KARLSTADS UNIVERSITETKARLSTADS UNIVERSITETKARLSTADS UNIVERSITET16-17 NOVEMBER 2011 16-17 NOVEMBER 2011 16-17 NOVEMBER 2011

DOKUMENTATION SVEBI-KONFERENSEN

SVEBI-KONFERENSEN, 2011Idrottsvetenskaplig forskning – utmaningar i nutid och framtidTEMA: Barn- och ungdomsidrott

PEER RELATIONSHIPS IN SPORTSDR. ALAN L. SMITH FRÅN PURDUE UNIVERSITY, INDIANA

Alan Smith har forskat om barn och deras kamrater i idrott slag. Smith presenterade resultat om hur barn mellan 12 och 15 år blir accepterade av sina kamrater inom idrott en. Genom idrott får barn bra självkänsla, de känner lojalitet, inti -mitet, gemenskap och de lär sig att lösa konfl ikter. Dett a gäller dock bara om de blir accepterade av sina kompisar och om de känner att de har nära vänner i gruppen.

Smith med kollegor har även visat att det förekommer olika kategorier av kamratrelati oner inom idrott en: de som är ac-cepterade av hela gruppen, de som har vänner inom gruppen och de som är isolerade från gruppen. Sedan kan det fi nnas olika grader av dett a, men barnen ti llhör oft ast någon av dessa kategorier. Den plats ett barn har i gruppen kan ändras med ti den genom att de ti ll exempel utvecklas mer idrott sligt eller att de ”halkar eft er” jämfört med övriga i gruppen.

Smith har också ti tt at på vad som moti verar barnen och vad som gör att de slutar med idrott . Att bli mobbad av sina kam-rater eller att de pekas ut som off er i gruppen är oft a anled-ningen ti ll att de gör det. Barn deltar trots allt i idrott sakti vite-ter för att deras kompisar gör det, där det blir vikti gt att vara accepterad av gruppen för att vilja fortsätt a idrott a.

BEDÖMNINGSSTÖD I IDROTT OCH HÄLSA – ETT SKOLVERKSUPPDRAG PROF. HÅKAN LARSSON, MFL, GIH, STOCKHOLM

Ett nytt bedömningsstöd för ämnet Idrott och hälsa har tagits fram, där elevernas kunskaper ska bedömas uti från de mål som satt s upp och inte uti från hur processen har sett ut. Larsson m fl menar att bedömning och betygsätt ning inom ämnet Idrott och hälsa kan vara svårt eft ersom lärare inom ämnet undervisar i ganska liten utsträck-ning. De ägnar istället mer ti d åt att upplysa och instruera eleverna. Lärarnas bedömning kan skilja sig mellan olika skolor och grunderna för bedömningarna är sällan arti kulerade. En del har ti ll och med bedömningsgrunder som det inte fi nns stöd för i styrdokumenten.

Utvärderarnas uppgift har varit att ta fram ett stöd för bedömning som visar hur lärarna kan förhålla sig ti ll den nya läroplanen (Lgr 11). Erik Backman har undersökt lärandemål och styrdokument inom Idrott och hälsa vilka visat sig vara eft ersatt a. Han ställde sig frågan vad det är lärare ska kunna och hur de ska lära ut det?

Ämnet Idrott svetenskap på Karlstads universitet fi ck förmånen att arrangera den årligen återkom-mande SVEBI-konferensen (SVEBI: Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrott s-forskning) den 16-17 november 2011 här i Karlstad.

Denna konferens riktar sig ti ll idrott sforskare, studenter samt verksamma idrott sledare och idrott -slärare som har ett intresse av att ta del av den senaste idrott srelaterade forskningen såväl nati onellt som internati onellt. Det övergripande temat för årets konferens var barn- och ungdomsidrott och samlade närmare 130 idrott sintresserade deltagare från hela landet. Nedan följer ett axplock av de 30-talet föreläsare som var verksamma under konferensens två dagar.

PHYSICAL EDUCATION IN SWEDEN AND SOUTH AFRICA –EN JÄMFÖRELSESTUDIEDR. KONSTANTIN KOUGIOUMTZIS OCH PROF. GÖRAN PATRIKSSON, GÖTE-BORGS UNIVERSITET

I den här studien har man jämfört svenska och sydafrikanska skolors idrott sut-bud för barn och unga. Målet med studien var att se om respekti ve land utgått från sina läroplansmoduler. Före 1994 fanns ingen idrott sundervisning i afrikans-ka skolor, men eft er att ett nytt skolsystem införts arbetades en ny läroplan fram som liknar den svenska. Det samlades in data, dels genom att fi lma eleverna och dels genom att de fi ck fylla i ett frågeformulär. Frågorna handlade om barnens bakgrund, hälsopromoti on och personliga utveckling. Bland annat ställde man frågan hur oft a barnen i respekti ve land har idrott och hälsa under skolti d? Här visade det sig att i områden där boer och engelsmän ti digare bott har skolorna mer idrott . Föräldrarnas ekonomiska situati on och idrott i skolan hänger också ihop. I de områden där föräldrarna har det bätt re ställt har skolorna oft a mer idrott . När det gäller social och personlig utveckling tycker fl er barn i Sydafrika, jämfört med svenska skolungdomar, att idrott en påverkar den sociala och personliga utvecklingen i positi v bemärkelse.

HÄLSOPROMOTION, FYSISK AKTIVITET I SKOLAN. VEM BÄR ANSVARET?DOKTORAND PERNILLA HEDSTRÖM, KARLSTADS UNIVERSITET

Skolan ska erbjuda daglig fysisk verksamhet, men gör den verkligen det? Kan en Hälsocoach vara lösningen på den utbredda fetmaepidemin bland barn och vuxna? En hälsocoach kan exempelvis vara en person som är anställd av skolor, företag och organisati oner och som hjälper personal, barn och medarbetare ti ll en bätt re hälsa. Nu provar man denna idé i en skolklass i Värmland. Det är en klass ur år 4 som fått en egen hälsocoach som under två år ska planera och främja hälsan genom fysisk akti vitet och involvera annan skolpersonal samt föräldrar och pedagoger. Hälsocoachen ska se ti ll att samverka med idrott s-rörelsen och få ti ll stånd föreläsningar, hälsoläxor och fysiska akti viteter. Den aktuella klassen har en Hälsocoach som sedan jämförs med en annan liknande klass som inte gör några andra planerade fysiska akti viteter under skolti d för-utom de obligatoriska idrott slekti onerna. Studien leds av Pernilla Hedström och syft et är att över ti d studera påverkanseff ekter av den nya funkti onsrollen.

HUR FÅR VI INAKTIVA BARN ATT RÖRA PÅ SIG?FIL. DR. ÖRJAN EKBLOM, GIH, STOCKHOLM

Är man inakti v som barn blir man också oft a inakti v som vuxen. Fysisk akti vitet hos barn påverkar inte bara kogniti on, blodfett er, sockerkänslighet och BMI. Fysisk akti vitet ökar också den mentala hälsan, livskvaliteten och gör så att de får bätt re sömn. Faktorer som har betydelse om barn är akti va eller ej är socio-ekonomi, bostadsort, föräldrars intresse och kamraters vanor. Så även om barn vill idrott a är det inte säkert att de kan. Förr spontanidrott ade man mer, idag ser barn istället på TV eller är väldigt akti va i sin idrott . Idrott andet för de som bara tycker det är roligt fi nns nästan inte. Andelen övervikti ga är idag större och att vara inakti v och lida av fetma hänger ihop. Det fi nns alltså en större anledning att bry sig om barns idrott ande idag än vad det fanns förr. Sti llasitt andet bland barn måste minskas, men akti viteten får inte vara för hög eft ersom det kan ha den eff ekten att de rör sig mindre på grund av att akti viteten blir för krävande. Att undervisning om idrott och hälsa måste fi nnas även utöver lekti onsti d var något som Örjan Ekblom ville skicka med deltagarna.

DROTTSLYFTET I PRAKTIKEN, KARLSTAD IDROTTSSKOLACLAES HAVIMÄKI, VÄRMLANDS IDROTTSFÖRBUND

På Kronoparksskolan i Karlstad fanns ti digare ingen idrott utöver lekti onsti d därför beslutade en idrott slärare på skolan att starta Karlstad Idrott sskola. Idrott sskolan startades i så kallade riskområden, där man antog att ungdomar inte idrott ade för att det inte fanns möjlighet ti ll dett a. Tack vare att Karlstad Idrott sskola startades fi ck barn mellan sju och tolv år prova på idrott en gång i veckan på friti ds. Till sin hjälp tog man föreningar som kom ti ll skolan för att inspirera barnen. Yngre barn fi ck rörelseträning och äldre fi ck utöva en speciell idrott . Nu har det gått ti o år sedan starten och 2012 blir idrott sskolan en fast verksamhet i Karlstad kommun. Karlstad Idrott sskola vill lämna ett positi vt avtryck hos barnen, skapa goda vanor, få fl er barn akti va i föreningar och fl er unga att bli idrott sledare. Claes avslutade föreläsningen med en övning, där deltagarna fi ck resursskvallra om varandra för att skapa en positi v stämning.

PANELDEBATT OM IDROTTSLYFTETPG FAHLSTRÖM LINNÉUNIVERSITETET; HÅKAN LARSSON, GYMNASTIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM; KIM WICKMAN, UMEÅ UNIVERSITET; OWE STRÅHLMAN, KARLSTADS UNIVERSITET. MODERATOR: GÖRAN PATRIKSSON, IDROTTSHÖGSKOLAN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Flera utvärderingsgrupper har undersökt hur Idrott slyft et fungerar, genom att ha studerat idrott slyft et på förbundsnivå, projektnivå samt gjort en enkät på föreningsnivå. Resultaten visar att Idrott sförbunden överlag är positi va ti ll Idrott slyft et eft ersom de ekonomiska bidragen har inneburit att fl era förbund och föreningar har kunnat genomföra olika satsningar. De förbund som anmälde sig ti ll att vara med i granskningen är positi va ti ll att de blev granskade och utvärderade. Förbunden uppfatt ar i hög grad att uppdraget är att expandera med hjälp av Idrott slyft et.

Idrott slyft et ska ju öppna dörrarna för fl er. Men vilka är fl er? Ska fl er komma ti ll föreningen eller ti ll idrott en? Dett a är något som är svårt att utläsa menar paneldeltagarna. Idrott slyft et ska utveckla och förändra och bör innehålla mål om jämställd-

TEMA IDROTTSLYFTET, SYNPUNKTER PÅ UTVÄRDERINGSPROCESSENPROF. BJARNE IBSEN, SYDDANSK UNIVERSITET

Bjarne Ibsen ville under sin föreläsning behandla Idrott slyft et ur ett politi skt per-spekti v. Sverige, Norge och Finland har en organisati on för idrott en, medan man i Danmark har fl era. Bjarne beskrev något som de i Danmark kallar för ”Modern idrott spoliti k”. Här lyft s framförallt idrott ens nytt a, hälsa och integrati on fram, där man även stött ar idrott och fysisk akti vitet utanför föreningslivet. Dett a är något som inte känns igen i den svenska idrott spoliti ken. Upprätt andet av en rad statsinsti tuti oner för idrott , mjuka styrningsformer, förväntningsavstämning och försöks- och utvecklingsprogram är sådant Danmark valt att satsa på. Det har skett en transformati on av välfärdsstaten och dett a måste man följa även inom idrott en menar Bjarne. Här lyssnar man på folket och experimenterar sig fram ti ll olika lösningar istället för att bestämma på en högre nivå.

En del av det Danmark gjort liknar Sveriges Idrott slyft et och de som deltagit har varit mycket positi va, men det fi nns även nackdelar med sådana här satsningar. Målen för rekrytering nås sällan, och det är inte så lätt att visa en tydlig eff ekt. Det har även visat sig att samarbetet mellan olika organisati oner inte fungerar. När pengarna tar slut fortsätt er följaktligen inte verksamheten. Ibsen avslutade med att ställa sig frågan vad dett a kan bero på? Kan det bero på att man har orealisti ska mål, att projekten är för kortvariga för att ha eff ekt, att det sällan är något som prioriteras av föreningarna, att inte erfarenheter förs vidare från projekt ti ll projekt eller att de övergripande målen svarar inte upp ti ll föreningens mål?

BARN OCH UNGDOMSIDROTT UR ETT LEDARSKAPSPERSPEKTIV ÖVER TIDULF KARLSSON, KARLSTADS UNIVERSITET

Ulf Karlsson inledde sin föreläsning med att ställa sig själv och deltagarna frågan; vart tog spontanidrott andet vägen? Förr gjorde man allt själv., byggde och arrangerade idrott , men nu får man allt dett a serverat. Ulf menade att spontanidrott andet bidrog ti ll en ökad kreati vitet. Man hade många egna idéer och tänkte idrott på ett annat sätt än man gör idag. Verksamhetsgraden utanför föreningen är idag mycket lägre än förr.

Ulf ställde sig också frågan när det ska börjas? Man rekryterar barn allt ti digare och an-vänder sig av inmutning. Bara inom friidrott en har rekryteringsåldern sjunkit med över hälft en sedan 1960-talet, från 13-14 år ti ll 5-7 år. Tidig specialisering kommer enligt Ulf att bli allt mer vanligt om trenden fortsätt er i samma riktning. Ulf gav även några konkreta råd ti ll ledare för att öka ungas glädje och moti vati on att idrott a: ti llhandahåll en välplanerad och varierad träning (träningsmiljö och innehåll), anordna akti vite-ter i form av läger, föreläsningar och besök av idoler, samarbeta med andra idrott er, konti nuerlig fortbildning, personligt engagemang samt se ti ll att uppmärksamma och uppmuntra alla i träningsgruppen.

FÖRÄLDRAINITIERAT MOTIVATIONSKLIMAT OCH UNGAS IDROTTANDEDR HENRIK GUSTAFSSON, MFL, KARLSTADS UNIVERSITET

Hur ska idrott sföräldrarna bete sig? Personer runt om den akti ve såsom tränare och föräldrar är oft a vikti ga för barns upplevelser av sitt idrott sutövande. Det bör fi nnas ett stort engagemang, med föräldrar som ger stöd utan press och där fokus ligger på bar-nens lärprocesser och inte i första hand på att vinna. Med andra ord när föräldrarna främst medverkar ti ll att skapa ett uppgift sorienterat i kontrast ti ll ett mer resultatori-enterat moti vati onsklimat tycker barn oft are att idrott är roligt. Vilka frågor föräldrar ställer ti ll sina barn eft er en match är exempel på hur ett föräldrainiti erat moti va-ti onsklimat skapas. När föräldrar frågar sina barn om de vann eller hur många mål de gjorde istället för att fråga hur det kändes eller om det var roligt leder det i högre grad ti ll ett resultatorienterat moti vati onsklimat. Dett a kan i sin tur medföra att en del barn kan uppleva press från sina föräldrar att prestera. För att barnen ska trivas med sin idrott menar Henrik med kollegor att föräldrar bör vara stött ande, ha en ti llåtande at-ti tyd, låta barnen ta del av beslutsprocessen och att de låter barnen delta på sina egna premisser. Det är även vikti gt att lyssna ti ll vad barnet vill och känner. Som förälder ska man inte lägga sig i och kriti sera barnen. Därti ll behöver barnen få utvecklas i sin egen takt och få prova på så många idrott er de vill och har möjlighet ti ll.

het. Det fi nns ambiti oner att förändra, eft ersom idrott en ska genomsyras av jämställdhet, men det tycks i nuläget inte fi nnasnågra tydliga strategier för dett a. Idrott slyft et är ti ll för att stärka idrott sföreningens sekundära uppgift er och för att öka idrott andet. Paneldeltagarna ställde sig frågan om alla ska vara med inom idrott en? Finns det andra sätt att få fl er akti va i samhället än genom föreningarna? Vidare diskuterades om idrott en behöver ändra sig för att få fl er att vara med? Cirka 90 % av de projekt som granskades hade inget jämställdhets- eller jämlikhetsperspekti v. Även barnrätt sperspekti v saknas. Barnens och ungdomarnas infl ytande är begränsat. Dett a är sådant som beaktas i framti den om man vill få fl er som föreningsidrott ar. Avslutningsvis kunde paneldeltagarna konstatera att en ändamålsenlig debatt om Idrott slyft et för närvarande saknas, men att Idrott slyft et likväl är på väg mot att bli en ordinarie del av verksamheten.

UTVECKLA, UTVECKLAS OCH GÖRA NYTT. HISTORIA, NULÄGE OCH FRAMTID HÅKAN LOOB, VD, FÄRJESTADS BK

Håkan Loob var sist ut under SVEBI-konferensen 2011 i Karlstad. Håkan inledde med att understryka hur vikti g ledaren och coachen är för de akti va. Tränaren ska se, lyssna, fråga och återkoppla allt de akti va gör. Det handlar inte bara om att pusha eller visa vägen utan också om verklig coachning. Håkan berätt ade om sin väg från Gotland och den hemmabyggda isrinken ti ll SM-, VM- och OS-guld samt vinnare av Stanley Cup.

Hårt arbete är vikti gt för Håkan precis som för hockeylaget Färjestad BK. I hårt arbete räknar Håkan in medvetenhet, kämparanda, ansvar och disciplin. Stort hjärta är också vikti gt att ha och för att eft erleva dett a måste man känna stolt-het, skapa vi-känsla, engagera sig och känna glädje.

SVEBI HAR FÅTT NY ORDFÖRANDE

Som avslutning på konferensen tog den nya ordföranden för SVEBI, Ann-Christi n Sol-lerhed över mikrofonen för att berätt a lite om sig själv, sitt förhållande ti ll idrott och sina förväntningar på ordförandeskapet.

MOTIVATIONSKLIMATETS BETYDELSE FÖR UNGAS IDROTTANDEPROF. YNGVAR OMMUNDSEN, NORGES IDROTTSHÖGSKOLA, OSLO

Yngvar inledde med att konstatera att om man är akti v inom föreningsidrott i barn och ungdomsåren så ökar sannolikheten markant att man fortsätt er att vara fysiskt akti v även som vuxen. Vidare påpekade Yngvar att idrott en, om den utf ormas på rätt sätt , lär barnen att samverka med andra, lösa konfl ikter, vinna och förlora, ta egna initi ati v och att respektera andra personer. För att barn ska fortsätt a idrott a och för att en positi v utveckling ska ske är det vikti gt att tränaren skapar ett uppgift sorienterat moti vati onsklimat. Det är skillnad på uppgift sorienterat klimat och resultatorienterat klimat.

Yngvar talade om hur en tränare bör jobba för att skapa ett uppgift sorienterat klimat, där tyngdpunkten bör ligga på att fokusera på varje individs framsteg i förhållande ti ll sig själva och inte i förhållande ti ll andra. Yngvar ville alltså skicka med oss tanken på att vi ska tävla mot oss själva och inte mot andra. Vidare bör tränaren ge uppmuntran ti ll barnen när de anstränger sig och kämpar även om det inte allti d resulterar i ome-delbar framgång. Dessutom menade Yngvar att man som tränare bör ge utrymme för barnen att själva bestämma delar av träningsinnehållet. Dett a i syft e att skapa en inre moti vati on som i sin tur har visat sig leda ti ll ökad glädje och välmående samt en vilja att fortsätt a idrott a.

Karlstads Universitet med samarbetspartners tackar för sig för den här gången!

Foto: Felicia Augustsson

Layo

ut :

Uni

vers

itets

tryc

kere

riet o

ch E

rika

Berg

kvis

t. Fo

to: E

rika

Berg

kvis

t. Te

xt: E

rika

Berg

kvis

t

Konferensdokumentati on SVEBI 2011.Mer informati on fi nns på svebi.se

Erwin Apitzsch, Lunds universitet- Det har varit en bra konferens och det är roligt att så många kommer. Jag är nöjd med konferensen. Mångfalden är vikti g och jag uppskatt ar det faktum att det har funnits ett lokalt, nati onellt och internati onellt perspekti v under hela konferensen.

Ellinor Johansson, IF Göta- Det har varit en väldigt intressant konferens. Jag har fått nya perspekti v på barn och ungdomsfrågor. Pernilla Hedström var mycket bra. Hennes föreläsning var mycket lätt att ta på och lätt att förstå. Det är något jag kommer att ta med mig ti ll föreningen.

Gun Nyberg, Stockholms universitet och Högskolan Dalarna- SVEBI-konferensen är en berikande mötesplats både mellan och under föreläsningarna. Interventi onsstudien tycker jag var spännande.

Margareta Norén, Falu kommun och Skolförvaltningen- Jag håller med om att det varit berikande. Bedömningsfrågan om idrott och hälsa i skolan tyckte jag var intressant att lyssna på. Det är så angeläget och vikti gt att det tas upp.

Markus Malm, Strömstad kommun- Föreläsarna har varit väldigt inspirerande och det har varit snab-ba ryck mellan föreläsningarna. Konferensen har gett en känsla av inspirati on, informati on och korta sekvenser av stora ämnen. Jag vill arbeta vidare med frågorna som har tagits upp och sätt a mig in mer i de olika ämnena eft er att konferensen är över.