Årsredovisning 2003 Sveaskog

Årsredovisningmed miljöredovisning

2003

Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Det innebäratt bolaget förvaltar ca 4,6 miljoner hektar mark, varav3,5 miljoner hektar utgör produktiv skogsmark. Detmotsvarar 15% av den brukade skogsmarken i Sverige.Utifrån de egna råvarutillgångarna och via köp ochbyten agerar Sveaskog som en ledande och oberoendeleverantör av timmer, massaved och biobränsle tillsågverk, massabruk och energianläggningar.

Målet är att skogen ska förvaltas på ett föredömligtsätt, både ur produktions- och miljösynvinkel för atttrygga en långsiktigt hållbar utveckling.

Sveaskog äger även en industrirörelse bestående avAssiDomän Cartonboard samt Setra Group AB (50%).

Sveaskog är helägt av den svenska staten och harca 1 500 anställda (exkl Setra Group).

2003 i sammandrag 1

Ägarstyrning 2

Ordföranden har ordet 3

VD har ordet 4

Mål 6

Skogskapitalet 10

Virkesmarknaden i Sverige och dess närområde 14

Strategisk inriktning 16

Verksamhetsbeskrivning

Skogsrörelsen 19

- Virkesmarknad 20

- Skogsbruk 24

- Fastigheter 27

- Jakt, fiske & naturupplevelser 29

AssiDomän Cartonboard 31

Intresseföretag 34

Medarbetare 35

Samhällsansvar och samhällsengagemang 38

Miljöredovisning

Händelser under 2003 41

Miljöpolicy 43

Skogsbruk 44

Utsläpp och energianvändning 47

Miljönyckeltal och miljösiffror 49

Räkenskaper

Förvaltningsberättelse 51

Flerårsöversikt 57

Definitioner 57

Resultaträkning 58

Kommentarer resultaträkningen 59

Balansräkning 60

Kommentarer balansräkning 61

Förändringar i eget kapital 61

Kassaflödesanalys 62

Kommentarer kassaflödesanalys 63

Moderbolaget 64

Noter med redovisningsprinciper 66

Revisionsberättelse 84

Ledande befattningshavare 85

Styrelse, revisorer 86

Ordlista 88

Adresser 89

Innehåll

S T Y R E L S E

V D , K O N C E R N L E D N I N G

K O N C E R N S T A B E R

AssiDomän Cartonboard

Fastigheter

Setra Group AB(50%)

Jakt, fiske &naturupplevelser

A F F Ä R S O M R Å D E N

Skogsrörelsen

Skogsbruk

Virkesmarknad

Intresseföretag

1

2003 2002

Nettoomsättning, MSEK 8 420 8 390

Rörelseresultat, MSEK 1 563 1 261(varav reavinster från fastighetsförsäljning) (250) (43)

Resultat efter finansnetto, MSEK 1 047 766

Nettoresultat, MSEK 941 579

Avkastning på eget kapital, % 7 5

Avkastning på sysselsatt kapital, % 7 5

Soliditet, % 46 47

Medelantal anställda 2 211 2 433

Finansiella nyckeltal, koncernen

2003 i sammandrag

Marknad och resultat

Marknadsförutsättningarna för Sveaskogs produkterhar i huvudsak varit gynnsamma.

Nettoomsättningen för helåret 2003 var MSEK8 420, i nivå med 2002. Skogsrörelsens omsättning harökat till följd av främst högre volym.

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 1 563, enökning med MSEK 302 eller 24% jämfört med 2002.Resultatet förbättrades för Skogsrörelsen och Carton-board. Fastighetsförsäljningarna ökade kraftigt. Resul-tatet från sågverksrörelsen minskade bl a till följd avstrukturkostnader i samband med bildandet av SetraGroup.

Svenska Skogsplantor överförs till Sveaskog

Efter beslut i riksdagen överfördes per den 1 aprilaktierna i det helstatliga Svenska Skogsplantor AB tillSveaskog i syfte att fullfölja en rekonstruktion avbolaget. Från och med det andra kvartalet 2003 ingårSvenska Skogsplantor i Sveaskogs koncernredovisning.

Sågverksaffär för bättre struktur

Sveaskog, LRF och Skogsägarna Mellanskog skapadeSveriges största och Europas fjärde största företag inomträindustri genom ett samgående per den 1 juli mellanAssiDomän Timber och Mindab (Mellanskog IndustriAB). Bolaget, Setra Group AB, omsatte proforma 2003MSEK 5 500. Antalet anställda uppgår till ca 1 400.Sveaskog äger 50% av Setra Group AB.

WWF ger Sveaskogs naturvårdsarbete prestigefyllt erkännande

Den 15 maj invigdes Ekoparken Omberg vid Vätternsstrand. Samtidigt erkändes Sveaskogs naturvårdsarbeteav Världsnaturfonden (WWF) som en Gåva till jorden(Gift to the Earth). Omberg är den första av ca 20ekoparker som Sveaskog kommer att inrätta i Sverige.Omberg är ett populärt friluftsområde, som varje årlockar ca 350 000 besökare.

Ökat tempo i fastighetsförsäljningarna

Uppdraget att sälja skogsmark i syfte att förstärkaenskilt jord- och skogsbruk, framför allt i glesbygd, hartagit fart under 2003. Mer än 200 affärer motsvarande29 000 ha har genomförts inom uppdraget. Försälj-ningsintäkterna från denna fastighetsförsäljning uppgicktill MSEK 386.

Utdelning

Vid en extra bolagsstämma i december 2003 beslutadesatt Sveaskog gör en efterutdelning på MSEK 600utöver de MSEK 296 som tidigare utdelats efter beslutvid den ordinarie bolagsstämman.

Till 2004 års bolagsstämma föreslås en utdelningmed MSEK 355.

S V E A S K O G Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3

2

Ägarstyrning


Sveaskog AB är helägt

av svenska staten genom

Sveaskog Holding AB

(f d Förvaltnings AB Stattum)

under Näringsdepartementet.

Statens ägarpolicy

Ett övergripande mål för den svenskastatens företagande är att de konkurrens-utsatta företagen ska skapa värde. Före-tagen ska uppnå acceptabel avkastning påstatens kapital och i förekommande fallinfria särskilt uttryckta samhällsintressen. I verksamheten ska viktiga policyfrågorprioriteras, såsom miljöfrågor, struktur-frågor och jämställdhetsfrågor.

Statens ägarstyrning utövas främstgenom rapporteringskrav och styrelse-nomineringar. Rapporteringskraven syftartill att få företagen med statligt ägandegenomlysta. Snabb och analytisk rappor-tering ska möjliggöra externa analyser ochjämförelser med andra företag. Genomstyrelsenomineringar ska effektiva styrelserskapas med kompetens som är relevant förverksamheten och den utvecklingsfas somföretaget befinner sig i.

Sveaskog

Det börsnoterade AssiDomän AB beslöt1998 att koncentrera sitt dåvarande skogs-innehav till några större kärnområden. Vissdel av skogmarken utanför dessa områdenbedömdes på grund av bl a naturvårds-hänsyn och andra hänsyn som naturligaför ett statligt ägande. Mot denna bak-grund överfördes ca 900 000 ha skogsmarktill dotterbolaget Sveaskog AB, som 1999förvärvades av den svenska staten.

Efter hand konstaterades att Sveaskogvar för litet för att kunna fullfölja de kravpå effektivitet och marknadsnärvaro samtsärskilda uppgifter, t ex i fråga om ersätt-ningsmark, som staten angav vid förvärvetav Sveaskog. Samtidigt sålde AssiDomänunder 2000 och 2001 merparten av sinindustriella verksamhet, varefter bolagetkom att bli ett i huvudsak skogsägandeföretag.

Mot denna bakgrund förvärvade

Sveaskog AB i slutet av 2001 AssiDomänAB. AssiDomän är numera ett helägtdotterbolag till Sveaskog AB under namnetSveaskog Förvaltnings AB och till vilketbolag koncernens hela skogsrörelsesamlats.

Sveaskogs uppgifter

Staten har tydligt deklarerat det storavärdet av ett långsiktigt ägande av skogs-mark som varande en viktig nationellresurs med påverkan på råvarutillgång,sysselsättning och rekreationsmöjligheterför medborgarna.

Statens skog ska förvaltas på ett före-dömligt sätt, både ur produktions- ochmiljösynvinkel för att trygga en långsiktigthållbar utveckling.

Sveaskogs verksamhet inriktas på att

• driva ett rationellt, effektivt och lönsamtskogsbruk med lokal närvaro och högtställda miljömål

• upprätthålla rollen som Sveriges störstaoberoende virkesleverantör med högmarknadsnärvaro och med utvecklande,långsiktiga samarbeten med strategiskakunder

• skapa förutsättningar för att lokaltutveckla unika naturupplevelser, jakt-och fiskemöjligheter.

Genom Sveaskogs stora och geografisktutspridda markinnehav ska företaget ävenpå marknadsmässiga villkor

• erbjuda tillköpsmöjligheter av skogsmarkför det enskilda jord- och skogsbruket,särskilt i glesbygd. På sikt kan sådanförsäljning komma att omfatta 5–10% avSveaskogs markinnehav

• tillhandahålla ersättningsmark till stateni samband med bildande av naturreser-vat och markavsättningar för andraallmännyttiga ändamål.

3


Gemensamt ansvar att öka skogens värde

En viktig skillnad för statligt ägda bolag ärdock att omvärldens förväntningar blirannorlunda. En del av de krav som fram-förs mot Sveaskog, vad gäller t ex virkes-leveranser, skulle naturligtvis aldrig ställaspå stora privata skogsbolag. Detta trots att vi konkurrerar på marknaden på likavillkor.

Att som statligt bolag ständigt vara ifokus får vi leva med och tillfredsställelsenför alla verksamma i Sveaskog är att vistolt och ödmjukt konstaterar att vi gör sågott vi kan och kommer att göra det äveni framtiden.

Att omvärldens förväntningar påSveaskog är högre än på privata skogs-bolag, visar också debatten om natur-vårdens påverkan på landets tillväxt ochskogsnäringens framtid. Sveaskog har enlångtgående miljöpolicy och stor kunskapom vilka insatser som krävs för att bevarabiologisk mångfald. Vi kan även se vilkakonsekvenser olika naturvårdsinsatser harpå sysselsättning och lönsamhet i skogs-näringen. För att tydliggöra dessa presen-terade jag under hösten 2003 alternativasätt att använda de statliga medlen förbevarandet av biologisk mångfald. Reak-tionen på dessa förslag var stark ochmånga ledande aktörer har nu fortsattdenna viktiga diskussion. Från några in-flytelserika personer inom miljörörelsenhar jag däremot fått ta emot kritik, inte såmycket för förslagen i sig utan för att jag

överhuvudtaget initierade debatten. Dennareaktion i sig visar bara att det fanns ettuppdämt behov av en sådan debatt. Detkan aldrig vara så i en demokrati attenbart ett exklusivt fåtal har rätten atttycka och tänka i för nationens tillväxt såviktiga frågor.

Som styrelseordförande i Sveaskog harjag ett ansvar att ta upp frågor till diskus-sion som är fundamentala för bolagetsverksamhet. Det kommer jag att fortsättagöra när jag ser möjligheter att öka värdetpå Sveaskogs skogsinnehav, skogsnäringeni stort och på skogen som nationell resursför Sverige.

Frågor som nu behöver debatteras ärhur olika intressen ska samsas om sammaskog utan att minska skogsnäringensbetydelse för hela landet. Inom Sveaskoghar vi under flera år arbetat med fråganom skogens sociala roll och den debattenkommer säkert att breddas under denärmaste åren. Jag menar att skogensviktigaste sociala roll är att skapa underlagför en konkurrenskraftig skogsindustri såatt människor kan bo och verka i landetsskogsregioner. Men skogen har också enroll för rekreation och friluftsliv. Jag ärövertygad om att dessa olika roller väl kansamordnas.

Bo DockeredStyrelseordförande

Sveaskog är Sveriges största

skogsägare och ett företag helägt

av den svenska staten. Företaget

styrs enligt samma affärsmässiga

principer som gäller för ett noterat

bolag, vilket bland annat tar sig

uttryck i denna årsredovisning.

Bo Dockered

4

Operativt har Sveaskog utvecklats mycket bra under 2003. Ett stort antal projekt

har genomförts för att anpassa organisation och verksamhet till det uppdrag vi

har. En bred lokal dialog har startat under året och fortsätter. Lönsamheten har

förbättrats ytterligare.

Vi fokuserar på ökad skogsproduktion

2003 blev i många avseenden ett bra år för Sveaskog. Vi harförbättrat resultatet med 24% jämfört med 2002. Skogsrörel-sen, som är kärnan i vår verksamhet, har utvecklats positivt.

Som stor skogsägare och aktiv, fristående aktör påvirkesmarknaden har Sveaskog en unik roll. Det ger oss ettsärskilt ansvar. Vi strävar efter att öka värdet på skogen. Delsgenom att höja produktiviteten i vårt skogsinnehav, delsgenom att bidra till en väl fungerande marknad och enkonkurrenskraftig skogsindustri.

Ett sätt för oss att förstärka industrin är att samarbeta närastrategiska kunder. För att kunna möta allt mer specificeradebeställningar, har vi under 2003 genomfört projekt somhjälper oss att förbättra skogsrörelsen. I hela kedjan – frånplanering till leverans – ska vi arbeta så effektivt som möjligtmed kundens behov för ögonen.

Allt fler kunder har valt att lägga ansvaret på Sveaskog förhela sin försörjning av virke. En av dem är framgångsrikaföretaget Älvsbyhus i Norrbotten. Det ser jag som ett kvittopå att vi jobbar på rätt sätt. För att möta efterfrågan från vårakunder köper vi virke från andra skogsägare, i Sverige ochutomlands. Vi levererar mer än dubbelt så mycket virke tillkunderna, som vi avverkar i egen skog.

Nödvändig förändring

AssiDomän Cartonboard har genom ökad produktion ochlägre kostnader förbättrat sitt resultat med 18% jämfört med2002 och även våra sågverk har gått bra under året. Det nyabolaget Setra Group – som vi bildat genom ett samgåendemellan AssiDomän Timber och Mindab – har därmed fått engod start.

Att Setra Group bildades ser jag som ett led i en föränd-ring av branschen. Svensk trämekanisk industri behöver blistarkare och mer lönsam för att klara en hård internationellkonkurrens. Setra Group är Sveriges största träindustriföretag.Bolaget konkurrerar om en position som ledande leverantör


5


på marknaderna för synligt trä för kunder i Europa ochJapan. Setra Group siktar även på att vara den främstadistributören av förädlade och sågade trävaror till denskandinaviska byggmaterialhandeln.

Affärer för lokal utveckling

För att förstärka enskilt jord- och skogsbruk, främst iglesbygd, har Sveaskog fått ägarens uppdrag att sälja mark.Det ger många människor som vill driva skogsbruk möjlig-het att bo och arbeta på landsbygden. Vi har nu arbetatmed försäljningen under ett år och kan konstatera attintresset är stort. Under 2003 har vi genomfört över 200affärer inom uppdraget. Försäljningen sker till marknadsprisoch prisnivån för skogsfastigheter har varit stabil under året.

Ett annat sätt att bidra till en levande landsbygd är attmed skogen som bas utveckla nya lokala affärer. Inte minstkring naturturism. Runt om i landet söker vi samarbetemed lokala entreprenörer kring jakt, fiske och naturupp-levelser. För att få kraft i affärsutvecklingen och marknads-föringen har vi samlat dessa erbjudanden i ett verksamhets-område. Det omsätter idag ca MSEK 100 och jag ser enfortsatt god tillväxt.

Naturvård med kvalitet

Sveaskog prioriterar naturskydd och naturhänsyn på 20%av den produktiva skogsmarken. Detta ser jag som ettbidrag för att bevara biologisk mångfald i svensk natur. Närvi under 2003 invigde vår första ekopark, på Omberg iÖstergötland, fick vi en bekräftelse på vikten av vår satsningi form av Världsnaturfondens prestigefyllda erkännande”Gåva till Jorden” för arbetet med att skydda och återskapaunik natur i större sammanhängande landskap.

Under året har vi även omcertifierat verksamheten enligtmiljöledningssystemet ISO 14 001 och FSC-standarden föransvarsfullt skogsbruk.

Att naturvård bedrivs med hög kvalitet utifrån en kändstrategi är viktigt för alla skogsägare. Debatten kringambitionerna att bilda reservat på skogsmark har visatbehovet av en bristanalys. För att effektivt kunna bevarabiologisk mångfald behövs kunskap om vilka naturtyperoch arter vi har brist på och vilka det finns gott om i svenskskog. En inventering behöver även göras i områden somredan har skyddats.

Ökad skogsproduktion

År 2004 sätter vi fokus på ökad skogsproduktion. Medkostnadseffektiv skogsföryngring, gödsling och röjning skavi höja produktiviteten på vårt innehav. Vi arbetar också föratt trimma planeringen och bättre ta tillvara varje stockutifrån kundernas beställningar. På det sättet kan vi säkraleveransen av virke till skogsindustrin och samtidigt ökavärdet på skogen.

Vi kommer också att utveckla och öka leveranserna avbiobränsle till skogsindustrin och energisektorn. En utökadmarknad för biobränsle kan förbättra skogens produktions-förmåga. När skogsägaren får ut ytterligare ett sortiment urskogen förbättras ekonomin i skogsinnehavet. Det skaparutrymme för ökade investeringar i skogsskötsel, som i sintur långsiktigt säkrar virkestillgången till gagn för helabranschen.

Arbetet med att utveckla vår industrirörelse kommer attfortsätta. Som aktiv delägare i Setra Group kommerSveaskog att arbeta för att bolaget ska utvecklas på ett brasätt. Vi har ett långsiktigt synsätt på vårt engagemang iSetra Group och det utesluter inte ett breddat ägande påsikt. De investeringar som AssiDomän Cartonboard gjortde senaste åren kommer att göra företaget än mer lönsamt.Försäljningen går bra och nya fleråriga avtal med företagetsstörre kunder ger en värdefull kontinuitet.

Dialog för förbättringar

Vår önskan är att vara ett föredöme i branschen. För attlyckas måste vi ständigt förbättras. Det arbetet börjar hososs själva. Under 2003 genomförde vi en bred under-sökning bland medarbetarna om verksamheten. Alla med-arbetare är nu delaktiga i arbetet med att omsätta resultateti konkreta handlingsplaner för den egna enheten.

Vi har även bjudit in skogsägare, kunder, myndigheter,miljöorganisationer, sågverksägare med flera för att ta delav deras förväntningar, frågor och idéer kring vår verksam-het. På sju orter har vi anordnat dialogmöten – ForumSveaskog. Vid dessa möten, som genomgående varitmycket välbesökta, har det kommit fram många värdefullasynpunkter. Glädjande nog stämmer de väl överens med demål, visioner, satsningar och förbättringar som våra med-arbetare anser är viktiga för framtiden. Detta ger oss ettunderlag för vårt fortsatta förbättringsarbete.

Lars SköldVerkställande direktör

6

Mål


Verksamheten i Sveaskog

ska drivas med väl definierade

mål. För att skapa en helhet

sätts mål med värdeskapande,

miljömässiga och sociala

perspektiv.

Övergripande inriktning

Sveaskogs skogar ska förvaltas på ett före-dömligt sätt, både ur produktions- ochmiljösynvinkel, för att trygga en långsiktigthållbar utveckling.

Värdeskapande mål

AVKASTNING

Värdeskapandet mäts som avkastning påskogskapitalet. För denna avkastning gälleratt:

• Sveaskog ska uppnå en total avkastninglägst i paritet med andra jämförbarakonkurrensutsatta verksamheter.

Den totala avkastningen utgörs av ensynlig och en dold övrig del. Av avsnittSkogskapitalet (sid 10) framgår närmare deolika komponenterna i avkastnings-beräkningen.

För den synliga avkastningen gäller tillsvidare ett mål enligt följande:

• Rörelseresultatet från den löpande verk-samheten (exkl fastighetsförsäljningar)ska över en konjunkturcykel vara minst5% på det i rörelsen bundna kapitlet(operativt kapital).

Vid bedömning av det synliga avkastnings-målet har en sammanvägning skett av delsett marknadsmässigt avkastningskrav påeget kapital, dels räntekostnader, baseradpå en skuldsättningsgrad om 1.

Genom att den synliga avkastningenendast avser den löpande verksamhetenoch ej beaktar värdetillväxten i skogs-kapitalet kommer denna avkastning attvara förhållandevis låg, jämfört med t exindustriell verksamhet.

Sveaskogs avkastningsmål tar sinutgångspunkt i den skogliga rörelsen ochdess särdrag. Företagets industriellaverksamhet har ett högre synligt avkast-ningskrav än den skogliga verksamheten.För närvarande uppgår avkastningsmålet

för den industriella verksamheten till 11%avkastning på operativt kapital. Med nu-varande sammansättning av skog ochindustri kan det synliga avkastningskravetberäknas till ca 5,8%.

En översyn pågår av Sveaskogs synligaavkastningsmål mot bakgrund av bl a nyalångsiktiga avverkningsberäkningar.

FINANSIELLA RESTRIKTIONER

Skoglig verksamhet i den omfattning somSveaskog bedriver bedöms normalt ge för-hållandevis stabila årliga rörelseöverskott.Rörelserisken är därmed låg. I syfte attbegränsa Sveaskogs finansiella risktagandegäller att:

• Räntetäckningsgraden inte ska under-stiga 2,0

• Skuldsättningsgraden bör vara ca 1,0• Räntetäckningsgraden är överordnad

skuldsättningsgraden som finansiellrestriktion.

UTDELNING

• Ordinarie utdelning ska över en konjunk-turcykel motsvara minst 50% av resulta-tet efter skatt.

Hänsyn ska tas till Sveaskogs konso-lideringsbehov och ekonomiska ställningi övrigt. Vid beräkningen av det utdel-ningsgrundande resultatet ingår ävenresultatet från fastighetsförsäljningar.

Mål 2003 2002Synlig avkastning operativt kapital 1), % minst 5,0 2) 5,5 5,4

Räntetäcknings-grad, ggr minst 2,0 2,9 2,4

Skuldsättnings-grad, ggr ca 1,0 0,76 0,77

Utdelning (andel avnettoresultat), % minst 50 383) 1554)

1) Exkl fastighetsförsäljningar 2) 5,8% vid nuvarande koncernstruktur3) Föreslagen utdelning4) Inkl efterutdelning

7


Miljömål

Under 2003 fastställdes övergripande miljömål för Sveaskog. Dessa beskrivs enligt följande huvudstruktur och konkretisering med angivande av när målen avses varauppfyllda. Målen innefattar främst den skogliga verksam-heten men är i tillämpliga delar gällande även för koncer-nens industrirörelse.

• Bevara den biologiska mångfalden och värna om värde-fulla kulturmiljöer i skogslandskapet- Planera för 20% naturskydd och naturhänsyn på den

produktiva skogsmarken inom varje skogsregion (2007)- Tillskapa ekoparker motsvarande 5% av den produktiva

skogsmarken inom ramen för 20% naturskydd och naturhänsyn (2007)

- Kvalitetssäkra Sveaskogs ekologiska landskapsplaner (2005)

- Minska viltbetesskador (2007)

• Begränsa negativ påverkan på vatten- och ekosystem - Minska antalet betydande körskador (2004)- Identifiera värdefulla vattenekosystem och upprätta

åtgärdsplaner (2005)

• Minska utsläpp från förbränning av fossila bränslen- Minska utsläpp av koldioxid från icke förnyelsebara

bränslen (2005)- Utreda skogens potential som kolsänka (2005)

• Öka kretsloppsanpassningen- Förbättra resurshushållningen inom Sveaskogs olika

verksamhetsområden (2004)

Miljömålen fastställdes under 2003 och har i viss omfatt-ning följts upp under året. I de fall detta skett framgår detav Sveaskogs Miljöredovisning 2003 (sid 40–49).

Sociala mål

Sveaskogs värderingar, mervärde, dialog och respekt utgörgrundstenarna i arbetet med att integrera sociala och miljö-mässiga hänsyn i verksamheten. Sveaskogs agerande av-speglar värderingarna.

Utifrån nedanstående riktlinjer formuleras sociala måloch handlingsplaner som årligen följs upp.

KUNDER OCH LEVERANTÖRER

• Sveaskog kännetecknas av hög integritet och professio-nalism

• Sveaskog engagerar sig bara i sådan affärsverksamhetsom överensstämmer med lagar, bestämmelser, ingångnaöverenskommelser och egna affärsetiska riktlinjer

• Sveaskogs marknadsföring och annonsering ger korrektinformation om de produkter och tjänster som erbjuds

• Sveaskog erbjuder och efterfrågar inte otillbörligaersättningar i form av gåvor, resor, representation ochtjänster. Det är därmed förbjudet för Sveaskogs med-arbetare att både ge och ta emot otillbörliga ersättningar

• Sveaskogs etiska affärsprinciper tydliggörs i kund- ochleverantörsrelationer.

MEDARBETARE

Öppenhet• Sveaskog kännetecknas av en öppen kommunikation

med rätt till och skyldighet att söka information • Människors lika värde samt ett öppet och ärligt utbyte

av tankar och idéer är grunden för handlandet.

Kompetens • Sveaskogs medarbetare är kvalificerade och välutbildade.

Varje medarbetare ska ha rätt kompetens för sina arbets-uppgifter och ska ges resurser och möjligheter till per-sonlig utveckling, inflytande och påverkan på sin egenoch företagets utveckling

• Sveaskogs kontakter och handlande med omvärldenkännetecknas av professionalism, dialog och respekt

• Sveaskog eftersträvar mångfald i organisationen och för-söker därför förbättra balansen mellan män och kvinnorbland de anställda samt öka den etniska mångfalden

• För att säkra en långsiktig kompetensförsörjning sam-verkar Sveaskog med skolor och universitet.

Arbetsmiljö• Sveaskogs medarbetare ska ha en god arbetsmiljö. Den

ska vara säker, utvecklande och stimulerande samtpräglas av respekt och förtroende för medarbetaren

• Sveaskog förebygger och motverkar alkohol- ochdrogmissbruk samt utslagning från arbetslivet.

8


SAMHÄLLSANSVAR OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

• Sveaskog ska vara ett föredöme när det gäller att utveckla ett uthålligt nyttjande av skogens olika natur-resurser ur såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialtperspektiv

• Sveaskog följer principerna för FSC-certifiering av skog,med bl a särskilda åtaganden då det gäller relationer tilllokalsamhället.

Gott medborgarskap • Lagar, bestämmelser och normer utgör mininivån för

Sveaskogs agerande. Därutöver tillämpas ofta riktlinjermed högre ambitioner

• Sveaskog välkomnar synpunkter från omvärlden ochsamarbetar för välstånd och hållbar utveckling i desamhällen där företaget verkar och lever

• Sveaskog är engagerad i organisationer med anknytningtill Sveaskogs verksamhet.

Stöd och sponsring• Sveaskogs satsningar på sponsring som har koppling

till verksamheten • Sveaskogs partners har ett engagemang för natur och

miljö – och gärna en förankring i skogen.

Tillgängliggöra naturen• Sveaskog värnar om värdefulla kulturmiljöer och

utvecklar aktivt, möjligheter till vidgade upplevelser och rekreation i skogen

• Sveaskog strävar efter att kombinera hög effektivitet, god miljö och tillgänglighet.

På sid 38–39 ges några konkreta exempel på Sveaskogssamhällsengagemang.

9


Enligt den medarbetarundersökning som genomfördes under 2003instämmer 71% i påståendet att det är ”högt i tak” i Sveaskog.På bilden maskinförarna Göran Gustavsson och Ingvar Persson.

10

Skogskapitalet


Skog är en tillgång med

unika egenskaper. Genom

skogens biologiska tillväxt

erhålls avkastning. Avkastningens

storlek, tillsammans med det

allmänna markvärdet, är de

viktigaste faktorerna för att

bestämma värdet på skogen.

Skog är en förnyelsebar resurs och en del i ett uthålligt kretslopp, där solen är driv-kraften. Genom fotosyntesen utnyttjarträden solenergi för att av koldioxid ochvatten producera bl a den vedråvara viutnyttjar. Beroende på växtplats, klimat ochskötsel tar det 50–120 år för träden att bliavverkningsmogna.

Skogen – en unik tillgång

Genom att skogens avkastning är naturligtförnyelsebar och markpriser över tidenvarit stigande, så har också skogsmarkhistoriskt stigit i värde. Skogens egenskapatt genom den biologiska tillväxten förnyasig själv är betydelsefull. Den innebär bl aatt det löpande kapitalbehovet, efter för-värvet, är begränsat. En annan fördel är attvuxen skog på rot belastas av relativt lågadriftskostnader och därför erbjuder enovanligt stor flexibilitet när det gäller valav tidpunkt för avverkning och därmedintäkt. Alla dessa faktorer sammantagetgör skogen till en ekonomiskt attraktivtillgång. Till detta kommer skogens socialaoch miljömässiga värden i form av rekrea-tion, livsmiljö för växter och djur samt vårgemensamma kulturhistoria.

VÄRDEFULL RÅVARA FÖR SKOGS-

INDUSTRI OCH ENERGIPRODUKTION

Sveriges rikliga skogstillgångar utgör basenför en starkt exportinriktad industri, vilkenhar stor betydelse för den svenska ekono-

min. Skogsindustrin är ofta lokaliserad påorter där verksamheten är den domine-rande arbetsgivaren. Av hela industrin iSverige svarar skogsindustrin för i storleks-ordningen 12% av förädlingsvärde ochsysselsättning.

Svensk skogsindustri spelar en betydel-sefull roll i den globala försörjningen avpapper och förpackningar. Handeln medskogsindustriprodukter ger Sverige ettbetydande exportöverskott. År 2002 upp-gick exporten av skogsindustriproduktertill 110 miljarder kronor, medan importenav skogsindustriprodukter uppgick till 23miljarder kronor. Nettoexporten, definieradsom export av skogsindustriprodukter medavdrag för importerade insatsvaror, upp-gick således till ca 87 miljarder kronor. År2002 var den totala varuexporten 787miljarder kronor. Skogsindustriprodukterutgjorde därmed knappt 15% av den totalavaruexporten.

Totalt ger skogsnäringen – dvs bådeskogsbruket och skogsindustrin – arbete åtca 95 000 människor i Sverige varav

plantering tillväxt/gallring

närsaltervatten

mognad avverkning

koldioxid(förbränning)

solenergi

koldioxid(andning)

plantering

11


78 000 i industrin och 17 000 i skogs-bruket, skapar skogsnäringen indirektsysselsättning åt nästan lika många i leve-rantörs- och serviceledet till näringen.

Skogsindustrin är den idag störstaanvändaren av biobränslen. En stor delanvänds internt inom industrin, främst såkallade returlutar. De utgör en del av denskogsindustriella tillverkningsprocessenoch kan inte kan eldas annat än i massa-bruken. Biobränsleanvändningen har ökatkraftigt under senare år. Initialt har utveck-lingen drivits av utbyggnaden av kommu-nal fjärrvärme, men nu växer det snabbtupp en ny efterfrågan utanför detta delvisreglerade område. Det är huvudsakligenbark, spån och avverkningsrester someldas. Biobränsle används så gott som heltoch hållet för värmeproduktion, endast enmindre del utnyttjas för elproduktion.

SKYDDAD NATURTILLGÅNG

Totalt omfattar Sveriges yta ca 45 miljonerha, varav ca 26,1 miljoner ha är skogsklättland.

Skogsarealer innefattar normalt ävenbergsområden, myrar, ängsmark ochövriga naturtyper som inte lämpar sig förskogsbruk, dessa räknas inte som produk-tiv skogsmark. Av den totala skogsytan är3,4 miljoner ha s k skogsbärande impedi-ment och ca 22,7 miljoner ha produktivskogsmark.

Ser man till all skog i Sverige var 2003ca 5,3 miljoner ha (20%) undantagen från

skogsproduktion. Av den produktiva sko-gen är 1,8 miljoner ha (8,25%) undantagenfrån skogsbruk.

Den från skogsproduktion undantagnaskogsmarken utgörs av dels 3,4 miljonerha i form av impediment, dels 0,9 miljonerha i form av legalt skyddade reservat ochnationalparker, dels 1,0 miljoner ha i formav frivilliga avsättningar.

De senare volymerna har ökat sedan1999 då de uppgick till 0,8 resp 0,2miljoner ha.

ANDRA MARKANVÄNDNINGSINTRESSEN

Skogsbruket har även att ta hänsyn tillrennäringen. Inom renskötselområdetgenomförs samråd enligt Skogsvårdslagenmed berörda parter i samband med plane-rade avverkningar i s k svårföryngrad skog.Vidare sker samråd och hänsyn tas enligtkriterierna i den svenska FSC-standarden.

För en expanderande verksamhet inoms k ekoturism kommer samråd i någonform att behövas i framtiden, även om for-merna för detta fortfarande saknas.

Sveaskog

SVEASKOGS INNEHAV – STORA AREALER

OCH VÄRDEN

Sveaskogs totala markinnehav omfattar ca 4,6 miljoner ha, varav ca 3,5 miljonerha är produktiv skogsmark.

Innehavet är fördelat över hela landet,men huvuddelen av marken är belägen iNorr- och Västerbotten. Även Svealand

ÄGARKATEGORIER

Privata 51%

Övriga allmänna 6%

Staten(inkl Sveaskog) 18%

Skogsbolag25%

Sveaskogs skogskapital 2003 2002 2001*Total markareal, miljoner ha 4,60 4,60 4,37

varav produktiv skogsmark, miljoner ha 3,46 3,46 3,28varav brukas, miljoner ha 3,11 3,19 2,95

Bokfört värde, MSEK 20 783 21 015 19 001Taxeringsvärde

skogsmark, MSEK 23 300 23 623 21 626Virkesförråd, Mm3sk 275 276 247 Virkesförråd, m3sk/ha 88 86 84Nettotillväxt, Mm3sk 11,7 11,7 10,4Virkesuttag från egen

skog, Mm3fub 6,62 6,39 6,38Virkesuttagets andel av netto-

tillväxten på brukad mark 1), % 70 70 75

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernen.1) Hänsyn har tagits till att de arealer som förvärvades från Korsnäs

2002 endast varit tillgängliga under en del av 2002.

SVEASKOGS SKOGSINNEHAVOCH DISTRIKTSINDELNING

Skogsareal

Avverkning

Industriträ

Massaexport

Pappersexport

Gran

3 6 9 12 15 %

SVENSK SKOGS PROCENTUELLA ANDEL AV VÄRLDSTOTALEN

12


och Bergslagsområdet samt de inredelarna av Götaland är områden därSveaskog har betydande innehav.

Sveaskogs innehav på 3,5 miljoner haproduktiv mark innebär arealer mot-svarande 15% av landets produktivaskogsmark. Bolaget är därmed landetsstörsta skogsägare.

Även i en internationell jämförelse ärSveaskog en betydande skogsägare.

Sveaskogs skoginnehav representerarstora ekonomiska värden. Innehavet harett bokfört värde på ca 21 miljarderkronor och ett taxeringsvärde på ca 23miljarder kronor.

VIRKESSKÖRDEN

Sveaskog är en viktig leverantör till densvenska skogsindustrin. Sveaskogs årligavirkesskörd uppgår till drygt 6 miljonerm3fub, vilket under 2003 motsvarade ettförsäljningsvärde på drygt 5 miljarderkronor.

Under 2003 har Sveaskog arbetat föratt få fram ett nytt underlag för bedöm-ning av en långsiktigt uthållig avverknings-nivå. Som en konsekvens av flera faktorerkommer Sveaskog att minska uttaget frånegen skog under de närmaste åren.Anledningen är dels det försäljningspro-gram som innebär att bolagets arealerminskar, dels ökad miljöhänsyn, dels attavverkningarna under de senaste åren varitrelativt höga i vissa områden, dels enojämn åldersklassfördelning av skogenmed låg andel slutavverkningsbar skog.

ÅTKOMST OCH TILLGÄNGLIGHET

Virkesråvarans kommersiella värde beroräven på dess tillgänglighet. Bästa tillgäng-lighet innebär sådana markförhållandenoch vägstandard att området kan nås förskörd när som helst på året. Sveaskogarbetar med ett system där avverknings-trakter rullande läggs in i en s k traktbank.

Traktbanken innehåller skogsvolymermotsvarande ca två års virkesskörd ochhar uppgifter om sortiment, kvantiteteroch tillgänglighet. Den ger Sveaskog storflexibilitet i uttaget genom att den gör detmöjligt att välja avverkningstrakter så attkundens önskemål kan tillgodoses ävenvid svåra väderförhållanden. Traktbankenär också ett praktiskt verktyg för en effek-tiv uppföljning av skördens volymmässigaoch ekonomiska utfall. Sveaskogs vägnätomfattar ca 5 000 mil skogsbilvägar. Varjeår investerar Sveaskog ca MSEK 100 förökad tillgänglighet bl a i utbyggnad ochunderhåll av vägnätet.

BRUKNINGSMETODER OCH MILJÖHÄNSYN

Sveaskog bedriver ett ansvarsfullt skogs-bruk för att säkra skogens värde. Detbetyder effektiv föryngring för att säker-ställa en god återväxt, professionell skogs-skötsel samt rationell virkesskörd. Detansvarsfulla skogsbruket innebär också attskogsmarken sedan 1998 har varit certifi-erad enligt etablerad internationell stan-dard, FSC. Certifieringens miljömässigaoch sociala hänsyn för med sig att en vissdel av skogsmarken nyttjas för annat änvirkesproduktion. Certifieringen förstärkerSveaskogs trovärdighet som en före-gångare när det gäller långsiktigt miljö-arbete. Förhoppningen är att certifieringenpå sikt ska få en ökad betydelse i kon-takterna med kunderna. Olika typer avhänsyn beskrivs mer utförligt i Miljö-redovisningen.

NYA KOMMERSIELLA VÄRDEN

Det finns idag en trend mot utveckling avmarknader för andra värden som skogenkan skapa. Tillväxten i Sveaskogs skogarbinder t ex koldioxid som finns i luftenoch växande skog kan därför ses som entillgång som motverkar växthuseffekten påsamma sätt som en direkt minskning av

SKOGENS ÅLDERSKLASSERSVEASKOG

TRÄDSLAGSFÖRDELNINGSVEASKOG

0–19 år

60–79 år

Över 160 år

20–39 år40–59 år

80–99 år

100–119 år

120–139 år

140–159 år

Tall 60%

Gran 32%

Lövträd 8%

International Paper (USA)

Sveaskog (SWE)

Plum Creek Timber (USA)

Weyerhaeuser (USA)

Bergvik Skog (SWE)

SCA (SWE)

J.D. Irving (CAN)

Hancock Timber (USA)

Holmen (SWE)

MeadWestvaco (USA)

1 2 3 4

INTERNATIONELLA SKOGSBOLAG, PRODUKTIV SKOGSMARK, MILJONER HA

SCA inkluderar Scaninge med 385 000 ha.

Majoritetsägda dotterbolag är inkluderade i moderbolagensinnehav.

Källa: Timwood

13


utsläppen av fossila bränslen. Det finnsredan idag internationellt en mindre han-del med dessa s k ”kolsänkor”. Sveaskogföljer aktivt utvecklingen och den politiskabeslutsprocessen runt dessa frågor.

SKOGSKAPITALETS AVKASTNING

Den årliga virkesskörden är den viktigastefaktorn för skogskapitalets värde. Ju störreuthållig virkesskörd en given areal har,desto större ekonomiskt värde får skogs-kapitalet. Virkesskörden utgör en del avskogskapitalets synliga avkastning. Tilldenna ska även läggas den del av denårliga tillväxten som inte avverkas.Sveaskogs avverkningar uppgår till igenomsnitt 70% av den årliga tillväxten.Detta innebär att en inte obetydlig del avavkastningen utgör en ”dold komponent” i skogens värdeutveckling.

Den totala avkastningen på skogskapitaleterhålls genom

+ en del av skogskapitalvärdet tas framgenom löpande verksamhet (virkes-uttag, skogsskötsel, jakt, m m)

+ en del av skogskapitalvärdet tas framgenom fastighetsförsäljningar

= Synlig avkastning (A)

samt

+/– en volymrelaterad värdeförändring iskogskapitalet (nettoförändring ivirkesförråd efter avverkning samtbiologisk tillväxt)

+/– en värdeförändring i skogskapitalet(effekter från skogsvårdsåtgärder ochförbättrad infrastruktur)

+/– en ej ännu realiserad allmän värde-förändring i skogskapitalet (inflation,prisförändring, etc)

= Övrig avkastning (B)

A+B = Total avkastning

En beräkning av skogskapitalets avkast-ning kan för närvarande ske endast vidsidan om redovisningen. I enlighet mednuvarande redovisningsregler ingår endastden synliga avkastningen i Sveaskogsredovisning. Övrig avkastning måsteberäknas separat.

Från och med år 2005 kommerSveaskog att tillämpa nya internationellaredovisningsregler för skogskapitalet (IAS41). Dessa regler innebär att redovisning-en, utöver dagens redovisade resultat,även kommer att innefatta såväl det övrigaresultatet från skogsrörelsen som ettmarknadsrelaterat skogskapitalvärde.Härigenom erhålles en redovisningsmässiggrund för beräkning av den totala avkast-ningen på skogskapitalvärdet.

Virkesuttag ca 70%

Skogsskötsel-och infrastruktur-investeringar itraktbank ochövrigt skogskapital

Tillväxt i skogs-kapitalvärdet}

Markförsäljning

AVKASTNING FRÅN SKOGSKAPITALETGENOM ÅRLIGA UTTAG, MARKFÖRSÄLJ-NINGAR SAMT VÄRDEFÖRÄNDRING

14


Virkesmarknaden i Sverige och dess närområde

Stora förändringar i skogs-

industrin har skapat delvis

nya marknadsförutsättningar.

Under de senaste tio åren har

en kraftig internationalisering

skett av branschen.

Nya internationella förutsättningar

Företagen har blivit större och de har iökad utsträckning blivit verksamma i nyaregioner. En av flera effekter är att denpraktiska kännedomen om virkesmarkna-derna i de olika internationella regionernaoch deras kostnadsnivåer ökat. Det harbl a inneburit ökade volymer internationellhandel med vedråvara. Lokal brist påråvara som uppstått genom skogsindu-strins expansion i dess traditionellaregioner är ytterligare en faktor sombidragit till ökad internationell handel.

En annan förändring, som också bi-dragit till ökade flöden, är att ägande avskog och industri blivit alltmer åtskilda. En allt större del av flöden har därmedblivit marknadsdrivna.

Biobränsle är idag i stor utsträckning en lokal affär, men ett allt större behov avmiljövänlig energiproduktion i Europa,med områden med lite råvara, kan leda tillstörre flöden och högre priser även pådetta sortiment.

Det svenska närområdet

Kring Östersjön har utvecklingen av rå-varumarknaden ytterligare en dimensiongenom de stora politiska förändringar somskett bl a i Baltikum i samband medSovjetväldets fall. Handeln över Östersjönhar ökat kraftigt. Idag exporterar Baltikumoch Ryssland 13–14 miljoner m3fub.Flödena är marknadsstyrda och pris-nivåerna på vedråvaran i Baltikum harnärmat sig de svenska. Därtill kommertransportkostnader vid import till Sverige.Marknaden i Sveriges närområde har blivitmycket mer dynamisk, samtidigt som denfortfarande söker en långsiktig jämvikt.

Virkesmarknaden i Sverige

Efterfrågan på den svenska virkesmarkna-den är idag stark i samtliga regioner, sorti-ment och kundkategorier. Sverige har idag

ett underskott som bl a innebär ett import-behov av sågtimmer, barrfiber och björk-massaved. Importen, som främst kommerfrån Östersjöområdet, drivs i norra Sverigeav en obalans mellan industrins behov och tillgänglig råvara. Importen i södermotiveras främst av en mer fragmenteradmarknad med bl a många små privataskogsägare. Importbehovet kan de när-maste åren komma att stiga ytterligare bl a beroende på den svenska skogensåldersklassfördelning med relativt låg andel slutavverkningsmogen skog. Fram-tida möjligheter till import av vedråvarafrån länder i Östersjöområdet påverkasdock av en förväntad positiv ekonomiskutveckling i Ryssland och Baltikum medbl a ökad utbyggnad av en lokal skogs-industri som följd.

Den svenska skogsindustrin förbrukarårligen ca 79 miljoner m3fub. Sveaskoglevererar ungefär 20% av det svenskavirkesbehovet eller ca 14,5 miljoner m3fub.Omkring 6,6 miljoner m3fub kommer frånegen skog i form av rundvirke. Därutöveromsätter företaget ca 7,9 miljoner m3fubgenom köp och byten med andra skogs-ägare, flis från kundsågverk samt import.Övriga stora leverantörer på virkesmarkna-den är skogsindustriföretag med egen skog,skogsägarföreningar och större privataskogsägare.

EN FÖRÄNDRAD STRUKTUR

Precis som skett internationellt har värde-kedjan i Sverige brutits upp, genom attägande av skog respektive industri skiljs åt.En allt mer flexibel och fungerande virkes-marknad börjar skönjas. Betydelsen förindustrin av att äga skog minskar. Flerskogsindustriföretag utan egen skog sökerdärför finna nya samarbets- och kontrakts-former för sin försörjning av råvara frånskogsägarna. Det finns även klara teckenpå en ökad takt i strukturomvandlingen

15


inom sågverksrörelsen. En sådan utveckling kommer ävenden att påverka virkesflödena.

Den dominerande delen av skogsägarens netto kommerfrån timmer och endast en mindre del från massaveden. En stigande andel av nettot kommer från biobränsle. Enallmän bedömning är att biobränsleandelen kommer attöka i betydelse i framtiden. Av den totala volymen påvirkesskörden går två tredjedelar till massa- och pappers-industrin, i form av fiberråvara.

MARKNADEN FÖR MASSAVED OCH FIBER

Den svenska fiberindustrin har under senare år haft enförhållandevis god lönsamhet och konkurrenskraft ochefterfrågan på fiberråvara ökar kontinuerligt. Prisskillnadenmellan lågt prissatt svensk fiberråvara och importeradråvara ökar. En utjämning av priset kommer sannolikt attske på en alltmer flexibel virkesmarknad.

Sveriges totala massakapacitet för året var 12,4 miljonerton. Ca 65% av massaproduktionen i Sverige används iintegrerade enheter.

SÅGTIMMERMARKNADEN

Den svenska sågverksnäringen lider sedan länge av låg lön-samhet och svag konkurrenskraft jämfört med närliggandelågkostnadsländer. Detta förhållande förstärker behovet aven strukturomvandling mot färre och större aktörer.Trenden stärks av ökade krav från sågverkens slutkunder påett förbättrat produkterbjudande och en effektivareleveranskedja. Sågverksindustrin arbetar även med att upp-gradera sin kompetens inom marknadsföring och försälj-ning. Volymmässigt var 2003 ett rekordår med en produk-tion på drygt 17 Mm3 sågad vara och en något förbättradlönsamhet.

FÖRSÄLJNING AV BIOBRÄNSLEN

Biobränsleanvändningen i fjärrvärmeverken har ökatkraftigt under senare år. Det är huvudsakligen bark, spånoch avverkningsrester som eldas. Biobränsle används sågott som helt och hållet för värmeproduktion, endast enmindre del utnyttjas för elproduktion. Utvecklingen harstimulerats av utbyggnaden av kommunal fjärrvärme och

höjda energipriser. Biobränsleanvändningen har dessutomen positiv effekt på skogsägares lönsamhet vilket ävenfrämjar en ökad skogsproduktion. Det finns ett tilltagandeintresse i flera länder för s k grön energiproduktion vilketsannolikt kommer att ytterligare öka marknaden för bio-bränslen.

FRAMTIDA MARKNADSUTVECKLING

Skogens värde är beroende av efterfrågan på samtliga sorti-ment. Sågverkens behov har i kraft av sin stora andel avskogsägarens netto haft stor påverkan på lönsamhet ochskogsvärde. Men bilden är mångfacetterad. Efterfrågan påsågtimmer och industrins betalningsförmåga påverkarflödet av massaved från skogen och mängden flis från såg-verken. Beroendet mellan olika användningsområden ökargenom biobränslets snabba ökning. Sammantaget finnsanledning anta en utveckling mot en framtida virkes-marknad som har en mer anpassad prissättning, vilket ökar förutsättningarna för att få ut större volymer ur den svenska skogen. En sådan utveckling är logisk och gagnarbåde skogsägare och industri.

Omfattningen av virkeshandeln över Östersjön har ökat kraftigt under de senaste tio åren.

16


Strategisk inriktning

Sveaskogs strategiska

inriktning baserar sig på

de uppgifter som företaget har,

dess övergripande mål samt

marknadsförutsättningar.

Skogsrörelsen

Sveaskogs kärnverksamhet omfattar affärs-området Skogsrörelsen med fokus påskogsskötsel, avverkning och försäljning avsåväl egen som inköpt skogsråvara.

En grundläggande förutsättning för enhög avkastning på skogskapitalet är enlångsiktig efterfrågan från en konkurrens-kraftig skogsindustri. Som en av Europasstörsta skogsägare har Sveaskog del iansvaret för skogsindustrins utveckling.Genom att ta en aktiv roll på virkes-marknaden kan Sveaskog bidra till kost-nadseffektivare råvaruflöden från skog tillförädlad produkt.

Genom att komplettera råvaruvoly-merna från egen skog med anskaffadråvara från andra skogsägare förstärksSveaskogs marknadsroll. Härigenomskapas ökade förutsättningar för ett närakundsamarbete, byggt på bl a större leve-ransåtaganden och heltäckande försörj-ningsuppdrag. Sveaskog eftersträvar attutveckla och erbjuda strategiskt viktigakunder lösningar i form av ett innovativtoch värdeskapande produkt- och tjänste-utbud. Det gäller t ex inom konceptutveck-ling, logistik och service.

Genom olika FoU-satsningar, bl agenom branschgemensamma organ, skaförutsättningar skapas för en långsiktigpositiv utveckling för näringen.

Skogsråvaran utgör även en värdefullenergitillgång. Möjligheter att långsiktigtöka avkastningen på skogskapitalet genomatt nyttja råvaran även för energiändamålska utvecklas ytterligare. Även här efter-strävas ett innovativt och värdeskapandeutbud och kundsamarbete.

Sveaskog kommer att minska uttagetfrån egen skog under de närmaste åren.Anledningen är dels det försäljningspro-gram som innebär att bolagets arealerminskar, dels ökad miljöhänsyn, dels attavverkningarna under de senaste åren varitrelativt höga i vissa områden, dels enojämn åldersklassfördelning av skogen

med låg andel slutavverkningsbar skog. Iden mån möjlighet erbjuds till förvärv avstörre skogsmarkobjekt är emellertidSveaskogs avsikt att aktivt delta i en för-värvsprocess. Ökat samarbete med andrastörre skogsägare, t ex genom olika typerav långsiktiga förvaltningsuppdrag kanytterligare öka tillgången till virkesråvara.

Skogarna måste skötas på ett uthålligtsätt och med stor hänsyn till olika värden.Sveaskog ska vara ett föredöme när detgäller att bedriva ett kommersiellt skogs-bruk i samklang med ekologiska och socia-la värden. Avkastningsmål och miljömålmåste balanseras.

Även skogens övriga möjligheter ska tastill vara. I samarbete med lokala entrepre-nörer ska jaktoch fiskemöjligheternavidareutvecklas och attraktiva markergöras tillgängliga för olika naturintressen.

Industrirörelsen

Sveaskogs industriella engagemang inne-fattar kartongtillverkning (kartongbruket iFrövi) samt ett hälftenägande i sågverks-företaget Setra Group AB. Det senareföretaget etablerades under 2003 genomatt Sveaskogs sågverksrörelse samman-fördes med Mellanskog Industri AB.

Staten har uttryckt ambitionen att intevara en långsiktig ägare till industriellverksamhet på det skogliga området.Bildandet av Setra Group var ett förstasteg i Sveaskogs planerade utplacering avden industriella verksamheten i nya struk-turer. Den fortsatta utplaceringen kommeratt ske på ett ansvarsfullt och värde-skapande sätt och så att starkare strukturerskapas.

Så länge en industriell verksamhetkvarstår inom Sveaskog finns en starkambition att fortsätta utveckla och stärkakonkurrenskraften hos denna verksamhet.Genom tydliga mål, kontinuerligmarknadsanpassning och investeringar skaverksamheten utvecklas i linje med defrämsta jämförbara verksamheterna.

17


Verksamheten

Sveaskog består av två affärsområden, Skogsrörelsen och

AssiDomän Cartonboard. Därutöver äger Sveaskog 50%

i träförädlingsföretaget Setra Group AB.

18

19

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

Sveaskogs uppgift är att

utveckla värdet på skogs-

kapitalet genom att kombinera

rollen som oberoende virkes-

leverantör med ett värde-

skapande, marknadsdrivet,

rationellt och långsiktigt

uthålligt skogsbruk, med

hänsyn till ekologiska

och sociala värden.

Skogsrörelsen

Viktiga händelser

Efter beslut i riksdagen överfördes per den1 april aktierna i det helstatliga SvenskaSkogsplantor AB till Sveaskog i syfte attfullfölja en rekonstruktion av bolaget.

Marknad och försäljning

Virkesmarknaden var under 2003 relativtstabil med god efterfrågan på i stort settsamtliga sortiment. För timmer var efter-frågan mycket god i hela landet. Mark-naden för fiberråvara var i stort sett ibalans. I norra Sverige ökade timmer-priserna medan massavedspriserna visadeen svag ökning. I södra Sverige stegpriserna för de flesta sortimenten. Dentotala leveransvolymen ökade under 2003med 7%. Leveranserna från egen skog stegmed 3% till följd av markförvärv 2003. Endel av förbättringen avsåg biobränsle.Andelen egen skog av totalvolymenminskade från 47% till 45% mellan 2002och 2003.

Resultat

Rörelseresultatet (exkl fastighetsförsälj-ningar) ökade med 16% under 2003. För-bättringen berodde främst på de ökadeleveransvolymerna. Även högre priserbidrog till förbättringen. Resultatet på-verkades positivt av Svenska Skogsplantor.

Investeringar

Årets investeringar avser främst vägar menäven skogsmaskiner. Investeringarna i egnaskogsmaskiner kompletteras av maskin-anskaffning genom s k funktionsavtal(hyresavtal). Totalt uppgick de senareanskaffningarna till MSEK 30 under 2003.

Miljöarbetet

Skogsinnehavet är certifierat enligt FSCoch under 2003 har också en omrevisiongenomförts av ISO 14001. Arbetet med denyantagna miljömålen har fortsatt, bl a harden första ekoparken invigts, planeringenhar startat med andra ekoparker på varjeskogsbruksdistrikt och ett nytt miljövänligtbränsle har testats i stor skala. Sveaskogsnaturvårdsarbete uppmärksammades inter-nationellt under 2003 genom utmärkelsen”Gåvan till jorden”.

Framtida marknadsutveckling

Den svenska virkesmarknaden bedöms bliunderbalanserad under 2004 i norraSverige för samtliga sortiment, dvs efter-frågan överstiger inhemskt utbud. Mestpåtaglig är bristen på talltimmer. I södraSverige bedöms marknaden för sågtimmer(speciellt gran) bli underbalanserad medgod efterfrågan. För fiberråvara beräknasmarknaden vara mer balanserad.

Skogsrörelsen

Nyckeltal 2003 2002 2001*

Nettoomsättning, MSEK 5 961 5 202 4 922Rörelseresultat, MSEK 1 191 1 025 1 054Rörelsemarginal, % 20 20 21Operativt kapital, MSEK 21 707 21 713 18 277Avkastning på operativt

kapital, % 1) 4,9 4,6Investeringar, MSEK 79 66 74Medelantal anställda 1 018 932 905

1) Skogsfastigheterna till taxeringsvärde.

Levererade volymer 2003 2002 2001*

Totala leveranser, Mm3fub 14,49 13,55 12,83Leveranser från egen

skog, Mm3fub 6,58 6,39 6,38varav timmer, Mm3fub 3,79 3,67 3,65varav massaved, Mm3fub 2,63 2,58 2,51varav övrigt, Mm3fub 0,16 0,14 0,22

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernen.

ANDEL AV KONCERNENSRÖRELSERESULTAT

ANDEL AV KONCERNENSEXTERNA NETTOOMSÄTTNING

Skogsrörelsen 56%

Skogsrörelsen 76%

20

Skogsrörelsen – Virkesmarknad


Under 2003 bekräftade Sveaskog sinledande position på den svenska virkes-marknaden. Företaget levererade ungefär20% av de råvaruvolymer som förbrukadesvid sågverk, pappers- och massaindustrierrunt om i landet. Råvaran anskaffades frånegen skog, men också via köp och bytenfrån andra skogsägare och virkesleveran-törer samt via import.

Effektiv virkesförsörjning är en centraldel av Virkesmarknads konkurrenskraft.Detta uppnås via den stora råvarubasSveaskog förfogar över. Förmågan att erbju-da kundanpassade logistiklösningar, inno-vativa teknikkoncept och servicetjänster ärandra framgångsfaktorer inom Virkes-marknad. För kunden ger detta en leve-ranstrygghet samt möjligheter till bådeökad kostnadseffektivitet och högre kvaliteti de egna förädlingsprocesserna. Konkretkan det handla om att leverera just-in-timeoch hjälpa kunderna hitta rätt lagernivå. Ett annat exempel gäller anpassningen avfiberkvaliteten till specifika kundbehov.Denna form av leveransprecision – rättfiber till rätt kund – har visat sig ge väsent-liga kvalitetsförbättringar i kundernas produktionsprocesser.

Marknad och försäljning

För kunder inom massa- och pappersin-dustrin bedöms 2003 ha präglats av relativthöga volymer samt svagare lönsamhet.Även bland sågverkskunderna har voly-merna varit höga, men hos denna kund-kategori bedöms lönsamhetsutvecklingendäremot ha varit positiv, åtminstone underårets första hälft.

Efterfrågan på tall- och grantimmer var hög i norra Sverige, medan flödet varbalanserat för barr- och lövmassaved.

I norra Sverige var timmerprisnivån svagtökande jämfört med 2002.

I södra Sverige rådde under det förstahalvåret god balans mellan utbud och efter-frågan på de flesta sortiment. Utbudet avlövmassaved var dock något högre, vilketfrämst berodde på gynnsamma avverk-ningsförhållanden. Under det andra halv-året ökade efterfrågan på sågtimmer medprishöjningar som följd. Efterfrågan påmassaved var fortsatt god. Med undantagav sågtimmer var prisnivån på de övrigasortimenten relativt stabil under 2003.

Leveranser

Under 2003 omsatte Virkesmarknad sam-manlagt 14,5 Mm3fub. Av det var 11,6Mm3fub rundvirke, där 55% kom från egenskog, 35% från köp och byten samt 10%från import. Jämfört med föregående årökade den sammanlagda virkesomsätt-ningen med 7%. Leveranserna från egenskog ökade med 7% medan köp och bytenökade med 9%. Den egna importen avråvara ökade med 16% jämfört med 2002,till ca 1,2 Mm3fub, vilket motsvarade drygt10% av den samlade svenska importen avskogsråvara.

Sveaskogs viktigaste importmarknad ärLettland, där företaget har en egen inköps-organisation – SIA Sveaskog Baltfor. Enstor del av Sveaskogs import från Lettlandavser lövmassaved. Konkurrensen områvara i Östersjöområdet ökar kraftigt, bl a beroende på att lokala trämekaniskaindustrier etableras i större utsträckning.Samtidigt väntas en utökad satsning på nya pappers- och massabruk i både Ryss-land och de baltiska länderna under kom-mande år.

Sveaskog är Sveriges

största oberoende virkes-

leverantör. Arbetet inom verk-

samhetsområde Virkesmarknad

är inriktat på avverkning och

försäljning av rundvirke och

fiberråvara. Konkurrenskraften

baseras på effektiva virkesflöden

– från skogen till kunden. För att

klara detta lägger Virkesmarknad

mycket kraft på att ständigt för-

bättra tekniska koncept, logistik-

lösningar och kundservice.

21


Försörjnings- och leveransavtal

Sveaskog arbetar med såväl försörjningsuppdrag somleveransavtal. Ett försörjningsuppdrag innebär attSveaskog ansvarar för en kunds råvaruförsörjning. Ettförsörjningsavtal med kunderna baseras i huvudsak påöverenskommelser som sträcker sig över flera år.

Ett sådant förhållande förstärker avsevärt möjlig-heterna att skapa effektiva lösningar i råvaruförsörjningenoch öka mervärdena för kunden i den totala leveransen.

De största uppdragen avser Setra Group AB, Kappa,Billerud samt AssiDomän Cartonboard.

Under året upphörde det tidigare försörjnings-uppdraget för Billeruds anläggningar i Karlsborg ochSkärblacka. Ett nytt försörjningsuppdrag tecknades medBillerud Karlsborg samt ett leveransavtal med BillerudSkärblacka. Ett nytt samarbetsavtal ingicks även medÄlvsbyhus – ett av Sveriges mest framgångsrika hus-företag. Samarbetet med Älvsbyhus bygger bl a på

Externa 54%

Skogsägare

Setra Group och övriga sågverk

Import

Sveaskog 46%

Egen skog

Sågtimmer

Massaved

Biobränsle

Totalt

14 500 km3fub

3 800 km3fub

2 650 km3fub

150 km3fub

6 600 km3fub

Råvarukällor Volymer

Sågtimmer

Massaved

Flis

Biobränsle m m

Totalt

1 800 km3fub

3 400 km3fub

2 300 km3fub

400 km3fub

7 900 km3fub

Externa 93%

Interna 7%

Kunder

AssiDomänCartonboard 7%

Sågverk 38%

Massabruk 55%

LogistikOptimeringav virkes-flödet från

såväl interna som externa leverantörer

Verksamhetsområde Virkesmarknad levererade 2003totalt 14,5 Mm3fub till sina kunder. Försäljning tillexterna kunder, sågverk och massabruk, represente-rade 93% av den totala omsättningen.

Den interna virkesanskaffningen, som sker genomavverkning på egen skog och köp av flis från sågverk,

uppgick 2003 till 6,6 Mm3fub eller 46% av totalleveransvolym.

Extern virkesanskaffning, där Sveaskog köpervirke från privata skogsägare, skogsägarföreningaroch import uppgick 2003 till 7,9 Mm3fub eller 54% avtotal leveransvolym.

Sveaskog Virkesmarknad – levererade volymer

22


gemensam produktionsplanering för att uppnå säkra ochstabila virkesleveranser. Därmed kan Älvsbyhus inrikta sitt arbete på de egna kunderna framåt i värdekedjan.

Virkesmarknads försäljning till externa sågverk ochmassabruk stod 2003 för 93% av den totala leveransvoly-men. Av dessa leveranser utgjordes 70% av försörjnings-uppdrag.

Avverkning

Avverkningsförhållandena i södra Sverige var relativt godaunder hela året. I Bergslagen minskade andelen greminiella-skadad skog 2003. Även här var orsaken det förhållandevisgynnsamma väderläget med en relativt torr sommar och enkall vinter. I norra Sverige var avverkningsförhållandenagoda under hela året.

Sveaskog förfogar över landets största avverknings-system, som omfattar dels egna maskinlag, dels externaentreprenörer. I avverkningssystemet ingår 78 egna maskin-lag med 390 maskinförare samt 113 entreprenörslag med565 personer. Under 2003 har Virkesmarknad sammantagetavverkat ungefär 10 000 skogsytor. Det kan jämföras med2002 då ca 8 000 skogsytor avverkades.

Totalt sett ökade andelen externa kunder jämfört med2002. Ökningen förklaras främst av att AssiDomän Timbernumera är en extern kund, som ingår i det nybildade trä-industriföretaget Setra Group AB.

Ny organisation

Under 2003 inleddes arbetet med att modifiera organisatio-nen inom verksamhetsområdet. En synlig förändring är attden tidigare geografiska uppdelningen i en nordlig respek-tive sydlig del nu sammanförts i en enhet. Med kunderna ifokus har emellertid det mest centrala varit att skapa enförbättrad tydlighet i ansvar och befogenheter.

Målet är att ytterligare förbättra Virkesmarknads erbju-dande på marknaden och skapa förutsättningar för en ökadeffektivitet och förmågan till värdeskapande. Den operatio-nella strukturen i organisationen består, men effektiviserasgenom att en helt ny styrmodell tagits i bruk som kommeratt medge snabbare och bättre uppföljning samt en förbätt-rad intern dialog. Vidare så har satsningen på biobränslefått en tydligare roll inom Virkesmarknad. Likaså har struk-

turer upprättats för t ex systematisk omvärldsbevakning,marknadsstrategi, affärssystemsutveckling, kundrelateradFoU samt övergripande logistik.

VALS ger styrning och kontroll

Grunden för arbetet inom Virkesmarknad är kundbehoven,dvs kundens behov av vissa kvantiteter och kvaliteterråvara. Om behoven ska kunna tillgodoses på ett effektivtsätt måste virkesflödet präglas av överblick, styrning ochkontroll. I detta arbete har Virkesmarknad utvecklat ett nyttaffärsledningssystem som kallas VALS (VirkesmarknadsAffärsLedningsSystem). Via VALS – som introducerades2003 – kan hela virkesprocessen hanteras på ett bättre sätt,från skogen till kund. VALS kommer att vara fullt utbyggtunder 2004.

Förbättrad drivning

Projekt ”Värdeskapande Drivning” startades hösten 2002.Det syftar till att utveckla och förbättra företagets driv-ningsverksamhet. Med drivning menas avverkning ochskotning, dvs de moment där virket fälls och samlas ihop i väntan på transport till kunden. Projektet ska öka avkast-ningen på skogskapitalet, sänka kostnaderna i drivnings-verksamheten samt ge nya mervärden för Sveaskogs kunder.

Utökat arbete med biobränsle

Sveaskogs satsning på biobränsle har utökats. Det skaresultera i framsynta lösningar inom både energi- ochmiljöområdet. Biobränsle har en stor kommersiell potential.Sedan 2001 har priserna på biobränsle stigit med ungefär30%. Sveaskogs stora och väl samlade skogsinnehav är vällämpat för ett kommersiellt uttag av biobränsle. Under2003 sålde företaget skogsbränsle motsvarande 1,35 TWh –vilket är en kraftig ökning jämfört med 2002.

Sveaskog arbetar idag med två typer av biobränsle –skogbränsle och biprodukter. Skogsbränslet består av bl aavverkningsrester samt rötskadad ved och träddelar somtas ut vid s k energiröjning. Biprodukter utgörs av bark, flisoch spån från sågverkens och massabrukens produktion.Därmed blir arbetet med biobränsle en naturlig del iSveaskogs produktionskedja – från planering till avverkning.Bättre intern samordning, gemensamma koncept och för-

23


bättrad teknisk utrustning kommer att resultera i väsentligtökade affärsvolymer och ökade marginaler. För 2004 ärmålet att leverera skogsbränsle motsvarande 1,7 TWh.

Utökade biobränslevolymer är också positivt för miljöneftersom användningen av fossila bränslen då minskar.Sveaskog arbetar aktivt även med s k askåterföring. Detinnebär att askan från biobränslet tas från industrier ochvärmeverk och återförs till skogen.

Bedömd utveckling 2004

Efterfrågan på skogliga råvaror bedöms vara stark medfortsatt utveckling mot en gemensam virkesmarknad iÖstersjöområdet med en ökad marknadsdriven handel.

För Sveaskog kommer utvecklandet av biobränsleaffären,effektivisering av virkeslogistiken, effektivisering och värde-skapande drivning samt att utveckla försörjningsavtal varaviktiga, prioriterade frågor under året.

Älvsbyhus är idag Nordens största tillverkare av prefabricerade sektionshus av trä med en tillverkningpå mer än 1 200 hus per år. Sveaskog levererar företagets behov av timmer via ett försörjningsavtalsom ställer stora krav på överenskommet sortiment, exakta volymer och leveranser i rätt tid.

24

Skogsrörelsen – Skogsbruk


Verksamheten inom Skogsbruk ska utveck-la ett optimalt markutnyttjande med hän-syn till såväl produktion som miljö. På denproduktiva skogsmarken är målet att ökavärdet på skogen.

Processer

Verksamheten inom Skogsbruk omfattarallt från beståndsanläggning och skötsel tillförberedelse för avverkning. Detta arbetekan beskrivas i fem processteg – skogs-föryngring, beståndsvård, produktions-höjande åtgärder, virkestillgänglighet samtvirkesuttag. Dessutom tillkommer skogligplanering och naturvård som är viktigastödprocesser för Skogsbruk. Uppfölj-ningen av naturvården beskrivs meringående under Miljöredovisning.

Skogsföryngring

Ett övergripande mål är att anlägga godaföryngringar till låga kostnader. Det skauppnås genom ökad produktivitet ocheffektivitet, t ex genom att tillämpa fram-synta metoder. Ett exempel är användning-en av mindre och billigare skogsplantor isödra Sverige. Resultaten från genomfördaåterväxttaxeringar visar ett bra föryngrings-resultat trots minskad plantstorlek.

Trots att skogsbranschen årligen satsarstora belopp för att ta fram alternativaskydd saknas ännu en ny metod för attklara snytbaggeproblemen utan kemiskamedel. Därför var det viktigt att Kemikalie-inspektionen under 2003 godkände två nyakemiska medel som kan ersätta permetrin.Det ger Sveaskog och resten av skogs-bruket tid att hitta alternativa skydd utanatt föryngringsresultaten äventyras.

För varje år ökar andelen av arealensom föryngras genom sådd, under 2003 varökningen 23%. Tack vare att sådden ut-

vecklats under senare år och ger säkrareföryngringsresultat än förr, framstår densom en kostnadseffektivare metod änplantering på lämpliga marker.

Beståndsvård

I arbetet med röjning har ambitionsnivånvarit hög under 2003. Målet är attSveaskogs bestånd ska ha goda förutsätt-ningar för hög produktion av värdefulltvirke när de lämnar ungskogsfasen.

Den redovisade röjda arealen för åretuppgår till ca 27 000 ha, vilket är en ökningmed 8% jämfört med 2002. Den siffra somredovisas avser nettoareal. Till denna arealkommer även arealer som saknar röjnings-behov. Den areal som lämnar ungskogs-fasen med goda produktionsförutsättningarär således betydligt större än 27 000 ha.För Sveaskogs del gör dagens omfattanderöjningsprogram att beståndsvården ärunder kontroll. Sveaskog räknar med attupprätthålla den höga ambitionsnivånunder kommande år.

Kostnaderna för röjning (per hektar) har sjunkit något, vilket delvis beror på att andelen eftersatta röjningar minskat. I Götaland och Bergslagen har man sänktkostnaderna för eftersatta röjningar genomatt ta ut en biobränsleskörd i stället för attgenomföra en konventionell röjning.

Fokuseringen på viltskadefrågorna harfortsatt också under 2003. Kostnaderna förviltskador – framför allt då älgskador –uppgår till storleksordningen MSEK 200per år. Under året har Sveaskog – i sam-arbete med jägarna – arbetat med attutveckla en ny modell för att komma framtill vilken älgstam som kan accepteras.Modellen är tänkt att baseras på älgstam-mens utveckling, viltskadornas omfattningoch prognoser över framtida fodertillgång.

Sveaskog har

ca 3,5 miljoner ha produktiv

skogsmark. Verksamhetsområde

Skogsbruk ansvarar för värdetill-

växten för dessa tillgångar.

Skogbruk arbetar med planering

och genomförande av skogs-

vårdsåtgärder, bedömning av

avverkningspotentialer samt tar

även fram avverkningstrakter

med utgångspunkt för ett lång-

siktigt hållbart skogsbruk.

Skogsvård

Utförda arealer skogsvård, ha 2003

Markberedning 25 000Plantering 20 000Sådd 3 200Röjning 27 000Gödsling 4 700

25


Produktionshöjande åtgärder

I sin miljöpolicy har Sveaskog lagt fast en hög ambitions-nivå, där naturskydd och naturhänsyn prioriteras på 20% av den produktiva skogsmarksarealen. Av detta följer attambitionsnivån för skogsproduktionen på övriga 80% avarealen höjs. Det främsta verktyget för att på kort sikt ökaskogsproduktionen är gödsling.

Rätt använd är gödsling ett kostnadseffektivt och miljö-

mässigt godtagbart sätt att öka produktionen av värdefulltvirke. För närvarande utreder Sveaskog möjligheterna attöka gödslingsarealen. Detta arbete görs med hänsyn tillkrav och förväntningar från externa intressenter, t ex ren-näringen, synpunkter från kommuner och länsstyrelsersamt i linje med Skogsstyrelsens allmänna råd.

Under 2003 har gödslingsarealen ökat med 57% jämförtmed 2002. Ökningen har främst skett i södra Norrland och

26

i Bergslagen. I denna del av landet har gödslingen undermånga år legat på en mycket låg nivå.

Virkestillgänglighet

Sveaskog är Sveriges störste enskilde väghållare. Totaltfinns drygt 5 000 mil väg på Sveaskogs mark, varav drygt4 000 km är företagets egna vägar. Därmed är timmer ochmassaved tillgängligt oberoende av väderlek och årstid. På så sätt bidrar vägnätet till att öka värdet på skogen.Samtidigt kräver företagets vägar stora, återkommandeunderhållsinsatser. Under 2003 investerades ca MSEK 45 i anläggning av vägar.

Under 2003 anlade Sveaskog 40 mil ny väg. Under åretfortsatte också arbetet med lägga in företagets vägnät i dens k nationella vägdatabasen (NVDB). Vägdatabasen skaparmöjligheter till bättre vägval och därmed lägre kostnaderför virkestransporter.

Virkesuttag

Traktbanken är den bank av avverkningstrakter, som ärtillgängliga för omedelbar avverkning. Traktbanken är slut-produkten av Skogsbruks arbete och utgör samtidigt gräns-snittet mellan verksamhetsområdena Virkesmarknad ochSkogsbruk.

Ett övergripande mål är att traktbanken – efter plane-ringssäsongen – ska omfatta avverkningsvolymer för två årframåt. Under 2003 var det några distrikt som inte nåddedetta mål. Det berodde delvis på att Naturvårdsverketsarbete med att identifiera skyddsvärd skog på statens markgjorde att delar av traktbanken inte kunde tas i anspråk föravverkning.

Traktbankens värde avgörs inte bara av dess storlek.Tillförlitligheten i uppgifterna i traktbanken om skogligagrunddata som trädslag, sortiment, volym, tillgänglighetm m har också stor betydelse.

Under 2003 startades ett projekt som ska utreda mer-värdet av höjd kvalitet på skogliga grunddata. Projektetslutförs i början av 2004.

Skoglig planering

Arbetet med att ta fram ett geografiskt informationssystemför hela skogsrörelsen i Sveaskog har startats. Projektet

kallas GISS. Via systemet öppnas möjligheter att effektivi-sera verksamheten inom flera områden. Uppdatering medutförda åtgärder förenklas eftersom GISS ersätter trebefintliga system. Likaså underlättas avverkningsplaneringdå planeraren i fält kommer att ha tillgång till fullständigauppgifter om de bestånd som är aktuella. Dessutom för-bättras förutsättningarna för samordning mellan verksam-hetsområden. Verksamhetsområde Fastigheter kommer t exatt direkt kunna se pågående och planerade åtgärder(avverkning och skogsvård) i tänkta försäljningsområden.

Naturvård

Under 2003 har Sveaskog kvalitetssäkrat markinnehavet iekologiska landskap. Det har resulterat i att 170 landskaphar avgränsats på ekologisk grund. Den första ekoparken,Ekopark Omberg, har invigts. Skötselaktiviteter för att nåde framtagna målbilderna för naturvården där har påbör-jats. Arbetet med ekologiska landskapsplaner och eko-parker beskrivs närmare i Miljöredovisning (sid 41).

Sveaskog arbetar konsekvent för att göra ekoparkernaän mer attraktiva för olika kategorier av människor i fram-tiden. Exemplet Omberg har tidigare haft ca 350 000 be-sökare årligen och ett arbete för att anpassa ekoparken ochlocka ännu fler människor som ska känna sig nöjda medsitt besök har också påbörjats.

Frö- och plantverksamheten

Svenska Skogsplantor AB är ett rikstäckande företag medspecialistkompetens på plantor och skogsföryngring.Produktion och försäljning av skogsplantor är företagetsdominerande verksamhet.

Under 2003 övertog Sveaskog företaget, som var helägtav den svenska staten. Ett förändringsarbete har inletts,som dels går ut på att säkerställa Svenska Skogsplantorskonkurrenskraft och position på marknaden och dels att se över hur verksamheten ska samordnas med Sveaskogsbefintliga frö- och plantverksamhet.

Totalt omfattar Sveaskogs frö- och plantverksamhet åttaplantskolor och två fröenheter. Antalet medarbetare uppgårtill ca 90. Kapaciteten uppgår till 125 miljoner plantor/årvilket gör Sveaskog till landets största aktör.


27

Skogsrörelsen – Fastigheter

Arbetet inom verksamhetsområdet baseraspå den fastighetspolicy Sveaskog fastställdeunder 2002. Arbetet inom Fastighetersyftar bl a till en värdeskapande arronde-ring av Sveaskogs marker samt till attförverkliga företagets markförsäljnings-program. Verksamheten innefattar:• Försäljning av mark för att förstärka

enskilt jord- och skogsbruk• Överlåtelse av mark till staten i samband

med bl a reservatsbildning• Överlåtelse av ersättningsmark till staten

vid reservatsbildning, vägbyggen m m

• Strategiska förvärv av skogsmark, • Övriga affärer, t ex försäljning av

fritidshus, bostadsarrenden, tomt-utvidgning m m.

Ökande försäljning

Försäljningen av mark till enskilt jord- ochskogsbruk dominerar verksamheten inomFastigheter. Syftet är att förstärka enskiltjord- och skogsbruk i främst glesbygd.

Sveaskogs omfattande markinnehav geren flexibilitet i valet av försäljningsobjektoch möjliggör även en anpassning till


Sveaskog arbetar med

fastighetsaffärer runt om i landet.

Dessa affärer ska vara värde-

skapande för koncernen, bidra till

en positiv landsbygdsutveckling

och till skydd av naturmiljöer.

All försäljning sker till

marknadsmässiga priser.

Tomas Palmqvist har alltid varit intresserad av skog. När han var tjugo år köpte han mark för första gången. Då var det fem hektar skog och åker. Nu har han genom Sveaskog köpt ytterligare 70 hektar. Röjning och plantering kommer Tomas och familjen att sköta själva. För avverkningen tar de hjälp av Sveaskog.

28


aktuella marknadsförhållanden. Arbetet sker inom ramenför ett särskilt markförsäljningsprogram, vilket baseras påett beslut av Riksdagen. Jämfört med året innan ökade för-säljningen av skogsmark markant under 2003. Vid utgångenav året hade sammanlagt 218 skogsmarksaffärer genom-förts, som omfattade sammananlagt 29 000 hektar. Därmedmotsvarade den totala försäljningsvolymen för 2003 0,7%av Sveaskogs totala markinnehav i början av 2002.

I södra delen av landet slutfördes 68 skogsmarksaffärerom totalt 7 400 ha. Affärsvolymen motsvarade nära 90% avden mark som Sveaskog bjöd ut till försäljning i dennaregion.

I norra Sverige genomfördes 150 affärer om totalt21 600 ha. Knappt 50% av de erbjudanden som lämnadestill intressenterna resulterade i en affär.

På sikt kan försäljningsprogrammet komma att omfatta5–10% av Sveaskogs samlade markinnehav. Programmet äranpassat till de regionala skillnader som finns mellan södraoch norra Sverige, vilket i praktiken innebär att dessamarknader bearbetas på helt olika sätt. Oavsett region skasamtliga försäljningar ske till marknadsmässiga priser.

I söder väljer Sveaskog ut lämpliga försäljningsobjekt,som sedan erbjuds marknaden via mäklare.

I norra Sverige erbjuds intressenter att lämna in enintresseanmälan till Sveaskog. Förutsatt att vissa villkor äruppfyllda lämnar företaget därefter ett erbjudande direkt tillintressenten. Det viktigaste villkoret är att intressenten ärbosatt i – eller äger skogsfastighet i – någon av de kommu-ner där Sveaskog äger mark. Hittills har ca 2 000 intresse-anmälningar lämnats in.

Marknaden för skogsfastigheter

I södra Sverige har efterfrågan på skogsfastigheter varitfortsatt god under 2003 med tendens till stigandemarknadspriser. Sveaskogs utbud under året motsvarar ca10% av den årliga totala omsättningen på denna marknad

under senare år. Marknadsmässiga anbud har inkommit påflertalet av de skogsskiften Sveaskog utbjudit, vilket gjortdet möjligt att sälja nära 90% av utbudet. En tendens tillsvagare efterfrågan har noterats i norra Bergslagen.

I stora delar av norra Sverige är efterfrågan på skogs-fastigheter mer begränsad. Marknadspriserna har därföretablerats på en lägre nivå än i södra Sverige. Under 2003kan en svag ökning noteras.

Övriga fastighetsaffärer

För reservatsbildning och ersättningsmark genomfördeSveaskog under 2003 15 försäljningar om sammanlagt2 600 ha till Naturvårdsfonden. Därutöver gjorde Fastig-heter ytterligare 187 affärer, i huvudsak försäljningar iarronderingssyfte. Inga strategiska förvärv genomfördesunder 2003.

En överenskommelse träffades med Naturvårdsverketom att bredda erbjudandet till markägare, som överlåtermark till staten vid reservatsbildning. Sedan tidigare fannsdet möjlighet till ersättningsmark om Sveaskog hade mark i samma kommun. Efter den nya överenskommelsen kanersättningsmark bl a även erbjudas i andra kommuner samtvia en tredje part.

Organisation i samverkan

Organisationen inom Fastigheter är relativt liten och inne-håller bara de viktigaste nyckelkompetenserna för att full-följa uppdraget. Därutöver anlitas ett betydande antalexterna mäklare och entreprenörer i verksamheten, liksompersonal inom andra delar av Sveaskogs skogsrörelse.Förberedelserna inför en skogsmarksförsäljning består tillstor del av att sammanställa information om skogs-tillståndet och planerade skogsskötselåtgärder samtupplåtelser som berör området. Att kunna utnyttja denlokalkunskap som finns inom skogsrörelsen är avgörandeför verksamhetsområdets möjligheter att fullfölja uppdraget.

29


Skogsrörelsen – Jakt, fiske & naturupplevelser

Förutom att bedriva skogsbruk satsarSveaskog även på kompletterande affärerinom Jakt, fiske & naturupplevelser.Därigenom kan denna verksamhet bidratill koncernens långsiktiga lönsamhet samttill att tillvarata och förädla de egna skog-resurserna.

Upplevelser och upplåtelser

Verksamheten fokuserar dels på upp-låtelser, dels på olika former av natur-upplevelser. Sveaskog hanterar idag ca11 000 upplåtelser som främst gäller jaktoch fiske. Naturupplevelser är inriktat påutveckling och försäljning av s k upp-levelseprodukter med koppling till bl a jakt och fiske.

Jakt

Varje år beräknas ca 30 000 personer jagapå Sveaskogs marker. Försäljningen avjaktupplåtelser omsatte MSEK 62 under2003. Det är en ökning med 9% jämförtmed 2002. Förutom traditionella jaktupp-låtelser har företaget även utvecklat pro-dukter som korttidsjakt, gästjakt samtgrupp- och representationsjakt. Via dessasatsningar får fler människor möjlighet attkomma ut i skogen och jaga.

I början av 2003 startade Sveaskog enjaktledarutbildning som omfattade bådeteori och praktiska övningar, t ex etik,lagstiftning och övningsskytte. Ca 160jägare som arrenderar mark av Sveaskogdeltog i utbildningen. På sikt ska drygt3 000 jaktledare i jaktlag som arrenderarmark av företaget erbjudas att gå utbild-ningen.

Fiske

På Sveaskogs marker finns ungefär 1 800vattendrag. Via Sveafiskekortet, som intro-ducerades under 2003, har sportfiskare

tillgång till ca 1 000 av dessa vatten.Ytterligare 500 vattendrag ingår i fiske-vårdsområden över hela landet. Under2003 såldes 57 000 fiskekort vilket är enökning med ca 3% jämfört med året innan.Merparten av intäkterna från fisket ärkopplade till Mörrum, Harasjömåla,Malingsbo-Kloten samt till det nyaSveafiskekortet.

Naturupplevelser

I dagsläget erbjuds 25 olika produkter. Degenomförs i flertalet fall som konferensak-tiviteter. Arbetet med upplevelseproduktersker i samverkan med entreprenörer runtom i landet. Därmed kan lokala nätverkoch specialistkunskaper utnyttjas, vilket ärbetydelsefullt i genomförandet. Sveaskogsroll är främst att fungera som produktsam-ordnare samt som marknadsförings- ochförsäljningskanal. Verksamheten inomNaturupplevelser är fortfarande inne i enuppbyggnadsfas. Mycket kraft läggs därförpå att öka kännedomen om vad Sveaskogkan erbjuda, både gentemot kunder ochsamarbetspartners.

Sveaskog strävar efter att kvalitetsmärkade egna upplevelseprodukterna. Under2003 fick produkten ”Stora Gästabudet på

Sveaskog arbetar aktivt med

att utveckla och tillgängliggöra

olika former av upplevelser på

de egna markerna. Det sker

inom verksamhetsområde

Jakt, fiske & naturupplevelser.

Inom verksamhetsområdet

hanteras även upplåtelser och vilt-

förvaltning. Verksamheten inom

upplevelser hade 2003 ca 50 000

kunder. Dessutom beräknas

ca 30 000 personer ha jagat på

Sveaskogs marker under året.

30


Omberg” utmärkelsen ”Naturens bästa”. Det är en kvalitets-märkning som bl a Svenska Ekoturismföreningen samtSveriges Rese- och Turistråd står bakom.

Viltförvaltning

Viltförvaltning syftar i första hand till att minska betes-skadorna. Det ska ske genom en reglerad avskjutning, menockså via ökad produktion av viltfoder. Bara på Sveaskogsmarker beräknas viltskador varje år uppgå till MSEK 200.Arbetet syftar till att utveckla riktlinjer samt tekniker och

metoder för den praktiska hanteringen av viltskador. Till viltförvaltningen hör även Sveaskogs jaktledar-

utbildning. Genom en dialog med jägarkåren vill företagetetablera ett samarbete som bl a ska öka produktionen avfoder till älgarna. Därmed kan produktionsskogen skonasfrån dyrbara skador. Under 2003 provade Sveaskog nyametoder för att öka viltfoderproduktionen, vilket dels skaresultera i färre skador på produktionsskogen, dels bidra till högre kvalitet på viltstammarna.

31




är specialiserat på produktion av

vätske- och förpackningskartong.

Produktionskapaciteten uppgår

till ca 370 000 ton per år.

Ca 90% av kartongproduk-

tionen vid anläggningen i Frövi

går på export. De största

marknaderna för Cartonboard

är Storbritannien, Frankrike,

Tyskland och Norden.

Verksamheten

Kartong används för att förpacka bl adrycker, frysta och kylda livsmedel, kon-fektyrer, lyxartiklar samt industri- och hus-hållsprodukter. På den europeiska kartong-marknaden är AssiDomän Cartonboard ennischaktör, som utvecklar konkurrenskraf-tiga förpackningslösningar. Detta arbetebygger på ett partnerskap med kundernaså att krav i hela förpackningskedjan framtill slutförbrukare kan tillgodoses. För ennischaktör är det särskilt viktigt att kunnata fram unika mervärden i form av kund-anpassade produkt-, service- och teknik-koncept. På många sätt handlar det om atthantera en helhet, som innefattar produkt-utseende, skydd, funktion och produkt-säkerhet. Formgivning och design är andraområden som Cartonboard lägger mycketkraft på. Med utgångspunkt i denna helhetutvecklas effektiva, kreativa och funktio-nella förpackningslösningar.

Marknad och konkurrenter

Cartonboards verksamhet är inriktad påhögförädlad nyfiberbaserad vätskekartongoch förpackningskartong.

Marknaden för vätskekartong har överen längre period haft en tillväxt som ärhögre än den allmänna ekonomiskautvecklingen. Marknaden har få aktöreroch domineras av Tetra Pak.

Förbrukningen av vätskekartong under2003 uppgick i Västeuropa till ca 1,1 miljo-ner ton. Det var en mindre ökning jämförtmed föregående år.

Marknaden för förpackningskartong harlångsiktigt en tillväxt i nivå med den all-männa ekonomiska utvecklingen.Leveranserna av förpackningskartong tillVästeuropa uppgick 2003 till ca 5 miljonerton, en minskning med 1% jämfört medföregående år. Förbrukningen sjönk på deflesta större marknaderna med undantagav Tyskland.

Av leveranserna avsåg drygt hälftenreturfiberbaserad kartong och knappthälften högkvalitativ kartong baserad pånyfiber. Den typ av kartongkvalitet somCartonboard tillverkar svarade för 8% avleveranserna och ökade under åretvolymmässigt med 6% trots att total-marknaden minskade.

Cartonboard har valt att enbart betjänavissa användningsområden för förpack-ningskartong. Det är områden därCartonboards kvalitet är speciellt lämpadatt möta specifika kundkrav. Marknadenför de valda segmenten uppgår i Väst-europa till ca 1,4 miljoner ton per år.

Cartonboards kunder består av en stormängd konverteringsföretag. Dessa kon-verterare är specialiserade på att utvecklaoch tillverka förpackningar åt nästa länk i



Cartonboard

Nyckeltal 2003 2002 2001 2000 1999

Nettoomsättning, MSEK 2 231 2 212 2 114 1 950 1 767Rörelseresultat, MSEK * 282 240 165 100 11Rörelsemarginal, % 13 11 8 5 1Operativt kapital, MSEK 2 912 2 883 2 954 3 041 3 212Avkastning på operativt

kapital, % 10 8 6 4 0Investeringar, MSEK 180 227 202 53 135Medelantal anställda 684 683 696 744 766

* Exkl medel från Alecta.

Levererade volymer 2003 2002 2001 2000 1999

Kartong, kton 323 322 305 293 253

ANDEL AV KONCERNENSRÖRELSERESULTAT

ANDEL AV KONCERNENSEXTERNA NETTOOMSÄTTNING

FÖRSÄLJNING PER MARKNAD

Sverige 11%

Storbritannien 15%

Frankrike 19%

Italien 13%

Tyskland 22%

Övriga Europa 19%

Övriga länder 1%

Stora EnsoMayr-Melnhof

Reno De MediciM-real

IggesundCascades

AssiDomän CartonboardKorsnäs

Moritz J. WeigBuchmann

500 1 000 1 500 2 000 2 500

EUROPEISKA KARTONG-PRODUCENTER, KAPACITET, kton/år

Källa: Jaakko Pöyry 2004.

32


förpackningskedjan, till exempel företag inom djupfrystaoch kylda livsmedel, choklad och drycker. Under 2003fortsatte utvecklingen mot ökad koncentration och globa-lisering bland konverterarna.

Konsolideringen bland kartongtillverkarna är redanrelativt hög och de tio största tillverkarna svarar för 85%av kapaciteten i Europa. Bland de konkurrenter somCartonboard möter på marknaden återfinns bl aStoraEnso, Korsnäs, Iggesund, M-real samt amerikanskaMead-Westvaco.

Resultat

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 282, vilket är enökning med 18% jämfört med 2002. Resultatförändringenär främst kopplad till en effektivare produktion.

Försäljning

Under 2003 uppvisade marknaden för vätskekartong enviss tillväxt medan marknaden för förpackningskartongminskade något.

För Cartonboard var marknadsutvecklingen i börjanav året positiv med god orderingång. Under våren sjönkorderingången för förpackningskartongen samtidigt somden svenska kronan stärktes mot USD och GBP. Detsvagare orderläget fortsatte under sommaren/hösten meden trendmässig utplaning. Inom de segment Cartonboardarbetar med rådde generellt prispress. Denna förklaradesbla av att amerikanska producenter, till följd av den sva-gare dollarn, ökade sina satsningar på Europa. Marknads-förhållandena under året har inte medgett prisökningar.

Under året uppgick Cartonboards leveranser till 323kton, vilket var i nivå med föregående år. Leveransernaav vätskekartong ökade medan förpackningskartongenminskade något. Vätskekartong svarade för 76% avvolymen och förpackningskartong för 24%.

Omkring 90% av försäljningen sker till kunder utanförSverige. De största exportmarknaderna är Tyskland,Frankrike, Storbritannien samt Italien.

Produktion

AssiDomän Cartonboard är ett integrerat massa- ochkartongbruk. Vid anläggningen i Frövi finns en av värl-dens största kartongmaskiner. Såväl massa som kartonghar unika styrkeegenskaper, vilket gör att det behövsmindre material i de förpackningar som tas fram.Eftersom kartongen tillverkas i fyra olika skikt kanCartonboard även erbjuda en större flexibilitet i utveck-lingen av olika produkter.

Under 2003 har rullproduktionen uppgått till knappt 350 000 ton. Det är en ökning med 6% jämförtmed 2002 och ligger i linje med de egna produktions-målen. Den säljbara volymen efter arkning uppgick till

drygt 340 000 ton. Kapaciteten på kartongmaskinen harsuccessivt utökats och denna utveckling väntas fortsätta.Via löpande optimering av produktionen är målet attkunna producera upp till 450 000 ton/år under de när-mast kommande åren. Produktionsökningen förutsätterett godkännande från miljömyndigheterna. Cartonboardkommer att lämna in en ansökan om utökad koncessionunder 2004.

Organisation och strategi

Inriktningen på de två kartongsegmenten bidrar till attöka riskspridningen i verksamheten. Varje affärsenhetbestår av en operativ samt en strategisk del. I den opera-tiva delen hanteras de dagliga, närliggande frågornamedan den strategiska delen ansvarar för långsiktigplanering. Målet med uppdelningen är att säkra att destrategiska frågorna hela tiden ges tillräcklig uppmärk-samhet.

För en nischaktör som Cartonboard är det extraviktigt att kunna omsätta omvärldskunskaper i den egnaproduktutvecklingen. Därför läggs mycket kraft attinhämta och utvärdera information om bl a marknads-trender, kundpreferenser, konsumentbeteenden etc.Förutom anläggningen i Frövi har Cartonboard treregionala säljkontor i utlandet.

Investeringar

Investeringarna uppgick till MSEK 180. Det är en minsk-ning med 20% jämfört med föregående år. En av destörsta satsningarna gjordes i en ny s k pallpack, somanvänds för att emballera kartongark innan de levererastill kund. Den nya pallpacken bidrar till att säkra kvali-teten i detta moment av leveranskedjan. I övrigt har fler-talet investeringar riktats mot olika förbättringar i pro-duktionen, t ex för att åstadkomma en ökad jämnhet ikvaliteten. Detta arbete har bl a innefattat investeringar itorkprocesser samt i mekanisk utrustning för att ytter-ligare optimera utfallet i kartongtillverkningen.

Forskning och utveckling

En stor del av produktutvecklingen sker i nära samverkanmed kunderna. Kärnan i FoU-verksamheten är ett TechCenter, där ett femtiotal personer arbetar i olika utveck-lingsprojekt. Det kan gälla nya produkter, men ocksåförbättring av befintliga produkter eller processer.

Inom Tech Center finns en pilotanläggning förbestrykning. Anläggningen används för utvärdering avsmetegenskaper innan försök görs i kartongmaskinen.Härigenom sparas dyrbar produktionstid. Cartonboardhar även ett eget trycklaboratorium samt ett smaklabora-torium. I ett speciellt klimatrum testas hur kartongenuppför sig under olika klimatförhållanden.

33


I Frövi finns dessutom en verksamhet som kallas Pack Tech. Här kan konverterare, fyllare och återför-säljare genomföra utvecklingsprojekt tillsammans medCartonboards egna specialister. På så sätt kan produkt-utvecklingen omfatta alla de kvalitetskrav som ställs iförpackningskedjan, t ex inom områden som produkt-utseende, skydd och funktion eller produktsäkerhet.

Internt har det pågått ett arbete för att öka affärsfoku-seringen inom FoU.

Miljö

Miljöarbetet inom AssiDomän Cartonboard fokuserar påminskad miljöpåverkan och ökad effektivitet i energi-användningen. Ett av miljöprojekten under året har tagit sikte på att minska användningen av fossila bränslen. För ytterligare miljöfakta hänvisas till Miljöredovisningen(sid 47–49) samt till företagets EMAS-redovisning påwww.frovi.com.

FRÖVI LIGHT har unika egenskaper som gör kartongen väl lämpad för bl a livsmedel. På bilden syns pärlsocker från Dan Sukker.

Bolagets mål är att bli en ledande aktör påmarknaderna för synligt trä i utvalda kvali-tetssegment för kunder i Europa och Japan.Bolaget inriktar sig på högkvalitativa furu-och granprodukter. Setra Group AB villäven vara den ledande distributören avförädlade och sågade trävaror till denskandinaviska byggmaterialhandeln.

Setra Group AB ägs av LRF (ca 25%),Skogsägarna Mellanskog (ca 24%) ochSveaskog (50%). Övriga ca 2 400 aktie-ägare äger 1% av bolaget. Grundarnasavsikt är att engagemanget i Setra GroupAB ska vara långsiktigt men är öppna förett breddat ägande på sikt.

Bakgrund och motiv

Svensk sågverksindustri är idag fragmente-rad. Lönsamheten har under lång tid varitotillfredsställande. Långsiktig konkurrens-kraft kräver effektiva enheter som kanmöta kundernas behov av god service iform av anpassade produkter och effektivadistributionslösningar. Det nya bolagetkommer att verka för kommersiella sam-arbeten och partnerskap som ytterligarekan stärka bolaget och dess position på enföränderlig marknad.

Företaget har tillräcklig storlek ochresurser för att ha en god bas för att ytter-ligare utveckla verksamheten.

Genom sammanslagningen av Mindaboch AssiDomän Timber beräknas synergierom ca MSEK 100 per år kunna uppnås.Synergierna bedöms kunna realiseras fulltut inom en tvåårsperiod.

Marknad och resultat

Koncernens nettoomsättning uppgick proforma till MSEK 5 424 (5 082).Affärsområdet Setra Sågade Trävarorsförsäljning ökade med ca 10% till MSEK

4 343. Setra Byggprodukter minskade sinförsäljning med ca 3% till MSEK 1 362huvudsakligen beroende på lägre leveran-ser.

Marknaden för sågade trävaror karaktä-riserades av god efterfrågan. På grund avökat utbud av sågad furu visade medel-priset en sjunkande trend under året. Trotsdetta var årets medelpris ca 3% högre änmedelpriset 2002. Under året levererades2,3 miljoner m3 sågade trävaror.

Resultatmässigt var 2003 ett svagt år förSetra Byggprodukter. Star Byggprodukter,som ingår i affärsområdet, gjorde sitt bästaresultat på många år medan de produce-rande enheterna Norlida, AssiDomänInteriör och Långshytte Limträ uppvisadenegativa rörelseresultat. Den svaga bygg-konjunkturen påverkade framförallt expor-ten negativt under året.

Sveaskogs redovisning för 2003 inklude-rar det tidigare affärsområdet AssiDomänTimber det första halvåret. Från och medden 1 juli 2003 innefattar redovisningenSveaskogs resultatandel i Setra Group AB.

Det samlade resultatet efter finansnettomen före strukturkostnader uppgick underdet andra halvåret till MSEK 47. Förestrukturkostnader och efter justering förförändring i internvinst var Sveaskogsresultatandel MSEK 25. Efter strukturkost-nader uppgick Sveaskogs resultatandel iSetra Group till MSEK –15.

För en fullständig beskrivning av SetraGroups resultat hänvisas till bolagets nät-plats www.setragroup.se

34


Intresseföretag – Setra Group AB

Genom ett samgående mellan

Mellanskog Industri AB

(Mindab) och AssiDomän

Timber bildades Sveriges största

träindustriföretag, Setra Group

AB. Bolaget är även Europas

fjärde största träindustriföretag

och en betydande aktör på

europamarknaden.

Setra Group AB

Verksamheten 2003 proforma

Antal sågverk 14Antal träförädlingsenheter 5Årlig volym sågade trävaror,

miljoner m3 2,3Årlig volym vidareförädlade

produkter, miljoner m3 0,4Andel av sågverkskapacitet

i Sverige, % 15Antal anställda 1 400

Finansiella nyckeltal 2003 2002proforma proforma

Nettoomsättning, MSEK 5 424 5 082Rörelseresultat, MSEK * 99 80Resultat efter finansnetto 53 22Rörelsemarginal, % 3,3 2,0Soliditet, % 31 23Investeringar, MSEK 136 114

* Varav jämförelsestörande poster, MSEK –82 –23

3535


Medarbetare

Under 2003 var medel-

antalet tillsvidareanställda

inom koncernen 1 530

exkl AssiDomän Timber.

Personalomsättningen var 5%.

Viktiga händelser under 2003

Den 1 april 2003 överfördes SvenskaSkogsplantor AB med ett 80-tal tillsvidare-anställda till Sveaskog. AssiDomän Timbersammanfördes med Mindab i det nya företaget Setra Group AB vid halvårs-skiftet. AssiDomän Timber hade vid dettillfället 837 tillsvidareanställda.

Medarbetarundersökning VIS

(Vi i Sveaskog)

Under hösten genomfördes medarbetar-undersökningen Vi i Sveaskog (VIS) inomhela skogsrörelsen. Syftet med VIS var attskapa ett bra underlag för den fortsattautvecklingen av Sveaskog. Samtliga med-arbetare erbjöds att delta. Svarsfrekvensenblev 81%. Det höga deltagarantalet tyderpå ett starkt engagemang, vilket ocksåbekräftades av enkätsvaren.

Arbetet med resultatet inleddes med ett tvådagars seminarium, då samtligapersonalansvariga chefer gjorde en gemen-sam genomgång av materialet. Underseminariet fastställdes fyra övergripandeprioriteringsområden.

1. Tydliggöra och kommunicera begreppetskogskapital.

2. Delaktighet i mål, planering och upp-följning.

3. Utveckling i arbetet, där ett meningsfulltmedarbetarsamtal är en viktig faktor.

4. Lokal samverkan.

Nästa steg i arbetet var att personalansvari-ga chefer presenterade resultatet för sinamedarbetare, vilket utmynnade i en priori-tering av lokala förbättringsområden samt i att lokala handlingsplaner utarbetades.

Utvecklingsarbetet har präglats av mål-

Fredrik Bäckström på Sveaskogs kontor i Skinnskatteberg.

36


medvetenhet. Uppföljning av handlingsplanerna sker konti-nuerligt inom respektive arbetsställe, men även mer for-mellt på koncernnivå. Under augusti/september 2004 skaen mindre medarbetarundersökning genomföras, somkommer att fokusera på de prioriterade områdena.

Kompetensförsörjning

Liksom i skogsbranschen i övrigt är medelåldern inomSveaskog hög. Arbetet med att öka ungdomars intresse förskogliga utbildningar och arbeten har därför intensifieratsunder 2003. Det har bl a skett genom ”Sveriges bästaPRAO”, som genomförs tillsammans med övriga medlems-företag i Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet.

Sveaskog medverkar även i Framtidsresan – ett infor-mationsprogram som drivs av branschorganisationenSkogsindustrierna. Målgruppen är elever i gymnasieskolansnaturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapligaprogram. Framtidsresan ska bl a profilera skogsindustrinoch visa på de karriär- och utvecklingsmöjligheter sombranschen kan erbjuda.

Sveaskog har ett samarbete med Skogsvetar-/Jägmästar-utbildningen vid Statens Lantbruksuniversitet (SLU). Sam-arbetet innefattar bl a att studenter deltar som informatörervid utåtriktade Sveaskogsarrangemang.

Sveaskog deltar också vid de arbetsmarknadsdagar, som genomförs för universitets- och högskoleutbildningarmed relevant intresse för Sveaskog.

Under 2003 skrev 22 personer sina examensarbeteninom Sveaskog. Samtidigt togs ca 160 praktikanter från

grundskolor, gymnasium och högskolor emot på olika hålli koncernen.

Arbetsmiljö

Arbetsmiljön inom Sveaskog ska vara säker, utvecklandeoch stimulerande samt präglas av respekt och förtroendeför medarbetaren. I medarbetarundersökningen fick allaanställda möjlighet att bedöma sin arbetsmiljö. Svarenvisade att 13% inte är nöjda med den arbetsmiljö de arbetari. Detta resultat utgör en viktig bas för det framtida arbetet.För att öka kunskapen inom området genomfördes underåret en arbetsmiljöutbildning för samtliga personalansvarigachefer och skyddsombud.

Sjukfrånvaro och långtidsfriska

Sjukfrånvaron inom Sveaskogkoncernen är 4,9% av ordina-rie arbetstid, vilket innebär en minskning med en procent-enhet från förra året. Sjukfrånvaron för männen är i genom-snitt 4,5% och för kvinnorna 7,6%. Inom Skogsrörelsensjönk männens sjukfrånvaro medan kvinnornas ökade.Inom Cartonboard var männens sjukfrånvaro oförändrad ijämförelse med förra året. Sjukfrånvaron för kvinnornaökade dock markant, från 5,1% till 8,7%.

Långtidssjukfrånvaron (sjukskriven i minst 60 dagar iföljd) står för 60% av den totala sjukfrånvaron. När det gäller långtidssjukfrånvaro i förhållande till ordinariearbetstid har kvinnorna dubbelt så stor andel som männen.

Andelen långtidsfriska är precis som föregående år 30%inom koncernen. Inom Skogsrörelsen är siffran 39% och

SJUKFRÅNVAROÅLDERSFÖRDELNINGVI I SVEASKOG (VIS)”PÅSTÅENDEN”

0

1

2

3

4

5

6

7

Sjukdom > 60 dagar

Sjukdom < 60 dagar

Skogs-rörelsen

KoncernenCartonboard

%

-02 -03 -02 -03 -02 -030

5

10

15

20

25

30

35

40

2003

2002

–29

%

30–39 40–49 50–59 60–

Arbetet känne-tecknas av samarbete

Andelen % som instämmer0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Jag är stolt över att arbeta på Sveaskog

Arbetsmiljön präglas av respekt och omtanke

Jag känner arbetsglädje

Det är ”högt i tak”inom Sveaskog

Påstående:

37


inom Cartonboard 21%. Definitionen av en långtidsfriskperson är en anställd som har arbetat i minst tre år inomföretaget utan någon sjukdag under de senaste två åren.

Inom AssiDomän Cartonboard arbetar en friskvårds-konsulent sedan drygt två år på heltid med att förebyggaoch motverka ohälsa. En nyhet för 2003 var utbildningenHälso-Bam (bättre arbetsmiljö), som omfattade 12 anställ-da. Efter rekommendation från företagshälsovården har deunder åtta veckor genomgått ett program som innefattat bl a hälsoundersökningar, kostvanor, anatomi, stress ochfysisk aktivitet.

Kompetensutveckling

Varje anställd utbildade sig i genomsnitt 4,9 dagar underåret (3,2 dagar 2002).

Satsningen på utbildningar som förstärker kompetenseninom företagets kärnområden har fortsatt under 2003.Exempelvis har 20 anställda genomgått en 5-poängsuniversitetsutbildning i naturvårdsbiologi.

I samarbete med Världsnaturfonden och Fiskeriverketpåbörjades också ett kompetenshöjande utvecklingsprojektinom vattenvård under året. Målet är bl a att utveckla nyaarbetsmetoder för att skapa ett naturligt vattenlandskapinom skogsbruket.

Inom skogsrörelsen pågår just nu ett projekt som syftartill att inventera och höja IT-kunskapsnivån hos samtligaanställda. I projektet fastställs vilka IT-kunskaper respektivebefattning kräver. Därefter gör den anställde själv enbedömning av sina kunskaper. Resultaten jämförs sedan vidmedarbetarsamtalen då också eventuella behov av utbild-ningsinsatser identifieras. På sikt kommer projektet attutvecklas till att också omfatta andra kompetensområden.

Den enskilde medarbetarens behov av kompetens-utveckling ska diskuteras vid de årliga individuella med-arbetarsamtalen. I medarbetarundersökningen framkom att endast 64% av de anställda ansåg sig ha haft ett medarbetarsamtal med sin chef under de senaste 12månaderna. Arbetet med att höja den siffran ska därförprioriteras under 2004.

Jämställdhet

Skogsbranschen är traditionellt mansdominerad. Sveaskogskiljer sig inte nämnvärt från övriga företag i branschen.Endast 14% (14% 2002) av Sveaskogs tillsvidareanställda ärkvinnor. Inom skogsrörelsen är andelen 11% (8% 2002).

Ett kvinnligt nätverk har etablerats i Sveaskog. Syftet

med nätverket är att stärka de kvinnor som är verksamma iskogligt arbete eller som har skoglig utbildning. Därigenomvill Sveaskog skapa tydligare kvinnliga förebilder och för-bättra utbytet av erfarenheter mellan kvinnor. Nätverketbestår av ett tjugotal kvinnor som träffats två gånger under2003.

Under året genomfördes en utbildning för personal-ansvariga chefer och skyddsombud som bl a omfattadeinformation om koncernens jämställdhetspolicy.

En undersökning har genomförts om hur föräldraledigauppfattar kontakten med företaget. Samtliga anställda somvarit föräldralediga under en längre period har intervjuats.Ett konkret resultat av undersökningen är rekommenda-tioner att arbetsgivare och anställd – innan föräldraledig-heten – ska komma överens om hur informationsutbytethanteras.

Erik Ling, Virkesmarknad, Gösta Ekelöf, koncernstab Personal samt Anna Magnusson, koncernstab Juridik.

38


Samhällsansvar och samhällsengagemang

Sveaskog bedriver en om-

fattande verksamhet på många

platser i landet. Därmed ökar

kraven på både ansvar och

engagemang i olika samhälls-

frågor. Under 2003 har

Sveaskog fastställt sociala mål

för den egna verksamheten.

Via målen skapas också

riktlinjer för de profil- och

kontaktskapande aktiviteter,

som företaget genomför

runt om i Sverige.

Aktiv dialog

Kontakten med lokala intressenter är bety-delsefull för Sveaskog, särskilt som frågorom ansvar och engagemang ofta har ennära koppling till lokal verksamhet av olikaslag. För att skapa förutsättningar för enbättre kommunikation och ömsesidig för-ståelse hölls s k dialogmöten med utvaldaintressenter under 2003. Satsningen kallasForum Sveaskog och genomfördes på sjuplatser i landet. Bland de inbjudna fannsbl a kunder, entreprenörer, miljöföre-trädare, sameombud, myndighetsrepresen-tanter, riksdagsmän och lokala politiker.Totalt deltog 455 externa intressenter iForum Sveaskog. Med teknikens hjälpskapades en dialog med deltagarna.Mötesformen kallas interaktiva datasvaroch ger möjlighet till en kvantitativ sam-manställning och presentation av frågoroch diskussionsämnen.

När resultaten från Forum Sveaskogsammanställts framkom att många intres-senter anser att företaget måste fokuseramer på skogsproduktionen samt attSveaskog också måste lyfta fram skogs-

näringens betydelse för Sverige ännu mer.Ett konkret resultat av dialogmötena är attSveaskog börjat ge ut ett nyhetsbrev, somregelbundet ska förse intressenterna medaktuell information om företagets verksam-het. Forum Sveaskog ska också kunnautgöra grunden för ett fördjupat samarbetemed främst kunder och leverantörer. Somen del av de sociala målen avser företagetatt genomföra uppföljningar av samarbetetmed dessa grupper, t ex via framtida inter-vju- och enkätundersökningar.

Samarbetsprojekt

Under 2003 fortsatte det samarbete somSveaskog sedan fem år haft med Världs-naturfonden (WWF). Under denna periodhar Sveaskog – och dess föregångareAssiDomän – stöttat WWFs arbete medsamordning av certifieringsprocesser iEuropa samt med skogspolitiska frågorinom EU. En betydande del av samarbetethar gått ut på att bidra till att utvecklaWWFs internationella företagsnätverkGlobal Forest and Trade Network(GFTN). Målet med detta arbete är att

Med hjälp av en stor mängdbordsdatorer skapades ett inter-aktivt meningsutbyte vid samtligaForum Sveaskog. Här vid Aspabruk i södra Bergslagens distrikt.

39


öka efterfrågan på tro-värdigt certifieradeskogsprodukter.

Allmänhetens intresseför skog och mark är vik-tigt för Sveaskog. Därförär företaget fr o m 2003huvudsponsor för Sven-ska Orienteringsför-bundet. Med tanke påSveaskogs naturnäraverksamhet är detta ettlogiskt samarbete, somger båda parter storamervärden. Sponsor-

avtalet sträcker sig över tre år och är uppdelat i fyra delar:

• Skol- och ungdomsprojektet Skogsäventyret – en stor-satsning på att få skolbarn intresserade av skogen iallmänhet och orientering i synnerhet

• Sveaskog är huvudsponsor för A-landslaget • Sveaskog är tävlingssponsor för O-ringen, världens

största orienteringstävling• Naturpasset – en skogsvistelse med kartan i handen som

arrangeras av orienteringsklubbar runtom i landet.

Vid Naturhistoriska Riksmuseet är Sveaskog huvudsponsorför den permanenta utställningen Natur i Sverige – en1 500 m2 stor utställning om Sveriges djur och natur.Förutom traditionella montrar innehållet utställningenockså interaktiva faktastationer, där besökaren kan lära sig

mer om samspelet mellan djur och natur. Den andra ochsista etappen i utställningen öppnades i november 2003.Sveaskog stödjer även ett antal organisationer och före-ningar runt om i landet. Det görs för att stärka och förtyd-liga den betydelse som företaget lägger vid lokal förank-ring.

Tillgängliggöra naturen

Sveaskog strävar efter att öka tillgängligheten till skog ochmark. Det ska vara enkelt att plocka bär och svamp, jaga,fiska, vandra eller bara ströva omkring och njuta av naturenpå Sveaskogs marker. Redan idag är flera av företagets fri-luftsområden uppskattade besöksmål. Omberg i Östergöt-land beräknas t ex har 350 000 besökare varje år medan ca 400 000 söker sig till Halle-Hunneberg i Västergötland.Bra information och en väl fungerande infrastruktur ärbärande delar i arbetet med att tillgängliggöra naturen.Företaget ger bl a ut broschyrerna ”Ut i Skogen” och ”Bär& Svamp”, där målet är att öka kunskapen och intresset förvad skogen kan erbjuda. På senare tid har en ny broschyr-serie tagits fram, som presenterar intressanta områden ochsevärdheter. Skyltningen på företagets friluftsområden harockså förbättras för att underlätta för besökarna. ÄvenSveaskogs hemsida bidrar till att presentera och tillgäng-liggöra naturupplevelser av olika slag, t ex i form av gäst-jakter och fiskeupplevelser.

Sveaskogs dotterföretag

Hjälmare Kanal äger och

driver Sveriges äldsta

anlagda vattenled till

nytta för både yrkes-

sjöfarten och för fritids-

skeppare.

I september stod

Sveaskog värd för

Skogens Dag på

Skansen i Stockholm.

I samverkan med andra

aktörer visade Sveaskog

prov på olika verksam-

heter som jakt, fiske och

naturupplevelser.

Det svenska orienteringslandslagets internationella framgångar kom ävenSveaskog till del.

Miljöredovisning

Sveaskogs miljöredovisning ger en samlad bild av miljöarbetet inom koncernen

(för affärsområdet Cartonboard finns även separat EMAS-redovisning att tillgå).

Skogsrörelsen utgör kärnverksamheten i Sveaskog och även i miljöarbetet ligger

tyngdpunkten inom detta område. Det innebär att redovisning av verksamhet och

nyckeltal till stor del fokuserar på biologiska parametrar och mindre på absoluta

miljötekniska tal, vilket annars utmärker bolag med en stor egen industriverk-

samhet. Biologiska/naturvårdsmässiga mätetal är dock fortfarande relativt lite

utvecklade och Sveaskog kommer därför fortsatt att arbeta med att forma så

relevanta kriterier som möjligt inom detta område. Miljöredovisningen 2003 är

ett steg i denna utveckling.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

Hänt under 2003

41

Nya miljömål

Under året har mycket tid lagts på att kommunicera och diskutera de nyantagna miljömålen (se sid 7) medSveaskogs omvärld, t ex myndigheter, politiker och ideellaföreningar. Sveaskog har även stått som värd för fleraintressanta forskarseminarier. Ambitionerna inom miljö-området har bemötts positivt och förväntningarna är storapå att se ett konkret förverkligande så snabbt som möjligt.De mest omtalade målen, dvs 5% ekoparker och att planera för 20% naturvårdsareal, beräknas vara uppnådda år 2005respektive 2007.

Första ekoparken invigdes – och nya planerades

Den 15:e maj invigdes Sveaskogs första ekopark, Omberg,vid Vätterns strand. I ekoparksplanen för Omberg läggsmålen och riktlinjerna för skötseln fast. De innebär bl a enkraftig ökning på sikt av arealen ädellövnaturskog och avgamla grova träd av framförallt ek. Ekoparken Omberg ärett av Sveaskogs mest besökta friluftsområden, med350 000 besökare årligen.

Under året startade arbetet på bred front med urval av ekoparker och varje skogsbruksdistrikt satte igång enkonkret naturvårdsplanering i varsin ekopark. Vid årets slut hade biotopinventering genomförts på ca 30 000 hablivande ekoparker.

Sveaskogs naturvårdsprogram belönat

I samband med invigningen av Ekoparken Omberg fickSveaskog motta Världsnaturfondens (WWF) internationellautmärkelse Gåva till Jorden. Gåvan till Jorden uppmärk-sammar extraordinära naturvårdsinsatser och Sveaskog fickdetta erkännande för sitt naturvårdsåtagande i de nya miljö-målen. I motiveringen sägs bl a: ”Sveaskogs satsning är unikoch tjänar som förebild och inspiration för andra skogs-bolag, såväl privata som statliga, att bruka skogarna på ettansvarsfullt sätt så att den biologiska mångfalden bevaras.”

Återskapande av våtmark

I samarbete med WWF har försök utförts med igenlägg-ning av diken för att restaurera våtmarker inom ett områdepå Västra Götalands distrikt. Syftet med projektet är atttesta olika metoder för att återfå våtmarkernas biologiskavärden och renande effekt på avrinnande vatten.

FSC-certifikatet förnyades

Under våren genomförde det oberoende certifieringsföreta-get SGS Qualifor en revision enligt FSC-standarden av destora avvikelser som företaget fått under 2002 beträffandeavverkade naturvärdesträd och otillräckligt lämnande avträdgrupper. Vid revisionen konstaterades att omfattandeutbildningskampanjer och förtydligade rutiner resulterat itydliga förbättringar. Fältkontrollerna förlöpte utan anmärk-ningar och avvikelserna har därför framgångsrikt åtgärdats.

Under hösten genomfördes en stor omcertifiering avFSC, fem år efter utdelandet av det ursprungliga certifika-tet. Inga stora avvikelser kunde konstateras och underdecember utfärdades ett nytt FSC-certifikat för skogsbruketinom hela Sveaskog.

Hänsyn till rennäringens intressen är en viktig del av FSC-standarden.

42


ISO-revision och fortsatt arbete med

nytt miljöledningssystem

I december genomförde certifieringsföretaget BVQI enrevision enligt ISO 14001-certifikat. Certifikatet har påSveaskogs begäran varit tillfälligt indraget för att ge möjlig-het till att sammanföra de båda skogliga miljölednings-systemen från AssiDomän respektive Sveaskog. ISO-revisionen förlöpte utan några stora anmärkningar menresulterade i en rad mindre anmärkningar och förbättrings-förslag.

Arbetet med ett nytt webbaserat miljöledningssystem för hela Sveaskog har varit inne i en intensiv period undersenare delen av året och har innefattat såväl innehåll somtekniska anpassningar av systemet. Det nya webbaserademiljöledningssystemet väntas kunna tas i drift tidigt under2004.

Test av nytt miljövänligt bränsle

Under hösten startade Sveaskog ett storskaligt test av ettnyutvecklat syntetiskt bränsle, EcoPar, i sina skogsmaskiner.Testet pågår fram till sommaren 2004 och omfattar ett

trettiotal av Sveaskogs totalt 150 skogsmaskiner. Bränsletminskar utsläppen av miljöfarliga ämnen med upp till 90%och kan innebära en stor förbättring av både yttre miljöoch inre arbetsmiljö för maskinförarna jämfört med diesel.Idag framställs bränslet av naturgas men det kan även pro-duceras från avfall, träflis och andra biologiska råvaror. Påså sätt är det nya och mer miljövänliga bränslet också ettviktigt steg i utvecklingen av förnyelsebara bränslen.

Miljöförbättringar inom AssiDomän Cartonboard

Under året har ett antal åtgärder och investeringar genom-förts som bidrar till att bolagets miljöpåverkan minskatytterligare, jämfört med föregående år. Bland dessa kannämnas:

• Förbättrad fiberåtervinning i kartongbruket.• Nytt styrsystem för optimering av förbränningen i

fastbränslepannan• Förbättrad energiåtervinningen via sodapannans

imkondensor• Minskade utsläpp till vatten från den externa renings-

anläggningen.

Sveaskogs VD Lars Sköld mottar utmärkelsen Gåvan till Jorden från WWFs general-sekreterare Claude Martin vid invigningen av Ekoparken Omberg i maj 2003.

43


Sveaskogs miljöpolicy

Sveaskog skall vara ett föredöme när det gäller att utvecklaett uthålligt nyttjande av skogens olika naturresurser samtarbeta för att förverkliga de nationellt antagna miljömålen.Det innebär bl a att skogens produktionsförmåga långsik-tigt upprätthålls, negativ påverkan på vattenmiljön begrän-sas och värdefulla kulturmiljöer värnas. Den biologiskamångfalden skall bevaras i skogslandskapen och möjlig-heterna till rika naturupplevelser utvecklas.

Ekoparker

Sveaskog kommer att utveckla minst 5% av den produktivaskogsmarken som prioriterade landskap för naturvård ochfriluftsliv, ekoparker, där skogsbrukets avkastningskravanpassas till särskilda natur- och kulturvärden.

Naturreservat

Sveaskog kommer tillsammans med berörda myndigheteratt effektivisera arbetet med bildande av naturreservat påegen mark och tillhandahållande av ersättningsmark vidreservatsbildning på annans mark. Sveaskog skall ha kom-petens och resurser för att kunna förvalta egna reservat.

FSC-certifierat skogsbruk

Sveaskog är i all egen skog certifierade enligt svensk FSC-standard.

Naturskydd och naturhänsyn i varje skogsregion

Sveaskog arbetar med naturvårdsåtgärder i olika skalor,från sparande av enskilda träd och hänsynsytor i sambandmed avverkning till avsättningar av större områden i land-skap. Med våra ekoparker och naturreservat i kombinationmed hänsynen inom det FSC-certifierade skogsbruket ärden långsiktiga ambitionen att nå 20% naturvårdsareal avden produktiva skogsmarken inom varje skogsregion. Höga

naturvärden prioriteras i arbetet. Mellan enskilda landskap i respektive region varierar ambitionsnivån betydligt bero-ende på bl a utgångsläge och naturvärde. Den fjällnäraskogen (ovan den s k naturvårdsgränsen eller gränsen förfjällnära skog) bildar en egen region som hanteras i separatpolicy.

Miljöledningssystem och utbildning

Att klara kraven i gällande lagstiftning är en miniminivå iallt vårt miljöarbete. Verksamheten skall vara miljöcertifi-erad och miljöledningssystemet är en viktig del för attåstadkomma ständig förbättring. Anställda och entrepre-nörer som är knutna till verksamheten ges efter behovrelevant utbildning för att kunna ta aktivt miljöansvar i det dagliga arbetet.

Resurssnålhet och avfallsminimering

Hela Sveaskogs verksamhet präglas av resurshushållningoch så långt det är rimligt används förnyelsebara resurser,återvinns restprodukter samt minimeras mängden avfall.

Skonsamma processer

Sveaskog skall göra sina tillverkningsprocesser och utsläppskonsamma för miljön. Detta innebär att teknik för att ökasystemslutning och förbättra reningsmetoder tillämpas sålångt möjligt.

Öppenhet och samverkan

Utförda miljöåtgärder och dess effekter på miljön följs uppoch redovisas öppet. Sveaskog är en naturlig partner förforskning och utveckling i skogsbruks- och naturvårds-frågor och har en utvecklad dialog med miljöorganisationeroch andra intressenter.

Sveaskogs samarbete med WWF

Under året fortsatte Sveaskog det samarbete man haft under fem år

med Världsnaturfonden, WWF. Under denna period har Sveaskog,

och dess föregångare AssiDomän, stöttat WWFs arbete med koor-

dination av certifieringsprocesser i Europa och med skogspolitiska

frågor inom EU. En betydande del av samarbetet har gått ut på att bidra till att

utveckla WWFs internationella företagsnätverk (Global Forest and Trade Network,

GFTN) för att öka efterfrågan för trovärdigt certifierade skogsprodukter.

44


Skogsbruket

Uppföljning av naturhänsynen vid avverkning

Sveaskog arbetar sedan två år tillbaka med en kontinuerliguppföljning av hur instruktioner och riktlinjer följs i sam-band med avverkning. Denna egenuppföljning sker i tvåsteg. Samtliga avverkningar bedöms av avverkningslagensjälva. Därefter sker en fältkontroll på ett stickprov av dessaegenuppföljningar av särskilt utbildad planeringspersonal.Bedömningar görs av effekter på produktion, naturvårdenoch markskador. Alla anmärkningar noteras och större felsom markant frångår Sveaskogs instruktioner eller brytermot kraven enligt FSC går in som avvikelserapporter iSveaskogs miljöledningssystem.

Naturhänsyn vid föryngringsavverkning

2003 omfattade kontrollen av egenuppföljningen 148trakter för föryngringsavverkning av totalt ca 2000. En jämförelse med resultaten från föregående år visar attantalet negativa anmärkningar genomgående minskat.Förändringarna är dock relativt små med undantag av en avkategorierna. Det gäller anmärkningar som avser enskildaträd eller högstubbar, där antalet anmärkningar nära noghalverats. Orsaken är främst en stark minskning av anmärk-ningar som rör avverkade naturvärdesträd. Detta avspeglarsannolikt en verklig och tydlig förbättring till följd av deinsatser som gjordes 2003 med anledning av avvikelser vidFSC-revisionen året dessförinnan.

Naturhänsyn vid gallring och röjning

Kontroll av egenuppföljning vid gallring och röjning följersamma mönster som för föryngringsavverkningen.Förändringarna är relativt små och oftast positiva jämförtmed föregående år. Den största förändringen då det gällernaturvård i gallring är liksom för föryngringsavverkningenknuten till hanteringen av enskilda träd/högstubbar.Naturhänsynen vid röjning har tydligt förbättrats då detgäller hanteringen av hänsynskrävande biotoper.

Markskador

Som framgår av diagrammen så är tendensen när det gällermarkskador svagt positiv. Då det gäller föryngringsavverk-ning och gallring utgörs markskadorna av körskador påbrukad areal, naturvårdsareal eller på basvägar och avlägg.Ett av Sveaskogs detaljerade miljömål handlar om att min-ska antalet betydande körskador, t ex i form av skador somger erosion och slamföring till vattendrag, förändringar ivattenflödens riktning eller skador på områden med särskil-da natur- eller friluftsvärden. Under 2003 minskade antaletallvarliga körskador som genererade avvikelserapporter från0,3 till 0,2 per 100 hektar i föryngringsavverkning.

Externa revisioner 2003

FSC- revisionen pågick under hela september och om-fattade kontroller på fem av åtta skogsbruksdistrikt. Tremindre avvikelser utdelades rörande uppföljning av bio-

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVA ANMÄRKNINGAR VID FÖRYNGRINGSAVVERKNING,

Totalt

0

2

4

6

8Antal anmärkningar per 100 ha

Produktion Naturvård Markskador Övrigt

20022003

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVA ANMÄRKNINGAR VID FÖRYNGRINGSAVVERKNING,

Naturvård

0

1

2

3

4


20022003

Trä

d/hö

gstu

bbar

Kutu

rmiljö

er

Hän

syns

kräv

ande

skog

sgru

pper

Kant

zone

r

Impe

dim

ent

Övr

igt

biot

oper

Träd

- och

45


bränslehantering, planering av vägar och utvärdering avvägentreprenörer. I övrigt noterades inga avvikelser, vilketinnebär att Sveaskog nu fick ett kvitto på att man fortsattlever upp till FSC-standardens krav, fem år efter dess in-förande.

Vid ISO-revisionen i slutet av året fick Sveaskog ett antalmindre avvikelser inom bl a områdena mätning av miljö-

prestanda, utvärdering av tillämplig lagstiftning och natur-värdesbedömning vid virkesköp. Arbetet med att åtgärdadessa har nu påbörjats.

170 ekologiska landskap

Ekologisk landskapsplanering innebär att ambitioner förbl a naturvårdsinsatserna långsiktigt läggs fast på landskaps-

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVAANMÄRKNINGAR VID GALLRING,

Totalt

0

2

4

6

8

10

12


Produktion Naturvård Markskador Övrigt

20022003

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVAANMÄRKNINGAR VID GALLRING,

Naturvård

0

1

2

3


20022003

Trä

d/hö

gstu

bbar

Kutu

rmiljö

er

Hän

syns

kräv

ande

skog

sgru

pper

Kant

zone

r

Impe

dim

ent

Övr

igt

biot

oper

Träd

- och

Återkommande bränder har präglat de nordiskaskogarnas dynamik under årtusenden. Idag utförsbränningen för att gynna växt- och djurarter knutna till denna påverkan. Sveaskog har under flera åruppnått FSCs krav på bränning.

46


nivå och denna planering är en ryggrad i hela Sveaskogsnaturvårdsarbete. Under 2003 har Sveaskog kvalitetssäkratindelningen av markinnehavet i ekologiska landskap, ettarbete som skett genom landskapsspecialister knutna tillrespektive distrikt inom verksamhetsområdet Skogsbruk.Viktiga faktorer i arbetet har varit naturgeografiska zoner,geologi, avrinningsområden samt minimistorlek och ägo-andel. Resultatet har blivit 170 landskap avgränsade påekologisk grund. Arbetet med kvalitetssäkring av den eko-logiska landskapsplaneringen går nu vidare med att underkommande år lägga fast ambitionsnivå och prioriteringar avnaturvårdsåtgärder inom varje landskap.

Ny modell för naturvärdesbedömning

Sveaskog har under året i samarbete med Skogsvårds-styrelsen arbetat fram en ny modell för naturvärdesbedöm-ning och naturvårdsbeskrivning och testat den i stor skala i planeringsarbetet. Naturvärdesbedömningen innehållerstatistik om och betygsättning av viktiga ekologiska kvali-teter, t ex naturvärdesträd och död ved.

Sveaskog och de nationella

miljömålen för skogen

Sveriges riksdag har antagit femton nationella miljömål ochunder 2004 är ett sextonde miljömål avseende biologiskmångfald på väg. Av de hittills antagna målen är miljökvali-

tetsmålet ”Levande skogar” av särskilt stor betydelse förskogsbruket. Det innehåller ett antal operativa delmål somskall uppnås år 2010. Av dessa har under 2003 en jäm-förelse med föregående år kunnat göras för Sveaskogs deldå det gäller arealen gammal skog.

Det nationella delmålet för gammal skog till år 2010innebär att andelen gammal skog, över 120 år i södraSverige respektive över 140 år i norra Sverige, skall ökamed 5% från basåret 1998. För Sveaskogs del har andelengammal skog enligt denna definition hittills ökat med 27%sedan 1998. Enbart jämfört med föregående år (2002) harandelen gammal skog under 2003 ökat med drygt 3%.

Under årets slut uppstod en intensiv debatt runt frågorrörande tillkommande reservatsarealer. Naturvårdsverkethar haft ett regeringsuppdrag att utreda förekomst avskyddsvärda skogar på statens mark och att föreslå lämpligaskyddsformer. Resultatet kommer att redovisas under feb-ruari 2004. I samband med detta arbete pekade Sveaskogpå behovet av bristanalys för att rätt kunna prioritera nyaområden för naturreservat. Att områden undantas frånskogsproduktion innebär en kostnad och det är därförviktigt att så stor naturvårdsnytta som möjligt uppnås.Samtidigt deklarerade Sveaskog att man står bakom detnationella miljömålet för hur mycket mark som skallundantas i form av reservat respektive genom frivilligaåtaganden.

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVAANMÄRKNINGAR VID RÖJNING,

Totalt

0

1

2

3

4

5


Produktion Naturvård Övrigt

20022003

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVAANMÄRKNINGAR VID RÖJNING,

Naturvård

0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0Antal anmärkningar per 100 ha

20022003

Kutu

rmiljö

er

Hän

syns

kräv

ande

Löv

träds

-in

blan

dnin

g

Impe

dim

ent

biot

oper

/Kan

tzone

r

Bliva

nde

natu

r-

vär

dest

räd

47


Utsläpp och energianvändning

0

Skogsrörelsen2002 2003

TransporterCartonboard

ton

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

FOSSILT UTSLÄPP AV CO2 (ton)

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

2002 2003

ton


UTSLÄPP AV SO2 (ton)

Under 2003 inleddes ett storskaligt försökmed ett nytt miljöanpassat syntetiskt bränsle– EcoPar. EcoPar minskar utsläppen av miljö-farliga ämnen med upp till 90%. Hittills ärerfarenheterna mycket goda.

Utsläpp till luft

Virkestransporterna till och från industri-anläggningar utgör de största utsläppskäl-lorna inom Sveaskog. För närvarandepågår en kartläggning av dessa utsläpp iett samarbete med SkogForsk, vilket syftartill att under 2004 sätta etappmål förSveaskogs miljömål att minska utsläppenfrån fossila bränslen. Tabellernas värdenavseende transporter skall ses som grovauppskattningar tills vidare.

Då det gäller skogsrörelsen utövertransporterna har utsläppen ökat, vilkethänger samman med att verksamhetenvuxit i och med markförvärv från Korsnäsunder 2002 och en större del avverknings-uppdrag på annans mark. Därmed harockså bränsleanvändning och utsläppökat.

De totala utsläppen från AssiDomänCartonboards produktion uppvisar enytterligare minskning jämfört med före-gående års utfall. Detta kan förklaras medatt de förbättringar som noterats i ochmed installationen av batchkokeriet slårigenom 2003 samt det målinriktade arbetesom genomförts för att minska förbrän-ningen av fossil olja. Det avspeglar sig ilägre utsläpp av SO2, NOx och CO2 frånbarkpannan.

Utsläpp till vatten

Utsläppen till vatten från AssiDomänCartonboard har minskat ytterligare under2003. Detta efter drifttagandet av det nyabatchkokeriet samt modifieringen av denexterna avloppsvattenreningen. Utsläpp avsyreförbrukande ämnen (COD) är detlägsta i bolagets historia trots att produk-tionen aldrig varit så hög och idag närmarsig idag tillståndsgiven nivå. Utsläppen avfosfor har stabiliserats som en följd av detarbete som genomförts i och med detprövotidsförfarande som bolaget ålagts avmiljödomstolen. Prövotiden avseendeutsläpp av fosfor upphörde vid årsskiftetoch resultatet från detta arbete kommeratt lämnas till miljödomstolen i början av2004.

Trots de positiva utsläppsnivåerna frånAssiDomän Cartonboard har en störrestörning avseende utsläpp till vatten skett i samband med omstart av fabriken efterdet årliga planerade underhållsstoppet inovember. Vätska innehållande såpabräddade över en cisterninvallning ochrann via dagvattenavlopp ut till recipien-ten. Aktiviteter för att förhindra ett åter-upprepande pågår. Incidenten är anmäldtill tillsynsmyndigheten.

48


Energi

Inom Sveaskog används energi främst förtransporter och drivning inom skogs-rörelsen och inom den industriella produk-tionen vid AssiDomän Cartonboard.Under 2003 har användningen ökat inomskogsrörelsen, vilket hänger samman medutökad verksamhet. Inom industridelen haranvändningen minskat och totalt tar dessaut varandra så att resultatet blir i stort settoförändrat jämfört med föregående år.

Energianvändningen i form av ånga ochel inom AssiDomän Cartonboard ärbetydande och det finns en utsedd energi-samordningsgrupp inom företaget. De skallinitiera och följa upp åtgärder för att säker-ställa att företagets energifrågor drivs påett effektivt sätt i organisationen.

Här intill återges 2003 års resultatjämfört med föregående år inom några

viktiga energiområden för AssiDomänCartonboard:

• Sulfatfabrikens elförbrukning har per tonmassa ökat marginellt (ca 0,3%)

• Sulfatfabrikens ångförbrukning har perton massa minskat med ca 6%

• Kartongbrukets elförbrukning har perton kartong minskat med ca 2%

• Kartongbrukets ångförbrukning har perton kartong minskat med ca 5%

• Fastbränslepannans oljeförbrukning harminskat med ca 54%.

I bolagets mottrycksturbin har det produ-cerats motsvarande 44% av bolagets totalaelenergibehov. Ångan som förbrukas i del-processerna produceras internt i huvudsakav utlöst lignin från massaveden och andrabiobränslen.

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

2002 2003

ton

Skogsrörelsen TransporterCartonboard

UTSLÄPP AV NOX (ton)

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

Skogsrörelsen2002 2003


TJ

ANVÄNDNING AV FOSSILT BRÄNSLE (TJ)

AssiDomän Cartonboard i Frövi är ett integrerat

massa- och kartongbruk

49


Miljönyckeltal och miljösiffror

Miljöfakta för Skogsrörelsen

2003 2002 2001 2000Produktion **Leveranser från egen skog, 1000 m3 6 852 6 394 5 290 5 200Produktion av skogsbränsle, m3fub 260 000 133 000 i.u. i.u.

Råvaruanvändning **Gödningsmedel, ton kväve 705 450 455 737

Energianvändning 2) **

Fossila bränslen., TJ 635 538 408 390

Utsläpp till luft **

CO2 fossilt, ton 47 815 40 388 30 492 27 000SO2, ton 1) 1,5 1,3 1,0 1,0NOX, ton 1) 761 645 489 481

Mark Total markareal, Mha 4,6 4,6 4,4 4,4Varav produktiv skogsmark, Mha 3,5 3,5 3,3 3,3Andel av total tillväxt som ej avverkas, % * 35 33 28 29

1) Beräknade värden baserat på användning av fossila bränslen. 2) Exkl transporter* Inkl skog som inte brukas** 2000–2001 endast AssiDomänkoncernen i.u ingen uppgift

Övriga miljönyckel tal för Skogsrörelsen2003 2002

Antal negativa anmärkningar /100 ha vid föryngringsavverkningproduktion 3,0 3,2naturvård 6,1 7,7markskador 2,0 2,3

Antal rapporterade allvarliga körskador/100 ha vid föryngringsavverkning 0,2 0,3Andel gammal skog, % 7,9 7,7

ökning sedan 1998, % 27 24

Markförsäljningar till reservat och ersättningsmark för reservat

antal 15 9areal (ha) 2 600 2 200

Miljöfakta för AssiDomän Cartonboard

2003 2002 2001 2000Produktion

Massa totalt, ton 237 066 231 917 222 378 228 300varav blekt, ton 96 064 89 188 87 966 94 200

Slutprodukter kartong, ton 347 143 329 161 303 841 305 200

Råvaruanvändning

Vedråvara, m3fub 991 089 954 689 909 839 916 969Inköpt massa, ton 78 405 76 274 64 713 73 001Kemikalier som handelsvara, ton 97 203 97 758 96 585 93 353Råvatten, miljoner m3 17 18 17 18

Energianvändning 1)

Fossilt bränsle, produktion TJ 496 705 671 692Inköp av biobränslen, TJ 1 041 1 127 931 1 120Eget biobränsle från renseri samt svartlut, TJ 4 957 4 482 4 441 4 583Egenproducerad el, GWh 172 186 177 179Inköpt el, totalt, GWh 216 193 186 198Egenproducerad el av total elanvändning, % 44 49 49 48

Utsläpp till luft 1)

CO2, fossilt, produktion, ton 37 832 53 711 51 068 53 700CO2, fossilt, transporter, ton 15 000 12 225 11 285 11 335Totalt utsläpp av S som SO2, produktion, ton 53 77 88 163SO2, fossilt, transporter, ton 60 21 19 19Totala utsläpp NOX, produktion, ton 414 380 379 393NOX, fossilt, transporter, ton 190 79 165 166

Utsläpp till vatten

COD, ton 1 278 1 668 2 066 1 800AOX, ton 0,6 0,8 0,7 0,7SÄ (SÄ 70), ton 28 33 27 28SÄ (GF/A), ton 342 569 426 384Total N, ton 55 43 32 34Total P, ton 2,0 2,1 1,9 2,2

1) Energianvändning och utsläpp vad gäller transporter är beräknade värden utifrån undersökning av transportflöden som utfördes 1999.

i.u ingen uppgift

Räkenskaper

50

51

R Ä K E N S K A P E R

Förvaltningsberättelse

Förändringar i koncernen

Efter beslut i riksdagen och på extra bolagsstämma i Sveaskog ABöverfördes per den 1 april 2003 aktierna i det helstatliga SvenskaSkogsplantor AB till Sveaskog-koncernen (Sveaskog) i syfte att full-följa en rekonstruktion av det överförda bolaget. Överföringenpåverkade det egna kapitalet i Sveaskog negativt med MSEK –73,dock utan belastning på Sveaskogs resultat. Från och med detandra kvartalet 2003 ingår Svenska Skogsplantor i Sveaskogs kon-cernredovisning.

Per den 1 juli 2003 sammanfördes genom apportemissionSveaskogs sågverksrörelse i AssiDomän Timber Holding AB medsågverksföretaget Mellanskog Industri AB (Mindab). Det senarebolaget har därefter bytt namn till Setra Group AB. Setra Group ärSveriges största träindustriföretag med ca 15% av den svenska såg-verkskapaciteten.

Setra Group ägs av Sveaskog till 50%, LRF via LantbrukarnasEkonomi AB till 25%, Mellanskog ekon. förening till ca 24% samt ca 2 400 mindre aktieägare till ca 1%. I Sveaskogs redovisningingår AssiDomän Timber som helägt dotterbolag fram t o m den30 juni 2003. Från den 1 juli redovisas Sveaskogs innehav i SetraGroup enligt kapitalandelsmetoden. Apporten av AssiDomänTimber bedömdes vara byte av likartade tillgångar och redovisadestill bokfört värde.

Koncernekonomi

MARKNAD, FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Den internationella konjunkturåterhämtningen går fortfarandetrögt, trots en expansiv ekonomisk politik i många regioner och ettuppdämt investerings- och konsumtionsbehov. Utvecklingen i USAär mer positiv än i euroområdet. En viss förbättring föreligger iAsien.

Marknaden för svensk pappers- och massaindustri försvagadessuccessivt under 2003 med sjunkande priser för många produkt-kvaliteter som följd. I dagsläget råder en avvaktande marknads-situation även om kapacitetsutnyttjandet i svensk skogsindustri ärhögt. Marknadsbedömningarna för 2004 är försiktiga med oföränd-rade produktionsvolymer och priser.

För den svenska sågverksbranschen var första halvåret 2003 bra till följd av fortsatt god efterfrågan och lågt utbud från vissa kon-kurrerande producentländer. Under andra halvåret skedde en vissförsvagning, främst för granprodukter. Förstärkt krona, ökad pro-duktion och lageruppbyggnad samt viss försvagning i efterfråganpå några exportmarknader dämpar förväntningarna för 2004.

Utvecklingen för Sveaskog var under 2003 god. Efterfrågan påtimmer var hög i såväl norra som södra Sverige. Marknaden förfiberråvara var i stort sett i balans, dock med visst överutbud inorra Sverige. För koncernens kartongprodukter har marknadenför förpackningskartong försvagats under året. Den egna sågverks-rörelsen hade genom sin fokusering på furuprodukter en mycketgod marknadssituation under första delen av året, men en viss för-svagning har skett under det andra halvåret inom Setra Group.

Nettoomsättningen för helåret 2003 var MSEK 8 420, i nivå med2002. Skogsrörelsens omsättning har ökat till följd av främst högrevolym. Koncernomsättningen påverkades dock negativt av etable-ringen av Setra Group, även om tidigare koncerninterna timmer-leveranser från Skogsrörelsen numera redovisas som externomsättning.

Rörelseresultatet (exkl fastighetsförsäljningar) uppgick till MSEK1 313, en ökning med MSEK 95 eller 8% i förhållande till 2002.Resultatet för Skogsrörelsen ökade med MSEK 166 eller 16%,främst till följd av ökade leveransvolymer av såväl eget som externtanskaffat virke men också genom ett positivt resultat i SvenskaSkogsplantor. Även Cartonboards resultat ökade (MSEK +42 eller18%), främst till följd av effektivare produktion. Koncerngemen-samma kostnader ökade. Sveaskogs resultatandel i Setra Groupföre strukturkostnader uppgick till MSEK 25. Efter strukturkost-nader uppgick resultatandelen till MSEK –15. Den samlade såg-verksrörelsen redovisade ett lägre resultat än föregående år.

Resultatet från fastighetsförsäljningar uppgick till MSEK 250,jämfört med MSEK 43 under 2002 då försäljningsverksamhetenvar under uppbyggnad. Försäljningsaktiviteten under slutet av åretvar hög, bl a till följd av att tidigare uppbyggnadsaktiviteter börjatge full effekt.

Finansnettot var MSEK -516, en försämring med MSEK –21,jämfört med föregående år. Effekterna av ett positivt kassaflöde

Sveaskog AB, org nr 556558-0031, med säte i Kalix, var den 31 december 2003

helägt dotterföretag till det av svenska staten helägda Sveaskog Holding AB

(f d Förvaltnings AB Stattum), org nr 556136-6187.

52


under 2003 påverkas negativt av räntekostnaderna från förvärv avskogsmark som belastade finanskostnaderna under endast del av2002. Därutöver fanns positiva kursdifferenser under 2002.

Resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK 1 047, en förbätt-ring med 37% jämfört med 2002.

Skattekostnaden var MSEK –106, motsvarande en genomsnittligskattesats om 10%. I tidigare kvartalsutfall under 2003 har enschablonmässig skattesats om 28% använts. Den låga skattesatsenförklaras av upplösning av skattereserver, hänförliga till tidigaregenomförda strukturaffärer.

Nettoresultatet är MSEK 941, vilket motsvarar SEK 7,95 per aktie.

KASSAFLÖDE, INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflödet från den löpande verksamheten var MSEK 697, vilketär MSEK 620 lägre än 2002. Det lägre kassaflödet berodde på ettökat rörelsekapital.

Investeringarna uppgick till MSEK 302, vilket är MSEK 77 lägreän föregående år. De minskade investeringarna hänförs tillCartonboard samt att AssiDomän Timbers investeringar ingick ikoncernredovisningen endast under halva året. Av investeringarnasvarade Cartonboard för 60% (större investeringar avsåg rull- och arkpaketeringsutrustning samt IR-torkar och skivfilter) ochverksamhetsområde Skogsbruk för 19% (främst väginvesteringar).

Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till MSEK 464, tilldominerande del skogsmark.

Sammantaget minskade den räntebärande nettoskulden under åretmed MSEK 178 och uppgick vid årets slut MSEK 9 643. I decem-ber utbetalades av extra bolagsstämma beslutad efterutdelning omMSEK 600.

Det operativa kapitalet vid årets utgång var MSEK 23 897, enminskning med MSEK 177 under året. Förändringen beror främstpå etableringen av Setra Group.

Skuldsättningsgraden uppgick vid utgången av 2003 till 0,76,jämfört med målet om ca 1,0.

Koncernens synliga soliditet uppgick vid utgången av 2003 till46% (47).

LÖNSAMHET

För 2003 uppgick rörelsemarginalen till 19%, jämfört med 15% under2002.

Kapitalomsättningshastigheten uppgick till 0,35. Den förhållande-vis låga nivån beror på den skogliga verksamhetens dominerandebetydelse i koncernen. Denna verksamhet har en betydligt lägre

kapitalomsättning jämfört med industriell verksamhet. Avkastningen på operativt kapital (exkl fastighetsförsäljningar) var

5,5%, att jämföra med fastställt mål om minst 5%. För närvarandegäller ett mål om 5,8% i beaktande av nuvarande koncernstruktur(skogs- och industrirörelse). Avkastningen på eget kapital uppgicktill 7,4%.

Räntetäckningsgraden var 2,9. Fastställt mål är minst 2,0.

Affärsområden

SKOGSRÖRELSEN

Generellt har virkesmarknaden under 2003 varit relativt stabil medgod efterfrågan på i stort sett samtliga sortiment. I norra Sverigeökade timmerpriserna med ca 3% medan massavedspriserna min-skat något. I södra Sverige var prisutvecklingen överlag positiv meden genomsnittlig prishöjning på 4%.

Under året har ett nytt försörjningsavtal tecknats med BillerudKarlsborg. Försörjningsuppdraget med Billerud Skärblacka upphör-de vid utgången av 2003 och ersattes av ett nytt leveransavtal. Ettförsörjningsavtal avseende timmer har under 2003 ingåtts medÄlvsbyhus.

I norra Sverige var efterfrågan på talltimmer större än utbudet.För grantimmer uppvisade 2003 ett normalt mönster med en välbalanserad marknad under första halvåret som övergick i bristunder hösten. För barrfiber rådde balans mellan tillgång och efter-frågan i början av året, vilket successivt utvecklades till överskotttill följd av en hög inhemsk produktion under vintern och lägreförbrukning hos industrin.

I södra Sverige var marknaden under det första halvåret 2003 istort sett i balans för samtliga virkessortiment. Dock förorsakadeisläget i början av året en viss brist på importerad råvara. Samtidigtvar tillgången på svensk lövmassaved ovanligt god. Andra halvåretutmärktes framförallt av en tydlig sågtimmerbrist. Massaveds-sortimenten var i stort balanserade på marknaden, delvis till följdav planerade underhållsstopp hos flera kunder. Bristen på timmerunder hösten förorsakade vissa försörjningsproblem i Bergslags-området.

Total leveransvolym uppgick under 2003 till 14 492 km3fub, enökning med 943 km3fub eller 7%, jämfört med 2002. Leveransernafrån egen skog var 6 583 km3fub, en ökning med 189 km3fub eller3% till följd av under 2002 förvärvad skogsmark. Leveranserna avbiobränsle ökade. Andelen egen skog av totalvolymen minskadefrån 47% till 45% mellan 2002 och 2003.

Rörelseresultatet (exkl fastighetsförsäljningar) var MSEK 1 191,

53


vilket är MSEK 166 eller 16% högre än under 2002. Resultat-förbättringen hänförs till främst ökade leveransvolymer vad gällersåväl virke från egen skog som externt anskaffat virke samt högrepriser. Resultatet påverkades även positivt av Svenska Skogs-plantor.

Avkastningen på operativt kapital (skogsfastigheterna beräknadetill taxeringsvärde) uppgick till 4,9%.

ASSIDOMÄN CARTONBOARD

Marknadsutvecklingen var i början av 2003 positiv med god order-ingång både för vätskekartong och förpackningskartong. Undervåren sjönk orderingången för förpackningskartongen samtidigtsom den svenska kronan stärktes mot USD och GBP. Det svagaorderläget fortsatte under sommaren/hösten med en trendmässigutplaning.

Sammantaget uppgick leveransvolymerna under 2003 till 323kton, vilket är 1 kton högre än 2002. Andelen förpackningskartongvar ca 24%.

Rörelseresultatet var MSEK 282, en ökning med MSEK 42eller 18%, jämfört med 2002. Rörelsemarginalen uppgick till 13%(11% under 2002). Förbättringen beror huvudsakligen på effekti-vare produktion som kompenserat för högre fasta kostnader.Effekten av högre genomsnittliga försäljningspriser har motverkatsav högre råvarupriser.

Avkastningen på operativt kapital var under 2003 10%.

ASSIDOMÄN TIMBER/SETRA GROUP

Sveaskogs årsredovisning för 2003 inkluderar det tidigare affärs-området AssiDomän Timber det första halvåret. Från och med den1 juli 2003 innefattar årsredovisningen Sveaskogs resultatandel iSetra Group AB.

AssiDomän TimberDen europeiska marknaden för sågade varor var fortsatt starkunder det första halvåret 2003 till följd av dels ett tidigare lågtutbud från de forna öststaterna och Finland, dels god efterfrågan,främst på de skandinaviska marknaderna. Viss försvagning avgranmarknaden noterades i slutet av perioden. För förädladeprodukter var konkurrenssituationen dock hård.

Sammantaget uppgick leveransvolymerna under det förstahalvåret till 779 km3sv, vilket var 86 km3sv högre än motsvarandeperiod 2002. Ökningen var delvis hänförlig till förvärv.

Rörelseresultatet var MSEK 72, en ökning med MSEK 59 frånsamma period föregående år. Förbättringen var i huvudsak hänför-lig till den ökade leveransvolymen och ökade nettoleveranspriser.

Setra GroupUnder det andra halvåret 2003 skedde en allmän marknadsavmatt-ning i Europa med bl a stark lageruppbyggnad på grund av högproduktion. Speciellt gällde detta granmarknaden med sjunkandepriser. Furumarknaden var mer motståndskraftig med fortsatt högefterfrågan och bibehållen prisnivå. Dock försämrades även dennamarknad i slutet av året. Den allmänna marknadsavmattningenmärks även för byggmaterialhandeln i Skandinavien och påverkadenegativt interiörverksamheten.

Det samlade resultatet efter finansnetto men före strukturkost-nader uppgick under det andra halvåret till MSEK 47. Före struk-turkostnader och efter justering för förändring i internvinst varSveaskogs resultatandel MSEK 25. Efter strukturkostnader uppgickSveaskogs resultatandel i Setra Group till MSEK –15.

Risker och riskkänslighet

FINANSIELL RISKHANTERING

Sveaskog är i huvudsak ett skogsägande och skogsförvaltandebolag. Koncernens tillgångar är till ca 40% finansierade medexterna lån varför stor vikt läggs vid att minimera såväl finansie-ringsrisken som ränterisken i upplåningen. Dessutom eftersträvasatt inte vara beroende av enstaka finansieringskällor.

Arbetet med att reducera de finansiella riskerna sker i enlighetmed en av styrelsen fastställd finanspolicy. Ansvaret för koncernensfinansiering och finansiella riskhantering är centraliserad till kon-cernens finansavdelning. Ytterligare information kring Sveaskogsfinansiella risksituation framgår av not 2.

FINANSIERINGSRISK

Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehov upp-står i ett ansträngt kreditmarknadsläge.

Sveaskogs räntebärande nettoskuld (exkl avsättningar för pen-sioner) har under året minskat från MSEK 8 965 till MSEK 8 802.Per 31 december 2003 uppgick likvida medel i koncernen tillMSEK 319 och bindande ej utnyttjade lånelöften till MSEK 5 250.Därmed uppgick de omedelbart tillgängliga medlen till MSEK5 569, vilket väl överstiger fastställd miniminivå enligt koncernensfinanspolicy.

Räntebärande skulder, exkl pensionsskulder, uppgick vidårsskiftet till MSEK 9 642. Dessa bestod huvudsakligen av delsmedelfristiga banklån och dels utgivna företagscertifikat. Ettföretagscertifikatprogram med en låneram om MSEK 3 000etablerades i januari 2003 och har under året medfört attkoncernen väsentligt sänkt sin genomsnittliga lånekostnad ochdessutom breddat sin långivarbas.

54


Under årets sista månader har del av tidigare upplåning ersatts av tre obligationslån om sammanlagt MSEK 650 av s k privateplacement-karaktär, vilket ytterligare sänkt koncernens låne-kostnad.

FINANSIERINGSSTRUKTUR SVEASKOGKONCERNEN PER 31 DECEMBER 2003

Valuta/Löptid EUR SEK

Publika emissioner EurobondMEUR 28/2006

Privata placerare MSEK 650

Kortfristiga program Svenskt företags-certifikat MSEK 3 000

Bekräftade kreditlöften BanklåneavtalMSEK 3 400/2004MSEK 4 500/2007MSEK 500/2008MSEK 2 500/2009

RÄNTERISK

Ränterisken motsvaras av den resultateffekt som en ränteföränd-ring orsakar. Hur snabbt en trendmässig ränteförändring fåreffekter på resultatet beror på lånens och placeringarnas räntebind-ningstid.

För att koncernen skall nå en kostnadseffektiv finansiering ochinte utsättas för alltför stora resultatslag vid en större negativ ränte-förändring är Sveaskogs norm att lånestockens genomsnittligaräntebindning inte skall understiga 10 månader men heller inteöverstiga 27 månader. För att nå denna norm används räntederivat.Den genomsnittliga räntebindningstiden inkl räntederivat var vid2003 års utgång ca 21 månader. Beträffande lånens förfallostruktur,se not 2.

LIKVIDITETSFÖRVALTNING

För att effektivt kontrollera och förvalta koncernens likviditet harSveaskog etablerat koncernkontostrukturer för samtliga betalnings-flöden i kronor och utländska valutor.

Sveaskogkoncernen är nettolåntagare varför endast smärre likvi-ditetsöverskott uppkommer. Vad avser likviditets- och kreditrisk fårplaceringar endast ske i instrument med hög likviditet och kredit-

värdighet och inom fastställda limiter per motpart. Placeringar görsi princip enbart i korta svenska tillgångar. Se vidare not 2.

VALUTARISK

FlödesexponeringValutakurser påverkar, förutom koncernföretagens konkurrenssitua-tion, värdet av Sveaskogs export och import. I och med bildandetav Setra Group minskade Sveaskogs tidigare kommersiella valuta-flöden med ca 90%. Den kvarstående volymen härrör huvudsakli-gen från AssiDomän Cartonboard (export) och Virkesmarknad(import) men uppgår netto till mindre än MSEK 100 på årsbasis.Av detta skäl beslutade styrelsen i oktober 2003 att upphöra medden tidigare säkringen av fyra månaders flöden vilket medför attvalutakursförändringar numera får ett omedelbart resultatgenom-slag.

OmräkningsexponeringSveaskogkoncernen har inga materiella tillgångar utomlands varföringen omräkningsexponering, även kallad balansexponering, upp-står.

VOLYM- OCH PRISKÄNSLIGHET

Sveaskogs rörelseresultat (exkl resultatandel i Setra Group) är tillstor del beroende av prisändringar avseende koncernens huvud-produkter. Genom AssiDomän Cartonboards förbrukning avfiberråvara begränsas nettoexponeringen av prisförändringar imassaved och flis. Genom att avverkad volym timmer från egenskog numera förädlas utanför Sveaskogkoncernen har netto-exponeringen av förändringar i timmerpriser dock ökat under2003.

Sammantaget innebär en prisförändring om 5% följande netto-effekt på Sveaskogs rörelseresultat (med antagande om i övrigtoförändrade förutsättningar).

Effekt på rörelseresultatet vid +/–5% förändring (MSEK) (ca)

Avverkning i egen skog (volym) +/– 60

Timmer (pris) +/– 75

Massaved (pris) +/– 20

Cartonboard (pris, förpackningskartong) +/– 35

55


Miljö

Sveaskog har under 2003 startat implementeringen av de nyamiljömålen, vilka bl a innebär tillskapande av ekoparker på 5% avskogsarealen och att planera för 20% naturvårdsareal inom varjeskogsregion.

Under året förnyades FSC-certifikatet för ansvarsfullt skogsbruk.Revisionen omfattade fältkontroller på fem av åtta skogsbruks-distrikt och tre mindre avvikelser utdelades avseende uppföljningav biobränslehantering och planering av vägar. Under 2003 harockså Sveaskog reviderats enligt ISO 14001.

Sveaskog hade vid utgången av 2003 tillståndspliktig industri-verksamhet enligt miljöbalken vid en anläggning, kartongbruket iFrövi. Ett antal miljöinvesteringar har här genomförts under åretoch bolagets miljöpåverkan har liksom föregående år fortsatt min-ska. En större störning inträffade under året då vätska innehållandesåpa rann ut till vattenrecepienten i samband med omstart avanläggningen efter driftstopp. Incidenten är anmäld till tillsyns-myndigheten och aktiviteter pågår för att förebygga en upp-repning.

Sveaskogs miljöarbete beskrivs närmare i miljöredovisningen.Dessa sidor har inte varit föremål för granskning av bolagetsrevisorer.

Forskning och Utveckling

Sveaskogs forsknings- och utvecklingsinsatser är decentraliseradetill resp affärsområde. Härigenom bedöms effektiviteten i verksam-heten öka genom att insatserna knyts närmare till den löpandeverksamheten.

Under 2003 uppgick de löpande FoU-kostnaderna till ca MSEK 34.

Införande av IAS-regler

Sveaskog berörs av införandet av vissa IAS-regler (InternationalAccounting Standards), främst IAS 19 Employee Benefits/RR 29Ersättningar till anställda, IAS 32 Financial Instruments: Disclosureand Presentation, IAS 39 Financial Instruments: Recognition and

Measurement samt IAS 41 Agriculture. Inom Sveaskog pågår ettförberedelsearbete inför införandet av de nya reglerna.

Vad gäller IAS 19 Employee Benefits/RR 29 Ersättningar tillanställda lämnas i not 1 Redovisningsprinciper och not 22 Avsätt-ningar för pensioner upplysning om bl a pensionsskuldens storlek,beräknad enligt de nya redovisningsreglerna.

IAS 32 Financial Instruments: Disclosure and Presentation harännu ej antagits av EU. IAS 32 motsvaras i nuläget av RR 27Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering. Sveaskogtillämpar RR 27 för första gången i årsbokslutet för 2003.

Inte heller IAS 39 Financial Instruments: Recognition andMeasurement har ännu antagits av EU. IAS 39 ska tillämpas fr o m 1 januari 2005. Inom Sveaskog har som förberedelse bl asamtliga finansiella tillgångar och skulder inventerats och klassifi-cerats och verkligt värde beräknats. Fristående och inbäddadederivat har inventerats och värderats samt riskhanterings- ochsäkringsstrategier gåtts igenom.

IAS 41 Agriculture berör i hög grad Sveaskog genom reglernaskrav på redovisning av skogstillgångar till marknadsvärde. Reglernaträder i kraft 1 januari 2005. Jämförelsesiffror avseende 2004 skaanges vid tillämpningen 2005. Sveaskog har tillsammans medandra större skogsbolag i Sverige gemensamt formulerat en upp-fattning om tolkningen av IAS 41. Inom Sveaskog finns etableradeberäkningsmodeller och -underlag för framtagande av ett mark-nadsvärde för skogskapitalet. Ett utvecklingsarbete pågår i syfte attnyttja skogskapitalvärdeberäkningar även i den interna styrningenav verksamheten.

Personal

Medelantalet anställda uppgick till 1 759 (kvarvarande enheter), enökning med 80, jämfört med 2002. Av dessa var 3% eller 45anställda utanför Sverige. Ökningen är hänförlig till Skogsrörelsen(Svenska Skogsplantor) men är i visst avseende även redovisnings-betingad genom ändrad definition.

Styrelsen och dess arbete beskrivs på sid 86–87.

56


Sveaskogs framtida utveckling

Även om den allmänna konjunkturbilden för skogsindustrin ärosäker torde förutsättningar finnas för en fortsatt stabil utvecklingför främst Sveaskogs skogsrörelse under 2004.

Utdelning

Sveaskog ska normalt lämna en årlig utdelning till sin ägare. Somutgångspunkt gäller att ordinarie utdelning över en konjunkturcy-kel ska motsvara minst 50% av resultatet efter skatt. Hänsyn skatas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekonomiska ställning iövrigt. Vid beräkningen av det utdelningsgrundande resultatetingår även resultatet från fastighetsförsäljningar.

Föreslagen kontant utdelning avseende år 2003 uppgår enligt förslaget till vinstdisposition nedan totalt MSEK 355 eller SEK3,00 per aktie. Utdelningen motsvarar 38% av årets nettoresultat.Ordinarie utdelning under 2003 avseende 2002 uppgick till MSEK296. Därutöver har under 2003 lämnats en efterutdelning omMSEK 600 efter beslut på extra bolagsstämma i december sammaår.

Förslag till vinstdisposition

Fritt eget kapital enligt koncernens balansräkning uppgår tillMSEK 12 521. Ingen avsättning föreslås till bundna reserver.

Fritt eget kapital i moderbolaget är

Balanserade vinstmedel SEK 11 117 439 299Koncernbidrag efter skatteeffekt SEK 31 331 935Årets resultat SEK 58 970 962

SEK 11 207 742 196

Styrelsen och verkställande direktören föreslår

att utdelningen fastställs till SEK 3,00 per aktie SEK 355 119 102och att återstoden balanseras i ny räkning SEK 10 852 623 094

SEK 11 207 742 196

57


Flerårsöversikt

Enligt respektive års redovisning

Proforma2003 2002 2001* 2001 2000 1999

Resultaträkningar, MSEK

Nettoomsättning 8 420 8 390 11 680 431 448 517Övriga rörelseintäkter 257 51 1 371 14 11 3Rörelsens kostnader –6 772 –6 815 –9 783 –307 –311 –313Rörelseresultat före avskrivningar 1 905 1 626 3 268 138 148 207Avskrivningar –327 –365 –647 –17 –12 –11Resultatandel i intresseföretag –15 – 529 – – –Rörelseresultat 1 563 1 261 3 150 121 136 196Finansnetto –516 –495 –30 –6 –8Resultat efter finansiella poster 1 047 766 91 130 188Skatt –106 –187 –21 –25 –49Nettoresultat 941 579 70 105 139

Balansräkningar, MSEK

Anläggningstillgångar, ej räntebärande 23 950 24 525 22 564 22 564 881 813Varulager 946 851 618 618 13 10Kortfristiga fordringar m m, ej räntebärande 1 646 1 525 1 650 1 650 121 88Likvida medel och räntebärande fordringar 840 337 6 562 6 562 2 65Summa tillgångar 27 382 27 238 31 394 31 394 1 017 976

Eget kapital 12 715 12 727 12 083 12 083 638 532Räntefria skulder och avsättningar 4 184 4 353 4 835 4 835 196 197Räntebärande skulder och avsättningar 10 483 10 158 14 476 14 476 183 247Summa eget kapital och skulder 27 382 27 238 31 394 31 394 1 017 976

Sysselsatt kapital 23 198 22 885 26 559 26 559 821 793Räntebärande nettoskuld 9 643 9 821 7 913 7 913 181 196

Nyckeltal

Avkastning eget kapital, % ** 7,4 4,7 10,3 18,0 26,0Avkastning sysselsatt kapital, % ** 6,9 5,3 6,0 16,6 24,9Avkastning på operativt kapital (exkl reavinster frånfastighetsförsäljning), % ** 5,5 5,4 8,4 17,0 27,0

Skuldsättningsgrad, ggr 0,8 0,8 0,7 0,7 0,4 0,4Soliditet, % 46 47 38 38 63 55Kapitalomsättningshastighet, ggr ** 0,3 0,3 0,3 0,5 0,6Räntetäckningsgrad, ggr 2,9 2,4 3,8 17,5 21,4Bruttomarginal, % 23 19 28 32 33 40Rörelsemarginal, % 19 15 27 28 30 38

Investeringar, MSEK

Företagsförvärv 4 2 047 24 930 – –Övriga investeringar 302 379 14 95 110

Personal

Medelantal anställda 2 211 2 433 2 432 187 203 212Kostnadsförda löner och andra ersättningar, MSEK 731 777 57 56 58

* Inkl AssiDomänkoncernen.** 2001 beräknat på Sveaskogkoncernens balansräkning före förvärvet av AssiDomän.

Definitioner

Avkastning på eget kapitalRedovisat resultat efter skatt i procent avgenomsnittligt justerat eget kapital.

Avkastning på operativt kapitalRörelseresultat dividerat med genom-snittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapitalRörelseresultat plus finansiella intäkterdividerat med genomsnittligt sysselsattkapital.

BruttomarginalRörelseresultat före avskrivningar i procentav nettoomsättningen.

Justerat eget kapitalEget kapital plus minoritetsintressen.

KapitalomsättningshastighetNettoomsättning plus övriga rörelseintäkterdividerat med genomsnittligt sysselsattkapital.

NettomarginalResultat efter finansnetto i procent avnettoomsättningen.

Nettoresultat per aktie Redovisat resultat efter skatt dividerat medgenomsnittligt antal aktier under året.

Operativt kapitalBalansomslutningen minus räntebärandetillgångar och skattefordringar minus ejräntebärande skulder exkl skatteskulder, allt beräknat vid årets slut.

Räntebärande nettoskuldRäntebärande skulder minus räntebärandetillgångar, allt beräknat vid årets slut.

RäntetäckningsgradRörelseresultat plus finansiella intäkterdividerat med finansiella kostnader inklvalutakursdifferenser.

RörelsemarginalRörelseresultat i procent av netto-omsättningen.

SkuldsättningsgradRäntebärande nettoskuld dividerad medjusterat eget kapital.

SoliditetJusterat eget kapital dividerat med balans-omslutning, allt beräknat vid årets slut.

Sysselsatt kapitalBalansomslutningen minus ej räntebärandeskulder, allt beräknat vid årets slut.

58


Resultaträkning KO N C E R N E N

MSEK 2003 2002

Rörelsens intäkterNettoomsättning not 5, 6 8 420 8 390Övriga rörelseintäkter not 7 257 51

8 677 8 441

Rörelsens kostnaderRåvaror och förnödenheter –2 734 –2 740Förändring av varulager 109 –44Övriga externa kostnader not 8, 9 –3 050 –2 871Personalkostnader not 10 –1 097 –1 160Avskrivningar not 11 –327 –365Resultatandelar i intresseföretag –15 –

–7 114 –7 180

Rörelseresultat not 6 1 563 1 261

Resultat från finansiella poster not 12

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 2 8

Övriga finansiella intäkter 28 39Övriga finansiella kostnader –544 –558Valutakursdifferenser –2 16

–516 –495

Resultat efter finansiella poster 1 047 766

Skatt not 13 –106 –187

Årets resultat 941 579

Nettoresultat per aktie, SEK 7,95 4,89Räknat på genomsnittligt antal aktier, miljoner st 118,4 118,4Föreslagen utdelning per aktie

(2002 fastställd utdelning per aktie), SEK 3,00 2,50(2002 beslutad efterutdelning per aktie), SEK – 5,07

59


Kommentarer till resultaträkningen

Sveaskog förvärvade under 2002 skogs- och sågrörelse från Kinne-vikkoncernen. Förvärvad rörelse ingår i redovisningen från den 27augusti 2002.

Under 2003 överfördes Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog.Från och med det andra kvartalet 2003 ingår bolaget i koncern-redovisningen. Per den 1 juli 2003 sammanfördes genom apport-emission Sveaskogs sågverksrörelse i AssiDomän Timber medsågverksföretaget Mellanskog Industri AB (Mindab), nuvarandeSetra Group AB. I Sveaskogs redovisning ingår AssiDomänTimber som helägt dotterbolag fram t o m den 30 juni 2003. Frånden 1 juli redovisas Sveaskogs innehav i Setra Group enligt kapital-andelsmetoden. Apporten av AssiDomän Timber redovisades tillbokfört värde utan resultatpåverkan.

Övriga rörelseintäkter består av realisationsvinster vid försälj-ning av fastigheter, maskiner och inventarier samt andra rörelse-betingade tillgångar MSEK 254 (2002: MSEK 48), varav realisa-

tionsvinster från fastighetsförsäljningar med MSEK 250 (43).Därutöver ingår aktiverat arbete för egen räkning MSEK 3 (3),samt övrigt MSEK 0 (0).

Bruttomarginalen uppgår till 23% (19) och rörelsemarginalen till19% (15).

Kursdifferenser som inkluderats i rörelseresultatet uppgår tillMSEK –9 (–15).

Bland de finansiella kostnaderna om MSEK –544 (–558) ingårränta på pensionsskulden med MSEK –38 (–45). Räntetäcknings-graden uppgår till 2,9. I finansnettot ingår även utdelning från ochrealisationsvinst vid försäljning av övriga värdepapper m m medMSEK 2 (8).

Skattekostnaden 2003 om MSEK –106 (–187) motsvarar enskattesats om ca 10% (24). Koncernens verksamhet beskattas tillhelt dominerande del i Sverige. Betald skatt framgår av kommen-taren till kassaflödesanalysen.

Nettoomsättning kvartalsvis per affärsområde och för koncernen

2003 2002MSEK Helår Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 Helår Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1

Skogsrörelsen 5 961 1 540 1 255 1 681 1 485 5 202 1 388 1 149 1 365 1 300Cartonboard 2 231 516 548 587 580 2 212 527 548 576 561Övrigt och internleveranser –298 –65 –77 –72 –84 –9 11 –8 66 –78

7 894 1 991 1 726 2 196 1 981 7 405 1 926 1 689 2 007 1 783Enheter överförda till Setra Group 1 576 – – 807 769 2 735 754 638 727 616Övrigt och internleveranser –1 050 – – –534 –516 –1 750 –472 –396 –441 –441Summa koncernen 8 420 1 991 1 726 2 469 2 234 8 390 2 208 1 931 2 293 1 958

Resultat kvartalsvis per affärsområde och för koncernen

2003 2002MSEK Helår Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 Helår Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1

Skogsrörelsen 1 191 293 195 379 324 1 025 261 171 308 285Cartonboard 282 52 83 71 76 240 14 79 80 67Övrigt och elimineringar –219 –55 –59 –32 –73 –123 –6 –78 –26 –13Summa kvarvarande enheter 1 254 290 219 418 327 1 142 269 172 362 339Fastighetsförsäljning 250 98 44 73 35 43 19 12 10 2Rörelseresultat kvarvarande enheter inkl fastighetsförsäljning 1 504 388 263 491 362 1 185 288 184 372 341Enheter överförda till Setra Group 72 – – 31 41 73 45 15 18 –5Resultatandel i Setra Group –15 –22 7 – – – – – – –Övrigt och elimineringar 2 – – –7 9 3 2 10 –1 –8Rörelseresultat 1 563 366 270 515 412 1 261 335 209 389 328Finansiella poster –516 –121 –118 –140 –137 –495 –136 –148 –114 –97Resultat efter finansiella poster 1 047 245 152 375 275 766 199 61 275 231Skatt –106 118 –42 –105 –77 –187 –28 –18 –77 –64Nettoresultat 941 363 110 270 198 579 171 43 198 167

Nettoresultat/aktie, SEK 7,95 3,07 0,93 2,28 1,67 4,89 1,45 0,36 1,67 1,41Genomsnittligt antal aktier, miljoner 118,4 118,4 118,4 118,4 118,4 118,4 118,4 118,4 118,4 118,4

60


Balansräkning KO N C E R N E N

MSEK 31.12.2003 31.12.2002

TILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar not 14

Goodwill, patenter och rättigheter 0 –

Materiella anläggningstillgångar not 15Skogsmark 20 783 21 015Byggnader, övrig mark och markanläggningar 627 697Maskiner och inventarier 2 281 2 730Pågående nyanläggningar och förskott

avseende materiella anläggningstillgångar 84 6623 775 24 508

Finansiella anläggningstillgångarAktier och andelar not 16 158 7Räntebärande långfristiga fordringar not 17

Fordringar hos intresseföretag 520 –Övriga räntebärande långfristiga fordringar 1 1

Uppskjuten skattefordran not 13 17 8Övriga ej räntebärande långfristiga fordringar not 17 0 2

696 1824 471 24 526

OmsättningstillgångarVarulager not 18 946 851Kortfristiga fordringar, ej räntebärande not 19

Fordringar hos intresseföretag 338 –Aktuella skattefordringar 24 53Övriga kortfristiga fordringar, ej räntebärande 1 284 1 472

Kortfristiga placeringar not 20, 21 18 101Kassa och bank not 21 301 235

2 911 2 712Summa tillgångar 27 382 27 238

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapitalBundet eget kapital

Aktiekapital 118 118Bundna reserver 76 76

194 194Fritt eget kapital

Fria reserver 11 580 11 954Årets resultat 941 579

12 521 12 53312 715 12 727

AvsättningarRäntebärande

Avsättningar för pensioner not 22 841 856Ej räntebärande

Avsättningar för uppskjutna skatter not 13 1 539 1 560Övriga avsättningar not 23 932 927

3 312 3 343SkulderRäntebärande not 24

Övriga långfristiga skulder 6 738 6 895Övriga kortfristiga skulder 2 904 2 407

Ej räntebärande not 25

Skulder till intresseföretag 68 –Aktuella skatteskulder 42 29Övriga skulder 1 603 1 837

11 355 11 168Summa eget kapital, avsättningar och skulder 27 382 27 238

Ställda säkerheter not 26 179 35Ansvarsförbindelser not 27 159 18

61


Aktie- Bundna Fritt egetMSEK kapital reserver kapital TotaltEget kapital 31.12.2001 118 76 11 889 12 083Erhållet ägartillskott – – 64 64Valutakursdifferenser 1) – – 1 1Förskjutning mellan bundet och

fritt eget kapital – 0 0 –Årets resultat – – 579 579Eget kapital 31.12.2002 118 76 12 533 12 727Erhållet ägartillskott – – 11 11Kontant utdelning enligt beslut på

ordinarie bolagsstämma 23 april 2003 – – –296 –296Kontant utdelning enligt beslut på

extra bolagsstämma 17 december 2003 – – –600 –600Övertagande av Svenska Skogsplantor – – –73 –73Valutakursdifferenser 1) – – 5 5Förskjutning mellan bundet och

fritt eget kapital – 0 0 0Årets resultat – – 941 941Eget kapital 31.12.2003 118 76 12 521 12 715

1) Valutakursdifferenser vid omräkning enligt dagskursmetoden av finansiella rapporter förutlandsverksamheter. Den ackumulerade valutakursdifferensen uppgår till MSEK –6 (6).

Föreslagen, men ej beslutad utdelning för 2003 uppgår till SEK 3,00 per aktie eller totaltMSEK 355.

Se vidare not 28 Eget kapital.

Kommentarer till balansräkningen

Sveaskogs tillgångar ökade under 2003 med MSEK 144 tillMSEK 27 382. De materiella anläggningstillgångarna minskademed MSEK 733, främst till följd av försäljning av skogsmark.Koncernens likvida medel minskade med MSEK 17. De ränte-bärande skulderna minskade med MSEK 340.

Sammanlagd nettoköpeskilling vid förvärvet av SvenskaSkogsplantor uppgick till MSEK 0. Överföringen påverkade detegna kapitalet i Sveaskog negativt med MSEK –73.

Brutto intogs per den 1 april 2003 MSEK 205 i balans-räkningen.

Etableringen av Setra Group påverkade per den 1 juli 2003rörelsekapitalet med netto MSEK –78 och anläggningskapitaletmed netto MSEK –414.

Den helt dominerande delen av koncernens sysselsatta kapitalär investerat i Sverige.

Fastighetsförsäljningar under året uppgick till MSEK 458 (65).Inköpen av fastigheter uppgick till MSEK 1 (11).

Kapitalomsättningshastigheten för Sveaskogs sysselsattakapital uppgick 2003 till 0,35.

Sveaskogs pensionsskuld avser huvudsakligen övertagen skuldfrån Domänverket. Sedan den 1 juli 1992 täcks koncernens

löpande pensionsåtaganden i huvudsak genom försäkringar.Under 2003 har räntebärande nettoskuld (inkl pensionsskuld)

minskat med MSEK 178 och uppgick vid årets slut till MSEK9 643.

Koncernens eget kapital har ökat med MSEK 11 genom ägar-tillskott och MSEK 941 till följd av årets nettoresultat. Utdelninghar lämnats med MSEK 896 under året.

Sveaskogs soliditet uppgick vid utgången av 2002 till 46% (47)och skuldsättningsgraden till 0,8 ggr (0,8).

Sysselsatt kapital och dess finansiering

MSEK 2003 2002Sysselsatt kapitalLikvida medel 319 336Rörelsekapital, netto 879 510Anläggningskapital, netto 22 000 22 039Summa sysselsatt kapital 23 198 22 885

FinansieringRäntebärande lån och avsättningar 10 483 10 158Eget kapital 12 715 12 727Summa finansiering 23 198 22 885

Förändringar i eget kapital KO N C E R N E N

62


Kassaflödesanalys KO N C E R N E N

MSEK 2003 2002

Den löpande verksamhetenNettoomsättning 8 420 8 390Rörelsens kostnader m m –6 808 –6 832Rörelseöverskott 1 612 1 558

Förändring i rörelsekapitalRörelsefordringar –595 –175Varulager –236 –63Rörelseskulder m m 339 133

1 120 1 453

Betalda räntor m m, netto –426 –330Betald skatt 3 194Kassaflöde från den löpande verksamheten 697 1 317

InvesteringsverksamhetenInvesteringar i anläggningstillgångar –302 –379Företagsförvärv –4 –2 047Försäljning av anläggningstillgångar 464 85Kassaflöde från investeringsverksamheten 158 –2 341

FinansieringsverksamhetenFörändring av ägarkapital

Erhållna ägartillskott 11 64Inlösen av aktier –13 –964Utdelning –896 –

Förändring i övriga räntebärande skulder 26 –4 301

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –872 –5 201

Årets kassaflöde –17 –6 225Likvida medel vid årets början not 21 336 6 561Kursdifferens i likvida medel 0 0Likvida medel vid årets slut not 21 319 336

RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD OCH DESS FÖRÄNDRINGRäntebärande nettoskuldRäntebärande tillgångar

Likvida medel, se not 21 319 336Kortfristiga fordringar, se not 21 0 0Långfristiga fordringar, se not 17 521 1

Räntebärande skulderKortfristiga skulder, se not 24 –2 904 –2 407Avsättningar för pensioner, se not 22 –841 –856Övriga långfristiga skulder, se not 24 –6 738 –6 895

Nettoskuld vid årets utgång –9 643 –9 821

Förändring av räntebärande nettoskuldLikvida medel –17 –6 225Räntebärande fordringar 520 0Avsättningar för pensioner 15 16Övriga räntebärande skulder –340 4 301Summa 178 –1 908

63


Kommentarer till kassaflödesanalysen

Redovisningsrådets rekommendation RR 7 Redovisning av kassa-flöden tillämpas.

Indirekt metod har använts, innebärande att nettot av in- ochutbetalningar i den löpande verksamheten beräknats genom attresultatet justerats för årets förändring av varulager, rörelseford-ringar och rörelseskulder. Vidare har justering gjorts för poster som inte haft kassaflödespåverkan, t ex avskrivningar och ned-skrivningar.

Löpande verksamheten

Resultatet enligt resultaträkningen har i kassaflödesanalysen juste-rats för ej kassaflödespåverkande poster, t ex avskrivningar ochrealisationsresultat.

Finansnettot finns specificerat i not 12 Resultat från finansiellaposter.

Betalda räntor m m, nettoKoncernen Moderbolaget

MSEK 2003 2002 2003 2002

Erhållen utdelning 2 2 500 –Erhållen ränta 27 94 224 75Betald ränta m m –455 –426 –892 –707

Summa –426 –330 –168 –632

Skattenettot finns specificerat i not 13 Skatter. För 2003 är redovi-sad skattekostnad i resultaträkningen MSEK –106, motsvarande enskattesats om ca 10%. Betald skatt i kassaflödesanalysen uppgårunder 2003 till MSEK 3.

Investeringsverksamheten

Den 1 april 2003 förvärvades Svenska Skogsplantor för MSEK 0. I övrigt har aktier i övriga företag förvärvats för MSEK 4 under2003. Under tredje kvartalet 2002 tillkom förvärv av skogsmarkmed brutto MSEK 2 047 efter skuldföring av uppskjuten skatt,återbeskogningsskuld samt reserver för strukturåtgärder och miljö-åtaganden.

Företagsförvärv Koncernen

MSEK 2003 2002

Skogsmark * – –2 098Övriga anläggningstillgångar –83 –Rörelsekapital m m –62 51Likvida medel – –Räntebärande skulder m m 141 –Summa –4 –2 047

* Efter avsättning till uppskjutna skatter m m.

Investeringarna i kassaflödesanalysen har ej justerats för ej betaldainvesteringar i anläggningstillgångar då detta bedömts ha endastmarginell påverkan på kassaflödet.

Finansieringsverksamheten

Den räntebärande nettoskulden (inkl pensionsskuld) har under2003 minskat med MSEK 178 och uppgick vid årets slut tillMSEK 9 643.

Kassaflöde, investeringar och avskrivningar

Kvarvarande enheter Kassaflöde Investeringar AvskrivningarMSEK 2003 2002 2001* 2000* 1999* 2003 2002 2001* 2000* 1999* 2003 2002 2001* 2000* 1999*Skogsrörelsen 1 402 1 174 1048 984 1 049 79 66 29 137 131 52 50 54 60 76Cartonboard 432 538 434 361 62 180 227 202 53 135 216 207 219 224 171Enheter överförda till Setra Group 155 236 108 200 76 40 83 98 70 61 51 103 94 109 139Övrigt och elimineringar –745 –372 –364 –312 –41 7 2 050 673 101 19 8 5 14 54 39Summa koncernen 1 244 1 576 1 226 1 233 1 146 306 2 426 1 002 361 346 327 365 381 447 425

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernens kvarvarande enheter.

64


Moderbolaget

Resultaträkning

MSEK 2003 2002

Rörelsens intäkterNettoomsättning not 5 270 259Övriga rörelseintäkter not 7 43 25

313 284Rörelsens kostnaderRåvaror och förnödenheter 0Förändring av varulager 3Övriga externa kostnader not 8, 9 –2 –164Personalkostnader not 10 – –60Avskrivningar enligt plan not 11 –1 –6

–3 –227Rörelseresultat 310 57

Resultat från finansiella poster not 12

Resultat från andelar i koncernföretag 300 500Övriga finansiella intäkter 226 75Övriga finansiella kostnader –875 –761

–349 –186Resultat efter finansiella poster –39 –129

Dispositioner not 29 – 0Resultat före skatt –39 –129

Skatt not 13 98 177Årets resultat 59 48

Föreslagen utdelning per aktie (2002 fastställd utdelning per aktie), SEK 3,00 2,50(2002 beslutad efterutdelning per aktie), SEK – 5,07

Balansräkning31.12. 31.12.

MSEK 2003 2002

TILLGÅNGARAnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar not 15

Skogsmark 424 641Byggnader, övrig mark och markanläggningar 62 30Pågående nyanläggningar och förskott

avseende materiella anläggningstillgångar – 1486 672

Finansiella anläggningstillgångarAktier och andelar not 16 24 933 24 933Räntebärande långfristiga fordringar not 17

Fordringar hos koncernföretag 5 850 2 600Uppskjuten skattefordran not 13 263 177

31 046 27 71031 532 28 382

OmsättningstillgångarKortfristiga fordringar, ej räntebärande not 19

Fordringar hos koncernföretag 513 732Aktuella skattefordringar 7 39Övriga kortfristiga ej räntebärande fordringar 19 2

Kortfristiga placeringar not 20, 21

Fordringar hos koncernföretag 3 464 612Kassa och bank not 21 0 0

4 003 1 385Summa tillgångar 35 535 29 767

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapitalBundet eget kapital

Aktiekapital (118 373 034 aktier à nom SEK 1) 118 118Reservfond 24 24

142 142Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel 11 149 11 954Årets resultat 59 48

11 208 12 00211 350 12 144

Obeskattade reserver not 13 72 73

SkulderRäntebärande skulder not 24

Långfristiga skulder till koncernföretag – 6 217Övriga långfristiga skulder 6 481 6 600Kortfristiga skulder till koncernföretag 14 543 2 343Övriga kortfristiga skulder 2 863 2 200

Ej räntebärande skulder not 25

Skulder till koncernföretag 85 24Aktuella skatteskulder 1 –Övriga ej räntebärande skulder 140 166

24 113 17 550Summa eget kapital, avsättningar och skulder 35 535 29 767

Ställda säkerheter not 26 Inga IngaAnsvarsförbindelser not 27 982 Inga

65


Förändringar i eget kapital

Aktie- Reserv- Fritt egetMSEK kapital* fond kapital Totalt

Eget kapital 31.12.2001 118 24 11 891 12 033Erhållet ägartillskott – – 63 63Koncernbidrag – – 0 0Skatteeffekt av koncernbidrag – – 0 0Årets resultat – – 48 48Eget kapital 31.12.2002 118 24 12 002 12 144Erhållet ägartillskott – – 11 11Kontant utdelning enligt

beslut på ordinarie bolags-stämma 23 april 2003 – – –296 –296

Kontant utdelning enligt beslut på extra bolags-stämma 17 december 2003 – – –600 –600

Koncernbidrag – – 44 44Skatteeffekt av koncernbidrag – – –12 –12Årets resultat – – 59 59Eget kapital 31.12.2003 118 24 11 208 11 350

Föreslagen, men ej beslutad utdelning för 2003 uppgår till SEK 3,00 per aktie eller totalt MSEK 355.

* Antalet aktier uppgår till 118 373 034 à nominellt SEK 1.

Se vidare not 28 Eget kapital.

Kassaflödesanalys

MSEK 2003 2002

Den löpande verksamhetenNettoomsättning 270 259Rörelsens kostnader m m –2 –389Rörelseöverskott 268 –130

Förändring i rörelsekapitalRörelsefordringar 49 –135Varulager – 9Rörelseskulder 64 –127

381 –383

Betalda räntor m m, netto –168 –632Betald skatt 32 –19Kassaflöde från den löpande verksamheten 245 –1 034

InvesteringsverksamhetenLöpande investeringar i anläggningstillgångar – –16Försäljning av anläggningstillgångar 228 235Förändring i räntebärande fordringar –2 650 –3 256Kassaflöde från investeringsverksamheten –2 422 –3 037

FinansieringsverksamhetenFörändring av ägarkapital

Erhållna ägartillskott 11 64Inlösen av aktier –13 –964Utdelning –896 –

Förändring iövriga räntebärande skulder 6 527 4 360

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 5 629 3 460

Årets kassaflöde 3 452 –611Likvida medel vid årets början not 20, 21 12 623Likvida medel vid årets slut not 20, 21 3 464 12

66


Noter med redovisningsprinciper

De finansiella rapporterna har undertecknats av styrelsen den 18 februari 2004. Balansräkningarna och resultaträkningarnakommer att fastställas på ordinarie bolagsstämma den 28 april2004.

Not 1 Redovisningsprinciper

REDOVISNINGSPRINCIPER

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisnings-lagen och Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgrupps-uttalanden. Samma redovisnings- och värderingsprinciper somföregående år har tillämpats med tillägg för följande rekommenda-tioner från Redovisningsrådet som trätt i kraft fr o m 1 januari2003: RR 2:02 Varulager, RR 22 Utformning av finansiella rappor-ter, RR 25 Rapportering för segment – rörelsegrenar och geo-grafiska områden, RR 26 Händelser efter balansdagen, RR 27Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering och RR 28Statliga stöd. Tillämpningen av de nya redovisningsprinciperna harinte ha haft någon materiell påverkan på redovisningen.

KONCERNREDOVISNING

Koncernredovisningen upprättas enligt Redovisningsrådetsrekommendation RR 1:00.

I koncernens bokslut ingår moderbolaget Sveaskog AB och deföretag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50%av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmandeinflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen.

Redovisning av förvärvade/avyttrade företagKoncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Dennainnebär att det egna kapitalet – inklusive beräknad andel egetkapital i obeskattade reserver – som vid förvärvstillfället fanns idotterföretagen i sin helhet elimineras mot dotterföretagsaktiernasbokförda värde. I koncernens egna kapital ingår härigenom endastden del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efterförvärvet.

Tillgångar, avsättningar och skulder i förvärvade företag intas ikoncernen till verkligt värde vid förvärvstillfället. Koncernmässiggoodwill uppkommer när anskaffningsvärdet vid förvärv av andelar

i dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det förvärvadeföretagets identifierbara nettotillgångar.

Anläggningar och goodwill avskrivs i enlighet med vad somredovisas nedan under rubrikerna ”Avskrivningar enligt plan” och”Nedskrivningar”.

Skulle anskaffningsvärdet på dotterföretagsaktierna vara lägre ändet verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbaranettotillgångar uppkommer negativ goodwill. Avser uppkommennegativ goodwill framtida kostnader eller framtida förluster, redo-visas negativ goodwill som en avsättning i balansräkningen ochupplöses i takt med att kostnaderna (förlusterna) uppstår. Upp-kommer negativ goodwill i stället på grund av andra orsaker redo-visas negativ goodwill som en avsättning i balansräkningen till dendel den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbaraicke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värdeintäktsförs omedelbart. Den del av negativ goodwill som inteöverstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetäratillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period somberäknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod förde förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara.

Om det vid ett förvärv uppstår behov av en avsättning föromstruktureringsåtgärder avser åtgärderna endast det förvärvadeföretaget. Huvuddragen finns angivna i en plan som senast vidförvärvstidpunkten har offentliggjorts. Senast tre månader efterförvärvet har ett konkret åtgärdsprogram utformats avseendeomstruktureringen.

Resultatet i företag som förvärvats under löpande år ingår ikoncernresultaträkningen endast för den del av året företaget till-hört koncernen. Resultatet i företag som avyttrats under löpandeår ingår i koncernresultaträkningen fram till avyttringstidpunkten.Resultatavräkningen vid avyttringen sker utifrån koncernens netto-tillgångar i dessa företag vid tidpunkten för avyttringen.

Omräkning av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningarDe utländska dotterföretagen klassificeras som självständiga verk-samheter. Deras resultaträkningar räknas om till svenska kronorefter årets genomsnittliga valutakurser. Balansräkningarna räknasom till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomnaomräkningsdifferenser förs direkt till eget kapital.

Sveaskog AB, org nr 556558-0031, med säte i Kalix, var den 31 december

2003 helägt dotterföretag till det av svenska staten helägda Sveaskog

Holding AB (f d Förvaltnings AB Stattum), org nr 556136-6187.

67


ValutakurserGenomsnittskurs Balansdagskurs januari–december 31 december

Land Valuta 2003 2002 2003 2002Danmark 100 DKK 122,79 123,28 121,81 123,64Lettland 1 LVL 14,25 15,78 13,56 15,04Norge 100 NOK 114,23 122,00 107,68 125,97Polen 100 PLN 207,89 238,46 193,49 229,93Storbritannien 1 GBP 13,19 14,57 12,88 14,14USA 1 USD 8,09 9,73 7,26 8,83Euro 100 EUR 912,45 916,04 906,75 919,20

Kapitalandelsredovisning för intresseföretagKapitalandelsmetoden innebär att för de företag där koncernensrösträttsandel uppgår till minst 20% och högst 50%, inräknaskapitalandelen av intresseföretagets resultat efter finansiella poster ikoncernens rörelseresultat. Skatteandelen i intresseföretaget redo-visas som skatt varefter nettoresultatet tillförs bundet eget kapital.Bokfört värde på aktierna i intresseföretaget i koncernredovis-ningen förändras med nettoresultatet. Erhållna utdelningar minskarbokförda värdet på aktierna och påverkar ej koncernresultat-räkningen.

ELIMINERING AV INTERNA TRANSAKTIONER MELLAN KONCERNFÖRETAG

Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellanföretag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiseradevinster elimineras i sin helhet. Orealiserade vinster uppkomna fråntransaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras tillden del koncernen äger andelar i företaget. Orealiserade vinsteruppkomna till följd av transaktioner med intresseföretag eliminerasmot ”Andelar i intresseföretag”. Orealiserade förluster elimineras påsamma sätt som orealiserade vinster såvida det inte föreligger ettnedskrivningsbehov.

INTERNPRISSÄTTNING

Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretag sker efteraffärsmässiga principer och till marknadspriser.

KLASSIFICERING M M

Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består iallt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas ellerbetalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Om-sättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligtenbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolvmånader räknat från balansdagen.

VÄRDERINGSPRINCIPER M M

Immateriella anläggningstillgångarImmateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisadetill anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar ochnedskrivningar.

Avskrivningar enligt planBeräkningarna av avskrivningsbehovet bygger på en bedömning avanläggningarnas nyttjandeperiod ner till ett bedömt restvärde.Följande avskrivningssatser används för beräkning av avskrivningarenligt plan:

AvskrivningssatserIndustribyggnader 3–5%Bostäder och kontorsbyggnader 2–2,25%Markanläggningar* 5%Tyngre maskiner 5%Lättare maskiner 10%Fordon samt övriga maskiner och inventarier 16,5–33%Goodwill 5–20%* 3,75% på anskaffningar före 1991

Goodwill avskrivs planenligt med 5–20% per år. Den lägre pro-centsatsen används vid förvärv av välrenommerade, på marknadenväl inarbetade företag. Den högre avskrivningssatsen tillämpas vidförvärv av företag med obetydlig marknadspåverkan.

Avskrivning enligt plan påbörjas normalt vid förvärvstillfället.För större investeringar kan avskrivningar påbörjas när anlägg-ningstillgången tas i drift.

Vid förvärv av företag påbörjas avskrivning av goodwill ochanläggningar vid förvärvstidpunkten.

NedskrivningarDe redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vidvarje balansdag för att utröna om det finns någon indikation pånedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns, beräknastillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdetoch nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinnings-värdet understiger det redovisade värdet. Vid beräkning av nyttjan-devärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats föreskatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfriränta och risk förknippad med den specifika tillgången. För entillgång som inte oberoende av andra tillgångar genererar någotkassaflöde, beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererandeenhet som tillgången tillhör.

En nedskrivning reverseras om skälen för nedskrivningen

68


upphör. En reversering görs endast i den utsträckning som till-gångens bokförda värde inte överstiger det bokförda värdet somskulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om ingen ned-skrivning skulle ha gjorts.

Leasade anläggningarSveaskog har valt att redovisa leasade anläggningar bland anlägg-ningstillgångar i balansräkningen om någon av nedanståendeförutsättningar föreligger• äganderätten till objektet överförs automatiskt vid leasing-

periodens slut,• leasingkontraktet innehåller option att förvärva objektet till

förmånligt pris,• leasingperioden omfattar huvuddelen av objektets ekonomiska

livslängd eller• nuvärdet av leasinghyrorna överensstämmer med eller över-

skrider objektets anskaffningsvärde.

Avskrivningar enligt plan på leasade anläggningar som redovisasbland anläggningstillgångar sker med de procentsatser som kon-cernen tillämpar för motsvarande förvärvade anläggningar.

FordringarFordringar har efter individuell värdering upptagits till beloppvarmed de beräknas inflyta.

Fordringar, avsättningar och skulder i utländsk valutaHuvudregelFordringar, avsättningar och skulder i utländsk valuta värderas tillbalansdagens kurs. Kundfordringar och leverantörsskulder iutländsk valuta som terminssäkrats värderas till säkrad avistakursmed tillägg/avdrag för periodiserad terminspremie.

Den periodiserade terminspremien redovisas tillsammans medkursdifferenser i rörelseresultatet.

Terminskontrakt tecknas även till viss del för framtida leveran-ser. Dessa kontrakt motsvaras inte av kundfordringar eller leveran-törsskulder vid bokslutstillfället. Är nettot av orealiserade kursför-luster och kursvinster per balansdagen en kursförlust avseendedenna typ av kontrakt, redovisas detta i rörelseresultatet. Oreali-serade kursvinster netto redovisas ej.

VarulagervärderingVarulagret, värderat enligt Redovisningsrådets rekommendationRR 2:02 är upptaget till lägsta värdet av anskaffnings-/tillverk-ningskostnad eller verkliga värdet. Verkliga värdet är vid försäljningav färdigvaror försäljningsvärdet minus försäljningskostnader. Förhalvfabrikat och insatsvaror utgörs det verkliga värdet av åter-anskaffningsvärdet. Som grundregel tillämpas principen FIFU (= först in, först ut).

Kortfristiga placeringarSom kortfristiga placeringar redovisas statsskuldväxlar, certifikat,obligationer och andra räntebärande instrument. Kortfristiga place-ringar inkl tradingportföljen värderas enligt portföljmetoden till detlägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. Detta innebär attorealiserade förluster avräknas mot orealiserade vinster på mark-nadsnoterade finansiella instrument. En eventuell överskjutandeförlust redovisas i finansnettot medan motsvarande vinst ej redo-visas. Upplupen ränta redovisas i balansräkningen som upplupenintäkt.

I moderbolaget redovisas kortfristiga placeringar inklusivetradingportföljen post för post till det lägsta av anskaffningsvärdetoch verkliga värdet. En eventuell överskjutande förlust redovisas ifinansnettot medan motsvarande vinst ej redovisas.

Placeringar som avses behållas till förfall värderas till upplupenanskaffningskostnad. Upplupen ränta redovisas i balansräkningensom upplupen intäkt.

Finansiella derivatinstrumentFinansiella derivat redovisas initialt till anskaffningskostnaden ibalansräkningen. När ett derivat ingås, kategoriserar koncernen detsom antingen säkring av exponering av verkligt värde på en redo-visad tillgång eller skuld (verkligtvärdesäkring), säkring av en fram-tida transaktion och/eller ett definitivt åtagande (kassaflödessäk-ring) eller som ett derivatinstrument som inte uppfyller kraven försäkringstransaktioner (finansiellt instrument som innehas förhandel eller är tillgängligt för försäljning).

Förändringar i marknadsvärdet av sådana derivat som kategori-serats som, och uppfyller kraven för verkligtvärdesäkring ellerkassaflödessäkring, redovisas inte i resultat- och balansräkningen.

Derivattransaktioner som inte uppfyller kraven för säkrings-redovisning (hedge accounting) redovisas som instrument vilkainnehas för handel enligt lägsta värdets princip.

Marknadsvärdering av derivat klassificerade som instrument sominnehas för handel eller är tillgängliga för försäljning grundas på dekurser som noteras på balansdagen. Marknadsvärdet på ränte-swapar beräknas med hjälp av diskonterad kassaflödesanalys.Resterande typer av finansiella instrument som t ex optioner,värderas med hjälp av väl etablerade värderingsmetoder.

AvsättningarEn avsättning redovisas i enlighet med RR 16 Avsättningar,ansvarsförbindelser och eventualtillgångar i balansräkningen närföretaget har ett formellt eller informellt åtagande som en följd aven inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurserkrävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning avbeloppet kan göras.

Nuvärdesberäkningar görs för att ta hänsyn till tidseffekten förväsentliga framtida betalningar.

69


OmstruktureringsreservEn avsättning redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan harfastställts och omstruktureringen antingen har påbörjats elleroffentliggjorts.

SkatterFöretaget och koncernen tillämpar Redovisningsrådets rekommen-dation RR 9 Inkomstskatter. Total skatt utgöres av aktuell skattoch uppskjuten skatt.

I resultaträkningsposten Skatt redovisas aktuell och uppskjuteninkomstskatt för svenska och utländska koncernföretag. Företagen ikoncernen är skattskyldiga enligt gällande lagstiftning i respektiveland. Den statliga inkomstskattesatsen i Sverige uppgick under årettill 28% och beräknas på nominellt bokfört resultat med tillägg förej avdragsgilla poster och med avdrag för ej skattepliktiga intäkter,främst skattefria utdelningar från koncernföretag.

I Sverige liksom i de flesta andra industriländer, sker tids-förskjutningar av skattebelastningen. Detta leder till att uppskjutnaskatter uppstår.

För moderbolaget innebär detta att de skattemässiga boksluts-dispositionerna i resultaträkningen sätts av till en obeskattad reservi balansräkningen.

I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner ochobeskattade reserver. Dessa delas upp i bundet eget kapital ochuppskjuten skatt med tillämpning av i varje land aktuell skattesats.Den beräknade uppskjutna skatten som avser bokslutsdispositio-nerna redovisas i koncernens resultaträkning som uppskjutenskattekostnad och den uppskjutna skatten i obeskattade reserversom avsättning för uppskjuten skatt i koncernens balansräkning.

Vid redovisning av inkomstskatter tillämpas balansräknings-metoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder ochskattefordringar för alla temporära skillnader, dvs skillnader mellanbokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skuldersamt för underskottsavdrag. Uppskjutna skatteskulder och skatte-fordringar beräknas utifrån den aktuella skattesatsen vid tidpunktenför återföring av den temporära skillnaden. Effekter av förändringari gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lag-stadgats.

Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel frånsvenska bolag redovisas ej, då vinstmedlen kan erhållas skattefritt iform av utdelning. Temporära skillnader beaktas ej i skillnaderhänförliga till andelar i koncern- och intresseföretag som inteförväntas bli beskattade inom en överskådlig framtid.

Vid rena substansförvärv, där skattevärderingen är en väsentligdel av affärsuppgörelsen, värderas den uppskjutna skatten medutgångspunkt från köpeskillingen.

LånekostnaderLånekostnader belastar resultatet för den period till vilken dehänför sig.

Redovisning av intäkterRedovisning av intäkter sker enligt Redovisningsrådets rekommen-dation RR 11 Intäkter. Intäktsredovisning sker i resultaträkningennär det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarnakommer att tillfalla företaget och dessa fördelar kan beräknas påett tillförlitligt sätt.

Inkomst vid varuförsäljning redovisas som intäkt då företagettill köparen har överfört de väsentliga risker och förmåner som ärförknippade med varornas ägande och företaget inte utövar någonreell kontroll över de varor som sålts. Intäktsredovisning avtjänsteuppdrag sker när det ekonomiska utfallet för utförttjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och deekonomiska fördelarna tillfaller företaget.

Koncernbidrag och aktieägartillskottFöretaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighetmed uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp.

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagarenoch aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån ned-skrivning ej erfordras.

Koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernenstotala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efteravdrag för dess aktuella skatteeffekt.

BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIP 2004 BETRÄFFANDE REDOVISNING

AV PENSIONER OCH PENSIONSLIKNANDE ÅTAGANDEN

Från och med 1 januari 2004 träder en ny rekommendation frånRedovisningsrådet i kraft rörande redovisning av ersättning tillanställda, RR 29.

Denna rekommendation innebär ändrad princip för redovisningav pensionsåtaganden i koncernredovisningen. Enligt RR 29 skapensionsutfästelser och pensionsliknande åtaganden i koncern-redovisningen redovisas som skuld i balansräkningen. Skulden skaberäknas med utgångspunkt från företagsspecifika aktuariellaantaganden, där bl a bedömda framtida lönejusteringar beaktas. Se vidare not 22 Avsättningar för pensioner.

Not 2 Finansiell riskhantering

Sveaskog är ett skogsägande och skogsförvaltande bolag. Koncer-nens tillgångar är till ca 40% finansierade med externa lån varförstor vikt läggs vid att minimera såväl finansieringsrisken som ränte-risken i upplåningen. Dessutom eftersträvas att inte vara beroende

70


av enstaka finansieringskällor samt att ha en konservativ hållningavseende motparter vid placering av eventuell överskottlikviditet.

Arbetet med att reducera de finansiella riskerna sker i enlighetmed en av styrelsen fastställd finanspolicy. Ansvaret för koncernensfinansiering och finansiella riskhantering är centraliserad till kon-cernens finansavdelning.

Koncernens huvudsakliga finansiella riskexponering består ifinansieringsrisk och ränterisk. Valutarisken är, sedan sågverksverk-samheten inte längre är en konsoliderad del, endast av marginellbetydelse. Se även not 24 Räntebärande skulder.

FINANSIERINGSRISK/LIKVIDITETSRISK

Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehovuppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge.

För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång tillextern finansiering ska finansavdelningen tillse att kreditlöften,korta såväl som långa, finns tillgängliga. Dessa ska till volym iförsta hand täcka utestående företagscertifikat. Högsta kostnads-effektivitet inom givna ramar ska eftersträvas.

Långivarbasen ska även vara rimligt diversifierad för att intevara alltför beroende av enskilda finansieringskällor. Därför bestårkoncernens låneportfölj av dels banklån med olika förfalloprofil,dels lån upptagna på kapitalmarknaderna (företagscertifikat medlöptider upp till ett år och obligationslån med tre till fem årslöptid).

Den genomsnittliga löptiden på utestående lån ska vara välspridd över en femårsperiod.

RÄNTERISK/MARKNADSRISK

Ränterisken motsvaras av den resultateffekt som en ränteföränd-ring orsakar. Hur snabbt en trendmässig ränteförändring fåreffekter på resultatet beror på lånens och placeringarnas ränte-bindningstid. Eftersom koncernens genomsnittliga räntebindningvar ca 21 månader vid årsskiftet 2003/2004 får en ränteförändringingen omedelbar resultateffekt. Om koncernens hela låneportföljskulle löpa med rörlig ränta skulle resultateffekten av en ränte-förändring med 1% bli MSEK 88 beräknad på nettoskulden vidårsskiftet.

För att koncernen ska nå en kostnadseffektiv finansiering ochinte utsättas för alltför stora resultatslag vid en större negativränteförändring är Sveaskogs norm att lånestockens genomsnittligaräntebindning inte skall understiga 10 månader men heller inteöverstiga 27 månader. För att nå denna norm används räntederivat,företrädesvis ränteswapar.

Marknadsrisk definieras som den resultateffekt förändringar ipriser på utestående kapitalinstrument kan ge. Sveaskog är netto-låntagare och investerar endast undantagsvis i noterade instrument.Marknadsrisk för investeringar är därför i princip inte aktuell.

VALUTARISK

Valutarisk är den resultateffekt en valutakursförändring orsakar.Sedan bildandet av det nya sågverksbolaget Setra Group är

Sveaskogkoncernens nettovalutaexponering mycket begränsad ochuppgår till mindre än MSEK 100 på årsbasis. Av detta skäl harstyrelsen under hösten 2003 beslutat att helt upphöra med säkringav de kommersiella valutaflödena.

Koncernen har inga materiella tillgångar utomlands varför ingenomräkningsexponering, även kallad balansexponering, uppstår.

KREDITRISK/MOTPARTSRISK

Finansiella instrument som kan medföra kreditrisk består i huvud-sak av likvida medel, finansiella anläggningstillgångar och kund-fordringar.

Med kreditrisk avses bl a att en motpart i en finansiell transak-tion inte kan fullfölja sina åtaganden. För att undvika detta harSveaskog en stram policy för hur eventuella likviditetsöverskottkan placeras. För placeringar med svenska motparter får endastkreditbetyg K1 enligt Standard & Poor’s nordiska ratingskalakomma i fråga. Beträffande utländska motparter gäller att ratingfrån både Standard & Poor’s och Moody’s ska finnas. Lång ratingska motsvara minst A enligt Standard & Poor’s och minst A2enligt Moody’s ratingskalor och kort rating minst A1 respektiveP1.

Vid beräkning av kreditrisker inkluderas även positiva resultat-effekter på derivatkontrakt med motpart. Under 2003 förekom ingakreditförluster.

En annan typ av kreditrisk är fordringar på kommersiellakunder. Koncernens fyra största kunder svarade per 31 december2003 för ca 56% av den totala omsättningen. Kreditförsäkring/garanti finns enligt koncernens policy men tillämpas ej för störrekunder.

Finansiella anläggningstillgångar avser i huvudsak aktieinnehavsamt räntebärande fordringar.

RÅVARURISK

I Sveaskogs fall består råvarurisken i den för industridelen nöd-vändiga elförsörjningen. Denna är koncentrerad till det helägdadotterföretaget AssiDomän Cartonboard, som har ett årligtelkraftbehov om totalt ca 390 000 MWh, varav ca 215 000 MWhanskaffas externt. För att erhålla ett så stabilt pris som möjligt fördenna elkraft sker en kontinuerlig och rullande säkring via ter-minskontrakt på kraftbörsen Nordpool. Tidshorisonten är rullande24 månader och innebär att bolagets behov ska vara fyllt till 100%vid ingången av varje leveransperiod. Leveransbehov som infallerinom 12 månader är således säkrade till 50% idag.

71


Not 3 Särskilda uppgifter om moderbolaget

Sveaskog AB äger och förvaltar fastigheter och aktier i dotterföretag samtsvarar för koncerngemensam finansiering.

Not 4 Transaktioner med närstående

Transaktioner med Sveaskog Holding AB (fd Förvaltningsaktiebolaget Stattum)Sveaskog AB ägs till 100% av svenska staten genom Sveaskog Holding AB,org nr 556136-6187 med säte i Stockholm. Sveaskog AB har under åreterhållit ägartillskott från Sveaskog Holding AB på MSEK 11 (2002: MSEK64).

Sveaskog Holding AB ingår i koncernens koncernkontosystem medSveaskog Förvaltnings AB som huvudkontoinnehavare. Beträffande SveaskogFörvaltnings ABs skuld till Sveaskog Holding AB hänvisas till Not 24 Ränte-bärande skulder. Räntekostnader till Sveaskog Holding AB specificeras i not12 Resultat från finansiella poster. I övrigt har inga transaktioner förekommitmed Sveaskog Holding AB eller företag som ingår i systerkoncerner.

Sveaskog ABs transaktioner med dotterföretagSkogsrörelsen överläts till dotterföretaget Sveaskog Förvaltnings AB den 1 oktober 2002. Under 2003, liksom 2002, har en del av fastighetsbeståndetöverlåtits till detta företag.

Fakturering till dotterföretag har uppgått till MSEK 270 (2002: MSEK 67).Inga inköp har gjorts från dotterföretag (2002: MSEK 10). Utdelning frånSveaskog Förvaltnings AB samt ränteintäkter från och räntekostnader till kon-cernföretag specificeras i not 12 Resultat från finansiella poster.

Beträffande Sveaskog ABs fordringar på och skulder till dotterföretaghänvisas till not 17 Långfristiga fordringar, not 19 Kortfristiga ej räntebärandefordringar, not 20 Kortfristiga placeringar, not 21 Likvida medel, not 24Räntebärande skulder samt not 25 Ej räntebärande skulder. Aktier i koncern-företag specificeras i not 16 Aktier och Andelar.

Transaktioner mellan koncernföretag inom SveaskogkoncernenFakturering mellan koncernens affärsområden som eliminerats i koncernenuppgår till MSEK 1 415 (1 759), vilket motsvarar koncernföretagens inköpfrån andra koncernföretag. Inom affärsområdena har på samma sätt ytterli-gare MSEK 194 (344) eliminerats.

Transaktioner med ledande befattningshavareTransaktioner med ledande befattningshavare beskrivs i not 10 Personal-kostnader och medelantal anställda.

Not 5 Nettoomsättning

Koncernen ModerbolagetMSEK 2003 2002 2003 2002

Externa intäkterIntäkter från extern varuförsäljning 7 975 7 947 – 192Intäkter från externa tjänsteuppdrag 443 441 – –Övriga externa försäljningsintäkter 2 2 – –

Summa 8 420 8 390 – 192

Intäkter från koncernföretagIntäkter från varuförsäljning, koncern – – 270 67

Summa – – 270 67

Summa totalt 8 420 8 390 270 259

Nettoomsättning per affärsområdeModerbolagets nettoomsättning 2002 och 2003 var helt hänförlig till skogs-rörelsen. Fördelningen av koncernens nettoomsättning på affärsområdenframgår av Not 6 Segmentrapportering.

Nettoomsättning per geografisk marknadModerbolagets nettoomsättning är helt hänförlig till Sverige. Fördelningen avkoncernens nettoomsättning på geografiska marknader framgår av Not 6Segmentrapportering.

Not 6 Segmentrapportering

RörelsegrenarMed primära segment avses affärsområden. Med sekundära segment avsesgeografiska områden.

Information om affärsområdenaSveaskog bedriver skogsbruk och virkesförsäljning med bas i ett innehav omca 3,5 miljoner ha produktiv skogsmark.

Skogsrörelsen innefattar även fastighetsförvaltning samt kommersiell verk-samhet avseende jakt, fiske och naturupplevelser.

I koncernen ingår en industriell verksamhet i form av kartongtillverkning,AssiDomän Cartonboard. T o m första halvåret 2003 ingick även sågverks-rörelse under namnet AssiDomän Timber. Därutöver äger Sveaskog 50% isågverksgruppen Setra Group AB som bildades 1 juli 2003.

InternprissättningPrissättningen vid leveranser mellan koncernföretag sker efter affärsmässigaprinciper och till marknadspriser. Internleveranserna elimineras vid upprättan-det av koncernredovisningen.

Tillgångar och skulderDe tillgångar som ingår i respektive rörelsegren innefattar alla rörelsetillgång-ar som används i rörelsegrenen, huvudsakligen kundfordringar, lager ochanläggningstillgångar. De skulder som hänförts till rörelsegrenarna innefattarsamtliga rörelseskulder, huvudsakligen leverantörsskulder, upplupna kostna-der samt övriga kortfristiga skulder. Aktuell eller uppskjuten skatt ingår ej.

72


Fortsättning not 6

Övrigt ochAffärsområden Koncernen Skogsrörelsen* Cartonboard Timber/Setra Group elimineringarMSEK 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002

ResultaträkningIntäkterExtern nettoomsättning 8 420 8 390 4 707 3 317 2 231 2 212 1 434 2 539 48 322Intern nettoomsättning 0 0 1 254 1 885 – – 143 196 –1 397 –2 081Fastighetsförsäljning 250 43 250 43 – – – – – –Övriga rörelseintäkter 7 8 12 10 33 7 6 18 –44 –27

Summa intäkter 8 677 8 441 6 223 5 255 2 264 2 219 1 583 2 753 –1 393 –1 786

Rörelsens kostnader –6 772 –6 815 –4 730 –4 137 –1 766 –1 772 –1 460 –2 577 1 184 1 671Avskrivningar –327 –365 –52 –50 –216 –207 –51 –103 –8 –5Resultatandelar i intresseföretag –15 – – – – – –15 – – –

Rörelseresultat 1 563 1 261 1 441 1 068 282 240 57 73 –217 –120

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 2 8

Övriga finansiella intäkter 28 39Övriga finansiella kostnader –544 –558Valutakursdifferenser –2 16

Resultat efter finansiella poster 1 047 766Skatt –106 –187

Årets resultat 941 579

Rörelsemarginal, % 19 15 24 21 13 11 4 3

Operativt kapitalTillgångar 26 500 27 285 22 801 22 550 3 209 3 191 – 1 221 490 323Skulder –2 603 –3 211 –1 094 –837 –297 –308 – –580 –1 212 –1 486

Summa 23 897 24 074 21 707 21 713 2 912 2 883 – 641 –722 –1 163

Avkastning på operativt kapital, % ** 7 5 5 5 10 10 – 8

Investeringar inkl företagsförvärv 306 2 426 79 66 180 227 40 83 7 2 050

Ej kassaflödespåverkande poster:Avskrivningar –327 –365 –52 –50 –216 –207 –51 –103 –8 –5Resultatandelar i intresseföretag –15 – – – – – –15 – – –Realisationsvinster/-förluster 254 48 254 46 0 0 0 1 0 1Upplupna ränteintäkter/-kostnader –90 –165 – – – – – – –90 –165Övrigt 0 4 0 0 0 3 0 0 0 1

Summa –178 –478 202 –4 –216 –204 –66 –102 –98 –168

* Inkl fastighetsförsäljning.** Skogsrörelsen exkl fastighetsförsäljning.

73


Verksamheten i olika länder

Verksamhet i koncernens bolag per land Nettoomsättning perOperativt Medelantal Löner och sociala mottagande land

Nettoomsättning kapital Investeringar anställda kostnader Andel i %MSEK 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002

Sverige 8 348 8 372 23 871 24 060 300 378 2 159 2 377 1 036 1 090 5 306 4 593 63 55

Belgien – – – 0 – – – 3 – 2 42 55 1 1

Danmark – – – 0 – – – – – – 217 378 3 4

Finland 16 – 2 – – – 3 1 1 1 41 25 0 0

Frankrike – – 1 0 0 0 12 9 7 6 470 501 6 6

Grekland – – – – – – – – – – 21 44 0 1

Irland – – – – – – – – – – 29 24 0 0

Italien – – – – – – – – – – 333 335 4 4

Nederländerna – – – – – – – – – – 32 56 0 1

Portugal – – – – – – – – – – 13 23 0 0

Spanien – – 0 –1 – – – – – – 81 129 1 2

Storbritannien 0 1 0 3 1 1 13 18 6 9 615 842 7 10

Tyskland – – 0 0 0 0 8 9 8 9 546 661 7 7

Österrike – – – – – – – – – – 90 57 1 1

Övriga EU – – –3 –1 – – – – – – 0 0 0 0

EU exkl Sverige 16 1 0 1 1 1 36 40 22 27 2 530 3 130 30 37

EU totalt 8 364 8 373 23 871 24 061 301 379 2 195 2 417 1 058 1 117 7 836 7 723 93 92

Lettland 56 17 26 13 1 0 15 14 3 3 75 30 1 0

Litauen – – – – – – – – – – 10 7 0 0

Norge – – – – – – 1 2 – – 128 159 2 2

Polen – – – –2 – – – – – – 15 14 0 0

Ryssland – – – – – – – – – – 5 7 0 0

Schweiz – – – – – – – – – – 95 67 1 1

Ungern – – – – – – – – – – 3 5 0 0

Övriga Europa – – – 2 – – – – – – 42 40 0 1

Europa exkl EU 56 17 26 13 – 0 16 16 3 3 373 329 4 4

Europa totalt 8 420 8 390 23 897 24 074 302 379 2 211 2 433 1 061 1 120 8 209 8 052 97 96

Afrika – – – – – – – – – – 132 220 2 3

Amerika – – – – – – – – – – 0 4 0 0

Asien – – – – – – – – – – 73 100 1 1

Övriga världen – – – – – – – – – – 6 14 0 0

Totalt 8 420 8 390 23 897 24 074 302 379 2 211 2 433 1 061 1 120 8 420 8 390 100 100

Geografiska områden

KoncernenKoncernen Sverige Övriga länder

MSEK 2003 2002 2003 2002 2003 2002

Extern nettoomsättning 8 420 8 390 8 348 8 372 72 18

Operativt kapital, tillgångar 26 500 27 285 26 464 27 249 36 36

Investeringar i anläggningstillgångar 302 379 300 378 2 1

74


Not 7 Övriga rörelseintäkter


Aktiverat arbete för egen räkning 3 3 – –Realisationsvinst vid försäljning av

fastigheter, maskiner och inventarier 254 48 43 24Övriga rörelseintäkter 0 0 0 1

Summa 257 51 43 25

Not 8 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer


Ernst & YoungRevisionsuppdrag 1 2 – 1Andra uppdrag 1 2 – 0

Övriga revisorerRevisionsuppdrag 1 2 – –Andra uppdrag 4 3 – –

TotaltRevisionsuppdrag 2 4 – 1Andra uppdrag 5 5 – 0

Summa 7 9 – 1

Not 9 Operationella leasingavtal

Koncernen ModerbolagetMSEK 2003 2003

Förfalloår för ej uppsägningsbara hyresavtal2004 17 –2005–2008 17 –2009 och därefter 9 –

Summa 43 –

Inga övriga större ej uppsägningsbara operationella leasingavtal finns i moderbolaget eller koncernen.

Not 10 Personalkostnader, medelantal anställda och sjukfrånvaro

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader


Löner och andra ersättningar 731 777 – 45varav bonus till VD och vVD 0 0 – –

Avtalsenliga pensioner till VD och vVD 3 2 – 0Avtalsenliga pensioner, övriga 66 53 – 5Övriga sociala kostnader 261 288 – 15

Summa 1 061 1 120 – 65

Kapitaliserade pensionsförpliktelsertill VD och vVD 3 2 – –

Personalkostnader i resultaträkningen innehåller, förutom löner och andraersättningar samt sociala kostnader specificerade ovan, även andra personal-kostnader för t ex utbildning.

Löner och andra ersättningar per land

2003 2002Styrelse, Övriga Styrelse, Övriga

MSEK VD, vVD anställda VD, vVD anställda

ModerbolagetSverige – – 3 42

varav bonus – – – –

DotterföretagSverige 11 701 8 699

varav bonus 0 – 0 –Tyskland 1 5 1 7Storbritannien 2 3 2 5Frankrike 1 3 1 3Lettland – 3 – 3Finland – 1 – 1Belgien – – 1 1

Summa dotterföretag 15 716 13 719

Summa totalt 15 716 16 761

Medelantal anställda per land2003 2002

Kvinnor Män Totalt Totalt

ModerbolagetSverige – – – 135

DotterföretagSverige 306 1 853 2 159 2 242Lettland 5 10 15 14Storbritannien 5 8 13 18Frankrike 5 7 12 9Tyskland 2 6 8 9Belgien – – 0 3Norge – 1 1 2Finland – 3 3 1

Summa dotterföretag 323 1 888 2 211 2 298

Summa totalt 323 1 888 2 211 2 433

Fördelningen mellan kvinnor och män i styrelsen och ledningsgruppen

2003 2002*Koncernen Kvinnor Män Kvinnor Män

StyrelseledamöterValda av bolagsstämman 5 3 5 2Arbetstagarrepresentanter, ordinarie – 3 – 3Arbetstagarrepresentanter, suppleanter – 2 – 3

VD – 1 – 1Övrig koncernledning och andra

ledande befattningshavare 2 14 1 17

Summa 7 23 6 26

* Uppgifterna avser endast kvarvarande dotterföretag, dvs de dotterföretagsom överförts till Setra Group per 1 juli 2003 ingår ej.

Styrelsen är identisk i Sveaskog AB och Sveaskog Förvaltnings AB.Styrelserna i övriga koncernföretag utgöres till 100% av män.

2003 2002Moderbolaget Kvinnor Män Kvinnor Män

StyrelseledamöterValda av bolagsstämman 5 3 5 2Arbetstagarrepresentanter, ordinarie – 3 – 3Arbetstagarrepresentanter, suppleanter – 2 – 3

VD – 1 – 1

Summa 5 9 5 9

75


KoncernenUppgift om de anställdas frånvaro p g a sjukdom 2003 2002

Total sjukfrånvaro i % av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstidMän 4,5 5,5Kvinnor 7,6 8,5

Totalt 4,9 5,9

Sjukfrånvarons längd i dagar i % av total sjukfrånvaroSammanhängande tid av 60 dagar eller mer 60 59< 60 dagar 40 41

Totalt 100 100

Åldersfördelning av de sjukfrånvarande i %29 år och yngre 2,0 4,030–49 år 4,0 4,850 år och äldre 6,6 8,1

Summa 4,9 5,9

Information om ledande befattningshavares förmåner enligt NBKs rekommendation, m mHögsta ledningen utgörs av styrelsens ordförande och verkställande direk-tören. I koncernledningen ingår förutom VD också vice verkställandedirektören, chef VO Skogsbruk samt chef VO Virkesmarknad. Andra ledandebefattningshavare är affärsområdeschef, övriga verksamhetsområdescheferoch koncernstabschefer, totalt 13 personer vid årsskiftet.

PrinciperTill styrelsens ordförande och övriga bolagsstämmovalda ledamöter utgårarvode enligt bolagsstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören, övrig koncernledning samt andraledande befattningshavare utgörs av grundlön, tjänstebil och pension. Tvåbefattningshavare har tjänstebostad. Bonus förekommer ej.

Ersättningen till verkställande direktören sätts av styrelsen.Ersättningar till övrig koncernledning samt andra ledande befattnings-

havare sätts av verkställande direktören efter samråd med styrelsens kom-pensationskommitté. Kompensationskommittén utgörs av Bo Dockered ochBirgitta Johansson-Hedberg.

Ersättningar och andra förmåner under åretStyrelsens ordförandeBo DockeredArvode SEK 750 000

Övriga bolagsstämmovalda styrelseledamöterStyrelsearvode, totalt SEK 810 000Kommittéarvoden på totalt SEK 105 000 har utbetalatstill Lars Johan Cederlund, Christina Liffner och Lena Johansson.

Arbetstagarrepresentanter i styrelsen inklusive suppleanterFörutom lön i anställning har ersättning utgått med totalt SEK 92 000

KoncernledningenVerkställande direktören Lars SköldLön och andra förmåner SEK 2 362 988Pensionskostnad SEK 676 500

PensionLars Sköld har ett pensionsavtal med 60 år som pensionsålder. Pensions-förmånerna är avgiftsbestämda, motsvarande avsättningar till ITP-planen.

Årets pensionskostnad är de pensionspremier som inbetalats under året.

Uppsägning och avgångsvederlagVid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader,vid uppsägning från Lars Skölds sida 6 månader. Vid uppsägning från bola-gets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner.Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

Vice verkställande direktörenSven Eric LundströmLön och andra förmåner SEK 2 090 691Utbetald innestående semester SEK 323 271Pensionskostnad SEK 406 212

PensionFör Sven Eric Lundström utgår pension mellan 62 och 65 år med 70% avden vid avgångstillfället pensionsgrundande lönen (månadslön samt semes-terersättning). Pensionsförmånen är antastbar. Avsättningar har skett.

Från 65 år utgår pension enligt ITP-planens huvudregel. Därutöver lämnaskompletterande pensionsförmåner på den del av årslönen som ligger mellanITP-planens övre lönegräns och 50 ggr basbeloppet. Tiotaggslösning tillämpas med lika premie som vid traditionell ITP-plan.


Uppsägning och avgångsvederlagVid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader,vid uppsägning från Sven Eric Lundströms sida 6 månader. Vid uppsägningfrån bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 24 månads-löner. Lika med uppsägning från bolagets sida kan behandlas väsentligtförändrad ägarstruktur, ändrad befattning samt väsentligt ändrat befattnings-innehåll. Avgångsvederlaget avräknas mot lön från ny anställning.

Chef VO SkogsbrukGunnar OlofssonLön och andra förmåner SEK 1 260 267Pensionskostnad SEK 360 883

PensionPension utgår enligt ITP-planens huvudregel från 65 år. Tiotaggslösning tillämpas med lika premie som vid traditionell ITP-plan.


Uppsägning och avgångsvederlagVid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader,vid uppsägning från Gunnar Olofssons sida 6 månader. Vid uppsägning frånbolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner.Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

Chef VO VirkesmarknadErik Olsson (anställd fr o m 2003-08-11)Lön och andra förmåner SEK 623 497Pensionskostnad SEK 189 309

PensionPension utgår enligt ITP-planens huvudregel från 65 år. Tiotaggslösning tillämpas med lika premie som vid traditionell ITP-plan.


Uppsägning och avgångsvederlagVid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader,vid uppsägning från Erik Olssons sida 6 månader. Vid uppsägning från bola-gets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner.Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

Andra ledande befattningshavareLöner och andra förmåner* SEK 11 751 840Pensionskostnad SEK 3 372 177

* varav SEK 126 000 har utbetalats som särskilt konsultarvode innan fast anställning.

Uppsägning och avgångsvederlagMellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller varierande upp-sägningstid. Från bolagets sida varierar den mellan 6 och 12 månader, upp-sägningstiden från den anställdes sida varierar mellan 3 och 6 månader.Avgångsvederlag utgår vid uppsägning från bolagets sida med från 12 till 24månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

76


PensionFör två personer bland andra ledande befattningshavare utgår pension base-rad på 70% av den mellan 62 och 65 år pensionsgrundande lönen (månads-lön samt semesterersättning). Pensionsförmånerna är antastbara. Avsättningarhar skett. För övriga är pensionsåldern 65 år.

Från 65 år utgår pension enligt ITP-planens huvudregel. Därutöver lämnas,för två befattningshavare, kompletterande pensionsförmåner på den del avårslönen som ligger mellan ITP-planens övre lönegräns och 50 ggr bas-beloppet.

I de fall s k tiotaggslösning förekommer tillämpas lika premie som omtraditionell ITP-plan hade tillämpats.


Not 11 Avskrivningar enligt plan


Avskrivningar enligt planImmateriella anläggningstillgångarGoodwill 0 0 – –

Materiella anläggningstillgångarByggnader 31 40 1 1Övrig mark och markanläggningar 11 10 0 0Maskiner och inventarier 285 315 0 5

Summa 327 365 1 6

Not 12 Resultat från finansiella poster


Resultat från andelar i koncernföretagUtdelning – – 300 500

Summa – – 300 500

Resultat från övriga värdepapper ochfordringar som är anläggningstillgångarUtdelning 2 2 – –Realisationsvinst – 6 – –Realisationsförlust 0 0 – –

Summa 2 8 – –

Övriga finansiella intäkterRänteintäkter, koncernföretag – – 225 71Ränteintäkter, övriga 27 38 1 4Övriga finansiella intäkter 1 1 – –

Summa 28 39 226 75

Övriga finansiella kostnaderRäntekostnader, moderföretag 0 – – –Räntekostnader, övriga koncernföretag – – –488 –286Räntekostnader, pensioner –38 –45 – –39Räntekostnader, övriga –492 –490 –376 –414Övriga finansiella kostnader –14 –23 –11 –22

Summa –544 –558 –875 –761

Valutakursdifferenser –2 16 – –

Summa totalt –516 –495 –349 –186

Den finansiella delen av kostnader för pensionsåtaganden i egen regi harberäknats efter en räntesats om 2,41% (2,95).

Not 13 Skatter

Resultat efter finansiella posterKoncernen

MSEK 2003 2002

Sverige, koncernföretag 1 027 766Övriga länder, koncernföretag 20 0

Summa 1 047 766

Skattekostnad/skatteintäktKoncernen Moderbolaget

MSEK 2003 2002 2003 2002

Aktuell skattPeriodens skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) –61 –19 12 0Justering av skattekostnad hänförlig

till tidigare år –9 0 – –

Summa –70 –19 12 0

Uppskjuten skattUppskjuten skatteintäkt (+)/skattekostnad (–)

avseende temporära skillnader 82 75 – –Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)

i återfört resp aktiverat skattevärde iunderskottsavdrag –117 –243 86 177

Summa –35 –168 86 177

Andel i intresseföretagsskatt –1 – – –

Summa totalt –106 –187 98 177

Skattekostnad/skatteintäkt per landSverige –104 –193 98 177Övriga länder –2 6 – –

Summa –106 –187 98 177

Skillnad mellan nominell och effektiv skattesatsKoncernen Moderbolaget

% 2003 2002 2003 2002

Svensk inkomstskattesats –28,0 –28,0 28,0 28,0Effekt av andra skattesatser för

utländska koncernföretag – 1,0 – –Skatteeffekt mellan redovisat och

skattemässigt resultat på fastighetsaffärer – –0,4 – –Skatteeffekt på grund av tidigare ej

intäktsförda skattefordringar 18,2 5,2 – –Skatt på andel i intresseföretag

avviker från normal skattesats –0,5 – – –Skatteeffekt på grund av ej avdragsgilla

kostnader och ej skattepliktiga intäkter 0,2 –2,2 223,3 108,3

Skattesats enligt resultaträkningen –10,1 –24,4 251,3 136,3

Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital

ModerbolagetMSEK 2003 2002

Aktuell skatt i lämnade koncernbidrag 12 0

Summa 12 0

Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar


Uppskjuten skatteskuldSkogsmark, övrig mark och byggnader 1 199 1 150 – –Övriga anläggningstillgångar 486 589 – –Periodiseringsfond 106 93 – –Ersättningsfond för mark 89 59 – –Övriga obeskattade reserver 58 46 – –

Summa 1 938 1 937 – –

77



Uppskjuten skattefordranVarulager 4 27 – –Fordringar – 19 – –Underskottsavdrag 289 227 249 177Avsättningar 123 112 14 –

Summa 416 385 263 177

Summa netto uppskjuten skatteskuld (+)/-fordran (–) 1 522 1 552 –263 –177

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Utgående Redovisat Ingåendebalans Företags- i resultat- balans

MSEK 31.12.2003 förvärv räkningen 1.1.2003

KoncernenUppskjuten skatteskuldSkogsmark, övrig mark och byggnader 1 199 –35 84 1 150Övriga anläggningstillgångar 486 –53 –50 589Periodiseringsfond 106 – 13 93Ersättningsfond för mark 89 – 30 59Övriga obeskattade reserver 58 – 12 46

Summa 1 938 –88 89 1 937

Uppskjuten skattefordranVarulager 4 –14 –9 27Fordringar – – –19 19Underskottsavdrag 289 – 62 227Avsättningar m m 123 –9 20 112

Summa 416 –23 54 385

Summa netto uppskjuten skatteskuld 1 522 –65 35 1 552

Redovisas somUppskjuten skattefordran 17 – 9 8Uppskjuten skatteskuld 1 539 –65 44 1 560

Netto uppskjuten skatteskuld 1 522 –65 35 1 552

ModerbolagetUppskjuten skattefordranAvsättningar 14 – 14 –Underskottsavdrag 249 – 72 177

Summa uppskjuten skattefordran 263 – 86 177

UnderskottsavdragUnderskottsavdragen är helt hänförliga till svenska koncernföretag och saknarförfallodatum.

Ej redovisade uppskjutna skattefordringarSkattemässiga underskottsavdrag för vilka skattefordringar inte har redovisatsi resultat- och balansräkningarna uppgår till ca MSEK 150. Beloppet utgör enreserv för eventuellt tillkommande skattekostnader.

Obeskattade reserver och bokslutsdispositionerSkattelagstiftningen i Sverige och vissa andra länder ger företag möjlighet att skjuta upp skattebetalning genom avsättning till obeskattade reserver ibalansräkningen via resultaträkningsposten Dispositioner. I koncernredovis-ningen redovisas dock inte obeskattade reserver och bokslutsdispositioner.

De enskilda bolagens obeskattade reserver


Ackumulerade avskrivningar utöver planMaskiner och inventarier 549 623 – –Byggnader 13 12 – –Markanläggningar – 0 – –

Summa 562 635 – –


ÖvrigaErsättningsfond för mark 319 213 – 1Periodiseringsfond 378 332 72 72Skadereserv, försäkringsbolag 3 6 – –Utjämningsreserv, försäkringsbolag 122 114 – –Valutakursreserv – 0 – –Avsatt till pensioner, överskott 43 3 – –

Summa 865 668 72 73

Summa totalt 1 427 1 303 72 73

Förändring av ackumulerade avskrivningar utöver plan


Ingående balans 1.1.2003 635 527 – –Avsättning 133 189 – –Upplösning –9 –81 – –Enheter överförda till Setra Group –197 – – –

Utgående balans 31.12.2003 562 635 – –

I koncernredovisningen har de obeskattade reserverna delats upp i uppskju-ten skatteskuld respektive bunden reserv i eget kapital.

Not 14 Immateriella anläggningstillgångar, koncernen

Patent ochliknande

MSEK Goodwill rättigheter Totalt

AnskaffningsvärdenIngående värden 1.1.2003 0 – 0Investeringar – 0 0Försäljning 0 – 0Omräkningsdifferenser – 0 0

Utgående värden 31.12.2003 – 0 0

Ackumulerade avskrivningar enligt planIngående värden 1.1.2003 0 – 0Försäljning 0 – 0Årets avskrivningar 0 0 0

Utgående värden 31.12.2003 – 0 0

Utgående planenliga restvärden 31.12.2003 – 0 0

Not 15 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader Pågåendeövrig mark nyanlägg-och mark- Maskiner ningar

Skogs- anlägg- och in- ochMSEK mark ningar ventarier förskott

KoncernenAnskaffningsvärdenIngående värden 1.1.2003 21 015 1 396 5 608 66Investeringar 1 27 138 136Företagsförvärv – 118 83 0Från pågående nyanläggningar och

förskott m m –40 67 43 –70Enheter överförda till Setra Group – –345 –1 348 –48Försäljning samt utrangering –193 –14 –155 –Omräkningsdifferenser m m – –3 –1 –

Utgående värden 31.12.2003 20 783 1 246 4 368 84

78


Fortsättning not 15 Byggnader Pågåendeövrig mark nyanlägg-och mark- Maskiner ningar

Skogs- anlägg- och in- ochMSEK mark ningar ventarier förskott

Ackumulerade planenliga avskrivningarIngående värden 1.1.2003 – –699 –2 878 –Företagsförvärv – –57 –65 –Enheter överförda till Setra Group – 173 988 –Försäljning och utrangering – 6 152 –Årets avskrivningar – –42 –285 –Omräkningsdifferenser m m – 0 1 –

Utgående värden 31.12.2003 – –619 –2 087 –

Utgående planenliga restvärden 31.12.2003 20 783 627 2 281 84

Byggnader Pågåendeövrig mark nyanlägg-och mark- ningar

Skogs anlägg- ochMSEK mark ningar förskott

ModerbolagetAnskaffningsvärdenIngående värden 1.1.2003 641 33 1Omklassificering –41 41 –Investeringar 0 – –Avyttringar och utrangeringar –176 –9 –1

Utgående värden 31.12.2003 424 65 –

Ackumulerade planenliga avskrivningarIngående värden 1.1.2003 – –3 –Försäljning och utrangering – 1 –Årets avskrivning – –1 –

Utgående värden 31.12.2003 – –3 –

Utgående planenliga restvärden 31.12.2003 424 62 –

Taxeringsvärden för svenska fastigheterKoncernen Moderbolaget

MSEK 2003 2002 2003 2002

Skogsmark 23 300 23 623 1 578 2 507Övrig mark 251 225 55 55Byggnader 535 648 21 15

Summa 24 086 24 496 1 654 2 577Bokförda värden, skogsmark 20 783 21 015 424 641

Ovan redovisade taxeringsvärden avser åsatta taxeringsvärden i vissa fallkorrigerade med den beräknade effekten av delförvärv och delavyttringar.

Not 16 Aktier och andelar

Andralångfristiga-

värde-Koncern- Intresse- pappers-

MSEK företag företag* innehav Totalt

KoncernenIngående värden 1.1.2003 – 1 6 7Investeringar – – 4 4Kapitalandel i intresseföretag – 150 – 150Försäljning – 0 –3 –3

Utgående värden 31.12.2003 – 151 7 158

ModerbolagetAnskaffningsvärdenIngående värden 1.1.2003 24 933 – – 24 933

Utgående värden 31.12.2003 24 933 – – 24 933

Ackumulerade nedskrivningarIngående värden 1.1.2003 – – – –

Utgående värden 31.12.2003 – – – –

Bokfört värde 31.12.2003 24 933 – – 24 933

* Vid bildandet av Setra Group har aktierna i det av Sveaskog helägda dotter-företaget AssiDomän Timber AB bytts mot 50% av aktierna i Setra Group.Transaktionen har bedömts vara byte av likartade tillgångar och redovisas till bokfört värde. I Sveaskogs redovisning ingår AssiDomän Timber AB somhelägt dotterföretag fram t o m den 30 juni 2003. Från den 1 juli 2003redovisas Sveaskogs innehav i Setra Group enligt kapitalandelsmetoden.Aktieinnehavet i övriga intresseföretag har värderats till anskaffningsvärde.Kapitalandelsredovisning har ej tillämpats p g a innehavets ringa betydelse.

Not 16 fortsätter på nästa sida

Not 17 Långfristiga fordringar


Räntebärande långfristiga fordringarFordringar hos intresseföretag 520 – – –Fordringar hos koncernföretag – – 5 850 2 600Övriga långfristiga fordringar 1 1 – –

Summa 521 1 5 850 2 600

Ej räntebärande långfristiga fordringarÖvriga långfristiga fordringar 0 2 – –

Summa 0 2 – –

De externa långfristiga fordringarnas (31.12.2003) förväntade återvinningstid

MSEK Koncernen Moderbolaget

2004 – –2005 och därefter 521 –

Summa 521 –

Not 18 Varulager

KoncernenMSEK 2003 2002

Avverkningsrätter 84 56Upphugget virke i skog 10 9Råvaror 54 101Förbrukningsartiklar 2 5Produkter under tillverkning 217 135Färdiga produkter 255 291Omsättningsfastigheter 1 1Förskott till leverantörer 264 198Övrigt 59 55

Summa 946 851

Varulagret förväntas till ca 85% återvinnas inom ett år.

Not 19 Kortfristiga fordringar, ej räntebärande


Kundfordringar 912 1 169 – 1Fordringar hos intresseföretag 338 – – –Fordringar hos övriga koncernföretag – – 513 732Aktuella skattefordringar 24 53 7 39Övriga kortfristiga fordringar * 329 168 19 1Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 43 135 – –

Summa 1 646 1 525 539 773

De externa kortfristiga ej räntebärande fordringarnas (31.12.2003)förväntade återvinningstid


2004 1 626 242005 och därefter 20 2

Summa 1 646 26

79


Fortsättning not 16, Aktier och andelar

Specifikation av aktier och andelar samt andra långfristiga värdepappersinnehav

Org nr Säte/land Innehav i % 1) Antal aktier Bokfört värde kSEK

Moderbolagets innehavDirekta innehav i koncernföretagSveaskog Förvaltnings AB 556016-9020 Stockholm 100 95 157 179 24 930 191Hjälmare Kanal och Jäders Bruks AB 556002-4472 Arboga 100 5 936 3 049

Summa direktägda koncernföretag 24 933 240

Större indirekta innehav i koncernföretagAssiDomän Cartonboard AB 556267-2328 Lindesberg 100 1 000 –AssiDomän Fastighetsutveckling AB 556438-3635 Solna 100 1 000 –AssiDomän Försäkring AB 516401-8466 Stockholm 100 100 000 –AssiDomän Kraft Products AB 556071-4072 Solna 100 692 911 345 –AssiDomän Reinsurance SA – Luxemburg 100 11 999 –Baltfor Ltd – Lettland 100 100 –Scandfibre Logistics AB 556253-1474 Stockholm 100 10 000 –Skogs AB Sveaskog 36 556579-7627 Solna 100 1 000 –Svenska Skogsplantor AB 556477-5327 Hallsberg 100 44 550 –

Koncernens innehav i intresseföretagModerbolagets indirekta innehavSetra Group AB 556034-8483 Stockholm 50 396 333 400 150 084Övriga 428

Summa intresseföretag 150 512

Koncernens övriga långfristiga värdepappersinnehavModerbolagets indirekta innehavBottenvikens Stuveri AB 556053-7168 Piteå 24,1 18 775 2 586Bostadsrätter 4 386Övriga andelar 157

Summa koncernens övriga långfristiga värdepappersinnehav 7 129

Summa koncernens innehav av aktier och andelar 157 641

1) Rösträttsandelen överensstämmer för samtliga andelar med kapitalandelen

Komplett lagstadgad specifikation av koncernföretagens innehav finns i den årsredovisning som insändes till Patent- och Registreringsverket. Denna specifikation kan erhållas från Sveaskog Förvaltnings AB, Koncernstab Kommunikation, 105 22 Stockholm.

80


Not 20 Kortfristiga placeringar


Kortfristiga placeringar 18 101 – –Fordringar hos koncernföretag – – 3 464 612Övriga kortfristiga räntebärande fordringar 0 0 – –

Summa 18 101 3 464 612

För huvuddelen av den svenska koncernen finns s k koncernkonton medSveaskog Förvaltnings AB som huvudkontoinnehavare. Sveaskog Förvalt-nings ABs mellanhavanden med koncernföretagen avseende koncernkontonredovisas som kortfristig räntebärande fordran respektive kortfristig ränte-bärande skuld till koncernföretagen.

Not 21 Likvida medel


Kortfristiga placeringar, se not 20 18 101 – –Fordringar hos koncernföretag – – 3 464 612Kassa och bank 301 235 0 0

Summa 319 336 3 464 612

Ovanstående poster har klassificerats om likvida medel med utgångspunkten att• de har en obetydlig risk för värdefluktuationer• de kan lätt omvandlas till kassamedel• de har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgår till MSEK 5 250.

Not 22 Avsättningar för pensioner


Avsättningar för pensioner, PRI/FPG 71 44Avsättningar för pensioner i egen regi,

oantastbara 770 812

Summa 841 856

Utöver de på arbetsmarknaden sedvanliga avtalsenliga pensionsåtaganden,som belastar koncernresultatet i form av försäkringspremier för ITP och STPm m, påverkas koncernens resultat och ställning av väsentliga åtaganden förpensioner och livräntor som övertogs från Domänverket per 1 juli 1992 enligtdet s k bolagiseringsavtalet. Angående antastbara pensionsavsättningar, senot 23.

Förväntad förfallotid för avsättningar för pensioner

MSEK Koncernen

2004 1002004 och därefter 741

Summa 841

Byte av redovisningsprincip 2004 beträffande redovisning av pensioner ochpensionsliknande åtagandenFrån och med 1 januari 2004 träder en ny rekommendation från Redo-visningsrådet i kraft rörande redovisning av ersättning till anställda, RR 29.

Denna rekommendation innebär ändrad princip för redovisning av pen-sionsåtaganden i koncernredovisningen. Enligt RR 29 ska pensionsutfästel-ser och pensionsliknande åtaganden i koncernredovisningen redovisas somskuld i balansräkningen. Skulden ska beräknas med utgångspunkt från före-tagsspecifika aktuariella antaganden, där bl a bedömda framtida lönejuste-ringar beaktas.

Tillämpningen av den nya redovisningsprincipen innebär, att de pensions-skulder och avsättningar som motsvarar den skuld som från den 1 januari2004 redovisas som pensionsåtaganden i koncernredovisningen understiger

motsvarande åtaganden i dotterföretagens redovisning med MSEK 218enligt nedan.

Effekt av ändrad redovisningsprincip (understigande –/överstigande +) MSEK

Sveaskog Förvaltnings AB –209AssiDomän Cartonboard AB –2AssiDomän Kraft Products AB –2Svenska Skogsplantor AB –5

Summa –218

Effekten redovisas per den 1 januari 2004 direkt mot eget kapital.Huvuddelen av koncernens pensionsutfästelser är sådana utfästelser som

beskrivs i not 22 Avsättningar till pensioner och not 23 Övriga avsättningar.Därtill kommer en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivareavseende tjänstemän (ITP/Alecta). I dagsläget föreligger ej information omkoncernens proportionella andel av utfästelse och tillgångar i denna plan.Kostnaden enligt denna plan utgörs av försäkringspremier.

De viktigaste antaganden som använts vid beräkningen av pensions-utfästelsen den 1 januari 2004 framgår av nedanstående tabell:

Antagande %

Diskonteringsfaktor 4,9Inflationsindex för konsumentpriser 2,0Inkomstinflation 2,5Framtida lönehöjningar 3,0

Not 23 Övriga avsättningar

Enheter Avsätt-överförda ningar/

31.12 till Royal ianspråk- 31.12MSEK 2003 Star tagande 2002

KoncernenAvsättning för pensioner i egen regi,

antastbara 381 – 5 376Skogsvårdsskuld 286 – 2 284Omstruktureringsreserver m m

i samband med företagsförvärv och -försäljningar 247 –8 14 241

Övriga avsättningar 18 – –8 26

Summa 932 –8 13 927

I Sveaskogs pensionsåtaganden ingår antastbara pensionsutfästelser till visspersonal främst inom Sveaskog Förvaltnings AB. För dessa åtaganden harreservation skett motsvarande den del som bedöms komma att utgå.Resterande del av teoretiskt kapitalvärde redovisas som ansvarsförbindelsemed MSEK 13 (13).

Avsättningen för arbetsskadeåtaganden och den del av pensionsåtagandensom ännu ej är skattemässigt avdragsgilla, har redovisats tillsammans med iföregående stycke nämnda antastbara pensionsskuld.

Skogsvårdsskulden avser reservering för beräknade framtida kostnader förvissa behov av återbeskogningsåtgärder.

Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförvärv avsåg 2002omstrukturerings- och miljöreserver avsatta dels i samband med SveaskogABs förvärv av AssiDomänkoncernen 2001, dels Sveaskog Förvaltnings ABsförvärv av skogs- och sågverksrörelser från Kinnevikskoncernen 2002. Dessaomstruktureringsreserver har i sin helhet ianspråktagits under 2003. Under2003 har avsättning till omstruktureringsreserv gjorts i Svenska SkogsplantorAB.

Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförsäljningar avserreserver avsatta för eventuella framtida krav avseende de verksamheter somsåldes under 2000 och 2001.

Ytterligare specifikation av avsättningarna lämnas inte eftersom det skullemenligt kunna påverka koncernens affärsmässiga verksamhet.

81


Not 24 Räntebärande skulder

Koncernen finansierar sig huvudsakligen via banksystemet, men också via ettföretagscertifikatprogram och några fristående obligationslån. Löptidernavarierar mellan några månader till som längst fem år. Räntan är både fast ochrörlig och är med något undantag helt i svenska kronor. Av ingångna låne-löften var vid utgången av 2003 MSEK 5 250 outnyttjade. För vidare detaljerkring koncernens låneportfölj och förfallostruktur, se nedan.


Långfristiga skulderAMF-STP lån, 1998–2008 181 – 181 –Utnyttjande under MEUR 1 000

Euro Medium Term Note program 255 293 – –Bankfaciliteter 5 650 6 600 5 650 6 600Obligationslån 650 – 650 –Skulder till koncernföretag – – – 6 217Övriga skulder 2 2 – –

Summa 6 738 6 895 6 481 12 817


Kortfristiga skulderAMF–STP lån, 1998–2003 – 181 – –Bankfaciliteter – 2 200 – 2 200Företagscertifikat 2 863 – 2 863 –Skuld till moderföretag 18 –Skulder till övriga koncernföretag – – 14 543 2 343Övriga skulder 23 26 – –

Summa 2 904 2 407 17 406 4 543

Summa totalt 9 642 9 302 23 887 17 360

Nominelltbelopp

Beskriv- Ränta (Lokal valuta, BeloppEmmissions-/förfalloår ning av lån % Valuta miljoner) i MSEK

Långfristiga skulderLån till fast ränta1999/2006 Euro MTN program 5,25 EUR 28 2552003/2008 AMF-STP lån 4,75 SEK 181 181

Lån till rörlig ränta2003/2006–2008 Obligationslån 3,33 SEK 650 6502002/2007–2009 Banklån 4,29 SEK 5 650 5 650

Kortfristiga skulder2003/2004 Företagscertifikat 2,99 SEK 2 900 2 9002003/2004 Banklån 2,5 SEK 10 10

Förfalloår för externa räntebärande skulder 31.12.2003


2004* 2 904 2 8632005 – –2006 457 2002007 3 350 3 3502008 431 4312009 och därefter 2 500 2 500

Summa 9 642 9 344

* Kortfristig del

Räntebärande skulder 31.12.2003 fördelade på valutor inkl till skulderna hänförliga finansiella derivatinstrument

Koncernen2003 2002

Valuta MSEK Andel, % MSEK Andel, %

MSEK 9 642 100 9 302 100

Summa 9 642 100 9 302 100

Marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument


Nettomarknadsvärde för finansiella derivatinstrumentRänteterminer netto –3 –1Ränteswapar –166 –144Cross currency–swapar netto –1 –1Valutaterminskontrakt 0 –2Råvaruderivat 11 88

Summa* –159 –60

* Anskaffningsvärde minus marknadsvärde

Nominellt belopp på finansiella derivatinstrument


RäntederivatRänteterminer netto 135 –Ränteswapar

Löptid kortare än 1 år 1 500 –Löptid 2–4 år 6 006 6 143Löptid 5 år och längre 800 –

8 306 6 143

Ränteoptioner 500 –

Summa 8 941 6 143

ValutaderivatCross currency–swapar netto 274 307Valutaterminskontrakt – 575

Summa 274 882

RåvaruderivatTerminskontrakt 46 *Futures – *

Summa 46 *

* Uppgift saknas.

82


Not 25 Ej räntebärande skulder


Långfristiga skulderÖvriga långfristiga skulder 7 6 – –

Summa 7 6 – –

Kortfristiga skulderFörskott från kunder 1 4 – –Leverantörsskulder 941 1 086 – –Skulder till intresseföretag 68 – – –Skulder till koncernföretag – – 85 24Aktuella skatteskulder 42 29 1 –Skuld till staten att avräkna mot avtalat

aktieägartillskott * 15 15 – –Övriga kortfristiga skulder ** 259 241 97 111Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 380 485 43 55

Summa 1 706 1 860 226 190

Summa totalt 1 713 1 866 226 190

* Skuld till staten sammanhänger med det s k bolagiseringsavtalet var-igenom AssiDomän övertog Domänverkets rörelse och huvuddelen avverkets tillgångar och skulder.

** Bland Övriga kortfristiga skulder ingår skuld avseende beräknadrestinlösen av utestående aktier i AssiDomän AB.

Förfalloår för externa ej räntebärande skulder 31.12.2003


2004 1 494 932005–2008 168 482009 och därefter 51 –

Summa 1 713 141

Not 26 Ställda säkerheter


FastighetsinteckningarSäkerhet för skulder till övriga kreditgivare – 0 – –

Summa – 0 – –

FöretagsinteckningarSäkerhet för skulder till kreditinstitut – 9 – –

Summa – 9 – –

Aktier i intresseföretag 153 – – –Bankmedel 26 26 – –

Summa totalt 179 35 – –

Not 27 Ansvarsförbindelser


Borgensförbindelser för koncernföretag – – 838 –Borgens- och andra ansvarsförbindelser 146 5 144 –Kapitalvärde av pensionsåtaganden utöver – –

vad som upptagits bland skulderna 13 13 – –

Summa 159 18 982 –

Kapitalvärde av pensionsåtaganden utöver vad som skuldförts, se vidare not 22.

Not 28 Eget kapital

Eget kapital består av aktiekapital, bundna fonder och fritt eget kapital (inklårets nettoresultat).

Bundna fonderBundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

ReservfondSyftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åtför täckning av balanserad förlust.

Enligt svensk lag måste ett företag varje år göra avsättning till reservfondenmed minst 10% av föregående års nettovinst tills reservfonden uppgår till20% av aktiekapitalet.

Övriga bundna fonderBundna fonder inkluderar även egetkapitalandelen av obeskattade reserver.

Fritt eget kapitalBalanserade vinstmedelBalanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter eneventuell reservfondsavsättning och efter att en eventuell vinstutdelning läm-nats. Utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, dvs det beloppsom finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Styrelsen lämnar förslag till utdelning. Utdelningens storlek beslutas avbolagsstämman.

Not 29 Dispositioner, moderbolaget

ModerbolagetMSEK 2003 2002

Ersättningsfond för markUtnyttjande – 0Upplösning 0 –Överföring till dotterföretag 0 –

Summa – 0

83


Stockholm den 18 februari 2004

Bo Dockered Håkan Ahlqvist Lars Johan CederlundOrdförande

Åsa Domeij Pelle Eriksson Roland Johanson

Lena Johansson Birgitta Johansson-Hedberg Christina Liffner

Rolf Sellbrand Åsa Tham Lars SköldVerkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 februari 2004

Torsten Lyth Torbjörn KöhlerAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Ernst & Young Ernst & Young

84


Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Sveaskog AB (publ.) Org nr 556558-0031

Vi har granskat årsredovisningen och koncernredovisningen tillsammans omfattande sidorna 51–83,bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Sveaskog AB för år 2003. Det ärstyrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen.Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundvalav vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genom-fört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inteinnehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annaninformation i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna ochstyrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informatio-nen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet harvi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någonstyrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskatom någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie-bolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grundför våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och gerdärmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redo-visningssed i Sverige.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget ochför koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljarstyrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 20 februari 2004

Torsten Lyth Torbjörn KöhlerAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Ernst & Young Ernst & Young

85


Ledande befattningshavare

Koncernledning

Lars Sköld

Verkställande direktör. Född 1950. Anställd sedan 2000.

Sven Eric Lundström

Vice verkställande direktör. Född 1949. Anställd sedan 1983.

Gunnar Olofsson

Skogsdirektör.Född 1955. Anställd sedan 2001.

Erik Olsson

Virkeschef.Född 1961. Anställd sedan 2003.

Verksamhets-områdeschefer

Gunnar Olofsson

Skogsdirektör.Född 1955. Anställd sedan 2001.

Erik Olsson

Virkeschef.Född 1961. Anställd sedan 2003.

Bo-Göran Karlsson

Jakt, fiske & naturupplevelser.Född 1953. Anställd sedan 1985.

Hans Karlsson

Fastigheter.Född 1957. Anställd sedan 1990.

Industrirörelsen

Lars-Ola Almberg

AssiDomän Cartonboard. Verkställande direktör.Född 1948. Anställd sedan 1997.

Stabschefer

Stefan Bleckert

Naturvård. Född 1961. Anställd sedan 2003.

Karin Ericsson Gullberg

Personal. Född 1956. Anställd sedan 2001.

Claes-Håkan Holm

IT.Född 1949. Anställd sedan 2003.

Olof Johansson

Miljö- och ekologi.Född 1958. Anställd sedan 1988.

Johan Lagercrantz

Finans.Född 1952. Anställd sedan 1995.

Lars-Göran Lövgren

Juridik.Född 1946. Anställd sedan 2001.

Björn Olhans

Affärsstyrning.Född 1945. Anställd sedan 1986.

Karin Svensson

Ekonomi. Född 1954. Anställd sedan 1983.

Karl-Erik Westling

Juridik.Född 1946. Anställd sedan 1977.

Leif Öster

Kommunikation.Född 1956. Anställd sedan 2002.

Erik OlssonLars Sköld

Sven Eric LundströmGunnar Olofsson

86


Styrelsen

Birgitta Johansson-Hedberg

Håkan Ahlqvist

Bo Dockered

Åsa Domeij

Roland Johanson

Pelle Eriksson

Lena Johansson

Lars Sköld

Rolf Sellbrand

Christina Liffner

Lars JohanCederlund

Karl-Åke Kjellberg

Sture PerssonÅsa Tham

Bo Dockered, styrelseordförande

Född 1941, invald 1999. Agronomie hedersdoktor och ordförande i bl a AB Trav och Galopp, SverigesLantbruksuniversitet och Beridna Högvakten. Vice ordförande i Andra AP-fonden.

Håkan Ahlqvist

Född 1943, invald 2003. VD och koncernchef för Cerealia.

Lars Johan Cederlund

Född 1941, invald 1999. Ämnesråd vid Närings-departementet. Ledamot i Svenska Rymdaktiebolaget,Vasakronan och Förvaltningsaktiebolaget Stattum.

Åsa Domeij

Född 1962, invald 1999. Riksdagsledamot. Agronom vidSveriges Lantbruksuniversitet.

87


Styrelsen och dess arbete

Styrelsen är identisk i både Sveaskog AB och i det rörelsedrivandeSveaskog Förvaltnings AB.

Styrelsen består av åtta ledamöter valda av bolagsstämmansamt tre ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda.Verkställande direktören ingår inte i styrelsen men är föredragande.Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov som föredragandeeller i administrativa funktioner.

Styrelsen har fastställt en arbetsordning med instruktioner omarbetsfördelning för styrelse och verkställande direktör samtinstruktion för ekonomisk rapportering.

Under verksamhetsåret 2003 har styrelsen haft nio protokoll-förda sammanträden.

Styrelsens ordförande följer bolagets verksamhet och utvecklingoch tillser att styrelsens ledamöter fortlöpande får den informationsom behövs för att kunna följa bolagets och koncernens ställning,ekonomiska planering och utveckling. Ordföranden samråder medverkställande direktören i förekommande strategiska frågor ochföreträder bolaget beträffande ägarfrågor.

Styrelsens ordförande ansvarar vidare för att styrelsen fullgör deuppgifter som anges i aktiebolagslagen. Styrelsen utövar tillsynöver att verkställande direktören fullgör sina åligganden.

Styrelsen ansvarar för att bolagets organisation är ändamålsen-lig, varför styrelsen fortlöpande utvärderar bolagets handläggnings-rutiner, riktlinjer för förvaltning och placering av bolagets medel.

Styrelsen fastställer budget och verksamhetsplan för bolagetoch koncernen, samt övervakar verksamhetens utveckling jämförtmed budget och plan.

STYRELSEKOMMITTÉER

Styrelsen har inom sig utsett tre kommittéer för beredning avärenden avseende koncernens fastighets- och finansfrågor samtersättningsfrågor avseende verkställande direktören och ledandebefattningshavare. För kommittéerna har arbetsordningarframtagits.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Verkställande direktören leder koncernens verksamhet inom deramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören tar framerforderligt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemötensamt är föredragande och avger därvid motiverade förslag tillbeslut. Verkställande direktören tillställer styrelsens ledamöterinformation som behövs för att följa bolagets och koncernens ställ-ning, likviditet och utveckling. Härutöver håller verkställandedirektören styrelsens ordförande löpande informerad om bolagetsverksamhet.

Lena Johansson

Född 1955, invald 1999. Generaldirektör för Livsmedels-ekonomiska institutet.

Birgitta Johansson-Hedberg

Född 1947, invald 2001. VD och fil kand.Avgående koncernchef i Föreningssparbanken, styrelseordförandei Lindex och Umeå universitet, styrelseledamot i Skandia ochAktiemarknadsnämnden.

Christina Liffner

Född 1950, invald 1999. Ordförande i Svensk Adressändring AB.Ledamot i Vin & Sprit AB, Tredje AP-fonden, AB SvenskExportkredit och SJR, Skandinaviska Jour och RekryteringsbyrånAB. Vice ordförande i Svenska Friidrottsförbundet.

Åsa Tham

Född 1954, invald 2003. Stiftsjägmästare i Västerås stift.Styrelseledamot i Internationella FSC.

Arbetstagarrepresentanter

Pelle Eriksson

Född 1955, invald 2002. Ordinarie, Pappersarbetarförbundet(SPIAF), AssiDomän Cartonboard.

Roland Johanson

Född 1943, invald 2002. Ordinarie, Skogs- och Träfacket,Sveaskog.

Rolf Sellbrand

Född 1943, invald 2002. Ordinarie, PTK (SIF), AssiDomänCartonboard.

Karl-Åke Kjellberg

Född 1949, invald 2003. Suppleant, Ledarna, Sveaskog.

Sture Persson

Född 1957, invald 2003. Suppleant, Skogs och Träfacket,Sveaskog.

Revisorer

Torbjörn Köhler född 1952. Auktoriserad revisor, Ernst & Young.

Torsten Lyth född 1952. Auktoriserad revisor, Ernst & Young.

88


Ordlista

ApteringEn trädstams uppdelning i sortiment. Uppdel-ningen görs så att största möjliga ekonomiskautbyte erhålls.

ArronderingSkogsfastigheternas relativa belägenhet.

AskåterföringAtt till skogsmarken återföra den mineral-ämnesrika askan från ved som eldats i bio-bränslepannor. På så sätt upprätthålls ettlångsiktigt kretslopp av näringsämnen.

AvsalumassaTorkad massa som säljs i balar på marknaden.

Avverkningsrätt (leveransrotköp)Skogsägaren låter en opartisk person märka utett skogsområde som skall avverkas. Köparenansvarar själv för avverkning och uttransport.Volymen mäts och avräknas vid industrin.

AvverkningsuppdragSkogsägaren uppdrar åt köparen att svara föravverkningen. Köparen ansvarar för avverkningoch uttransport till bilväg medan prissättningoch mätning av virket sker på samma sätt somför leveransvirke.

BarrmassavedTall- eller granmassaved. Ger längre ochstarkare fibrer än lövmassaved.

BeståndTräd som växer inom en viss areal och somfrämst kännetecknas av enhetlig ålder ochträdslagsblandning.

BiobränslenFörnyelsebara bränslen som kommer från väx-triket, t ex från ved, inkl lutar, bark och tallolja.

Biologisk mångfaldVariationsrikedom bland allt levande i alla mil-jöer och ekologiska processer som de ingår i.Detta innefattar mångfald inom och mellanarter och hos ekosystem.

BiotopNaturtyp

BonitetMått på produktionsförmågan hos skogsmark.Definieras som medeltillväxten när den kulmi-nerar för ett visst bestånd, mätt i m3sk/ha/år.

BruttoavverkningFrån ett avverkat skogsbestånd uttagen vedmed tillägg för kvarlämnade fällda träd ochstamdelar.

BruttotillväxtVolymtillväxt i ett skogsbestånd inklusive natur-lig avgång.

COD (Chemical Oxygen Demand)Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått påden mängd syre som krävs för fullständig ned-brytning av organsikt material i vatten.

Ekologisk landskapsplanEn skogsbruksplan på landskapsnivå där skogs-bruket anpassas på lång sikt för att bibehållalandskapets mångfald av växter och djur.

Ekologiskt bokslut En systematisk, dokumenterad, periodisk ochobjektiv granskning av resultatet av miljöskydd-såtgärder, till exempel i skogsbruket.

Flis Ved, som maskinellt sönderdelats till bitar avlämplig storlek, avsedda för till exempelmassatillverkning, fiberskivetillverkning ellerbränning.

FSC (Forest Stewardship Council)Internationell organisation som verkar för ettsamhällsnyttigt, miljöanpassat och ekonomisktlivskraftigt skogsbruk.

Fossila bränslenBränslen baserade på kol- och väteföreningarfrån sedimenterad berggrund – främst kol, oljaoch fossilgas.

FotosyntesDe gröna växternas förmåga att med hjälp av solenergi, koldioxid och vatten bilda kolhydrater.

Fub (Fast kubik under bark)Trädråvaran rensad från bark, toppar och övrigtspill. Se m3fub, m3sk.

FörbandGenomsnittligt avstånd mellan stammarna.

HaHektar, en yta motsvarande 10 000 m2. En km2

motsvarar 100 ha.

HumuslagerDet ytliga markskiktet huvudsakligen beståendeav döda växt- eller djurdelar.

ImpedimentBenämning på markområde som har engenomsnittlig tillväxt om mindre än 1 m3sk/ha/år.

IndustrivedStamved som används i industriella föräd-lingsprocesser, främst massaved och timmer.

Kväveoxider (NOX)En grupp gaser bestående av kväve och syresom bildas vid förbränning. I fuktig luft om-vandlas kväveoxider till salpetersyra, somförsurar nederbörden.

LövmassavedVanligen björk. Ger kortare fibrer än barr-massaved. Används särskilt vid framställning avtryck- och kontorspapper.

m3fubVolymenhet för virke. Anger kubikmeter verkligvedvolym utan bark. Se även fub.

m3skSkogskubikmeter. Volymen virke inklusive toppoch bark, 1 m3sk motsvarar ca 0,82 m3fub. Se även fub.

MassavedVirkessortiment avsett för framställning avpappersmassa. Både lövved (företrädesvisbjörk) och barrved (tall och gran) förekommer.Massaved mäts vanligen i fallande längder25–55 dm eller i tremeterslängder.

NaturvärdeslokalSkog med vissa naturvärden och stora förut-sättningar att inom snar framtid återskapa höganaturvärden.

NyckelbiotopSkogsområde med höga naturvärden där mankan förvänta sig närvaro av (biotopberoende)rödlistade arter. Dessa skogar har ofta långhistoria och naturskogsliknande karaktärer.

Produktiv skogsmarkSkogsmark som kan producera minst 1 m3sk per ha och år i genomsnitt.

Rödlistade arterArter som vars långsiktiga överlevnad är osäkerpå sikt – på grund av t ex skogsbruk. Klassadeenligt internationella hotkategorier i en s k röd-lista.

SjälvföryngringNy skog uppkommer från frön som sprids frånfröträd.

SjälvgallringTräd konkurreras ut, torkar och faller omkull.

StåndortEtt område som har för växterna enhetliglivsmiljö.


Adresser

KONCERNKONTOR

Sveaskog Förvaltnings AB

Stockholm

Pipers väg 2, Solna105 22 StockholmTel 08-655 90 00Fax 08-655 94 14

Sveaskog Förvaltnings AB

Kalix

Torggatan 4, KalixBox 315952 23 KalixTel 0923-787 00Fax 0923-787 01

SKOGSRÖRELSEN

DISTRIKTSKONTOR

Sveaskog

Norra NorrbottenBox 123952 22 KalixTel 0923-696 50 Fax 0923-696 69

Sveaskog

Södra NorrbottenNygrensvägen 1942 28 ÄlvsbynTel 0929-168 20 Fax 0929-168 69

Sveaskog

VästerbottenBox 71 921 22 Lycksele Tel 0950-231 50 Fax 0950-231 90

Sveaskog

Södra NorrlandStorsjöstråket 15831 34 ÖstersundTel 063-55 15 00Fax 063-55 15 01

Sveaskog

Norra BergslagenBox 95 739 21 Skinnskatteberg Tel 0222-336 50 Fax 0222-336 60

Sveaskog

Södra BergslagenBox 404 701 48 Örebro Tel 019-19 50 00 Fax 019-19 50 25

Sveaskog

Västra GötalandSjukhusgatan 7 553 05 Jönköping Tel 036-34 19 95Fax 036-34 19 99

Sveaskog

Östra GötalandBox 3223 350 53 Växjö Tel 0470-76 54 50Fax 0470-76 54 76

INDUSTRIRÖRELSEN

AssiDomän

Cartonboard AB

718 80 FröviTel 0581-370 00Fax 0581-310 67

Producerad av Sveaskog Koncernstab Kommunikation i samarbete med Plädera Information AB.Foto: Bengt Alm, Sören Andersson, Jan Bengtsson, Andreas Carlsson, Rolf Karlsson, Elisabeth Ohlson, Dan Setterwall, Hans-Olof Utsi, Stefan Örtenblad, Leif Öster m fl.Illustration sidan 10: Karl Jilg.Tryckt hos Jernström Offset i mars 2004.

® R

egis

tere

d tr

adem

ark

owne

r ©

198

6 W

WF

– W

orld

Wid

eFu

nd F

or N

atur

e (fo

rmer

ly W

orld

Wild

life

Fund

) co

pyrig

ht.

Sveaskog samarbetar medWWF för att främja bevarandeoch uthålligt brukande avvärldens skogar.

Sveaskog Förvaltnings AB, StockholmPipers väg 2, Solna105 22 StockholmTel 08-655 90 00Fax 08-655 94 14

Sveaskog Förvaltnings AB,KalixTorggatan 4, KalixBox 315952 23 KalixTel 0923-787 00Fax 0923-787 01

www.sveaskog.se

Documents

Årsredovisning 2003 Sveaskog