Analys & Strategi

UNDERLAGSRAPPORT

Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg

2013-11-26 slutversion

Analys & Strategi

Titel: Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 010-722 50 00 E-post: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se/analys Foto:

Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsut-veckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisat-ioner för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs in-för, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö.

Analys & Strategi

Innehåll

SAMMANFATTNING ..............................................................................1

1 INLEDNING ....................................................................................3 1.1 Västsvenska paketet.......................................................................3 1.2 Förändrade resvanor ......................................................................3 1.3 Definitioner .....................................................................................4

2 BESKRIVNING AV SVARSGRUPPEN ...........................................5 2.1 Panelen ..........................................................................................5 2.2 Demografi och socioekonomi ..........................................................6 2.3 Tillgång till färdmedel och förmåner ..............................................11 2.4 De som förvärvsarbetar eller studerar ...........................................13 2.5 Orsaker till att inte resa .................................................................17

Analys & Strategi

Analys & Strategi 1

Sammanfattning

Bakgrund och syfte Västsvenska paketet är en storsatsning på kollektivtrafik, vägar och järnvägar i Västsverige. Syftet med satsningen är att bidra till den goda livsmiljö och de förut-sättningar för tillväxt som krävs för att Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. Bakom Västsvenska paketet står Gö-teborgsregionen, Göteborgs Stad, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Trafikverket i nära samarbete med Västtrafik och Transportstyrelsen. Göteborgs Stad, Trafikverket och andra aktörer i Västsvenska paketet har tagit fram ett utvärderingsprogram i syfte att undersöka vilka effekter paketet får för tra-fiksystemet, medborgarna, näringslivet och regionen. Bland annat har en resvane-undersökning genomförts för att följa upp hur regionens invånare anpassar sig till förändringarna i Västsvenska paketet, med särskilt fokus på trängselskattens infö-rande. En första större mätning (föremätning) genomfördes våren 2012 inför träng-selskattens införande, och en andra större mätning (eftermätning) våren 2013 efter trängselskattens införande. Tillsammans ger de två mätningarna svar på om medborgarna har förändrat sina resvanor för att anpassa sig till trängselskatten. De samlade resultaten från resvane-undersökningen presenteras i rapporten ”Förändrade resvanor, Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg (WSP, november 2013)”. Till denna rapport hör två underlagsrapporter, en metodbeskrivning samt den här aktuella beskrivningen av svarsgruppen.

Beskrivning av svarsgruppen De som svarat på både föremätningen och eftermätningen ingår i den panel för vilka analyserna har gjorts. De är boende i åldern 18-70 år i Göteborgs kommun samt i kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Möln-dal, Partille, Stenungsund och Öckerö. Några korta fakta om vad vår undersökning visar om dem som ingår i panelen:

· Hälften är män och hälften är kvinnor · Ungefär en tiondel vardera är 18-24 år respektive 65 år eller äldre · 5 procent har utländskt medborgarskap · Knappt hälften är gifta · Merparten (cirka 70%) bor i hushåll utan barn · Den vanligaste boendeformen är ”radhus/villa/enfamiljshus” (48%) · Tre femtedelar bor i Göteborgs kommun

2 Analys & Strategi

· Knappt två tredjedelar har eftergymnasial utbildning · Två av tre förvärvsarbetar, och drygt en tiondel studerar

Nio av tio personer i panelen har körkort. Av de boende i Göteborgs kommun sva-rar ungefär två tredjedelar ”ja, alltid” eller ”ja, för det mesta” på frågan om de ”i allmänhet kan använda sig av bil när de behöver”. Motsvarande andel är högre för övriga kommuner. Drygt tre fjärdedelar har ett eller flera kort som de kan använda för resor med kol-lektivtrafiken. Den vanligaste typen av kort är kontoladdning. Hälften av de förvärvsarbetande har alltid eller för det mesta möjlighet att själv bestämma hur dags de ska vara på sin arbetsplats, och drygt en tredjedel har möj-lighet att (helt eller delvis) arbeta på distans från hemmet. Knappt en fjärdedel av de förvärvsarbetande samåker ibland med bil till arbetet. Hälften av dessa samåker enbart med personer som bor i det egna hushållet. Åtta av tio personer i panelen gjorde minst en resa under mätdagen. De vanligaste orsakerna till att inte ha gjort någon resa under mätdagen var att man inte hade några speciella ärenden eller att man var sjuk.

Analys & Strategi 3

1 Inledning

1.1 Västsvenska paketet Västsvenska paketet är en storsatsning på kollektivtrafik, vägar och järnvägar i Västsverige. Syftet med satsningen är att bidra till den goda livsmiljö och de förut-sättningar för tillväxt som krävs för att Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. Bakom Västsvenska paketet står Gö-teborgsregionen, Göteborgs Stad, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Trafikverket i nära samarbete med Västtrafik och Transportstyrelsen.

1.2 Förändrade resvanor Göteborgs Stad, Trafikverket och andra aktörer i Västsvenska paketet har tagit fram ett utvärderingsprogram i syfte att undersöka vilka effekter paketet får för tra-fiksystemet, medborgarna, näringslivet och regionen. Bland annat har en resvane-undersökning genomförts för att följa upp hur regionens invånare anpassar sig till förändringarna i Västsvenska paketet, med särskilt fokus på trängselskattens infö-rande. En första större mätning (föremätning) genomfördes våren 2012 inför träng-selskattens införande, och en andra större mätning (eftermätning) våren 2013 efter trängselskattens införande. Tillsammans ger de två mätningarna svar på om medborgarna har förändrat sina resvanor för att anpassa sig till trängselskatten. I vilken utsträckning har man an-passat sig till ökade kostnader för bilresor genom att minska antalet resor man gör? Genom att samåka? Genom att byta till andra färdmedel? Hur berörs resor med olika ärenden? Hur påverkas olika grupper? De samlade resultaten från resvaneundersökningen presenteras i rapporten ”För-ändrade resvanor, Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg (WSP, novem-ber 2013)”. Till denna rapport hör två underlagsrapporter, en metodbeskrivning samt den här aktuella beskrivningen av svarsgruppen.

4 Analys & Strategi

1.3 Definitioner I detta stycke definieras några av de begrepp som används i rapporten:

· Panelundersökning. Undersökning där likartade frågor ställs till samma individer vid flera olika tillfällen.

· Population. Boende i åldern 18-70 år i Göteborgs kommun samt i kom-munerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö.

· Respondenter. De som svarat på enkätundersökningen och vars svar utgör underlag för uppräkning till hela populationen.

· Mätdag. Den dag för vilken respondenten beskrivit sitt resande.

· Resa. Med resa menas i det här sammanhanget en förflyttning från en plats till en annan för att uträtta ett ärende vid målet.

· Huvudsakligt färdsätt. Det färdsätt som använts för längsta delen av re-spektive resa.

Analys & Strategi 5

2 Beskrivning av svarsgruppen

2.1 Panelen I en panelundersökning ställs likaratade eller identiska frågor till samma individer vid två eller flera tillfällen. Panelundersökningar görs bland annat för att belysa förändringar över tiden, i det här fallet för att undersöka trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Därför har vi ställt samma frågor till samma individer (pa-nelen) vid två olika tillfällen (före respektive efter trängselskattens införande). De som svarat på både föremätningen och eftermätningen och som därmed ingår i panelen är boende i åldern 18-70 år i Göteborgs kommun samt i kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö. I undersökningsområdet bort totalt ca 607 000 invånare, varav ungefär två tredjedelar förvärvsarbetar. I ett par av frågorna i enkäten fick respondenterna svara på i vilken av de tio stads-delarna i Göteborgs kommun eller i vilken annan kommun de bor respektive nor-malt reser till arbete eller skola. Samma indelning användes för start- och målpunkt för resorna i resdagboken. I analyserna har de tio stadsdelarna i Göteborgs kom-mun slagits samman till fem stadsdelsområden, se Tabell 1. Tabell 1 – Indelning av Göteborgs kommun i stadsdelsområden

Stadsdelsområde Ingående stadsdelar

C Centrala Göteborg Centrum, Majorna-Linné

H Hisingen Lundby, Norra Hisingen, Västra Hisingen

NO Nordost Angered, Östra Göteborg

SO Sydost Örgryte-Härlanda

SV Sydväst Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Göteborg

6 Analys & Strategi

2.2 Demografi och socioekonomi

Kön och ålder

Den viktade svarsgruppen, vilken motsvarar populationen i hela urvalsområdet1, består av 51 procent män och 49 procent kvinnor. Åldersfördelningen framgår av Figur 1.

N=606 853, n=2 802

Figur 1 – Åldersfördelning

Ursprung

I den viktade svarsgruppen har 95 procent svenskt medborgarskap och 5 procent utländskt medborgarskap. Av de som har svenskt medborgarskap är 91 procent födda i Sverige. Av de som har utländskt medborgarskap är motsvarande siffra 6 procent, dvs. 94 procent av dessa är födda i utlandet.

1 Analyserna i detta kapitel har genomgående gjorts för den viktade svarsgruppen, vilket innebär att svaren har viktats så att de motsvarar hela populationen (alla boende i de elva utvalda kommunerna).

0%

10%

20%

30%

40%

50%

18-24 år 25-39 år 40-64 år 65 år eller äldre

Analys & Strategi 7

Hushållens sammansättning

Knappt hälften (45%) i populationen är gifta. Av övriga är fyra femtedelar ogifta och en femtedel skilda eller änkor/änklingar. Merparen (ungefär 70%) bor i hushåll utan barn, se Figur 2. Den vanligaste typen av hushåll är ”två vuxna utan barn”.

N=606 853, n=2 811 Figur 2 – Hushållens sammansättning

0% 10% 20% 30% 40%

En vuxen utan barn

Två vuxna utan barn

Tre eller fler vuxna utan barn

En vuxen med barn

Två vuxna med barn

Tre eller fler vuxna med barn

8 Analys & Strategi

Boendeform

De vanligaste boendeformerna är ”radhus/villa/enfamiljshus” (48%) och ”flerfa-miljshus, hyresrätt” (32%), se Figur 3.

N=606 853, n=2 557

Figur 3 – Boendeform

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Flerfamiljshus, hyresrätt

Flerfamiljshus, bostadsrätt

Radhus/villa/enfamiljshus

Analys & Strategi 9

Bostadsområde

Tre femtedelar av populationen bor i Göteborgs kommun och resterande två femte-delar i de andra tio undersökta kommunerna, se Tabell 2. Endast 0,2 procent bor i övriga kommuner, dvs. kommuner som inte ingår i undersökningsområdet. Tabell 2 – Bostadsområde2

Bostadsområde

Andel

Göteborgs kommun Centrala Göteborg 18%

Hisingen 17%

Nordost 7%

Sydost 6%

Sydväst 13%

Annan kommun

Ale 2%

Alingsås 7%

Härryda 4%

Kungsbacka 6%

Kungälv 3%

Lerum 4%

Mölndal 6%

Partille 3%

Stenungsund 3%

Öckerö 2%

Övriga kommuner 0%

N=606 853, n=2 823

Utbildning och sysselsättning

Knappt två tredjedelar uppger att de har eftergymnasial utbildning, medan reste-rande dryga tredjedel uppger att deras högsta utbildningsnivå är folkskola, grund-skola, gymnasium eller motsvarande.

2 Procentsatserna är avrundade till heltal varför summan skiljer sig från 100.

10 Analys & Strategi

Två tredjedelar av populationen förvärvsarbetar och en tiondel studerar, se Figur 4. Dessa två grupper har varit i särskilt fokus i enkätundersökningen.

N=606 853, n=2 793

Figur 4 – Sysselsättning

Inkomst

Figur 5 beskriver hushållens årsinkomst baserat på registerdata.

N=606 853, n=2 924 Figur 5 – Hushållsinkomst

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

0% 10% 20% 30%

0-150 000 kr

150 001-300 000 kr

300 001-450 000 kr

450 001-600 000 kr

600 001-750 000 kr

Mer än 750 000 kr

Analys & Strategi 11

2.3 Tillgång till färdmedel och förmåner

Körkort och tillgång till bil

89 procent av individerna i panelen har körkort. En större andel av männen (93%) än av kvinnorna (85%) har körkort. Av de boende i Göteborgs kommun svarar ungefär två tredjedelar ”ja, alltid” eller ”ja, för det mesta” på frågan om de ”i allmänhet kan använda sig av bil när de be-höver”. Motsvarande andel är högre för övriga kommuner, ca 90 procent (se Figur 6 nedan).

Göteborgs kommun: N=364 115, n=1 816

Övriga kommuner: N=242 738, n=1 108

Figur 6 – Tillgång till bil

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Göteborgs kommun

Övriga kommuner

Ja, alltid Ja, för det mesta Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig

12 Analys & Strategi

Kollektivtrafikkort

Drygt tre fjärdedelar har ett eller flera kort som de kan använda för resor med kol-lektivtrafiken. Andelen som har tillgång till kollektivtrafikkort är högre för de bo-ende i Göteborgs kommun (84%) än i övriga kommuner (70%). Den vanligaste typen av kort är kontoladdning, se Figur 7. Andelen periodkort är högre för Göteborgs kommun (34%) än för övriga kommuner (22%).

N=308 265, n=1 493

N=168 101, n=797 Figur 7 – Typ av kollektivtrafikkort

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Göteborgs kommun

Övriga kommuner

Periodkort Skolkort Seniorkort Kontoladdning Annat

Analys & Strategi 13

2.4 De som förvärvsarbetar eller studerar

Arbets/studieplatsområde

Det vanligaste är att individerna i undersökningsområdet har sin normala arbets- eller studieplats i de centrala delarna av Göteborg (stadsdelarna Centrum och Ma-jorna-Linné), 37 procent (se Tabell 3). Drygt två tredjedelar (72%) arbetar/studerar i Göteborgs kommun, knappt en fjärdedel (22%) i de andra tio kommunerna i undersökningsområdet samt resterande 7 procent i övriga kommuner. Tabell 3 – Arbets/studieplatsområde3

Arbets/studieplatsområde

Andel

Göteborgs kommun Centrala Göteborg 37%

Hisingen 19%

Nordost 6%

Sydost 3%

Sydväst 7%

Annan kommun

Ale 1%

Alingsås 3%

Härryda 2%

Kungsbacka 4%

Kungälv 1%

Lerum 1%

Mölndal 7%

Partille 1%

Stenungsund 1%

Öckerö 0%

Övriga kommuner 7%

N=462 423, n=2 131

3 Procentsatserna är avrundade till heltal varför summan skiljer sig från 100.

14 Analys & Strategi

En uppdelning av förvärvsarbetande och studenter visar på stora skillnader i mål-punkt för arbetsresor respektive studieresor. Drygt två tredjedelar av de som för-värvsarbetar åker normalt till en plats i Göteborgs kommun, medan motsvarande siffra för studenterna är 89 procent. Även inom Göteborgs kommun skiljer sig de vanligaste målpunkterna för förvärvsarbetande respektive studenter, se Figur 8. Studenterna åker i större utsträckning till Centrala Göteborg än vad de förvärvsar-betande gör (81% respektive 46%).

Förvärvsarbetande N=404 728, n=1 667

Studenter N=57 695, n=80 Figur 8 – Arbets/studieplatsområde i Göteborgs kommun

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Förvärvsarbetande

Studenter

Centrala Göteborg Hisingen Nordost Sydost Sydväst

Analys & Strategi 15

Avstånd till arbets/studieplats

Endast 8 procent av invånarna har längre än 50 km till sin normala arbets- eller studieplats, se Figur 9.

N=462 423, n=2 188

Figur 9 – Avstånd till arbets/studieplats

Arbets/studieförhållanden

Merparten av såväl förvärvsarbetande som studenter arbetar/studerar normalt 5 da-gar per vecka (84% respektive 57%), se Figur 10.

Förvärvsarbetande N=404 728, n=2 129

Studenter N=57 695, n=92 Figur 10 – Antal arbets/studiedagar per vecka

0%

10%

20%

30%

0-5 km 6-10 km 11-20 km 21-50 km Längre än 50km

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Förvärvsarbetande

Studenter

6-7 dagar/vecka 5 dagar/vecka 3-4 dagar/vecka Mer sällan

16 Analys & Strategi

Merparten av förvärvsarbetande och studenter åkte även till sin arbets/studieplats ”igår” (78% respektive 62%). Hälften av de förvärvsarbetande har alltid eller för det mesta möjlighet att själv bestämma hur dags de ska vara på sin arbetsplats, se Figur 11. Motsvarande siffra för studenterna är betydligt lägre (17%).

Förvärvsarbetande N=404 728, n=2 128

Studenter N=57 695, n=92 Figur 11 – Möjlighet att själv bestämma arbets/studietid

Drygt hälften av de som studerar har möjlighet att (helt eller delvis) studera på di-stans från hemmet. Motsvarande siffra för de som förvärvsarbetar är lägre, drygt en tredjedel. Drygt två tredjedelar av de som har möjlighet att arbeta/studera på di-stans brukar göra det (hela dagar eller del av dag). Drygt tre fjärdedelar av såväl förvärvsarbetande som studenter samåker aldrig med bil till arbete/studier. Av de som ibland samåker åker hälften enbart med en eller flera personer som bor i det egna hushållet.

Vaneresenärer och kombinationsresenärer

Utifrån svaren på fråga 16-20 har analyser gjorts av hur stor andel som är vane-resenärer (som till stor del reser med ett och samma färdmedel) respektive kombi-nationsresenärer (som växlar mellan två färdmedel). Med vaneresenärer menas i det här fallet de som använder ett och samma färdmedel för 80 procent eller mer av sina arbets/studieresor. Med kombinationsresenärer avses de som använder två olika färdmedel för minst 30 procent vardera av sina arbets/studieresor. Ingen av de

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Förvärvsarbetande

Studenter

Ja, alltid Ja, för det mesta Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig

Analys & Strategi 17

svarande kombinerar tre färdmedel i proportionen minst 30 procent av vartdera färdmedlet. För förvärvsarbetande är andelen vaneresenärer med bil 49 procent och andelen vaneresenärer med kollektivtrafik 25 procent, se Tabell 4. Den vanligaste typen av kombinationsresenär är den som kombinerar kollektivtrafik och bil (4%). Tabell 4 – Vaneresenärer bland förvärvsarbetande och studenter (andel i %)4

Färdmedel Förvärvsarbetande Studenter

Kollektivtrafik 25% 58% Cykel/elcykel 6% 6%

Bil 49% 9%

Moped/MC 0% 0%

Till fots 6% 10%

För studenter är andelen vaneresenärer med kollektivtrafik 58 procent. De vanlig-aste typerna av kombinationsresenärer är de som kombinerar kollektivtrafik med till fots (7%) och de som kombinerar kollektivtrafik med cykel/elcykel (4%).

2.5 Orsaker till att inte resa Knappt 20 procent har inte gjort någon resa alls under mätdagen. Med resa menas att man tagit sig från en plats till en annan för att göra ett ärende vid målet. Mot-ionsrundor, promenader med hunden samt förflyttningar som gjorts som chaufför i yrkesmässig trafik har däremot inte redovisats i resdagboken. Den vanligaste orsaken (39%) till att inte ha gjort någon resa under mätdagen är att man inte hade några speciella ärenden. En annan vanlig orsak är sjukdom (17%), se Figur 12.

4 Tabellen summerar till 86 procent för förvärvsarbetande och till 83 procent för studenter. Resterande är inte vaneresenärer, dvs. använder inte ett och samma färdmedel för 80 pro-cent eller mer av sina arbets/studieresor.

18 Analys & Strategi

N=113 621, n=430

Figur 12 – Orsaker till att inte resa

De som förvärvsarbetar, studerar eller är arbetssökande har i större utsträckning än de som är sjukskrivna, föräldralediga eller pensionärer gjort en eller fler resor un-der mätdagen, se Tabell 5. Tabell 5 – Sysselsättning för de som gjort/ej gjort resor under mätdagen

Sysselsättning Har gjort resa/resor Har ej gjort resa/resor

Förvärvsarbetar 88% 12%

Studerar 79% 21%

Sjukskriven 36% 64%

Föräldraledig 68% 32%

Arbetssökande 89% 11%

Pensionär 63% 37%

Annat 50% 50%

N=493 232, n=2 205 N=113 621, n=416

0% 10% 20% 30% 40%

Jag hade inga speciella ärenden

Sjukdom

Vård av sjukt barn/föräldraledig

Funktionshinder

Arbetade hemma

Annan orsak

Analys & Strategi 19

WSP Analys & Strategi Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Telefon: 010-722 50 00 www.wspgroup.se/analys

WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjäns-ter för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av upp-drag. Tillsammans har vi 15 000 medarbetare på över 300 kontor i 35 länder. I Sverige har vi omkring 2 500 medarbetare.

Vår verksamhet bedrivs inom WSP Analys & Strategi, WSP Brand & Risk, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP Internation-al, WSP Management, WSP Process, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems.

Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensom-råden, kunder och typer av uppdrag. Vi är United by our difference.