Svensk Idrottsforskning nr 2* 1998 God barnidrott - en ... ?· debatt om barnidrotten som startade på…

  • View
    213

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

  • Svensk Idrot tsforskning nr 2 * 1998 3

    God barnidrott - en fljd av vad?

    Har vi en lekful l och allsidig barnidrot t idag? Organiseras verksamheten p barns vil lkor? Den goda barnidrot ten - finns den? Det gr varken at t svara et t entydigt ja eller nej p dessa frgor, men den debatt om barnidrotten som startade p allvar i brjan av 1980-talet pgr fort farande, och de fr-gor som var aktuella d finns al l t jmt med p dagordningen nr vi nu r p vg in i et t nytt sekel.(1) Varfr har det d inte hnt mer och vilka faktorer r det egentl igen som pverkar barnidrottens ut formning?

    Den organiserade idrottsverk-samheten fr bam och ungdomar kan uurmas p mnga olika s. Den kan t ex bedrivas s a leken och rrelsegldjen r i centrum men den kan ocks uormas s a allva-ret, konkurrensen och tvlingsinsla-get fr dominera. Vad r det d som gr a den ena inriktningen priorite-ras framfr den andra? Ar det ledar-nas frrxllningss det kommer an p? A ledarna har stora mjligheter a pverka de bam och ungdomar de kommer i kontakt med r det ing-en tvekan om. I en pgende studie om "Barns och ungdomars profes-sionella fostrare" r just idrosledar-na i fokus, d de har direktkontakt med de unga och ocks r vikga frebilder och normbildare i mnga barns liv. Det gr allts inte a bort-se ifrn a e stort ansvar vilar p

    Karin Redelius

    Doktorand i pedagogik. Idrottshgskolan

    ledarna eftersom de organiserar den vardagliga verksamheten, lgger upp trningen och planerar in det eventuella tvlingsinslaget. A ledarna inom idrosrrelsen kan pverka de akva barnen, behver dock inte innebra a de ocks kan pverka bamidrottsverksamhetens uonnning i stort. Fr a ka frstelsen om varfr bamidroen

    ser ut som den gr, tror jag det r ndvndigt a stta in ledarna i e strre sammanhang och frska reflektera ver vilken riandlingsfri-het ledare har.

    Idrottsledamas agerande ger oss allts bara delvis frklaringen ti l l varfr bamidroen organiseras p e visst s. Det finns ocks e antal yte faktorer som mste beaktas nr man diskuterar barns och ungdo-mars idrottande, eftersom de sanno-likt begrnsar ledarnas handlingsfri-het och ser ramar fr verksamhe-ten. Vilka ramfaktorer r det d som syftas? I denna arkel kommer jag att diskutera dels, vad man skulle kunna kalla, symboliska ramar, t ex freningskuliren, idrostradio-nen, genussystemet, och dels rent faktiska ramar, t ex akvitetsstdet,

    Massmedia

    Elitidrotten

    Lok-std

    Tvlingsprogram/ Seriesystem

    I Vad styr

    barnidrotten?

    Freningskulturen

    Historia/Traditioner

    Anlggningar

    RFs Mldokument

    i Idrottsledarna Genussystemet

  • Svensk Idrot ts forskning nr 2 1998 t e '

    anlggningar och tvlingssystemet, vilka jag vill hvda har betydelse fr hur idro fr bam och ungdomar (och i vissa fall ven fr vuxna) uormas. (2) Ledarna pverkas av dessa faktorer, ven om de i sin u nairligtvis r mjliga att pverka, om n i olika hg grad.

    Freningskulturen

    I alla freningar finns en viss kulir som genomsyrar verksamheten. Denna kulir har formats ver d av historiska villkor och av de personer som funnits i freningen och som kunnat pverka dess verksamhet. (3) En kulir gr inte a "ta p" och lter sig knappast heller beskrivas eftersom den utgrs av bde omed-vetna och medvetna frestllningar om vad som r mjligt/icke mjligt respekve lmpligt/icke lmpligt a gra. En kulir kan sledes verka lltande eller restrikv i olika bemrkelser. I en del freningar r det legimt a hrdsatsa, i andra r den sociala gemenskapen viktigare n den idrosliga framgngen I en frening lter man alla spela, i en annan toppar man laget. I en fre-ning nar pojkar och flickor ll-sammans, i en annan organiserar man verksamhet bara fr pojkar, etc. Denna kulir kan ocks beskrivas som en "anda" som rder i frening-en. Per Nilsson har i sin avhandling beskrivit fyra olika fotbollskulirer och kunnat visa hur synen p rege-lefterlevnad kan skifta mellan olika freningar och fljaktligen ge upp-hov ll skilda frrillningss vad gller t ex vikten av a flja regler hos de spelare som llhr frening-

    Uppfosingsmiljn, vad bam lr sig och vilka normer och vrderingar som infrlivas, kan sledes variera mellan olika freningar, ven om freningarna bedriver samma idro fr bam i samma ldrar och med lag i samma serie eller tvling. Som ledare socialiseras man in i denna kulir och har man frn brjan en annan uppfattning n den allmnt rdande, r det oroligt a man anpassar sig altemavt byter fre-ning. Lars Lundman och Gerhard Arfwedsson har i sin sidie av vad som unrker skillnader mellan oli-ka skolor beskrivit dea fenomen, som de benmner skolkod (5), men vare sig man kallar dea kulir, anda eller kod, r det sannolikt ngot som genomsyrar varje fre-

    ning och som pverkar de mn-niskor som der in p arenan.

    Idrottstraditionen

    A det uppstr en viss kulu eller anda i freningar kan man delvis pst r e resultat av a olika idrot-ter har sin alldeles specifika adi-on Den adion som rder inom en viss idro och som sannolikt styr uormningen av bamverksamheten i nmnda idro, kan t ex vara vad som erknnes som vrdefullt inom en viss idro, hur man ska na fr att bli bra, nr man br brja tvla, hur en bra ledare r, hur man bed-mer talanger, etc

    Sveriges idrottsadion vilar dels p arvet efter Per Henrik Ling och dels p arvet efter den moderna tvling-sidroen som uppstod i England under 1800-taleL Samtliga idroers nuvarande utformning kan allts sgas vara e resultat av en historisk process. Det finns f, om ngra, svenska idrottsgrenar eftersom de flesta idroer som utvas i Sverige idag r globala. Detta innebr bl a a en och samma idro har i det nr-maste idenska regler i alla lnder, vilket gr a de kan frsts och r vlknda fr de flesta idrosinbesse-rade i st svl som i vst. Globaliseringen och den stora media-bevakningen innebr ocks a andra lnders idrostradioner verfrs och upptas i olika former. Basketboll r e exempel p en global idro, som introducerades i Sverige relavt sent, och som numera r en del av den svenska idroskuliren. (6) Idroen r dock starkt prglad av den amerikanska solen, inte minst beroende p a mnga amerikanska spelare och coacher terfinns i svens-ka lag. Basketbollen var t ex en av de frsta idroer som infrde "cheerlea-ders" p lktaren Ishockeyn, som funnits i Sverige betydligt lngre n basketbolb har p senare r ocks infrt cheerleaders och de har dessu-tom anammat den amerikanska a-dionen att spela naonalsngen innan matcherna mellan inhemska lag i elitserien. P s viss formas odi omformas olika idrotter sin kulir i en stndigt pgende process.

    Den "svenska modellen"

    En viss idro br dock inte bara p e arv frn sin egen begynnelse och utveckling utan ven frn den idrottsliga adion som rder i storL Den "svenska modellen" bru-

    kar framhllas som en frklaring ll a e frhllandevis litet land som Sverige lyckats f fram s mnga idrottsmn och kvinnor av vrldsk-lass. Det som brukar sgas utmrka den svenska modellen r framfr allt a idroen r ppen fr alla bam och ungdomar oavsett bak-grundsfrhllanden och ekonomis-ka mjligheter. Idroen har kunnat utvas av alla. Hur det frhller sig med den saken idag kan diskuteras och frgan r om inte den svenska modellen r p vg att raseras. Den gamla folkrrelsebadionen har varit stark i Sverige och dr har idrotten framhllits som den strsta rrelsen av dem alla.

    Ytterligare en konsekvens av "den svenska modellen" r a idroen ska bedrivas i hgnet av en ideell frening. n gs inte elitlagen i de stora bollspelen av frmgna affrs-idkare eller av aktiebolag (ven om det sannolikt r en dsfrga innan s sker) vilket fallet r i USA och mnga europeiska lnder. I den bemrkelsen har idroen i Sverige nnu inte professionaliserats ven om en del idrosmn kan leva p sin idro och ven om de flesta elitklub-bar r helt beroende av intkter frn sponsorer. Den gamla folkrrelsea-dionen har dock f konkxirrens frn kommersiella organisaoner som driver gym och ningscena av skilda slag, s a man idag inte behver vara medlem i en frening fr a bedriva organiserad idrott.

    En idrosledare som ska uorma en verksamhet fr bam och ungdomar, r sannolikt pverkad svl av den anda som rder i den frening han eller hon llhr, som av den idrotts-liga adion som karakteriserar en specifik idro liksom av den svens-ka idrottskulturen i stort.

    Massmedias spegling

    Yerligare en faktor som pverkar uormningen av barns idro r eli-droen och framfrallt det s var-p elidroen avbildas i massme-dia. Bam och ven ledarna pverkas av massmediernas s att portre-ra idroen och dr framgr det tyd-ligt vad som premieras och vr-destts och vad som framhlls som frtjnsullt Elidroen r i sin ir ett resultat av en historisk process och har sina egna ramfaktorer och styrmedel av vilka ngra delas med bamidrotten. Idrottsmn och kvin-

  • Svensk Idrot tsforskning nr 2 * 1998

    "Om x7% DOMM? Vet inte. Men def mzryffeW d spek". Idrottens ofrofiga irmeboende ra/t oc/i gW/e spe^ks av Hammar6ys 9-jrmgr. fofo Lotfa gren/Pressens BiW.

    nor r idoler och frebilder, men p vilket stt de utmlas bestms i hg grad av massmedia. Bam ser p tv och lser dningar och bildar sig en uppfaning om hur "riktig" fotboll ska spelas. Mnga idrottslrare kan vittna om hur svrt det r a bedri-va ngot altemav ll freningsid-roen, och t ex frndra regler, eftersom mnga bam idrottar utan-fr skolan och drigenom vet hur "rikg" idrott ska utvas. Barns upp-faning om elidro och om hur idro ska bedrivas infrlivas i hg grad genom massmedia.

    RF:s mldokument

    Riksidrottsfrbundet kan sgas st fr den ideologiska verbyggnaden av bamidroen. I det senaste idpro-grammet, kallat "Idroen vill", sls rikinjema frbamidroens uorm-ning fast. Dr str det t ex a idro fr bam ska bedrivas under lekfulla former och a alla ska f prova p. (7) I samma dokument framhlls ocks a det r i freningar som verksamheten sker och a dessa ock-

    s mste ha r a uorma sin verk-samhet. Frgan r om dessa mldo-kument har ngon reell inverkan p prakken. De fr kanske ses som visioner