Sveaskog årsredovisning

Å R S R E D O V I S N I N G M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 0 0 2

Sveaskog i korthetInnehåll

Sveaskog är Sveriges största skogsägare med 4,6 miljoner ha mark, vilket

motsvarar ca 16% av landets totala skogsareal.

Huvudverksamheterna är skogsbruk och virkesförsäljning med bas i ett inne-

hav om ca 3,5 miljoner ha produktiv skogsmark. Skogsrörelsen innefattar även

fastighetsförsäljning och kommersiell verksamhet avseende jakt, fiske och

naturupplevelser. Den skogliga verksamheten bedrivs under namnet Sveaskog.

I koncernen ingår också sågverksrörelse samt kartongtillverkning under namnet

AssiDomän. AssiDomän Timber omfattar åtta sågverk och AssiDomän Cartonboard

ett kartongbruk i Frövi.

2002 i sammandrag 1

VD har ordet 2

Uppdrag och roll 5

Skogskapitalet 7

Virkesmarknaden i Sverige 10

Mål 12

Strategisk inriktning 14

Risk och känslighetsanalys 16

Verksamhetsbeskrivning

Skogsrörelsen 19

- Virkesmarknad 20

- Skogsbruk 22

- Fastigheter 24

- Jakt, fiske & naturupplevelser 25

AssiDomän Timber 26

AssiDomän Cartonboard 28

Medarbetare 30

Miljöredovisning

Händelser under 2002 33

Miljönyckeltal 35

Policy och mål för miljöarbetet 36

Skogsbruk 37

Utsläpp till luft, mark och vatten 40

Energi 41

Miljöfakta 43

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse 45

Verksamheten i olika länder 50

Flerårsöversikt 51

Definitioner 51

Resultaträkning 52

Kommentarer resultaträkningen 53

Balansräkning 54

Kommentarer balansräkning 55

Kassaflödesanalys 56

Kommentarer kassaflödesanalys 57

Moderbolaget 58

Redovisningsprinciper 59

Noter 63

Revisionsberättelse 72

Ledande befattningshavare 73

Styrelse, revisorer 74

Ordlista 76

Adresser 77

Sidorna 32–43 avseende Miljöredovisninghar ej varit föremål för granskning avbolagets revisorer.

Skogsrörelsen 3 317

Cartonboard 2 212

Timber 2 539

Övrigt 322

ANDEL AV KONCERNENS EXTERNANETTOOMSÄTTNING, MSEK

TOTALT KONCERNEN MSEK 8 390

Skogsrörelsen1 025

Cartonboard 240

Timber 73

Övrigt –77

ANDEL AV KONCERNENS RÖRELSERESULTAT, MSEK


Skogsrörelsen 21 713

Timber 641

Cartonboard2 883

Övrigt –1 163

ANDEL AV KONCERNENS OPERATIVA KAPITAL, MSEK


Skogsrörelsen 932

Cartonboard 683

Timber 754

Övrigt 64

ANDEL AV KONCERNENS MEDELANTAL ANSTÄLLDATOTALT KONCERNEN 2 433

S T Y R E L S E

V D , K O N C E R N L E D N I N G

K O N C E R N S T A B E R

AssiDomän Timber

Fastigheter

AssiDomän Cartonboard

Jakt, fiske &naturupplevelser

A F F Ä R S O M R Å D E N

Skogsrörelsen

Skogsbruk

Virkesmarknad

ORGANISATION

1

ResultatetRörelseresultatet för helåret 2002 uppgick till MSEK1 261, en förbättring med MSEK 254 eller 25%, jämförtmed helåret 2001 för kvarvarande enheter. Resultatenför Cartonboard och Timber ökade kraftigt medanSkogsrörelsen visade något lägre resultat. Resultatetfrån fastighetsförsäljningar minskade liksom koncern-gemensamma kostnader.

Ny miljöpolicy antagenEn ny och offensiv miljöpolicy antogs av styrelsen. Den återfinns i sin helhet på sid 36.

Internationellt uppmärksammadeI samband med FNs miljömöte i Johannesburg 2002lyftes miljöarbetet inom Sveaskog och f d AssiDomänfram som ett av åtta dokumenterade goda exempel i världen på en bärkraftig utveckling sedan miljö-konferensen i Rio de Janeiro 1992

FastighetspolicyEn ny fastighetspolicy fastställdes. Den anger rikt-linjerna för bland annat uppdraget att sälja skogsmark i syfte att förstärka enskilt skogsbruk, företrädesvis iglesbygd.

Köp av skog och sågverk från Kinnevik

Sveaskog har av Kinnevik förvärvat ca 200 000 haproduktiv skogsmark samt sågverksrörelsen inomKorsnäs.

Integrationen genomfördIntegrationen mellan Sveaskog och AssiDomän ärgenomförd vilket bl a resulterat i en ny organisationoch en ny juridisk struktur.

Proforma *2002 2001

Nettoomsättning, MSEK 8 390 7 644

Rörelseresultat, MSEK 1 261 1 007

Resultat efter finansnetto, MSEK 766

Nettoresultat, MSEK 579

Avkastning på eget kapital, % 4,7

Avkastning på sysselsatt kapital, % 5,3

Medelantal anställda 2 433 2 432

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernens kvarvarande enheter.

Finansiella nyckeltal, koncernen

2002 i sammandrag

2002 2001*

Andel av total tillväxt som ej avverkats, % 33 28

Verksamhet med ISO certifikat, % 96 100

Total fossil bränsleanvändning per förädlingsvärde, MJ/SEK (gäller Cartonboard och Timber) 1,43 1,49

Total el- energianvändning per förädlingsvärde, kWh/SEK (gäller Cartonboard och Timber) 0,35 0,40

Andel biobränsle av totalt bränslebehov inom industrin, % 74 75

* Avser enbart AssiDomänkoncernen.

Miljönyckeltal

2

Ny och viktig roll för Sveaskog

Som Sveriges största skogsägare slår Sveaskog vakt om skogens lång-siktiga värde. Samtidigt är vi en kraftfull aktör på virkesmarknaden.Kombinationen ger oss en ny och ansvarsfull roll.

Med den kompetens vi har är Sveaskog väl rustat att bedriva ettrationellt, effektivt och lönsamt skogsbruk med högt ställda miljömål.Parallellt hjälper vi staten med ersättningsmark vid reservatsbildningaroch verkar för att göra skogen tillgänglig för fler genom att utvecklajakt, fiske och naturupplevelser.

Ett annat viktigt uppdrag är att stärka detenskilda jord- och skogsbruket genom att säljadelar av vår markareal. Intresset och engage-manget på marknaden är stort och vårt mål äratt göra så många affärer som möjligt. Vi ärsamtidigt angelägna om att anpassa utbudet tillefterfrågan, så att inte de lokala fastighetsmark-naderna påverkas negativt.

Sammanhållet företagArbetet med att forma det nya större Sveaskogefter förvärvet av AssiDomän har gått snabbareän väntat. Utan att tappa fokus på våra kunder,har vi skapat ett starkt och sammanhållet före-tag.

Sammanslagningen av Sveaskog ochAssiDomän har underlättats av att de bådaföretagen hade en gemensam bakgrund.Företagens inriktningar kom också att närmasig varandra i takt med att AssiDomän av-yttrade industriverksamheter.

I den nya organisation, som finns på platssedan augusti 2002, har vi tagit tillvara bådaföretagens kunskap och erfarenhet. Nu kan vimöta kunder och leverantörer på ett bra sätt,både vad gäller den skogliga verksamheten ochindustrirörelsen.

Inom skogsrörelsen har vi en specialiseradorganisation med fyra verksamhetsområden. Varje område har endefinierad roll och tydligt resultatansvar. Specialiseringen ger oss förutsättningar att nå vårt gemensamma mål – att öka värdet påskogskapitalet.

Med specialisering finns samtidigt en risk för onödiga gränsermellan verksamheterna. För att undvika det arbetar vi aktivt för attutveckla det interna samarbetet.

Under vårt första verksamhetsår har vi skapat ett starkt och

sammanhållet Sveaskog. Integrationen med AssiDomän har

gått över förväntan och det ekonomiska resultatet överträffar

tidigare år. Detta hade inte varit möjligt utan stort engagemang

från alla medarbetare.

Nu kan vi möta kunder och leve-

rantörer på ett bra sätt, både vad

gäller den skogliga verksamheten

och industrirörelsen”

”

V D H A R O R D E T

3

ResultatförbättringParallellt med integrationsarbetet har vi utvecklatvåra relationer med kunderna och presterat godlönsamhet. Resultatet överträffar tidigare årsresultat. Vi har stärkt virkesaffären och skogs-rörelsens resultat är relativt stabilt, trots en fort-satt press på virkespriserna.

I industrirörelsen har lönsamheten förbättrats.AssiDomän Timber hade en trög start på året,men ett framgångsrikt andra halvår har bidragittill en oväntat stark resultatförbättring. Andrahalvåret 2002 var ett av de bästa någonsin förvåra sågverk.

AssiDomän Cartonboard, vårt kartongbruk iFrövi, fortsätter att utvecklas positivt. Investe-ringar i både massatillverkning och kartong-maskin har förbättrat effektiviteten och produk-tiviteten. Årets resultat har ökat med 45% jämförtmed 2001 och jag har stora förväntningar på attden goda utvecklingen fortsätter under 2003.

Viktig roll på virkesmarknadenSveaskog har en viktig och ny roll på virkes-marknaden. Att definiera och tydliggöra rollensom oberoende leverantör har varit en av destörsta strategiska frågorna under året.

Vi ska vara en professionell partner till vårakunder. Det blir vi genom att bedriva ett kund-anpassat skogsbruk och leverera en kostnads-effektiv råvara. Genom en tät dialog kan vi tafasta på varje kunds behov och sortera ochavverka efter kundens specifikation. Service-inslaget i våra leveranser ökar. Leveranserna skaha rätt fiberkvalitet, de rätta längderna, dimensio-nerna och volymerna, och de ska komma i rätttid.

Basen i kundanpassningen är den s k trakt-banken, Sveaskogs databas där färdigplaneradeavverkningstrakter läggs in. Skogsråvaran ärdetaljerat beskriven och klassificerad och bankenger därmed en slags lagerstatus över våra skogar.Med traktbanken kan de som arbetar i skogen

snabbt planera avverkningen och tillgodoseindustrins virkesbehov. Idag finns mer än 2 000trakter lagrade i databasen.

Sveaskog ligger i framkant när det gäller dentekniska utvecklingen i skogsbruket. Vi harhögproduktiva avverknings- och transport-maskiner. Och med hjälp av avancerad informa-tionsteknologi knyter vi samman hela processenfrån planering till leverans via ett gemensamtkommunikationssystem.

Ökat värde på skogsinnehavet Koncernen har utvecklats från en helintegreradskogsindustri till ett företag med kärnverk-samheten inom de första leden i den skogligavärdekedjan.

I skogsbruket fortsätter vi att öka värdet påvårt skogsinnehav. Värdet räknar vi i både siffroroch förtroende. Rätt balans mellan effektivitet,lönsamhet och hänsyn till miljö och naturvärdenskapar de värden vi eftersträvar.

Sveaskog prioriterar miljönSveaskog ger hög prioritet åt miljöfrågorna. Vihar förtydligat vår ambition i den miljöpolicysom antogs i april 2002. Policyn är ett interntredskap som hjälper oss att balansera mellan denkommersiella verksamheten och miljöhänsyn.

En grundläggande roll för oss är att förseindustrin med råvara. Samtidigt har vi ett bety-dande åtagande på miljösidan. Ett viktigt mål ivår miljöpolicy är att 20% av den produktivaskogsmarken ska användas för naturhänsyn ochnaturskydd. Konkret innebär det att hänsynen tillnaturen och den biologiska mångfalden ges före-träde på var femte kvadratmeter i våra skogar.

Ett nytt verktyg i vårt miljöarbete är inrättan-det av ekoparker. Totalt 5% av vår produktivaareal kommer att avsättas för detta ändamål. I dessa kommer vi fortfarande att bedriva skogs-bruk, men miljöfrågorna sätts i första rummet.

Vi ska vara en

professionell part-

ner till våra kunder.

Det blir vi genom att

bedriva ett kund-

anpassat skogsbruk

och leverera en

kostnadseffektiv

råvara”

”

4

Konkurrenskraftig skogsindustriUtöver den skogliga kärnverksamheten harSveaskog två starka industrirörelser, AssiDomänCartonboard och AssiDomän Timber. Somansvarsfull ägare kommer vi att fortsätta attutveckla dessa verksamheter.

Sveaskog har inget egenintresse av att ägaförädlingsindustri. För oss är det viktigt att detfinns en långsiktigt konkurrenskraftig skogs-industri som efterfrågar vårt virke och därmedsäkrar värdet på vårt skogskapital. Vi vill därföraktivt forma starkare strukturer där den industrikan ingå, som Sveaskog idag är ägare till. Dettaarbete vill vi gärna driva tillsammans med andra.

StatsskogsutredningenVi har i dagarna sammanställt vårt remissvarbeträffande statsskogsutredningen. EnligtSveaskogs uppfattning kan inget av de tre förslagsom utredningen presenterar läggas till grund förframtida organisation och förvaltning av statensskogar.

Sveaskog förordar i stället ett alternativ sombygger på ett av staten direktägt Sveaskog AB,med uppdrag att, på ett affärsmässigt och värde-skapande sätt, äga/förvalta statens skogar förvirkesproduktion samt genomföra de uppdragbeträffande dessa som ägaren ålägger bolaget.Verksamheten bör bedrivas fristående från för-valtningen av statliga skogar som ägs/förvaltasför annat särskilt ändamål. Dessa eller delar avdem kan Sveaskog sköta eller förvalta på särskiltuppdrag.

Personligt engagemangAtt forma det nya Sveaskog och utveckla verk-samheten är stimulerande och utmanande. Jag är stolt över vad företagets medarbetare haråstadkommit under vårt första händelserika verk-samhetsår. Alla har på olika sätt bidragit tillframgången. I samtliga delar av organisationenhar jag mött ett personligt engagemang attutveckla Sveaskogs verksamhet och varumärke.

Med detta engagemang kommer vi att ytter-ligare utveckla vår roll på virkesmarknaden ochlikaså effektiviteten och lönsamheten i skogs-bruket. Våra planer är offensiva. Både marknads-och resultatmässigt räknar vi med en fortsattpositiv utveckling.

Lars SköldVerkställande direktör

Ett viktigt mål

i vår miljöpolicy

är att 20% av

den produktiva

skogsmarken

ska användas för

naturhänsyn och

naturskydd”

”

V D H A R O R D E T

5

Uppdrag och roll

Statens ägarpolicyEtt av de övergripande målen för den svenskastatens företagande är att de konkurrensutsattaföretagen ska skapa värde. Företagen ska uppnåacceptabel avkastning på statens kapital och iförekommande fall infria särskilt uttrycktasamhällsintressen.

Staten har prioriterat vissa viktiga policyfrågorsom miljöfrågor, strukturfrågor och jämställd-hetsfrågor.

ÄGARSTYRNING

Statens ägarstyrning utövas främst genom rappor-teringskrav och styrelsenomineringar.

Rapporteringskraven syftar till att få såväl före-tagen med statligt ägande som utövandet av denstatliga ägarförvaltningen genomlysta. Statenställer krav på en snabb och analytisk rapporteringsom möjliggör externa analyser och jämförelsermed andra företag.

Styrelsenomineringar handlar om att skapaeffektiva styrelser med den kompetens som ärrelevant för verksamheten och den utvecklingsfassom företaget befinner sig i.

Sveaskog – bildande AssiDomän AB beslöt under 1998 att koncentrerasitt dåvarande skogsinnehav till några större kärn-områden. Viss del av skogmarken utanför dessaområden bedömdes på grund av bl a naturvårds-hänsyn och andra hänsyn som naturliga för ett

statligt ägande. Mot denna bakgrund överfördesca 900 000 ha skogsmark till AssiDomäns dotter-bolag Sveaskog AB. Efter överenskommelse medsvenska staten delades 1999 Sveaskog ut tillAssiDomäns aktieägare, bl a till svenska statensom då ägde 50,3% av AssiDomän. I sambandmed utdelningen lämnade staten ett offentligt budpå övriga aktieägares del av Sveaskog med likvid iaktier i AssiDomän. Budet accepterades inne-bärande att staten kom att äga Sveaskog till 100%samtidigt som statens ägarandel i AssiDomänminskade till 35,3%.

Efter hand kunde konstateras att Sveaskog varför litet för att kunna fullfölja de krav på effektivi-tet och marknadsnärvaro samt särskilda uppgifter,t ex i fråga om ersättningsmark, som staten angavvid förvärvet av Sveaskog.

Samtidigt genomförde AssiDomän under åren2000 och 2001 en successiv utplacering av mer-parten av dess industriella verksamhet i nya ochmer effektiva strukturer. Bl a till följd av dennarenodling mot ett i huvudsak skogsägande företagkom AssiDomän att bli ett lämpligt förvärvsobjektför Sveaskog.

Sveaskog AB lämnade i oktober 2001 ettoffentligt erbjudande till aktieägarna i AssiDomänAB om förvärv av samtliga aktier i bolaget sominte redan ägdes av staten. Erbjudandet acceptera-des av aktieägarna och AssiDomän AB är numerahelägt dotterbolag till Sveaskog AB under namnetSveaskog Förvaltnings AB.

Sveaskog AB är helägt av svenska staten genom Förvaltnings AB Stattum

under Näringsdepartementet.

6

Statens ambition med SveaskogStaten har tydligt deklarerat det stora värdet av ettlångsiktigt ägande av skogsmark som varande enviktig nationell resurs med påverkan på råvarutill-gång, sysselsättning och rekreationsmöjligheter förmedborgarna.

Statens skog ska förvaltas på ett föredömligtsätt, både ur produktions- och miljösynvinkel föratt trygga en långsiktigt hållbar utveckling. Detövergripande målet för ägaren är att på kort sikterhålla en god ekonomisk utdelning och att pålång sikt öka skogskapitalvärdet genom ett mark-nadsdrivet, miljöinriktat och uthålligt skogsbruk.

SVEASKOGS UPPDRAG FRÅN ÄGAREN ÄR ATT:

• Driva ett rationellt, effektivt och lönsamt skogs-bruk med lokal närvaro och högt ställda miljö-mål.

• Upprätthålla rollen som Sveriges största obero-ende virkesleverantör med hög marknadsnärva-ro och med utvecklande, långsiktiga samarbetenmed strategiska kunder.

• Tillhandahålla ersättningsmark till staten i sam-band med bildande av naturreservat och mark-avsättningar för andra allmännyttiga ändamål.

• Erbjuda tillköpsmöjligheter för det enskildajord- och skogsbruket, särskilt i glesbygd. Detta innefattar försäljning av 5–10% avSveaskogs mark.

• Skapa förutsättningar för att lokalt utvecklaunika naturupplevelser, jakt- och fiskemöjlig-heter.

U P P D R A G O C H R O L L

Skogen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, både ur produktions- och miljösynvinkel,

för att trygga en långsiktigt hållbar utveckling.

7

Skogsmarkens fördelningTotalt finns omkring 23 miljoner ha produktiv skogsmark i Sverige.Hälften av denna mark ägs av enskilda personer och familjer, till-sammans ca 350 000 ägare. Den genomsnittliga storleken på de ca250 000 privatägda fastigheterna är ungefär 50 ha (en ha är 100x100m). Ungefär en fjärdedel av skogen ägs av privata skogsbolag såsomSCA, Stora Enso, Holmen osv. Sveaskog äger ca 16% och staten iövrigt ca 1% av den produktiva skogsmarken. Övriga allmänna ägare,exempelvis kyrkan och kommuner, äger ca 6%.

Sveaskogs totala areal omfattar även bergsområden, myrar,ängsmark och övriga naturtyper som inte lämpar sig för skogsbruk.Det är på den produktiva delen av innehavet som Sveaskog bedriverskogsbruk.

Skogskapitalets utvecklingSkogen är en långsiktig och förnyelsebar resurs. Skogstillgångarnaskapas och förädlas i ett kretslopp som omfattar 50–120 år från plan-tering till skörd beroende på klimat och andra yttre förutsättningar.

För Sveaskog är det ett primärt mål att öka värdet på det kapital,som skogen representerar. Samtidigt ska den synliga avkastningensäkerställas genom virkesuttag. Skogskapitalvärdets utveckling på-verkas av årlig tillväxt och virkesuttag samt de skogsskötsel- ochinfrastrukturinvesteringar som görs. Sveaskog har avverkat i genom-snitt 70% av den årliga tillväxten. Resterande del av volymtillväxtenbidrar till värdeökningen.

Skogskapitalet

Sveaskogs totala markinnehav omfattar ca 4,6 miljoner ha, varav

ca 3.5 miljoner ha är produktiv skogsmark. Innehavet är fördelat

över hela landet, men huvuddelen av marken är belägen i Norr-

och Västerbotten. Även Svealand och Bergslagsområdet samt de

inre delarna av Götaland är områden med betydande innehav.

Årligen avverkar Sveaskog drygt 6 miljoner m3fub ur detta mark-

innehav.

Skogskapitalet 2002 2001*Total markareal, miljoner ha 4,60 4,37

varav produktiv skogsmark, miljoner ha 3,46 3,28varav brukas 3,19 2,95

Bokfört värde, MSEK 21 015 19 001Taxeringsvärde skogsmark, MSEK 23 623 21 626Virkesförråd, Mm3sk 276 247 Virkesförråd, m3sk/ha 86 84Nettotillväxt, Mm3sk 11,7 10,4Virkesuttag från egen skog, Mm3fub 6,39 6,38Avverkningens andel av nettotillväxten på brukad mark1), % 70 75

* Avser proforma Sveaskogskoncernen inkl AssiDomänkoncernen.1) Hänsyn har tagits till att de arealer som förvärvades från Kinnevik

endast var tillgängliga under en del av året.

0–19 år

60–79 år

Över 140 år

20–39 år40–59 år

80–99 år

100–119 år

120–139 år

SKOGENS ÅLDERSKLASSERSVEASKOG

TRÄDSLAGSFÖRDELNINGSVEASKOG

ÄGARKATEGORIER

SVEASKOGS SKOGSINNEHAV

8

Åtkomst och tillgänglighet Virkesråvarans kommersiella värde beror bl a pådess tillgänglighet. Bästa tillgängligheten har deavverkningstrakter där markförhållanden ochvägstandard är sådana att de kan nås när somhelst på året. Sveaskog arbetar med ett system däravverkningstrakter rullande läggs in i en traktbankmed uppgifter om sortiment, kvantiteter och till-gänglighet. Denna traktbank gör det möjligt attvälja avverkningstrakter så att kundens önskemålkan tillgodoses även vid svåra väderförhållanden.Sveaskogs vägnät omfattar ca 4 500 mil skogsbil-vägar. Varje år satsar Sveaskog ca MSEK 100 påutbyggnad och underhåll av vägnätet.

Bedömning av framtida avverkningspotenial

För närvarande pågår ett arbete för att ge under-lag för bedömning av en långsiktigt uthålligavverkningsnivå. Det gäller bl a att uppdateraavverkningsnivåerna för gamla AssiDomän ochSveaskog med hänsyn till de nya skogsmarkernasom förvärvades av Korsnäs under hösten 2002.Som en konsekvens av markförsäljningsprogram-met med innebörden att sälja 5–10% av innehavet,statens reservatsbildningsplaner och tidigare högauttag på grund av åldersklassfördelningen iskogen, kommer avverkningsnivåerna att sjunkade kommande åren.

S K O G S K A P I T A L E T

9

Skog är en förnyelsebar resurs och en del i ett uthålligt

kretslopp, där solen är drivkraften. Genom fotosyntesen

utnyttjar träden solenergi för att av koldioxid och vatten

producera bland annat den vedråvara vi utnyttjar. Beroende

på växtplats, klimat och skötsel tar det 50–120 år för träden

att bli avverkningsmogna.

Samma långsiktiga tidshorisont gäller för produktionspro-

cessen i skogsbruket. Efter avverkningen sker föryngrings-

åtgärder som markberedning och plantering. När ungskogen

nått 1–5 meters höjd är det i många fall nödvändigt att röja.

Efter ytterligare en tid gallras bestånden, vilket ger kvar-

lämnade träd bättre tillväxtbetingelser fram till den väntande

föryngringsavverkningen.

Optimalt markutnyttjandeMiljömässiga och sociala hänsyn innebär att enviss del av skogsmarken måste nyttjas för annat änvirkesproduktion. Ett generellt mål är att utvecklaett optimalt marknyttjande med avseende påbalansen produktion och miljö. I Sveaskogs nyamiljöpolicy är målet att inom varje skogsregiontillskapa 20% naturvårdsareal där höga naturvär-den prioriteras och så stor miljönytta som möjligtskall uppnås. På övriga 80% är inriktningen att ökaskogskapitalvärdet och nå en avkastning i paritetmed motsvarande jämförbara verksamheter.

Olika typer av hänsyn beskrivs mer utförligt iMiljöredovisningen.

FSCDen internationella cerifieringen enligt ForestStewardship Council, FSC, där hela Sveaskogsskogsmark ingår, förstärker trovärdigheten för

bolaget som en föregångare när det gäller lång-siktigt miljöarbete. Certifieringen är en viktigförutsättning i kontakterna med allt fler kunderoch ökar värdet på Sveaskogs miljöcertifieradeprodukter.

UtsläppsrätterDet finns idag en trend mot utveckling av mark-nader för andra värden som skogen kan skapa,t ex ekosystemtjänster som kollagring och vatten-rening.

Tillväxten i Sveaskogs skogar binder koldioxidoch kan ses som en tillgång som motverkar växt-huseffekten på samma sätt som en minskning avutsläppen. Det finns redan idag en viss handelmed kolsänkor för att kvitta eventuella egnautsläpp och Sveaskog kommer att följa utveck-lingen och den politiska beslutsprocessen runtdessa frågor.

DEN SVENSKA VIRKESMARKNADEN

Den svenska virkesmarknaden omfattar enhantering av rundvirke på totalt ca 69 Mm3fub.

Sveaskog levererar ungefär 20% av det svenskavirkesbehovet eller ca 13,5 Mm3fub. Omkring 6,4Mm3fub kommer från egen skog i form av rund-virke. Därutöver omsätter företaget ca 7,1 Mm3fubgenom köp och byten med andra skogsägare, flisfrån koncernens sågverk samt import. Övrigastora leverantörer på virkesmarknaden är skogs-industriföretag med egen skog (huvudsakligeninternleveranser), skogsägarföreningar och störreprivata skogsägare.

Av det totala virkesuttaget i skogen går två

tredjedelar av volymen till massa- och pappers-industrin, i form av massaved eller sågverksflis.

Ca 80% av avverkningsresultatet kommer fråntimmer och sågverksflis. Endast 20% härrör frånmassaved.

Efterfrågan på den svenska virkesmarknaden äridag stark i samtliga regioner, sortiment ochkundkategorier. Den starka efterfrågan leder tillett importbehov i hela Sverige. Importen drivs aven strukturell brist i norr medan importen i söderfrämst motiveras av en mer fragmenterad mark-nad med många små privata skogsägare och storaskogsindustribolag.

Virkesmarknaden i Sverige

Förutom Sveaskog finns i dag ett antal fristående aktörer på virkesmarknaden,

som har sitt ursprung i tidigare integrerade skogsindustristrukturer.

Nettoimport

Svensk skog

58(84%)

11(16%)

Flis ochbiprodukter12 (18%)

Sågverk

Massaved34 (49%)

Sågtimmer35 (51%)

Träfiberindustri och massabruk

(67%)

(33%)

Den svenska virkesmarknadenMiljoner m3fub i Sverige 2000

Hanteringen av rundvirke uppgår till 69 Mm3fub.

Av det går två tredjedelar till massa- och pappers-

industrin i form av massaved och sågverksflis.

Virkes-marknaden 69 (100%)

10

11

NYA FÖRUTSÄTTNINGAR

Det pågår sedan några år tillbaka tydliga föränd-ringar på den internationella virkesmarknaden,inklusive Sverige. Förändringarna har sin grund iatt integrerade skogsindustrier med egen skog,egna sågverk och pappers- och massabruk ökarfokuseringen mot utvalda produktsegment påglobal nivå.

Detta leder till att skogsindustrins värdekedjaägarmässigt bryts upp med olika ägare av skogrespektive industri. Den icke skogsägande indu-strin behöver därför stärka sitt samarbete medskogsägare för att säkerställa sin försörjning medråvara. Koncentrationen mot allt större sågverkökar också kraven på förändrad virkesförsörjning.

FIBERMARKNADEN

Den svenska fiberindustrin har god lönsamhet ochkonkurrenskraft. Pågående strukturförändringarskapar nya möjligheter för skogsägare:• Avskiljning av skogsinnehav från fiberindustrin

medför behov av strategiska partners.• Ej skogsägande fiberindustri har ökat behov

av externa tjänster för inköp, avverkning ochleverans.

SÅGTIMMERMARKNADEN

Till skillnad från fiberindustrin lider den svenskasågverksnäringen sedan länge av dålig lönsamhetoch konkurrenskraft jämfört med närliggandelågkostnadsländer. Detta förhållande kommer attförstärka strukturomvandlingen mot färre ochstörre aktörer. Detta förstärks av ökade krav frånsågverkens slutkunder på ett förbättrat produkt-erbjudande och en effektivare leveranskedja.

Sågverken måste i högre utsträckning inriktasig på en värdeadderande strategi med nya,attraktiva produkter och kostnadseffektiv vidare-förädling. Sågverksindustrin måste även upp-gradera sin kompetens inom marknadsföring ochförsäljning.

Efterfrågan på sågtimmer och industrins betal-ningsförmåga har en direkt betydelse för flödet avmassaved från skogen och flis från sågverken.Fiberindustrins konkurrenskraft påverkas av såg-verksindustrins utveckling.

Sågverksindustrins lönsamhet och konkurrens-kraft har därmed en avgörande påverkan påskogskapitalets utveckling.

FLER SKOGSINDUSTRIFÖRETAG UTAN EGEN SKOG

De integrerade skogs-industrikoncernerna får enbetydande del av sin fiber-

råvara från egen skog.Övrig skogsindustri köper

fiberråvara från skogsägarepå en öppen marknad.

Källa: McKinsey

12

Övergripande målDet övergripande målet för Sveaskog är att ökaskogskapitalvärdet genom ett marknadsdrivet,miljöinriktat och uthålligt skogsbruk.

Värdeökningen förutsätts vara kombinerad med • en avkastningsnivå lägst i paritet med jämför-

bara konkurrensutsatta verksamheter,• miljömål.

FINANSIELLA MÅL

Sveaskogs finansiella mål tar sin utgångspunkt iden övergripande målsättningen för den skogligaverksamheten att öka skogskapitalvärdet.

AvkastningDen totala avkastningen på det av ägaren insattakapitalet i Sveaskog består av följande kompo-nenter.

+ Avkastning från den löpande verksamheten

+ Avkastning från den del av värdet utöverbokfört värde som realiseras (genom fastighetsförsäljningar)

= Synlig avkastning i redovisningen

+ Avkastning från ej realiserad värdeökning(tillväxt i virkesförråd utöver avverkningsamt allmän värdeökning)

= Summa avkastning*

Genom att den synliga avkastningen avser denlöpande verksamheten och endast utgör en del avtotalavkastningen kommer den synliga avkast-ningen att vara förhållandevis låg, jämfört medt ex industriell verksamhet.

Avkastningsmålet har formulerats enligt följande. • Synlig avkastning (rörelseresultat) från den

löpande verksamheten (exkl fastighetsförsälj-ningar) ska över en konjunkturcykel vara minst 5% på det i rörelsen bundna kapitalet(operativt kapital).

Vid bedömningen av den synliga avkastningsni-vån avseende rörelseresultatet har en samman-vägning skett av ett marknadsmässigt avkast-ningskrav efter skatt på eget kapital (7%), delsräntekostnader för en upplåning, baserad på enskuldsättningsgrad om 1 ggr.

Mål avseende den del av den synliga avkast-ningen som härrör från fastighetsförsäljningar harinternt etablerats inom ramen för Sveaskogs fas-tighetsförsäljningspolicy.

Sveaskogs avkastningsmål tar sin utgångspunkti den skogliga rörelsen och dess särdrag.Företagets industriella verksamhet i form av såg-verksrörelse och kartongtillverkning har ett högresynligt avkastningskrav än den skogliga verksam-heten. För närvarande uppgår avkastningsmåletför den industriella verksamheten till 11% avkast-ning på operativt kapital.

Finansiella restriktionerSkoglig verksamhet i den omfattning somSveaskog bedriver bedöms normalt ge förhållan-devis stabila årliga rörelseöverskott. Rörelseriskenbedöms normalt som låg.

Mål

* Ett utvecklingsarbete pågår avseende modeller för beräkningav värdeökning av skogskapitalet, anpassade till kommanderedovisningskrav (IAS 41) för skogstillgångar.

Verksamheten i Sveaskog ska drivas med väl definierade mål. För att skapa en helhet

sätts mål med finansiella, miljömässiga och sociala aspekter.

13

I syfte att begränsa Sveaskogs finansiella risk-tagande gäller att • Räntetäckningsgraden inte ska understiga 2,0 • Nettoskuldsättningsgraden bör vara ca 1,0 Räntetäckningsgraden är överordnad nettoskuld-sättningsgraden som finansiell restriktion.

UtdelningOrdinarie utdelning ska över en konjunkturcykelmotsvara minst 50% av resultatet efter skatt.Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsoliderings-behov och ekonomiska ställning i övrigt.

Vid beräkningen av det utdelningsgrundanderesultatet ingår även resultatet från fastighets-försäljningar.

MILJÖMÅL

Sveaskog har antagit nya miljömål, med en tydligkoppling till miljöpolicyn (se sid 36) och denationella miljömålen. Under respektive över-gripande miljömål följer här även de detaljerademålen, vilka i sin tur kommer att följas av lokalahandlingsplaner.

Målen är att:• Bevara den biologiska mångfalden och värna

om värdefulla kulturmiljöer i skogslandskapet.- Planera för 20% naturskydd och naturhänsyn

inom varje skogsregion.- Tillskapa ekoparker på 5% av den produktiva

skogsmarken, inom ramen för 20% natur-skydd och naturhänsyn.

- Kvalitetssäkra Sveaskogs ekologiska land-skapsplaner.

- Minska viltbetestrycket.

• Begränsa negativ påverkan på vatten- ochmarkekosystem.- Minska antalet betydande körskador.- Identifiera värdefulla vattenekosystem och

upprätta åtgärdsplaner kring dessa.• Minska utsläpp från förbränning av fossila

bränslen.- Minska utsläpp av koldioxid från icke

förnyelsebara bränslen.- Utreda skogens potential som kolsänka.

• Öka kretsloppsanpassningen- Förbättra resurshushållningen inom Sveaskogs

olika verksamhetsområden.

SOCIALA MÅL

I augusti hölls den stora miljökonferensen iJohannesburg, en uppföljare till Riokonferensen1992, då bl a flera internationella konventioneroch Agenda 21 formades. De konkreta resultatenav den politiska diskussionen och förhandlingarnablev enligt flera bedömare relativt begränsade.

Däremot blev Johannesburgkonferensen entydlig markering av näringslivets ökade ansvar förden globala utvecklingen, genom egna initiativoch genom samarbeten med intressenter i sinomvärld. De sociala och etiska kraven blir alltmeruttalade, liksom att begreppet hållbar utvecklingoch tillväxt avser prestanda inom såväl miljö ochsociala frågor som ekonomi. Alla tre komponen-terna finns också i ökande grad med som enviktig del i företagens strategier.

Ett arbete pågår för att klargöra och etableraen uthållig värdegrund. För närvarande saknastydliga och mätbara sociala mål för Sveaskog.

14

Strategisk inriktning

SkogsrörelsenSveaskogs kärnverksamhet omfattar affärsområdetSkogsrörelsen med fokus på de första leden iskogliga värdekedjan.

En grundläggande förutsättning för ett ökatskogskapitalvärde utgörs av en långsiktigt hållbarefterfrågan från en konkurrenskraftig svenskskogsindustri. Som en av Europas största skogs-ägare har Sveaskog del i ansvaret för skogsin-dustrins utveckling. Genom att ta en aktiv roll påvirkesmarknaden och vara med och påverka helaförsörjningen från alla källor kan Sveaskog bidratill kostnadseffektivare virkes- och fiberflöden frånskog till förädlad produkt.

En tydlig ambition inom Sveaskog är attutveckla och erbjuda strategiskt viktiga kundernya lösningar, dvs ett innovativt och värde-skapande produkt- och tjänsteutbud, som görkunderna mer lönsamma i sina verksamheter. Det gäller t ex inom konceptutveckling, logistikoch service.

Skogsbruket måste drivas kommersiellt ochrationellt för att kunna leverera en attraktiv ochkonkurrenskraftig råvara och ge tillräcklig avkast-ning. Sveaskog ska agera strikt marknadsmässigtinom ramen för sitt uppdrag och fastlagdapolicies. Målet är att vara minst lika effektiv och lönsam som jämförbara, konkurrensutsattaföretag i branschen.

Sveaskog kommer att minska uttaget från egenskog under de närmaste åren. Anledningen är iförsta hand det utförsäljningsprogram som innebäratt bolagets arealer kommer att minska. Vidareberor det på ökad miljöhänsyn och att avverk-ningen de senaste åren varit relativt hög på grundav en ojämn åldersklassfördelning av skogen.Sveaskog utesluter inte att bolaget i framtidengenom nya köp av skogsmark kan komma att öka

arealerna av produktiv mark.Skogarna måste skötas på ett uthålligt sätt och

med stor hänsyn till miljö och naturvårdsvärden.Företaget ska vara ett föredöme när det gäller attbedriva ett kommersiellt skogsbruk i samklangmed ekologiska och sociala värden. Avkast-ningsmål och miljömål måste balanseras.

Sveaskog avser att öka andelen av den produk-tiva skogsmarken som är avsatt till naturhänsynoch naturskydd från dagens ca 17% till 20% i varjeskogsregion.

I samarbete med lokala entreprenörer ska jakt- och fiskemöjligheterna vidareutvecklas ochattraktiva marker göras tillgängliga för olikanaturintressen.

IndustrirörelsenSveaskogs industriella engagemang innefattarsågverk och kartongtillverkning. Ca 15% av kon-cernens operativa kapital finns i den industriellaverksamheten. I fråga om dessa verksamheter skaAssiDomäns framgångsrika utplacering av denindustriella verksamheten i nya strukturer full-följas. Staten har uttryckt ambitionen att inte varaen långsiktig ägare till industriell verksamhet pådet skogliga området.

Utplaceringen kommer att ske på ett ansvars-fullt och värdeskapande sätt och så att starkarestrukturer skapas.

I den löpande verksamheten är Sveaskogsambition att fortsätta utveckla och stärka konkur-renskraften hos de industriella verksamheterna.

Ambitionen är att dessa enheter genom tydligtfastställda mål, kontinuerlig marknadsanpassningoch investeringar ska utvecklas i linje med defrämsta jämförbara verksamheterna i respektivebransch.

Sveaskogs strategiska inriktning baserar sig på marknadsförutsättningar, övergripande

mål och de uppgifter som ålagts bolaget. Det innefattar ett innovativt och värdeskapande

tjänsteutbud till viktiga kunder, ett uthålligt och miljöinriktat skogsbruk där avkastnings-

mål och miljömål balanseras.

15

Sveaskog äger 4,6 miljoner ha mark,

varav 3,5 miljoner ha produktiv skogsmark.

16

Risk- och känslighet

Skog är en förnyelsebar tillgång. Den årliga tillväx-ten styrs väsentligen av biologiska faktorer, somgör att skogen ständigt förnyas utan att det krävsstora, löpande investeringar. Skogen växer obero-ende av marknadssituationen.

Resultatsvängningarna är mindre för en skogs-rörelse jämfört med annan skogsindustriell verk-samhet.

En viktig faktor, som påverkar Sveaskogsmöjligheter att generera ett långsiktigt stabiltresultat ur skogskapitalet är relaterad till konkur-renssituationen i kundledet. Eftersom huvuddelenav intäkterna från skogen, 80%, kommer frånsågtimmer är det avgörande att det finns en livs-kraftig och konkurrenskraftig sågverksindustri.Hög efterfrågan på sågtimmer har betydelse ocksåför pappers- och massaindustrin, eftersom tillgång-en på massaved och flis är en del i det totalaråvaruflödet.

Största delen av Sveaskogs virkesleveransersker via fleråriga försörjningsavtal med stora kun-der. Förutom försörjningsavtal med de egnaindustrierna finns avtal med de verksamheter somtidigare tillhörde AssiDomän och med andra såg-verksföretag.

Priskänslighet Sveaskogs resultat påverkas i mindre utsträckningav förändrade virkes- och flispriser än av prisför-ändringar avseende de industriella produkterna.Orsaken till detta är att en stor del (36%) avleveranserna från skogen går till egen industri.

Prisförändringarna på de marknader Sveaskogverkar kan i vissa fall vara betydande. Skillnadermellan högsta och lägsta årliga genomsnittspris desenaste fem åren har varit ca 5% för förpacknings-kartong, ca 5% för sågade varor och 5% för rund-virke.

Beräknad effekt på rörelseresultatet av enprisförändring om 5% avseende Sveaskogshuvudprodukter framgår nedan (förutsatt attproduktmix och prisnivå för övriga produktersamt valutakurser är oförändrade).

EFFEKT PÅ RÖRELSERESULTATET VID +/–5%

PRISFÖRÄNDRING (MSEK)

Sågad vara +/– 110Cartonboard +/– 120Timmer, massaved och flis (egen skog) +/– 20

Finansiell riskhanteringSveaskog är ett skogsägande och skogsförvaltandebolag. Koncernens nettotillgångar är till ca 40%finansierade med externa lån varför stor vikt läggsvid att minimera såväl finansieringsrisken somränterisken i upplåningen. Dessutom eftersträvasatt inte vara beroende av enstaka finansieringskäl-lor.

Arbetet med att reducera de finansiella riskernasker i enlighet med en av styrelsen fastställdfinanspolicy. Ansvaret för koncernens finansieringoch finansiella riskhantering är centraliserad tillkoncernens finansavdelning.

FinansieringsriskFinansieringsrisken utgörs av risken för att ettstort lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmark-nadsläge.

Sveaskogs räntebärande nettoskuld exkl pen-sionsskuld har under året ökat från MSEK 7 041till MSEK 8 965. Per 31 december 2002 uppgicklikvida medel i koncernen till MSEK 336 ochbindande ej uttnyttjade lånelöften till MSEK1 600. Därmed uppgick de omedelbart tillgängligamedlen till MSEK 1 936, vilket väl överstiger fast-ställd miniminivå enligt koncernens finanspolicy.

Räntebärande skulder, exkl pensionsskulder,uppgick vid årsskiftet till MSEK 9 302. I alltväsentligt bestod dessa av korta och medelfristigabanklån som således utgjort basen för koncernensfinansiering under 2002.

I december 2002 fattade styrelsen beslut om attSveaskog på marknaden för företagscertifikatskulle etablera en låneram om MSEK 3 000. I januari 2003 undertecknades detta låneprogramoch ett antal framgångsrika emissioner av före-

Skogstillgångar är historiskt sett en placering med god avkastning och låg risk. Skogen

genererar stabila kassaflöden i kraft av höga och jämna marginaler och låga investeringar.

17

tagscertifikat har kunnat göras. På detta sätt harkoncernen fått tillgång till kostnadseffektiv upp-låning samtidigt som en breddning av långivar-basen kunnat ske.

RänteriskRänterisken motsvaras av den resultateffekt somen ränteförändring orsakar. Hur snabbt en trend-mässig ränteförändring får effekt på resultatetberor på lånens och placeringarnas räntebind-ningstider.

För att koncernen ska nå en kostnadseffektivfinansiering och inte utsättas för alltför storasvängningar i resultatet vid en större negativränteförändring är Sveaskogs norm att lånensgenomsnittliga räntebindning inte ska understiga10 månader men heller inte överstiga 27 månader.För att nå denna norm används till viss del ränte-derivat. Den genomsnittliga räntebindningstiden,inklusive räntederivat, var vid 2002 års utgångdrygt 20 månader. Lånens förfallostruktur framgårav nedanstående tabell.

FÖRFALLOSTRUKTUR RÄNTEBÄRANDE SKULDER

År MSEK2003 2 4072004 –2005 –2006 2952007 4 1002008 och därefter 2 500Summa 9 302

LIKVIDITETSFÖRVALTNING

För att effektivt kontrollera och förvalta koncer-nens likviditet har Sveaskog etablerat koncern-kontostrukturer för samtliga betalningsflöden ikronor och utländska valutor.

Vad avser likviditets- och kreditrisk får place-ringar endast ske i instrument med hög likviditetoch kreditvärdighet och inom fastställda limiterper motpart. Placeringar görs i princip enbart ikorta svenska tillgångar. För svenska emittentergäller kravet ”K1” enligt Standard & Poor’s kredit-betygskala. Vid beräkning av kreditrisker inklude-

ras även positiva resultateffekter på derivat-kontrakt med motpart. Under 2002 förekom inga kreditförluster.

ValutariskValutakurser påverkar, förutom koncernbolagenskonkurrenssituation, värdet av Sveaskogs exportoch import. Exportflödena härstammar frånindustrienheterna AssiDomän Cartonboard ochAssiDomän Timber medan Virkesmarknad be-driver import av massaved i första hand frånBaltikum.

FLÖDESEXPONERING

Flödesexponering uppkommer när bolag träffaraffärsuppgörelser som innebär framtida betalnings-flöden i andra valutor än respektive bolags lokalavaluta. År 2002 uppgick Sveaskogs exponeradenettoflöden till MSEK 1 455.

Skogsindustrins cyklikalitet begränsar möjlig-heten till långsiktiga intäktsprognoser. Den fak-tiska flödesexponeringen definieras därför somnettot av kundfordringar och leverantörsskuldersamt vad som därutöver vid varje tidpunkt kanbetraktas som stabila framtida flöden.

Exponeringen blir därigenom definierad utifrånden tid det tar att anpassa bolaget till ny prisnivå.I Sveaskogs fall innebär det att flöden motsvaran-de ca fyra månader säkras löpande. Effekten avsäkringarna blir att valutakursförändringar fårresultateffekter för koncernen med samma tids-mässiga fördröjning – fyra månader. Koncernensnettovalutaexponering säkras externt genom attanvända derivatinstrument, främst terminskon-trakt, samt genom att ta upp lån i utländsk valuta.Per 31 december 2002 hade framtida valutaflödenmotsvarande MSEK 575 säkrats.

En femprocentig förändring av kronans värde i förhållande till andra valutor påverka värdet avkoncernens nettovalutaflöde med ca MSEK 75.

OMRÄKNINGSEXPONERING

Sveaskogkoncernen har inga väsentliga tillgångarutomlands varför ingen omräkningsexponering,även kallad balansexponering, uppstår.

18

Verksamheten

Sveaskogs verksamhet omfattar tre affärsområden: Skogsrörelsen,

AssiDomän Timber samt AssiDomän Cartonboard.

Sveaskogs skogsrörelseVirkesmarknad ansvarar för avverkning och försäljning av virke och fiber-råvara dels från egna skogar och dels genom köp och byten från andra skogs-ägare. Skogsbruk ansvarar för skogens långsiktiga värdetillväxt och för attplanera och genomföra skogsvårdsåtgärder inom ramen för ett ekologisktskogsbruk. Fastigheter har till uppgift att utveckla värdet på koncernensmarkinnehav för att Sveaskog ska kunna fullfölja sina olika uppdrag. Jakt,

fiske & naturupplevelser ansvarar för att tillvarata koncernens skogsresurservid sidan av skogsbruket, i första hand jakt- och fiskeupplåtelser.

AssiDomän TimberAssiDomän Timber bedriver sågverks-rörelse med marknadsföring och produk-tion av sågade trävaror samt viss vidare-förädling till interiörprodukter. Verksam-heten omfattar åtta sågverk, där sju ärspecialiserade på furusågning. De sågadevarorna omfattar kundanpassade produk-ter för träbearbetande industri och stan-dardprodukter för byggmaterialhandeln.Sågverksrörelsen är den fjärde störstaaktören i Europa och en ledande aktörpå marknaden för FSC-certifierade såga-de trävaror.

AssiDomän CartonboardAssiDomän Cartonboard tillverkar bestruken

vätskekartong och förpackningskartong för för-packning av drycker och livsmedel. Cartonboard

består av ett integrerat massa- och kartongbruk i Frövimed en kapacitet av 350 000 årston och försäljningskontor i

flera europeiska länder. Drygt 90% av produktionen exporteras.

Extern nettoomsättning, MSEK 2 212Rörelseresultat, MSEK 240Medelantal anställda 683Andel av extern nettoomsättning, % 26

Skogsrörelsen 19

- Virkesmarknad 20

- Skogsbruk 22

- Fastigheter 24

- Jakt, fiske & naturupplevelser 25

AssiDomän Timber 26

AssiDomän Cartonboard 28

ANDEL AV KONCERNENS

EXTERNA NETTO-OMSÄTTNING 2002

Övrigt 4%

Extern nettoomsättning, MSEK 3 317Rörelseresultat, MSEK 1 025Medelantal anställda 932Andel av extern nettoomsättning, % 40

Extern nettoomsättning, MSEK 2 539Rörelseresultat, MSEK 73Medelantal anställda 754Andel av extern nettoomsättning, % 30

Skogsrörelsen

Skogsrörelsen är organiserad i fyra verk-samhetsområden och åtta distrikt. De fyraverksamhetsområdena är Virkesmarknad,Skogsbruk, Fastigheter och Jakt, fiske &naturupplevelser. Den geografiska upp-delningen ökar samtidigt kännedomenom de olika lokala förutsättningar somfinns.

Viktiga händelserI augusti träffades en överenskommelsemed Förvaltnings AB Kinnevik om för-värv av 235 000 ha skogsmark, varav200 000 ha produktiv areal. Förvärvetförbättrar Sveaskogs förmåga som lång-siktig leverantör av skogsråvara tillindustrin.

ResultatRörelseresultatet (exkl fastighetsförsälj-ningar) uppgick till MSEK 1 025, enminskning med MSEK 29 eller 3%,jämfört med föregående år. Förändringenberodde främst på lägre genomsnittspriseroch högre avverknings- och skogsvårds-kostnader till följd av bl a stormfälld ochgremeniellaskadad skog.

Marknad och försäljningEfterfrågan på timmer under 2002 harpåverkats positivt av en stark marknads-utveckling för sågverken.

Marknaden för massaved har trots vissavmattning för massa- och pappers-industrin under andra halvåret varit stabil.

InvesteringarInvesteringarna i skogsrörelsen avserfrämst skogsvägar och skogsmaskiner. I förhållande till tidigare år ökar omfatt-ningen av hyra av skogsmaskiner.

Integration och organisationUnder första halvåret 2002 prägladesarbetet av integrationsarbetet mellanSveaskog och AssiDomän. Ytterligareintegrationsarbete vidtog under andrahalvåret när affären med Kinnevik slut-fördes.

MiljöarbetetMiljöledningssystemen inom skogsrörel-sen är certifierade enligt ISO 14001 ochskogsinnehavet är certifierat enligt FSC.Under året har en ny miljöpolicy och nyamiljömål antagits. Sveaskogs miljöambi-tioner då det gäller skog har uppmärk-sammats både i Sverige och internatio-nellt.

FramtidsutsikterOsäkerheten i bedömningarna för 2003,har succesivt ökat, bl a till följd av krigs-hotet i Irak.

Under förutsättning att konjunktureninte försvagas ytterligare under 2003bedöms för Sveaskog efterfrågan på rund-virke bli fortsatt god. På den svenska tim-mermarknaden bedöms efterfrågan över-stiga det inhemska utbudet. Marknadenför fiberråvara förväntas vara mer balan-serad.

INTERNATIONELLA SKOGSBOLAG, PRODUKTIV SKOGSMARK, MILJONER HA

Sveaskogs uppgift är att utveckla värdet på skogskapitalet genom att kombinera

rollen som oberoende virkesleverantör med ett värdeskapande, marknadsdrivet,

rationellt och långsiktigt uthålligt skogsbruk, med hänsyn till ekologiska och

sociala värden.

S K O G S R Ö R E L S E NNyckeltal 2002 2001

Nettoomsättning, MSEK 5 202 4 922Rörelseresultat, MSEK * 1 025 1 054Operativt kapital, MSEK 21 713 18 277Rörelsemarginal, % 20 21Avkastning på operativt kapital, % 5Investeringar, MSEK 66 74Medelantal anställda 932 905

* Proforma inkl AssiDomänkoncernen.

Levererade volymer 2002 2001

Leveranser från egen skog, Mm3fub 6,39 6,38varav timmer, Mm3fub 3,67 3,65varav massaved, Mm3fub 2,58 2,51varav övrigt, Mm3fub 0,14 0,22

19

ANDEL AV KONCERNENSRÖRELSERESULTAT

ANDEL AV KONCERNENSEXTERNA NETTOOMSÄTTNING

Källa: Jan Rennel Consulting AB

Skogsrörelsen

Virkesmarknad svarar för avverkning och försäljning av virke och fiberråvara dels från Sveaskogs

egna skogar och dels genom köp och byten från andra skogsägare och virkesleverantörer.

Verksamheten inriktas på att etablera långsiktiga affärsrelationer med strategiskt viktiga kunder,

såväl Sveaskogs interna som externa industrier.

Sveaskog har en ledande ställning på den svenskavirkesmarknaden och levererar ca 20% av för-brukningen varav ungefär hälften kommer frånegen skog (9%). Årligen omsätter Virkesmarknad13,5 Mm3fub rundvirke, dels från egen skog, delsgenom köp och import.

Verksamheten är i organiserad i en nordligrespektive sydlig del.

Verksamheten 2002

MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING

I norra Sverige var efterfrågan på timmer någotstörre än utbudet, förutom under de kortare peri-oder då stormfällningsvirke från södra delarna avområdet påverkade virkesbalansen. För grantim-mer gällde det normala mönstret med en väl-balanserad situation under våren som övergicktill en brist i början av hösten.

I början av året rådde balans mellan tillgångoch efterfrågan på barrmassaved, vilket utveckla-des till ett överskott under hösten. Det råddebrist på lövfiber fram till senhösten, då en mernormaliserad marknadssituation uppstod.

Prisnivån var stabil för samtliga sortiment påvirkesmarknaden i norr under året.

I södra Sverige rådde inledningsvis en brist-situation för de flesta sortimenten, med undantagav barrmassaved. Denna balans förändrades, försttill en överskottsmarknad för barrmassaved ochunder andra halvåret ånyo till en underskotts-marknad. Under större delen av året råddeunderskott av grantimmer. God tillgång på tall-timmer under första halvåret förändrades till bristunder årets senare del.

Prisnivån var stabil under större delen av året.I de södra regionerna höjdes massavedspriset

under hösten liksom timmerpriserna regionaltmot slutet av året.

AVVERKNING

Den avverkade volymen i egen skog uppgick till6,4 Mm3fub under 2002. I volymen ingår avverk-ning på mark från Korsnäsförvärvet med 0,2Mm3fub.

Virkesmarknad avverkade 1,1 Mm3fub påextern mark.

Avverkningsarbetet utfördes av 75 egnamaskinlag med 400 anställda maskinförare.Dessutom engagerade Virkesmarknad 130 entre-prenörslag med ungefär 550 personer. Uppskatt-ningsvis har 8 000 skogsytor avverkats under2002.

Avverkningsförhållandena var mycket godaunder hela året i norra Sverige.

I södra Sverige påverkades virkesproduktionoch transport av virke av stormfällningar ochogynnsamma väderleksförhållanden under våren.

Under andra halvåret rådde ideala avverk-ningsförhållanden i södra och mellersta Sverige.

I Bergslagen påverkades virkesproduktionenav omhändertagandet av gremeniella-skadadskog.

Marknads- och konkurrenssituation

Sveaskog har fleråriga försörjningsavtal med sinaskogsindustrikunder. Några av dem har sittursprung inom den tidigare AssiDomän-koncer-nen. Försäljningen till externa kunder, sågverkoch massabruk, representerar 64% av den totalavolymen. Leveranserna till interna kunder,AssiDomän Timber och AssiDomän Carton-board uppgår till 36%.

VI R KES MAR KNAD

20

Strategi och organisationVirkesmarknad vill upprätthålla rollen somSveriges ledande och oberoende virkesleverantörmed hög marknadsnärvaro och med utvecklade,långsiktiga samarbeten med strategiska kunder.

Genom att ta en aktiv roll på virkesmarkna-den och vara med och påverka försörjningen frånalla källor kan Sveaskog bidra till kostnadseffek-tivare virkes- och fiberflöden från skog till för-ädlad produkt.

Virkesmarknad har ambitionen att utvecklaförsörjningsuppdragen till industrin genom atterbjuda strategiskt viktiga kunder nya och värde-skapande produkter och tjänster, som gör kun-derna mer lönsamma i sina verksamheter. Detgäller t ex inom konceptutveckling, logistik ochservice.

Avancerad teknologi utnyttjas för att knytasamman informationen från planering via av-

verkning och transporter till slutkund. Under året har arbetet med att vidareutveckla Virkes-marknads affärsledningssystem intensifierats. Det förstärker möjligheterna att tillgodose varjekunds behov.

Projektet med trädprissättning och vederlags-mätning med skördare har utvidgats. Underhösten tillämpades trädprissättning vid samtliga24 avverkningssystem i norra Bergslagen.

Med trädprissättning och skördarmätning kanhanteringen från avverkning till försäljning, trans-port, fakturering och uppföljning göras snabbare.Redovisningen förenklas mellan köpare ochsäljare. Säljaren vet direkt värdet på den av-verkade skogen, volymer och sortimentsfördel-ning. Beräkningen kan ske redan vid väglagretoch inte som hittills vid inmätningen tillindustrin.

21

Verksamhetsområde Virkesmarknad leverera-de 2002 totalt 13,5 Mm3fub till sina kunder.Försäljning till externa kunder, sågverk ochmassabruk, representerade 64% av den totalaomsättningen. Försäljningen till internakunder, AssiDomän Timber och AssiDomänCartonboard uppgick till 36% av omsättningen.

Den interna virkesanskaffningen, som sker

genom avverkning på egen skog och köp avflis från egna sågverk, uppgick 2002 till 7,3Mm3fub eller 55% av total leveransvolym.

Extern virkesanskaffning, där Sveaskogköper virke från privata skogsägare, skogs-ägarföreningar, köpsågverk och import upp-gick 2002 till 6,2 Mm3fub eller 45% av totalleveransvolym.

Sveaskog Virkesmarknad – affärsprocess 2002

Verksamhetsområde Skogsbruk ansvarar för den långsiktiga värdetillväxten av Sveaskogs

3,5 miljoner ha produktiva skogsmark. Ansvaret innebär att planera och genomföra skogs-

vårdsåtgärder, bedöma avverkningspotentialer och ta fram avverkningstrakter inom ramen

för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Verksamheten ska utveckla Sveaskogs förutsättningar

som oberoende virkesleverantör.

Verksamhetsområdet ansvarar även för Sveaskogs vägnät och för frö- och plantverk-

samheten.

Verksamheten 2002Verksamheten inom Skogsbruk kan beskrivas ifem olika processteg – skogsföryngring, bestånds-vård, produktionshöjande åtgärder, virkesuttagoch virkestillgänglighet. Dessutom finns ett antalstödprocesser, bl a skoglig planering, naturvård,ekonomi och informationsteknologi.

PRODUKTIONS- OCH MILJÖMÅL

Ett generellt mål för Skogsbruk är att utveckla ett optimalt markutnyttjande med avseende påbalansen mellan produktion och miljö. I miljö-policyn har ambitionen fastlagts att inom varjeskogsregion tillskapa 20% naturvårdsareal därhöga naturvärden prioriteras och så stor miljö-nytta som möjligt ska uppnås. På övriga 80% ärinriktningen att öka skogskapitalvärdet ochsamtidigt nå en synlig avkastning i paritet medjämförbara verksamheter. För detta har vissaövergripande produktions- respektive miljömålformulerats.

SKOGSFÖRYNGRING

Markberedningen omfattade ca 24 000 ha. Detmotsvarar den föryngringsavverkade arealenunder året. Plantering eller sådd genomfördes pådrygt 17 000 ha och på resterande arealer utnytt-jades självföryngring.

Satsningarna intensifierades på att ta fram ettnytt skydd mot snytbaggen – en insekt som utgörett reellt hot mot skogsföryngringar i södra ochmellersta Sverige. Det nuvarande skyddet, Per-metrin, är inte tillåtet efter 2003. Målet är attkunna ersätta Permetrin med ett snytbaggeskyddsom innebär både miljö- och arbetsmiljömässigaförbättringar.

BESTÅNDSVÅRD

Röjning innebär en utglesning av beståndet.Åtgärden ökar tillväxten hos de träd som lämnaskvar, dvs de träd som har bäst förutsättningar attproducera värdefullt virke. Röjning utfördes påtotalt 25 000 ha skog. Sedan 1993 har röjnings-arealen på Sveaskogs mark nästan halverats.Minskningen har främst skett i norra Sverige. Ca 10% (motsvarande 100 000 ha) av Sveaskogsungskogar har därför ett stort röjningsbehov.

För år 2003 planerar Skogsbruk att röja ca 29 000 ha. Det innebär en ökning med 16% iförhållande till 2002.

PRODUKTIONSHÖJANDE ÅTGÄRDER

Till produktionshöjande åtgärder räknas bl agödsling och dikesunderhåll. Genom gödslingkan de förväntade neddragningarna av avverk-ningsnivån, till följd av bl a markförsäljningardelvis kompenseras.

Skogsrörelsen

S KO G S B R U K

22

Produktion:• Goda föryngringar till

låga kostnader • Hög produktion av vär-

defullt virke• Bättre virkestillgänglig-

het för högre virkes-värde

• Avverkningsuttag ochtraktplanering för högavkastning på bådekort och lång sikt

Miljö: • Bevara den biologiska

mångfalden och värnaom värdefulla kulturmil-jöer i skogslandskapet

• Begränsa negativpåverkan på vatten-och markekosystem

• Minska utsläpp frånförbränning av fossilabränslen

• Öka kretsloppsanpass-ningen

Inom Sveaskog gödslades ca 3 000 ha i Norr- ochVästerbotten. För första gången på 16 år gödsladeföretaget också i Bergslagen.

Sveaskog beräknar att under 2003 utöka göds-lingsarealen med ca 1 700 ha. Ökningen förklarasav höjd ambitionsnivå i södra Norrland ochBergslagen.

Sveaskog gödslar enbart i bestånd där mycketgod ekonomisk avkastning kan förväntas. Denska utföras i enlighet med Skogsstyrelsens all-männa råd. Gödselmedel ska innehålla tillsatserav basiska ämnen för att neutralisera eventuellaförsurningseffekter.

För att säkra att gödselmedel inte hamnar ikänsliga miljöer sker gödsling med hjälp av trak-tor. Hänsyn tas till rennäringens intressen och tillsynpunkter från kommuner och länsstyrelser.

VIRKESTILLGÄNGLIGHET

Bra tillgänglighet till timmer och massavedoberoende av årstid och väderförhållanden ökarvärdet på skogen. Skogsbruk arbetar med attutveckla och underhålla ett bra vägnät för attunderlätta åtkomsten i skogen och transporter till köpare.

VIRKESUTTAG

Virkesuttagen baseras på de övergripande avverk-ningsberäkningar som finns för Sveaskogs helaskogsinnehav. Beräkningarna utgår från ett antalförutsättningar, bl a skogens tillstånd och ålder,virkespriser och avverkningskostnader.

Utifrån detta görs urval och prioriteringar. Defärdigplanerade avverkningsobjekten läggs in iSveaskogs traktbank. Det är företagets databas,där skogen är detaljerat beskriven och klassifice-rad med uppgifter om t ex sortiment, volymer,kvaliteter och tillgänglighet.

Traktbanken är det konkreta gränssnittetmellan verksamhetsområdena Skogsbruk ochVirkesmarknad med målet att omfatta avverk-ningstrakter för två år framåt.

FRÖ OCH PLANT

Frö och Plant ansvarar för försörjningen avskogsplantor och skogsfrö till Sveaskogs skogar.

Verksamheten består av tre enheter, Kilåmonsoch Lugnets plantskolor samt Fröverksamheten.

Sveaskogs produktion uppgår till ca 50 miljo-ner plantor per år, fördelat på två plantskolor. Ca 90% av volymen går till de egna skogsbruket.Resten säljs externt.

Sveaskog producerar nästan uteslutande s kStarpot-plantor, en planttyp som förhindrar rot-deformationer.

Fröverksamheten baserar sig på förädlatskogsfrö från ett 60-tal fröplantager över helalandet.

Under första halvåret 2003 förväntas riks-dagen besluta om att det statliga bolaget SvenskaSkogsplantor AB överförs till Sveaskog.

BIOBRÄNSLEENHETEN

Sveaskog levererar biobränsle till energiprodu-center. Biobränslet består i huvudsak av avverk-ningsrester och träddelar som inte lämpar sig tillmassaved eller timmer samt klenvirke från gall-ringar. I strategin ingår att återföra askan från för-bränning av biobränsle till skogen för att på såsätt värna skogsmarkens långsiktiga produk-tionsförmåga. Biobränsleverksamheten är underuppbyggnad för att möta en växande efterfrågan.

23

Sveaskog producerar

nästan uteslutande s k

Starpot-plantor, en plant-

typ som förhindrar rot-

deformationer.

Skogsrörelsen

FASTI G H ETE R

Fastigheter har till uppgift att utveckla värdet på koncernens markinnehav för att klara de uppdrag

som tilldelats företaget. Primärt innebär det att genom försäljning, köp och byte av mark säkerställa

bästa möjliga struktur (arrondering) av arealen, totalt 4,6 miljoner ha.

Ett uppdrag som tilldelats Sveaskog genom ett riks-dagsbeslut, är försäljning av mark i syfte att förstär-ka enskilt jord- och skogsbruk, främst i glesbygd.På sikt kan 5–10% av bolagets markinnehavkomma att säljas.

Ett annat uppdrag är att överlåta marker tillstaten för reservatsbildning och som bytesobjektvid skydd av värdefulla naturmiljöer.

All försäljning ska ske på marknadsmässigavillkor.

Verksamheten 2002 Försäljning av skogsmark genomfördes under året irelativt begränsad omfattning. Arbetet fokuseradespå att utforma en ny fastighetspolicy samt att för-bereda Fastigheters organisation för de nya förut-sättningar som följde av integrationen medAssiDomän. Likaså genomfördes en anpassning avorganisationen för att svara upp mot den efter-frågan som följer på uppdraget att sälja mark tillprivatpersoner. Ett antal mindre fastighetsförsälj-ningar genomfördes under året och den totalt för-sålda skogsmarksarealen uppgick till ca 3 000 ha.

Totalt uppgick markförsäljningarna till MSEK65 och realisationsvinsten till MSEK 43.

De marker som förvärvades i samband medKinneviksaffären i Dalarna, Gästrikland, Hälsing-land och Härjedalen ger Sveaskog ökade förutsätt-ningar att fullfölja uppdragen om ersättningsmarkoch markförsäljning för att förstärka enskilt jord-och skogsbruk.

Det nya uppdragetDen nya policyn för koncernens fastighetsaffärerfastställdes i juni. Policyn anger bl a ramarna fördet nya uppdraget att sälja mark i syfte att förstärkaenskilt jord- och skogsbruk. Genomförandet anpas-sas till de regionala skillnaderna mellan norra ochsödra Sverige.

I södra Sverige, där Sveaskogs markinnehav ärbegränsat, är efterfrågan och omsättning på skogs-fastigheter stor. I de norra delarna har Sveaskog ettstort innehav, medan antalet intressenter är färre.Sättet att bedriva försäljningsverksamheten haranpassats till de olika förutsättningarna.

Försäljningen i södra delen av landet sker viamäklaruppdrag och annonsering. Enskilda affäreröverstiger normalt inte 200 ha. I norr sker försälj-ning underhand och av egna handläggare, baseradpå förfrågningar från intressenter. Information skergenom såväl aktiv marknadsföring som kontaktervia myndigheter. En enskild affär omfattar i allmän-het maximalt 500 ha.

Intresset kring försäljningarna är stort. Antaletförfrågningar i norra Sverige uppgår till ca 1 000 st.En informationsaktivitet för att sprida kännedomom försäljningar kommer att genomföras under2003.

ÖVERLÅTELSER TILL STATEN

Policyn anger också ramarna för överlåtelser (för-säljning och byten) av mark till staten. Denna typav överlåtelser är aktuell om staten har behov avmark för samhällsnyttiga ändamål, såsom reservats-bildning, eller alternativt att utnyttja för byten medtredje part i syfte att skydda värdefulla naturmiljöer.

24

25

Skogsrörelsen

JAKT, F I S KE & NATU R U PPLEVE LS E R

Verksamhetsområdet tar tillvara och förädlar koncernens skogsresurser vid sidan av det traditionella

skogsbruket. Det innefattar jakt- och fiskeupplåtelser samt att kommersiellt utveckla och erbjuda

naturupplevelser på de egna markerna. Arbetet med att skapa attraktiva upplevelseaktiviteter sker

i nära samarbete med lokala entreprenörer.

Verksamhetsområdet har drygt 50 000 kunder. Varje år beräknas 30 000 personer jaga på

Sveaskogs marker.

Verksamheten 2002Verksamhetsområdet arbetar med två olika affärer –upplåtelser och naturupplevelser.

Upplåtelseverksamheten hanterar övergripandejakt- och fiskefrågor samt viltförvaltningsfrågor.Den omfattar cirka 11 000 jakt- och fiskeupplåtelseroch övriga markupplåtelser.

Arbetet inom området naturupplevelser koncen-trerades inledningsvis till Halle och Hunneberg,Omberg och Böda. Under året har antalet destina-tioner ökat till sju, inriktade på konferens- ochfriskvårdsaktiviteter riktade mot företag. Arbetetsker i nära samarbete med lokala entreprenörer.

Tillsammans med Previa pågår ett arbete medatt utveckla ett friskvårdsprogram med inriktningmot skogs- och naturupplevelser.

”Gästjägare i Sveaskog” är en ny produkt, somtestats och nu lanserats i samarbete med ett antalarrenderande jaktlag. Arbetet fortsätter att utveck-las tillsammans med fler jaktlag.

Marknad

JAKT

Sveaskogs totala försäljning av upplåtelser uppgickunder 2002 till MSEK 77 där jaktupplåtelser stodför MSEK 57. Detta motsvarar ca 3% av den totalaomsättningen på den svenska jaktmarknaden.Merparten kommer från jaktarrenden. Gruppjakter,gästjakter och försäljning av kortjakter utgör enmindre del som syftar till utveckla jakttillfällen tillkundkategorier som inte har tillgång till egna jakt-marker.

FISKE

Sveaskogs försäljning uppgick till drygt MSEK 16.Större delen är att hänföra till fiskekortsförsäljninginom Mörrum, Harasjömåla och Malingsbo-Klotensamt Domänfiskekortet som under 2003 byterskepnad till Sveafiskekortet.

UPPLEVELSER OCH ÖVRIGT

Verksamheten befinner sig i ett uppbyggnadsskedeoch riktar sig till såväl återförsäljare som konsu-menter av naturupplevelseprodukter. Sveaskogs rollinnebär att tillsammans med lokala aktörer utvecklaoch lansera produkter samt att bearbeta marknader,i första hand konferens- och friskvårdsaktiviteter.

StrategiFör upplåtelser innefattar detta en ambition att idialog med jägarkåren och samarbetsparter skapamervärden för jägarna, att öka upplåtelseintäkternasamt uppnå en högre tillgänglighet till Sveaskogsjaktmarker. Sveaskog vill ta en ledande roll inomviltförvaltning genom att i samarbete med externaintressenter reducera viltskadorna. Under 2003kommer koncernriktlinjer att utarbetas för jakt,viltförvaltning och upplåtelser.

AssiDomän Timber

AssiDomän Timber omfattar åtta sågverk och viss vidareförädling.

Trävarorna säljs främst till industrikunder, som vidareförädlar dem

till möbler, fönster, dörrar, golv eller andra synliga trädetaljer.

Vidareförädlade varor säljs i huvudsak till byggmaterialhandeln.

Verksamheten 2002

RESULTAT

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 73, jämfört med MSEK 13 underföregående år. Förbättringen är en följd av ökad volym, prishöjningaroch större andel av försäljningen på prioriterade marknader. Lägreråvarupriser i framför allt de södra verksamheterna har inneburit för-bättrade marginaler. Resultatet har också förbättrats genom internaeffektiviserings- och förbättringsprojekt.


Marknadsläget för sågade trävaror förstärktes under året efter enbalanserad inledning. I Central- och Sydeuropa och Japan var utveck-lingen något svagare. AssiDomän Timbers leveranser ökade under2002. Detta gällde i än högre grad för den totala svenska sågverks-branschen. Efterfrågan var god för såväl furu- som granvaror. För för-ädlade produkter rådde fortsatt hård konkurrens.

På den brittiska marknaden uppnåddes en markant försäljningsök-ning i förhållande till 2001 bl a genom en större marknadssatsning.

Den goda efterfrågan på sågade varor innebar prishöjningar i loka-la valutor på flera marknader. De positiva priseffekterna motverkadesdock av den förstärkta svenska kronan. Konkurrenssituationen för för-ädlingsverksamheten innebar prispress.

PRODUKTION

Totalt producerades 1,4 Mm3 sågade trävaror, en ökning med 14% iförhållande till 2001. Där ingår produktionen vid det från Korsnäs för-värvade sågverket i Gävle, fr o m september 60 000m3. Av den totalaproduktionen är 80% furu.

Produktionen av förädlade produkter ökade något under året.

InvesteringarInvesteringarna uppgick till totalt MSEK 83. Det innefattar bl a en nyrak såglinje i Hasselfors och utökad torkkapacitet i Lövholmen.

Marknads- och konkurrenssituationVärldsmarknaden för sågade trävaror beräknas till ca 500 Mm3. Destörsta volymerna produceras i Nordamerika och Skandinavien. Destörsta marknaderna för skandinaviska producenter är Europa ochJapan.

26

Sverige 30%

Övriga Skandinavien 19%Storbritann. 19%

Spanien 5%

Övriga Europa11%

Övriga länder 12%

Tyskland 4%

FÖRSÄLJNING PER MARKNAD

A S S I D O M Ä N T I M B E RNyckeltal 2002 2001 2000 1999 1998

Nettoomsättning, MSEK 2 735 2 431 2 369 2 556 2 486Rörelseresultat, MSEK * 73 13 41 –53 8Rörelsemarginal, % 3 1 2 neg 0Operativt kapital, MSEK 641 824 819 953 1 160Avkastning på operativt kapital, % 10 2 7 neg 1Investeringar, MSEK 83 98 70 61 79Medelantal anställda 754 748 723 938 912* exkl medel från Alecta

Levererade volymer 2002 2001 2000 1999 1998

Leveranser av sågade trävaror, tusen m3 1 426 1 255 1 195 1 241 1 211- varav vidareförädlas inomkoncernen, tusen m3 69 69 63 83 96

FÖRDELNING PÅ TRÄDSLAG

EUROPEISKA PRODUCENTER AV SÅGADE TRÄVAROR, KAPACITET (Mm3)

AssiDomän Timber 30%

Övriga koncernen 70%


AssiDomän Timber 6%



Gran20%

Tall 80%

Stora Enso

Finnforest/Moelven

UPM-Kymmene

AssiDomän Timber

SCA

1 2 3 4 5 6 Mm3

Timbers huvudmarknad är Europa. Trävarukon-sumtionen i Europa uppgår till ca 70 Mm3.

Timbers huvudsegment är virke för tillverk-ning av möbler, fönster, dörrar, golv etc – det s kappearance-segmentet – som beräknas till 30% avkonsumtionen i Europa. Timbers andel av dessamarknader är ca 7%.

Sågverksbranschen i Skandinavien är fortfaran-de starkt fragmenterad och behovet av en ytter-ligare strukturomvandling har förstärkts.

Strategi och organisationTimbers strategiska inriktning är att satsa påmarknader med en stabil ekonomisk utvecklingoch inom produktområden där hög kvalitet harbetydelse. Därigenom finns förutsättningar attväxa och nå en stark position. Prioriterade mark-nader är Europa och Japan.

Försäljningen riktas mot utvalda kundgrupper,t ex byggmaterialhandel, möbelindustri och pro-ducenter av inredningar. Drygt 80% av Timbersförsäljning omfattar prioriterade kundgrupper ochsegment.

Strategin innebär också att produktionen kon-centreras till ett begränsat antal produkter och attproduktionsenheterna specialiserats. Därigenomkan produktionsresurser och organisation utnytt-jas mest effektivt. Alla Timbers sågverk har träd-

slagsren produktion. Koncernens råvarubas ut-nyttjas därmed effektivt. Sågtimret kommerhuvudsakligen från koncernens egna skogar ochutgörs till största delen av högkvalitativ fura.

Arbetet med att utveckla strategiska allianseroch samarbeten med viktiga kunder fortsätter.Det väntas under 2003 leda till utvidgade affärs-möjligheter.

Som en del i Sveaskogs affär med Kinnevik ijuni ingick övertagandet av Kastets sågverk(Korsnäs Timber) under augusti.

Kastets sågverk omfattar 90 anställda och haren årskapacitet på ca 160 000 m3 sågad furu. Detinnebär, att Timbers totala sågverkskapacitetuppgår till 1,5 Mm3.

Förvärvet innebär också starka samordnings-fördelar med koncernens två övriga sågverk iBergslagen, Skinnskatteberg och Horndal, inteminst när det gäller specialiseringen på olikamarknadssegment.

MiljöarbetetUnder 2002 har samarbetet intensifierats med bl a olika energibolag för att tillvarata biobränsleoch restprodukter från sågverken. Åtgärder harockså vidtagits för att minska buller från såg-verken, liksom då det gäller utsläpp till mark ochvatten. Se vidare i Miljöredovisningen sid 32–43.

27

Boende betyder olika saker för olika

människor. De flesta hemmiljöer speglar

sina ägares personlighet. För vissa ligger

tyngdpunkten på design, för andra gäller

funktion. I bästa fall är interiören en lyck-

ad kombination av både och. AssiDomän

Timbers ambition är att göra det lätt att

förverkliga personliga inredningslös-

ningar utan att kostnaden blir för hög.

Det borde vara förbjudet

att måla trä”

Form och färg måste

stämma med person-

ligheten”

”

”

Mia Boström,frisör.

Tomas Westermark, filmarbetare.

ASSIDOMÄN TIMBERS ÅTTA SÅGVERK

1

23

45

6

7

8

1 Seskarö2 Lövholmen3 Malå4 Kastet5 Horndal6 Skinnskatteberg7 Hasselfors8 Hemmingssons

AssiDomän Cartonboard

AssiDomän Cartonboard tillverkar bestruken kartong till bl a för-

packningar för drycker och livsmedel. Drygt 90% av produktionen

exporteras. Verksamheten omfattar det integrerade massa- och

kartongbruket i Frövi samt försäljningskontor i flera europeiska

länder.

Verksamheten 2002

RESULTAT

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 240, en ökning med MSEK 75jämfört med föregående år. Resultatförbättringen beror främst påhögre priser, ökade leverans- och produktionsvolymer samt lägrekostnader.


Marknaden för vätskekartong var stark, även om efterfrågan försvaga-des mot slutet av året, delvis på grund av lageruppbyggnad i föräd-lingskedjan. Totalt var tillväxten god.

För förpackningskartong var marknaden stabil under större delenav året, men även här försvagades efterfrågan under årets senare del.

Arbetet med att utveckla specifika produktsegment och positio-nering av marknader och kunder fortsatte. Det ledde till nya kund-kontakter och utökade volymer inom dessa segment.

Marknadsförutsättningarna under året har inneburit möjlighetertill vissa prishöjningar.

PRODUKTION

Fortsatt fokus på effektiviseringsarbete och ökat kapacitetsutnyttjandeinnebar ökad stabilitet i produktionsprocessen och ökad produk-tionsvolym, både för massa- och kartongtillverkningen.Kartongproduktionen närmar sig kapacitetsmålet 350 000 ton.

I juni startade det nya batchkokeriet för blekt fiber. Det har ökattillgängligheten på blekt massa samtidigt som produktkvalitetenhöjts. Den nya kokaranläggningen består av tre kokare om vardera300 m3, vilket ger 50% högre kapacitet jämfört med den tidigareutrustningen.

InvesteringarInvesteringarna uppgick till totalt MSEK 227. Av det avsåg MSEK 82det nya batchkokeriet, som färdigställdes under första halvåret.

En betydelsefull investering var också installationen av en nymassapress i blekeriet. En ökad torrhalt på den blekta massan inne-bär ökad produktkvalitet, ökat produktionsutbyte och höjd effektivitet.

28

Sverige 11%

Tyskland 25%

Frankrike 19%

Storbritann. 16%

Italien 12%

Övriga Europa15%

Övriga länder 2%

FÖRSÄLJNING PER MARKNAD

A S S I D O M Ä N CA R T O N B OA R DNyckeltal 2002 2001 2000 1999 1998

Nettoomsättning, MSEK 2 212 2 114 1 950 1 767 1 537Rörelseresultat, MSEK 240 165 100 11 -83Rörelsemarginal, % 11 8 5 1 negOperativt kapital, MSEK 2 883 2 954 3 041 3 212 3 130Avkastning på operativt kapital, % 8 6 4 0 negInvesteringar, MSEK 227 202 53 135 134Medelantal anställda 683 696 744 766 798

Levererade volymer 2002 2001 2000 1999 1998

Kartong, kton 322 305 293 253 199

Stora EnsoMayr-Melnhof

Reno De MediciMetsä

HolmenCascades

AssiDomän CartonboardKorsnäs

Moritz J. WeigBuchmann

500 1 000 1 500 2 000 2 500

EUROPEISKA KARTONG-PRODUCENTER, KAPACITET, kton/år

AssiDomän Cartonboard 26%



AssiDomän Cartonboard 19%



Källa: Jaakko Pöyry

Ombyggnaden av två inloppslådor på kartong-maskinen har givit tydliga förbättringar i produkt-kvalitet och produktionsstabilitet. Byte av led-valsar i torkpartiet har förbättrat körbarheten.

Marknads- och konkurrenssituation

Marknaden för kartong i Europa ökade med ca2% under 2002, och uppgår till 5,6 Mton. Hälftenav den europeiska kartongkonsumtionen omfattarden typ av produkter som tillverkas vid Carton-board, dvs högförädlade kartongkvaliteter basera-de på nyfiber.

Inom dessa produktsegment ökade markna-den med ca 5%. För Cartonboards del var tillväx-ten större.

Av den totala konsumtionen omfattar drygt1,2 Mton vätskekartong. Segmentet omfattar ettfåtal aktörer och domineras av Tetra Pak.

Förbrukningen av förpackningskartong beräk-nas till nära 4 Mton. Ca 30% av detta omfattar desegment som betjänas av Cartonboard. Denna delav marknaden för kartong består av en stormängd konverteringsföretag, som tillverkar ochsäljer förpackningsprodukter till slutförbrukare, t ex producenter av frysta och kylda livsmedel,choklad och konfektyrer, lyxartiklar, alkohol-samt industri- och hushållsprodukter. Utveck-lingen mot ökad koncentration och globaliseringi branschen fortsatte.

Koncentrationen är högre i kartongtillverkar-ledet. De åtta största producenterna har tillsam-mans 92% av marknaden.

Strategi och organisationArbetet med att utveckla den produktlinjebasera-de marknadsorganisationen fortsatte. De egnaförsäljningsresurserna begränsas nu till Norden,England, Frankrike, Tyskland och Benelux. Påövriga marknader representeras Cartonboard avagenter eller servicepartners.

Marknadsorganisationen för förpackningskar-tong baseras på strategiskt utvalda kunder ochmarknadssegment. Nya segment identifieras kon-tinuerligt med fokus på lönsamhet när det gällerbåde kund- och produktanpassning.

För att effektivare kunna möta kundernas kravoch förväntningar och utveckla rätt produktkon-cept för vätskekartong har beslutats om en strate-gisk förstärkning av marknadsorganisationen mothela förädlingskedjan inom segmentet.

Forskning och utvecklingCartonboards forskning och utveckling bedrivs iett modernt Tech Center med välutrustadelaboratorier. Verksamheten omfattar alla delar avtillverkningsprocessen, från pappersmassa ochblekning, via kartonguppbyggnad, kemi, mikro-biologi, till bestrykning och tryckyta.

Inom Tech Center finns en pilotanläggning förtest av olika bestrykningar och tryckningslabora-torier där tryckmetoder kan testas på olikabestrykningar. I smaklaboratoriet görs sensoriskatester och kemiska analyser.

Utvecklingsarbetet bedrivs i ett nära sam-arbete med konverterare, fyllare och återförsälja-re, bl a genom en specialistgrupp, kallad PackTech, med kompetenser inom områden somproduktutseende, skydd och funktion samtproduktsäkerhet.

MiljöarbetetUnder året har Cartonboard fortsatt investerat föratt minska miljöpåverkan och öka effektiviteten ienergianvändningen. Bl a har utsläppen av svavel-dioxid minskat, liksom utsläppen av syreförbru-kande ämnen till vatten. Se vidare fakta i Miljö-redovisningen och i Cartonboards separataEMAS-redovisning.

29

Nivea ökar försäljningenmed Frövi-kartong

Kampanjförpackningar betyder

mervärde – för konsumenten såväl

som för producenten. Det är man

mycket medveten om på Beiersdorf

och marknadsför Nivea till tyska

konsumenter med förpackningar

gjorda i kartong från Cartonboard.

Kostnadseffektivitet och ett bra

tryckresultat var några av förutsätt-

ningarna när man valde Frövi-

kartong till förpackningarna.

Förutom att öka försäljningen av de

etablerade produkterna inkluderar

förpackningarna även prover på nya

produkter.

30

Medarbetare

Sveaskog ska vara en attraktiv arbetsgivare,

som erbjuder utvecklande och ansvarsfulla

arbetsuppgifter och en bra arbetsmiljö.

Företagets strävan att bedriva och utveckla

ett marknadsdrivet, miljöinriktat och uthålligt

värdeskapande skogsbruk baserar sig på

kompetent och engagerad personal.

Koncernen har i dag 2 169 anställda, 1 529arbetare och 640 tjänstemän. Skogsrörelsen har723 anställda, Timber 746 och Cartonboard 700.

Integrationsarbetet Den 1 oktober 2002 avslutades formellt integra-tionsarbetet för det utvidgade Sveaskog. Därmedsammanfördes alla anställda inom skogsrörelsentill Sveaskog Förvaltnings AB.

Arbetet med att föra samman Sveaskog ochAssiDomän AB bedrevs i projektgrupper framtills den övergripande koncernstrukturen lagtsfast. Därefter har integrationsarbetet fortsattinom varje verksamhetsområde.

Arbetet att skapa en gemensam Sveaskogs-kultur pågår. Tydliggörande av värderingar ochledord samt samordning av policies och rikt-linjer prioriteras. I det arbetet är alla chefernyckelpersoner.

Kompetensförsörjning Inom Sveaskog råder, liksom inom övrigabranschen, en obalans i åldersstrukturen. Inomde närmast åren kommer pensionsavgångarnaatt vara stora, 36% av de anställda är över 50 år.För att öka intresset bland ungdomar att sökasig till skogliga utbildningar och arbeten satsarSveaskog på en utökad samverkan med grund-skolor, gymnasier, yrkesutbildningar ochhögskolor, bl a vad gäller att erbjuda praktik-platser och examensarbeten. Samarbetet syftaräven till att öka mångfalden inom företaget.

Tillsammans med bland annat SLA, Skogs-och Lantarbetsgivareförbundet, har också”Sveriges bästa PRAO” genomförts. Detta pro-gram, som riktar sig till högstadieungdomar,kommer att bli en återkommande aktivitet.

KompetensutvecklingUnder 2002 satsades särskilt på olika utbild-ningar som förstärker kunnandet inom före-tagets kärnområden. Ett exempel är en 5-poängsuniversitetsutbildning i naturvårds- och ekologi-frågor. Sammanlagt 30 skogliga medarbetaredeltog i utbildningen, som arrangerades i sam-arbete med Linköpings universitet och Skogs-vårdsstyrelsen. Syftet är att öka förutsättningarnaatt leva upp till företagets höga miljömål. Utbild-ningen omfattar naturvårdsbiologi, målklasser,0

2

4

6

8

10

12%

2002

Antal tillsvidareanställda sombörjade under året

Antal tillsvidareanställda somslutade under året

2001

PERSONALOMSÄTTNING

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

20022001

Kvinnor

Män

MEDELTAL ANSTÄLLDA

Antal anställda är framtaget genom formeln(antal anställda 20020101 + antal anställda20021231)/2.

31

FSC, nationella miljömål, rödlistade arter,skogsekologi, naturvårdsarter, landskapsekolo-gisk planering, vattenvård samt frågor kringvetenskap och värderingar. Utbildningenkommer att fortsätta med ytterligare medarbe-tare under 2003.

Varje anställd utbildade sig i genomsnitt 3,2 dagar under året.

Sjukfrånvaro och långtidsfriska Från och med den 1 juli 2003 ställs nya krav påarbetsgivare att redovisa bland annat sjukfrån-varon i årsredovisningen. Sveaskog kan redan nu presentera några av dessa nyckeltal.

Sjukfrånvaron inom Sveaskog är 5,9% avordinarie arbetstid (se diagram). Sjukfrånvaronför männen är i genomsnitt 5,5% och förkvinnorna 8,5%. Långtidssjukfrånvaron (sjuk-skriven i minst 60 dagar i följd) står för ca 59%av den totala sjukfrånvaron. När det gäller lång-tidssjukfrånvaron har kvinnorna marginelltstörre andel sjukfrånvaro.

Långtidsfriska är ett begrepp som blivitalltmer vedertaget. En långtidsfrisk person är enanställd som har arbetat i minst 3 år inom före-taget och inte har haft någon sjukdag under detvå senaste åren. Totalt inom koncernen är 30%av medarbetarna långtidsfriska. För den skogligaverksamheten är siffran 40%.

JämställdhetsarbeteSveaskog ska ha en god balans i sammansätt-ningen av medarbetare med avseende på ålder,kön och etnisk tillhörighet. Traditionellt sett ärskogsbranschen en manlig bransch vilket fort-farande märks i könsfördelningen. Till skillnadmot förr ställs det idag inga höga krav på fysiskaegenskaper för att klara av arbetsuppgifterna. Inom Sveaskog är 14% av de anställda kvinnor.För skogsrörelsen är motsvarande siffror 8%,Timber 16% och Cartonboard 17%. I Sveaskogsstyrelse finns fem kvinnor och i ledningsgruppenen kvinna.

För att stärka kvinnor som är anställdakommer ett kvinnligt nätverk inom den skogligaverksamheten att startas upp. I rekryterings-arbetet beaktas behovet av en god samman-sättning av medarbetarna.

Facklig samverkanI samband med att den personalpolitiska inrikt-ningen lades fast har ett nytt fackligt sam-verkansavtal träffats om samråd och med-bestämmande. Avtalet innebär, att det inomvarje affärsområde finns en tvärfacklig referens-grupp. Inom dessa grupper utses ledamöter tillen koncerngemensam grupp, som också ärinformations- och förhandlingspart i koncern-övergripande frågor.

ÅLDERSFÖRDELNING

SJUKFRÅNVARO

Sjukfrånvaro i procent av deanställdas ordinarie arbetstid.

Miljöredovisning

Hänt under 2002 33

Miljönyckeltal 35

Policy och mål för miljöarbetet 35

Skogsbruk 37

Skogsrörelsen 37

Utsläpp till luft, mark och vatten 40

Energi 41

Miljöfakta 43

Sveaskogs miljöredovisning syftar till att ge en samlad bild av miljöarbetet

inom koncernen (för specifik miljöinformation om affärsområdena

Cartonboard och Timber finns även separata EMAS-redovisningar från

AssiDomän Frövi och Nordträ att tillgå). Eftersom skogsrörelsen utgör

kärnverksamheten i det nya Sveaskog är det naturligt att även tyngdpunkten

för miljöarbetet nu ligger inom detta område. Jämförbarheten med det gamla

AssiDomän är med nödvändighet något begränsad, men årets miljöredo-

visning syftar till att ändå ge relevanta jämförelsetal bakåt i tiden där så

är möjligt. Samtidigt läggs nu en grund för jämförbarhet över tiden med

avseende på vissa nyckeltal, resultat och förbättringar i det framtida

Sveaskog.

33

Hänt under 2002

I oktober 2002 beslutade

Sveaskog att skydda samtliga

39 s k Steget Före-skogar i

Jokkmokks kommun.

På bilden ses Lars-Erik

Bergström, distriktchef Södra

Norrbotten, berätta om överens-

kommelsen för Sveriges

Televisions reportageteam.

Ny miljöpolicyUnder 2002 antogs en ny miljöpolicy förSveaskog, som bl a innebär en ambition att nå20% naturvårdsareal av den produktiva skogsmar-ken inom varje skogsregion och att inom ramenför detta utveckla 5% av skogsmarksarealen somekoparker.

Sveaskog har genom den nya policyn tagit ettytterligare steg mot ett uthålligt brukande.

Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden,WWF, lyfte fram Sveaskogs miljöpolicy som före-dömlig i ett internationellt perspektiv, samtidigtsom man påminde om att vägen är lång till dessman uppnått alla mål i praktiken.

Översyn av skyddsbehovetSveaskog ser nu kontinuerligt över behovet avnaturskydd på hela sitt markinnehav. Två exempelpå detta under 2002 var beslutet att långsiktigtskydda 39 s k Steget Före-skogar* i Jokkmokkskommun och en naturvärdesinventering av allfjällnära skog på Sveaskogs marker i Dalarna.

Bättre naturhänsynSkogsstyrelsen följer genom fältkontroller upp hurskogsbruket lever upp till skogsvårdslagens pro-duktions- och miljömål i samband med avverk-ning. En delstudie av denna s k polytaxundersök-ning 2002 visade att Sveaskog lyckats klart bättreän genomsnittet i övriga skogsbruket då det gällernaturhänsynen.

Samtidigt visar andra uppföljningar att förbätt-ringar behövs då det gäller en del av hänsynen tillenskilda träd och trädgrupper.

Miljöledningssystemet sammanförs och förnyas

Under 2002 inleddes arbetet med att sammanförade båda skogliga miljöledningssystemen frånAssiDomän respektive Sveaskog till ett gemen-samt för det nya Sveaskog. Det möjliggör ocksåen översyn av verktyg och rutiner som styr verk-samheten med utgångspunkt från företagets nyapolicy och mål. Detta arbete kommer att görasklart under 2003 och en nyrevision enligt ISO14001 kommer då att genomföras. Vid ett avSveaskogs sågverk har certifieringen av ISO14001 ej förnyats under året, här finns dock ettupplägg för att på nytt certifiera verksamheten2003. Alla övriga sågverk inom Sveaskog är idagcertifierade enligt ISO 14001, inklusive sågverketKastet som köptes från Korsnäs.

Hela Sveaskogs skogsinnehav är för närvaran-de certifierat enligt den svenska FSC-standardenför ansvarsfullt skogsbruk. Också denna certifi-ering kommer att förnyas under 2003, då även enreviderad svensk FSC-standard väntas föreligga.

Internationell uppmärksamhetSveaskog stödjer på olika sätt ansvarsfullt brukan-de av världens skogar och trovärdig skogscertifie-ring. Det engagemang som Sveaskog och tidigareAssiDomän visat genom bl a sitt arbete med FSChar också rönt internationell uppmärksamhet. I samband med miljömötet i Johannesburg 2002lyftes det fram som ett av åtta dokumenteradegoda exempel på en bärkraftig utveckling sedanmiljökonferensen i Rio 1992.

* Steget Före är namnet på en skogsgruppinom Naturskyddsföreningen i Jokkmokksom tagit fram en metodik för inventeringav värdefulla naturskogar och som kart-lagt många sådana områden.

34

Partnerskap med WWFUnder 2002 fortsatte Sveaskog samarbetet som startade för fyra år sedanmed Världsnaturfonden, WWF. Sveaskog stödjer dels WWFs arbete medskogpolitiska frågor inom EU, dels WWFs internationella företagsnätverk(Global Forest and Trade Network, GFTN), vars Europakontor ligger iSverige. GFTN arbetar för att öka efterfrågan för trovärdigt certifieradeskogsprodukter och att länka producenter till denna marknad. I Europaarbetar GFTN med nästan 400 företag och representanter för den offentligasektorn i 12 länder.

Dialogen med intressenterEn del av att arbeta med FSC innebär att söka aktiv dialog med intressentersom på olika sätt berörs av skogsbruket, t ex miljöorganisationer, samer,företrädare för lokalsamhällen och andra viktiga grupper. Under 2002 harstor mediauppmärksamhet riktats mot lokala protester kring en enskildplanerad avverkning vid Valvträsk i Bodens kommun. Diskussioner pågår för att söka vägar att lösa den konflikt som uppstått.

Investeringar som minskar AssiDomän Cartonboards miljöpåverkan

Under året har ett antal investeringar gjorts som minskar miljöpåverkan ochenergianvändning från AssiDomän Cartonboard. En av dessa är ett nyttbatchkokeri samt investeringar i en kompletterande tvätt-utrustning i bleke-riet. Dessa investeringar har en positiv påverkan dels på de kvalitetsmässigaparametrarna dels på energianvändningen och utsläppen av både syreför-brukande ämnen (COD) och vattenflödet genom reningsanläggningen.

Samarbeten för att ta tillvara sågverkens restprodukter

Samarbetet har intensifierats med olika energibolag och andra aktörer föratt på ett bättre sätt tillvarata det biobränsle och restprodukter, i form avspån, bark och flis, som uppstår på sågverken. Bl a har:• Sydkraft uppfört en fastbränslepanna med 12MW effekt på Hasselfors

sågverk.• Lövholmen, i samarbete med Vattenfall, uppfört en spillbarksanläggning

som kommer att användas för att bättre ta tillvara det bränsle som finns ispillbarken.

• Hasselfors Trä under året inlett ett samarbete med Ekonova Miljö ABsom syftar till att ta tillvara spån och bark för att producera jordförbätt-ringsmedel.

Åtgärder för att minska buller från sågverkenBuller är det som kanske påtagligast påverkar den lokala miljön runt ett såg-verk. Bullerminskande åtgärder har genomförts bl a på Hemmingssons Trä,Lövholmen och Seskarö.

FSC – Forest Stewardship Council,

är en oberoende, internationell

medlemsorganisation som verkar

för ett ansvarsfullt brukande av

världens skogar ur miljömässigt,

socialt och ekonomiskt perspektiv.

Certifiering av skogen innebär att

skogsbruket skall bedrivas enligt FSCs principer och

den nationella standarden i varje land. En stor del av

världens miljöorganisationer stödjer FSC, liksom

många socialt engagerade organisationer som bl a

verkar för ursprungsbefolkningars rättigheter.

Sveaskog är en aktiv medlem av FSC och stödjer dess

arbete. För Sveaskog handlar detta val både om ett

ansvarsfullt brukande av den egna skogsmarken och

om ett internationellt ansvar.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

35

För att kunna följa utvecklingen under åren så har siffrorna justerats så att degäller den verksamhet som finns idag, även för åren 1999–2001. De verksam-heter som såldes år 2000–2001 har räknats bort.

Några av nyckeltalen utgör mått på anpassning till en långsiktigt hållbarutveckling inom verksamheten. Som exempel kan nämnas nyckeltal somuttrycker den procentuella andelen av organisationen som har ett certifieratmiljöledningssystem eller som visar den årliga tillväxten i egen skog.

Andra nyckeltal mäter miljöeffektiviteten där energianvändning ochutsläpp från Sveaskogs industrier relateras till deras bidrag till Sveriges BNP(förädlingsvärde). Denna relation visar en direkt koppling mellan verksam-hetens miljöpåverkan och dess ekonomiska nytta för samhället.

Anpassning till hållbar utvecklingEnergiförsörjningen baseras till stor del på förnyelsebara resurser. Under åretutgjorde biobränslen 74% av det totala bränslebehovet inom Sveaskogsindustrier och det har legat konstant de senaste tre åren. Sedan 1998 ärSveaskogs skogsinnehav certifierat enligt den svenska FSC-standarden för ettuthålligt skogsbruk. Under perioden 1999–2002 har den andel av tillväxtensom ej avverkats för Sveaskogs totala skogsareal ökat något från 28% år 2001till 33% år 2002. Andel certifierade verksamheter av nettoomsättningen inomkoncernen har sjunkit från 100% år 2001, beroende på att ett av sågverkeninte förnyade sitt certifikat för år 2002. Det finns dock en plan för att förnyacertifikatet under 2003.

Förbättrad miljöeffektivitetSveaskog strävar efter en miljöeffektiv verksamhet, dvs en verksamhet somger större ekonomisk nytta med mindre resursförbrukning och miljöpåver-kan. För att mäta detta har energianvändning och utsläpp från Sveaskogsindustrier (Cartonboard och Timber) relaterats till industriernas förädling-svärde.

Diagrammet till höger visar att samtliga nyckeltal har minskat mellan1999–2002, trots att den faktiska el- och bränsleanvändning och utsläpp avCO2 och SO2 har ökat under samma period, se miljöfakta sid 43. Med andraord så används det mindre energi och mindre utsläpp per krona somSveaskogs industrier bidrar till den svenska tillväxten.

Den största effektivisering skedde mellan 1999–2000 och sedan harnivåerna stabiliserats något. Utsläpp av svaveldioxid har minskat mest ochelanvändning minst, räknat per förädlingsvärdekrona, mellan 1999–2002.

Miljönyckeltal

Ambitionerna för Sveaskogs miljöarbete har formulerats för ett antal

prioriterade områden och för att möjliggöra uppföljning av verksamheten

har nyckeltal tagits fram. Arbetet med att följa utvecklingen bygger på

en omfattande miljöstatistik från koncernens samtliga verksamheter.

Förädlingsvärde är uttryckt som rörelseresultat + lönekostnader + kostnader föravskrivningar. Dvs det värde som Sveaskog bidrar med till Sveriges BNP, eller detsamhällsekonomiska värdet från Sveaskog. Genom en fastprisberäkning är detmöjligt att jämföra värden utan påverkan från prisförändringar. Förädlingsvärdenaför 1999–2002 har således justerats med respektive års producentprisindex förmassa-, pappers-, pappersvaru-, och sågverksindustrin.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Andel FSC-certifierad skogsmark

1999 2002

%

2000 2001

Verksamhet med certifierat miljöledningssystem,% av nettoomsättningBiobränsle av totalt bränslebehov (inom industrin)Andel av total tillväxt som ej avverkats

NYCKELTAL SOM VISAR ANPASSNING TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING

50

60

70

80

90

100

Användning av el/förädlingsvärde

1999 2002

%

2000 2001

Fossilt CO2 utsläpp/förädlingsvärdeTotalt SO2 utsläpp/förädlingsvärde

NYCKELTAL SOM VISAR MILJÖEFFEKTIVITET (EXKL SKOGSRÖRELSEN)

36

Policy och mål för miljöarbetet


Sveaskog skall vara ett föredöme när det gäller att utveckla ett

uthålligt nyttjande av skogens olika naturresurser samt arbeta för

att förverkliga de nationellt antagna miljömålen. Det innebär bl a

att skogens produktionsförmåga långsiktigt upprätthålls, negativ

påverkan på vattenmiljön begränsas och värdefulla kulturmiljöer

värnas. Den biologiska mångfalden skall bevaras i skogslandska-

pen och möjligheterna till rika naturupplevelser utvecklas.

EkoparkerSveaskog kommer att utveckla minst 5% av den produktiva skogs-

marken som prioriterade landskap för naturvård och friluftsliv, eko-

parker, där skogsbrukets avkastningskrav anpassas till särskilda

natur- och kulturvärden.

NaturreservatSveaskog kommer tillsammans med berörda myndigheter att

effektivisera arbetet med bildande av naturreservat på egen mark

och tillhandahållande av ersättningsmark vid reservatsbildning på

annans mark. Sveaskog skall ha kompetens och resurser för att

kunna förvalta egna reservat.

FSC-certifierat skogsbrukSveaskog är i all egen skog certifierade enligt svensk FSC-stan-

dard.

Naturskydd och naturhänsyn i varje skogsregionSveaskog arbetar med naturvårdsåtgärder i olika skalor, från spa-

rande av enskilda träd och hänsynsytor i samband med avverkning

till avsättningar av större områden i landskap. Med våra ekoparker

och naturreservat i kombination med hänsynen inom det FSC-cer-

tifierade skogsbruket är den långsiktiga ambitionen att nå 20%

naturvårdsareal av den produktiva skogsmarken inom varje skogs-

region. Höga naturvärden prioriteras i arbetet. Mellan enskilda

landskap i respektive region varierar ambitionsnivån betydligt

beroende på bl a utgångsläge och naturvärde. Den fjällnära sko-

gen (ovan den s k naturvårdsgränsen eller gränsen för fjällnära

skog) bildar en egen region som hanteras i separat policy.

Miljöledningssystem och utbildning Att klara kraven i gällande lagstiftning är en miniminivå i allt vårt

miljöarbete. Verksamheten skall vara miljöcertifierad och miljöled-

ningssystemet är en viktig del för att åstadkomma ständig förbätt-

ring. Anställda och entreprenörer som är knutna till verksamheten

ges efter behov relevant utbildning för att kunna ta aktivt miljö-

ansvar i det dagliga arbetet.

Resurssnålhet och avfallsminimering Hela vår verksamhet präglas av resurshushållning och så långt

det är rimligt använder vi förnyelsebara resurser, återvinner rest-

produkter samt minimerar mängden avfall.

Skonsamma processerSveaskog skall göra sina tillverkningsprocesser och utsläpp skon-

samma för miljön. Detta innebär att teknik för att öka systemslut-

ning och förbättra reningsmetoder tillämpas så långt möjligt.

Öppenhet och samverkanUtförda miljöåtgärder och dess effekter på miljön följs upp och

redovisas öppet. Sveaskog är en naturlig partner för forskning och

utveckling i skogsbruks- och naturvårdsfrågor och har en utveck-

lad dialog med miljöorganisationer och andra intressenter.

Sveaskogs miljöpolicy

I anslutning till miljöpolicyn har Sveaskog antagit nya miljö-mål, vilka presenteras tillsammans med de finansiella målen iårsredovisningen på sidan 12.

0

5

10

15

Tota

l hän

syns

area

l

Andel (%) av areal produktiv skogsmark

Hän

syns

biot

oper

Kant

zone

r

Skog

sgru

pper

Föryngrings-avverkning

Gallring Röjning

Tota

l hän

syns

area

l

Hän

syns

biot

oper

Kant

zone

r

Skog

sgru

pper

Tota

l hän

syns

area

l

Hän

syns

biot

oper

Kant

zone

r

Skog

sgru

pper

37

Skogsbruk

Landskapsplanering för att bevara mångfaldenI miljöarbetet för skogsbruket har Sveaskog särskilt fokus på natur-vårdsfrågorna och målet att bevara den biologiska mångfalden iskogslandskapen. En nyckel till framgång i detta arbete är den ekolo-giska landskapsplaneringen, som kartlägger de mest värdefulla delar-na inom ett större landskapsavsnitt och de ekologiska faktorer sombehöver förstärkas. En etapp av landskapsplaneringen avslutadesunder 2002 på Sveaskogs markinnehav. Arbetet att kvalitetssäkraoch vidareutveckla landskapsplaneringen fortsätter.

Under 2002 avslutades också den riktade inventeringen avnyckelbiotoper på Sveaskogs marker. I fortsättningen sker ett kon-tinuerligt insamlande av data som kommer att resultera i nyfunnanyckelbiotoper, bl a i samband med den detaljerade avverknings-planeringen och då det gäller marker som tillkommer genom förvärveller byten.

Uppföljning av naturhänsynen vid avverkningEn stor del av naturvårdsarbetet i skogen består av sådant som maninte ser från dag till dag – t ex den ekologiska landskapsplaneringendär värdefulla områden skiljs ut i förväg och utvecklas i den vidareplaneringen. Det gemene man till vardags däremot lägger märke tillär hur skogsbruket påverkar landskapet genom avverkningar, fram-

MEDELVÄRDEN AV ANDELEN LÄMNAD HÄNSYN PÅ SVEASKOGS PRODUKTIVA SKOGSMARK VID FÖRYNGRINGS-

AVVERKNING, GALLRING OCH RÖJNING (sammanställning av ekologiska boksluten åren 1997–99).

Sedan 1993 sker på Sveaskogs marker en

kontinuerlig uppföljning av hur policy och

instruktioner för skogsbruket följs.

38


förallt upptagande av hyggen. Sedan 1993 har det på Sveaskogsmarker skett en kontinuerlig uppföljning av hur policy och instruktio-ner för skogsbruk följs och hur åtgärder utförs i praktiken vid för-yngringsavverkning. Uppföljningen har utförts årligen i form av ettekologiskt bokslut, som under senare år även inkluderat gallring ochröjning. Nivån på naturhänsynen ligger stabilt mellan olika år och förskilda delar av landet. Andelen särhanterad areal är också ungefärdensamma i en jämförelse mellan föryngringsavverkning, gallring och röjning.

Den totala andelen särhanterad areal utgör ca 14% av den pro-duktiva skogmarken*. Av den särhanterade arealen utgörs ungefärhälften av olika hänsynskrävande biotoper. De vanligaste hänsyns-krävande biotoperna är olika typer av sumpskogar och surdråg, isödra Sverige även hällmarksskogar. De senaste årens bokslut visarockså att andelen större områden upptar en relativt stor andel avden naturhänsyn som lämnas kvar efter föryngringsavverkning. Avde hänsynskrävande biotoperna utgörs t ex hela 70% av områdenöver 0,5 ha och halva arealen utgörs av biotoper större än en ha.

Sveaskog arbetar för närvarande med en modell för kontinuerliguppföljning av hur alla avverkningar i praktiken följer instruktioneroch riktlinjer. Denna s k egenuppföljning sker i två steg; avverknings-lagen själva gör en bedömning av utfört arbete och ett stickprov av dessa egenuppföljningar kontrolleras sedan i fält av särskild pla-neringspersonal. Mindre anmärkningar noteras. Större fel, sommarkant frångår Sveaskog instruktioner eller bryter mot kraven i densvenska FSC-standarden, går in som avvikelserapporter i Sveaskogsmiljöledningssystem. Hela denna egenuppföljning är ett komplementtill den bedömning som sker av utomstående part vid de årliga FSC- och ISO-revisionerna.

Vad behöver förbättras? – erfarenheter från 2002

Kontrollen av egenuppföljningen 2002 omfattade 100 avverknings-trakter av de totalt 2 000–3 000 trakter som årligen föryngringsav-verkas inom Sveaskog. I 14 fall fanns större brister som föranleddeavvikelserapport. Sju av dessa handlade om hänsyn till enskilda trädeller trädgrupper och fem av avvikelserapporterna föranleddes avbetydande markskador. Då det gäller mindre anmärkningar domi-nerades dessa av kategorin enskilda träd/högstubbar. Antaletanmärkningar var genomgående få då det gäller hänsyn till lite större områden och biotoper.

AREALANDELAR AV OLIKA HÄNSYNS-KRÄVANDE BIOTOPER ENLIGT SVEASKOGS

EKOLOGISKA BOKSLUT

* Av detta är en mindre del sådant som kan komma att avverkas längre fram i tiden,bl a ungskogsgrupper och produktionsdelar av vissa kantzoner. Sådana områdenbokförs ej som naturvårdsareal och räknas därför ej med vid uppföljning av måletatt på sikt nå 20% naturvårdsareal i olika skogsregioner.

Fördelning av antalet negativa anmärkningar peravverkningstrakt vid kontroll av egenuppföljningen2002. Brister med negativ effekt på produktionenrespektive naturvården eller som orsakat problem med markskador.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100Andel (%) av totala biotoparealen

Norra Sverige Södra Sverige Hela landet

Övriga biotoper

Hällmarksskog

Holme/udde i myr

Sumpskog

Surdråg

AlkärrBäckdråg/ravinBergbrant/blockmark

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVAANMÄRKNINGAR PER AVVERKNINGSTRAKT

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

Prod

uktio

n

Antal negativa anmärkningar per avverkningstrakt

Natu

rvår

d

Vara

v trä

d/hö

gstu

bbar

Hän

syns

kräv

ande

skog

sgru

pper

Kant

zone

rIm

pedi

men

tM

arks

kado

r

biot

oper

Träd

- och

39

Bilden bekräftas av FSC-revisionen 2002 somresulterade i två större och fem mindre avvikelserför Sveaskog. De större avvikelserna handlade omatt enstaka naturvärdesträd (t ex för beståndetavvikande grova och gamla träd) avverkats och attdet fanns fall där trädgrupper inte bröt större kalaytor i tillräcklig omfattning. Sveaskog kommerdärför att arbeta vidare under 2003 för att för-bättra denna del av detaljhänsynen. Detsammagäller problemet med markskador, där ett avmiljömålen för de närmaste åren är att minskaantalet betydande körskador i skog och mark.

LövträdFör lövträden i landskapet har Sveaskog en radmålsättningar, som delvis sammanfaller med densvenska FSC-standarden. Ett mål är att dengenomsnittliga lövträdsandelen i den äldre skogenpå sikt skall vara minst 10%. Statistiken från degångna årens bokslut visar att det är en bit kvartill den nivån men att en stor förändring skett dådet gäller lövandelar i den yngre skogen. Löv-andelen före gallring är idag ca 7%, vilket innebäratt lövandelen efter tidigare röjningar varit i mot-svarande grad låg. Efter sista röjningen sker näm-ligen inga ingrepp till dess att det är dags för gall-ring. Idag är lövandelen efter röjning betydligthögre, ca 20% i genomsnitt för hela landet. Enslutsats är att lövträdsandelen i Sveaskogs äldreskogar är låg till följd av tidigare skötsel, men atten påtaglig förändring mot mera lövträd i denvuxna skogen är möjlig då dagens 15–25-årigaröjningsskogar växer in i högre åldersklasser.

Sveaskog och de nationella miljömålen

Sveriges riksdag har antagit femton miljökvalitets-mål för Sverige, vilka skall möjliggöra en ekolo-giskt hållbar samhällsutveckling. Det mål sommest berör Sveaskog är miljökvalitetsmåletLevande skogar: ”Skogens och skogsmarkensvärde för biologisk produktion ska skyddas sam-

tidigt som den biologiska mångfalden bevarassamt kulturmiljövärden och sociala värden värnas”.

Miljökvalitetsmålet innehåller även operativadelmål, vilka skall vara uppfyllda till 2010.Delmålen handlar om andel mark som skallundantas från skogsproduktion, mängden död ved,arealen äldre lövrik skog, gammal skog och marksom föryngras med lövträd samt hänsyn till forn-lämningar och hotade arter. Exempelvis skall area-len äldre lövrik skog öka med 10% och arealengammal skog skall öka med 5%. Under året kom-mer Sveaskog att söka utveckla sätt att följa uppde olika parametrarna för de nationella miljö-målen på det egna markinnehavet.

Samarbete och dialogSveaskog skall i enlighet med miljöpolicyn vara ennaturlig partner för forskning och utveckling iskogsbruks- och naturvårdsfrågor och ha enutvecklad dialog med miljöorganisationer ochandra intressenter. Under 2002 kan följandeaktiviteter redovisas:• Ett stort flerårigt samarbetsprojekt rörande eko-

logisk kvalitetssäkring har inletts mellanSveaskog, Sveriges Lantbruksuniversitet ochÖrebro universitet. Huvudsyftet är att kvalitets-säkra Sveaskogs naturvårdsarbete så att störstamöjliga naturvårdsnytta erhålls för insattamedel. Samtidigt ger projektet möjlighet till endubbelriktad koppling mellan praktik och forsk-ning.

• Levande skogsvatten – samarbete med WWFdär Sveaskog utarbetat en modell för restaure-ring av dikade områden.

• Viltfoderproduktion på landskapsnivå – prak-tiskt forskningsprojekt på Halle och Hunneberg.

• Fortsatt partnerskap med Världsnaturfonden,WWF (se sid 34).

• Sponsring av och samarbete med Kungsörns-gruppen i Norrbotten (del av NorrbottensOrnitologiska Förening) för uppföljning avhäckningsframgång hos kungsörnen.

40

Utsläpp till luft, mark och vatten


Utsläpp till luftDe största utsläppskällorna inomSveaskog är transporter till ochfrån anläggningarna.

De totala utsläppen av fossiltkoldioxid (CO2), svaveldioxid(SO2) och kväveoxider (NOX) harökat från Sveaskogs verksamhetermellan 2001 och 2002 – koldioxidmed 20%, svaveldioxid med 17%och NOX med 19%. Detta berorfrämst på ökade utsläpp fråntransporter. Dock har effektivitetenökat enligt de nyckeltal som hartagits fram, se sid 35.

Utsläpp av CO2, SO2 och NOXfrån AssiDomän Timbers produktion (exkl trans-porter) har ökat mellan 2001 och 2002. En orsakär att det under 2002 förekommit driftstörningarpå en bränslepanna vid ett av sågverken. Dettahar lett till en ökad förbränning av eldningsoljaoch därmed utsläpp till luft.

De totala utsläppen av SO2 från AssiDomänCartonboards produktion uppvisar en fortsattpositiv utveckling och minskade mellan 2001 och2002. Det är i huvudsak investeringen i ett nyttbatchkokeri som är förklaringen till det positivautfallet. Utsläpp av CO2 och NOX från Carton-boards produktion ligger på en jämn nivå mellan2001 och 2002.

I slutet av 2002 inträffade två, för omgivningenbesvärande, störningar vid Cartonboard i Frövi.På grund av fel i systemet för omhändertagandeav metanol och illaluktande ämnen, spreds i ettpar omgångar lukt till omgivningen. För att för-hindra ett återupprepande har korrigerande åtgär-der vidtagits. Dessutom förväntas utsläpp av lukt-gaser från anläggningen i Frövi minska i och meddet nya batchkokeriet.

De ökade utsläppen från skogsrörelsen kanförklaras av att verksamheten har vuxit i och medsammanslagning av AssiDomän och Sveaskogoch därmed har också bränsleanvändning ochutsläpp ökat.

Utsläpp till markÅtgärder för att minska, förebyggaoch sanera utsläpp till mark pågårkontinuerligt.

På sågverket Hemmingssons Trähar bl a hanteringen av oljor för-bättrats genom att ett eget rum förförvaring av oljor utformats inomsågen. Vid Malå sågverk har enplan för provtagningar av marktagits fram. Detta har gjorts för attkontrollera om markområdet är ibehov av sanering efter denimpregneringsverksamhet somavslutades i början på 90-talet.

Utsläpp till vattenDen största utsläppskällan till vatten inomSveaskogs verksamhet kommer från kartong-bruket i Frövi. En positiv trend är att utsläpp avCOD (kemiskt syreförbrukande ämnen) frånanläggningen har minskat med nästan 20% mellanåren 2001 och 2002. Detta kan förklaras med attden externa avloppsvattenreningen modifieratssamt att det nya batchkokeriet tagits i drift.

Samtidigt har andra utsläpp ökat något. Dethar sin förklaring i pågående prövotidsutredningaravseende fosforutsläpp. Bl a prövas olika nivåer påtillsatser av närsalter i form av kväve och fosfor.

Vissa åtgärder har vidtagits även på sågverkenför att minska utsläpp till vatten. Bl a harHasselfors Trä investerat i en utbyggnad avdagvattensystemet samt utvecklat anläggningenssedimenteringsdamm. Detta föväntas minskasyretärande ämnen och närsalter till Svartån.Andra åtgärder är minskad bevattning av timmer.Skinnskatteberg Trä har t ex helt upphört medbevattning av timmer.

0

20000

40000

60000

80000

100000

Skogsrörelsen2001 2002

TimberCartonboard Transporter

ton

FOSSILT UTSLÄPP AV CO2 (ton)

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

2001 2002TimberCartonboardTransporter

ton

UTSLÄPP AV SO2 (ton)

0

200

400

600

800

1000

1200

1400



ton

UTSLÄPP AV NOX (ton)

41

Energi

Inom Sveaskog används energi främst för transporter och inommassa- och kartongproduktion.

Användning av fossila bränslen har ökat med ca 19% och använd-ning av el, både inköpt och egenproducerad, har ökat med ca 6% iSveaskog mellan 2001 och 2002. Ser man detta i relation till föräd-lingsvärde så har energianvändning per förädlingsvärdekrona minskatår 2002 jämfört med 2001. Detta indikerar en effektivisering både vadgäller användning av bränslen och el.

Energianvändningen i form av bränsle och el är betydande förmassaindustrin.

Mellan år 2001 och 2002 har förbränning av fossila bränslen ökatmarginellt. I ett längre perspektiv har dock användningen av fossilabränslen minskat på AssiDomän Cartonboard. Jämfört med 1999 haranvändningen av fossila bränslen reducerats med drygt 28%, sam-tidigt som kartongproduktionen har ökat med 15%. Elanvändningenpå AssiDomän Cartonboard uppgick år 2002 till 379 GWh, vilken ärden mest elintensiva verksamheten inom Sveaskog. Positivt är dockatt ca hälften av den totala elanvändningen på anläggningen utgörsav egenproducerad el.

Användning av inköpt el på AssiDomän Timber har ökat med ca 14% och användning av fossila bränslen med ca 55% mellan 2001och 2002. Den ökade bränsleanvändningen beror främst på driftstör-ningar på ett sågverk vilket ledde till ökad förbränning av eldnings-olja.

Biobränslen 74%

Fossila bränslen 26%

ANDEL BIOBRÄNSLE AVKONCERNENS TOTALA

BRÄNSLEANVÄNDNING, 2002

0

200

400

600

800

1000

1200



ton

ANVÄNDNING AV FOSSILT BRÄNSLE (TJ)

0

50

100

150

200

2001 2002Timber (inköpt el)Cartonboard (inköpt el)

GWh

Cartonboard (egenproducerad el)

ANVÄNDNING AV EL (GWh)

Bokskogen i Skäralid – en pärla i det statliga

skogsinnehavet som numera är nationalpark.

43

Miljöfakta

Miljöfakta för Skogsrörelsen

2002 2001 2000 1999Produktion **Leveranser från egen skog, 1000 m3 6 394 5 290 5 200 5 110Produktion av skogsbränsle, m3fub 133 000 i.u. i.u. i.u.

Råvaruanvändning **Gödningsmedel, ton kväve 783 455 737 501

Energianvändning 2) **

Fossila br., TJ 538 408 390 402

Utsläpp till luft **

CO2 fossilt, ton 40 388 30 492 27 000 30 000SO2, ton 1) 1,3 1,0 1,0 1,0NOX, ton 1) 645 489 481 556

Mark Total mark areal, Mha 4,6 4,4 4,4 4,4Varav produktiv skogsmark, Mha 3,5 3,3 3,3 3,3Andel av total tillväxt som ej avverkas, % * 33 28 29 32

1) Beräknade värden baserat på användning av fossila bränslen. 2) Exkl transporter* Inkl skog som inte brukas** 1999–2001 endast AssiDomänkoncernen i.u ingen uppgift

Miljöfakta för AssiDomän Cartonboard

2002 2001 2000 1999Produktion

Massa totalt, ton 231 917 222 378 228 300 210 100varav blekt, ton 89 188 87 966 94 200 80 700

Slutprodukter kartong, ton 329 161 303 841 305 200 285 400

Råvaruanvändning

Vedråvara, m3fub 954 689 909 839 916 969 819 387Inköpt massa, ton 76 274 64 713 73 001 72 727Kemikalier som handelsvara, ton 97 758 96 585 93 353 94 733Råvatten, milj m3 18 17 18 18

Energianvändning 1)

Fossilt bränsle, produktion TJ 705 671 692 983Fossilt bränsle, transporter TJ 166 153 154 144Inköp av biobränslen, TJ 1 127 931 1 120 1 020Eget biobränsle från renseri samt svartlut, TJ 4 482 4 441 4 583 i.u.Egenproducerad el, GWh 186 177 179 175Inköpt el, totalt, GWh 193 186 198 191% egenproducerad el av total el användning, 49 49 48 48

Utsläpp till luft 1)

CO2, fossilt, produktion, ton 53 711 51 068 53 700 74 900CO2, fossilt, transporter, ton 12 225 11 285 11 335 10 600Totalt utsläpp av S som SO2, produktion, ton 77 88 163 183SO2, fossilt, transporter, ton 21 19 19 18Totala utsläpp NOX, produktion, ton 380 379 393 434NOX, fossilt, transporter, ton 179 165 166 155

Utsläpp till vatten

COD, ton 1 668 2 066 1 800 1 900AOX, ton 0,8 0,7 0,7 0,4SÄ (SÄ 70), ton 33 27 28 26SÄ (GF/A), ton 569 426 384 349Total N, ton 43 32 34 32Total P, ton 2,1 1,9 2,2 1,9

1) Energianvändning och utsläpp vad gäller transporter är beräknade värden utifrån undersökning av transportflöden som utfördes 1999.

i.u ingen uppgift

Miljöfakta för AssiDomän Timber

2002 2001 2000 1999Produktion

Leveranser av sågade trävaror, (1000 m3) 1 512 1 241 1 270 1 230Varav FSC märkt 220 180 130 70

Cellulosaflis, 1000 m3s 2 386 2 241 2 100 2 240Produktion biobränsle, TJ 1) 3 455 i.u. i.u. i.u.

Råvaruanvändning

Rundved, 1000 m3fub 3 315 2 724 2 500 2 500Olja, m3 337 233 239 268

Energianvändning 2)

Fossilt bränsle, produktion, TJ 147 95 115 124Fossilt bränsle, transporter, TJ 1 015 833 793 824Inköpt värmeenergi, TJ 1 556 1 183 788 402Inköpt el, GWh 116 102 104 115

Utsläpp till luft 2)

CO2 fossilt, produktion, ton 11 103 7 155 8 750 9 380CO2 fossilt, transporter, ton 75 019 61 587 58 643 60 900SO2 fossilt, produktion, ton 3) 32 21 25 28SO2 fossilt, transporter, ton 405 333 317 329NOX, fossilt, produktion, ton 3) 86 55 67 184NOX, fossilt, transporter, ton 1 192 979 932 968

1) Siffror för 1999–2001 kan ej redovisas då beräkning och redovisning av biobränslen ändrats mellan åren 2001 och 2002.

2) Energianvändning och utsläpp vad gäller transporter är beräknade värden utifrån undersökning av transportflöden som gjordes 1999.

3) Beräknade värden baserat på användning av fossila bränslen i produktioneni.u. ingen uppgift

Förvaltningsberättelse och räkenskaper

Förvaltningsberättelse 45

Verksamheten i olika länder 50

Flerårsöversikt 51

Definitioner 51

Resultaträkning 52

Kommentarer resultaträkningen 53

Balansräkning 54

Kommentarer balansräkning 55

Kassaflödesanalys 56

Kommentarer kassaflödesanalys 57

Moderbolaget 58

Redovisningsprinciper 59

Noter 63

45

Förvaltningsberättelse

Sveaskog AB, org nr 556558-0031, med säte i Kalix var den 31 december 2002 dotterföretag till det av svenska staten helägdaFörvaltnings AB Stattum.

Förändringar i koncernenStyrelsen för Sveaskog AB lämnade i oktober 2001 ett offentligterbjudande att förvärva samtliga utestående aktier i det börsnotera-de AssiDomän AB. I slutet av december 2001 hade aktieägarerepresenterande ca 95% av aktierna överlåtit sina aktier tillSveaskog. Vid utgången av 2002 hade 99% accepterat erbjudandet.Tvångsinlösen avseende resterande aktier pågår.

Sveaskog förvärvade i augusti 2002 ca 235 000 ha mark, varavca 200 000 ha produktiv skogsmark, samt Korsnäs ABs sågrörelse(årlig produktion ca 160 000 m3sv) från Kinnevik-koncernen för ensammanlagd nettoköpeskilling om MSEK 1 990. Tillträde skeddeden 27 augusti.

I regeringens prop. 2002/03:24 (december 2002) föreslås attaktierna i det helstatliga Svenska Skogsplantor AB utan vederlagöverlåts till Sveaskog samt att det ska självständigt åligga Sveaskogatt fullfölja en rekonstruktion av bolaget. Riksdagens beslut i fråganväntas under våren 2003. Sveaskogs redovisning för 2002 har intepåverkats av förslaget.

KoncernekonomiKommenterande resultatjämförelser mellan 2002 och 2001 baseraspå en proformaredovisning för 2001 för jämförbara (kvarvarande)enheter. Jämförelser med 2001 görs ej vad avser balansrelateradevärden.

MARKNAD, FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Den nedgång i den globala ekonomin som började under 2001fortsatte under första halvåret 2002. Ekonomisk-politiskastimulansåtgärder i framförallt USA ledde till en viss förbättring ikonjunkturen inom OECD-området i mitten av året, även omosäkerheten vad gäller den fortsatta utvecklingen var hög. Underdet andra halvåret har konjunkturförbättringen avstannat i såvälUSA som inom euroområdet till följd av bl a konflikthotet i Irak,fortsatt osäkerhet vad gäller främst den ekonomiska tillväxtpoten-tialen i USA samt fallande börser.

Den relativt svaga svenska kronan under 2002 har gynnat desvenska råvaruindustriernas konkurrenskraft. Exporten av papperoch massa har ökat under året. Sågverksindustrin, som under desenaste åren haft stora lönsamhetsproblem, har dessutom påver-kats positivt av lägre export från främst de baltiska staterna. Denallmänt svaga internationella konjunkturen märktes dock genom

en viss minskning i exporten under det andra halvåret. Detta gälldebl a papper och massa. Prisutvecklingen för dessa produkter varunder året svag med sjunkande priser. För sågade trävaror harprishöjningar skett i lokala valutor.

För Sveaskogs produkter har utvecklingen varit förhållandevisgod under 2002. Efterfrågan på timmer har påverkats positivt avutvecklingen för sågverken. Marknaden för massaved har trots vissavmattning för massa- och pappersindustrin under andra halvåretvarit fortsatt stabil. Koncernens sågverk redovisar en positiv mark-nadsutveckling. Marknaden för koncernens kartongprodukter varbra under det första halvåret men med viss avmattning avseendefrämst vätskekartong därefter.

Osäkerheten i bedömningarna för 2003 har succesivt ökat bl atill följd av krigshotet i Irak. Risk finns för en fortsatt svag kon-junktur under året.

Under förutsättning av att konjunkturen inte försvagas ytter-ligare under 2003 bedöms för Sveaskog efterfrågan på rundvirkevara fortsatt god. På den svenska timmermarknaden bedöms efter-frågan överstiga det inhemska utbudet. Marknaden för fiberråvaraförväntas vara mer balanserad. För sågade trävaror väntas en stabilmarknad medan utvecklingen för kartong är något mer osäker.

Sveaskogs nettoomsättning för 2002 uppgick till MSEK 8 390,en ökning i förhållande till helåret 2001 för kvarvarande enhetermed MSEK 746 eller 10%. Samtliga affärsområden visade en ökadomsättning.

Rörelseresultatet var MSEK 1 261, en ökning med MSEK 254eller 25% för kvarvarande enheter, jämfört med föregående år.Resultaten för Cartonboard och Timber ökade kraftig medanSkogsrörelsen visade något lägre resultat. Koncerngemensammakostnader minskade med ca 60%. I rörelseresultatet ingick fastig-hetsförsäljningar med MSEK 43, att jämföra med MSEK 69 före-gående år.

Resultatet efter finansnetto uppgick för helåret till MSEK 766.Finansnettot var MSEK –495.

Årets skattenetto har beräknats till MSEK –187, motsvarandeen genomsnittlig skattesats om 24%.

Nettoresultatet uppgick till MSEK 579, vilket motsvarar SEK4,89 per aktie.

KASSAFLÖDE, INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflödet från löpande verksamhet uppgick för helåret 2002 tillMSEK 1 333. Under samma period var investeringarna i anlägg-ningstillgångar exkl aktier MSEK 379, varav merparten inomCartonboard.

Under året förvärvade moderbolaget ytterligare aktier i

46

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E O C H R Ä K E N S K A P E R

AssiDomän AB (nuvarande Sveaskog Förvaltning AB) för MSEK964. Under tredje kvartalet tillkom Kinnevikförvärvet med bruttoMSEK 2 047 efter skuldföring av uppskjuten skatt, återbeskog-ningsskuld samt reserver för strukturåtgärder och miljöåtaganden.

Räntebärande nettolåneskuld uppgick den 31 december 2002till MSEK 9 821, jämfört med MSEK 7 913 vid utgången av 2001.

Skuldsättningsgraden uppgick till 0,77, jämfört med fastställtmål om cirka 1,0. Koncernens synliga soliditet var vid årets utgång 47%.

Affärsområden Sveaskogs affärsområden beskrivs närmare på sidorna 18–29.

SKOGSRÖRELSEN

I norra Sverige var efterfrågan på talltimmer under 2002 högre änutbudet. För grantimmer var marknaden i balans under förstahalvåret för att under andra halvåret övergå till en bristsituation.Marknaden för barrmassaved var balanserad i början av året menförändrades till överskott under hösten. Prisnivån för samtligasortiment på virkesmarknaden i norr har varit stabil under 2002och på i stort sett samma nivå som föregående år.

Nettoomsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal

Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, %Föränd- Föränd-

MSEK 2002 2001 * ring, % 2002 2001 * ring, % 2002 2001

Skogsrörelsen 5 202 4 922 6 1 025 1 054 –3 20 21Timber 2 735 2 431 13 73 13 3 1Cartonboard 2 212 2 114 5 240 165 45 11 8Övrigt och internleveranser –1 759 –1 823 –120 –294Summa kvarvarande enheter 8 390 7 644 10 1 218 938 30 15 12

Fastighetsförsäljning – – 43 69 –38Medel från Alecta – – – 18Resultatandel i Billerud – – – 532Enheter sålda till Kappa – 4 467 – 1 610Övrigt och internleveranser – –431 – –17Summa koncernen 8 390 11 680 –28 1 261 3 150 –60 15 27

*Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernen.

Investeringar i anläggningstillgångar exkl aktier och avskrivningar

Investeringar AvskrivningarMSEK 2002 2001* 2000* 1999* 2002 2001* 2000* 1999*

Skogsrörelsen 66 29 137 131 50 54 60 76Timber 83 98 70 61 103 94 109 139Cartonboard 227 202 53 129 207 219 224 171Övrigt och elimineringar 3 48 101 35 5 14 54 39Summa koncernen 379 377 361 356 365 381 447 425


47

I södra Sverige inleddes 2002 med brist på flertalet sortimentmed undantag för barrmassaved. Denna situation förändrades försttill ett överskott för barrmassaved för att sedan övergå tillunderskott. Under större delen av året rådde underskott av gran-timmer. God tillgång på talltimmer under första halvåret föränd-rades till brist under årets senare del. Prisnivån var stabil understörre delen av året. Mot slutet av året höjdes massavedspriset iGötaland liksom timmerpriserna i hela området. Jämfört medföregående år sjönk dock genomsnittspriset för såväl talltimmersom massaved.

Årets rörelseresultat (exkl fastighetsförsäljningar) uppgick tillMSEK 1 025, en minskning med MSEK 29 eller 3%. Försäm-ringen berodde främst på lägre genomsnittspriser och högreavverkningskostnader och skogsvårdskostnader bl a till följd avstormfälld och gremeniellaskadad skog. Ökade leveransvolymeravseende externt anskaffat virke kunde inte fullt ut kompensera förde negativa resultateffekterna. Levererade volymer från egen skogvar i stort oförändrade trots tillskott från den förvärvade Korsnäs-rörelsen.

TIMBER

Den europeiska marknaden för sågade varor har under 2002 varitstabil och präglats av god efterfrågan och höga leveranser. Dettagäller såväl för gran- som furuprodukter. Prishöjningar i lokalavalutor har genomförts. Den underliggande konjunkturen har varitpositiv på de flesta av Timbers marknader. Det stora undantagethärvidlag är den tyska marknaden där ekonomin utvecklatsnegativt. Vad gäller förädlade produkter föreligger en fortsatt hårdkonkurrenssituation.

Rörelseresultat för helåret uppgick till MSEK 73, jämfört medMSEK 13 under föregående år. Förbättringen är en följd avprishöjningar och större andel av försäljningen på prioriterademarknader liksom normaliserad kostnadsnivå i Lövholmen. Lägreråvarupriser i framförallt de södra verksamheterna har inneburitförbättrade marginaler.

CARTONBOARD

Efterfrågan på såväl vätskekartong som förpackningskartong varhög under större delen av 2002 men minskade i slutet av året. För förpackningskartong genomfördes vissa prishöjningar somsuccessivt fått genomslag. I vissa fall har höjningarna förskjutits till2003.

Årets rörelseresultat uppgick till MSEK 240, en ökning medMSEK 75, jämfört med föregående år. Resultatförbättringen be-rodde främst på högre priser, högre leverans- och produktions-volymer samt lägre kostnader för bl a inköpt massa som mer änväl kompenserade högre fasta kostnader.

ResultatkänslighetSveaskogs rörelseresultat är till stor del beroende av prisändringaravseende koncernens huvudprodukter. Genom att merparten avavverkad volym timmer från egen skog förädlas i koncernens egnasågverk begränsas nettoexponeringen av förändringar i timmer-priserna. Även Cartonboards förbrukning av fiberråvara minskarnettoexponeringen av prisförändringar i massaved och flis.

Sammantaget innebär en prisförändring om 5% följande netto-effekt på Sveaskogs rörelseresultat (med antagande om i övrigtoförändrade förutsättningar).

Rörelseresultateffekt MSEK vid +/– 5% prisändring Cartonboard +/– 120Sågad vara +/– 110Timmer, massaved, flis +/– 20

VALUTARISK

Genom fokuseringen på den skogliga verksamheten med bas iSverige samt en stor upplåning i SEK, är Sveaskogs valutaexponer-ing relativt liten. Av Sveaskogs nettoomsättning är ca MSEK 1 500valutaexponerad, främst vad gäller euro (ca MSEK 900) ochbrittiska pund (ca MSEK 500). En förstärkning/försvagning av densvenska kronan i förhållande till övriga valutor om 5% påverkardärmed rörelseresultatet med ca MSEK –/+75.

Sveaskogs risksituation beskrivs närmare på sidorna 16–17.

48

Lönsamhet För 2002 uppgick rörelsemarginalen för kvarvarande enheter till15%, jämfört med 12% under 2001. Förbättringen är hänförlig tillen förbättrad resultatnivå.

Kapitalomsättningshastigheten uppgick till 0,34. Den förhållan-devis låga nivån beror på den skogliga verksamhetens stora relativabetydelse i koncernen. Denna verksamhet har strukturellt enbetydligt lägre kapitalomsättning jämfört med industriell verksam-het.

Avkastningen på operativt kapital (exkl fastighetsförsäljningar)var 5,4%, att jämföra med fastställt mål om lägst 5%. Avkastningenpå eget kapital uppgick till 4,7%.

Räntetäckningsgraden uppgick till 2,4. Fastställt mål är lägst 2,0.

AktieutdelningSveaskog ska normalt lämna en årlig utdelning till sin ägare. Somutgångspunkt gäller att ordinarie utdelning över en konjunktur-cykel ska motsvara minst 50% av resultatet efter skatt. Hänsyn skatas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekonomiska ställning iövrigt. Vid beräkningen av det utdelningsgrundande resultatetingår även resultatet från fastighetsförsäljningar.

Föreslagen kontant utdelning avseende år 2002 uppgår till SEK2,50 per aktie eller totalt MSEK 296. Utdelningen motsvarar 51%av årets nettoresultat. Utdelning avseende 2001 lämnades ej.

Miljö Sveaskog bedrev under 2002 i Sverige nio tillståndspliktigaindustriverksamheter enligt miljöbalken. Dessa utgörs av nioanläggningar inom AssiDomän Timber, som enligt miljöbalkenklassas som B-anläggningar samt kartongbruket i Frövi som klassassom A-anläggning. Miljöpåverkan från dessa verksamheter skerhuvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten och genomuppkomst av avfall och buller.

För samtliga anläggningar finns erforderliga tillstånd för verk-samheterna. Nya tillstånd om produktions- och utsläppsnivåerhanteras inom etablerade rutiner för myndighetskontakterna. Bl ahar under året ett nytt tillstånd erhållits för ökad produktion vidsågverket i Lövholmen, Piteå.

Omfattande miljöinvesteringar har under de senaste åren gjortsvad avser process- och reningsutrustning i industriverksamheten.Miljöstandarden är hög i koncernens industriverksamheter. Enbetydande investering skedde under 2002 i Frövi där ett nytt

Lönsamhet för affärsområden och koncernenAvkastning på

Resultat operativt kapital, %MSEK 2002 2001* Förändring, % 2002 2001*

Skogsrörelsen 1 025 1 054 –3 5Timber 73 13 10 2Cartonboard 240 165 45 8 6Övrigt och elimineringar –120 –294Summa kvarvarande enheter 1 218 938 30 5

Fastighetsförsäljningar 43 69 –38Medel från Alecta – 18Resultatandel i Billerud – 532Avyttrade enheter – 1 593Rörelseresultat 1 261 3 150 –60 6

Avkastning påFinansiella intäkter 47 sysselsatt kapital, %Rörelseresultat plus finansiella intäkter 1 308 5

Finansiella kostnader m m –542Resultat efter finansnetto 766

Avkastning påSkatt –187 eget kapital, %Årets resultat 579 5

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernen.


49

batchkokeri togs i drift. Investeringen förväntas bl a leda tillminskade utsläpp av bl a COD samt minskad energiförbrukning.

Verksamheten i koncernens skogar och industrienheter var vidutgången av 2002 certifierade enligt FSC, ISO 14001 och/ellerEMAS-registrerade, motsvarande nästan 100% av koncernensnettoomsättning. Införandet av miljöledningssystem har lett till ettstrukturerat och målstyrt miljöarbete och positiv påverkan pålönsamheten.

Genomförda kartläggningar avseende eventuell kvarvarandemiljöpåverkan av nu pågående eller tidigare bedriven verksamhetvid koncernens anläggningar har inte visat något behov av kost-nadskrävande saneringsåtgärder utöver vad som reserverats föreventuella åtgärder i samband med Sveaskogs förvärv av skogs-och sågrörelser från Kinnevik-koncernen.

Under året har slutlig uppgörelse träffats med länsstyrelsen iVästernorrland avseende Sveaskogs åtaganden beträffande tidigareindustriell verksamhet i Köpmanholmen, Örnsköldsvik. Upp-görelsen innebär bl a att Sveaskog bidrar med MSEK 27 förfinansiering av ett åtgärdsprogram.

Sveaskogs miljöarbete beskrivs närmare på sidorna 32–43.Dessa sidor har inte varit föremål för granskning av bolagetsrevisorer.

FoU AssiDomäns forsknings- och utvecklingsinsatser är decentraliseradetill resp affärsområde. Härigenom bedöms effektiviteten i verksam-heten öka genom att insatserna knyts närmare till den löpandeverksamheten.

Under 2002 uppgick de löpande FoU-kostnaderna till ca MSEK 40.

Personal Medelantalet anställda uppgick till 2 433, jämfört med 2 432 underföregående år (kvarvarande enheter). Av dessa var 2% eller 56anställda utanför Sverige. Antalet anställda i Skogsrörelsen samtTimber ökade, det senare till följd av förvärv. Inom Cartonboardsamt koncernkontoren minskade antalet anställda.

Styrelsen och dess arbete Styrelsen och dess arbete beskrivs på sidorna 74–75.

Bolagets framtida utveckling Omvärldsförutsättningarna är för närvarande osäkra, men bolagethar förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling.

Förslag till vinstdisposition Fritt eget kapital enligt koncernens balansräkning uppgår till MSEK 12 533. Ingen avsättning föreslås till bundna reserver. Fritt eget kapital i moderbolaget är

Balanserade vinstmedel SEK 11 954 482 057Koncernbidrag efter skatteeffekt SEK –107 818Årets resultat SEK 47 412 137

SEK 12 001 786 376

Styrelsen och verkställande direktören föreslår

att utdelningen fastställs till SEK 2,50 per aktie SEK 295 932 585och att återstoden balanseras i ny räkning SEK 11 705 853 791

SEK 12 001 786 376

50

Verksamheten i olika länder

Verksamhet i koncernens bolag per land Nettoomsättning perSysselsatt Medelantal Löner och sociala mottagande land

Nettoomsättning kapital Investeringar anställda kostnader Andel i %MSEK 2002 2001* 2002 2001* 2002 2001* 2002 2001* 2002 2001* 2002 2001* 2002 2001*

Sverige 8 372 8 249 22 712 26 382 378 1 030 2 377 2 888 1 090 1 360 4 593 4 268 55 37

Belgien – 157 0 1 – 2 3 96 2 38 55 225 1 2

Danmark – 435 1 1 – 1 – 332 – 123 378 678 4 6

Finland – 21 – – – 0 1 19 1 2 25 78 0 1

Frankrike – 341 17 18 0 16 9 265 6 97 501 978 6 8

Grekland – – – – – – – – – – 44 38 1 0

Irland – – – – – – – – – – 24 28 0 0

Italien – 464 – – – 40 – 190 – 64 335 721 4 6

Nederländerna – 224 – – – 8 – 72 – 29 56 334 1 3

Portugal – – – – – – – – – – 23 33 0 0

Spanien – 513 1 5 – 76 – 192 – 49 129 582 2 5

Storbritannien 1 427 12 14 1 7 18 318 9 125 842 1 364 10 12

Tyskland – 284 1 3 0 16 9 168 9 80 661 1 055 7 9

Österrike – – – – – – – – – – 57 99 1 1

Övriga EU – – 126 125 – – – – – – 0 3 0 0

EU exkl Sverige 1 2 866 158 167 1 166 40 1 652 27 607 3 130 6 216 37 53

EU totalt 8 373 11 115 22 870 26 549 379 1 196 2 417 4 540 1 117 1 967 7 723 10 484 92 90

Lettland 17 14 16 – 0 0 14 12 3 3 30 26 0 0

Litauen – 11 – 10 – 0 – 23 – 2 7 23 0 0

Norge – 23 0 – – – 2 3 – 1 159 184 2 2

Polen – 32 –2 – – 11 – 29 – 5 14 63 0 1

Ryssland – 80 – 0 – 12 – 71 – 4 7 66 0 1

Schweiz – 127 – – – 24 – 63 – 34 67 155 1 1

Slovakien – 215 – – – 10 – 387 – 24 1 99 0 1

Tjeckien – 48 – – – 10 – 94 – 9 1 85 0 1

Turkiet – – – – – – – – – – – 7 – 0

Ungern – 15 – – – 0 – 2 – 0 3 35 0 0

Övriga Europa – – 1 – – – – – – – 40 47 1 0

Europa exkl EU 17 565 15 10 0 67 16 684 3 82 329 790 4 7

Europa totalt 8 390 11 680 22 885 26 559 379 1 263 2 433 5 224 1 120 2 049 8 052 11 274 96 97

Afrika – – – – – – – – – – 220 194 3 2

Amerika – – – – – – – – – – 4 31 0 0

Asien – – – – – – – – – – 100 165 1 1

Övriga världen – – – – – – – – – – 14 16 0 0

Totalt 8 390 11 680 22 885 26 559 379 1 263 2 433 5 224 1 120 2 049 8 390 11 680 100 100



51

Flerårsöversikt

Enligt respektive års redovisning

Proforma2002 2001* 2001 2000 1999

Resultaträkningar, MSEK

Nettoomsättning 8 390 11 680 431 448 517Övriga rörelseintäkter 51 1 371 14 11 3Rörelsens kostnader –6 815 –9 783 –307 –311 –313Rörelseresultat före avskrivningar 1 626 3 268 138 148 207Avskrivningar –365 –647 –17 –12 –11Resultatandel i intresseföretag – 529 – – –Rörelseresultat 1 261 3 150 121 136 196Finansnetto –495 –30 –6 –8Resultat efter finansiella poster 766 91 130 188Skatt –187 –21 –25 –49Nettoresultat 579 70 105 139

Balansräkningar, MSEK

Anläggningstillgångar, ej räntebärande 24 525 22 564 22 564 881 813Varulager 851 618 618 13 10Kortfristiga fordringar m m, ej räntebärande 1 525 1 650 1 650 121 88Likvida medel och räntebärande fordringar 337 6 562 6 562 2 65Summa tillgångar 27 238 31 394 31 394 1 017 976

Eget kapital 12 727 12 083 12 083 638 532Räntefria skulder och avsättningar 4 353 4 835 4 835 196 197Räntebärande skulder och avsättningar 10 158 14 476 14 476 183 247Summa eget kapital och tillgångar 27 238 31 394 31 394 1 017 976

Sysselsatt kapital 22 885 26 559 26 559 821 793Räntebärande nettoskuld 9 821 7 913 7 913 181 196

Nyckeltal

Avkastning eget kapital, % ** 5 10 18 26Avkastning sysselsatt kapital, % ** 5 6 17 25Skuldsättningsgrad, ggr 0,8 0,7 0,7 0,4 0,4Soliditet, % 47 38 38 63 55Kapitalomsättningshastighet, ggr ** 0,3 0,3 0,5 0,6Räntetäckningsgrad, ggr 2 4 17 22Bruttomarginal, % 19 28 32 33 40Rörelsemarginal, % 15 27 28 30 38

Investeringar, MSEK

Företagsförvärv 1 979 24 930 – –Övriga investeringar 379 14 95 110

Personal

Medelantal anställda 2 433 2 432 187 203 212Kostnadsförda löner och andra ersättningar, MSEK 777 57 56 58

* Inkl AssiDomänkoncernen.** 2001 beräknat på Sveaskogkoncernens balansräkning före förvärvet av AssiDomän.

Definitioner

Avkastning på eget kapitalRedovisat resultat efter skatt i procent avgenomsnittligt justerat eget kapital.

Avkastning på operativt kapitalRörelseresultat dividerat med genom-snittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapitalRörelseresultat plus finansiella intäkterdividerat med genomsnittligt sysselsattkapital.

BruttomarginalRörelseresultat före avskrivningar iprocent av nettoomsättningen.

Justerat eget kapitalEget kapital plus minoritetsintressen.

KapitalomsättningshastighetNettoomsättning plus övriga rörelse-intäkter dividerat med genomsnittligtsysselsatt kapital.

NettomarginalResultat efter finansnetto i procent avnettoomsättningen.

Nettoresultat per aktieRedovisat resultat efter skatt divideratmed genomsnittligt antal aktier underåret.

Operativt kapitalBalansomslutningen minus räntebärande tillgångar och skattefordringar minus ej räntebärande skulder exkl skatteskulder, allt beräknat vid årets slut.

Räntebärande nettoskuldRäntebärande skulder minus räntebärandetillgångar, allt beräknat vid årets slut.

RäntetäckningsgradRörelseresultat plus finansiella intäkterdividerat med finansiella kostnader inklvalutakursdifferenser.

RörelsemarginalRörelseresultat i procent av netto-omsättningen.

SkuldsättningsgradRäntebärande nettoskuld dividerad medjusterat eget kapital.

SoliditetJusterat eget kapital dividerat med balans-omslutning, allt beräknat vid årets slut.

Sysselsatt kapitalBalansomslutningen minus ej räntebäran-de skulder, allt beräknat vid årets slut.

52

2001

Enligt redo-MSEK 2002 Proforma* visningen

Rörelsens intäkterNettoomsättning 8 390 11 680 431Övriga rörelseintäkter not 1 51 1 371 14

8 441 13 051 445Rörelsens kostnaderRåvaror och förnödenheter –2 740 –4 282 –13Förändring av varulager –44 –76 –Övriga externa kostnader not 2, 3 –2 871 –3 348 –212Personalkostnader not 4 –1 160 –2 077 –82Avskrivningar not 5 –365 –647 –17Resultatandelar i intresseföretag – 529 –

–7 180 –9 901 –324

Rörelseresultat 1 261 3 150 121

Resultat från finansiella poster not 6

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 8 –

Övriga finansiella intäkter 39 3Övriga finansiella kostnader –558 -33Valutakursdifferenser 16 –

–495 –30

Resultat efter finansiella poster 766 91

Skatt not 7 –187 –21Årets resultat 579 70

Nettoresultat per aktie, SEK 4,89 0,59Räknat på genomsnittligt antal aktier, miljoner st 118,4 118,4

* Proformaredovisningen t o m rörelseresultat för Sveaskogkoncernen 2001 har erhållits på följande sätt:- Resultaträkningarna för Sveaskog AB och AssiDomänkoncernen har konsoliderats.- Eliminering har gjorts av försäljning mellan Sveaskog AB och AssiDomänkoncernen.

Resultaträkning, koncernen


53

Kommentarer till resultaträkningen

Sveaskog AB förvärvade i slutet av 2001 AssiDomän AB(nuvarande Sveaskog Förvaltnings AB). Förvärvet konsoliderades iSveaskogs balansräkning per 2001-12-31. Sveaskogs koncern-resultaträkning för 2001 inkluderade ej den från AssiDomänförvärvade rörelsen.

Sveaskog förvärvade under 2002 skogs- och sågrörelse frånKinnevik-koncernen. Förvärvad rörelse ingår i redovisningen frånden 27 augusti.

Övriga rörelseintäkter består av realisationsvinster vid försälj-ning av fastigheter, maskiner och inventarier samt andra rörelse-betingade tillgångar MSEK 48 (1 334, varav MSEK 1 265realisationsvinst vid försäljning av verksamheter till Kappa), varavrealisationsvinster från fastighetsförsäljningar med MSEK 43 (69).

Därutöver ingår aktiverat arbete för egen räkning MSEK 3 (3),samt övrigt MSEK 0 (34).

Bruttomarginalen uppgår till 19% (18% proforma för kvarvaran-de enheter) och rörelsemarginalen till 15% (12% proforma förkvarvarande enheter).

Bland de finansiella kostnaderna om MSEK –558 ingår räntapå pensionsskulden med MSEK –45. Räntetäckningsgraden upp-går till 2,4. I finansnettot ingår även utdelning från och realisa-tionsvinst vid försäljning av övriga värdepapper m m med MSEK 8.

Skattekostnaden för 2002 om MSEK –187 motsvarar enskattesats om ca 24%. Koncernens verksamhet beskattas till heltdominerande del i Sverige. Betald skatt framgår av kommentarentill kassaflödesanalysen.

Nettoomsättning kvartalsvis per affärsområde och för koncernen

2002 2001 proforma*MSEK Helår Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 Helår Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1

Skogsrörelsen 5 202 1 388 1 149 1 365 1 300 4 922 1 304 1 028 1 259 1 331Timber 2 735 754 638 727 616 2 431 618 568 623 622Cartonboard 2 212 527 548 576 561 2 114 520 510 555 529Övrigt och internleveranser –1 759 –461 –404 –375 –519 –1 823 –594 –402 –272 –555Summa kvarvarande enheter 8 390 2 208 1 931 2 293 1 958 7 644 1 848 1 704 2 165 1 927Enheter sålda till Kappa – – – – – 4 467 – – 1 066 3 401Övrigt och internleveranser – – – – – –431 – – –108 –323Summa koncernen 8 390 2 208 1 931 2 293 1 958 11 680 1 848 1 704 3 123 5 005

Resultat kvartalsvis per affärsområde och för koncernen

2002 2001 proforma*MSEK Helår Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 Helår Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1

Skogsrörelsen 1 025 261 171 308 285 1 054 290 188 298 278Timber 73 45 15 18 –5 13 –1 1 11 2Cartonboard 240 14 79 80 67 165 51 18 56 40Övrigt och elimineringar –120 –4 –68 –27 –21 –294 –62 –24 –139 –69Summa kvarvarande enheter 1 218 316 197 379 326 938 278 183 226 251Fastighetsförsäljning 43 19 12 10 2 69 9 30 26 4Medel från Alecta – – – – – 18 18 – – –Resultatandel i Billerud – – – – – 532 57 109 148 218Enheter sålda till Kappa – – – – – 1 610 – – 1 333 277Övrigt och elimineringar – – – – – –17 – – – –17Rörelseresultat 1 261 335 209 389 328 3 150 362 322 1 733 733Finansiella poster –495 –136 –148 –114 –97Resultat efter finansiella poster 766 199 61 275 231Skatt –187 –28 –18 –77 –64Nettoresultat 579 171 43 198 167

Nettoresultat/aktie, SEK 4,89 1,45 0,36 1,67 1,41Genomsnittligt antal aktier, miljoner 118,4 118,4 118,4 118,4 118,4


54

Balansräkning, koncernen

MSEK 31.12.2002 31.12.2001

TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar not 8

Goodwill, patenter och rättigheter – 0

Materiella anläggningstillgångar not 9

Skogsmark 21 015 19 001Byggnader, övrig mark och markanläggningar 697 704Maskiner och inventarier 2 730 2 637Pågående nyanläggningar och förskott

avseende materiella anläggningstillgångar 66 20224 508 22 544

Finansiella anläggningstillgångarAktier och andelar not 10 7 9Räntebärande långfristiga fordringar not 11 1 1Ej räntebärande långfristiga fordringar not 11 10 11

18 2124 526 22 565

OmsättningstillgångarVarulager not 12 851 618Kortfristiga fordringar, ej räntebärande not 13 1 525 1 650Kortfristiga placeringar not 14,15 101 5 827Kassa och bank not 15 235 734

2 712 8 829Summa tillgångar 27 238 31 394

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital not 16

Bundet eget kapitalAktiekapital 118 118Bundna reserver 76 76

194 194Fritt eget kapital

Fria reserver 11 954 11 819Årets resultat 579 70

12 533 11 88912 727 12 083

AvsättningarRäntebärande

Avsättningar för pensioner not 17 856 872Ej räntebärande

Avsättningar för uppskjutna skatter not 7 1 560 1 359Övriga avsättningar not 18 927 1 068

3 343 3 299Skulder

Räntebärande skulder not 19 9 302 13 603Ej räntebärande skulder not 20 1 866 2 409

11 168 16 012Summa eget kapital, avsättningar och skulder 27 238 31 394

Ställda säkerheter not 21 35 51Ansvarsförbindelser not 22 18 21


55

Kommentarer till balansräkningen

Operativt kapital per affärsområde och sysselsatt kapital för koncernen

MSEK 2002 2001Skogsrörelsen 21 713 18 277Timber 641 824Cartonboard 2 883 2 954Övrigt och elimineringar –1 163 –913Summa operativt kapital 24 074 21 142Justering –1 189 5 417Summa sysselsatt kapital 22 885 26 559

Sveaskogs tillgångar minskade under 2002 med MSEK 4 156 tillMSEK 27 238. De materiella anläggningstillgångarna ökade medMSEK 1 964, främst till följd av förvärvet av skogsmark och såg-rörelse från Kinnevik-koncernen. Koncernens likvida medel mins-kade med MSEK 6 225. De räntebärande skulderna minskade medMSEK 4 301.

Sammanlagd nettoköpeskilling vid Kinnevikförvärvet uppgicktill MSEK 1 990. Brutto har MSEK 2 047 intagits i balansräk-ningen efter skuldföring av uppskjuten skatt, återbeskogningsskuld samt reserver för strukturåtgärder och miljöåtaganden.

Av koncernens sysselsatta kapital är 99% (99) investerat iSverige.

Fastighetsförsäljningar under året uppgick till MSEK 65 (133).Inköpen av fastigheter uppgick till MSEK 11 (54).

Kapitalomsättningshastigheten för Sveaskogs sysselsatta kapitaluppgick 2002 till 0,34.

Sveaskogs pensionsskuld avser huvudsakligen övertagen skuldfrån Domänverket. Sedan den 1 juli 1992 täcks koncernens löpan-de pensionsåtaganden i huvudsak genom försäkringar.

Under 2002 har räntebärande nettolåneskuld (inkl pensions-skuld) ökat med MSEK 1 908 och uppgick vid årets slut till MSEK 9 821.

Koncernens eget kapital har ökat med MSEK 64 genomägartillskott och MSEK 579 till följd av årets nettoresultat. Ingenutdelning lämnades under året.

Sveaskogs soliditet uppgick vid utgången av 2002 till 47% (38)och skuldsättningsgraden till 0,8 ggr (0,7).

Sysselsatt kapital och dess finansiering

MSEK 2002 2001Sysselsatt kapitalLikvida medel 336 6 562Rörelsekapital, netto 687 –142Anläggningskapital, netto 21 862 20 139Summa sysselsatt kapital 22 885 26 559

FinansieringRäntebärande lån och avsättningar 10 158 14 476Eget kapital 12 727 12 083Summa finansiering 22 885 26 559

56

MSEK 2002 2001

Den löpande verksamhetenNettoomsättning 8 390 431Rörelsens kostnader m m –6 816 –325Rörelseöverskott 1 574 106

Förändring i rörelsekapitalRörelsefordringar –175 12Varulager –63 4Rörelseskulder m m 133 33

1 469 155

Betalda räntor m m, netto –330 –32Betald skatt 194 –26Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 333 97

InvesteringsverksamhetenInvesteringar i anläggningstillgångar –379 –13Företagsförvärv –2 047 –17 918Försäljning av anläggningstillgångar 85 17Kassaflöde från investeringsverksamheten –2 341 –17 914

FinansieringsverksamhetenFörändring av ägarkapital

Erhållna ägartillskott 64 11 376Inlösen av aktier –964 –

Förändring i avsättningar för pensioner –16 –övriga räntebärande skulder –4 301 13 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –5 217 24 376

Årets kassaflöde –6 225 6 559Likvida medel vid årets början not 15 6 561 2Kursdifferens i likvida medel 0 –Likvida medel vid årets slut not 15 336 6 561

RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD OCH DESS FÖRÄNDRING

Räntebärande nettoskuldRäntebärande tillgångar

Likvida medel, se not 16 336 6 561Kortfristiga fordringar, se not 15 0 –Långfristiga fordringar, se not 12 1 1

Räntebärande skulderKortfristiga skulder, se not 19 –2 407 –13 120Avsättningar för pensioner, se not 18 –856 –872Övriga långfristiga skulder, se not 19 –6 895 –483

Nettoskuld vid årets utgång –9 821 –7 913

Förändring av räntebärande nettoskuldLikvida medel –6 225 6 559Räntebärande fordringar 0 1Avsättningar för pensioner 16 –689Övriga räntebärande skulder 4 301 –13 603Summa –1 908 –7 732

Kassaflödesanalys, koncernen


57

Kommentarer till kassaflödesanalysen

Kassaflöde, investeringar (inkl företagsförvärv) och avskrivningar

Kvarvarande enheter Kassaflöde Investeringar AvskrivningarMSEK 2002 2001* 2000* 1999* 2002 2001* 2000* 1999* 2002 2001* 2000* 1999*

Skogsrörelsen 1 174 1 048 984 1 049 66 29 137 131 50 54 60 76Timber 236 108 200 76 83 98 70 61 103 94 109 139Cartonboard 538 434 361 62 227 202 53 135 207 219 224 171Övrigt och elimineringar –372 –364 –312 –41 2 050 673 101 19 5 14 54 39Summa koncernen 1 576 1 226 1 233 1 146 2 426 1 002 361 346 365 381 447 425


Redovisningsrådets rekommendation RR 7 Redovisning avkassaflöden tillämpas.

Indirekt metod har använts, innebärande att nettot av in- ochutbetalningar i den löpande verksamheten beräknats genom attresultatet justerats för årets förändring av varulager, rörelseford-ringar och rörelseskulder. Vidare har justering gjorts för postersom inte haft kassaflödespåverkan, t ex avskrivningar ochnedskrivningar.

Löpande verksamhetenResultatet enligt resultaträkningen har i kassaflödesanalysen juste-rats för ej kassaflödespåverkande poster, t ex avskrivningar ochrealisationsresultat.

Finansnettot finns specificerat i not 6 Resultat från finansiellaposter.

Betalda räntor m m, nettoKoncernen Moderbolaget

MSEK 2002 2001 2002 2001

Erhållen utdelning 2 – – –Erhållen ränta 94 3 75 3Betald ränta m m –426 –35 –707 –32

Summa –330 –32 –632 –29

Skattenettot finns specificerat i not 7 Skatter. För 2002 är redovi-sad skattekostnad i resultaträkningen MSEK –187, motsvarande enskattesats om ca 24%. Betald skatt i kassaflödesanalysen uppgåremellertid under 2002 till MSEK +194, dvs ett för Sveaskogpositivt likvidmässigt skatteflöde. Det positiva flödet är en följd avde skattemässiga konsekvenser, bl a förlustavdrag, som uppkom i

samband med tidigare omstrukturering av AssiDomän-koncernenoch som redovisningsmässigt men ej likvidmässigt påverkattidigare år.

InvesteringsverksamhetenUnder tredje kvartalet tillkom Kinnevikförvärvet med bruttoMSEK 2 047 efter skuldföring av uppskjuten skatt, återbeskog-ningsskuld samt reserver för strukturåtgärder och miljöåtaganden.Företagsförvärv 2001 avser Sveaskog ABs förvärv av AssiDomänAB.

Företagsförvärv Koncernen

MSEK 2002

Skogsmark* –2 098Rörelsekapital m m 51Likvida medel –

Summa –2 047

* Efter avsättning för uppskjuten skatt m m.

Investeringarna i anläggningstillgångar i kassaflödesanalysen har ejjusterats för ej betalda investeringar då detta bedömts ha endastmarginell påverkan på kassaflödet.

FinansieringsverksamhetenUnder året förvärvade moderbolaget ytterligare aktier iAssiDomän AB (nuvarande Sveaskog Förvaltnings AB) för MSEK964.

Den räntebärande nettolåneskulden (inkl pensionsskuld) harunder 2002 ökat med MSEK 1 908 och uppgick vid årets slut tillMSEK 9 821.

58

Resultaträkning

MSEK 2002 2001Rörelsens intäkterNettoomsättning 259 428Övriga rörelseintäkter not 1 25 14

284 442Rörelsens kostnaderRåvaror och förnödenheter 0 –12Förändring av varulager 3 –Övriga externa kostnader not 2, 3 –164 –211Personalkostnader not 4 –60 –81Avskrivningar enligt plan not 5 –6 –16

–227 –320Rörelseresultat 57 122

Resultat från finansiella poster not 6

Resultat från andelar i koncernföretag 500 –Övriga finansiella intäkter 75 3Övriga finansiella kostnader –761 –33

–186 –30Resultat efter finansiella poster –129 92

Dispositioner not 23 0 –19Resultat före skatt –129 73

Skatt not 7 177 –16Årets resultat 48 57

Kassaflödesanalys

MSEK 2002 2001Den löpande verksamhetenNettoomsättning 259 428Rörelsens kostnader m m –220 –323Rörelseöverskott 39 105

Förändring i rörelsekapitalRörelsefordringar –135 4Varulager 9 11Rörelseskulder –127 18

–214 138

Betalda räntor m m, netto –632 –29Betald skatt –19 –26Kassaflöde från den löpande verksamheten –865 83

InvesteringsverksamhetenLöpande investeringar i anläggningstillgångar –16 –13Företagsförvärv – –24 931Försäljning av anläggningstillgångar 235 17Förändring i räntebärande fordringar –3 256 –Kassaflöde från investeringsverksamheten –3 037 –24 927

FinansieringsverksamhetenFörändring av ägarkapital

Erhållna ägartillskott 64 11 376Inlösen av aktier –964 1 075

Förändring iavsättningar för pensioner –169 14övriga räntebärande skulder 4 360 13 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 3 291 25 465

Årets kassaflöde –611 621Likvida medel vid årets början not 14, 15 623 2Likvida medel vid årets slut not 14, 15 12 623

Balansräkning

31.12. 31.12.MSEK 2002 2001TILLGÅNGARAnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar not 9

Skogsmark 641 833Byggnader, övrig mark och markanläggningar 30 25Maskiner och inventarier – 15Pågående nyanläggningar och förskott

avseende materiella anläggningstillgångar 1 –672 873

Finansiella anläggningstillgångarAktier och andelar not 10 24 933 24 933Räntebärande långfristiga fordringar not 11 2 600 –Ej räntebärande långfristiga fordringar not 11 177 –

27 710 24 93328 382 25 806

OmsättningstillgångarVarulager not 12 – 9Kortfristiga fordringar, ej räntebärande not 13 773 119Kortfristiga placeringar not 14, 15 612 –Kassa och bank not 15 0 623

1 385 751Summa tillgångar 29 767 26 557

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapital not 16

Bundet eget kapitalAktiekapital (118 373 034 aktier à nom SEK 1) 118 118Reservfond 24 24

142 142

Fritt eget kapitalBalanserade vinstmedel 11 954 11 834Årets resultat 48 57

12 002 11 89112 144 12 033

Obeskattade reserver not 7 73 73

AvsättningarRäntebärande

Avsättningar för pensioner not 17 – 169Ej räntebärande

Övriga avsättningar not 18 – 110– 279

SkulderRäntebärande skulder not 19 17 360 13 000Ej räntebärande skulder not 20 190 1 172

17 550 14 172Summa eget kapital,avsättningar och skulder 29 767 26 557

Ställda säkerheter not 21 Inga IngaAnsvarsförbindelser not 22 Inga Inga

Moderbolaget


59

Redovisningsprinciper

RedovisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagenoch Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgrupps-uttalanden. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört medföregående år bortsett från att följande rekommendationer frånRedovisningsrådet tillämpas fr o m 1 januari 2002: RR 1:00Koncernredovisning, RR 15 Immateriella tillgångar, RR 16Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar, RR 17Nedskrivningar, RR 19 Verksamheter under avveckling, RR 21Lånekostnader samt RR 23 Upplysningar om närstående.Tillämpningen av de nya principerna bedöms inte ha haft någonmateriell påverkan på den finansiella informationen.

KoncernredovisningKoncernredovisningen upprättas enligt Redovisningsrådets rekom-mendation RR 1:00.

I koncernens bokslut ingår moderbolaget Sveaskog AB och deföretag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50%av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmandeinflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen.

REDOVISNING AV FÖRVÄRVADE/AVYTTRADE FÖRETAG

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Dennainnebär att det egna kapitalet – inklusive beräknad andel egetkapital i obeskattade reserver – som vid förvärvstillfället fanns idotterföretagen i sin helhet elimineras mot dotterföretagsaktiernasbokförda värde. I koncernens egna kapital ingår härigenom endastden del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efterförvärvet.

Tillgångar, avsättningar och skulder i förvärvade företag intas ikoncernen till verkligt värde vid förvärvstillfället. Koncernmässiggoodwill uppkommer när anskaffningsvärdet vid förvärv av andelari dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det förvärvade före-tagets identifierbara nettotillgångar.

Anläggningar och goodwill avskrivs i enlighet med vad somredovisas nedan under rubrikerna ”Avskrivningar enligt plan” och”Nedskrivningar”.

Skulle anskaffningsvärdet på dotterföretagsaktierna vara lägre ändet verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbaranettotillgångar uppkommer negativ goodwill. Avser uppkommennegativ goodwill framtida kostnader eller framtida förluster, redo-visas negativ goodwill som en avsättning i balansräkningen ochupplöses i takt med att kostnaderna (förlusterna) uppstår. Upp-kommer negativ goodwill i stället på grund av andra orsakerredovisas negativ goodwill som en avsättning i balansräkningen tillden del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifier-bara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde

intäktsförs omedelbart. Den del av negativ goodwill som inteöverstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetäratillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period somberäknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod förde förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara.

Om det vid ett förvärv uppstår behov av en avsättning föromstruktureringsåtgärder avser åtgärderna endast det förvärvadeföretaget. Huvuddragen finns angivna i en plan som senast vidförvärvstidpunkten har offentliggjorts. Senast tre månader efterförvärvet har ett konkret åtgärdsprogram utformats avseendeomstruktureringen.

Resultatet i företag som förvärvats under löpande år ingår ikoncernresultaträkningen endast för den del av året företaget till-hört koncernen. Resultatet i företag som avyttrats under löpande åringår i koncernresultaträkningen fram till avyttringstidpunkten.Resultatavräkningen vid avyttringen sker utifrån koncernensnettotillgångar i dessa företag vid tidpunkten för avyttringen.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTERFÖRETAGS

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR

De utländska dotterföretagen klassificeras som självständigaverksamheter. Deras resultaträkningar räknas om till svenskakronor efter årets genomsnittliga valutakurser. Balansräkningarnaräknas om till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomnaomräkningsdifferenser förs direkt till eget kapital.

ValutakurserGenomsnittskurs Balansdagskurs januari–december 31 december

Land Valuta 2002 2001 2002 2001Danmark 100 DKK 123,28 124,15 123,64 126,60Lettland 1 LVL 15,78 16,52 15,04 16,90Norge 100 NOK 122,00 114,99 125,97 118,17Polen 100 PLN 238,46 252,39 229,93 268,52Storbritannien 1 GBP 14,57 14,87 14,14 15,46USA 1 USD 9,73 10,33 8,83 10,66Euro 100 EUR 916,04 925,19 919,20 941,43

KAPITALANDELSREDOVISNING FÖR INTRESSEFÖRETAG

Kapitalandelsmetoden innebär att för de företag där koncernensrösträttsandel uppgår till minst 20% och högst 50%, inräknaskapitalandelen av intresseföretagets resultat efter finansiella poster ikoncernens rörelseresultat. Skatteandelen i intresseföretaget redo-visas som skatt varefter nettoresultatet tillförs bundet eget kapital.Bokfört värde på aktierna i intresseföretaget i koncernredovisning-en förändras med nettoresultatet. Erhållna utdelningar minskarbokförda värdet på aktierna och påverkar ej koncernresultaträk-ningen.

60


Eliminering av interna transaktioner mellan koncernföretag

Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellanföretag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiseradevinster elimineras i sin helhet. Orealiserade vinster uppkomna fråntransaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras tillden del koncernen äger andelar i företaget. Orealiserade vinsteruppkomna till följd av transaktioner med intresseföretag eliminerasmot ”Andelar i intresseföretag”. Orealiserade förluster elimineras påsamma sätt som orealiserade vinster såvida det inte föreligger ettnedskrivningsbehov.

InternprissättningPrissättningen vid leveranser mellan koncernföretag sker efteraffärsmässiga principer och till marknadspriser.

Avskrivningar enligt planBeräkningarna av avskrivningsbehovet bygger på en bedömning avanläggningarnas nyttjandeperiod ner till ett bedömt restvärde.Följande avskrivningssatser används för beräkning av avskrivningarenligt plan:

AvskrivningssatserIndustribyggnader 3–5%Bostäder och kontorsbyggnader 2–2,25%Markanläggningar*) 5%Tyngre maskiner 5%Lättare maskiner 10%Fordon samt övriga maskiner och inventarier 16,5–33%Goodwill 5–20%*) 3,75% på anskaffningar före 1991

Goodwill avskrivs planenligt med 5–20% per år. Den lägre procent-satsen används vid förvärv av välrenommerade, på marknaden välinarbetade företag. Den högre avskrivningssatsen tillämpas vid för-värv av företag med obetydlig marknadspåverkan.

Avskrivning enligt plan påbörjas normalt vid förvärvstillfället.För större investeringar kan avskrivningar påbörjas när anlägg-ningstillgången tas i drift.

Vid förvärv av företag påbörjas avskrivning av goodwill ochanläggningar vid förvärvstidpunkten.

NedskrivningarDe redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vidvarje balansdag för att utröna om det finns någon indikation pånedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns, beräknastillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdetoch nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinnings-värdet understiger det redovisade värdet. Vid beräkning av nytt-jandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats föreskatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfriränta och risk förknippad med den specifika tillgången. För entillgång som inte oberoende av andra tillgångar genererar någotkassaflöde, beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererandeenhet som tillgången tillhör.

En nedskrivning reverseras om skälen för nedskrivningen upp-hör. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångensbokförda värde inte överstiger det bokförda värdet som skulle haredovisats, med avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivningskulle ha gjorts.

Leasade anläggningarSveaskog har valt att redovisa leasade anläggningar bland anlägg-ningstillgångar i balansräkningen om någon av nedanstående förut-sättningar föreligger• äganderätten till objektet överförs automatiskt vid leasingperio-

dens slut,• leasingkontraktet innehåller option att förvärva objektet till

förmånligt pris,• leasingperioden omfattar huvuddelen av objektets ekonomiska

livslängd eller• nuvärdet av leasinghyrorna överensstämmer med eller över-

skrider objektets anskaffningsvärde.

Avskrivningar enligt plan på leasade anläggningar som redovisasbland anläggningstillgångar sker med de procentsatser som kon-cernen tillämpar för motsvarande förvärvade anläggningar.

I de fall Sveaskog ej avser att förvärva leasingobjekt efter leasing-periodens utgång, är avskrivningstiden ej längre än leasingkontrak-tets löptid.

61

Fordringar, avsättningar och skulder i utländsk valuta

HUVUDREGEL

Fordringar, avsättningar och skulder i utländsk valuta värderastill balansdagens kurs. Kundfordringar och leverantörsskulderi utländsk valuta som terminssäkrats värderas till säkradavistakurs med tillägg/avdrag för periodiserad terminspremie.

Den periodiserade terminspremien redovisas tillsammansmed kursdifferenser i rörelseresultatet.

Terminskontrakt tecknas även till viss del för framtida leve-ranser. Dessa kontrakt motsvaras inte av kundfordringar ellerleverantörsskulder vid bokslutstillfället. Är nettot av orealise-rade kursförluster och kursvinster per balansdagen en kursför-lust avseende denna typ av kontrakt, redovisas detta i rörelse-resultatet. Orealiserade kursvinster netto redovisas ej.

Kursförluster och kursvinster på långfristiga fordringar ochskulder kvittas mot varandra. Nettot redovisas som valuta-kursförändring bland finansiella poster i resultaträkningen.

VarulagervärderingVarulager värderas till lägsta värdet av anskaffnings-/tillverk-ningskostnad eller verkliga värdet. Verkliga värdet är vid för-säljning av färdigvaror försäljningsvärdet minus försälj-ningskostnader. För halvfabrikat och insatsvaror utgörs detverkliga värdet av återanskaffningsvärdet. Som grundregeltillämpas principen FIFU (= först in, först ut).

Kortfristiga placeringarSom kortfristiga placeringar redovisas statsskuldväxlar,certifikat, obligationer och andra räntebärande instrument.Kortfristiga placeringar inkl tradingportföljen värderas enligtportföljmetoden till det lägsta av anskaffningsvärdet ochverkliga värdet. Detta innebär att orealiserade förlusteravräknas mot orealiserade vinster på marknadsnoterade finan-siella instrument. En eventuell överskjutande förlust redovisasi finansnettot medan motsvarande vinst ej redovisas.Upplupen ränta redovisas i balansräkningen som upplupenintäkt.

I Moderbolaget redovisas kortfristiga placeringar inklusivetradingportföljen post för post till det lägsta av anskaff-ningsvärdet och verkliga värdet. En eventuell överskjutandeförlust redovisas i finansnettot medan motsvarande vinst ejredovisas.

Placeringar som avses behållas till förfall värderas tillupplupen anskaffningskostnad. Upplupen ränta redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt.

AvsättningarEn avsättning redovisas i enlighet med RR 16 Avsättningar,ansvarsförbindelser och eventualtillgångar i balansräkningennär företaget har ett formellt eller informellt åtagande som enföljd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflödeav resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitliguppskattning av beloppet kan göras.

Nuvärdesberäkningar görs för att ta hänsyn till tidseffektenför väsentliga framtida betalningar.

OmstruktureringsreservEn avsättning redovisas när en detaljerad omstrukturer-ingsplan har fastställts och omstruktureringen antingen harpåbörjats eller offentliggjorts.

SkatterI resultaträkningsposten Skatt redovisas aktuell och upp-skjuten inkomstskatt för svenska och utländska koncern-företag. Företagen i koncernen är skattskyldiga enligt gällandelagstiftning i respektive land. Den statliga inkomstskattesatseni Sverige uppgick under året till 28% och beräknas på nomi-nellt bokfört resultat med tillägg för ej avdragsgilla poster ochmed avdrag för ej skattepliktiga intäkter, främst skattefriautdelningar från koncernföretag.

I Sverige liksom i de flesta andra industriländer, skertidsförskjutningar av skattebelastningen. Detta leder till attuppskjutna skatter uppstår.

För moderbolaget innebär detta att de skattemässigabokslutsdispositionerna i resultaträkningen sätts av till en

62


obeskattad reserv i balansräkningen.I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositio-

ner och obeskattade reserver. Dessa delas upp i bundet egetkapital och uppskjuten skatt med tillämpning av i varje landaktuell skattesats. Den beräknade uppskjutna skatten somavser bokslutsdispositionerna redovisas i koncernens resul-taträkning som uppskjuten skattekostnad och den uppskjutnaskatten i obeskattade reserver som avsättning för uppskjutenskatt i koncernens balansräkning.

Vid redovisning av inkomstskatter tillämpas balansräk-ningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatte-skulder och skattefordringar för alla temporära skillnader dvsskillnader mellan bokförda respektive skattemässiga värdenför tillgångar och skulder samt för underskottsavdrag.Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar beräknasutifrån den förväntade skattesatsen vid tidpunkten för återför-

ing av den temporära skillnaden. Effekter av förändringar igällande skattesatser resultatförs i den period förändringenlagstadgats.

Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedelfrån svenska bolag redovisas ej, då vinstmedlen kan erhållasskattefritt i form av utdelning. Temporära skillnader beaktas eji skillnader hänförliga till andelar i koncern- och intresseföre-tag som inte förväntas bli beskattade inom en överskådligframtid.

Vid rena substansförvärv, där skattevärderingen är enväsentlig del av affärsuppgörelsen, värderas den uppskjutnaskatten med utgångspunkt från köpeskillingen.

LånekostnaderLånekostnader belastar resultatet för den period till vilken dehänför sig.

63

Särskilda uppgifter om moderbolagetSveaskog AB äger och förvaltar fastigheter och aktier i dotterföretag samtsvarar för koncerngemensam finansiering.

Transaktioner med närståendeTransaktioner med Förvaltningsaktiebolaget Stattum Sveaskog AB ägs till 100% av svenska staten genom Förvaltningsaktie-bolaget Stattum, org nr 556136-6187 med säte i Stockholm. Sveaskog ABhar under året erhållit ägartillskott från Förvaltningsaktiebolaget Stattum påMSEK 64, men i övrigt inte haft några transaktioner med detta bolag ellerbolag som ingår i systerkoncerner.

Sveaskog ABs transaktioner med dotterföretagDen 1 oktober 2002 överlät Sveaskog AB skogsrörelsen till dotterföretagetSveaskog Förvaltnings AB. Även en del av fastighetsbeståndet har överlåtits.Fakturering till dotterföretag har under 2002 uppgått till MSEK 67. Inköp fråndotterföretag har uppgått till MSEK 10. Utdelning från Sveaskog FörvaltningsAB samt ränteintäkter från och räntekostnader till koncernföretag specificerasi not 6.

Beträffande Sveaskog ABs fordringar på och skulder till dotterföretaghänvisas till not 11 Långfristiga fordringar, not 13 Kortfristiga ej räntebärandefordringar, not 14 Kortfristiga placeringar, not 15 Likvida medel, not 19Räntebärande skulder samt not 20 Ej räntebärande skulder. Aktier i koncern-företag specificeras i not 10, Aktier och Andelar.

Transaktioner mellan koncernföretag inom SveaskogkoncernenFakturering mellan koncernens affärsområden som eliminerats i koncernenuppgår till MSEK 1 759 (2001 proforma inkl AssiDomänkoncernen MSEK 1 823), vilket motsvarar koncernföretagens inköp från andra koncernföretag.Inom affärsområdena har på samma sätt ytterligare MSEK 344 eliminerats.

Transaktioner med ledande befattningshavareTransaktioner med ledande befattningshavare beskrivs i not 4 Personal-kostnader och medelantal anställda.

Följande noter är gemensamma för moderbolaget och koncernen. Samtligauppgifter för koncernen 2001 avser den legala Sveaskogskoncernen enligtårsredovisningen för 2001.

Not 1 Övriga rörelseintäkter

Koncernen ModerbolagetMSEK 2002 2001 2002 2001

Aktiverat arbete för egen räkning 3 – – –Realisationsvinst vid försäljning av

fastigheter, maskiner och inventarier 48 14 24 14Övriga rörelseintäkter 0 – 1 0

Summa 51 14 25 14

Not 2 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer


Ernst & YoungRevisionsuppdrag 2 0 1 0Andra uppdrag 2 1 0 1

Övriga revisorerRevisionsuppdrag 2 4 – –Andra uppdrag 3 11 – –

TotaltRevisionsuppdrag 4 4 1 0Andra uppdrag 5 12 0 1

Summa 9 16 1 1

Not 3 Operationella leasingavtal

Koncernen ModerbolagetMSEK 2002 2002

Förfalloår för ej uppsägningsbara hyresavtal2003 16 22004–2007 36 22008 och därefter 4 –

Summa 56 4

Inga övriga större ej uppsägningsbara operationella leasingavtal finns imoderbolaget eller koncernen.

Not 4 Personalkostnader och medeltal anställda

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader


Löner och andra ersättningar 777 57 45 57varav bonus till VD och vVD 0 – – –

Avtalsenliga pensioner till VD och vVD 2 1 0 1Avtalsenliga pensioner, övriga 53 5 5 5Övriga sociala kostnader 288 22 15 22

Summa 1 120 85 65 85

Kapitaliserade pensionsförpliktelsertill VD och vVD 2 – – –

Löner och andra ersättningar per land

2002 2001Styrelse, Övriga Styrelse, Övriga

MSEK VD, vVD anställda VD, vVD anställda

ModerbolagetSverige 3 42 2 55

varav bonus – – – –

DotterbolagSverige 7 700 – –

varav bonus 0 – – –Belgien 1 1Finland – 1Storbritannien 2 5 – –Frankrike 1 3 – –Tyskland 1 7 – –Lettland – 3

Summa dotterbolag 12 720 – –

Summa totalt 15 762 2 55

Noter

64

Fortsättning not 4

Medelantal anställda per land2002 2001

Kvinnor Män Totalt Totalt

ModerbolagetSverige 13 122 135 187

DotterbolagSverige 276 1 966 2 242 –Storbritannien 8 10 18 –Lettland 4 10 14 –Frankrike 5 4 9 –Tyskland 2 7 9 –Belgien 3 – 3 –Norge – 2 2 –Finland – 1 1 –

Summa dotterbolag 298 2 000 2 298 –

Summa totalt 311 2 122 2 433 187

Information om ledande befattningshavares förmåner enligt NBKs rekommendationHögsta ledningen utgörs av styrelsens ordförande och verkställande direktö-ren. Andra ledande befattningshavare är vice verkställande direktören, affärs-områdeschefer, verksamhetsområdeschefer och koncernstabschefer, totalt18 personer.

PrinciperTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmansbeslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavareutgörs av grundlön, tjänstebil och pension. Bonus förekommer ej till ledandebefattningshavare.

Ersättningar till ledande befattningshavare har behandlats i styrelsenskompensationskommitté som utgörs av Bo Dockered och Birgitta Johansson-Hedberg.

Ersättningar och andra förmåner under åretStyrelsens ordförandeBo Dockered (2002-01-01–2002-09-30 från Sveaskog AB, 2002-10-01–2002-12-31 från Sveaskog Förvaltnings AB)Arvode SEK 900 000

Verkställande direktörenLars Sköld (2002-01-01–2002-09-30 från Sveaskog AB, 2002-10-01–2002-12-31 från Sveaskog Förvaltnings AB)Lön och andra övriga förmåner SEK 2 193 163Pensionskostnad SEK 524 388

PensionLars Sköld har ett pensionsavtal med 60 år som pensionsålder. Pensions-förmånerna är avgiftsbestämda, motsvarande avsättningar till ITP-planen.

Årets pensionskostnad är de pensionspremier som inbetalats under året.

Uppsägning och avgångsvederlagVid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader,vid uppsägning från Lars Skölds sida 6 månader. Vid uppsägning från bola-gets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner.Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

Andra ledande befattningshavareLöner och andra förmåner* SEK 20 234 807Pensionskostnad SEK 2 940 157

* varav SEK 2 825 788 har utbetalats som särskilt konsultarvode.

Årets pensionskostnad är de pensionspremier som inbetalats under året.

Uppsägning och avgångsvederlagMellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller varierandeuppsägningstid. Från bolagets sida varierar den mellan 6 och 12 månader,uppsägningstiden från den anställdes sida varierar mellan 3 och 6 månader.Avgångsvederlag utgår vid uppsägning från bolagets sida med från 12 till 24månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

PensionFör andra ledande befattningshavare varierar pensionsåldern mellan 60 och65 år. I förekommande fall utgår pensionen mellan 60 och 65 år med 70% avden vid avgångstillfället pensionsgrundande lönen (månadslön och semester-ersättning). Pensionsförmånerna mellan 60 och 65 år är antastbara.

Från 65 år utgår pension enligt ITP-planens huvudregel. Därutöver lämnas,för tre befattningshavare kompletterande pensionsförmåner på den del avårslönen som ligger mellan ITP-planens övre lönegräns och 50 ggr bas-beloppet.

I de fall s k tiotaggslösning förekommer tillämpas lika premie som omtraditionell ITP-plan hade tillämpats.

Not 5 Avskrivningar enligt plan


Avskrivningar enligt planImmateriella anläggningstillgångarGoodwill 0 – – –

Materiella anläggningstillgångarByggnader 40 1 1 1Övrig mark och markanläggningar 10 – 0 –Maskiner och inventarier 315 16 5 16

Summa 365 17 6 17

Not 6 Resultat från finansiella poster


Resultat från andelar i koncernföretagUtdelning – – 500 –

Summa – – 500 –

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångarUtdelning 2 – – –Realisationsvinst 6 – – –Realisationsförlust 0

Summa 8 – – –

Övriga finansiella intäkterRänteintäkter, koncernföretag – – 71 –Ränteintäkter, övriga 38 3 4 3Övriga finansiella intäkter 1 – – –

Summa 39 3 75 3


65

Fortsättning not 6


Övriga finansiella kostnaderRäntekostnader, koncernföretag – – –286 –Räntekostnader, pensioner –45 –8 –39 –8Räntekostnader, övriga –490 –25 –414 –25Övriga finansiella kostnader –23 – –22 –

Summa –558 –33 –761 –33

Valutakursdifferenser 16 – – –

Summa totalt –495 –30 –186 –30

Den finansiella delen av kostnader för pensionsåtaganden i egen regi harberäknats efter en räntesats om 2,95% (2,5).

Not 7 Skatter

Resultat efter finansiella posterKoncernen

MSEK 2002 2001

Sverige, koncernföretag 766 91Övriga länder, koncernföretag 0 –

Summa 766 91

Skattekostnad/skatteintäktKoncernen Moderbolaget

MSEK 2002 2001 2002 2001

Aktuell skattPeriodens skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) –19 –16 0 –16Justering av skattekostnad hänförlig

till tidigare år 0 0 – 0

Summa –19 –16 0 –16

Uppskjuten skattUppskjuten skatteintäkt (+)/skattekostnad (–)

avseende temporära skillnader 75 –5 – –Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)

i återfört resp aktiverat skattevärde i underskottsavdrag –243 – 177 –

Summa –168 –5 177 –

Summa totalt –187 –21 177 –16

Skattekostnad/skatteintäkt per landSverige –193 –21 177 –16Övriga länder 6 – – –

Summa –187 –21 177 –16

Skillnad mellan nominell och effektiv skattesats

Koncernen Moderbolaget% 2002 2001 2002 2001

Svensk inkomstskattesats 28,0 28,0 28,0 28,0Effekt av andra skattesatser

för utländska koncernföretag –1,0 – – –Skatteeffekt mellan redovisat och

skattemässigt resultat på fastighetsaffärer 0,4 – – –

Skatteeffekt på grund av tidigareej intäktsförda skattefordringar –5,2 – – –

Skatteeffekt på grund av ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter 2,2 –4,9 –164,3 –6,1

Skattesats enligt resultaträkningen 24,4 23,1 –136,3 21,9

Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital


Aktuell skatt i lämnade koncernbidrag – – 0 –

Summa – – 0 –

Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar


Uppskjuten skatteskuldSkogsmark, övrig mark och byggnader 1 150 1 106 – –Övriga anläggningstillgångar 589 559 – –Periodiseringsfond 93 82 – –Ersättningsfond för mark 59 82 – –Övriga obeskattade reserver 46 94 – –

Summa 1 937 1 923 – –

Uppskjuten skattefordranVarulager 27 30 – –Fordringar 19 19 – –Underskottsavdrag 227 372 177 –Avsättningar 112 143 – –

Summa 385 564 177 –

Summa netto uppskjuten skatteskuld 1 552 1 359 177 –

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Ingående Redovisat Utgåendebalans Företags- i resultat- balans

MSEK 1.1.2002 förvärv räkningen 31.12.2002

KoncernenUppskjuten skatteskuldSkogsmark, övrig mark och byggnader 1 106 15 29 1 150Övriga anläggningstillgångar 559 – 30 589Periodiseringsfond 82 – 11 93Ersättningsfond för mark 82 – –23 59Övriga obeskattade reserver 94 – –48 46

Summa 1 923 15 –1 1 937

Uppskjuten skattefordranVarulager 30 2 –5 27Fordringar 19 – – 19Underskottsavdrag 372 – –145 227Avsättningar 143 –12 –19 112

Summa 564 –10 –169 385

Summa netto uppskjuten skatteskuld 1 359 25 168 1 552

Redovisas som Uppskjuten skattefordran, se not 11 – – 8 8Uppskjuten skatteskuld 1 359 25 176 1 560

Summa netto uppskjuten skatteskuld 1 359 25 168 1 552

66

Fortsättning not 7

Ingående Redovisat Utgåendebalans Företags- i resultat- balans

MSEK 1.1.2002 förvärv räkningen 31.12.2002

ModerbolagetUppskjuten skattefordranUnderskottsavdrag – – 177 177

Summa uppskjuten skattefordran – – 177 177

UnderskottsavdragUnderskottsavdragen är helt hänförliga till svenska koncernföretag ochsaknar förfallodatum.

Obeskattade reserver och bokslutsdispositionerSkattelagstiftningen i Sverige och vissa andra länder ger företag möjlighet attskjuta upp skattebetalning genom avsättning till obeskattade reserver ibalansräkningen via resultaträkningsposten Dispositioner. I koncernredovis-ningen redovisas dock inte obeskattade reserver och bokslutsdispositioner.

De enskilda bolagens obeskattade reserver


Ackumulerade avskrivningar utöver planMaskiner och inventarier 623 509 – –Byggnader 12 16 – –Markanläggningar 0 2 – –

Summa 635 527 – –

ÖvrigaErsättningsfond för mark 213 295 1 1Periodiseringsfond 332 292 72 72Skadereserv, försäkringsbolag 6 7 – –Utjämningsreserv, försäkringsbolag 114 110 – –Valutakursreserv 0 1 – –Avsatt till pensioner, överskott 3 177 – –

Summa 668 882 73 73

Summa totalt 1 303 1 409 73 73

Förändring av ackumulerade avskrivningar utöver plan


Ingående balans 1 januari 527 4 057 – 0Avsättning 189 266 – –Upplösning –81 –2 152 – 0Avyttrade bolag – –1 656 – –Kursdifferenser – 12 – –

Utgående balans 31 december 635 527 – –

I koncernredovisningen har de obeskattade reserverna delats upp i upp-skjuten skatteskuld respektive bunden reserv i eget kapital.

Not 8 Immateriella anläggningstillgångar, koncernen

MSEK Goodwill Totalt

AnskaffningsvärdenIngående värden 1.1.2002 0 0Investeringar 0 0Från pågående nyanläggningar och förskott – –Försäljning – –Omräkningsdifferenser – –

Utgående värden 31.12.2002 0 0

Ackumulerade avskrivningar enligt planIngående värden 1.1.2002 0 0Försäljning – –Årets avskrivningar 0 0Omräkningsdifferenser – –

Utgående värden 31.12.2002 0 0

Utgående planenliga restvärden 31.12.2002 – –

Not 9 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader Pågåendeövrig mark nyanlägg-och mark- Maskiner ningar

Skogs- anlägg- och in- ochMSEK mark ningar ventarier förskott

KoncernenAnskaffningsvärdenIngående värden 1.1.2002 19 001 1 322 5 284 202Investeringar 2 031 81 235 60Från pågående nyanläggningar och förskott – 1 195 –196Försäljning samt utrangering –17 –10 –104 –Omräkningsdifferenser m m – 2 –2 –

Utgående värden 31.12.2002 21 015 1 396 5 608 66

Ackumulerade planenliga avskrivningarIngående värden 1.1.2002 – –618 –2 647 –Försäljning och utrangering – 1 93 –Årets avskrivningar – –50 –315 –Omklassificering – –31 –10 –Omräkningsdifferenser m m – –1 1 –

Utgående värden 31.12.2002 – –699 –2 878 –

Utgående planenliga restvärden 31.12.2002 21 015 697 2 730 66

ModerbolagetAnskaffningsvärdenIngående värden 1.1.2002 833 27 51 –Investeringar 1 8 7 1Från pågående nyanläggningar och förskott – – – –Avyttringar och utrangeringar –193 –2 –58 –

Utgående värden 31.12.2002 641 33 – 1

Ackumulerade planenliga avskrivningarIngående värden 1.1.2002 – –2 –36 –Försäljning och utrangering – 41 –Årets avskrivning – –1 –5 –

Utgående värden 31.12.2002 – –3 – –

Utgående planenliga restvärden 31.12.2002 641 30 – 1


67

Taxeringsvärden för svenska fastigheter


Skogsmark 23 623 21 626 2 507 3 993Övrig mark 189 203 55 47Byggnader 60 579 15 12

Summa 23 872 22 408 2 577 4 052

Bokförda värden, skogsmark 21 015 19 001 641 833

Ovan redovisade taxeringsvärden avser åsatta taxeringsvärden i vissa fallkorrigerade med den beräknade effekten av delförvärv och delavyttringar.

Not 10 Aktier och andelar

Andralångfristiga-

värde-Koncern- Intresse- pappers-

MSEK företag företag* innehav Totalt

KoncernenIngående värden 1.1.2002 – 1 8 9Försäljning – – –2 –2

Utgående värden 31.12.2002 – 1 6 7

ModerbolagetAnskaffningsvärdenIngående värden 1.1.2002 24 933 – – 24 933

Utgående värden 31.12.2002 24 933 – – 24 933

Ackumulerade nedskrivningarIngående värden 1.1.2002 – – – –

Utgående värden 31.12.2002 – – – –

Bokfört värde 31.12.2002 24 933 – – 24 933

* Aktieinnehavet i intresseföretag har värderats till anskaffningsvärde. Kapitalandelsredovisning har ej tillämpats på grund av innehavets ringabetydelse.

Not 10 fortsätter på nästa sida

Not 11 Långfristiga fordringar


Räntebärande långfristiga fordringarFordringar hos koncernföretag – – 2 600 –Övriga långfristiga fordringar 1 1 – –

Summa 1 1 2 600 –

Ej räntebärande långfristiga fordringarUppskjuten skattefordran 8 – 177 –Övriga långfristiga fordringar 2 11 – –

Summa 10 11 177 –

Not 12 Varulager


Avverkningsrätter 56 60 – –Upphugget virke i skog 9 13 – 9Råvaror 101 70 – –Förbrukningsartiklar 5 4 – –Produkter under tillverkning 135 96 – –Färdiga produkter 291 259 – –Omsättningsfastigheter 1 5 – –Förskott till leverantörer 198 58 – –Övrigt 55 53 – –

Summa 851 618 – 9

Not 13 Kortfristiga fordringar, ej räntebärande


Kundfordringar 1 169 1 053 1 86Fordringar hos koncernföretag – – 732 –Skattefordringar 53 215 39 20Övriga kortfristiga fordringar * 168 227 1 –Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 135 155 – 13

Summa 1 525 1 650 773 119

* varav företagsanknutna medel från Alecta 8 71 – –

Av allokerade företagsanknutna medel från Alecta har MSEK 63 utnyttjatsunder 2002. De därefter kvarstående medlen bedöms bli utnyttjade under2003, varför fordran anses kortfristig.

Not 14 Kortfristiga placeringar


Kortfristiga placeringar 101 5 827 –Fordringar hos koncernföretag – – 612 –Övriga kortfristiga räntebärande fordringar 0 – – –

Summa 101 5 827 612 –

För huvuddelen av den svenska koncernen finns s k koncernkonton medSveaskog Förvaltnings AB som huvudkontoinnehavare. Sveaskog Förvalt-nings ABs mellanhavanden med koncernföretagen avseende koncernkontonredovisas som kortfristig räntebärande fordran respektive kortfristig ränte-bärande skuld till koncernföretagen.

Not 15 Likvida medel


Kortfristiga placeringar, se not 14 101 5 827 – –Fordringar hos koncernföretag – – 612 –Kassa och bank 235 734 0 623

Summa 336 6 561 612 623

68


Fortsättning not 10, Aktier och andelar

Specifikation av aktier och andelar samt andra långfristiga värdepappersinnehav

Org nr Säte/land Innehavi % 1) Antal aktier Bokf. värde kSEK

Moderbolagets innehavDirekta innehav i koncernföretagSveaskog Förvaltnings AB 556016-9020 Stockholm 100 95 157 179 24 930 191Hjälmare Kanal och Jäders Bruks AB 556002-4472 Arboga 100 5 936 3 049

Summa direktägda koncernföretag 24 933 240

Större indirekta innehav i koncernföretagAssiDomän Cartonboard AB 556267-2328 Lindesberg 100 1 000 –AssiDomän Fastighetsutveckling AB 556438-3635 Solna 100 1 000 –AssiDomän Försäkring AB 516401-8466 Stockholm 100 100 000 –AssiDomän Kastet AB 556611-4418 Solna 100 1 000 –AssiDomän Kraft Products AB 556071-4072 Solna 100 692 911 345 –AssiDomän Reinsurance SA - Luxemburg 100 11 999 –AssiDomän Interiör AB 556062-9080 Malå 100 4 300 –AssiDomän Nord Trä AB 556046-8208 Piteå 100 150 000 –Baltfor Ltd - Lettland 100 100 –Hasselfors Trä AB 556221-1945 Örebro 100 50 000 –Bröderna Hemmingsson Trävaru AB 556083-7881 Vimmerby 100 20 000 –Horndalsträ AB 556160-8620 Avesta 100 7 000 –Scandfibre Logistics AB 556253-1474 Stockholm 100 10 000 –Skinnskatteberg Trä AB 556230-8550 Skinnskatteberg 100 5 000 –Skogs AB Sveaskog 36 556579-7627 Solna 100 1 000 –

Koncernens innehav i intresseföretagModerbolagets indirekta innehavÖvriga 531

Summa intresseföretag 531

Koncernens övriga långfristiga värdepappersinnehavModerbolagets indirekta innehavBottenvikens Stuveri AB 556053-7168 Piteå 24,1 18 775 2 586Träinformation AB 556093-5503 Stockholm 5,1 510 2Bostadsrätter 586Övriga andelar 3 161

Summa koncernens övriga långfristiga värdepappersinnehav 6 335

Summa koncernens innehav av aktier och andelar 6 866

1) Rösträttsandelen överensstämmer för samtliga andelar med kapitalandelen

Komplett lagstadgad specifikation av koncernföretagens innehav finns i den årsredovisning som insändes till Patent- och Registreringsverket. Denna specifikation kan erhållas från Sveaskog Förvaltnings AB, Koncernstab Kommunikation, 105 22 Stockholm.

69

Not 16 Eget kapital

Aktie- Bundna Fritt egetMSEK kapital reserver kapital Totalt

KoncernenEget kapital 31.12.2000 118 50 469 637Erhållet ägartillskott – – 11 376 11 376Avsättning till reservfond – 12 –12 –Förskjutning mellan bundet och

fritt eget kapital – 14 –14 –Årets resultat – – 70 70

Eget kapital 31.12.2001 118 76 11 889 12 083Erhållet ägartillskott – – 64 64Årets omräkningsdifferens – – 1 1Förskjutning mellan bundet och

fritt eget kapital – 0 0 –Årets resultat – – 579 579

Eget kapital 31.12.2002 118 76 12 533 12 727

Den ackumulerade omräkningsdifferensen uppgår till MSEK 6.

Aktie- Reserv Fritt egetMSEK kapital fond kapital Totalt

ModerbolagetEget kapital 31.12.2000 118 12 470 600Erhållet ägartillskott – – 11 376 11 376Avsättning till reservfond – 12 –12 –Årets resultat – – 57 57

Eget kapital 31.12.2001 118 24 11 891 12 033Erhållet ägartillskott – – 63 63Koncernbidrag – – 0 0Skatteeffekt av koncernbidrag – – 0 0Årets resultat – – 48 48

Eget kapital 31.12.2002 118 24 12 002 12 144

Not 17 Avsättningar för pensioner


Avsättningar för pensioner, PRI/FPG 44 43 – –Avsättningar för pensioner i egen regi,

oantastbara 812 829 – 169

Summa 856 872 – 169

Utöver de på arbetsmarknaden sedvanliga avtalsenliga pensionsåtaganden,som belastar koncernresultatet i form av försäkringspremier för ITP och STPm m, påverkas koncernens resultat och ställning av väsentliga åtaganden förpensioner och livräntor som övertogs från Domänverket per 1 juli 1992 enligtdet s k bolagiseringsavtalet. Angående antastbara pensioneravsättningar, senot 18.

Not 18 Avsättningar

Avsätt-ningar/

31.12 Företags- ianspråk- 31.12MSEK 2001 förvärv tagande 2002

KoncernenAvsättning för pensioner i egen regi,

antastbara 389 – –13 376Skogsvårdsskuld 232 27 25 284Omstruktureringsreserver m m i

samband med företagsförvärv och -försäljningar 418 –24 –153 241

Avsättning för kronofastigheter/torp 2 – 2 4Övriga avsättningar 27 – –5 22

Summa 1 068 3 –144 927

Rörelse- Avsätt-överlåtelse ningar/

31.12 inom- ianspråk- 31.12MSEK 2001 koncernen tagande 2002

ModerbolagetAvsättning för pensioner

i egen regi, antastbara 54 –41 –13 –Skogsvårdsskuld 55 –44 –11 –Avsättning för kronofastigheter/torp 1 –1 – –

Summa 110 –86 –24 –

I Sveaskogs pensionsåtaganden ingår antastbara pensionsutfästelser till visspersonal främst inom Sveaskog Förvaltnings AB. För dessa åtaganden harreservation skett motsvarande den del som bedöms komma att utgå.Resterande del av teoretiskt kapitalvärde redovisas som ansvarsförbindelsemed MSEK 13 (15).

Avsättningen för arbetsskadeåtaganden och den del av pensionsåtagan-den som ännu ej är skattemässigt avdragsgilla, har redovisats tillsammansmed i föregående stycke nämnda antastbara pensionsskuld.

Skogsvårdsskulden avser reservering för beräknade framtida kostnader förvissa behov av återbeskogningsåtgärder.

Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförvärv avseromstrukturerings- och miljöreserver avsatta dels i samband med SveaskogABs förvärv av AssiDomänkoncernen 2001, dels Sveaskog Förvaltnings ABsförvärv av skogs- och sågverksrörelser från Kinnevikskoncernen 2002.

Omstruktureringsreserverna förväntas ianspråktagas i sin helhet under2003.

Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförsäljningar avserreserver avsatta för eventuella framtida krav avseende de verksamheter somsåldes under 2000 och 2001.

Ytterligare specifikation av avsättningarna lämnas inte eftersom det skullemenligt kunna påverka koncernens affärsmässiga verksamhet.

70


Not 19 Räntebärande skulder


Långfristiga skulderUtnyttjande under MEUR 1 000

Euro Medium Term Note program 293 298 – –AMF-STP lån, 1998–2003 – 181 – –Bankfaciliteter 6 600 – 6 600 –Skulder till koncernbolag – – 6 217 –Övriga skulder 2 4 – –

Summa 6 895 483 12 817 –

Kortfristiga skulderRiksgäldkontoret – 12 000 – 12 000AMF-STP lån, 1998–2003 181 – – –Bankfaciliteter 2 200 – 2 200 –Skulder till koncernföretag – – 2 343 –Övriga skulder 26 1 120 – 1 000

Summa 2 407 13 120 4 543 13 000

Summa totalt 9 302 13 603 17 360 13 000

Förfalloår för externa räntebärande skulder 31.12.2002

MSEK Koncernen Moderbolaget

2003 2 407 2 2002004 – –2005 – –2006 295 –2007 4 100 4 1002008 och därefter 2 500 2 500

Summa 9 302 8 800

Räntebärande skulder 31.12.2002 fördelade på valutorinkl till skulderna hänförliga derivatinstrument

Koncernen2002 2001

Valuta MSEK Andel, % MSEK Andel, %

MSEK 9 302 100 13 603 100

Summa 9 302 100 13 603 100

Not 20 Ej räntebärande skulder


Långfristiga skulderÖvriga långfristiga skulder 6 4 – –

Summa 6 4 – –

Kortfristiga skulderFörskott från kunder 4 9 – –Leverantörsskulder 1 086 739 – 64Skulder till koncernföretag – – 24 2Skatteskulder 29 2 – –Skuld till staten att avräkna mot avtalat

aktieägartillskott * 15 15 – –Övriga kortfristiga skulder ** 241 1 137 111 1 081Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 485 503 55 25

Summa 1 860 2 405 190 1 172

Summa totalt 1 866 2 409 190 1 172

* Skuld till staten sammanhänger med det s k bolagiseringsavtalet varigenom AssiDomän övertog Domänverkets rörelse och huvuddelen avverkets tillgångar och skulder.

** Bland Övriga kortfristiga skulder ingår skuld avseende beräknad restinlösenav utestående aktier i AssiDomän AB.

Not 21 Ställda säkerheter


FastighetsinteckningarSäkerhet för skulder till kreditinstitut – 4 – –Säkerhet för skulder till övriga kreditgivare 0 8 – –

Summa 0 12 – –

FöretagsinteckningarSäkerhet för skulder till kreditinstitut 9 9 – –

Summa 9 9 – –

Bankmedel 26 30 – –

Summa totalt 35 51 – –

71

Stockholm den 18 februari 2003

Bo Dockered Lars Johan Cederlund Åsa DomeijOrdförande

Roland N Johanson Lena Johansson Birgitta Johansson-Hedberg

Christina Liffner Rolf Sellbrand Lena Söderberg

Gösta Utterström Lars SköldVerkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits 20 februari 2003

Torsten Lyth Torbjörn KöhlerAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Ernst & Young Ernst & Young

Not 22 Ansvarsförbindelser


Borgensförbindelser för koncernföretag – – – –Andra ansvarsförbindelser för

koncernföretag – – – –Borgens- och andra ansvarsförbindelser 5 6 – –Kapitalvärde av pensionsåtaganden utöver

vad som upptagits bland skulderna 13 15 – –

Summa 18 21 – –

Kapitalvärde av pensionsåtaganden utöver vad som skuldförts, se vidare not 18.

Not 23 Dispositioner, moderbolaget

ModerbolagetMSEK 2002 2001

Avsättning till ersättningsfond för mark – 0Utnyttjande av ersättningsfond för mark 0 –Förändring av periodiseringsfond – –19Skillnad mellan avskrivningar enligt plan

och bokföringsmässiga avskrivningar – 0

Summa 0 –19

72

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Sveaskog AB (publ.) Org nr 556558-0031

Vi har granskat årsredovisningen och koncernredovisningen tillsammans omfattandesidorna 45–71, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltningi Sveaskog AB för år 2002. Det är styrelsen och verkställande direktören som haransvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala ossom årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vårrevision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att viplanerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredo-visningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revisioninnefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information iräkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprincipernaoch styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedömaden samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Somunderlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut,åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseleda-mot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har ävengranskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt harhandlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med års-redovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernensresultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt för-slaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställandedirektören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 20 februari 2003

Torsten Lyth Torbjörn KöhlerAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Ernst & Young Ernst & Young

Ledande befattningshavare

Koncernledning

Lars SköldVerkställande direktör och koncernchef. Född 1950. Anställd sedan 2000.

Sven Eric LundströmVice verkställande direktör Född 1949. Anställd sedan 1983.

Gunnar OlofssonSkogsdirektör. Född 1955. Anställd sedan 2001.

Skogsrörelsen

Lars SköldVerksamhetsområde Virkesmarknad

Gunnar OlofssonVerksamhetsområde Skogsbruk

Bo-Göran KarlssonVerksamhetsområde Jakt, fiske & naturupplevelser. Född 1953. Anställd sedan 1985.

Hans KarlssonVerksamhetsområde FastigheterFödd 1957. Anställd sedan 1990.

Anders DahlqvistVirke SydFödd 1951. Anställd sedan 1975.

Björn ÅströmVirke NorrFödd 1954. Anställd sedan 1983.

Industrirörelsen

ASSIDOMÄN TIMBER

Anders S. NilssonVerkställande direktör Född 1957. Anställd sedan 1992.

ASSIDOMÄN CARTONBOARD

Lars-Ola AlmbergVerkställande direktör Född 1948. Anställd sedan 1997.

Koncernstaber

Stefan BleckertNaturvårdFödd 1961. Anställd sedan 2001.

Karin Ericsson GullbergPersonal Född 1956. Anställd sedan 2001.

Claes-Håkan HolmITFödd 1949. Anställd sedan 2003.

Olof JohanssonMiljöFödd 1958. Anställd sedan 1988.

Johan LagercrantzFinansFödd 1952. Anställd sedan 1995.

Lars-Göran LövgrenJuridikFödd 1946. Anställd sedan 2001.

Anders NilssonEkonomiFödd 1965. Anställd sedan 2000.

Björn OlhansAffärsstyrningFödd 1945. Anställd sedan 1987.

Karl Erik WestlingJuridikFödd 1946. Anställd sedan 1977.

Leif ÖsterKommunikationFödd 1956. Anställd sedan 2002.

Sven-Eric Lundström

Bo-Göran Karlsson

Anders Dahlqvist

Lars Sköld

Gunnar Olofsson

Hans Karlsson

Björn Åström

Sveaskog leds av verkställande direktören, Lars Sköld. Koncernledningenbestår dessutom av vice VD Sven Eric Lundström samt chefen förVerksamhetsområde Skogsbruk, Gunnar Olofsson.

Därutöver finns en ledningsgrupp som förutom koncernledningenbestår av övriga verksamhetsområdeschefer, cheferna för VirkesmarknadSyd och Norr, AssiDomän Timber, AssiDomän Cartonboard samtkoncernstabschefer.

Anders S. Nilsson

Lars Ola Almberg

73

74

Styrelse

Bo Dockered, styrelseordförandeFödd 1941, invald 1999. Agronomie hedersdoktor och ordförande i bl a AB Trav och Galopp, Sveriges Lantbruksuniversitet och BeridnaHögvakten. Vice ordförande i Andra AP-fonden.

Lars-Johan CederlundFödd 1941, invald 1999. Ämnesråd vid Näringsdepartementet. Ledamot i bl a Svensk Bilprovning, Svenska Rymdaktiebolaget, Svensk Exportkredit samt Förvaltnings AB Stattum.

Åsa DomeijFödd 1962, invald 1999. Riksdagsledamot. Agronom vid SverigesLantbruksuniversitet.

Birgitta Johansson-HedbergFödd 1947, invald 2001. VD och koncernchef i FöreningsSparbanken.Ordförande i AB Spintab och Lindex. Ledamot i bl a AffärsbankernasServicebolag, Aktiemarknadsnämnden och FI Holding.

Lena JohanssonFödd 1955, invald 1999. Generaldirektör för LivsmedelsekonomiskaInstitutet. Ledamot i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi(ESO) och Centrum för Europaforskning vid Lunds Universitet.

Christina LiffnerFödd 1950, invald 1999. Ordförande i Svensk Adressändring AB.Ledamot i Vin & Sprit AB, Tredje AP-fonden och SJR, SkandinaviskaJour och Rekryteringsbyrån AB. Vice ordförande i SvenskaFriidrottsförbundet.

Lena SöderbergFödd 1955, invald 1999. VD KRAV ek. för. Styrelseordförande SvenskaSkogsplantor AB. Ledamot i bl a Sveriges Lantbruksuniversitet.

Arbetstagarrepresentanter

Roland Johansson född 1943, invald 2002. Ordinarie, Skogs- ochTräfacket, Sveaskog.

Rolf Sellbrand född 1943, invald 2002. Ordinarie, PTK (SIF),AssiDomän Cartonboard.

Gösta Utterström född 1946, invald 2002. Ordinarie, Skogs- ochTräfacket, AssiDomän Timber.

Pelle Eriksson, född 1955, invald 2002. Suppleant,Pappersarbetarförbundet (SPIAF), AssiDomän Cartonboard.

Lars Thorell född 1952, invald 1999. Suppleant, Skogs- ochTräfacket, Sveaskog Skogsrörelsen.

Karl-Erik Rudh född 1940, invald 1999. Suppleant, Ledarna.

Revisorer

Torsten Lyth född 1952. Auktoriserad revisor, Ernst & Young.

Torbjörn Köhler född 1952. Auktoriserad revisor, Ernst & Young.

Bo Dockered Lars-Johan Cederlund

Lena Johansson Christina Liffner

Åsa Domeij Birgitta Johansson-Hedberg

Lena Söderberg Roland Johansson

75

Styrelsen och dess arbete

Styrelsen består av sju ledamöter valda av bolagsstämman samttre ledamöter med tre suppleanter utsedda av de anställda.Verkställande direktören ingår inte i styrelsen men är föredragan-de. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov som föredragan-de eller i administrativa funktioner.

Styrelsen har fastställt en arbetsordning med instruktioner omarbetsfördelning för styrelse och verkställande direktör samtinstruktion för ekonomisk rapportering.

Under verksamhetsåret 2002 har styrelsen haft 13 protokoll-förda sammanträden. Det stora antalet sammanträden har moti-verats av förvärvet av AssiDomän AB och det integrationsarbetesom har varit nödvändigt för att skapa en sammanhållen kon-cern.

Styrelsens ordförande följer bolagets verksamhet och utveck-ling och tillser att styrelsens ledamöter fortlöpande får den infor-mation som behövs för att kunna följa bolagets och koncernensställning, ekonomiska planering och utveckling. Ordförandensamråder med verkställande direktören i förekommande strate-giska frågor och företräder bolaget beträffande ägarfrågor.

Styrelsens ordförande ansvarar vidare för att styrelsen fullgörde uppgifter som anges i aktiebolagslagen. Styrelsen utövar till-syn över att verkställande direktören fullgör sina åligganden.

Styrelsen ansvarar för att bolagets organisation är ändamåls-enlig, varför styrelsen fortlöpande utvärderar bolagets handlägg-ningsrutiner, riktlinjer för förvaltning och placering av bolagetsmedel.

Styrelsen fastställer budget och verksamhetsplan för bolagetoch koncernen, samt övervakar verksamhetens utveckling jäm-fört med budget och plan.

STYRELSEKOMMITTÉER

Styrelsen har inom sig utsett tre kommittéer för beredning avärenden avseende koncernens fastighets-, finans- och ersättnings-frågor avseende verkställande direktören och ledande befatt-ningshavare. För kommittéerna har enkla arbetsordningarframtagits.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Verkställande direktören leder koncernens verksamhet inom deramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören tar framerforderligt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemö-ten samt är föredragande och avger därvid motiverade förslag tillbeslut. Verkställande direktören tillställer styrelsens ledamöterinformation som behövs för att följa bolagets och koncernensställning, likviditet och utveckling. Härutöver håller verkställandedirektören styrelsens ordförande löpande informerad om bola-gets verksamhet.

Rolf Sellbrand Gösta Utterström

Pelle Eriksson Lars Thorell

Karl-Erik Rudh

76

Ordlista

ApteringEn trädstams uppdelning i sortiment. Uppdel-ningen görs så att största möjliga ekonomiskautbyte erhålls.

ArronderingSkogsfastigheternas relativa belägenhet.

AskåterföringAtt till skogsmarken återföra den näringsrikaaskan från ved som eldats i biobränslepannor.På så sätt upprätthålls ett långsiktigt kretsloppav näringsämnen.

AvsalumassaTorkad massa som säljs i balar på marknaden.

Avverkningsrätt (leveransrotköp)Skogsägaren låter en opartisk person märkaut ett skogsområde som skall avverkas.Köparen ansvarar själv för avverkning ochuttransport. Volymen mäts och avräknas vidindustrin.

AvverkningsuppdragSkogsägaren uppdrar åt köparen att svara föravverkningen. Köparen ansvarar för avverk-ning och uttransport till bilväg medan pris-sättning och mätning av virket sker påsamma sätt som för leveransvirke.

BarrmassavedTall- eller granmassaved. Ger längre ochstarkare fibrer än lövmassaved.

BeståndTräd som växer inom en viss areal och somfrämst kännetecknas av enhetlig ålder ochträdslagsblandning.

BiobränslenFörnyelsebara bränslen som kommer frånväxtriket, t ex från ved, inkl lutar, bark ochtallolja.

Biologisk mångfaldVariationsrikedom bland allt levande i allamiljöer och ekologiska processer som deingår i. Detta innefattar mångfald inom ochmellan arter och hos ekosystem.

BiotopNaturtyp

BonitetMått på produktionsförmågan hos skogs-mark. Definieras som medeltillväxten när den kulminerar för ett visst bestånd, mätt im3sk/ha/år.

BruttoavverkningFrån ett avverkat skogsbestånd uttagen vedmed tillägg för kvarlämnade fällda träd ochstamdelar.

BruttotillväxtVolymtillväxt i ett skogsbestånd inklusivenaturlig avgång.

COD (Chemical Oxygen Demand)Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått påden mängd syre som krävs för fullständignedbrytning av organsikt material i vatten.

Ekologisk landskapsplanEn skogsbruksplan på landskapsnivå därskogsbruket för att bibehålla landskapetsmångfald av växter och djur.

Ekologiskt bokslut En systematisk, dokumenterad, periodisk ochobjektiv granskning av resultatet av mil-jöskyddsåtgärder, till exempel i skogsbruket.

Flis Ved, som maskinellt sönderdelats till bitar avlämplig storlek, avsedda för till exempelmassatillverkning, fiberskivetillverkning ellerbränning.

FSC (Forest Stewardship Council)Internationell organisation som verkar för ettsamhällsnyttigt, miljöanpassat och ekono-miskt livskraftigt skogsbruk genom att miljö-certifiera skog som brukas i enlighet medvissa av FSC uppställda krav.

Fossila bränslenBränslen baserade på kol- och väteföreningarfrån sedimenterad berggrund – främst kol,olja och fossilgas.

FotosyntesDe gröna växternas förmåga att med hjälp av solenergi, koldioxid och vatten bilda kolhydrater.

Fub (Fast kubik under bark)Trädråvaran rensad från bark, toppar ochövrigt spill. Se m3fub, m3sk.

FörbandGenomsnittligt avstånd mellan stammarna.

HaHektar, en yta motsvarande 10 000 m2. Enkm2 motsvarar 100 ha.

HumuslagerDet ytliga markskiktet huvudsakligen bestå-ende av döda växt- eller djurdelar.

ImpedimentBenämning på markområde som har engenomsnittlig tillväxt om mindre än 1 m3sk/ha/år.

IndustrivedStamved som används i industriella föräd-lingsprocesser, främst massaved och timmer.

Kväveoxider (NOX)En grupp gaser bestående av kväve och syresom bildas vid förbränning. I fuktig luft om-vandlas kväveoxider till salpetersyra, somförsurar nederbörden.

LövmassavedVanligen björk. Ger kortare fibrer än barr-massaved. Används särskilt vid framställningav tryck- och kontorspapper.

m3fubVolymenhet för virke. Anger kubikmeterverklig vedvolym utan bark. Se även fub.

m3skSkogskubikmeter. Volymen virke inklusivetopp och bark, 1 m3sk motsvarar cirka 0,82m3fub. Se även fub.

MassavedVirkessortiment avsett för framställning avpappersmassa. Både lövved (företrädesvisbjörk) och barrved (tall och gran) förekom-mer. Massaved mäts vanligen i fallandelängder 25–55 dm eller i tremeterslängder.

NaturvärdeslokalSkog med vissa naturvärden och stora förut-sättningar att inom snar framtid återskapahöga naturvärden.

NyckelbiotopSkogsområde med höga naturvärden där mankan förvänta sig närvaro av (biotopberoende)rödlistade arter. Dessa skogar har ofta långhistoria och naturskogsliknande karaktärer.

Produktiv skogsmarkSkogsmark som kan producera minst 1 m3sk per ha och år i genomsnitt.

Rödlistade arterArter som vars långsiktiga överlevnad ärosäker på sikt – på grund av t ex skogsbruk.Klassade enligt internationella hotkategorier i en s k rödlista.

SjälvföryngringNy skog uppkommer från frön som spridsfrån fröträd.

SjälvgallringTräd konkurreras ut, torkar och faller omkull.

StåndortEtt område som har för växterna enhetliglivsmiljö.

Adresser

Producerad av Sveaskog Koncernstab Kommunikation i samarbete med Plädera Information AB.

Foto: Leif Öster, Elisabeth Ohlson, Bengt Alm & Hans Strand/GreatShots m fl.

Tryckt hos Jernström Offset i mars 2003.

Sveaskog AB, Stockholm

Pipersväg 2, Solna105 22 StockholmTel 08-655 90 00Fax 08-655 94 14

Sveaskog AB, Kalix

Torggatan 4, KalixBox 315952 23 KalixTel 0923-787 00Fax 0923-787 01

Sveaskog Virke Norr

Furunäsvägen 102 A941 86 PiteåTel 0911-784 00Fax 0911-195 52

Sveaskog Virke Syd

Bruksgatan 14Box 404701 48 ÖrebroTel 019-19 50 00Fax 019-19 50 25

AssiDomän Timber AB

Pipersväg 2, Solna105 22 StockholmTel 08-655 90 00Fax 08-655 94 14

AssiDomän Cartonboard AB

718 80 FröviTel 0581-370 00Fax 0581-310 67

Sveaskog AB

Södra NorrbottenNygrensvägen 1942 28 ÄlvsbynTel 0929-168 20 Fax 0929-168 69

Sveaskog AB

VästerbottenBox 71 921 22 Lycksele Tel 0950-231 50 Fax 0950-231 90

Sveaskog AB

Södra NorrlandStorsjöstråket 15831 34 ÖstersundTel 063-55 15 00Fax 063-55 15 01

Sveaskog AB

Norra BergslagenBox 95 739 21 Skinnskatteberg Tel 0222-452 90 Fax 0222-452 86

Sveaskog AB

Södra BergslagenBox 404 701 48 Örebro Tel 019-19 50 00 Fax 019-19 50 25

Sveaskog AB

Västra GötalandSjukhusgatan 7 553 05 Jönköping Tel 036-341 991Fax 036-341 999

Sveaskog AB

Östra GötalandBox 3223 350 53 Växjö Tel 0470-76 54 55

Sveaskog Plantskola

Lugnet 746 94 Bålsta Tel 0171-46 88 50 Fax 0171-46 88 65

® R

egis

tere

d tr

adem

ark

owne

r ©

198

6 W

WF

– W

orld

Wid

eFu

nd F

or N

atur

e (fo

rmer

ly W

orld

Wild

life

Fund

) co

pyrig

ht.

Sveaskog samarbetar medWWF för att främja bevarandeoch uthålligt brukande avvärldens skogar.

Sveaskog AB, StockholmPipersväg 2, Solna105 22 StockholmTel 08-655 90 00Fax 08-655 94 14

Sveaskog AB, KalixTorggatan 4, KalixBox 315952 23 KalixTel 0923-787 00Fax 0923-787 01

www.sveaskog.se

79

ÅR

SR

ED

OV

IS

NI

NG

&

M

IL

JÖ

RE

DO

VIS

NI

NG

2

00

2

Documents

Sveaskog årsredovisning