FRIA MEDIA 01

FR I AM E D I A

FRIA MEDIA 2014 - RESOR AUSTRALIEN UNDER NYÅR MUSIK HÅKAN ÄLSKAR KÄRLEKEN SKOLA GYMNASIEPROGRAMMET SOM PASSAR IN PÅ JUST DIG GAMING SPELTIDNINGEN SOM KAN ALLT

FREDRIK WIKINGSSONMANNEN SOM ÄLSKAR ÖVERRA SKN INGAR

SÄKERHETEN FÖRST

ENTREPRENÖRERMÖT ELEVER SOM SATSAR

Foto: Kanal 5

VÄLKOMMEN TILL VÅR SKOLA!

Eleverna får möjlighet att ta egna initiativ

Rektorn har ordet

Fria Media är ett gymnasiearbete som Moa Djärv och Elinor Jacobsson skapat (2013-2014).Meningen med denna tidning är att vi ska

få jobba och se hur man skapar en tid-ning samtidigt som vi vill visa människor, framförallt elever, vad som händer på vår skola och runt om i Karlstad.

Redaktionen: Moa Djärv & Elinor Jacobsson

Vår skola fi rar i år 10-årsjubileum och jag är en av de lärare som varit med ända från starten. Under de tio år som gått har skolan förändrats, utvecklats och växt. Från början hette skolan John Bauergymnasiet, men har i år bytt namn till Fria Läroverken. Många elever har passerat under årens lopp och när man tänker tillbaka på årskullarna är det

slående hur många driftiga och kreativa elever vi har haft på skolan.

Jag har jobbat mest på de medieinriktade programmen och kan nu efter tio år konstatera att våra tidigare elever är spridda över hela Sverige och även utomlands. Många jobbar idag inom en rad olika områden knutna till media, vilket vittnar om att de fått en bred medieinriktad utbildning på vår skola. Många har också dragit nytta av sina kunskaper inom entreprenörskap och valt att starta

egna företag inom foto, fi lm och design. Några av våra elever driver idag egna tidningar, arbetar på SVT eller på framstående reklambyråer.

Man kan utan tvekan dra slutsatsen att medieinrikt-ningarna på Fria Läroverken ger en gedigen grundutbildning inom mediaområdet där stort fokus ligger på arbetssätt och programvaror.

Det som gör skillnad är också det internationella utbytet, möjligheterna till entreprenörskap och det verklighetsför-

ankrade praktiska arbetssättet där elever sporras och att ta egna initiativ. Som egen företagare i mediebranschen är dessa

egenskaper avgörande om man ska lyckas, vilket vi efter tio år kan konstatera att många av våra elever gjort.

VÄLKOMMEN TILL VÅR SKOLA!

Vår skola fi rar i år 10-årsjubileum starten. Under de tio år som gått har skolan förändrats, utvecklats och växt. Från början hette skolan John Bauergymnasiet, men har i år bytt namn till Fria Läroverken. Många elever har passerat under årens lopp och när man tänker tillbaka på årskullarna är det

slående hur många driftiga och kreativa elever vi har haft på skolan.

Jag har jobbat mest på de medieinriktadenu efter tio år konstatera att våra tidigare elever är spridda över hela Sverige och även utomlands. Många jobbar idag inom en rad olika områden knutna till media, vilket vittnar om att de fått en bred medieinriktad utbildning på vår skola. Många har också dragit nytta av sina kunskaper inom entreprenörskap och valt att starta

egna initiativ. Som egen företagare i mediebranschen är dessa egenskaper avgörande om man ska lyckas, vilket vi efter tio år kan konstatera att många av våra elever gjort.

Anders Olsson-LenzBiträdande rektor, Fria Läroverken

FR I AM E D I A

Foto & design: Moa Djärv

FRIA MEDIA02

Rektorn har ordet

INNE

HÅLL

4. Game Sense, känsla för gaming6. Många resor väntar eleverna 8. Fria-elever gör succé i Norge9. UF-företag blev tv-program10. Elin lever ut sin dröm12. Elever får chans tillskarpa publiceringar14. Fredrik har alltid fullt upp 18. För Håkan är kärleken allt 19. Succétrion samarbetar med estetelever20. Med världen som klassrum22. Australien under nyår24. Reflexerna räddar liv 25. De kämpar mot barncancer26. Elever tycker till

14.

8.6.

22.

FRIA MEDIA 03

Design: Moa Djärv

FRIA MEDIA04

Den nyligen uppstartade online-tidningen Game Sense har endast en sak i fokus, gaming. Vi samlar allt från artiklar och recensioner till livesända releasefester och intervjuer under våra olika flikar på vår alldeles nya hemsida.

– Anledningen till att vi skapade Game Sense grundar sig i vårt hårdbitna intresse för spelande och allt däromkring. Vi tror att en tidning endast blir bra när man verkligen gillar det man pysslar med, vilket återigen kopplas till det vi i ”crew” verkligen brinner för, gaming.

Idén bakom Game Sense är enkel, ett onlinemagasin som samlar det senaste från gamingvärlden under ett tak. Vi strävar efter att rulla ut kvalitetsmaterial i stora mängder för att tillfredsställa unga som gamla, ”casual”-spelare och ”hardcore”-spelare. Oavsett vad du är intresserad av inom gaming så skall det finnas tillgängligt på vår hemsida, både old school och modernt.

Vi är otroligt glada över att vi kan starta ett projekt som detta, vi hoppas på att inom en snar framtid kunna

hålla tävlingar och lotta ut fina priser på Gamesense.se. Att öppna upp en spelrelaterad kanal på Youtube som sedan kommer att synas på hemsidan är också något som står på agendan, där vi bland annat kommer att visa ”playthroughs” på olika spel samt intervjuer med spelutvecklare och återförsäljare.

JOHAN CARLSSON

Game Sense känsla för gaming – Vi samlar allt från artiklar och recensioner till livesända releasefester och intervjuer under våra olika flikar på vår alldeles nya hemsida.

Johan Lavén, Jonathan Björkman och Johan Carls-son har tillsammans skapat webbmagazinet Game Sense.

FAKTANamn: Game Sense

Medarbetare: Johan Carlsson, Jonat-han Björkman & Johan Lavén.

Skapades: September 2013.

Innehåll: Spelrecensioner, e-sport, TV & nyheter inom spelindustrin.

Idén: Att krossa barriärerna mellan skolarbete och vårt intresse för ga-ming.

Framtidsambitioner: Att med hjälp av blandade medier kombinera bild, text och film för ett så intressant innehåll som möjligt. Vår ambition är att nå en bred målgrupp med tydligt intresse för gaming och allt vad det innebär.

Var brinner det?

mobil.nwt.se – ger dig svaren.

Foto

: Am

anda

Len

nart

sson

Design: Moa Djärv

05

Var brinner det?

mobil.nwt.se – ger dig svaren.

Design: Moa Djärv

FRIA MEDIA06

Esteti k och mediaDett a studieförberedande program vänder sig ti ll dig som vill fotografera, fi lma, designa och skriva. Du får goda förutsätt ningar för att studera vidare samti digt som du får engagera dig i sådant som du är intresserad av. Vi utgår nämligen från dina intressen inom media och låter dem prägla din skolti d. Vår internati onella in-riktning ger dig möjlighet att besöka andra länder som en del av utbildningen.

Kreati vt skapande på din MacBookDigitalt skapande genomsyrar programmet och du kommer bland annat att göra affi scher, hemsidor, bildspel, fi lmer och ti dningar. Hos oss får du din egen MacBook Pro och systemkamera. Därmed har du all-ti d dina arbetsverktyg nära ti ll hands, oavsett var du befi nner dig. Med Adobe CS6 installerat på din Mac får du ti llgång ti ll kraft fulla program som Photoshop, Premiere Pro, Aft er Eff ects, Illustrator, InDesign och Dreamweaver. Med hjälp av skolans ritplatt or får du lära dig att göra professionella illustrati oner.

Utbilda dig ti ll fotograf eller fi lmare* Fotografi sk bild. Vi har en komplett fotostudio där du kommer att lära dig massor om studiofotografe-ring. Du kommer att vara med och arrangera fotout-ställningar och utf orma din egen fotobok. Dessutom kommer du att lära dig att förvandla bra bilder ti ll fan-tasti ska bilder i Photoshop.

* Film. Vi lär dig hela processen kring fi lmskapande, allt från att skriva manus ti ll videoredigering. Du kom-mer att prova på att fi lma greenscreen och att skapa fi lmmagi med hjälp av programmet Aft er Eff ects. Dina fi lmer kommer att publiceras på webben genom tjäns-ter som Youtube och Vimeo och du kommer att delta i lokala och nati onella fi lmtävlingar.

Resor utomlands på schematVåra elever får bland annat ta del av följande interna-ti onella projekt:* Creati ve Lion. Hösten 2014 lanserar vi ett nytt in-ternati onellt projekt där vi besöker länder i Europa, bland annat Italien, Kroati en och Tjeckien. Projektet fi nansieras av EU och är helt utan kostnad för våra elever.* E-mag. Dett a projekt låter våra elever samarbeta med elever i Europa och publicera arbeten i vår ge-mensamma webbti dning www.e-mag.nu.* Italian Week. Dett a är ett utbytesprojekt med Italien där vi tar emot italienska elever och våra elever besö-ker Italien och bor i italienska värdfamiljer.* Prakti k utomlands. Vi ger dig möjlighet att göra prakti k utomlands, bland annat i Florida.

Kombinera ditt intresse med studierHos oss får du fördjupa dig inom media samti digt som du får läsa kurser som ger dig en stabil grund för att läsa vidare eft er gymnasiet, bland annat engelska,

historia, naturkunskap, matemati k och svenska. De studieförberedande kurserna är oft a medieinriktade. I exempelvis Engelska 5-6 får du och dina klasskamrater fotografera, fi lma och skriva åt skolans internati onella webbti dning. Gymnasiearbetet ger dig chansen att under ett helt år arbeta med ett medieprojekt som du själv har skapat. Vill du utveckla en grafi sk profi l åt ett företag eller arrangera en fotoutställning? Valet är ditt !

Utbilda dig ti ll speljournalistFör de elever som är intresserade av dator- och tv-spel erbjuder vi speljournalisti k som en del av program-met. Du och dina klasskamrater kommer att driva webbti dningen www.gamesense.se där ni ansvarar för hela den journalisti ska processen, allt från att göra löpsedlar ti ll att besöka datorspelsutvecklare och skri-va reportage.

Notera att speljournalisti k är valbart. Om du ti ll exem-pel istället vill driva en fototi dning på webben eller fördjupa dig inom fi lmredigering har du givetvis möj-lighet ti ll det.

Estetiska Programmet ger eleverna på Fria

Många resor väntar eleverna

Foto: Moa Djärv

Foto: Wiggo

annons

Design: Moa Djärv

FRIA MEDIA 07

KontaktArbetslagsledare: Erik Axelsson

Telefon: 073-573 2051Mail: erik.axelsson@laroverken.se

Internati onell koordinator:Wilfredo Vigorena

Telefon: 054-22 00 92Mail: wilfredo.vigorena@laroverken.se

LänkarFria Läroverken hemsida:

www.laroverken.sewww.friamedia.se

Spelti dning: www.gamesense.se

Många resor väntar eleverna Förbered dig för ditt drömjobbHos oss kommer du att lära dig vad det innebär att arbeta i mediebranschen, bland annat genom stu-diebesök och gästf öreläsare. Dina medielärare har ti digare varit verksamma inom branschen och vet vad som krävs för att du ska lyckas med just ditt intresse inom media.

Vi har goda kontakter med näringslivet i Karlstad och fl era av våra projekt har rikti ga företag som uppdrags-givare. Tidigare har våra elever bland annat gjort ung-domsprogram åt lokal-tv, fi lmat tv-inslag åt Färjestad samt utf ormat logotyper åt olika företag. Vi har dess-utom goda kontakter med Karlstads universitet där några av våra lärare ti digare har arbetat.

Hos oss får du sammanlagt sex veckors prakti k (en vecka i årskurs 1, två veckor i årskurs 2 och tre veckor i årskurs 3). Under prakti ken provar du på vad det inne-bär att arbeta inom mediebranschen samti digt som du knyter ovärderliga kontakter. Det går även alldeles utmärkt att vara kvar i skolan med lärarledd undervis-ning under prakti ken, om du föredrar det.

För att eft erlikna arbetslivet delar vi upp skoldagen i två treti mmarspass. Dett a gör det enklare att slutf öra de uppgift er som du arbetar med under ett lekti ons-pass.

Eft er studentenVi är valet för dig som vill studera vidare ti ll att bli exempelvis fotograf, webbdesigner, formgivare, kom-munikatör, Art Director, copywriter eller fi lmare. Då vi är ett studieförberedande program har du goda förut-sätt ningar att även utbilda dig inom helt andra områ-den eft er studenten.

Några av de medieinriktade kurser du lä-serDigitalt skapande, Medieprodukti on, Fotografi sk bild, Film- och tv-produkti on, Esteti sk kommunikati on, Konstarterna och samhället, Entreprenörskap

Prova-på-dagÄr du nyfi ken på vårt Estetprogram med inriktning in-ternati onell media? Kontakta Erik eller Wilfredo för att besöka oss under en dag och prova på hur det är att vara elev på Fria läroverken. Då får du lära dig mer om vår skola och Estetprogrammet. Du är varmt välkom-men!

Läroverken en chans att uppleva världen

Foto: Wiggo

Foto: Moa Djärv Foto: Wiggo

Foto: Pett er Sönnfors

Design: Moa Djärv

Foto: Elinor Jacobsson

FRIA MEDIA08

Design: Moa DjärvFoto: Elinor Jacobsson

Fria-elever gör succé i norge– Vi stormtrivs här på InfoCare i Norge. Så säger Christian Andrésen och Anders Johansson, två före detta elever från Fria Läroverken, som tillsam-mans med 108 andra anställda jobbar på InfoCare i Kongsvinger. Det norska serviceföretaget har tillsammans med Fria Läroverken samarbetat under fyra år för att rekrytera unga, duktiga IT-elever från skolan.

Norge är ett eft ertraktat land bland svenska ung-domar som söker arbete. I Sverige är det för ti llfäl-let ont om bra arbeten vilket medför att ungdomar söker sig utanför gränserna och in i vårt grannland. I den lilla staden Kongsvinger i Norge, fem mil från Charlott enberg, ligger företaget InfoCare. Det norska företaget jobbar med IT-service och söker ständigt nya, engagerade ungdomar.

Christi an Andrésen gick på Fria Läroverken och rörlig bild var hans stora intresse. Som hobby hade han teknik och han kallade sig själv för en hobbytek-niker. Eft er studenten fi ck Christi an genom en vän, även han före dett a elev på Fria Läroverken, infor-mati on om InfoCare. Christi an beslöt sig för att söka anställning och fi ck 2010 genom det lokala beman-ningsföretaget Akti v Bemanning ett jobb inom IT. – Idag är det trett on stycken före dett a Fria Lärover-ken-elever som jobbar här, säger Christi an.

Samarbetet mellan InfoCare och Fria Läroverken började ta form 2009. Kari Rapp, konsult på Akti v Bemanning, hjälpte InfoCare med att få intresse-rade IT-elever ti ll att söka prakti k på deras företag. Kari fi ck dit fyra elever från Fria Läroverken och hon var eft er deras ti d på företaget så nöjd att de erbjöds sommarjobb. Ett år senare träff ades Fria

Läroverkens Bengt Haglund och Kari Rapp på en nätverksträff och började tala mer ingående om ett samarbete. Bengt skickade över dukti ga IT-elever på prakti k och skött e de sig bra fi ck de senare sommar-jobb vilket kunde resultera i fast anställning.– Jag är så nöjd med de elever som kommit hit, sä-ger Kari Rapp.

På InfoCare arbetar man med att laga allt från trasiga datorer ti ll TV- och DVD-apparater. – Verksamheten är inte bara knuten ti ll våra lokaler, då det även är vanligt att anställda besöker kunder, berätt ar VD Christer Mykkestue. InfoCare kämpar för att bli bästa serviceleverantö-ren i Norden med lokaler i både Sverige, Norge och Finland. – För att få jobb här ska man ha viljan att lära, vara strukturerad, ha kompetens och jobba bra.

Anders Johanson har jobbat på InfoCare sedan april 2013 och trivs väldigt bra. Han tog studenten från Fria Läroverken 2012 och på eget initi ati v ring-de han Akti v Bemanning. Anders fi ck tala med Kari Rapp som hjälpte honom att söka jobb på InfoCare. – Jag hade hört talas om ti digare Fria-elever som jobbade här så jag gjorde ett försök, säger Anders. I årskurs tre fi ck han med hjälp av skolan åka på stu-

diebesök ti ll InfoCare, något som senare visade sig vara ti ll stor fördel när han bestämde sig för att söka jobb.

IT är ett område många ungdomar är intresserade av och tekniken utvecklas ständigt. På Fria Lärover-ken utbildas eleverna att möta de krav som arbets-livet ställer på dem. – Jag kommer från Charlott enberg och när jag sökte gymnasieskola var det bara Fria Läroverken som hade IT-utbildning, säger Anders. För honom har skolans arbetssätt kombinerat med treti mmarspassen varit en stor fördel i arbetslivet.

Genom det unika samarbetet mellan Fria Lärover-ken och InfoCare får skolans IT-elever goda möjlig-heter ti ll ett kvalifi cerat arbete direkt eft er gymna-siet. Att läsa IT vid Fria Läroverken i Karlstad kan alltså räcka rikti gt långt. Ja, fakti skt hela vägen ti ll Kongsvinger i Norge.

Moa Djärv

Design: Moa Djärv

På InfoCare jobbar man med allt från datorer ti ll DVD-apparater.

FRIA MEDIA 09

Niclas Barenfeldt, en mediaelev från Fria Läroverken, fi ck en uppgift så som många tusen elever fi ck före honom, han skulle skapa ett UF Företag (Ung Företagsamhet). – Både jag och Josefi ne älskade rörlig bild, att fi lma och göra intervjuer, berätt ar Niclas Barenfeldt.För att få göra dett a så mycket som möjligt så skapades URBAN UF. De fi ck sända ått a program på Kanal 12, vilket bidrog ti ll att duon fi ck en stor erfarenhet från yrkeslivet redan då.

Niclas berätt ar att redan innan gymnasiet hade han haft prakti k på Kanal 12 så han visste lite hur TV-branschen fungerade. Under gymnasiet så prakti serade han i samtliga tre årskur-ser på Kanal 12 och TV4 Värmland.– Jag fi ck mersmak för industrin helt enkelt.

– Eft er studenten ville vi fortsätt a driva URBAN vidare. Vi startade URBAN Produkti onsbyrå och fi ck göra informa-ti onsfi lm ti ll Ung Företagsamhets Entreprenörskapsmässa 2012. De både ungdomarna höll föreläsningar om entreprenör-skap och konferenciersjobb och tack vare egna kontakter och UF så lyckades de mycket bra.

Niclas talar gott om Fria Läroverkens lärare och skolan. – Lärarna var ett enormt bra stöd och positi va ti ll att vi skulle göra det vi tyckte var kul och trodde på. Niclas är oerhört glad för sina tre år på Fria Läroverkens IT-Mediaprogram. – Jag skulle lätt göra om de åren igen om jag fi ck.

Moa Djärv

Niclas Barenfeldt, en före detta Fria Läroverken-elev som tillsammans med klasskamraten Josefine Alsén grundade företaget URBAN UF.

UF-företag blev Tv-program

UF-företag är ett övningsföretag som bildas av en grupp stude-rande och fungerar under ett år. Meningen med ett UF-företag är att lära sig arbetslivsfärdigheter, att få en företagsam attityd och ett företagsamt verksamhetssätt under skol- och studietiden.

Vad är Ung Företagsam-het?

UF-företagen fungerar som riktiga företag och erbjuder sina kunder produkter och tjänster. Aktörerna är ungdomar och företagets verksamhetstid är begränsad till ett läsår. Detta sätter begräns-ningar t.ex för UF-företagets pro-dukter eller utvecklingsmöjligheter i verksamheten, men erbjuder ett bra tillfälle för lärande och för att planera den egna framtiden.

RIKTIGA FÖRETAG

"Jag älskade rörlig bild och att intervjua"

Niclas intresse för rörlig bild gav honom en biljett direkt in i TV-rutan.Foto: Anonym

Design: Moa Djärv

Elin lever ut sin dröm

Allt startar i årskurs 3, när gymnasiearbetet skulle dra igång. – Jag började med en grupp där vi planerade att göra laptop-klistermärken, sådana man kan sätt a på baksidan av laptops för att få dem lite snyggare eller roligare, men något blev fel i gruppen och jag hop-pade av och bytt e projekt.Jag började då istället jobba på en fi lm jag och några andra påbörjat i tvåan under min prakti k hos Pett er Sönnfors på Kryptonit Film. Så från att göra klistermärken blev mitt projektarbete att göra klart den här filmen för att få med den till filmfestivalen som skulle hållas med andra Fria Läroverkenskolor i Sverige.

Redigering och fi lmning var Elins stora intresse. Dett a gjorde att Elin valde just Fria Läroveken som sin gymnasieskola under tre år. – Jag tyckte Fria Läroverken verkade vara en bra skola och jag gillade sätt et de höll sina lekti oner på, två lektkinspass om dagen - ett på förmiddag och ett på eft ermiddag.Under ti den jag gick på Fria hett e utbildningen IT-

Media, vilket var väldigt lockande då jag även hade ett litet intresse för datorer.Jag valde IT-Media för att jag i högstadiet ville jobba med fi lm. Att fi lma och redigera var det som lockade framför allt. Men under gymnasieti den upptäckte man såklart en massa annat man fann väldigt in-tressant. Jag lärde mig Illustrator, började göra bil-der i det och arbete som illustratör blev en tanke. Jag skaff ade mig en ritplatt a och började teckna i Photoshop.Även fast tecknandet var roligt var film och rörlig bild det jag kände starkast för och jag ville lägga tecknandet vid sidan av som en hobby.

Idag har Elin ett väldigt intressant jobb som har ta-git henne ti ll Stockholm och gett henne chansen att nå sina drömmar. – Jag jobbar nu som 3D-arti st på ett företag som heter Important Looking Pirates (ilpvfx.com). ILP är det lätt are namnet för det.Det är ett VFX-hus i Stockholm och just nu troligtvis ett av de största i Sverige. ILP jobbar med både reklam och fi lm och de har

bland annat jobbat med den norska storfi lmen Kon-Tiki. De har t.ex. gjort alla vithajar i fi lmen, men framför allt jobbar de med reklam, och vad ett VFX-företag jobbar med är eff ekterna. Så om ett företag ska göra reklam kommer de oft ast inte direkt ti ll oss, utan vänder sig ti ll en reklambyrå som sköter planerandet av reklamen, fi lmandet osv. Sedan kommer byrån ti ll oss och vill ha eff ekter.

Som nästan alla studenter blev Elin fundersam över vad hon ville göra med sitt liv. Ska man fort-sätt a att plugga eller ta ett jobb.– För mig, började det hela med att jag var på väg att ta studenten, och kände mig väldigt kluven. Vad exakt ville jag göra? Och vad skulle jag läsa för ut-bildning för att nå dit jag ville?Det var då en kompis fl ikade in och visade mig en hemsida med en skola som har en 3D-utbildning. Digital Graphics heter utbildningen, och skolan Nackademin. Jag blev helt ställd. Jag har allti d dyr-kat animerad fi lm och eff ekter, men inte trodde jag att man skulle kunna lära sig att göra sådant själv. Framför allt inte i Sverige. Men ack så fel jag hade.

FRIA MEDIA10

Elin Lavén är 22 år gammal, bor i Stockholm och har redan hittat sitt drömjobb. För fyra år sedan tog hon studenten från Fria Läro-verken och hon gick det före detta medieprogrammet IT-Media då hennes stora intresse var rörlig bild. Elin berättar med egna ord hur allt gick till, hur hon gick från att vara en vilsen student till att bli 3D-artist.

Foto: Anonym

Jag hann tyvärr inte göra alla intagningsprover det året då jag under min gymnasietid hade samlat på mig alldeles för mycket restuppgifter, och la all tid på att läsa upp betygen innan studenten.

Det gick ett halvår och jag sökte till en distansut-bildning som lärde ut grunderna i ett program som heter 3D’s Max, ett program man gör 3D i.Utbildningen var på halvtid och det var väldigt lite, och väldigt basic.Men jag tog den endast för att jag skulle kunna göra intagningsprover till Nackademin, då ett av tre pro-ver är 3D.

Jag kom in, grät av lycka och flyttade till Stockholm.

Det var kämpigt, jag var en av de största nybörjar-na i klassen och jag förstod nästan ingenting av pro-grammen. Det var först på slutet av första terminen det knäppte till i huvudet på mig och jag började förstå. Efter det gick det otroligt snabbt framåt och jag lärde mig mer och mer.

Efter ett och ett halvt år skulle vi ut på praktik så vi tryckte ut en Showreel att visa upp för företag man ville söka till och de företag som kom till skolan för att intervjua oss. På något magiskt vänster ville ILP ha mig, och jag började min praktik här i slutet av januari i år.Jag trivdes jättebra, och fick redan från första dagen jobba på stora grymma projekt och utvecklades mer och mer för varje dag.

Jag bestämde mig någon månad innan praktiken för att fråga om sommarjobb, och det ledde till att jag fick tre månaders projektanställning efter prak-tiken och än är jag kvar och jag hoppas på att få vara kvar väldigt länge till!

Elins berättelse är en berättelse gjord av solsken. Även fast vägen inte var rak fick hon lära sig en hel del och hon tackar Fria Läroverken mycket för det.– Fria Läroverken är där jag lärde mig basen i många program som jag idag använder till och från i mitt arbete. Men framför allt känner jag att jag tack vare min gymnasieutbildning höll mitt intresse och driv i

liv. Jag ville alltid få skapa saker, och det var just på dessa lektioner där det tilläts som det gick bra för mig. Skaparglädjen växte sig stor under mediepro-duktion, rörlig bild och liknande och även lite av de teoretiska sakerna har man haft nytta av just för att det var mycket om reklambranschen. Det är ju på sätt och vis där jag hamnade. Så det kan jag ju definitivt säga att jag har nytta av!

Elin nådde dit hon ville nå med hjälp från både sko-lan, vänner och viljestyrka. Tack vare ett stark enga-gemang och ett stort intresse för det grafiska jobbar hon idag på ett av Sveriges största VFX-hus.

Elin Lavén

"Jag kom in, grät av lycka och flyttade till Stockholm"

FRIA MEDIA 11

Utan en aning om vad hon skulle göra efter studenten hittade Elin helt rätt.

Design: Moa Djärv

FRIA MEDIA12

Medier och kommunikati onDett a studieförberedande program vänder sig ti ll dig som är intresserad av journalisti k, fotografi , de-sign och samhällsfrågor. Du får utmärkta förutsätt ningar för att studera vi-dare samti digt som vi utgår från dina intressen inom journalisti k och media och låter dem prägla din skol-ti d. Vår internati onella inriktning ger dig möjlighet att besöka andra länder som en del av utbildningen.

Kreati vt skapande på din MacDigitalt skapande genomsyrar programmet och du kommer bland annat att göra ti dningar, affi scher, hemsidor, bildspel och fi lmer. Hos oss får du din egen MacBook Pro och systemka-mera. Därmed har du allti d dina arbetsverktyg nära ti ll hands, oavsett var du befi nner dig.

Med Adobe CS6 installerat på din Mac får du ti ll-gång ti ll kraft fulla program som Photoshop, Pre-miere Pro, Aft er Eff ects, Illustrator, InDesign och Dreamweaver. Med hjälp av skolans ritplatt or får du lära dig att göra professionella illustrati oner.

En rikti g journalistutbildningHos oss får du utveckla ditt skrivande och lära dig vad det innebär att arbeta som journalist, bland an-nat genom studiebesök och gästf öreläsare. Vi har goda kontakter med olika dagsti dningar i Karlstad och fl era av våra elever har blivit publicerade i NWT.

Du och dina klasskamrater kommer att fungera som en ti dningsredakti on och ti llsammans kom-mer ni att utf orma och utveckla er egen webbti d-ning. Ni bestämmer själva ti dningens tema uti från era intresseområden. Kanske vill ni att er ti dning ska handla om ungdomsmode? Eller varför inte fi lm?

För de elever som är intresserade av dator- och tv-spel erbjuder vi speljournalisti k som en del av pro-grammet. Ni får driva webbti dningen www.game-sense.se där ni ansvarar för hela den journalisti ska processen, allt från att göra löpsedlar ti ll att besöka datorspelsutvecklare och skriva reportage. Utöver den webbaserade ti dningen kommer ni även att utf orma och trycka en pappersti dning. För att utf orma ti dningen kommer ni att använda er av layoutprogrammet InDesign.

För att eft erlikna arbetslivet delar vi upp skolda-gen i två treti mmarspass. Dett a gör det enklare att slutf öra de uppgift er som du arbetar med under ett lekti onspass.

Din huvudlärare i journalisti k är utbildad journalist och behörig gymnasielärare. Dessutom har han ar-betat på Karlstads universitet med kurser inom me-dia och journalisti k. Han vet med andra ord vad som krävs för att du ska lyckas med dina studier inom journalisti k.

Fotografi och fi lmVi erbjuder fotografi sk bild som en del av din jour-nalistutbildning. Vi har en komplett fotostudio där du kommer att lära dig massor om studiofotografe-ring. Du kommer att vara med och arrangera fotout-ställningar och utf orma din egen fotobok. Dessutom kommer du att lära dig att förvandla bra bilder ti ll fantasti ska bilder i Photoshop. I de medieinriktade kurserna kommer du även att lära dig mer om fi lm- och tv-produkti on.

KontaktArbetslagsledare: Erik Axelsson

Telefon: 073-573 2051Mail: erik.axelsson@laroverken.se

Internati onell koordinator:Wilfredo Vigorena

Telefon: 054-22 00 92Mail: wilfredo.vigorena@laroverken.se

LÄNKARFria Läroverken hemsida:

www.laroverken.sewww.friamedia.se

Spelti dning: www.gamesense.se

På Samhäll-Medieprogrammet på Fria Läroverken får eleverna chan-sen att få sina texter publicerade i Värmlands största nyhetstidningar.

medieelever får möjlighet till skarpa publiceringar

FRIA MEDIA12

Foto: Anonym

Resor utomlands på schematVåra elever får bland annat ta del av följande inter-nationella projekt:• Creative Lion. Hösten 2014 lanserar vi ett nytt in-ternationellt projekt där vi besöker länder i Europa, bland annat Italien, Kroatien och Tjeckien. Projektet finansieras av EU och är helt utan kostnad för våra elever.• E-mag. Detta projekt låter våra elever samarbeta med elever i Europa och publicera arbeten i vår ge-mensamma webbtidning www.e-mag.nu.• Italian Week. Detta är ett utbytesprojekt med Ita-lien där vi tar emot italienska elever och våra elever besöker Italien och bor i italienska värdfamiljer.• Praktik utomlands. Vi ger dig möjlighet att göra praktik utomlands, bland annat i Florida.

Kombinera ditt intresse med studierHos oss får du fördjupa dig inom media samtidigt som du får läsa kurser som ger en stabil grund för att läsa vidare efter gymnasiet, bland annat engel-ska, svenska, matematik, filosofi, moderna språk

(spanska, franska, tyska, italienska), samhällskun-skap och psykologi. De studieförberedande kurser-na är ofta medieinriktade. I exempelvis Engelska 5-6 får du och dina klass-kamrater arbeta som journalister åt skolans inter-nationella webbtidning. Gymnasiearbetet ger dig chansen att under ett helt år arbeta med ett medie-projekt som du själv har skapat. Vill du utveckla en grafisk profil åt ett företag eller utforma din egen fototidning? Valet är ditt!

Prova på ditt drömjobbHos oss får du sammanlagt sex veckors praktik (en vecka i årskurs 1, två veckor i årskurs 2 och tre veck-or i årskurs 3). Under praktiken provar du på vad det innebär att arbeta som journalist eller inom media samtidigt som du knyter ovärderliga kontakter med människor inom branschen. Det går även alldeles utmärkt att vara kvar i skolan med lärarledd under-visning under praktiken, om du föredrar det.

Efter studentenVi är valet för dig som vill studera vidare till att bli exempelvis journalist, tv-reporter, informatör, kom-munikatör, fotograf, webbdesigner, formgivare, art director eller copywriter. Då vi är ett studieförbe-redande program har du utmärkta förutsättningar att även utbilda dig inom helt andra områden efter studenten.

Några av de medieinriktade kursernaMedieproduktion, Mediekommunikation, Fotogra-fisk bild, Digitalt skapande samt Journalistik, reklam och information

Prova-på-dagÄr du nyfiken på vårt Samhällsvetenskapliga pro-gram med inriktning journalistik och internationell media? Kontakta Erik eller Wilfredo för att besöka oss under en dag och prova på hur det är att vara elev på Fria Läroverken. Då får du lära dig mer om vår skola och programmet. Du är varmt välkommen!

medieelever får möjlighet till skarpa publiceringar

FRIA MEDIA 13

Foto: Anonym

Foto: Moa Djärv

annons

Design: Moa Djärv

FRIA MEDIA14

Design: Elinor Jacobsson

Alla foton på Fredrik: Kanal 5

ALLTID FULLT UPP

Han är komiker. Han är journalist . Han är TV-kändis och han är småbarnsförälder.

Följ med bakom Fredrik Wikingssons hektiskaliv, där det finns en fantastisk kreativitet

och skaparglädje.

In t erv ju > F r edr ik Wik ing s s on

FRIA MEDIA 15

FRIA MEDIA16

In t erv ju > F r edr ik Wik ing s s on

verraskningar! Det är vad som får Fredrik Wikingsson att skratta. Fredrik berättar att överraskningar är vad som imponerar på honom, han gillar inte inövade scener och sketcher utan gillar spontanitet.

I vinter har Fredrik varit på TV med galan Roast & Toast, tio år på Kanal 5, en festkväll i två tim-mar för att tacka och uppmärksamma alla de människor som medverkat i hans och kollegan Filip Hammar program, deras arbetskamrater och andra intressenter. Under kvällen fick män-niskorna som varit medverkande olika priser för exempelvis bästa kvinnliga roll och bästa manliga roll men självklart som duon ofta på-pekade var alla vinnare.

– Jag hoppas det kan bli bra och omtyckt, en rolig gala som kommer sändas på TV, jag har höga förväntningar, säger Fredrik Wikingsson till Fria Media.

I vinter ska även duon Filip och Fredrik resa till Los Angeles för att spela in ett nytt program som kommer att sändas på Kanal 5 i vår vid namn In i Vinter. – Vi sätter på kameran och bara kör på känsla, jag tror det är det som gjort att vi blivit så populära i tv-rutan, berättar han.

Fredrik var som vilken annan elev som helst på gym-nasiet. Han gick det Naturvetenskapliga programmet och började sedan på journalisthögskolan. Efter exa-men började han jobba på Aftonbladet och där träf-fade han Filip Hammar och sedan startade hans stora karriär. – Jag tjatade på att Filip skulle börja frilansa med mig

men det hela slutade med att vi började på Kanal 5 och göra TV-program, säger Fredrik.

Filip och Fredrik jobbar väldigt intensivt med var-andra och tycker om varandra väldigt mycket, vilket gör det enkelt och roligare att jobba tillsammans och skapa nya roliga saker. Kreativitet är en stor del i alla kändisars liv, de ska hitta på roliga saker som blir uppmärksammade i media så personerna i fråga blir ännu mer välkända. Det som är svårt är att veta vilken typ av kreativitet man ska använda i olika sammanhang, det finns en massa olika typer av kreativitet och humor. Fredrik Wikingsson vill jobba med spontana överraskningar och tycker egent-ligen inte att humor och kreativitet hänger ihop. – En person som är väldigt kreativ kan vara väldigt tråkig och inte ha speciellt mycket humor och en kille med bra humor kan vara väldigt icke-kreativ, säger Fredrik. Det påståendet är mycket sant, det finns väldigt många människor i samhället idag och det är inte självklart att alla är kreativa och spontana men man

kan träna upp kreativitetsförmågan, man kan alltid bli mer kreativ tycker Fredrik.

edia går hand i hand med stor konkurrens. Det krävs mycket av varje individ för att lyckas inom den tuffa branschen. Man måste vara speciell och ha en klar idé, en story. Det finns rolig och tråkig me-

dia och det är inte enkelt att ta sig hela vägen, men det finns människor som lyckas med hjälp av bra vägled-ning och stor kreativitetsförmåga. Tidningen Resumé skriver att det har aldrig varit så hård konkurrens som det är nu, och det har de rätt i,

vi har en massa olika tv-kanaler som kämpar om att få visa just sina program på bästa sändningstid. Media konkurrerar om vår uppmärksamhet och gör allt för att marknadsföra och visa hur bra de är.

nder Filip och Fredriks långa karriär har de varit med om en hel del, rest land och rike runt och spelat in pro-gram som Boston Tea Party, High Cha-parall och Söndagsparty. År 2010 gjorde de ett nytt program

som fick stor uppmärksamhet av media lokalt här i Värmland, de gjorde ett program som hette Lite säll-skap. Humorduon reste till Grums och Säffle i Värm-land för att göra en relationsdokumentär, för att hjälpa ensamma tjejer och killar att finna kärlek. Eller kanske bara lite sällskap.

Humorduon är idag några av Sveriges mest omtalade och kända personer och de har både priser och utmär-kelser i bagaget. År 2012 fick de flera Kristallen-priser, Årets manliga programledare, Årets Realityprogram och Årets program, för deras roliga resa genom Sve-rige i programmet: Får vi följa med? Programmet gick ut på att Filip och Fredrik skulle låta slumpen avgöra och på olika sätt hitta intressanta per-soner som de skulle följa med ett tag, tills personen i fråga på ett eller annat sätt leder dem till ett nytt möte. På så sätt blev det en lång och rolig resa runt hela Sverige.– Det programmet var riktigt roligt att spela in, träffa nya människor och som alltid ha kul på resans gång, säger Fredrik.Juryn som utsåg vinnarna kom med motiveringen: "Fingertoppskänsla när det gäller att porträttera och att skapa briljanta historier" och det har de verkligen, en fingertoppskänsla för att göra roliga program som tvingar fram skratt i mungiporna.

Vad är det roligaste minnet du har från dina dagar i Stockholm? – Hm... Svår fråga... Men jag tror det var när jag var på väg hem efter en inspelning och vi åker in i Stockholm och så ser jag en man med vitt, spretigt hår som står och balanserar en ölburk på huvudet, det var något jag inte förväntade mig så det var en väldigt rolig syn.

Text: Elinor Jacobsson Design: Moa Djärv & Elinor Jacobsson

Vad du inte visste...Ålder: Född den 16 augusti 1973Familj: Fru Johanna Swanberg och barnen Pella och Joni WikingssonFavoritserie: Breaking Bad & Mad Men

Fritidsintresse: Lövkrattning, armhävningar, smågodis och mandlarFavoriträtt: MandlarIdol: Howie Mandel

"Vi sätter på kameran och bara kör på känsla, jag tror det är det som gjort att vi blivit så populära i TV-rutan"

ö U

M

Inter v ju > Fredr ik Wikingsson

1. Vad grubblar du på just nu?

- Min vilopuls, som går upp och ner. 2. Vad ångrar du mest i ditt liv?

– Att jag en gång hyrde ”Ron Burgundy”.

3. Vad är du mest stolt över?

– Att jag två gånger i veckan går upp 05.50 för

att ställa mig på ett satans löpband i 44minuter.

4. Vad avskyr du? - Löpband.

5. Favoritcitat?– ”He not busy being born is busy dying.”

6. Okänd egenskap? – Talar ryska fl ytande. 7. Förebild? Howie Mandel, en rikti gt bra komiker och

skådespelare. 8. Vem förtjänar en smäll på käft en?

– Hermann Göring. 9. Vilken är den största missuppfatt ningen

om dig? – Att jag förtjänar Nobels Fredspris. 10. Om du var tvungen att åka ti ll en öde ö,

vilka tre saker skulle du ta med dig?

Min fru, och mina barn, så tråkig är jag.

Tio

snab

ba

FRIA MEDIA18

Jag vet hur allt kommer gå till. Vi kommer sitta här, alla lika spända och på språng för att så fort någon reser på sig springa till portarna. Där kommer vi sedan stå i en tjock, trång kö och bara vänta otåligt. Folk kommer vara fulla, spilla öl på våra skor och ”Håkanpojkar” som Håkans fans kallas kommer knö sig framför oss.

Helt plötsligt kommer en man att komma fram med den ”hemliga nyckeln” som öppnar portarna till vår frälsning, till vår dröm, vår älskade. Vi kommer springa, men kommer bli stoppade av patruller som måste kolla väskorna efter alkohol, kameror och dylikt. Människor kommer ha gömt sin sprit i Coca-Colaflaskor och Lokaburkar. Vissa döljer det bra och kommer förbi medan andra kommer att få kasta ut sin dyrbara vätska.

Kommer man genom första kontrollen har man gjort hälften, nu är det en till patrull som står längre fram. Alla vet detta, men springer ändå. Vår guds altare kan vi nu se framför oss och adrenalinet pumpar i varenda människa. Kontrollanterna tar sin lilla maskin och piper på våra biljetter som vi omsorgsfullt har vårdat, pratat med och tvättat noga minst en gång i veckan för att den

ska vara så vacker som möjligt när vi senare kommer hänga upp den på våra väggar hemma i vårt rum.

*PIP* säger det. Jag kan passera. Nu gäller det. Nu springer vi. Vi springer till det enda som nu existerar i vår världsbild. I rutin står det ordningsvakter på gräsmattan och drar i våra armar:

– Spring inte!Förgäves försöker de få oss att lyssna på dem men de kan lika gärna lägga sig ned och kolla upp på de vita molnen som seglar på den annars klarblå himlen. Vi har som enda mål att komma så långt fram som möjligt.

Jag ser att folk börjar flockas för att komma in i den första ”sektionen”, där de värsta och största fansen försöker förgäves att gnaga sig in. Alla kommer inte komma in, det vet jag. Jag har det i bakhuvet sedan många gånger innan: ”Ställ dig INTE i klungan, hitta bakvägen”. Och jag kan en bakväg. Jag tar min pojkväns hand, drar honom med mig bort från degen med sjömanskostymer och smiter bakom och går på vänster sida, mot stängslet. På så sätt kommer vi förbi nästan alla på en gång, utan att någon

märker något. Efter ca en minut kan vi ännu en gång andas, vi är fria. Jag kan nästan höra kvinnan i varje GPS: ”Du har nu nått din destination.”

Folk sitter ned, tar fram mackor och dricka ur sina tygpåsar och sjunger på ”Känn ingen sorg.” Men detta är bara lugnet innan stormen. Jag vet, precis som alla andra att inom tio minuter kommer någon att ställa sig upp och sen är det kaos. Folk kommer bli galna, och även fast klockan inte är mer än halv sju kommer vi alla att förflytta oss minst en meter längre fram till scenen. Trycket bakom oss kommer vara så stort så jag tar tag i min pojkväns hand och släpper den inte. Jag har tappat bort allt för många vänner på konserter. Nu är det bara pina. Klart att adrenalinet sitter kvar i kroppen, klart att vi känner en slags eufori för att vi snart kommer se mannen vi så länge trånat efter men väntan är outhärdlig.

Klockan slår åtta, klockan slår fem över, tio över, tjugo över och 20:23 kommer gitarristen in. Öronbedövande. Skriken som kommer från varje mans strupe slås samman och tillsammans är ljudnivån högre än ett jetflygplan som precis startat sin motor. Men jag vet, detta är ingenting mot vad som kommer slå

till när huvudpersonen själv kommer springa ut på scenen.

Jag hade rätt. Trycket som bildas bakom oss är nästintill martyr. Vi trängs in i människorna framför oss och armbågar och knäskålar slås in i våra arma små kroppar. Svetten börjar redan rinna på våra heta pannor och vita iPhones åker upp fortare än Harry Potters Åskviggen.

Nu finns ingen verklighet, det som är kommer förbli evighet, finns inget utanför de stängslen som är uppmonterade runt oss, det enda som existerar är musiken som kommer ut ur högtalarna och mannen som kliver in på scenen i helsvart utstyrsel. Kvällen är helig. Kvällen är evigheten.

I två timmar, 23 minuter och 46 sekunder står vi upp, hoppar vi upp och ned, darrar i våra röster, släpper vi tårar, vrålar från våra strupar, skriker med våra sista krafter och älskar med våra hjärtan. Kärleken kommer aldrig att ta slut. Aldrig.

Moa Djärv

För Håkan är kärleken allt Konserten börjar inte förrän klockan åtta på kvällen. Jag har åkt bil i två och en halv timma för detta och jag har väntat tre månader på denna dag. Jag sitter på gräset utanför området på Slottskogsvallen i Göteborg och längtar efter en varmkorv. En osammanhängande kö av sjömanshattar och tygpåsar sitter på gräset tillsammans med mig och drömmer om samma person – Håkan Hellström.

Inga känslor glömms bort när Håkan sjungerFoto: Moa Djärv

Design: Moa Djärv

Julstört kom till efter braksuccén STÖRT som grun-dades av Johan Östling, Malte Hallquist och Björn Starrin. Hela konceptet går ut på att plocka upp och hitta saker i vardagen, som t.ex. beteenden för att passa in i samhället. Grabbarna gör en djupdykning in i vardagspaniken med både inslag av humor och allvar och hyllar livets gråa nyanser.

Det var några veckor innan Julstört skulle slå upp portarna till CCC och köra igång sin premiärshow för Karlstadborna. STÖRT-gänget ville ha småsketcher i filmformat som skulle visas under pauserna när de skulle byta om under showen. Det de undrade var – vem ska göra filmerna? Det var under en innebandyträning som Jan, Frias rektor, och Björn Starrin började tala om just Jul-stört och att de behövde filmer till showen. Jan fö-reslog då att de ska tala med medieprogrammet på skolan. Några dagar senare kommer Bob, filmlära-ren in till mediaklassen och erbjöd Johan Carlsson, David Jonsson och Fredrik Christenssen jobbet som regissörer. Såklart var svaret ja.

Under två dagar filmades det rejält med STÖRT-kil-larna och mediagänget. Första dagen var de i en lo-kal på Stockfallet som Björn och Johan tidigare hade

hyrt för att kolla på exempelvis fotboll och liknande, och andra dagen var de i festlokalen på hotell Savoy.– Alla filmer skulle ha en röd tråd. Björn skulle spela en slags tekniknörd som älskade nya elektronikpry-lar men som kanske inte var jättepåläst om just mo-bilappar och liknande. Johan och Maltes jobb var helt enkelt att göra narr av hans okunnighet, säger Johan som var med och filmade gänget.

De små sketcherna fick namnen: Elvisp, Boome-rang, Hammare och Rövtermometer. Kortfilmerna visar när Johan och Malte hittar på nya appar som egentligen inte finns och lurar i Björn vad apparna har för funktion. – Hammaren går t.ex. ut på att Johan och Malte säger att man kan ladda ned en app som gör mo-bilen till en hammare. Björn testar då att slå ned en spik med mobilen, som såklart resulterar i en trasig mobil.

Under dag två skulle killarna rigga upp för en fyr-kamp mellan Malte och Anna Sandborgh, kommun-direktör i Karlstad. De skulle tävla i fyra grenar: Röv-krok, ölhävartävling, armhävning och armbrytning.

Efter de två hektiska dagarna av filmande fick de två veckor på sig att klippa ihop materialet till

verklighet. En vecka efter att mediekillarna överfört Malte, Johan och Björns idéer till rörlig bild kom de in för att kolla läget med killarna som nu hade börjat redigera och klippa i de olika scenerna. – De har gjort ett otroligt jobb, det här är över för-väntan, säger Björn när de kollar på killarnas grov-klippning.

När kvällen kommer då premiären ska hållas har Johan, Fredrik och David fått gratisbiljetter till sho-wen. – Jag tycker att hela grejen med att få filma, redigera och sen se det på duk med 2000 andra personer var en riktigt rolig erfarenhet, säger Johan och ler.

Moa Djärv

Fria Läroverken har kontakter överallt, allt från reklambyråer i Karlstad till skolor i USA. Frias elever får vara med på mycket, resa utomlands, designa loggor som sedan används av etablerade företag och skriva krönikor till stora ny-hetstidningar. I julas var det treorna på medieinriktningens tur att vara med om något spännande – de skulle få skapa filmer till julshowen Julstört.

Succétrion samarbetar med frias estetelever

Inga känslor glömms bort när Håkan sjunger

Johan, Malte och Björn var mäkta imponerade av eleverna

FRIA MEDIA 19

Foto: Johan Carlsson

Design: Moa Djärv

Med världen På Fria Läroverken i Karlstad har vi ge-

nomfört fl era internati onella projekt och skolans medieelever har bland an-nat fått resa ti ll Spanien, Italien och Tjeckien. Hösten 2014 lanserar vi ett

nytt EU-projekte, som går under namnet, Creati -ve Lion där våra medieelever kommer att driva en webbportal ti llsammans med medieskolor från Italien, Kroati en, Tjeckien och Turkiet.

– Vi vill ge våra elever ett globalt perspekti v i undervisningen, be-rätt ar Fria Läroverkens inter-nati onella eldsjäl Wil-fredo ”Wiggo” Vigorena.Wiggo fi ck ti teln EU-skolam-bassadör för några år sedan när han deltog i en utbild-ning för att sti mulera inter-nati onellt utbyte. Sedan dess har han deltagit i fl era fram-gångsrika projekt. Ett av dem är det EU-fi nansierade projektet e-mag, som pågick från 2011-2013. Projektet handlade om att driva en europeisk webbti dning och det gav Fria Läroverkens medie-elever möjlighet att uppleva Italien, Spanien och Tjeckien på plats. Under våren har Wiggo dess-utom hjälpt en av skolans medieelever att få prak-ti kplats i Florida, där hon kommer att producera marknadsföringsmaterial ti ll en stor tennisturne-ring.

– Det är fantasti skt roligt att jobba på en skola som uppmuntrar internati onellt utbyte och som erbjuder sina elever världen som klassrum, säger Wiggo.

För Wiggo uppfyller internati onella projekt fl era vikti ga syft en. Ett syft e är att låta skolans elever resa och uppleva andra kulturer. Oft a upptäcker eleverna då att det fakti skt inte är särskilt stor

skillnad om man är född i Grums el-ler Prag; man tänker ganska lika

ändå. Ett annat syft e är att göra undervisningen mer verklig-

hetsförankrad. Till exempel använder eleverna engelska och spanska i mycket större utsträckning utomlands än i klassrummet. De gör sig helt enkelt inte förstådda an-

nars. Ämnen som historia och geografi får också en helt ny

dimension när eleverna får be-söka och uppleva historiska städer som Rom eller Cádiz i verkligheten.

Dessutom får eleverna större förståelse för vad det innebär att vara EU-medborgare. Wiggo berätt ar: – När vi var i Italien senast var det två elever som diskuterade det italien-ska valet och Silvio Berlusconis ledar-egenskaper med en italiensk kypare. Kan skolan bli mer angelägen och äkta än så?

– Hösten 2014 sjösätt er vi vårt nya EU-projekt Creati ve Lion där vi kommer att driva en webb-portal ti llsammans med medieskolor från Italien, Kroati en, Tjeckien och Turkiet, säger Wiggo.Projektet går ut på att låta eleverna publicera fi l-mer, fotografi er och texter på nätet uti från olika teman. Ett huvudtema är instrukti onsfi lmer, el-ler tutorials som de oft a kallas. Eleverna får inom dett a tema göra fi lmer där de visar hur man skapar media i olika former. Det kan ti ll exempel röra sig om hur man redigerar bilder, hur man gör fi lmaffi scher eller hur man gör fi lmeff ekter. Projektet ger även eleverna möjlighet att resa ut i Europa och dela erfarenhe-ter med elever från andra länder.

En stor fördel med EU-projekt är att mat, resa och boende fi nansie-ras av EU. Vad krävs då som elev för att få

som uppmuntrar internati onellt utbyte och som erbjuder sina elever världen som klassrum, säger

För Wiggo uppfyller internati onella projekt fl era vikti ga syft en. Ett syft e är att låta skolans elever resa och uppleva andra kulturer. Oft a upptäcker eleverna då att det fakti skt inte är särskilt stor

skillnad om man är född i Grums el-ler Prag; man tänker ganska lika

ändå. Ett annat syft e är att göra undervisningen mer verklig-

hetsförankrad. Till exempel använder eleverna engelska och spanska i mycket större utsträckning utomlands än i klassrummet. De gör sig helt enkelt inte förstådda an-

nars. Ämnen som historia och geografi får också en helt ny

dimension när eleverna får be-söka och uppleva historiska städer som Rom eller Cádiz i verkligheten.

Dessutom får eleverna större förståelse för vad det innebär att vara EU-medborgare.

– När vi var i Italien senast var det två elever som diskuterade det italien-ska valet och Silvio Berlusconis ledar-egenskaper med en italiensk kypare. Kan skolan bli mer angelägen och äkta

Creati ve Lion där vi kommer att driva en webb-portal ti llsammans med medieskolor från Italien, Kroati en, Tjeckien och Turkiet, säger Wiggo.Projektet går ut på att låta eleverna publicera fi l-mer, fotografi er och texter på nätet uti från olika teman. Ett huvudtema är instrukti onsfi lmer, el-ler tutorials som de oft a kallas. Eleverna får inom dett a tema göra fi lmer där de visar hur man skapar media i olika former. Det kan ti ll exempel röra sig om hur man redigerar bilder, hur man gör fi lmaffi scher eller hur man gör fi lmeff ekter. Projektet ger även eleverna möjlighet att resa ut i Europa och dela erfarenhe-ter med elever från andra länder.

En stor fördel med EU-projekt är att mat, resa och boende fi nansie-ras av EU. Vad krävs då som elev för att få

"Vi vill ge våra elever ett globalt perspektiv"

Foto: Amanda Lennartsson

FRIA MEDIA 21

Smeknamn: WiggoJobbat på Fria Läroverken sedan: 2006Ämnen: Media och esteti kMott o: Man får den plats man tar sig

• Kan du ge en kort beskrivning av din un-dervisningserfarenhet? Min pedagogiska grund ligger i försvaret. När jag jobbade som offi cer så var mitt huvudsakliga

uppdrag att utbilda värnplikti ga, alltså jag var lärare åt ungdomar som gjorde lumpen.

Jag jobbade som offi cer i fem år och som bild/estetlärare sedan januari 2000

• Hur länge har du arbetat på skolan? Jag började på Fria hösten 2006

• Vad är det bästa minnet du har från dina år på Fria?

Det är mycket men jag tror att det är gemenskapen mellan mig och mina kollegor som gör att jag upplever

fi na minnen varje dag.

• Var får du din inspirati on ifrån?Jag får min inspirati on av att jag verkligen tror på dett a med internati onella projekt, jag ser ett värde i det och ser att många tjänar så mycket på att vara med i ett projekt.

En annan sak som får mig att jobba med projekt är att även om det är jobbigt med att skriva ansökan och fi xa med allt det prakti ska så vet jag att jag inte är ensam om jobbet, jag har allti d kollegor med mig.

• Bortsett från undervisningen vad är dina friti dsintres-sen?Löpning (triathlon), foto, resor, med mera…

• Hur är en idealisk student? Jag tror att det är en student som innehar följande egen-skaper: Nyfi kenhet, vill mycket, är självgående och pålitlig.

• En storm blåser i väg med ditt hus, var landar du?Svårt... Jag har haft tur och rest en del och fått massor med trevliga ställen men jag säger nog Miami.

som klassrumfölja med på en resa? Wiggo berätt ar att elever som får följa med fungerar som ambassadörer för skolan. Att vilja och våga lära sig mer om an-dra kulturer är därför avgörande egenskaper. Ett annat vikti gt kriterium är att visa engagemang för projektet och att göra bra ifrån sig i skolan. – Elever som uppfyller dessa kriterier har en given biljett ti ll en av våra framti da EU-resor, avslutar Wiggo.

E-magprojektet lever vidare på webbsidan www.e-mag.se

Wiggo mot väggenSmeknamn: WiggoJobbat på Fria Läroverken sedan: 2006Ämnen: Media och esteti kMott o: Man får den plats man tar sig

• Kan du ge en kort beskrivning av din un-dervisningserfarenhet? Min pedagogiska grund ligger i försvaret. När jag jobbade som offi cer så var mitt huvudsakliga

uppdrag att utbilda värnplikti ga, alltså jag var lärare åt ungdomar som gjorde lumpen.

Jag jobbade som offi cer i fem år och som bild/estetlärare sedan januari 2000

• Hur länge har du arbetat på skolan? Jag började på Fria hösten 2006

• Vad är det bästa minnet du har från dina år på Fria?

Det är mycket men jag tror att det är gemenskapen mellan mig och mina kollegor som gör att jag upplever

fi na minnen varje dag.

• Var får du din inspirati on ifrån?Jag får min inspirati on av att jag verkligen tror på dett a med internati onella projekt, jag ser ett värde i det och ser att många tjänar så mycket på att vara med i ett projekt.

som får följa med fungerar som ambassadörer för skolan. Att vilja och våga lära sig mer om an-dra kulturer är därför avgörande egenskaper. Ett annat vikti gt kriterium är att visa engagemang för projektet och att göra bra ifrån sig i skolan. – Elever som uppfyller dessa kriterier har en – Elever som uppfyller dessa kriterier har en given biljett ti ll en av våra framti da EU-resor, avslutar Wiggo.

E-magprojektet lever vidare på webbsidan www.e-mag.se

Wiggo mot väggen

15 frågor ti ll Frias EU-ambassadör

Foto: Anonym

FRIA MEDIA22

Australien på två veckor

Det välkända Opera-huset.

I fyren i Byron Bay.

I den höga byggnaden i bak-grunden bodde Jonas på den 72:a våningen i Brisbane.

Rakt ned från Sydney Tower Eye.

Den fantastiska utsikten från fyrtornet i Byron Bay.

Från taket på hotellet i Sydney.

Foto: Jonas Arvidsson

RESAN BÖRJARResan börjar på Arlanda den 21/12 – 13. Framför sig har de ett och ett halvt dygn på resande fot. Första flyget tar dem till London. Väl där tar det två timmar innan nästkommande flyg far över moln och otaliga länder inn-an landning i Singapore. Väntan är dub-belt så lång i önationen, fyra timmar får de gå omkring på flygplatsen i väntan på att de ska nå fram till sin slutdestination – efterlängtade Australien.

BRISBANEDen 22 december kommer de fram till Brisbane. Här ska de stanna i åtta dagar. Det är varmt, sommaren är som bäst i Australien under jul. Brisbane är tredje största staden i Australien och är även huvudstad i delstaten Queensland. Bris-bane är en folkfylld stad med ungefär två miljoner invånare, jämförbart med folk-tätheten i Sydney.

Under första veckan i Brisbane besökte Jonas, Lena och hans pappa en utkiks-punkt vid namn Mount Coot-tah. Invå-narna själva kallar det för ”The Best View of Brisbane”. Som vilken utsikt som helst är det ett fantastiskt panorama över sta-den. Även under kvällen kan man gå upp och se de byggnaderna som glimmar likt julbelysningarna i städerna här i Sverige.

BYRON BAYVill man bada i Brisbane måste man åka utanför staden. Jonas, Lena, hennes dot-

ter Mia som bor i Brisbane och Jonas pap-pa åkte en dag ut tillsammans till den lilla staden Byron Bay. Staden är lokaliserad ungefär 16 mil från Brisbane och är känd för sina långa stränder. Turister vallfärdar hit varje år för att åka till Cape Byron som man också kallar: ”The easternmost point of the mainland of Australia.” Det är alltså den östligaste punkten i Australien som sträcker ut sig i Stilla havet. – Det finns en fyr där ute som man kan besöka och ta grymma bilder ut på det stora havet, säger Jonas om Cape Byron.

JULAFTON I BRISBANE Australien likt många andra länder firar julen den 25 december. Julgranen är väl-digt betydelsefull även i Australien men onekligen olikt oss då de måste spraya granen med insektsspray så giftiga spind-lar inte kommer in i husen. Granen kan lätt bli brun och barra av sig för tidigt om man tar in granen i huset under den för-sta halvan av december då det är så torrt och varmt. Många pryder sina kontor och hus med lampor, ibland kan man till och med se bilar med krimskrams som glim-mar. Även fast det är mitt i sommaren och det är ljust långt in på natten är lju-sen en viktig del i firandet.

SYDNEYEfter ungefär en vecka i Brisbane fortsät-ter resan till Sydney där de ska tillbringa fyra dagar med shopping och sightseeing och fira nyår tillsammans.

Sydney är känt för sitt spektakulära ny-årsfirande. Man kan se allt från rökcer-monier som är en hyllning till landets ur-invånare, fyrverkerier med synkroniserad musik från kända barnfilmer och poplå-tar till följd av ljusparader med häftiga mängder av upplysta fartyg i hamnen. Men det största av allt är fyrverkeriet som varar i exakt tolv minuter, en minut för varje månad. Det slår till på 12-slaget vid Sydney Harbour Bridge. – Ska man ha en bra plats ska man stå vid Operahuset och för att få kolla på spektaklet därifrån måste man nästan campa där en dag innan, berättar Jonas som upplevde ljusshowen under Sydney Harbour Bridge.

Dagen efter allt firande var det många människor som kryllade på stadens gator. Jonas och hans pappa besökte det kända operahuset Sydney Opera House. Tyvärr var det stängt men det var fortfarande en hel massa människor som besökte bygg-naden som är en av de mest välkända konstruktionerna i världen. Dansken Jørn Utzon var arkitekt till huset som invigdes 20 oktober 1973. Byggna-dens skepnad påminner mycket om segel och hela konstruktionen täcks av 1 056 000 glaserade, vita kakelplattor som är tillverkade av svenskt klinker från lera bruten i trakten kring Ekeby i Skåne.

Det finns många olika turistattraktioner i Sydney så som Royal Botanic Gardens, Sydney Town Hall och Sydney Tower Eye. Jonas och hans pappa besökte Sydney Tower Eye, detta 309 m höga torn som

ger en underbar utsikt över hela Sydney. Tornet är öppet för allmänheten och er-bjuder både restaurang och kafé. – Det liknar lite Lisebergstornet fast i något större format då, säger Jonas och skrattar.

Innan Jonas fick åka upp för hissen längst upp i tornet fick han se på en 4D-film om Sydney och Australien.

NOOSASista anhalten: Noosa. Noosa ligger un-gefär 13 mil från Brisbane och ligger i regionen the Sunshine Coast. Det lever ungefär 52 000 människor i området och det är känt för sina vackra stränder och blå vatten. Här stannade Jonas och hans pappa under en helg innan de skulle lämna underbara Australien och flyga till-baka till kalla Sverige.

Moa Djärv

Kängurur, nationalfåglar, utkikstorn som visar fantastiska akitekturer, världskända fyrverkerishower och byggnader prydda av svenskt kakel. Australien har det mesta och här får vi följa

Jonas tillsammans med sin far och jobbkollegan Lena.

Det du inte visste...Många tror att Sydney är huvudstaden i Aus-tralien, andra tror att det är Melborne. När Australiens invånare skulle bestämma vilken av de ovansående städerna som skulle bli röstad till huvudstad kunde man inte komma fram till ett slutgiltigt beslut. Därför beslöt man istället att bygga en stad mittemellan Melborne och Sydney som kom att bli Canberra.

När Jonas var i Noosa var det 41 grader varmt, varmaste dagen på mer än hundra år.

Jonas och hans sällskap var i luften i mer än 25 timmar för att komma till Australien.

Jonas såg både kängurur och Queenslands landsskapsdjur Kookaburra när han och hans far var på en golfbana i Brisbane.Nyår i Sydney lockar tusen-

tals besökare varje år.

Foto: Jonas Arvidsson

FRIA MEDIA 23

Design: Moa Djärv

FRIA MEDIA24 FRIA MEDIA24

Refl exer såsom refl exvästar och klistermärken har idag blivit väldigt populära. En pryl som verkligen räddar liv. För ti o år sedan var det inte alls lika populärt med att använda refl exer, det var i princip endast byggar-betare och småstadsinvånare som använde refl exväst men idag har industrin expanderat.

Idag har var och varannan person ute i samhället någon typ av refl ex på sig, om det så är en refl exväst, refl exband att sätt a runt ben eller armar. En nyare och väldigt lyckad refl ex är djurrefl exer för exempelvis hundar eller hästar. Det är en av orsakerna ti ll att försäljningen av refl exer ökat.

Karlstad är en väldigt sporti g stad med många arenor och idrott shallar, samt fl era buti ker i innerstaden som säljer refl exer för alla typer av akti viteter. – Vi har alla möjliga olika refl exer, allt från refl exvästar, elasti ska refl exer man kan sätt a runt armar eller fotleder och även LED-lampor för cyklar och hjälmar. Men den vanligaste refl exen är nog refl exvästen, säger David på Stadium i Karl-stad City. Han tror att anledningen ti ll att fl er personer använder refl exer nu än för ti o år sedan är att det blir mörkare och mörkare på vintern och personer som är utomhus och tränar eller tar en promenad vill synas bätt re, speciellt för bilister. Det har skett fl era olyckor där personer som inte har synts blivit allvarligt ska-dade och det har blivit uppmärksammat av samhället idag, därför använder fl er refl exer.

– En refl ex är inte dyr, jag tycker att alla personer där ute ska kosta på sig åt-minstone en refl ex. På Stadium i Karlstad City kostar refl exerna från 39kr upp ti ll 200kr. Varje individ kan välja vilken som passar just dem. Enligt stati sti k från Transportsstyrelsen i Sverige ser man en minskad olycks-stati sti k speciellt på gång- och cykelvägar om man jämför med 2010-2011. Det

är med största sannolikhet på grund av den ökade användningen av refl exer.

Den refl ex som är mest lämplig att sätt a på sig ute när man går eller tränar är refl exbandet därför att när man rör på armar eller ben

rör sig refl exen också. Därmed blir det då enklare för bilister att se cyklister och fotgängare.

Många refl exer som säljs eller delas ut i reklamsyft e är tyvärr undermåliga och uppfyller inte uppsatt a krav från NTF och är inte ordentligt CE-märkta. Dett a kan leda ti ll en så kallad falsk säkerhet där du som fotgängare eller cyklist tror att du syns trots att du i själva verket bara syns marginellt bätt re än om du inte hade haft någon refl ex alls. För största möjliga säkerhet bör du därför välja en certi fi erad refl ex.

Använder du refl exer när du tränar eller går ti ll och från jobbet? – Jag använder min refl exväst minst tre gånger i veckan när jag springer. Jag ser det som en säkerhetsågärd för mig själv och andra sedan är det en självklarhet när det är mörkt ute, säger Wilfredo Vigorena, medielärare på Fria.

Elinor Jacobsson

Reflexerna räddar livSynlig när mörkret faller

Utan refl ex har en bilist endast 20–30 meter på sig att upptäcka och bromsa för en fotgängare, enligt Trafi kverket. Med refl ex är sikten 125 meter.

Reflexerna räddar liv

Refl exer såsom refl exvästar och klistermärken har idag blivit väldigt populära. En pryl som verkligen räddar liv. För ti o år sedan var det inte alls lika populärt med att använda refl exer, det var i princip endast byggar-betare och småstadsinvånare som använde refl exväst men idag har industrin

Idag har var och varannan person ute i samhället någon typ av refl ex på sig, om det så är en refl exväst, refl exband att sätt a runt ben eller armar. En nyare och väldigt lyckad refl ex är djurrefl exer för exempelvis hundar eller hästar. Det är en

Den refl ex som är mest lämplig att sätt a på sig ute när man går eller tränar är refl exbandet därför att när man rör på armar eller ben

rör sig refl exen också. Därmed blir det då enklare för bilister att se cyklister och fotgängare.

Många refl exer uppfyller inte uppsatt a krav från NTF och är inte ordentligt CE-märkta. Dett a kan leda ti ll en så kallad falsk säkerhet där du som fotgängare eller cyklist tror att du syns trots att du i själva verket bara syns marginellt bätt re än om du inte

Synlig när mörkret faller

Utan refl ex har en bilist endast 20–30 meter på sig att upptäcka och bromsa för en fotgängare, enligt Trafi kverket. Med refl ex är sikten 125 meter.

Foto & Design: Elinor Jacobsson

FRIA MEDIA 25

Denise och Anna går båda i årskurs 3 på den ekonomiprogrammet på Fria Läroverken. Under tredje året i gymnasiet ska man under hela skolåret göra ett så kallat gymnasiearbete. Gymnasiearbetet är direkt kopplat till det program man går på och därmed ett av examensmålen man måste uppnå innan man går ur gymnasiet.

När Denise och Anna funderade på vad de ville göra hade de redan lite olika idéer. – Jag hade tänkt länge att jag ville göra någon slags insamling som mitt gymnasiearbete, säger Anna

När Denises syster insjuknade i leukemi i september förra året stod det klart för Denise att det var en insamling för Barncancerfonden hon ville jobba med. Hon frågade Anna om hon ville hänga med på tåget och i mitten av september startades UF-företaget Never Lose Faith i kampen mot barncancer.

För ett år sedan, när Anna och Denise gick andra året på gymnasiet startade de tillsammans med två andra klasskamrater UF-företaget SuperBra UF. Tillsammans kom de på andra plats i tävlingen Bästa UF-företag 12/13. Med den erfarenheten i bagaget så hade både Anna och Denise en liten fördel i hur de skulle skapa ännu ett framgångsrikt företag. – SuperBra UF var ett vinstgivande företag där vi tävlade i många olika tävlingar. Denna gång tar vi det lugnare och gör det till mer av ett projektarbete än ett företag, säger Denise.

Never Lose Faith står för just att aldrig tappa hoppet. Att få ett så tungt besked som just cancer kan få vem som helst att falla på knä men att göra något bra utav det är väldigt starkt. Anna och Denise berättar att de inte ville ha ett namn där cancer nämndes utan de ville att det skulle stå för så mycket mer. Man ska kunna köpa ett armband

och tolka det hur man vill men fortfarande sponsra Barncancerfonden menar de båda entreprenörerna.

Never Lose Faith har sålt över 400 armband och nästan alla pengar som kommer in går oavkortat till Barncancerfonden. – Vi använder lite av de pengar vi får in till pärlor, snören och lite annat material men när företaget avvecklas i mitten av maj går alla pengar som finns på konton rakt in till Barncancerfonden, berättar Denise.

När projektarbetet ska vara klart i mitten av april och företaget läggs ned har Anna och Denise som mål att ha sålt för över 15-20 000 kr. De har trätt över 400 armband och köpt över 2 500 pärlor, det jobb de har gjort för en sådan god gärning förtjänar exakt det mål de har satt upp.

Moa Djärv

– Tappa aldrig hoppet, det säger Denise Kihlberg och Anna Hveem på Fria Läroverken i Karlstad. I september förra året när Denise lillasyster blev diagnostiserad med cancer startade Anna och Denise sitt UF-företag och projektarbete "Never Lose Faith". Företaget pärlar armband med texten Never Lose Faith och pengarna som samlas in går oavkortat till Barncancerfonden.

dE KÄMPAR MOT BARNCANCER

Anna och Denise kämpar hårt för att nå de mål de eftersträvar.Foto: Moa Djärv

FRIA MEDIA 25

Design: Moa Djärv

FRIA MEDIA26

”En kombination av eget arbete och hjälp från en kompetent lärarkår bidrar till en seriös atmosfär som får mig att känna mig stolt över att vara delaktig i Fria Läroverken.” Johan Carlsson, årskurs 3

"STOLT ATT VARA EN DEL AV FRIA"

”Jag tycker om hur tillgängliga lärarna är genom mail och Facebook-grupper. Jag gillar också alla de datapro-grammen vi har på datorerna.” Sebastian Andersen, årskurs 2

"GILLAR DATOR-PROGRAMMEN"

”En bra gemenskap. Man får resa ut-omlands om man visar att man vill. När man behöver prata med någon lärare så fi nns dom där. Bra utbildning och bra hjälp att nå önskat betyg.” Emma Waljestål, årskurs 2

"UNDERBAR LÄRARKÅR"

ELEVCITAT

”Det som är mest positivt är helt klart min klass. De är underbara, kreativa och intressanta människor som är det som gör skolan rolig.” Olivia Samuelsson, årskurs 3

"INTRESSANTA MÄNNISKOR"

Foto: Moa DjärvDesign: Moa Djärv

”Jag tycker lärarna är skitbra och jag gillar att lektionerna är så långa och att man bara har max två lektioner om dagen. Jag tycker det är bra att i alla fall vår klass inte är så stor, och jag tycker det är kul när man har lektioner med andra klasser ibland.” Isabelle Jansson, årskurs 1

"JAG GILLAR MIN LILLA KLASS"

Foto: Moa Djärv

FRIA MEDIA28

DU VET VAD DU GILLAR,VI VET VAD SOM KRÄVS.

Foto: Amanda Lennartsson

Foto: Moa DjärvDesign: Moa Djärv