Utbildning, nätverk och diskriminering

Utbildning, nätverk och diskriminering

Lena Schröder, associerad till Stockholms

universitets Linnécentrum för integrationsstudier

(SULCIS) och Institutet för social forskning (SOFI)

[email protected]

• Bakgrund: har utrikes födda kvinnor större svårigheter på arbetsmarknaden än inrikes födda kvinnor?

• Bakgrund: har utrikes födda kvinnor större svårigheter på arbetsmarknaden än utrikes födda män?

• Varför ser det ut så här?

• Vad bör göras?

Andel sysselsatta inrikes och utrikes födda, kvinnor och män, 20-64 år

40,0

45,0

50,0

55,0

60,0

65,0

70,0

75,0

80,0

85,0

90,0

95,0

Inrikes födda kvinnor

Utrikes födda kvinnor

Inrikes födda män

Utrikes födda män

Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna

Skillnader i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, procentenheter

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

kvinnor

män

Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna

Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, 20-64 år,

vistelsetid 0-4 år, kvinnor. Procent

0

10

20

30

40

50

60

70

80

87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04

Asien och Oceanien Afrika LatinamerikaÖvriga Europa Norden utom Sverige EU15 utom Norden

Källa: Integrationsverket 2006 a

Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, 20-64 år,

vistelsetid minst 20 år kvinnor. Procent

0

10

20

30

40

50

60

70

80

87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04


Källa: Integrationsverket 2006a

Andel sysselsatta i befolkningen, utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid 1987-2004, 20-64 år, kvinnor. Procent

0

10

20

30

40

50

60

70

80

87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04


0

10

20

30

40

50

60

70

80

87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04


vistelsetid 0-4 år vistelsetid minst 20 år

Varför större genderskillnader bland utrikes födda än bland inrikes födda?

• Invandrade kvinnor dubbelt diskriminerade, både som invandrade och som kvinnor?

• Invandrade kvinnor har ett lägre arbetskraftsutbud pga. mer traditionella familjevärderingar?

• Vad säger den kvantitativa forskningen (nationalekonomi och sociologi)?

• Löneskillnaderna mindre mellan inrikes och utrikes födda kvinnor än mellan inrikes och utrikes födda män, när hänsyn tas till en mängd bakgrundsfaktorer.

• För invandrade kvinnor minskar nackdelen med att vara invandrad över tid, men nackdelen att vara kvinna kvarstår över tid.

• För invandrade män kvarstår nackdelen med att vara invandrad över tid.

• Inget stöd för mer traditionella familjevärderingar.(Edin & Åslund 2001, leGrand & Szulkin 2002, Nekby 2003, Rashid 2004)

0

10

20

30

40

50

60

70

vistelsetid 0-4 år vistelsetid >20 år

kvinnor

män

Sysselsättningsgrad för kvinnor respektive

män födda i Afrika med olika vistelsetid, 2004

Källa: Integrationsverket 2007

Källa: Integrationsverkets databas STATIV

Skillnader i sysselsättningsgrad mellan infödda: föräldrarna födda i

Sverige minus föräldrarna födda i Mellanöstern. Sverige 2004.

Procentenheter

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

20-24 år 25-34 år 35-64 år

Kvinnor

Män

Andel högskoleutbildade kvinnor och män, födda i olika delar av världen, 2007

02468

10121416182022242628303234363840424446485052

kvinn

or Sve

rige

män

Sve

rige

kvinn

or övr

. Nord

en

män

övr

. Nor

den

kvinn

or övr

. EU27

mäm

övr

. EU27

kvinn

or Afri

ka

män

Afrik

a

kvinn

or Asie

n

män

Asie

n

kvinn

or Syd

amer

ika

män

Syd

amerika

Andel med kvalificerat arbete, män med högskoleutbildning, 26-55 år, 2001. %

Källa: Ekberg & Rooth (2004)

81,1

57,4

74,8

80,5

70,8

79,9

53,5

65,5

52,4

64,5

49,5

61,8

52,4

57,9

43,7

69,4

30,7

49,8

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

80,0

90,0

Andel med kvalificerat arbete, kvinnor med högskoleutbildning, 26-55 år, 2001. %


0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

80,0

90,0

Född i S

verige

Utrikes född

Varav född i:

Norden 5-15

Norden 16-35

Västeuropa 5-15

Västeuropa 16-35

Östeuropa 5-15

Östeuropa 16-35

Sydeuropa 5-15

Sydeuropa 16-35

Mellan östern 5-15

Mellan östern 16-35

Asien 5-15

Asien 16-35

Latinamerika 5-15

Latinamerika 16-35

Afrika 5-15

Afrika 16-35

Andel akademiker med kvalificerat arbete, kvinnors andel minus mäns andel, 26-55

år, 2001. Procentenheter.


-10,0

-5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

Född i S

verig

e

Utrik

es fö

dd

Vara

v fö

dd i:

Nord

en 5

-15

Nord

en 1

6-3

5

Väste

uro

pa 5

-15

Väste

uro

pa 1

6-3

5

Öste

uro

pa 5

-15

Öste

uro

pa 1

6-3

5

Sydeuro

pa 5

-15

Sydeuro

pa 1

6-3

5

Mella

n ö

ste

rn 5

-15

Mella

n ö

ste

rn 1

6-3

5

Asie

n 5

-15

Asie

n 1

6-3

5

Latin

am

erik

a 5

-15

Latin

am

erik

a 1

6-3

5

Afrik

a 5

-15

Afrik

a 1

6-3

5

VARFÖR SKILLNADER

MELLAN INRIKES OCH

UTRIKES FÖDDA?

Utbudssidan

Forskningstradition:

Tidigare : Låg utbildning, främmande kultur, söker inte jobb.

Ännu tidigare: Underlägsen ras.

Ny tradition: Religion (=islam), normer.

Utbudssidan

•Låg utbildning

•Söker inte jobb

•Kultur, religion, ras, normer

•Otillräckliga kunskaper i svenska

•Små och resurssvaga nätverk

Nej

Ja

Nätverk:

De flesta jobb tillsätts via informella kanaler (släkt, vänner, grannar, skolkamrater) och inte via formella kanaler (arbetsförmedling, annons)

• Gäller i synnerhet för inrikes födda

• Informella jämfört med formella kanaler högre lön för inrikes födda lägre lön för utrikes födda

• Utrikes födda har mindre omfattande nätverk, med en svagare ställning på arbetsmarknaden

Källa: Olli Segendorf (2005), Behtoui (2006)

Efterfrågesidan

Olika behandling, dvs diskriminering

• på arbetsmarknaden

• samhällets institutioner

Diskriminering:

• Skillnader i sysselsättning och lön mellan infödda ungdomar med föräldrar födda i Sverige och föräldrar födda utanför Europa (kontrollerat för bl.a. betyg i svenska)

• Skillnader i sysselsättning mellan adoptivbarn med europeiskt och icke-europeiskt utseende.

• Utrikes födda hade högre risk att förlora sina jobb än inrikes födda under 90-talskrisen (kontrollerat för bl.a. anställningstid på företaget).

xx

Vad betyder efternamnet?

• Utrikes födda med ett efternamn som låter afrikanskt, asiatiskt eller slaviskt har en högre benägenhet att byta till ett svenskklingande namn.

• Detta gäller särskilt efternamnet Mohammed.

(Arai m fl 2006 och Arai & Skogman Thoursie 2009)

Genomsnittliga årsinkomster för Namnbytare och

en kontrollgrupp av Icke-namnbytare

40

50

60

70

80

90

100

110

120

130

140

-7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7

År

Tusenta

ls k

r

Före året för namnbytet

Efter året för namnbytet

Namnbytare

Icke namnbytare

Källa: Arai m.fl. (2006)

• Byte från ett afrikanskt, asiatiskt eller slaviskt klingande namn innebär en årlig inkomstökning på i genomsnitt 15 %.

• Störst inkomstökning för relativt lågavlönade.

Platsbanken på internet

• Arbetssökande med icke-nordiska namn, får nästan en tredjedel färre svar än arbetssökande med svenska namn (kontrollerat för utbildning, arbetslivserfarenhet mm mm).

• Detta gäller män i högre utsträckning än kvinnor.

(Eriksson & Lagerström 2007)

Fältexperiment

Correspondence testing: skriftliga ansökningshandlingar till samma lediga arbete från personer med likvärdiga meriter, den ene med ett utländskt den andre med ett svenskt klingande namn.

Correspondence testing: resultat

• Carlsson & Rooth (2006) Unga män med ett arabiskt klingande namn kallas till intervju i mindre utsträckning än unga män med svenskt klingande namn och likvärdiga meriter.

• Bursell (2007) Unga kvinnor och män med ett arabiskt eller afrikanskt klingande namn kallas till intervju i mindre utsträckning än unga kvinnor och män med svenskt klingande namn och likvärdiga meriter.

Relativ frekvens att bli kallad till intervju för arbetssökande med svenskt klingande namn respektive arabiskt eller afrikanskt klingande namn.

Kvalificerade arbeten: Relativ frekvens

Gymnasielärare (1,2)

Sjuksköterska 1,3

Förskollärare 1,5

IT-personal 1,9

Ingenjör 2,0

Mindre kvalificerade arbeten:

Receptionist (1,4)

Kock 1,4

Försäljare 1,9

Lagerarbetare 2,1

Snickare 2,3

Chaufför 2,6

Städare 3,0

Kassör 3,1

Vårdbiträde 3,6

Källa: Bursell (2007), min översättning.

Fältexperiment

• Situation testing: samma lediga arbete söks av personer med likvärdiga meriter: hela kedjan från första telefonkontakt till tillsättning.

• Resultat: Unga infödda män och kvinnor med bakgrund Mellanöstern diskrimineras i samtliga led, och i synnerhet i steget från CV till intervju. (ILO 2007)

Gender aspekter på etnisk diskriminering

• Endast ett fåtal studier.

• Utrikes födda män löper större risk att bli diskriminerade än utrikes födda kvinnor.

• Inrikes födda män diskriminerar mer än inrikes födda kvinnor.

Integrationspolitiken och dess institutioner

• Överflyttning av ansvar för nyanlända invandrare från AMS till Invandrarverket


• Överflyttning av ansvar för nyanlända invandrare från AMS till Invandrarverket

• Resursperspektivet ersattes med problemperspektivet, där den enskilde invandraren är ett problem som måste hanteras, motiveras och rustas av experter på människor med problem.


• SFI: år efter år uppnår endast omkring en tredjedel målen inom två år.


Bollande av individen mellan kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa, vuxenstudier och olika projekt. Incitament kan vara att flytta kostnaden till någon annans plånbok.

Svarte Petterspel.


Några exempel

Utrikes födda akademiker i grundläggande vuxenutbildning

• 1997 började nästan 1 500 utrikes födda kvinnliga och nästan 1 000 manliga akademiker i grundläggande vuxenutbildning.

• Nästan hälften av dessa akademiker har sedan läst grundläggande vuxenutbildning mellan 5 och 13 terminer.

Källa: Integrationsverket (2007)

Utrikes födda akademiker i grundläggande vuxenutbildning, VARFÖR?

• Föreställning både hos tjänstemän och studerande att grundläggande vuxenutbildning är en normal fortsättning på svenska för invandrare (SFI), även för högskoleutbildade.

• Föreställning att endast svenska betyg och examina duger i Sverige. Bäst att börja om från början.

• Studiestöd/studielån i stället för försörjningsstöd.

Inskrivna vid Arbetsförmedlingen, december 2004

Kategori Antal utr. födda % av samtliga

Öppet arbetslösa 55 523 22,6

Kat. 14 ”Övriga” 16 851 43,3

Starta eget 1 251 18,5

Subv. anställn. 6 040 25,6

Div. och praktik 11 352 24,4

AMU 2 196 25,7

Förbered. utb. 5 707 35,3

Källa: Integrationsverket (2006b)

Inskrivna i AMS Kategori ”Övriga”

Utrikes födda Inrikes födda

2 år eller längre i Sverige 56,1%

Andel högskole-utbildade 31,1 17,7

Andel 25-44 år 64,0 46,7


Kommunala program och validering

• Utrikes födda ofta i kommunala arbetsmarknadsprogram och kurser, syftet inte alltid att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Aldrig utvärderade!

• Validering av kompetens förvärvad utomlands: oöverskådlig, svårtillgänglig, ej naturligt inslag i introduktionen.


Väntrumssyndrom: utrikes födda anses aldrig vara job-ready.

Institutionell tröghet: saknas effektiva verktyg för att åstadkomma förändring.

Program för invandrade utvärderas sällan, i sht inte i kommunerna.

Gap (avgrund) mellan politiska deklarationer och politikens genomförande.

Vad bör göras?

• motverka diskriminering

• ersätt bristen på resursfulla nätverk

• bygg på systematisk utvärdering av vad som fungerar och vad som inte fungerar och för vem

• utbildning viktigt

men också att

• kompensera för myndigheters bristande förmåga att erkänna kompetens förvärvad utomlands

ReferenserArai, Mahmood & Skogman Thoursie, Peter (2009), “Renouncing Personal Names: An Empirical Investigation of Surname

Change and Earnings, Journal of Labor Economics, vol. 27, 2009.

Arai, Mahmood, Schröder, Lena, Skogman Thoursie, Peter & Thoursie, Anna (2006), Måste alla heta som Svensson? Landsorganisationen och Integrationsverket.

Behtoui, Alireza (2006), Unequal Opportunities, akademisk avhandling, Linköping Studies in Arts and Science No. 369.

Bursell, Moa (2007) “What’s in a name? A field experiment test for the existence of ethnic discrimination in the hiring process”, Working Paper 2007:07, Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS).

Carlsson, Magnus & Rooth, Dan-Olof (2006), Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data, Institute for the Study of Labour (IZA), Discussion Paper No. 2281.

Edin, Per-Anders & Åslund, Olof (2001), Invandrare på 1990-talets arbetsmarknad, Forskningsrapport 2001:7, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Ekberg, Jan & Rooth, Dan-Olof (2004), Yrke och utbildning på 2000-talets arbetsmarknad – skillnad mellan inrikes och utrikes födda personer, expertbilaga till Rapport Integration 2003.

Eriksson, Stefan & Jonas Lagerström (2007), ”Detecting discrimination in the hiring process: evidence from an Internet- based search channel “, Working Paper 2007:19, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

ILO (2007) “Discrimination against native Swedes of immigrant origin in access to employment", International Migrations Papers: 2, Geneva, International Labour Office.

Integrationsverket (2006a), Fickfakta. Statistik om integration.

Integrationsverket (2006b), Rapport Integration 2005.

le Grand, Carl & Szulkin, Ryszard (2002), "Permanent Disadvantage or Gradual Integration: Explaining the Immigrant-Native Earnings Gap in Sweden", Labour, 16 (1), 37-64.

Nekby, Lena (2003), “How Long Does it Take to Integrate? Employment Convergence of Immigrants and Natives in Sweden.” in Empirical Studies on Health Insurance, Employment of Immigrants and the Gender Wage Gap, PhD Thesis, Stockholm University, Dissertation in Economics 2003:2.

Olli Segendorf, Åsa (2005), ”Wage Effects of Search Methods for the Nordic and the Non-Nordic Born” i Job Search Strategies and Wage Effects for Immigrants. Institutet för social forsknings avhandlingsserie, nr 65, Stockholms universitet.

Rashid, Saman (2004), Immigrants’ Income and Family Migration, akademisk avhandling, Umeå Economic Studies, nr. 625.

Documents

Utbildning, nätverk och diskriminering