Mallsidor

IVL Färger Synsätt på biomassa och koldioxidneutralitet IVL seminarium Vägval el – konkurrens om den hållbara skogen 9 november 2015

Mallsidor

IVL Färger

Är biobränslen klimatneutrala?

Mallsidor

IVL Färger

3

Upptag av atmosfärisk CO2 p.g.a. återväxt

CO2-emissioner från förbränning

tid

Utsläpp och tillväxt sker inte samtidigt. Det finns en viktig tidsaspekt

Mallsidor

IVL Färger

4

En mogen skog som

utgångspunkt:

”Avverkningen innebär en CO2-

skuld som ska betalas tillbaka”

Upptag av atmosfärisk CO2 p.g.a. återväxt

CO2-emissioner från förbränning

tid

”Tvärtom - avverkning innebär endast att den en gång lagrade koldioxiden återgår till atmosfären”

Upptag av atmosfärisk CO2 p.g.a. återväxt

CO2-emissioner från förbränning

tid

Valet av starttid och referens är kritiskt

Mallsidor

IVL Färger

I ett teoretiskt landskap med 100 lika stora ytor i 100 olika

tillväxtskeden motsvarar tillväxen exakt uttaget och systemet

är CO2-neutralt

Berndes et al 2011

Mallsidor

IVL Färger

Uttag av biomassa inte klimatneutral eftersom:

Användningen av bioenergi påverkar skogens kolförråd och

atmosfärens CO2-halt påtagligt, antingen på ett positivt eller

negativt sätt

Insatsbränslen för skörd, transport, torkning, förädling

Andra växthusgaser

Albedo

Indirekta effekter, t ex:

Förflyttning av matproduktion

Mallsidor

IVL Färger

Är bioenergins klimatpåverkan stor jämfört

med fossila alternativ?

- några exempel

Mallsidor

IVL Färger

Hur uttag av GROT påverkar skogens kolförråd över tiden

Om hyggesrester används som energi istället för att lämnas kvar på

leder det till ett minskat förråd i mark och förna

Men detta är en tillfällig effekt, om hyggesresterna lämnas

kommer de att brytas ner och släppa ut CO2 till atmosfären

0

50

100

150

200

250

300

350

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

carb

on

sto

ck (

soil

and

tre

es)

in

ton

C/h

a

Years

Reference (noharvest)

Utilisationcase (Harvestof tops andbranches)

Net emissions

Data från Ågren et al 2010

Mallsidor

IVL Färger

Jämförelse GROT, stubbar, fossilgas och kol: viktig tidasaspekt

g CO2/MJ bränsle 20 år 100 år

Kol 106 106

Fossilgas 69 69

GROT 21-33 7-10

Stubbar 66 8-31

0

20

40

60

80

100

120

0 20 40 60 80

g C

O2 e

q./

MJ

years

Nettoutsläpp av växthusgaser, uttryckt som CO2-ekvivalenter, vid förbränning av 1 MJ bränsle vid tiden 0

Coal

Gas

Stumps (Yasso)

Stumps (Q-model)

Branches (Yasso)

Branches, tops (Q)

Zetterberg and Chen 2014, GCB Bioenergy

Mallsidor

IVL Färger

En förändring av markanvändningen kan bygga upp

nya kolförråd: Salix på tidigare jordbruksmark:

0

20

40

60

80

100

120

1 7

13

19

25

31

37

43

49

55

61

67

73

79

85

91

97

Car

bo

n s

tock

[to

n/h

a]

Willow

Crops

Data från Ågren et al 2010

Mallsidor

IVL Färger

Men det kan finnas andra användningsområden

som är ännu bättre:

0

50

100

150

200

250

t 9 19 29 39 49 59 69 79 89

Mg

C/h

a

years

Spruce

Salix

Crops

Mallsidor

IVL Färger

Vad är bästa användning av skogen -Produktion

eller kolinlagring?

0.0

50.0

100.0

150.0

200.0

250.0

300.0

0

50

10

0

15

0

20

0

25

0

30

0

35

0

40

0

45

0

ton

C/h

a

Managed forest (ref)

Preservation

Mallsidor

IVL Färger

Produktion eller inlagring: substitutionens betydelse