tema:allergi · 2010-11-21 · skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om ... for infants

ORGAN FÖR SVERIGES KLINISKA DIETISTER VOLYM XIX • NUMMER 4 • SEPTEMBER • 2008

tema:allergi

Semper Konsumentkontakt 020-62 20 00 www.semper.se

VÄLKOMMEN SEMPER TOASTY!

Vi är stolta över att få presentera Toasty, vårt nya, glutenfria formbröd som är speciellt utvecklat för att rostas. Toasty finns i tre varianter; Toasty FIBER, Toasty VIT, och Toasty REN HAVRE. Gemensamt för de tre är, föutom den goda smaken, de rejäla brödskivorna – som blir spröda, läckra och luftiga när de rostats. Håll utkik efter de färgglada förpack-ningarna i frysen från mitten av april!

3 goda och glutenfria nyheter, gjorda för din brödrost!

19

27 31 35

Tidskriften DietistAktuelltDietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF), Norsk Forening for Kliniske Er-næringsfysiologer (NFKE), Foreningen af Kliniske Diætister (FaKD), Näringsterapeuternas r f (Nrf) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister och

näringsterapeuter, men även till andra grupper professionellt engagerade inom området kost och nutrition.

DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profi l för informa-tionsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll.

Tidskriften förmedlar kunskap och information genom veten-skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.

RedaktionAnsvarig utgivare

Elisabet Rothenberg

Redaktör

Magnus Forslin

Postadress

Box 48

261 21 Bjuv

Telefon

044-702 50

Telefax

042-702 50

E-mail

[email protected]

WWW

www.dietistaktuellt.com

Annonser

BUSINESS FACTORY ABLinda Larsson-Levin

Telefon: 08-653 60 48

[email protected]

Layout & MaterialTorbjörn Lindén Bild

[email protected]

Tryckeri

Trydells Tryckeri AB

ORGAN FÖR NOR DENS KLI N ISKA

DI ETISTER OC H NÄR I NGSTERAPEUTER

3333111133331111

Kommande nummer

Nr. Manusstopp Utgivning

5/08 6 okt 20 okt

6/08 7 nov 28 nov

1/09 28 jan 20 feb

PRENUMERATIONER 295 kr/år

För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbe-ta insänt material. För signerade artiklar sva-rar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej.

TS-distribution 2007: 3.800 ex

Medlem av:

Ledare 4

Nytt gränsvärde för glutenfritt efter ny Codexstandard 7

”Hurra, en allergisk gäst” 9

iCeliaki – ett nytt sätt att informera 13

Rapport från 9th Nordic Nutrition Conference 19

Rapport från Dietary Management of Inherited Metabolic Disease 27

Debatt: Vem tar ansvar för nutritionsbehandlingen? 29

Öppen hearing om näringsrekommendationerna 31

Årets Dietist 34

bokrecensioner 35-36

lediga platser 37

medlemssidor 38

3No 4 vol.XIXseptember 2008DIETISTAKTUELLT

7 1377777777 1111333311113333

3333555533335555

1111999911119999

22227772222777

Under våren och försommaren har frågan om

jäv varit het på många debattsidor. Den aktua-

liserades av att den nytillsatte generaldirektören

för Socialstyrelsen, Lars-Erik Holm, oväntat

avskedade två ledamöter från myndighetens

expertgrupp som sedan ett år tillbaka utreder

nya kostråd för bl a diabetiker och personer med

metabola syndromet. Myndighetens skäl var att

man tyckte sig se för nära band mellan exper-

terna och livsmedelsindustrin.

Beslutet väckte viss upprördhet och förvåning

på många håll. Inte minst för att de avskedade le-

damöterna tidigare hade prövats och godkänts av

avseende jävsförhållanden och potentiella bind-

ningar, och för att åtgärden vidtagits efter att DN

uppmärksammat myndigheten på kopplingar till

livsmedelsföretagen.

Tyvärr, tycks det fi nnas en föreställning i det

allmänna medvetandet om en forskningens obe-

fl äckade, serena natur, fi nansierad via idealism el-

ler på sin höjd allmänna medel. Bilden är givet-

vis lika orealistisk som orimlig, bl a för att det in-

te fi nns någon automatik i att skattestödd forsk-

ning skulle vara opartisk, lika lite som att före-

tagsstödd dito skulle vara osaklig eller vinklad.

Det är en olyckligt och djupt rotad uppfattning,

som dagspress – i måhända viss sensationsiver –

gärna skruvar till.

Faktum är att lejonparten av all forskning som

bedrivs idag fi nansieras externt. Det krassa al-

ternativet är ingen forskning alls. Oavsett forsk-

ningsfält, är de skickligaste och mest kompeten-

ta forskarna, också de mest efterfrågade – även så

av industrin. Frågan är om en myndighet skulle

kunna hitta en enda expert som aldrig haft nå-

got fi nger i uppdrags- eller bidragsforsknings-

burken.

I debatten har det också framhållits att al-

la forskningsråd ser en nära samverkan med nä-

ringslivet som nödvändig, och att samarbete med

företagsvärlden betraktas som en akademisk me-

rit. Detta med mandat från regering och riksdag.

För dietistens del är en växelverkande kontakt

med exempelvis nutritionsföretagen av stor bety-

delse för produkt- och kompetensutveckling, för

kunskapsöverföring och behovsinventering, för

framtida vård och behandling. Det är inte bara

en viktig, utan även en nödvändig relation, som i

sin konsekvens gagnar dietistens kunder och pa-

tienter.

Relationen forskare/kliniker–sponsor, är givet-

vis inte helt oproblematisk och den ställer tuff a

krav på öppenhet, genomlysning och fungeran-

de regelverk. Men att avfordra en bolagsabsolu-

tism är inte bara naiv, utan knappast eftersträ-

vansvärd. Att av principskäl beskära olika forsk-

ningskontakter, är i sig en fråga om att styra och

kontrollera.

God forskning kan per defi nition svara för sig

själv.

ledare Magnus Forslin, redaktör DietistAktuelltledare Magnus Forslin, redaktör DietistAktuellt

God forskning, svarar för sig själv

4 vol. XIX september 2008 DIETISTAKTUELLTNo 4

NESTLÉ INFANT NUTRITION NESTLÉ SVERIGE AB. BOX 7173, 250 07 HELSINGBORG. TFN 042-19 91 00. FAX 042-19 91 99. email: [email protected] www.nestle.se

Aktuellt från Nestlé Infant Nutrition

ww

w.fi

na

l.se

Althéra är en hypoallergen, näringsmässigt komplett specialnäring avsedd för behandling av komjölksproteinallergi. Althéra är baserad på vassleprotein som är höggradigt hydrolyserat, och som uppfyller kraven för hypoallergen specialnäring. Produkten har i en klinisk studie visat sig vara lika säker som en aminosyrabaserad ersättning vid behandling av komjölksproteinallergi1.

Produkten kan användas till barn med komjölksproteinallergi men även vid sojaproteinallergi. Althéra innehåller renframställd laktos som är helt fri från komjölksprotein. Laktos, som också är en naturlig kolhydratkälla i bröstmjölk, ger god smak och främjar bakteriefloran i tarmen.

Althéra är berikad med långkedjiga fleromättade fettsyror och kan användas som enda näring i stället för en vanlig modersmjölks-ersättning upp till 6 månaders ålder, och därefter som en del av en blandad kost.

Kontakta oss gärna för mer information.1. Niggemann B,et al “Safety and efficacy of a new extensively hydrolyzed formula for infants with cow’s milk protein allergy”. Pediatr Allergy Immunol. 2007;19.

VIKTIG INFORMATION: Bröstmjölk är den bästa maten för ett spädbarn under de första månaderna i livet och bör alltid vara det första valet när det är möjligt. Om beslut om att använda modersmjölksersättning tas är det viktigt att ge information om att felaktig lagring, hantering, tillagning och matning kan riskera barnets hälsa. Althéra är en komjölksproteinfri specialnäring som bör användas efter rekommendation från läkare, barnhälsovården eller dietist.

God smak!

Hypoallergen specialnäring för kostbehandling av

komjölksprotein- och sojaproteinallergi

– EU-reglerna för livsmedel lämpliga för

glutenintoleranta väntas vara klara senhösten

2008, och som det ser ut nu blir det en över-

gångstid på tre år, säger Kristina Sjölin, avdel-

ningsdirektör vid Livsmedelsverket. Först då

ändras de gränsvärden för glutenfritt som vi

tillämpar i dag:

• Ett för naturligt glutenfria livsmedel som

är baserade på exempelvis majs, ris eller

hirs där glutenhalten inte överstiger 20

ppm.

• Ett för glutenfria livsmedel som är base-

rade på spannmål som reducerats i frå-

ga om gluten, till exempel vetestärkel-

se, med en glutenhalt som inte översti-

ger 200 ppm.

Den nya standarden innebär att ett enda

gränsvärde införs för begreppet glutenfritt –

högst 20 ppm. Gränsvärdet innebär en skärp-

ning jämfört med standarden från 1981 och

ska gälla både för produkter som är naturligt

fria från gluten och produkter från vilka glu-

ten avlägsnats.

SKÄRPNING FÖR ”RENDERED GLUTEN-FREE”Det blir en avsevärd skärpning för den pro-

duktkategori som i dagens standard kallas ”ren-

dered gluten-free” och som främst omfattar ve-

testärkelse och produkter därav. Gränsvärdet för

dessa livsmedel som särskilt framställts för att

reducera gluteninnehållet får nu innehålla högst

100 ppm (motsvarar 0,01 % gluten i produkten).

Vilken beteckning dessa produkter ska ha får

bestämmas nationellt, men de får inte benäm-

nas glutenfria.

FLER NYHETER Andra förändringar i förslaget till ny Codex

standard:

• Havre som inte är förorenad med vete, råg el-

ler korn får användas som ingrediens i livs-

medel som täcks av standarden förutsatt att

detta tillåts nationellt.

• Avsnittet om analysmetoder preciseras dels

med allmänna kriterier dels med en speci-

fi k metod för bestämning av gluten (Enzy-

me-linked Immunoassay ELISA R5 Men-

dez Method).

• Ny titel:”Draft revised Codex standard for

foods for special dietary use for persons in-

tolerant to gluten” i stället för Codex stan-

dard for ”gluten-free” foods.

Nytt gränsvärde för glutenfritt

efter ny Codexstandard

Codex Alimentarius har antagit en ny standard för glutenfria livsmedel. Den nya standarden innebär till exempel att ett enda gränsvärde införs för begreppet glutenfritt - högst 20 ppm (= 20 mg gluten/kg saluhållen vara). Inom EU pågår nu arbete med att ta fram EU-reglerna på området. Tills de är klara gäller de gamla gränsvärdena på 20 respektive 200 ppm i Sverige.

Fakta Codex Alimentarius Codex Alimentarius är namnet på det regelverk för livsmedel som utarbetats inom FN:s ram under nam-net Joint FAO/WHO Food Standards Programme. Programmet är gemensamt för FAO och WHO, men FAO har större delen av både praktiskt och ekonomiskt ansvar. Syftet med FAO/WHO-programmet är att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlig-het i internationell handel med livsmedel.

Källa: Livsmedelsverket


Dietist Nanna Mossberg arbetar idag med utbildning och marknadsföring på brödfö-retaget Fria Bröd. Hon har under många år informerat patienter, allmänhet och vårdper-sonal om celiaki och andra födoämnesöver-känsligheter.

– Många tycks ha blivit oroliga över de nya gränsvärdena, berättar hon, men tittar man närmare på regelverket så är inte skillna-derna särskilt stora. Den största skillnaden är begreppen för de nya gränsvärdena som kan vara lite förvirrande. Och att man ännu inte fastlagt vad produkter som har ett glutenin-nehåll mellan 20 ppm och 100 ppm, skall kallas. Det ger upphov till en viss osäkerhet.

Dessa produkter får inte kallas ”glutenfria”. Begreppet är reserverat för produkter med ett gluteninnehåll under 20 ppm, dvs det man tidigare kallade ”naturligt fritt från gluten”.

– Förmodligen kommer produkterna med gluteninnehållintervallet 20 ppm och 100 ppm att kallas ”låggluten” eller något liknande. I det globala nätverket kallas det ”very low gluten”, fortsätter Nanna. Det fi nns dock en risk att den nya terminologin på sina håll, som i storköken på daghem och i skolor, kan bidra till att urholka respekten för känsligheten hos personer med celiaki. ”Kan eleverna äta ”låg-gluten” kost, så borde jag kunna använda åtminstone samma slev

i båda grytorna…” Men det återstår att se. Under senhösten kommer Livsmedelsverket att presentera den nya termen.

VetestärkelseNanna Mossberg menar att när den enskilde patienten lärt sig de nya begreppen, kommer det inte att bli några större förändringar i hans eller hennes konsumtionsmönster. Man kommer troligtvis att kunna äta som tidigare. Om det i dagsläget fi nns produkter som ligger mellan 100 och 200 ppm och som inte klarar av att sänka innehållet av gluten innan övergångstiden är slut, så kommer dessa produkter att försvinna, eller åtminstone inte få saluföras som lämpliga för personer med celiaki.

Däremot ser hon att det kan uppstå pro-blem med just övergångsperioden eftersom den är så pass lång. Under tre år kommer vi att ha en dubbel uppsättning begrepp. Det är inte förrän 2011 som de nya termerna måste vara implementerade över hela linjen.

– Ytterligare en skillnad som följer det nya regelverket påverkar en liten grupp; de som inte tål vetestärkelse.

Tidigare inhandlade de produkter märkta ”naturligt glutenfritt” som inte fi ck innehålla någon vetestärkelse, men nu försvinner detta krav. Inga av produktgrupperna behöver ha

den märkningen. Men de som producerar livs-medel utan vetestärkelse vill säkert framhålla det på förpackningen även om det inte fi nns något sådant krav. Den som inte tål vetestär-kelse blir också tvungen läsa innehållsförteck-ningen lite mer noggrant.

– Just nu är det alltså lite oroligt bland företag, patienter och även dietister, men jag tror nog att det här systemet kommer att fungera bra när det väl får sätta sig. Det är ju ofta så att vi spontant tenderar att uppleva förändringar som försämringar, utan att de nödvändigtvis är det.

Magnus Forslin

Fotnot: Nanna Mossberg håller på att ta fram ett informationsmaterial om det nya regel-verket som skall distribueras till bland annat intresserade dietister

Dietist Nanna Mossberg kommenterar de nya gränsvärdena

Crohns sjukdom och ulcerös kolit kan orsakas av att kroppen utvecklar antikroppar mot proteiner i de slemproducerande bägarcel-lerna i tarmen. Därmed skulle de räknas till de så kallade autoimmuna sjukdomarna. Det visar Brita Ardesjö i sin avhandling Autoan-tigens in Infl ammatory Bowel Disease and Primary Sclerosing Cholangitis.

Patienter med de infl ammatoriska tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom har en kronisk eller återkommande infl ammation i tarmen. Under sitt avhand-lingsarbete har Brita Ardesjö fokuserat på att söka de bakomliggande orsakerna till dessa sjukdomar. Hon tarmen fann att 84 procent av de undersökta patienterna med infl am-matorisk tarmsjukdom hade antikroppar mot de slemproducerande bägarcellerna i tarmen.

– Vi såg också att dessa bägarceller saknas i infl ammerad tarm från patienter med ulcerös kolit, vilket skulle kunna tala för att kroppens immunförsvar förstört dessa celler, säger Brita Ardesjö.

Bägarcellernas slem skyddar tarmen från bland annat infekterande bakterier. Om dessa celler förstörs kommer skyddet mot

Tarmsjukdomar kan orsakas av kroppens immunförsvar

Figur A visar antikroppsbindning till bägarceller i tarmen

som en brun färgning av dessa celler. Framförallt färgas

cellerna närmast tarmens yta. Samma antikroppar bin-

der dock inte till cellerna i infl ammerad vävnad, se fi gur

B. De celler nära ytan som färgas i fi gur A verkar saknas,

vilket tyder på att de kan ha förstörts av en immunreak-

tion mot dessa celler.

bakterier att minska i denna del av tarmen och orsaka infl ammation.

Den rådande uppfattningen om infl am-matoriska tarmsjukdomar idag är att en samverkan mellan genetiska anlag, mil-jöfaktorer, den bakteriella fl oran i tarmen och immunförsvaret leder till utveckling av sjukdomen. Det fi nns dock vissa aspekter av dessa sjukdomar som inte kan förklaras av denna modell, nämligen förekomsten av symptom från andra vävnader än tarmen t ex hud, leder, ögon, gallgång och lunga. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att kroppens immunsystem reagerar mot ett kroppseget protein som fi nns både i tarmen och i de vävnader där man har symptom. En celltyp där man skulle kunna identifi era ett sådant protein är de bägarceller som fi nns i magtarmkanalen så väl som i ögon, gallgång och lunga.

– Våra resultat tyder på att antikroppar mot bägarceller skulle kunna förklara upp-komsten av infl ammatoriska tarmsjukdomar, säger Brita Ardesjö.

Källa: Uppsala Universitet


Astma- och Allergiförbundet genomför

ett treårigt projekt med målsättningen

att tillsammans med Sveriges Hotell och

Restaurangföretagare (SHR) utveckla ett

utbildningsprogram om matallergi. Det är

döpt det till ”Hurra, en allergisk gäst! Hur du

förvandlar din restaurang till favoritkrog för

gäster med allergi”.

Utbildningen skall ge restaurangerna

grundläggande kunskaper om allergi så att

de med gott självförtroende ska kunna be-

möta gäster med allergi eller överkänslighet.

En fj ärdedel av alla vuxna uppger att de

inte tål ett eller fl era livsmedel. Många i den

här gruppen avstår från att gå ut och äta av

rädsla för att få i sig fel mat. Restaurangper-

sonal kan å sin sida tycka att allergiska gäs-

ter är besvärliga. Situationen är både onödig

och trist eftersom det varken är svårt eller

dyrt att laga mat till människor med allergi

eller annan överkänslighet. I själva verket är

det enkelt – och lönsamt. Det handlar bara

om att tänka efter före, och att följa ett antal

enkla rutiner.

KAN JAG ÄTA UTAN ATT BLI SJUK?Studier visar att omkring 5 procent av Väst-

europas barn har konstaterad matallergi av

något slag. Bland vuxna dominerar s k annan

överkänslighet, siff rorna som beskriver före-

komsten av matöverkänslighet hos vuxna är

mer osäkra och mörkertalet är stort. Säkert

är att en stor andel av befolkningen besväras

av olika allergiska reaktioner på mat. Många

känner sig otrygga när de går ut och äter.

Några vågar inte äta på restaurang överhu-

vudtaget. Frågor som dyker upp är: Kan jag

äta maten utan att bli sjuk? Vem kan upp-

lysa mig om hur maten har tillagats och vil-

ka ingredienser som ingår? Särskilt vaksam

blir man när en servitör säger: ”Det är inga

problem, det ordnar vi!” Ett sådant svar bru-

kar alltid följas av fel i maten, när den ser-

veras. Goda exempel och kunskaper behö-

ver spridas.

Bristen på kunskap om matallergier är

mycket utbredd inom restaurangnäring-

en, även om det fi nns vissa lysande undan-

tag. Till och med de restauranger som öns-

kar ge gästerna god service med tanke på al-

lergier, saknar ofta kunskap. På Astma- och

Allergiförbundet anser man dock att de per-

soner som har mycket svår matallergi inte

ska förvänta sig en sådan grad av säkerhet att

de utan risk kan äta maten som serveras på

restaurang. Det man anser att restauranger-

na ska uppfylla efter genomgången baskurs

är egentligen bara sådant som de ändå har

skyldighet att göra enligt lagen. Man kan sä-

ga att utbildningen är en vägledning till hur

man gör en faroanalys för att förebygga aller-

girisker. Restaurangerna kan se utbildning-

en som en hjälp i det arbete de ändå enligt

egenkontrollprogrammet HACCP (Hazard

Analysis and Critical Control Point) är tvung-

na att utföra.

Källa: Astma- och Allergiförbundet

”Hurra, en allergisk gäst”


Hos glutenintoleranta tror immun-försvaret att gluten är en sjukdoms-framkallande bakterie. Forskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att denna risk har att göra med ofullständig utmognad av im-munceller i tunntarmen och att det troligen är medfött.

Regulatoriska T-celler (Treg) är en typ av immunceller med uppgift att ”hålla andra immunceller i styr”, hindra dem från att över-reagera. De fi nns bland annat i tunntarmen där de förhindrar kroppen att reagera med en försvarsreaktion mot den mat vi äter.

– Våra resultat tyder på att dessa Treg mognar ut i tunntarmen. Vi har nu kun-nat visa att det hos glutenintoleranta barn, celiakibarn, mognar betydligt färre T-celler i tarmen än hos dem som tål gluten, berät-tar Marie-Louise Hammarström, professor i immunologi vid Umeå universitet och huvudförfattare till studien. Upptäckten är ett resultat av ett långvarigt samarbete mel-lan forskare vid enheterna för pediatrik och immunologi vid Umeå universitet.

Forskarna har i sin studie jämfört glutenin-toleranta patienter som har en aktiv sjukdom med symptomfria patienter som ätit glu-tenfri diet i mer än sex månader. Resultaten visar att utmognaden av T-celler i tarmen är kraftigt nedsatt hos båda dessa grupper. Det tyder på att det är en medfödd riskfaktor att för få T-celler mognar i tarmen och inte något som händer på grund av att tarmen blivit infl ammerad av gluten i maten.

Glutenintolerans kallas även celiaki och är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär en procent av Europas befolkning. Sjukdomen innebär att tarmen skadas av gluten och liknade ämnen, som fi nns naturligt i vete, råg och korn. Idag fi nns ingen effektiv behand-ling utöver att strikt följa en glutenfri diet för resten av livet, något som är både kostsamt och besvärligt för de drabbade.

Artikeln heter ”Aberrant extrathymic T cell receptor gene rearrangement in the small intestinal mucosa: a risk factor for celiac disease?” och är publcerad i den internatio-nella medicinska tidskriften GUT (författtare är Anna Bas, Göte Forsberg, Veronika Sjöberg, Sten Hammarström, Olle Hernell, Marie-Louise Hammarström).

Källa: Umeå universitet

En alltför hygienisk omgivning hämmar bildningen av det ämne som skyddar slemhinnornas anti-kroppar. Bristen på detta ämne kan vara förklaringen till att små barn drabbas mer av allergi i Sverige än i Estland, visar en studie vid Linkö-pings universitet.

Tidigare har den svensk-estniska forskargrup-pen under ledning av bland andra Malin Fagerås Böttcher, docent i immunologi vid LiU, publicerat resultat som visade att dam-met i estniska hushåll innehöll mer bakterier än svenska - samtidigt som de estniska barnen var praktiskt taget fria från allergiska symtom.

Nu kommer nya resultat som ger en förklaring till sambandet mellan överdriven renlighet och uppkomst av allergi, den så kal-lade hygienhypotesen.

– När vi undersökte salivprover från 108 estniska och 111 svenska barn visade det sig att de estniska hade en molekyl som skyddar antikropparna i slemhinnan, en så kallad sekretorisk komponent. Den saknades till stor del hos de svenska barnen, säger Sara Tomicic, som i presenterade resultaten i sin doktorsavhandling Environmental and im-munological factors associated with allergic disease in children.

Det är första gången detta samband klar-

läggs i en studie på människor.Slemhinnorna är den viktigaste vägen in i

kroppen för främmande och sjukdomsalst-rande partiklar. När en sådan partikel, ett an-tigen, tar sig in möts det av en antikropp som hindrar det från att orsaka skada. Men om antikroppen saknar sitt skydd bryts den ned av matsmältningsenzym, antigenet får fritt spelrum och allergiska symtom kan uppstå.

För att den sekretoriska komponenten ska kunna utvecklas behöver immunsystemet utsättas för infektioner i småbarnsåren. De estniska barnen i studien hade också fl er infektioner än de svenska.

Forskarna drar nu slutsatsen att den traditionella livsstilen i länder som Estland – med mindre noggrann städning, trängre boende och mer kontakt med husdjur – gyn-nar utvecklingen av ett fullödigt immunsvar hos barn upp till två år. Men i takt med att den ”västliga” livsstilen slår igenom ökar nu andelen allergiska barn även i Estland.

– Ett praktiskt råd till föräldrar är att man kanske inte ska vara så rädd för att låta sina små barn utsättas för lite smuts, husdjur och olika födoämnen. Man kan också förebygga allergi genom att ge lactobaciller till gravida och spädbarn, säger Malin Fagerås Böttcher.

Avhandlingens title: Environmental and immunological factors associated with allergic disease in children

Källa: Linköpings universitet

Ny allergistudie kan förklara ”hygienhypotesen”Ny riskfaktor för glutenintolerans


Med ett dagligt intag av eye qTM

kan alla barn förbättra läsförmågan, koncentrationen, arbetsminnet och humöret.

* The Oxford-Durhamstudy: Pediatrics, May 2005, Volume 115;no 5:1360-1366. *The role of dietary fatty acids in children´s behaviour and learning. Dr M. Portwood, Nutrition and Health, Dec. 2006,volym 18:233-247 *Effect of supplementation with polyunsaturated fatty acids and micronutrients on learning and behavior problems associated with child ADHD. Nathalie Sinn et al. J.Dev. Behav. Pediatrics april 2007; vol. 28:82-91. *Omega-3/Omega-6 fatty acids for attention-defi cit/hyperactivity disorder. A randomized placebo-controlled trial in children and adolescents. Mats Johnson et al. Abstract, CHADD-conference 6-10 nov. 2007.

eye qTM är ett unikt kosttillskott och framtaget speciellt för hjärnan och ögats uppbyggnad. Produkten används av tusentals nöjda familjer runt om i världen.

Vissa barn kallar sin dagliga dos för “tänkaren” andra det för “smartpillret”. Oavsett vad man kallar det innehåller eye qTM naturliga omega-3 och omega-6 fettsyror för hjärnans utveckling och funktion.

eye qTM är framtaget av ledande fettsyraforskare som vet vad barn och ungdomars hjärnor behöver för att utvecklas.

eye qTM är idag det mest *vetenskapligt undersökta omega-3 tillskottet för barn och ungdomar i skolmiljö och ett tryggt val för hela familjen.

Vi vågar därför påstå att eye qTM inte kan jämföras med någon annan fettsyraprodukt på marknaden.

Självklart ersätter inte eye qTM en varierad kost, utan ska ses som ett kosttillskott.

eye qTM säljs av utbildad personal i hälsofackhandeln. Konsumentkontakt Tel: 0410-256 80 eller [email protected]

Profylac – ett komjölksfritt alternativ

Konsumentkontakt 020-62 20 00. www.semper.se

Profylac är till för barn med komjölksallergi, sojaallergi eller sekundär laktosintolerans. Profylac passar utmärkt som dryck, i matlagning och i bakning.

Ny informations-broschyr om Profylacfinns att beställa från Semper.

Mat

s W

idén

@Jo

hner

Bild

byrå

Profylac har neutral doft och god smak

Klininskt testad med gott resultat.

Semper Profylacmodersmjölksersättning vid:

� Komjölksallergi

� Sojaallergi

� Sekundär laktosintolerans

� Födoämnesrelaterad intolerans

Celiaki är en sjukdom vars prognos

till stor del beror på patientens för-

måga att efterfölja dietistens och lä-

karens råd. Det är inte helt ovanligt att gra-

den av ”compliance” också är lägre bland unga

patienter. Som tonåring är det viktigt att få

vara en del i gruppen, att inte avvika eller

känna sig utanför. En kronisk sjukdom göm-

mer man gärna för andra och förtränger den

om det går.

– Som barnläkare ser jag dagligen hur mi-

na unga patienter sitter i vårt väntrum och

bläddrar i serietidningar eller kollar mobilen,

berättar Jonas Ludvigsson. På väggarna har

vi broschyrställ med information om bl a glu-

tenintolerans, men de enda som möjligtvis läser

dessa är en medföljande mamma eller mormor.

Det skall nog mycket till innan man som ung

tonåring tar en folder om sin diagnos och läser

den publikt på skolbussen eller i tunnelbanan.

Jonas Ludvigsson hade hört talas om en ame-

rikansk hjärtläkare som spelat in viktig patient-

information på tio stycken iPods och delat ut

dem till sina unga patienter. Det fungerade ut-

märkt - de hade lyssnat och tagit till sig läkarens

rekommendationer.

– God idé om patienten inte vill skylta med

sin diagnos, tänkte jag. Kan patienten få samma

information diskret, genom sin iPod, mobiltele-

fon eller via laptopen så är förutsättningarna av-

iCeliaki – ett nytt sätt att

informera unga om glutenintolerans

Jonas Ludvigsson, docent och barnläkare vid universitetssjukhuset i Örebro och forskare vid Karolinska sjukhuset, har kommit på ett lite annorlunda sätt att nå ut med viktig information till unga som har celiaki. En väg via iPod och datorn.

Av Magnus Forslin


sevärt förbättrade vad gäller viktig kun-

skapsöverföring. Jag kontaktade Svenska

Celiakiförbundet och föreslog att vi kun-

de lägga internetbaserade ljudfi ler (som

också kan laddas ned) på vilka jag berät-

tar om sjukdomen och dess villkor. För-

bundet instämde och Jonas inläsning

fi nns nu på www.celiaki.se/lyssna Före-

draget är uppdelad i följande avsnitt:

1 Om magtarmkanalen 2: Symp-

tom vid glutenintolerans 3: Provtag-

ning från tunntarmen vid glutenintole-

rans 4: Tunntarmens utseende hos pa-

tienter med glutenintolerans 5: Hur van-

ligt är glutenintolerans? 6: Är gluteninto-

lerans farligt? 7: Vad vet vi om orsakerna

till glutenintolerans?

Informationen är pedagogiskt fram-

ställd och lättillgänglig för en lekman ut-

an särskild bakgrundskunskap. All infor-

mation är faktagranskad av Barnläkare-

föreningens arbetsgrupp för celiaki. Be-

söksstatistiken har varit mycket hög. En

dietist kan mycket väl föreslå sin patient

– inte nödvändigtvis en tonåring – att be-

söka sidan för att i lugn och ro få en god

helhetsbild av sin sjukdom.

Jonas Ludvigsson är ledamot i Svensk Epidemiologisk förening. Epidemiologi är hans forskningsfält där han i huvudsak har studerat celiaki. Just nu tittar han på vilka komplikationer eller följdsjukdomar man kan drabbas av vid glutenintolerans.

Det är främst tre konsekvenser han vill framhålla:1. Graviditet. Kvinnor med celiaki som äter glutenfri

kost, och blir gravida, får barn som mår lika bra som andra kvinnors. Om mamman däremot har en oupptäckt eller dåligt behandlad glutenintole-rans, då har barnet en fördubblad risk att födas för tidigt eller väga för lite.

2. Benskörhet. Glutenintolerans implicerar också ökad risk för osteoporos, oavsett om man äter glutenfri kost eller inte. Jonas Ludvigsson förklarar detta med att celiaki är en infl amma-tionssjukdom i tarmen som leder till bristande näringsupptag av bl a kalk. Även om man inte längre får i sig gluten så har de fl esta patienter fortfarande en liten infl ammation. Och det är ett faktum att patienter med någon form av kronisk infl ammation också får ett försvagat skelett.

3. Blodförgiftning. I Jonas Ludvigsson senaste artikel som rönt stor internationell uppmärksamhet, pekar han på att riskerna att drabbas av blodförgiftning ökar vid celiaki. Man har funnit ett samband mellan sjukdomen och en nedsatt mjältfunk-tion. Mjälten har en huvudfunktion i försvaret vid bakteremi.

Som läkare har också Jonas Ludvigsson synpunkter på uppföljningen av patienter som diagnosticerats för celiaki.

– Jag tycker att man i högre utsträckning borde använda sig av tunntarmsbiopsi för att kontrollera effekten den glutenfria dieten, än vad man idag gör.

För det mesta tittar man bara på antikroppar för att se om dieten efterföljs eller hur den påverkar tarmen, men Jonas Ludvigsson ser detta som otillräckligt. Det krävs en mer noggrann uppföljning och gör en analogi med diabetespatienter:

– Om patienten efter tid fortsätter att uppvisa ett högt blodsocker, då är det klart att du som läkare gör tätare kontroller för att kunna justera eventuella problem med exem-pelvis kosten. Ökat antal vävnadsprovar ger motsvarande säkerhet vad gäller tarmstatus.

d att celiaki är en inflamma

The results of a longitudinal study of young peanut allergic children indicate that remis-sion of peanut allergy can be predicted by low levels of IgE antibodies to peanut in the fi rst 2 years of life or decreasing levels of IgE sensitization by the age of 3 years.

In young children with peanut allergy, ”an-nual skin prick testing between the ages of 1 and 4 years is valuable in predicting those who will become peanut tolerant,” the study team concludes in the March issue of the Journal of Allergy and Clinical Immunology.

The study involved 267 children younger than age 2 under the care of one allergist for peanut allergy diagnosed on the basis of skin prick test wheal size of 95% positive predic-tive value or greater.

Dr. Katrina J. Allen from Royal Children’s Hospital, Melbourne, Australia and collea-gues documented baseline skin prick test results to peanuts, tree nuts and sesame, along with serum peanut-specifi c IgE anti-body levels, with follow-up studies performed at 1- to 2-year intervals for up to 8 years. The children underwent peanut food challenges

when skin prick test responses decreased to less than 95% positive predictive value for peanut allergy.

Dr. Allen and colleagues found that both the size of the skin prick test wheal to peanut and the level of serum peanut-specifi c IgE before 2 years of age were independent pre-dictors of peanut allergy remission.

Specifi cally ”skin prick test response to peanut extract of 6 mm or larger or peanut-specifi c IgE levels of greater than 3 kilo-units per liter (kUA/L) before 2 years of age halved the probability of tolerance development,” they report.

”Between the ages of 1 and 4 years, mean skin prick test wheal diameters of non-re-mitters rose while those of remitters fell,” Dr. Allen told Reuters Health. Specifi cally, a 3 mm or greater increase of skin prick test wheal diameter between 1 and 4 years was strongly predictive of persisting peanut allergy, whe-reas decreasing diameters were a favorable prognostic sign.

Peanut allergy resolved in 21.4% of children by their 5th birthday, which is similar to re-

mission rates reported by others, the authors note.

Dr. Allen believes that her study will help to correctly identify children at high risk of persistent peanut allergy. ”The use of chang-ing skin prick test wheal size in the fi rst few years of life may help identify those children least likely to outgrow peanut allergy who we can then appropriately target for novel therapeutic interventions in the future” she said.

”More research is urgently needed to help identify not only which children are least likely to outgrow their allergy, but also which children are the most likely to develop anap-hylaxis,” she continued.

Dr. Allen and colleagues have recently mounted a large prospective study of 5,000 12-month-old children in Australia to identify risk factors that can be modifi ed to either prevent peanut allergy or encourage the development of tolerance to peanuts.

Source: J Allergy Clin Immunol 2008;121:731-736.

Peanut Allergy Remission Predicted by IgE AntibodiesPeanut Allergy Remission Predicted by IgE Antibodies


– för godare glutenfritt hembakat bröd– som äggersättning

Hjälper vid: förstoppning

diarré hemorrojder

Kan användas vid graviditet och amning - 100% psyllium, inga tillsatser

HUSK® är ett registrerat naturläkemedel som består av ljust indiskt psylliumfröskal, som innehåller 85% fi brer.

Din dagliga fiber– för att magen ska må bra

Finns i Hälsobutik och på Apotek

För mer informationwww.lindroos.net

Lindroos Hälsoagenturer019-331510

Viktig fettsyrablandning för barn med svår födoämnesallergiNutramigen AA är ett nytt behandlingsalternativ för barn med svår komjölksproteinallergi eller multipel födoämnesintolerans. Produk-ten innehåller tillskott av livsviktiga aminosyror och en patenterad fettsyrablandning, Lipil, som är viktig bland annat för barnets men-tala utveckling och synskärpa. Detta kommer att innebära en unik behandlingsmöjlighet som säkerställer ett optimalt näringsupptag för många barn som idag lider av sina allergier.

– Nutramigen AA innehåller livsviktiga amino- och fettsyror som är grundläggande för barnets normala tillväxt och utveckling. Behand-ling med Nutramigen AA säkrar därmed att även svårt födoämne-sallergiska barn får i sig dessa viktiga näringsämnen, säger Päivi Söderman, barnallergolog vid astma-allergimottagningen, Karolinska sjukhuset, Huddinge.

Aminosyror är den grundläggande byggstenen i proteiner. Av protei-ner bildar kroppen muskler, enzymer och andra viktiga strukturer. Då 75 procent av kroppens fasta vävnader består av proteiner och kroppen inte kan lagra aminosyror är det viktigt att vi får i oss dessa dagligen.

Nutramigen AA är dessutom berikad med Lipil – en blandning be-stående av de viktiga fettsyrorna omega-3 (dokosahexaensyra (DHA)) och omega-6 (arakidonsyra (ARA)) som bland annat har visat sig vik-tiga för den mentala utvecklingen och synskärpan1-5. Lipil är en unik blandning av DHA och ARA i samma höga mängder och proportioner som i bröstmjölk och inom det referensområde som rekommenderas av experter 6. Många barn med komjölksproteinallergi ñ speciellt de med multipel födoämnesintolerans ñ har annars svårt att få i sig dessa fettsyror som anses så viktiga för utvecklingen.

Referenser:1. Birch EE et al. Pediatr Res 1998; 44: 201-209. 2. Morale SE et al. Early Hum Dev 2005; 81: 197-203. 3. Birch EE et al. Am J Clin Nutr 2002;75: 570-580. 4. Birch EE et al. Early Hum Dev 2007; 83: 274-284. 5. Pastor N et al. Clin Pediatr 2006; 45: 850-855. 6. Koletzo B, Lien E et al. J Perinat Med 2008; 36: 5-14.

Källa: Hill & Knowlton/Mead Johnsson


[email protected] • www.fria.se • 031-734 13 30

Nyttiga nyheter!Grov Minibaguette & Bovetefralla

Fiber är viktigt för glutenintoleranta och då man ofta får i sig för lite i

kosten, kommer Fria med två fiberrika nyheter nu till hösten. Grov

Minibaguette med hela 9% fiber, bakat med nyttigt solrosfrö, linfrö och

boveteflingor. Bovetefralla med riven morot och toppad med bovete-

flingor med 4,5% fiberinnehåll. Båda bröden är självklart både gluten-

och mjölkfria och har fint tuggmotstånd med riktigt mumsig smak. De

är dessutom osötade vilket gör dem till ypperliga val. Du hittar dem i

välsorterade dagligvarubutiker. Läs mer på vår hemsida www.fria.se

NANNA MOSSBERG

LEG. DIETIST

Nästan vart tredje barn är allergiskt och omkring 5-8 procent har någon form av födoämnesöver-känslighet. Det är viktigt att barn inte känner sig särbehandlade i skolan, men studier har visat att många födoämnesöverkänsliga barn upplever att serveringen av skolmat är mycket jobbig, till och med diskriminerande. Upplevd allergi och överkänslighet : Särskilt fö-doämnesöverkänslighet och dess konsekvenser för barn, ungdomar och deras familjer.

Abstract:Upplevd allergi och överkänslighet : Särskilt fö-doämnesöverkänslighet och dess konsekven-ser för barn, ungdomar och deras familjer

Av Birgitta Marklund, Karolinska Institutet, Hud-dingeBakgrund: Allergi och överkänslighet är växande hälsoproblem. Att leva med allergi påverkar indivi-dens fysiska och psykiska livskvalitet, arbetsliv och sociala liv. Denna avhandling fokuserar på barn och ungdomar med självrapporterade allergiassocierade manifestationer, dvs allergisjukdom eller överkäns-lighet mot specifi ka ämnen. Konsekvenser av födo-ämnesöverkänslighet för barn och deras familjer är en relativt outforskad hälsofråga. Det övergripande syftet var att beskriva konsekvenser av allergiassocie-rade manifestationer, särskilt födoämnesöverkänslig-het, för barn, ungdomar och deras föräldrar.Urval: Studiepopulationen utgjordes av skolbarn och skolungdomar i Tyresö kommun i södra Stock-holms län samt deras föräldrar.

Metod: Avhandlingen består av fyra delstudier. I Studie I distribuerades livskvalitetsinstrumentet SF-36 till 1488 ungdomar, 13-21 år, tillsammans med ett studiespecifi kt frågeformulär med frågor om förekomst av allergiassocierade manifesta-tioner. I Studie II genomfördes telefonintervjuer med föräldrarna till 230 barn, 6-18 år, med elimi-nationsdiet i skolan. I Studie III sändes en posten-kät med livskvalitetsinstrumentet CHQ-PF28 och ett studiespecifi kt frågeformulär till föräldrarna till 200 barn med eliminationsdiet i skolan. En regres-sionsanalys genomfördes för att undersöka vilka allergiassocierade variabler som kunde relateras till föräldrarnas rapporterade livskvalitet. Studie IV var en kvalitativ intervjustudie där 17 ungdomar, 14-19 år, intervjuades antingen i fokusgrupper eller individuellt om sina erfarenheter av att leva med födoämnesöverkänslighet.

Resultat: Sextiofyra procent av ungdomarna rap-porterade någon form av allergiassocierad mani-

festation: 46% angav överkänslighet mot specifi ka ämnen, 51% rapporterade någon allergisk sjukdom (astma, eksem, rinit). Ungdomarna med allergias-socierade manifestationer rapporterade signifi -kant sämre hälsorelaterad livskvalitet i sju av åtta SF-36-skalor jämfört med ungdomar utan sådana manifestationer, oavsett om överkänsligheten var diagnostiserad som allergi eller ej (I). För 85% av barnen med eliminationsdiet i skolan hade man konsulterat vården för födoämnesrelaterade besvär och 68% hade blivit diagnostiserade av läkare som födoämnesöverkänsliga. Barnen med vårdkontakter hade mer komplexa och allvarligare problem jäm-fört med de som inte konsulterat vården. Oavsett om man hade konsulterat vården eller ej, så var barnens födoämnesrelaterade besvär konsistenta med födoämnesöverkänslighet (II). Astma, eksem och rinit hade en betydande påverkan på det fö-doämnesöverkänsliga barnets fysiska livskvalitet. Födoämnesinducerade magbesvär hade negativ påverkan på föräldrarnas känslor medan födoäm-

nesinducerade andningssvårigheter hade positiv inverkan på familjesammanhållningen (III). Genom kvalitativ innehållsanalys av de transkriberade in-tervjuerna identifi erades fem huvudkategorier: Uppfatta sig som ’särskiljd’, Känna sig begränsad, Uppleva andras okunskap, ’Hålla koll’ samt Det är okey. Ett genomgående tema identifi erades som ”Strävan efter att normalisera erfarenheterna av att vara födoämnesöverkänslig”.

Slutsatser: Förekomsten av självrapporterade al-lergiassocierade manifestationer är omfattande. Fö-doämnesöverkänslighet är ett hälsoproblem med stark psykosocial påverkan på individen och sam-tidig allergisjukdom ökar denna påfrestning. Den unga människans biopsykosociala identitet som födoämnesöverkänslig påverkar hur hon hanterar sin födoämnesöverkänslighet. Processen att und-vika farliga födoämnen kan sannolikt underlättas genom förbättrat strukturellt stöd och ökad kun-skap hos och förståelse från omgivningen.

Sara Tomicic, Gunilla Norrman, Karin Fälth-Mag-nusson, Maria C Jenmalm, Irene Devenney, Malin Fagerås BöttcherDivision of Pediatrics, Department of Clinical and Experimental Medicine, and Unit of Clinical Expe-rimental Research, Faculty of Health Sciences, Lin-köping University, Linköping, Sweden.

Children with eczema and sensitization to foods are recommended skin care and, if food allergy is proven by challenge, an elimination diet. For most children the diet period is transient, but the process behind tolerance development and the infl uence of decreased allergen exposure is not fully known. The aim of the study was to investigate the eff ect of elimination diet on serum and salivary antibodies

and to identify immunological parameters related to the ability to tolerate foods. Eighty-nine children, below 2 yr of age, with ec-zema and suspected food allergy were included. Recommended treatment was skin care to all child-ren, and 60 children had a period of elimination diet. At 4(1/2) yr of age, the children were divided into two groups, based on if they had been able to introduce the eliminated foods, or not. Serum and salivary antibodies were analyzed with enzy-me-linked immunosorbent assay and UniCAP((R)) before and after a 6-wk treatment period and at 4(1/2) yr of age. Children sensitized to egg and/or milk that could eat and drink the off ending foods at 4(1/2) yr of age, had higher levels of Immunoglo-bulin G(4) antibodies to ovalbumin and beta-lacto-

globulin and also higher IgG(4)/Immunoglobulin E ratios on inclusion in the study, than those who had to eliminate egg and/or milk from their diet, beyond 4(1/2) yr of age. The highest IgG(4)/IgE ratios were found in children with circulating IgE antibodies to egg and/or milk but negative skin prick test on inclusion. The 6-wk treatment period did not signifi cantly aff ect the levels of serum and salivary antibodies. In conclusion, eczematous, food sensitized infants with high levels of IgG(4) and high ratios of IgG(4)/IgE antibodies to food allergens are more likely to consume these foods at 4(1/2) yr than infants with low levels and ratios.Source: Pediatr Allergy Immunol. 2008 Mar 12; : 18346097 (P,S,E,B,D)

High levels of IgG(4) antibodies to foods during infancy are associated with tolerance to corresponding foods later in life.

Födoämnesöverkänsliga barn känner sig särbehandlade


Impolin AB. För mer information, ring 08-544 999 00. Beställ på www.modifast.se eller via Modifast Kundservice på 0200-24 24 21.

EN GOD OCH SÄKER VÄG

MOT ETT LÄTTARE LIV.

Modifast är en serie fullvärdiga kost- och måltidsersättningar för

viktminskning och viktkontroll. Produkterna har använts av Sahl-

grenska Universitetssjukhuset sedan 1995 och rekommenderas

av överviktsenheter och dietister i hela landet.

Modifast LCD* kostersättning säkerställer att kroppen

får den näring den behöver med ett begränsat antal kalorier.

Den kan ersätta all vanlig mat under en begränsad period.

Det är ett säkert och effektivt sätt att komma igång med en

viktminskning och är ett bra komplement till långsiktigt änd-

rade kost- och motionsvanor. Till skillnad mot de flesta andra

produkterna i samma kategori är de baserade på mjölkprotein

istället för sojaprotein. Det gör dem extra smakrika, vilket är

viktigt om man vill nå framgång i viktminskning.

Modifast LCD finns i sex goda smaker, såväl kalla som varma

och söta som salta. Modifast finns även som måltidsersättning i

form av bars och som Ready to drink, färdigblandade drycker på

flaska. Under hösten kommer Modifast att byta förpacknings-

design. Produkter och innehåll förblir dock detsamma.

På www.modifast.se finns praktiska verktyg, referat av klinis-

ka studier, beställningsformulär för broschyrer och annan infor-

mation för dig som arbetar inom vården. Modifast säljs enbart

via Apoteket, www.modifast.se och Modifast Kundservice.

Fullvärdig kostersättning för viktminskning

Finns i sex goda smaker

Säkert, välbeprövat och effektivt

Säljs på Apoteket och på www.modifast.se

* Innehållet uppfyller kraven i EU-direktiv 96/8/EG och följer Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning. (SLVFS 1997:30)

NY DESIGN

Nytt namn.Samma innehåll.

Det klara, juiceliknande kost-tillägget Ensini byter nu namn till Fortimel Jucy.Innehåll och smak är samma som tidigare.

Fortimel Jucy är ett energirikt, klart kosttillägg som passar alla som behöver extra energi. Eftersom Fortimel Jucy är helt utan fett passar det också till patienter med till exempel fettmalabsorption.

Nutricia Nordica AB Tel 08-24 15 30 [email protected] www.nutricia.se

3 0 0 8Kcal Protein

0Kostfiber

g

g

A TT DISKUTERA NUTRITION utan att ta

hänsyn till de ekonomiska och politis-

ka ramar som samhället sätter för vad

som produceras, marknadsförs, säljs och konsu-

meras, och hur det får belasta miljön – är det

någon mening med det?

Frågan dök upp under fl era av sessioner-

na på 9:e Nordic Nutrition Conference, som

hölls i ett soligt och vackert Köpenhamn i bör-

jan av juni. Konferensen var indelad i sessio-

ner varav fl era ägde rum parallellt. Ämnesom-

rådena var fetma, åldrande, nutrition tidigt i

livet, fullkorn, fysisk aktivitet, hållbar nutri-

tion, mikronutrienter, kommunikationsstrate-

gier och pressens roll, måltidsmönster och sjuk-

domsrisk, folkhälsonutrition, Nordiska och EU-

rekommendationer samt ”diet-gene interac-

tion”. Konferensen hade en tydlig folkhälsoin-

riktning och klinisk nutrition var mycket spar-

samt belyst. Förutom de många intressanta fö-

redragen fanns också en stor och gedigen poster-

utställning. Program och katalog med abstracts

över föredrag och posters fi nns på www.nutri-

tion2008.ics.dk/.

Ruth Loos från Cambridge höll en myck-

et pedagogisk föreläsning om ”Diet-gene in-

teraction on obesity and weight changes”. Att

skräddarsy dieter efter individens genom an-

såg hon inte vara realistiskt, i alla fall inte på

Av Karin Haby

leg dietist

Mödrahälsovården

Göteborg

Maria Magnusson

leg dietist, leg sjuksköterska,

doktorand

Angereds Vårdcentral och Avd för

samhällsmedicin och folkhälsa, GU

Göteborg

Rapport från 9th Nordic Nutrition ConferenceRapport från 9th Nordic Nutrition ConferenceNutrition ur ett globalt miljö- och samhällsperspektiv

de närmaste 20 åren. Däremot påvisade hon

fl era exempel på genetiska variationer som

påverkar bland annat energiomsättning, adi-

pogenes, lipidomsättning och glukosmeta-

bolism. Den som har en genetiskt betingad

mottaglighet för fetma kan motverka sjuk-

domens uppkomst genom en hälsosam livs-

stil, men det kan vara mycket svårt, och det

verkar som om vissa genotyper är resisten-

ta mot viktminskning. På frågan ”är en kalo-

ri en kalori?” svarade hon ”Ja, men individer

processar kalorier på olika sätt utifrån sina

skilda genetiska förutsättningar”.

Björn Richelsen från Danmark skulle besva-

ra frågan ”How many actually lost weight with

the help of obesity genetics?” Svaret var “Ing-

en – än så länge”. Han framhöll att den i sär-

klass viktigaste åtgärden mot fetma är pre-

vention men visade också att den genetiska

forskningen kan få betydelse för både pre-

vention och behandling. Sammanlagt har

man identifi erat ca 250 typer av gener som

har med fetma att göra; de fl esta inblandade i

aptitregleringen. Dessutom kommer troligen

skillnader i hur olika individer svarar på far-

maka delvis att kunna förklaras utifrån gene-

tiken. Kanske kommer vi med hjälp av denna

forskning att kunna avgöra vilka som är bäst

lämpade för olika typer av behandling?


Att vi reagerar olika på mat och mo-

tion var något som John Blundell från

Leeds i Storbritannien också kom in på

när han pratade om ”good and bad re-

sponders”. 15 % av personerna i hans för-

söksgrupp ökade i vikt när de tränade, på

grund av ökad aptit. Blundell konstatera-

de med sin litet torra engelska humor att

det tar 6 minuter att få i sig 600 kalorier

och 1 timme att bli av med dem.

Man gör refl ektionen att den genetis-

ka forskningen tycks bekräfta den gam-

la kliniska erfarenheten att det som fung-

erar på en inte hjälper för alla. Mot bak-

grund av all den kunskap som fi nns är

det häpnadsväckande att man fortfaran-

de kan höra vårdpersonal ge uttryck för

uppfattningar som ”jag gick ju ner i vikt

genom den eller den enkla åtgärden så

då kan den patienten också göra der, om

han/hon bara skärper sig”.

NYCKELN ÄR ENERGI BALANS

Tom Sanders från Storbritannien talade

om ”Anti-obesity diets – does anything mat-

ter except energy defi ciency? ” . Han fram-

höll energibalans såsom varande kärnfrå-

gan. Konklusionen var att även om sam-

hället kommer att lyckas bättre med att

stimulera till ökad fysisk aktivitet i framti-

den, så måste ändå personer med anlag för

fetma äta mindre om de skall kunna und-

vika sjukdom. Detta menade han försvå-

ras av att livsmedelsindustrins marknads-

föring främjar överkonsumtion av energi

och skapar nya kulturella normer för när,

var och hur mycket som man skall äta.

Aileen Robertson från Danmark

framhöll under rubriken ”Obesity and in-

equalities” att mekanismerna bakom den

starka sociala gradienten i fetmaprevalens

måste undersökas. Bland de exempel hon

nämnde var hur ”food insecurity” samex-

isterar med fetma i grupper med låg in-

komst samt också priset för ”a healthy

food basket” i varje land.

Sessionen ”Sustainable nutrition” med

Marion Nestle och Eric Brunner tog upp

fl era brännande frågor. Nestle är profes-

sor i nutrition vid New York Universi-

ty (hennes bok Food Politics recenseras

på sidan 39 i detta nummer). Hon tala-

de över ämnet Dietary advice in a sustai-

nable perspective. Hennes analys av fet-

maepidemin pekar på krafter inom jord-

brukssektorn och livsmedelsindustrin

som två av de grundläggande orsaker-

na. Ökad produktion av mat och ökade

krav på vinster, kom från och med bör-

jan av 80-talet att i USA samverka till

en aggressivare marknadsföring av mat.

Nestle pekade på fem principer som

vägledde livsmedelsindustrin i dess an-

strängningar för att öka befolkningens

kaloriintag; i) öka andelen måltider som

äts utanför hemmet, ii) öka portionsstor-

leken, iii) se till att mat säljs på så många

ställen som möjligt, vi) se till att mat all-

tid fi nns i närheten av konsumenten och

v) sänka priserna. En växande andel av

världens befolkning konsumerar mer mat

än vad de behöver, vilket förutom direk-

ta hälsoproblem innebär slöseri med re-

surser. Stora mängder mat kastas också

bort; i USA motsvarande 1400 kalorier

per person och dag. Nestles övergripande

slutsats var att ekonomi, jordbruks- och

livsmedelspolitiska är primära aspekter

när det gäller folkhälsonutrition.

OJÄMNLIK FÖRDELNING

Eric Brunner från Storbritannien talade

om ”Fish, health and sustainability”. Bud-

skapet var alarmerande. Det moderna in-

dustriella fi sket representerar inte endast

en miljökatastrof utan också en stor so-

cial orättvisa. Fisk svarar för mer än 50 %

av det animaliska proteinet i många ut-

vecklingsländer och är en mycket viktig

näringskälla för 41 % av världens befolk-

ning. Stora fi skefl ottor från den rika värl-

den lägger dock beslag på en allt större

del. Redan 2004 var ¾ av planetens fi sk-


tillgångar “fully exploited or overfi shed”.

Sedan det förindustriella fi skets dagar

(före 1950-talet) har fi skens biomassa re-

ducerats med 90 %. Det räcker inte läng-

re med att begränsa fi sket av enskilda ar-

ter utan man måste vidta åtgärder för sä-

kerställa fortlevnad av ekosystem i ha-

vet. Odling av fi sk (vilket utgör ca 30 %

av dagens totala fi skproduktion) har fl e-

ra miljömässiga nackdelar. Fiskmjöl, som

är ett vanligt foder i fi skodlingarna, till-

verkas i hög utsträckning av småfi sk som

annars skulle ha utgjort föda eller in-

komstkälla för människor längs kuster-

na i t ex Afrika och Sydamerika. De all-

männa råd som gäller i Sverige för fi sk-

konsumtion förefaller alltså vara svåra att

förena med de recept marinekologerna

utfärdar för haven.

Brunner passade också på att föra in

ett annat växande orosmoment när han

konstaterade att ”water is another elep-

hant in the room”; syftande på den ojäm-

lika fördelningen och konsumtionen

världen över och mellan olika befolk-

ningsgrupper av färskvatten.

Brunner efterlyste ett nutritionspa-

radigm som innefattar både ekonomiska

och sociala aspekter och underströk att

politiska aspekter måste föras in i nutri-

tionsundervisningen

SUSTAINABLE NUTRITION Under rubriken ”Maternal exposures to

PCB:s and consumption of fatty fi sh: a cause

for concern” bidrog Th orhallur Ingi Hall-

dorson från Köpenhamn till att ytterli-

gare komplicera frågan om vilka råd som

man med gott samvete kan ge om fi sk.

Halldorson redogjorde för en dansk stu-

die där gravida kvinnor som konsumera-

de fet fi sk minst 4 ggr/månad hade signi-

fi kant högre halter av PCB i serum än de

kvinnor som aldrig åt fet fi sk. Hög halt

PCB i serum var associerad med mindre

moderkaka, och hos de nyfödda barnen

med lägre födelsevikt samt mindre hu-

vudomfång och längd.

Slutsatsen var: ”Exposures to PCB:s

through high consumption of fatty fi sh

are possibly detrimental for women of

childbearing age. Care should be taken

when promoting high consumption.”

Efter fl era av föredragen rörde sig dis-

kussionerna kring behovet av politiskt

beslutade kraftfulla åtgärder för att åstad-

komma ”sustainable nutrition” – för indi-

viden och för samhället. När vi dietister

talar om nutrition så talar vi givetvis om

näringslära och fysiologiska behov, uti-

från de rekommendationer som fi nns och

individualiserat när det gäller behandling.

Vi är också vana vid att tolka mat och

måltid i ett socialt och psykologiskt sam-

manhang. Aspekter av ekologi och soci-

al rättvisa ingår än så länge inte självklart

– en slutsats av denna konferens är att de

absolut borde göra det.

Exempel på några frågor som vi uti-

från denna konferens behöver diskute-

ra inom kåren är: Kan vi ge råd om att äta

fi sk minst tre gånger i veckan när haven

håller på att fi skas ut? Skall vi ”skrämma

upp” blivande mammor med att tala om

miljörisker med fet fi sk eller ska vi tän-

ka att ”annars äter de något som ger dem

mer mättat fett vilket det fi nns starkare

vetenskapligt underlag emot”?

En annan slutsats av NNC- konferen-

sen i Köpenhamn är att all forskning bör

bedrivas med ett globalt perspektiv in-

riktat på en ekologiskt hållbar utveckling

samt en tryggad livsmedelsförsörjning

för alla planetens invånare. Mat är laddat

med pengar och politik.

UppropVi ser gärna att du som är dietist och

har tankar, synpunkter kring ”sustaina-

ble nutrition” och ”kost och hälsa uti-

från ett globalt perspektiv”, hör av dig

till: [email protected] I vårt

livsmedelsnummer (6.08) kommer

dessa frågor behandlas ytterligare.


Ett nytt projekt om livsmedelsdata ska starta

inom CEN, den europeiska standardiserings-

organisationen. I våras ansökte SIS och den

svenska kommittén Livsmedelsdata hos

CEN om att få starta och driva ett europeiskt

projekt för livsmedelsdata.

– Beskedet från CEN härom veckan var

positivt vilket innebär att SIS nu får sekreta-

riatet och det blir en svensk ordförande. Det

är väldigt roligt och betyder att de svenska

företag och organisationer som är med i

projektet kommer att få stort infl ytande

och goda möjligheter att påverka de kom-

mande standarderna, säger Anneli Hagdahl,

projektledare på SIS och sekreterare i CEN-

projektet.

Livsmedelsdata används bland annat för

konsumentinformation, märkning, forsk-

ning och produktutveckling. Genom att

använda ett standardiserat format blir infor-

mationsutbytet enklare och datakvaliteten

förbättras. En europeisk standard säkerstäl-

ler att korrekt och jämförbar information

används inom EU för till exempel märkning

av livsmedel. Standarden kommer att speci-

fi cera hur och vad för information som ska

presenteras, till exempel näringsinformation,

uppgifter om ingredienser och var de kom-

mer ifrån.

– Informationen är viktig för forskare,

laboratorier, myndigheter och matvaruindu-

strin och med gemensamma standarder så

innebär det besparingar och eff ektiviseringar.

Standarderna blir även till nytta för storkök

som till exempel skolkök och restauranger. I

slutänden är det vi vanliga konsumenter, som

är noga med vad som ingår i livsmedlen, och

i synnerhet allergiker, som har glädje av de

nya gemensamma riktlinjerna, säger Anneli

Hagdahl.

Den svenska SIS-kommittén Livsmedels-

data, SIS/TK 505, bildades för ett år sedan.

Deltagare är Livsmedelsverket, Sveriges

Konsumenter, Livsmedelsföretagen, DLF

Service/GS1 och Svensk Dagligvaruhan-

del/KF. En representant från Dietisternas

Riksförbund medverkar som inbjuden

expert.

Det europeiska projektet heter CEN/TC

387 ”Project Committee – Food composition

data” och det första mötet kommer att vara

någon gång under hösten.

SIS leder nytt europeiskt projekt om livsmedelsdata! av Frode Slinde

Frode Slinde är inbjuden som ex-

pert i den svenska SIS-kommittén

Livsmedelsdata, SIS/TK 505.

SIS är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar in-ternationella standarder. Genom att delta i standardiseringsarbetet kan svenska företag och organisationer påverka utformningen av standarder inom sin marknad.Standarder befrämjar handel över gränser och bidrar till att processer och produkter blir säkrare.SIS är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor.

Fakta Swedish Standard Institute


Naturligt glutenfri mjölmix = gul förpackning. Finns på ICA, art nr 150270-7 och Hemköp, art nr 260112.

Glutenfri mjölmix = blå förpackning. Finns på ICA, art nr 184717-7 och Willys/Hemköp, art nr 260138.

Kan beställas av butiken om de inte fi nns som lagervara.

För recept se www.specialkost.se • Konsumentkontakt: 075-157 71 00 • E-post: [email protected]

Knåda och kavla!Nu fi nns Lailas glutenfria mjölmixer i ny bättre förpackning. Båda produkterna är basmixer som kan ersätta mjöl i mat-lagning och bakning.

Degen kladdar inte Brödet blir saftigt Mixen är mjölkfri

Nu är första upplagan av broschy-rerna med råd om mat till gravida och ammande kvinnor tryckt. I juni presenterade Livsmedelsverket de nya kostråden på sin webbplats. Intresset har varit stort och nu ska informationen fi nnas lätt tillgänglig på mödravårds- och barnavårdscen-tralerna. I början av september fi ck 1 300 mödravårds- och barnavårdscentraler Livsmedelsverkets nytryckta broschyrer om bra mat för gravida och ammande kvinnor. Det ligger ett gediget vetenskapligt arbete bakom de nya kostråden, som presenterades i början på sommaren. Efterfrågade rådInformationen fi nns nu samlad i behändiga och lättlästa broschyrer. Nytt för i år är att informationen är uppdelad på två broschyrer – en för gravida och en för ammande

– Att intresset för att äta bra ökar när man blir mamma märks inte minst på vår webb-plats. ”Gravid” och ”amning” är två av de allra vanligaste sökorden, säger Lena Björck, nutri-tionist på Livsmedelsverket. Många kontaktar också vår upplysningstjänst med frågor om vad som är lämpligt att äta när man är gravid

eller ammar, eller vad man bör undvika. Plånbokskort om fi sk och ostFör att underlätta ytterligare tar Livsmed-elverket även fram ett ”plånbokskort” med den viktigaste informationen om fi sk och ost. Kortet, som kan skrivas ut från webbplatsen, är lätt att ha med sig i plånboken eller hand-väskan och gör det enklare att välja i butiken.

– När vi arbetade fram de nya kostråden deltog en grupp gravida kvinnor som fi ck lämna synpunkter. De efterlyste en sådan här enkel guide eftersom många har frågor och funderingar kring just fi sk och ost, säger Lena Björck.

Under hösten kommer råden att översät-tas till fl era språk och publiceras på Livsmed-elsverkets webbplats. Kan laddas nedBroschyrerna trycks i en upplaga om 100 000 exemplar och kommer att delas ut på mödravårds- och barnavårdscentralerna. På Livsmedelsverkets webbplats www. livsmed-elsverket.se fi nns broschyrerna i pdf-format. På webbplatsen kan man även ladda ned en handledning med mer utförlig information avsedd för personal på mödravårdscentraler.

Källa: Livsmedelsverket

Nya broschyrerna till gravida och ammande klara

Låga nivåer av naturligt förekom-mande antikroppar kan innebära ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjuk-dom, särskilt stroke hos män. Den här upptäckten som publiceras i ve-tenskapstidskriften Atherosclerosis har nu resulterat i försök att ta fram ett vaccin mot hjärt-kärlsjukdom.

Åderförkalkning är en infl ammatorisk sjukdom, där blodkärlens väggar förtjockas och blir mindre rörliga. Det kan orsaka blod-propp ochandra hjärt-kärlsjukdomar. Man vet inte exakt vad som orsakar åderförkalk-ning, men immunsystemet spelar troligen en viktig roll. Forskarna misstänker att olika oxiderade former av det så kallade dåliga kolesterolet, LDL, bidrar till utvecklingen av sjukdomen. Nu har en forskargrupp från Karolinska Institutet visat, i samarbete med Lunds universitet, att en viss typ av naturligt förekommande antikroppar, anti-PC, som riktar sig mot LDL-molekylens fettdel spelar en viktig roll för uppkomsten av hjärt-kärl-sjukdom. Fynden visar att individer som har låga nivåer av anti-PC har ökad risk att drab-bas av hjärt-kärlsjukdom. Risken är speciellt hög hos män som utvecklar stroke, med en nära nog fyrfaldig riskökning.

Denna nyupptäckta riskfaktor, låga nivåer av anti-PC, är oberoende av tidigare kända

riskfaktorer som högt blodtryck, höga blod-fetter, diabetes och rökning.

– Våra fynd talar för att anti-PC kan använ-das som ett komplement till de traditionella riskfaktorerna för att förbättra diagnos och behandling. Dessutom utvecklar vi för när-varande anti-PC som ett vaccin mot åderför-kalkning och hjärt-kärlsjukdom, säger profes-sor Johan Frostegård som har lett studien.

Studien baseras på data från 349 personer som någon gång under en 12-årsperiod har drabbats av hjärtinfarkt eller stroke och 693 individer utan symtom på hjärt-kärlsjukdom. Forskningen är genomförd inom ramen för EU-konsortiet CVDIMMUNE, som leds av Johan Frostegård vid Karolinska Institutet.

Publikation: ”Low levels of IgM antibodies against phosphorylcholine - a potential risk marker for ischemic stroke in men” av Bea-trice Sjöberg, Jun Su, Ingrid Dahlbom, Hans Grönlund, Max Wikström, Bo Hedblad, Göran Berglund, Ulf de Faire and Johan Frostegård.

Källa: Karolinska Institutet, KI

Ny upptäckt kan ge vaccin mot hjärt-kärlsjukdom


Övrigt glutenfritt sortiment

Små barn från fyra till 13 månader som får den probiotiska mjölksy-rabakterien Lactobacillus casei F19 under avvänjningsperioden mellan modersmjölk och fast föda, drabbas i mindre grad av bakterieinfektioner som kräver antibiotikabehandling. Det indikerar en nyligen offentlig-gjord studie som genomförts vid Umeå universitet.

Små barn som befi nner sig i perioden mellan att äta modersmjölk och att börja gå över till fast föda är särskilt sårbara för virus- och bakteriesmitta. Men mjölksyrabakterier tycks ha en positiv påverkan. Bland barn som fi ck den probiotiska mjölksyrabakte-rien Lactobacillus casei F19 var behovet av antibiotika signifi kant lägre än hos barn som fi ck placebo och detta kan tolkas som att barnen fi ck färre bakterieinfektioner. Detta visar en ny forskningsstudie som genomförts i samarbete mellan Umeå Universitet och barnmatsproducenten Semper. I studien användes den probiotiska mjölksyrabakterie Lactobacillus casei F19. Denna bakterie fi nns i Sempers gröt och frukostvälling och i Arlas Cultura Dofi lus-sortiment.

Studien har pågått i fyra årUndersökningen har pågått under de senaste fyra åren och sammanlagt har 179 små barn deltagit. Hälften av barnen fi ck gröt med Lactobacillus casei F19 varje dag från att de var fyra månader tills de var 13 månader. Det visade sig att antalet dagar som dessa barn behövde antibiotika var signifi kant färre än bland barnen som inte fi ck F19. Sålunda indikerar resultaten att F19 minskade omfatt-ningen av bakterieinfektioner hos små barn.

Christina West, barnläkare och doktorand

vid Umeå Universitet ledde studien tillsam-mans med professor Olle Hernell.

– Under avvänjningsperioden är små barn särskilt utsatta för infektioner eftersom im-munförsvaret ännu inte är fullt utvecklat. Det var ingen skillnad i det sammanlagda antalet infektioner mellan de barn som fått F19 eller inte under studieperioden. Däremot såg vi att antalet dagar med antibiotikabehandling var färre i den grupp som fått LF19 vilket skulle kunna tala för en något minskad risk för bak-teriella infektioner, säger Christina West.

Stabil mjölksyrabakterie viktig vid val av probiotika– Genom att låta probiotika ingå som en naturlig del av kosten ville vi också se om barnets immunförsvar kan påverkas på ett gynnsamt sätt. F19 är en stabil laktobacill som klarar sig bra i livsmedel vilket är en viktig kvalitetsegenskap vid val av probiotika till små barn, säger Catharina Tennefors, Semper, forsknings- och utvecklingsdirektör på Semper.

Arla har under fl era år dokumenterat Lactobacillus casei F19s positiva effekt på tarmfl oran i mag-tarmsystemet och fortsät-ter forskning och kartläggning av F19s häl-sobefrämjande egenskaper. Detta sker i ett internationellt samarbete med forskare med specialistkunskaper, som är centrala för stu-dier av probiotiska bakteriers hälsoeffekter.

– Att Lactobacillus casei F19 kan medverka till att reducera behovet av antibiotika till små barn, är mycket glädjande och den naturliga förklaringen till detta är sanno-likt att barnen får färre bakterieinfektioner säger Ulla Svensson, ansvarig för avdelning BioScience och ansvarig för Arlas probiotika-forskning på Arla Foods.

Källa: Umeå Universitet

Om Lactobacillus casei F19:Arla Foods har sedan 1999 patent på den probiotiska mjölksyrabakterien Lactobacillus casei F19 som fi nns i samtliga Cultura Dofi lus-produkter på marknaden. Bakterien är utvald tack vare sina många goda egenskaper som studerats i ett stort antal vetenskapliga studier. Studierna visar bland annat att bakterien är tuff nog att överleva hela vägen genom tunntarmen och tjock-tarmen. Väl där bidrar den till att även andra välgörande bakterier blir fl er och stabiliserar mage och tarm och bidrar på så sätt till att stärka vår motstånds-kraft. Dessutom visar forskning indika-tioner på att Lactobacillus casei F19 kan medverka till att balansera kroppens immunförsvar. Lactobacillus casei F19 fi nns naturligt i människans tarmfl ora. Eftersom 70 procent av immunförsvaret sitter tarmsystemet påverkar en välba-lanserad tarmfl ora vårt immunförsvar på ett positivt sätt. I tarmsystemet fi nns cirka 100 000 milliarder bakterier som bland annat arbetar för att skydda oss mot oönskade bakterier och virus.

Ny forskning:

Mjölksyrabakterier kan minska bakterieinfektioner hos små barn


GLUTENFRITT VITT BRÖD skivatBrödet som smakar som det skall

Finns på Apotek på förskrivning och fritt

Artikelnummer på Apotek:

281626

Konsumentförpackning 400 g

= 1 limpa = ca 16 skivor

Brödet är färdigbakat och kan ätas direkt, men smakar bäst efter uppvärmning/rostningi brödrost, mikrovågsugn ( ca 10 sekunder ) eller vanlig ugn.

Förpackat i skyddande atmosfär - behöver inte frysas in. Kan förvaras i rumstemperaturi upp till 8 månader i obruten förpackning och därför uppskattat för resor, semester, etc.

OLDANA AB Vagnmakaregatan 14, 415 07 Göteborg Tel. 031 - 266837 Fax. 031 - 266867www.oldana.se E-mail: [email protected]

OLDA - det glutenfria alternativet www.oldana.se

Det fi nns idag mer än 350 000 personer i Sverige som har diabetes men endast 30 000 är medlemmar i en lokal Diabetesförening och därmed också medlem-mar i Svenska Diabetesförbundet. Du som arbetar som dietist har många viktiga uppgifter i att stödja patienten när det gäller att kunna hantera sin sjukdom och välja bra mat. Vi tror att du ofta pratar om hur diabetes påverkar livet i övrigt och att du då också kan berätta för patienten om den möjlighet han/hon har att få sin röst hörd i samhället.

Vi behöver bli starkare och det blir vi genom att få fl er medlemmar.Svenska Diabetesförbundet har startat en värvningskampanj där vi siktar på att fördubbla medlemsantalet. Vi vill berätta vilka fördelar man kan ha av att vara medlem.

Det gör vi bland annat genom att ge ut fyra nya informationsbro-schyrer. En vänder sig till barn, en till ungdomar, en till övriga med typ 1 diabetes och en till personer som har typ 2 diabetes. Broschyrerna innehåller en kort beskrivning av sjukdomen samt information om vad man får ta del av som medlem. De innehåller också en anmälan om medlemskap som man kan skicka in till oss och kan delas ut till alla som berörs, både de som själva har diabetes, anhöriga eller andra intresserade. Vi kan inte ange en enhetlig medlemsavgift eftersom den varierar beroende på vilken lokal Diabetesförening man tillhör. Men avgiften ligger mellan 200-300 kronor per år. Du får en här en bild på framsidan av broschyrerna samt affi scherna som du sedan kan beställa gratis och utan porto från oss. Gå in på hemsidan www.diabetes.se och beställ direkt därifrån eller ring till Tommy Lindberg på telefon 08- 564 82106.

Det är meningen att broschyrerna ska delas ut frikostigt så beställ så du kan ge alla dina patienter ett exemplar, gärna i samband med att de gör ett besök hos dig eller hos annan personal på mottagningen. Du kan också beställa ett antal affi scher för att dra uppmärksam-heten till att vi behöver bli starkare. Affi schen ”blå blomma” uppmärk-sammar några av de områden vi på Svenska Diabetesförbundet just nu har i fokus, den andra gör ”reklam” för att broschyrerna fi nns. Vi hoppas att du vill medverka till att personer med diabetes får en starkare röst i samhället och att de också får information om den verksamhet som bedrivs inom Svenska Diabetesförbundet och lokal-föreningarna. Du vet väl att din mottagning kan vara medlem och att ni därmed också får den information som skickas ut genom den lokala diabetes-föreningen!Skicka in din beställning i dag!

Margareta Nilsson Förbundsordförande

Berättar du för dina diabetespatienter om Svenska Diabetesförbundet?


Mötet ägde rum i mitten av april,

i ett kyligt men vackert London.

Ett hundratal dietister från he-

la världen hade samlats för att delta vid före-

läsningar och workshops på temat medfödda

ämnesomsättningssjukdomar.

I slutet av 80-talet, när initiativet till

DMIMD togs, var det framförallt dietister

från England som bjöds in, men nu står mö-

tet alltså öppet även för dietister från övriga

Europa och till och med andra delar av värl-

den. På senare tid har även allt fl er läkare bör-

jat dyka upp, men fokus ligger helt klart på

kostbehandlingen och dietistens jobb. Detta,

samt det trevliga arrangemanget kring mötet

i sin helhet, gör det till ett av de allra främ-

sta i sitt slag.

Mötet öppnades en torsdagseftermiddag

och avslutades vid lunchtid följande dag, och

bjöd på en rad intressanta föreläsningar och

workshops. Vi besökte bland annat en work-

shop som berörde compliance vid PKU, ett

alltid lika aktuellt ämne, inte minst vad gäller

patienter i tonåren. Det var väldigt berikande

att höra de andra deltagarnas syn på vad som

bör göras i olika lägen, samt få tips och alter-

nativa synsätt på olika situationer.

Under dagarna fanns också tid avsatt för

att besöka en posterutställning, där dietister från

olika länder bidragit med postrar.

INDIVIDEN BAKOM

Föreläsningarna hölls framförallt av dietister

och en del läkare, men även patienter var enga-

gerade: en 30-årig kvinna med PKU höll en gri-

pande föreläsning om hur det kan vara att vara

gravid och ha PKU.

För att barnet ska utvecklas normalt måste

en kvinna med PKU redan innan konceptionen

ha nått ner till låga, stabila fenylalanin-värden.

Det innebär ofta en stor kraftansträngning, inte

minst eftersom det - som för alla andra - kan ta

ett tag att bli gravid. Den här kvinnan berättade

väldigt öppenhjärtigt och ärligt om hur det varit,

om månaderna innan hon blev gravid, om sina

cravings efter munkar, om makens tappra försök

att baka lågproteinmunkar, och om bilolyckan i

sjunde månaden, som tack och lov inte slutade i

den katastrof den kunde ha gjort. Hennes berät-

telse gav oss en klarare bild av hur våra patien-

ters vardag faktiskt kan se ut. Sessionen avsluta-

des med att den lilla ettåriga dottern skuttade in

på scenen och rakt in i publikens hjärtan.

GLUTARSYREURI TYP 1 (GA 1)Dagarnas fokus låg emellertid inte på PKU, utan

Varje vår bjuder Nutricia SHS International in till ett årligt möte, DMIMD, för dietister som jobbar inom fältet medfödda ämnesomsättningssjukdomar. Nutricia SHS International står för hälften av kostnaderna för resa och logi. Tack vare detta och Abbotts resestipendium hade Carina Heiden-borg och Sara Ask, dietister vid Barnens Sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, den stora förmånen att delta.

Rapport från

Dietary Management of Inherited Metabolic DiseaseRoyal College of Physicians, London 17-18 April

Av

Carina Heidenborg

och Sara Ask

dietister vid Barnens Sjukhus,

Karolinska universitetssjukhu-

set, Huddinge,


på sjukdomen glutarsyreuri typ 1 (GA 1).

GA 1 är en medfödd ämnesomsätt-

ningssjukdom som orsakas av att ned-

brytningen av aminosyrorna tryptofan

och lysin inte fungerar. Sjukdomen ärvs

autosomalt recessivt, dvs. för att få sjuk-

domen behöver man få anlaget från båda

föräldrarna. Föräldrarna har ett sjukt och

ett friskt anlag var och är friska, och om

deras barn ärver de båda sjuka anlagen får

barnet sjukdomen. Man räknar med att

ungefär 1 barn av 100 000 föds med den-

na sjukdom, som alltså är mycket ovanlig.

SJUKDOMSDEBUT

I vissa länder har man startat nyfödd-

hetsscreening för att hitta de barn som

har sjukdomen. I de länder som inte har

screening (bl. a Sverige) debuterar de

fl esta före två års ålder. De debuterar ofta

i en akut kris i samband med en infektion

från att tidigare ha varit friska. Krisen ger

ofta kvarvarande skador som t ex hjärn-

skador och spasticitet.

OVANLIG ENZYMDEFEKT

Protein som vi äter bryts ju som bekant

ner till aminosyror. Aminosyrorna ly-

sin och tryptofan kan sedan användas till

uppbyggnad eller brytas ner och byggas

om med hjälp av enzymet glutaryl-CoA

dehydrogenas till andra ämnen som kan

lämna kroppen via urinen.

Hos en person med GA 1 kan dessa

aminosyror användas till uppbyggnad på

ett normalt sätt men det överskott som

behöver brytas ner och byggas om kan

inte tas omhand pga. brist på det aktuella

enzymet. Det resulterar i en ansamling av

de skadliga ämnena glutarsyra och 3-hy-

droxyglutarsyra i kroppen. I för höga ni-

våer ger dessa ämnen svåra hjärnskador.

För höga nivåer av de skadliga ämne-

na kan uppstå vid t ex:

• överskott från proteinintag

• vid vanliga infektioner då kroppen

blir katabol och bryter ner kroppens

eget protein

• ifall barnet får i sig för lite mat och

får en tillfällig energibrist

• vid lång nattfasta (individuellt)

OLIKA BEHANDLINGSSTRATEGIER Både behandling och diagnostik har va-

rierat en del mellan olika länder i värl-

den och till och med mellan olika cen-

ter i samma land eftersom kunskapen om

sjukdomen fortfarande är under utveck-

ling. Detta blev inte minst tydligt under

den uppskattade workshop om GA1 som

ägde rum under mötet.

För att förebygga för höga nivåer av

glutarsyra och 3-hydroxyglutarsyra i

kroppen har man använt sig av lite oli-

ka behandlingsstrategier. Förutom med-

icinering med karnitin, som visat sig ha

eff ekt, och ribofl avin, som inte visat sig

ha eff ekt, har man behandlat sjukdomen

med kost. Man har genom olika grad av

proteinrestriktion sänkt kostens innehåll

av tryptofan och framförallt lysin som är

den främsta prekursorn för ovan nämn-

da toxiska ämnen.

Men om man sänker den essentiel-

la aminosyran lysin till en nivå som ger

precis tillräckliga mängder för tillväxt i

förhållande till aktuell ålder kommer det

samtidigt att begränsa andra essentiel-

la aminosyror i kosten till en för låg ni-

vå. Mängden energi minskas också. Man

måste därför komplettera kosten med

aminosyror, vitaminer, mineraler och en-

ergi från kolhydrater och fett.

DISKUSSION UNDER WORKSHOP

Under workshopen om GA 1 diskutera-

des bl. a hur högt energiintag denna pa-

tientgrupp kväver och hur restriktiv man

bör vara med naturligt protein innehål-

lande lysin och tryptofan. Vissa dietis-

ter menade att man måste ge 120 % av

rekommenderat normalbehov av ener-

gi och mycket låga kontrollerade mäng-

der lysin och tryptofan för att uppnå re-

sultat i behandlingen (Irland). Andra var

av åsikten att det räckte med att ge in-

struktioner om att undvika överdrivet

proteinrik kost och att runt 2 g natur-

ligt protein/kg var tillräckligt restriktivt

(Storbritannien). I stort sett var ändå alla

överens om att snabb krisbehandling vid

infektioner är avgörande för hur patien-

ter med GA 1 klarar sig.

PRINCIPEN BAKOM KRISBLANDNINGEN

Krisbehandling består i att avbryta eller

minskar proteinintaget och se till att pa-

tienten snabbt får i sig kolhydrater. Ge-

nom insulinpåslag avstannar katabolis-

men och produktionen av toxiska meta-

boliter. Detta kan ske redan i hemmet ge-

nom att patienten kontinuerligt får kol-

hydratpolymer blandat med vatten (kris-

blandning). Krisblandning kan se lite oli-

ka ut, t ex vara med eller utan fett, men

kolhydratpolymerer som t ex Energipul-

ver eller Nutrical i åldersadekvata mäng-

der ingår alltid. Krisblandning ges per os

eller genom sond/PEG.

Såväl patienter med GA 1 som pa-

tienter med andra medfödda ämnesom-

sättningssjukdomar har ofta en gastros-

tomi och får när de inte är infekterade en

standardsondnäring i kombination med

en produkt specialkomponerad för den

specifi ka diagnosen.

INTERNATIONELLA KONTAKTER OVÄRDERLIGA

När man arbetar med mycket små sjuk-

domsgrupper, som ibland inte utgör mer

än en eller ett par patienter totalt i he-

la Sverige, är det oerhört värdefullt att

komma ut bland kolleger från andra de-

lar av världen, som kanske har mer kun-

skap och erfarenhet. Det ökar både kva-

liteten och säkerheten och inte minst ar-

betsglädjen i jobbet vi dietister utför. Vi

är därför mycket tacksamma för att Nu-

tricia SHS International och Abbott

gjort detta möjligt för oss.


Välkommen till

Nätverksträff för dietister inom obesitaskirurgi

Tid: Fredagen den 17 oktober 2008, kl 09.30-17.00,Plats: Helsingborgs lasarett, Olympiahuset, plan 4 lokal Zeus

Anmälan och förfrågningar till Eva Davidson: [email protected], 042-40 617 14 Dietistenheten, Helsingborgs lasarett. Vid anmälan skickas några artiklar per mejl som är bra om du läst igenom inför nätverksträffen. O.s.a senast den 3 oktober, 2008.

Program09.30 - 10.00 Kaffe

10.00 - 10.05 Välkommen

10.05 - 12.15 Synpunkter kring fysiologi och behov av vitaminer och mineraler, Peter Thesleff, läkare

12.15 – 13.15 Lunch (till självkostnadspris)

13.15 – 13.45 Johnson & Johnson informerar, Charlotte de Maré

13.45 - 14.45 Tillskott av vitaminer och mineraler efter Gastric by pass - förslag till rekommendation, Anna Laurenius, leg dietist GBG

14.45 - 15.15 Kaffe

15.15 – 15.30 Presentation – sammanställning kostillskott vid olika kliniker

15.30 – 17.00 Diskussion – konsensus gällande rekommendationer av vitaminer och mineraler? Anna Laurenius och Peter Thesleff

Dagen arrangeras i samarbete med Bariatric Edge, Johnson & Johnson


Om du blandar Fibrex® i degen

lovar vi att ditt bröd blir både

mjukare, saftigare och matigare.

Dessutom är Fibrex en färskhållare

och har den fina egenskapen att

det håller magen igång, med sina

73% kostfibrer.

Men bröd är inte det enda.

Köttbullar och färsrätter blir också

saftigare och godare med Fibrex.

Hemligheten är att Fibrex har

en vattenhållande förmåga.

Inga konstigheter alltså.

Lyckan äratt lyckas i köket

Naturligt

glutenfri

Goda recept gratis. Beställ broschyren ”Glutenfritt med Fibrex” på www.dansukker.com eller 040-53 70 00.

I Dietistaktuellt nr 3/08 presenterades en lathund som ett par

dietister i Uppsala gjort. Den har varit efterfrågad från geriatris-

ka avdelningar och man förstår att tanken bakom lathunden är

att göra en översikt över näringsdrycker, och en enkel jämförelse

som underlättar när man ska välja näringsdryck till en patient.

Det är en vällovlig tanke och det ligger sannolikt mycket arbete

bakom.

Ett problem med en lathund är dock att den är inaktuell inn-

an den ens gått i tryck. Näringsdryckerna förändras ständigt, till

innehåll, utseende eller namn. Företagen tillhandahåller nytt ma-

terial med aktuell information när förändringar sker, med i före-

kommande fall, referenser till studier. Den aktuella lathunden är

inte komplett utan troligen är den anpassad till Uppsalas aktuella

upphandling. Produkter saknas (t ex Fresenius Diben och Nutri-

cias Respifor). I artikeln står hänvisat till sidor i lathunden med bl

a information om hur den ska användas. Finns det referenser till

studier på de sidorna? Vad grundar sig *, ** och ***-rekommen-

dationerna på? Vem ansvarar för de rekommendationerna? Man

har också blandat sjukdomsspecifi ka näringsdrycker avsedda för

specifi ka diagnoser, med vanliga näringsdrycker framtagna för

att behandla och förebygga generella malnutritionstillstånd.

Dietister bör ha ett evidensbaserat, medicinskt perspektiv på

näringsdrycker. De ska ordineras och förskrivas när man bedömt

att en patient ska nutritionsbehandlas, och sort och mängd ska

dokumenteras och följas upp. Paraplydrinkar och egna bland-

ningar riskerar att bli bakteriebomber. Näringsförhållandena

som följer regelverket för FSMP förskjuts också i egna bland-

ningar och är i förlängningen omöjliga att näringsberäkna om

eller när ett sådant behov uppstår. Ett medicinskt förhållnings-

sätt till den nutritionsbehandling dietisterna är satta att ordine-

ra/rekommendera är viktigt, oavsett om de har ordinationsrätt el-

ler inte. Legitimerade dietister ger specifi ka kostråd, indikations-

grundande för individen. Dietister såväl som sjuksköterskor och

läkare kan ge allmänna kostråd om en bra kostsammansättning.

Näringsdrycker gör nytta i nutritionsbehandlingen. De är

säkra, har ett kontrollerat innehåll, är sammansatta enligt EU-

direktiv, är hygieniskt förpackade och de är enkla att använda.

Malnutritionstillstånd bland sjuka och äldre är ett allvarligt hot

mot liv och hälsa och behandlingen därav skall ske med ett med-

icinskt perspektiv. Ett enkelt bassortiment av näringsdrycker kan

inräknas t ex i en E-kost för prevention av accelererande mal-

nutrition inom äldreomsorgen eller som ett sätt att stötta en till-

fälligt dålig aptit. En lathund med ett urval av standardnärings-

drycker kan vara ett bra hjälpmedel för avdelningarna. Så fort till-

ståndet är mer komplicerat med sjukdomar som diabetes, KOL,

njursvikt o s v bör en professionell bedömning göras av en legi-

timerad dietist. Dietisten måste ta sin kompetens och kunskap

på allvar för att vinna förtroende bland andra yrkesgrupper inom

sjukvård och omsorg. I sista änden är det ett professionellt för-

hållningssätt till det egna arbetet som är vinstlotten. Både för pa-

tienten och dietisten.

Fundersam dietist

Skriv till Dietistaktuellt debatt: [email protected]

Vem tar ansvar för nutritionsbehandlingen?Funderingar till följd av en lathund.

Lika gott utan laktos.

Allt för din mjölkmage!

Prova gärna vår goda laktosfria mellanmjölk som smakar precis lika gott som vanlig mjölk. Idag hittar du ett brett sortiment av laktosfria produkter från Valio. Senast i raden är Salladsost (krämig fetaost), CreamCheese och Naturell Yoghurt. Gå in på valio.se och ta del av alla goda recept i Det laktosfria köket.

Ny!

Ny!

Ny!

Mot bakgrund av det ökande in-

tresset och engagemanget bland

allmänheten för näringsrekom-

mendationerna och kostråd ville Livsmedels-

verket hålla en öppen hearing inför den kom-

mande revisionen. Syftet med hearingen var

att få synpunkter på arbetet med att se över

den vetenskapliga litteraturen och utform-

ningen av näringsrekommendationerna. Vi-

dare frågeställningar som Livsmedelsverket

önskade få belysta var om hur de nuvaran-

de näringsrekommendationerna används och

om det fi nns behov av förändringar i utform-

ningen av desamma.

Deltagare vid hearingen gavs möjlighet att

bidra till diskussionen med en presentation

om max 5 minuter. Livsmedelsverket önskade

få följande frågor belysta:

Vilken process är önskvärd när man utfor-

mar nya näringsrekommendationer?

Hur kan rekommendationerna göras mer

användbara?

Livsmedelsverkets ge-

neraldirektör Inger An-

dersson betonade i sin in-

ledning av hearingen nä-

ringsrekommendationernas

användbarhet. Wulf Beck-

er, Livsmedelsverket gav en

tillbakablick över hur man hade

samarbetat i Norden sedan 1960-

talet med näringsrekommendationer-

na som reviderats var åttonde år sedan 1980-

talet. Den evidens som ligger bakom NNR

baseras på systematiska översiktartiklar och

meta-analyser, prospektiva studier, och tvär-

snittsstudier, fall-kontrollstudier och popula-

tionsstudier. Epidemiologiska studier ger in-

te svar på orsakssamband men kan visa vägen

för mer kontrollerade studier. Becker mena-

de att det sker en systematisk genomgång av

litteraturen och man följer vissa kriterier för

rekommendation. Dessa kriterier baseras på

biologiska markörer för normalfunktion och

sjukdomsrisk. Man tar också sjuklighet och

dödlighet i beaktande. Den nuvarande versio-

nen av NNR har cirka 1700 referenser publi-

cerade efter 1996. Grunden för NNR är pla-

nering för kost till grupper, för normalvikt

men inte till sjuka personer. Det fi nns en stor

samstämmighet mellan NNR och internatio-

nella näringsrekommendationer.

Annica Sohlström, Livsmedelsverket påpekade

att för näringsrekommendationerna tar man fy-

siologiska hänsyn medan för kostråd måste man

ta hänsyn till exempelvis livsmedelsutbud och

matkultur. Det är viktigt att göra mat och mål-

tider av näringsrekommendationerna, där mat-

vaneundersökningarna ligger till grund för detta.

Ett sätt att omvandla näringsrekommendatio-

nerna till mat är Livsmedelsverkets 5 råd: ”Vill

du äta hälsosamt?”. Nyckehålssymbolen är ett

annat verktyg att använda när man väljer livs-

medel.

Måns Rosén från Statens beredning för Med-

icinsk utvärdering (SBU), som också modere-

rade hela hearingen med den äran, beskrev hur

SBU genomförde sina projekt, vilket ofta är in-

om områden med stor praxisvariation. Man har

en transparant granskning av litteraturen som

också är reproducerbar. Rosén sa vidare att det

är viktigt med tydliga jävsdeklarationer. Det nya

graderingssystemet GRADE ökar transparan-

sen när det gäller bedömning av studiekvalitet.

Studier som tidigare fi ck låg evi-

densgrad kan med GRADE-

systemet få en annan grade-

ring då fl era aspekter vär-

deras i en studie än bara

studiedesign.

Irene Mattisson, Livsmedelsver-

ket diskuterade hur man arbetade med

cancerrapporten îFood, Nutrition, Phy-

sical Activity and the Prevention of Cancer:

a global Perspectiveî i vilken man utvecklade en

metod för systematisk genomgång av litteratu-

ren. En panel av ett antal experter bedömde i

evidensgraden av litteraturen efter det att en för-

sta grupp hade läst och sammanfattat relevant

litteratur. Cancerrapporten fi ck stor uppmärk-

samhet i media när den kom. Irene Mattisson

pekade på îråden som kom bortî i mediabevak-

ningen av rapporten: För att minska risken för

cancer ska man: behålla normal kroppsvikt, vara

regelbundet fysiskt aktiv; vardagsaktiviteten be-

tonas, begränsa energitäta livsmedel, undvika sö-

ta drycker, dagligt intag av grönsaker, frukt och

spannmål, begränsa köttintaget, undvika proces-

sat kött, undvika mögligt spannmål, sänka inta-

get av alkohol och salt, tillgodose näringsbeho-

vet och slutligen amma sina barn.

Alicja Wolk, Karolinska institutet, Stockholm

kommenterade att det fi nns starka interna sam-

band mellan djur-, cell- och humanstudier inklu-

Öppen hearing om näringsrekommendationerna 7 maj 2008, Livsmedelsverket, Uppsala – översiktlig rapport och refl ektioner

Av Ingrid Larsson

leg dietist, Obesitascentrum,

Sahlgrenska universitetssjukhu-

set, Göteborg

Den 7 maj inbjöd Livsmedelsverket i Uppsala till en öppen hearing om revide-ring av de nordiska näringsrekommenda-tionerna (NNR).NNR uppdateras ungefär vart åttonde år. Hitintills har varje revidering tagit cirka fyra år. Det betyder att ett projekt med uppdatering av NNR skulle startas under 2009. Ett beslut om en eventuell revision av NNR tas upp vid 9:e nordiska nutri-tionskonferensen i Köpenhamn, 1-4 juni 2008.


sive interventions- och epidemiologiska

studier om sambanden mellan kost, fysisk

aktivitet och cancerrisk vilka rapporten

också grundar sig på.

Efter de inledande föredragen kom

de förberedda 5-minuters-inläggen från

deltagarna. Många åsikter framkom om

hur revideringen av NNR skulle genom-

föras och gemensamt för de som disku-

terade revideringen av NNR var att det

skulle ske en systematisk genomgång av

litteraturen.

Maj-Lis Hellenius, Karolinska Institu-

tet, Stockholm tog bland annat upp stu-

dier där koständringar i form av mer

grönsaker, frukt och fi berrika cerealier

och mindre mättat fett givit mätbara po-

sitiva eff ekter på exempelvis hjärtkärl-

hälsa över tid. Agneta Andersson, In-

st för kostvetenskap, Uppsala universi-

tet beskrev hur man praktiskt använde

sig av NNR i undervisningen när man

bland annat diskuterade behov av olika

näringsämnen. Andra deltagare ifråga-

satte NNRs användbarhet för den svens-

ka befolkningen när det var gjord på en

nordisk bas och hänvisade till att vi äter

olika i de nordiska länderna. Andra tala-

re efterlyste kostrekommendationer för

det metabola syndromet då detta är så

vanligt och man undrade hur långt från

normalvikt NNR är menade att gälla

för. Några talare talade för att man skul-

le ändra rekommendationerna gällande

proportionerna mellan protein, fett och

kolhydrat till fördel för en större andel

fett på bekostnad av kolhydrat, medan

andra var för en sänkning av energian-

delen fett i rekommendationerna för att

uppnå optimal hälsa.

Ingrid Larsson, Sahlgrenska universi-

tetssjukhuset, Göteborg påtalade ock-

så om vikten av en systematisk litteratur-

genomgång. För att göra NNR mer an-

vändbar önskas fokus på praktiska råd

kring att hur man balanserar energi-

intaget mot förbrukningen då detta är

den stora utmaningen för de fl esta. Det

är också viktigt att förmedla vilket syf-

te NNR har, vis à vi individen: enskilda

personers erfarenheter är viktiga för dem,

men behöver nödvändigtvis inte avspeg-

las i näringsrekommendationer till en hel

befolkning.

Elisabet Wirfält, Lunds universitet ef-

terlyste strikta objektiva kriterier vid en

revision av NNR, att man har tillräck-

ligt antal granskare av litteraturen och

att granskningsprocessen blir transpa-

rant och tydlig. Wirfält menade att det är

viktigt att koppla ihop kompetens inom

biostatistik och nutritionsepidemiologi

vid kommande revision av NNR.

Deltagare som representerade livs-

medelsindustrin och dagligvaruhan-

deln talade också för en öppen gransk-

ningsprocess och att man skulle kunna

ge ut konkreta livsmedelsråd baserade på

NNR.

Karin Lidén, kostförvaltningen, Kram-

fors kommun arbetade i sitt dagliga värv

med bland annat kvalitetssäkring av skol-

maten i sin kommun. Det är mer förvir-

ring än någonsin kring maten och många

har synpunkter om vad man ska äta, inte

minst föräldrar, vilket gör det viktigt med

klara och handfasta direktiv att îluta sig

motî. Lidén önskade att Livsmedelsver-

ket fortsatte ge ut rekommendationer om

mat till barn i skolåldern.

Elisabet Rothenberg, Sahlgrenska uni-

versitetssjukhuset, Göteborg pekade på

att framtagandet av NNR inte kan ses

som en demokratisk process utan mås-

te baseras på vetenskap. Rothenberg öns-

kade i NNR en genomgång av bioaktiva

substanser och ett vetenskapligt stöd för

den måltidsordning man rekommende-

rar. Vad gäller äldres kost påtalade Roth-

enberg behovet av en rekommenderade

miniminivåer för fl era näringsämnen.

Hearingen om NNR gav många åsik-

ter, från personer med vitt skilda bak-

grund och professioner, på hur man öns-

kade att processen kring en revidering

skulle se ut och hur man kan göra NNR

mer användbar och användbar för fl era.

Deltagarna var överens om att revisions-

processen skall vara transparant och tyd-

lig, med en systematisk litteraturgenom-

gång och med strikta regler för evidens-

gradering. Hearingen samlade en stor

skara engagerade och intresserade delta-

gare vilket betyder att många är intresse-

rade av hur våra näringsrekommendatio-

ner formas och uppdateras.


Nordisk Nutrition är en ny tidskrift som på vetenskaplig grund skall spegla aktuella frå-gor inom spänningsfältet nutrition och livs-medel. Tidningen som kom ut med sitt första nummer under våren ges ut av SNF (Swedish Nutrition Foundation). Under många år gav SNF ut den mer formellt vetenskapligt orienterade tidningen Scandinavian Journal of Food and Nutrition (SJFN).

– Nordisk Nutrition kom till efter en ganska lång beslutsprocess, berättar redaktören för nordisk Nutrition Susanne Bryngelsson. Vi hade länge försökt få SJFN att bli index-erad i PubMed för att öka statusen och få in mer kvalitativa originalartiklar. Men för att bli indexerad måste man publicera just den typen av material, och forskarna, dvs artikelförfattarna, vill helst bara publicera sig i indexerade tidskrifter.

Istället för att föra en ojämn kamp mot

Dietistaktuellt har fått en systertidning:

Ny tidskrift: Nordisk Nutritiondetta moment 22 så bestämde man sig för att satsa på två nya tidskrifter: 1. SJFN återuppstår som Food & Nutrition Research som är fritt tillgänglig på Internet, vilket gör att de vetenskapliga artiklarna kan få en hög citeringsfrekvens. Redaktör är Nils-Georg Asp. Och 2. Nordisk Nutrition som lägger betoningen på aktuell forskningsinformation och debatt.

– Om Food & Nutrition går på djupet, är Nordisk Nutrition bredare i sitt register, förklarar Susanne Bryngelsson. Vi kommer inte bara att publicera översiktartiklar och information om pågående forskning, utan även reportage, konferensreferat och bokre-censioner.

Nordisk Nutrition har kommit ut med två nummer. Det första hade tema ”Benhälsa” och det andra behandlade det aktuella ämnet ”Mjölkfett”. Under 2008 utkommer

Dietistaktuellt har fått en systertidning:

Susanne Bryngelsson

tidningen med fyra nummer och inför 2009 planeras fem nummer. Den vänder sig främst till personer med ett professionellt intresse av nutrition och livsmedel. Artiklarna är på svenska men andra nordiska språk kan också förekomma.

Dietistaktuellt önskar Nordisk Nutrition Lycka till!

e manft SJFN

tidninplane

n sig SJFN

Nutramigen AANytt Alternativ vid Allergi

Den trygga grunden för fortsatt tillväxt och utveckling av

allergiska barn

Viktigt: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen AA är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall användas på inrådan av läkare eller dietist efter medicinsk rådgivning. Nutramigen AA distribueras via apotek.

* Spädbarn som fått Enfamil Premium med LIPIL under 4 månader jämfört med spädbarn som fått modersmjölksersättning utan tillsatts.** Denna undersökning utfördes på 357 centra och var inte blind eller randomiserad. Kontrollgruppen fi ck modersmjölksersättningar utan DHA/ARA tillgängliga på den Euro-peiska marknaden och några få spädbarn fi ck modersmjölksersättningar med lägre innehåll av DHA och ARA jämfört med LIPIL-gruppen. Det undersöktes inte om ersättning med lägre nivåer eller annat ursprung av DHA och ARA hade gett samma resultat.1. Burks, W et al. J Pediatr (in press). 2. Birch EE et al. Pediatr Res 1998; 44: 201-209. 3. Morale SE et al. Early Hum Dev 2005; 81: 197-203. 4. Birch EE et al. Am J Clin Nutr 2002; 75: 570-580. 5. Birch EE et al. Early Hum Dev 2007; 83: 274-284. 6. Pastor N et al. Clin Pediatr 2006; 45: 850-855. 7. Koletzo B, Lien E et al. J Perinat Med 2008; 36: 5-14.

Det nya alternativet för barn med svår komjölks-proteinallergi eller multipel födoämnseintolerans

En näringsmässigt komplett ersättning baserad på fria aminosyror som är kliniskt dokumeterat hypo-allergen och ger god tillväxt1

Berikad med LIPIL för att förbättra synsskärpan*, den mentala utvecklingen* och stärka hälsotillståndet** 2-6

och ARA (omega 6

)LLLIIIPPPIIILLLLIPILLIPIL*

med

DHA (omega 3)

LIPIL är en unik bland-ning av DHA och ARA i samma höga mängder och proportioner som i bröstmjölk och inom

det referensområde som rekommenderas av

experter 7

Box 15200, 167 15 Bromma Tel 08-704 71 00, Fax 08-704 89 50

www.meadjohnson.se

NNYHET

– Det känns väldigt roligt, lite omtumlande, och helt oväntad, svarar en mycket glad Eva Trotzig på den lika hopplösa som obligato-riska frågan om hur det känns att få denna DRF:s hedersutmärkelse.

Hon säger vidare att hon är extra glad för att nomineringen kommer från dem som arbetat henne nära, och från de studenter som hon givit handledning. Något hon gjort under många år parallellt med sin ordinarie dietisttjänst.

Eva Trotzig blev förvånad för, som hon säger, inte har gjort någon akademisk karriär eller något vidunderligt genombrott inom forskningen. Men det visar också att Årets Dietist kan gå till en någon som verkat mer i det dolda, men förtjänar likväl att lyftas fram som det goda exemplet för dietistkåren.

En resumé1978 arbetade Eva Trotzig med fastighets-bildningsärenden i Täby kommun. Hon hade funderingar på att fortsätta utbilda sig inom verksamheten och antingen bli lantmätare eller fastighetsjurist. Till bland annat sin chefs stora förvåning bestämde hon sig dock för att bli dietist! ”Varför välja ett under-betalt kvinnoyrke, när du har fantastiska karriärmöjligheter hos oss?”.

Evas chef visste nog inte riktigt vad en die-tist var, för det gjorde nästan ingen i Sverige 1978. Men Eva hade bestämt sig. Hon hade ingen vision om att missionera det förlovade kostbudskapet, men hon var mycket intres-serad av kost och hälsa.

îMen hur blir man dietist?î frågade sig Eva och gick till arbetsförmedlingen som föreslog att hon kunde väl ta anställning som biträde i ett storkök [!].

– Men jag hade tur och fi ck kontakt med en SYO-konsulent på min sons gymnasie-skola. Konsulenten tog reda på att man kunde få behörighet till dietistutbildningen genom att gå via en restaurang- och storhus-hållsutbildning. Jag behövde då inte någon storkökspraktik, utan kunde börja direkt på Trädgårdsgatan 10 i Uppsala 1980.

När utbildningen var klar i januari 1983 fanns det inga lediga tjänster i Sverige. Dietistyrket var fortfarande för de fl esta mycket diffust och för ännu fl er helt obekant.

De fanns tre vikariat för Eva att välja på – ett i Simrishamn, ett i Sollefteå och ett i Härnö-sand.

Hon fi ck det i Härnösand.– Jag bodde med min familj i Stockholm

och vi var tvungna att ta ett avgörande familjebeslut. Jag fi ck familjens stöd och jag fl yttade upp till Härnösand. Det var ett bra beslut och en god ingång till yrket; jag kunde fokusera helt på arbetet och lägga ned rejält med förberedelser inför varje patientmöte.

Efter ett halvår blev det dock en akut vakans på Danderyds sjukhus, och Eva fi ck på fl äcken en tillsvidareanställning vid intervjun.

– Jag direkt gick från intervju till ombytes-rum, skrattar hon.

Sedan dess har Eva i huvudsak arbetat med typ 1-patienter. En stor del av hennes av verksamhet är utbildningsorienterad. Hon har veckokurser för mottagningens egna patienter men även för patienter från upp-tagningsområdets vårdcentraler. Eva är också fl itigt anlitad föreläsare utanför sjukhuset av både läkemedelsbransch och primärvård, och åker inte sällan på olika utbildningsresor. Hon handleder som tidige nämnts, studenter och har enskilda patientsamtal. Danderyd är ett mycket stort upptagningsområde som omfattar 450.000 invånare, vilket innebär 1222 typ 1-patienter.

– På diabetesdagvården har vi även en stor insulinpumpsverksamhet där jag är involve-rad i kolhydraträkningen.

Den enda gång som Eva gjort ett längre avbrott som diabetesdietist var i samband med den stora Xendos-studien, då hon till-sammans med läkaren Ulf Adamsson byggde upp forskningsverksamheten för studien på Danderyds sjukhus.

I perspektivNär man har arbetat i nästan 25 år med en diagnosgrupp, som Eva gjort, kan man natur-ligtvis ge en överblick över de förändringar som skett inom diabetesbehandlingen, och inte minst kring de kostrekommendationer som gjorts över tiden.

– Man kan säga att jag började i en brytningstid, berättar hon. Man var på väg ifrån utbyteslistor och hushållsvågar, som då skulle hålla blodsockret i schack, och man

började istället titta på maten i sig. Nyckelor-den var îhelhetsî och rättesnöret de svenska näringsrekommendationerna.

Senare skulle îBra Mat för Allaî av Margit Eliasson, Brita Karlström och Bengt Vessby, etablera denna nya syn på kosthållning och diabetes.

Eva berättar vidare att även om inte rekom-mendationerna kring diabeteskost förändras så radikalt, sker hela tiden en förskjutning av fokus:

– Under en period var fettkvaliteten av stor vikt, sedan fi brer. GI-kost blev ett annat ange-läget begrepp (inte i veckotidningsbetydelse, utan beträffande sockerkurvorna hos olika kolhydratrika livsmedel). Vidare har insulin-pumpen och införandet av fl erdosbehandling under 80 talet och direktverkande insulin under senare år varit av stor betydelse för typ 1-patienterna.

Se människanFör Eva är patientperspektivet inte en fl oskel, utan en levande grundprincip. Hennes mål-sättning är att ge patienterna sådan hjälp och sådana råd att de kan leva ett så fl exibelt och normalt liv som de själva önskar.

– Man får inte fastna i rekommenda-tionerna, menar hon. Idag går det att äta och leva fl exibelt. Men patienten, som en kollega uttryckte det, har sin bukspottkörtel i hjärnan. Det kroppen ordnar med automatik hos friska människor, måste medvetandegö-ras hos mina patienter. Vill patienten ta två portioner rotmos eller en nubbe till sillen så skall patienten göra detta, men väl medveten om att parera med rätt insulinmängd.

Det är inte en lätt uppgift; det är många parametrar att ta hänsyn utöver kolhydrater i kosten – har man motionerat, är stressad blodsockret är redan högt eller lågt, osv, så måste dessa faktorer också omfattas i kalkylen.

– Min uppgift är därför att hjälpa patien-ten att integrera denna medvetenhet i sina val på ett sådant sätt att de inte beskär sin livskvalitet eller hämmar sitt rörelseutrym-me, utan tvärtom, så att det kan och vågar fatta bejakande beslut. Mat skall vara något lustfyllt för alla.

Av Magnus Forslin

Årets DietistEva Trotzig Persson Vi säger grattis till Eva Trotzig – Årets Dietist. Vi passar också på att be henne berätta lite om sig själv, och om den fi losofi som hon försökt arbeta efter under sina snart 25 år med diabetespatienter, och som säkert bidragit både till nomi-nering och utmärkelse. Foto: Carin Wesström



Food Politics av Marion Nestle utkom första gången 2002 och i nyutgåva med uppdatering av framför allt referenserna 2007.

Boken redovisar konsekvenser av ett system som tillåter USA:s livsmedelsindustri att (i de allra fl esta fall helt lagligt) utöva påtryckningar när myndigheterna utformar kostråd, fastslår regelverk och tar ställning till brott mot reglerna.

Den centrala tesen är att kost är en djupt politisk fråga. Nestle ansluter sig till det veten-skapliga underlag som anger överkonsumtion av kalorier, mättat fett och transfett, salt och alkohol samt för lågt intag av fi brer som asso-cierade med ökningen av hjärt- och kärlsjukdom. I Appendix beskrivs svårigheterna med kostun-dersökningar och betydelsen av försiktighet med slutsatser av enskilda studier understryks. Nestles resonemang är väl underbyggda med exempel och referenser.

Nestle menar att det fi nns en motsättning mellan livsmedelshanteringens centrala ekono-miska och politiska roll å ena sidan och matens djupt personliga innebörd för oss som individer å den andra. Eftersom det vi äter är en del av vår identitet har vi svårt att inse att vi blir påverkade av reklam och andra marknadsföringsmetoder, vilket enligt Nestle bland annat leder till att livs-medelsindustrins metoder sällan diskuteras.

Med utgångspunkt från uppfattningen att energibalansen är central för hälsan är hennes viktigaste allmänna kostråd till befolkningen i USA: ”Ät mindre!” Detta menar hon själv är hen-nes mest kontroversiella uttalande. Livsmedels-produktionen i USA ökade dramatiskt i början av 80-talet. 2007 producerades (import och export medräknat) ca 3900 kalorier per US medborgare och dag, dvs ungefär dubbelt så många kalorier som vad de fl esta behöver. Med utgångspunkt från detta och från ekonomiska lagar så är livsmedelsindustrins övergripande mål att få folk att äta mer, inte mindre. Marknadsföringen har under en följd av år blivit allt aggressivare. Strategier för att få folk att öka konsumtionen av mat innefattar bland annat ökning av portions-storlekar, försäljning av livsmedel på ställen där detta inte förekommit tidigare, exempelvis bensinstationer, samt påverkan på människor att äta fl er måltider utanför hemmet, då man i allmänhet äter mer.

Ett exempel på hur livsmedelsindustrin påverkat utformningen av kostråd är när det strax efter mitten av förra seklet blev uppenbart att befolkningen borde minska intaget av bland annat mättat fett och myndigheterna därför formulerade rådet ”Ät mindre kött!”. Köttprodu-centerna reagerade mycket kraftigt och tvingade igenom en omformulering;”Undvik för mycket kött” (s 40ff Nestle, 2007). îDietary guidelines necessarily are political compromises between what science tells us about nutrition and health and what is good for the food industryî (s 30 Nestle, 2007)

US Department of Agriculture (USDA) är huvudansvarigt för utformningen av allmänna kostråd. USDA har också som uppgift att slå vakt om livsmedelsproducenternas intressen, vilket skapar starka känslor när departementet utfärdar råd eller fattar andra beslut som inte tillmötesgår dessa intressen. Nestle beskriver historien bakom ansvarsfördelningen mellan USDA och DHHS (Department of Health and Human Services) (s 51 ff). Hon menar att DHHS, som är överordnad instans för Food and Drug Ad-ministration, Centers for Disease Control liksom för National Institute of Health skulle vara lämp-

ligare som huvudman för frågor kring utbildning och forskning om kost och hälsa. Denna långt ifrån förutsägbara bok kan utgöra underlag för många intressanta diskussioner.

Nestle är negativ till functional foods och menar att det inte går att bryta ut enskilda hälsosamma komponenter ur livsmedel och därför är bättre att förespråka goda matvanor. Nestle är förbehållsam även mot mjölkprodukter: “How dairy foods came to be considered essential despite their high content of fat, saturated fat and lactose is a topic of considerable historical inter-est.” (s 79 Nestle, 2007)

Utvecklingen går inte precis som på räls. Nestle tar upp ett stort antal konfl ikter kring myndigheternas utformning av kostråd och livsmedelsföretagens hälso- och miljöpåståen-den; processer som slukar tid och pengar. Enligt Nestles framställning förefaller vetenskapen vara på defensiven gentemot industrin. Hon beskriver hur Kelloggs 1984 efter ett långvarigt lobby-arbete fi ck tillstånd att på sina All-Bran-förpack-ningar trycka en text som förknippade ätandet av dessa fi berrika fl ingor med förebyggande av cancer. Heinz tvingades å andra sidan av Federal Trade Commission att dra tillbaka sin reklam för ketchup med texten ” Lycopene may help reduce the risk of prostate and cervical cancer” (Och un-der bilden på ketchupfl askan:) ”America´s favorite source of lycopene”(s 336 Nestle 2007).

Metoder för påtryckningar mot politiker och professionella nutritionister gås igenom med tal-rika exempel. Marknadsföring till barn granskas också särskilt, liksom industrins ansträngningar för att bli av med regleringar kring försäljning av kosttillskott och functional foods.

En stor del av Nestles bok ägnas åt hård kritik av användandet av olika hälsopåståenden i marknadsföringen (Regelverket i USA är mycket frikostigare mot företagen än vad som gäller i Sverige, förf. anm), vilka hon menar ökar den allmänna förvirringen kring vad och hur mycket mat som är bra att äta.

Boken har i vissa sammanhang använts som argument mot det svenska Livsmedelverkets kostråd. Exempelvis menar man att de svenska kostråden är uttryck för livsmedelsföretagens manipulationer och hänvisar till Nestles argu-mentation. Det är i princip omöjligt att formulera nationella kostråd utan att livsmedelsproducen-terna försöker utöva infl ytande. Nestles förtjänst är att hon på ett sakligt sätt fäster uppmärksam-heten vid den viktiga frågan om forskningens och myndigheternas integritet. Förhoppningsvis bidrar boken till en konstruktiv diskussion om hur man ska slå vakt om denna integritet.

Mycket i det politiska systemet är annor-lunda i Sverige jämfört med USA, men även här sorterar Livsmedelsverket under Jordbruksde-partementet som har hand om frågor kring bland annat jordbruk, livsmedel, beredskap för livsmedelsförsörjning, livsmedelskontroll samt högre utbildning och forskning inom de areella näringarna. Det är logiskt att ansvaret för exempelvis livsmedelskontroll ligger hos detta departement, men det vore värdefullt att disku-tera om det fi nns fl er fördelar än nackdelar med att låta de områden inom Livsmedelsverket som har med kost och hälsa att göra istället sortera under Socialdepartementet? Detta departement ansvarar för bland annat folkhälsa och hälso- och sjukvård, och därmed också för matvanor och fysisk aktivitet.

Boken rekommenderas varmt till läsning av alla som är intresserade av ovanstående frågor.

bokrecension

Ingrid Larsson,leg dietist, med drObesitascentrumSahlgrenska universitetssjukhusetGöteborg

Maria Magnusson leg dietist, leg sjuksköterska, dokto-randAngereds Vårdcentral och Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, GUGöteborg

Food Politics av Marion Nestle

Fgf

sanr

psaacI dm

Fa

îLite förenklat kan man säga att den afrikanska savan-nen ger dig två val. Antingen äter du gräs eller också äter du gräsätarna. Vårt släkte valde ñ eller tvingades välja ñ det senare alternativet î (s 28 Wikholm, Lits-feldt, 2007). Utifrån denna typ av argument anser författarna att vi bör övergå till en kost som består mest av animalier. Mer detaljerade utläggningar om näringsfysiologi saknas inte, t ex ”Den som äter smör istället för margarin får inte instabila cellmembran och kolesterolet fi nns alltså kvar i blodet så att det kan användas till viktigare saker. Kolesterol är för övrigt nå-got naturligt som ingår i modersmjölken tillsammans med stora mängder mättat fett” (s 120, Wikholm, Litsfeldt, 2007 2007). De nuvarande offi ciella svenska kostråden, som förkastas helt, bygger enligt förfat-tarna på två argument. Dels på ñ den enligt dem alltså helt felaktiga ñ uppfattningen att vegetabilier är hälsosamma, dels på den likaledes underkända tanken att konsumtionen av kött i den rika världen måste minska om maten i längden skall räcka till alla. Som särskilt ansvarig för att ha introducerat detta globala perspektiv utpekas Georg Borgström (svenskfödd livsmedelsforskare och samhällsdebat-tör (1912-1990). Borgström innehade professurer vid Michigan University och Göteborgs Universitet) ; ”I ett slag hade Borgström förvandlat maten på tallriken från en privatsak till en fråga om världens försörjning och överlevnad.î ÖîIdag vet i vi att Georg Borgströms katastrofscenarier aldrig besannades.” (s 42f Wikholm, Litsfeldt, 2007). Författarna menar bland annat att de svenska kostråden är en produkt av starka påtryck-ningar från îlivsmedelsindustrinî.

Om de hade gjort en allsidig analys av förhållan-dena skulle deras skrift ha kunnat utgöra ett bidrag till den viktiga diskussionen kring forskningens och myndigheternas integritet. Tyvärr genomsyrar deras strävan att misskreditera förespråkarna av ett högt kolhydratintag hela framställningen, vilket gör att den förlorar i trovärdighet. Att även producenter av animaliska livsmedel slår vakt om sina intressen problematiseras inte alls. Det är anmärkningsvärt med tanke på att det fi nns forskning som exempelvis visar att îMejeriföretagen har en ställning som mer påminner om Livsmedelsverket och andra offi ciella

kostrådgivare än om Nestlé och Unilever, trots att Arla precis som dessa företag idag är en multina-tionell jätteî (Jönsson 2006).

Författarnas påståenden om kost belyser deras beredvillighet att uttala sig i ämnen där det är uppenbart att de har en ytterst svag kunskapsbas vilket minskar förtroendet för resten av innehållet.

Boken innehåller också en hel del ovederhäf-tiga personangrepp. Den nedlåtande synen på ansträngningarna att skapa kostråd för en hållbar utveckling på det globala såväl som på det indivi-duella planet kan upplevas som om författarnas personliga åsikter har varit viktigare än att skapa en vederhäftig debatt.

Häftet anmäldes i mycket positiva ordalag av Lars Werkö i LT den 19 september 2007. Werkö skriver bland annat: ”För några år sedan besök-tes Sverige av den amerikanska näringsforskaren Marion Nestle, som är professor i nutrition vid New York UniversityÖ I många stycken sammanfaller hennes budskap med vad Litsfeldt och Wikholm framför. Deras förtjänst är att de påvisar samma beroende av kommersiella krafter i Sverige som Nestle visar förekommer i USA.”

Det är oärligt att försöka låna glans från Marion Nestles gedigna verk till denna ytliga skrift. Nestle visar att alla livsmedelsproducenter har intresse av att vi äter mer av just deras mat och hur dessa företag intensivt lobbar för detta syfte på alla sätt de kan. Det framgår också tydligt av hennes bok att hon förespråkar för de näringsrekom-mendationer som Litsfeldt, Wikholm (och Werkö) underkänner.

ReferenserNestle M. Food politics. University of California Press, 2007.

Wikholm P. Litsfeldt, LE, Ideologin, pengarna och kostråden. Optimal förlag 2007

”Den svenska mjölkpropagandan”, Jönsson, H. Forskning och Framsteg 3/2006

AvIngrid LarssonMaria Magnusson

Ideologin pengarna kostrådenLars Erik Litsfeldt och Per WikholmOptimal förlag, 2007


bokrecension

HS Konsult AB, som är Hushållningssällskapets rådgivnings- och servicebolag, erbjuder rådgivnings- och uppdragstjänster samt externfinansierad utvecklingsverksamhet som bygger på närhet till kunden, helhetssyn och resurshushållning. Detta bedrivs inom områdena lantbruk, landsbygd, mat, trädgård och miljö samt därmed förenlig verksamhet. Våra tjänster kännetecknas av obundenhet, hög kompetens och hög servicegrad.

Av våra 75 medarbetare arbetar 55 som rådgivare och konsulter placerade vid kontor i Uppsala, Strängnäs, Örebro, Västerås och Storvik.

Vi söker nu en

Engagerad matkonsulttill kontoret i Uppsala. Som matkonsult arbetar Du med kundens behov i fokus och genomför föreläsningar och utbildningar inom Mat, Miljö och Hälsa, både teoretiskt och praktiskt.

För mer information om tjänsten, besök vår hemsida: www.hush.se/hskonsult

lediga platser

Svensk Geriatrisk Förening & Riksföreningen för Sjuksköterskan inom Äldrevårdanordnar tillsammans denna konferens

SJUKSKÖTERSKAN

äINOM

S Ö SÄLDREVÅRD

Boka i din kalenderkalender redan nu!

”Attityder till åldrandet och geriatrik”

GeriatrisktForum 2008

Den 9–10 oktober på Lärarhögskolan i Stockholm

Under två dagar kommer detta tema att avhandlas ur olika perspektiv.

Detaljerat program och anmälningsblankett kommer att skickas ut i god tid.

Välkommen!

Produktspecialist livsmedel

Apoteket AB söker en produktspecialist för livsmedel (SÄRNÄR) till Sortimentsenheten avd Vårdnära produkter. Befattningen ska utgöra försäljningsstöd för livsmedelssortimentet för vårt Affärsområde Privatkund respektive dotterbolaget Apoteket Farmaci AB. Arbetet innebär också utbildningsaktiviteter för apotekspersonal, dialog med läkare och dietister angående apotekets sortiment och service.

För mer information se vår hemsida www.apoteket.se

Apoteket AB, Sortiment & Varuförsörjning, Stockholm

Apoteket söker medarbetare

Apoteket ansvarar för läkemedelsförsörjningen i Sverige. Vi erbjuder, till våra kunder och som en del av vården, kunskap och produkter som bidrar till att människor mår bättre. Genom en nära dialog hjälper vi våra kunder att ta bättre hand om sig själva.

Klinisk ernæringsfysiologRegional enhet for spiseforstyrrelser

Enheten er nå under oppbygging i Bodø under Nordlandssykehuset.

Enheten skal bestå av en sengepost med 12 plasser og et kompetanse-

team med ambulant/poliklinisk virksomhet. Det bygges lokaler til

sengeposten og det påregnes full drift av denne i løpet av 2009.

Søknaden merkes med ref.nr. 2008/2931.

Det søkes etter autorisert klinisk ernæringsfysiolog (Kef) eller tidsvarende,

fortrinnsvis med erfaring og kompetanse på spiseforstyrrelser. Det vil bli

lagt vekt på personlig egnethet og samarbeidsevner.

Kef skal være en del av regionalt kompetanseteam for behandling av

alvorlige spiseforstyrrelser hos voksne (RKT), og vil være direkte

underlangt avdelingssjef.

Noe av oppfølgingen kan skje via telematikk men noe reisevirksomhet

må påregnes. Ernæringsfysiologen er godt integrert i teamet forøvrig.

Det vil legges til rette for at ernæringsfysiologen kan utvikle sitt fagfelt og

evt. gjøre noe forskningsarbeid på området.

Henvendelse prosjektleder Mildrid Valvik, tlf. (+47) 75 50 13 12 eller

e-post: [email protected]

Se fullstendig tekst på: www.nlsh.no og www.jobbnorge.noSøknadsfrist: 9. oktober 2008

Nordlandssykehuset Bodø har ledig følgende stilling:

CIC

ER

O ts


DR

F:s

sty

rels

eD

RF

:s s

tyre

lse

ORDFÖRANDEElisabet Rothenberg

Gö[email protected]

VICE ORDFÖRANDEAnna Ottosson

[email protected]

SEKRETERAREStine Störsrud

Göteborg [email protected]

KASSÖRSusann Ask

Växjö[email protected]

LEDAMOTPia Nevala Westman

Dalsjö[email protected]

SUPPLEANTLena Ljungkrona Falk

[email protected]

STUDERANDE-REPRESENTANT

Camilla PettersonUppsala

[email protected]

Drf:s referensgrupp i Diabetes söker nya medlemmarVi i referensgruppen Diabetes önskar ersätta avgående medlemmar och bredda kompetensen i gruppen. Att profi lera kostråden vid diabetes känns i allra högst grad aktuellt och dietistens roll och funk-tion bör uppgraderas och framhävas.Du som är intresserad och i huvudsak arbetar med diabetes, skriv kort om dig själv och ditt arbete till Gunilla Willsteen, ordförande på mailadress: [email protected]

FORTBILDNINGSDAGAR2009

DRFs fortbildningsdagar 2009 kommer äga rum på Essingekonferens, Stockholm den 26-27 mars 2009. Håll utkik efter mer informa-tion i höst!

Vi gratulerar! Ingegerd Olofsson i Göteborg som tilldelas del av DRFs medlemsstipendium 2008 för att åka till ESPEN i Florens i september. Karina Eftring får del av Abbotts resestipen-dium 2008 för att åka till SSIEM (Society for the Study if Inborn Errors of Metabolism Annual Symposium) i Lissabon i september. Inger Nygårds i Falun får del av DRFs med-lemsstipendium och Abbotts resestipen-dium för att åka till ESPEN i Florens.

Varför?- För din egen utveckling i chefsrollen.

- Erfarna och kunniga föreläsare.

- Tvärprofessionellt.

- Tillfälle för kontakt- och nätverksskapande.

- Inspirerande och vacker miljö.

Tid: Torsdagen den 27 november kl 11.00 -

fredagen den 28 november kl 16.30.

Målgrupp: Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, dietister,

logopeder och kuratorer i chefsbefattning.

Torsdagen den 27 november 2008

11.00 - 12.00 Inledning av chefsgrupperna

och deltagarpresentation

12.00 - 13.00 Lunch

13.00 - 16.00 Gunnar Wetterberg:

Cheferna - nyckeln till framtidens vård

(med paus för eftermiddagskaffe)

16.00 - 19.00 Nätverksbyggande, fri tid, tillgång

till spa-avdelningen

19.00 - Tre-rätters middag

Fredagen den 28 november 2008

09.00 - 12.00 Chris Edman:

Planera dig fri -

praktiska verktyg i vardagen

(med paus för förmiddagskaffe)

12.00 - 13.00 Lunch

13.00 - 16.00 Chris Edman forts.

(med paus för eftermiddagskaffe)

16.00 - 16.30 Utvärdering och avslutning

Program:

Plats: Skepparholmens Konferens/Krog/Spa

utanför Stockholm.

Vägbeskrivning: www.skepparholmen.se

Restid från Slussen: bil: 20 min, buss: 35 min.

inbjuder till chefskonferens 27-28 november 2008Verktyg i vardagen och

beredskap att möta morgondagen

Dietistaktuellt har fått ny adress Dietistaktuellts redaktion fi nns sedan augusti i BJUV.

Ny Adress: Nytt Telefonnummer:Dietistaktuellt 042-70 250Box 48267 21 BJUV

E-post som tidigare:[email protected], [email protected]@dietistaktuellt.com, [email protected]


medlemssidor

FORTBILDNINGSDAGAR

Varfö- För

- Erfa

- Tvä

- Till

- Insp

Tid:Torsd

freda

MålgArbe

logop

in

NyDieBo26

E-pdiefor

Sök DRFs stipendium för studiebesök 2008DRFs stipendium för studiebesök kan sökas av medlem i DRF för studiebesök.Stipendiesumman är 5.000 kr. Stipendiaten skall redo-visa sin erfarenhet från resan till DRF:s styrelse och Dietist Aktuellt.

Ansökan skall innehålla uppgifter om syfte med studiebesöket, tidpunkt samt kostnadsberäk-ning. Om man har sökt pengar på andra ställen bör detta framgå.Ansökningar skickas till DRFs sekreterare: Stine Størsrud, Tumle-hedsvägen 105, 423 44 Torslanda eller E-post: [email protected] Ansökningar ska vara styrelsen tillhanda senast måndagen den 17 november.

Letar du efter en mjölk- och laktosfri dryck till utflykten? Här är den! Oatly Havredryck görs av renaste havre och innehåller varken mjölk, laktos eller soja. Däremot är den utrustad med nyttiga havrefiber och laddad med både kalcium och vitaminer. Finns i 3-pack som naturell eller choklad. Hoppas att det smakar! HAVRE ÄR HÄLSA

POSTTIDNING B RETURADRESS:

DIETISTAKTUELLT

Box 23

261 07 ASMUNDTORP

Äntligen här – en ny mjölkfri gröt!Att gröt är bra frukost- och kvällsmat tycker

nog de fl esta. Tyvärr tål inte alla barn den vanliga

gröten. Därför har vi

tagit fram en helt ny.

En Mjölkfri Gröt. Helt

utan komjölksprotein

och laktos. Den är base-

rad på ris, naturligt fri

från gluten och självklart

osockrad. Gå in på www.

semper.se och läs mer.

Välkommen!

Nyhetpå

Apotek!

Goda matvanor tidigt i livet

Documents

tema:allergi · 2010-11-21 · skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om ... for infants