Tribune Magazine Nr 2, December 2012

The Rydberg TribuneM A G A Z I N ENr 2 | December 2012

Val Thorens 2013För varje dag som går närmar sig årets skidresa, ett äventyr som kommer att ändra definitionen av “episkt”. Brädan, backarna och bärsen bara väntar på Viktor

Rydbergs intåg. Spänn fast dig - det kommer behövas.

Det har funnits några frågetecken, trängande frågor vi nu glatt kan räta ut åt er alla. Var finns den

bästa biran? Vem har den läckraste lunchen? Och den där brinnande bardisken? Val Thorens 2013, This is the Way!

Val Thorens, s. 6

Exotisk stresshantering Med ljus i hårEn doft av nybakatLittle Miss Baker förser våra trötta huvuden och tomma magar med ljuva bakelser. Till jul lägger de i en extra växel.

Little Miss Baker, s. 16

Hjälpa stressade kompisar? Check! Se Phil Yoder åka paddleboard? Absolut! Resa till Hawaii? Självklart!

Projektarbete, s. 10

“Midvinternattens köld är hård”, sade en vis man. Men när Gustav Vasas kyrka fylls under den helga natt sjuder känslorna som mest.

Lucia, s. 15

La Folie Douce Malaysia Face West Café

Bild

: Pic

una

2 The Rydberg Tribune MAGAZINE Ledare

Gustaf Åkerman, SS3Chefredaktör

Val Thorens

Debatt

Projektarbete

Musikal

Killergame

Lucia

Little Miss Baker

Retorikkommittén

Tredje Vågen

6

8

10

12

14

15

16

17

18

Innehåll

Gustaf ÅkermanChefredaktö[email protected]

Pelle DuvebladAnsvarig [email protected]

Emilia Swiecicka

Adam PärlerosHedda TingskogBianca ArnekRasmus Jerndal

Anna EnströmHanna Bielawska BoklidenFilippa Martinsson

Ida MännistöHedda Fehrm

Emelie Hjelm

Fabian Mally

Anna DahlstedtAlexandra StertmanAmelia Felldin StrandEmma Åkerling

Helga EdströmAnna Zettergren

Oskar Rydermark

Pernilla LöfgrenProjekthandledare

Anders PersonProjekthandledare

Besöksadress:Norrtullsgatan 41-43 ö.g.113 45 STOCKHOLM

Tryckt hos Graphic City Trading ABNorrby Långgata 47504 35, Borås

MedverkandeSS3

SS3

SS3

SE3N3ASB2N3B

N3AN3AN3A

SS3SS3

SS3

N3B

EK2EK2EK2EK2

N2AN3A

N3B

Julstämningen har börjat kännas av på skolan, och snart går vi alla på ett efterlängtat och välbehövligt jullov. Som ni säkert redan märkt av är perioden innan ett lov den absolut mest intensiva, vilket gör jullovet än mer önskvärt.

Debuten för The Rydberg Tribune Magazine var mycket lyckad, i alla fall om man ska tro er läsare. Trots några felaktigheter (mer om detta på s. 4) har responsen vi fått varit mycket positiv. Vi längtar till att få höra era reaktioner på det nya numret.

Sedan novemberutgåvan av Tribune Magazine har vi många nya skribenter att välkomna. Däribland kan EK2-tjejerna i Little Miss Baker lyftas fram som en rejäl sockerinjektion, något vi uppskattar extra mycket då vi vill bredda oss i åldrarna och sprida tidningen till alla årskurser.

Något som kanske inte stämmer helt perfekt in på julens fredliga budskap är Killergame. Om man vill undvika den sedvanliga utsålln-ingen nu till jul gäller det att skrida till verket kvickt och skarpt. Läs Fa-bian Mallys rapport på s. 14.

Guiden till Val Thorens beskriver utförligt de bästa restaurangerna, klubbarna med brinnande bardis-kar och inte minst: frivilliga ”wing-men” till er allas tjänst. Månadens reportage är ett absolut måste!

Vi lämnar Grabbarna Grus för den här gången och går vidare till The Stress Sisters för en insiktsfull in-

tervju rörande deras projektarbete. Dessutom fattar den känsloladdade debatten kring elevkåren eld på nytt när elevkåren svarar Jacob Lagerros med en omfattande debattartikel.

Emilie Hjelm beskriver den emo-tionella explosion som skolans lu-ciafirande innebär för henne. Ida Männistö och Hedda Fehrm upp-daterar oss med nyheter från musi-kalproduktionen. Dessutom har vi ytterligare två kommittéer, Retorik-kommittén och Tredje Vågen, som reflekterar kring deras respektive huvudområden. Kort sagt, vi har ett fullspäckat nummer åt er.

Många elever bidrog till förra numret av Tribune Magazine och det gäller även för detta nummer. Jag och Pelle Duveblad är oerhört glada och tacksamma över detta brinnande engagemang på skolan som vi innerligt hoppas aldrig släcks. Om du och dina vänner vill ta plats i kommande nummer av tidningen är ni i högsta grad välkomna. Trevlig läsning, och förstås: Från oss alla till er alla, en riktigt god jul!

Kort sagt, vi har ett full-späckat nummer åt er.“

Längdskidåkning när den är som bäst...

Tänndalen en del av Nordic Ski Funäsfjällen.

Tänndalen ligger i västra Härjedalen och är en del av Destination Funäsfjällen som erbjuder fantastisk längdåkning och många andra aktiviteter både vinter och sommar. Nordic Ski-spåren består av 30 mil preparerade längdspår varav Tänndalen ansvarar för ca 9 mil. Spåren binder ihop byarna Fjällnäs, Tänndalen, Funäsdalen, Bruksvallarna, Ramundberget och Tännäs som alla är en del i Funäsfjällen. Skidspåren i vår dalgång erbjuder unika möjligheter till varierad längd- och turskidåkning. Skidspåren går i varierad terräng på bägge sidor i dalgången och omges av fjällsluttningar. Turlederna har ofta sina uppfarter längs spåren, vilket gör det möjligt att kombinera åkning i preparerade spår med en tur på fjället. Läs mer på www.tanndalsgruppen.se Tänndalsgruppen AB

4 The Rydberg Tribune MAGAZINE

Många pratar om hållbar utveckling.Vi jobbar med det varje dag. Läs mer på www.detnaturligasteget.se

Naturliga Stegetdet

Ska vår värld bli hållbar finns det ett och annat som måste förändras. Sedan 1989 har vi arbetat med att skynda på den processen! Idag finns vi i fjorton länder där vi arbetar med företag, kommuner och universitet. Följ vårt arbete på www.detnaturligasteget.se

Gå en ledarskapsutbildning för hållbar utveckling – vi håller utbildningar flera gånger om året.

Vi kan hjälpa din organisation – vi genomför stora och små rådgivningsprojekt för att inspirera till förändring och för att hjälpa beslutsfattare att fatta smartare och mer strategiska beslut som snabbare leder till en hållbar utveckling.

Månadens citat

“Åh, vad gott med korv! Är det politiskt korrekt att säga så?”

(i urval från citat publicerade på www.therydbergtribune.se)TryckfelsnisseDet allra första numret av The Ry-dberg Tribune Magazine innehöll, föga förvånande, en del fel.

S. 2: “Klinga av” skulle vara det mot-satta, ex. “ge ringar på vattnet”.

S. 18: N3A:s skiva är inte 2013-05-1, utan 2013-05-16.

S. 19: Flera slumpmässigt utplac-erade bindestreck klarade cutten.

Kan du hitta fem konkreta stav-, språk- eller faktafel i det här num-ret? Rapportera till Gustaf Åker-man, eller Pelle Duveblad, SS3, och du kommer bli uppmärksammad i nästa nummer (och nominerad till ett MVG i svenska hos din sven-sklärare).

[email protected]@vrg.se

TÄVLING: FINN FEM FELVill du ha en skoltidning?

Både vi som jobbar med den här tidningen och redaktionen på thery-dbergtribune.se sätter ett stort värde på förmånen att få ta del av de se-naste nyheterna från Odenplans korridorer och djupa tankar från eleverna i dem.

Du som läser den här tidningen delar uppenbarligen den åsikten,

något vi är stolta över. För att The Rydberg Tribune ska kunna överl-eva, magasinet såväl som bloggsi-dan, behövs ditt intresse och arbete. Det kan vara att skriva vad du tyck-er, ta några bilder, assistera med den tekniska biten eller komma med en egen idé. Vi vet att du kan, och du vet att du vill. Tveka inte!

- Eva Schub, svenska och franska

Anslagstavlan

UTE NU PÅ ITUNES OCH JUICEVERKET.SEBESÖK ÄVEN BUTIKEN PÅ NORRTULLSG. 21

JUICEVERKETPODCAST

6 The Rydberg Tribune MAGAZINE Val Thorens

Vecka nio närmar sig med storm-steg när det nu börjar dra sig mot vinter. Det förutspås fantas-tisk skidåkning, feta fester och en hel del fylla. Och förstås, Måns Zelmerlöw.

Förra årets resa till Bad Gastein var mycket uppskattad och definitivt inte händelselös. Alla som inte åkte med önskar att de hade gjort det och alla som åkte - well, kanske inte alla - har fått minnen för livet. I år bär det av till Val Thorens, i de franska Alperna med Anton Askenström, SE3, som reseledare.

Förutom att åka skidor hela dagarna kommer vi givetvis vilja umgås och framförallt äta efter en dag i back-en. Val Thorens har en mängd res-tauranger och caféer. Många utav dem är turistfällor men det går att undvika. Nedan har jag samlat ett par tips på matställen i området som varierar i typ av mat, stämning, pris och turistfällenivå.

John’s har två restauranger I Val Thorens; den ena fokuserar på amerikansk mat medan den andra har en svensk inriktning eftersom den ägs och drivs av skandinaver. Här samlas många hungriga skidåk-are för middag efter en dag i backen eller för brunch på helgerna. Det är definitivt turistvänligt.

La Petite Ferme beskriver själva sin mat som typisk savojisk men då Savojen var en del av norra Frankrike och lite allmänt det alpina området runt omkring med delar av Schweiz och Italien kan man snabbt lista ut att det låter mer originellt än vad det faktiskt är.

Délice Café är en creperia och ett litet café som serverar riktigt bra varm choklad, kanske Val Thorens bästa. Det är ett perfekt ställe för en paus mellan carvandet och off-pistandet.

Face West Café har ungefär samma stuk på maten som La Petite Ferme men har en något större meny. En-ligt uppgift väljer tydligen många ”locals” att äta här vilket på turist-guidespråk innebär bra mat!

För okomplicerad och relativt billig thaimat bör man besöka Wokski. Stället hittas precis bredvid sittlift-en ”Moraine”, alltså mitt i backen och är ett bra alternativ för en snabb lunch mellan åken.

Val ThorensRestauranger & caféer

La Folie Douce är en av huvudattraktionerna i Val Thorens.

Utsikt och burgare på Face West Café.

Din guide tillBild: La Folie Douce

Bild

: Fac

e W

est C

afé

7Nr 2 | December 2012

Läsa mer:Face West Caféhttp://www.facewestcafe.com/menu-val-thorens-restaurant.html

John’shttp://www.malcomswe.com/johns.html

La Folie Doucehttp://www.lafoliedouce-valtho-rens.com/v2/

Malaysiahttp://www.lemalaysia.com/v2/

Mer info finns även på:http://www.valthorensguide.co.uk/

har lovat att dela med sig av sina tjänster som wingman och därmed hjälpa alla som behöver hjälp inom det området under veckan i Val Thorens. Du behöver inte ens fråga.

Ludvig Kroon, SE3Många ser antaglien fram emot af-ter-skin men självklart är det viktigt att notera att åldersgränsen är 18 år. För både inköp och konsumerande av alkoholhaltiga drycker. Klub-barna och barerna har generellt öp-pet mellan 22 och 04 eller 05 under högsäsongen.

La Folie Douce är en stor utom-husklubb invid sittliften på Plein Sud som lockar många till after-skin. På 2600 meters höjd kan man spänna av sig skidorna och njuta av solen när krafterna börjar sina. DJ:n står på en balkong som vetter mot det 700 m2 stora dansgolvet.

360 Bar är också det ett populärt afterskiställe med många besökare när liften stänger. Verkar på många sätt likna La Folie Douce med både dansgolv och skönare sittplatser där man kan ta det lite lugnare om man så önskar.

Malaysia är en av Val Thorens största klubbar och säger sig även vara alpernas största klubb sedan 1986. Förra året spelade bland an-nat Calvin Harris. De öppnar klock-an 22 men det är först klockan 01 som den fulla kapaciteten utnyttjas.

Självklart finns det även lugnare ställen och ett utav dem är Bara-

mix. Stället hittas bakom en intetsä-gande dörr och har en loungebar på övervåningen men också en mer klubbig atmosfär i källarvåningen. De öppnar redan klockan 4 och har Wifi i loungen.

Om man inte vill vara i backen un-der hela veckan kan man välja att besöka Val Thorens Sports Cen-ter. För 12 euro får man tillträde till deras Aquaclub som erbjuder pool, bastu, hammam och annat kul. För den som saknar gymmet allt för mycket finns även det.

Det här är bara några av alla ro-ligheter i Val Thorens. Bad Gastein 2011 bjöd på skidåkning, drägg och Måns Zelmerlöw x62. Val Thorens 2012 kommer på alla sätt bli “ännu mer”. Ännu mer skidåkning, ännu mer drägg och ännu mer mums-mums. Måns kommer, kommer du?

2 500besökare ryms på Le Malaysia, Alpernas största klubb om man får de själva. Men även siffror åsido, vem vill inte vara på en klubb med en brinnande bardisk?

Afterski & nattliv

För bakfyllan

kommer befinna sig i Val Thorens under veckan men har inte satt upp något datum för en allmän spelning. Det återstår att se närmre inpå.

Slagsmålsklubben

Emilia Swiecicka, SS3Reseguide

Din guide till

Bild: Le Malaysia


Viktor Rydberg Odenplans Elevkår tar mer än gärna mot kritik. Vi har lyssnat, diskuterat, funderat och kommit fram till hur vi ser på de frågeställningar som togs upp i förra numrets debattartikel, signerad Jacob Lagerros.

I Jacob Lagerros debattartikel ”Elevkåren som bara blev kåren”, publicerad i Tribune Magazine #1, beskrivs det hur ”elevkåren är och måste förbli en objektiv och obun-den organisation”. Vi i elevkårs-styrelsen skulle inte kunna hålla med mer.

Att elevkårens ordförande är medlem i en diskussionsgrupp som diskuterar jämlikhet och genus går inte emot detta. Elevkåren är en egen juridisk person. Sålunda är det organisationen i sig som en-ligt antagna stadgar ska vara ide-

ologiskt och partipolitiskt obunden. Stadgarna är elevkårens regler som styrelsen och medlemmarna måste förhålla sig till. Dessa har bestämts av årsmötet, vilket är Viktor Ry-dberg Odenplans Elevkårs högsta beslutande organ. Styrelsemedlem-marna kan alltså på andra plan ut-trycka politiska åsikter.

Eftersom Tredje Vågen inte lig-ger, och aldrig har legat, under elevkåren utgör inte detta ett prob-lem. Inte heller har det varit fråga om något ekonomiskt stöd för kom-mittéen. Detta är en omöjlighet, då elevkårens pengar enbart ska finan-siera dess medlemmar.

Däremot kan elevkåren sponsra organisationer som ligger under den. Detta gäller även politiska or-ganisationer. Däremot måste alla politiska organisationer finansieras likvärdigt för att elevkåren som organisation inte ska ta politiska ställningstaganden. Ifall en medlem

sedan upplever sin åsikt, eller in-tresse rent generellt, orepresenterat i organisationen är det dennes möj-lighet att själv starta upp en un-derordnad organisation som driver åsikten, så länge den inte bryter mot Sveriges lag eller är direkt kränk-ande.

Detta är i vår mening en stor fördel med att ha elevkår kontra ett elevråd. Den enskilda medlemmen kan påverka i betydligt större grad i en elevkår än i ett elevråd. Med-lemmen kan lämna förslag (så kal-lade motioner) starta sektioner eller utskott som bedriver specificerad verksamhet, rösta och föreslå vid årsmöte. Medlemmarna styr Vik-tor Rydberg Odenplans Elevkår. Vi finns till och verkar i våra medlem-mars intresse.

Att anklaga Viktor Rydberg Odenplans Elevkår för att vara en

Debatt

DEBATT

Politisk neutralitet Kontrasten till elevrådet

En kår för allaBild: VRG Odenplans Elevkår


centralmakt och en organisation vars styrelse endast arbetar för sina privata intressen är helt okej. Dock stämmer det inte. Meningen med att gå från ett elevråd till en elevkår är bland annat just det att medlemmar-na ska ha mer att säga till om. I ett elevråd finns ingen insyn i verksam-heten; de ekonomiska resursera kan användas för vilket ändamål som helst, ekonomin varken redovisas eller bokförs och det finns ingen in-blick i form av protokoll för att se vad styrelsen gör på sina möten.

Allt detta förändrades fullstän-digt när elevrådet blev en elevkår. En elevkår är en fristående organ-isation och insynen i verksamheten finns alltid där. Ekonomin redovisas tydligt i slutet på varje verksamhet-sår och protokoll läggs ut som of-fentliga handlingar efter avslutat

möte. Om man läst något av dessa protokoll så ser man tydligt att några privata intressen inte brukas. Vi är inte enagerade och drivna i elevkårsstyrelsen för att vi ska få ut något av det. Allt det arbete vi läg-ger ned gör vi inte för oss själva. Vi gör det för er.

Ytterligare påstods det i artikeln att elevkårsstyrelsen skulle bestå av några få beslutsfattare. Styrelsen är förtroendevald av årsmötet, och årsmötet är organisationens högst beslutande organ. Styrelsens uppgift är att verkställa årsmötets beslut. Ett annat bevis på att påståendet inte stämmer är de fyra utskott elevkåren har låtit startats, och de utskott som komma skall. Genom dessa utskott får elever chansen att ta en del av den beslutsfattande processen och vara med att förändra och arbeta med de frågor som de brinner för. Elevkårens styrelse väljs genom en helt demokratisk process, vi an-ordnar stormöten för att alla med-lemmar skall ha möjligheten att få komma till tals. Allting är helt öppet för att både medlemar och skolans styrelse ska ha största möjliga för-troende för elevkårens styrelse och verksamhet. Tro oss, vi för ingen dold agenda.

Visst är det självklart på det viset att en fristående organisation tekniskt sätt inte har någon direkt rättighet att bedriva sin verksamhet i lokaler som inte ägs eller förvaltas av or-ganisationen i fråga. Självfallet är situationen dock sådan att vi har

tillåtelse från skolledningen att få bedriva vår verksamhet i skolans lokaler.

Och varför denna medlemshets? Varför är vi nästan maniskt benägna om att maximalt antal elever ska vara knuta till elevkåren? Det är mycket enkelt. Vi vill kunna bedri-va den absolut bästa verksamheten vi kan. Vår avsikt är att med våra finansiella och tidsmässiga resurser göra det bästa möjliga av skoltiden. Vår skoltid. Vi som elevkår får eko-nomiska bidrag för varje medlem vi har. Det är helt riktigt. Tanken med detta är inte att främja våra egna in-tressen, utan att på allra bästa sätt se till att största möjliga antal idéer, in-tressen och tankar lyfts i skolan och får en plattform att synas på. Vi vill att ni ska känna att våra aktiviteter är roliga och givande. Vi har bät-tre möjligheter att genomföra detta med större ekonomiska möjligheter.

Viktor Rydberg Odenplans Elevkår skapades av skolans elever och vi ar-betar för skolans elever. Någonting annat är, med viss dispens för sub-jektivism, felaktiga fakta. Tycker ni dock att vårt arbete inte är det bästa det skulle kunna vara, snälla berätta det för oss. Ge oss möjligheterna att bli den bästa kåren vi kan vara, för er och för Viktor Rydberg Gymna-sium Odenplan.

Viktor Rydberg Odenplans Elevkår

Allting är helt öppet för att både medlemar och skolans styrelse ska ha största möjliga förtroende för elevkårens styrelse och verksamhet.

Om man läst något av dessa protokoll så ser man tydligt att några privata intressen inte brukas.

Ett steg mot elevdemokrati

Legitima lokaler

Du gör skillnad

“

“


Hundrapoängsprojekten pågår för fullt. Vi lämnar Grabbarna Grus och går över till The Stress Sisters – Anna Enström, Hanna Bielawska Bokliden och Filippa Martinsson i N3A. Det är under en kylig, men vacker, decem-berdag som jag träffar tjejerna för en intervju.

Vad handlar då detta stressrelat-erade projekt om? Vad är kon-ceptet?

- Vårt projekt heter kort och gott “Stress på VRG”. Det vi försöker göra är att ta reda på vad som orsa-kar stress här på skolan. Sen ska vi också försöka hitta sätt att minska den skadliga stressen.

I början av terminen skickade vi ut en enkät för att ta reda på prob-lemets omfattning, och då visade det sig att närmare 70 procent av de 100 elever som svarade upplever

stress som ett problem på skolan. Vi vill inte nödvändigtvis “ta bort” all stress; ibland kan stress vara bra, det får en att tagga till, men när stressen blir långvarig kan det få svåra konsekvenser. Vi vill inte heller få skolans elever att sänka kraven, utan snarare lära dem att hantera stressen på ett bra sätt.

I slutändan ska våra resultat myn-na ut i en rapport, och vårt mål är att skolledningen ska ta till sig våra slutsatser för att minska stressen och förbättra arbetsmiljön här på skolan. Det är inte direkt jättedåligt som det är nu, men det kan alltid bli bättre!

Hur kom ni på er projektidé, och varför bestämde ni er för att köra på den?

- Åh… det är en lång historia. Vi började fundera på det i mars, i och med att vi skulle söka till SGLI-

konferensen på Hawaii. Vi visste att idén skulle handla om hälsa, efter-som det var temat på konferensen. Den idé vi blev antagna för hand-lade om överkonsumtion av läke-medel, men väl där ändrade vi den eftersom det helst skulle gå att ap-plicera på ens egen skola.

Det var inte kärlek vid första ögonkastet. Vi kände att stress är rätt uttjatat, men alla vi pratade med uppmuntrade oss att fortsätta. Att komma fram till exakt vad vi skulle

Hawaiiansk harmoniStress-systrarna på Hawaii. Från vänster i bild: Anna Enström, Hanna Bielawska Bokliden, Filippa Martinsson

Info om SGLISGLI, Student Global Leader-ship Institute, är ett samarbete mellan 20 skolor i 7 länder med målet att få fram ledarfigurer inom olika samhällsfrågor. Två veckor varje år samlas deltagarna på Punahou School på Hawaii.

Projektarbete

Bild

: Fili

ppa

Mar

tinss

on


göra tog väldigt lång tid, vi hade in-gen slutgiltig plan förrän långt efter projektkickoffen. Vi har ändrat oss väldigt många gånger, även om grundtemat stress alltid varit det-samma.

Ett tag planerade vi att bli anti-stress-gurus som åkte på föreläs-ningsturnéer genom Sverige, men vår handledare tog oss snabbt ned på jorden igen.

En annan idé var att utveckla ett kylskåpsspel med målet att få barn-familjer att stressa mindre. Till slut landade vi, efter många diskus-sioner med vår handledare Phil, i en klassisk rapportform, och det känns bra!

Stress är ett aktuellt och ofta diskuterat problem. Vad gör ert stressrelaterade projekt unikt och originellt?

- Det vi gjorde på Hawaii tog inte slut när vi landade på Arlanda. Vi har fortfarande god kontakt med de andra deltagarna, som också håller på med olika projekt i sina skolor världen över. Det ger oss ett globalt perspektiv på vårt projekt. När vi är klara med rapporten kommer de också få läsa den. Det ska tilläggas att vi skriver allt på engelska, så de förstår.

Vår undersökning grundas på in-tervjuer med elever och lärare på skolan, nästan 30 stycken totalt, vilket gör att det involverar många på skolan. Vi känner att vårt arbete verkligen kan påverka arbetsmiljön på vår skola, bara skolledningen tar till sig det vi kommer fram till.

Vilka utmaningar har ni stött på under projektets gång?

- Många! Bara att komma på vad projektet skulle handla om var väl-digt svårt och tog lång tid. Sen har de inte varit helt lätt att hitta person-er att intervjua för undersökningen. Vi går som sagt i trean, och har inte så mycket kontakt med de som går första året. Det har blivit en hel del stalking på Schoolity, haha.

Sen är det såklart inte alltid man är överens om vilka beslut som ska fattas. Fast vi har förebyggt konflik-ter genom att vi alla har skrivit på ett kontrakt med riktlinjer över hur vi ska genomföra samarbetet. Det var mest på skämt, och den vikti-gaste punkten på kontraktet var att ha kul!

Vem är er handledare, och hur har denna stöttat och hjälpt er?

- Vår handledare är den ständigt leende amerikanen och biologilärar-en Phil Yoder. I år är det bara vi som har honom som handledare, så vi får väldigt mycket hjälp och stöd när vi behöver det. Phil var med oss på Hawaii också, även om han ib-land smet iväg och paddleboardade för sig själv.

Han har gjort mycket för att hjäl-pa oss utveckla vår projektidé då han har gett oss konstruktiv kritik och uppmuntran från dag ett. Vi brukar ses på torsdagslunchen för att diskutera allt möjligt, men mest projektet. Vi har bara positiva erfar-enheter från att jobba med Phil. Han utmanar oss ständigt att prova nya saker.

Finns det något sätt vi elever på skolan kan bidra och ta del i ert projekt?

- Ja, många. Var tionde elev har redan deltagit i våra personliga in-tervjuer och så mycket som var tredje svarade på vår enkät. Om någon som vi ännu inte pratat med har någon idé om hur vi kan bli bät-tre på att hantera stress här på Oden-plan så tveka inte att kontakta oss! Alla är verkligen jättevälkomna att bidra, vi blir bara glada. Sen vill vi också passa på och rikta ett jättes-tort tack till alla som redan deltagit. Massa kärlek till er! Utan er hade vi inte kommit någonstans.

Är det något övrigt ni skulle vilja säga till våra läsare innan vi sät-ter punkt?

- Vi hoppas att ni som läser tar till er vårt anti-stress-budskap och firar en härlig jul i lugn och harmoni! Och Gustaf, om du känner att det blir för mycket med allt julpyssel och bak så ska du veta att vi finns här för dig! Simma lugnt!

Vi tackar tjejerna för att de ställde upp på en intervju. Med en nalkan-de julrusch kan lite stresshantering vara precis det som behövs.

Phil var med oss på Hawaii också, även om han ibland smet iväg och paddleboardade för sig själv.“

Gustaf ÅkermanChefredaktör

alohavrg.weebly.comHär kan man läsa mer om “Stress på VRG” och se bilder från Hawaii-resan. Sidan uppdateras kontinuerligt, så håll utkik!


Med en dryg månad kvar till Fame-premiären börjar det brännas på många håll och kanter. Följ med marknadsförar-na under slutspurten och ta en titt bakom kulisserna där repeti-tionerna har tagit fart på allvar.

Jag vill börja med att rikta ett tack åt alla personer som efter att ha läst min artikel i förra numret visade ett brinnande intresse för att stödja musikalproduktionen genom att tip-sa om sponsorer. Ni var så många som noll personer.

Trots denna lathet har arbetet att skrapa ihop sponsorpengar gått mycket bra, vilket är en bekräftelse

på att det faktiskt finns personer och företag här i Stockholm som antigen är givmilda, kulturfanatiska eller bara fullkomligt tagna av vår exceptionella marknadsföringsför-måga. Sponsorbidrag har rullat in från främst företag, som vi huvud-sakligen vänder oss till, men även Jarlaplans föräldraförening valde att bidra med hela 5000 kronor till produktionen.

Pengarna investeras ganska förutsägbart i t.ex. kläder, smink och scenutrustning. Det som dock kostar mest och svider som en kniv i hjärtat i vår begränsade budget är

förutom uthyrningskostnaden av Maxim; reklam. Vi vill nämligen att vår affisch ska synas från så många håll som möjligt och uppmärksam-mas av män, kvinnor, gamla, unga, hipsters, haters, gangsters och alla andra. Och detta kostar otrevligt mycket, nämligen flera tiotusentals kronor vilket är en stor summa för en icke-vinstdrivande produktion, men en kostnad som vi är villiga att ta. Affischerna kommer troligtvis att hänga uppe både före och efter jul vilket är en tid då äckligt mån-ga personer sätter sprätt på äckligt mycket pengar på stan för att delta i konsumtionssamhällets favorita-ktivitet – julklappshandel. Denna

Marknadsföringen är dyrast

Musikal av de Silva, Margoshes och Low. Framförd i överenskommelse med Josef Weinberger Limited.

Musikal

Bild

: Low

e Br

indf

ors


aktivitet efterföljs av ekonomiskt begränsade studenters favoritdagar - mellandagarna. Mycket folk på stan betyder många par ögon rik-tade mot våra affischer. Priset är bajs, men resultatet är najs.

Vi har även inrättat ett samarbete med välgörenhetsorganisationen Min Stora Dag – en stiftelse som hjälper sjuka barn att förverkliga sina drömmar genom olika up-plevelser. Hälften av intäkterna från programmen som säljs under föreställningarna donerar vi till Min Stora Dag och vi är otroligt glada över samarbetet.

Framstegen är inte endast finansi-ella; hemsidan börjar ta form, tygbi-tar har blivit till kostymer, scenen är färdigskissad och den officiella af-fischen kommer snart att pryda väg-garna i Stockholms kollektivtrafik. Marknadsförarna smider planer om hur vi på bästa sätt kan exponera ensemblen under folktäta tillställn-ingar där de kan presentera låtar ur musikalen för att väcka intresse hos potentiella biljettkonsumenter.

’’Det har nog inte riktigt slagit mig än, att jag är en utav de som ska stå på scen och under-hålla om knappt två månader på Maxim. Hitintills har torsdagarna, då vi repar i tre intensiva timmar, varit berusande smakprov på vad som komma skall. Intensivperi-oden då vi repar veckor i sträck är nog de alla går och väntar på. Just nu är vi ett gäng talangfulla men mycket förvirrade elever som febrilt försöker hitta just vår roll i musikalen som stort, men framförallt vår karaktärs roll.

Jag spelar Miss Sherman som är klassföreståndare och en-gelskalärare på skolan. Hon styr skolan med sin fasta hand och upplevs nog som den mest auktoritära och stränga läraren på skolan. Under musikalens gång kommer man nog att förstå att det är kärleken hon hyser för eleverna som driver henne, och disciplin är hennes verktyg. Balansgången mellan den konst-närliga och akademiska utbildnin-gen är en utav huvudkonflikterna i Fame.

Det som jag kanske gillar mest är att se allas entusiasm för musi-kalen. Hur gruppen för marknads-föring litar blint på att våra un-derbara lärare, producent m.f. har valt ut tillräckligt talangfulla elever för att kunna lovorda musikalen på detta, enligt mig, överösande sätt. Det ger mig självförtroende men framförallt får det mig att vilja leva upp till de förväntningar som ställs på oss i ensemblen. Jag låter det bli en konstant påminnelse om att jag faktiskt kommer stå på scenen den 11 januari, hur nära eller långt borta det än känns idag. Därför får mina föräldrar ha överseende med att jag tar varje reklampaus, dusch, middagslagning i akt att utsätta dem för ännu en variation (oftast hör de ingen skillnad) av so-lolåtar och olika scener. Nej, jag är inte schizofren, jag försöker bara hitta min roll i det hela.’’

- Hedda Fehrm, SS3Miss Sherman

Fame 2013

125 000kronor i bidrag har gått till årets musikal.

Miss Sherman

Ida Männistö, SS3Marknadsföring

Fame 2013

Kompletterande kampanjer

Bild: Fame-gruppen


BLOD, BLOD OCH MER BLODHöstterminen lider mot sitt slut. Innan vi får koppla av har vi dock alla dock ett antal examina-tioner att prestera på. Men glöm biologin, samhällskunskapen och psykologin för ett tag - det allra viktigaste är ändå Killergame. En sållning nalkas och således följer frågan: sitter du säkert?

Innan jullovet ska alla inaktiva KG-deltagare ut ur spelet. Det här för minnet tillbaka till perioden in-nan en sållning VT-2011, då jag hade fått namnet Hedda Britse på min offerlapp. Först klantade vi till oss med ett mordförsök då vi plane-rade att dra Hedda hela vägen från trapphuset fullt av folk till toaletter-na minst tio meter bort, utan att ens ha betänkt möjligheten att hennes kompisar skulle komma till hennes undsättning. Till mitt försvar är ett sådant naivt och icke igenomtänkt dåd endast genomförbart då man går i årskurs ett och är lite av en ny-börjare, hint, hint.

Ett misslyckat mordförsök be-höver dock inte betyda att det är kört, det gäller bara att försöka igen och anstränga sig lite mer. Det gjorde vi också, samma eftermid-

dag som det var sållning skedde ett sista försök. Den eftermiddagen trodde vi på oss själva. Allt eller in-get. Yolo.

När vi ställde upp oss utanför musiksalen och såg Hedda sakta komma utgåendes i mitten av en cirkel av 8-10 skyddande musikare i dåvarande N1A, visste vi att det var dags. De närmaste minuterna skulle bestämma min framtid i Kil-lergame, och efter en utdragen, nästan apokalyptisk, kamp gick vi med ett leende på läpparna och svett i pannan från musiksalen. Så nu när en sållning närmar sig igen borde ingen ligga på latsidan: ha lite kul och ansträng er lite extra.

Se upp för Adam Pärleros: ett bru-talt svek ledde till att Anton Asken-ström blev dödad av Rasmus Jerndal i studierummet på tvåan, under vad som såg ut att vara ett elevkårsmöte. Utan Anton, Lovisa och flera andra som har fått gå liknande öden till mötes, har antalet levande spelare i Killergame minskat med minst 35 personer. Vid skrivande tillfälle, 22/11, var det 149 levande, jämfört med 184 då spelet började. Inte allt för många som sitter säkert inför ju-len alltså, vilket betyder att det finns

en hel del som hotas av en sållning.Med andra ord kommer den

närmaste tiden bli den blodigaste någonsin i Killergame 2013, så var på er vakt, ni är inte säkra någon-stans, tydligen inte ens i matsalen.

R.I.P

Hur många personer krävs det för att döda Lovisa Södergren i N15A? Svaret är sex grabbar i årskurs två/tre samt en flicka i ettan. Och visst finns det förde-lar med att ha en storebror som går i samma skola som en själv, det kan Hedda Thomson Ek tillsammans med sin kompis, mördaren herself, Sally Bohlin intyga. Det var det första mordet jag har varit med om so far, det är dock inte så mycket att skryta med eftersom vi var några otro-ligt starka och stiliga män som tryckte in en etta på toaletten vid omklädningsrummet i käl-laren. Enkelt, snabbt och, enligt vissa, orättvist.

Lovisa Södergren, N1A

Fabian Mally, N3BKillergame-reporter och seriemördare

Killergame


Förberedelserna är i full gång på VRG. Stämmor ska övas, texter ska memoreras och glädjeruset skall vara totalt. Sannerligen, Lucia är nära.

Luciakonserten den 12 december varje år brukar vara en av Viktor Rydbergs mest populära event att närvara på. Varje år fylls det på med nya elever i kören, alla med något slags intresse för musik, men inte nödvändigtvis med ambitionen om att bli nästa ”X-factor-vinnare”. Folk må påstå att kören tar för mycket tid, att onsdagskvällar inte är en värd tid att stanna kvar i skolan på, men då finns bara ett svar: ni har då aldrig varit i kyrkan under Lucia-firandet.

För det finns en anledning till varför Luciakonserten har blivit ett av skolans mest populära event. Kän-slor. Det väcks en känsla när tåget

sakta skrider in i kyrkan med kran-sar, linnen och ljus. Det väcks en känsla när pianot börjar spela, och kyrkans akustik ger tonerna en ex-tra njutning. Det väcks en känsla i när solisterna tar i från tårna på ”O helga natt” och när kören stormar ut refrängen, som gör att även den mest döva personen får gåshud (och vissa lärare att fälla en tår).

Gemenskapen flödar. Det är kär-lek. Vare sig du lyssnar på rock, in-die, eller är världens största Bieber-fan så kommer julkänslan förr eller senare tränga in, och varför inte starta den på Viktor Rydberg? Om lockelsen ligger i att höra musiken eller att slippa småsyskonens för-skole-tåg spelar ingen större roll, kyrkan tar emot alla anledningar och ursäkter.

Viktor Rydberg blir gärna känt för sitt stora utbud av intelligenta, stud-iemotiverade elever, men det hän-

der alltför ofta att den musikaliska talangen glöms bort.

Nu ska den visas på riktigt. Cari-nas lilla kör ska visa upp sig och bli till en enda stor klunga i samarbete med Jarlaplan- och Djursholms-elever, och slå er med häpnad. Eller i alla fall skapa en riktigt, riktigt fin Lucia-stämning.

Välkommen, Lucia

Emotionell explosion

Emelie Hjelm, SS3Sopran

gjorde ett uttalande han sent skulle ångra: “Lucia är töntigt”. För honom fanns ingen anledning att sätta sig i kyrkan på ledig tid och titta på Lucia-tåget. Hur det nu var så hamnade han där bland de främsta raderna. Han kom se-dan ut ur kyrkan med ytterligare ett uttalande: “det där var mäk-tigt”. Sådärja. Även de hårdaste kan smälta.

Pelle Duveblad, SS3

Med ljus i hår tågar hon in i Gustav Vasas kyrka till en ljuv stämma.

Ett firande för alla

Lucia

Bild

: VRE


Little Miss Baker är kommit-tén som tagit över titeln som Odenplans största glädjespri-dare. Skolans nya husmödrar har bidragit till cancerforskning, alltmedan de förser oss sötsugna ungdomar med livsnödvändiga bullar och muffins.

Ibland sprider sig en ljuvlig doft ge-nom skolans trånga korridorer. Då är skolans nya bakkommitté, Little Miss Baker, i full gång med att baka smaskiga bakverk till VRG:s alla elever. Våra bakverk kostar inte mycket, framförallt inte i jäm-förelse med 7eleven!

Nu när mörkret sträcker sig ut över Stockholm och vi varje dag tampas med tidiga morgnar och sena kvällar kan en mumsig kaka vara precis vad som behövs; allt för att sätta lite ljus på vardagen!

Något som vi är väldigt stolta över är vår insamling till förmån för Rosa Bandet som vi hade tidigare i år. Särskilt aktiva var vi under den rosa månaden oktober. Insamlingsperi-oden är nu slut men våra tankar går ändå till de bröstcancersjuka.

Nu har vi tänkt att vi ska öka vårt samarbete med skolan istället och ska med vår vinst främja alla fina evenemang som anordnas. Därför kommer vi förhoppningsvis ingå ett samarbete med traditionsutskottet, något vi verkligen ser fram emot.

Många varma kramar i vinter-mörkret från oss på Little Miss Baker!

Nu blir det andra bullarGrundarna av Little Miss Baker i vänsterled: Anna Dahlstedt, Alexandra Stertman, Amelia Felldin Strand, Emma Åkerling

Snart är julen här och då doftar VRG av lussegott. Onsdagen den 12 december kommer det att finnas lussebullar och saft att köpa till en förmånlig peng i kafeterian.

Att se fram emot

Rosa Bandet

Breddar Baket

Anna DahlstedtAlexandra StertmanAmelia Felldin StrandEmma Åkerling

EK2EK2EK2EK2

Little Miss Baker

Bild

: Litt

le M

iss B

aker


Första gången jag hörde ordet re-torik var på en svensklektion i sjuan eller åttan. Vi gick igenom de mest överskattade stilfigurerna och tit-tade på det som är allmänt accept-erat som det bästa tal genom tiderna (typ) ”I have a dream!”. Den dagen lyckades jag få tag i en bok i retorik.

Efter att ha läst ett par sidor, med tanken att då jag alltid varit bra på prata kanske jag kunde lära mig att faktiskt säga något, kom jag till en insikt. Jag förstod att jag, genom att säga något på ett särskilt sätt, kunde placera saker under ett valt ljus. Att jag, genom att vända på vissa ord, kunde få folk att se, känna och uppleva. Det är det som fortfarande fascinerar mig med ämnet retorik: det är konst. Jag menar, tänk er Mo-na-Lisa, i ord.

När det gäller retorik råder ett missförstånd om att det skulle vara någon typ av vetenskap. Det är det inte. Retorik är i grunden endast observationer av duktiga talare. Så-dant man märkt fått önskad effekt har man sparat. Om något fungerar märker man i vilket sammanhang det fungerar och kanske använder det nästa gång. Det är alltså inga konstiga medel som korta politiker med mustasch kan använda för att

få oss att lyda dem.Det handlar om att presentera en

synvinkel eller ett argument på ett sätt just den publiken kan ta till sig. Om något är retorik så är det den ljussättning en politiker har valt för att få dig att rösta på just henne.

Jag minns en sommar då jag läste ”the game” och Neil Strauss kon-staterade halvvägs in i boken: - allt-ing är raggning! Jag svarade: Nej, det är inte raggning! Allting är reto-rik! För att det är just det retorik är: raggning. Du ska presentera något på ett sätt att det verkar så snyggt, sexigt och fantastiskt som möjligt.

När du visar att något är åtrovärt och gör det på ett sätt som de som lyssnar kan förstå och uppskatta, då övertygar man dem. Att ta något, putsa upp detaljerna, försköna det och slutligen anpassa det till en publik är vad det går ut på.

Det spelar sedan ingen roll om det handlar om man ska få vara ute ett par timmar extra, om den där snygga tjejen ska tycka om dig eller om du helt enkelt ska hålla ett vanligt tråkigt tal inför klassen. För att lyckas måste du väcka intresse genom att använda olika färger och nogranna penseldrag. Du måste måla en tavla, fast med ord.

Om jag nu lyckats någorlunda med vad jag skriver om hoppas jag att du är intresserad av vad vi gör i kommittén med retorik i namnet. Under de närmaste veckorna kommer vi att göra två saker: hålla debatter varan-nan vecka och gå igenom hur man gör en text eller ett tal intressant.

I debatterna kommer publiken själv att delta med sina åsikter. Vi kommer först ha en klassisk debatt med medlemmar ur re-torikkommittén (tänk ”the Great Debaters”, aha... du har inte haft Tailor Richberg i engelska, fråga honom i koridoren vad det är för något, han skulle uppskatta det). Sedan kommer publiken att få ordet. Tanken är att vi ska försö-ka belysa ämnet från olika håll och gå på djupet inom ett ämne.

Under teoriveckorna kommer vi att titta på hur man på olika sätt kan använda språk för att göra en text intressant att lyssna på.

Debatt: kl. 11.30, måndagar ojämna veckor.

Teori: 12-13 och 14-15 fredagarjämna veckor

Välkommen!

RetorikkommitténJag menar, tänk er Mona-Lisa, i ord.

Retorikkommittén

Oskar Rydermark, N3BLedare för Retorikkommittén

“

ELFAB I N S T A L L A T I O N S P L A N E R I N G A B V V S P R O J E K T E R I N G – K O N T R O L L – B E S I K T N I N G

S p o n s o r a v T h e R y d b e r g T r i b u n e


Du är feminist!Följande rader kan hämtas från Lena Gemzöes bok Feminism: ”En feminist är en person som anser 1) att kvinnor är underord-nade män och 2) att detta förhål-lande bör ändras”.

Japp, ni läste rätt. Definitionen av en av de mest kontroversiella rörelser-na i nutida historia – feminismen – är enklare än man kan tro. Det står inget om orakade ben och manshat. Inget heller om flator och fulhet. Inte ens de brinnande behåarna fick man med! I själva verket är femi-nism en rörelse som förespråkar de-mokratins allra mest grundläggande princip – att alla människor har lika

värde. Mycket av detta verkar dock ha gått förlorat på vägen, och miss-förstånd och fördomar kantar femi-nistens gångstig genom livet. Vik-tor Rydberg är inget undantag.

Vi leder Tredje Vågen – Oden-plans egen jämlikhetskommitté, ett diskussionsforum som varannan måndag tar upp ämnen som genus, könsroller och normer. Med andra ord pratar vi om just (håll i hatten) feminism. Eftersom alla är välkom-na på mötena, även de som anser 1) att kvinnor inte är underordnade män eller 2) kvinnor är underord-nade män och detta förhållande bör

Alla åsikter ska höras

Första vågen - kampen för kvinnors rösträtt i början av 1900-talet.

Andra vågen - drivandet av frågor som preventivmedel och abort un-der 1970-talet.

Tredje vågen - 2000-talsfeminister som breddar andra vågens idéer till HBTQ-frågor, klass och etnicitet, samt fokuserar på informations-spridning och utbildning.

Varannan måndag tar vi upp frågor inom genus, könsroller och normer – eftersom första steget till förän-dring är kunskap. Kom och gör din röst hörd!

Om Tredje Vågen

Tredje Vågen


upprätthållas, är Tredje Vågen en neutral organisation.

Målet är att allas åsikter ska höras, diskuteras och kritiseras, även de som härstammar från den historiska ”tredje vågen” av femi-nism på 2000-talet. Dock måste vi erkänna att det varit glest med män-niskor som tycker att tjejer är sämre än killar på mötena. Vi vet inte ens om det finns några sådana på VRG. Kan det rent ut sagt vara så att vi alla, du som läser denna artikel in-räknad, håller med om att man är lika mycket värd oavsett kön? Då finns det bara en sak att säga: du är feminist!

Men var kommer de bredbenta manshatarna in i det hela, undrar du? Är inte de också feminister? Just eftersom begreppet är så brett finns det i själva verket inte en-bart en feminism, utan en myriad av olika rörelser och aktörer med denna ordboksdefinition som enda gemensamma nämnare.

Som i alla folkrörelser finns även

de som omedvetet eller medvetet missbrukar namn och begrepp, och kallar sig jämlikhetskämpar när de i själva verket vill skifta maktposi-tionerna åt kvinnans fördel. Dessa strider mot feminismens grundläg-gande principer – strävan mot ett samhälle där alla är lika mycket vär-da – och är därför vargar förklädda i nattlinne och sovmössa.

Den vitt spridda nidbilden av den ilskna feministen med base-ballträ i händerna har tyvärr jagat bort många från kvinnorättsrörelsen och då indirekt från samhällelig demokratisering. Är det i sådana fall moraliskt försvarbart att som medborgare, elev eller medmän-niska avfärda alla som förespråkar kvinnors rättigheter som läskiga be-hårade monster? Eller till exempel säga att alla djurrättsaktivister gillar att dränka pälsklädda tanter på bus-sen i målarfärg? Eller kanske hävda att alla med slöja eller turban äls-kar kebab, bomber och sharialagar? Eller är det snarare så att okunskap om andra människor leder till för-domar och generaliseringar som i sin tur föder hat och fanatism? När det gäller feminism är det faktiskt bara att studera dess definition för att förstå att den inte har något med manshat att göra.

”femin·ism [-is’m] s. –en · rörelse för kvinnors jämställdhet med män” (Svenska Akademiens Ordlista, 2012). Rörelsen handlar alltså om kvinnors och mäns lika ställning – om jämlikhet och inget annat. Vi tycker att alla människor, oavsett vad de har mellan benen, är lika mycket värda. Detta gör oss till

feminister. Vi anar att även ni tyck-er att tjejer och killar som individer ska ha samma förutsättningar i livet och på så sätt ha en möjlighet att vara sig själva. Det handlar alltså inte om ”manligt” eller ”kvinnligt” – utom om mänskligt.

Att män inte ska förbjudas visa känslor eller tvingas leva upp till våldsamma macho-ideal de inte känner igen sig i. Att kvinnor inte ska viftas bort som inkompeten-ta objekt utan någonting mellan öronen, eller, som Sverigedemokra-ternas Erik Almqvist skulle uttryckt det, ”horor.” Det handlar om att kunna uttrycka sin individualitet, att allt ska vara tillgängligt för alla.

Därför är vi feminister. Där-för, tror vi, är du också feminist. Så var inte rädd. Gå med huvudet högt – du har sanningen, moralen, demokratin, och framförallt Tredje Vågen på din sida! Som skådespel-erskan Helena af Sandeberg citeras i boken Fittstim (1999): ”Slår man upp feminist i en ordbok står det att det är en människa som jobbar för att kvinnor ska ha lika rättigheter som män i samhället. Den som inte kan ställa upp på det är för fan sjuk i huvudet.” Det handlar

alltså inte om ”manligt” eller ”kvinnligt” – utom om mänskligt.

När det gäller feminism är det faktiskt bara att studera dess definition för att förstå att den inte har något med manshat att göra.“

“

Fördomarna förstör

Feministiskt är demokratisktLedningen i Tredje Vågen

Anna ZettergrenHedda TingskogHelga Edström

N3AN3AN2A

Documents

Tribune Magazine Nr 2, December 2012