Tillsyn ¶ver milj¶balken - Lund .struktur vid tillsyn ¶ver milj¶balken. ... Sj¤lvfallet har

  • View
    216

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Tillsyn ¶ver milj¶balken - Lund .struktur vid tillsyn ¶ver milj¶balken. ......

  • JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet

    Lina Andersson

    Tillsyn ver miljbalken - kontroll eller rdgivning?

    Examensarbete 30 hgskolepong

    Bengt Lundell

    Frvaltningsrtt/Miljrtt

    Termin 9

  • Innehll SUMMARY 1

    SAMMANFATTNING 2

    1 INLEDNING 3

    1.1 Introduktion 3

    1.2 Syfte och avgrnsningar 3

    1.3 Metod och material 4

    1.4 Disposition 5

    2 TILLSYN 6

    2.1 Bakgrund 6

    2.2 Tillsynsbegreppet 8 2.2.1 Tillsyn i form av regelefterlevnadskontroll med inslag av frmjande tillsyn 9 2.2.2 Tillsyn i form av regelskrivning, tillstndsgivning och inspektion 14 2.2.3 Tillsyn i form av efterlevnad av arbetsuppgifter och regelkontroll 15 2.2.4 Tillsyn i form av regelefterlevnadskontroll 17 2.2.5 Tillsyn i form av granskning 18 2.2.6 Tillsyn i form av oberoende och sjlvstndig granskning genom kontroll 21 2.2.7 En annan aspekt p begreppet kontroll 23

    2.3 EU:s pverkan p tillsynsbegreppet 24

    2.4 Slutsats 28

    3 TILLSYN VER MILJBALKEN 32

    3.1 Bakgrund 32

    3.2 Olika varianter av tillsyn 33 3.2.1 Frebyggande tillsyn 33 3.2.2 Tillsynsvgledning och operativ tillsyn 33 3.2.3 Systemtillsyn 33 3.2.4 Aktiv eller internt initierad tillsyn samt passiv eller externt initierad tillsyn 35 3.2.5 Mlstyrd tillsyn 35 3.2.6 Samordnad tillsyn 36

    3.3 Ansvarsfrdelning vid tillsyn ver miljbalken 37 3.3.1 Operativ tillsyn och tillsynsvgledning 37

    3.3.1.1 Operativ tillsyn 37 3.3.1.2 Tillsynsvgledning 38

    3.3.2 Central, regional och lokal tillsyn 39 3.3.2.1 Central tillsyn 39

  • 3.3.2.2 Regional tillsyn 39 3.3.2.3 Lokal tillsyn 41

    3.3.3 Slutsats 45

    3.4 Tillsynsbegreppet 47 3.4.1 Miljtillsyn i form av regelkontroll 47 3.4.2 Miljtillsyn som en oklar definition 48 3.4.3 Miljtillsyn i Europaparlamentets och rdets rekommendation i form av

    kontroll 50

    3.5 Slutsats 51

    4 ANALYS 54

    BILAGA 57

    KLL- OCH LITTERATURFRTECKNING 58

  • Summary Because of the many opposing interests in society, supervision becomes important as a means to ensure that democratic decisions are implemented. It is supervision that ensures that the intentions of the government are correctly realized. The meaning of supervision depends on how the concept is defined. Defining supervision is difficult but nonetheless important. Supervision is implemented in many different fields, thus creating a wide variety of orientations. Research on how supervision works in reality shows that there are large differences in implementation. All investigations conclude that supervision is defined by either a narrow or a wide notion. The narrow notion covers control by following rules and the wide definition, in addition to covering rules, also fosters supervision. The way supervision has been perceived has varied over time. Generally speaking, supervision was initially defined by the narrow notion, followed by the wide notion and then again by the narrow notion. The Environmental Code was created in a period of transition when the general definition of supervision was in-between the narrow and the wide notion. Today, environmental supervision is very vague, possibly because the Environmental Code was created in this transitional phase. This has unfortunately resulted in a vague and uncoordinated Environmental Code. A more distinct definition of supervision would have lead to better conditions and thus clearer work tasks within the supervising authority. Uniform implementation would also have lead to smaller geographical differences. When using a narrow definition of supervision, the work is focused on following laws. However, when supervision is influenced by the wide notion, there is always the possibility that local variations arise due to different interpretations. The definition of supervision is affected by what is meant by advices and directions. Generally speaking, advices and directions are considered an optional commitment. If advices are interpreted as only voluntary commitments, the difference between the narrow and the wide notion becomes very large. If however, the notion is intended as an involuntary correction, the difference between the narrow and the wide notion becomes trivial. In conclusion, it is very important how advices and directions are defined.

    1

  • Sammanfattning I dagens samhlle finns mnga olika intressen och av den anledningen r tillsyn viktigt fr att kunna skerstlla att de demokratiskt fattade besluten efterlevs. Det r nmligen styrmedlet tillsyn som tillfrskrar att riksdagens och regeringens avsikter genomfrs p korrekt stt. Vad som ingr i tillsynen pverkas av hur tillsynsbegreppet definieras. Definitionsfrgan r vldigt viktig men r svr att finna svar p. Tillsyn finns inom mnga olika omrden och drmed utfrs tillsynen p omrden med skilda inriktningar. Det har gjorts flera utredningar p hur tillsynen fungerar i praktiken och det har framkommit att skillnaderna r stora. Gemensamt fr utredningarna r att tillsynen definieras antingen som det snva eller det vida tillsynsbegreppet. Det snva tillsynsbegreppet omfattar regelefterlevnadskontroll medan det vida dessutom innefattar en frmjande tillsyn. Hur tillsynen uppfattas skiljer sig t ver tiden. P det allmnna planet har tillsynen gtt frn att uppfattas som snvt till vidare fr att sedan terg till det snva begreppet. Miljbalken tillkom i en brytningstid d det generella tillsynsbegreppet stod mittemellan det snva och det vida tillsynsbegreppet. Miljtillsynen r vldigt oklar i dagslget och det kan bero p att balken tillkom i den nyss nmnda brytningspunkten. Dessvrre har detta lett till att tillsynstillmpningen i miljbalken har blivit oklar istllet fr samordnad. Om tillsynsbegreppet istllet hade preciserats s att innebrden blev klar och tydlig hade bttre frutsttningar skapats. Detta hade medfrt att tillsynsorganets arbetsuppgifter hade blivit tydligare. Det hade inneburit att mindre skillnader hade funnits geografiskt eftersom tillsynen d hade utfrts enhetligt. Om tillsynsbegreppet definieras snvt, fokuseras arbetet till att efterflja lagar. Om synen p tillsyn istllet prglas av det vida tillsynsbegreppet finns risken att lokala avvikelser uppkommer p grund av olika tolkningar av tillsynsinnehllet. Hur tillsynsbegreppet definieras pverkas av vad som avses med rd och anvisningar. I vardagligt sprk anses rd och anvisningar vara ett frivilligt tagande. Om rden definieras p detta stt, leder det till att skillnaden mellan det snva och det vida tillsynsbegreppet blir enormt stor. Om det emellertid i tillsynssammanhanget avses ett ofrivilligt tillrttavisande blir konsekvensen hrav att skillnaden mellan det snva och det vida tillsynsbegreppet blir obetydligt. Sledes r det av stor vikt hur rd och anvisningar definieras.

    2

  • 1 Inledning

    1.1 Introduktion Hur fungerar den svenska miljtillsynen? Sverige har verlag ett vl utvecklat rttssystem med rttvisa och vlgenomtnkta bestmmelser. Vid genomfrandet av detta arbete har dock framkommit att tillsynen i praktiken inte fungerar som nskat. Det r vldigt viktigt att tillsynen fungerar eftersom tillsynen ska tillfrskra att statsmakternas beslut efterlevs i samhllet. Hur tillsynen definieras har varierat under tidens gng. De tv olika definitionerna r det snva och det vida tillsynsbegreppet. Ett snvt tillsynsbegrepp r styrt av kontroll och granskning medan det vidare tillsynsbegreppet frutom kontroll och granskning ven innehller inslag av rdgivning och anvisningar. Tillsyn genom kontroll innebr bland annat inspektioner medan rdgivning r mindre ingripande och mindre kontrollerande.

    1.2 Syfte och avgrnsningar Syftet med detta arbete r att underska hur tillsynen ver miljbalken i egenskap av styrmedel utfrs. Tillsynen ska se till att de demokratiska beslut som fattas fljs i praktiken. Eftersom tillsynen spelar en viktig roll i vrt rttssamhlle r det viktigt att tillsynsbegreppet definieras. Beroende p hur tillsynsbegreppet tolkas varierar tillsynsarbetets innehll. Av den anledningen kommer tillsynens innebrd att studeras i syfte att underska hur tillsynen genomfrs samt vilka konsekvenser det fr p tillsynsarbetet. Jag kommer att analysera tillsynen fr att ta reda p om lagstiftningen om tillsynen r tillfredsstllande eller om lagstiftningen behver kompletteras alternativt gras om. ven tillsynsbegreppet generellt har studerats fr att utreda hur begreppet anvnds och tolkas samt fr att kunna komparera begreppsdefinitionerna fr den generella tillsynen och miljtillsynen. Tillsyn anvnds inom flera olika omrden och tillsynen skiljer sig t p de olika omrdena. Fr att arbetet inte ska bli alltfr omfattande avgrnsas arbete till det generella tillsynsbegreppet samt begreppsdefinitionen vid tillsyn ver miljbalken. Rtten som kommer att studeras r svensk rtt men ven EG-rtt i de sammanhang det r relevant och av intresse. Jag behandlar ven tillsynsbegreppets dimensioner dr jag har koncentrerat mig p de dimensioner som jag anser har strst betydelse fr tillsynen. Eftersom jag anser att definitionen av tillsynsbegreppet har stor betydelse fr tillsynens roll som styrmedel, har jag ven valt att studera ansvarsfrdelningens struktur vid tillsyn ver miljbalken. Sammanfattningsvis har jag med arbetet velat studera innehllet i tillsynsbegreppet fr att sedan kunna placera miljtillsynen i relation till det generella tillsynsbegreppet samt utvrdera tillsynens roll som styrmedel.

    3

  • 1.3 Metod och material Fr att kunna skriva detta arbete har jag studerat lagtext, frarbeten, doktrin och rapporter fr att kunna frdjupa mina kunskaper i mnet samt skapa mig en versiktlig bild av tillsynsomrdet. Frst drefter har jag kunnat bilda mig en uppfattning om hur jag anser att tillsynen bedrivs i Sverige. Sedan har jag beskrivit hur tillsynen fungerar samt analyserat rtten och framfrt personliga sikter och frslag p frbttringar inom rttssysteme