Tre empiriska delar: Befolkningsdynamik Försörjningsvillkor och inkomstfördelning

Rapporten: Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och

bostadssegregation. En sociodynamisk analys av MalmöTapio Salonen, MAH och kommissionär

Tre empiriska delar:

1. Befolkningsdynamik

2. Försörjningsvillkor och inkomstfördelning

3. Bostadssegregation

HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Utgångspunkter för studien

• Se HELA staden

• Bortom förenklade bilder och föreställningar

• Fokus på grundläggande förutsättningar för en social hållbar

stad

• Förändringar över tid – rörelse och förändring istället för

statiska data

• Vidgade perspektiv – kombinera mikro-makro, inifrån-utifrån,

historiska och rumsliga jämförelser

• Dra slutsatser – ange förändringspotentialHÄLSA OCH SAMHÄLLE

Del 1: Befolkningsdynamik Vilka människor är det vi pratar om?

• Befolkningsflöden in och ut ur Malmö 1990-2008

• Bruttobefolkning: närmare en halv miljon personer

• Av 1990-populationen finns 48 % kvar 2008

• Av 2008-populationen har 39 % bott samtliga år från

1990


Malmö – en av Europas snabbast växande städer


Ökad långväga inflyttning


Andel inflyttade personer till Malmö fördelat efter inrikes- resp. utrikesinflyttning 1968 – 2011. I procent av befolkningen respektive år.

Utrikes in- och utflyttning Malmö 1968- 2011. I antal personer.

Befolkningssammansättning i Malmö och riket 1971, 1991 och 2011.


Ålder

1971Malmö Riket Diff.

1991 Malmö Riket Diff.

2011 Malmö Riket Diff.

0-17 år

18-29 år

30-64 år

65 år –

21,1 24,8 - 3,7 20,2 18,8 + 1,4 45,2 42,4 + 2,8 13,5 14,1 - 0,6

17,3 22,0 - 4,7 17,9 16,8 + 1,1 43,3 43,5 - 0,2 21,5 17,7 + 3,8

18,6 20,2 - 1,6 19,9 15,9 + 4,0 45,8 45,1 + 0,7 15,7 18,1 - 2,4

Totalt

100,0 100,0

100,0 100,0

100,0 100,0

Andel utrikes födda av Malmös befolkning 1960 – 2012.


Invånare i Malmö efter härkomst 1995 och 2012.


1995 N %

2012 N %

Differens N %

Född i Sverige Utländsk bakgrundvarav:Utrikes född Född i Sverige och båda föräldrar utrikes födda

182 437 75,2 60 269 24,8 48 233 19,9 12 036 5,0

179 304 59,2 123 835 40,8 92 228 30,5 31 303 10,3

-3 133 - 1,7 + 63 262 + 105,0 + 43 995 + 91,2 + 19 267 + 160,1

Totalt

242 706 100,0

302 835 100,0

+ 60 129 + 24,8

Specifika befolkningsmönster

• Danmark tur och retur?

• EBO

• Återutvandring

Slutsats: kunskapen låg kring flyttmönster över tid


Del 2: Inkomster och försörjning Hur ser försörjningsvillkoren ut

för stadens befolkning?

• Förvärvsgrad

• NEET – varken i arbete eller studier

• Det dolda Malmö – saknar helt inkomster

• Inkomstfördelning

• Inkomstfattigdom och försörjningsstöd


Förvärvsgrad i Malmö.

Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö och riket 2000 – 2010.

Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö födda i Sverige eller utlandsfödda 2000-2010.

Problem med data om sysselsättning och inkomster:

- Papperslösa Hur många i Malmö? 0,5, 1 eller 2 % (1500,3000 el. 6000)

- Gränspendling (Mö DK) 2000 – 1 300 (0,8 %) 2005 – 5 100 (3,0 %) 2008 – 11 300 (6,1 %) - Hushållsbegreppet Familjeenheter/kosthushåll Variation och föränderlighet Ökat växelvis boende för barn


Andel 18-64 år i Malmö efter sysselsättningsstatus och inkomst

1990, 2000 och 2008.

Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.

86,179,5

75,7

12.217,3

17,8

Antal:1990 – 142 2922000 – 160 5102008 – 186 082 00/90 + 18 21808/00 + 25 57208/90 + 43 790 + 30,8 %

Vuxna 18 -64 år varken i arbete/studier och som helt saknar inkomster

Malmö:1990 – 2 437 (1,7 %)2000 – 4 676 (2,9 %)2008 – 12 022 (6,5 %)

Var 15:e Malmöbo i arbetsför ålder

Dessa exkluderas vanligtvis från analyser om inkomster etc. På nationell nivå varit kring 1 procent.

Vilka rör det sig om 2008?Män 7 091 59 % / Kv. 4 931 41 %Mellan 20-29 år: 4 981 41 %Utländsk bakgrund: 10 968 91 %

Högst 4 år i Sv: 8 507 78 %

Norden: 4 113 34 %Mellanöstern: 1 724 16 %Östra Europa: 1 578 14 %Asien: 1 138 10 %

Barnhushåll: 1 809 15 %



Perspektiv på sysselsättning och studier i arbetsför ålder i Malmö

Ifall andelen som varken är i arbete eller studier 2008 varit oförändrad från 1990; 86, 1%?

Skillnad på närmare 20 000 personer

Faktiskt antal 2008: 45 196 personer

Oförändrad nivå: 25 865 personer


Uppskattning av gränspendlingen över sundet


Ålder 18-64 år boende i Malmö 2008:

Huvudarbetsgivare i Danmark10 906 av 186 000 5,9 %

varav noll inkomst i Sv.: 5 693 3,1 %- 20-24 år 868 4,1 %- 25-29 år 1 554 5,5 %- 30-34 år 1 379 4,8 %- 35-39 år 690 3,4 %

Motsvarar drygt hälften av pendlarna

Motsvarar 40 procent av alla med noll inkomst

Källa: Space-Time Research, Region Skåne Sysselsättning

Inkomstojämlikhet i Malmö och riket 1990-2008/9.Ginikoefficient 18-64 år med disponibel inkomst.


Förändring av inkomstfördelning:

Riket (90-09) från 0,22 till 0,32 45 % ökning

Malmö (90-08 ) från 022 till 0,35 57 % ökning

Malmö avviker i synnerhet från 2005 och framåt.

Differens 2008: Riket 0,314 Malmö 0,352 Diff: 0, 038 + 12 %

Observera att personer med noll eller negativ disponibel ink. inte är medräknade i Malmömaterialet.

Inkomstutvecklingen i Malmö 1990-2008.Disponibel inkomst för personer 18-64 år efter medelvärden för decil 1,5 och 10.

HÄLSA OCH SAMHÄLLE Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.

Diff: 1990 2000 200810/50 0,63 0,61 0,47 90/50 1,61 1,84 1,9390/10 2,57 3,02 4,06

Förändring i disponibel inkomst per k.e. efter deciler i Malmö 1991, 2000 och 2008. I 2008 års priser.


decil 10/decil 1:1991 - 5,452000 - 7,352008 - 12,14

Effekt av offentliga transfereringar* för GINI-koefficienten i Malmö 1990-2008.


*Beräknat på såväl skatter som summan av samtliga offentliga överföringar till hushållen.

Redu

ktion

seffe

kt

Ginikoefficient i Malmö 1990-2008 efter marknadsinkomster och disponibel inkomst.

Not: Personer med noll eller negativ disponibel inkomst exkluderade.

1990-1998 ca 60 %1999-2005 ca 53 %2006-2008 ca 42 %

Sysselsättningsstatus och inkomstfattigdom i Malmö 2008.Arbetsför ålder 18-64 år.

Disponibel inkomst under 60 % av medianinkomst

Disponibel inkomst minst 60 % av medianinkomst

Totalt

Saknar inkomster från arbete och studier

20 565

11,8 %

12 609

7,2 %

33 174

19,1 %

Inkomster från arbete och studier

29 730

17,1%

111 156

63,9 %

140 886

80,9 %

Summa

50 295

28,9 %

123 765

71,1 %

174 060

100,0 %


Not: Personer med varken arbete/studier eller noll inkomst exkluderade (n= 12 022 år 2008)Skulle dessa inkluderats hade andelen EU-fattiga (”risk-of-poverty”) varit 62 317 eller 33,5 %


Andel EU-fattiga:

Riket:1990 7,42000 9,32008 13,2

Malmö:1990 32,7 / 34,42000 23,8 / 26,72008 28,9 / 33,5

Del 3: Bostadssegregation Hur har stadens sociogeografi

utvecklats under senare år?

• Malmös särpräglade stadsstruktur; kompakt bebyggelse, hög befolkningstäthet

• Analys på mindre grannskap – SAMS-områden

• Färganalys kombinerar socioekonomisk och etnisk bakgrund


Analyser av inkomst och försörjning i stadsdelar och SAMS-områden i Malmö.

Stadsdelar: 10 stadsdelar

SAMS-områden: 370 områden varav med minst 100 hushåll – 251 områdenGenomsnitt antal hushåll: 643

Segregationsindex

EkonomiskAndel låg inkomst (20 %) / Andel hög inkomst (20 %)

1. Mycket resursrika > 0,25

2. Resursrika 0,25-0,49

3. Integrerade resursrika 0,50-0,79

4. Integrerade 0,80-1,24

5. Integrerade/eftersatta 1,25-1,99

6. Eftersatta 2,00-3,99

7. Resursfattiga 4,00-9,99

8. Mycket resursfattiga 10,00 –

EtniskAndel utlandsfödda utanför

Norden & Västeuropa / Andel svenskfödda

1. Mycket homogen sv. befolkning > 0,25

2. Homogen svensk befolkning 0,25-0,49

3. Integrerade, svensk prägel 0,50-0,79

4. Integrerade 0,80-1,24

5. Integrerade, prägel av inv. 1,25-1,99

6. Koncentration av inv. 2,00-3,99

7. Stor koncentration av inv. 4,00-9,99

8. Mycket stor koncentration av inv. 10,00-

Segregationsanalys för hela städer

Gula områden = socioekonomiskt rika (- 0,49) och

homogen svensk befolkning ((- 0,49)

Gröna områden= socioek. och etniskt blandade områden

Blå områden = socioekonomiskt fattiga (2,00 -) ochKoncentration av synliga invandrargrupper (2,00 -)

SAMS-områden i Malmö efter socioekonomisk och etnisk profil 1990 och 2008.

Gult: resursstarka/svenskdominerade områden Grönt: blandade områden Blå: resursfattiga/utrikesdominerade områden


Malmös befolkning efter bostadsområdens ekonomiska och etniska status 1990 och 2008.

Område 1990 N %

2008 N %

Differens 08/90 N %

Gul Grön Blå Övriga

4 686 2,0 144 059 62,0 81 095 34,9 2 620 1,1

5 700 2,0 129 384 45,6 148 279 52,3 265 0,1

+ 1 014 0,0 -14 675 -16,4 +67 184 +17,2 -2 355 -1,0

Summa

232 460 100,0 283 628 100,0 +51 168 0,0

Malmös befolkning efter bostadsområdens ekonomiska och etniska status 1990 och 2008.



Jämförelse 54 största städer (> 40 000 inv.):Gul 15 %Grön 66 %Blå 17 %

Balansmått mellan gula och blå områden i Sveriges 54 största städer 2008.

HÄLSA OCH SAMHÄLLE Balans = andel invånare i gula omr./andel invånare i blå omr.

Bostadssegregationens fördelning i utvalda städer 2008. I procent.


Kommun Områden Gula Gröna Blå

StockholmGöteborgMalmö BotkyrkaSödertäljeLundHelsingborgKristianstadTrelleborgLandskrona

4,6 77,4 18,015,5 57,8 26,6 2,0 45,6 52,3 3,5 40,7 48,0 9,0 61,7 28,511,2 76,6 10,711,1 62,5 26,313,5 66,4 14,410,0 83,6 6,419,3 39,4 40,5

Summa 54 störrestäder

13,5 66,4 14,4

Samband mellan inkomstojämlikhet och bostadssegregation

• Skilja mellan bostadssegregationens bakomliggande orsaker och olika konsekvenser, s.k. grannskapseffekter

• Det är den generella ökningen av inkomstojämlikheten som förklarar merparten av den ökade bostadssegregationen

• Vi bor numera med folk som liknar oss själva

• Social sammanhållning – skilja mellan ”bonding” och ”bridging”


Avslutande analys och rekommendationer

• Social smältdegel, lager på lager

• Det dolda Malmö

• Ökade ekonomiska skillnader bland hushållen

• Bor alltmer åtskilda, många resursfattiga områden


Problem och åtgärder i en social hållbarhetsstrategi för Malmö på 2010-talet. (1)


Problem

Åtgärd

Befolkningsrörligheten: olika slags strömmar läggs som lager på lager. Får som oönskad konsekvens en ökad grad av oetablerade och osynligjorda människor. Ökad okunskap om vilka som egentligen bor och verkar i staden – ett dolt Malmö breder ut sig.

Synliggör alla Malmöbors levnadsförhållanden och underlätta för människor att få sin ställning och rättigheter tillgodosedda i enlighet med gällande lagar och konventioner.

Förvärvsgraden är alarmerande låg i den arbetsföra befolkningen. Mer än en fjärdedel av befolkningen i åldern 20-64 har varken arbete eller är i studier. Detta ger näring åt oreglerade marknader och sociala spänningar.

Sysselsättningsnivån måste höjas i den arbetsföra befolkningen. En rimlig målsättning är att den höjs successivt till 70 procent år 2020 och nå upp till riksnivå senast år 2030. Fördelning av arbeten och resurser utformas socialt hållbart för såväl den enskilde som samhället i stort.

Problem och åtgärder i en social hållbarhetsstrategi för Malmö på 2010-talet. (2)


Markant ökning av inkomstojämlikheten bland Malmöhushållen. Denna ekonomiska ojämlikhet leder till ökade skillnader i hushållens levnadsvillkor som i sin tur påverkar bl.a. ojämlikhet i hälsa.

Såväl kommun som den nationella nivån har ett ansvar att minska skillnader i ekonomiska livsvillkor bland hushållen. Den lokala nivån kan bidra genom en inkluderande och utjämnande policy inom många policyområden.

En ökad bostadssegregation förstärker ojämlikhetsmönster i staden. Skapar större skillnader i förutsättning i hushållens vardagsliv och i den lokala välfärdsorganiseringen.

En långsiktig handlingsplan antas för en inkluderande stadsutveckling med mål att drastiskt minska bostadssegregation och åtskillnad mellan grupper och områden.

Utanförskapets konsekvenser är ekonomiskt kostsamma och socialt belastande. Offentliga styr- och uppföljningssystem är splittrade och kortsiktiga.

En social investeringspolitik med en integrerad modell för sysselsättning- och välfärdsfrågor bör övervägas. Malmö stad bör utreda en integrerad modell med nationella (FK, AF, Migrationsverk etc.) och lokala (socialtjänst m.fl.) instanser.

Problem

Åtgärd

Documents

Tre empiriska delar: Befolkningsdynamik Försörjningsvillkor och inkomstfördelning