www.traochteknik.se 1TRÄ & TEKNIK 2012

Trä & TeknikaRRaNgERas aV sVENsKa MÄssaN I göTEboRg 21–24 augusTI 2012

TrÄbranschens

ljusa framTid

Foto

: STO

LAB

På TRÄ & TEKNIK MöTs:◗  Hela produktionskedjan◗ Världens bästa leverantörer◗  sågverksbranschen

2 TRÄ & TEKNIK 2012

Mässbilagan för Trä & Teknik är producerad av Rivista AB på uppdrag av: Trä och Teknik, Svenska Mässan, 412 94 Göteborg, tel: 031-708 80 00, www.traochteknik.se. Produktion: Rivista AB, Mässans Gata 10, 412 51 Göteborg, tel: 031-708 66 80. www.rivista.se. Redaktör: Pernilla Falkman Berger. Texter: Mats Ahlstedt. Redigering: Susanne Nilsson.

Red.

Trä & Tekniks projektledare stefan sundqvist hyser gott hopp om att nå målet på 10 000 kvadratmeter såld utställningsyta. Drygt 9 000 är klart så här långt. – Tendensen är att allt fler väljer att bestämma sig så sent som möjligt. Men vi har fortfarande 150 företag i pipeline.

Trä & Teknik har i 30 år varit den självklara mötes-platsen för trä- och möbelindustrin. Och mässan den 21–24 augusti 2012 blir inget undantag. Sågverks näringen står i fokus med både leverantö-rer och högintressanta experter på plats. Även i år får Wood Fusion stort utrymme.

Det kommer som vanligt att bli en mix av intressanta utställare, spännande seminarier och diskussioner om framtiden för en bransch i stark omvandling – men med en stark framtidstro.

– Det råder stor brist på bostäder och bostads-byggandet kommer att ta fart, vi vet bara inte rik-tigt när. Då är det viktigt att vi står rustade, ser om vår bransch och vår verksamhet och kan motsvara alla högt ställda krav på produktivitet, energi-effektivitet och grön tillverkning. Vi ska tänka nationellt och se till att vi kan behålla produktio-nen i Sverige, säger Stefan Sundqvist och öppnar mässan för en dialog mellan alla intressenter som vill och kan bidra.

– Det är här på Trä & Teknik vi ska formulera tränäringens framtid.

Vid förra mässan 2010 rådde en ännu starkare framtidstro. Då var branschen på väg upp ur den djupa vågdal som finanskrisen skapade, på väg mot en bättre konjunktur. Konjunkturen präglade försäljningen av monteryta som gick strålande det året.

– Sista kvartalet förra året vände det. Man blev märkbart försiktigare och ville skjuta på beslutet,

säger Stefan Sundqvist. Vi märker också tydligt av att det pågår en strukturomvandling i branschen. Företag som tidigare varit med på mässan har fusionerats eller köpts upp.

Samtliga stora maskinleverantörer inom och utanför Norden som ställer ut på Trä & Teknik ligger på ganska låga nivåer försäljningsmässigt framför allt i södra Europa. De har påverkats av Europasyndromet, som Stefan Sundqvist kallar det. Det byggs mindre än tidigare och det drab-bar företag som exporterar till Sydeuropa, vilket i sin tur spiller över på Trä & Teknik i Sverige och Göteborg.

TroTs deT sTår mötesplatsen Trä & Teknik starkare än någonsin. Och Stefan Sundqvist räds inte en viss minskning av utställningsytan om nu så skulle bli fallet.

– Även om ytan minskar ökar värdet av mötes-platsen. Kvantitet är inte detsamma som kva-litet. På Trä & Teknik möts hela branschen – från stora bearbetningsmaskiner och automati-serad såg verksutrustning till möbelsnickeri på konsthantverks nivå. Här finns något för alla. Här visas den senaste tekniken, de hetaste trenderna och de viktigaste frågorna för branschen diskute-ras, säger han.

Alla som har något intresse av att Sverige även i framtiden ska ha en stark träindustri kommer till Göteborg den 21–24 augusti.

Starkare än någonsin”På Trä & Teknik ska vi formulera tränäringens framtid”

Mässteamet stefan sundqvist, annasara Perslow och Kurt Johansson hälsar välkommen till årets bästa mötesplats för trä- och teknikbranschen.

”På Trä & Teknik möts hela branschen – från stora bearbetningsmaskiner till möbelsnickeri på konsthantverks nivå. Här finns något för alla”, säger projektledare stefan sundqvist.

www.traochteknik.se 3TRÄ & TEKNIK 2012

– För att klara konkurrensen i framtiden måste företagen automatisera i högre grad – och det gäller framför allt den mindre och medelstora industrin. De stora är redan duk-tiga på det, säger lektor Kerstin Johansen.

kersTin Johansen är lekTor vid avdelningen för industriell produktion på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linkö-pings universitet samt föreståndare för Centrum för industriell träteknik. Efter tio års industriell erfarenhet av svensk elektronikindustri och en doktorsavhandling om ”Produktionsanpassning i samarbete mellan olika företag” ligger nu fokus på hur små och medelstora företag kan samverka med akademin för att effektivisera sina produktions-anläggningar.

Elektronik-, verkstads- men framför allt fordonsindustrin har länge haft en hög automa-tionsgrad. Träindustrin ligger inte alls lika långt framme.

– Inom träbearbetnings-industrin är utmaningarna del-vis annorlunda, inte minst på grund av råvaran, materialet och att man ofta inte har lika

långa serier. Men en ökad automationsgrad är nödvändig för att öka produktiviteten. Det handlar inte om att göra sig av med folk, utan att förändra och höja kompetensen, säger Kerstin Johansen.

Det finns en mängd frågeställningar som lämpar sig för forskningssamarbeten.

– Vilka moment passar för automation och vilka gör det inte? Kan man använda befintlig teknik

som modifieras och anpassas för träindustrins förutsättningar? Är det robotar man behöver eller annan typ av automation? Måste produkten för-ändras för att bättre passa produktionsprocessen?

– Flera företag som Stolab och Itab för att näm-na några har redan en viss automatiseringsgrad där man bland annat utnyttjar robotar. Men många företag skulle behöva hjälp med att driva den här utvecklingen.

kersTin Johansen brinner för sitt arbete och de möjligheter till effektiva produktionslösningar forskningen kan bidra till.

– Som alltid i forskarsammanhang är finansiering-en problemet. Om flera företag kan samverka inom ett område kan vi från universitetets sida hjälpa till att definiera forskningsområden och formulera ansökningar om stöd från exempelvis VINNOVA.

■■■ InredningsdeTalJer i bilar, isoleringsmaterial för byggbranschen och membran till högtalare – alla tillverkade av cel-lulosafibrer. Nanoteknologin har tagit steget in i skogsindustrin. Lars berglund är professor i fiber- och polymerteknik och föreståndare för Wallenberg Wood science Centre på KTH i stockholm. I samarbete med Chalmers har

man i uppdrag att utveckla helt nya produkter än de traditionella, baserade på cellulosa.

– Det handlar inte bara om att utveckla nya produkter, för att kunna producera i stora vo-lymer krävs troligen ny produktionsutrustning. Där är vi inte ännu, säger Lars berglund.

Förenklat kan man säga att det handlar om att slå sönder cellulosafibrer till nanopartiklar

och se hur man kan foga samma dessa till nya material. Cellulosa i sig är urstarkt, miljövänligt och dessutom det vanligaste or-ganiska materialet. Fordonsindustrin ser med intresse på den nya teknologin. Ytbelägg-nings- och förpackningsmaterial som ersätter plaster är andra prioriterade områden. De nya materialen kan förses med egenskaper

så att de är starkare men lättare än stål. Na-nokompositer från cellulosa kommer dess-utom från förnyelsebara råvaror.

Det är därför man från Knut och alice Wal-lenbergs stiftelse gör den här världsunika satsningen på Wallenberg Wood science Centre. Totalt rör det sig om 400 miljoner kronor under tio år.

Nanofibrer från cellulosa framtiden för svensk skogsnäring

”Ökad automationsgrad är nödvändig”

stolab satsar på sverige För familjeägda stolab är det otänk-bart att tillverka möbler någon annanstans än i sverige. Nu satsar man på ny produktionsteknik genom att investera i en 5-axlig NC-maskin.

säg sTolab och de allra flesta möbel-intresserade tänker omedelbart på Lilla Åland – stolen som gjort företaget känt.

I år är det 70 år sedan Carl Malmsten skapade den stol som hela världen lärt sig älska, tillverkad av massiv björk till såväl hem som offentliga miljöer.

Stolab var också en av de första möbel-tillverkarna i Sverige som installerade NC-maskiner, säger pro-duktionschefen Henrik Möller.

– Sedan styrelsen beslutade att Stolab ska vara kvar i Sverige år 2 000 har vi investerat nästan 40 miljoner i vår fabrik (maskiner och lokaler) i Smålandsstenar.

idag TillVerkas lilla åland och Stolabs övriga möbler med traditionellt hantverk kombinerat med högautomatiserade NC-maskiner.

– Vi besöker regelbundet sågverken som levererar råvaran, björk. Vi har höga krav på virket avseende bland annat fukthal-ten. Vi gör allt själva – från att björken

kommer in i fabriken till färdig möbel. Kunden kan till och med själv bestämma färgen, kommenterar Henrik Möller.

Man svarvar, borrar och putsar bitarna i samma maskin och därefter sågas de upp i rätt längd av en robot. Maskinerna går i 3-skift dygnet runt.

äVen om myckeT av tillverkningen görs i förprogrammerade maskiner är operatö-rerna inte sysslolösa mellan omställning-

arna i produktionen.– Det är mycket hant-

verk, bland annat fin-putsas detaljer mellan de olika produktions-avsnitten.

– Allt kan inte ersät-tas av robotar. Det mänskliga ögat avgör ofta bäst när slipning-en är klar. Vi använder

maskiner för kantslipning och lacksli-par stolarna med robot så visst går det att automatisera även möbeltillverkning. Men det är svårare än vid till exempel komponentsammansättning i en fordons-fabrik, menar Henrik Möller.

ledningen för sTolab har slagit fast att produktionen ska stanna i Sverige. Man arbetar även med ständiga kvalitetsför-bättringar bland annat genom testmaski-ner man byggt själva.

Nästa stora investering för framtiden sker före sommaren.

Kerstin Johansen

stolen Lilla åland tillverkas med traditionellt hantverk kombinerat med högautomatiserade NC-maskiner. Foto: STOLAB

4 TRÄ & TEKNIK 2012

hur ser framTiden uT för indusTrin?– Vi befinner oss i utgången av en reces-

sion som på global nivå orsakat en brutal nedgång i nybyggnationen som i stort sett halverats sedan 2006. och vi ser ingen riktigt tillväxt det här året heller.

– om världsmarknaden totalt sett är skakig med problem i många länder finns det trots allt fog för viss optimism när det gäller svensk träindustri. bryter man ner verksamheten ser man en ganska stark tillväxt i vissa segment

framför allt exportsidan. Nordafrika köper mycket fura för snickeri till fönster. Marknader-na i asien och usa växer, Polen och Turkiet är nya exportländer som visar god potential.

– Trots att svensk sågverksindustri minskat sin produktion från 18 till cirka 17 miljoner ku-bikmeter de senaste åren finns det ingen an-ledning att kasta yxan i sjön. Länder med billig arbetskraft köper fortfarande råvara. Vår indu-stri ligger med små lager och arbetar stenhårt med att producera kostnadseffektivare. Till

det kommer en stor satsning på utveckling och skapande av nya produkter av trä som ersätter andra material. Trä har många fördelar både ekonomiskt och miljömässigt.

– Vi har också en framgångsrik industri för större hus och större hallar, en marknad som sannolikt kommer att växa. Träindustrin är en av våra viktigaste exportnäringar och med den innovationsförmåga som finns kommer den sannolikt att få en ännu större betydelse i framtiden.

bertil stener, direktör på svenskt Trä

sågverksbranschen har under åren gått igenom flera stålbad, men kommit stärkta ur krisen.

– Det är ingen tvekan om att det har skett en strukturförändring. Tendensen är tydlig – de stora blir större och många av de mindre försvinner. Den totala produ-cerade volymen sågade trävaror har suc-cessivt ökat under åren, trots att antalet industrier minskat.

deT säger Tomas iVarsson, sekreterare inom Sawtec. Och han har koll. Han är ofta på resande fot, besöker företag både i Sverige och utomlands där hans företag bedriver utbildning och andra for-mer av konsultationer.

– Sågverksindustrin är kapital-intensiv och konkurrensutsatt. Det betyder ökade krav på pro-duktivitet och kompetens, något som vissa företag kan ha svårt att klara idag. De stora växer via företagsköp och samgåenden för att utnyttja skalfördelar och blir därmed mer produktiva, konstaterar han.

– Visst finns det ett flertal mindre, nischade aktörer, små välskötta familjeföretag som kla-rar sig relativt bra trots allt. Men trenden är ändå tydlig.

Om man ber Tomas Ivarsson se framåt och berätta om hur sågverksindustrin ser ut om 10–15 år är han både hoppfull och lite oroad samtidigt.

– den här uTVecklingen har bara påbörjats. Det krävs stora investeringar i framtiden och det kräver i sin tur större volymer. Produktiviteten ökar och det sker i stor utsträckning genom automation. Här måste alla inom branschen vara beredda på omställningar.

– Att såga ”brädor och plank”, det kan många göra på ett utmärkt sätt. Men en träbit är inte

bara en träbit. Man säljer inte längre en produkt utan en funktion. Kun-skapen om slutanvändningen måste också bli bättre i sågverksindustrin. För att nå dit krävs två saker: • Bättre  kommunikation  från 

marknadssidan till dem som sitter i produktionen.•  Företag som aktivt går ut i sko-

lorna och talar om att träindustrin är en attraktiv framtidsbransch och trämaterialets enorma fördelar. Men det finns bara två gymnasieutbild-ningar som har någon form av såg-

verksindustriell inriktning – Vilka ungdomar från Stockholm, Göte-

borg och Malmö söker till ett gymnasium i Kalix? Ett annat alternativ är Hammarö utanför Karlstad. Det är alldeles för dåligt om vi ska slå vakt om branschens framtid, säger Tomas Ivarsson.

Thomas strand på TMF, Trä & Möbelföre-tagen ser en svajig marknad framför sig.

– Det råder en stor osäkerhet om fram-tiden. bolånetaket är förödande. Folk som vill byta bostad lyckas inte sälja. bostads-marknaden blir statisk, flyttkedjorna fungerar inte.

deT är en reJäl salVa Thomas Strand fyrar av. Och han siktar både på regeringen och på Finans-inspektionen som undersökt bolånetakets effekter och kommit fram till att det fungerar som det ska.

Thomas Strand håller inte med.– Bolånetaket tillsammans med bygg- och plan-

läggningslagen stryper marknaden. 2007–2008 producerades 12 000 småhus. I år byggs 5 000. Lägg till det att folk som vill sälja inte lyckas trots att det finns gott om köpare. De har inte råd på grund av att det krävs en så hög kontantinsats. Bolånetaket  infördes  för  snabbt  utan  att  man egentligen förstod vilka konsekvenser det skulle få för småhustillverkarna.

Men allt är inte nattsvart. Dörr-, fönster-, inred-nings- och möbeltillverkare samt köksföretagen har gett en växande marknad, mycket tack vare ROT-avdragen. Och någon gång måste man ta tag i fastigheterna i miljonprogrammen som har ett enormt renoveringsbehov. Problemet är, enligt Thomas Strand, finansieringen – och att politiker-na inte förstår hur viktigt det är att bostadsmark-naden fungerar och att det går bra för trä- och möbelindustrin.

Kan vårbudgetens sänkning av fastighetsavgiften vara ett litet steg på rätt väg?– Regeringens förslag att stimulera bostadssek-

torn är inte ens ett slag i luften. Dagens situation med en brist på 250 000 lägenheter kräver fler och betydligt mer kraftfulla åtgärder.

Om politikerna hittar nya smörjmedel för att få igång bostadsproduktionen avhjälper man inte bara bostadsbristen. Man värnar om en av Sveriges viktigaste industrier med många företag i glesbyg-den.  Bara  i  vår  region  (södra  Sverige)  omsätter skogs och träbranschen cirka 280 miljarder och är en av Sveriges viktigaste exportbranscher, påpekar Thomas Strand.

–  Branschen  står  för  10–12  procent  av  indu-strins totala produktionsvärde, förädlingsvärde och sysselsättning. Framför allt går det bra för tillverkarna av möbler för offentlig miljö och kontor där exporten under januari ökade med 11 procent jämfört med motsvarande period förra året.

Uppåt för sågverken

svajigt och osäkert för bransch med många ansikten

– men industrin står inför stora strukturförändringar

Hallå där!

småhusbyggandet har minskat drastiskt, men RoT-avdragen bidrar till att andra delar av branschen växer.

Det krävs stora investeringar i framtiden för att möta de den ökade konkurrensen inom sågverksindustrin.

Tomas Ivarsson

www.traochteknik.se 5TRÄ & TEKNIK 2012

5 000 m³

Ett av de intressantaste inslagen på Trä & Teknik blir troligen Ekoportal 2035 – skogsindustriernas vision om ett håll-bart samhälle där produktionen, mätt som förädlingsvärde, i det svenska skogs industriklustret skall fördubblas till år 2035. Hälften av tillväxten skall komma från nya produkter.

den konkreTa bilden av visionen är en bensin-station.

– Alla vet vad en bensinmack är i dag. För de flesta betyder den bensin och korv, säger Jan Lager-ström, forskningsdirektör på Skogsindustrierna. Men morgondagens bensinmack kommer inte att ha någon bensin att sälja och korven måste man ha tagit till nya höjder, så alla förstår att här finns utrymme för förändring.

Visionen skapades för två år sedan när man diskuterade framtiden med biobaserade förnybara produkter i centrum.

man kom också fram till att forskningen alltför ofta satsar på att putsa på befintliga produkter (starkare, tunnare, vitare, böjstyvare) och utveckla processer istället för att fokusera på konsumenterna och nya produkter som faktiskt kan göra skillnad

både för miljön och människors beteende. – Det finns en otrolig mängd produkter vi kan

utveckla baserade på skogsråvara – från asfalt till kemikalier, textilier, kläder, läder, LED-displayer för att nämna några. Trä lämpar sig alldeles utmärkt som byggmaterial även för större fastigheter. Vid förtätning av städer bygger man ofta på befintliga hus. Att då använda färdiga moduler av trä är både ekonomiskt lönsamt och klimatsmart. Trä binder kol. Skogsråvaran är alltså positiv ur flera aspekter. Den är förnyelsebar och minskar utsläppet av kol-dioxid, säger Jan Lagerström.

Egentligen är det, för att använda en klyscha, bara fantasin som sätter gränsen för vad skogs-råvaran kan användas till.

– deT finns många exempel på forskningsresultat som är på väg att omsättas till kommersiella pro-dukter. Men vi måste öka takten ännu mer och se till samhällsnyttan. De krav som nu ställs på hållbar-het, hälsa för en åldrande befolkning och minskad påverkan på miljön ska vi inom skogsindustrik-lustret möta genom att bli ännu mer innovativa, säger Jan Lagerström.

Ekoportal 2035■ ”bensinmacken” Ekoportal 2035” är en tänkt anläggning där produkter av förnyelsebar råvara från svenskt skogsbruk visas:

• Formgjuten fiberkomposit för sammanfogning av byggelement samt modern sinkteknik för snabb montering. Ligninbaserat tvåkomponentslim.

• Tak och panel av ”papper” i 3-skikt med nanocellulosa ger vattentäta ytor med ljusledande och värmereflekterande förmåga.

• Confibercrete, gjutmassor med upp till 50 procent cellulosa för byggelement.

• Fiberwall, upparbetat fiberslam för invallning och skydd i riskmil-jöer (utsläpp, brand och explo-sion).

• Talloljebaserade medel för avfett-ning och rengöring.

• Smörjoljor av svartlut eller syn-tesgas från förgasning av bio-råvara.

• Förnyelsebar bitumen från skogsråolja till takpapp och vägar av asfalt.

• Reklamskyltar tillverkade av fluorescerande papper.

Detta är bara en del av Ekoportal 2035 – skogsindustriklustrets vision som ska göra sveriges vik-tigaste exportbransch ännu mer framträdande.

Ekoportal 2035– en viSion om morgondagenS SKogSindUSTri

Illustration: SKOGSINDUSTRIERNA

Ekoportal 2035 visualiserar två miljöer (I stan och På väg) som till så stor del som möjligt baseras på material och produkter från förnybara råvaror. Illustration: SKOGSINDUSTRIERNA

timmer producerar en person i skogsbruket per år. Det producerade timret ger arbete åt 1,2 personer inom sågverksindustrin

■■■ sVerige är Världens näsT sTörsTa exporTör sammanlagt av papper, pappersmassa och sågade trävaror. Massa- och pappersindustrin är Europas tredje största, efter Tyskland och Finland. sverige spelar en avgörande roll i Europas fiberförsörjning genom att produktionen till största delen är färsk-fiberbaserad. Även den svenska massaexporten är avgörande för råvaruförsörningen i papperstillverkningen i länder som Tyskland, Italien och Frankrike och så mycket som en femtedel av Eu-län-dernas konsumtion av sågade trävaror produceras i sverige. Källa: SKOGSINDUSTRIERNA

morgondagens bensin-mack kommer inte att

ha någon bensin att sälja och korven måste man ha tagit till nya höjder. Jan lagersTröm

”

6 TRÄ & TEKNIK 2012

■ ■ ■ Tore sTrand ansvarade för semina-rieprogrammet på den första Trä & Teknikmäs-san för 30 år sedan.

– Några av maskinleverantörerna var nega-tiva till att ha en konferens på mässan, men ändrade sig när de såg hur mycket folk som kom, minns han.

sedan dess har konferensen varit ett ståen-

de och populärt inslag under varje mässa. Tore strand var anställd på dåvarande Träteknik-centrum och ansvarade för seminarieprogram-met fram till 1986.

– Tekniken har förändrats radikalt, framför allt på bearbetningsidan, säger han med 30 års branschperspektiv. Då var NC-tekniken i sin linda. Idag har den mer eller mindre revolutio-

nerat tillverkningen. Men robotar fanns redan på den tiden, så det är ingenting nytt.

Det finns dock betydligt mer att göra att göra på teknikutvecklingens område, säger han.

– NC-tekniken i sig har bidragit till att tillverk-ningen har gått från enkla produkter i långa serier till tillverkning i enstyck och bearbetning i alla riktningar. Men man använder bara robotar

”NC-maskinerna och robotarna måste prata samma språk”

HÄFELE■ häfele säTTer funkTionaliTeT och smarta lösningar i centrum.

– Mer prylar på mindre yta, förklarar Christian Thederan. Vi var först med att marknadsföra detta. Det handlar om att utnyttja utrymmet maximalt, men också att skapa ergonomi och ta bort barriärer för funktionsnedsatta. alla beslag gör det möjligt att höja och sänka skåp och arbetsytor.

– Vi satsar också mycket på säkerhet genom vårt system Dialock med transponderteknologi för att öppna och låsa beröringsfritt. Det är anpassat för alla in- och utpasseringar, men även inne i rum för låsning av exempelvis vitrinskåp, upplyser Christian Thederan.

– belysning på och i möbler är också något som kommer starkt och där har vi en rad intressanta produkter inom tre områden: 12 och 24 volt samt 350 milliampere, både för dekoration och för arbetsbelysning.

Man visar även antiseptiska handtag för sjukhusmiljöer som i test visat att de håller både bakterier och virus borta.

Hur ser trenden i beslagsbranschen ut och vilka heta nyheter kommer vi att möta på Trä & Teknik 2012?Tradition och lantlig, gammaldags stil parad med funktionalitet

och elektronik, minimalism och ergonomi är det som gäller.

Tradition möter högteknologi

bLuM■ blum Tar fasTa på nya skensystem för trälådor med möjlighet att justera fronterna fyrdimensionellt.

– Jag vill också lyfta fram våra klaffbeslag för väggskåp. Målet är att under lätta köksarbetet och skapa ergonomiska arbets-flöden. Innehållet i skåpet blir mer lättillgängligt och överskådligt, uppger Patrik Legrell på blum svenska ab.

– om man dessutom utrustar skåpet med en elektrisk öppnings- och stängningsfunktion räcker det med en liten knuff för att öppna fronten. Vill man stänga trycker man bara på den lilla sändaren – snabbt och smidigt.

Foto: BLUM

gRass NoRDIsKa ab■ – Vi uppleVer aTT många vill till-baka till den traditionella, lantliga sti-len. Det ska vara ”den gamla looken”, säger Ingemar brengesjö på grass Nordiska ab. Med lantlig stil avses infällda fronter, utanpåliggande socklar och ramträluckor. För att få den rätta lantliga stilen används ofta ett synligt gångjärn som justeras på samma sätt som ett dolt modernt.

– Men även om kunderna vill ha ett gammaldags utseende på köks-luckorna kan detta kombineras med modern, högteknologisk funktion som elektrisk öppning. skensystem för trälådor som är justerbara i djup-, höjd- och sidled är andra produkter vi kommer att visa på mässan.

Foto: HÄFELE

Foto: GRASS NORDISKA AB

1982 kom Trä och Tekniks första semina-riepro-gram

www.traochteknik.se 7TRÄ & TEKNIK 2012

så ska Tibro bli centrum för världens möbelindustri

– svenska möbelindustrins främsta konkurrensmedelom träindustrin generellt har det kämpigt går det däremot bra för möbeltillverkarna. Peter Jiseborn, vd på swedese är precis på väg till Milano för årets viktigaste mässa när vi når honom för ett samtal om möbelindu-strins framtid.

deT småländska föreTageTs monter på Milano-mässan är större än någonsin i år. Man visar design-möbler av kända namn under devisen ”utveckling, förfining och precision”. Det är 51:a gången mäs-san arrangeras, förra året hade den 282 483 pro-fessionella och 32 870 privata besökare.

Swedese är kanske mest känt för Lamino, en fåtölj av trä och fårskinn, tillverkad i obruten följd sedan 1956 och som säljs i cirka 10 000 exemplar om året över hela världen. ”Folkhemslyx” säger Peter Jiseborn och påpekar i samma andetag att Lamino nog är den möbel som säljs mest efter IKEA.

Swedese har lyckats kombinera svensk kvalitets-design och ett gediget hantverk med industriell spetskompetens.

– Vissa av våra produkter tillverkas från ax till limpa, från faner till fåtölj, och det är nog lite ovanligt i vår bransch. Vi gör allt under eget tak – från handslipning till fräsning och borrning i CNC-maskiner.

– Dataprogrammering gör det dessutom mer intressant för ungdomar att jobba i vår

industri, understryker Peter Jiseborn. Vi har inga problem med att rekrytera operatörer. Däremot kan det på sikt bli ett bekymmer att få tag på söm-merskor och tapetserare. Intresset för de traditio-nella hantverksyrkena är betydligt lägre.

swedese och peTer Jiseborn värnar, trots att företaget är högmodernt inom vissa segment, om det renodlade hantverket.

– Slipklossarna och slipningen för hand gör du dig aldrig av med. Det är ögat, inga maskiner eller robotar, som avgör när det är färdigt.

Peter Jiseborn ser automatiseringen som nödvän-

dig för att effektivisera delar av produktionen.– Men det är designen som är vårt främsta kon-

kurrensmedel.Swedese säljer möbler till hem och offentlig

miljö. Den sistnämnda sektorn går bäst, för att inte säga riktigt bra.

– 30 procent av vår produktion går på export. Vi skulle gärna vilja öka den andelen till 50 procent, önskar Peter Jiseborn.

aTT sTälla uT på Milanomässan är den del av den strategin.  Med  nyheter  av  Broberg  Ridderstråle, Claesson Koivisto Rune, Staffan Holm, Lime Studio, Roger Persson och tyskfödda Corinna Warm lämnar man ingenting åt slumpen.

Swedese ska bli ännu större på den interna-tionella möbelmarknaden.

Peter Jiseborn

swedeses mest kända produkt, fåtöljen Lamino.

Magdalena svedlund arbetar med ”Vision Tibro 2017”.

deSign & HanTverK

Efter studierna till möbelsnickare köpte Magdalena svedlund en gammal skola i Tibrotrakten för att starta eget snickeri. Men ett jobberbjudande ändrade planer-na. Nu ägnar hon sig istället åt att göra Tibro och Västsverige till ett Mecka för världens möbelindustri.

magdalena sVedlund är utbildad möbelsnick-are. Efter studier på Stenebyskolan och en tid i Norge ville hon flytta tillbaka till Sverige och köpte en gammal skola mellan Tibro och Hjo. Tanken var att starta eget snickeri. Erbjudandet om att bli marknadskoordinator för IDC West Sweden kom emellan. Nu ägnar hon sig åt att göra Tibro och Västsverige till ett centrum för världens möbelindustri.

Precis när den här tidningen ska produceras befinner sig Magdalena Svedlund i Milano för en av världens största möbelmässor. Här bygger hon tillsam-mans med sina kollegor en monter som ska sätta Tibro och Sverige på världskartan.

– Vi är duktiga på design i Sverige. Det märks inte minst här i Milano. Den skandinaviska ljusa, blonda och enkla designen är väldigt populär. Nu ska vi berätta om Inredia och var-för alla ska komma till Sverige och Tibro.

Tibro har en lång tradition av möbeltillverkning och inte minst samverkan för att stödja varandra, utbyta erfarenheter och bygga ny kompetens. Det utmynnade 1961 i att man startade TFM, Tibro Förenade Möbelfabriker som sedermera blev IUC Tibro 1996 och IDC West Sweden 2007.

år 2005 formades en framtidsvision, ”Vision Tibro 2017” som innebar att man skulle ha fokus på kunskap och design. Fyra år senare fattade kommunen och näringslivet ett gemen-samt beslut om att förverkliga Inredia.

– Målet är att skapa en internationell mötes-plats för design och inredning att besöka och

inspireras av, säger Mag-dalena Svedlund.

– Här ska inredare, arki-tekter och företag mötas och utveckla idéer tillsam-mans. Man kan diskutera material, design, formgiv-ning och produktion med

syfte att gemensamt utveckla en kostnadsef-fektiv industri som står för hög kvalitet och tilltalande design.

Själva byggnaden med namnet Inredia invigs i höst. Eventuellt kommer Magdalena Svedlund själv att medverka med egen design så små-ningom. En av hennes skapelser, ett högblankt skåp med svarvade ben och spira, finns i läns-residenset i Göteborg efter att landshövdingen Lars Bäckström fallit för det på en utställning.

målet är att skapa en inter-

nationell mötesplats för design och inredning”

i begränsad omfattning och det beror på att man inte programmerar robotarna och NC-maskinerna i samma programspråk. Det skulle gynna utvecklingen oerhört mycket om man kunde komma överens om en gemensam stan-dard för programmeringsspråken så att de blev kompatibla med varandra. Det skulle göra robo-tarna ännu mer användbara, säger Tore strand.

70 000så många personer ger skogsindustrin direkt arbete åt i sverige. Tillsammans med underleverantörerna skapar industrin 200 000 arbeten. I flera län svarar skogsindustrin för 20 procent eller mer av sysselsättningen och den svarar för ca tre procent av sveriges bruttonationalprodukt (bNP). Källa: SKOGSINDUSTRIERNA

8 TRÄ & TEKNIK 2012

Ekoportal 2035 lyfter svensk skogsindustri

Trä och Teknik 201221–24 augusti 2012Svenska Mässan, GöteborgÖppettider: 9.00 –17.00www.traochteknik.se

nu går industrin själva in och vill

medverka till att Wood fusion utvecklas”

Hur ska vi höja potentialen i träet som råvara? Vad kan materialet användas till? Hur ska vi höja lönsamheten och göra produktionen grönare?

Wood Fusion arrangeras nu för tredje gången på Trä & Teknik – en tummelplats för arkitekter, formgivare, forskare, innovatörer och robotutvecklare.

eFFeKTiviSera mera ◗ Nya framställningstekniker, automatisering och robotar som ersätter det goda hantverket kan låta skrämmande, men det innebär också nya möjligheter att kunna fortsätta producera vackra möbler och hus med fönster, dörrar, takstolar, golv och väggar även i framtiden – och att kunna fortsätta bibehålla en lokal produktion.

missa inTe: Stolab – värdet av att vårda ett svenskt varu­märke, med Martin Johansson, vd, stolab.

BYgg om, BYgg nYTT ◗ Hur möter svensk träindustri kraven på ombyggnation av miljon programhusen 2020–2050? Hur kan vi effektivisera fram-tagningen av material och hur kommer materialen att se ut?

vad Kan vi gÖra med Trä? ◗ Tänk dig tyg av trä, bilar inredda med träbaserat läder, miljö-vänlig biltvätt med talloljebas och cyklar i trä? Eller ett viltstäng-sel i trä som levereras på rulle, sätts ner i jorden och bildar en levande skyddsvägg. På Wood Fusion upplever du det senaste och skapar det nya.

missa inTe: Inspiration till innovation. En vision av hur det kan se ut år 2035 med massor av produkter från förnybara material. Ekoportal2035 tar oss till en ”bensinmack”, men också in i stan och visar alla möjligheter med biobaserade material i två fram-tidsmiljöer, med Jan Lagerström skogsindustrierna

TrendanalYS ◗ Förnyelsebart, tåligt och en genuin, levande känsla. Egenska¬per som ligger helt rätt i tiden, varför det på trä i design och produktutveckling.

missa inTe: Parisbaserade trendanalytikerna Promostyl som berättar om framtidens inredningar och material.

◗ För mer information och uppdaterat program se www.traochteknik.se eller facebook.com/woodfusion

framtidens visioner på Wood fusion

TillSammanS Kan vi mer!

– Vi är enormT glada över hur starkt Wood Fusion har utvecklats, säger AnnaSara Perslow, som ansvarar för planeringen av den här ”mässan i mässan”.

– Nu går industrin själva in och vill medverka till att Wood Fusion utvecklas. De flesta är angelägna om att ha den är specifika mötesplatsen där man möts över ”crossover” med en gemensam röd tråd – människa – material – maskin, säger AnnaSara Perslow.

Wood Fusion etablerades för fyra år sedan efter önske mål från både utställare och besökare om att man även ville träffa formgivare, arkitekter och konstruktörer.

Resultatet blev en mötesplats för kreativitet där inte bara de goda idéerna blomstrade – besökarantalet till Trä & Teknik påverkades mycket positivt.

fokus för åreTs Wood Fusion kommer att ligga på lönsam pro-duktion, kunskapsöverföring och teknisk utveckling. Den teknik med automation och robotar i tillverk-

ningen, som länge varit fordonsin-dustrins signum, tränger nu in även i träindustrin.

– Hur kommer svensk träindustri att slå vakt om produktionen i Sve-rige? Automation kommer att spela en allt större roll. Men den kommer inte att ersätta hantverket utan istäl-let erbjuda nya möjligheter, påpekar AnnaSara Perslow.

möT sTolab på Wood Fusion och hör om hur man låter form, funk-tion och miljöansvar gå hand i hand

för en satsning på svensk pro-duktion av den tidlösa Carl Malmstenrita-de stolen Lilla Åland. Eller lyssna på trend-analytikerna på

Promostyl som sedan 60-talet har tolkat samhällets attitydförändring-ar och hur de avspeglar sig i färg, form och material.

Skogsindustrins vision är att pro-duktionen ska fördubblas till år 2035. Halva tillväxten ska komma från nya produkter.

Hur många av dessa kommer vi att få se på Wood Fusion 2012?

Wood Fusion etablerades efter önske mål, från både utställare och besökare, om att man även ville träffa formgivare, arkitekter och konstruktörer.

Är det möjligt att höja potentialen i trä som råvara? Vad händer om olika aktörer inom träindustrin samverkar över gränserna med arkitekter, designers och produktutveck-lare för en mer hållbar utveckling? Hur kan ett sådant samarbete se ut? På årets Wood Fusion tar vi ett bredare grepp om svensk träindustri. Här är ett axplock ur årets seminarieprogram: