Ta 111 01 ag 2011-04-04 11.19 Sida 1 Trav...Gävletravet 2010. Hon var den häst som sprang in mest pengar på samma travbana under förra året och hon har tack vare sin spurt blivit

TravSPOR

T

EN TIDNING FÖR MEDLEMMAR I RIKSFÖRBUNDET FÖR SVERIGES TRAVHÄSTÄGARE NR 1-11

RST

NYA AVELS-VÄRDERINGS-SYSTEMET BRA ELLER DÅLIGT?

KÖRTEKNIKENVIKTIG FÖRTANDHÄLSAN

Trav_111_01_omslag 2011-04-04 11.19 Sida 1

Elitserien för unga travhästar

Breeders’ Crownåret 2011 bjuder på flera nyheter. Mycket glädjande är att Breeders’ Crown tillförs ytterligare medel så att vi kan erbjuda 1 miljon kr i förstapris i alla finaler. Det innebär en samlad finalprissumma om 8 miljoner kr lördagen den 5 november på Sundbyholmstravet. Tävlingssystemet är också trimmat så att vi kör 6 delomgångar med sammanlagt 24 del-tävlingar och 12 semifinaler. Genom denna förändring har vi kunnat öka prispengarna i deltävlingarna samt semifinalerna och hoppas också på ännu högre sportslig kvalité. Huvudsponsorer för 2011 är Aftonbladet, Best Western, Travronden och Folksam.

DELTÄVLINGAR 14 april Örebro 16 maj Halmstad 25 juni Rättvik 31 juli Hagmyren 5 september Mantorp 11 oktober Axevalla

SEMIFINALER 26 oktober Solvalla

FINALER 5 november Eskilstuna

www.breederscrown.se

hoppas också på ännu högre sportslig kv

alitéhoppas också på ännu högre sportslig kv

Huvudsponsorer för 2011 är .alité

estern,W Best Aftonbladet, Huvudsponsorer för 2011 är

olksam.ravronden och FT

s:tnerarP

:erHuvudsponsor

sponsorödarUppf

:sponsor

Trav_111_02-03_nr3/08 2-3 innehåll 2011-04-04 11.23 Sida 2

3RST TRAVSPORT NR 1 2011

INNEHÅLLNR

1 2

011

05 Ledare

06 Belinda Sign – bättre sent än aldrig

RSTRiksförbundet för Sveriges TravhästägareHästsportens Hus161 89 StockholmHästägarföreningarna når du via vår hemsidawww.rst–trav.com [email protected]

GeneralsekreterareStig Lundqvist 0293-109 05, 0707-92 34 [email protected]

Styrelse

Göran Löfgren, ordförande070-495 80 14 [email protected] Melefors 090-14 74 06Ulf Bergström 070-718 61 86Richard Smith 070-321 37 12Anders Holmqvist 0702-08 03 41Maja Karlsson 070-661 56 06Björn Frössevi 0733-36 06 03Berth Ottosson 0705-62 50 37Christer Häggström 070-318 97 40

RST TravsportTidningen RST Travsport utkommer fyra gånger per år.

RedaktörAnne Adre [email protected]

Ansvarig utgivareGöran Löfgren

LayoutLena [email protected]

Annonsförsäljninglena Karlsson 08/640 01 [email protected] Stig Lundqvist 0707-92 34 44

TryckeriGrafiska Punkten, Växjö

ISSN 1653-9842

Omslagsbilden: Kanal 75

12 Kajsas ungdomar vet vad de vill

13 Det roligaste med att vara hästägare

14 Att välja hingst till sitt sto

17 Tomas Thell håller koll på inavelsgraden

19 Stefan Melander: Undvik dåliga hingstar

23 Snackisar på stallbacken

24 Felaktig benställning på föl


28 Notiser

30 Notiser

32 Hästtandvård i fokus: Körtekniken viktig

35 Att förebygga betselskador

38 Friskare travhästar

40 Notiser

43 Konstgjord hov kan ge bättre banor


44 RST-nytt

46 Krönika: Christer ”Flachen” Carlsson

Paret Eyvindsson-Mandal på Bärby gård somäger Belinda Sign, tränar också islandshästar.

B

Skoja till loppen?

Trav_111_02-03_nr3/08 2-3 innehåll 2011-04-04 11.23 Sida 3

Våra veterinärer är experter på häst. Prova oss du också!

Boka tid på hastklinikerna.se

Vi !nns på följande orter: Axevalla, Bergsåker, Boden, Färjestad,

Gävle, Jägersro, Kalmar, Luleå, Mantorp, Ramkvilla, Romme, Rättvik, Skara, Solänget, Södertörn, Tingsryd,

Täby, Umeå, Åby, Åsa, Östersund, Örebro www.hastklinikerna.se

R

T

Våra veterinärer är experter på häst. Prova oss du också!

Boka tid på hastklinikerna.se

Vi !nns på följande orter: Axevalla, Bergsåker, Boden, Färjestad,

Gävle, Jägersro, Kalmar, Luleå, Mantorp, Ramkvilla, Romme, Rättvik, Skara, Solänget, Södertörn, Tingsryd,

Täby, Umeå, Åby, Åsa, Östersund, Örebro www.hastklinikerna.se

Trav_111_04-05_2/08 4-5 ledare 2011-04-04 07.52 Sida 4

R

T


FOKUS PÅ HÄSTÄGARNA 2011OCH ALLA ÅR FRAMÖVER!

SvenSk TravSporT SäTTer fokuS på häSTägarna under 2011 vilkeT är myckeT glädjande. Travsäll-skapen kommer att på olika sätt stimulera hästägandet vilket jag berörde i föregåendeledare. Detta är mycket positivt och nödvändigt för att trygga det framtida hästägan-det. Att säkerställa en fortsatt stark uppfödarkår är också nödvändigt inte minst för attvi ska få tillräckligt med hästar i loppen så att spelet som ju försörjer vår sport, kan bibehållas på dagens höga nivå och helst utvecklas.

SvenSk TravSporT/ST och deSS medlemmar, BAS-organisationer, travsällskap och travklub -bar måste genom att sluta sig samman och arbeta åt samma håll och mot samma målsäkerställa svensk travsports världsledande ställning in i framtiden.En förutsättning för detta är att samtliga medlemmar känner sig delaktiga i arbetet.

Detta kan ske genom deltagande i projektarbeten, möten och konferenser samt bli del-givna förbundets information. Jag känner en trygghet i att så blir fallet efter att ST:s ord-förande, Hans Ljungkvist vid förtroenderådet 9 mars, utlovat att så kommer det att bli.

dokumenTeT Trav 2010 måSTe erSäTTaS med eTT nyTT för de närmaSTe åren. Mycket av det somfinns i dagens dokument är fortfarande aktuellt även i en framtid. Härvid måste visio-nen, målen och delmålen vara tydliga samt mätbara om vi skall kunna utveckla svensktravsport och bevara den som den folkrörelse den är idag.

BaS-organiSaTionerna har TillSammanS under flera år akTivT arBeTaT för aTT STonaS andel avpriskakan skall vara minst 40 procent. Det känns glädjande att Svensk Travsport nugenom sitt sportsliga mandat har satt det sportsliga målet för stona genom att ange attminst 38 procent av starttillfällena ska vara förbehållet just stona under 2011 Detta in -nebär inte att deras andel av prispengarna kommer att bli 40 procent men det är ettsteg i rätt riktning. ST kommer också att se till att unghästarna och kallbloden får sinaberättigade delar av loppen.

eTT av ST:S fyra fokuSområden under 2011 är puBlik och BanBeSökare. Det kommer under åretatt anordnas en mängd aktiviteter för publiken/banbesökaren i samband med event,travtävlingar, propagandatrav etc. Under våren 2012, kommer det att vid varje travba-na hållas ”öppet hus” för att locka nya intressenter till sporten. Ett bra initiativ somkräver samarbete lokalt mellan olika intressegrupper för att det ska bli ett fram-gångskoncept.

Tack och lycka Till! Tiden går forT när man har roligT brukar man säga och detstämmer väl in på mitt uppdrag som RST:s ordförande. Det ärnu fyra år sedan jag valdes och jag har haft en fantastisk resatillsammans med styrelsekamrater, medlemmar och trav-sportkamrater från olika organisationer. Många positiva ochkonstruktiva upplevelser och intryck vid möten mellanmänniskor gör att jag har gott hopp om att hästägarnas posi-tioner kommer att ytterligare flyttas fram i travsverige. Jag villtacka Er alla för min tid som ordförande och önskar Er allalycka till i framtiden.

Göran Löfgren/ Ordförande RST

LEDARENGÖ

RAN

LÖFG

REN

R

T

Trav_111_04-05_2/08 4-5 ledare 2011-04-05 13.32 Sida 5

När Hreggi åkte till Island för att hjälpa sin sjuka svågerlämnade han Belinda tillfälligt till Erik Lindegren somstartade henne i lopp och vann överraskande. På denvägen är det. Här V64-6 på Solänget. Foto: Kanal 75

Trav_111_06-13_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.28 Sida 6

BelindaSignBättre Sentän aldrigHon blev Årets Häst och Årets äldre varmblod påGävletravet 2010. Hon var den häst som sprang in mestpengar på samma travbana under förra året och hon hartack vare sin spurt blivit flera travexperters lilla favorit.

Trav_111_06-13_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.28 Sida 7

8 RST TRAVSPORT NR 1 2011

Belinda Sign (e. S.J:S Photo u. Skaidrite) har gått mot Strömmen ochstartade första gången som sexåring 2009. Då sprang hon in74 000 kronor. Förra året hade hon sin andra tävlingssäsongoch sprang in 683 023 kronor och vann bland annat finaleni Diamantstoet.Hon ägs av Islandshästkonsult JM i Alunda utanför

Uppsala och har tränats hemma på gården av amatörträna-ren Hreggvidur Eyvindsson.Som namnet avslöjar så driverIslandshästkonsult verksamhet med islandshästar (se arti-kel på nästa uppslag). Travhästarna har hela tiden betrak-tats som gårdens hobbyhästar. Men nu är läget förändrat.Hreggi är född på Vestmannaöarna men flyttade sedan

med sin familj till fastlandet. Där har familjen drivit islands-hästgård och Hreggi fick sin första islandshäst som fem-åring. Även om ridning varit hans huvudsysselsättning såhar körningen lockat. Han började köra islandshästar påIsland och tävlade till och med i travlopp med dem i slutetav 70-talet.1983 jobbade han på en islandshästgård i Kanada, gran -

ne med ett stort travstall.– Jag red på en slinga i skogen som gick alldels förbi trav-

stallet. Jag stannade ofta och tittade när de körde, berättarHreggi.När han flyttade till Sverige i slutet av 80-talet funderade

han ett tag på att skaffa något annat än islandshästar. Mestför att reta islandshästfolket. Men det stannade vid funde-ringar.

hreggi är utBildad B-tränare för iSlandShäSt På iSland och har arbetat som avelsdomare och examinator vid unghästprovi flera år. Han har tagit en hel rad med SM-guld och tävlatför både det isländska och svenska landslaget. 1998 blevhan nordisk mästare i tölt på hingsten Kjarni frá Kalv-stödum. Hans känsla för och kunskap om hästar imponeraroch tillsammans med sin fru Jenny räknas han som en av demest namnkunniga inom islandshästvärlden. Men intres -set för travare har alltid funnits där i bakgrunden.– Jag skaffade min första travare 1992. Jag sålde en islands-

häst och fick en travare i inbyte, Hästeryds Katinka (e. Dor-ians Music u. Silvia Countess). Hon kvalade och sprang in8 000 kronor. Hon fick två avkommor men det blev aldrignågot av dem, berättar Hreggi.Sen köpte han Victory Class (e. Self Confident u. Sofia

Prophet). Han gjorde någon start.

”Jag trodde att hon skulle vara litemesig i loppen eftersom hon är såsnäll, men på banan blir hon tuff”

–Det är variationen som gör att det blir kul säger islandshästtränaren Hreggvidur Eyvindsson, som vid sidan av även tränar sina travhästar. Här tillsammans med tvååriga hingsten Kilkenny.

Trav_111_06-13_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.28 Sida 8


–Det är variationen som gör att det blir kul säger islandshästtränaren Hreggvidur Eyvindsson, som vid sidan av även tränar sina travhästar. Här tillsammans med tvååriga hingsten Kilkenny.

Trav_111_06-13_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.28 Sida 9

Stormy Creek kvalade som åttaåring men blev aldrig någon stjärna. Så fick sonen i huset, Eyvindur, Criks BigBang. Han gick hyfsat och vann som mest 50 000 i ett lopppå Solvalla.Även om travarna inte inbringat några större vinstsum -

mor till gården har man aldrig gjort sig av med dem helt.Jennifer Villing köptes och hon är mamma till Bärbys SuperNova och Kilkenny. Nu är hon dräktig med Rite on Track.Fölet ska bli dottern Elsas.Belinda Sign köptes in som tvååring från Icke Ire i Älv-

karleby.– Jag hade inte tänkt köpa någon häst just då. Jag var mest

ute och tittade på skoj. Belinda var liten men jag tyckte atthon såg smidig och fin ut, säger Hreggi.Hon, liksom de tidigare, har han tränat själv hemma på

gården, där det på senare år även gjorts en travslinga.– Vår huvudsakliga verksamhet på gården är att träna

islandshästar. Travarna har inte hört till jobbet utan harmest varit en hobby.

när hreggi Skulle åka till iSland för att hJälPa till att träna häStarna

när svågern var sjuk förra sommaren, lämnade han Belindatill Erik Lindegren, helt tillfälligt. Och sa att han kunde star-ta henne om han ville. Nio dagar efter vann hon första lop -pet på Gotland. Därefter blev hon tvåa i ett V75-lopp påSolvalla. Hon hade en i det närmaste fantastisk framgångunder sommaren och hösten. Hennes spurt över upplop pethar imponerat på de flesta travkommentatorerna.– Jag trodde nog att hon skulle kunna gå skapligt. Men

aldrig att hon skulle gå så här bra. Att få en häst som startarpå V75 har ju alltid varit en dröm, säger Hreggi. Jag troddealdrig hon skulle komma så här långt.Under vintern har hon varit hemma och vilat. Vid sä-

songsstarten kom hon tvåa och startade sen på V75 påSolvalla och blev sjua. Sen blev hon sjuk och ordinerades

”att träna islandshästar är gårdenshuvudsakliga verksamhet. Men detär variationen som gör det kul”

Trav_111_06-13_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.28 Sida 10


islandshästarna är hela familjens eyvindsson-Mandals arbete och intresse

vila, men nu är hon pigg och fräsch igen.– Hon behöver några lopp i kroppen för att komma igång

igen, konstaterar Hreggi, som inte förväntar sig att hon skagöra en lika bra säsong i år som förra året.– Hon ska få vara hos Erik och starta så länge det går bra.

Där har de bättre möjligheter att ta hand om henne mellanstarterna och bättre träningsmöjligheter än vad jag har härhemma.

och hon Blir väl omhändertagen i Stallet. Hon har blivit lite av enfavorit bland skötarna eftersom hon älskar att bli ompysslad.– Det är bättre att ha en häst i ett litet stall. Då kan den bli

en stjärna där, i stället för att var en i mängden i ett stortstall.Hreggi beskriver henne som snäll och trevlig även om

hon kan vara busig i hagen och svår att fånga ibland.– Jag trodde att hon skulle vara lite mesig i loppen eftersom

hon är så snäll. Men så är det inte. Hon är tuff när hon kom -mer ut på banan och viker inte ner sig. Hon tål att job ba. Nu frågar de, lite retsamt, hos Stall Lindegren om Hreggi

iSlandShäStkonSult Jm StartadeS 1986 av Hreggvidur Eyvinds-son och hans fru Jenny Mandal, två namnkunniga perso-ner inom islandshästvärlden. De driver idag Bärby gård iAlunda, som tidigare ägdes av Uppsala universitet.Gården har utvecklats under åren och här finns idag ett 40-tal islandshästar varav ungefär hälften är ridskolehästar.Här bedrivs även träning och inridning, konferensverk-samhet, kurser, weekendarrangemang med relax i ”heita-pottir”, sommarläger och gårdspensionat.

hreggiS fru Jenny är en av ett fåtal utBildade ridlärare inom is-landshästridning och tävlade framgångsrikt under 80- och90-talen och har flera SM-guld. Hon har deltagit i ett fler-tal internationella tävlingar för det svenska landslaget.

Sonen eyvindur BörJade rida Som tvååring och har under sina årsom Young Rider vunnit sex SM-guld, två guld i Nordiskamästerkskapen, varit fyra på Landsmót (en stor tävling påIsland) och har en rad andra mästerskapsmedaljer. Idag ar-betar han som hovslagare och tränare på gården och harfått fram flera hästar till fina resultat på avelsvisningar.

dottern elSa gick ut elitidrottSgymnaSiet med inriktning islands-häst förra året. 2005 vann hon SM-guld i femgång och harockså tävlat för svenska landslaget. Även hon arbetar iföretaget men jobbar just nu med träning av hästar påIsland.Både Eyvi och Elsa är intresserade av trav och hjälper

gärna pappa med träningen hemma på gården.

inte har fler gamla hästar hemma på gården som kan starta.– Jag hade gärna startat henne tidigare om jag hunnit få

henne klar. Men jag tror inte att det är någon fördel att star-ta dem för tidigt. I alla fall inte som 2-åringar.– En och annan kanske klarar det men det är bra om de

får växa färdigt först. Och att tävla är inte samma sak somatt träna. De behöver psyke för att klara av att tävla.

men det finnS en ”gammal” häSt till hemma På gården, Bärbys SuperNova, som nu är sex år.– Jag hoppas hon ska kunna kvala i vår. Hon ser spän -

nande ut och har lätt för att trava. Men det är en helt annantyp av häst, betydligt vassare jämfört med Belinda. Jag harkört henne på banan på Gävletravet och sista 500 gick hon1.20-tempo. Hon ser väldigt spänstig ut. Kilkenny är underinkörning men har inte kommit framför vagn än.– Han är ju bara två år. Jag har gott om tid på mig med ho-

nom, säger Hreggi och skrattar.Förhoppningen är dock att låta honom gå premielopp till

hösten. Text och foto: Anne Adre-Isaksson

Hreggvidur Eyvindsson blev 1998 nordisk mästare i tölt på hing-sten Kjarni frá Kalvstödum. Foto: Lisbeth Hulander

Trav_111_06-13_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.28 Sida 11


KAJSAS UNGDOMAR VET V Nu är alla enkäter redovisade från SvenskTravsports projekt, Kajsa på turné. Redan nuhar åtgärder gjorts och det kommer alla trav-ungdomar att märka på olika sätt under året.– Bland annat gör vi om det populära projektetTravets Talanger, säger Kajsa Gustafsson.

undEr höStEn 2010 åktE kajSa guStafSSon land och rikE runt för attträffa alla ungdomar inom travsporten. Totalt besökte hon12 banor från norr till söder. Alla ungdomar fick en mycketomfattande enkät att fylla i. Nu har hon gått igenom alla en-käter och totalt var det 377 ungdomar som var med och tyck-te till. De fick svara på frågor om hur det kom in i travspor-ten, framtidsplaner och de fick även ge förslag på förbätt-ringar. – Vi fick in väldigt många bra synpunkter som vi tagit till

oss på olika sätt och vi har flera nyheter att bjuda på underdetta år, säger projektledaren Kajsa Gustafsson.

En Stor förändring för alla ungdomar är att det populära projek-tet Travets Talanger får ett lite annorlunda utseende under2011. De vänder på ordningen och börjar med en loppserie

runt om i landet under april där alla ungdomar som uppfyl -ler kraven har möjlighet att både rida och köra lopp. Man fårsjälv söka häst och upplysa banan att man är tillgänglig. Efterdenna serie på totalt fem travlopp och lika många montéloppkan man söka sig vidare till Travets Talanger Profil. Där får15 ungdomar ytterligare utbildning i bland annat mental trä-ning och medieträning.– Vi gör den här förändringen för att det är väldigt många

ungdomar som uttryckt en önskan att få köra fler lopp.Därför öppnar vi upp Travets Talanger till en loppserie. Jagtror att det kommer att bli väldigt positivt för alla, sägerKajsa.

En annan nyhEt är att SvEnSk travSport Startar Ett projEkt för ungaB-tränare under året. Detta gör det tillsammans med Häst-sportens ungdomssatsning, HUS.– Det var många som ville att vi skulle ha ett slags Travets

Talanger men mer för de som bara ville ägna sig åt att tränaoch inte köra. Så därför kommer vi att starta detta för attsporra unga B-tränare ännu mera.

En trEdjE åtgärd är att hEmSidan ungdomStrav.nu görS om för attkomma ungdomarna ännu närmare.– De flesta ungdomar inom travet vill synas mer i media.

De tycker att alla äldre och mer etablerade får för mycket

Amandah Andersson gör segergesten efter vinst i ponnylopp på Jägersro. Foto: Kanal 75 Kajsa har tagit del av 377 ungdomars önskemål till förbättringar inom ungdomstravet .

Trav_111_12-13_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.30 Sida 12


KAJSAS UNGDOMAR VET VAD DE VILLuppmärksamhet. Så vi hoppas att den nya hemsidan kom -mer att uppskattas av alla.Ungdomarnas egen sida beräknas att bli klar under våren

och den kommer bland annat att vara intrigerad med face-book och bloggar.– Det har varit väldigt kul att träffa så många ungdomar. Vi

har massor av idéer att arbeta vidare med, men det är främstdessa tre grejer som vi kommer att satsa på under året, av-slutar Kajsa Gustafsson.

travEtS talangEr loppSEriE 2011• 1 april Romme• 8 april Bergsåker• 14 april Åby• 21 april Örebro • 26 april Axevalla.

travloppEn:

För körlicenser B-D-E-F. Födda 1990 eller senare.

montéloppEn:

Montélicens. Födda 1985 eller senare. Det är obligatorisk närvaro på loppcoachningen för deltagande kuskar/ryttare till loppen.

Kajsa har tagit del av 377 ungdomars önskemål till förbättringar inom ungdomstravet .

vad tyckEr du är roligaSt mEd att vara

häStägarE?

jukka niSumaa

”jag tyckEr att dEt roligaStE mEd att va-

ra häStägarE är att få drömma om att få

En världSStjärna till häSt. lyckaS dEtta

Så är dEt dEn bäSta drömmEn i mitt liv

Som gått i uppfyllElSE.”

maj-britt karlSSon, hälSingland

”häStägandEt är Ett Sätt att lEva där

närhEtEn till häStEn och dEn Sociala gE-

mEnSkapEn är hElt avgörandE. man mår

hElt EnkElt bra av att vara häStägarE!”

magnuS johanSSon, tEg

”kontaktEn mEn häStEn i förSta hand,

att mEd En blandning av blodSlinjEr,

träning och harmoni förSöka Skapa En

vinnandE tävlingSindivid. SpänningEn och

drömmarna om framgång i tävlandEt.

och alla männiSkor runtomkring Som

man mötEr.”

bErtil johanSSon

” dEt roligaStE är, tyckEr jag och min

fru, att kunna bESöka häStEn. att ockSå

få prata mEd SkötarEn och/EllEr träna-

rEn är ju Extra kul. när häStEn kommEr

till Start blir dEt dEn där SpEciElla

känSlan Som gör dagEn!”

vad tyckEr duär roligaSt mEd

att vara häStägarE?

Trav_111_12-13_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.30 Sida 13


VIKTEN AV ATT VÄ

bättre eller sämre avel?

Två framgångsrika hingstar i lopp på Solvallai december 2010 – Maharajah och Iceland.

Foto: Kanal 75

Det nya systemet innebar nästan en förDubbling av an-talet varmblodiga hingstar i svensk avel förraåret. Antalet hingstar i offentlig avel i Sverigeökade från 140 år 2009 till 213 förra året. Av des -sa var 151 uppstallade i landet och 62 var så kal -lade listhingstar från andra länder.Att allt fler hingstar nu slåss om stona har

bland annat medfört att antalet betäckningar perhingst minskat. För de svenskstationerade hing-starna sjönk det från 43,8 betäckningar för två årsedan till 27,9 under förra året. Listhingstarnabetäckte i snitt 10,9 ston förra året, vilket kanjämföras med 12,1 året innan.Priset för hingstens tjänster har också blivit en

viktigare konkurrensfaktor.

Det nya avelsvärDeringssystemet består av en varude-klarationsbeskrivning och av de visade hings-tarna godkänns alla för offentlig avel förutsatt attde inte bär på defekter som strider mot djur-skyddslagen.Enligt Svensk Travsport skulle 149 av de 213

hingstar som verkade i offentlig avel förra åretblivit godkända i det tidigare systemet, där ettgodkännande även grundades på härstamningoch prestationer.Betäckningsstatistiken från Svensk Travsport

visar att dessa hingstar betäckte fyra av fem ston.Men en femtedel valde samtidigt hingstar medlåga omdömen.– Vi vet från vetenskapliga analyser att ju hög-

re förväntat avelsvärde en hingst har, desto bätt-re lyckas de som grupp betraktat. Även om detförstås inte är någon garanti i varje enskilt fall,säger Christina Olsson, avelschef på SvenskTravsport.

Det nya avelsvärderingssystemet harväckt både positiva och negativa reaktioner. Den stora ökningen av antalet varm-blodiga hingstar i svensk avelifrågasät ts. Och många aktiva är eniga om att det leder till sämre avelsframsteg.

Trav_111_14-21_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.32 Sida 14

VÄLJA RÄTT HINGST

Trav_111_14-21_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.32 Sida 15


Av de 213 hingstar som verkade i offentlig avel 2010 skulle endast 149 blivit godkända

i det tidigare avelsvärderingssystemet

– Tävlingsprestationerna är ocksåklart ärftliga, dvs en hingst som har tjä-nat mycket pengar/sprungit fort, harstörre chans att lyckas i aveln.Detta, påpekar Christina Olsson, inne-

bär också att prestationerna säger merom avelsvärdet än hästens stam.– Härstamningen är en förutsägelse för

hur man tror hästen kommer att bli. Hurhästen sen springer, talangen, visar vilkagener hästen faktiskt fick och de är barade gener som en häst har fått som denockså kan nedärva. Det är viktigt att mankommer ihåg detta samt hur mycketsläkt olika individer är när man utvärderar en härstam-ning. Det är lätt att lura sig själv annars.Christina Olsson är övertygad om att skillnaden mel -

lan bästa och sämsta hingst i aveln kommer att öka dra-matiskt och det kommer att bli mer betydelsefullt hurpåläst/lyckosam varje enskild uppfödare är.

Vad innebär det att det blivit en fördubbling av antaletvarmblodiga hingstar i svensk avel?– Det kommer säkert att finnas några hingstar som blirlyckade även av de nya som tidigare inte skulle blivitgodkända men som medeltal kommer de förmodligeninte att föra svensk avel framåt. Antalet hingstar, till-gängligheten och konkurrensen bidrog i hög grad i fjoltill att betäckningssiffrorna gick upp. Trots att de hadevikande trend i många andra länder och hästraser. Det

är väldigt positivt att intresset för att betäckaökade och det kan till mycket stor del hän-föras till det nya avelsvärderingssystemet.

En femtedel av stoägarna valde hingst medlåga omdömen. Vad tror du att det innebärför den svenska travhästen? – Förmodligen kommer avelsframsteget ipopulationen att minska något även om någ-ra hingstar kommer att lyckas.

Kommer uppfödarna kunna sälja alla de fölsom föds i år? Och hur tror du att prisbildenkommer att se ut?

– Jag tror att det kan bli svårt att sälja efter en del hing-star, men det kanske inte är syftet med betäckningarnaheller. Det kommer troligen att ha en dämpande effektpå prisbilden, både när det gäller kostnaderna för upp-födning och försäljningspriserna. Om man använt enhingst med lägre fölavgift så kanske man också säljer förett lägre pris.

Av 213 hingstar i avel är bara 33 avkommeprövade. Trordu att detta kommer att öka framöver?– Nej. Betäckningarna kommer att spridas över flerhingstar, vilket leder till att det blir svårare för hing-starna att få så stora avkommegrupper att en utvärderingav deras förärvning kan göras. Fler hingstar kommer för-modligen att stå i aveln med så få ston att man får svårtatt utvärdera om det är en bra avelshingst eller ej.

Text: Anne Adre Isaksson Foto: Privat

Avelsvärderingsresultat Antal Betäckta ston Procent Ston/hingstTidigare godkända 135 3 653 74,5 27

Mycket högt avelsvärde 5 147 3,0 29

Högt avelsvärde 9 206 4,0 23

Medelmåttigt avelsvärde 25 340 7,0 14

Lågt avelsvärde 22 334 7,0 15

Mycket lågt avelsvärde 17 220 4,5 13

Värdebokstav Antal Betäckta ston Procent Ston/HingstElit 5 252 5,0 50

A 8 479 10,0 60

AB 7 188 4,0 27

B 6 66 1,0 11

C/Kasserade 7 65 1,0 9

betäCkningar 2010 (inklusive listhingstar)

avkOmmeprövaDe hingstar 2010 (inklusive listhingstar)

Ch

ris

tin

a O

ls

sO

n

Trav_111_14-21_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.32 Sida 16


Malin Löfgren ska ge travtränaryrketnågra år och se hur det fungerar.

– Jag tyCker att Det nya avelsvärDeringssystemet är riktigt. Manska få välja vilken hingst man vill. Men det leder till enförsämrad avelsutveckling, säger Tomas Thell påHingstdepån i Östergötland.Han menar att alldeles för många uppfödare i Sverige

riktar in sig på att föda upp hästar som ska kosta minst

300 000 kronor. Något som han tror lett till att mångauppfödare förlorat stora belopp.– När man kommer upp i de prisklasserna är det få

som hittar köpare till dem. Det måste tas fram billigarehästar också, som vanligt folk kan köpa och äga. Just nuhåller vi på att förlora den kategorin hästägare och dettar tid att få dem tillbaka till sporten.Själv är Tomas Thell en av de få som utökat sin verk-

samhet. Idag äger han 32 fölston.– Vi delägare i Hingstdepån slog ihop ett antal ston för

att se om vi kan få lönsamhet i uppfödningen. Det harvarit relativt billigt att göra den här investeringen nuoch jag tror att det kan bli ekonomi i det framöver.

Det är viktigt att ta hjälp av den exper-tis som finns idag, för att få bra hållbar-het på sina hästar. Och att hålla en låginavelsgrad.

VIKTEN AV ATT HÅLLA KOLL PÅ INAVELSGRADEN

Tomas Thell:


Trav_111_14-21_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.32 Sida 17


Och det är pengarna man fått in på hingstarna som möj-liggjort satsningen.I sin egen avel tänker han framför allt på inavelsgraden.– Den är oerhört viktig för att få bra hållbarhet. Det har va-

rit alldeles för mycket inavel och själv försöker jag hålla eninavelsgrad under sex procent. Tomas Thell tror att valet av hingst många gånger är opla-

nerat. Vilket det inte skulle behöva vara.– Det finns så många hjälpmedel idag. Och vill man att

aveln ska gå framåt ska man vända sig till de experter somfinns. Men det är många som tänker med plånboken. Ochdet finns de som vill betäcka med en grå hingst. Så det fin ns olika infallsvinklar.I dagsläget rankar han Sverige som nummer två inom

aveln, efter Frankrike och före USA. – Tidigare var det nästan bara amerikanska hingstar i avels-

”Det måste tas fram billigarehästar ocksåsom folk kan köpa och äga”

BLODBANKEN HJÄLPER TILL ATT VÄLJA RÄTT

På BlodBankens hemsida finns Bland annat en funktion där man kanskriva in vilket sto man har och vilken typ av hingst manvill ha. Då får man upp en lista med hingstar som matcharde krav man ställt upp. – Många använder detta när de funderar på en speciell

hingst, för att kontrollera inaveln bland annat, säger PerJohnsson på Blodbanken.Han tycker att det viktigaste är att fundera över vilket mål

man har med sin uppfödning.– Föder man upp för egen del har man ju större frihet. Ska

man föda upp kommersiellt och få betalt är man väldigt be-gränsad kring vilka hingstar man kan välja bland. Och dåska man kanske fundera över om man ska föda upp överhuvudtaget. Det är väldigt svårt att få täckning för sina kost-nader oavsett vilka djur man satsar på.

sJälv Brukar han använda BlodBanken för att se vilka hingstar somgett bra avkommor tidigare. – Min fasta övertygelse är att man inte ska inavla för hårt.

Det är knappast en slump att tre av de absolut svagaste far-morfarskorsningarna i Blodbanken är Speedy Crown-stonpå Lindy�s Crown respektive Alf Palema samt Super Bowl-ston på Alf Palema. Samtliga tre korsningar ger väldigtmycket inavel. Jag ser helst att man håller inavelskofficien-ten under 15 procent.– Innan Blodbanken fanns hade jag helt andra uppfatt-

ningar om avel. Dem har jag fått revidera nu när det finns såstora datamängder att ta hjälp från.– Jag och många med mig, trodde exempelvis att det var

bra att linjeavla på Speedy Crown. Det tror jag inte idag. Detär en fantastisk hingst för amerikanska förhållanden, meninte lika bra för svenska.

toppen men nu ser vi fler och fler franska. Och jag tyckeratt man ska korsa in mer franskt i amerikanska märrar.

tomas thell anser att vi undervärderar våra svenska hingstar.Ochatt det finns flera som är på väg upp.– Idag är det nog lika bra att ta en bra svensk unghäst-

stjärna som att ta en bra amerikansk unghäststjärna. Tilloch med bättre! Och kanske allra bäst att ta en fransk ung-häststjärna.Det viktigaste just nu för svensk uppfödning, tycker

Tomas Thell är att öka uppfödarpremierna under en tre-årsperiod, till 20 procent för 2-6-åringar och ta bort för äldre hästar.– Det skulle gynna hästägarna enormt, med lägre auk-

tionspriser och därmed möjlighet att få tillbaka tidigare,mindre hästägare. Amatörsporten som tappat så mångautövare skulle ta fart på nytt, säger han.Om inte det sker tror Tomas Thell att framtidsscenariot

är mörkt.– Ska vi driva travsporten som en folkrörelse måste

detta till. Görs inte det så är jag ganska säker på att fyra,fem travbanor i Sverige försvinner inom en snar framtid.

Text och foto: Anne Adre-Isaksson

Skillnaden är stor. I USA kanske hästen springer en ellerett par säsonger som två- eller treåringar. Här hemma ska enhäst hålla för flera säsonger och för olika distanser. Det ärandra regler för medicinering, utrustning och liknande.– Det är ingen bra utveckling med alla de nya hingstar som

tillkom förra året, utan egna meriter. Det kan givetvis finnasnågot enstaka guldkorn bland dem men som grupp betrak-tat kommer de att vara underlägsna gruppen med goda pre-stationer. Det kommer att leda till sämre avelsframsteg.

Per Johnsson säger att han är häPen över hur många dåliga hingstar

som betäckt så många ston. – Det finns beprövade hingstar som heller inte har så

höga avgifter.Själv har han tre fölston men ska nu sälja ett av dem. Han

äger också ett antal tävlingshästar och fölston tillsammansmed sin far och bror. Men han tror inte att det går att få lön-samhet i up pfödningen.– Det finns fler hästar än det finns intresse att äga. Och

det är otroligt dyrt att ha häst i träning. Så rent ekonomisktär nog det enda rådet att dra ner på uppfödningen. Per Johnsson tror att de skandaler som varit kring sportens

stora namn har lett till ett minskat intresse för att äga häst.– Flera av de framgångsrika personerna inom travet är

små människor och dåliga representanter för sporten.Ibland undrar man om ord som affärsmoral och fair play ärokända begrepp i den här branschen. Det är klart att sådantinte lockar nya människor till travet.– Jag hoppas på den yngre generationen där det finns

många bra människor. Och att det kommer in fler kvinnor isporten. Satsningen på monté är jättebra!

Text: Anne Adre-Isaksson

Blodbanken är ett av de ställen man kan använda sig av för att välja en bra hingst till sitt sto.

Trav_111_14-21_TS 2/08s 6-13 2011-04-05 13.30 Sida 18


stefan melanDer har iDag Cirka 100 hästar i träning. De flesta ärhans egna. För att få verksamheten att gå runt måste han köra in pengarna.– Jag har en otrolig anläggning med dyra omkostnader, så

det gäller att det kommer in pengar hela tiden. Ett sätt är också att sälja hästar. Han får samtal och mail

flera gånger i veckan från folk som vill betala runt 30 000kronor för en häst. – Men så dåliga hästar har inte jag, säger han. Är de inte

värda mer är det lika bra att köra dem till slakt.

Men det har gått bra för Stefan under åren. Hästarna harförsörjt varandra även om det varit tufft emellanåt. Somårets två första månader till exempel.– Jag valde att sälja ett par av mina bästa hästar på auk-

tion i Frankrike. Bland annat Update som jag fick 320 000euro för. Jag var tvungen till det, annars hade jag inte klaratde två första månaderna i år.Han säger att han egentligen hellre hade sålt hundratu-

senkronors hästar. Men det gick inte.– Det finns inga köpare för de hästarna idag.Men han klagar inte. Konstaterar bara att vinterhalvåret

är tufft. Och Stefan har många unga hästar i stallet. Unge-fär hälften är tre år och han vågar inte starta dem på vintern.Men nu är de på gång och han hoppas att de ska gå bra. Hanavslöjar dock att hade det inte varit för att Gigant Neo,Super Photo Cosmos och Scarlet Knigt varit så bra hade hanflyttat till Frankrike.

VIKTEN AV ATT UNDVIKADÅLIGA HINGSTAR I AVELN– Jag tror att svensk travsport hamnar på efterkäl-

ken om vi börjar använda dåliga hingstar i aveln.

Det säger Stefan Melander med anledning av att så

många fler hingstar användes i aveln förra året.

Stefan Melander:


Trav_111_14-21_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.33 Sida 19


– Men de är populära och många vill betäcka med demvilket jag är väldigt glad för.– När man tagit en häst som Scarlet Knigt från en an nan

världsdel, vunnit det han gjort, använt honom i avel och fåttfram kanonavkommor. Då känns det som man gjort någotför travet.Stefan tror inte mycket på det nya avelsvärderings-

systemet. – Visst är det bra att betäckningssiffrorna ökar och att det

finns fler hästar. Men de som satsar på kvalitet kommer attvara ännu bättre och ligga ännu längre före dem som intesatsar på samma sätt. De kommer att få svårt att få avsätt-ning för hästarna. Och kvaliteten kommer att bli sämre.

men han tycker att det är bra att man fÅr välja vilken hingst manvill. Bara man inte använder dåliga hingstar, som inte ut-rättat något på banan.– En hingst som är helbror till en världsstjärna, men som är

dålig själv kan betäcka en hel del ston. Men varför skulle ensådan häst bli bra som avelshingst, frågar han sig.Stefan utgår från det han en gång lärde sig av Sören

Nordin. Att om en häst startar fem lopp och vinner dem ochsen skadar sig så kan den vara en väldigt bra avelshingst.

Men en häst som alltid är dålig men har bra stam, behöverinte vara det. Själv tittar Stefan mycket på exteriören. Raka ben är

bland det viktigaste och han jämför med ett bord.– Belastar du ett bord med skrangliga ben så rasar det ihop

till slut. Jag tränar mina hästar mycket och en häst med veka ben klarar inte det. Så för mig är riktiga ben jätteviktigt.

Återigen refererar han till sören nordin och nämner bland an nathög manke och ett långt stupande kors som ytterligare vik-tiga detaljer.– Och ju rakare hasor desto bättre. Även om det fin ns bra

hästar som har lite vinklade hasor. Jag tycker om hästar somhar långt kotben. Är det för kort blir nedslaget för stumt vil-ket leder till påfrestningar i benet. Det gör inget om de är tåvida bara de inte är parallellförskjutna i frambenen.Stefan säger att träningen hemma på gården är det som är

allra roligast. Att börja med en ettåring, alla de timmar hanlägger ner från inkörning tills den kommer till tävlings-banan. Att se hästen utvecklas hela vägen.– Det är något speciellt. Det är roligt att köra lopp också

men att se dem utvecklas är fascinerande. Man måste hanoggranna system för hur träningen ska läggas upp.Hästarna ska vara lugna och fina och tycka att det är kul attspringa.– Sen gäller det ju att försöka vinna de där stora loppen,

säger han med ett leende på läpparna.Text och foto: Anne Adre Isaksson

”När man fått fram kanon-avkommor, då känns det somman gjort något för travet”

Foto: Kanal 75

Stefan Melander med en av sina framgångsrika hingstar – Iceland.


Trav_111_14-21_TS 2/08s 6-13 2011-04-05 13.31 Sida 20

I samarbete med:

UNNA DIG SKADEHANTERING

SOM DEN BORDE VARA.

NU KAN DU FÖRSÄKRA DIN HÄST, HUND OCH SLÄPVAGN MED 15 % RABATT!

UNNA DIG Speciellt till dig som

är medlem i Riksförbundet

för Sveriges Tra

vhästar.

Vi är stolta över att Riksförbundet för Sveri-ges Travhästägare rekommenderar If som ditt försäkringsbolag och vill återgälda med ett riktigt bra erbjudande. Unna din häst och hund en riktigt bra försäkring, så ger vi dig 15 % rabatt på priset! Har du släpvagn? Då får du samma rabatt på släpvagnsförsäkringen!

Det fi nns fl er skäl att vara kund hos oss.

Som att vi ser till att lösa mer än hälften av alla ärenden inom 24 timmar och att vi får väl-digt höga snittbetyg av de kunder som råkat ut för en skada. Det är skadehantering som den borde vara.

Läs mer om våra försäkringar och skade-hantering som den borde vara på ww.if.se eller ring 0771-655 655.

If-110217

Trav_111_14-21_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.33 Sida 21

ARTIKLAR•JN lagerför över 1500 artiklar till din häst.

Lagret finns nu åter i Bollnäs.

•Våra produkter finns i de flesta hästsport-butiker över hela Sverige.

•Besök din butik och fråga efter JN-produkter.

•Vi har egen tillverkning av bland annat gamacher och täcken m.m.

•Våra produkter är märkta med JN.

•Vi levererar till hela Skandinavien samt delar av Europa och USA.

•Nu har vi en demonstrationsbuss som visar JNs produkter. Där finns vår nyanställde säljare Mikael Melefors som du som återförsäljare kan boka på: 070-644 54 38

• Gå in på hemsidan och se våra produkter jnsweden.se

Står för Tradition-Kunskap-Kvalitet

Vi finns i Bollnäs mail:[email protected] Telefon: 0278-13530

Vi lagerför Biofarmabs produkter

DIN LEVERANTÖR AV

HÄSTSPORT-

N Y H E T !

Vi lagerför Emins produkter

Trav_111_22-23_RST nr 2/08 28-29notiser 2011-04-04 13.02 Sida 22

idiot!Hade ni sett vad Örjan Kihlströmgjorde bakom kameran under minATG-live intervju hade ni förstått varför jag skämtsamt kallade honom idiot.Erik Adielsson avslöjar spelet bakomkulisserna

PÅ

STA

LLBA

CK

EN

SNACKISAR


protest!”Det är klart att det är en markeringfrån min sida och jag tycker attJägersro gjort sig förtjänt av det.”

Lutfi Kolgjini efter att han inte startadeen enda häst på Jägersro den 1 mars

”Jag tror att äldrekuskar kör bättre

än yngre”Åke Svanstedt slog en verbal pass-ning till Björn Goop i vinnarcirkelnpå Åby 2 januari

bidra till den här sidan med dinasnackisar!

Har du något roligt, allvarligt, viktigt

som du hört på stallbacken/i stallet

som du vill dela med dig av till

denna sida.

Maila då till [email protected]

Ser ut som en mage som innehåller en kille enligt de som kan, men för oss spelar det ingenroll. Bara det blir en hovslagare eller veterinär...

Erik Lindegren stakar ut kursen veckan innan hans Anna nedkom med Alex

bara det blir en

hovslagare!

Åsa Elmroth, apropåTravgalan:

Vid hotellutcheckningen

fick jag tips på Gävles

bästa bakismat. Utan att

jag frågat. Bra service!

Eller tecken på att jag såg

sliten ut.

vad tycker du är roligast med att vara

hästägare?

bengt nilsson

”Jag tycker att det roligaste med

att vara hästägare är att träna

och tävla med mina hästar men

även att föda upp dem samt kontak-

ten med hästen, som på bilden där

Jag leker med fölet.”



felakTiga beNsTällNiNgar kaN Ha flera orsaker. Vanligast är att fölet legat trångt i livmodern under sista tiden innan förlos s-ningen, eller ha ärftliga orsaker. Många gånger rättar ben-ställningen till sig under den första veckan. Ibland kan det se riktigt illa ut, till exempel senkontrak-

turer (ballerina föl) eller väldigt slappa senor (där tån pekari luften). Vid de tidigare nämnda samt vid mycket kraftigafelställningar eller att fölet är för tidigt fött och/eller out-vecklat behöver man vidta åtgärder ganska omgående. Det kan vara svårt för hästägaren att bedöma vad som är

normalt och kommer att rätta till sig självt eller vad som ärså avvikande att hjälp behövs. Därför kan det vara lämpligtatt hovslagaren tittar på fölet vid cirka tio dagars ålder vidmindre felställningar. Då kan det vara lämpligt att inledakorrigerande åtgärder.Hovslagaren kan sedan i samarbete med veterinären fort-

sätta korrigeringsarbetet med lämpliga åtgärder som till ex-empel verkning, plast, skor eller kirurgi. Ett nära samarbete mellan veterinär och hovslagare, som

tillsammans kan göra bedömningen av fölet, är en viktig för-utsättning för ett gott slutresultat.

Vintern går mot sitt slut och våren nalkas, samtidigt börjarårets föl komma. Det är så mycket som vi inte kanrå över därför känns det viktigt att hjälpa till med det somgår att påverka. Den gamla sanningen ”Ingen hov– ingen häst” är ju dessvärre alltför sann och man vet ocksåatt även benställningen är mycketviktig för hästens hållbarhet.

FÖL MED FELAKTIGABENSTÄLLNINGAR

Några goda råd på vägeN fråN aTg HäsTkliNikerNa:

• Rent generellt – för att få bästa möjliga resultat av korrige-rade arbeten bör detta påbörjas under första levnadsmåna-den. Efter tre månaders ålder har möjligheterna att korrigerade nedre ledernas vinklar i stort sett upphört.

• X- benthet resulterar oftast i en kompensatorisk intåad ben-ställning. Det är alltså viktigt att redan tidigt förebygga dettaoch inte enbart inrikta sig på carpus/framknä. Då är det lättatt missa de åtgärder som kunde ha hjälpt kotleden.

• Man får vara beredd på att det är både arbetsamt och kost-samt att göra korrigeringsarbeten men att det ofta både gergott resultat och kan vara riktigt lönsamt för framtiden.

• Vid funderingar kring sitt födda föl och dess ben kan mankontakta närmaste ATG Hästklinik för råd av veterinär ochhovslagare. Läs mer på www.hastklinikerna.se

Källa: veterinär Ingela Liwång ATG Hästklinikerna Täby samt hovslagare

Rose-Marie Clark Täby (samt bilder)

Fe Vid mindre felställningar är det lämpligt att hovslagare tittar på fölet vid ca tio dagars ålder.

X-

Trav_111_24-25_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.38 Sida 24


vad Tycker du är roligasT med aTT vara

HäsTägare?

ursula WilHelmssoN, gävle

”Hela familjeN Har eTT gemeNsamT iN-

Tresse där vi Träffas, arbeTar, TräNar,

diskuTerar, plaNerar ocH bara NjuTer av

aTT få vara uTe i NaTureN med djureN.

HäsTar ger så myckeT livsglädje ocH

deras uNderbara aTTiTyd Har verkligeN

variT uppfosTraNde ocH uTvecklaNde för

oss alla i familjeN. Har maN eN HäsT, så

Har maN eN rikTig kompis ocH maN får re-

sa Till sveriges alla TravbaNor, Har maN

Tur kaN maN bli uTTageN Till iNbjudNiNgs-

lopp i paris eller Till sTorlopp i ösTer-

suNd eller kaNske Norge. gå iHop ocH köp

eN HäsT TillsammaNs! deT är jäTTekul!”

sTure ejNell

”deT roligasTe med aTT vara HäsTägare

är aTT vara aNdelsHäsTägare Tillsam -

maNs med Trevliga kamraTer få NjuTa av

deN späNNaNde aTmosfäreN omkriNg

HäsTägaNdeT. aTT få beTräda viNNar-

cirkelN är eN dröm!.”

cHrisTer ”flacHeN” carlssoN, gävle

”Hela pakeTeT, deT vill säga umgäNgeT

med HäsTeN ocH likasiNNade mäNNiskor,

Hela miljöN kriNg TräNiNg ocH TävliNg! ”

vad Tycker duär roligasT med

aTT vara HäsTägare?

Ballerinaföl

Veka böjsenorFelaktig vinkelställning i kotled

X-bent

Trav_111_24-25_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.39 Sida 25

Pershing(1979)

Scandal Play(1997)

Torvald Palema(2008)

S

Don Ego(1980)Rival Damkaer

(1998)

Triton Sund(2009)

Callit(1989)

Jana Bloc(

Copper Beech(2010)

Jet Ribb(1990)

Einarsin(1984)

Etain Royal(2001)

Karate Chop(1991)

Meadow Road(1985)

Gidde Palema(2003, 2004, 2005)

B

Grades Singing(1987)

G

Copiad(1995, 1996)

VEM HAR DU KÄNSLA FÖR I ÅR? Nu startar den 31:a upplagan av Olympiatravet – hästarnas egna Olympiska spel. Fyra lördagar i rad får vi se den svenska traveliten göra upp om de 10 fi nalplatserna på Åby den 16 april. Den travhäst som vinner här hamnar i ett mycket ädelt sällskap.

Har du känsla för vem årets stjärna blir? Följ dramat från starten, varje lördag live i TV4 Sport, kl 14.00.

JÄGERSRO 19/3 – ESKILSTUNA 26/3 – BERGSÅKER 2/4 – SOLVALLA 9/4 – FINAL: ÅBY 16/4.

S

Trav_111_26-27_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 08.49 Sida 26

hing9)

a

Sugarcane Hanover(1988)

Jana Bloc(1982)

Varenne(2000, 2002)

C

Bravo Sund(1992)

Utah Bulwark(1986)

Thai Tanic(2006)

Queen L.(1993, 1994)

G

Gentleman(2007)

C

Sedan 1979 har ATG via Olympiatravet och V75 bidragit med över 163 miljoner kronor till Sveriges olympier och paraolympier. Som SOK:s huvudsponsor tackar vi för förtroendet.

1 2

Trav_111_26-27_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 08.49 Sida 27

NOTISERN

OTI

SER


Sverige tredje största travsportnation i Europa

Sverige håller sin position som en av Europas

ledande travsportnationer. Den europeiska travunionen

U.E.T. rankar i år Sverige på tredje plats efter Frankrike

och Italien. Placeringen grundar sig på statistik från

Europas 19 travländer.

Sverige har:• Näst flest tävlingshästar.

• De tredje högsta prispengarna.

• Den tredje största uppfödningen av travhästar.

• Tredje flest antal lopp.

För första gången någonsin passerar Italien i spelomsätt-

ning och är tvåa bakom Frankrike.

Bakom de tre stora travländerna följer Finland, Norge och

Danmark.

Europeisk travsports 19 länder har tillsammans 400

banor och arrangerar årligen 60 000 lopp med över

500 miljoner Euro i prispengar och uppfödarpremier.

Spelomsättningen på travsport i Europa på den reglerade

spelmarknaden uppgick 2010 till drygt åtta miljarder Euro.

Regeringens satsning på hästsektorn

Projektet Livskraftigt hästföretagande, har pågått

under åren 2006-2010. Totalt har Jordbruksverket förde-

lat drygt 25 miljoner kronor till nationella projekt. Projekten

syftar till att främja ett livskraftigt hästföretagande och ett

generellt villkor för projektpengar är att projektets resultat

sprids och är till nytta för andra.

Ett projekt är Utveckling av ridtravare, där syftet varit att

göra det enkelt för travhästägare och näringsidkare inom

turridnings-, ridskole- och liknande verksamheter att hit ta

varandra via Ridtravarförbundets webbsida.

Målet är att ge bättre möjligheter för att sätta travhästen i

centrum även efter den aktiva karriären på travbanan.

Foto: Kanal 75

God Jul & Gott Nytt År

AAnnonsera! Ring Lena

08-640 01 71

Mail: [email protected]

FÖRENKLAT HÄSTÄGANDE

www.trav.cc

Ring FolkeForsmarker018-12 40 04

Välkommen till LADUGÅRDSINREDE!VARUBUSSEN FINNS PÅ:

Halmstadstravet + Jägersro jämna veckorÅby + Axevalla varje tävlingsdag

LADUGÅRDSINREDE Jung, 535 92 Kvänumtel. 0512-21110, fax 0512-21219, mobil 0708-221130

www.ladugardsinrede.com pelle.ladugå[email protected], [email protected]

FELAKTIGBENSTÄLLNING PÅ FÖLTidig behandling ger alltid bästa resultat

För rådgivning och ev. behandling ring:Torgny Wiberg: 0512-608 40, 070-528 08 40

SVENSK HÄSTORTOPEDI

Material till TRAV- och GALOPPBANOR– Både för tävling och träning –

SSAB Merox � OXELÖSUND � 0155-25 44 00

Detta format kostar 1000 kr. Vi kan hjälpa dig att utforma annonsen kostnadsfritt! Ring för information!


NO

TISER

NOTISER


Foto: Lena Karlsson

Fler hästar än mjölkkor i Sverige

Det finns över 360 000 hästar i Sverige, vilket är flerän antalet mjölkkor. Hästarna hålls framför allt i tätortsnä-

ra områden där konkurrensen om mark är stark.

I Sverige präglas hästsektorn av ett stort antal förhållan-

devis små enheter som sammanlagt får en stor betydelse

för markanvändningen på landsbygden. Men det saknas

statistik och information om struktur och utveckling av

hästsektorn.

Studier gjorda av Hanna Elgåker, landskapsartkitekt

vid SLU i Alnarp, visar att hästhållningen står för en om-

fattande markanvändning av ekonomisk och social bety-

delse. Hon menar att det finns behov av fysisk planering

för att kunna ta tillvara på de positiva effekterna av den

expanderande hästsektorn och för att dämpa uppkomna

konflikter kring markanvändning.

SLU-forskaren menar också att det måste finnas en dia-

log mellan olika intressegrupper, som behöver förankras i

det övergripande planeringssystemet.

Bättre djurskyddskontroll

Jordbruksverket och länsstyrelserna startar ettprojekt för att utveckla en mer effektiv och likvärdig djur-

skyddskontroll över hela landet. För två år sedan flyttades

djurskyddskontrollerna från kommunerna till länssty-

relserna.

Det nya projektet ska bland annat skapa förutsättningar

för en effektivare djurskyddskontroll, ta fram en nationell

utbildningsplan för dem som arbetar med djurskyd ds-

kontroll och en plan för registervård av djurskyddskon-

trollregistret.

Stallströ

www.br inks t ra .se

HAMMARS VERKSTAD ABLustebo 40, 790 20 GRYCKSBO

Telefon: 023-70 50 70

Telefax: 023-70 50 79

e-post: [email protected]

www.hammars.com

HAMMARS

storsäljare

MAKHIPPO® TRAVMATERIALwww.sydsten.se

Gör som Jägersro mfl lägg


NOTISERN

OTI

SER

NO

TISER

NOTISER


Bollnästravet har startat ett projektför att rekrytera nya hästägare

Projektet drivs tillsammans med A- och B-tränare,travsällskapets styrelse, medlemmar, anställda och med-

lemmar i intresseföreningar vid banan.

Det finns en mängd förslag på aktiviteter. Det ska bland

annat ordnas aktivitetsdagar vid provlopp och tävlingar.

De spännande och positiva upplevelser som hästägan-

det innebär ska marknadsföras på olika sätt. A-tränare,

styrelseledamöter i intresseföreningarna på banan och

travsällskapet styrelse och medlemmar ska få utbildning

och information. Och en guideutbildning ska ordnas inför

aktivitetsdagarna. En målgrupp man bland annat tänker

rikta in sig på är tidigare B-tränare. Men man ska även för-

söka identifiera en bred bas av individer att bearbeta.

Parallellt med detta ska de befintliga hästägare med start-

häst få ett ”lycka-till-sms” och riktade erbjudanden. Det

ska göras segerintervjuer med ägarna och delas ut he-

derspriser i samtliga lopp. Hästägare ska också hämtas

på stallbacken och få skjuts till vinnarcirkeln.

Samverkan mot multiresistens

Jordbruksverket samarbetar med Socialstyrelsen,

Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska an-

stalt, Livsmedelsverket med flera för att motverka sprid-

ning av multiresistenta bakterier mellan djur och män -

niskor. Bland annat pågår ett arbete för att förbättra ruti-

nerna för djurhållare som har besöksverksamhet, för att

motverka spridning av MRSA. Syftet är att minska riskerna

för att smitta ska spridas mellan djur och människor. Även

djursjukhus och andra veterinära verksamheter behöver

ha en plan för vårdhygien för att minska risken att exem-

pelvis antibiotikaresistenta bakterier sprids i veterinär

verksamhet.

Foto:Kanal 75

ATG Hästklinikerna övergår tillhästkliniker i ny regi

ATG Hästklinikerna AB säljer all klinikverksamhetsom bedrivs på 22 platser i landet. Försäljningen skall

inledas under våren 2011 och beräknas ta cirka ett år.

Hästklinikernas personal kommer att beredas företräde

som köpare.

Idag efterfrågar hästägarna lokal, personlig, individuali-

serad vård och väljer den veterinär som de känner mest

förtroende för.

– Veterinärvården blir bäst när den drivs lokalt, med de

speciella förutsättningar som finns vid varje klinik och

hos de kunder man behandlar. Genom försäljningen

hoppas vi att hästsjukvården kan lyftas ytterligare och

bli ännu bättre än idag. För att säkerställa att klinikerna

lever kvar på de platser de finns idag kommer ATG ini-

tialt att behålla fastigheterna och större investeringar

och hyra ut lokalerna till varje klinik, säger ATG Häst-

klinikernas ordförande Hans Ljungkvist i ett press-

meddelande.

Verksamheten på varje klinik kommer att överlåtas till ny

ägare, och i första hand erbjudas veterinärerna och öv-

rig personal på klinikerna.

Jordbruksverket genomför enundersökning om hästhållningen

Under våren genomförs undersökningen för att fåbättre grepp om hästhållningen i Sverige. Det är en

up pföljning av undersökningen av antalet hästar som

gjordes förra året, och som visade att det finns cirka

362 700 hästar i landet.

I vårens enkät ställs frågor till 3 200 hästhållare, bland

annat uppfödare och tränare inom trav och galopp, men

även till enskilda hästhållare och ridskolor.

Förhoppningsvis ska resultaten från undersökningen ge

en bättre bild av hästsektorn och hjälpa Jordbruksverket

att utforma det nya landsbygdsprogrammet.

Resultaten ska enligt planerna redovisas i juni.

Foto:Kanal 75


NO

TISER

NOTISERNO

TISER


Foto: Anne A

dre-Isaksson

Hästnäringens sysselsättningsliga

En ny rapport visar att hästnäringens sysselsättnings-liga toppas av travsporten, ridsporten och lantbruksföre-

tagen. Rapporten från Hästnäringens Nationella Stiftelse

(HNS) visar också att de vanligaste yrkena inom hästnä-

ringen är ridlärare, uppfödare, lantbrukare och häst-

skötare.

Inom hästnäringen finns 11000 direkta helårsarbeten. I nuvarande arbetsmarknadsstudie har HNS tagit hjälp av

hästorganisationerna. Bland dessa uppgiftslämnare top-

par Svensk Travsport, Svenska Ridsportförbundet och

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) listan över organisatio-

ner som rapporterat flest helårsarbeten inom sin sektor.

Antalet helårsarbeten inom hästnäringen fördeladepå de största uppgiftslämnarna:• Lantbruksföretag – 3 200 helårsarbeten

• Travsport – 2 870 helårsarbeten

• Ridsport – 1 950 helårsarbeten

Vanligaste yrken inom hästnäringen:• Ridlärare – 1 515 helårsarbeten

• Uppfödare – 1 200 helårsarbeten

• Lantbrukare – 1 200 helårsarbeten

• Hästskötare – 1 175 helårsarbeten

AAnnonsera! Ring Lena

08-640 01 71

Mail: [email protected]

Juristfirman CavallawHästjuridik

RÄTTIGHETER – SKYLDIGHETER – MÖJLIGHETER

• Köp- och avtalsrätt • Skadeståndsrätt• Juridisk konsultation

Jur kand Charlotta Nilsson 0410-123 45 www.cavallaw.se

Hängig och trött häst?Prova den effektivtslemlösande rödalgen Carrageen samt Alg-Börjesfodertillskott med näringsrika brunalger!

026-13 35 20 [email protected]

Läs mer om våra produkter på www.alg-borje.se


Trav_111_32-37_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.44 Sida 32

OCH BETSEL– Men den som håller i tömmarna är ändå viktigast. Det säger Jan-Olov Persson som menar att det intespelar någon roll om man har ett lent och fint betsel omden som kör är oaktsam.I förra numret av RST Travsport skrev vi om olika meto-der att behandla skadade tänder, i detta nummer tar viupp hur man kan förbygga dålig tandhälsa hos hästen.

HÄSTTANDVÅRD I FOKUS

PÅVERKAR TANDHÄLSAN

KÖRTEKNIK

Björlifaks just när han segrat i V75-5 Erik Graléns Minne inovember 2010 med Jan-Olov Persson i sulkyn .

Trav_111_32-37_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.44 Sida 33


”EFTERGIFT ÄR VAD DET HANDLAR OMDet saknar jag när jag ser dem som kör varmblod”

jan-olov persson är en av de tränare som funderat mycketkring betsel och körteknik.

– Jag gjorde militärtjänsten på K1 i Stockholm. Ochen gammal bekant, Gustav Engström, jobbade på hov-stallet i 50 år och överlevde tre kungar, berättar han.

Jan-Olov praktiserade hos honom och fick köra bådesexspann och par.

– Kör man sex hästar får de inte pulla, då springer debort med dig. Gustav Engström var fantastisk på att kö-ra häst och han visade mig massor. Körde han par gickde i takt och körde han fyrspann eller sexspann gick deockså i takt.

Han visade Jan-Olov en hel del som han själv försökttänka på för att förbättra sin egen körteknik. Framför alltnär det gäller eftergift.

– Eftergift och halvhalt pratar man ständigt om inomridningen. Alla hästdiscipliner borde ha mer samarbeteöver gränserna. Allt vi gör ska ju vara för hästens bästa.

tidigare Har jan-olov låtit raspa Hästarnas tänder. Men i vin-ter har han haft en tandvårdsutbildad veterinär i stallet.Hon har tittat på tändernas slitage, hur käkarna är an-passade till varandra och utfört åtgärder där det be-hövts.

– Jag har märkt en avsevärd skillnad i körbarheten påflera av hästarna, konstaterar Jan-Olov.

Kunskap om hur varje hästs munhåla ser ut är ocksåen förutsättning för att kunna välja rätt bett.

– Jag vill förstås ha ett bett som passar och som inte ärför stort. Sen tycker jag att det ska vara runt och milt. Jaganvänder mig av väldigt lena och lite grövre bett.Använder man ett bett som är för hårt och hästen gåremot har det ju ingen effekt och då är det inte bra.

Jan-Olov menar att det oftast är den som håller itömmarna som gör så att hästarna blir heta eller hängerpå en töm.

– Det gäller att göra eftergift så hästen inte hänger påbägge tömmarna och börjar pulla. Små förhållningaroch eftergifter är vad det handlar om. Och just eftergiftär det jag kan sakna när jag tittar på dem som kör varm-blod.

När man kör med handstroppar blir man extra starkoch håller lätt emot lite för länge.

– När hästen går i rätt hastighet måste man ge efter. Omden hänger i en töm beror det ofta på att den som kör in-te håller emot i den andra tömmen utan låter den slacka.

Själv brukar Jan-Olov fokusera på hästens ögon närhan kör. Han vill se vänster öga lika ofta som höger. Ochnär han svänger höger vill han se hästens högra öga ochvice versa.

– Svänger hästen för rakt tar den inte kurvan i balans.

Hos jan-olov persson körs Hästarna på en volt från början, därde longeras med tömmarna på. Där får de lära sig böjahuvud och hals åt det håll de ska svänga.

Han använder sällan uppkäk utan försöker istället fåhästarna att bära upp sig själva och få balans i kroppen.

– Det är viktigt att vi håller en bra körkultur inom tra-vet. Många tränare från förr fick lära sig köra häst i ar-bete. Och då fick man inte göra så mycket fel för då gickdet på tok. Nu finns den kulturen knappt kvar. Därför ärdet viktigt att vi behåller kunskaperna från förr. Så att denya som kommer in får rätt skola i att köra häst.

Jan-Olov kör häst ungefär fem timmar om dagen ochsöker hela tiden efter det optimala.

– Det är det som är utmaningen. Det får inte bli enbrottningsmatch.

– Och det är en fantastisk känsla när du känner att detfungerar och man får respons från hästen. Då är kör-ningen njutbar och det syns även på hästen. De tyckerockså att det är härligt om de hittar balans i kroppen.

Text: Anne Adre Isaksson Foto Kanal 75

ja

n-o

lo

v p

er

ss

on


Trav_111_32-37_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.44 Sida 34


–En betselskada kan aldrig bero på hästen,den orsakas av användaren. Det konstaterar Torbjörn Lundström, veteri-när och behörig legitimerad tandläkare inomdjurens hälso- och sjukvård vidDjurtandvårdskliniken i Söderköping.

BETSELSKADORKunskap om hästens tillväxtstadier en förutsättning

ATT FÖREBYGGA

Trav_111_32-37_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.44 Sida 35


i förra numret av rst travsport skrev vi om den nya utbildningen inom häst-tandvård för veterinärer. Och vikten av att inte slentrianmässigtraspa hästens tänder utan i stället gå igenom tandstatusen och ut-föra åtgärd på just den tand som skadats.

Men det är inte bara tandvård som är viktigt för att hästen ska måbra i munhålan. Körteknik och betsel är också av stor vikt.

Många skador i travhästens mun beror på att man inte gör efter-gift tillräckligt snabbt. Därför är de akuta tryckskadorna vanligarehos travhästar än hos ridhästar.

– En ridhäst utsätts oftast för lägre belastning men under en läng-re tid. För travhästen blir belastningens styrka stor men under enkortare tid, säger Torbjörn Lundström.

Detta leder ofta till tryckskador i kindslemhinnan och områdetkring första kindtanden i överkäken.

Många unga travhästar har inte utvecklats färdigt när de börjartävla. Enligt Torbjörn Lundström fårcirka 15 procent av alla hästar svårasymptom när de byter sina tänder. Ochdet påverkar förstås deras prestationer.

– Det är viktigt att förstå och varamedveten om hästens olika tillväxtsta-dier och ta hänsyn till det. Då kan manockså minska risken för skador.

Det är vi människor som måste an-passa oss till hästens förutsättningarinte tvärtom. Annars kommer ska-dorna att komma tillbaka.

Ett relativt enkelt och vanligt pro-blem hos hästar är överbett.

– Dessa individer får lätt tryckska-dor i kinden eftersom det inte finns ettjämt stöd där på grund av överbettet.Bettringen ligger och trycker och till-sammans med en dubbel grimma ökar det trycket. En enkel nos-grimma kan hjälpa på sådana hästar.

när man sätter betsel i munnen på Hästen påvekrar man många normalareflexer i tuggsystemet. Utrymmet mellan lanerna fylls ut av gom -men och tungan och där finns egentligen ingen plats för ett betsel.Eftersom munnen är anpassad till att ta in och bearbeta foder ärbetslet alltid en störande faktor.

Därför är det viktigt att betslet är anpassat så att det retar dessa re-flexer så lite som möjligt. Ett för långt betsel rör sig mycket i mun -nen och risken ökar för att hästen besväras av det. Ju mer stabiltbetslet ligger desto mindre störning åstadkommer det.

– Olika typer av betsel ger olika tryckfördelning i munnen. Omman växlar mellan olika betsel får man störst variation med tankepå tryckfördelning. Det är också bra att variera typ av nosgrimmaoch placeringen av den.

Att variera olika typer av betsel är också ett sätt att förbättrahästens hälsotillstånd, menar Torbjörn Lundström.

Men även om man har ett väl anpassat betsel finns alltid en riskatt hästen får betselrelaterade skador. Det bästa sättet att minimeradetta är att variera betslingen.

– Oavsett vilken utrustning man använder är det alltid kuskensinverkan via töm som avgör hur hästen uppfattar signalerna samtom den får betselrelaterade skador eller ej.

Text och foto: Anne Adre-Isaksson

”De akuta tryckskadorna vanligare hos travhästar än hos ridhästar”


to

rb

jö

rn

lu

nd

st

rö

m

Trav_111_32-37_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.44 Sida 36


Hur fungerar Hästens tuggsystem?Hästens tuggsystem är utvecklat för att ta in och bearbetastråfoder. Munhålan kan delas in i tre enheter:

Framtandspartiet biter av och tar in föda. Det tandfria om-rådet (lanerna) fungerar som lagringsplats. Kindtandpartietbearbetar födan. När hästen betslas påverkas en mängd naturliga reflexer i lanområdet. I gommen finns nerver somreagerar när tillräcklig mängd föda lagrats i det tandfria området. Trycket som då uppstår utlöser reflexer så atttungan lägger upp fodret på kindtänderna och bearbetning-en kan börja.

Dessa reflexmönster påverkas också när ett betsel läggs idet här området. För att påverka reflexerna så lite som möj-ligt är det viktigt med ett väl anpassat betsel. Det är ocksåbra att tänka på att det inte finns något egentligt utrymme imunhålan för ett betsel. När munnen är stängd fylls lan-området av tungan och gomtaket. Med tanke på platsbristenär det alltså bättre med ett tunnare betsel än ett tjockare.

tredelat betsel

Ett tredelat betsel är attföredra framför ett tvåde-lat eftersom de tre län-karna ligger bättre medtanke på de förutsättning-ar som finns. När det två-delade betslet ligger övertungan skapas en skarpbrytpunkt som lätt tryckermot gomtaket.

När ett tredelat betselprovas ut bör man framförallt ta hänsyn till hur bredhästen är i lanområdet. Ettlagom kort delat betsel fårstöd av både mjukdelaroch skelett och ligger där-för mer stabilt.

Ett för långt delat betselhänger ner i munnen ochökar risken för att de natur-liga reflexerna påverkas.Dessutom rör det sig mer isidled vid tygeltag och dåökar risken för klämska-dor.

odelat betsel

Detta betsel har en jämntryckfördelning över tun-ga och laner. Det liggermer stilla i munnen, vilketminskar risken för att ref-lexerna påverkas. Ett ode-lat betsel är svårare förhästen att bita tag i ochdärmed minskar riskenför skador på tuggytorna.

Skisser: Farm & Form Enhörna

Trav_111_32-37_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 11.44 Sida 37


ungeFär 70 procent av våra travhästar klarar av att gå premielopp.

Ett år senare, när de är tre år, är det bara 40 procent av demsom tävlar.

– Vi tappar alltså väldigt många hästar. Och vi vet att pro-blemen framför allt sitter i rörelseapparaten. Men det hand-lar också om kolik, korsförlamning och magsår, säger AnnaJansson, ansvarig för projektet och universitetslektor vidinstitutionen för husdjurens utfodring och vård vid SLU iUppsala.

Från SLU har man sökt pengar för projektet hos StiftelsenHästforskning i flera år utan framgång. Nu har man lyckatsdra igång det med egna medel och med goda insatser frånTravskolan Wången. Dessutom har fem uppfödare ställtupp med de 16 hästar som ingår i studien. De kom som ett-åringar till Wången i höstas.

– Ett sånt här stort projekt kostar ju mycket pengar. Mendet är också en unik studie. Engagemanget bland forskarnahär på SLU är mycket stort. De bekostar själva sina resor tillWången och det behövs många ideella krafter för att drivadet här projektet, säger Anna Jansson.

studien har två inFallsvinklar – dels utFodring, dels träning.

Många hästar fodras med stora mängder kraftfoder och därhar tidigare studier visat att det finns ett samband mellankraftfoder och kolik, beteendestörningar, korsförlamningsamt magsår.

– Vi ska testa om det går att få dem i tävlingsmässigt skickutan den typen av utfodring. De 16 hästar som ingår i stu-dien går i princip enbart på vallfoder och vi följer dem medolika fysiologiska mått. Vi tittar exempelvis på hur mycketmuskelsocker de har i muskulaturen.

Träningsstudien bygger på att träna hälften av hästarnalättare för att se om de får färre hälsoproblem kopplade tillrörelseapparaten.

– Hittills har alla hästar fått samma grundträning. De är in-körda och har fått likvärdig grundkondition. Nu under två -årsperioden ska de delas upp i två grupper. När de går inter-vallträningsjobb kommer den ena gruppen att gå fem inter-valler när den andra går sex. Vi kortar hela tiden distansen

de går i höga hastigheter. Den lättare gruppen går då 500 meter kortare. Det gäller även senare när de går heatjobb.

För att kunna Följa unga hästar krävs också en hel del teknik och mät-ningsutrustning. Lars Roepstorff, universitetslektor vid enhe-ten för hippologutbildning på SLU, ingår i projektet för att tit -ta på hästarnas symmetri i rörelsemönstret.

– Vi undersöker hästarnas rörelse en gång i månaden medhjälp av olika mätinstrument. Ett objektivt instrument för atttitta på bland annat hälta samt ett där vi tittar på symmetrinmellan benen, hur symmetriskt hästen rör sig.

lars roepstorFF tycker att det är en väldigt spännande studie.

– Det finns ingen bra studie om hur en travhäst utvecklar sittrörelsemönster från 1,5 års ålder – steglängd, benets rörelse,symmetrin i rörelsen.

– Symmetri är väldigt centralt i allt som har med hästar attgöra. Att hästarna travar rent handlar om att de rör sig sym -metriskt. Och det är helt unikt att kunna följa 16 hästar fråninkörning till första tävling.

anna jansson poängterar att det absolut största problemet blandtravhästar och ridhästar är just problem med rörelseappara-ten.

– Det beror på att vi inte tränar och rider på ett sätt som äranpassat till hästens förutsättningar. Vi måste bli bättre pådet och att se tecken som gör att vi kan fånga upp problemeni ett tidigare skede. Så kanske det inte behöver gå så långt attde inte kommer till start som treåringar över huvud taget.

För Anna Jansson är detta lika mycket en djurskydds-fråga.

– Det är det som är mitt engagemang och min drivkraft idetta och alla mina projekt. Varför har hästarna de hälsopro-blem de har, hur uppkommer de och kan vi göra något åt dem.

Alldeles för många travhästar drabbas av hälsoproblem.För att ta reda på varför driver Sveriges Lantbruksuniversitet,SLU tillsammans med Travskolan Wången ett projekt som

bygger på många ideella insatser.

SLU/WÅNGENPROJEKT

För friskare travhästar

Stig H Johansson och Tomas Uhrberg

ingår i en referensgrupp som ska

diskutera praktiska träningsfrågor

För ytterligare inFormation om projektet, gå in på hemsidan: www.slu.se/husdjur-utfodring-vard/unghast


16 hästar ingår i studien

som har två infallsvinklar –

utfodring och träning!


STALLINREDNINGAREkebygatan 3, 745 37 Enköping • frakt tillkommer

tel 0171-27580 • fax 0171-34114 • www.myrby.eu

y g

UteboxarVi har tillverkat uteboxar i 30 år med den erfarenhet detinnebär. Kvalitén är den allra bästa. Boxarna monteras påbetongplatta, asfalt eller grusbädd. Som enkel- eller dub-belrad med 250 cm stallgång. Skjutportar finns som till-behör, monteras vid varje gavel. Vi lämnar också förslagoch pris, även på ventilation, vatten- och foderautomater.

Beställ vår nya katalog 2010

NOTISERN

OTI

SER

Anna Forssell tar över efter Jim Frick

Anna Forssell, utbildad hippolog med inriktning travhästvid Sveriges Lantbruksuniversitet, tog den 1 mars över trav-campen Östunaberg utanför Knivsta, som tidigare har drivitsav Jim Frick. Hon kommer även att ta över en del av de hästarsom tidigare tränats av Jim Frick.Anna Forssell har sedan 2005 haft sin träningsverksamhet påAxevalla travbana. Hästen Global Noble, som hon själv är del-ägare i, blev 2010 utsedd till bästa tvååring på Axevalla. Annasjälv blev utsedd till Årets komet och körde in två miljoner kro-nor under förra året.

Annicka har startat på Nya Zeeland

Jörgen Westholms stjärnsto Annicka har som förstasvenska häst startat på Nya Zeeland. Han har planerat in fem starter för Annicka, där finalen i 2011Inter Dominion är det största med nästan en miljon kronor i förstapris. Annickas kusk tävlar i en specialdesignad dress i ATG-färgerna och med en V75-logga både på dress och hjälm. Allti syfte att bryta ny mark på andra sidan jordklotet.

Det är flera förändringar på gång inför årets Breeders Crown

Förstapriset i finalerna har höjts till en miljon kronor.En annan nyhet är att deltävlingarna blir färre. Nu körs 24 loppi stället för tidigare 32 och antalet semifinaler minskas från 16till 12. Segercheckarna i deltävlingarna har därmed kunnathöjas till 75 000 kronor och i semifinalerna till 125 000 kronor.–Som en följd av att deltävlingarna blivit färre kommer de sexfrämst placerade hästarna i varje lopp nu att kvala in till semi-finalerna. Tidigare gick endast de fem främsta vidare, sägerJohan Abenius från Breeders Crown-kommittén i ett press-meddelande.I kombination med färre seminfinaler gör detta att konkurren-sen om platserna i semifinalerna hårdnar. Det blir viktigare attstarta sin häst i ett uttagningslopp.

Pris som Årets komet 2010 på Axevalla.

Foto: Kanal 75

Foto: Kanal 75

Trav_111_40-41_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 12.56 Sida 40


Dammfritt för både hästägare och jordbrukare.

Använd torv är perfekt som jordförbättring.

Innehåller 20% grankutter som gör den ljusare och inte fryser lika lätt.

Perfekt alternativ för dig som använder torv. Lätthanterligt, 13 kg per säck.

Ljust och fräscht, lättmockat.

FÖR 100 KRONORKAN DU HJÄLPA EN

HEMLÖS ATT FÅ ETT MÅL MAT OM

DAGEN I EN VECKAHOS OSS!

90-KONTO:90 05 56-2

SE VÅR HEMSIDAwww.convictus.org

CA 200 HEMLÖSAOM DAGEN KOMMER TILL OSS!

Ge bort en prenumera-

tion sompresent till

en vän!

4 nr 100 kr

Ring Stig0293/109 05

Trav_111_40-41_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 12.56 Sida 41


Övriga produkter:

4S B-Vitamin

4S Sårspray

4S Hästschampo

4 S Hundprodukter

Säljes hos trav, ridshopar och Granngården

[email protected]

Trav_111_42-43_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 13.06 Sida 42


vad tycker du är rOligast med att vara

hästägare?

leila, b-tränare Och kusk

”det är fOrtfarande helt underbart

att träna till start. känslan när man

märker att Ork Och fOrm börjar in-

finna sig Och när hästarna är bra, är

Obeskrivbar. närheten Och att pyssla

Om dem Och den enOrma spänningen

när det är start. känsla, spänning,

närhet till hästarna!”

ingela rydström

”det jag tycker är rOligast är att Om

hästen står i ett stall nära där man

bOr, så kan man åka Och hälsa på den

Och även se när den tävlar. att känna

spänningen inför ett lOpp när man får

fjärilar i magen Och man hOppas för

hästens skull att allt går bra. det är

en trevlig avkOppling i alla fall.”

vad tycker duär rOligast med

att vara hästägare?

Med hjälp en konstgjord hästhov vill forskare vid JTI– Institutet för jordbruks- och miljöteknik tillsam -mans med Sveriges lantbruksuniversitet bidra tillbättre förståelse för hur travbanors underlag bör ut-formas och underhållas. Målet är att minimera deortopediska skador travhästar ofta drabbas av.

Olika försök för att öka hästarnas prestatiOner och förbättra deras tiderför att vinna fler lopp och därmed öka sina vinster pågår ständigt.Till exempel balansering med vikter på hästens ben och tävlingutan hästskor. Denna optimering av hästarnas prestationer skerofta till priset av skador. Ortopediska skador är den vanligaste or-saken till utslagning hos sporthästar, skriver JTI i ett pressmed -delande.Även banmaterialet är av stor betydelse för hästarnas prestatio-

ner och det kan inverka på hästarnas skador. Men att ändra ban-underlaget är inte lätt; det kräver stora, kostsamma åtgärder.– Det är dyrt att prova ett banmaterial i full skala. Vi behöver

bättre metoder för att utvärdera materialen innan de används, sä-ger Kristina Lindgren, forskare vid JTI.Hon deltar i ett treårigt projekt som leds av SLU-forskare, där

man ska undersöka hur olika banunderlag påverkar hästens benoch hovar såväl på rakspår som i doserade bankurvor. Projektetska utmynna i rekommendationer om hur travbanor bör under-hållas, för att bidra till mer enhetliga banor så att travhästarna möter likartat underlag oavsett var de tävlar.

ett antal travbanOr ska kartläggas när det gäller material och hur defungerar vid olika väderlek. Med hjälp av höghastighetsfilmningska travhästars rörelsemönster studeras, särskilt när det gäller denpåfrestning hästarnas ben utsätts för när hovarna tar mark ochbromsas upp på banan.Redan nu finns en typ av standardiserad mekanisk mätning, en

konstgjord hästhov, som kan bedöma hur kontakten med markenpåverkar hästarnas ben. Den ska nu vidareutvecklas så att den kanmäta vad som händer när en hov roterar vid uppbromsningen motmarken, så som till exempel sker när travhästar passerar travba-nans ytterkurvor.– Om man kan utfor-

ma en mekanisk hov såatt den efterliknar kraf-terna och rörelsernahos hoven på en trav-häst som passerar enkurva i tävlingstempo,kan man undersökamaterial i liten skalainnan man använderdet på en bana, sägerKristina Lindgren.Projektet finansieras

av Stiftelsen lantbruks-forskning. Källa: JTI

Konstgjord hästhov kan ge bättre travbanor

Trav_111_42-43_TS 2/08s 6-13 2011-04-04 13.06 Sida 43


RSTNYTTR

STN

YTT

Hästägarna i fokus

SvenSk TRavSpoRT/ST STyRelSe haR pRioRiTeRaT fyRa fokuS-

omRåden undeR 2011:

• Hästägare• Publik/banbesök• Förbättra/förstärka totalekonomin• Etablera värdegrund

ST:s styrelse anser att ett fokusområde måste vara mät-bart, brytas ner i handlingsplaner och strategier samtkunna följas upp. ST:s kansli har fått RST:s styrelsesuppdrag att konkretisera de fastslagna fokusområdena.

Stimulansåtgärder för hästägare

dRivkRafTeRna aTT äga TRavhäST äR aTT få uppleva Spänningen

och närheten till hästen.Dessa drivkrafter tas nu tillvara genom att ST tillsam -mans med anslutna medlemsorganisationer i två pro-jekt arbetar fram stimulansåtgärder för hästägare.Detta känns naturligtvis mycket bra och kommer inte endag för tidigt. I ett projekt skall det göras upp en me-ny/ett ”smörgåsbord” av aktiviteter som de lokala trav-arrangörerna kan välja ur, alla med målsättningen att sti-mulera hästägandet.I ett annat projekt kallat ”Öppethusvecka” på travet,planeras för öppet hus på landets samtliga travbanor envecka under våren 2012.Då skall en rad aktiviteter genomföras och det kommeratt kräva ett omfattande samarbete mellan travsällska-pen och de aktiva om utfallet skall bli bra.

”Kortprojektet”

ST haR Sedan en Tid dRiviT eTT pRojekT som kallas ”Kortpro-jektet” och innebär att den stora floran av inträdeskortsom idag finns skall ersättas med ett kort men med oli-ka tillträdesbehörigheter. För att kunna koppla erbju-danden med mera till travbesöken/kortinnehavaren bördet också finnas en spårbarhet i var och när travbanebe-söken görs. Den tekniska biten är ännu inte löst och när projekt-gruppen ska diskutera detta representeras BAS-organi-sationerna av Göran Löfgren.Som ni alla vet har RST målsättningen att hästägarna,vilka årligen investerar en bra bit över två miljarder kro-nor i travsporten, skall komma in utan entréavgifter pålandets travbanor. Detta ligger helt i fas med att ST:s sty-relse angett hästägarna som ett fokusområde. Häst-ägarna svarar dessutom för mer än 30 procent av det totala antalet besökare på landets travbanor och bidrargenom sitt spel till sportens försörjning.

RST Mediagrupp

RST haR medlemmaRnaS uppdRag aTT vaRa meRa Synliga i olikamedia. Ett syfte är att ansluta flera hästägare till våra lokalföreningar. RST Mediagrupp, genom AndersHolmqvist, har skickat ut annonser/passbitar till sport-cheferna vid landets travbanor för införande i travpro-grammen. Vi ber dig bevaka att dessa annonser/passbitar införs.Ligg gärna på din sportchef så att annonserna/pass-bitarna kommer in i ert travprogram så fort som möjligt.Uteblir införandet – hör av dig till RST!

RST har tecknat samarbetsavtal med If

Nu kan RST:s medlemmar teckna privata sakförsäkring-ar i försäkringsbolaget If. RST har tecknat ett avtal medIf som gäller från den 1 februari 2011.Försäkringen omfattar häst, hund och släpvagn.–Det är en attraktiv försäkringslösning som vi nu erbju-der våra medlemmar, säger RST:s generalsekreterareStig Lundqvist.–If har lyssnat till våra önskemål och anpassat sina lös-ningar. Det var en avgörande faktor till att vi inleddesamarbetet med dem.

Besök på riksdagshuset

RST haR TRäffaT RegeRingSallianSenS ledamöTeR i Miljö-och jordbruksutskottet för att tydliggöra hästnäringensbetydelse i samhället och öka kunskapen om travsportensom folkrörelse, samt förståelse för utövarnas villkor.Mötet var mycket positivt och riksdagsledamöterna visade ett stort intresse för våra frågor och ställde rele-vanta och bra frågor om vår sport. Björn Frössevi och Göran Löfgren visade ett bildcolla-ge och redogjorde för vår situation.Nu måste vi fortsätta informera våra politiker om frågorsom hästen som näring, djurskyddet och öppna landskap.

ÄNTLIGEN

VÅR!

Trav_111_44-45_2/08sid 44-45 2011-04-05 13.29 Sida 44

Trav_111_44-45_2/08sid 44-45 2011-04-04 11.49 Sida 45

CHRISTER ”FLASHEN” CARLSSONK

RÖ

NIK

A

eNligt mitt sätt att se, så är detta eN pseudOdebatt från bör-jan till slut! Det här är något vi får lära oss att leva med,och detta eftersom de bästa kuskarna ju är så mycketmer taktiskt slipade än de övriga, dessutom kör dom juoftast de bäst tränade hästarna! Dessa tränare ochkuskar är idag på vissa håll för bra jämfört med konkur -renterna! Så här var det när Nordinarna och sedan Stig H var dominanter på Valla, dom vann allt! Och skoj-iga lopp? Vad är egentligen det? När någon hetlevradkusk lägger en speed på fel ställe i loppet? När någotformsvagt ekipage öppnar 07 första 500 och skrittar imål som sista häst? När nån chanslös toksvarar led-ningen, eller försöker att överta densamma i överljuds-fart? Hur skojigt är det? För vem? För hästen? Kanskeknäckt för livet? Ägaren? (vars häst får gå i botten medmjölksyran sprutandes ur öronen och inte kommer tillstart på lång tid)? För spelaren då? Möjligen, eftersomnågon av de sämre hästarna (högoddsare) kan profiterapå ett huvudlöst öppningstempo.

Nej, det eNda sOm kaN äNdra på "tråkiga lOpp" är ju att de övriga tränarna och kuskarna utvecklas så att konkur -rensen blir större. Detta gäller naturligtvis både A och B-tränare. Det börjar dyka upp några nya och ambitösayngre tränare lite här och var. Killar och tjejer som visarvilja att driva tränarrörelsen som ett modernt företag,dvs. med inriktning på kvalité i varje led. Från att öd-mjukt snappa upp träningsmetoder från de bästa, använda rätt analyserat foder, presentera sina hästar iutställningsskick vid tävlingarna. Dessutom lägga nertid och kraft på personalvård samt på den alltmer så vik-tiga kundvården (hästägarna) och inte minst att kunnahantera och bli synliga i alla nya media! Detta tillsam -mans gör att dessa unga tränare blir intressanta för häst-ägare att sätta sina fina hästar i träning hos.

travträNaryrket är ett Oerhört tufft Och kOmplext arbete.

Förr i tiden räckte det ofta med att man kunde sela ochmotionsköra samt köra snabbjobb på bana då och då föratt kalla sig tränare. Man blev oftatravtränare för att nån i släkten höllpå med hästar, att det föll sig naturligtdärför, oavsett om man hade talangför yrket eller inte. Den tiden är förbi,idag ställs helt andra krav från sam-hället överhuvudtaget, från häst-ägare, media och den spelande publi-ken.Nu försöker man på insändarsi-

dorna överträffa varandra i att tipsa

om hur man får ”roligare” lopp som skulle göra så attpubliken kom tillbaka till banorna. Nån tycker att catch-drivers (de bästa kuskarna) bara skall få köra ibland ochistället låta lärlingar och småtränare köra så att det hän-de mer spektakulära situationer i loppen! Sanningen ärju den omvända! Det är så dyrt att hålla travhäst idag såatt som hästägare vill man ju att hästen skall köras av deallra bästa! Man har inte råd med annat. Det handlarockså om startpoäng. Dessutom går vi naturligtvis medstormsteg mot det logiska upplägget som till exempelgaloppen alltid har haft. Man skall göra det man är bästpå och göra detta bättre och bättre! Är man duktig trä-nare så skall man göra det till 100 procent. Har man fal -lenhet för att köra häst så skall man göra det och ut-veckla detta. Man måste specialisera sig, man kan intebli bra på allt, den tiden är förbi! Någon måste ju skötakunderna, personalen, hemsidan, media etc. Sen kan-ske man har familj som ställer andra krav nuförtiden.

Nu vet jag, med all respekt, att det fiNNs Några slitvargar där-ute som klarar allt detta, men hur länge? Och att publi-ken skall komma tillbaka på vardagstravet är bara attglömma! Nu finns ATG Live där du kan sitta hemma,spela och se tävlingarna bättre än på plats. Vi får istäl letse till att presentera en intressant produkt så att speletökar.

Och varför skall maN alltid i sverige börja i fel äNde, dvs.straffa dom bästa?! Nybrink sade på fullt allvar i TV4sportsändningen från Solvalla: "Örjan, Björn och Erikborde alltid få de sämsta spåren"! Vad sade karln?Skulle det blivit skojigare slalomlopp om IngemarStenmark åkt på EN skida? Skulle Björn Borg fått spelamed en stekpanna i stället för racket? Skulle Northug fååka skidor med en hink vatten i ena handen? de sämre

måste lyfta sig istället för att hiNdra de bästa, aNNars har vi

iNgeN utveckliNg av verksamheteN! Så ser i alla fall jag på det.Flachen

”PUBLIKEN SVIKER, LOPPEN ÄR ALLDELES FÖR TRÅKIGA”

h

L

L

L

L

h

� 11-03-23 15.13 Sida 1

Dagens snackis:

Trav_111_46-47_2/08sid 46-47 2011-04-04 11.57 Sida 46

Topp-hingstar!

I snart tio år har Hingstdepån i Östergötlanderbjudit mestadels franska avelshingstar,

men även på senare år ett par amerikanska.Betäckningen sker antingen med fryst spermai Sverige, eller med färsk sperma i Frankrike.

V id betäckning i Frankrike ordnar vi alltdet praktiska åt dig som stoägare, med

transporter, uppstallning m m. Det är betydligtbilligare än vad du tror och jämförbart medfryst sperma. Den största fördelen med färsksperma är det enormt höga dräktighetsresultat.

Donerail 11,2 5.927.121 kr

Levande fölavgift: €4.000Echo 11,8 €1.389.584

Levande fölavgift: €1.300 Kesaco Phedo 09,9 €1.961.313

Levande fölavgift: €3.500 Like A Prayer 09,3 $1.108.504

Levande fölavgift: €3.700

Look de Star 12,7 €222.177

Levande fölavgift: €2.600 Magnificent Rodney 11,4 €1.037.670

Levande fölavgift: €2.500 Meaulnes du Corta 10,2 €2.786.760

Levande fölavgift: €3.500 Nice Love 11,9 €435.550


Offshore Dream 10,1 €1.992.024

Levande fölavgift: €4.000 (Fr) €5.000 (Sv)One du Rib 11,0 €1.608.580

Levande fölavgift: €2.100Oyonnax 10,9 €1.438.520

Levande fölavgift: €3.000Prince d’Espace 11,7 €713.950


Qwerty 10,6 €600.410

Levande fölavgift: €2.500Ready Cash 11,4 €1.265.600

Levande fölavgift: €6.500Roc Meslois 11,7 €581.550

Levande fölavgift: €3.500Scipion du Goutier 11,9 €798.000


Topp-hingstar!

Bokningar görs till: Tomas Thell, Hingstdepån i Östergötland AB, Box 62, Mantorp. Tel. 0142-280 40, 0708-386 321e-mail: [email protected] • Vi hjälper Dig även med avelsrådgivning för Ditt sto.

Samtliga priser exkl moms. Bokning-/Dräktighetsavgift tillkommer. Du följer väl alla franska nyheter på: www.thell.se

Vi tillhandahåller även andra franska hingstar:Mah Jong Du Vivier, Dahir de Prelong, General du Pommeau,Insert Gede, Memphis du Rib, Otello Pierji m fl.

Har Du något eget önskemål om fransk hingst, kon-takta oss så ordnar vi med allt det praktiska runtomkring betäckningen.

� Trav_111_46-47_2/08sid 46-47 2011-04-04 11.57 Sida 47

Bossgården, Edsvära · 535 93 KVÄNUM

Stuteriansvarig:Morgan Wilhelmsson

Tel. 0512-78 77 62, bostad 0512-703 60Stall: 0512-78 77 66 · Fax: 0512-78 77 69

Kontor/Therese (0800–1630),0512-78 70 31

Stuteriveterinär:Maria Edshammar

Tel. 070-538 87 30, 0322-407 30

Avgifter:3.000:- vid bokning,

30.000:- vid levande föl.Transportsperma kan erbjudas.Avkommorna nomineras till

Breeders’ Crown.

Moms, semin- och vet.kostnadertillkommer.

Världens snabbastedebutant!Symphonic Hanover visade direkt att han inte vansläktades –i sin första 2-årsstart segrade han på världens dittills snab-baste debutanttid, (2)*1.12,1a! Senare på säsongen visadehan klassen med att bli tvåa i både försök och final av PeterHaughton Memorial, efter ”världens främsta travaregenom tiderna”, Muscle Hill. Bästa prestationen som 3-åring är vinsten i försök till Hambletonian Stakes. Han slu-tade femma i finalen, där han noterade sitt rekord, 1.09,8.

Cantab Hall –etablerad i avelseliten!Cantab Hall slog 2008 igenom med sin första 2-årings-kull (etta), och har därefter befäst sin ställning iavelstoppen!2010 ligger han trea i 2-årstabellen och har (per 15/11)

näst högsta snittet ($33.000) i totala statistiken,treårskullen ligger på en fjärdeplats.Cantab Hall´s svenskfödda 3-årskull (19 st. levande)imponerar! Här finns årgångsettan Tamla Celeber*12,1a/2.925.000:- (12st: 10-1-1) vinnare av försök/final avOaks och de båda stofinalerna i E3. Bakom henne är dettätt med lovande treåringar; Cashpoint Pellini 13.9a, JabHall 13,8, Global Mix 14,8am, Daro Later 15,0am, ListasTara 15,2a och Missy 14,5a.

Obs! Symphonic Hanover är enda sonen till CantabHall i svensk avel!

1.09,8a · $265.116e. Cantab Hall - Sounds Swelle. Super Bowl – Sonnet Lobelle. Speedy Crown

Nyckeln till framgång i dagens avel:

Tidighet och Talang!

ymphonicanover

SH

aturlig tidighet – testad i hårdaste årgångskonkurrens – är en heltavgörande faktor i dagens travavel. Ju tidigare prestationer, ju mer

beror de på de ärvda generna. Eller för att använda vetenskapliga termer: arv-barheten är betydligt högre för tidiga prestationer än för sena.Tidiga anlag finns i rikt mått hos Symphonic Hanover– och i hela hans stam-

tavla. Fadern Cantab Hall var outstanding som 2-åring (obesegrad i 10 star-ter). Systern Spellbound Hanover var sin årgångs bästa sto (bl.a. 10 raka seg-rar på Meadowlands), och modern tävlade tidigt med framgång. Med andraord: Symphonic Hanover är en hingst för dagens och morgondagens avel!

Möderne avhögsta klass!Symphonic Hanover’s möderne är inte bara högpresterande, det kännetecknasockså av osedvanligt hög startprocent.Av modern Sounds Swell’s elva avkom-mor i startålder har tio startat, av mor-moderns 14 avkommor har 11 st. startat!Sounds Swell 1.13,8a/$186.922 var en

tidig travare med goda stakesmeriter,hon har utöver Symphonic Hanoverlämnat Spellbound Hanover1.11,2a/$962.395 (bl.a. vinnare av för-sök/final av Merrie Annabelle ochMatron Stakes). Sooner Hanover1.12,2a/$244.351, Up Front Ben1.11,0a/$183.195, Symphony Hanover1.12,5a/$144.056, samt Sure Hanover1.12,9a och Sorbet Hanover 13,1a.

”Symphonic Hanover är utan tvekanden bästa hingst jag tränat! En trevlig,mycket välstammad individ som varmycket tidig, stark och enormt spee-dig.”

Jonas Czernyson

N

� ��

Posttidning b Rst Hästsportens Hus, 161 89 stockholm

vid levande föl.

T

� ��

vid levande föl.

T

� ��

Trav_111_48_omslag 2011-04-04 10.21 Sida 1

Documents

Ta 111 01 ag 2011-04-04 11.19 Sida 1 Trav...Gävletravet 2010. Hon var den häst som sprang in mest pengar på samma travbana under förra året och hon har tack vare sin spurt blivit