapporter, en

intäktsrapport och en volymrapport på årsbasis. Hans uppgift var alltså inte att revidera utan

bara att sammanställa uppgifter från CAB utan någon egen bedömning eller egna slutsatser.

De utförde uppdraget enligt god sed. Hans kontroller visade inte några avvikelser. Det var

frågan om rena data som klassificerades efter det år som de kunde hänföras till.

Resultatet var tillförlitligt. Det sammanställda materialet lämnades till Annicka Holmgren.

Daniel de Paula

Han är civilekonom och auktoriserad revisor på Deloitte med 17 års erfarenhet.

Deloitte fick av Troms Kraft uppdraget att kvalitetssäkra den internutredning som gjorts

avseende KKAB:s räkenskaper. Avsikten var att säkerställa att den utredning som åberopades

av Troms Kraft i civilmålet var korrekt. Han har träffat Annicka Holmgren.

Uppgiften, som utfördes 2013 av honom som ansvarig, ytterligare två auktoriserade revisorer

och en it-revisor, innebar att man tittade på de data som använts och kontrollerade om det

skett en korrekt värdering. De fick det grundläggande materialet från bolaget och

kompletterade detta med externt material, bl.a. från Svenska Kraftnät. Det fanns

faktureringsserier men vissa fakturarader saknades, 102 000 rader av totalt 32, 6 miljoner

rader.

18

Man tittade bl.a. på genomsnittspriserna på avtalsnivå. Validering skedde på två sätt: a) man

granskade ett femtontal kontrakt med stor volym från 2005, 2007 och 2009 och b) it-revisorn

gjorde en egen omräkning av rådatan för att jämföra med det bolaget räknat fram. Det var

ganska god överensstämmelse mellan bolagets priser och det som togs fram vid granskning.

Även vid en marknadsjämförelse framstod resultatet som rimligt. Han har god erfarenhet av

CAB; en av hans största klienter har använt systemet under flera år.

Om man tittar på hela perioden 2001-09 är slutsatsen att 97 procent av den levererade

volymen har fakturerats ut år 2013.

Internutredningen bygger på tre antaganden: 1) Redovisade intäkter i CAB motsvarar

fakturerad el, 2) Tillägg ska göras för fakturerad el avseende Karlskoga och Laholm med

samma uppskattade belopp, som bara har marginell effekt på den totala faktureringen, och 3)

Upplupna intäkter som är äldre än två år på den svenska marknaden och ett år på den finska

marknaden kan man bortse ifrån; denna osäkra kreditpost uppgick till ca 17 miljoner kr och

hade under alla förhållanden liten effekt på resultatet. Den använda metodiken bedöms rimlig

och ge ett i princip rättvisade resultat.

Han har utgått från de periodiseringar som skett i databasen. I denna periodisering har

kollegorna på Deloittes it-avdelning medverkat. Där har man varit oberoende gentemot

bolaget. Han har därför inte haft anledning att ifrågasätta denna.

Han vet inte hur stor del av den upplupna volymen som avsåg spotpriser och som avsåg

fastprisavtal och han känner inte till skillnaderna mellan dessa priser. Han vet inte heller

fördelningen mellan kommunkunder, företagskunder och privatkunder. Han har inte fått

någon information om att det inte går att lita på rådata från CAB.

Mats Andersson

Han har en magisterexamen i ekonomi, som han kompletterat med studier i ADB, och har

bl.a. arbetat som skatterevisor. Sedan 1998 arbetar han som revisor på PwC med processer

och internkontroll, bl.a. mot energimarknaden.

19

Från räkenskapsåret 2011 fick PwC åter uppdraget att revidera KKAB:s räkenskaper och

auktoriserade revisorn Sten Håkansson blev påskrivande revisor i bolaget. Mats Andersson

kom att ingå i revisionsteamet med uppdrag att granska posten Upplupen intäkt, något som

han sysslat med sedan 1990-talet. Uppgiften var att kontrollera posten Upplupen intäkt i 2010

års räkenskaper och granska bolagets beräkningar av samma intäkt i 2011 års räkenskaper.

I det arbetet utgick han från varje anläggning, dvs. varje elmästare, för att få fram ett saldo

avseende levererad men inte fakturerad el. Uppgifter avseende anläggningarna hämtades från

CAB, som han känner väl till. Medarbetare på KKAB tog fram den rådata ur systemet som

han efterfrågade, t.ex. kundnamn, anläggningsnummer, elcertifikat, elskatt, priser och

förbrukad volym. All data lästes in i programmet ACL, som sedan programmerades. Sedan

validerade han informationen han fick, så att den inte var korrumperad eller felaktig. I den

analysen ingick att se om materialet var fördelat över året och helt normalt eller om det fanns

konstigheter eller orimliga avvikelser. När han fann något orimligt eller konstigt fick bolaget

komma med en förklaring. Processen att minimera felaktiga data var rigorös. Han

periodiserade också uppgifterna om upplupen volym i den mån det var behövligt genom att

titta på tidigare fakturering och uppskattad volym.

När han validerat rådatan gick han vidare i processen och räknade fram upplupen intäkt. För

år 2010 kom han fram till att den uppgick till 54 miljoner kr i Sverige. Motsvarande belopp

2011 var 202 miljoner kr i Sverige. Det han kom fram till var en del av revisionsarbetet för att

få fram revisionsbevis. Det har inte kommit fram något som visar att resultat av hans

utredning om upplupna intäkter 2010 och 2011 varit felaktig. Han har lagt ner åtskilliga

hundra timmar på uppdraget.

Han anser att det i elhandelsbolag är rimligt och normalt med upplupna intäkter som uppgår

till mellan nio och elva procent av omsättningen.

Marcus Flood

Han har en utbildning i bl.a. dataprogrammering från Linköpings universitet. Sommaren 2010

började han arbeta på KKAB och blev fast anställd 2011. Han uppgifter inledningsvis var att

arbeta med faktureringen och fellistor. Fellistorna avsåg diverse problem, bl.a. krångel med

20

nätbolagen. År 2011 tog han över faktureringsansvaret från Hendrik Ekholm. Sedan 2013 är

han ansvarig för it-frågor på KKAB.

Han jobbade med CAB. Själva faktureringen i sig fungerade bra men han hade vissa problem

med att få fram underliggande data. När rutinerna blev bättre kom man i takt med

faktureringen. Han har inte arbetat med Datavaruhuset.

Han deltog i internutredning genom att ta fram faktureringsdata från CAB:s databas och

överlämna dessa till Deloitte. Till sin hjälp hade han SQL-systemet. Det var Deloitte som

bestämde vilka uppgifter som var av intresse, vilket var dels fakturanummer och datum, dels

fakturaraderna. Det var en stor mängd data som skulle tas fram, så arbetet var omfattande.

Rad för rad tog han fram uppgifter för ett år i taget. Han gjorde en grov periodisering på

överslagsbasis.

Hendrik Ekholm

Han hade tidigare under åtta år arbetat på Vattenfall. År 2007 började han på KKAB och han

arbetar alltjämt på NSG. Inledningsvis var hans arbetsuppgifter att arbeta med fakturering,

fellistor och kundkontakter. Jonas Lundberg var hans närmaste chef.

All data för faktureringen kom från CAB. Arbetet med fellistorna var vid den tiden

omfattande och tidskrävande. Det krävde manuella åtgärder och bolaget tvingades ibland ta in

extra personal. Kunderna hade olika faktureringstid, mellan 50 och 60 procent hade

enmånadsavtal, ca 10 procent tvåmånadersavtal och ca 35 procent tremånadersavtal. Det var

huvudsakligen större kunder som kommuner som hade tremånadersavtal. Fram till den 1 juli

2009 var det normala att mätaravläsning skedde en gång per år men på grund av en lagändring

infördes då automatisk avläsning en gång i månaden. Fakturering skedde normalt månaden

efter faktureringstidens utgång och vid kvartalsfakturering var utgångspunkten årets kvartal.

Fram till sommaren 2009 förekom det att man hade förskottsfakturering och

preliminärdebiteringar av el. Det förekom också att man antedaterade fakturor. Det var Jonas

Lundberg som bestämde fakturadatum.

21

Påslagskunder var kunder som själva bestämde när priset skulle låsas. De var ofta stora

kunder som kommuner. På det låsta priset gjordes ett påslag. Han har förstått att de påslag

som gjordes inte sällan var för låga för att täcka KKAB:s kostnader.

Han arbetade tätt med Enita. Men Enita kunde inte lösa alla KKAB:s problem med

fakturering och rapportering ur CAB. Från införandet av månadsavläsning av elförbrukningen

minskade problemen med periodiseringen men alltjämt kan det uppkomma problem med

kategoriseringen av uppgifterna i CAB. Men en stor del av problemen försvann när

Datavaruhuset kom till.

I hans arbetsuppgifter låg också att ta fram olika typer av rapporter, t.ex. volymrapporter och

elskatterapporter. Sådana rapporter efterfrågades såväl internt i bolaget som av kunderna.

Rapporterna togs fram med hjälp av verktygen EZSQL och Business Objects. Det senare

systemet, som han använt redan på Vattenfall, gjorde det enkelt att få fram rapporter. I

EZSQL, som han lärde sig använda på KKAB, fanns färdiga rapporter. Man kunde också

bygga manuella rapporter om man hade kunskap om systemet. Rapporterna togs fram i

excelfiler.

Boris Benulic begärde ibland fram volymrapporter – det kan också kallas statistik – som

skulle landa på ett bestämt belopp eller en bestämd volym. Det förekom oftast i mars, april

och maj. Han fick uppgifterna i mejl från Boris Benulic. Han tog fram sådana rapporter från

2009; tidigare hade Jonas Lundberg tagit fram rapporterna. Han fick då ändra vissa data i

excelfilen; det kunde bli fråga om justeringar både uppåt och nedåt av levererad volym till

vissa kunder. Ibland ändrade han i stället beloppen. Det kunde också förekomma att han lade

till eller tog bort fakturarader. Han visste inte vad Boris Benulic skulle använda rapporterna

till, han tog snabbt fram dem för att visa sig duktig. Han tyckte inte det var konstigt att han

fick göra ändringar i rapporterna, eftersom han lärt sig att det var problem med periodisering

och katalogisering. Ändringarna har han alltså gjort i filerna; CAB-systemet var låst.

Han har inte haft någon kontakt med revisorerna beträffande excelfilerna. En gång träffade

han en revisor, som ville ha data till en stickprovskontroll.

Han känner till begreppet säkring ”back-to-back”, som innebär att när man låser volymen till

en kund låser man samtidigt mot handelsbordet TK Handel, som alltså får en indikation att

säkra en viss volym mot marknaden. Inom KKAB fanns en rutin att säkra vid en marginal på

två öre. Det innebar att man inte alltid genast säkrade priset utan först när den marginalen

22

uppnåddes. Back-to-back-principen efterlevdes alltså inte fullt ut i praktiken. Vad som

menades med prisprofil och intravek fick han kännedom om först efter kraschen.

Information om hur säkring skulle ske fick han av Boris Benulic och Jonas Lundberg. Han ser

det som självklart att Boris Benulic kände till att bolaget hade s.k. öppna positioner. Jonas

Lundberg hade en datafil, som alla hade tillgång till, som utvisade hur stora volymer som var

öppna och hur mycket som var låst, marginalerna på kundkontrakten m.m. Under 2010, då

priset på el steg, deltog han dessutom vid möten nästan varje vecka med Boris Benulic vid

vilka prissäkringsrutinerna diskuterades. Själva försäljningen av el var han inte inblandad i.

Lars Jonsson

Han är civilekonom. Efter sina studier arbetade han som auktoriserad revisor i 15 år och har

därefter arbetat som konsult. Han fick kontakt med KKAB via Elisabeth Simonsson under

hösten 2007. Han fick genom Boris Benulic, som han uppfattade som en intelligent person, i

uppdrag att sammanställa och producera en årsredovisning för år 2007. Han gjorde detta i

egenskap av konsult och genom sitt företag Pro Executive Consultants. Hans företag gjorde

därefter på konsultbasis även årsredovisningarna i KKAB fram t.o.m. 2013. Han har alltså

aldrig varit anställd i KKAB.

I sitt arbete har han sammanställt och presenterat årsredovisningarna utifrån ett färdigt bokslut

och information som tillhandahållits honom av ekonomichefen och VD:n i KKAB. Det

färdiga bokslutet har då varit under pågående revision. Vare sig han eller hans kollegor har

granskat bokföringen och de har inte heller värderat olika balansposter. När han tog fram

årsredovisningen för KKAB stack posten Upplupna intäkter ut. Han fick av Boris Benulic

förklaringen till posten att bolaget hade ett stort antal kunder från den offentliga sektorn som

hade långa kredittider på tre månader samt att viss problematik förelåg avseende

mätaravläsning. Han kunde inte själv gå in i CAB-systemet, som var en väsentlig del av

KKAB:s affärssystem, utan fick uppgifter därifrån från andra.

Under våren 2010 framförde han till styrelsen att KKAB var i behov av en starkare

ekonomifunktion, eftersom det var stora problem att göra effektiva årsbokslut. Boris Benulic

undrade om han ville gå in som CFO. Eftersom det fanns planer på tillväxt tackade han ja till

23

detta. Från första veckan i september 2011 var han på heltid, i egenskap av konsult, CFO i

KKAB. Han begärde att Annicka Holmgren skulle gå in i rollen som redovisningschef, men

det blev fallet först något senare.

Initialt i sitt uppdrag som CFO frågade han om KKAB:s ekonomiska ställning och kassaflöde.

Bolaget hade likviditetsproblem. Han blev informerad om att de upplupna intäkterna berodde

på faktureringsproblem. Boris Benulic uppgav att man skulle ta faktureringen senare och att

man hade kontroll på den långsiktiga finansieringen, men att man hade problem med den

kortsiktiga finansieringen. KKAB hade just bytt bank. Lars Jonsson började med

strategimöten om budgeten och införde nya månadsrutiner. Redan i september såg han att

bolaget var väldigt sent ute med att betala skatter och avgifter för 2011. Det var allvarligt,

framför allt eftersom KKAB hade en stor andel kunder inom den offentliga sektorn, som är

oerhört känslig för betalningsanmärkningar. När han påpekade detta viftades det bort. KKAB

antedaterade dessutom fakturor. Detta insåg han i oktober. Genom antedateringen tog KKAB

betalt innan elen hade levererats. De felaktiga fakturadatumen kan dock ha berott på ett fel i

systemet.

I början av oktober förstod han att även styrelsens agenda hade fokus på kassaflöde och

fakturering. Han hade inte tidigare varit medveten om att så var fallet. Han blev ombedd av

styrelsen att upprätta en likviditetsprognos/likviditetsrapport.

Den 24 oktober 2011 var det ett styrelsemöte vid vilket Boris Benulic presenterade ett bokslut

för tredje kvartalet med ett väldigt fint resultat. Styrelsen tyckte det var bra men fortsatte att

trycka på faktureringsfrågan. Ca 1 miljard kr redovisades som upplupna intäkter, varav cirka

570 miljoner kr ansågs vara en ”onaturlig del” enligt Boris Benulic

Den 2 november var han klar med ett utkast till sin likviditetsprognos och han skickade

utkastet till Troms Kraft. Han blev samma kväll uppringd av styrelsen och man konstaterade

att det fanns en eftersläpning från 2010 och även dessförinnan. Den 3 november skrev Boris

Benulic ett mail och förklarade att den ”onaturliga delen” var hänförlig till 2011.

I sin likviditetsrapport fick han fram konstiga marginaler. Bl.a. hade Boris Benulic berättat för

honom att de i Finland hade marginaler på 10 öre men när han pratade med den person som

var ansvarig för Finland berättade hon att de i bästa fall tjänade 5 öre per kWh. Liksom senare

24

Annicka Holmgren insåg han att årsboksluten var ”spegelvända”. KKAB hade nämligen en

jättestor förlust innan de bokade upp upplupna intäkter. Han insåg härigenom att något var fel,

att månadsboksluten inte hade periodiserats korrekt och att uppgifter i CAB-systemet inte

stämde med uppgifter i huvudboken. Han upptäckte även att det som tidigare bokats om till

kundfordringar bokats tillbaka till upplupna intäkter i bokföringen. Det var mycket som var

fel på en nivå som kan ske inom ett entreprenadstyrt bolag, men som inte ska ske inom bolag

av en sådan storlek som KKAB då var.

I de akter som skulle innehålla fullständiga presentationer av posten Upplupna intäkter

saknades dokumentation helt. När han frågade Helena Ridderstråle om detta hänvisade hon

till Boris Benulic, eftersom det var han som sammanställde materialet och hon bara bokförde

det. Han vet inte om hon förstod varför det var så. Helena Ridderstråle var sjukskriven när det

hela upptäcktes.

Han försökte utan framgång få tag på Boris Benulic för att få svar på en del frågor. Den 10

november 2011 hade man planerat att hålla ett styrelsemöte vid vilken likviditetsprognosen

skulle presenteras, men Boris Benulic gjorde sig otillgänglig. Han gick därför och pratade

med Jonas Lundberg och sa till denne att de skulle fakturera ut den ”onaturliga delen” om 570

miljoner kr, men Jonas Lundberg var oförstående och kunde inte förstå hur detta skulle gå till

eftersom cirka 97 procent hade fakturerats ut. Han sa att det inte kunde finnas så mycket kvar.

De kontrollerade detta i CAB och såg att det stämde.

Han insåg då att något var fel och visade styrelseprotokollen för Jonas Lundberg, som blev

chockad över att det angetts att så mycket skulle faktureras ut. Han uppfattade det som att

Jonas Lundberg inte kände till situationen. Jonas Lundberg bad honom vänta med att prata

med styrelsen eftersom han först ville konfrontera Boris Benulic. På torsdagen den 10

november gick det inte att nå vare sig Jonas Lundberg eller Boris Benulic. Senare på

eftermiddagen samma dag var avsikten att han skulle han presentera likviditetsplanen men

han saknade tillräckligt underlag. Han gav styrelsen en kassaflödesrapport men inte

likviditetsrapporten. Styrelsen gick hårt åt KKAB angående fakturering och Boris Benulic

svarade åter att man skulle fakturera ut. Han visste att det Boris Benulic sa var lögn men han

upplevde att han inte hade tillräckligt med underlag för att framföra det till styrelsen.

25

När mötet avslutades frågade han Boris Benulic om det var ”någon skit” med de upplupna

intäkterna. Boris Benulic svarade inte honom utan pratade om annat. Sedan bekräftade Boris

Benulic att det kunde vara något konstigt med posten och gav honom och Annicka Holmgren

i uppdrag att titta på det.

När Boris Benulic inte kom till mötet med Jonas Lundberg bestämde sig han och Jonas

Lundberg sig för att mejla styrelsen. I sitt mejl sa de att bokslutet inte var rättvisande, att det

rörde sig om en allvarlig situation och att de ville ha ett telefonmöte snarast. Senare samma

dag hade han och Jonas Lundberg ett telefonmöte med styrelsen. För styrelsen såg det ut som

att cirka 1,2 miljarder kr skulle komma in på bolagets konto, men enligt systemet rörde det sig

om cirka 400 miljoner kr. Han är av uppfattningen att styrelsen var helt ovetande om

problemet. Han rekommenderade dem att ta in Deloitte som rådgivare och på lördagen samma

vecka skickade han allt material till Troms Kraft. Materialet visade att det fattades 800

miljoner kr. Pengarna fanns bara på papper i form av bokföringsorder.

Den 22 november 2011 gick Troms Kraft ut med ett pressmeddelande angående vad som

inträffat. Han hade samma dag ett möte med banken om hur det inträffade skulle påverka den

norska koncernen. De borgensåtaganden som Troms Kraft gjort för KKAB ledde till att de

fick infria sina åtaganden gentemot banken och ta full täckning för vad som skett i KKAB.

I december 2011 avslutades hans uppdrag som CFO i KKAB. Det förelåg då en enorm

likviditetspress på bolaget. Han har därefter arbetat med KKAB som sedvanlig konsult med

frågeställningar om ansvarsfrihet, företagets fortsatta drift, redovisning m.m. Han deltog även

i ett antal möten med banker. Han har också något varit involverad i bl.a. likviditetsanalyser

m.m. som var en följd av händelserna i november 2011. Han lämnade dock i huvudsak över

stafettpinnen till den norska internutredningen, Annicka Holmgren och de andra revisorerna.

Hans företag, Pro Executive Consultants, har inte fakturerat Ekobrottsmyndigheten för det

arbete som bl.a. han och Annicka Holmgren har utfört. Troms Kraft och KKAB har betalat

alla konsultarvoden, Troms Kraft ca 1,5 miljoner kr och KKAB drygt 10 miljoner kr.

26

I samband med den s.k. upptäckten i slutet av 2011 fick han i uppdrag av styrelsen att ge sin

syn på frågan om ansvarsfrihet i en promemoria. Han kom fram till att Boris Benulic inte

borde beviljas ansvarsfrihet. Han upplevde det dock som att han och Boris Benulic hade haft

ett gott samarbete men att Boris Benulic hade vilselett styrelsen i fråga om bolagets upplupna

intäkter.

Hanne May Grönli

Hon blev civilekonom 1993. Efter studierna arbetade hon två år på Norges Bank och därefter

på KPMG. Hon arbetade då med revision och rådgivning. Hon arbetade sedan på Nordea i ett

år innan hon den 1 oktober 2008 började som controller på Troms Kraft. De senaste tre åren

har hon framförallt arbetat med KKAB och den upptäckt som gjordes i november 2011.

Efter den s.k. upptäckten i november 2011 blev hon placerad i den oberoende arbetsgrupp

som skickades till KKAB av Troms Kraft den 17 november 2011. Gruppen hade till uppgift

att ta reda på vilka felen i räkenskaperna var, felens omfattning och hur felen uppstått. Syftet

med arbetet var således att ta reda på storleken på manipulationen och redovisa detta till

koncernen, så att den i sin tur kunde redovisa detta till media.

Att det förekommit upplupna intäkter var inget konstigt i sig, utan frågan var om storleken på

de upplupna intäkterna. Arbetsgruppen skulle leta efter volymer som kunde faktureras ut och

detta arbete inleddes med en gång. Den 18 november 2011 fick gruppen tillgång till CAB-

systemet genom personer på KKAB:s it-avdelning. Gruppen tog ut rapporter genom att ställa

SQL-frågor om faktiska fakturarader och volymbärande fakturarader. Det var en person som

har mycket erfarenhet av arbete med systemet som hjälpte dem att ta fram rapporterna. Hon

hade inte själv tillgång till systemet och har inte någon it-utbildning utan fick förlita sig på det

underlag som överlämnades till henne. Hon kan inte uttala som om pålitligheten av systemet.

Hon litade på uppgifterna i underlaget, eftersom de stämde överens med bl.a. Engros-

rapporterna.

Hon visste om att volymen förekom på flera fakturalinjer i systemet. Hon tog därför fram de

volymbärande fakturalinjerna och stämde av dessa mot vad som levererats enligt engros-

rapporten. På så sätt kunde de se hur stora de upplupna intäkterna skulle ha varit vid

årsskiftena. Med utgångspunkt i revisionsrapporterna och de däri hörande volymrapporterna

27

kunde hon och hennes kollegor se vad som skulle fakturerats ut under en viss period. De

tittade på en liten period under räkenskapsåret 2006 och upptäckte vid jämförelse med CAB-

systemet att beloppet 114 miljoner kr som angavs som utfakturerat inte hade någon

motsvarighet i CAB-systemet, enligt vilket endast cirka 20 miljoner kr hade utfakturerats.

Metoden var ett enkelt och konkret sätt att kontrollera om revisionen och de upplupna

intäkterna stämde. När de tittade på saken över en period om flera år förstod de att något var

mycket fel. För räkenskapsåret 2010 var differensen 1,2 miljarder. Hon har i efterhand sett att

hennes beräkningar stämmer mycket väl med vad som konstaterades i den interna utredningen

som gjordes av Annicka Holmgren.

I sitt arbete undersökte hon de tio största kunderna inom varje kundsegment för respektive år.

De tog fram kontrakten och säkringspriset för varje kund, varefter de kunde se om kontraktet

gett ett positivt eller negativt täckningsbidrag. De kunde konstatera att kontrakten gav

negativa täckningsbidrag och svaga marginaler under hela perioden 2003 – 2010, och då

särskilt 2003 samt 2008-2010. De kundkontrakt de tittade på stämde mycket väl överens med

data i CAB och de upptäckte inte några felaktiga uppgifter om priset som fakturerats kunder.

Periodideringen kring årsskiftena löste de genom att periodisera förbrukningen per dag för

den period de undersökte. Eftersom de då använde sig av ett genomsnitt, blev det inte några

väsentliga fel i förhållande till det fel på 1,5 miljarder som konstaterats.

Hon vet att det har pratats mycket om att det förelåg problem med CAB-systemet men de

använde sig av rådata i sin granskning. Enligt hennes uppfattning kan de problem med

mätarställningarna som Boris Benulic pekat på inte ha förhindrat KKAB från att fakturera.

Tvärtom var KKAB förhållandevis à jour med sin fakturering. Hon anser att Boris Benulic

kommit med vilseledande uppgifter.

Efter det inledande arbetet i KKAB har hon arbetat med att ta reda på hur manipulationen har

gått till. Hon anser att hon fått god kännedom om beräkningsmodellerna som använts för att

manipulera siffrorna och omgivningen, inklusive revisorerna. Hon har kommit fram till att

skälen till manipulationerna framförallt varit underprissättning under hela perioden samt

undersäkring under en del av perioden, och då särskilt de senare åren.

28

Hon fick tillgång till revisionsfilerna först i mars 2012. Vid kontroll av revisionsfilerna mot

CAB-systemet är det viktigt att ha information om framförallt fakturadatum och

leveransperiod, men också fakturanummer och kundnummer, eftersom detta förenklar

identifikationen av fakturalinjer. Sådan information hade tagits bort i revisionsfilerna som hon

fick från Boris Benulic. Bristen på information om detta i revisionsfilerna gjorde det svårt att

ta fram vilken faktura en uppgift motsvarades av i CAB. När hon tittade på revisionsfilerna

för 2010 såg hon att snittpriset per kWh var förhållandemässigt högt jämfört med uppgifter i

CAB-systemet. Hon känner till att priserna hos KKAB bestämdes med utgångspunkt i priset

från Elvis-systemet, som användes av TK Handel. De uppgifter om priser hon själv hade

tillgång till kvalitetssäkrades av hennes kollegor.

Annicka Holmgren, som genomförde en enkel pivotering i Excel, fick fram orimliga utfall

med märkliga priser som bl.a. låg på över 2 kr per kWh. Enligt henne är detta ett omöjligt

pris att få på elmarknaden och tyder på att siffrorna i revisionsfilerna som Boris Benulic gav

till revisorerna är felaktiga och att en manipulation skett. Även ett stort antal kunder med ett

snittpris på mellan 1 och 2 kr per kWh upptäcktes, vilket hon också anser orimligt högt. Det är

hennes uppfattning att upptäckten om snittpriserna visar hur manipulationen skett, d.v.s.

genom att volymen reducerats i revisionsfilerna.

I sin utredning drog hon slutsatsen att underprissättning och undersäkring var de främsta

skälen till att manipulationerna gjordes. Hon angav även ett tredje, mindre väsentligt, skäl,

nämligen att KKAB fakturerat el som ännu inte köpts. Hon har senare konstaterat att detta fel,

som uppgår till ca 5 – 20 miljoner kr, i förhållande till det totala felet, 1,5 miljarder, inte är av

väsentlig betydelse. Det är hennes uppfattning att ett kontrakt ska täcka alla kostnader i driften

och inte bara det pris el köps in för. Hon anser att det går lita på uppgifterna i CAB gällande

pris och att de priser som användes för att prissätta de upplupna intäkterna var helt fel.

Den korrigering om 1,5 miljarder kr, som gjordes i samband med 2011 års bokslut för KKAB,

granskades av revisorer från PwC och Deloitte och även av interna revisorer. PwC, som åter

fått ansvar för revisionen av KKAB:s räkenskaper, skrev en ren revisionsberättelse och det

kräver naturligtvis mycket noggrann dokumentation.

29

Hon arbetade visserligen nära Annicka Holmgren som utsetts till redovisningschef i KKAB

men hon har inte deltagit i Annicka Holmgrens och Deloittes utredningar. Hon visste om att

Annicka Holmgren hade fått i uppdrag av Ekobrottsmyndigheten att göra en utredning.

Syftet med hennes eget arbete har varit att ta fram faktaunderlag och bevis. Det var emellertid

först långt efter att hon inlett sitt arbete som stämning väcktes i tvisterna mot Grant Thornton

och PwC. Under hösten 2013 blev det dock klart att det arbete hon gjorde med de

underprissatta kontrakten skulle komma att användas i tvisterna.

Hon har träffat Boris Benulic, Helena Ridderstråle och Jonas Lundberg i sitt arbete men inte

Pierre Sjöö. I egenskap av controller på Troms Kraft hade hon dock främst kontakt med Boris

Benulic. Under 2009 försökte hon inleda ett samarbete med Helena Ridderstråle, men Boris

Benulic ville att all kontakt skulle ske genom honom.

Tore Brynjulfsen

Han arbetar sedan flera år på TK Handel med energirapportering och kontroll.

Energirapporter är en sammanställning som görs varje månad avseende omsättningen i

koncernen Troms Kraft. Detta gjordes även för KKAB. Med just KKAB fanns det ett avtal

som reglerade vad TK Handel skulle göra för KKAB, som att sköta den fysiska handeln med

el på Nord Pool och prissäkringen för KKAB. För detta tar TK Handel betalt av KKAB.

I handeln av el agerade därför TK Handel och KKAB som motparter. TK Handel skötte

balansansvaret och den fysiska handeln av el i KKAB:s namn och på KKAB:s risk. TK

Handel visste vad de skulle köpa in på Nord Pool åt KKAB genom att de dagligen gjorde en

prognos baserad på siffor om KKAB:s förbrukning per nät och per geografiskt område enligt

uppgifter från Svenska Kraftnät och nätägarna i Sverige. KKAB hade också att informera TK

Handel om de ingick avtal med en större kund.

När KKAB sålde el till fastpris gjorde de en beställning om prissäkring med TK Handel, som

då tog fram ett prissatt kontrakt, varigenom bl.a. valuta och geografiska områden som elen

skulle levereras till beaktades med utgångspunkt i rådande marknadspris. Kontraktet

30

skickades därefter till KKAB för signering. Prissäkringen skedde när kontraktet signerades

och skickades åter till TK Handel.

Förhållandet mellan KKAB och TK Handel reglerades i en riskmanual och ett tjänsteavtal. I

riskmanualen angavs att fastpriskontrakt skulle säkras av KKAB back-to-back mot TK

Handel. Han har inte hört talas om att KKAB inte säkrade kontrakt back-to-back med

undantag för tiden efter 2008. Boris Benulic hanterade inledningsvis prissäkringen, år 2003

tog Jonas Lundberg över ansvaret för denna och i slutet av 2008 tog slutligen Hendrik Ekholm

över detta arbete. TK Handel hade inte någon insyn i KKAB eller i CAB-systemet och hade

därför inte möjlighet att se om en kund hade ett fastprisavtal eller inte.

Eftersom risken i stort övergick till TK Handel i och med att prissäkringskontraktet ingicks

och då TK Handel hade mandat att inom vissa ramar spekulera på marknaden, behövde

säkring mot NASDAQ inte ske back-to-back. Det innebar dock inte en risk för KKAB om TK

Handel spekulerade på marknaden; det var TK Handel som fick ta en förlust om spotpriset

ökade efter att KKAB säkrat priset.

De risker som KKAB svarade för efter att avtal om prissäkring ingåtts var tillbudsrisken och

volymrisken. Tillbudsrisken avser risken för att priset på spotmarknaden för el förändras från

det att KKAB ger ett erbjudande om ett visst pris till en kund fram till att avtalet om

prissäkring signeras av TK Handel. Volymrisken avser risken för att kunden förbrukar mer el

än vad som avtalats, så att ”överförbruket” inte omfattas av den prissäkring som tidigare

gjorts. Eftersom TK Handel säkrade el avseende mindre kunder på veckobasis fick dock

KKAB även stå risken för den eventuella prishöjning som kunde ske veckovis, den så kallade

profilrisken. Profilrisken kunde avse mellan åtta och tio kr per mWh. Profilrisken var således

en kostnad som KKAB var tvunget att räkna in i priset i kundavtalen för att inte KKAB skulle

behöva svara för den kostnaden. KKAB har vetat om att profilrisken tillkom och att TK

Handel inte stod för den kostnaden. Det är hans uppfattning att det fanns ett utrymme inom

ramen för riskmanualen att göra så. KKAB fick årliga rapporter om profilkostnaderna och det

ålåg KKAB att själv räkna ut veckopriset.

31

Kjell Ole Straumsnes

Han arbetade som auktoriserad revisor mellan åren 1985 och 2008, då han utsågs till vice

koncernchef i Troms Kraft. Med det följde att han också blev styrelseledamot i KKAB. Hans

första styrelsemöte i bolaget var i september 2008. Det var Boris Benulic som för styrelsen

rapporterade om bolagets ekonomiska ställning och om posten Upplupna intäkter. I styrelsen

talades det om att dessa ökade stadigt och det diskuterades om orsaken var mätarproblem,

ökad omsättning eller faktureringsproblem. Boris Benulic hade alltid adekvata svar på frågor

om de upplupna intäkterna. KKAB, som inte var nätägare, hade svårt att få fram nätdata. Vid

denna tidpunkt befann sig bolaget dessutom i en mycket stark tillväxtperiod. Han ville minnas

att besvär med CAB-hanteringen också angavs som orsak till faktureringsproblemen men han

har knappast mött någon som inte klagar på it-systemen. De upplupna intäkterna ledde till

likviditetsproblem. Dessa problem finansierades med blockkrediter eller kassakrediter i bank,

som beviljades med borgen av Troms Kraft som säkerhet. Till slut uppgick borgensåtagandet

till nästan en miljard kr.

År 2010 blev årsredovisningen försenad. Styrelsen ansåg att ekonomifunktionen måste

förstärkas och föreslogs att det skulle anställas en ny finanschef. Valet föll på Lars Jonsson

från Pro Executive Consultants.

Problemen med den hela tiden dåliga likviditeten diskuterades löpande. Boris Benulic kom

med förslag på en lösning på utfaktureringsproblemen och uppgav att det bara var att ”trycka

på knappen och fakturera ut”. Men ingenting hände. Vid ett styrelsemöte runt den 10

september 2011 fick slutligen Lars Jonsson i uppdrag av styrelsen att sammanställa en

likviditetsrapport. Lars Jonsson rapporterade sedan att inte fick uppgifterna om

utfaktureringen att stämma med kontantinströmningen. Styrelsen satte samman en

arbetsgrupp, som fick tillgång till CAB och som gick igenom fakturafiler från 2002 med CAB

som utgångspunkt. Det upptäcktes därefter att bolaget inte låg efter med faktureringen så

mycket som påståtts och att årsredovisningarna därmed var felaktiga och att posten Upplupna

intäkter hade övervärderats kraftigt.

Han pratade härefter med Boris Benulic och frågade vad som hänt. Bolaget befann sig ju i en

mycket kritisk situation. Boris Benulic svarade bara – om han svarade på frågan – att det

skulle gå ut över andra. Några dagar senare sammanträffade han och Oddbjörn Schei också

32

med Boris Benulic på ett hotell i Stockholm men mötet ledde ingen vart. Hans uppfattning var

att de stod långt från sanningen. Det svåra var att utifrån årsredovisningarna definiera felen i

posten om de upplupna intäkterna. Han upplystes också om att det inte fanns några

verifikationer för upplupna intäkter.

Hans uppgift blev att säkerställa redovisningen för 2011. Den 29 november 2011

offentliggjordes en preliminär analys av de upplupna intäkterna för föregående år. Deloitte var

inte inblandat i det arbetet; det bolaget kom senare in med två rapporter. På grund av det

inträffade var bolaget tvunget att göra stora korrigeringar i både årsredovisningen 2011 och

årsredovisningen 2010.

Från den november 2011 och framåt var bolaget väldigt pressat likviditetsmässigt och bolaget

var tvunget att hålla löpande kontakt med bankerna. KKAB riskerade konkurs. Bolaget

arbetade samtidigt med en problematik kring underprissättning till kunder. För hela koncernen

var situationen kritisk. Men genom att bl.a. sälja tillgångar om ca 1,1 miljarder norska kr och

infria borgensåtagandet till DnB löstes den akuta situationen.

Det fanns en riskmanual för hela koncernen. Styrelsen diskuterade ofta frågor kring

risksäkring. Denna gick ut på att det vid elförsäljning inte skulle tas någon risk utan i stället

skulle försäljningen säkras. Han var av den uppfattningen att KKAB blev fullt säkrade back-

to-back. Han fick inga signaler om att en back to back-säkring skulle vara otillräcklig. Han

känner inte till om TK Handel säkrat sig i sin tur men det var det som gällde enligt

riskpolicyn.

Tobias Langseth

Han är civilekonom och har tidigare arbetat som auktoriserad revisor och finansanalytiker.

Han har också arbetat i ett transport- och turistföretag. Han kom till Troms Kraft 2005 och har

där arbetat som finans- och ekonomidirektör. Han hade då bl.a. till uppgift att bevaka att det

bolaget kunde finansiera ”sina aktiviteter” inom koncernen i vilken KKAB var en del.

Under åren 2008–2012 var han styrelseledamot i KKAB. Ursprungligen hade KKAB en

checkkredit och s.k. blockbelåning i Handelsbanken. Senare kom Nordea in i bilden med en

kreditram på cirka 1,5 miljarder kr. Vid en refinansiering kom slutligen DnB in i bilden med

33

en kreditram på 1,6 miljarder kr. I samband med beviljandet av krediter tittade bankerna på

KKAB:s intjäningsförmåga och likviditet. Självklart var det också viktigt med säkerheter.

KKAB hade svårt att få egna krediter utan borgen från Troms Kraft. Årsredovisningarna och

periodbokslut var viktiga för bankerna, när de beviljade krediter.

I KKAB:s styrelse pågick hela tiden en diskussion om de upplupna intäkterna i bolaget. Dessa

ansågs som en mycket stor utmaning och uppfattades – på basis av redovisnings-

upplysningarna – som ett arbetskapital. Bolagsledningens förklaringar till de höga upplupna

intäkterna var långa kredittider – kvartalsvis i efterskott – till svenska kommunkunder,

problem med mätavläsningen samt problem med att ställa ut fakturor. På grund av bolagets

svårigheter med faktureringen och de långa kredittiderna uppfattades de upplupna intäkterna

dock inte som ett problem. Informationen om de upplupna intäkterna fick styrelsen genom

bl.a. årsredovisningarna och av Boris Benulic. Styrelsen ställde krav på Boris Benulic att få

ner de upplupna intäkterna. De upplupna intäkterna blev ändå större och större. Det bedömdes

som otillfredsställande och missnöjet inom styrelsen växte. Under åren 2008-2011 godtog

ändå styrelsen de avgivna förklaringarna till de höga upplupna intäkterna. Man hade ingen

anledning att misstänka att redovisningen var fel.

I november 2011 åkte han dock med ett team från Troms Kraft till KKAB. Syftet var att

hjälpa KKAB med att analysera data från CAB för att få fram underlag. Arbetet gick inte som

planerat, eftersom Boris Benulic hade vissa reservationer. Han minns inte detaljerna eller

innebörden av reservationerna. Han försökte också i ett mejl till Boris Benulic redogöra för

fördelarna med den genomgång som Tromsteamet planerade. Efter en vecka var teamet

tvunget att konstatera att posten Upplupna intäkter var övervärderad.

Riskpolicyn inom KKAB var att kundavtalen skulle säkras back-to-back när de träffades.

Denna prissäkring, som sköttes av TK Handel, eliminerade emellertid inte alla risker, bara

största delen. De risker som KKAB hade att svara för var endast tillbudsrisk och volymrisk.

Den största kvarstående risken var den som var knuten till kundförbrukningen, d.v.s.

volymrisken. Sedan finns också en profilrisk, som uppstår genom att säkring bara kan ske på

veckobasis. Den risken var något man måste kalkylera med; det vet alla i elbranschen.

Storleken på profilrisken var beroende av vilken kundgrupp och vilket land det gällde. Man

fick analysera kundens förbrukning och jämföra den med den historiska förbrukningen. TK

Handel ställde säkerhet ned till veckopris som lägsta nivå. Profiltillägget var något som

34

tillkom utöver det fasta priset. Det var omöjligt att säkra sig mot den kostnaden. Den fick

beaktas när KKAB bestämde påslagets storlek. Han utgår från att kompetens för detta fanns i

KKAB.

KKAB:s årsredovisningar tydde på att det fanns bra marginaler på bolagets elförsäljning. Det

fanns därför inte anledning för styrelsen att kontrollera om bolaget hade tagit höjd för

profiltillägg.

KKAB:s risksäkring har inget att göra med hur TK Handel fick agera. TK Handel hade

emellertid inte ett fritt riskmandat.

Det finns ett avtal mellan honom och Troms Kraft som upprättades när han slutade i

koncernen. Avtalet, som innehåller en reglering av eventuella skadeståndsanspråk, har en

föreskrift om sekretess.

Hanne May Karde

Hon har en ekonomexamen och har också studerat juridik. Därefter arbetade hon 16 år i olika

befattningar i Sparbanken Nordnorge. Sedan kom hon till Troms Kraft och var först

kommunikationsdirektör, innan hon 2007 blev administrativ direktör (VD) i TK Handel. Hon

blev sedan styrelseledamot i KKAB och deltog i ett styrelsemöte första gången i augusti 2007.

År 2008 blev hon styrelseordförande i KKAB och kvarstod i den rollen tills årsbokslutet för år

2009 blev klart i maj/juni 2010. Det var en väl sammansatt styrelse med många kompetenta

personer.

När hon kom till Troms Kraft fick hon veta att KKAB var ett mycket framgångsrikt företag,

innovativt och med goda intäkter och god utvecklingspotential. Det hade en ledning som varit

med från starten och som hade gott renommé och stor erfarenhet. Hon har sällan träffat någon

VD som hade så stora kunskaper om verksamheten som Boris Benulic hade. Han var väl

ansedd och man hade stort förtroende för honom i koncernen. Eftersom bolaget var

framgångsrikt och hade en så karismatisk ledare som Boris Benulic funderade hon inte

särskilt på om det fanns några risker i verksamheten.

35

Styrelsen träffade revisorerna från Grant Thornton två gånger om året, i samband med

halvårsbokslutet och när årsbokslutet skulle skrivas under. De uppgifter som Boris Benulic

lämnade verifierades av revisorerna.

Det var ett styrelsemöte i månaden och vid dessa rapporterade Boris Benulic om KKAB:s

ekonomiska ställning. Regelmässigt var de upplupna intäkterna och bolagets likviditet uppe

till diskussion. Likvidationsbelastningen var stor på grund av de stora upplupna intäkterna.

Boris Benulic förklarade likviditetsproblemen med att 75 procent av bolagets kunder tillhörde

offentliga sektorn med lång faktureringstid. Styrelsen ville att bolagets ledning skulle försöka

få kunderna att övergå från tremånadersfakturering till månadsfakturering men Boris Benulic

påstod att det skulle bli svårt. När revisorerna lämnade en oren revisionsberättelse för

räkenskapsåret 2008 på grund av att skatter inte hade betalats i tid, påpekade styrelsen för

Boris Benulic att detta var helt oacceptabelt.

Styrelsen reagerade alltså på storleken på de redovisade upplupna intäkterna. Redan 2006

hade det gjorts en koncernintern kontroll av dessa och slutsatsen var att dessa var som de

skulle vara och att de principer som tillämpades för att ta fram den balansposten var riktiga.

Styrelsen ville emellertid 2009 få posten Upplupna intäkter verifierad av någon utomstående

och få veta om det fanns risker som Grant Thornton inte upptäckt. Efter samråd med

koncernrevisorn i Troms Kraft gick uppdraget avseende denna granskning till PwC:s

Stockholmskontor. I en rapport i april 2010 uppgav PwC att man inte hade något att tillföra

till Grand Thorntons revision.

När hon lämnade koncernen år 2012 ingicks ett avtal där Troms Kraft garanterar henne

ansvarsfrihet. Hon minns inte om avtalet är villkorat på något sätt men hennes minnesbild är

att det inte finns någon sådan klausul.

Oddbjörn Schei

Han har en masterutbildning i fysik och har varit direktör i Telenor. I oktober 2007 blev han

koncernchef i Troms Kraft. Han blev styrelseordförande i KKAB sommaren 2010 och

kvarstod som sådan till sommaren 2012. Det var en mycket kompetent styrelse. Styrelsemöte

ägde rum varje månad. Vid dessa lämnade Boris Benulic muntliga rapporter. Revisorerna

36

deltog i styrelsemötena två gånger om året, vid halvårsrapporten och vid årsbokslutet. Vid

halvårsbokslutet fokuserades på den interna kontrollen och vid årsredovisningen på

årsresultatet. Styrelsearbetet byggde främst på vad VD och revisorerna uppgav.

Inom styrelsen var det stort fokus på de upplupna intäkterna, som var höga och som borde

minskas. Man upplevde att faktureringsprocessen var dålig. Boris Benulics förklaring var bl.a.

att det var problem med mätaravläsningen hos nätbolagen, att företaget hade hög tillväxt och

att det var svårt att få ut fakturorna snabbt.

Upplupna intäkter är normalt i elhandelsbolag. Även i Telenor förekom sådana. I KKAB

uppgick de dock till mellan 50 och 60 procent av omsättningen, ca sex månaders fakturering

var alltså utestående. Med de förklaringar han fick bedömde han emellertid inledningsvis att

de upplupna intäkterna var rimliga. Revisorerna hade ju också godtagit dessa och kontroller

av bokföringsposten hade ägt rum 2006 och 2009. Styrelsen, som dock var bekymrad över

postens storlek, hade fokus på denna.

Styrelsen och Boris Benulic träffade en överenskommelse om att faktureringseftersläpningen

skulle vara avklarad till sommaren 2011. Posten Upplupna intäkter uppgick då till över en

miljard kr. Detta lyckades inte och Boris Benulic lovade då att allt skulle vara utfakturerat i

vart fall efter sommaren. Det var enligt Boris Benulic bara ”att trycka på knappen”.

Utan att Boris Benulic visste om det började styrelsen kartlägga hur mycket som kom in på

KKAB:s bankkonto. I rapporten för tredje kvartalet 20011 uppgav Boris Benulic att man hade

fakturerat ut en miljard kr men vid kontroll med bankkontot några dagar in i november fick

man inte detta att stämma, några sådana belopp kom inte in på kontot. Han begärde den 10

november en förklaring till detta av Boris Benulic och han kallade samtidigt till ett extra

styrelsemöte den 12 november. Han fick sedan den 11 november ett e-postmeddelande från

Jonas Lundberg om att allt inte stod rätt till. Vid styrelsemötet beslutades om en

internutredning med personal från Troms Kraft, bl.a. Hanne May Grönli, som skulle ge

besked om hur det stod till med faktureringen. Redan efter några dagar fick han en rapport

som sa att det fattades ca 1,5 miljarder kr i bolaget. Han hade sedan ett möte i Stockholm med

Boris Benulic på torsdagen eller fredagen, men denne kunde inte ge honom något godtagbart

svar på vad som inträffat. Styrelsen beslöt därefter att avskeda Boris Benulic.

37

Det inträffade utgjorde en krissituation för Troms Kraft. Veckan efter gick Troms Kraft till

media och berättade om det inträffade. Hade KKAB försatts i konkurs kunde situationen

ytterligare ha förvärrats. DnB gav koncernen ett utmärkt stöd och Troms Kraft löste KKAB:s

kreditåtaganden efter att kraftverk försålts för 1,1 miljarder kr för att få in nytt kapital, vilket

bedömdes som nödvändigt.

Det var klart i bolaget att fastprisavtal skulle säkras back-to-back genom TK Handel. KKAB

fick inte spekulera med priserna. Prissäkringen innebar dock inte hundraprocentig säkerhet

men han är inte expert på prissäkring. När man i efterhand tittade på räkenskaperna framkom

det att förlusterna i KKAB börjat redan 2002 och att det redan då förekommit öppna

positioner. Boris Benulic, som hade en central roll i bolaget, bör ha känt till detta. Denne är

en stark och kraftfull ledare som styrde verksamheten.

Han känner inte till att fakturor antedaterades i KKAB. Han lämnade Troms Kraft 2012 och

ingick då ett konfidentiellt avtal med Troms Kraft som innehåller en ansvarsfrihetsklausul.

Synnöve Öiseth

Hon har tidigare arbetat 16 år på Nordea. År 2007 blev hon företagsansvarig på DnB i

Sverige.

I september 2011 blev KKAB s.k. helkund i DnB med en kreditram om 1,6 miljarder kr.

Avtalet, som undertecknades av två behöriga firmatecknare i KKAB, innehöll en checkkredit

och en blockbelåning. Beslutet togs av DnB i Norge och bekräftades av DnB Stockholm. Som

grund för avtalet låg uppgifter som lämnades av Boris Benulic vid möten med banken samt

årsredovisningar och delårsrapporter. Vid mötena med Boris Benulic diskuterades de

upplupna intäkterna och det förutsattes att dessa fakturerades kort tid efter årsskiftet. Boris

Benulic lämnade olika förklaringar till de upplupna intäkterna, bl.a. att det rörde sig om gamla

fordringar på kommuner som inte kommit in.

Banken kan följa helkundens kassaflöde. Hon reagerade på att det inte kom in så mycket

betalningar på KKAB:s konto som hon hade förutsatt, men hon utgick från att en del pengar

hade kommit in före den 8 september, då Handelsbanken var KKAB:s bank.

38

Månatligen gör banken avstämningar för att kontrollera att utnyttjad kredit överensstämmer

med värdet på bolaget. Hon blev överraskad när det framkom att det inte fanns så mycket att

fakturera ut som posten Upplupna intäkter hade gett sken av.

BILAGA MED MEJLKONVERSATIONER

Bilaga 2

Sida 1 av 2

Subject: Sista justeringarna From: Böris Benulic " '' Paté; 2QQ4-Q2-1813:11:44 ?

^ To: piejiTei^låäftkulftit fcofli ... . . . ' . . . . . MessagejSody """

Tjéha

Följande små justeringar sedan kör vi (vi gör så att vi tar hänsyn till certen under 2003)

Blkösthådei- skrivs upp med: 13.528.049 SEK. Beräknat på leverans av 1.044.637.000 kWh. Det är detsamma som 1.044.637 MWh. Av dessa är 7,4% kvotpliktiga. £>et innebär 77.303.138 certifikat å 175 SEK = 13.528.049 SEK.

Élintäkter skrivs upp med 20.725.442 SEK

KulturintSktér skrivs upp med 546.000 SEK. (Annonsintäkter 13x42.000)

. .. .... .. OutlookHcader Information ; ... . ... Gonversation Topic: Sista justeringarna SenderName: Boris Benulic Received By: Pierre Sjöö Délivery Time: 2004-02-18 13:11:44 Creation Time: 2004-02-18 13:30:33 ModificiStiön Time: 2004-02-18 13:30:33 SubmitTime: 2004-02-18 13:11:45 Iniportäncé: Normal PriQrity: Normal Sensitivity: Normal . Piggs: 1 = Read Sizé: 2883

Standard Header Information , |

Return-Path: <boris,[email protected]> äeceived: from [192.168.0.17] ([80.252.165.106]) by basilisk.host4u.net (8.11.6/8.11.6) with ESMTP id ilICBis06414 for <[email protected]>; Wed, 18 Feb 2004 06:11:44 -0600

IVlinié-Version: 1.0 X-Sender: [email protected] 3.3 8 Messägerld: <a05200f00bc59050da33b@[192.168.0.17]> JÖate: Wed, 18 Feb 2004 12:11:45 +0000 Tö: [email protected] From: Boris Benulic <[email protected]> Subject: Sista justeringarna öontent-Type: text/plain; charset="iso-8859-l"; format="flowed"

' OMterit-Transfer-Encoding: 8bit X-MiME^-Autoconvcrted: from quoted-printable to 8bit by basilisk.host4u.net id

8 7 4

file://D:\report del l\Export\Message0530[7740],html 2014-06-23

mailto:[email protected]





Sida lav 2

Message2226 Subject: VB: Ny Balansrapport 0511 - Iång.xls;Ny Resultatrapport 0511

kort.xls;Ny Resultat .. . From: Boris Benulic Date: 2005-12-13 19:52:55

To:||Pierre Sjöö Message Body

Lysande, tack!

Här kommer de som Jonas putsas med avseend epå decimaler och annatMärk väl ~ för att inte stöka till det alltför mycket. Vi har ju legat lågt i beräkningen på intäktssidan på kraft så de sju miljonerna du ökar certkostnaden med kan du också lägga som intäkt på elkraftsidan (och det finns litet till att ta där men de tänkte jag trolla fram i december.) Justerar du kortvarianterna också?

Vi hörs Boris

—Ursprungligt meddelande Från: Jonas Lundberg Skickat: ti 2005-12-13 17:10 Till: Boris Benulic Ämne: Ny Balansrapport 0511 - lång.xls;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny Resultat

Ny Balansrapport 0511 - lång.x!s;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny Resultatrapport 0511 - lång.xls;Ny Balansrapport 0511 - kort.xls . ....

Attachment fly Balansrapport 0511 - jj|ng,xls

Attachment Ny Resultätrapport 0511 - kort.xls

Attachment Ny Résult̂ tjréippQrt 0511 - lång.xls

Attachment Sfy BalansrappQft 0511 - kort.xls

Outlook Header Information

Gonyérsätion Topic: Ny Balansrapport 0511 - lång.xls;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny

Subject: VB: Ny Balansrapport 0511 - lång.xls;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny Resultat From: Boris Benulic Sender Name: Boris Benulic To: Pierre Sjöö Received By: Pierre Sjöö belivety Time: 2005-12-13 19:52:55 Greatiori Time: 2005-12-13 19:50:28

1616

file://D:\report del 1 \Export\Message2226[31740] .html 2014-06-24

Sida 1 av 1 HEMLIG

. . Outlook Header Information Subject: From: Boris Benulic Sender Name: Boris Benulic To: Pierre Sjöö RédWeä By: Pierre Sjöö Déllvery Time: 2006-04-20 11:52:18 Creation Time: 2006-04-20 11:52:18 Modification Time: 2006-04-20 11:52:18 SubmitTime: 2006-04-20 11:52:18 Importance: Normal Ptiörity: Normal Sensitivity: Normal Flags: 1 = Read Size: 2834

•fiW//rv\ror\r>»-t 1 1 \Pvnnrf\A/TpCQaop1 591F3D1

1 7 1 3

2014-06-24

Sida 1 av t I HEMLIG

Messagel441

From: |Bpris Benulic Date: -05-24 16:40:39

To: |Piéffé Sjöö

Högst preliminärt - är rätt osäker på elintäkter, är nog större men jag tror det "räcker" med det; bfe

Blintäktet: 269.885.000 Kultur&tjMnsteintäkter: 13.800.000 TENK-intäkter: 4.300.000

Kulturköisthader: 12.400.000 (beräknat så här ligger kostnader som du också bokfört) TENKkostnader: 3.300.000 (beräknat så här ligger kostnader som du också bokfört)

. Outlook Header Information Subject: From: Boris Benulic SendprName: Boris Benulic To: Pierre Sjöö Etee§ived By: Pierre Sjöö bélivery Time: 2006-05-24 16:40:39 dreation Time: 2006-05-24 16:40:39 Modiiication Time: 2006-05-24 16:40:40 Submit Time: 2006-05-24 16:40:39 Impoitance: Normal Priority: Normal Sensitivity: Normal Flägs: 1 = Read Size: 3262 ....

1 .o. • / /T* A A al 1 \P-vmr»f+MV/fp.<!cofTP«1 A A l T9Q7AQ1 html

1 7 2 1

9014-06-94

s M M l i g

FrointfiPoris Beniuji.c " 11:15:46

ifvfan-"vilken gissningslek det här blir, med tanken på att vi har en dÖF pl,l60 miljoner kilowatttimmar första kvartalet,

BÉfär bli litet trial and error!

$f'ad händer om du sätter in 276 millar på elintakter.

Öutiopfc^Biadejr ISafonnatipn pohveteatibn Töpic: <inget ämne> ender Name: Boris Benulic

RéceiVed By: Pierre Sjöö Delivery Time: 2007-04-25 11:15:46 preätipnTime: 2007-04-25 11:15:46 Modification Time: 2007-04-25 11:15:46 Siibmit Time: 2007-04-25 11:16:15 Impoitance: Normal Sensitiyity: Normal Flags: 1 = Read Size;, 5480. . . . .

Standard ÖeadéOnfÖmation

) I

Received: from 172.23.40.21 ([172.23.40.21]) by KKEXCH.kraftkultur.se ([172.23,40.240]) with Microsoft Exchange Server HTTP-DAV; Wed, 25 Apr 2007 09:15:46 +0000 Jser-Agént: Microsoft-Entourage/11.2.4.060510

Date: Wed, 25 Apr 2007 11:16:15 +0200 äubject: <Lnget = 7ISO-8859-1 ?B?5A™?~mne> From: Soris <boris.benutie(ffikraftkultur.com>

file://D:\renort del 2\Export\Message2306fl0761J.html

2 0 5 7

2014-06-24

I

<inget ämne> Pagelofl hemlig 1 F r o m t Bor i s Benulic <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE GROUP/RECIPIENTS/KKBBE> S e n t i . 2 0 0 7 - 0 4 * 2 5 1 2 : 4 6 ; 2 1 . + 0 0 : 0 0 To* Pierre Sjöö tKRAFTKULWHRST ADMINISTRATIVE GRDUP/REaPlENTS/KKPSJ> Subjeeti clnget Bmne> . • Attachmentsi Korr.xts . Hej ' Har lagt An några emåjusteringar i resultatet kan du putsa till. deto» dessutom du-'har int alagt in adminkoat TKH .

Äx räntan-på lånet inlagt När allt ät justerat dea ner elintökterna aå resultatet Blir 9 NSBK.

272

M e s e e g e H e e d e r # Received: from 172.23,40,21 ((112.23.40.21)) by KKBXCH.kraftkultur.Vse {[172 Wed, 26 Apr 2001 l2i;4.e?SB *0000 . * tteer-Agenfct Hlcro8o£t-Entouråge/ll.2,4,0605i0 Datei Hed, 25 Apr 2007 14:46:21 +0200 subject? <inget amiie> .. * . Frenr Borie <batieAbenuli<:9kiraft_kultur.com> ' Tö: "pierJreGk'raitkuitur»gW <pi'eireG toattkulfcvr.com> Meseage-JDi <c2351&3E-. CB83fcbori's i benultöökite ftkultur.com> Thread-lndex t flcaHKTmX+BoWfcPK^EduwqwARJK/RGÄ"» Hima-versiom .1,0 ' Content-typei roultipart/rolxed; bOUndary»"B_32'6035724 8̂368801" . h t l p i / / g c h e m a . s . m l c r o e o f t , c o m / e n t o u r e g e / e n t o u r a g e s e n t i t e m i 1

fiIe:///C:AJsersAJser/AppData/Local/Temp/adtemp/ad_tmp_9d91ea62-4b85-4992-a75... 2013-08-13

Sida I av 1

Subject: Fromä Kate; jjg-06-05 10:28:00 " J p :

BSser till att det blir som du vill... "

pSlyngsta bebis fyller 17 idag, så indianerna får vänta tyvärr

Ursprungligt meddelande—

Skickat; den 5 juni 2008 10:24 ljj$3 Pierre Sjöö

Sfågra små saker om räkenskaperna: .

L Da lägger väl in det där jävla koncernbidraget, alltså 5/12-delar av 4 MN0K,..pust.,. t.

I».. Och när det gäller kultur - kan du manipulera siffrorna så vi landar med ett plus där på 1,5 SEK - till exempel genom att lägga på lager eller lägga hela summan på upplupna intäkter.

3. Prissäkringen blir så här enligt Tore för maj: SEK 9.522.374

Ii Elintäkterna - ta en summa där som gör att vi landar på 16,1 MSEK i resultat efter skatt.

Jäg landar I Sverige 16.3 0 så jag är på kontoret cä 17*15* Kan du inte vara kvar då kan vi titta pJLdet hela pch så smutta på whiskyn i mitt skåp ^den är gjord på indianmajs.

OutlookJJe^der Information Subject: SV: firom: Pierre Sjöö SenderName: Pierre Sjöö

| To: Boris Benulic ÉÄ^-Time£2008-06-05 10:28$00 Gteatioii Time: 2008-06-05 10:26:33

: 2008-06-05 10:28:05 ime: 2008-06-05 10:28:04

Normal

- Read $ fe5320

2 7 9 6

om-i.n6-?s

Sida 1 av 1

' ' irom: S f i s Benulic DateS |®p^t i0g;55:Q9.

Godmorgon!

Éä&du göra så här med resultatet -balans och allt anat kan vi som sagt få fixa i augusti':

intäkterna så att slutresultat efter skatt blir 880,000 kronor större äni raäj.

a så att kulturintäkterna ger en plussida på ca 1 miljon, tex genom att justera lager %|t premier

löfcatt prissäkringen på ca + 10 MESK är inlagd samt den där koncernpremien.

ÖiitigpkHgader Information feil^Boris Benuiic *

Bi: Pierre Sjöö |§3efved By: Pierre Sjöö l Ä i f Time: 2008-07-10 09:55:09 Créätion Time? 2008-07*10 09:54:14

i;Time;2008-07-10 09:55:09 Submit Time: 2008-07-10 09:54:14

jglBSW'1 Noimal Sensitivity: Normal BägsS 1 = Read

• u rrt rt v •»

2 8 8 4

2014-06-25

Ré; S V; <inget ämhe>

127 *

Re: SV: <lnget ämne> From: Boris Benulic <borls@kraftku|tur.com> Sent: 2008-08-22 08:20:42 +00:00 To: Pierre Sjöö <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE GROUP/RECIPIENTS/KKPSJ> . Subject: Re: SV; <lnget ä m n e >

Hm. . .vi får prata mer...,.

Den 08-08-22 10.04, skrev "Pierre Sjöö" <pierre.sjoo6kraftkultur.com>:

> Jag Sr rädd att trovärdigheten minskar, kan leda t i l l större kontroll av > övriga poster. > > > > Ursprungligt meddelande > Från: Boris Benulic [mailto:borisSkraftkultur.com] > Skickat: den 22 augusti 2008 10:16 > Till: Pierre Sjöö > Ämne: <inget ämne> > > När det gäller pågående arbeten (TENK) så låter vi dem ligga så länge. > Vi löser dem under hösten, Har de revisorerna i ett och ett halvt år nöjt > sig med förklaringen att arbetena inte kunnat påbörjas pga andras lOzdxöjda > underentreprenader.... och det är ju nästan sant... > > Vad tror du? > >

Message Headérs: Received: from maill.arete.se ([80.252.169.22]) by KKEXCH.kraf

Fri, 22 Aug 2008 10:06:1-5 +0200 X-IronPort-Anti-Spam-Filtered: true X-IronPort-Anti-Spam-Result: AosAAKASrkhTjLAzmmdsb2JhbAGQbYElA X-IronPort-AV: E=Sophos;i="4.32, 250,1217800800",•

d="scan'208a="4519673" Received: from relay2-cust,srv.q.p80.net ([83.140.176,51])

by maill.arete.se with ESMTP; 22 Aug 2008 10:16:29 +0200 X-Virus-Scanned: by amavisd-new-2.4.5 (20070130) (Debian) at r Received: from [10.0.1.197] (unknown [80.252.169.90])

by relay2-cust.srv,g.p80.net (Postfix) with ESMTP id 1 for <pierre.sjoodkraftkultur,com>; Fri, 22 Aug 2008 10

Oser-Agent: Micr os o f t-Ent ourage / I l .4.0.08012-2 Date: Fri, 22 Aug 2008 10:20:42 +0200 Subject: Re: SV: <inget ämne> From: Boris Benulic <boris6kraftkultur.com> To i Pierre Sjöö <[email protected]> Message-IDi <C4D4 437A.4530%boris8kraftkultur.com> Thread-Topic: SV; cinget ämne> Thread-Index: ÄckELltjmaafNnAiEd2qggAewrcPXAAÄdM8 gAABNxJc= In-Reply-To: <707AAFFACAlD9445Ä[email protected] Mime-version: 1.0 Content-type: text/plain;

•i charset="ISO-8859-l"

t Sida 1 av 2

file://D:\Kraft och kultur_ver5\f!les\Re_ SV_ Jrnget ämne_.html 2013-03-14



SV.; Sida 1 av 2 43

SV: Fromi- Boris Benulic <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE

GROUP/RECIPIENTS/KKBBE> Sent: 2008-02-23 12:38:54 +00;Q0 To: ' Jonas Lundberg <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE

GROUP/RECIPIENTS/KKJLU> Subject: SV:

Ja, justera ner t i l l 701 - men i det här fal let vore det bra om du kunde trolla lät beloppet fortfarande våra 319 MSEK - borde vara lättare att trixa eftersom o är atörre enheter här... .

—:—Ursprungligt meddelande Från: Jonas Lundberg • Skickat: lö.2008-02-23 13:34 Till: Boris Benulic Ämne: SV,: '

Skall jag jxjstera ner företagen t i l l 701 GWh på samma sätt?

—-»-Ursprungligt meddelande — Från: Boris Benulic Skickat: den 23 februari 2008 13:26 Till:. Jonas Lundberg ' Ämne: SV:

OK! Men då kör vi på 76,4 - men då gäller det att jag verkligen är silvertungad rest av revisionen. Det kommer att funka!

-Ursprungligt meddelande . Från: Jonas Lundberg Skickat: lö 2008-02-23 13:19 Till: Boris Benulic . Ämne: SV: ' .

Momsen och totalen stämmer med underlaget på 122 GWh, men beloppet blir 76,4 MSE Det är först om jag behöver justera ner beloppet t i l l 67 MSEK som jag måste rota underlagen och de sanna moms och totalbeloppet.

Ursprungligt meddelande Från: Boris Benulic Skickat: den 23 februari 2008 13:12 -Till $ Jonas Lundberg Ämne: SV:

Men du - då kör vi på 122 GWh:aren, det innebär ju att skatten blir 9 MSEK lägre det är 1,5 MSEK i månaden och det kan jag ju lätt motivera med att det är andra volymer här - 5 GWh i månaden är ju ingenting, Men du måste väl justera moms och total också.

Ursprungligt meddelande

file://D:\Kraft och kultuy^yer5\files\SV_ [94933] J M 2013-03-12

SV: Sida lav 2 45

SV *

From: Boris Benulic <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE GR0UP/RECIPIENTS/KKB8E>

Sent: 2008-02-23 12:44:07 +00:00 To: Jonas Lundberg <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE .

GROUP/RECIPIENTS/KKJLU> Subject: SV:

0% trixa med dem också, snart kan vi uppträda i Las vegaa med den här akten!

Ursprungligt meddelande Från: Jonas Lundberg Skickat: lö 2008-02-23 13:40 Till: Boris Benulic . Ämne: SV:

Jag kan trixa, men då måste jag.justera med totalbeloppet och momsen.

Ursprungligt meddelande—-— Från: Boris Benulic Skickat: den 23 februari 2008 13:39 Till: Jonas Lundberg Ämnei SVi

Ja, justera ner t i l l 701 - men i det här fallet vore det tora om du kunde trolla lät beloppet fortfarande vara 319 MSEK - borde vara lättare att trixa eftersom ti är större enheter här...

Ursprungligt meddelande Från: Jonas Lundberg Skickat: lö 2008-02-23 13:34 Till: Boris Benulic Ämne: SV:

Skall jag justera ner företagen t i l l 701 GWh på samma sätt?

— Ursprungligt meddelande Från: Boris Benulic Skickat: den 23 februari 2008 13:26 Till: Jonas Lundberg -Ämne: SV:

OK! Men då kör vi på 76,4 - men då gäller det att jag verkligen är silvertungad rest av revisionen. Det kommer att funkai

Ursprungligt meddelande Från: Jonas Lundberg Skickat,i; lö 2008-02-23 13:19 Till: Boris Benulic Ämne: SV:

Momsen och totalen stämmer med underlaget på 122 GWh, men beloppet blir 76,4 MSE

file://D:\Kraft och kultur^ver5\files\SV_ [94932],html 2013-03-12

Bilaga, sid 1 (av 2)

Obs! Fortsättning på nästa sida… _________________________________________________________________________________________________

www.domstol.se

Underrättelse med information om

Näringsförbud (Underrättelse enligt 3 § förordningen (2014:936) om näringsförbud)

Näringsförbud innebär att man inte får driva näringsverksamhet eller faktiskt utöva ledningen av en verksamhet. Man kan alltså bryta mot ett näringsförbud även om man inte har formell beslutanderätt men ändå är den som fattar avgörande beslut om ledningen. Förbudet att faktiskt utöva ledningen gäller oavsett företagsform. Den som har näringsförbud får inte heller vara exempelvis bolagsman i ett handelsbolag, styrelse-ledamot i ett aktiebolag eller teckna firma i ett bolag. Man får inte heller arbeta i en när-ståendes verksamhet. På sidan 2 av detta dokument finns beskrivet mer i detalj vad som inte är tillåtet.

I domen eller beslutet står det under hur lång tid näringsförbudet gäller. Det är Bolagsverket som för register över näringsförbud, medan det är Kronofogden som övervakar att den som har näringsförbud inte bryter mot det. Kronofogden ska anmäla till åklagare om det finns anledning att misstänka att ett förbud inte följts.

Vad händer om förbudet överträds?

Vid överträdelse kan man dömas till fängelse i högst två år eller, vid mindre allvarligt brott, till böter eller fängelse i högst sex månader. Det gäller om man:

bryter mot ett näringsförbud eller ett tillfälligt näringsförbud eller

bryter mot ett villkor som har meddelats i samband med att domstol medgett undantag från näringsförbud.

Om man döms för överträdelse av näringsförbud ska förbudet samtidigt förlängas med högst fem år, om det inte finns särskilda skäl att inte förlänga förbudet. Överträdelse kan också medföra att domstol återkallar ett undantag från näringsförbud.

Finns det undantag från förbudet?

Den som har fått näringsförbud kan ha beviljats undantag på visst sätt som framgår av domen eller ett annat beslut. Den som har näringsförbud får, som enskild näringsidkare, utöva sådan rättighet som är skyddad av grundlag, t.ex. utövning av yttrandefriheten, mötesfriheten eller tryckfriheten. Därför får även en person med näringsförbud exempelvis driva ett tryckeri, sälja tidningar och böcker eller anordna teaterföreställningar. Man får också arbeta som t.ex. författare. Grundlagsskyddet ger däremot inte rätt att vara ställföreträdare för en juridisk person som driver sådan verksamhet.

Mer information

Om du har frågor om näringsförbud kan du vända dig till Kronofogden, se www.kronofogden.se, eller till domstolen.

Un

derr

ätt

els

e m

ed

in

form

ati

on

om

näri

ng

sfö

rbu

d (

DV

377)

• P

rod

uce

rat

av D

om

sto

lsver

ket

• 2

014-0

9

Bilaga 3

http://www.domstol.se/

http://www.kronofogden.se/

Sid 2 (av 2)

__________________________________________________________________________________________________

www.domstol.se

Vad innebär förbudet i detalj?

Den som har näringsförbud får inte:

1. driva näringsverksamhet,

2. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,

3. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än ett kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,

4. vara stiftare av ett aktiebolag eller en sparbank,

5. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank, ett ömsesidigt försäkringsbolag, en försäkringsförening, en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, en pensionsstiftelse eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet,

6. vara ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige,

7. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett ömsesidigt försäkringsbolag, ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, en sparbank, en medlemsbank, eller en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

8. vara företagsledare i en europeisk ekon-omisk intressegruppering med säte i Sverige eller föreståndare enligt 2 § andra stycket lagen om utländska filialer m.m.,

9. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges i 3-5 eller vara firmatecknare för ett utländskt bankföretags filial,

10. äga så många aktier i ett aktiebolag eller ett europabolag med säte i Sverige att hans eller hennes andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent,

11. inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 3-5.

Den som har näringsförbud får inte heller vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i den näringsverksamhet där han eller hon har åsidosatt sina skyldigheter.

Den som har näringsförbud får inte heller vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående till honom eller henne, eller där en närstående har ställning som

komplementär i ett kommanditbolag,

bolagsman i ett annat handelsbolag,

ledamot eller suppleant i styrelsen för, eller verkställande direktör eller vice verkställande direktör i, ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag,

ledamot eller suppleant i styrelsen för, eller verkställande direktör eller vice verkställande direktör i, en sparbank, en ekonomisk förening eller en försäkringsförening,

företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,

ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings-, eller tillsynsorgan, eller verkställande direktör eller vice verkställande direktör, i ett europabolag eller europakooperativ med säte i Sverige,

verkställande direktör eller vice verkställande direktör i utländska filialer som omfattas av lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller

ledamot och suppleant i styrelsen för stiftelser som omfattas av 2 kap 3 § bokföringslagen (1999:1078) samt när stiftelsen har anknuten förvaltning, sådana befattningshavare hos förvaltaren.

Till närstående räknas den som är gift eller sambo med, förälder, barn eller syskon till den som har näringsförbud samt släktingar i rätt upp- eller nedstigande led och syskon till den som är gift med en person som har näringsförbud (såsom makes föräldrar, makes barn och makes syskon). Även den som är gift med syskon till den som har näringsförbud räknas som närstående.

Un

derr

ätt

els

e m

ed

in

form

ati

on

om

näri

ng

sfö

rbu

d (

DV

377)

• P

rod

uce

rat

av D

om

sto

lsver

ket

• 2

014-0

9


www.domstol.se

DV

400 •

2014-0

1 •

Pro

duce

rat

av D

om

sto

lsver

ket

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL

Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an-slutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.

Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som an-går honom eller henne. I fråga om sådant be-slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-ningsöverklagande.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstill-lämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

I vilka fall krävs prövningstillstånd?

Brottmålsdelen

Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller

2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.

Enskilt anspråk (skadeståndstalan)

För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag:

Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler

2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.

Bilaga 4


www.domstol.se

Beslut i övriga frågor

Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om

1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,

2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,

3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd,

4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,

5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt

6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud.

Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första si-dan av domen.

Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre in-stanser om någon överklagar avgörandet dit.


Bilaga C Sida 1 (1)

SVEA HOVRÄTT

Avdelning 01

Rotel 0113

AVRÄKNINGSUNDERLAG

2017-11-29

Stockholm

Aktbilaga 222

Mål nr. B 7243-15

Dok.Id 1383647

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 2290

103 17 Stockholm


08-561 670 10

08-561 670 19 måndag–fredag

09:00–15:00


Webb: www.svea.se

Underlaget avser

Person-/samordningsnummer/födelsetid

19550621-2439

Datum för dom/beslut

2017-11-29

Efternamn

Benulic

Förnamn

Boris

Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad

som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om

beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten

ungdomsvård under nedan angivna tider.


Datum

2012-04-24

Datum

2012-05-30


Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos

Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om

beräkning av strafftid m.m.).


Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a § strafföre-

läggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har

betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa

brottmål, m.m.).

……………………………………………………

Hanna Carysdotter

Bilaga C

Bilaga D Sida 1 (1)

SVEA HOVRÄTT

Avdelning 01

Rotel 0113

AVRÄKNINGSUNDERLAG

2017-11-29

Stockholm

Aktbilaga 223

Mål nr. B 7243-15

Dok.Id 1383649

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 2290

103 17 Stockholm


08-561 670 10

08-561 670 19 måndag–fredag

09:00–15:00


Webb: www.svea.se

Underlaget avser

Person-/samordningsnummer/födelsetid

19590829-0017

Datum för dom/beslut

2017-11-29

Efternamn

Sjöö

Förnamn

PIERRE Mikael Philippe

Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad

som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om

beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten

ungdomsvård under nedan angivna tider.


Datum

2012-04-24

Datum

2012-05-08


Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos

Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om

beräkning av strafftid m.m.).


Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a § strafföre-

läggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har

betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa

brottmål, m.m.).

……………………………………………………

Hanna Carysdotter

Bilaga D

www.domstol.se Bilaga

www.domstol.se

An

vis

nin

g f

ör

överk

lag

an

de H

R,

avg

öra

nd

e,

med

pt

• P

roduce

rat

av D

om

sto

lsver

ket

• 2

017-0

7

Hur man överklagar hovrättens avgörande

______________________________________________________

Den som vill överklaga hovrättens avgör-ande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till hovrätten.

Senaste tid för att överklaga

Överklagandet ska ha kommit in till hov-rätten senast den dag som anges i slutet av hovrättens avgörande. Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese-förbud får överklagas utan tidsbegränsning. Om överklagandet har kommit in i rätt tid, skickar hovrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta dom-stolen.

Prövningstillstånd i Högsta domstolen

Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövnings-tillstånd endast om

1. det är av vikt för ledning av rätts-tillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om

2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Överklagandets innehåll

Överklagandet ska innehålla uppgifter om

1. klagandens namn, adress och telefonnummer,

2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning samt dag för avgörandet och målnummer),

3. den ändring i avgörandet som klaganden begär,

4. de skäl som klaganden vill ange för att avgörandet ska ändras,

5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt

6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis.

Förenklad delgivning

Om målet överklagas kan Högsta dom-stolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i någon tidigare instans har fått information om sådan delgivning.

Mer information

För information om rättegången i Högsta domstolen, se www.hogstadomstolen.se

Bilaga B

http://www.hogstadomstolen.se/

Documents

SVEA HOVRÄTT Mål nr Avdelning 01 B 7243 2017-11-29 -15 ... · Hovrätten har kommit fram till samma slutsatser i skuldfrågorna och gör i stort sett samma bedömningar som tingsrätten