Svekofennisk granit från olika metamorfa miljöer …lup.lub.lu.se/student-papers/record/2302120/file/2302124.pdfmetamorfa miljöer Kristofer Wollein Waldetoft Examensarbeten i Geologi

Kristofer Wollein WaldetoftExamensarbeten i Geologi vidLunds universitet - Berggrundsgeologi, nr. 245(15 hskp/ECTS)

Geologiska institutionenCentrum för GeoBiosfärsvetenskap

Lunds universitet2009

Svekofennisk granit från olikametamorfa miljöer

Kristofer Wollein WaldetoftExamensarbeten i Geologi vidLunds universitet - Berggrundsgeologi, nr. 245(15 hskp/ECTS)


Lunds universitet2009

Sveko-fennisk granit från olikametamorfa miljöer

Svekofennisk granit från olika metamorfa miljöer

Examensarbete Kristofer Wollein Waldetoft

Geologiska Institutionen Lunds universitet

2009

Innehåll

Inledning................................................................................................................................................................. 5

Material och syfte 5

Problem 5

Metod 5

Geologisk bakgrund -den Baltiska skölden ......................................................................................................... 5

En tektonisk förklaring 6

Beskrivning av materialet ..................................................................................................................................... 9

Indelning av proverna och jämförelse mellan miljöer 10

Resultat SEM/EDS .............................................................................................................................................. 10

Fläckar i biotit 10

Anortithalt i plagioklas 11

Zonering i plagioklas 11

Muskovit-kvartssymplektiter 11

Granat 13

Diskussion och slutsatser..................................................................................................................................... 14

Referenser ............................................................................................................................................................ 14

Appendix 1 ........................................................................................................................................................... 15

Appendix 2 ........................................................................................................................................................... 31

Omslagsbild: Biotit med skador efter radioaktivt sönderfall

Svensk sammanfattning

Kristofer Wollein Waldetoft

Wollein Waldetoft, K., 2009: Svekofennisk granit från olika metamorfa miljöer. Examensarbeten i geologi vid

Lunds universitet, Nr. 245, 31 sid. 15 hp.

Handledare: professor Anders Lindh, Geologiska Institutionen, Centrum för GeoBiosfärsvetenskap, Lunds Univer-

sitet, Sölvegatan 12, 223 62 Lund, Sverige.

Nyckelord: svekofennisk granit, radioaktiva skador, symplektit, albit

Kristofer Wollein Waldetoft, Geologiska Institutionen, Centrum för GeoBiosfärsvetenskap, Lunds Universitet, Söl-

vegatan 12, 223 62 Lund, Sverige. E-post: [email protected]

I denna uppsats undersöks granitiskt material från trakten av Örnsköldsvik. Det rör sig om så kallade sensvekofen-niska graniter i den Bottniska bassängen. Syftet är att se om det finns något samband mellan materialets beskaffen-het och hur djupt ned i jordskorpan det trängt in. Materialet har undersökts i optiskt mikroskop. Resultaten antyder att det kan finnas skillnader som svarar mot djupet men det går inte att dra några säkra slutsatser. Detta skulle kräva ett betydligt större material. Kompletterande undersökningar har gjorts i elektronmikroskop. Bland annat undersök-tes vad som såg ut att vara radioaktiva skador. Denna misstanke bekräftades.

.

English abstract

Kristofer Wollein Waldetoft

Wollein Waldetoft, K., 2009: Svekofennisk granit från olika metamorfa miljöer. Examensarbeten i geologi vid

Lunds universitet, Nr. 245, 31 pp. 15 ECT.

Advisor: professor Anders Lindh, Departement of Geology, Geobiosphere Science Center, Lund University, Sölve-

gatan 12, 223 62 Lund, Sweden.

Keywords: Svecofennian granite, radioactive damage, symplectite, albite

Kristofer Wollein Waldetoft, Geologiska Institutionen, Centrum för GeoBiosfärsvetenskap, Lunds Universitet, Söl-

vegatan 12, 223 62 Lund, Sverige. E-post: [email protected]

Here I present results from an investigation of granitic material from the area of Örnsköldsvik in east central Swe-den, late Svecofennian granites in the Bothnian basin. The aim of the study was to see if there is any difference between the features of the material from different depths of intrusion. The results from light microscopy indicate that such might be the case, but the material is far too small for this investigation to settle the question. Analyses were also performed by electron microscopy, among other things on what appeared to be radioactive damage of the material. This suspicion was confirmed.

5

Inledning Det är nu en tid sedan plattektoniken slog igenom som teori och det finns verktyg för att förstå mycket av det som pågår i jordskorpan, men tektoniken har utveck-lats inte bara som teori, utan också som fenomen och de processer som bildade bergarter i prekambrisk tid är inte nödvändigtvis identiska med dem som verkat un-der fanerozoikum (jfr Gaál & Gorbatschev, 1987). Ett område som ger möjlighet att studera förfanerozoiska skeenden är den Baltiska skölden och en stor del av denna utgörs av den svekofenniska orogenen. I denna har ett litet område valts ut och i studiet av det utgör denna uppsats en liten del.

Material och syfte Materialet för denna undersökning är ett urval av sen-svekofenniska S-graniter i den Bottniska bassängen och det övergripande syftet är att undersöka om det finns några samband, och i så fall vilka, mellan grani-ternas mineralogiska sammansättning och deras intru-sionsdjup, uttryckt som graden av metamorfos hos omgivande sedimentära bergarter. Proverna är tagna över ett ganska stort område väster och söder om Örn-sköldsvik och från ett flertal granitmassiv (Fig. 3). Ett huvudsyfte är att göra en petrografisk beskrivning med en undersökning av materialets mineralogi och i viss mån även enskilda minerals kemiska sammansättning. Detta ligger sedan till grund för jämförelsen. Provtag-ningen är baserad på den geologiska länskartan väs-ternorrlands län (Lundqvist et al. 1990).

Problem Den grundläggande problemställningen (se ovan) är frågan om samband mellan det granitiska materialets beskaffenhet och dess intrusionsdjup, eller annorlunda uttryckt, om det finns några generella skillnader i mi-neralogisk sammansättning mellan prover från de olika metamorfa miljöerna.

Under arbetets gång formulerades också komplette-rande problem.

1. En stor del av biotiten är påtagligt grå i korspola-riserat ljus och har rikligt med runda mörka fläckar. Fläckarna noteras av Olsson (2007) och tolkas av ho-nom som radioaktiva skador.

2. Det förekommer symplektiter av små ljusa glim-merstavar och små kvartskorn. Dessa undersöktes i syfte att formulera en hypotes för att förklara deras uppkomst.

3. Tidigt noterades att den plagioklas som analyse-rades var albitisk och därför undersöktes plagioklas i ett urval av prover från de olika metamorfa miljöerna för att se om detta var typiskt för granittypen.

4. Granat förekommer i ett prov (0633) och i ett annat (0640) finns en pseudomorf efter vad som ser ut att ha varit en granat. Granatens sammansättning be-

stämdes och den undersöktes vidare för att utröna ho-mogeniteten i kristallen.

Metod Huvudmetoden har varit optisk mikroskopering. Mate-rialet har beskrivits, informationen har sammanställts (Tabell 1) och jämförelser har gjorts.

Den optiska mikroskoperingen har följts upp med undersökningar i svepelektronmikroskop (SEM) och med energidispersiv röntgenspektroskopi (EDS). Prin-ciperna beskrivs nedan efter uppgifter från St. Lawren-ce University Microscopy & Imagery Center (http://it.stlawu.edu/~slumic/SEMTheory.pdf). En stråle av primära elektroner beskjuter materialet. En del av dem sprids av atomkärnorna i materialet och tappar därvid inte så mycket energi. De som sprids bakåt kallas bak-åtspridda elektroner (backscattered electrons, BSE) och de har alltså en ganska hög energi. Primära elek-troner kan också slå ut elektroner ur atomer i materia-let. Dessa, som slås ut, kallas sekundära elektroner (secondary electrons, SE). De har låg energi, varför bara de som kommer från materialets ytliga delar tar sig ut och kan nå detektorn. SE ger därför en bild av provets yta, alltså en topografisk bild. Skillnaden i energi mellan SE och BSE gör att de kan skiljas åt med ett elektromagnetiskt filter. Ett positivt fält vid detektorn attraherar elektroner. De med lägst energi kommer att ändra riktning mest och därför bli överre-presenterade; detektorn tar främst emot SE. Om där-emot ett negativt fält används repelleras elektroner. Också då påverkas de lågenergetiska mest och de blir underrepresenterade; detektorn tar främst emot BSE. Elektronerna sprids mer av stora än av små atomer och därför kan BSE ge en elementkontrastbild. Det kan också tilläggas att en särskild BSE-detektor finns mon-terad runt objektivets utträdesöppning.

När primärelektronerna interagerar med provmate-rialet avges röntgenstrålning på flera sätt. Det som är relevant här är att elektroner i inre skal kan slås ut. De ersätts då av andra som faller in från skal med högre energinivå. Skillnaden i energi avges som röntgenstrål-ning och eftersom energinivåerna skiljer mellan olika grundämnen, kan energin hos strålningen användas för att avgöra materialets sammansättning. Detta är grun-den för energidispersiv röntgenanalys (EDS).

Geologisk bakgrund – den Bal- tiska skölden Den Baltiska skölden kan delas in i tre delar med fal-lande ålder från nordost mot sydväst (Gaál & Gorbat-schev, 1987). Indelning och nomenklatur skiljer mel-lan författare (jfr Lindström et al., 2000) men för detta examensarbete finns ingen anledning att gå in i den diskussionen och jag kallar dem den arkeiska, den sve-kofenniska och den sydvästskandinaviska provinsen. De tre provinserna svarar enligt Gaál & Gorbatschev (1987) mot tre orogeneser, den lopiska för 2,9-2,6 Ga sedan, den svekofenniska för 2,0-1,75 Ga sedan och

6

den gotiska för 1,75-1,5 Ga sedan. Alla åldrar är unge-färliga. Anders Lindh har i direkt kommunikation på-pekat att begreppet Gotium är problematiskt, då det tidigare haft en annan betydelse. Detta är en viktig synpunkt men för huvudframställningen följer denna uppsats Gaál & Gorbatschev (1987) i denna fråga.

Den svekofenniska provinsen kan vidare indelas i likaledes tre delar. I den nordliga delen, eller Skellefte-fältet-Kirunaområdet, och den sydliga delen, eller Bergslagsområdet, domineras de tidiga suprakrustal-bergarterna av felsiska vulkaniter med inslag av inter-mediära och mafiska. Mellan dessa ligger ett område, där de tidiga suprakrustalbergarterna helt domineras av sedimentära bergarter, främst metagråvackor och met-apeliter, som avlagrats i den Bottniska bassängen och därefter undergått metamorfos. Mafiska och intermedi-ära vulkaniska bergarter förekommer i underordnad mängd. (Gaál & Gorbatschev, 1987, Lindström et al., 2000). I Bergslagsområdet förekommer dessutom ganska rikligt med karbonatbergarter och både i detta område och i Skelleftefältet-Kirunaområdet finns ett viktigt inslag av klastiska sediment. (Lindström et al., 2000, jfr även Gaál & Gorbatschev, 1987). I samband med den svekofenniska orogenesen har plutoniska bergarter intruderat i flera omgångar. De tidigorogena (tidigsvekofenniska) granitoiderna intruderade i stort sett för 1,90-1,87 Ma sedan och utgör en stor del av den exponerade delen av jordskorpan i Svekofennium (Gaál & Gorbatschev, 1987). De senorogena (sensvekofenniska) granitoiderna intruderade för om-kring 1,83 Ga sedan (Gaál & Gorbatschev, 1987). Bil-den kompliceras emellertid av att utvecklingen varit tidigare i norr och öst än i söder och beteckningar som tidigorogen och senorogen gäller därför inom ett och samma område. Till exempel är senorogena händelser i olika områden inte samtida. (jfr nedan En tektonisk förklaring). De sensvekofenniska granitoiderna åtföljs av rikligt med pegmatit och kan ha bildats genom uppsmältning av svekofenniska sediment (i det nu aktuella området: Härnöformationens sediment) och i mindre utsträckning tidigorogena granitoider (jfr Claesson & Lundqvist, 1995). Några enskilda sensve-kofenniska granitmassivs ursprungsmaterial har senare diskuterats av Lindh (2005). Ytterligare två generatio-ner granitoider har sedan intruderat. Den postorogena gruppen har åldrar som varierar åtminstone mellan 1,80 och 1,77 Ga. Detta ålderspann gäller enligt Claes-son och Lundqvist (1995) för Revsundsgraniterna som ingår i denna grupp och gruppen som helhet måste ha minst samma spann som den ingående undergruppen. Detta har sedan komplicerats ytterligare av dateringar publicerade av Högdahl & Sjöström (2000) men en behandling av det ligger utanför ramen för denna upp-sats.

För de sen- och postorogena graniterna gäller att de, liksom den Baltiska skölden som helhet, är äldst i nordost. Dateringar från de norra och nordöstra delar-na av svekofennium har gett maxåldrar på 1,88 Ga

(Lindström et al., 2000). Nyligen har Olsson (2007) daterat två graniter i det område föreliggande under-sökning gäller. De har därvid också gett åldrar kring 1880 Ma (Själevadgranit, 1880,4 ± 5,6 Ma och Ber-gomgranit 1880,5 ± 2,3 Ma).

Den anorogena gruppen är mycket yngre än oroge-nesen. Mest kända är de så kallade rapakivigraniterna med åldrar inom ett ganska vitt spann kring ungefär 1,55 Ga (jfr Lindström et al., 2000). Rapakivigraniten närmast provtagningsplatsen för denna underökning har gett åldrar kring 1575 Ma (Lindh, 2001). Lindh använder en datering av Mårtensson (1997) som gav en zirkonålder på 1578 Ma. Detta stämmer med den första dateringen som gjordes av Welin & Lundqvist (1984) och gav en zirkonålder på 1578 ± 19 Ma. Welin & Lundqvist tolkar detta som tiden då magman kristal-liserade. Deras resultat från en Rb-Sr referensålder, 1416 Ma, är betydligt yngre. Författarna föreslår att den senare dateringen kan ha påverkats av transport av Rb och Sr i hydrotermala lösningar. Denna tolkning menar de stöds bland annat av δ18O-analys.

En tektonisk förklaring Svekofenniums beskaffenhet kan förklaras tektoniskt. Idag ser modellen i korthet ut som följer (efter Nironen 2005). Sekvensen är: öbågebildning, kollision mellan de bildade öbågarna till en kontinent och sedan rörel-ser i denna kontinent. Kollisionen är själva orogenesen och den magmatism som är förknippad med denna kallas därför orogen eller synorogen. Magmatismen vid öbågebildningen är då preorogen och magmatism

Fig. 1. Den svenska berggrunden i grova drag.

7

Fig. 2. Den skandinaviska berggrunden i finare drag. Från Lindh et al. 2001

associerad med senare rörelser i den bildade kontinen-ten är senorogen eller postorogen. Den första öbågen har bildats i vad som nu är nordost. Sedan har ytterli-gare öbågar bildats och kolliderat med denna från da-gens sydväst. Det innebär att synorogen magmatism är äldre i nordost än i söder och att sydlig preorogen

magmatism kan vara samtida med nordligare synoro-gen.

8

Fig. 3. Provtagningsplatser för i undersökningen ingående prover, modifierad efter Fredén (red.) (1994). Koordi-

nater för proverna finns i Appendix 2.

9

Beskrivning av materialet Huvudmineral i bergartena är förstås kvarts, plagioklas och mikroklin. Småmineralen är biotit och muskovit. Båda varierar i frekvens. Klorit förekommer se-kundärt. Accessoriska mineral är apatit, granat och opaka mineral. Granat finns bara i två slip (0633 och 0640) och den ena förekomsten är bara en pseudomorf (0640). Båda slipen är från den lågmetamorfa miljön. Alla övriga mineral (opaka behandlade som grupp) förekommer i prover från alla miljöer. I elektronmik-roskopet har också zirkon och, vad som troligen är monazit respektive allanit, upptäckts men analys av sådana extremt små kristaller gjordes bara i ett prov (0621).

Bergarten är överlag medelkornig och jämnkornig. I ett par slip förekommer påtagligt stora mikroklinkris-taller. Småkristaller finns också, främst av kvarts men också av apatit. Bortsett från någon granat är de acces-soriska mineralen förstås små. När det gäller de tre huvudmineralen (kvarts, plagioklas och mikroklin) finns ingen uppenbar trend i dominans, varken någon genomgående eller någon som tydligt svarar mot mil-jö. Med detta sagt kan några svagare tendenser ändå redovisas men de är givetvis av osäker karaktär. Vanli-gaste mineralet är kvarts och det minst vanliga av hu-vudmineralen är mikroklin. Proverna från den låg-metamorfa miljön är lite rikare på kvarts och lite fatti-gare på mikroklin än de övriga men det är osäkert om skillnaden är signifikant. Antalet prover är litet och proverna är små. Det kan därför finnas representativi-tetsproblem. De olika miljöerna innehåller också flera olika massiv och prover skiljer sig därför från varandra inom en och samma miljö på ett sätt som inte bara beror på slumpen, vilket också komplicerar representa-tivitetsfrågan. Slutligen är inte heller de enskilda mas-siven homogena. Några säkra slutsatser kan alltså inte dras.

Plagioklasen är ofta subhedral, albittvillingbildad och uppvisar långtgången sericitomvandling, främst i kornens inre, men också det omvända förhållandet, där omvandlingen är längst gången i periferin, finns repre-senterat. Zonering, som visar sig genom att inte hela kornet släcker ut samtidigt, kan i många slip åtminsto-ne skönjas och även ovannämnda skillnader i omvand-lingsgrad kan återspegla variationer i sammansättning. Däremot har ett stickprov med EDS inte visat några skillnader i kalciumhalt inom ett och samma korn (se Appendix 1, Plagioklas linjedata samt Zonering i pla-gioklas nedan) men det rör sig om en enstaka analys.

Vid andra stickprover med EDS i prover från samt-liga tre miljöer har i stort sett all kontrollerad plagiok-las visat sig vara albit men ett par punkter har haft en anortithalt på 10-11% (se Appendix 1, Plagioklas anortithalt samt avsnittet Anortithalt i plagioklas ned-an).

Kalifältspaten är gallertvillingbildad (se Fig. 4) och hårformig pertit är vanlig. Klorit är vanligt och före-kommer som rena kristaller men även som omvandling i biotit (se Appendix 1, Kloritiserad biotit samt Fig. 4). De kristaller som här kallas rena är ofta associerade med biotit.

Fig. 4. Centralt ses klorit associerad med biotit. I bil-

den finns även mikroklin med gallertvillingbildning,

särksilt tydlig i bildens överkant. Bilden är tagen i

korspolariserat ljus. Bildens nederkant motsvarar 2,5

mm.

Muskovit finns i alla prover och biotit i alla utom två. Det ena av dessa är ett mycket omvandlat prov från den högmetamorfa miljön (0631), där klorit ser ut att ha ersatt biotit. Det andra kommer från gränsområ-det mellan hög- och lågmetamorf miljö (0617). Det innehåller något litet korn som kan vara biotit men är i övrigt fritt från detta mineral. Klorit har heller inte iakttagits i detta prov.

Biotiten har ofta ett atypiskt utseende (jfr Tabell 1 och se även Fig. 5) med runda mörka fläckar och en gråaktig, låg, interferensfärg. Även andra former av fläckar förekommer men de har inte utretts vidare. Denna låginteferensbiotit har tolkats som kloritiserad med stöd från enstaka EDS- analyser. (Se Appendix 1, Kloritiserad biotit).

Apatit kan ses optiskt i en del prover (se Tabell 1) och zirkon och monazit har upptäckts med EDS i ett prov. De är i princip möjliga att se optiskt men kunde bestämmas först i elektronmikroskopet. I ett prov från gränsområdet (0639) förekommer titanit och amfibol och bedömningen av den ljusa glimmern i detta prov är oklar. Provtagaren (Anders Lindh, muntlig kommu-nikation) menar att provtagningsplatsen är felkarterad. Detta prov har uteslutits ur sammanställningen.

I ett prov (0644) från den högmetamorfa miljön ligger påtagligt många av kvartskornen med c-axlarna nästan vinkelrätt mot snittytan. Detta innebär att det

10

finns en kristallografisk orientering. Att bestämma orsaken till denna ligger dock utanför syftet med detta arbete. Det är oklart om en sådan orientering finns också i andra prover men inte syns för att provet sku-rits i annan vinkel mot c-axlarna. Möjligen kan en lik-nande orientering anas också i ett prov (0643) från gränsområdet.

Provernas innehåll av muskovit bedömdes som grupp 1, 2 eller 3 med ökande halt, eftersom detta kan ha bäring på ursprungsmaterialet. Proverna från det högmetamorfa området faller i grupperna 1 och 2, de från det lågmetamorfa i 2 och 3 och de från gränsom-rådet i alla tre.

Indelning av proverna och jämförelse mellan miljöer Proverna är indelade i tre grupper efter den metamorfa graden hos de sediment graniterna ligger i. I den låg-metamorfa miljön är sedimenten schistartade och i den högmetamorfa finns migmatit. Övergången verkar vara gradvis men snabb (Anders Lindh, muntligt med-delande).

Materialet är litet och lämpar sig inte för några omfattande statistiska analyser och tolkningen blir därför tentativ. Graniterna i den högmetamorfa miljön och gränsområdet verkar likna varandra mer än de liknar dem i den lågmetamorfa miljön. Det som talar för detta är fläckarna i biotit, muskovit-kvartssymplektiterna, mikroklinen och möjligen grana-ten (Tabell 1). Detta skulle alltså innebära att den hög-metamorfa miljön och gränsområdet hör samman och att dessa skiljer sig från den lågmetamorfa miljön.

Högmetamorf miljö,

totalt antal prover: 4

Gränsområde,


Lågmetamorf miljö,


Runda, mörka fläckar i biotit 3 2 0

muskovit-kvartssymplektiter 3 3 1

granat 0 0 2 klorit 3 3 6

apatit 1 4 2

pertit 4 3 4

påtagligt lite mikroklin 0 0 3

stor och mycket mikroklin 1 1 0

Tabell. 1. Sammanställning av optiska fynd i de olika miljöerna. Siffrorna anger antalet prover där fenomenet fö-

rekommer. Den ena granatförekomsten är en pseudomorf.

Fig. 5. Biotitkornet med de analyserade fläckarna.

Torium över detektionsgränsen finns i fläcken med blå

kärna. Bilden är tagen i korspolariserat ljus och ne-

derkanten på kornet är 1mm.

Resultat SEM/EDS Fläckar i biotit I fem prover, alla från den högmetamorfa miljön eller gränsområdet, har biotiten runda, mörka fläckar, som tyder på radioaktivt sönderfall. I ett biotitkorn (se Fig. 5, prov 0621) kunde kärnor identifieras i två fläckar och EDS-analys visade att den ena fläckens kärna är en zirkon medan den andra verkar ha två kärnor, varav den ena förmodligen är monazit och den andra troligen allanit (se Appendix 1, Fläckar i biotit). Dessa resultat är förenliga med radioaktivitet som förklaringsmodell. Enligt analyserna innehåller kärnorna ett stort antal grundämnen, varav vissa kan tänkas stå för radioakti-viteten. Analyserna av zirkonen visade förekomst av Si, Fe, Zr, O, Al, K och Ru, det sista dock i liten mängd. Monaziten innehåller P, Ca, Cu, La, Ce, Nd, Gd, Pb, Th och O. Allaniten innehåller Al, Si, P, Cl, Ca, Fe, Zn, Ce, Nd, Pb, Th och O. (Se Appendix 1, Fläckar i biotit).

11

Anortithalter i plagioklas från de olika metamorfa

miljöerna

00,020,040,060,080,10,12

högmetamorf

miljö (prov

0631)

gränsområde

(prov 0643)

gränsområde

(prov 0642)

lågmetamorf

miljö (prov

0634)

lågmetamorf

miljö (prov

0633)

Fig. 6. Anortithalter i plagioklas

från de olika metamorfa miljöer-

na. Varje stapel representerar en

analys. I prov 0642 från gräns-

området gjordes två analyser

men ingen visade Ca över detek-

tionsgränsen. Analysdata finns i

Appendix 1, Plagioklas anor-

tithalt.

Analyser i ungefärlig linje i ett plagioklaskorn

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1 2 3 4 5 6

Analyspunkt

Antal joner räknat på

8 O

Na2O

CaO

K2O

Anortithalt i plagioklas Stickprover av plagioklassammansättningen gjordes enligt följande:

4 korn i ett slip (0631) från den högmetamorfa mil-jön, 6 korn fördelade på 2 slip (0643, 0642) från gräns-området samt 8 korn fördelade på 2 slip (0634, 0633) från den lågmetamorfa miljön. De två korn som hade de högsta anortithalterna gav 10% respektive 11% (se Appendix 1, Plagioklas anortithalt samt Fig. 6. nedan) och kom från den högmetamorfa miljön (0631). Ana-lyser i detta prov gav emellertid även låga värden.

Zonering i plagioklas En serie analyser gjordes i en ungefärligt rät linje i ett korn (prov 0631) från den högmetamorfa miljön (se Appendix 1, Plagioklas linjedata och Fig. 7). Under-sökningen visade ingen tendens vad gäller kalciumhal-ten, däremot varierar natriumhalten. Det förekommer också kalium. Den allra första punkten har troligen kommit i en gräns mellan plagioklas och kalifältspat. I de övriga är Na2O + K2O + CaO = 1,00, 1,00, 1,02, 1,05 respektive 1,02. (Summan skall vara 1). Punkten som tolkas som korngräns har 1,21. Skillnaden Al2O3 – CaO avviker i några fall markant från 1,00: 1,00, 1,08, 1,07, 1,16 (!) respektive 1,01. I punkten som tol-kas om korngräns, 1,03. Avvikelsen kan naturligtvis bero på analysfel. En annan trolig orsak är att plagiok-lasen har börjat omvandlas.

Fig. 7. Figuren visar hur Na2O,

CaO och K2O varierar längs en

ungefärligt rät linje i ett plagiok-

laskorn. Punkterna representerar

analysvärden. Linjer av läsbar-

hetsskäl.

Muskovit-kvartssymplektiter Muskovit-kvartssymplektiten undersöktes i det prov där fenomenet var mest uttalat (0617). Fig. 8 visar en SEM-bild (backscattered electron) av ett område med symplektit. Fig. 9 visar ett mindre område i större förstoring och Fig. 10-13 visar grundämneskartor över samma område. Kartorna över kisel, syre, aluminium och kalium visar samma mönster och detta kan korre-leras med bilden i Fig. 9. Resultaten stöder tolkningen från den optiska undersökningen, att det rör sig om kvarts och muskovit. De områden som är höga i kisel och syre men saknar aluminium och kalium tolkas som kvarts. Övriga områden är lägre i kisel och syre men höga i aluminium och kalium. De tolkas som musko-vit.

I ett prov (0631) från den högmetamorfa miljön förekommer klorit som till formen liknar muskoviten i den här visade symplektiten. I det provet förefaller klorit ha ersatt biotit och hela provet ser mycket om-vandlat ut.

12

Fig. 8. Symplektiter av kvarts och stavformig muskovit

i prov 0617. Backscatterelektronbild, SEM, accerla-

tionsspänning 15 kV.

Fig. 9 BSE-bild (15kV) av symplektit mellan kvarts och

muskovit. Området är detsamma som i följande ele-

mentkartor. Bildens nederkant motsvarar 200µm.

Fig. 10. Syrekarta över området i Fig. 9. Ljusare om-

råden är högre i syre.

Fig. 11. Aluminiumkarta över området i Fig. 9. ljusare

områden är högre i aluminium.

Fig. 12. Kaliumkarta över området i Fig. 9. Ljusare

områden är högre i Kalium.

Fig. 13. Kiselkarta över området i Fig. 9. Ljusare om-

råden är högre i kisel.

13

Granat En påträffad granat (i prov 0633 från den lågmetamor-fa miljön) analyserades med avseende på sammansätt-ning och homogenitet. Analyser gjordes i ungefärligt räta linjer i den breda och i den smala änden av ett avlångt korn (vänster respektive höger i den övre gra-naten i Fig. 14). Resultaten framgår av Fig. 15-16.

Granatens breda del, analyspunkter i ungefärlig linje

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Analyspunkt

Antal joner räknat på 12 O

MgO

Al2O3

SiO2

CaO

MnO

FeO

Granatens smala del, analyspunkter i ungefärlig linje

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

1 2 3 4 5 6 7

Analyspunkt

Antal joner räknat på 12 O

MgO

Al2O3

SiO2

CaO

MnO

FeO

Fig. 14. Den analyserade granaten i prov 0633. Bilden

är tagen i planpolariserat ljus. Bildens nederkant mot-

svarar 2,5 mm.

Fig. 15, 16. Dia-

grammen visar

hur de olika el-

mentoxiderna va-

rierar längs unge-

färliga linjer i två

delar av granaten,

den breda överst

och den smala

nederst. Punkter-

na representerar

analyser. Linjer

av läsbarhetsskäl.

Sammantaget kan sägas att granatens breda del är relativt homogen medan den smala har en del som påminner om den breda delen och en del som avviker. Den avvikande delen (punkterna 4-7 i nedre diagram-met (Fig. 16) )kan knappast vara granat över huvud taget. I det optiska mikrosopet kan man i granaten se sprickor med vad som ser ut att vara en ljus glimmer.

Sammansättningen (EDS) kan peka mot klorit. I övri-ga analyspunkter är det en almandin-spessartingranat.

14

Diskussion och slutsatser När de gäller huvudfrågan, den om samband mellan sammansättning och intrusionsdjup, kan inga säkra slutsatser dras. Därtill är materialet för litet. Däremot kan sägas att resultaten antyder att graniterna i den högmetamorfa miljön och i gränsområdet liknar var-andra mer än de liknar dem i det lågmetamorfa områ-det. Att märka är att de radioaktiva skadorna är ganska vanliga i den högmetamorfa miljön och i gränsområdet men helt verkar saknas i den lågmetamorfa miljön. (Detta kan givetvis bero på alltför få prover). Däremot verkar den överraskande låga anortithalten i plagioklas vara generell.

I det optiska mikroskopet visar plagioklasen ofta tydliga skillnader i omvandlingsgrad mellan centrum och periferi och även zonering, i form av olika utsläck-ningsvinklar, förekommer. Att detta inte bekräftades i EDS kan vara en tillfällighet. Endast ett korn analyse-rades för skillnader i anortithalt inom kornet. (Däremot sågs skillnader i anortithalt inom ett och samma slip). Detta korn visade kalium i alla punkter utom en. Om den första punkten utesluts, för att den tolkas som en gräns mellan två kristaller, antyder resultaten att natri-um är högre och kalium lägre i linjens ändar. Omvand-lingen skulle då kunna följa natrium-kalium snarare än kalcium.

Granaten är en allmandin-spessartingranat. Detta tyder på att granaten kan vara magmatisk och ha bil-dats in situ. Det är alltså knappast fråga om en xenok-rist från sidoberget

Fläckarna i biotiten är radioaktiva skador. Fyndet av zirkon i en av de undersökta fläckarna är förenligt med den förklaringen. I den andra fläcken fanns bland annat torium (förmodligen i allanit), vilket talar för samma förklaring. Allaniten innehåller också cerium och neodym.

Frågan om kvarts-muskovitsymplektiterna lämnas öppen. Den mest närliggande förklaringen utifrån utse-endet, inte minst muskovitens stavformighet (nålar) är att det skulle röra sig om omkristallisering enligt for-meln:

Al2SiO5 + KAlSi3O8 + H2O →

SiO2 + KAl2AlSi3O10(OH)2

Sillimanit och kalifältspat blir kvarts och muskovit. (Jfr Wenk & Bulakh, 2004). Nålarna skulle då vara muskovit med en form som ärvts efter sillimaniten. Om omvandlingen varit ofullständig, så att rester av sillimanit återstod, skulle detta visa sig som områden med aluminium men utan kalium. Några sådana har inte kunnat påvisas.

Referenser Claesson, S. & Lundqvist, T., 1995: Origins and ages

of Proterozoic granitoids in the Bothnian Basin, central Sweden; isotopic and geochemical con-straints. Lithos 36, 115-140.

Gaál, G., Gorbatschev, R., 1987: An Outline of the Precambrian Evolution of the Baltic Shield. Pre-cambrian Research 35, 15-52.

Högdahl, K.& Sjöström, H., 2000: Evidence for 1.82 Ga transpressive shearing in a 1.85 Ga granitoid in central Sweden: implications for the regional evolu-tion. Precambrian Research 105, 37-56.

Fredén, C (red.)., 1994: Berg och jord. Sveriges natio-nalatlas, 34-35.

Lindh, A., Andersson, U. B., Lundqvist, T., Claesson, S., 2001: Evidence of crustal sontamination of ma-fic rocks associated with rapakivi rocks: an example from the Nordingrå complex, Central Sweden. Geo-logical Magazine 138 (4), 371-386.

Lindh, A., 2005: Origins of chemically distinct gran-ites in a composite intrusion in east-central Sweden: geochemical and geothermal constraints. Lithos 80, 249-266.

Lindström, M., Lundqvist, J., Lundqvist, T., 2000: Sveriges geologi från urtid till nutid. Studentlittera-tur. Lund, 532 s.

Lundqvist, T., Gee, D. Kumpulainen, R., Karis, L. Beskrivning till berggrundskartan över Västernorr-lands län. Sveriges geologiska undersökning Ba31, 429 s.

Mårtensson, T., 1997: En petrografisk och geokemisk undersökning av inneslutningar I Nordingrågrani-ten. Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet –Mineralogi och petrologi 87.

Nironen, M., 2005: Proterozoic Orogenic Granitoid Rocks. i Lehtinen, M., Nurmi, P. A., Rämö, O. T., (eds.)., 2005: Precambrian Geology of Finland; Key to the Evolution of the Fennoscandian Shield. Deve-lopments in Precambrian Geology, 14. Elsevier. Amsterdam, 736 s. (s. 443-480).

Olsson, J., 2007: Två svekofenniska graniter I Bottnis-ka bassängen; utbredning, U-Pb zirkondatering och test av olika abrasionstekninker. Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet – Bergrundsgeologi,

nr. 209, 31 s.

Welin, E. & Lunqvist, T., 1984: Isotopic investiga-tions of the Nordingrå rapakivi massif, north-central Sweden. Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar 106, 41-49.

15

Wenk, H., & Bulakh, A., 2004: Minerals: Their Con-stitution and Origin. Cambridge University Press. Cambridge, 646 s.

Appendix 1, EDS-data (provnummer inom parentes)

Data är normaliserade. Punkterna 4-7 i granatens smala del (de som avviker från övriga granaten i Fig. 16) har då-lig stökiometri och de ickenormaliserade summorna är mycket låga.

Kloritiserad biotit (0633)

Plagioklas linjedata (0631)

Analyserna är gjorda i ungefärlig linje i ett korn från den högmetamorfa miljön. Första punkten ligger troligen i en gräns mellan plagioklas och kalifältspat.

Element Weight% Weight% Atomic% Compd% Formula Number

Sigma of ions

Mg 3.63 0.10 3.61 5.37 MgO 1.72

Al 14.20 0.15 12.72 23.94 Al2O3 6.05

Si 13.73 0.15 11.81 26.20 SiO2 5.61

K 0.69 0.09 0.43 0.75 K2O 0.20

Mn 1.14 0.13 0.50 1.31 MnO 0.24

Fe 27.58 0.37 11.94 31.66 FeO 5.66

O 39.03 0.31 58.98 28.00

Totals 100.00

Cation sum 19.47


Sigma of ions

Na 5.02 0.10 4.57 6.76 Na2O 0.60

Al 10.35 0.11 8.02 19.50 Al2O3 1.06

Si 29.57 0.17 22.03 63.11 SiO2 2.90

K 8.18 0.14 4.38 9.83 K2O 0.58

Ca 0.40 0.06 0.21 0.57 CaO 0.03

O 46.48 0.22 60.78 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.16

Tack till

Anders Lindh och Carl Alwmark

16


Sigma of ions

Na 8.60 0.11 7.55 11.20 Na2O 0.98

Al 10.45 0.11 7.81 19.06 Al2O3 1.02

Si 31.94 0.18 22.96 66.00 SiO2 2.98

Ca 0.26 0.05 0.13 0.35 CaO 0.02

O 48.77 0.23 61.55 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.00


Sigma of ions

Na 7.77 0.12 6.87 9.90 Na2O 0.89

Al 11.29 0.12 8.51 20.16 Al2O3 1.11

Si 30.86 0.18 22.33 62.37 SiO2 2.91

K 1.24 0.08 0.64 1.41 K2O 0.08

Ca 0.49 0.05 0.25 0.64 CaO 0.03

O 48.35 0.23 61.41 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.03


Sigma of ions

Na 7.94 0.12 7.01 10.12 Na2O 0.91

Al 11.36 0.12 8.55 20.31 Al2O3 1.11

Si 30.77 0.18 22.25 62.27 SiO2 2.90

K 0.99 0.08 0.52 1.13 K2O 0.07

Ca 0.58 0.06 0.30 0.77 CaO 0.04

O 48.36 0.23 61.38 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.03

17

Fläckar i biotit (0621)

De två första analyserna är från fläcken med zirkon, de två senare från den med monazit respektive kalciumfosfat.


Sigma of ions

Na 7.38 0.11 6.56 9.33 Na2O 0.86

Al 12.05 0.12 9.11 21.34 Al2O3 1.19

Si 29.88 0.17 21.72 59.95 SiO2 2.84

K 2.27 0.11 1.19 2.57 K2O 0.16

Ca 0.45 0.05 0.23 0.59 CaO 0.03

O 47.97 0.23 61.20 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.07


Sigma of ions

Na 8.39 0.12 7.39 10.81 Na2O 0.96

Al 10.72 0.12 8.04 19.34 Al2O3 1.05

Si 31.47 0.18 22.68 64.33 SiO2 2.95

K 0.30 0.07 0.16 0.35 K2O 0.02

Ca 0.54 0.05 0.28 0.73 CaO 0.04

O 48.58 0.23 61.46 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.02


Sigma of ions

Si 14.58 0.094 16.05 66.51 SiO2 0.97

Fe 0.46 0.098 0.26 1.27 FeO 0.13

Zr 50.50 0.32 17.11 145.43 ZrO2 1.03

O 34.46 0.22 66.58 4.00

Totals 100.00

Cation sum 2.01

18


Sigma of ions

Al 4.80 0.07 4.57 19.87 Al2O3 0.29

Si 20.96 0.11 19.18 98.39 SiO2 1.23

K 9.24 0.12 6.07 24.42 K2O 0.39

Fe 1.01 0.10 0.47 2.86 FeO 0.03

Zr 24.52 0.25 6.91 72.67 ZrO2 0.44

Ru 0.46 0.13 0.12 1.23 Ru2O3 0.01 (På 6 O)

O 39.03 0.22 62.70 4.00

Totals 100.00

Cation sum 2.38


Sigma of ions

P 14.31 0.12 17.43 59.57 P2O5 1.05

Ca 1.68 0.07 1.58 4.28 CaO 0.09

Cu 1.12 0.46 0.67 2.55 CuO 0.04

La 10.46 0.47 2.84 22.27 La2O3 0.17

Ce 23.38 0.57 6.29 49.73 Ce2O3 0.38

Nd 9.35 0.40 2.44 19.81 Nd2O3 0.15

Gd 1.10 0.35 0.26 2.30 Gd2O3 0.01

Pb 0.91 0.18 0.17 1.78 PbO 0.01 (på 6O)

Th 9.35 0.35 1.52 19.34 ThO2 0.09

O 28.33 0.48 66.79 4.00

Totals 100.00

Cation sum 1.99

19

Plagioklas anortithalt

Högmetamorf miljö (0631)


Sigma of ions

Al 1.43 0.07 1.48 4.32 Al2O3 0.14

Si 2.27 0.07 2.26 7.80 SiO2 0.21

P 15.44 0.12 13.94 56.80 P2O5 1.32

Cl 0.29 0.07 0.23 0.00 0.02

Ca 20.82 0.16 14.53 46.78 CaO 1.38

Fe 1.66 0.16 0.83 3.44 FeO 0.08

Zn 0.76 0.24 0.33 1.52 ZnO 0.03

Ce 6.53 0.35 1.30 12.27 Ce2O3 0.12

Nd 4.63 0.35 0.90 8.68 Nd2O3 0.09

Pb 0.80 0.19 0.11 1.38 PbO 0.01

Th 9.36 0.38 1.13 17.10 ThO2 0.11

O 36.01 0.35 62.96 5.98

Totals 100.00

Cation sum 3.50


Sigma of ions

Na 7.68 0.11 6.80 10.05 Na2O 0.89

Al 11.27 0.11 8.51 20.68 Al2O3 1.11

Si 30.51 0.18 22.12 63.37 SiO2 2.88

K 0.83 0.08 0.43 0.97 K2O 0.06

Ca 1.49 0.06 0.76 2.02 CaO 0.10

O 48.22 0.23 61.38 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.03


Sigma of ions

Na 7.77 0.11 6.88 10.06 Na2O 0.90

Al 11.33 0.11 8.55 20.57 Al2O3 1.11

Si 30.46 0.18 22.07 62.58 SiO2 2.88

K 0.55 0.08 0.29 0.64 K2O 0.04

Ca 1.62 0.07 0.83 2.18 CaO 0.11

O 48.25 0.23 61.38 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.03


Sigma of ions

Na 8.68 0.11 7.63 11.27 Na2O 0.99

Al 10.49 0.11 7.84 19.07 Al2O3 1.02

Si 31.86 0.18 22.90 65.63 SiO2 2.98

Ca 0.24 0.05 0.12 0.33 CaO 0.02

O 48.73 0.23 61.50 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.01


Sigma of ions

Na 7.66 0.12 6.78 9.82 Na2O 0.88

Al 11.65 0.12 8.78 20.93 Al2O3 1.14

Si 30.55 0.18 22.11 62.09 SiO2 2.88

K 1.29 0.08 0.67 1.48 K2O 0.09

Ca 0.52 0.05 0.26 0.69 CaO 0.03

O 48.32 0.23 61.39 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.03

Gränsområde (0643; 0642)

(0643)


Sigma of ions

Na 7.94 0.11 7.00 10.64 Na2O 0.91

Al 11.22 0.11 8.43 21.09 Al2O3 1.10

Si 30.92 0.17 22.33 65.81 SiO2 2.90

Ca 1.40 0.07 0.71 1.95 CaO 0.09

O 48.53 0.22 61.52 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.00


Sigma of ions

Na 7.93 0.11 7.01 10.44 Na2O 0.91

Al 11.25 0.11 8.46 20.73 Al2O3 1.10

Si 30.85 0.17 22.29 64.38 SiO2 2.90

K 0.33 0.07 0.17 0.39 K2O 0.02

Ca 1.19 0.06 0.60 1.62 CaO 0.08

O 48.45 0.23 61.47 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.02


Sigma of ions

Na 8.33 0.11 7.33 10.90 Na2O 0.95

Al 10.76 0.11 8.06 19.71 Al2O3 1.05

Si 31.67 0.18 22.74 65.49 SiO2 2.96

Ca 0.63 0.05 0.32 0.85 CaO 0.04

O 48.70 0.23 61.55 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.00

(0642)


Sigma of ions

Na 8.38 0.11 7.39 10.96 Na2O 0.96

Al 11.00 0.11 8.25 20.15 Al2O3 1.08

Si 31.07 0.18 22.41 64.48 SiO2 2.92

Ca 1.04 0.06 0.52 1.41 CaO 0.07

O 48.51 0.23 61.42 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.02


Sigma of ions

Na 8.56 0.30 7.51 13.97 Na2O 0.98

Al 10.93 0.29 8.17 25.00 Al2O3 1.06

Si 31.70 0.45 22.77 82.12 SiO2 2.96

O 48.81 0.59 61.55 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.00


Sigma of ions

Na 8.57 0.12 7.52 11.45 Na2O 0.98

Al 10.74 0.12 8.02 20.09 Al2O3 1.04

Si 31.87 0.18 22.89 67.55 SiO2 2.97

O 48.83 0.23 61.57 8.00

Totals 100.00

Cation sum 4.99

Lågmetamorf miljö (0634, 0633)

(0634)


Sigma of ions

Na 8.78 0.12 7.72 11.09 Na2O 1.00

Al 10.42 0.12 7.81 18.45 Al2O3 1.02

Si 31.76 0.18 22.85 63.63 SiO2 2.97

Ca 0.36 0.05 0.18 0.47 CaO 0.02

O 48.57 0.23 61.45 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.02


Sigma of ions

Na 8.40 0.12 7.40 10.49 Na2O 0.96

Al 10.97 0.12 8.23 19.20 Al2O3 1.07

Si 31.18 0.17 22.48 61.77 SiO2 2.93

Ca 0.86 0.06 0.44 1.13 CaO 0.06

O 48.56 0.24 61.45 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.02


Sigma of ions

Na 8.40 0.12 7.40 10.68 Na2O 0.96

Al 11.13 0.12 8.35 19.81 Al2O3 1.09

Si 31.05 0.18 22.38 62.59 SiO2 2.91

Ca 0.88 0.06 0.44 1.16 CaO 0.06

O 48.55 0.23 61.43 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.02


Sigma of ions

Na 8.11 0.12 7.15 10.20 Na2O 0.93

Al 11.10 0.12 8.34 19.57 Al2O3 1.09

Si 30.95 0.17 22.35 61.80 SiO2 2.91

K 0.26 0.07 0.13 0.29 K2O 0.02

Ca 1.15 0.06 0.58 1.49 CaO 0.08

O 48.45 0.24 61.44 8.00

Totals 100.00


Sigma of ions

Na 8.29 0.12 7.30 10.38 Na2O 0.95

Al 11.04 0.12 8.30 19.39 Al2O3 1.08

Si 31.04 0.18 22.40 61.70 SiO2 2.92

K 0.30 0.08 0.16 0.34 K2O 0.02

Ca 0.84 0.06 0.43 1.10 CaO 0.06

O 48.48 0.24 61.41 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.03


Sigma of ions

Na 8.50 0.12 7.49 10.85 Na2O 0.98

Al 11.05 0.12 8.29 19.77 Al2O3 1.08

Si 30.67 0.18 22.13 62.17 SiO2 2.88

P 0.31 0.05 0.20 0.67 P2O5 0.03

K 0.31 0.07 0.16 0.35 K2O 0.02

Ca 0.70 0.06 0.35 0.92 CaO 0.05

O 48.47 0.24 61.38 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.03

(0633)

Granat (0633)

Breda delen


Sigma of ions

Na 8.38 0.14 7.37 8.06 Na2O 0.96

Al 10.55 0.14 7.90 14.23 Al2O3 1.03

Si 31.89 0.22 22.93 48.68 SiO2 2.98

Ca 0.41 0.07 0.21 0.41 CaO 0.03

O 48.78 0.28 61.60 8.00

Totals 100.00

Cation sum 4.99


Sigma of ions

Na 8.51 0.12 7.48 10.21 Na2O 0.97

Al 10.56 0.12 7.91 17.77 Al2O3 1.03

Si 31.79 0.19 22.87 60.55 SiO2 2.97

Ca 0.42 0.06 0.21 0.51 CaO 0.03

O 48.74 0.26 61.54 8.00

Totals 100.00

Cation sum 5.00


Sigma of ions

Mg 0.28 0.06 0.28 0.48 MgO 0.06

Al 11.09 0.12 10.12 21.82 Al2O3 2.02

Si 17.03 0.14 14.94 37.96 SiO2 2.99

Ca 0.87 0.07 0.54 1.28 CaO 0.11

Mn 14.48 0.25 6.49 19.48 MnO 1.30

Fe 17.26 0.29 7.62 23.14 FeO 1.52

O 38.97 0.29 60.00 12.00

Totals 100.00 Cation sum 8.00


Sigma of ions

Mg 0.36 0.06 0.36 0.61 MgO 0.07

Al 11.03 0.13 10.10 21.68 Al2O3 2.02

Si 16.93 0.14 14.88 37.66 SiO2 2.98

Ca 0.54 0.06 0.33 0.78 CaO 0.07

Mn 13.47 0.24 6.05 18.08 MnO 1.21

Fe 18.80 0.30 8.31 25.14 FeO 1.66

O 38.86 0.29 59.97 12.00

Totals 100.00

Cation sum 8.01


Sigma of ions

Mg 0.26 0.06 0.26 0.44 MgO 0.05

Al 10.95 0.13 10.01 21.25 Al2O3 2.00

Si 17.09 0.15 15.02 37.55 SiO2 3.00

Ca 0.67 0.06 0.41 0.97 CaO 0.08

Mn 13.71 0.24 6.16 18.18 MnO 1.23

Fe 18.80 0.30 8.12 24.29 FeO 1.62

O 38.86 0.29 60.01 12.00

Totals 100.00

Cation sum 8.00


Sigma of ions

Mg 0.33 0.06 0.36 0.60 MgO 0.07

Al 11.04 0.13 10.11 21.56 Al2O3 2.02

Si 16.85 0.15 14.82 37.24 SiO2 2.97

Ca 0.47 0.06 0.29 0.68 CaO 0.06

Mn 13.28 0.24 5.97 17.72 MnO 1.20

Fe 19.22 0.30 8.51 25.55 FeO 1.70

O 38.80 0.29 59.94 12.00

Totals 100.00 Cation sum 8.02


Sigma of ions

Mg 0.33 0.06 0.34 0.57 MgO 0.07

Al 10.89 0.13 9.98 21.14 Al2O3 2.00

Si 16.95 0.15 14.92 37.27 SiO2 2.99

Ca 0.47 0.06 0.29 0.67 CaO 0.06

Mn 13.43 0.24 6.05 17.83 MnO 1.21

Fe 19.13 0.30 8.47 25.31 FeO 1.70

O 38.79 0.29 59.96 12.00

Totals 100.00

Cation sum 8.01


Sigma of ions

Mg 0.37 0.06 0.38 0.63 MgO 0.08

Al 10.94 0.13 10.02 21.24 Al2O3 2.00

Si 17.00 0.15 14.94 37.34 SiO2 2.99

Ca 0.45 0.06 0.27 0.64 CaO 0.05

Mn 13.81 0.24 6.21 18.31 MnO 1.24

Fe 18.58 0.30 8.21 24.54 FeO 1.64

O 38.86 0.29 59.97 12.00

Totals 100.00

Cation sum

8.00


Sigma of ions

Mg 0.30 0.06 0.30 0.50 MgO 0.06

Al 11.05 0.13 10.09 21.12 Al2O3 2.02

Si 17.11 0.15 15.01 37.02 SiO2 3.00

Ca 0.54 0.06 0.33 0.77 CaO 0.07

Mn 13.64 0.25 6.12 17.81 MnO 1.22

Fe 18.38 0.31 8.11 23.91 FeO 1.62

O 38.98 0.30 60.03 12.00

Totals

100.00

Cation sum

7.99

Smala delen


Sigma of ions

Mg 0.37 0.06 0.38 0.62 MgO 0.08

Al 11.04 0.13 10.10 21.01 Al2O3 2.02

Si 16.93 0.15 14.88 36.48 SiO2 2.98

Ca 0.54 0.06 0.33 0.76 CaO 0.07

Mn 13.59 0.25 6.10 17.66 MnO 1.22

Fe 18.65 0.30 8.24 24.16 FeO 1.65

O 38.87 0.29 59.97 12.00

Totals 100.00

Cation sum 8.01


Sigma of ions

Mg 0.35 0.06 0.35 0.56 MgO 0.07

Al 10.86 0.12 9.93 19.85 Al2O3 1.98

Si 17.13 0.14 15.04 35.47 SiO2 3.01

Ca 0.59 0.06 0.36 0.80 CaO 0.07

Mn 13.69 0.24 6.15 17.11 MnO 1.23

Fe 18.49 0.30 8.17 23.02 FeO 1.63

O 38.91 0.29 60.00 12.00

Totals

100.00

Cation sum

7.99


Sigma of ions

Mg 0.34 0.07 0.35 0.50 MgO 0.07

Al 10.84 0.14 9.94 18.04 Al2O3 1.99

Si 16.93 0.16 14.91 31.91 SiO2 2.99

Ca 0.51 0.07 0.32 0.63 CaO 0.06

Mn 14.18 0.26 6.39 16.13 MnO 1.28

Fe 18.42 0.32 8.16 20.87 FeO 1.63

O 38.77 0.32 59.94 12.00

Totals 100.00

Cation sum 8.02


Sigma of ions

Mg 0.37 0.07 0.38 0.55 MgO 0.08

Al 10.85 0.14 9.94 18.16 Al2O3 1.99

Si 17.00 0.16 14.95 32.21 SiO2 2.99

Ca 0.61 0.07 0.38 0.75 CaO 0.08

Mn 13.60 0.26 6.12 15.56 MnO 1.22

Fe 18.73 0.32 8.29 21.35 FeO 1.66

O 38.83 0.30 59.96 12.00

Totals 100.00

Cation sum 8.01


Sigma of ions

Mg 0.31 0.07 0.32 0.47 MgO 0.06

Al 10.00 0.13 10.07 18.50 Al2O3 2.01

Si 16.95 0.16 14.91 32.29 SiO2 2.98

Ca 0.48 0.07 0.30 0.60 CaO 0.06

Mn 13.77 0.26 6.19 15.83 MnO 1.24

Fe 18.63 0.33 8.24 21.33 FeO 1.65

O 38.85 0.31 59.97 12.00

Totals 100.00

Cation sum 8.01


Sigma of ions

Mg 1.07 0.08 0.97 1.28 MgO 0.19

Al 17.53 0.17 14.32 23.80 Al2O3 2.77

Si 21.39 0.19 16.78 32.87 SiO2 3.25

Mn 2.07 0.17 0.83 1.92 MnO 0.16

Fe 12.98 0.31 5.12 12.00 FeO 0.99

O 44.97 0.33 61.97 12.00

Totals 100.00

Cation sum 7.36


Sigma of ions

Mg 1.53 0.08 1.43 1.92 MgO 0.28

Al 15.87 0.17 13.42 22.76 Al2O3 2.63

Si 19.20 0.18 15.60 31.17 SiO2 3.06

Mn 1.46 0.14 0.61 1.43 MnO 0.12

Fe 19.04 0.34 7.78 18.59 FeO 1.53

O 42.88 0.33 61.16 12.00

Totals 100.00

Cation sum 7.62


Sigma of ions

Mg 0.97 0.07 0.87 1.11 MgO 0.17

Al 17.68 0.17 14.26 23.06 Al2O3 2.75

Si 22.62 0.20 17.52 33.39 SiO2 3.37

Mn 1.09 0.14 0.43 0.96 MnO 0.08

Fe 11.80 0.30 4.59 10.47 FeO 0.88

O 45.84 0.33 62.33 12.00

Totals 100.00

Cation sum 7.25


Sigma of ions

Mg 0.52 0.07 0.47 0.65 MgO 0.09

Al 16.83 0.16 13.62 23.92 Al2O3 2.62

Si 23.27 0.20 18.09 37.44 SiO2 3.48

Mn 5.42 0.21 2.16 5.27 MnO 0.41

Fe 8.19 0.27 3.20 7.92 FeO 0.62

O 45.76 0.32 62.45 12.00

Totals 100.00

Cation sum 7.21

provnummer x-koordinat y-koordinat

0617 1607592 7034089

0621 1615292 7036928

0622 1618518 7039720

0623 1633991 7032074

0630 1561466 6987589

0631 1589800 6990300

0633 1614395 6982677

0634 1614408 6982637

0635 1622200 6994280

0636 1614183 6980905

0640 1613474 6957714

0642 1608569 6955742

0643 1606966 6966452

0644 1590416 6986052

Appendix 2, positioner för provtagning (uppgifter från Anders Lindh)

Det prov som uteslöts (0639) har koordinaterna x = 1609127; y= 6969609.

Tidigare skrifter i serien”Examensarbeten i Geologi vid LundsUniversitet”:

198. Brunzell, Anna, 2006: Geofysiska mät-ningar och visualisering för bedömningav heterogeniteters utbredning i en isälvs-avlagring med betydelse för grundvatten-flöde.

199. Erlfeldt, Åsa, 2006: Brachiopod faunaldynamics during the Silurian Ireviken Event,Gotland, Sweden.

200. Vollert, Victoria, 2006: Petrografisk ochgeokemisk karaktärisering av metabasiteri Herrestadsområdet, Småland.

201. Rasmussen, Karin, 2006: En provenans-studie av Kågerödformationen i NV Skåne– tungmineral och petrografi.

202. Karlsson, Jonnina, P., 2006: Aninvestigation of the Felsic Ramiane Pluton,in the Monapo Structure, NorthernMoçambique.

203. Jansson, Ida-Maria, 2006: An Early Jurassicconifer-dominated assemblage of theClarence-Moreton Basin, easternAustralia.

204. Striberger, Johan, 2006: En lito- och bio-stratigrafisk studie av senglaciala sedimentfrån Skuremåla, Blekinge.

205. Bergelin, Ingemar, 2006: 40Ar/39Ar geo-chronology of basalts in Scania, S Sweden:evidence for two pulses at 191-178 Maand 110 Ma, and their relation to the break-up of Pangea.

206. Edvarssson, Johannes, 2006: Dendro-kronologisk undersökning av tallbeståndsetablering, tillväxtdynamik och degene-rering orsakat av klimatrelaterade hydro-logiska variationer på Viss mosse ochÅbuamossen, Skåne, södra Sverige, 7300-3200 cal. BP.

207. Stenfeldt, Fredrik, 2006: Litostratigrafiskastudier av en platåformad sand- och grus-avlagring i Skuremåla, Blekinge.

208. Dahlenborg, Lars, 2007: A Rock MagneticStudy of the Åkerberg Gold Deposit,Northern Sweden.

209. Olsson, Johan, 2007: Två svekofenniskagraniter i Bottniska bassängen; utbredning,U-Pb zirkondatering och test av olikaabrasionstekniker.

210. Erlandsson, Maria, 2007: Den geologiskautvecklingen av västra Hamrångesyn-

klinalens suprakrustalbergarter, centralaSverige.

211. Nilsson, Pernilla, 2007: Kvidingedeltat –bildningsprocesser och arkitektoniskuppbyggnadsmodell av ett glacifluvialtGilbertdelta.

212. Ellingsgaard, Óluva, 2007: Evaluation ofwireline well logs from the boreholeKyrkheddinge-4 by comparsion tomeasured core data.

213. Åkerman, Jonas, 2007. Borrkärnekarteringav en Zn-Ag-Pb-mineralisering vid Sten-brånet, Västerbotten.

214. Kurlovich, Dzmitry, 2007: The Polotsk-Kurzeme and the Småland-Blekinge Defor-mation Zones of the East European Craton:geomorphology, architecture of thesedimentary cover and the crystallinebasement.

215. Mikkelsen, Angelica, 2007: Relationermellan grundvattenmagasin ochgeologiska strukturer i samband medtunnelborrning genom Hallandsås, Skåne.

216. Trondman, Anna-Kari, 2007: Stratigraphicstudies of a Holocene sequence fromTaniente Palet bog, Isla de los Estados,South America.

217. Månsson, Carl-Henrik & Siikanen, Jonas,2007: Measuring techniques of InducedPolarization regarding data quality withan application on a test-site in Aarhus,Denmark and the tunnel construction atthe Hallandsås Horst, Sweden.

218. Ohlsson, Erika, 2007: Classification ofstony meteorites from north-west Africaand the Dhofar desert region in Oman.

219. Åkesson, Maria, 2008: Mud volcanoes -a review. (15 hskp)

220. Randsalu, Linda, 2008: Holocene relativesea-level changes in the Tasiusaq area,southern Greenland, with focus on the Ta1and Ta3 basins. (30 hskp)

221. Fredh, Daniel, 2008: Holocene relative sea-level changes in the Tasiusaq area,southern Greenland, with focus on theTa4 basin. (30 hskp)

222. Anjar, Johanna, 2008: A sedimentologicaland stratigraphical study of Weichseliansediments in the Tvärkroken gravel pit,Idre, west-central Sweden. (30 hskp)

223. Stefanowicz, Sissa, 2008: Palyno-stratigraphy and palaeoclimatic analysisof the Lower - Middle Jurassic (Pliens-


Sölvegatan 12, 223 62 Lund

bachian - Bathonian) of the InnerHebrides, NW Scotland. (15 hskp)

224. Holm, Sanna, 2008: Variations in impactorflux to the Moon and Earth after 3.85 Ga.(15 hskp)

225. Bjärnborg, Karolina, 2008: Internalstructures in detrital zircons fromHamrånge: a study of cathodolumine-scence and back-scattered electron images.(15 hskp)

226. Noresten, Barbro, 2008: A reconstructionof subglacial processes based on aclassification of erosional forms atRamsvikslandet, SW Sweden. (30 hskp)

227. Mehlqvist, Kristina, 2008: En mellanjuras-sisk flora från Bagå-formationen, Bornholm.(15 hskp)

228. Lindvall, Hanna, 2008: Kortvariga effekterav tefranedfall i lakustrin och terrestriskmiljö. (15 hskp)

229. Löfroth, Elin, 2008: Are solar activity andcosmic rays important factors behindclimate change? (15 hskp)

230. Damberg, Lisa, 2008: Pyrit som källa förspårämnen – kalkstenar från övre ochmellersta Danien, Skåne. (15 hskp)

331. Cegrell, Miriam & Mårtensson, Jimmy,2008: Resistivity and IP measurements atthe Bolmen Tunnel and Ådalsbanan,Sweden. (30 hskp)

232. Vang, Ina, 2008: Skarn minerals andgeological structures at Kalkheia,Kristiansand, southern Norway. (15 hskp)

233. Arvidsson, Kristina, 2008: Vegetationeni Skandinavien under Eem och Weichselsamt fallstudie i submoräna organiskaavlagringar från Nybygget, Småland. (15hskp)

234. Persson, Jonas, 2008: An environmentalmagnetic study of a marine sediment corefrom Disko Bugt, West Greenland:implications for ocean current variability.(30 hskp)

235. Holm, Sanna, 2008: Titanium- andchromium-rich opaque minerals incondensed sediments: chondritic, lunar

and terrestrial origins. (30 hskp)236. Bohlin, Erik & Landen, Ludvig, 2008:

Geofysiska mätmetoder för prospekteringtill ballastmaterial. (30 hskp)

237. Brodén, Olof, 2008: Primär och sekundärmigration av hydrokarboner. (15 hskp)

238. Bergman, Bo, 2009: Geofysiska analyser(stångslingram, CVES och IP) av lagerföljdoch lakvattenrörelser vid Albäcksdeponin,Trelleborg. (30 hskp)

239. Mehlqvist, Kristina, 2009: The spore recordof early land plants from upper Silurianstrata in Klinta 1 well, Skåne, Sweden. (45hskp)


240. Bjärnborg, Karolina, 2009: The coppersulphide mineralization of the Zinkgruvandeposit, Bergslagen, Sweden. (45 hskp)

241. Stenberg, Li, 2009: Historiska kartor somhjälp vid jordartsgeologisk kartering – enpilotstudie från Vångs by i Blekinge. (15hskp)

242. Nilsson, Mimmi, 2009: Robust U-Pbbaddeleyite ages of mafic dykes andintrusions in southern West Greenland:constraints on the coherency of crustalblocks of the North Atlantic Craton. (30hskp)

243. Hult, Elin, 2009: Oligocene to middleMiocene sediments from ODP leg 159, site959 offshore Ivory Coast, equatorial WestAfrica. (15 hskp)

244. Olsson, Håkan, 2009: Climate archives andthe Late Ordovician Boda Event. (15 hskp)

245. Wollein Waldetoft, Kristofer, 2009: Sveko-fennisk granit från olika metamorfa miljöer.(15 hskp)

246. Månsby, Urban, 2009: Koproliter frånKristianstadbassängens yngre krita. (15hskp)

Tidigare skrifter i serien”Examensarbeten i Geologi vid LundsUniversitet”:

198. Brunzell, Anna, 2006: Geofysiska mät-ningar och visualisering för bedömningav heterogeniteters utbredning i en isälvs-avlagring med betydelse för grundvatten-flöde.

199. Erlfeldt, Åsa, 2006: Brachiopod faunaldynamics during the Silurian Ireviken Event,Gotland, Sweden.

200. Vollert, Victoria, 2006: Petrografisk ochgeokemisk karaktärisering av metabasiteri Herrestadsområdet, Småland.

201. Rasmussen, Karin, 2006: En provenans-studie av Kågerödformationen i NV Skåne– tungmineral och petrografi.

202. Karlsson, Jonnina, P., 2006: Aninvestigation of the Felsic Ramiane Pluton,in the Monapo Structure, NorthernMoçambique.

203. Jansson, Ida-Maria, 2006: An Early Jurassicconifer-dominated assemblage of theClarence-Moreton Basin, easternAustralia.

204. Striberger, Johan, 2006: En lito- och bio-stratigrafisk studie av senglaciala sedimentfrån Skuremåla, Blekinge.

205. Bergelin, Ingemar, 2006: 40Ar/39Ar geo-chronology of basalts in Scania, S Sweden:evidence for two pulses at 191-178 Maand 110 Ma, and their relation to the break-up of Pangea.

206. Edvarssson, Johannes, 2006: Dendro-kronologisk undersökning av tallbeståndsetablering, tillväxtdynamik och degene-rering orsakat av klimatrelaterade hydro-logiska variationer på Viss mosse ochÅbuamossen, Skåne, södra Sverige, 7300-3200 cal. BP.

207. Stenfeldt, Fredrik, 2006: Litostratigrafiskastudier av en platåformad sand- och grus-avlagring i Skuremåla, Blekinge.

208. Dahlenborg, Lars, 2007: A Rock MagneticStudy of the Åkerberg Gold Deposit,Northern Sweden.

209. Olsson, Johan, 2007: Två svekofenniskagraniter i Bottniska bassängen; utbredning,U-Pb zirkondatering och test av olikaabrasionstekniker.

210. Erlandsson, Maria, 2007: Den geologiskautvecklingen av västra Hamrångesyn-

klinalens suprakrustalbergarter, centralaSverige.

211. Nilsson, Pernilla, 2007: Kvidingedeltat –bildningsprocesser och arkitektoniskuppbyggnadsmodell av ett glacifluvialtGilbertdelta.

212. Ellingsgaard, Óluva, 2007: Evaluation ofwireline well logs from the boreholeKyrkheddinge-4 by comparsion tomeasured core data.

213. Åkerman, Jonas, 2007. Borrkärnekarteringav en Zn-Ag-Pb-mineralisering vid Sten-brånet, Västerbotten.

214. Kurlovich, Dzmitry, 2007: The Polotsk-Kurzeme and the Småland-Blekinge Defor-mation Zones of the East European Craton:geomorphology, architecture of thesedimentary cover and the crystallinebasement.

215. Mikkelsen, Angelica, 2007: Relationermellan grundvattenmagasin ochgeologiska strukturer i samband medtunnelborrning genom Hallandsås, Skåne.

216. Trondman, Anna-Kari, 2007: Stratigraphicstudies of a Holocene sequence fromTaniente Palet bog, Isla de los Estados,South America.

217. Månsson, Carl-Henrik & Siikanen, Jonas,2007: Measuring techniques of InducedPolarization regarding data quality withan application on a test-site in Aarhus,Denmark and the tunnel construction atthe Hallandsås Horst, Sweden.

218. Ohlsson, Erika, 2007: Classification ofstony meteorites from north-west Africaand the Dhofar desert region in Oman.

219. Åkesson, Maria, 2008: Mud volcanoes -a review. (15 hskp)

220. Randsalu, Linda, 2008: Holocene relativesea-level changes in the Tasiusaq area,southern Greenland, with focus on the Ta1and Ta3 basins. (30 hskp)

221. Fredh, Daniel, 2008: Holocene relative sea-level changes in the Tasiusaq area,southern Greenland, with focus on theTa4 basin. (30 hskp)

222. Anjar, Johanna, 2008: A sedimentologicaland stratigraphical study of Weichseliansediments in the Tvärkroken gravel pit,Idre, west-central Sweden. (30 hskp)

223. Stefanowicz, Sissa, 2008: Palyno-stratigraphy and palaeoclimatic analysisof the Lower - Middle Jurassic (Pliens-


Sölvegatan 12, 223 62 Lund

bachian - Bathonian) of the InnerHebrides, NW Scotland. (15 hskp)

224. Holm, Sanna, 2008: Variations in impactorflux to the Moon and Earth after 3.85 Ga.(15 hskp)

225. Bjärnborg, Karolina, 2008: Internalstructures in detrital zircons fromHamrånge: a study of cathodolumine-scence and back-scattered electron images.(15 hskp)

226. Noresten, Barbro, 2008: A reconstructionof subglacial processes based on aclassification of erosional forms atRamsvikslandet, SW Sweden. (30 hskp)

227. Mehlqvist, Kristina, 2008: En mellanjuras-sisk flora från Bagå-formationen, Bornholm.(15 hskp)

228. Lindvall, Hanna, 2008: Kortvariga effekterav tefranedfall i lakustrin och terrestriskmiljö. (15 hskp)

229. Löfroth, Elin, 2008: Are solar activity andcosmic rays important factors behindclimate change? (15 hskp)

230. Damberg, Lisa, 2008: Pyrit som källa förspårämnen – kalkstenar från övre ochmellersta Danien, Skåne. (15 hskp)

331. Cegrell, Miriam & Mårtensson, Jimmy,2008: Resistivity and IP measurements atthe Bolmen Tunnel and Ådalsbanan,Sweden. (30 hskp)

232. Vang, Ina, 2008: Skarn minerals andgeological structures at Kalkheia,Kristiansand, southern Norway. (15 hskp)

233. Arvidsson, Kristina, 2008: Vegetationeni Skandinavien under Eem och Weichselsamt fallstudie i submoräna organiskaavlagringar från Nybygget, Småland. (15hskp)

234. Persson, Jonas, 2008: An environmentalmagnetic study of a marine sediment corefrom Disko Bugt, West Greenland:implications for ocean current variability.(30 hskp)

235. Holm, Sanna, 2008: Titanium- andchromium-rich opaque minerals incondensed sediments: chondritic, lunar

and terrestrial origins. (30 hskp)236. Bohlin, Erik & Landen, Ludvig, 2008:

Geofysiska mätmetoder för prospekteringtill ballastmaterial. (30 hskp)

237. Brodén, Olof, 2008: Primär och sekundärmigration av hydrokarboner. (15 hskp)

238. Bergman, Bo, 2009: Geofysiska analyser(stångslingram, CVES och IP) av lagerföljdoch lakvattenrörelser vid Albäcksdeponin,Trelleborg. (30 hskp)



240. Bjärnborg, Karolina, 2009: The coppersulphide mineralization of the Zinkgruvandeposit, Bergslagen, Sweden. (45 hskp)

241. Stenberg, Li, 2009: Historiska kartor somhjälp vid jordartsgeologisk kartering – enpilotstudie från Vångs by i Blekinge. (15hskp)

242. Nilsson, Mimmi, 2009: Robust U-Pbbaddeleyite ages of mafic dykes andintrusions in southern West Greenland:constraints on the coherency of crustalblocks of the North Atlantic Craton. (30hskp)

243. Hult, Elin, 2009: Oligocene to middleMiocene sediments from ODP leg 159, site959 offshore Ivory Coast, equatorial WestAfrica. (15 hskp)

244. Olsson, Håkan, 2009: Climate archives andthe Late Ordovician Boda Event. (15 hskp)

245. Wollein Waldetoft, Kristofer, 2009: Sveko-fennisk granit från olika metamorfa miljöer.(15 hskp)

246. Månsby, Urban, 2009: Koproliter frånKristianstadbassängens yngre krita. (15hskp)

Documents

Svekofennisk granit från olika metamorfa miljöer …lup.lub.lu.se/student-papers/record/2302120/file/2302124.pdfmetamorfa miljöer Kristofer Wollein Waldetoft Examensarbeten i Geologi