Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet · Vad de allmänna råden handlar om . De allmänna råden beskriver hur huvudmän, förskole- och skol enheter bör arbeta för

SKOLVERKETS ALLMAumlNNA RAringD mEd KOmmEnTaRER

Systematiskt kvalitetsarbete ndash foumlr skolvaumlsendet

Bestaumlllningsadress Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon 08-690 95 76 E-post skolverketfritzesse wwwskolverketse

Bestaumlllningsnr 121305 ISSn 1403-4549 ISBn 978-91-7559-156-8

Grafisk produktion Typisk Form designbyraring Omslagsbild simonlong Tryck Elanders aB moumllnlycke 2015 andra upplagan 16 000 ex

Stockholm 2015

Foumlrord

Dessa allmaumlnna raringd och kommentarer vaumlnder sig till huvudmaumln foumlrskolechefer och rektorer som ett stoumld foumlr det systematiska kvalitetsarbetet De allmaumlnna raringden gaumlller foumlr alla som arbetar inom skolvaumlsendet och omfattar samtliga skolformer

Skolverket har beslutat att ta fram nya allmaumlnna raringd foumlr omraringshydet eftersom lagstiftningen har aumlndrats Foumlrordningen om kvalishytetsredovisning som tidigare reglerade kvalitetsarbetet har uppshyhoumlrt att gaumllla Numera regleras det systematiska kvalitetsarbetet i skollagen Dessa allmaumlnna raringd ersaumltter daumlrfoumlr Skolverkets allmaumlnshyna raringd om kvalitetsredovisning (SKOLFS 200618) De allmaumlnna raringden aumlr aumlven publicerade i Statens skolverks foumlrfattningssamling SKOLFS 201298

Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella maringlen foumlr utbildningen Kravet innebaumlr att huvudmaumln foumlrskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska foumllja upp verksamheten analysera resultashyten i foumlrharingllande till de nationella maringlen och utifraringn det planera och utveckla utbildningen

Syftet med raringden aumlr daumlrfoumlr att underlaumltta foumlr och ge vaumlgledshyning till huvudmaumlnnens samt foumlrskole- och skolenheternas kvashylitetsarbete saring att det stoumldjer arbetet foumlr en oumlkad maringluppfyllelse Det aumlr Skolverkets foumlrhoppning att materialet ska fungera som ett gott stoumld och inspiration foumlr skolhuvudmaumln foumlrskolechefer och rektorer i det systematiska kvalitetsarbetet

Anna Ekstroumlm Generaldirektoumlr

Marie Sedvall Bergsten Undervisningsraringd

Inneharingllsfoumlrteckning

Foumlrord 5

Inledning 8

Systematiskt kvalitetsarbete 11

ALLMAumlNNA RAringD MED KOMMENTARER 14

1 Att styra och leda kvalitetsarbetet 14

2 Att dokumentera kvalitetsarbetet 20

3 Att foumllja upp resultat och maringluppfyllelse 26

4 Att analysera och bedoumlma utvecklingsbehoven 30

5 Att planera och genomfoumlra utbildningen 35

6 Huvudmannens rutiner foumlr klagomaringl 39

Referenser 41

Bilaga 1 Centrala begrepp 44

Bilaga 2 Aktuella bestaumlmmelser 49

Inledning

Vad de allmaumlnna raringden handlar om

De allmaumlnna raringden beskriver hur huvudmaumln foumlrskole- och skolshyenheter boumlr arbeta foumlr att motsvara skollagens krav paring ett systeshymatiskt kvalitetsarbete

Materialets struktur Materialet inleds med en beskrivning av vad ett systematiskt kvalitetsarbete innebaumlr och syftar till Materialet aumlr daumlrefter inshydelat i foumlljande avsnitt

1 Att styra och leda kvalitetsarbetet

2 Att dokumentera kvalitetsarbetet

3 Att foumllja upp resultat och maringluppfyllelse

4 Att analysera och bedoumlma utvecklingsbehoven

5 Att planera och genomfoumlra utbildningen

6 Huvudmannens rutiner foumlr klagomaringl

De tvaring foumlrsta avsnitten om styrning ledning och dokumentashytion tar upp foumlrutsaumlttningarna foumlr kvalitetsarbetet och handlar om rutiner kompetens och delaktighet Daumlrefter foumlljer tre avshysnitt om det systematiska arbetets olika faser Kvalitetsarbetet aumlr en staumlndigt paringgaringende process daumlr faserna foumlrutsaumltter och garingr in i varandra Dokumentation ingaringr i alla faser och de nationella maringlen aumlr alltid utgaringngspunkten Materialet avslutas med ett avshysnitt om klagomaringlshantering eftersom aumlven det aumlr en viktig del av kvalitetsarbetet I en bilaga finns beskrivningar av de centrala begrepp som foumlrekommer i texten

Varje avsnitt aumlr i sin tur indelat i foumlljande delar

Aktuella bestaumlmmelser Skolverkets allmaumlnna raringd utgaringr alltid fraringn en eller flera bestaumlmshymelser De haumlr allmaumlnna raringden grundar sig paring bestaumlmmelser i 4 kap 3ndash8 sectsect skollagen (2010800) som inneharingller bestaumlmmelser om systematiskt kvalitetsarbete Varje avsnitt i materialet inleds med de bestaumlmmelser som avsnittets allmaumlnna raringd grundar sig

paring Foumlr det flesta av raringden aumlr det samma bestaumlmmelser som aringtershykommer En foumlrteckning oumlver bestaumlmmelserna i sin helhet finns i bilaga 2

Allmaumlnna raringd Skolverkets allmaumlnna raringd aumlr rekommendationer om hur huvudshymaumln foumlrskolechefer rektorer foumlrskollaumlrare laumlrare och annan personal kan eller boumlr handla foumlr att uppfylla kraven i bestaumlmshymelserna Allmaumlnna raringd syftar till att paringverka utvecklingen i en viss riktning och till att fraumlmja en enhetlig raumlttstillaumlmpning Raringshyden boumlr alltsaring foumlljas om verksamheten inte handlar paring ett annat saumltt som goumlr att kraven i bestaumlmmelserna uppfylls

Kommentarer Efter de allmaumlnna raringden foumlljer kommentarer som syftar till att underlaumltta foumlrstaringelsen av raringden och som ska ses som ett stoumld i laumlsandet av och i arbetet med raringden Foumlr att underlaumltta laumlsningen aumlr kommentarerna numrerade utifraringn motsvarade raringd Kommenshytarerna inneharingller ibland stoumld i form av exempel Det aumlr daumlremot inte moumljligt att ge konkreta exempel fraringn alla skolformer och frishytidshemmet Som ett komplement finns daumlrfoumlr olika stoumldmateshyrial om systematiskt kvalitetsarbete paring wwwskolverketse

Verksamheter och yrkeskategorier som beroumlrs Dessa allmaumlnna raringd gaumlller foumlr hela skolvaumlsendet dvs foumlrskola foumlrskoleklass grundskola grundsaumlrskola specialskola sameshyskola fritidshem gymnasieskola gymnasiesaumlrskola kommunal vuxenutbildning saumlrskild utbildning foumlr vuxna och utbildning i svenska foumlr invandrare

De allmaumlnna raringden riktar sig till huvudmaumln foumlrskolechefer och rektorer Aumlven personer som har faringtt uppgifter paring delegation fraringn foumlrskolechefen eller rektorn omfattas av de allmaumlnna raringd som vaumlnder sig till dessa Enligt 2 kap 10 sect skollagen faringr foumlrskoshylechefen eller rektorn uppdra aringt en anstaumllld eller uppdragstagare vid foumlrskole- eller skolenheten att fullgoumlra enskilda ledningsuppshygifter och besluta i vissa fraringgor

Begreppet personal anvaumlnds i raringden och kommentarerna som ett samlingsbegrepp foumlr laumlrare foumlrskollaumlrare och annan personal som arbetar inom utbildningsverksamheten

Utbildning paring entreprenad I maringnga kommuner och landsting bedrivs vuxenutbildning paring entreprenad Som huvudman har kommunen och landstinget ett viktigt ansvar att kvalitetssaumlkra upphandling styrning och ledning av den utbildningen liksom att kontinuerligt och systeshymatiskt planera foumlr hur uppfoumlljning och utvaumlrdering ska genomshyfoumlras Det systematiska kvalitetsarbetet aumlr lika viktigt oavsett om utbildningen genomfoumlrs av den egna organisationen eller av en extern utfoumlrare Kvalitetsarbetet aumlr en viktig foumlrutsaumlttning foumlr likvaumlrdighet och raumlttssaumlkerhet foumlr eleverna Motsvarande gaumlller daring kommuner laumlgger ut foumlrskola paring entreprenad

Annan pedagogisk verksamhet Enligt 25 kap 8 sect skollagen ska en kommun sytematiskt foumllja upp och utvaumlrdera saringdan annan pedagogisk verksamhet som regleras i 25 kap skollagen samt aringtgaumlrda de brister som framshykommer vid uppfoumlljningen genom klagomaringl eller paring annat saumltt Kraven paring uppfoumlljning och utvaumlrdering av annan pedagogisk verksamhet beroumlrs inte i dessa allmaumlnna raringd utan behandlas bla i Skolverkets allmaumlnna raringd foumlr pedagogisk omsorg

Samband med andra allmaumlnna raringd Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella maringlen foumlr utbildningen Daumlrfoumlr beroumlr de flesta av Skolverkets andra allmaumlnna raringd det systematisshyka kvalitetsarbetet Naringgra exempel aumlr Skolverkets allmaumlnna raringd Planering och genomfoumlrande av undervisningen ndash foumlr grundskoshylan grundsaumlrskolan specialskolan och sameskolan Bedoumlmning och betygssaumlttning i gymnasieskolan samt Arbetet mot diskrimishynering och kraumlnkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

En arbetsprocess som goumlr kvalitet och likvaumlrdighet synlig

Skollagens krav paring systematiskt kvalitetsarbete innebaumlr att huvudshymaumln foumlrskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska foumllja upp verksamheten analysera resultaten i foumlrharingllande till de nashytionella maringlen och utifraringn det planera och utveckla utbildningen

Verksamhetens resultat behoumlver dessutom foumlljas upp analyseshyras och bedoumlmas i foumlrharingllande till vad vetenskap och beproumlvad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomfoumlrandet Aumlven vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser aumlr det vikshytigt att ta haumlnsyn till aktuell forskning

Vad menas med systematiskt och kontinuerligt Systematiskt och kontinuerligt innebaumlr att arbetet ska bedrivas strukturerat och utharinglligt med fokus paring en laringngsiktig utveckling Varje huvudman och varje foumlrskole- och skolenhet maringste daumlrfoumlr hitta sina former och rutiner foumlr kvalitetsarbetet Utgaringngspunkshyten aumlr alltid densamma att identifiera utvecklingsomraringden foumlr oumlkad maringluppfyllelse i foumlrharingllande till de nationella maringlen

Varfoumlr dokumentera arbetet Den skriftliga dokumentationen behoumlvs foumlr att regelbundet kunna staumlmma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot maringlen I ett laumlngre perspektiv aumlr dokumentationen en foumlrutsaumlttshyning foumlr att kunna kartlaumlgga verksamheten och identifiera omraringshyden som aumlr saumlrskilt angelaumlgna att utveckla foumlr att uppfylla maringlen

Alla ska ta del i arbetet Genom ett systematiskt kvalitetsarbete blir det tydligt foumlr all personal vad som ska prioriteras och utvecklas naumlr och hur olika insatser ska genomfoumlras och vem som ansvarar foumlr vad Allas delshyaktighet aumlr grundlaumlggande i kvalitetsarbetet Ledningen persoshynalen barn och elever samt varingrdnadshavare behoumlver alla bidra med synpunkter och underlag som synliggoumlr kvaliteten

I en verksamhet som aumlr foumlraumlndringsbenaumlgen och som fungerar som en laumlrande organisation aumlr kvalitetsarbetet staumlndigt naumlrvashyrande paring alla nivaringer individuellt i arbetslaget paring enheten som helhet och hos huvudmannen foumlr verksamheten Maringlet aumlr ett

professionellt foumlrharingllningssaumltt och arbetssaumltt som leder till en staumlndig utveckling av verksamheten

Vad syftar kvalitetsarbetet till Syftet med kvalitetsarbetet aumlr att de nationella maringlen foumlr utbildshyningen ska uppfyllas Syftet aumlr ocksaring att skapa delaktighet och diashylog om maringluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister

Vilka aumlr maringlen som ska uppfyllas Maringlen foumlr utbildningen finns i skollagen laumlroplanerna aumlmnes- och kursplanerna och andra foumlrfattningar som styr verksamheshyten Ytterst handlar det om att alla barn och elever ska erbjudas en likvaumlrdig utbildning av houmlg kvalitet oberoende av bostadsort koumln och social eller ekonomisk bakgrund Likvaumlrdig utbildning innebaumlr inte att den ska vara likformig eller att alla barn och elever ska faring lika mycket resurser De nationella maringlen kan narings paring olika saumltt beroende paring lokala behov och foumlrutsaumlttningar1 Kvashylitetsarbetet aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att kunna uppraumlttharinglla och utveckla utbildningens kvalitet

Kvalitetsarbetet omfattar saringvaumll maringlen foumlr verksamhetens geshynomfoumlrande som maringlen foumlr barns och elevers laumlrande och utshyveckling Det gaumlller saringvaumll undervisningen som exempelvis stushydie- och yrkesvaumlgledning eller elevhaumllsan2 FNs konvention om barns raumlttigheter aumlr tillsammans med skollag och laumlroplaner grunden foumlr kvalitetsarbetet naumlr det gaumlller barnens och elevernas delaktighet och inflytande

Egna maringl Det finns inget som hindrar att man inom huvudmannens och enhetens systematiska kvalitetsarbete aumlven formulerar och foumlljer upp egna maringl Maringlen faringr dock inte strida mot de nationella maringshylen I dokumentationen av kvalitetsarbetet aumlr det ocksaring viktigt att skilja paring de nationella maringlen och andra uppsatta maringl

Vilka resultat avses I kvalitetsarbetet foumlljs resultaten upp och analyseras i foumlrharingllande till de nationella maringlen Det kan vara resultatet av en insats tex

1 1 kap 4 8 och 9 sectsect skollagen 2 Skolverksamhet som bedriver haumllso- och sjukvaringrd omfattas i dessa delar

ocksaring av Socialstyrelsens foumlreskrifter och allmaumlnna raringd (SOSFS 20119) om ledningssystem foumlr systematiskt kvalitetsarbete

hur ett foumlraumlndrat undervisningssaumltt eller ett nytt saumltt att arbeta med elevhaumllsan har paringverkat barns och elevers utveckling och laumlrande Resultaten kan synas genom foumlraumlndring av betygsnivaringer och andra saumltt daumlr barn och elever visat sitt laumlrande tex i arbetet med vaumlrdegrundsfraringgor Resultaten ska saumlttas i relation till de nationella maringlen dvs maringluppfyllelsen ska bedoumlmas Se vidare i bilaga 1 Centrala begrepp

Vilka olika foumlrutsaumlttningar kan paringverka Foumlrutsaumlttningarna foumlr utbildningens och kvalitetsarbetets geshynomfoumlrande aumlr viktiga foumlr resultat och maringluppfyllelse paring alla nivaringer Foumlrutsaumlttningar kan vara

ndash ekonomiska och materiella (tex kostnader per elev verksamhet och aumlndamaringl eller lokaler utrustning och laumlromedel)

ndash personella (tex utbildning kompetens och personaltaumlthet)

ndash organisatoriska (tex styrning och ledning arbetslag gruppindelningar) samt inte minst

ndash allas motivation engagemang samt delaktighet och inflytande

Vem ansvarar foumlr kvalitetsarbetet Enligt skollagen ska kvalitetsarbetet bedrivas baringde paring huvudshymannanivaring och paring varje foumlrskole- och skolenhet Kravet paring att foumllja upp och utvaumlrdera utbildningens kvalitet aumlr inte nytt Sedan boumlrjan av 1990-talet har ansvarfoumlrdelningen inneburit att staten anger maringl krav och riktlinjer foumlr utbildningen Huvudmannen ansvarar foumlr att organisera utbildningen samt foumlr att foumllja upp och utvaumlrdera maringluppfyllelsen foumlr att vid behov kunna foumlrbaumlttra verksamheten saring att maringlen uppfylls Foumlrskolechefer rektorer och personal ansvarar foumlr att tillaumlmpa skollag laumlroplaner aumlmnesplashyner och kursplaner samt oumlvriga bestaumlmmelser

Huvudmannen aumlr ytterst ansvarig foumlr genomfoumlrandet av utshybildningen och den som ska se till att det finns foumlrutsaumlttningar att bedriva ett kvalitetsarbete som saumlkerstaumlller kvalitet och likshyvaumlrdighet

Foumlrskolechefen respektive rektorn aumlr ansvarig foumlr enhetens kvashylitetsarbete och foumlr att det finns foumlrutsaumlttningar att bedriva och utshyveckla utbildningen utifraringn de nationella maringlen och riktlinjerna

Personalen ansvarar foumlr att bedriva ett kvalitetsarbete som ska-par foumlrutsaumlttningar foumlr varje barn och elev att utvecklas saring laringngt som moumljligt i foumlrharingllande till de nationella maringlen

ALLMAumlNNA RAringD MED KOMMENTARER

AKTuELLA BEST AumlMMELSER

De allmaumlnna raringden om styrning och ledning utgaringr fraringn foumlljande bestaumlmmelser i skollagen

4 kap 3 sect Varje huvudman inom skolvaumlsendet ska paring huvudshymannanivaring systematiskt och kontinuerligt planera foumllja upp och utveckla utbildningen

4 kap 4 sect Saringdan planering uppfoumlljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 sect ska genomfoumlras aumlven paring foumlrskole- och skolenhetsnivaring

Kvalitetsarbetet paring enhetsnivaring ska genomfoumlras under medshyverkan av laumlrare foumlrskollaumlrare oumlvrig personal och elever Barn i foumlrskolan deras varingrdnadshavare och elevernas varingrdnadshavare ska ges moumljlighet att delta i arbetet

Rektorn och foumlrskolechefen ansvarar foumlr att kvalitetsarbete vid enheten genomfoumlrs enligt foumlrsta och andra styckena

4 kap 5 sect Inriktningen paring det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 sectsect ska vara att de maringl som finns foumlr utbildningen i denna lag och i andra foumlreskrifter (nationella maringl) uppfylls

4 kap 7 sect Om det vid uppfoumlljning genom klagomaringl eller paring annat saumltt kommer fram att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att noumldvaumlndiga aringtgaumlrder vidtas

Dessutom anges i 2 kap 34 sect skollagen att huvudmannen ska ansvara foumlr att personalen ges kompetensutveckling och har noumldvaumlndiga insikter i de foumlreskrifter som gaumlller foumlr skolvaumlsendet I laumlroplanerna anges foumlrskolechefens respektive rektorns ansvar foumlr personalens kompetensutveckling3

3 Foumlrordningen (SKOLFS 199816) om laumlroplan foumlr foumlrskolan avsnitt 27 Foumlrordningen (SKOLFS 201037) om laumlroplan foumlr grundskolan foumlrskoleshyklassen och fritidshemmet foumlrordningen (SKOLFS 2010 250) om laumlroshyplan foumlr specialskolan samt foumlr foumlrskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall foumlrordningen (SKOLFS 2010251) om laumlroplan foumlr sameskolan samt foumlr foumlrskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall foumlrordningen (SKOLFS 2010255) om laumlroplan foumlr grundsaumlrskolan avsnitt 28 Foumlrordningen (SKOLFS 2011144) om laumlroplan foumlr gymnasieskolan och foumlrordningen (SKOLFS 19942) om 1994 aringrs laumlroplan foumlr de frivilliga skolformerna avshysnitt 26

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

1 skapa rutiner foumlr hur kvalitetsarbetet ska bedrivas paring huvudmannanivaring och foumlr hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara

2 se till att styrning ledning organisation och uppfoumlljningssystem stoumldjer kvalitetsarbetet paring saringvaumll huvudmannanivaring som enhetsnivaring samt

3 se till att foumlrskolechefer rektorer och annan beroumlrd personal kan anvaumlnda aumlndamaringlsenliga former foumlr uppfoumlljning och analys av utbildningen

Foumlrskolechefen respektive rektorn boumlr

4 skapa rutiner foumlr hur kvalitetsarbetet ska bedrivas paring enheten

5 se till att styrning ledning organisation och uppfoumlljningssystem stoumldjer enhetens kvalitetsarbete samt

6 se till att personalen paring enheten kan anvaumlnda aumlndamaringlsenliga former foumlr uppfoumlljning och analys av utbildningen

Foumlrskolechefen respektive rektorn boumlr tillsammans med personalen

7 skapa rutiner som anger hur barnen ska ges moumljlighet att delta i respektive hur eleverna ska kunna medverka i kvalitetsarbetet utifraringn aringlder och mognad samt

8 skapa rutiner foumlr hur varingrdnadshavarna ska ges moumljlighet att delta i kvalitetsarbetet

shyshy

KOMMENTARER

Styrningen och ledningen av kvalitetsarbetet (punkterna 1 2 4 och 5) Styrning och ledning4 av kvalitetsarbetet innebaumlr att huvudmanshynen foumlrskolechefen och rektorn skapar strukturer och rutiner foumlr hur utbildningens resultat ska foumlljas upp analyseras och beshydoumlmas i foumlrharingllande till de nationella maringlen De behoumlver ocksaring se till att det finns resurser foumlr att planera och utveckla verksamshyheten

Enligt utredningen om skolans ledningsstruktur (SOU 2004116) innebaumlr styrning att saumltta resultatmaringl foumlr en verksamhet och foumllja upp dem att tillshydela verksamheten erforderliga resurser foumlr att naring dessa maringl och att foumllja upp att verksamheten naringr maringlen genom att arbeta paring ett aumlndamaringlsenligt saumltt samt att den anvaumlnder resurserna effektivt Ledning aumlr den aktivitet som lokalt ska saumlkra att de maringl som aringterfinns i olika styrdokument uppnarings

Paring huvudmannanivaring Kvalitetsarbetet paring huvudmannanivaring ska bygga paring de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och paring andra uppgifter som aumlr vaumlsentliga foumlr uppfoumlljningen och utvecklingen5

Huvudmannen behoumlver daumlrfoumlr klargoumlra hur detta arbete ska beshydrivas Exempelvis innebaumlr det att klargoumlra vilka maringl krav och riktlinjer som ska foumlljas upp och utvaumlrderas samt ansvarsfoumlrdelshyningen mellan huvudmannen och enheterna naumlr det gaumlller uppshyfoumlljningen

En viktig uppgift foumlr huvudmannen aumlr att se till att saringvaumll det egna som enheternas kvalitetsarbete genomfoumlrs i enlighet med skollag laumlroplan och andra foumlrfattningar6 Det kan tex innebaumlra att huvudmannen ser oumlver sitt system foumlr att foumlrdela resurser och rutinerna foumlr hur och naumlr elevernas resultat foumlljs upp inom alla aumlmnen7

En sjaumllvvaumlrdering kan bidra till att kartlaumlgga huvudmannens egna insatser Fraringgor som kan vara aktuella att staumllla aumlr vilket stoumld och vilka resurser enheterna behoumlver i sitt kvalitetsarbete om de organisatoriska eller personella foumlrutsaumlttningarna aumlr anshypassade till behoven eller vad som kraumlvs foumlr att foumlrskolechefer och rektorer ska kunna fungera som pedagogiska ledare med anshysvar foumlr utvecklingen

Paring enhetsnivaring Det aumlr viktigt att foumlrskolechefen respektive rektorn tydliggoumlr hur kvalitetsarbetet ska bedrivas Redan tidigt i processen behoumlver rutiner och former foumlr kvalitetsarbetet faststaumlllas Det aumlr aumlven viktigt att foumlrskolechefen respektive rektorn foumlljer upp och analyserar hur rutinerna fungerar och paringverkar enhetens arbete med att foumlrbaumlttra maringluppfyllelsen Exempel paring fraringgor om kvalitetsarbetet som foumlrskolechefen respektive rektorn kan foumllja upp aumlr

ndash Hur fungerar ansvarfoumlrdelningen

ndash Finns ett fungerande system foumlr uppfoumlljning och utvaumlrdering

ndash Aumlr formerna foumlr dokumentationen faststaumlllda

ndash Finns en dialog med personalen om sambandet mellan foumlrut

5 Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet Regeringens proposition 200910165

6 2 kap 8 sect och 4 kap 3 sect skollagen 7 Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 20121

saumlttningarna genomfoumlrandet av utbildningen och maringluppfylshylelsen

ndash Har personalen tid foumlr reflektion och analys av maringluppfyllelshysen

Foumlrskolechefen respektive rektorn behoumlver vara den som driver och leder kvalitetsarbetet samt fattar beslut om hur det ska geshynomfoumlras Aumlven samarbetet mellan ledning och personal inom kvalitetsarbetet har betydelse foumlr verksamhetens utveckling8 Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att foumlrskolechefen respektive rektorn har regelshybundna samtal med personalen om hur rutinerna och ledningsshystoumldet fungerar samt om hur personalen aktivt kan medverka

Saumlkra kompetens och former (punkterna 3 och 6) Huvudmannen ska se till att personalen vid enheterna ges moumljshyligheter till kompetensutveckling9 Det innebaumlr bland annat att se till att foumlrskolechefer och rektorer har tillraumlcklig kompetens om olika former foumlr uppfoumlljning och utvaumlrdering som aumlr anpasshysade till enheternas foumlrutsaumlttningar och behov

Kvalitetsgranskningar visar paring vikten av att personalen faringr moumljlighet att diskutera och analysera hur laumlrmiljoumler eller laumlrshyprocesser paringverkar maringluppfyllelsen10 Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att foumlrskolechefen respektive rektorn ser till att personalen dels har kompetens foumlr att foumllja upp undervisningsprocesserna dels har tid och stoumld foumlr att gemensamt reflektera oumlver och analysera vad som fungerar bra eller mindre bra i undervisningen

Foumlrskolechefen respektive rektorn behoumlver saumlkerstaumllla att persoshynalen har foumlrutsaumlttningar att foumllja upp och dokumentera i foumlrharinglshylande till sitt uppdrag Enheten kan bland annat behoumlva komshypetens foumlr att foumllja upp med hjaumllp av tex enkaumlter eller foumlr att genomfoumlra strukturerade samtal och observationer Personalen kan aumlven behoumlva kompetens foumlr att foumllja upp verksamheten samt barns eller elevers laumlrande och utveckling genom olika verktyg saringsom pedagogisk dokumentation portfolio eller loggboumlcker I skolan och vuxenutbildningen aumlr det dessutom viktigt att laumlshyrarna kan goumlra baringde summativa och formativa bedoumlmningar av elevernas kunskaper

8 Aumlrlestig Helene (2008) 9 2 kap 34 sect skollagen 10 Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 201010 och 20121

Foumlrskolechefer har daumlrtill ansvaret att se till att foumlrskollaumlrare kan fullgoumlra sitt saumlrskilda ansvar att kritiskt granska metoder foumlr dokumentation och utvaumlrdering11

Att kunna genomfoumlra sjaumllvvaumlrderingar aumlr anvaumlndbart baringde foumlr ledning och foumlr personal En sjaumllvvaumlrdering innebaumlr en kritisk granskning av de egna arbetsprocesserna som leder till att man upptaumlcker vad man sjaumllv behoumlver foumlrbaumlttra foumlr att naring en houmlgre grad av maringluppfyllelse

Barn och elever deltar aktivt i kvalitetsarbetet (punkten 7) Baringde FNs konvention om barns raumlttigheter skollagen och de olika laumlroplanerna lyfter fram barn och elevers raumltt till inflytande och ansvar Barnen ska ges moumljlighet att delta i kvalitetsarbetet medan eleverna ska ges moumljlighet att medverka i arbetet12 Grashyden av deltagande och medverkan beror paring barnens och elevershynas aringlder och utvecklingsnivaring

Foumlrskolechefen respektive rektorn behoumlver daumlrfoumlr ta fram rutishyner foumlr hur personalen ska ta tillvara ideacuteer och upplevelser som barnen och eleverna paring olika saumltt uttrycker om utbildningen Ytterst handlar det om att barnen och eleverna ska ges goda foumlrshyutsaumlttningar att uttrycka sina aringsikter i fraringgor som roumlr dem13

Naumlr personalen utgaringr fraringn barnens och elevernas foumlrutsaumlttshyningar behov och intressen laumlggs grunden foumlr deras inflytande Barn och elever aumlr viktiga resurser i arbetet med att planera foumllja upp och utveckla verksamheten Daumlrmed oumlkar aumlven moumljligheshyten att faring ett bra underlag till den gemensamma analysen av maringlshyuppfyllelsen och utvecklingsbehoven

Hur kan man goumlra Barnets baumlsta ska enligt skollagen vara utgaringngspunkt foumlr all verkshysamhet14 Barnkonsekvensanalyser kan vara ett saumltt att systemashytiskt identifiera att barnets baumlsta finns med i alla beslut15

I utvecklingssamtalen finns goda moumljligheter att ta tillvara de reflektioner och analyser barnen och eleverna sjaumllva goumlr eller som de uttrycker med hjaumllp av sina varingrdnadshavare I foumlrskolan kan

11 Laumlroplan foumlr foumlrskolan Lpfouml98 Reviderad 2010 avsnitt 26 12 4 kap 4 sect skollagen 13 Regeringen strategi foumlr att staumlrka barnets raumlttigheter i Sverige (prop 2009

10232) 14 1 kap 10 sect skollagen 15 Handbok om barnkonventionen (2008) UNICEF Sverige

aumlven ett saumltt att ta reda paring om barnen aumlr delaktiga vara att iaktta hur de visar intresse gensvar och motivation foumlr det som persoshynalen planerar och genomfoumlr

Andra saumltt att faring elevernas synpunkter paring utbildningens kvashylitet aumlr att laringta dem svara paring fraringgor i enkaumlter intervjuer eller via diskussioner i samband med forum foumlr samraringd elevraringd klassshyraringd fritidsraringd eller motsvarande Den aringterkoppling som sker mellan laumlrare och elever i samband med formativa bedoumlmningar ger ocksaring vaumlrdefull information som i sin tur paringverkar undervisshyningens kvalitet

Varingrdnadshavares delaktighet (punkten 8) Foumlrskolechefen respektive rektorn ansvarar foumlr att varingrdnadshavarshyna faringr moumljlighet att delta i kvalitetsarbetet16 Det innebaumlr att det behoumlvs baringde rutiner foumlr hur varingrdnadshavarna ska faring moumljlighet att delta och foumlr hur formerna foumlr deras deltagande ska foumlljas upp och dokumenteras

Varingrdnadshavare kan rimligen inte ha samma moumljligheter att vara med i kvalitetsarbetet som barn och elever Deras synpunkshyter och foumlrslag paring utvecklingsmoumljligheter kan tas tillvara genom att tex laringta dem svara paring fraringgor om sitt inflytande i enkaumlter intervjuer eller samtal Synpunkterna kan faringngas upp baringde i forshymella och informella sammanhang Exempelvis i samband med utvecklingssamtal foumlraumlldramoumlten och forum foumlr samraringd men ocksaring genom spontana moumlten mellan personalen och varingrdnadsshyhavarna vid exempelvis laumlmning och haumlmtning paring foumlrskolan foumlrskoleklassen eller fritidshemmet

16 4 kap 4 sect skollagen samt Laumlroplan foumlr foumlrskolan Lpfouml 98 Reviderad 2010 avsnitt 27

De allmaumlnna raringden om dokumentation utgaringr fraringn foumlljande bestaumlmshymelser i skollagen

4 kap 6 sect Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 sectsect ska dokumenteras

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

1 se till att det finns dokumentation foumlr alla skolformer och fritidshemmet som aumlr tillraumlcklig foumlr att ligga till grund foumlr analys och beslut paring huvudmannanivaring om prioriteringar av utvecklingsinsatser

2 skapa rutiner och former foumlr dokumentation som aumlr effektiva och aumlndamaringlsenliga foumlr huvudmannens kvalitetsarbete samt

3 straumlva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet

4 se till att dokumentationen aumlr tillraumlcklig foumlr att ligga till grund foumlr analys och beslut paring enhetsnivaring om prioriteringar av utvecklingsinsatser

5 skapa rutiner och former foumlr dokumentation som aumlr effektiva och aumlndamaringlsenliga foumlr enhetens kvalitetsarbete samt

6 straumlva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten

KOMMENTARER

Dokumentation visar vad som behoumlver utvecklas varfoumlr och paring vilket saumltt Den behoumlvs foumlr att kunna foumllja kvalitetsutvecklingen oumlver tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete I skollagen finns ingen detaljerad reglering av dokumentationens inneharingll eller struktur och det aumlr viktigt att utgaring ifraringn det som redan doshykumenteras utifraringn annan reglering

Av Skolverkets allmaumlnna raringd Planering och genomfoumlrande av undervisningen framgaringr hur exempelvis laumlrarnas planering och elevernas kunskapsutveckling i grundskolan grundsaumlrskolan

specialskolan och sameskolan boumlr dokumenteras Motsvarande finns aumlven i Skolverkets allmaumlnna raringd Bedoumlmning och betygssaumlttshyning i gymnasieskolan

Vidare ska varje foumlrskole- och skolenhet aringrligen uppraumltta plashyner mot diskriminering respektive kraumlnkande behandling som beskriver hur arbetet ska bedrivas foumlr att de nationella maringlen om att fraumlmja likabehandling och foumlrebygga trakasserier och kraumlnshykande behandling ska kunna narings17 Fler exempel paring redan befintshylig dokumentation ges nedan

All dokumentation behoumlver inte heller vara skriftlig utan man kan anvaumlnda andra hjaumllpmedel tex film eller bilder

Det systematiska kvalitetsarbetet ska enligt foumlrarbetena till skollagen i stoumlrsta moumljliga maringn utformas efter lokala behov och foumlrutsaumlttningar vilket innebaumlr att dokumentationen inte heller kan ske paring ett likformigt saumltt18

Dokumentera kvaliteten och maringluppfyllelsen (punkterna 1 och 4) Foumlr att kunna saumlkerstaumllla att all utbildning genomfoumlrs i enlighet med de nationella maringlen aumlr det angelaumlget att huvudmannen har en dokumentation som inneharingller en redogoumlrelse foumlr resultaten och hur de har foumlljts upp inom alla verksamheter Den behoumlver ocksaring inneharinglla en analys av orsakerna till eventuella brister i maringluppfyllelse och vilka aringtgaumlrder som ska genomfoumlras paring kort och laringng sikt foumlr att de nationella maringlen ska kunna uppfyllas Dokumentationen blir daumlrmed ett stoumld foumlr beslut om prioriteshyringar och utvecklingsinsatser

Paring enhetsnivaring aumlr det foumlrskolechefens respektive rektorns ansvar att se till att det finns dokumentation som beskriver maringluppshyfyllelsen Hur foumlrutsaumlttningar och arbetsprocesser paringverkat reshysultaten behoumlver framgaring av dokumentationen Framfoumlr allt aumlr det viktigt att dokumentationen inneharingller personalens gemenshysamma analys av vilka utvecklingsinsatser som enheten behoumlshyver genomfoumlra foumlr att uppfylla de nationella maringlen Personalens moumljlighet och foumlrmaringga till reflektion och dokumentation maringste ses som en del av den professionella yrkesutoumlvningen19

17 6 kap 8 sect skollagen samt 3 kap 16 sect DL 18 Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet Regeringens proshy

position 200910165 19 Myndigheten foumlr skolutveckling (2008) Att lyfta den pedagogiska praktishy

ken ndash Vaumlgledning foumlr processledare

Tillraumlcklig dokumentation (punkterna 1 och 4) Infoumlr huvudmannens analys av orsakerna till maringluppfyllelsen aumlr det viktigt att det finns en dokumenterad uppfoumlljning som visar variationer i resultat och maringluppfyllelse mellan och inom olika enheter samt oumlver tid

Haumlr finns foumlrmodligen redan tillgaringng till statistiska uppgifter och sammanstaumlllningar oumlver exempelvis laumlrares eller foumlrskollaumlrares beshyhoumlrighet och fortbildning personaltaumlthet samt betygs- och provreshysultat Uppfoumlljningar som baseras paring skattningar av verksamhetens kvalitet och som beskrivs i siffror tex enkaumltundersoumlkningar kan behoumlva kompletteras med beskrivande texter om hur arbetsprocesshyser organisation eller laumlrandemiljouml paringverkat maringluppfyllelsen

Foumlrskolan skolan och vuxenutbildningen har redan olika slags dokumentation att tillgaring oumlver barnens och elevernas laumlrande och utveckling i skolan tex individuella utvecklingsplaner studieshyplaner eller aringtgaumlrdsprogram Dokumentationen knyter samman uppfoumlljning analys och bedoumlmning av aringtgaumlrder paring individnivaring och kan ge underlag foumlr en bedoumlmning av verksamhetens kvalishytet20 Aumlven gruppsammansaumlttning laumlrarkompetens och aspekter i laumlrandemiljoumln aumlr viktiga faktorer som paringverkar barnens och elevernas kunskapsutveckling21

I foumlrskolans laumlroplan finns inga individuella kunskapskrav som anger vad ett barn ska uppnaring vid en viss tidpunkt eller aringlshyder Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att foumlrskolechefen ser till att enhetens dokumentation inneharingller en analys och bedoumlmning av hur vaumll foumlrskolan arbetar i riktning mot maringlen baringde utifraringn hur vaumll varje barns foumlrmaringgor utvecklas och i foumlrharingllande till de aringtgaumlrder foumlrskolan vidtar Motsvarande ansvar har rektorn i foumlrharingllande till foumlrskoleklassen och fritidshemmet utifraringn avsnitt 1 och 2 i grundskolans specialskolans och sameskolans laumlroplaner

Rutiner och former (punkterna 2 och 5) Huvudmannens rutiner foumlr dokumentationen behoumlver vara anshypassade till baringde enheternas foumlrutsaumlttningar och de egna behoshyven av att kunna foumllja kvalitetsutvecklingen Rutinerna kan tex omfatta vid vilken tidpunkt det ska finnas en sammanfattande dokumentation av resultaten och maringluppfyllelsen med en redoshygoumlrelse av utvecklingsbehoven inom alla verksamheter

20 Se tex Skolverkets allmaumlnna raringd foumlr utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

21 Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 201010

Foumlr att enhetens dokumentation ska kunna anpassas till de lokala behoven och foumlrutsaumlttningarna aumlr det viktigt att foumlrskolechefen respektive rektorn skapar rutiner tillsammans med personalen Rutinerna kan laumlmpligen ha utgaringngspunkt i Skolverkets oumlvriga allmaumlnna raringd Naringgra fraringgor som rutinerna kan klargoumlra aumlr

ndash Vilka planeringar uppfoumlljningar och beslut behoumlver finnas dokumenterade och paring vilket saumltt

ndash Hur omfattande behoumlver dokumentationen vara foumlr att den ska var tillraumlcklig som underlag foumlr analys

ndash Vem ansvarar foumlr att det goumlrs olika typer av dokumentation

ndash Naumlr och hur ska enheten dokumentera olika analyser och bedoumlmningar av maringluppfyllelsen som goumlrs under aringret

Framfoumlr allt aumlr det angelaumlget att foumlrskolechefen och rektorn ser till att den dokumentation personalen goumlr i olika delar av kvalitetsarbetet systematiseras och sammanstaumllls saring att den garingr att analysera

shyshy

En samlad bild (punkterna 3 och 6) Personal elever och varingrdnadshavare behoumlver en samlad bild av verksamhetens resultat maringluppfyllelse och kvalitetsarbete Paring saring saumltt underlaumlttas deras moumljligheter att vara delaktiga goumlra val och paringverka utbildningens utveckling

Uppgifter som kan vara intressanta att ta del av aumlr kvalitetsutshyvecklingen oumlver en laumlngre tid eller paringgaringende utvecklingsinsatser Det kan ocksaring vara intressant foumlr huvudmaumln och enheter att ta del av varandras information Att spegla sin egen verksamhet mot anshydras kan bidra och sporra till utveckling men lika viktigt kan det vara att sprida erfarenheter av genomfoumlrda utvecklingsinsatser

Foumlr att samordna all information om utbildningen i en komshymun kan det underlaumltta om den kommunala huvudmannen ocksaring erbjuder enskilda huvudmaumln i kommunen att ingaring i komshymunens information22

Den samlade dokumentationen av kvalitetsarbetet utgoumlr dessshyutom ett viktigt underlag foumlr de statliga myndigheternas i deras arbete

22 Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet Regeringens proshyposition 200910165

Informationen gaumlller verksamheten ndash inte individen Eftersom den samlade dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet endast ska inneharinglla uppgifter som roumlr verksamshyhetens kvalitetsutveckling aumlr det viktigt att den inte inneharingller uppgifter om resultat paring individnivaring Daumlremot kan det vara vaumlrshydefullt att visa paring variationen mellan enheter eller aumlmnen och grupper

SySTEMATISKT OCH KONTINuERLIgT KVALITETSARBETE

Foumllja upp Resultat och maringluppfyllelse

Dokumentation

Analysera och bedoumlma utvecklingsbehov

Dokumentation Planera Dokumentation

Genomfoumlra Dokumentation

det staumlndiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet aumlr en cyklisk process som inneharingller olika faser Utgaringngspunkten foumlr kvalitetsarbetet aumlr att de nationella maringlen uppfylls Naringgot som maringste genomsyra alla faser Foumlr att kunna se om det har skett en utveckling behoumlver de olika faserna i kvalitetsarbetet dokumenteras Maringluppfyllelsen faringr man fram genom att Foumllja upp (var aumlr vi) denna fas mynnar ut

i en nulaumlgesbeskrivning som leder vidare till naumlsta fas Analysera och bedoumlma utveckshylingsbehov (vart ska vi) Fasen avslutas med att beslut fattas om utvecklingsaringtgaumlrder Det finns nu ett utgaringngslaumlge och kunskap om vad som behoumlver utvecklas i verksamheshyten Efter det aumlr det dags att Planera och Genomfoumlra insatserna (hur goumlr vi) naumlr vaumll insatserna aumlr genomfoumlrda behoumlver man aringter Foumllja upp resultaten och faring fram ett nytt nulaumlge

de olika faserna laumlnkar i varandra och varje fas kraumlver i sig en analys Systematiken innebaumlr att se helheten och att varje fas aumlr beroende av den foumlrra och paringverkar den senare

De allmaumlnna raringden om uppfoumlljning utgaringr fraringn foumlljande bestaumlmshymelser i skollagen

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

1 samla in och sammanstaumllla resultaten foumlr alla verksamheter tillsamshymans med underlag som visar hur foumlrutsaumlttningarna foumlr och genomshyfoumlrandet av utbildningen paringverkat maringluppfyllelsen samt

2 se till att det utoumlver den kontinuerliga uppfoumlljningen aumlven genomfoumlrs utvaumlrderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom saumlrskilt identifierade omraringden

3 sammanstaumllla enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur foumlrutsaumlttningarna foumlr och genomfoumlrandet av utbildshyningen paringverkat maringluppfyllelsen samt

4 se till att det utoumlver uppfoumlljningen genomfoumlrs utvaumlrderingar av saumlrshyskilt identifierade omraringden inom enheten

KOMMENTARER

Kontinuerlig uppfoumlljning innebaumlr att fortloumlpande samla in sakshylig information om verksamhetens foumlrutsaumlttningar genomfoumlrshyande och resultat Det kan vara baringde kvantitativ och kvalitativ information som ger underlag foumlr analysen och bedoumlmningen av maringluppfyllelsen23

Foumllja upp foumlrutsaumlttningar genomfoumlrande och resultat (punkterna 1 och 3)

Vad boumlr foumlljas upp paring huvudmannanivaring Foumlr att kunna foumllja upp hur foumlrutsaumlttningarna foumlr och genomfoumlrshyandet av utbildningen paringverkar maringluppfyllelsen aumlr det viktigt att huvudmannen dels genomfoumlr egna undersoumlkningar dels samlar in underlag fraringn enheterna

Som ytterst ansvarig foumlr genomfoumlrandet av utbildningen behoumlver huvudmannen foumllja upp maringluppfyllelsen och likvaumlrdigheten inom alla skolformer och verksamheter Elevernas kunskapsresultat aumlr viktiga att foumllja upp framfoumlr allt om det finns tecken paring att betygssaumlttningen inte aumlr likvaumlrdig Andra omraringden att foumllja upp aumlr exempelvis

ndash Enheternas arbete med att fraumlmja likabehandling och att foumlrebygga trakasserier och kraumlnkande behandling24

ndash Vilka effekter resursfoumlrdelningen faringr foumlr utbildningen och hur det paringverkar barn och elevers utveckling och laumlrande25

ndash Tillgaringngen till foumlrskoleplatser

ndash Barn- och elevgruppernas storlek

ndash Placeringar i grund- och gymnasiesaumlrskolan

shyshyshy

23 Skolverket (2002) Vedung Evert (2007) Timperley Helene (2011) 24 I Skolverkets allmaumlnna raringd Arbetet mot diskriminering och kraumlnkande be-

handling finns rekommendationer foumlr hur arbetet inom omraringdet kan foumlljas upp

25 Skolverket (2011) Resursfoumlrdelning till grundskolan ndash rektorers perspektiv

ndash Antagningen till gymnasieskolan

ndash Bevakningen av skolplikten

I uppfoumlljning paring huvudmannanivaring ingaringr ocksaring att sammanstaumllla de synpunkter som barn elever och varingrdnadshavare har laumlmnat paring utbildningen genom olika undersoumlkningar samt genom den klashygomaringlshantering som huvudmannen aumlr skyldig att organisera26

Planera uppfoumlljningen och analysen tillsammans Som tidigare sagts saring foumlrutsaumltter den kontinuerliga uppfoumlljningshyen att saringvaumll huvudmannen som foumlrskolechefen och rektorn aumlr oumlverens om och tydliga med vilka underlag som ska samlas in hur det ska goumlras naumlr det ska goumlras och vilket syftet aumlr

Foumlr att foumlrskolechefer och rektorer laumlttare ska kunna leda uppshyfoumlljningsarbetet kan man fraringn huvudmannanivaring goumlra sammanshystaumlllningar som visar statistik och resultat paring ett laumlttillgaumlngligt saumltt Det underlaumlttar framfoumlr allt naumlr enhetens resultat och foumlrshyutsaumlttningar sedan ska analyseras i foumlrharingllande till de nationella maringlen och i jaumlmfoumlrelse med andra enheter

Att foumllja upp undervisningen paring enhetsnivaring Paring enhetsnivaring aumlr det viktigt att rektorn eller foumlrskolechefen foumlljer upp hur arbetssaumltt och metoder i undervisningen paringverkar barn och elevers laumlrande och utveckling Utgaringngspunkten aumlr de natioshynella maringl och de omraringden som man har beslutat att fokusera i utvecklingsarbetet

Foumlr att kunna foumllja upp maringluppfyllelsen behoumlver man ocksaring faring svar paring vilka foumlljder organiseringen av undervisningen faringr foumlr barnens och elevernas laumlrande och utveckling Exempelvis maringste tillfaumllliga och saumlrskilda undervisningsgrupper kontinuerligt foumllshyjas upp och utvaumlrderas foumlr att saumlkerstaumllla att de inte missgynnar barnens och elevernas utveckling27

Detta kan framgaring av personalens dokumenterade reflektioner och vaumlrderingar av verksamheten Foumlr att kunna utveckla unshydervisningen behoumlver personalen kontinuerligt faring aringterkoppling fraringn barn och elever paring vad de foumlrstaringtt och vad de behoumlver faring utveckla foumlr att komma vidare28 Foumlrskollaumlrarna laumlrarna och anshy

26 4 kap 7 och 8 sectsect skollagen 27 Skolverket (2009) Vad paringverkar resultaten i svensk grundskola 28 Hattie John (2009)

nan personal kan dels faring detta genom den dagliga uppfoumlljningen av undervisningen dels kan laumlrarna faring det via den formativa beshydoumlmningen av elevernas kunskaper

Personalen behoumlver aumlven faring aringterkoppling paring sin undervisning fraringn foumlrskolechefen och rektorn samt fraringn kollegor Genom kolleshygialt laumlrande kan personalen strukturera sitt utvecklingsarbete och anvaumlnda kunskaperna i det dagliga arbetet Metoden innebaumlr att kollegor med stoumld av handledning systematiskt formulerar proshyblem observerar och ger varandra feedback paring utfoumlrandet av olika uppgifter29

Utvaumlrdera saumlrskilt identifierade omraringden (punkterna 2 och 4) Foumlr att kunna saumlkra kvaliteten inom alla delar av utbildningen aumlr det viktigt att huvudmannen foumlljer upp och utvaumlrderar saumlrskilt utvalda omraringden och vissa prioriterade utvecklingsinsatser med jaumlmna mellanrum Utvaumlrderingar som har sin grund i vetenskap och beproumlvad erfarenhet kan ge svar paring varfoumlr naringgot har intraumlffat eller inte Prioriterade omraringden kan baringde vara saringdana daumlr kvalishyteten behoumlver utvecklas som omraringden med god kvalitet som kan foumlrbaumlttras ytterligare

Naringgra exempel paring omraringden som kan utvaumlrderas med olika aringrsshyintervaller aumlr hur foumlrskole- och skolenheter arbetar foumlrebyggande och fraumlmjande saring att barn och elever i mindre utstraumlckning faringr behov av saumlrskilt stoumld hur barn och elever med funktionsnedsaumlttshyning kan genomfoumlra sin utbildning paring baumlsta saumltt hur kvaliteten paring studie- och yrkesvaumlgledningen utvecklas hur modersmaringlsunshydervisningen genomfoumlrs hur introduktionsperioden bidragit till skolutvecklingen eller vad saumlrskilda fortbildningssatsningar foumlr personalen resulterat i

Beroende paring maringluppfyllelsen kan det aumlven paring enhetsnivaring finnas behov av saumlrskilda utvaumlrderingar foumlr att kunna analysera och beshydoumlma undervisningens kvalitet I foumlrsta hand aumlr det foumlrskolechefen respektive rektorn som avgoumlr naumlr det finns behov av att paring enheten goumlra utvaumlrderingar utoumlver den kontinuerliga uppfoumlljningen

29 Skolverket (under utgivning 2013)

De allmaumlnna raringden om att analysera och bedoumlma utvecklingsbehoshyven utgaringr fraringn foumlljande bestaumlmmelser i skollagen

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

1 med utgaringngspunkt i uppfoumlljningen analysera vad som paringverkar och orsakar resultaten och maringluppfyllelsen foumlr den samlade verksamheten

2 analysera om orsakerna framgaringr tydligt eller om ytterligare uppfoumlljning eller utvaumlrdering behoumlver genomfoumlras

3 anvaumlnda analysen som underlag foumlr dialoger med enheterna om utveckshylingsbehov samt

4 utifraringn analysen identifiera utvecklingsomraringden och daumlrefter besluta vilka insatser som ska prioriteras foumlr att de nationella maringlen ska uppfyllas

5 tillsammans med personalen och utifraringn uppfoumlljningen analysera vad i enhetens verksamhet som paringverkar och orsakar resultaten och maringluppfyllelsen

6 analysera om orsakerna framgaringr tydligt eller om ytterligare uppfoumlljning eller utvaumlrdering behoumlver genomfoumlras samt

7 utifraringn analysen identifiera utvecklingsomraringden tillsammans med personalen och daumlrefter besluta vilka insatser som ska genomfoumlras foumlr att de nationella maringlen ska uppfyllas

KOMMENTARER

Att utveckla utbildningen aumlr en staumlndigt paringgaringende process som tar sin utgaringngspunkt i en analys och bedoumlmning av maringluppshyfyllelsen och det som framgaringr av uppfoumlljningen Analysen goumlrs baringde kontinuerligt i det dagliga arbetet och infoumlr beslut om utshyvecklingsinsatser

Analysera resultat och maringluppfyllelse (punkterna 1 och 5) Baringde paring huvudmannanivaring och paring enhetsnivaring aumlr det viktigt att analysera hur foumlrutsaumlttningarna och arbetsprocesserna paringverkar verksamhetens resultat och maringluppfyllelse I huvudmannens analys aumlr det dessutom viktigt att ta haumlnsyn till enheternas egna analyser och bedoumlmningar av vad som behoumlver utvecklas

Paring huvudmannanivaring behoumlver verksamheten analyseras ur ett oumlvergripande perspektiv Det kan tex innebaumlra att analysera

ndash variationer mellan enheternas resultat och maringluppfyllelse

ndash likvaumlrdigheten i skolors bedoumlmning och betygssaumlttning

ndash hur organiseringen av foumlrskole- och skolenheter paringverkar maringluppfyllelsen och

ndash hur resurs- och ledningssystem paringverkar maringluppfyllelsen

Som stoumld foumlr analysen finns ett antal faktorer som med stoumld i vetenskap och beproumlvad erfarenhet lyfter fram vad som paringverkar maringluppfyllelsen30 Ett exempel aumlr betydelsen av att organisera grupper saring att de moumlter barnens och elevernas behov och foumlrutsaumlttningar och att ha inkludering som huvudprincip Andra

30 Tex Skolverket (2009) Skolverket (2010) Hattie John (2009)

exempel aumlr personalens foumlrvaumlntningar paring barnens och elevernas laumlrande liksom att arbetsklimatet aumlr oumlppet och tillaringtande foumlr pershysonal barn och elever

Hur kan man garing tillvaumlga paring enhetsnivaring Foumlr foumlrskolechefen respektive rektorn aumlr det viktigt att analysera orsaken till skillnader i maringluppfyllelse mellan olika grupper och klasser eller mellan olika aumlmnen och maringlomraringden i laumlroplanerna Tillsammans med personalen kan olika foumlrklaringar till enhetens resultat diskuteras och analyseras i foumlrharingllande till de nationella maringlen

ndash Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssaumltt foumlr maringluppfyllelsen

ndash Hur utnyttjas undervisningstiden

ndash Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn- och elevgruppernas sammansaumlttning

ndash Hur paringverkar personalens kompetens vaumlrderingar foumlrharingllshyningssaumltt och arbetssaumltt barnens utveckling och laumlrande eller elevernas moumljligheter att naring kunskapsmaringlen

ndash Har personalen tillraumlckligt med kompetens foumlr sitt uppdrag

Ett praktiskt saumltt foumlr enheten att genomfoumlra analysen aumlr att dela upp den i delar oumlver aringret samtidigt som man foumlljer upp olika omshyraringden Paring saring saumltt kan man samla ihop delanalyser under ett eller flera aringr till kvalitetsbedoumlmningar Exempelvis kan man analysera elevernas kunskapsresultat i skolans aumlmnen kurser och program i foumlrharingllande till andra omraringden som normer och vaumlrden samt inflytande En integration av maringlen omnaumlmns aumlven i foumlrskolans laumlroplan som en viktig uppgift i det systematiska kvalitetsarbetet

Analysera enhetens samlade resultat Det aumlr viktigt att foumlrskolechefen respektive rektorn analyserar och bedoumlmer enhetens samlade resultat och utvecklingsbehov paring saringvaumll grupp- klass- som enhetsnivaring Naumlr det gaumlller skolan och vuxenutbildningen aumlr analyser av elevernas kunskapsresultat en grundfoumlrutsaumlttning infoumlr prioriteringen av aringtgaumlrder foumlr oumlkad maringluppfyllelse Inom vuxenutbildningen aumlr det dessutom vikshytigt att behovsanalyser goumlrs baringde utifraringn elevernas individuella studieplaner och utifraringn arbetsmarknadens behov

Tillraumlckligt med underlag foumlr en analys (punkterna 2 och 6) Huvudmannen foumlrskolechefen respektive rektorn kan saumlrskilt beshyhoumlva analysera om den genomfoumlrda uppfoumlljningen utgoumlr tillraumlckshyligt underlag foumlr att bedoumlma den faktiska kvalitetsutvecklingen I annat fall kan man behoumlva genomfoumlra ytterligare uppfoumlljning och utvaumlrdering

Foumlrskolechefen respektive rektorn kan tex behoumlva underlag foumlr att kunna analysera hur personalens kompetens vaumlrderingar foumlrharingllningssaumltt och arbetssaumltt paringverkar barnens utveckling och laumlrande eller elevernas moumljligheter att naring kunskapsmaringlen

Foumlr att kunna analysera maringluppfyllelsen och utvecklingsbeshyhoven aumlr det viktigt att foumlrskolechefen och rektorn tar tillvara personalens olika yrkeskompetenser och erfarenheter Det aumlr aumlven viktigt att ta del av vad vetenskap och beproumlvad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i de pedagogiska processerna

Underlag som kan vara till stoumld i analysarbetet paring baringde huvudshymanna- och enhetsnivaring aumlr Skolverkets statistik uppfoumlljningar utvaumlrderingar och stoumldmaterial Skolinspektionens tillsynsrapshyporter och kvalitetsgranskningar31 samt olika forskningsstudier Aumlven praxis fraringn Skolvaumlsendets oumlverklagandenaumlmnd kan vara till stoumld

Dialog om utvecklingsbehov (punkten 3) Foumlr att huvudmannen ska kunna analysera resultaten och maringlshyuppfyllelsen paring en oumlvergripande nivaring kraumlvs aringterkommande diashylog med foumlrskolecheferna och rektorerna En bra dialog innebaumlr att vara beredd att vaumlrdera omproumlva och foumlraumlndra verksamheshyten32

Huvudmannen behoumlver kaumlnna till paring vilket saumltt enheternas foumlrutsaumlttningar paringverkar resultaten och vilka aringtgaumlrder som kraumlvs foumlr att de nationella maringlen ska vara moumljliga att uppfylla Om foumlrskolecheferna och rektorerna dessutom foumlrankrar huvudmanshynens bedoumlmningar och beslut oumlkar personalens foumlrstaringelse foumlr bakomliggande orsaker

31 Finns i Skolverkets databas SIRIS foumlr resultat och kvalitet i skolan 32 Myndigheten foumlr skolutveckling (2003) Att granska och foumlrbaumlttra kvalitet

Identifiera utvecklingsomraringden och besluta om utvecklingsinsatser (punkterna 4 och 7)

Det aumlr angelaumlget att huvudmannen identifierar utvecklingsomraringden och beslutar vilka utvecklingsinsatser som ska prioriteras En sammanstaumlllning av analys bedoumlmning och beslut i en aringrlig nulaumlgesbedoumlmning kan ligga till grund foumlr den kommande plashyneringen av uppdrag resurser och ansvar

Det aumlr viktigt att det finns en balans mellan aring ena sidan hu

vudmannens ansvar foumlr att ta ett oumlvergripande beslut om inriktningen paring utvecklingsarbetet och aring andra sidan de identifierade behoven av utvecklingsinsatser paring den enskilda enheten Om huvudmannen i foumlr stor utstraumlckning beslutar paring vilket saumltt enheten ska genomfoumlra utvecklingsinsatserna aumlr risken stor att rektorer och foumlrskolechefer bara blir foumlrvaltare och inte motorer i utvecklingsarbetet33

Paring enhetsnivaring aumlr det viktigt att foumlrskolechefen respektive rektorn fattar beslut om de insatser som ska genomfoumlras Beslutet behoumlver fattas utifraringn enhetens gemensamma analys och bedoumlmning av vad som ska utvecklas under tex det naumlrmaste aringret men aumlven sett oumlver en laumlngre tidsperiod Paring saring saumltt blir behoven vaumll foumlrankrade i organisationen och moumljligheterna oumlkar foumlr utvecklingsarbetet att bli en del av det dagliga arbetet

shyshy

Aktuella bestaumlmmelser

De allmaumlnna raringden om planering och genomfoumlrande utgaringr fraringn foumllshyjande bestaumlmmelser i skollagen

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

1 se till att planeringen av utbildningen utgaringr fraringn analysen av maringluppfyllelsen och de utvecklingsomraringden som ska prioriteras paring respektive nivaring

2 ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna foumlrvaumlntas leda till

3 ange i planeringen vilka foumlrutsaumlttningar som kraumlvs paring kort respektive laringng sikt foumlr att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomfoumlras samt

4 se till att verksamheten genomfoumlrs utifraringn den gjorda planeringen

shyshy

5 se till att enhetens planering av utbildningen utgaringr fraringn den gemensamma analysen av maringluppfyllelsen och huvudmannens respektive enhetens beslut om prioriterade utvecklingsinsatser

7 ange i planeringen de foumlrutsaumlttningar som behoumlvs foumlr att genomfoumlra utbildningen och utvecklingsinsatserna samt

KOMMENTARER Planeringen utgaringr fraringn analysen och bedoumlmningen av vilka aringtshygaumlrder och utvecklingsinsatser som kraumlvs foumlr att kunna uppfylla de nationella maringlen Planeringen goumlr det tydligt hur verksamshyheten ska organiseras och genomfoumlras saring att den leder till en kontinuerlig utveckling av utbildningen

Planeringens utgaringngspunkter (punkterna 1 och 5) I den ansvarsfoumlrdelning som raringder mellan stat och kommun avgoumlr huvudmannen hur den oumlvergripande planeringsprocessen ska garing till

Forskning om och erfarenheter av skolutvecklingsarbete visar paring betydelsen av att planeringen tar sin utgaringngspunkt i den anashylys av utvecklingsbehoven som framkommer av kvalitetsarbetet paring baringde huvudmanna- och enhetsnivaring Det aumlr aumlven viktigt att huvudmannen saumlkerstaumlller att planeringen utgaringr fraringn de natioshynella maringlen foumlr utbildningen Likasaring aumlr det viktigt att planeringshyen inriktas mot ett laringngsiktigt och utharinglligt utvecklingsarbete Ett saumltt att kvalificera planeringen aumlr anvaumlnda forskningsresultat baringde om det aktuella inneharingllet foumlr det som ska utvecklas och om fungerande arbetssaumltt34

Det aumlr viktigt att foumlrskolechefen respektive rektorn ser till att baringde huvudmannens beslut om prioriterade utvecklingsomraringshyden och enhetens gemensamma beslut om utvecklingsinsatser faringr genomslag i personalens planering av undervisningen Foumlrshyutom planeringen av undervisningens organisation inneharingll och genomfoumlrande handlar det aumlven om planering av saumlrskilda kompetensutvecklingsinsatser

34 Skolverket (2009 2010) Blossing Ulf (2008) Bjoumlrkman Conny (2008) Timperley Helen (2011)

Foumlrvaumlntade effekter av utvecklingsinsatserna (punkterna 2 och 6) Baringde i huvudmannens och i enhetens planering aumlr det viktigt att ange konkreta foumlljder paring kort och laringng sikt av var och en av de insatser som ska genomfoumlras Eftersom insatserna foumlrvaumlntas leda till oumlkad maringluppfyllelse maringste de tydligt kopplas till de nationella maringlen kraven och riktlinjerna Genom att ange vad som ska uppnarings och foumlrvaumlntade effekter underlaumlttas aumlven kommande uppfoumlljning och utvaumlrdering

Foumlr att utvecklingsarbetet ska bli framgaringngsrikt kraumlvs att de planerade insatserna aumlr vaumll foumlrankrade hos all beroumlrd personal35 Foumlrskolechefen respektive rektorn behoumlver daumlrfoumlr ha en dialog med personalen om vad enhetens insatser ska leda till och om vad som aumlr realistiskt att uppnaring

Foumlrutsaumlttningar foumlr genomfoumlrandet (punkterna 3 4 och 7) En viktig del i samband med planeringen aumlr att huvudmannen tydliggoumlr vilka foumlrutsaumlttningar som kraumlvs foumlr att utbildningen ska kunna genomfoumlras utifraringn de nationella maringlen exempelvis

ndash styrning och ledning

ndash ekonomiska resurser

ndash organisation eller

ndash personalens kompetens

Framfoumlr allt aumlr det viktigt att huvudmannen anger hur resurserna ska foumlrdelas med haumlnsyn till varje foumlrskole- eller skolenhets foumlrutsaumlttningar och behov36 Foumlr att kunna uppraumlttharinglla och utveckla kvaliteten i verksamheten behoumlver huvudmannen daumlrfoumlr ha dialog med foumlrskolechefer och rektorer om hur verksamheten genomfoumlrs utifraringn planeringen samt hur uppgifter ansvar och resurser foumlrdelas utifraringn behoven

I samband med enhetens planering aumlr det viktigt att foumlrskoleshychefen respektive rektorn anger de foumlrutsaumlttningar som ska finnas foumlr att personalen ska kunna genomfoumlra verksamheten Det kan exempelvis vara

ndash hur ansvar ska foumlrdelas

35 Myndigheten foumlr skolutveckling (2003) Att granska och foumlrbaumlttra kvalitet 36 1 kap 4 och 9 sectsect skollagen samt de olika laumlroplanerna

ndash vilka ekonomiska eller materiella resurser som ska finnas eller

ndash hur barn- eller elevgrupperna ska saumlttas samman

Hur enhetens insatser boumlr genomfoumlras (punkten 8) Det aumlr viktigt att foumlrskolechefen respektive rektorn ser till att all personal aumlr involverad i planeringen Det kan handla om med vilka metoder och arbetssaumltt arbetet ska genomfoumlras hur resulshytat och maringluppfyllelse ska dokumenteras eller om vilken fortshybildning som kraumlvs

Det aumlr aumlven angelaumlget att foumlrskolechefen och rektorn aktivt driver utvecklingsarbetet och ser till att personlen kontinuerligt planerar och genomfoumlr verksamheten utifraringn de nationella maringshylen samt enhetens oumlvergripande planering och prioriterade utshyvecklingsomraringden Foumlr att utvecklingsarbetet ska faring effekt maringste personalen se det som en integrerad del av det dagliga arbetet37

37 Myndigheten foumlr skolutveckling (2003) Att granska och foumlrbaumlttra kvalitet

De allmaumlnna raringden om huvudmannens rutiner foumlr klagomaringl utgaringr fraringn foumlljande bestaumlmmelse i skollagen

4 kap 8 sect Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner foumlr att ta emot och utreda klagomaringl mot utbildningen Information om rutinerna ska laumlmnas paring laumlmpligt saumltt

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannens skriftliga rutiner foumlr att ta emot och utreda klagomaringl boumlr omfatta

1 en tydlig ansvarsfoumlrdelning oumlver vilka hos huvudmannen som har ansvaret foumlr att ta emot utreda och aringterkoppla klagomaringl fraringn barn elever varingrdnadshavare och andra

Huvudmannens information om rutiner foumlr klagomaringl boumlr

2 vara tillgaumlnglig foumlr alla beroumlrda saringvaumll inom organisationen som utanshyfoumlr genom olika informationskanaler samt

3 anpassas utifraringn barns elevers varingrdnadshavares och andras foumlrutshysaumlttningar

KOMMENTARER Om det genom klagomaringl kommer fram att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att noumldvaumlndiga aringtgaumlrder vidtas38 Omfattningen av och inneharingllet i klagomaringlen aumlr daumlrfoumlr en viktig del av huvudmannens kvalitetsarbete saringvaumll i uppfoumlljshyningen som i analysen Varje huvudman avgoumlr paring vilket saumltt inshyformationen om klagomaringlsrutinerna ska laumlmnas och hur klagoshymaringlshanteringen ska organiseras

Enligt skollagen ska huvudmannens rutiner foumlr klagomaringlsshyhanteringen vara skriftliga Rutinerna behoumlver inneharinglla en inshy

38 4 kap 7 sect skollagen

tern ansvarfoumlrdelning foumlr hur klagomaringlen ska tas emot och utshyredas baringde paring huvudmanna- och enhetsnivaring Det aumlr aumlven viktigt att det finns rutiner foumlr hur barn elever eller varingrdnadshavare ska faring aringterkoppling paring sin anmaumllan

Foumlrskolechefen eller rektorn aumlr ofta de som i foumlrsta hand tar emot och om moumljligt aringtgaumlrdar eventuella klagomaringl paring verksamshyheten i foumlrskolan skolan fritidshemmet eller vuxenutbildningshyen Det aumlr dock viktigt att de som vill laumlmna klagomaringl vet att det alltid aumlr huvudmannen som har ansvaret foumlr att utreda och aringtgaumlrda bristerna samt att de faringr veta hur aumlrendet kan foumlras vidare till huvudmannen

Det aumlr viktigt att det finns tydliga rutiner foumlr hur informashytionen ska ges om moumljligheten att laumlmna klagomaringl och om hur man ska garing tillvaumlga Huvudmannen behoumlver se till att informashytionen om klagomaringlsrutinerna laumlmnas paring saringdant saumltt att de blir vaumll kaumlnda och kan foumlrstarings av barn elever varingrdnadshavare och andra som vill laumlmna klagomaringl Det kan tex vara via en webbshyplats och genom mer riktad skriftlig eller muntlig information

Referenser

Foumlrfattningar och foumlrarbeten

Skollagen (2010800) Diskrimineringslagen (2009567) Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet regershyingens proposition 200910165 Regeringen strategi foumlr att staumlrka barnets raumlttigheter i Sverige regeringens proposition 200910232 Foumlrordningen (1997702) om kvalitetsredovisning inom skolvaumlshysendet mm Foumlrordningen (SKOLFS 199816) om laumlroplan foumlr foumlrskolan Foumlrordningen (SKOLFS 201037) om laumlroplan foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet Foumlrordningen (SKOLFS 2010250) om laumlroplan foumlr specialskoshylan foumlrskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Foumlrordningen (SKOLFS 2010251) om laumlroplan foumlr sameskoshylan foumlrskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Foumlrordningen (SKOLFS 2010255) om laumlroplan foumlr grundsaumlrshyskolan Foumlrordningen (SKOLFS 2011144) om laumlroplan foumlr gymnasieshyskolan Gymnasiefoumlrordningen (20102039) Skolfoumlrordningen (2011185) Vuxenfoumlrordningen (20111108) Foumlrordningen (SKOLF 19942) om 1994 aringrs laumlroplan foumlr de frishyvilliga skolformerna (gaumlller foumlr vuxenutbildningen i avvaktan paring beslut om ny laumlroplan)

Allmaumlnna raringd och foumlreskrifter Skolverkets allmaumlnna raringd (SKOLFS 2011149) om planering och genomfoumlrande av undervisningen foumlr grundskolan grundshysaumlrskolan specialskolan och sameskolan Skolverkets allmaumlnna raringd (SKOLFS 201210) foumlr arbetet mot diskriminering och kraumlnkande behandling Skolverkets allmaumlnna raringd (SKOLFS 201216) foumlr utvecklingsshysamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Skolverkets allmaumlnna raringd (SKOLFS 201234) om arbetet med att fraumlmja naumlrvaro och att uppmaumlrksamma utreda och aringtgaumlrda fraringnvaro i skolan

Skolverket allmaumlnna raringd (SKOLFS 201233) om bedoumlmning och betygssaumlttning i gymnasieskolan Skolverkets allmaumlnna raringd (SKOLFS 201290) med kommentashyrer foumlr pedagogisk omsorg Socialstyrelsens foumlreskrifter och allmaumlnna raringd (SOSFS 20119) om ledningssystem foumlr systematiskt kvalitetsarbete

Oumlvrigt Bjoumlrkman Conny (2008) Internal capacities for school improveshyment principalsrsquo views in Swedish secondary schools Diss Umearing Umearing universitet 2008 Blossing Ulf (2008) Kompetens foumlr samspelande skolor om skolshyorganisationer och skolfoumlrbaumlttring 1 uppl Lund Studentlitterashytur Hattie John A C (2009) Visible learning a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement London New York Routledge Myndigheten foumlr skolutveckling (2003) Att granska och foumlrbaumlttshyra kvalitet Myndigheten foumlr skolutveckling (2007) Kvalitetsarbete i foumlrskola och skola Myndigheten foumlr skolutveckling (2008) Att lyfta den pedagoshygiska praktiken Vaumlgledning foumlr processledare Skolinspektionen (2010) Arbetar skolor systematiskt foumlr att foumlrshybaumlttra elevernas kunskapsutveckling Kvalitetsgranskning Rapport 201010 Skolinspektionen (2010) Rektors ledarskap ndash en granskning av hur rektorer leder skolans arbete mot oumlkad maringluppfyllelse Kvalitetsshygranskning Rapport 201015 Skolinspektionen (2012) Rektors ledarskap med ansvar foumlr den pedagogiska verksamheten Kvalitetsgranskning Rapport 20121 Skolinspektionen (2012) Regelbunden tillsyn 2011 Skolverket (2002) Att utvaumlrdera skolan Verktyg foumlr utvaumlrdering Skolverket (2009) Vad paringverkar resultaten i grundskolan En kunshyskapsoumlversikt om betydelsen av olika faktorer Skolverket (2010) Perspektiv paring barndom och barns laumlrande En kunskapsoumlversikt om laumlrande i foumlrskolan och grundskolans tidishygare aringr Skolverket (2011a) Kunskapsbedoumlmning i skolan ndash praxis beshygrepp problem och moumljligheter

Skolverket (2011b) Kunskapsbedoumlmning Vad hur och varfoumlr Kunskapsoumlversikt Skolverket (2011c) Resursfoumlrdelning till grundskolan ndash rektorers perspektiv Skolverket (2012) Uppfoumlljning utvaumlrdering och utveckling i foumlrshyskolan ndash pedagogisk dokumentation SOU2004116 Skolans ledningsstruktur ndash Om styrning och ledning i skolan Timperley Helen (2011) Realizing the Power of Professional Learning Maidenhead Open University Press UNICEF Sverige (2008) Handbok om barnkonventionen Vedung Evert (2009) Utvaumlrdering i politik och foumlrvaltning Lund Studentlitteratur Aumlrlestig Helene (2008) Communication between principals and teachers in successful schools Diss (sammanfattning) Umearing Umearing universitet

Skolverkets webbplats wwwskolverketse BRUK ndash Skolverkets verktyg foumlr sjaumllvskattning av kvaliteten SIRIS ndash Skolverkets informationsdatabas om kvalitet och resulshytat i skolan httpsirisskolverketse

Bilaga 1 Centrala begrepp

Huvudman

Kommuner landsting staten eller enskilda kan vara huvudmaumln inom skolvaumlsendet Detta framgaringr av skollagen

Kommuner Kommuner som juridisk person aumlr huvudman inom skolvaumlsenshydet och kommunfullmaumlktige aumlr kommunens houmlgsta beslutande organ enligt kommunallagen Det innebaumlr att fullmaumlktige har det yttersta ansvaret foumlr att den kommunala foumlrskolan skolan och vuxenutbildningen har den kvalitet och de resurser som kraumlvs foumlr att uppnaring nationella maringl och kunskapskrav och geshynomfoumlra utbildningen enligt de krav som staumllls i skollagstiftshyningen (2 kap 8 sect skollagen)

Fullmaumlktige ska utse en eller flera naumlmnder som ser till att kommunens uppgifter blir utfoumlrda Den eller de utsedda naumlmnshyderna ansvarar foumlr den verksamhet som fullmaumlktige tilldelat dem genom naumlmndreglementet Detta framgaringr av skollagen (2 kap 2 sect)

Enskilda Huvudman foumlr en fristaringende foumlrskola eller skola benaumlmns i skolshylagen enskild huvudman Enskilda faringr efter ansoumlkan godkaumlnnas som huvudmaumln foumlr foumlrskola foumlrskoleklass grundskola grundshysaumlrskola gymnasieskola gymnasiesaumlrskola och fritidshem Det aumlr Statens skolinspektion eller i vissa fall kommunen daumlr utshybildningen ska bedrivas39 som handlaumlgger aumlrenden om godkaumlnshynande av enskild som huvudman

Foumlrskole- och skolenhet Systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas av huvudmaumln och enshyheter Begreppen foumlrskoleenhet och skolenhet aumlr nya i 2010 aringrs skollag och definieras i baringda fallen som rdquoen verksamhet orgashyniserad av en huvudman i en eller flera byggnader som ligger naumlra varandrardquo En enhet kan aumlven ha verksamheter som inte bedrivs i naringgon byggnad tex skolverksamhet som bedrivs paring en arbetsplats eller i vissa fall paring distans En foumlrskolechefs eller

39 Fristaringende foumlrskolor eller fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet

rektors ansvarsomraringde kan omfatta en eller flera foumlrskole- eller skolenheter men en enhet kan bara ha en foumlrskolechef eller rekshytor Definitionen av skolenhet omfattar ocksaring verksamheten i foumlrskoleklass och fritidshem40

Kvalitet Skolverket definierar kvalitet inom utbildningsvaumlsendet som en samlingsbeteckning foumlr hur vaumll verksamheten

minus uppfyller nationella maringl

minus svarar mot nationella krav och riktlinjer

minus uppfyller andra uppsatta maringl krav och riktlinjer foumlrenliga med de nationella samt

minus kaumlnnetecknas av en straumlvan till foumlrnyelse och staumlndiga foumlrbaumlttshyringar utifraringn raringdande foumlrutsaumlttningar

Resultat och effekter Resultat kan ha olika inneboumlrd beroende paring i vilket sammanhang ordet anvaumlnds Generellt kan man saumlga att resultat aumlr naringgot som rdquokommer utrdquo av en insats eller verksamhet Inom utbildningsshyvaumlsendet handlar det framfoumlr allt om vad eleverna har presterat eller vad personalen har genomfoumlrt och vad det i sin tur leder till det vill saumlga effekter i form av barn och elevers utveckling och laumlrande Ett resultat kan alltsaring vara prestationer eller effekter eller prestationer och effekter

Maringluppfyllelse Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till att de nationella maringlen foumlr utbildningen uppfylls I bla skollag laumlroplaner samt aumlmnes- och kursplaner finns olika typer av maringl

I skollagen anges de oumlvergripande maringlen foumlr utbildningen dels i 1ndash7 kap dels i form av separata maringl som finns i respektive kapitel foumlr varje skolform och fritidshemmet De oumlvergripande maringlen i skollagen aumlr basen foumlr tolkningen av bestaumlmmelserna Dessa maringl utvecklas och kompletteras sedan i laumlroplanerna vars foumlrsta del inneharingller foumlrskolans och skolans vaumlrdegrund och uppshydrag som ligger till grund foumlr de oumlvergripande maringlen och riktshylinjerna i den andra delen

40 Den nya skollagen ndash foumlr kunskap valfrihet och trygghet Regeringens proshyposition 200910165 samt 1 kap 3 sect skollagen

Foumlrskolans laumlroplan inneharingller maringl att straumlva mot som anger inriktningen paring foumlrskolans arbete och daumlrmed den foumlrvaumlntade kvalitetsutvecklingen Graden av maringluppfyllelse avgoumlrs genom en bedoumlmning i foumlrharingllande till hur vaumll foumlrskolan arbetar i riktshyning mot dessa maringl baringde utifraringn hur vaumll varje barns foumlrmaringgor utvecklas och i foumlrharingllande till de aringtgaumlrder foumlrskolan vidtar

I laumlroplanerna foumlr de oumlvriga skolformerna finns flera olika maringl (foumlr gymnasieskolan aumlven examensmaringl) Foumlr det foumlrsta finns de oumlvergripande maringlen foumlr utbildningen Dessa anger inriktningen paring skolans arbete och de kunskaper skolan ansvarar foumlr att elevshyerna inhaumlmtar och utvecklar Haumlr avgoumlrs graden av maringluppfylshylelse genom en bedoumlmning av i vilken utstraumlckning verksamheshyten bidrar till att maringlen narings baringde maumltt utifraringn hur vaumll elevernas foumlrmaringgor utvecklas och utifraringn de aringtgaumlrder som vidtas i undershyvisningen

Foumlr det andra finns exempelvis i Lgr 11 maringl foumlr de aumlmnesshyspecifika foumlrmaringgor eleverna ska utveckla Dessa maringl maumlts genom att det finns kunskapskrav som specificerar den kunskap som kraumlvs foumlr maringluppfyllelse i olika aumlmnen Elever som naringr de kunshyskapskrav som minst ska uppnarings ska ges ledning och stimulans foumlr att utveckla sina kunskaper saring laringngt som moumljligt utifraringn de kunskapskrav som staumllls

utbildning och undervisning Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till att maringlen foumlr utshybildningen i skollagen laumlroplanerna och andra foumlreskrifter uppshyfylls Utbildning definieras i skollagen som rdquoden verksamhet inom vilken undervisning sker utifraringn bestaumlmda maringlrdquo Med unshydervisning avses rdquosaringdana maringlstyrda processer som under ledning av laumlrare eller foumlrskollaumlrare syftar till utveckling och laumlrande geshynom inhaumlmtande och utvecklande av kunskaper och vaumlrdenrdquo41

Enligt skollagen ska alltsaring det systematiska kvalitetsarbetet omfatta all den verksamhet som omfattas av begreppet utbildshyning Utbildningen aumlr i princip all den verksamhet som omfattas av de oumlvergripande maringlen i skolfoumlrfattningarna ndash och daumlrmed ett vidare begrepp aumln undervisning Exempel paring aktiviteter utoumlver undervisning som ingaringr i begreppet utbildning aumlr studie- och yrshykesvaumlgledning skolavslutningar elevhaumllsa skolmaringltider raster utflykter och studiebesoumlk Observera att aumlven om en aktivitet

sker utanfoumlr skolenheten tex paring en arbetsplats eller utanfoumlr orshydinarie lektionstid betecknas den som undervisning saring fort den uppfyller definitionen paring undervisning Skiljelinjen mellan beshygreppen blir daumlrfoumlr svaringr att dra i maringnga fall Framfoumlr allt kan det vara svaringrt att skilja begreppen aringt inom foumlrskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet daumlr verksamheten ska praumlglas av en helhetsshysyn paring omsorg fostran och laumlrande daumlr leken har stor betydelse

uppfoumlljning och utvaumlrdering Uppfoumlljning och utvaumlrdering aumlr tvaring sammanlaumlnkade delar av kvalitetsarbetet med delvis olika syften och funktioner

Uppfoumlljning innebaumlr att fortloumlpande samla in saklig informashytion om verksamhetens foumlrutsaumlttningar genomfoumlrande och reshysultat Den kan inneharinglla baringde kvantitativ och kvalitativ inforshymation foumlr att skapa underlag foumlr analys och utvecklingsarbete Uppfoumlljning aumlr en staumlndigt paringgaringende process i det systematiska kvalitetsarbetet och aumlr daumlrfoumlr ofta ett foumlrsta steg i en utvaumlrdeshyring42

En utvaumlrdering utgaringr fraringn den kontinuerliga uppfoumlljningen och analysen men inneharingller till skillnad fraringn uppfoumlljningen vaumlrderande moment Utvaumlrderingens analys och bedoumlmning av verksamheternas styrkor och svagheter i relation till de nationelshyla maringlen aumlr noumldvaumlndiga som vaumlgledning foumlr det fortsatta utveckshylingsarbetet Utvaumlrdering sker vanligtvis vid saumlrskilda tillfaumlllen och har karaktaumlren av samlad bedoumlmning utifraringn det underlag som framkommit i uppfoumlljningen

Analys Analys innebaumlr att undersoumlka olika delar av ett underlag och komma fram till ett tydligt resultat som sammanstaumlller delarna till en helhet Analysens maringl aumlr att paring ett trovaumlrdigt saumltt bedoumlma kvaliteten i foumlrharingllande till de nationella maringlen men ocksaring att identifiera faktorer som har paringverkat maringluppfyllelsen och som kan vara utgaringngspunkt foumlr utvecklingsarbetet Analysen bestaringr av en metodisk del och en inneharingllslig del daumlr man exempelvis jaumlmfoumlr tolkar och foumlrklarar hur man foumlljt upp resultaten utifraringn laumlroplanernas maringlomraringden kunskapskrav och riktlinjer En foumlrshyutsaumlttning aumlr att det finns sammanstaumlllda underlag tex i form

42 Skolverket (2002) Att utvaumlrdera skolan Vedung Evert (2007) Utvaumlrdering i politik och foumlrvaltning

av betyg nationella prov intervjuer enkaumlter observationer diashygnoser skriftliga omdoumlmen och andra beskrivningar av arbets- och laumlrprocesser

En analys som utgaringr fraringn verksamhetens systematiska uppshyfoumlljning och fraringn forskning kan bidra till mer kvalificerade foumlrshyklaringar till varfoumlr maringluppfyllelsen ser ut som den goumlr Paring saring saumltt kan det praktiska utvecklingsarbetet faring en starkare grund att staring paring

Vetenskaplig grund och beproumlvad erfarenhet Vetenskaplig grund ndash Kunskap som baseras paring vetenskaplig meshytod Forskning aumlr ett systematiskt utforskande vars yttersta maringl aumlr att ge perspektiv paring vaumlrlden och varingr tillvaro Att ifraringgasaumltshyta och problematisera utgoumlr vetenskapens motor I det vetenshyskapliga arbetet ska man systematiskt och kritiskt granska proumlva och saumltta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang Genom den vetenskapliga begreppsapparaten med syfte teori metod material och kravet paring kaumlllhaumlnvisning blir forskningens resultat synliga och tillgaumlngliga foumlr kritisk granskning

Beproumlvad erfarenhet aumlr naringgot mer aumln erfarenhet ocksaring om den aumlr laringng Den aumlr proumlvad Foumlr detta fordras att den ska vara doshykumenterad i varje fall paring naringgot saumltt kommunicerad saring att den kan delas med andra Den ska ocksaring i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifraringn kriterier som aumlr relevanta foumlr erfarenhetens verksamhetsinneharingll Den boumlr ocksaring vara proumlvad utifraringn etiska principer all erfarenhet aumlr inte av godartat och daumlrmed eftershyfoumlljansvaumlrt slag Med en saringdan proumlvning kommer man naumlra det vetenskapliga arbetssaumlttet aumlven om inneharingllet kan vara ett annat aumln det vetenskapligt genererade43

43 wwwskolverketseforskning

Bilaga 2 Aktuella bestaumlmmelser

SKOLLAgEN (2010800)

2 kap 34 sect Kompetensutveckling Huvudmannen ska se till att personalen vid foumlrskole- och skolshyenheterna ges moumljligheter till kompetensutveckling

Huvudmannen ska se till att foumlrskollaumlrare laumlrare och annan personal vid foumlrskole- och skolenheterna har noumldvaumlndiga insikshyter i de foumlreskrifter som gaumlller foumlr skolvaumlsendet

4 kap 3 ndash 8 sectsect Systematiskt kvalitetsarbete

Huvudmannanivaring 3 sect Varje huvudman inom skolvaumlsendet ska paring huvudmannanishyvaring systematiskt och kontinuerligt planera foumllja upp och utveckla utbildningen

Enhetsnivaring 4 sect Saringdan planering uppfoumlljning och utveckling av utbildningshyen som anges i 3 sect ska genomfoumlras aumlven paring foumlrskole- och skolshyenhetsnivaring

Inriktningen paring det systematiska kvalitetsarbetet 5 sect Inriktningen paring det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 sectsect ska vara att de maringl som finns foumlr utbildningen i denna lag och i andra foumlreskrifter (nationella maringl) uppfylls

Dokumentation 6 sect Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 sectsect ska doshykumenteras

Aringtgaumlrder 7 sect Om det vid uppfoumlljning genom klagomaringl eller paring annat saumltt kommer fram att det finns brister i verksamheten ska huvudshymannen se till att noumldvaumlndiga aringtgaumlrder vidtas

Rutiner foumlr klagomaringl 8 sect Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner foumlr att ta emot och utreda klagomaringl mot utbildningen Information om rutinerna ska laumlmnas paring laumlmpligt saumltt

LAumlROPLANER

Foumlrordningen (SKOLFS 199816) om laumlroplan foumlr foumlrshyskolan

27 FOumlRSKOLECHEFENS ANSVAR Som pedagogisk ledare och chef foumlr foumlrskollaumlrare barnskoumltare och oumlvrig personal i foumlrskolan har foumlrskolechefen det oumlvergripanshyde ansvaret foumlr att verksamheten bedrivs i enlighet med maringlen i laumlroplanen och uppdraget i dess helhet Foumlrskolechefen har anshysvaret foumlr foumlrskolans kvalitet och har daumlrvid inom givna ramar ett saumlrskilt ansvar foumlr att

bull systematiskt och kontinuerligt planera foumllja upp utvaumlrdera och utveckla verksamheten

bull det systematiska kvalitetsarbetet genomfoumlrs under medverkan av foumlrskollaumlrare barnskoumltare och oumlvrig personal samt foumlr att erbjuda barnens varingrdnadshavare moumljlighet till deltagande i kvalitetsarbetet (hellip)

bull personalen kontinuerligt faringr den kompetensutveckling som kraumlvs foumlr att de professionellt ska kunna utfoumlra sina uppgifter (hellip)

Foumlrordningen (SKOLFS 201037) om laumlroplan foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet

Foumlrordningen (SKOLFS 2010250) om laumlroplan foumlr speshycialskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Foumlrordningen (SKOLFS 2010251) om laumlroplan foumlr sameshyskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Foumlrordningen (SKOLFS 2010255) om laumlroplan foumlr grundsaumlrskolan

28 REKTORNS ANSVAR Som pedagogisk ledare och chef foumlr laumlrarna och oumlvrig personal i skolan har rektorn det oumlvergripande ansvaret foumlr att verksamheshyten som helhet inriktas mot de nationella maringlen Rektorn ansvashyrar foumlr att skolans resultat foumlljs upp och utvaumlrderas i foumlrharingllande till de nationella maringlen och kunskapskraven Rektorn har anshysvaret foumlr skolans resultat och har inom givna ramar ett saumlrskilt ansvar foumlr att

(hellip)

bull personalen faringr den kompetensutveckling som kraumlvs foumlr att de professionellt ska kunna utfoumlra sina uppgifter (hellip)

Foumlrordningen (SKOLFS 2011144) om laumlroplan foumlr gymnasieskolan

26 REKTORNS ANSVAR Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor Rektorn ansvarar foumlr att plashynera foumllja upp utvaumlrdera och utveckla utbildningen i foumlrharinglshylande till de nationella maringlen Som pedagogisk ledare foumlr skolan och som chef foumlr laumlrarna och oumlvrig personal i skolan har rektorn ansvar foumlr skolans resultat och har inom givna ramar ett saumlrskilt ansvar foumlr att

(hellip)

bull laumlrare och annan personal faringr moumljligheter till den kompetensshyutveckling som kraumlvs foumlr att de professionellt ska kunna utshyfoumlra sina uppgifter (hellip)

Foumlrordningen (SKOLFS 19942) om 1994 aringrs laumlroplan foumlr de frivilliga skolformerna (gaumlller foumlr vuxenutbildningen i avvaktan paring beslut om ny laumlroplan)

26 REKTORNS ANSVAR (hellip) Rektorn har ansvar foumlr skolans resultat och har daumlrvid inom givna ramar ett saumlrskilt ansvar foumlr att

(hellip)

De allmaumlnna raringden med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete riktar sig till huvudmaumln foumlrskolechefer och rektorer de omfattar alla som arbetar inom skolvaumlsendet och gaumlller foumlr samtliga skolformer och fritidshemmet Syftet med raringden aumlr att underlaumltta foumlr och ge vaumlgledning

till huvudmaumlns foumlrskole- och skolenheters systematiska kvalitetsarbete saring att det leder till en oumlkad maringluppfyllelse

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning


Materialets struktur

Verksamheter och yrkeskategorier som ber

Samband med andra allmaumlnna raringd





Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

FIGUR Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser


Allmaumlnna raringd och foumlreskrifter

Oumlvrigt

Skolverkets webbplats


Huvudman

Foumlrskole- och skolenhet

Kvalitet

Resultat och effekter

Maringluppfyllelse

Utbildning och undervisning

Uppfoumlljning och utvaumlrdering

Analys

Vetenskaplig grund och beproumlvad erfarenhet


Skollagen (2010800)

2 kap 34 sect Kompetensutveckling

4 kap 3 ndash 8 sectsect Systematiskt kvalitetsar

Laumlroplaner

Systematiskt kvalitetsarbete ndash foumlr skolvaumlsendet

Stockholm 2015

Foumlrord

Foumlrord 5

Inledning 8

Referenser 41

Inledning

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Stockholm 2015

Foumlrord

Foumlrord 5

Inledning 8

Referenser 41

Inledning

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Foumlrord

Foumlrord 5

Inledning 8

Referenser 41

Inledning

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Foumlrord 5

Inledning 8

Referenser 41

Inledning

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Inledning

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

KOMMENTARER

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

shyshy

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Dokumentation

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

KOMMENTARER

shyshyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

KOMMENTARER

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Huvudmannen boumlr

shyshy

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

ALLMAumlNNA RAringD

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Referenser

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Huvudman

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

SKOLLAgEN (2010800)

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

LAumlROPLANER

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

(hellip)

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

Inledning









Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer




Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer



Allmaumlnna raringd

Kommentarer

Referenser



Oumlvrigt



Huvudman


Kvalitet


Maringluppfyllelse



Analys



Skollagen (2010800)



Laumlroplaner

Documents

Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet · Vad de allmänna råden handlar om . De allmänna råden beskriver hur huvudmän, förskole- och skol enheter bör arbeta för