Svenskregistrerade tunga lastbilars trafikarbete i Sverigevti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1191745/FULLTEXT01.pdf · 2018-03-20 · Lätt lastbil Lastbil vars totalvikt ej överskrider

Mohammad-Reza YahyaPer Henriksson

Svenskregistrerade tunga lastbilars trafikarbete i Sverige

Revidering av indata till avgasmodellen HBEFA

avseende trafikarbetets fördelning inom segment

VTI notat 2-2018 | Svenskregistrerade tunga lastbilars trafikarbete i Sverige

www.vti.se/vti/publikationer

VTI notat 2-2018 Utgivningsår 2018

VTI notat 2-2018

Svenskregistrerade tunga lastbilars

trafikarbete i Sverige

Revidering av indata till avgasmodellen HBEFA

avseende trafikarbetets fördelning inom segment

Mohammad-Reza Yahya

Per Henriksson

Diarienummer: 2015/0720-9.3

Publikation: VTI notat 2-2018

Omslagsbilder: VTI/ Mohammad-Reza Yahya

Tryck: VTI, Linköping 2018

VTI notat 2-2018

Förord

Mohammad-Reza Yahya har varit projektledare, svarat för de statistiska beräkningarna och

tillsammans med Per Henriksson genomfört fältobservationerna och författat detta notat.

Kontaktperson på Trafikverket har varit Håkan Johansson, nationell samordnare för begränsad

klimatpåverkan.

Samtliga fotografier har tagits av Mohammad-Reza Yahya.

Linköping, januari 2018

Mohammad-Reza Yahya

Projektledare

VTI notat 2-2018

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 7 december 2017 av Rune Karlsson. Mohammad-Reza Yahya har

genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Laboratoriechef Håkan Carlsson har därefter granskat

och godkänt publikationen för publicering 19 januari 2018. De slutsatser och rekommendationer som

uttrycks är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning.

Quality review

Internal peer review was performed on 7 December 2017 by Rune Karlsson. Mohammad-Reza Yahya

has made alterations to the final manuscript of the report. Laboratory Manager Håkan Carlsson

examined and approved the report for publication on 19 January 2018. The conclusions and

recommendations expressed are the authors’ and do not necessarily reflect VTI’s opinion as an

authority.

VTI notat 2-2018

Innehållsförteckning

Sammanfattning .....................................................................................................................................7

Summary .................................................................................................................................................9

1. Inledning ..........................................................................................................................................11

2. Syfte ..................................................................................................................................................12

3. Bakgrund .........................................................................................................................................13

3.1. Trafikarbetet för svenska och utländska lastbilar i Sverige .......................................................13 3.2. Svenska lastbilars trafikarbetsfördelning i Sverige - nuvarande indata till HBEFA ..................14

4. Genomförande av fältstudien .........................................................................................................20

5. Resultat - fältstudien .......................................................................................................................22

5.1. Alla observationer ......................................................................................................................22 5.2. Utländska lastbilar ......................................................................................................................23 5.3. Svenska lastbilar ........................................................................................................................27 5.4. Från segment 1 till segment 2 ....................................................................................................29 5.5. Transformationstabell för lastbilar .............................................................................................34 5.6. Transformationstabell för dragbilar ...........................................................................................38

6. Resultat – jämförelser före och efter uppdatering .......................................................................41

6.1. Jämförelse av trafikarbetet .........................................................................................................41 6.2. Jämförelse av bränsle och avgasemission ..................................................................................41

7. Diskussion och slutsatser ................................................................................................................44

7.1. Metoddiskussion ........................................................................................................................44 7.2. Förbättringar av underlaget ........................................................................................................44

Referenser .............................................................................................................................................45

Bilaga 1. Protokoll för fältstudier av axelkonfigurationer på lastbilar/dragbilar och

släp/påhängsvagnar ..............................................................................................................................47

Bilaga 2. Information om observationsplatserna ..............................................................................51

Bilaga 3. Beskrivning av emissioner i HBEFA ..................................................................................53

VTI notat 2-2018

Lista med förkortningar och förklaringar

AT Articulated truck, dvs. dragbil med påhängsvagn

fkm Fordonskilometer

HBEFA The Handbook Emission Factors for Road Transport

Lätt lastbil Lastbil vars totalvikt ej överskrider 3,5 ton.

md Miljarder

mn Miljoner

RT RigidTruck, dvs. lastbil utan släp

Segment 1 Beskriver det drivande fordonets viktklasser

Segment 2 Beskriver fordonsekipagets viktklasser med hänsyn till ev. släp eller påhängsvagn

TT Truck+Trailer, dvs. lastbil med släp

Typ 2 Anger om lastbilen/dragbilen har släp/påhängsvagn eller inte

Tung lastbil Lastbil vars totalvikt överskrider 3,5 ton.

TA Trafikarbete uttryckt i fkm

VTI notat 2-2018 7

Sammanfattning

Svenskregistrerade tunga lastbilars trafikarbete i Sverige - Revidering av indata till

avgasmodellen HBEFA avseende trafikarbetets fördelning inom segment

av Mohammad-Reza Yahya (VTI) och Per Henriksson (VTI)

HBEFA (The Handbook Emission Factors for Road Transport) är en modell för beräkningar av

bränsleförbrukning och avgasemissioner. Trafikarbetets fördelning på fordonsviktklasser och

fordonstyp, som till exempel tung lastbil utan respektive med släp, har stor effekt på beräknade

emissioner i HBEFA.

Den nuvarande fördelningen av svenska lastbilars trafikarbete på svenska vägar i HBEFA-modellens

olika segment bedöms ha brister. Fördelningen baseras på data från flera årgångar av den årliga

urvalsundersökningen, ”Lastbilstrafik”, som görs på uppdrag av Trafikanalys (Trafikanalys, 2011,

2012 och 2013). En jämförelse mellan ”Lastbilstrafik” och körsträckedata från bilbesiktningar pekar

på att trafikarbetsfördelningen från ”Lastbilstrafik” är bristfällig för de lägre lätta viktklasserna av

tunga lastbilar medan den är mer tillförlitlig för de tyngsta viktklasserna.

Syftet med denna studie är att revidera fördelningen av tunga svenska lastbilars trafikarbete på svenska

vägar på olika segment i HBEFA. Därmed revideras även det totala (svenska + utländska)

trafikarbetets fördelning på olika segment.

Drygt 80 000 lastbilar och dragbilar med en totalvikt över 3,5 ton var i trafik under 2015 enligt

vägtrafikregistret. Uppgifter om körsträcka för varje lastbil (Körsträckor 2015, Trafikanalys 2016)

som har varit i trafik finns tillgängliga och kan sammanställas på segmentnivå 1, det vill säga för

lastbilar utan släp/dragbilar utan påhängsvagn. Genom analyser av uppgifterna i ”Lastbilstrafik” från

åren 2010–2012 (Trafikanalys, 2011, 2012 och 2013), har trafikarbetet fördelats på segmentnivå 2.

Detta segment beskriver om lastbilen-/dragbilen har släp/påhängsvagn eller inte och i förekommande

fall släpets/påhängsvagnens vikt.

På grund av brister i dataunderlaget när fördelningen av trafikarbetet ska ske från nivå 1 till nivå 2 i

varje segment, det vill säga hänsyn tas till om lastbilen har släp eller inte, genomfördes en fältstudie. I

denna fältstudie registrerades tunga lastbilar på 25 olika platser vid olika tidpunkter och på olika

vägtyper. Fordonstyp, registreringsnummer på lastbilen/dragbilen och axelkombinationen på hela

ekipaget registrerades.

Via registreringsnumret hämtas information om totalvikt och körsträcka för de drivande fordonen.

Med hjälp av axelkombinationen grupperas och transformeras hela ekipaget, lastbil/dragbil, från

HBEFA-segment 1 till lastbil utan/med släp eller dragbil med påhängsvagn till segment 2.

Totalt registrerades 5 984 lastbilar under 35 timmar av två observatörer. Efter att de som visade sig

vara lätta lastbilar (436 fordon) och dubbletter (svenska ekipage som registrerats mer än en gång på

samma observationsplats: 324 fordon) utgått, återstod 5 224 lastbilar. Av dessa var 1 925 fordon

utlandsregistrerade (37 procent). De 3 299 svenska tunga lastbilarna som ingick i analysen, motsvarar

4,1 procent av populationen. De observerade lastbilarnas trafikarbete, 282,6 miljoner fordons-

kilometer, motsvarar 7,3 procent av det totala trafikarbetet. Det kan betraktas som ett bra underlag för

analysen.

De observerade utländska lastbilarna i denna studie (genomförd inom gränserna), visade sig ha samma

fördelning inom segment som de utländska lastbilarna som observerades vid gränserna i en tidigare

studie, Yahya och Henriksson (2016).

Den nya transformationen från HBEFA-segment 1 till 2 baserad på resultatet från föreliggande

fältstudie skiljer sig något jämfört med transformationen enligt databasstudien som är nuvarande

8 VTI notat 2-2018

underlag i HBEFA. Trafikarbetet för lastbilar/dragbilar med släp/påhängsvagn minskar med

2,6 procent och förs till lastbilar utan släp. Även inom gruppen lastbilar/dragbilar med

släp/påhängsvagn omfördelas trafikarbetet mellan segmenten. Inom gruppen lastbilar utan släp är

fördelningen nästan densamma.

Den nya transformationen har effekt på emissionerna. Bränsleförbrukning och emissioner i form av

CO2, SO2, partiklar (massan) minskar med 3 procent medan NOx minskar med 2,2 procent, CO med

2,8 procent och HC med 8,4 procent.

Den nya transformationen används som indata i HBEFA för avgasberäkningarna från och med år 2016

och framåt.

VTI notat 2-2018 9

Summary

Kilometres driven in Sweden by Swedish-registered heavy lorries - Revision of input data to the

emission model HBEFA

by Mohammad-Reza Yahya (VTI) and Per Henriksson (VTI)

HBEFA (The Handbook Emission Factors for Road Transport) is a model for estimation of fuel

consumption and exhaust emissions. Distribution of the total number of kilometres driven on weight

classes and vehicle types, such as heavy lorries with and without trailers, has a large effect on

estimated emissions in HBEFA.

The present distribution of the total number of kilometres driven by Swedish heavy lorries in Sweden

used for the different segment of HBEFA, has deficits. The distribution is based on data from several

data sets from the annual survey ”Swedish road goods transport”, conducted on permission by

Trafikanalys (Trafikanalys, 2011, 2012 and 2013). A comparison between data from ”Swedish road

goods transport” and odometer readings from vehicle inspections, indicates that the distribution of

driven kilometres in ”Swedish road goods transport” is incorrect for the lower weight classes of heavy

lorries, while it is more reliable for the heaviest lorries.

The aim of this study is to revise the distribution of kilometres driven with heavy Swedish lorries on

Swedish roads on the different segments in HBEFA. By that, a revision is also done for distribution on

the segments for the total (Swedish + foreign) kilometres driven.

According to the Swedish Road Traffic Register, over 80 000 lorries and semi-trailer tractors with a

gross vehicle weight exceeding 3.5 tonnes were in use in the year of 2015. Data on kilometres driven

for each lorry that has been in use (Körsträckor 2015, Trafikanalys 2016) is available and can be

compiled to level of segment 1, that is lorries and tractors without trailers. By analyzing data from

”Swedish road goods transport” from the years 2010–2012 (Trafikanalys, 2011, 2012 and 2013), the

kilometres driven have been divided into segment level 2. This segment describes whether the lorry or

tractor has a trailer or not and if this is the case, the weight of the trailer.

Due to deficits in data when dividing the kilometres driven from level 1 to level 2 in each segment,

that is, consideration of a trailer or not, a field study was conducted. In the field study, heavy lorries

were observed at 25 different sites at different times of the day and on different road categories.

Vehicle category, registration number of the lorry/tractor and axle configuration for the vehicle

combination (lorry/tractor + any trailer) was registered.

By the registration number, data on gross weight and annual mileage for the lorry/tractor can be

obtained. Using the axle configuration, the vehicles were divided into groups and transformed from

the HBEFA-segment 1 (lorry/tractor) to segment 2, hence describing whether the lorry or tractor tows

a trailer or not.

In total, 5 984 lorries/tractors were observed by two persons during 35 hours of field work. After

exclusion of lorries that turned out to have a gross weight of maximum 3,5 tonnes (436 vehicles) and

duplicates (individual Swedish vehicle combinations that were observed more than once at the same

site; 324 vehicles), 5 224 lorries/tractors remained. Of these, 1 925 were registered in another country

than Sweden (37 percentage). The Swedish heavy lorries/tractors included in the analyses (3 299

vehicles), represent 4.1 percentage of the whole Swedish population of heavy lorries. The driven

kilometres of the observed lorries/tractors was 282.6 million vehicle kilometres, which represent

7.3 percentage of the total number of driven kilometres. This is considered being a good basis for the

analysis.

10 VTI notat 2-2018

The observed foreign vehicle combinations in this study (conducted within the borders), showed to

have the same distribution on the segments as the foreign vehicle combinations observed at the

borders in a previous study, Yahya and Henriksson (2016).

The new transformation from HBEFA-segment 1 to 2 that is based on the results from the present field

study, differ somewhat from the transformation that have been implemented so far in HBEFA. The

number of driven kilometres for lorries/tractors with trailers is reduced with 2.6 percentage and is

transferred to lorries/tractors without trailers. A redistribution is also done between the segments

within the vehicle group lorries/tractors with trailer. Within the vehicle group lorries/tractors without

trailers, the distribution differs marginally compared to the present one in HBEFA.

The new transformation effects the emission estimates. Fuel consumption and emissions like CO2,

SO2, particles (mass) decrease with 3 percentage while NOx decreases with 2.2 percentage, CO with

2.8 percentage and HC with 8.4 percentage.

The new transformation is used as input in HBEFA for the emission estimations for the year 2016 and

forward.

VTI notat 2-2018 11

1. Inledning

HBEFA (The Handbook Emission Factors for Road Transport) är en modell för beräkningar av

bränsleförbrukning och avgasemissioner. Modellen har använts sedan 2006 för att ta fram den

officiella statistiken om vägtrafikens utsläpp i Sverige. Resultaten används av ett flertal myndigheter,

däribland Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Trafikverket, Statistiska centralbyrån (SCB och

Transportstyrelsen. Modellen används i några europeiska länder, t.ex. Norge, Frankrike, Tyskland,

Österrike, Schweiz och även i länder utanför Europa, t.ex. Kina. HBEFA har utvecklats av Infras i

Schweiz.

Emissionsberäkningar för tunga lastbilar i HBEFA baseras på

• fordonstyp (dragbil/lastbil)

• viktklasser per fordonstyp

• maximal totalvikt för hela ekipaget inklusive eventuellt släp/påhängsvagn

• årsmodell

• miljöklass

• trafikarbete (fkm) fördelat efter olika trafiksituationer såsom trafikmiljö (tätort/landsbygd),

vägtyp (motorväg, landsväg osv.), hastighetsgräns och trafikmängd (”level of service”)

• emissionsfaktorer.

Ovanstående indata till HBEFA sammanställs från nationella databaser och studier. Indata delas upp

på olika segment. Ett av segmenten för lastbilar beskriver lastbilens viktklass, om den körs med eller

utan släp och totalvikten för hela ekipaget inklusive eventuellt släp/påhängsvagn.

Den nuvarande fördelningen av svenska lastbilars trafikarbete på svenska vägar i HBEFA-modellens

segment bedöms ha brister. Fördelningen baseras på data från flera årgångar av den årliga

urvalsundersökningen, ”Lastbilstrafik”, som görs på uppdrag av Trafikanalys (Trafikanalys, 2011,

2012, 2013 & 2015). En jämförelse mellan ”Lastbilstrafik” och körsträckedata från bilbesiktningar

(Trafikanalys, 2016) pekar på att trafikarbetsfördelningen från ”Lastbilstrafik” är bristfällig för lätta

viktklasser för tunga lastbilar medan den är mer tillförlitlig för de tyngsta viktklasserna.

12 VTI notat 2-2018

2. Syfte

Syftet med denna studie är att genom fältobservationer få underlag till att revidera fördelningen av

tunga svenska lastbilars trafikarbete på svenska vägar på olika segment i HBEFA. Därmed revideras

även det totala trafikarbetets fördelning över olika segment.

I en tidigare studie (Yahya & Henriksson, 2016) reviderades fördelningen av tunga utländska lastbilars

trafikarbete på svenska vägar på olika segment i HBEFA. För andra egenskaper såsom årsmodell,

miljöklass, trafiksituation m.m. antas att utländska lastbilar är lika svenska lastbilar.

VTI notat 2-2018 13

3. Bakgrund

3.1. Trafikarbetet för svenska och utländska lastbilar i Sverige

De transporter som utförs av tunga lastbilar i Sverige kan delas in i fyra huvudgrupper av

fordonskombinationer:

1. Lastbilar utan släp.

2. Lastbilar med släp.

3. Dragbilar med påhängsvagn.

4. Lastbilar med dolly och påhängsvagn.

Dessa grupper delas i sin tur in efter den totala vikten på ekipaget.

Trafikanalys uppskattade att det trafikarbete som tunga lastbilar totalt (svenska + utländska) uträttade

på svenska vägar år 2015 uppgick till 4,660 miljarder fordonskilometer (fkm) (Trafikanalys, 2016).

Skattningen av de svenska lastbilarnas trafikarbete bygger på besiktningsstatistik medan de utländska

lastbilarnas trafikarbete bygger på aggregerad statistik om lastbilstrafiken från varje EU-land som

Eurostat sammanställer där omfattningen av trafikarbetet på svenska vägar framgår (dock inte

uppdelat på segment enligt HBEFA). De utländska lastbilarnas andel av det totala trafikarbetet på

svenska vägar blev enligt Trafikanalys ca 17 procent av det totala trafikarbetet eller 0,805 miljarder

fkm. Dessa skattningar används som indata i avgasmodellen HBEFA. I en tidigare studie, Yahya &

Henriksson (2016), fördelades det utländska trafikarbetet på svenska vägar efter segment.

På uppdrag av Transportstyrelsen har fältstudier genomförts i syfte att undersöka regelefterlevnaden

inom bl.a. godstrafiken. De senaste studierna genomfördes år 2012 och 2015 (Nyfjäll, 2012;

Transportstyrelsen, 2016). Ur dessa studier kan en del uppgifter hämtas som ger en bild av utländska

lastbilars förekomst i Sverige. I 2012 års undersökning ingick fem polisdistrikt: Stockholm, Skåne,

Västra Götaland, Dalarna och Norrbotten. Jönköpings län och Västmanlands län tillkom i 2015 års

undersökning. I det följande redovisas några relevanta resultat från undersökningarna med 2012 års

resultat inom parentes. I studien ingick 451 (341) tunga lastbilar. Någon indelning i fordonens

viktklasser görs inte. Det visade sig att 29 procent (26 procent) av lastbilarna respektive 30 procent (29

procent) av släpen var utlandsregistrerade. Alla, eller så gott som alla, 100 procent (98 procent), av de

utlandsregistrerade lastbilarna hade släp, motsvarande andel för svenskregistrerade lastbilar var 76

procent (75 procent). Av de svenskregistrerade lastbilarna drog 3 procent (3 procent)

utlandsregistrerade släp medan 15 procent (9 procent) av de utlandsregistrerade lastbilarna hade

svenskregistrerade släp. Av det totala trafikarbetet uppskattades 83 procent (81 procent) utföras av

lastbilar med släp. Motsvarande andel i HBEFA uppgår till ca 70 procent och den baseras på

undersökningarna som presenteras av Trafikanalys i ”Lastbilstrafik” från åren 2010–2012.

I det följande kapitlet redogörs principerna för hur underlagen hittills tagits fram för

trafikarbetsfördelningen i HBEFA-modellen, dels för de svenskregistrerade lastbilarna och dels för

samtliga lastbilar som rullar i Sverige.

14 VTI notat 2-2018

3.2. Svenska lastbilars trafikarbetsfördelning i Sverige - nuvarande indata till HBEFA

Svenska lastbilars trafikarbetsfördelning i Sverige skall bearbetas i denna studie för att förbättra

underlaget till indata till HBEFA-modellen. I detta kapitel beskrivs hur dessa indata togs fram under

2016.

Första steget är att fördela antalet tunga lastbilar enligt vägtrafikregistret på segment 1 enligt HBEFA,

se tabell 1. Detta segment anger dels om det rör sig om en lastbil eller dragbil och dels det drivande

fordonets vikt. De benämningar som används i avgasmodellen (HBEFA) används även i följande

tabeller.

Tabell 1. Antalet tunga lastbilar enligt vägtrafikregistret 2015 fördelat på HBEFA-segment 1.

RigidTruck = lastbil; Tractor = dragbil och AT = articulated truck, dvs. dragbil för påhängsvagn.

Typ Segment 1, totalvikt Antal fordon i trafik, 2015

Andel fordon, %

Lastbil

RigidTruck petrol 1 184 1,5

RigidTruck <7,5t 6 627 8,3

RigidTruck 7,5-12t 6 947 8,7

RigidTruck >12-14t 1 551 1,9

RigidTruck >14-20t 13 199 16,4

RigidTruck >20-26t 7 457 9,3

RigidTruck >26-28t 21 301 26,5

RigidTruck >28-32t 8 904 11,1

RigidTruck >32t 4 788 6,0

Summa lastbilar 71 958 89,6

Dragbil

Tractor for AT <=20 t 1 925 2,4

Tractor for AT 20-28 t 5 233 6,5

Tractor for AT 28- t 1 168 1,5

Summa dragbilar 8 326 10,4

Totalt 80 284 100

I genomsnitt1 fanns ca 80 284 lastbilar och dragbilar med en totalvikt över 3,5 ton i trafik under 2015

enligt vägtrafikregistret. Dessa fordon kör vanligen med ett tillkopplat släp eller påhängsvagn. Två

exempel på ekipage visas i figur 1 och 2.

1 Ett genomsnitt av antalet fordon i trafik under året beräknat utifrån SCB:s månadsstatistik.

VTI notat 2-2018 15

Figur 1. Lastbil med tre axlar med tvåaxlig

släpvagn (dolly) och påhängsvagn med tre

axlar.

Figur 2. Treaxlig dragbil med en påhängsvagn som

har fyra axlar.

Det finns körsträckedata för varje lastbil (Trafikanalys, 2016) som har varit i trafik under någon del av

året. Dessa data kan sammanställas enligt segment 1 i HBEFA, se tabell 2.

Tabell 2. Trafikarbetet (fkm) för svenska tunga lastbilar enligt körsträckedata 2015 fördelade på

HBEFA-segment 1.

Typ Segment 1, totalvikt Total körsträcka,

mn fkm 2015 Andel, %

Lastbilar

RigidTruck petrol 6,7 0,2

RigidTruck <7,5t 103,4 2,7

RigidTruck 7,5-12t 128,2 3,3

RigidTruck >12-14t 20,3 0,5

RigidTruck >14-20t 347,0 9,0

RigidTruck >20-26t 249,1 6,5

RigidTruck >26-28t 1 524,3 39,5

RigidTruck >28-32t 561,2 14,6

RigidTruck >32t 240,7 6,2

Summa lastbilar 3 180,9 82,5

Dragbilar

Tractor for AT <=20 t 144,5 3,7

Tractor for AT 20-28 t 457,5 11,9

Tractor for AT 28- t 72,1 1,9

Summa dragbilar 674,1 17,5

Totalt 3 855,1 100

Enligt Trafikanalys har trafikarbetet för svenskregistrerade tunga lastbilar i Sverige under 2015

uppgått till 3,855 miljarder fkm.

Den fördelning av utländska lastbilars trafikarbete på segment 2 i Sverige som tidigare har skattats,

(Yahya & Henriksson, 2016), presenteras i tabell 3.

16 VTI notat 2-2018

Tabell 3. Trafikarbetet (fkm) för utländska tunga lastbilar enligt körsträckedata 2015 fördelat på

HBEFA-segment 2.

Fordonstyp Segment 2, totalvikt TA utländska, mn fkm

i Sverige 2015 %

Lastbil utan släp

RigidTruck petrol - -

RigidTruck <7,5t - -

RigidTruck 7,5-12t - -

RigidTruck >12-14t - -






Summa lastbilar 22,9 2,8

Dragbil och lastbil med

släp/påhängsvagn

TT/AT >20-28t 1,0 0,1

TT/AT >28-34t 1,9 0,2

TT/AT >34-40t 495,1 61,5

TT/AT >40-50t 240,4 29,9

TT/AT >50-60t 43,9 5,5

Summa dragbilar/lastbilar med släp/påhängsvagn 782,2 97,2

Totalt 805,1 100

Utländska lastbilar uträttar 0,805 miljarder fordonskilometer på svenska vägar enligt Trafikanalys

(2016). Notera att trafikarbetet för utländska lastbilar utan släp med en totalvikt på högst 14 ton skattas

till 0 fkm.

Genom bearbetningar och sammanställningar av uppgifterna i undersökningarna av lastbilstrafiken

från åren 2010–2012 (Trafikanalys, 2011–2013), har trafikarbetet fördelats inom segment 2. Detta

segment beskriver om lastbilen/dragbilen har släp/påhängsvagn eller inte och i förekommande fall

släpets/påhängsvagnens vikt, se tabell 4 respektive tabell 5.

VTI notat 2-2018 17

Tabell 4. Fördelning av trafikarbetet på svenska lastbilar efter vikt, med/utan släp och släpets vikt.

Trafikarbetsfördelning enligt lastbilstrafiken (Trafikanalys, 2011–2013).

Fordonstyp Segment 1 Segment 2 Typ 2 Andel, %

Lastbil

RigidTruck petrol RigidTruck petrol Lastbil utan släp 84,8

RigidTruck petrol TT/AT >20-28t Lastbil med släp 15,2

RigidTruck <7,5t RigidTruck <7,5t Lastbil utan släp 84,8

RigidTruck <7,5t TT/AT >28-34t Lastbil med släp 15,2

RigidTruck 7,5-12t RigidTruck 7,5-12t Lastbil utan släp 84,3

RigidTruck 7,5-12t TT/AT >20-28t Lastbil med släp 3,9

RigidTruck 7,5-12t TT/AT >28-34t Lastbil med släp 11,8

RigidTruck >12-14t RigidTruck >12-14t Lastbil utan släp 83,9

RigidTruck >12-14t TT/AT >28-34t Lastbil med släp 0,0


















RigidTruck >32t RigidTruck >32t Lastbil utan släp 38,7

RigidTruck >32t TT/AT >34-40t Lastbil med släp 10,0



18 VTI notat 2-2018

Tabell 5. Fördelning av trafikarbetet på svenska dragbilar efter vikt och påhängsvagnsvikter.

Trafikarbetsfördelning enligt lastbilstrafiken (Trafikanalys, 2011–2013).

Fordonstyp Segment 1 Segment 2 %

Dragbil

Tractor for AT >3,5-20t TT/AT >34-40t 31,1



Tractor for AT >20-28t TT/AT >34-40t 10,2



Tractor for AT >28t TT/AT >34-40t 11,8



Det totala trafikarbetet som utförs av svenska och utländska är 4,660 miljarder fkm, detta fördelar sig

enligt tabellerna 4 och 5 som sammanställs i tabell 6.

Tabell 6. Fördelning av trafikarbetet, totalt och uppdelat på svenska och utländska fordon i segment

2.

Statistiken i undersökningen ”Lastbilstrafik” innehåller vissa brister som orsakas av en låg

svarsfrekvens bland små- och enmansföretagare, vilket medför att de lättaste grupperna blir

Fordonstyp Segment 2, totalvikt TA lastbilar

i Sverige 2015

TA svenska i Sverige 2015 enligt tabell 4

och 5

TA utländska i Sverige 2015 enligt Yahya &

Henriksson (2016)

Lastbil utan släp


RigidTruck <7,5t 103,4 103,4

RigidTruck 7,5-12t 128,2 128,2

RigidTruck >12-14t 20,3 20,3

RigidTruck >14-20t 298,1 292,8 5.2

RigidTruck >20-26t 130,1 121,5 8.6

RigidTruck >26-28t 343,5 336,8 6.7

RigidTruck >28-32t 109,1 108,2 1.0

RigidTruck >32t 110,6 109,2 1.4

Summa lastbilar 1 249,9 1 227,0 22,9

Dragbil och

lastbil med släp

TT/AT >20-28t 10,3 9,4 1,0

TT/AT >28-34t 35,9 34,0 1,9

TT/AT >34-40t 502,7 7,6 495,1

TT/AT >40-50t 710,6 470,2 240,4

TT/AT >50-60t 2 150,8 2 106,9 43,9

Summa dragbilar/lastbilar med släp 3 410,2 2 628,0 782,2

Totalt 4 660,2 3 855,1 805,1

VTI notat 2-2018 19

underrepresenterade. Detta problem leder till att trafikarbetets fördelning från segment 1 till segment 2

skiljer sig från verkligheten och annan statistik t.ex. körsträckedata från Trafikanalys som

ursprungligen kommer från bilbesiktningsdata.

Tabell 4 och 5 som transformerar trafikarbetet från segment 1 till 2 borde ses över på grund av brister i

undersökningen ”Lastbilstrafik”. Det behövs förbättringar i underlaget till tabell 4 och 5. Därför har en

fältstudie av lastbilarna gjorts på olika vägar i vissa delar av landet.

20 VTI notat 2-2018

4. Genomförande av fältstudien

Det bedömdes att en fältstudie med en omfattning på ca 3 000 observationer av tunga svenska

lastbilar, vilket innebär 4 procent av populationen på 80 284 tunga lastbilar, skulle uppfylla syftet för

denna studie. Det antalet bedömdes ge ett tillräckligt stort datamaterial ur statistisk synvinkel och även

genomförbart med hänsyn taget till projektets resurser.

I denna fältstudie registrerades samtliga, inklusive utländska, tunga lastbilar på ett 25-tal platser

belägna i huvudsak i Götaland. Observationerna skedde under olika tidpunkter under dagtid (med

undantag för ett tillfälle då observationer gjordes sent en kväll) och på olika vägtyper (motorväg,

riksväg). Fordonstyp, registreringsnummer på lastbilen/dragbilen (endast för svenskregistrerade

fordon) och axelkombinationen på hela ekipaget har registrerats. Beroende på storleken på lastbils-

flödet, hastigheten och mätplatsernas utseende, valdes den lämpligaste metoden för dataregistreringen:

protokoll som fylldes i för hand (se bilaga 1), kameror (både för filmning och stillbilder) eller digital

inspelning då observatören talade in uppgifterna. Utöver platserna registrerades också lastbilar på

rastplatser och lastbilar som förekom både i den mötande och den egna körriktningen på vägarna under

förflyttningar mellan mätplatserna.

Figur 3. Drygt 450 fordon fotograferades

under färderna mellan mätplatserna.

Figur 4. Motorvägstrafiken filmades eller

fotograferades i anslutning till rastplatser. Här

är en kamera förankrad i en kantstolpe vid

mätplatsen vid Ljungskile på E6:an.

Platserna valdes ut efter granskning av kartor och trafikflödeskartor för att därigenom finna lämpliga

och representativa platser (ofta cirkulationsplatser där riksvägar möts) och vägar med ett tillräckligt

stort flöde med tunga fordon. Vidare var strävan att tre trafikmiljöer (motorväg, landsväg och tätort)

skulle vara representerade. Ett annat krav var att alla platser skulle hinna besökas under en

arbetsvecka.

På följande platser genomfördes fältobservationerna av två personer under en vecka i september 2016

(för en mer detaljerad information om platserna, som koordinater och vilka tidpunkter som

observationerna genomfördes, hänvisas till bilaga 2):

• Linköping (6 mätplatser)

• Motala (nära Illersjö)

• Örebro (Mariebergs köpcentrum)

• Laxå (E20+Röforsvägen)

• Karlskoga

• Skövde (2 mätplatser; Hallenbergsrondellen och Karstorpsrondellen)

• Falköping

VTI notat 2-2018 21

• Trollhättan (3 mätplatser)

• Uddevalla

• Ljungskile (rastplats Ljungskile)

• Göteborg, Gasklockan

• Halmstad (rastplats Susedalen)

• Markaryd (rastplats Sjöboda)

• Alvesta (Sjöatorp)

• Kalmar

• Oskarshamn (inklusive Västervik).

Med hjälp av registreringsnumret har information hämtats från vägtrafikregistret om lastbilens/

dragbilens totalvikt och andra fordonsuppgifter som karosserityp, antal axlar, drivmedel, årsmodell

och miljöklass. Årlig körsträcka för varje enskilt fordon har hämtats från körsträckedatabasen, också

detta via registreringsnummer. Utifrån den observerade axelkombinationen grupperades och

transformerades hela ekipaget, lastbil/dragbil, från segment 1 till lastbil utan/med släp eller dragbil

med påhängsvagn till segment 2. Den maximalt tillåtna totalvikten för ett ekipage bestäms via

observationer av fordonstyp (lastbil/dragbil, med/utan släp) samt axelkombinationen

(Transportstyrelsen, 2015).

Följande antaganden görs i den följande analysen: det enskilda fordonsekipaget (fordonstyp och

axelkonfiguration) som observerats vid en tidpunkt, antas ha samma utseende under hela året och

körsträckan för lastbilen/dragbilen enligt databasen får gälla för just detta utseende på fordonsekipaget.

Observationerna grupperas och viktas enligt landets population av svenska lastbilar med avseende på

körsträcka/trafikarbete i varje segment.

Enligt Trafikanalys utfördes år 2015 17 procent av det totala trafikarbetet för tunga lastbilar på

svenska vägar av utländska lastbilar. I denna studie observerades också på varje mätplats antalet

utländska lastbilar uppdelat på fordonstyp och axelkombination. Antalet utländska lastbilar jämförs

med antalet svenska lastbilar för varje observationsplats för att få en bättre bild av de utländska

lastbilarnas förekomst på olika vägtyper etc.

22 VTI notat 2-2018

5. Resultat - fältstudien

5.1. Alla observationer

Totalt observerades 5 984 lastbilar/dragbilar varav 1 925 var utlandsregistrerade. I tabell 7 visas

antalet lastbilar per mätplats indelat efter om de var svensk- eller utlandsregistrerade, lätta eller tunga

och dubbletter.

Tabell 7. Antal observerade lastbilar per observationsplats uppdelat på utländska och svenska.

Observationsplats

Alla

observerade

lastbilar

Lätta LB

Utländska LB

Svenska tunga LB

Inklusive

dubbletter Dubbletter

Exklusive

dubbletter

Lkpg, RV23 - Lambohovsleden

70 2 11 57 4 53

Lkpg, Vallarondellen 154 29 10 115 24 91

Lkpg, Norrköpingsv. - Gistad 58 3 15 40 2 38

Lkpg, RV35 - Norrköpingsv. 194 17 24 153 15 138

Lkpg, Tornby - Bergsvägen 93 14 9 70 9 61

Lkpg, E4 - Linghem 632 25 287 320 1 319

Motala - RV50 89 1 43 45 5 40

Örebro - köpcentrum 128 11 23 94 7 87

Karlskoga - E18 109 4 48 57 2 55

Laxå - E20 280 11 75 194 6 188

Skövde - RV26 102 6 29 67 7 60

Skövde - RV49 116 9 15 92 12 80

Falköping - RV46 + RV47 111 3 25 83 6 77

Trollhättan - RV44 + RV42 (landsbygdsmiljö)

103 1 20 82 1 81

Trollhättan - E45 (tätortsmiljö) 204 31 13 160 31 129

Trollhättan - E45 (MV-miljö) 109 12 25 72 2 70

Uddevalla - RV44 165 21 25 119 19 100

Ljungskile - E6 742 23 437 282 7 275

Göteborg - Gasklocka 954 150 122 682 152 530

Halmstad, Susedalen - E20 469 8 221 240 4 236

Markaryd, Sjöboda - E4 423 7 248 168 168

Alvesta - RV27 + RV25 89 8 19 62 1 61

Kalmar - RV25 + E22 62 8 15 39 39

Oskarshamn - RV47 71 21 5 45 7 38

På vägar 457 11 161 285 285

Totalsumma 5 984 436 1 925 3 623 324 3 299

VTI notat 2-2018 23

Kommentarer till tabellen:

• I fält registrerades tveksamma fall med avseende på totalvikten, dvs. då det inte gick att

bedöma om lastbilen var tung (totalvikt >3,5 ton) eller lätt. Utifrån vägtrafikregistret visade

det sig att 436 av dessa var lätta lastbilar, dvs. med en totalvikt mindre än eller lika med 3500

kg. Av dessa hade i sin tur ca 83 procent en totalvikt på exakt 3500 kg. Alla lätta lastbilar

exkluderades före analysen.

• Av de tunga svenska lastbilarna, 3 623 st., var 324 st. dubbletter. Som dubblett räknas ett

ekipage av samma utseende med avseende på fordonstyp och axelkonfiguration som

observerats mer än en gång på samma observationsplats. Om exempelvis en lastbil vid ett

tillfälle observerades utan släp och samma lastbil på samma plats vid ett senare tillfälle

observerades med ett släp, räknas det som två observationer. Skulle samma lastbil ses en

tredje gång med ett släp med samma axelkonfiguration som vid andra observationstillfället,

räknas det som en dubblett. Dubbletterna exkluderades före analysen för att inte viktningen

skulle bli felaktig.

• Det innebär att 3 299 st. svenska tunga lastbilar återstår till analysen. Detta antal motsvarar 4,1

procent av den tunga lastbilspopulationen i Sverige som uppgick till 80 284 st. år 2015.

5.2. Utländska lastbilar

Som tidigare nämnts, registrerades 1 925 tunga utländska lastbilar under fältstudien. Det innebär att ca

37 procent av alla tunga lastbilar som registrerades var utländska. Av dessa var 1 733 st. dragbilar med

påhängsvagn/släp och sålunda var 192 st. lastbilar utan/med släp eller dolly + påhängsvagn. I tabell 8

presenteras antalet utländska lastbilsekipage efter fordonstyp och antal axlar. I detta sammanhang

skiljs t.ex. inte mellan ett ekipage som består av en 3-axlig lastbil och ett 5-axligt släp respektive

samma lastbil med en dolly med 2 axlar och en påhängsvagn med 3 axlar. Totalvikten skattas till

densamma för dessa bägge ekipage.

Tabell 8. Antal utländska lastbilar efter fordonstyp och axelkombination.

Fordonstyp

Antal axlar på

lastbilen/ dragbilen

släpvagnen/ påhängsvagnen

Antal

Lastbil

2 0 12

2 2 5

2 3 3

2 4 2

2 5 2

3 0 30

3 2 26

3 3 12

3 4 55

3 5 36

3 6 1

4 0 3

4 2 3

4 3 1

24 VTI notat 2-2018

Fordonstyp

Antal axlar på

lastbilen/ dragbilen

släpvagnen/ påhängsvagnen

Antal

4 5 1

Summa lastbilar

192

Dragbil

2 0 3

2 2 4

2 3 1 161

2 4 1

2 5 7

3 2 44

3 3 492

3 4 8

3 5 9

3 6 1

4 3 1

4 6 2

Summa dragbilar 1 733

Totalt 1 925

I tabell 9 presenteras antalet utländska lastbilar efter totalviktsklasser, som alltså bestäms utifrån

axelkombinationen.

VTI notat 2-2018 25

Tabell 9. Antal utländska lastbilar efter fordonstyp och segment baserat på viktklasser.

Fordonstyp Segment 2 Antal Andel i %

Lastbil utan släp

RigidTruck petrol

RigidTruck <7,5t

RigidTruck 7,5-12t

RigidTruck >12-14t

RigidTruck >14-20t 12 0,6




RigidTruck >32t

Summa 45 2,3

Lastbil/dragbil med

släp/påhängsvagn

TT/AT >20-28t 3 0,2

TT/AT >28-34t 9 0,5

TT/AT >34-40t 1 190 61,8

TT/AT >40-50t 563 29,2

TT/AT >50-60t 65 3,4

TT/AT >60-70t 48 2,5

TT/AT >70-80t 2 0,1

Summa 1 880 97,7

Summa alla 1 925 100

I den tidigare fältstudien, Yahya och Henriksson (2016), observerades utländska lastbilar med syfte att

skatta trafikarbetes fördelning på olika segment. Dessa observationer gjordes endast vid Sveriges

gränser och hamnar. Det kan vara intressant att jämföra resultaten från de två fältstudierna, se tabell

10.

Tabell 10. Jämförelse mellan resultaten från två fältstudier, utländska lastbilar i Sverige.

År 2015, År 2016,

vid gränserna innanför

gränserna

Fordonstyp Segment Antal Andel i % Antal Andel i %

RigidTruck petrol

RigidTruck <7,5t

RigidTruck 7,5-12t

RigidTruck >12-14t

Lastbil RigidTruck >14-20t 11 0,7 12 0,6

utan släp RigidTruck >20-26t 18 1,1 16 0,8

RigidTruck >26-28t 14 0,8 14 0,7

RigidTruck >28-32t 2 0,1 3 0,2

RigidTruck >32t 3 0,2

26 VTI notat 2-2018

År 2015, År 2016,

vid gränserna innanför

gränserna

Fordonstyp Segment Antal Andel i % Antal Andel i %

Summa 48 2,8 45 2,3

TT/AT >20-28t 2 0,1 3 0,2

Lastbil/dragbil TT/AT >28-34t 4 0,2 9 0,5

med TT/AT >34-40t 1 038 61,5 1 190 61,8

släp/påhängsvagn TT/AT >40-50t 504 29,9 563 29,2

TT/AT >50 t 92 5,5 115 6,0

Summa 1 640 97,2 1 880 97,7

Totalt 1 688 100 1 925 100

Den procentuella fördelningen på segment enligt de två fältstudierna är i princip densamma, som störst

är skillnaden i ett segment 0,5 procentenheter.

Trafikarbetet för tunga lastbilar i HBEFA delas inte upp på svenska och utländska lastbilar, utan

modellen hanterar det totala trafikarbetet som utförs på svenska vägar av alla lastbilar. Det totala

trafikarbetet fördelat på segment 2 är underlaget till HBEFA. De två fältstudiernas observationer i

tabell 10 läggs samman för att få ett ännu stabilare underlag. När det skattade trafikarbetet för

utländska lastbilar i Sverige (805,1 miljoner fkm enligt Trafikanalys) fördelas på segment, erhålls

tabell 11. I denna studie, liksom den tidigare med inriktning på utländska lastbilar, antas det att

utländska lastbilar som kör i Sverige, kör lika långt i Sverige oavsett viktklass.

VTI notat 2-2018 27

Tabell 11. Trafikarbetets fördelning inom segment för utländska lastbilar, sammanlagda data från två

fältstudier.

År 2015 + År 2016 TA mn fkm 2015 Fordonstyp Segment 2 Antal Andel i %

Lastbil utan släp

RigidTruck petrol

RigidTruck <7,5t

RigidTruck 7,5-12t

RigidTruck >12-14t

RigidTruck >14-20t 23 0,6 5,1

RigidTruck >20-26t 34 0,9 7,6

RigidTruck >26-28t 28 0,8 6,2

RigidTruck >28-32t 5 0,1 1,1

RigidTruck >32t 3 0,1 0,7

Summa 93 2,6 20,7

Lastbil/Dragbil med

släp/påhängsvagn

TT/AT >20-28t 5 0,1 1,1

TT/AT >28-34t 13 0,4 2,9

TT/AT >34-40t 2 228 61,7 496,5

TT/AT >40-50t 1067 29,5 237,8

TT/AT >50 t 207 5,7 46,1

Summa 3 520 97,4 784,4

Totalt 3 613 100 805,1

5.3. Svenska lastbilar

Det registrerades 3 299 st. svenska tunga lastbilar/dragbilar i fältstudien. Efter matchning med

vägtrafikregistret och körsträckedatabasen saknades totalvikt för 166 fordon (här ingår också

felavläsningar av registreringsskyltarna) och körsträcka för 547 fordon. Dessa saknade uppgifter

skattades med medelvärden av totalvikt och körsträcka för liknande typer av lastbilar i populationen. I

följande tabeller presenteras olika uppgifter om de svenska lastbilarna.

28 VTI notat 2-2018

Tabell 12. Antal svenska lastbilar och dragbilar och trafikarbetet fördelat efter fordonstyp och antal

axlar enligt fältstudien.

Fordonstyp Antal axlar Antal Körsträcka 2015 mn fkm i Sverige

Lastbil

2 520 21,3

3 1 880 179,5

4 258 16,1

5 1 0,03

Summa lastbilar 2 659 216,9

Dragbil

2 126 12,0

3 507 53,4

4 6 0,3

5 1 0,1

Summa dragbilar 640 65,7

Totalt 3 299 282,6

Drygt 70 procent av de svenska lastbilarna hade tre axlar. I gruppen lastbilar med 4 axlar ingår dels

lastbilar med två framaxlar och två bakaxlar och dels lastbilar med en framaxel och tre bakaxlar. Bland

dragbilarna dominerade typen med tre axlar, vilka utgjorde närmare 80 procent av de observerade

dragbilarna. Hur trafikarbetet för de observerade fordonen fördelar sig inom segment 1, framgår ur

tabell 13.

Tabell 13. Antal och andel svenska lastbilar och dragbilar samt trafikarbetet enligt körsträckedata

fördelat efter viktklasser på bilen enligt fältstudien.

Svenska Segment 1, totalvikt Antal Andel i % Körsträcka mn fkm i %

Lastbilar

RigidTruck petrol 3 0,08 0,1 0,0

RigidTruck <7,5t 39 1,2 1,2 0,4

RigidTruck 7,5-12t 80 2,4 2,5 0,9

RigidTruck >12-14t 24 0,7 0,6 0,2

RigidTruck >14-20t 356 10,8 16,0 5,7

RigidTruck >20-26t 201 6,1 15,0 5,3

RigidTruck >26-28t 1 467 44,5 145,0 51,3

RigidTruck >28-32t 293 8,9 24,0 8,5

RigidTruck >32t 196 5,9 12,5 4,4

Summa lastbilar 2 659 80,6 216,9 76,7

Dragbilar

Tractor for AT <=20 t 109 3,3 10,6 3,8

Tractor for AT 20-28 t 489 14,8 51,5 18,2

Tractor for AT 28- t 42 1,3 3,6 1,3

Summa dragbilar 640 19,4 65,7 23,3

Totalt 3 299 100 282,6 100

Trafikarbetet för observerade lastbilarna i varje viktklass justeras med korrigeringsfaktorer som

beräknas mellan faktiskt trafikarbete (Tabell 6) för år 2015 och observerat trafikarbete, se tabell 14.

VTI notat 2-2018 29

Tabell 14. Trafikarbetet för svenska lastbilar enligt segmentfördelningen från fältstudien respektive

populationen.

Fordonstyp Segment 1, totalvikt TA obs. mn

fkm TA pop, mn fkm,

2015

Korrigerings-

faktor

Lastbil

RigidTruck petrol 0,08 6,7 80,7

RigidTruck <7,5t 1,2 103,4 87,8

RigidTruck 7,5-12t 2,5 128,2 50,3

RigidTruck >12-14t 0,6 20,3 31,8

RigidTruck >14-20t 16,0 347,0 21,7

RigidTruck >20-26t 15,0 249,1 16,6

RigidTruck >26-28t 145,0 1 524,3 10,5

RigidTruck >28-32t 24,0 561,2 23,4

RigidTruck >32t 12,5 240,7 19,3

Summa lastbilar 216,9 3 180,9 14,7

Dragbil

Tractor for AT <=20t 10,6 144,5 13,6

Tractor for AT 20-28t 51,5 457,5 8,9

Tractor for AT 28-t 3,6 72,1 19,8

Summa dragbilar 65,7 674,1 10,3

Totalt 282,6 3 855,1 13,6

Med hjälp av korrigeringsfaktorerna justeras körsträckan för varje observerat fordon till det faktiska

trafikarbetet.

De observerade lastbilarnas trafikarbete, 282,6 miljoner fkm, motsvarar 7,3 procent av det totala

trafikarbetet. Det får betraktas som ett bra underlag för analysen.

Hantering av klassen ”RigidTruck petrol”

I HBEFA delas tunga lastbilar in i segment efter viktklasser med undantag för ”RigidTruck petrol”.

Denna klass tolkades förut som ”icke dieseldrivna” dit bensindrivna lastbilar såväl som lastbilar som

drivs med naturgas eller etanol fördes; något eget segment för gas- eller etanoldrivna lastbilar finns

inte.

I samband med denna analys, gjordes en djupare studie av denna grupp. Det visade sig att det är

rimligt att betrakta en del av dem som ”icke dieseldrivna”/”RigidTruck petrol” vilka fortsättningsvis

får tillhöra denna grupp. Övriga borde betraktas som dieseldrivna och placeras i aktuella viktklasser,

som oftast är de tyngsta viktklasserna. Den justering som har gjorts innebär att det trafikarbete som

tidigare förts till gruppen ”RigidTruck petrol”, 13,2 miljoner fkm, minskar till 6,7 miljoner fkm år

2015. När det gäller antalet fordon, innebar det en minskning från 1 729 st. till 1 184 st. i ”RigidTruck

petrol” och resterande (545 st.) placerades i aktuella viktklasser och betraktas därmed som

dieseldrivna. Detta medför bättre precision i avgasemissionsberäkningarna.

I nästa avsnitt fördelas trafikarbetet i varje viktklass från segment 1 till segment 2.

5.4. Från segment 1 till segment 2

Lastbilar och dragbilar kör med olika släp och påhängsvagnar. Totalvikten för lastbilar och dragbilar

med hela ekipaget varierar. Totalvikten för varje ekipage beräknas med hjälp av information från

30 VTI notat 2-2018

vägtrafikregistret och lastbilens/påhängsvagnens axelkombination med hänsyn till

Transportsstyrelsens beskrivningar, Lasta lagligt, Transportstyrelsen (2015). Här beräknas den

maximala tillåtna totalvikten och grupperas i olika viktklasser, dvs. vi fördelar lastbilarna/dragbilarna

från segment 1 till segment 2. Justeringsfaktorerna i tabell 14 har använts för uppräkning till

populationsnivåer. Exempelvis uppskattas 5,1% av trafikarbetet för lastbilar av typen RigidTruck>14-

20t i segment 1 utföras av fordonsekipage av typen TT/AT>40-50t. Tabellen nedan presenterar

fördelningen av trafikarbetet för svenska lastbilar baserad på fältstudien.

Tabell 15. Trafikarbetet baserat på observerade fordon samt uppräknat till hela populationen för

svenska lastbilar utan släp från segment 1 till 2.

Segment 1 Segment 2 Typ 2

TA baserat på obs. mn fkm

Justerat TA till pop.nivå

mn fkm, 2015

TA i %

Segment 2

RigidTruck petrol RigidTruck petrol Lastbil utan släp 0,08 6,7 100

RigidTruck <7,5t RigidTruck <7,5t Lastbil utan släp 1,2 103,4 100

RigidTruck 7,5-12t RigidTruck 7,5-12t Lastbil utan släp 2,5 128,2 100

RigidTruck >12-14t RigidTruck >12-14t Lastbil utan släp 0,6 20,3 100

RigidTruck >14-20t

RigidTruck >14-20t Lastbil utan släp 12,9 279,1 80,4

TT/AT >20-28t Lastbil med släp 0,1 1,8 0,5




Summa 16,0 347,0 100

RigidTruck >20-26t






Summa 15,0 249,1 100

RigidTruck >26-28t






Summa 145,0 1 524,3 100

RigidTruck >28-32t





TT/AT >70t Lastbil med släp 0,5 12,1 2,2

Summa 24,0 561,2 100

VTI notat 2-2018 31


TA baserat på obs. mn fkm

Justerat TA till pop.nivå

mn fkm, 2015

TA i %

Segment 2

RigidTruck >32t

RigidTruck >32t Lastbil utan släp 5,4 103,5 43,0




TT/AT >70t Lastbil med släp 0,1 1,7 0,7

Summa 12,5 240,7 100

Totalt 216,9 3 180,9

Motsvarande tabell för dragbilar följer nedan.

Tabell 16. Antal observerade svenska dragbilar, deras trafikarbete samt uppräknat trafikarbete till

populationsnivå från segment 1 till 2.

Segment 1 Segment 2 Typ 2 Antal

obs.

TA obs. mn fkm

TA pop. mn fkm

%, Segment 2

Tractor for AT <=20t

TT/AT >20-28t Dragbil

med påhängsvagn

2 0,03 0,3 0,2

TT/AT >28-34t 41 3,5 47,8 33,1

TT/AT >34-40t 66 7,1 96,4 66,7

Summa 109 10,6 144,5 100

Tractor for AT 20-28t

TT/AT >28-34t

Dragbil med

påhängsvagn

7 0,3 2,7 0,6

TT/AT >34-40t 10 1,0 9,2 2,0

TT/AT >40-50t 427 45,1 400,6 87,6

TT/AT >50-60t 30 3,3 29,3 6,4

TT/AT >60-70t 10 1,2 10,7 2,3

TT/AT >70t 5 0,5 4,9 1,1

Summa 489 51,5 457,5 100

Tractor for AT 28-t

TT/AT >40-50t

Dragbil med

påhängsvagn

25 2,4 47,1 65,3

TT/AT >50-60t 12 0,9 18,6 25,7

TT/AT >60-70t 3 0,2 3,3 4,5

TT/AT >70t 2 0,2 3,2 4,5

Summa 42 3,6 72,1 100

Totalt 640 65,7 674,1

Tabellerna 15 och 16 kan sammanfattas efter segment 2, se tabell 17.

32 VTI notat 2-2018

Tabell 17. Antal observerade svenska lastbilar och dragbilar, deras trafikarbete samt uppräknat

trafikarbete i segment 2.

Segment 2 Antal obs.

TA obs.

mn fkm

Andel i %

TA pop.

mn fkm Andel i %

RigidTruck petrol 3 0,08 0,03 6,7 0,2

RigidTruck <7,5t 39 1,2 0,4 103,4 2,7

RigidTruck 7,5-12t 80 2,5 0,9 128,2 3,3

RigidTruck >12-14t 24 0,6 0,2 20,3 0,5

RigidTruck >14-20t 310 12,9 4,6 279,1 7,2

RigidTruck >20-26t 90 5,8 2,1 96,2 2,5

RigidTruck >26-28t 433 44,4 15,7 467,1 12,1

RigidTruck >28-32t 88 4,0 1,4 94,4 2,5

RigidTruck >32t 95 5,4 1,9 103,5 2,7

Summa lastbil utan släp 1 162 76,9 27,2 1 298,9 33,7

TT/AT >20-28t 5 0,1 0,04 2,1 0,1

TT/AT >28-34t 70 5,2 1,8 79,8 2,1

TT/AT >34-40t 106 16,6 5,9 210,4 5,5

TT/AT >40-50t 532 59,6 21,1 600,6 15,6

TT/AT >50-60t 1 160 99,4 35,2 1 338,6 34,7

TT/AT >60-70t 251 23,5 8,3 302,7 7,9

TT/AT >70t 13 1,3 0,5 21,9 0,6

Summa lastbil/dragbil med släp/påhängsvagn

2 137 205,7 72,8 2 556,1 66,3

Totalt 3 299 282,6 100 3 855,1 100

I HBEFA:s version 3.2 är ”TT/AT >50-60t den tyngsta viktklassen som är definierad. De tre tyngsta

klasserna i tabellen ovan har därför lagts samman i en klass ”TT/AT >50t” i tabell 18. Denna tabell

presenterar det slutliga trafikarbetet för svenska lastbilar på svenska vägar under år 2015 fördelat inom

segment 2 efter viktklasser.

Tabell 18. Fördelning av svenskt trafikarbete, justerat efter segment 2.

Segment 2 TA pop. mn fkm

TA i % Segment

2


RigidTruck <7,5t 103,4 2,7

RigidTruck 7,5-12t 128,2 3,3


RigidTruck >14-20t 279,1 7,2


RigidTruck >26-28t 467,1 12,1



VTI notat 2-2018 33

Segment 2 TA pop. mn fkm

TA i % Segment

2

Summa lastbil utan släp 1 298,9 33,7

TT/AT >20-28t 2,1 0,1

TT/AT >28-34t 79,8 2,1

TT/AT >34-40t 210,4 5,5

TT/AT >40-50t 600,6 15,6

TT/AT >50t 1 663,2 43,1

Summa lastbil/dragbil med släp/påhängsvagn

2 556,1 66,3

Totalt 3 855,1 100

Trafikarbetet för svenska lastbilar på svenska vägar uppgår till 3,855 miljarder fkm för år 2015. I

tabell 19 görs en jämförelse mellan den befintliga trafikarbetsfördelningen i HBEFA och den nya inom

segment 2.

Tabell 19. Jämförelse mellan den befintliga och den nya, observerade fördelningen av det svenska

trafikarbetet.

Segment 2 Nya TA 2015

Nuvarande TA 2015

mn km i % mn km i %

RigidTruck petrol 6,7 0,2 13,2 0,3

RigidTruck <7,5t 103,4 2,7 101,8 2,6

RigidTruck 7,5-12t 128,2 3,3 126,0 3,3

RigidTruck >12-14t 20,3 0,5 19,8 0,5

RigidTruck >14-20t 279,1 7,2 292,9 7,6

RigidTruck >20-26t 96,2 2,5 122,5 3,2

RigidTruck >26-28t 467,1 12,1 337,2 8,8

RigidTruck >28-32t 94,4 2,5 108,0 2,8

RigidTruck >32t 103,5 2,7 109,9 2,9

Lastbil utan släp 1 298,9 33,7 1 231,3 31,9

TT/AT >20-28t 2,1 0,1 7,1 0,2

TT/AT >28-34t 79,8 2,1 33,0 0,9

TT/AT >34-40t 210,4 5,5 6,2 0,2

TT/AT >40-50t 600,6 15,6 472,8 12,3

TT/AT >50t 1 663,2 43,1 2 104,6 54,6

Lastbil/dragbil med släp/påhängsvagn

2 556,1 66,3 2 623,7 68,1

Totalt 3 855,1 100 3 855,1 100

Enligt den nya fördelningen ökar trafikarbetet för svenska lastbilar med 2 procentenheter för lastbilar

utan släp.

34 VTI notat 2-2018

Indata till HBEFA utgörs av det totala trafikarbetets fördelning på segment 2, någon separat

uppdelning på trafikarbetet som svenska och utländska lastbilar utför görs inte. Det totala trafikarbetet

fördelat efter viktklasser presenteras i tabell 20.

Tabell 20. Fördelning av trafikarbetet utfört av svenska och utländska tunga lastbilar efter segment 2.

Segment 2 Trafikarbetet för alla lastbilar, mn fkm, 2015 Alla i

% Svenska Utländska Alla

RigidTruck petrol 6,7 6,7 0,1

RigidTruck <7,5t 103,4 103,4 2,2

RigidTruck 7,5-12t 128,2 128,2 2,8

RigidTruck >12-14t 20,3 20,3 0,4

RigidTruck >14-20t 279,1 5,1 284,2 6,1

RigidTruck >20-26t 96,2 7,6 103,8 2,2

RigidTruck >26-28t 467,1 6,2 473,3 10,2

RigidTruck >28-32t 94,4 1,1 95,6 2,1

RigidTruck >32t 103,5 0,7 104,2 2,2

Lastbil utan släp 1 298,9 20,7 1 319,7 28,3

TT/AT >20-28t 2,1 1,1 3,3 0,1

TT/AT >28-34t 79,8 2,9 82,7 1,8

TT/AT >34-40t 210,4 496,5 706,8 15,2

TT/AT >40-50t 600,6 237,8 838,4 18,0

TT/AT >50t 1 663,2 46,1 1 709,3 36,7

Lastbil/dragbil med släp/påhängsvagn

2 556,1 784,4 3 340,5 71,7

Totalt 3 855,1 805,1 4 660,2 100

Denna sammanslagna tabell bildar ett underlag till HBEFA, men det krävs ett steg innan data kan

matas in i HBEFA. Man behöver ta fram så kallade transformationstabeller som beskriver hur

trafikarbetet i varje viktklass enligt segment 1 ska fördelas till andra viktklasser i segment 2. Med

hjälp av tabellerna 15, 16 och 20 skapas nya transformationstabeller liksom nya tabeller 15 och 16.

Efter HBEFA-körningen genereras tillbaka en tabell exakt lika med kolumnen ”Alla” i tabell 20.

5.5. Transformationstabell för lastbilar

Enligt tabell 20 saknas det trafikarbete i de fyra lättaste viktklasserna för utländska lastbilar. Vidare

sker ingen fördelning av trafikarbetet från segment 1 till segment 2 i de fyra lättaste viktklasserna för

svenska lastbilar (tabell 15).

Här nedan beskrivs ett exempel för beräkningen av en transformationstabell.

Trafikarbetet för viktklass ”RigidTruck >14-20t” i segment 2 utan släp är (tabell 20):

svenska lastbilar 279 117 701 fkm + utländska lastbilar 5 125 056 fkm = 284 242 757 fkm.

Trafikarbetet för utländska delas inte upp på några andra viktklasser, dvs. inga släp förekommer.

Hur mycket ska trafikarbetet i viktklass ”RigidTruck >14-20t” i segment 1 uppgå till och hur mycket

och till vilka andra viktklasser skall trafikarbetet fördelas för att slutligen 284 242 757 km återstår i

delgruppen utan släp?

VTI notat 2-2018 35

Enligt tabell 1 finns 13 199 st. svenska lastbilar som enligt tabell 2 kör 346 967 415 fkm på svenska

vägar med/utan släp i viktklass ”RigidTruck >14-20t”.

346 967 415 + 5 125 056 = 352 092 471 fkm i segment 1 skall delas till lastbil utan släp med 284

242 757 fkm i segment 2, vilket motsvarar 80,7 procent i samma viktklass i segment 2 medan övriga

67 849 714 km skall fördelas till andra viktklasser (lastbil med släp) i segment 2. Enligt tabell 15 skall

80,4 procent fördelas till lastbil utan släp men med den nya fördelningen med hänsyn taget till det

utländska trafikarbetet blir denna andel i stället 80,7 procent, resten ska fördelas till fyra andra

viktklasser i segment 2. Dessa viktklasser är, tillsammans med de ojusterade och justerade andelarna:

TT/AT >20-28t: 0,52 procent; 0,51 procent



TT/AT >40-50t: 5,06 procent; 4,98 procent.

På samma sätt beräknas fördelningarna för andra viktklasser från segment 1 till segment 2. Efter dessa

beräkningar är transformationstabellen för lastbilar klar, se tabell 21.

Tabell 21. Transformationstabell för lastbilar utan släp från segment 1 till 2 för svenska och

utländska lastbilar.

Segment 1 TA mn km Segment 1

Andel TA i % Segment 1 =>


TA mn km Segment 2

RigidTruck petrol 6,7 100 RigidTruck petrol Lastbil utan släp

6,7

RigidTruck <7,5t 103,4 100 RigidTruck <7,5t Lastbil utan släp

103,4

RigidTruck 7,5-12t 128,2 100 RigidTruck 7,5-12t Lastbil utan släp

128,2

RigidTruck >12-14t 20,3 100 RigidTruck >12-14t Lastbil utan släp

20,3

RigidTruck >14-20t 352,1

80,73 RigidTruck >14-20t Lastbil utan

släp 284,2

0,51 TT/AT >20-28t

Lastbil med släp

1,8

7,86 TT/AT >28-34t 27,7

5,92 TT/AT >34-40t 20,8

4,98 TT/AT >40-50t 17,5

100 Summa 352,1



släp 103,8

0,62 TT/AT >28-34t

Lastbil med släp

1,6

5,94 TT/AT >34-40t 15,3

3,99 TT/AT >40-50t 10,2

49,02 TT/AT >50-60t 125,8

100 Summa 256,7

36 VTI notat 2-2018

Segment 1 TA mn km Segment 1

Andel TA i % Segment 1 =>


TA mn km Segment 2



släp 473,3

4,49 TT/AT >34-40t

Lastbil med släp

68,7

6,67 TT/AT >40-50t 102,1

46,21 TT/AT >50-60t 707,3

11,71 TT/AT >60-70t 179,3

100 Summa 1 530,6



släp 95,6

3,55 TT/AT >40-50t

Lastbil med släp

20,0

65,60 TT/AT >50-60t 368,9

11,69 TT/AT >60-70t 65,8

2,16 TT/AT >70t 12,1

100 Summa 562,3

RigidTruck >32t 241,3

43,16 RigidTruck >32t Lastbil utan

släp 104,2

1,29 TT/AT >40-50t

Lastbil med släp

3,1

36,76 TT/AT >50-60t 88,7

18,10 TT/AT >60-70t 43,7

0,69 TT/AT >70t 1,7

100 Summa 241,3

Summa 3 201,7 3 201,7

Som tidigare nämnts, är den högsta viktklassen som används i HBEFA:s version 3.2 ”TT/AT >50-

60t”. När de tre högsta viktklasserna i tabell 21 läggs samman till denna klass, erhålls tabell 22.

Tabell 22. Ny transformationstabell för svenska och utländska lastbilar utan släp från segment 1 till

2 enligt HBEFA:s definition.

Segment 1 Segment 2 %

RT petrol RT petrol 100,0000

RigidTruck <7,5t RigidTruck <7,5t 100,0000

RigidTruck 7,5-12t RigidTruck 7,5-12t 100,0000

RigidTruck >12-14t RigidTruck >12-14t 100,0000

RigidTruck >14-20t


TT/AT >20-28t 0,5120

TT/AT >28-34t 7,8626

TT/AT >34-40t 5,9143

TT/AT >40-50t 4,9815

VTI notat 2-2018 37


RigidTruck >20-26t


TT/AT >28-34t 0,6211

TT/AT >34-40t 5,9427

TT/AT >40-50t 3,9908

TT/AT >50-60t 49,0198

RigidTruck >26-28t


TT/AT >34-40t 4,4869

TT/AT >40-50t 6,6686

TT/AT >50-60t 57,9219

RigidTruck >28-32t


TT/AT >40-50t 3,5491

TT/AT >50-60t 79,4576

RigidTruck >32t


TT/AT >40-50t 1,2887

TT/AT >50-60t 55,5500

Tabell 21 sammanfattas i tabell 23.

Tabell 23. Fördelning av samtliga lastbilars trafikarbete i segment 2.

Segment 2 TA mn fkm

RigidTruck petrol 6,7

RigidTruck <7,5t 103,4

RigidTruck 7,5-12t 128,2







Summa lastbilar utan släp 1 319,7

TT/AT >20-28t 1,8

TT/AT >28-34t 29,3

TT/AT >34-40t 104,8

TT/AT >40-50t 152,9

TT/AT >50t 1 593,2

Summa lastbilar med släp 1 882,0

Alla lastbilar i Segment 2 3 201,7

38 VTI notat 2-2018

5.6. Transformationstabell för dragbilar

Dragbilarnas trafikarbete fördelas från tre grupper i segment 1 till fem grupper i segment 2. För

svenska dragbilar har vi underlag för denna transformation tack vare observationer i fält.

Tabell 24. Transformationstabell för svenska dragbilar från segment 1 till 2.

Segment 1 TA obs. mn fkm

TA obs. i % i segment 2

Segment 2 Typ 2 TA pop. mn fkm

Tractor for AT <=20 t

0,03 0,2 TT/AT >20-28t Dragbil

med påhängsvagn

0,3

3,5 33,1 TT/AT >28-34t 47,8

7,1 66,7 TT/AT >34-40t 96,4

10,6 100 Summa 144,5

Tractor for AT 20-28 t

0,3 0,6 TT/AT >28-34t

Dragbil med

påhängsvagn

2,7

1,0 2,0 TT/AT >34-40t 9,2

45,1 87,6 TT/AT >40-50t 400,6

3,3 6,4 TT/AT >50-60t 29,3

1,2 2,3 TT/AT >60-70t 10,7

0,5 1,1 TT/AT >70t 4,9

51,5 100 Summa 457,5

Tractor for AT 28- t

2,4 65,3 TT/AT >40-50t

Dragbil med

påhängsvagn

47,1

0,9 25,7 TT/AT >50-60t 18,6

0,2 4,5 TT/AT >60-70t 3,3

0,2 4,5 TT/AT >70t 3,2

3,6 100 Summa 72,1

Summa 65,7 Summa 674,1

Vi har också tillgång till skattningar av trafikarbetet för utländska dragbilar via fältobservationerna,

men detta är enligt segment 2; hur fördelningen ser ut i segment 1 har vi ingen kunskap om.

Tabell 25. Trafikarbetet för utländska dragbilar i segment 2.

Segment 2 Typ 2 TA, mn fkm

TT/AT >20-28t

Dragbil med

påhängsvagn

1,1

TT/AT >28-34t 2,9

TT/AT >34-40t 496,5

TT/AT >40-50t 237,8

TT/AT >50t 46,1

Summa 784,4

Vi söker alltså en transformationstabell som skall ta hänsyn till dels det svenska trafikarbetet enligt

tabell 24 och dels det utländska enligt tabell 25 där den senare tabellen alltså inte innehåller någon

information om segment 1. Vidare vet vi att trafikarbetet för dragbilar efter transformationen ska

överensstämma med segment 2 i tabell 26.

VTI notat 2-2018 39

Tabell 26. Trafikarbetet för svenska och utländska dragbilar i segment 2.

Dragbilar i Segment 2 TA mn fkm, svenska TA mn fkm, utländska Summa, mn fkm

TT/AT >20-28t 0,3 1,1 1,5

TT/AT >28-34t 50,5 2,9 53,4

TT/AT >34-40t 105,6 496,5 602,1

TT/AT >40-50t 447,7 237,8 685,5

TT/AT >50t 70,0 46,1 116,1

Summa 674,1 784,4 1 458,5

Återigen borde man beräkna bakåt, på samma sätt för lastbilarna, för att ta fram en

transformationstabell för alla dragbilar.

Ett verktyg för att lösa de komplexa ekvationerna är själva HBEFA. I ett första steg antar man en

rimlig transformationstabell med avseende på tabellerna 24, 25 och 26. Uttaget av trafikarbete i

segment 2 efter HBEFA-körningen jämförs med tabellerna och eventuella justeringar i fördelningarna

görs tills man kommer fram till en transformationstabell som inte ger upphov till några differenser

mellan indata i segment 1 och utdata i segment 2. Resultatet återfinns i tabell 27 och 28.

Tabell 27. Ny transformationstabell för svenska och utländska dragbilar från segment 1 till 2 enligt

HBEFA:s definition.


Tractor for AT <=20 t

TT/AT >20-28t 0,4651

TT/AT >28-34t 10,9426

TT/AT >34-40t 37,8802

TT/AT >40-50t 48,6509

TT/AT >50-60t 2,0612

Tractor for AT 20-28 t

TT/AT >28-34t 1,6426

TT/AT >34-40t 41,3463

TT/AT >40-50t 47,6719

TT/AT >50-60t 9,3392

Tractor for AT 28- t

TT/AT >28-34t 1,8400

TT/AT >34-40t 47,7500

TT/AT >40-50t 39,3403

TT/AT >50-60t 11,0697

Tabellerna 22 och 27 är de nya transformationstabellerna som indata i HBEFA.

Nu återstår en ny körning i HBEFA med den nya transformationstabellen och att kontrollera hur väl

transformationstabellen fungerar. Noggrannheten presenteras i tabell 28.

40 VTI notat 2-2018

Tabell 28. Kontroll av den nya transformationsstabellen.

Segment 2 TA fkm, samtliga

utan transformation

TA fkm, samtliga med ny

transformation Differens fkm

RT petrol 6 691 632 6 691 632 0

RT ≤7,5t 103 407 735 103 407 741 6

RT >7,5-12t 128 203 222 128 203 229 7

RT >12-14t 20 332 997 20 332 998 1

RT >14-20t 284 242 756 284 242 772 16

RT >20-26t 103 777 092 103 777 098 6

RT >26-28t 473 295 823 473 295 849 26

RT >28-32t 95 556 117 95 556 122 5

RT >32t 104 157 264 104 157 270 6

TT/AT >20-28t 3 260 815 3 260 641 -174

TT/AT >28-34t 82 689 505 82 689 390 -115

TT/AT >34-40t 706 831 976 706 832 088 112

TT/AT >40-50t 838 386 510 838 386 721 211

TT/AT >50-60t 1 709 318 267 1 709 318 151 -116

Summa 4 660 151 711 4 660 151 701 -10

Differenserna är som synes försumbara.

VTI notat 2-2018 41

6. Resultat – jämförelser före och efter uppdatering

6.1. Jämförelse av trafikarbetet

Trafikarbetet fördelat efter viktklasser jämförs med avseende på nuvarande och den nya

transformationstabellen, se tabell 29.

Tabell 29. Jämförelse av trafikarbetets fördelning, med avseende på nuvarande och ny

transformationstabell.

Segment 2 TA mn fkm,

nuvarande % nu

TA mn fkm,

ny % ny

RT petrol 13,2 0,3 6,7 0,1

RigidTruck <7,5t 101,8 2,2 103,4 2,2

RigidTruck 7,5-12t 126,0 2,7 128,2 2,8

RigidTruck >12-14t 19,8 0,4 20,3 0,4

RigidTruck >14-20t 298,1 6,4 284,2 6,1

RigidTruck >20-26t 130,1 2,8 103,8 2,2

RigidTruck >26-28t 343,5 7,4 473,3 10,2

RigidTruck >28-32t 109,1 2,3 95,6 2,1

RigidTruck >32t 110,6 2,4 104,2 2,2

Summa lastbilar utan släp 1 252,0 26,9 1 319,7 28,3

TT/AT >20-28t 8,2 0,2 3,3 0,1

TT/AT >28-34t 35,9 0,8 82,7 1,8

TT/AT >34-40t 502,7 10,8 706,8 15,2

TT/AT >40-50t 710,6 15,3 838,4 18,0

TT/AT >50-60t 2 150,8 46,2 1 709,3 36,7

Summa dragbilar/lastbilar med släp/påhängsvagn

3 408,1 73,1 3 340,5 71,7

Summa alla 4 660,2 100 4 660,2 100

Av tabellen framgår tydligt den stora förändringen för ”RT petrol” där trafikarbetet har minskat med

ca 49 procent. Minskningen beror på revideringen av antalet i denna klass som redogjorts för i kapitel

5.3. Förändringen av trafikarbetet för lastbilar/dragbilar med släp/påhängsvagn är ca 1,5

procentenheter. Några andra intressanta förändringar av trafikarbetet som skett inom ett segment, är

t.ex. RigidTruck >26-28t som ökar med 2,8 procentenheter medan TT/AT >50-60t minskar med 9,5

procentenheter.

6.2. Jämförelse av bränsle och avgasemission

Förändringar av trafikarbetet inom ett segment får direkt effekt på bränsleförbrukningen och

avgasemissionerna eftersom varje segment har olika emissionsfaktorer i HBEFA. I tabell 30

presenteras förändringarna sorterade efter procentuell förändring.

42 VTI notat 2-2018

Tabell 30. Jämförelse av avgasemissioner, med avseende på nuvarande och ny transformationstabell.

Emission, ton Med nuvarande Transformation Med ny Transformation Differens, Ny-Nu förändring

%

NH3 13,9804551325202 13,9804552679339 0,0000001354137 0,0

Cd (non-exhaust) 0,0326210621398 0,0326210624557 0,0000000003160 0,0

PM-nonexhaust 549,4241727993820 549,4241781210640 0,0000053216817 0,0

Zn (non-exhaust) 219,0271210059240 219,0271231274050 0,0000021214804 0,0

N2O, 195,0157617740560 194,3789136758370 -0,6368480982187 -0,3

NO2, 1 397,7474011850300 1 368,1712575464300 -29,5761436385990 -2,1

NOx, 15 387,0080712726000 15 051,2580236860000 -335,7500475865910 -2,2

CO, 6 400,5901639063900 6 224,5348388596500 -176,0553250467410 -2,8

Partiklar, antal 259 529 855 692 896 000 251 765 520 789 263 000

-7 764 334 903 632 800 -3,0

Zn (exhaust) 8,6219641962019 8,3608026875352 -0,2611615086667 -3,0

Bränsleförbrukning 1 232 263,4641548500 1 194 682,1062266200 -37 581,3579282227 -3,0

CO2(total) 3 881 630,050291880 3 763 248,758480740 -118 381,291811138 -3,0

SO2 4,9366979460670 4,7826136974214 -0,1540842486456 -3,1

Partiklar 258,2842907328820 249,3955503397550 -8,8887403931274 -3,4

Dioxin 0,0000000757537 0,0000000726049 -0,0000000031488 -4,2

NMHC 364,8468310975980 334,5219093190210 -30,3249217785767 -8,3

HC 374,4792495222830 342,9184603971630 -31,5607891251200 -8,4

CH4 9,2913611284991 8,3965578045265 -0,8948033239726 -9,6

Bensen 7,1577445784055 6,1919492875573 -0,9657952908482 -13,5

Xylen 5,5950115787033 4,0651655897185 -1,5298459889848 -27,3

Toluen 4,6528299703404 2,8448850421500 -1,8079449281904 -38,9

Pb, ton 0,0019323603292 0,0009821654541 -0,0009501948751 -49,2

Effekten av den nya transformationstabellen ger minskning av nästan alla emissioner. Den stora

minskningen för bly (Pb), 49 procent, är en effekt av revideringen av ”RT petrol”; trafikarbetet

minskade i samma storleksordning på grund av det minskade antalet i denna klass. En viktig effekt är

att bränsleförbrukningen minskar med 3 procent. I figur 5 visas förändringarna även i ett diagram.

VTI notat 2-2018 43

Figur 5. Förändringar av emissioner som en effekt av den nya transformationstabellen.

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

-0,3

-2,1

-2,2

-2,8

-3,0

-3,0

-3,0

-3,0

-3,0

-3,1

-3,4

-4,2

-8,3

-8,4

-9,6

-13,5

-27,3

-38,9

-49,2

44 VTI notat 2-2018

7. Diskussion och slutsatser

7.1. Metoddiskussion

I en fältstudie, liksom i alla studier, är resurserna begränsade och en särskild faktor att ta hänsyn till är

de geografiska avstånden. I denna studie finns inga observationer t.ex. från norra Sverige där

lastbilsekipagen kan se annorlunda ut. Tack vare tillgång till hela populationen i vägtrafikregistret och

körsträckedata lyckades vi vikta upp observationerna i varje segment. Antalsmässigt observerades fyra

procent av hela den tunga lastbilsparken i fält. De observerade tunga lastbilarna står för 282,6 miljoner

fkm av hela trafikarbetet, vilket motsvarar 7,3 procent av det trafikarbete som samtliga tunga lastbilar

utför. Det kan tolkas som tillräckligt starkt underlag för analysen.

Det rekommenderas att en uppdatering görs med några års mellanrum och att en fältstudie genomförs

eftersom databaser har brister.

7.2. Förbättringar av underlaget

Den andel av trafikarbetet som olika lastbiltyper (lastbil utan släp, lastbil med släp och dragbil med

påhängsvagn) i olika viktklasser utför borde rimligtvis variera för varje vägkategori: motorväg,

landsväg och tätort. Underlaget för nuvarande HBEFA skiljer inte mellan olika segment och olika

vägkategorier. I undersökningar av lastbilstrafiken från Trafikanalys, anges start- och stoppunkter på

kommunnivå för varje lastbilstransport. Med hjälp av denna information kan trafikarbetet i varje

segment efter de tre vägkategorierna skattas. Det är rimligare att en dragbil med påhängsvagn i vikt-

klassen 50–60 ton kör mera på motorvägar än en lastbil utan släp i viktklass 3,5–7,5 ton, som i sin tur

kör mera i stadsmiljö än dragbilen. Analysen av databasen som bygger på lastbilstrafiksunder-

sökningarna kan sålunda ge tillförlitligare fördelningar.

VTI notat 2-2018 45

Referenser

HBEFA, The Handbook Emission Factors for Road Transport, www.hbefa.net

Nyfjäll, M, (2012), Tillståndsmätning gods 2012, Rapport 4, Resultatrapport, Statisticon.

Trafikanalys (2011), Lastbilstrafik 2010, rapport 2011:7.




Trafikanalys (2016), Körsträckor 2015, 2016:32.

Trafikanalys (2016), Trafikarbete på svenska vägar 1990–2015. Data hämtas från Trafikanalys via

deras FTP. Vi får meddelande via e-post.

Transportstyrelsen (2015), Lasta lagligt, Vikt- och dimensionsbestämmelser för tunga fordon.

Transportstyrelsen (2016), Regelefterlevnad inom yrkestrafik på väg Tillståndsmätning 2015. Rapport

TSG 2014-1465

Yahya, M.-R. & Henriksson, P. Utländska lastbilar i Sverige: Revidering av indata till avgasmodellen

HBEFA avseende trafikarbetets fördelning inom segment. Statens Väg- och

transportforskningsinstitut, VTI notat 16-2016

http://www.hbefa.net/

46 VTI notat 2-2018

Bila

ga

1. P

roto

koll

för

fältstu

die

r a

v a

xe

lko

nfig

ura

tio

ne

r p

å la

stb

ilar/

dra

gb

ilar

och

slä

p/p

åh

än

gsva

gn

ar

VTI notat 2-2018 47

48 VTI notat 2-2018

VTI notat 2-2018 49

50 VTI notat 2-2018

VTI notat 2-2018 51

Bilaga 2. Information om observationsplatserna

Kommun Plats koordinat Datum Tid Antal Antal

timmar fordon

Linköping

RV23 - Lambohovsleden 58.392872, 15.545764 2016-09-15 08:15-09:15 1,00 70

Vallarondellen 58.406369, 15.582565 2016-09-15 09:40-11:40 2,00 154

Norrköpingsv. - Gistad 58.467921, 15.893216 2016-09-15 13:15-14:15 1,00 58

RV35 – Norrköpingsv. 58.424226, 15.667815 2016-09-16 08:40-10:10 1,50 194

Tornby - Bergsvägen 58.434063, 15.583256 2016-09-16 10:40-12:10 1,50 93

E4 - Linghem 58.480563, 15.872308 2016-09-27 14:00-16:00 2,00 632

Motala RV50 58.574967, 14.987673 2016-10-19 13:40-14:40 1,00 89

Örebro Mariebergs köpcentrum 59.214271, 15.138930 2016-10-19 15:50-16:50 1,00 128

Karlskoga E18 59.324747, 14.527505 2016-10-19 17:50-19:20 1,50 109

Laxå E20+Röforsvägen 58.981797, 14.623858 2016-10-19 20:50-21:50

3,00 280 2016-10-20 08:00-10:00

Skövde RV26 58.419824, 13.868477 2016-10-20 11:50-12:50 1,00 102

RV49 58.385113, 13.836225 2016-10-20 12:55-13:55 1,00 116

Falköping RV46+RV47 58.150411, 13.559527 2016-10-20 15:55-16:55 1,00 111

Trollhättan

RV44+RV42 58.290398, 12.394557 2016-10-20 18:35-19:35 1,00 103

E45 58.295804, 12.321377 2016-10-21 08:25-09:25 1,00 204

E45 58.245138, 12.260687 2016-10-21 09:50-10:50 1,00 109

Uddevalla RV44 58.352344, 11.870399 2016-10-21 11:30-12:30 1,00 165

Ljungskile, E6 58.230760, 11.914020 2016-10-21 15:15-18:15 3,00 742

Göteborg Gasklockan 57.716712, 11.982279 2016-10-22 09:30-11:30 2,00 954

Halmstad Susedalen, E20 56.835283, 12.707772 2016-10-22 13:40-15:25 1,75 469

Markaryd E4 - Sjöboda 56.615563, 13.760678 2016-10-22 16:50-18:35 1,75 423

Alvesta RV27 + RV25 56.905202, 14.439708 2016-10-23 08:10-09:10 1,00 89

Kalmar RV25 + E22 56.668033, 16.282449 2016-10-23 11:20-13:05 1,75 62

Oskarshamn RV47 57.264660, 16.430331 2016-10-23 15:15-16:15 1,00 71

På vägar 457

Summa 34,75 5 984

52 VTI notat 2-2018

VTI notat 2-2018 53

Bilaga 3. Beskrivning av emissioner i HBEFA

CF_Def_Poll_1

Pollutant Com_Pollutant

FC fuel consumption (mass)

FC_MJ fuel consumption (in MJ)

HC total hydrocarbons

CO carbon monoxide

NOx nitrogen oxides (in NO2 equivalents)

NO2 nitrogen dioxide

CO2(rep,) carbon dioxide (reported, fossil)

CO2(total) carbon dioxide (total, ultimate)

PM particulate matter (mass)

PN particle number

CH4 methane

NMHC non-methane-hydrocarbons

Pb lead

SO2 sulfur dioxide

N2O nitrous Oxide

NH3 amonia

Dioxine dioxine

Zn (exhaust) zinc

Zn (non-exhaust) zinc (non-exhaust) - source: BAFU/FOEN

Cd (exhaust) cadmium

Cd (non-exhaust) cadmium (non-exhaust) - source: BAFU/FOEN

PM-nonexhaust PM non-exhaust (total)

Benzene benzene

Toluene toluene

Xylene xylene

www.vti.se

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), is an independent and internationally prominent research institute in the transport sector. Its principal task is to conduct research and development related to infrastructure, traffic and transport. The institute holds the quality management systems certificate ISO 9001 and the environmental management systems certificate ISO 14001. Some of its test methods are also certified by Swedac. VTI has about 200 employees and is located in Linköping (head office), Stockholm, Gothenburg, Borlänge and Lund.

HEAD OFFICELINKÖPINGSE-581 95 LINKÖPING PHONE +46 (0)13-20 40 00 STOCKHOLM Box 55685 SE-102 15 STOCKHOLM PHONE +46 (0)8-555 770 20

GOTHENBURGBox 8072SE-402 78 GOTHENBURGPHONE +46 (0)31-750 26 00 BORLÄNGE Box 920SE-781 29 BORLÄNGEPHONE +46 (0)243-44 68 60

LUND Medicon Village ABSE-223 81 LUND PHONE +46 (0)46-540 75 00

Documents

Svenskregistrerade tunga lastbilars trafikarbete i Sverigevti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1191745/FULLTEXT01.pdf · 2018-03-20 · Lätt lastbil Lastbil vars totalvikt ej överskrider