Tekniken i skolanNYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA

NR 3 OKTOBER 2012 ÅRGÅNG 18

Den nya kursplanen i Teknik satte sin prägel på konferensen, TiS2012. För grundskolans del innebar det att en hel del fokus lades på det centrala innehållet för de olika stadierna och

Det fanns mycket att berätta, tala om, se och uppleva på den elfte rikskonferensen i teknik. Den 24-25 september samlades deltagare, medverkande och utställare på Louis de Geer konsert & kongress i Norrköping. Ett år efter den nya kursplanen i Teknik kunde man ana en käns-la av förändringens vind. Därför var det viktigt att mötas och diskutera!

Forts. s. 4

att många diskussioner fördes om bedömning och betygsättning. För grundsärskolans del har året inneburit att de nu fått in Teknik som ett eget ämne. Det verkade vara en välkom-

men nyhet. Även för förskolan har Teknik fått en tydligare position i och med den reviderade läroplanen. Där såg många att de nya skärpta målen även hade kopplingar till fl era andra mål kring barns utveckling, att den tekniska leken även kan bidra till andra förmågor, som de motoriska färdigheterna eller de estetiska.

TEXT: CLAES KLASANDER, CETIS Åke Svensson, VD Teknikföretagen, anser teknik i skolan är viktigt!

Foto: Christina Wallnér

TiS2012 – en viktig manifestation!

Tekniken i skolan nr 3 | 20122

Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 exemplar.

Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping 601 74 NorrköpingE-post: claes.klasander@liu.seTelefon: 011-36 33 07

Ansvarig utgivare: Thomas Ginner E-post: thomas.ginner@liu.se

Tryck: Elanders AB

KONTAKT OCH ANNONSBOKNINGRedaktionssekreterare: Katarina Rehder, CETISPostadress: Linköpings universitet Campus Norrköping 601 74 NorrköpingE-post: katarina.rehder@liu.seTelefon: 011-36 31 20Mobil: 073-620 95 08Aktuella priser med mera fi nns på www.cetis.se

PRENUMERATIONBeställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida www.cetis.sePrenumerationsfrågor: Anette JangenstedtE-post: anette.jangenstedt@liu.seTelefon: 011-36 31 09

www.cetis.se

Thomas Ginner på rikskonferensen TiS2012Foto: Christina Wallnér

Uppenbart är problemen många. Mest akut är den stora bristen på behöriga lärare. I en mellanstor svensk kommun har man totalt två lärare som är behö-riga att sätta betyg i årskurserna 7-9. Två stycken som har 45 hp i teknik i en kommun med över 100 000 invånare! Är en sådan situation möjlig att överhuvud-taget lösa inom utsatt tid? Det kommer att kräva kreativitet och resurser.

Men den här situationen kommer knappast som en överraskning. I dessa spalter har den påtalats i åratal. Myn-digheter, intresseorganisationer, media

Är det möjligen så att det våras för tekniken i skolan? Nyligen arran-gerade CETIS den elfte rikskonferensen Tekniken i skolan i Norrköping. Visst fanns där deltagare som vittnade om svårigheter att göra ämnet gällande, men det fanns också många som berättade om nya tag och ökat intresse hos skolledare och kommuner. Man kan ana att krav på betygssättning och behörighet i ämnet drivit på denna tendens.

Det våras för tekniken?

TEXT: THOMAS GINNER, FÖRESTÅNDARE, CETIS

och många andra instanser har upp-lysts om hur det ser ut. Men mycket lite har hänt. Detta trots att det handlar om ett obligatoriskt ämne. Kursplanen är att betrakta som ett löfte till eleven: Vi lovar att du skall få möjlighet att möta det innehåll och uppnå de mål som den anger! Det löftet är det alltför få skolor som håller.

Men som sagt, på konferensen fanns det åtskilliga som berättade om att det nu faktiskt händer saker. Man talade om lokala nätverk med tekniklärare, poänggivande fortbildningskurser och

teknikprojekt av olika slag. Men det som verkligen kan komma att be-tyda något de närmaste åren är de medel regeringen utlovat för stöd till utvecklingsinsatser inom teknik och naturvetenskap – och då med särskilt fokus på teknikämnet!

Det handlar om cirka 150 miljo-ner kronor som skall användas till olika insatser under perioden 2012 till 2016. I dessa sammanhang är det en ovanligt långsiktig satsning. Även om Skolverket fått kort tid på sig att dra igång projektet – som vanligt frestas man tillägga – så fi nns där nu en projektgrupp och en hemsida där man kan läsa mer om satsningen. www.skolverket.se/nt

Så här beskriver regeringen uppdragets innehåll:Det kan bl.a. vara fråga om kompetensut-veckling och ämnesdidaktisk fortbildning som även innehåller kollegialt lärande för lärare, att stödja uppbyggnaden av nätverk för lokala ämnesutvecklare, utveckling av webbaserat undervisningsstöd, liksom stöd till initiativ, projekt, konferenser etc som genomförs av andra aktörer än den egna myndigheten. (Regeringsbeslut 120809, U2012/4111/GV)

Tillsammans med andra insatser som nu pågår eller planeras, framför allt olika kurser för att öka antalet behö-riga lärare, borde den här satsningen rimligen innebära ett lyft för tekniken! Men det krävs en del tålamod – och fortsatta satsningar efter 2016.

3Tekniken i skolan nr 3 | 2012

VI GER 50 000 KRONOR TILL 25 GRUNDSKOLOR SOM VILL UTVECKLA TEKNIKUNDERVISNINGENMer information och ansökningsformulärwww.teknikforetagen.se/aretsteknikutbildning

ANSÖK SENAST DEN 7 DECEMBER!

Årets Teknikutbildning – ett projekt från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen

DAGS

ATT SÖKA!

Tekniken i skolan nr 3 | 20124

Forts. från s. 1, TiS2012 - en viktig manifestation!

I konferensprogrammet fanns därför en särskild avdelning där dessa skol-former och stadier fi ck möjlighet att träffas och diskutera vad detta första år betytt för tekniken i den dagliga verksamheten. Dessa seminarier led-des av speciellt inbjudna personer med erfarenhet från respektive skolform.

Fortsatt vidgning av synen på teknikEn av de saker som lyftes fram tidigt i konferensen var teknikens bredd. Under rubriken Perspektiv och utblickar kunde deltagarna välja att bli inspire-rade av duktiga och insatta föreläsare kring fem områden: sanitet i utveck-lingsländer, datorer i lastbilar, modern jordbruksteknik, teknik och arkitektur, samt tekniska system. Det riktigt in-tressanta är ju att fl era av de områdena dessutom hänger ihop!

Ett stort utbudKonferensen har aldrig tidigare haft ett så stort och mångfacetterat utbud av parallella valbara aktiviteter. Därför var det synd att vi i år var ca 20 procent färre deltagare än tidigare år. En sak man kunde notera i detta stora utbud var en större självsäkerhet kring teknik och teknikundervisning. Det var inte så mycket fokus på frågor om ”Vad är

teknik?” I stället präglades aktiviteterna av ”vi har gjort så här – vad tycker ni om det?”. Och då rörde vi oss inom ett stort spann med allt från teknik och genus, teknik ute, progression, system, ämnesintegration, och interaktiva verk-tyg, till el och styr- och reglerteknik.Samma sak gällde utställarna. Där var mycket modern teknik representerad, liksom ett antal förlag med nya böcker på gång och fl era av de stora nationella projekten och tävlingarna.

Skolverkets nya satsningEn ytterligare viktig sak som bidrog till stämningen på konferensen var de 148 miljoner som ska fördelas för satsningar på NO och Teknik – med särskilt fokus på Teknik – under ett antal år framöver. Skolverket var på plats och talade om detta och passade även på att samla in åsikter.

En lyckad nyhetFör första gången hade konferensen ett mer öppet valbart pass, där bl.a. utställare kunde ha seminarier kring sina produkter, där nätverk kunde samlas eller där deltagarna kunde besöka Visualiseringscenter C. En annan lyckad nyhet var det soul-band som spelade till dans efter den goda konferenssupén.

Mingel bland utställarna, Visualiseringscenter C

Bilder till vänster: 1) Arkitekturgymnastik - deltagarnas utmaning var att efterlikna Vasamuseet. 2) Ett år med nya kursplanen, workshop för grundsärskolan. 3) Gruppdiskussioner 4) Under-hållning med Redline Soul Foto: Claes Klasander och Christina Wallnér

Elevdata AB

5Tekniken i skolan nr 3 | 2012

Veronica Bjurulf, undervisningsråd, Skol-verket presenterade satsningar på Teknik och naturvetenskap.

Mats Engström, chefredaktör för tidningen Ny Teknik tipsade om vad unga människor skulle behöva veta om teknik.

Maria Svensson, universitetslektor vid Göte-borgs universitet, berättade om ett år med nya kursplanen.

Thomas Ginner, föreståndare CETIS, tackar professor Boel Berner för en intressant före-läsning på temat ”Vad har genus med teknik att göra?”.

Foto: Christina Wallnér

InramningenKonferensen inleddes och avslutades i vanlig ordning med ett antal föreläsare som satte fi ngret på angelägna frågor, både kring tekniken i undervisningen och kring den större frågan om varför det är så viktigt att elever får möta teknik under sin skolgång. På ett nationellt plan handlar det om landets framtid, för den enskilde eleven om goda möjligheter till ett gott liv och till ökade chanser att etablera sig i arbetslivet. För att utveckla teknikundervisningen i skolan krävs långsiktiga och medvetna satsningar.

En viktig manifestationEn sådan här konferens är en viktig manifestation för alla dem som enga-gerar sig i och för teknik. Att känna att det fi nns en kontinuitet och en gemenskap kring dessa frågor gör att det blir lättare att komma hem till sin vardag. Inspirerad, fortbildad och med nya idéer i bagaget. Inte minst att låta tekniken ta plats på skolans schema!

Tack alla deltagare, medverkande och arrangörer! Väl mött igen!

Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet, höll en föreläsning på temat “Utmaningar och Teknik”. Foto: Christina Wallnér

Tekniken i skolan nr 3 | 20126

Citius, Altius, Fortius – Snabbare, högre, sTEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS

Tävlingar och behov av att tänja gränser kräver i stort sett hela tiden förbättrade resultat, ofta på extrema nivåer. Men fysiska förmågor och idrottslig begåvning är inte det enda som behövs för att lyckas. Material och utrustning ska samverka i harmoni med utövaren. Det olympiska mottot i rubriken ovan beskriver i stort sett det viktiga samspelet mellan idrott och teknikutveckling.

I år fi rar vi 100-årsjubileum sedan Stock-holmsolympiaden hölls och vi kan kon-statera att mycket har förändrats sedan dess. Stockholm var enda sökande till den femte olympiaden och man minns den som det bästa idrottsevenemang som då genomförts. I London har det trettionde sommarspelet avslutats och nya rekord har satts. Målet är att de ska slås vid nästa tävling med förbättrade träningsmetoder och utrustning. Tittar vi på gamla bilder från tidigare idrotts-evenemang behöver vi inte se tillbaka särskilt långt i tiden för att upptäcka hur mycket som har hänt med utrust-ningen de senaste decennierna. Ingemar Stenmark ser ut att åka lika fort som man själv kan göra, Anders Gärderuds löparskor från 1976 verkar vara utan dämpning och Björn Borgs tennisrack påminner om det som ligger bortglömt i garderoben där hemma.

Elektrisk tidtagningEn häpnadsväckande innovation i idrottssammanhang var den elektriska tidtagningen med målkamera. Genom ingenjör Ragnar Carlstedts uppfi nning fi ck framtidens mätteknik sin premiär i de olympiska spelen 1912. Elektriska ledningar kopplades till startpistolen,

som satte igång klockorna. Målkameran kom för övrigt till användning för att skilja andre- och tredjepristagaren åt i 1 500 meters loppet. En nyhet var också en ringledning i omklädnings-rummen som uppmärksammade de tävlande på när det var dags för start.

Ett brinnande intresseProfessor Jan-Anders Månson forskar inom materialteknik och främst imple-mentering av ny teknik i samverkan med idrottslig prestation. Intresset för idrott väcktes tidigt, och som han själv säger har det varit en total passion hela livet. Han växte upp på landet med den enda fritidsaktivitet som fanns där att ägna sig åt, att sporta. Senare studerade han till civilingenjör i maskinteknik på Chalmers och intresset för idrott, material och prestation väcktes. Efter att ha doktorerat 1981 var han verksam som professor i USA under fl era år. 1990 anställdes han på EPFL, École Polytechnique Fédérale de Lausanne i Schweiz. Han menar att hans yrkesval och inriktning var ganska enkel - sport och kompositmaterial går hand i hand.

- Den viktigaste och roligaste utma-ningen för mig i arbetet är hur man

kan behålla hög innovationskraft utan att förlora sportens värde. Alla ska ha samma chans att använda den. Sporten ska vara ett område som är lika för alla, den ska fi nnas för alla, värdet av den traditionella sporten ska bibehållas och det ska även fi nnas ett intresse för industrin att medverka och producera.

Flygplan och tennisrack Tack vare idrotten har ny teknik blivit tillgänglig inom andra områden. Naturligtvis även vice versa. Moderna tennisrack och skidor består av fl era olika material som förenar styvhet, lätthet och dämpning, på exakt samma sätt som i fl ygindustrin. Ett bevis på hur närbesläktade fl yg- och tennisin-dustrin är med varandra är Howard Head. Som utbildad fl ygingenjör vid Harvard är han numera mest känd för sin nydanande utveckling av tennisrack och skidor.

Forskare förändrar kemiska komposi-tioner och strukturer för att förbättra prestandan hos datorer, bilar, medicinsk utrustning och idrottsredskap. Funk-tionella material som silikon, metaller, laminat, karbonfi brer samt elektroni-ska komponenter, används inom bl.a. arkitektur, data- och fl ygindustrin och inte minst inom idrott. Ingenjörer arbetar med konstruktion av utrustning och vid laborationer testas resultat med hjälp av datoranimationer.

Jämfört med andra branscher som t.ex. fl yg- eller bilindustrin drivs idrottens utveckling i ett rasande tempo. Skidor och tennisrack är baserat på teknik som bara är några år gammal medan design och teknik inom fl yget kan vara fl era årtionden. Här spelar naturligtvis säker-heten en avgörande roll med tester och standardiseringar som ska efterföljas.

Energier - design - friktionVid sidan av tillverkningsindustrin fi nns samma behov inom idrotten, att ta fram lätta, starka och böjliga material. En segelbåts mast och segel, en simmarens dräkt och cyklistens hjälm är noga utformade för att minimera luft- eller vattenmotstånd.

Jan-Anders Månson

7Tekniken i skolan nr 3 | 2012

starkareVid tillverkning av den här typen av sportutrustning behövs kunskap om friktion och hur friktionen påverkar resultat. All idrott eller aktivitet skapar friktion mellan utövaren, utrustningen och miljön. Skidor och skridskor ska glida lätt över snö och is och en skosula ska bete sig på ett visst sätt, beroende på i vilket sammanhang den ska användas. Kanske ska den greppa mot underlaget vid bergsklättring, en annan sko ska inte halka på tennisplanen och löparskon bör vara extremt lätt och dämpad för att skona fot och knä.

Under idrottsutövandet omvandlas eller lagras energier i olika former. Om rörelse- och värmeenergier lagras eller frigörs genom rätt teknik kan prestationer och säkerhet förbättras. Ett bevis på detta är stavhoppet som har revolutionerats genom lätta mate-rial och dess oerhörda fl exibilitet.

- Ibland kan små olikheter i de fysiska egenskaperna, designen eller energihanteringen avgöra skillnaden mellan framgång och misslyckande, allt det är mycket roligt att arbeta med.

Torr in på bara skinnetVi kan tacka Bob Gore för sin uppfi nning Gore-Tex. Materialet fi nns nu i de fl esta idrotts- och fritidskläder och det hjälper oss förbli torra från topp till tå. Tekniska plagg andas och står emot väta.

Även mode är en av drivkrafterna bakom de tekniska plaggen. Nya mate-rial och ny teknik måste därför intro-duceras snabbt när modet växlar och det gör idrotten oerhört innovativ. Viktigt för klädindustrin är också att satsa på rätt idrottare, längst ner på prispallen ger inte samma skjuts för försäljningen.

- Vi jobbar också med smarta textilier som är bra och roligt för TV-tittarna. Kläderna kan visa hur kroppstem-peraturen förändras hos idrottarna och så fi nns sensorer t.ex. i taekwondo-dräkterna, och alla slag syns direkt på en skärm. Tittarna känner sig uppdat-erade och engagerade, vilket är bra för idrotten.

Teknikens konsekvenserEtt omdiskuterat område är hur långt man kan gå för att förbättra sina re-sultat och när är det utrustningen som avgör tävlingen? Ibland liknas teknisk utveckling av material och utrustning vid doping. Är det idrottaren eller hennes utrustning som avgör? En fun-dering värd att ägna en stund åt är om man egentligen tävlar under samma förutsättningar om inte all utrustning standardiseras? Är det tennisracket eller kroaten Karlovics förmåga som gör att han slår en tennisserve i 250 km/tim och hur avgörande var egentligen hajdräkten för simmarna? Ett annat exempel i debatten är dis-kussionerna kring Blade Runner, eller Oscar Pistorius som han egentligen heter, den sydafrikanske löparen med dubbla benproteser. Debatten handlar först och främst om vilka fördelar han kan ha av proteserna och om han ska tillåtas att tävla mot dem som inte har proteser. Domstolar och forskare har försökt ta ett beslut om detta.

- Risker med spröda och lätta material är att de lätt går sönder och därmed kan utgöra en risk för utövaren vilket också är en negativ konsekvens. Ny teknik innebär inte alltid ökad säker-het, balansgången mellan säkerhet och risk är fi n.

- Vi måste hålla utvecklingen under kontroll, tar vi fram lättare och styvare material ökar risken för skador vid ett fall och ibland har ju utrustningen ingenting med prestationen att göra. Ta bara en ishockeyhjälm, där är säker-heten det enda som har betydelse för utformning och design.

Teknisk bildning- Teknisk utbildning behövs eftersom sportindustrin växer snabbt vilket ger många nya arbetstillfällen. Jag uppskat-tar och tycker det är roligt att denna industri är könsneutral. Det fi nns inget typiskt manligt eller kvinnligt område här. Områden som också ökar är rehabilitering och protesutveckling vilket är jättespännande och kräver ökad kunskap och bildning. När nya

material introduceras behövs också nya maskiner och tillverkningssätt. Då måste vi också fundera på miljö-frågorna. Vi ska alltid ha i bakhuvudet - är produkten hållbar? Kan vi göra utrustningen komposterbar? Det är skillnad på tennisrackens ihåliga komposit mot träram och oxsenor och träskidor är borta sedan länge.

Framtiden och skolanDet vi inte känner till om framtiden kan vi bara sia om. Hur är det egentligen med idrott och fysisk aktivitet? Skapar det bättre förutsättningar för inlärning och kan vi med teknikens hjälp göra idrotten till ett ämne som utökar elev-ernas förmåga att lyckas i skolan?

- Idrotten ska vara ett redskap för lärande, man lär sig rättvisa och respekt, fokuserar på resultatet, man mår bra och inte minst kan eleverna lära sig etik. Teknik, lärande och id-rott samspelar helt klart. Idrott får barn att drömma och vad gör inte det för ett barns ambitioner? Kan vi då kombinera teknikämnet och idrotten kommer vi en bit på väg mot kunskap och välmående.

- Tävlandet och sporten ska vara ro-lig, det är det viktigaste och det ger en balans i livet. Så har det varit för mig, både privat och i arbetet, avslutar Jan-Anders Månson.

Tekniken i skolan nr 3 | 20128

TID - där teknik möter naturvetenskap

Tid är en period mellan två tidpunkter. Tidmätningen baserar sig på att man observerar ett regelbundet fenomen. På så sätt har stjärnhimlen erbjudit ett naturligt ur sedan urminnes tider och metoden har också använts i noggranna mätningar så sent som under början av 1900-talet. När tidmätningen avancerade försökte man hitta så regelbundna fenomen som möjligt. Utvecklingen har gått från mekaniska pendelur till kristallur och slutligen till ur som utnyttjade atomernas spektrallinjer.

TEXT: FINLANDS URMUSEUM, REDIGERAD AV KIRSI OJALA FOTO: MILJA LAURILA/EMMA

Alltid då man måste ha kontroll över sakers händelsetider och ordning, behö-ver man upprätthålla tiden och synkroni-seringen. Noggrannhetskraven skiljer sig stort: i vardagsbruk kommer man till en tillräcklig noggrannhet med armbandsur och kalender, medan datorer och mobiltelefon behöver en kristalloscil-lator; digital datatrafi k och navigerings-system behöver atomuret.

Tidmätningens sociala dimensionBehovet av ökad noggrannhet har ställt krav på den tekniska utvecklingen. Det finns också drivkrafter bakom tidmätningens förändring som kan ha sitt ursprung i kontroll och makt. Fabriksklockan anses vara en av de stora förutsättningarna för industrialise-ringens disciplinering av arbetarna. Innan människor fl yttade till städerna, var de bönder som styrdes av sol och väder, nu styrdes de av fabriksvisslan, förman-nens fi ckur och det löpande bandet.

Mode och design har alltid varit en del av urtillverkningen och med ett stiligt armbandsur visar man upp sin status. De svenska moraklockorna var inte bara stora för sin långa pendels skull, utan de skulle synas i hemmen. I burgna hem stod ur på spiselkransen och tickade.

Tid från solenDet äldsta redskapet för att mäta tid är soluret, som för en lång tid förblev människans enda ur. Man känner varken till solurets ålder eller dess uppfi nnare, men man vet att babylo-nierna använde solur redan för 5 000 år sedan. Dess funktionsprincip är enkel: då solen lyser, visar dess skuggkastare eller gnomon med sin skugga tiden. Med soluret mätte man tid ända fram till 1800-talet. En nackdel är naturligtvis att soluren endast visar lokaltiden, den

offi ciella tiden får man från atomur i olika tidszoner. Solurets storlek och form har förändrats mycket. Å ena sidan användes ett solfi ckur, å andra sidan ett dekorerat och vackert målat solur på stenväggen som visat tiden åt förbipasserande människor. Också genom att följa en bergstopps eller en obelisks skugga erhöll man tiden i sin vardag.

Vattenur, ljusur och timglasVattenuret är troligen lika gammalt som soluret och användes vid sidan av soluret på natten och vid mulet väder. Egyptierna använde vattenur åtminstone redan på 1400-talet f.Kr. och greken Anaximander sägs ha byggt ett vattenur ca 550 f.Kr. I sin enklaste form består vattenuret av ett invändigt graderat kärl med hål i botten där vatt-net sakta rinner ut.

Ljusuret visar tidens gång genom att bli kortare eller med hjälp av fallande kulor som stöpts in i uret. Ljusuren omnämns första gången på 600-talet i England.

Timglaset uppfanns i Egypten på 1500-talet f.Kr. i samband med glas-tillverkningskonsten. På grund av glasets höga pris var timglasen länge dyrbara lyxföremål. Först på 1400-talet blev timglasen vanliga i Europa, och på fartyg använde man dem för att mäta vakterna ända fram till slutet av 1800-talet.

9Tekniken i skolan nr 3 | 2012

De första mekaniska urenEnligt sägnen skulle munken Gerbert (ca 945–1003) från Magdeburg ha byggt det första mekaniska uret i sitt kloster år 995. På basis av skriftliga källor kan de första mekaniska uren dateras till slutet av 1200-talet. Under 1500- och 1600-talet fanns det ett akut behov av att ersätta spindelgången med ett exaktare gångverk. Leonardo da Vinci (1452–1519) skisserade pendelu-ret 1494, men idén förverkligades inte. Galileo Galilei (1564–1642) konstate-rade år 1583 att pendelns svängningstid var konstant och funderade på använd-ningen av pendel i ur.

De första mekaniska uren var stora under som man kom för att bese även långt ifrån, samt föremål för livliga diskussioner bland vetenskapsmännen. De mekaniska urens storhetstid varade från medeltiden och under hela indu-strialiseringen. Under den perioden prövade man att bygga in klockor i olika saker. Urverksliknande drivkäl-lor användes även i apparater som t.ex speldosor, ringklockor och leksaker. Utforska gärna med dina elever var vi kan hitta inbyggda klockor idag. Skill-naden mot förr är att de nu, oftast, är digitala och elektriska.

Automatiserad tidsstyrningMycket automatiserade teknik använ-der sig av tidsstyrning – hur länge olika processer ska ske, i en industri eller i en automatisk apparat, t.ex. kaffebryg-garen. Låt eleverna lyssna och fundera på hur lång tid de olika momenten i en kaffeautomat på skolan tar. Eller varför inte undersöka hissen – efter att du tryckt på knappen tar det en viss tid innan dörren stängs och ytterligare tid innan hissen rör sig. På vilka fl er ställen hittar ni automatisk tidsstyrning? Hur många gånger under en dag är man beronde av tidstyrning och hur ofta tittar man på klockan? Vad är en sekund?Före 1956 var sekunden 1/86 400 del av medelsoldygnet. Medelsoldygnet är tiden som i medeltal går för jorden att gå runt sin egen axel. År 1967 bestämde man sig för att inte längre relatera sekunden till stjärnhimlens

fenomen och istället band man den fast i atomernas energivärden. Nu är sekunden 9 192 631 770 oscillationsperioder i cesium-133-isotopens atom. I BIPM (Bureau International des Poits et Mesures) i Paris koordinerar man signaler från atomur i olika länder genom att jäm-föra den tid som de olika laboratori-erna ger.

Greenwich tidsystem och koordinerad allmäntidFör att defi niera klocktiden räcker det inte att man känner till sekundens längd. Vid sidan behöver man ett tidssystem som har någon bestämd fi xpunkt dvs. en nolltid. Fram till 1970-talet användes Greenwich tidssystem (GMT, Greenwich Mean Time). Det byggde på medelvärdet på jordens rotation relativt solen för nollmeridianen, som går genom Green-wich strax utanför London. Från och med 1972 har man använt UTC (koor-dinerad allmäntid, Universal Coordinated Time). Den baserar sig i stället på ett medelvärde som fl era hundra atomur ger. UTC och medelsoltiden går alltså

inte helt i samma takt. Sålunda är det skäl att ibland lägga till en skottsekund. Tidmätningen har därmed blivit mer tekniskt beroende och ligger inte längre i händerna på astronomer.

Tekniken i skolan nr 3 | 201210

Som kulturhistoriker dras jag oemotståndligt till teknik. Visst är det livsstilar och olika tiders levnadsvillkor jag forskar om, men frågan jag utgår från handlar om teknik. Vad innebär det socialt och kulturellt sett att vara människa då tekniska förändringar öppnar för andra sätt att förstå den tid och de sammanhang du tyckte var dina?

Teknikintresset började på 1980-talet då jag skrev om elektrifi ering som kultur-historia, med Hälsingland som exempel. I min doktorsavhandling i etnologi, Anden i lampan, skrev jag 1993 om ljus, mörker och belysningshistoria.

Elektriciteten står i en klass för sig av alla tekniska förändringar sedan 1800-talet. Vi har blivit beroende av

Från ved till www - snart digitalt

den dygnet runt och i nästan alla sam-manhang. Det är tack vare det elek-triska som lamporna lyser, kranvattnet rinner, kylskåpet kyler, rulltrappan går, fl ygtrafi ken fungerar, sms når fram och datorn inte stannar. Elektriciteten i det moderna samhället är som kroppens blodomlopp. Den kan lika gärna be-skrivas som en grundbult. Utan elek-tricitet hade det senaste århundradet

i praktiskt taget alla avseenden blivit mycket annorlunda.

Barn och ungdomar i centrumI materialet Från ved till www är utgångs-punkten barns och ungdomars vardag. Målet är att ta konkretionen till hjälp och låta text och bild samverka för att skapa förståelse för att annan teknik kan innebära ett annat liv. Teknik är en fråga om livskvalitet.

Men före elektriciteten, hur gick det på den tiden till att åstadkomma vad modern teknik plus elektricitet idag förmår?

För att lyssna på musik hemma måste man då vara så lyckligt lottad att det fanns ett instrument i hemmet och någon som kunde spela. Det var förr i ti-den nästan alltid tyst på musik hemma.

Och att laga mat krävde från forntiden till 1900-talet ved och eld. Länge anrätta-des maten i grytor eller stekpannor som placerats över de brinnande lågorna. Mot slutet av 1800-talet gick det tack vare järnspisar inte längre åt så mycket ved, och brandrisken minskade.

Glasspinnar och pet-flaskorkan man ha till mycket, men ibland behövs lite mer...

tel. 0501-163 44 | www.sagitta.se | www.robokit.se | www.robokids.se

ROBO KITStyr- och reglerteknik

från grunden.

ROBO KIDSBygg och programmera

utan verktyg och datorer.

Byggbeskrivningeller egen design,

du väljer!

Foto: Ylva GarnertTEXT: JAN GARNERT, FORSKARE PROJEKTET LJUSÅR

11Tekniken i skolan nr 3 | 2012

Teknik för grundskolor

Med Meclab byggs industrikomponenter till en produktionsmodell. Det är i linje med kursplanemålen i Lgr 11 och ger dina elever en modern och praktisk teknikutbildning, som innehåller styr- och reglersystem, pneumatik, elektronik, ellära m.m.

Läromedlet i Meclab är utvecklat i samarbete med Peros Teknik och är en skollicens.

Interaktiva läromedel finns från 2 950 kr och paket från 9 950 kr exkl. moms.

Läs mer på www.festo-didactic.se eller begär mer information via mejl tillutbildning@festo.se

Innan det fanns kylskåp användes is för att kyla matvaror. Isblocken som sågades ut ur isen lagrades sedan i väntan på den varma årstiden. Foto: Sam Lindskog, Örebro Läns museum. Bilden är från 1899 och beskuren.

Att förr i tiden befi nna sig på resa innebar att gå till fots, rida eller åka båt. Med järnvägen tog det mellan Göteborg och Stockholm till en början 14 timmar eftersom ångloken var som rullande ångmaskiner och de måste eldas med kol. Dessutom måste tåget fl era gånger stanna till utmed spåret och fylla på nytt vatten i ångpannan. 1926 ersattes ångloken på sträckan Göteborg–Stockholm med elektriska lok. Med modern tågteknik, och elkraft, blir resan numera inte mer än drygt tre timmar lång.

Från tryckt material till digitaltFrån ved till www publicerades av Vattenfall i november 2009. Äntligen var jag klar och 6000 vackert layoutade häf-ten kunde distribueras gratis till skolan. I januari var upplagan slut. Så många lärare beställde Från ved till www att den till och med tog sig till toppen på Utbudets rankinglista. Den blev en succé! Nu väntar snart en digital publicering av materialet, tillsammans med CETIS. Formen blir annorlunda, men grundtanken består.

Tekniken i skolan nr 3 | 201212

Returadress:Centrum för Tekniken i SkolanLinköpings UniversitetCampus Norrköping601 74 Norrköping B PORTO BETALT

PORT PAYÉ

Boktips

Tävlingen där skola och näringsliv möts och bygger framtidens stad

Nyfiken på samhällsbyggnad och hur man kan använda det i undervisningen? Vi har tagit fram lektioner som du lätt kan använda tillsammans med dina elever i årskurs 6–9. Vi har lektioner om bland annat begrepp i staden, stadsplanering och innemiljö. Vi kommer ta fram fler lektioner under året.

Spana in på futurecity.nu/lektioner

PROVA PÅ EN LEKTION!

Lär eleverna samhällsbyggnad!

PULS Teknik 7-9Natur & Kultur, 2012Staffan SjöbergHäftad, 240 sidISBN: 978-91-27-41627-7Pris: Ca 225 kr, inkl. moms

I nya uppdaterade PULS Teknik fi nns 13 kapitel som kopplar till Lgr 11 och det centrala innehållet och läromedlet visar tydligt på de förmågor som efterfrågas. Här fi nns förklarande och inspirerande bilder som tillsammans med praktiska och teo-retiska uppgifter tar avstamp i den teknikhistoriska utvecklingen och landar i dagens komplexa tekniksamhälle. Eleverna får goda förutsättningar att kunna ta medvetna beslut i en teknikkomplex värld. PULS Teknik fi nns också som digitalbok.

Fler tips fi nns på www.cetis.se