Utrikespolitiska föreningen i Uppsala

GENUS i SYD

Jämställdhet på cykel

Desperate housewife, vietnam

med sexism som motståndare

Intervju: Vandana Shiva

uttryck 1/07

C a r l S S o n • e l o w S S o n • b r a n D t

grUndad 1966

uttryck 1/07�

Ord från ordföranden

”What We do in life echoes in eternity” – Ja, det är en lite skönt pretto replik från filmen Gladiator med Russel Crowe. Har de orden någon gång i historien varit annat än blaj så är det nu. De beslut som fattas idag, av oss och våra makt-havare, kommer att få enorma effekter för allt liv på jorden i tiotusentals år framöver.

Under valrörelsen sade statsminister Reinfeldt att ”miljön är ingen prioriterad fråga för moderaterna”. Några månader se-nare erkände han liksom bland andra Tony Blair och Angela Merkel att frågan inte tagits på tillräckligt stort allvar. Det krävs mod för att erkänna att man har haft fel; Reinfeldts ord och an-satser är lovande. Om några månader får vi se om de efterföljs av handling och konkreta åtgärder. Våren 2009 är Sverige ord-förandeland i EU och kommer att ha en möjlighet att sätta den politiska agendan och visa internationellt ledarskap.

Vad spelar det för roll om landet Sverige minskar sina utsläpp av koldioxid om vi konsumerar varor från Kina som ökar deras utsläpp och dessutom ska transporteras över världshaven?I Utrikespolitiska föreningen kan man vidga sina vyer och anta ett globalt perspektiv. Den studiecirkel om alternativa energi-system som pågår under våren är ett exempel på hur man ge-nom UF kan lära sig mer om den globala uppvärmningen och dess möjliga lösningar.

För att komma till rätta med klimatförändringarna behövs det en ”energirevolution” för att använda FN:s klimatpanels förre ordförande Bert Bolins ord. För att förstå vilka förändringar vi måste göra i vår livsföring måste vi läsa på, diskutera och för-söka tänka globalt.

Fredrik Reinfeldt och UF Uppsala har inlett arbetet. Häng på!

Arne forstenbergordförande

Rader från redaktörerna

Genusperspektivet vinner mark i biståndsarbetet och fattigdomsbekämpandet. Sida vill ”genusmainstreama” sin verksamhet, Grameen Bank tillåter bara kvinnliga låntagare och alltmer uppmärksamhet riktas mot att lösa världens jämställdhetsfrågor. Förklaringen är att jämställdhet helt enkelt är en förutsättning för ekonomisk utveckling, inte endast en följd av densamma. Men de utmaningar som människor ställs inför är inte nödvändigtvis desamma världen över - de sträcker från att inte vilja dricka ikapp med sina manliga kollegor (s. 16) till att vinna rösträtten (s. 20). Är kampen för kvinnors rättigheter den viktigaste som kommer att utkämpas under detta ännu unga 21:a århundrade? Det menar journalisten Nicholas D. Kristof som du kan läsa mer om med början på s. 18.

För övrigt innehåller detta 40-sidiga Uttryck bland annat reportage från det kommande franska valet, en krönika om frivilligarbetare samt ett minnesporträtt av den nyss bortgångne korrespondentnestorn Ryszard Kapuściński. Precis som vanligt är tidningen som ett smörgårdsbord av ämnen, åsikter och avlägsna platser, således.

Vi är glada över att Uttryck 1/07 är det längsta numret på länge, och vill passa på att tacka alla medarbetare som skrivit artiklar, illustrerat, gjort layout och sålt annonser.

ChristiAn WohlertAnders nilsson

redaktörer

uttryck 1/07 �

OmslagetNumrets omslagsfoto är taget av Abbas Rahbar och grafiken gjordes av Fredrik Hedlund.

u

5 Uttryck Uppmärksammar

6 Uttryck följer Upp

6 Insändare

9 gästkrönIka 37 förenIngssIdOrna

Alltid i uttryck

9 GästkrönikanBiståndsministern Gunilla Carlsson om rättvisa.

10 Jämställdhet Genom att lära siG Cyklai rajasthan utbildas kvinnliga politiker i praktisk jämställdhet.

14 med sexismen som motståndareen hel kontinents våndor sammanfattades i våldtäktsrättegången mot Jacob Zuma, den sydafrikanske vicepresidenten.

16 desperate housewife, vietnamstolta ambitioner möter en krass vardag.

17 intervJu: vandana shivaett samtal med vandana shiva om kvinnor i syd.

18 kristofs BidraG till Jämställdhetspussletnicholas kristof och unfpa är exempel på en engagerad omvärld.

20 BeslöJad politiki Jemen kan valet år 2006 komma att ses som en brytpunkt för landets kvinnor.

23 aux urnes Citoyens!På ett fik i Stockholm smids planerna inför det franska presidentvalet.

27 frivilliGarBetarens dilemmasara andegiorgis om varför man gör saker.

28 rysZard kapusCinskivärldens mest berömde utrikeskorrespondent har gått ur tiden.

30 klimatet het fråGa för elitende ideologiska skygglapparna lyste med sin frånvaro när klimatet hamnade i world economic forums fokus.

32 potentiell maktuttryck tar på sig att förklara dagens stormaktsförhållanden.

34 skipa rättvisa efter folkmordkarin waltersson intervjuar hassan Jallow, chefsåklagaren i rwandas krigsförbrytartrubunal.

36 en femårinG inGen firarTrots hård kritik finns det ökända lägret på Kuba kvar.

Innehåll

uttryck 1/07�

uttryck

AnsvArig utgivAre:Arne ForstenbergredAktörer:

Anders Nilsson & Christian Wohlert lAyout:

Joel Englund & Björn Östbring CarlssonillustrAtörer:

Emma Engström, Isabel Green, Zandra ZetterstrandredAktionen:

Sara Andegiorgis, Lisa Andersson, Jonatan Bergström Jürisoo, Lisa Brandt, Maria Elowsson, Erik Engberg, Linn Eriksson, Emelie Hedlund, Marcus

Holdo, Nannie Karmida ,Paula Löf, Ylva Marsh, Christian Pelaghias, Veronika Skärlund, Karin Waltersson, Lena Westerlund, Frida Wallnor, Björn Östbring

Carlsson.omslAgsfoto:

Abbas RahmaromslAgsmontAge:

Fredrik HaglundtryCkeri:

Trydells Tryckeri ABupplAgA:

1500

kontAkt:Utrikespolitiska föreningen i Uppsala

Studentstaden 27752 33 Uppsalatel: 018-547046

e-post: redaktionen@uf-uppsala.orghemsida: www.uf-uppsala.org

Uttryck 1/07 stängdes i redaktionen den 8 mars.

uttryck utkommer med fyra nummer per år. Åsiktersom kommer till uttryck i artiklarna delas inte

nödvändigtvis av föreningen.

uttryck ges ut av utrikespolitiska föreningen i uppsalasom är en religiöst och partipolitiskt obunden förening och strävar efter att skapa debatt kring utrikespolitiskafrågor.

vill du prenumerera eller annonsera? Kontakta oss på redaktionen@uf-uppsala.org

3 medarbetare

Björn östBring Carlsson är ena halvan av firma Joel & Björn – det vill säga Uttrycks nya layoutansvariga. På fritiden gillar han att dagdriva i Flogsta samt läsa politiska texter från mellankrigstiden. Hans fil kand i teoretisk filos-ofi tycks inte efterfrågas på arbetsmarknaden, så Björn pluggar vidare: bland annat journalis-tik. Till sommaren klättrar han som vanligt upp i lastbilshytten.

lisa Brandt är en statsvetenskapligt intres-serad Uppsalastudent som inspireras i tillvaron av att upptäcka nya perspektiv och lära sig nya saker – vare sig det handlar om politiska teo-rier, innebandyfinter eller franska slangord. I övrigt finner hon krånglande tekniska prylar besvärande men stormgillar att ha picknick och äta jordgubbar på sommaren.

Maria Elowsson är Uppsalabo sedan fem år och har efter några år på Studentradion nu bytt ut radioprat mot skrivande. Hon läser pol mag och satsar på att bli Indienspecialist. Hösten ägnades därför åt att skriva uppsats och göra yoga i nordvästra Indien, och en rapport däri-från följer i det här numret. I övrigt tycker hon att pop, politik och filosofi är några saker som sätter färg på livet.

Uttryck för 10 år sedan

RubRikeRna

indien: FRamsteg elleR FöRFall? • tRäskaRabeRna • Västbanken – Re-FlektioneR och

intRyck •det nya sydaF-

Rika – ljuset kom-meR FRån södeR • el salVadoR – ett

litet land med stoRa pRoblem • nationalism

och demokRati i sloVenien • öst

och Väst i det nya euRopa

oRdFöRanden

”på FöRedRagssidan haR pRogRamVeRk-

samheten bReddats till att innehålla FöRedRag om allt

FRån baRn i kRig, inteRnationellt

sjöRöVeRi, till den algeRiska kRisen.”

cecilia knutsson, uF:s oRdFöRande i

uttRyck 2/97.

uttryck 1/07 �

Uttryck uppmärksammarIran •Under parollen ”One Million Signatures Demanding Changes to Discriminatory Laws” har kvinnorättsaktivister i Iran initierat en kampanj för att samla in en miljon nam-nunderskrifter i protest mot de lagar som kränker kvinnors rättigheter i landet. Namninsamlandet, som inleddes i augusti förra året, är tänkt som ett första steg i en om-fattande kampanj för att mobilisera olika kvinnoorganisa-tioner och lyfta fram kvinnors rättigheter. Vissa framsteg vad gäller jämställdheten i landet har redan gjorts, bland annat utgör kvinnor idag majoriteten av studenterna på iranska universitet.

Lisa andersson

england •Den 23 och 24 Mars hålls den populära och årligen återkommande BAJS-konferensen på East An-gliauniversitetet i Norwich, Storbritannien. Bland händelserna märks utdelningen av Toshiba Inter-national Foundation Prize och ett tal av professor Sano Midori från universitetet i Gakushuin. BAJS står förstås för British Association for Japanese Studies, lite av en systerorganisation till UF med andra ord.

anders niLsson

• Valkalendern •

Östtimor 9/4Det unga öriket ska för blott andra gången välja president. Favorit är den sittande presi-denten Xanano Gusmao.

NiGeria 14-17/4President och par-lamentsval som förhoppningsvis kan bli det andra demokratiskt genomförda valet i rad.

FraNkrike 22/4 & 6/5sarkozy och royal är huvudkandidaterna i presidentvalet som hålls i två omgångar.

mali 29/4 & 13/5Landet firar sina 15 år av demokratiskt styre med presidentval. ib-rahim Boubacar keïta, sittande president, och tiébilé Dramé, före detta utrikesminister, är huvudkandidater.

• SVerIge I PerSPektIV •

1 FiNlaND 9.6 islaND 9.6 Nya ZealaND 9.6 4 DaNmark 9.5 5 siNGaPore 9.4 6 sveriGe 9.2 7 schweiZ 9.1 8 NorGe 8.8 9 australieN 8.7 hollaND 8.7

miNst korruPtioN i värlDeN

eNliGt traNsPareNcy iNterNatioNals mått

kanada •Fallande istappar som hotar att spetsa passerande fotgängare är ett ständigt gissel under vårvintermånaderna. I Toronto, Kanada, fick befolkningen passa sig för istappar fallandes från 447 meters höjd. Det är CN Tower, en av världens högsta byggnader, som under vintern har varit täckt med is vilket gjorde att polisen kände sig nödgad att rycka ut. Stora delar av trafiken i centrala Toronto fick spärras av medan höghöjdsspecialister fick skrapa rutorna på tv-tornet, nästan en halv kilometer upp.

anders niLsson

uttryck 1/076

Insändare

Medlemmar bör ha företrädeI höstas tecknade jag ett helårsmedlemsskap i UF, något som jag ända tills föredraget med Göran Persson (22 februari) har odelat posi-tiva erfarenheter av. Sedan dess frågar jag mig dock vad medlemskapet ger mig för fördelar, förutom ett rabatterat pris på föreningens föredrag samt föreningens tidning. Trots att jag kom på utsatt tid fick jag och ett drygt fyrtiotal personer vända i dörren med moti-veringen att det var knökfullt och att lokalen inte tillät fler människor. Sådana föreskrifter ska naturligtvis respek-teras, däremot tycker jag att det är svagt av UF att inte inse att en av vårens mest merite-rade talare (vår före detta statsminister Göran Persson), skulle intressera fler personer än vad Universitetshusets sal X förmår ta emot.Samt är det underligt att man från UF:s sida inte i första hand garanterar sina betalande medlemmar de platser som finns, utan ger engångsbesökare företräde om de infunnit före utsatt tid. Mitt förslag till er ansvariga är att låta de som betalar inträde för enskilda föredrag vänta till en utsatt tid, och därefter släppas in i mån av kvarvarande plats. Det enda som detta kräver är två separata köer och någon

form av tidsangivelse, vilket verkligen inte är för mycket begärt. Tills dess att någon form av bättring sker på denna punkt, kommer jag av allt att döma inte att prolongera mitt med-lemskap i föreningen. Björn Berglund

Programsekreterarna svarar:Det är roligt att höra att din huvudsakliga upplevelse av UF är positiv. Att du och många med dig inte rymdes under föredra-get med Göran Persson är något vi beklagar. Vi kommer att ta åt oss av din kritik och för-söka att arbeta på att finna alternativa föreläs-ningssalar till kommande stora arrangemang. Samtidigt vill vi påminna om att UF är en ideell organisation och att både tid och pengar saknas för att göra alla arrangemang perfekta. Dessutom har årets höga besökar-antal tagit oss lite på sängen, men vi ser det faktiskt som ett ganska angenämt problem att föreningen lyckas locka till sig så många intresserade medlemmar och andra besökare, även om vi självklart jobbar på att alla som vill ska få ta del av vår verksamhet. Vi är ständigt i behov av nya idéer och

lösningar och hoppas att du istället för att vända dig ifrån UF väljer att delta i förening-ens utveckling.

Hej!I Uttryck 4/06 finns en lista på “procent av befolkningen som är 60+”. Intressant att andra världskrigets tre axelmakter toppar den listan.I övrigt får jag tacka för en bra tidning!

Mvh, Göran

Uppföljning i Uttryck

kIrgIzIStan •Två år efter revolutionen i Kirgizistan, som Uttryck 3/05 skrev om, är situationen i den centralasiatiska republiken alltjämt instabil. Den förre presidenten Askar Akajev flydde till Ryssland efter att ett uppror mot hans alltmer despotiska metoder. Framröstandet av en ny regering, ledd av Kurmanbek Bakiev sågs som ett fall framåt för demokratin. Men presidenten har fått tampas med nya demonstrationer, politikermord och regeringsombildningar. Bland folket finns det ett utbrett missnöje med ökad brottslighet och politikerkorruption.

@Skriv till UF & Uttryck:

redaktionen@uf-uppsala.orgoch vinn en prenumeration på tidningen

Ordfront eller på tidningen Axess.

Studiestipendier

Årets bibliotek 2006Biblioteket vid Nordiska Afrikainstitutet är specialinriktat på det samtida Afrika. Samlingarna täcker hela kontinenten och tyngd-punkten ligger på samhällsvetenskap. e-mail: Library@nai.uu.se.

För mer information se hemsidan: www.nai.uu.se

Nya böcke r – Våren 2007

Bibliotek

www.nai.uu.sewww.nai.uu.sewww.nai.uu.se

ÖPETTIDERMåndag, tisdag och fredag: 12.00–17.00Onsdag, torsdag: 12.00–19.00

Genom studiestipendier får studenter, journalister och läromedelsförfattare i Norden möjlighet att ta del av bibliotekets material och institutets övriga resurser under en månad. Stipendiet täcker resa, bostad och bidrag till uppehälle.Ansökningsfrist 1 april/1 oktober

MATTHIAS BASEDAU, GERO ERDMANN OCH ANDREAS MEHLER (EDS)

Votes, Money and ViolencePolitical Parties and Elections in Sub-Saharan AfricaOm politiska partier och valsystem i Afrika, baserad på en jämförande studie i 28 afrikanska länder. Innehåller även intressanta jämförelser med Europa och den europeiska politik-forskningen.302 s., 91-7106-579-2, SEK 290

LARS BUUR, STEFFEN JENSEN OCH FINN STEPPUTAT (EDS)

The Security-Development NexusExpressions of Sovereignty and Securitization in Southern AfricaAnalyserar, utifrån material och fallstudier från länder södra Afrika, olika typer av säkerhetsaspekter och hur dessa är sammanlänkade med utvecklingen.284 s., 91-7106-583-0, SEK 320

CATRINE CHRISTIANSEN, MATS UTAS OCH HENRIK VIGH (EDS)

Navigating Youth, Generating AdulthoodSocial Becoming in an African ContextOm ungdomar och deras position i samhällen i Afrika och hur ung-domsgenerationen själv skapar och förändrar sin roll.272 s., 91-7106-551-2, SEK 280

HANS ERIK STOLTEN (ED.)

History Making and Present Day PoliticsThe Meaning of Collective Memory in South AfricaVilken roll spelar historien i dagens politik och samhälle i Sydafrika och hur används historien i olika sammanhang.376 s., 91-7106-537-7, SEK 200

ASSIS MALAQUIAS

Rebels and RobbersViolence in Post-Colonial AngolaKritisk granskning av våldet i det angolanska samhället efter det långa inbördeskriget.264 s., 91-7106-580-6, SEK 320

annons

GENUS I SYD jämställdhet ses inte längre som en effekt av ekonomiskt välstånd, utan som en förut-

sättning för det. jämställdhet och genus har vitt skilda in-

nebörder beroende på vem du frågar och var du är. Följ med till indien. till Vietnam. till

jemen och till sydafrika. Här hittar du människor med en

gemensam nämnare: en läng-tan efter jämställdhet.

uttryck 1/07 9

genUs I syd

ag möts dagligen av rapporter om att kvinnor utsätts för sexuella övergrepp och könsrelaterat våld. Kvinnor och barn är ofta extra utsatta under och efter väpnade konflikter

och krig. Vi ser exempel på detta i Darfur i Sudan och i Demo-kratiska Republiken Kongo.

Arbetet för att bekämpa sexuellt våld och förtryck kallas ofta Gender Justice. Men Gender Justice handlar även om civila rättigheter och ett kvinnoperspektiv i uppbyggandet av rätts-statsinstitutioner. Hur kan kvinnor bli del av samhällslivet om de inte har möjlighet att äga eller ärva egendom, inte har eko-nomiska rättigheter, inte har lagligt skydd inom ramen för ett äktenskap eller inte kan utbilda sig till att bli domare, åklagare eller lagstiftare?

Gender Justice handlar också om kvinnors roll i fredsproces-ser. Hur kan vi på bästa sätt ta till vara på kvinnors önskningar och rättigheter i en fredsprocess där fredsavtalen framhandlats av män?

Därför blev jag väldigt glad när jag efter endast en kort tid som biståndsminister blev erbjuden att sitta ordförande i Partners for Gender Justice in conflict affected countries till-sammans med den sydafrikanska justitieministern. Syftet med detta initiativ är att se till att de viktiga Gender Justice-aspek-terna lyfts fram i postkonfliktländer, freds- och försoningspro-cesser.

Tyvärr har det visat sig att man i många postkonfliktländer inte har tagit hänsyn till kvinnors kunskap och perspektiv. Därmed riskerar man också att skapa strukturer som exklude-rar kvinnors deltagande.

ristfälliga rättssystem behandlar ofta kvinnor orättvist. Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt genom att just sexuella övergrepp och könsrelaterat våld oftast blir de

domstolsfall som inte prioriteras. I många länder och regioner saknar kvinnor rättigheten att få sin sak prövad i domstol, då våldtäkt inte anses utgöra ett brott. Det kan också vara så att kvinnors vittnesmål inte räknas i rätten.

International Legal Assistance Consortium, ILAC, har sedan starten 2000 gjort stor konkret nytta på detta område, främst i utbildning av domare och jurister. Syftet är att stärka återuppbyggnaden av rättstater i postkonfliktområden. En av de största insatserna som Sverige bidragit till är utbildning av

irakiska jurister i internationell humanitär rätt.Kvinnors rätt måste avspeglas och ges lika hög prioritet som

andra juridiska intressen i nationell lagstiftning. Det är detta som FNs säkerhetsråds resolution nummer 1325 om kvinnor, fred och säkerhet handlar om.

Ett område som precis är i sin linda är den så kallade Dar-furdialogen i Sudan. Här bidrar Sverige med tio miljoner kro-nor till försoningsprocessen. Allt i syfte att samla företrädare för kvinnor, flyktingföreträdare, lokala ledare och andra delar av det civila samhället i diskussionen om hur freden ska byg-gas och bibehållas. Min/regeringens målsättning är att särskilt stödja kvinnors deltagande i denna viktiga dialog.

ag har under de resor jag gjort sett konkreta effekter av att kvinnor kan vara med och påverka. Kvinnors drivkraft är en förutsättning för utveckling. Jag har bland annat besökt

en sparkassa i Vilima Vitatu i norra Tanzania, där mestadels kvinnor gått samman för att kunna bygga upp egna sparkapi-tal. De har regelbundet sparat små belopp för sig och sin familjs utveckling.

Ett mer internationellt bekant och erkänt exempel är givetvis Grameen Bank. Tack vare smålån, mikrokrediter, har ett mycket stort antal människor i Bangladesh kunnat lyfta sig själva och sina familjer ur fattig-dom. Häpnadsväckande 97 procent av dem som lånat till sin egen utveck-ling är kvinnor…

Kvinnornas engagemang och entreprenörsanda går igen i många delar av världen, men för att staten ska kunna ta vara på drivkraften, måste kvinnors tillgång till rättssamhället garan-teras.

Vikten av kvinnors rättssäkerhet

GästkrÖNikÖr: Biståndsminister Gunilla Carlsson

J

B

J

fo

to

: Ås

a s

ve

ns

do

tt

er

, ud

uttryck 1/0710

genUs I syd

Jämställdhetgenom att lära sig cykla

iNDieN Formell jämställdhet är på plats, men skri-ande fattigdom och mossiga traditioner sätter hinder i vägen. Uttryck har besökt ett utbildningsprojekt i nordvästra Indien.

tjuGofem kvinnor stämmer in i sången. I staden Bikaner, i delstaten Ra-jasthan, hålls kurs för nyvalda kvinnliga politiker. Sången är gammal, men dess innehåll är till stor del en realitet på den indiska landsbygden. Inte minst i Ra-jasthan, som ofta beskrivs som en ”out-vecklad” delstat både ekonomiskt och so-cialt, lever seglivade könsroller kvar, där kvinnor förväntas skyla ansiktet för att visa respekt, och inte röra sig fritt utanför hemmet utan manligt sällskap.

Samtidigt har Indien sedan självstän-digheten en stark politisk tradition av att betona jämlikhet och förbjuda diskri-minering. Man har också gått långt i am-bitionen att inkludera de fattigaste och mest maktlösa grupperna — kvinnor, lågkastiga och ursprungsbefolkningen — i demokratins kärna. Sedan 1993 kvo-terar man in dessa grupper i de lokala politiska beslutsorganen, så kallade pan-

chayats, och en tredjedel av ledamöterna där ska numera vara kvinnor. Men kan man verkligen kvotera kvinnor till poli-tisk makt?

Reformen är omstridd och omdömena minst sagt splittrade — ett sällsynt ex-empel på att göra den parlamentariska demokratin verkligt representativ, enligt vissa, medan andra kallar den en politiskt korrekt reform som inte fungerar i prak-tiken. Kritikerna menar, och med visst fog enligt undersökningar som gjorts, att de kvinnliga ledamöterna som inte är läskunniga riskerar att bli ”marionetter” för manliga familjemedlemmar eller po-litiska tjänstemän, som i själva verket tar makten och samtidigt gör privataffärer av politiken.

men mitt i det här gapet mellan ju-ridisk jämlikhet och en skriande brist på praktiska förutsättningar för politiskt inflytande verkar också många indiska frivilligorganisationer med att stärka ny-valda kvinnliga ledamöter genom ledar-skapsutbildningar. Just den här kursen arrangeras av the Hunger Project och kallas Aagaz Academy, hindi för ”en ny

början”. Det är andra dagen och stäm-ningen är uppsluppen; de flesta känner varandra sedan innan eftersom de kom-mer från grannbyar. Till ljudnivån bidrar också att de flesta av de yngre kvinnorna har med sig sina minstingar — en förut-sättning för att kunna vara hemifrån en vecka i sträck.

Ganga Gupta leder kursen och hon försöker ingjuta pondus i kvinnorna.

– Ni är politiker, ni måste uppträda som det också, säger hon, och uppmanar kvinnorna att ta bort slöjan från ansik-tet och att titta upp när de pratar. Mot-ståndet är stort i början, men övervinns gradvis genom improvisationsövningar där dans och sketcher får ersätta det som är svårt att få fram muntligt. Sånger och feministiska slagord är också en integre-rad del av undervisningen. Nävarna åker upp i luften, och som västerländsk femi-nist är det lätt att bli tagen av en syn som här mest känns igen från internationella kvinnodagen.

På schemat står diskussioner om de-mokrati, könsroller och orsaker till fat-tigdom, men också ”teknisk träning” som att lära sig behärska en radioappa-

När jag föddes grät min mammanär min bror föddes firade man

min bror leker, går i skolan och dricker mjölkmedan jag sopar golven, diskar kas-truller och gifts bort tidigt”

”

genUs I syd

uttryck 1/07 11

genUs I sydgenUs I syd

rat, en mobiltelefon, en dator, och — en cykel. Det handlar om att få tillgång till information och kommunikationsmedel — men också om att spräcka barriärer för vad som ses som kvinnligt och manligt, och därmed vad som är möjligt.

– Det viktigaste skälet till att vi lär dem cykla är att försöka ändra deras inställ-ning från ”jag kan inte” till ”jag kan”, säger Ganga. Kvinnor får lära sig att de inte klarar av någonting, och cykling ses

som en typiskt manlig grej. Vi försöker få dem att inse att de kan hantera tekniska prylar. I slutändan handlar det om att få dem att inse att de till och med kan vara politiska ledare.

i indien är kvoteringen av kvinnor till politiska församlingar inte bara en fråga om att göra demokratin mer represen-tativ. Många hoppas också på att kvin-norna, som ofta har upplevt fattigdomen

själva på nära håll men sällan har haft någon chans att påverka tidigare, nu ska lyckas komma till rätta med den floreran-de korruptionen och istället använda sin politiska makt till att prioritera grund-läggande mål som hälsovård och utbild-ning. Hur upplever då kvinnorna i fråga själva det hela?

Sona Bai har varit vald i två år. Hon är starkt kritisk till hur ordföranden och den statligt anställde sekreteraren i hen-

Teknisk Träning används för aTT öka självkänslan hos poliTiker i den indiska delsTaTen rajasThan.

folkligT, fesTligT, färgglaTT. Med hjälp av projekT soM sewa:s växer nu en ny kader av poliTiker fraM i indien.

uttryck 1/071�

genUs I sydgenUs I syd

nes panchayat sköter sina uppdrag. – De ger oss inte fullständig informa-

tion om vilka beslut som tas, för att de tror att vi inte förstår någonting. Och så vill de fylla sina egna fickor. Om de skulle ge oss information om alla välfärdspro-gram som staten har så skulle folk förstå hur mycket pengar som finns till att ut-veckla byn, och då skulle inte ordföran-den kunna sko åt sig av den offentliga budgeten.

Hanipa håller inte med. – Ordföranden i min by gör ett väldigt

bra jobb och tar inga mutor. Det finns de som inte gillar honom, men det är snara-re för att han inte ger dem några fördelar för att de röstar på honom.

När det gäller prioriteringar i arbetet är dock de två kvinnorna någorlunda överens.

– Jag vill i första hand hjälpa kvinnor i min by som har problem, till exempel de som blir slagna av sina män när de har druckit, säger Sona. Det är min för-sta prioritet, att stödja kvinnor som får ta smällarna av männens och samhällets förtryck.

– Det viktigaste är att förbättra villko-ren för de fattiga, säger Hanipa. Att ge dem det de har rätt till, både ekonomisk hjälp och annat.

Det blir lunchdags. En generös buffé av diverse grönsaksröror, ris, bröd, sallad och yoghurtsås dukas upp.

– Är det här en statlig kurs?, frågar min tolk Jayant, en medelålders man som annars jobbar som guide. Staten erbjuder kurser på några dagar för alla nyvalda le-damöter, men kvaliteten på kurserna är omdiskuterad, och även Jayant är skep-tisk till dem. När jag säger att kursen hålls av en NGO nickar han.

– Ledarna är så engagerade, de an-stränger sig verkligen för att aktivera kvinnorna, det skulle aldrig hända på en statlig kurs, säger han.

Det låga betyget på de statliga insatserna kan å andra sidan vägas upp något av att

staten är med och finansierar många av de projekt som frivilligorganisationer driver för att utbilda panchayat-ledamöter. Ut-ländskt bistånd spelar också en viktig roll i finansieringen, och bland andra svenska Sida har tidigare stöttat liknande projekt.

aaGaz academy är inne på sitt andra år, och hur framgångsrik strategin blir är svårt att säga än på ett tag. 75 mil längre söderut, i delstaten Gujarats huvudstad Ahmedabad, finns däremot en organisa-tion som gjort sig känd över hela Indien för sina insatser för att förbättra levnads-villkoren för kvinnor i informella sektorn.

SEWA, Self-Employed Women’s Asso-ciation, organiserar sedan 70-talet kvinnor som jobbar som gatuförsäljare, på ackord i hemmet eller som jordbrukare, för att nämna några exempel på vilka ”egenan-ställda” arbetare som brukar räknas till informella sektorn. Det är en grupp som arbetar utan försäkringar,

arbetsmiljöskydd, och ibland också utan tillstånd.

Eftersom de inte har någon arbetsgi-vare att förhandla emot kan de inte heller gå med i fackföreningar, vilket gör

det svårt att förändra deras osäkra situa-tion.

Trots det är det ingen liten grupp det handlar om; hälften av Indiens arbetande befolkning försörjer sig inom den infor-mella sektorn, räknar man in småjord-brukare hamnar siffran runt 90 procent. Sedan 70-talet har SEWA byggt sitt arbe-te på devisen – numera allenarådande i utvecklingssammanhang – om ”hjälp till självhjälp”, och håller därför ledarskaps-utbildningar för att uppmuntra kvinnor att starta egna fackföreningar. Strategin liknar alltså the Hunger Projects, men där Aagaz Academy försöker stärka kvinnor-nas inflytande på den politiska arenan, arbetar SEWA för att ge dem ekonomiskt självbestämmande. – Oberoende är viktigt, säger Reema Ka-poor, som arbetar med SEWA:s utbild-ningsprogram. Om en kvinna är ekono-miskt oberoende kan hon bestämma sig för att lägga pengar på sina döttrars ut-

”ni är politiker, ni måste uppträ-da som det ock-så”, säger hon, och uppmanar

kvinnorna att ta bort slöjan från

ansiktet

folkligT, fesTligT, färgglaTT. Med hjälp av projekT soM sewa:s växer nu en ny kader av poliTiker fraM i indien.

uttryck 1/07 1�

genUs I syd

bildning istället för på maffiga och dyra bröllop. Om hon däremot är beroende av mannen får hon svårt att hävda sig.

ett av seWa:s första initiativ – för att uppmuntra just det ekonomiska obe-roendet – var att starta en bank, som lig-ger alldeles över gatan. Klockan halvfyra på eftermiddagen, under rusningstid, är bänkarna fulla av kvinnor med bank-böcker i händerna som väntar på att göra sina dagliga transfereringar. Det blir inte mer än några tior som sätts in på kontona — men där sitter de säkert och genererar också lite ränta.

SEWA erbjuder också bland annat barnomsorg, hälsovård, försäkringar och rättshjälp åt sina medlemmar. Det är inte bara en fråga om att fylla ett behov, utan också om att använda resurserna smart. Enligt SEWA hänger allting ihop; det spe-lar ingen roll hur förmånliga lån man änerbjuder, om låntagarna inte har barnom

-sorgen ordnad, eller lever under såbedrövliga förhållanden att undernäring och sjukdomar hindrar dem från att arbe-ta, kan de ändå inte betala tillbaka lånen.

– Det räcker inte med pengar, man måste ge information och praktiska förut-sättningar också, säger Reema. Ta till ex-empel barnomsorgen. Den statliga barn-omsorgen har öppet kanske fyra timmar om dagen, men våra kvinnor jobbar inte halvtid. De jobbar från tidig morgon till sen kväll. Våra daghem är en förutsätt-ning för att de ska kunna arbeta. Det är viktigt att ha allt samlat på samma ställe också, det får medlemmarna att vilja stan-na kvar.

vilken är den största utmaningen för kvinnor i informella sektorn nu jämfört med när ni startade SEWA för trettio år sedan?

– Nu är det globaliseringen. Våra kvin-nor är små försäljare, och den största ut-

maningen är hur vi kan sätta dem i kon-takt med de nya globala marknaderna. Det går inte att stänga gränserna längre. På sjuttiotalet var den största utmaning-en att organisera dem, att få dem att gå ut från sina hem. Grossisterna var väldigt starka på den tiden och det fanns en stor rädsla för att förlora jobbet om man gick med i en fackförening. Det problemet finns kvar till en viss del nu också, men vi är ett etablerat namn nu så vi behöver inte längre kämpa för att få dem att komma till mötena. De har smakat på frukten och vet vad de får tillbaka.

Mörkret faller så småningom snabbt i Bikaner. Kylan och myggen tilltar. På gräsmattan utanför kurslokalen spelas det cricket och badminton. Den teoretiska undervisningen är slut för dagen, men det finns faktiskt en tanke även bakom den här aktiviteten. Liksom att lära sig cykla handlar det om att skapa större rörelsefrihet och tänja på gränserna för vad man klarar av – och kanske också för vad som passar sig. Sona, Hanipa och de andra snubblar över och fastnar i långa kjolar och sjalar, men leklusten är uppenbar; det här är en lyx som det för-modligen inte finns utrymme för i den dagliga byrutinen. Om en vecka är de tillbaka i vardagens arbete. Så, kommer kursen verkligen att förändra någonting, frågar jag otåligt. Ganga Gupta gör inga omskrivningar.

– Man kan säga att vi befinner oss i en övergångsfas. De här kvinnorna har ”haft makten” i två år, men de har inte styrt i realiteten. Genom den här kursen försö-ker vi få dem att ta sig in i politiken på riktigt, och ge dem en sorts plattform att starta från. Det är helt nytt territorium för dem, och vi kan inte utvärdera på två da-gar om det kommer att lyckas eller inte. Det vi kan göra är att visa dem vägen, så att de själva kan skapa förändring i sitt ar-bete de kommande åren.

Maria Elowsson

genUs I syd

u

uttryck 1/071�

genUs I syd

syDaFrika De många våldtäkterna är en av förklaringarna till att Sydafrika är hårt drabbat av hivepidemin. Ämnet är känsligt för reger-ingen eftersom en del av problemet anses ligga i kulturen. Alla dessa frågor – hiv/aids, våldtäkter och den sexistiska kulturen – kom att sammanfalla i en rättegång mot landets vicepresident.

MED SExISMEN SoM MotStåNDarE

tt år har snart gått sedan Jacob Zuma ställdes inför rätta som miss-tänkt för våldtäkt. Vicepresidenten

nekade till brottet och friades, men han medgav att han hade haft sex med kvin-nan som anklagade honom. Han hävda-de att kvinnan, en vän till familjen, i själva verket hade förfört honom.

Utanför domstolen genomfördes de-monstrationer både mot och till försvar för Zuma. Hans anhängare framställde honom som offret och kvinnan, som i medierna kallades Kwezi, som den skyl-dige. Hon anklagade en oskyldig man, en man som vigt sitt liv till kampen mot apartheid, som suttit fängslad på Robben Island tillsammans med Nelson Man-dela, de fattigas förkämpe, en man som fortsatt strida för jämlikhet och rättvisa medan andra svikit kampen. Att Kwezi tidigare anklagat minst fem andra män för våldtäkt vändes mot henne eftersom ingen av dem fällts. Både kvinnor och män slöt upp bakom Zuma och hävdade att han utsatts för en politisk komplott av grupper som inte ville se honom ef-terträda Thabo Mbeki som president.

Utanför domstolen brändes dockor som föreställde Kwezi.

– Om man talar klarspråk, särskilt mot någon inom partiet eller någon som anses ha bidragit mycket till den politiska kam-pen i landet, så anses det vara förräderi, berättar Carrie Shelver från föreningen People Opposing Women Abuse till Los Angeles Times. Under apartheidtiden var det allmänt känt att det skedde över-grepp i ANC:s exilläger i grannländerna. Manliga ledare förväntade sig ”service” från kvinnorna. I lägren uppmanades kvinnorna att inte tala om övergreppen och än idag har ingen ställts inför rätta.

under rätteGÅnGen medgav Jacob Zuma också att han kände till att kvin-nan var hivsmittad, men eftersom han inte hade någon kondom kunde han inget annat göra än att ha oskyddat sex. För en man som tillhör zulufolket, förkla-rade han, är det inte möjligt att avvisa en kvinna som vill ha sex. Från sin tid som ordförande för South African National AIDS Council hade han också förstått att risken för att hiv skulle överföras från en

kvinna till en man är minimal. Dessutom, berättade han, ”tog jag en dusch för att tvätta bort hiv-viruset”. Dagarna efteråt blev Sydafrikas aidsorganisationer ner-ringda av människor som undrade om man verkligen kunde ersätta en kondom med en dusch. ”Sådana uttalanden kan spoliera år av hårt arbete,” sade aidsakti-visten Vicci Tallis till brittiska BBC.

Omkring sex miljoner människor – över en tiondel av Sydafrikas befolkning – beräknas vara hivsmittad, en siffra som varje dag stiger med ytterligare cirka 1 700 personer. De som drabbas är ofta unga människor, i åldrarna 15-24 år och majoriteten är kvinnor. Enligt Unicef är de många våldtäkterna en del av förkla-ringen. Över 50 000 våldtäkter anmäls på ett år till den sydafrikanska polisen. BBC hävdar att det totala antalet våldtäkter är betydligt fler, omkring en och en halv miljon per år.

anc har laGt fram ambitiösa planer för att hindra spridningen av hiv. Resur-ser har bland annat lagts på att förbättra tillgången till kondomer och utbilda lä-

E

karkåren. Samtidigt har partiet anklagats för att inte ta problemet på tillräckligt stort allvar. Enligt presidenten, Thabo Mbeki, är statistiken överdriven. Dessut-om behövs det mer forskning kring sam-bandet mellan hiv och aids, innan man säkert kan fastslå att en sådan finns. De höga dödstalen beror i huvudsak på den utbredda fattigdomen, som är ett arv från apartheidtiden, och därför är det genom fattigdomsbekämpning man bör angripa problemet, menar han.

Även om fattigdomen säkerligen är en viktig faktor hävdar Mbekis kritiker att hans ifrågasättanden av forskningen kring hiv och aids hindrar arbetet mot virusets spridning. Regeringen har hit-tills varit skeptisk till att subventionera mediciner som förebygger hiv för våld-täktsoffer. Aidsorganisationen Treatme-ant Action Campaign, som arbetat med denna fråga i flera år, har anklagats för att vara läkemedelsföretagens lobby-grupp. Enligt Mbeki överdriver dessa företag medicinernas betydelse i syfte att tjäna pengar.

Presidenten har sedan några år tillbaka

hållit sig i bakgrunden i diskussioner om hiv. Sedan 2002 är regeringen officiella ståndpunkt att hiv orsakar aids. Numera ligger frågan på hälsoministerns bord. Vid en internationell aidskonferens i To-

ronto 2006 förklarade hon att det fanns bra alternativ till bromsmediciner: vitlök, potatis och rödbetor. 65 av världens le-dande aidsforskare undertecknade efter detta ett brev till president Mbeki, där man krävde ministerns avgång.

enliGt anders carlsson, dokto-rand i idé- och lärdomshistoria vid Upp-sala universitet, som en tid varit bosatt i Pretoria i Sydafrika, kan en del av för-klaringen till Mbekis ståndpunkt mot förebyggande och bromsmediciner vara finansiella problem. Att subventionera dessa läkemedel skulle kosta mycket. Motsättingarna stannar emellertid inte där. Mbeki vänder sig även mot vanliga förklaringar till varför Sydafrika drabbats speciellt hårt. Den vita journalisten och aidsaktivisten Charlene Smith, som själv våldtagits av en svart man, är en av de som menar att orsaken till att så många våldtäkter sker i Sydafrika ligger i attity-der och traditioner i sydafrikansk kultur. För Mbeki är detta ett rasistiskt försök att demonisera sexualiteten hos svarta.

Författaren William M. Gumede häv-dar i sin kolumn i Washington Post att Sydafrikas problem med såväl hiv som våldtäkter har sin förklaring i de patri-arkala strukturer som finns i landet. ”I generationer har män betraktat kvinnor som sina ägodelar,” skriver han. Sedan ANC kom till makten har könsrollerna utmanats, bland annat genom att köns-kvotering införts på arbetsplatser. Män-nen har haft svårt att hantera dessa för-ändringar och som följd har våldet mot kvinnor ökat, hävdar Gumede.

Gumede menar att rättegången mot Zuma var en chans att få igång en debatt om sexism och därigenom förändra at-tityder. En chans som gick förlorad då rättegången delade människor i två läger – för och emot Zuma. Kanske har situatio-nen för många kvinnor rent av försämrats av händelserna i och utanför domstolen. Liepollo Lebohang Pheko, politisk ana-lytiker vid Gender and Trade Network in Africa, skriver att rättegångens stora förlorare är ”trovärdigheten hos varje kvinna som går till någon polisstation för att göra en anmälan om våldtäkt.”

Markus Holdo

Under apart-heidtiden var det allmänt känt att det skedde över-

grepp i anC:s exilläger

hiv

uttryck 1/07 1�

genUs I syd

u

fo

to

: em

ily

Bu

ck

le

r

jacob ZuMa — eTT affischnaMn.

uttryck 1/0716

genUs I syd

ör tillfället är Ha ensam vårdnads-havare åt sin dotter eftersom maken arbetar i Tyskland och mycket säl-

lan är hemma. Hans arbete gör det ekono-miskt möjligt för Ha att faktiskt vara hem-mafru, men det är ingenting hon önskar.

– Jag blir uttråkad av att ta hand om hus och barn, jag måste få jobba.

Oavsett vad hon själv vill förväntar sig samhället att hon ska ta ansvar för hem och barn, det är inte mannens domän. Väljer kvinnan att arbeta får hon göra det medveten om att hon även måste se till att hemmet sköts.

– Jag vill komma ut och träffa männis-kor. Jag vill lära mig nya saker och känna att jag utvecklas. Tyvärr ser min man helst att jag är hemma, men eftersom han inte är här så får han leva med att jag gör som jag vill.

att vara ensam med hem och barn kan omöjliggöra förvärvsarbete, men Ha har haft tur. Hon har kunnat flytta hem till sina föräldrar som hjälper henne att ta hand om dottern de dagar hon är sjuk och inte kan gå till förskolan. Vietnam har en väl utvecklad barnomsorg, något som är en förutsättning för att kvinnorna ska kunna bli yrkesverksamma. Det är också ett mycket viktigt inslag i en lyckad fat-tigdomsbekämpning. I fattiga kommu-

ner får föräldrarna dessutom ha barnen gratis i förskolan, något som möjliggör två inkomster till hushållet.

has föräldrar ser också till att det kommer mat på bordet. På den vietna-mesiska landsbygden finns det inte någ-ra närbutiker där man kan köpa något halvfabrikat att värma och även om det hade funnits hade få kunnat betala vad det kostar. Istället är två dagliga turer till marknaden det enda alternativet, en gång för att köpa hem lunchmaten och en gång för middagsmaten. Maten tilla-gas från grunden, vilket innebär att den ofta köps levande. Att matlagningen tar sådan tid gör att hårt arbetande familjer ofta överger en sund kosthållning och övergår till att äta snabbnudlar flera da-gar i veckan. Vietnamesiska snabbnudlar är inte mer näringsriktiga än svenska, men i Vietnam föreligger ett större folk-hälsoproblem eftersom allmänbildningen inte alltid medger en föreståelse av vilka risker en ensidig kost innebär.

Maten och barnen sätter även käppar i hjulen för kvinnor med karriärsambitio-ner på ett aningen mer oväntat vis. Kvin-nor som måste hem och laga lunch eller hämta barn på dagis har inte möjlighet att delta i affärsluncher och framförallt inte i affärsmiddagar. Sådana samman-

komster utgör en oerhört viktig informell kanal för spridning av information och utvecklande av personliga nätverk, men för att bli inbjuden måste kvinnan inte bara vara ledig från mat och barn utan också kapabel att dricka med männen. I norra Vietnam där Ha är yrkesverksam har drickandet en mycket framskjuten position. Om det är svårt att komma ifrån hemmabestyren är det naturligtvis än mer problematiskt, för att inte säga medi-cinskt olämpligt, att dricka ikapp med de erfarna och rundhylta männen.

det verkar dock som att det ligger en förändring i luften. Allt eftersom fler kvinnor börjar resonera som Ha kommer samhället och dess förväntade könsroller med största sannorlikhet att modifieras. Förhoppningsvis kommer det att vara självklart för Has lilla dotter att kvin-nan också förvärvsarbetar. Kanske får Ha också en son för vilken det också blir självklart med en yrkesarbetande kvinna. I den bästa av världar kommer det även att bli självklart för honom och männen i hans generation att de måste ta en aktiv del av det tunga ansvar som idag vilar på kvinnorna, något som hela samhället kommer att tjäna på.

Lena Westerlund

Desperate housewife,VietnamvietNam Att supa eller att stryka — det är frågan. Engelskläraren Ha om att kombinera barn och karriär.

F

u

Gu

idE

cc

a 2007

uttryck 1/07 17

genUs I syd

MasterprograM i statsvetenskap

Programmet ges första gången höstterminen 2007 och ger både bredd och fördjupning inom ämnet statsvetenskap. Inom programmet finns åtta olika inriktningar: Europeisk politik; In-ternationella relationer; Offentlig politik och organisation; Poli-tik och ekonomi; Politik och kön; Politik och utveckling; Politisk teori, samt Svensk politik.

En masterexamen i statsvetenskap ger dig en utmärkt grund för en vidare karriär inom både arbetsliv och akademisk verk-samhet. Programmet medger möjlighet till yrkesförberedande praktik hos myndighet, företag eller organisation. Dessutom ges tillfälle till både utlandsstudier och internationella fältar-beten.

Sista ansökningsdag: 12 juniYtterligare information: www.statsvet.su.se

Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

ag träffar Vandana Shiva efter ett fö-redrag som hon håller tillsammans med andra forskare på World Social

Forum i Nairobi, Kenya. Indiska Vanda-na Shiva är den stora stjärnan, och efter föredragets slut flockas unga människor runt henne för att få svar på sina frågor. Efter mer än 20 år som verksam aktivist har hon byggt upp en respekt och beund-ran som är få förunnade.. Energin väller ur henne när hon svarar på mina frågor om kvinnors rättigheter.

– Den absolut viktigaste frågan för kvinnor i Syd är att bli erkända som pro-duktiva och kreativa människor och att få sina rättigheter tillgodosedda.

Hur gör man detta?– När multinationella företag tar fröna

från bönderna, måste vi kvinnor säga: ”dessa frön tillhör vårt kollektiva arv”. När företag tar ifrån kvinnor rättighe-ten att producera mat på lågskalenivå, måste vi fortsätta att göra mat av hög kvalitet och att skapa vårt eget leverne. När företag och Världsbanken säger att de ska privatisera vattnet, måste vi säga det kvinnor säger världen över: ”Vattnet tillhör jorden och dess samhällen, det är inte en vara.”

vandana shiva ser en viss skillnad på den viktiga kampen för kvinnors rät-tigheter i Syd och den som utkämpas på

många andra platser i världen. – Eftersom kvinnor i Syd fortfarande är de primära producenterna av grundläg-gande förnödenheter är kampen för att försvara till exempel ekologiska rättighe-ter, rätten till jorden, mänskliga rättighe-ter och rätten att kunna arbeta med sina händer mer levande i Syd. Men till slut är de grundläggande frågorna desam-ma: när Tjernobyl inträffade sa kvin-nor i Europa sam-ma sak som kvin-nor gjort vid andra tillfällen då deras mark förstörts: ”Vi måste skydda jor-den, och våra liv, och företagen kan inte förvandla jor-den till en lekplats genom att förstöra, förorena och pri-vatisera den.

På vilket sätt är katastrofer som Tjernobyl värre för kvinnor?

– De är värre för kvinnor för att det är de som har sörjt

för produktionen som slagits ut. Det är värre på grund av uppdelningen av arbe-tet, inte på grund av biologiska orsaker. Det handlar inte om kvinnors sköten, det handlar om kvinnors händer.

christian Wohlert

iNtervJu Miljöaktivisten som kämpar för bönders rätt att behålla sina organiska jordbruk, fysikern som tilldelades det alternativa Nobelpriset, eller ekofeministen som hon något motvilligt kallas. Uttryck har talat med Vandana Shiva om kvinnor i Syd.

Ju

uttryck 1/0718

genUs I syd

ngefär samtidigt som sommaren gör sitt inträde i Sverige så har världen kommit halvvägs fram

till den tid då FN:s millenniemål bör vara uppfyllda. Jeffrey Sachs, professor i eko-nomi och författare till boken The End of Poverty, menar att millenniemålen fortfarande är uppnåbara och att dagens generation är den första som kan utrota världsfattigdomen. Intressant nog har fyra av dessa åtta övergripande utveck-lingsmål en tydlig koppling till jämställd-het.

Ett av de viktigaste organen som arbe-tar med frågor som rör sexuell och repro-duktiv hälsa, mödravård och familjepla-nering är FN:s befolkningsfond UNFPA.

de mÅl som fonden strävar efter se-dan konferensen i Kairo 1994, är att det ska finnas en universell tillgång till möd-ravårdskliniker, att lika många flickor

som pojkar ska få möjlighet att gå i sko-lan, att decimera mödra- och spädbarns-dödligheten samt att informera om pre-ventivmedel och genom detta minska både antalet oönskade graviditeter och risken för spridning av hiv/aids. Fonden är en av de minsta, men samtidigt mest kontroversiella organisationerna inom FN-familjen.

Trots motstånd från länder med starka konservativa opinioner som Vatikansta-ten, Polen, Malta och USA och trots UN-FPA:s ringa storlek har organisationen kunnat påverka livet för miljontals kvin-nor i världens fattigaste länder, vilket visar att idéer fortfarande är viktigare än resurser inom FN-systemet.

sedan ett antal År tillbaka har USA fryst inne sitt årliga bidrag på cirka 240 miljoner kronor till UNFPA på grund av att organisationen, hävdar man, stödjer den kinesiska abortpolitiken. En intres-sant konsekvens av det amerikanska agerandet är att UNFPA både fått en betydligt bättre ekonomi samt stöds av en ansenligt större skara länder. Många länder bidrar med stora summor pengar, exempelvis Sverige, som är fondens näst största bidragsgivare. Andra länder kom-mer ibland förbi UNFPA:s kontor med

ett par dollar för att mer symboliskt visa sitt stöd.

Men stöd behöver inte alltid bestå av pengar. En av de personer som livligast försvarat UNFPA:s arbete är Nicholas D Kristof som är journalist och kolumnist på New York Times. Han tilldelades un-der förra året sitt andra Pulitzerpris för sin kritiska granskning av mördandet i Darfur. I USA fick han även tämligen stor uppmärksamhet för sitt uttalande att amerikanska feminister inte bryr sig om de afrikanska kvinnornas situation.

under en föreläsninG som Kristof höll i oktober, i den sal där FN:s ekono-miska och sociala råd vanligen träffas, beskrev han frågan om jämställdhet mel-lan män och kvinnor som århundradets viktigaste fråga. Han pekade på hur kam-pen mot slaveriet fördes under 1800-talet och att denna kamp under det följande århundradet riktades mot totalitarismen. Under 2000-talet kommer kampen, enligt Kristof, istället att fokuseras på alla for-mer av könsdiskriminering.

Det var när han bodde i Kina som Kristof bodde i Kina som han blev intres-serad av genusfrågor samt sexuell och reproduktiv hälsa. Hans uppvaknande kom när han började jämföra den upp-

milleNNiemåleN Jämställdheten upptar hälften av FN:s millenniemål. Bland de som tydligast uppmärksammat detta finns FN:s befolkningsfond UNFPA och Pulitzerpris-vinnaren Nicholas D Kristof.

U

KrIStofS bIDraGtIll JäMStällDhEtSpUSSlEt

fo

to

: la

nt

er

n l

iGh

t p

ro

du

ct

ion

s

uttryck 1/07 19

genUs I syd

märksamhet som de omkring 800 döda på Himmelska fridens torg fick i jämfö-relse med de 30 000 kvinnliga foster som, till följd av enbarnspolitiken, aborterades varje år i Kina.

kristof talade under sitt anförande varmt om fördelarna med utbildning av flickor och pekade på att det leder till en minskad risk för trafficking, mödra- och spädbarnsdödlighet samt att det även gav ökad tillväxt för landet. Kristof fram-höll att enkla medel kunde leda till en betydligt högre utbildningsfrekvens hos flickor i utvecklingsländerna. Att använ-da resurser för att bygga nya skolor är visserligen bra, men fungerande toalet-ter och gratis skollunch kan ha lika goda effekter. Genom att bygga toaletter mot-verkas tendensen att flickor hoppar av skolan när de får sin första menstruation.

Vidare ansåg Kristof att det interna-tionella samfundet stundtals lade ner för

mycket kraft på att försöka få till stånd juridiska förändringar i olika länder. Han menade istället att man borde arbeta med förändringar av attityder eftersom lagarna i många fall ändå inte lyds ut-anför de stora städerna; det är viktigare att det finns möjlighet att göra en säker abort, än att det är lagligt att genomföra ingreppet.

Genom personer som Nicholas D. Kristof och organisationer som UNFPA börjar utvecklingsdebatten förändras. Det är fortfarande viktigt att försöka åstadkomma strukturella förändringar som över tid kan leda till en hållbar ut-veckling och en dräglig livssituation för alla jordens invånare.

samtidiGt är det angeläget att våga leta efter konkreta lösningar som kanske inte alltid är så dyra eller komplicerade. Ett exempel är UNFPA:s storsatsning mot fistel, en sammanväxning av inre organ i

underlivet som kvinnor kan drabbas av efter en förlossning, vilket bland annat kan leda till livslång inkontinens. Över två miljoner kvinnor i syd lever med det-ta problem, vilket med sina förödande sociala konsekvenser i sin tur ofta förvär-rar deras fattigdom. Då detta kan rättas till med en enkel operation förekommer fistel i princip inte i västvärlden. UNFPA arbetar för att utrota fistel före 2015 och arbete sker idag redan i 35 länder.

millenniemÅlen beskrivs stundtals som the chance of a lifetime. Det är viktigt att arbetet med implementeringen av dessa mål även i fortsättningen går hand i hand med arbetet för att öka jämställd-heten i Syd. Annars finns det en risk att halva jordens befolkning aldrig får denna chans. u

Jonatan Bergström Jürisoo

ill

us

tr

at

ion

: em

ma

en

Gs

tr

öm

uttryck 1/07�0

genUs I syd

slutet av september förra året hölls det presidentval i Jemen. I huvudstaden Sana’a blandades det vanliga larmet

från försäljare i souqen och moskéernas böneutrop med de politiska partiernas officiella melodier som oavbrutet dånade ut genom högtalare och megafoner. Pre-sidentkandidaternas valaffischer täckte varje vrå av Sana’as tusenåriga byggna-der och vindlande gränder, och runt Je-mens oräkneliga bergsbyar var berg och kullar täckta med partiernas symboler. Överallt syntes lila tummar som avslö-jade att röstningen var i full gång.

valet Gällde presidentposten och ledamöterna till lokalförsamlingarna i Jemens 20 prvinser. De två främsta presi-dentkandidaterna var Ali Abdullah Saleh för det sittande regeringspartiet General Peoples Congress och Faisal Bin Shamlan

för det största oppositionspartiet Islah. Republiken Jemen bildades 1990 efter en sammanslagning av Nordjemen och Syd-jemen. Nordjemens tidigare president Ali Abdullah Saleh tog då över presidentpos-ten, och har suttit vid makten sedan dess. Inte helt oväntat blev Saleh omvald även i detta presidentval 2006, och är nu den president som suttit längst i arabvärlden, med undantag för Khaddafi i Libyen.

Valet sågs av de flesta internationella observatörer som en demokratisk fram-gång, jämfört med det förra president-valet. Oppositionen hävdade dock att en rad felaktigheter begåtts, och det råder ingen tvekan om att många oegentlighe-ter förekom som inte skulle accepterats i en mer utvecklad demokratisk stat. Detta beror delvis på att stora delar av landet ligger utanför statens effektiva kontroll, där vissa stammar lokalt har betydligt

mer av både vapen och makt än staten. Ett ytterligare problem var att antalet

registrerade väljare är lågt. Antalet kvin-nor som registrerats som väljare har dock

JemeN Valet i Jemen 2006 har bedömts vara en milstolpe för landets demokratiska utveckling. Trots detta finns bara tre kvinnor i landets regering och parlament. I ett land där konservativa värderingar och stamtraditioner dominerar samhällslivet går kvinnans intåg i politiken långsamt.

Idär varje

kvinna i genom-snitt föder sju

barn, blir antalet yrkesarbetande kvinnor följaktli-

gen lågt

bESlÖJaD polItIK

Fot

o: E

Liza

BE

tH

You

nG

uttryck 1/07 �1

genUs I syd

ökat kraftigt de senaste åren. I det senaste valet var 42 procent av de registrerade väljarna kvinnor, vilket kan jämföras med 1993 då bara 15 procent av de regist-rerade väljarna var kvinnor.

vad Gäller antalet kandidater som ställde upp i det senaste valet var kvin-norna desto sämre representerade. Ingen kvinnlig presidentkandidat fanns, och i lokalförsamlingarna fanns 149 kvinnliga kandidater som ställde upp till val, mot cirka 20 000 manliga kandidater. Jemen har för närvarande en kvinnlig parla-mentsledamot i ett parlament med 301 ledamöter och två kvinnliga ministrar, socialministern och ministern för mänsk-liga rättigheter.

Jemen är ett land med mycket traditio-nella könsroller, där män och kvinnor på många områden lever åtskilda liv. Sed-

vänjan att kvinnor bär niquab (slöja som täcker ansiktet, och enbart visar ögonen) bidrar till att män och kvinnor särskiljs i det offentliga livet. I ett land där tradi-tionen säger att kvinnans främsta arbete är det i hemmet, och där varje kvinna i genomsnitt föder sju barn, blir antalet yrkesarbetande kvinnor följaktligen lågt. Och de kvinnor som haft turen att få en utbildning och arbete, slutar vanligtvis arbeta om de gifter sig.

rättsliGt sett lever dock jemenitis-ka kvinnor, åtminstone på pappret, i stort sett i fullständig jämställdhet med män, och i jämförelse med vissa andra arablän-der ligger Jemen långt framme på detta område. Trots de mycket konservativa sociala normerna finns det en utbredd enighet om kvinnors rätt att delta poli-tiskt genom att rösta. När det kommer till

frågan om kvinnors deltagande som po-litiska kandidater är enigheten inte lika stor. De politiska partierna har beskyllts för att vara väldigt intresserade av kvin-nors röster vid val, men att inte nämnvärt arbeta för att lyfta fram kvinnliga kandi-dater. Det jemenitiska samhället utmärks alltså av en stor kontrast mellan å ena sidan konstitutionen, som tydligt stöder kvinnors deltagande i politiken, och å an-dra sidan de mycket konservativa sociala normer som dominerar samhällslivet och som hämmar kvinnans roll i det politiska livet.

Det största problemet för Jemens de-mokrati i allmänhet, och för frågan om kvinnors frigörelse i synnerhet, är den extremt låga utbildningsnivån och den utbredda fattigdomen. Hälften av be-folkningen kan varken läsa eller skriva (för kvinnor är siffran cirka 70 procent),

bESlÖJaD polItIK

i jeMen får inTe bara kvinnor rösTa. här i eTT lokalval.

Fot

o: Pau

La Lö

F

uttryck 1/07��

och nästan hälften av invånarna lever under fattigdomsgränsen, en situation som innebär att många överhuvudtaget inte är medvetna om sina politiska rät-tigheter.

majoriteten av jemens Befolk-

ninG bor på landsbygden, där det inte alls är ovanligt att flickor gifter sig vid 12-13 års ålder. Giftermål innebär vanligtvis att deras skolgång är slut, och detta bi-drar till att upprätthålla den låga utbild-ningsnivån hos Jemens kvinnor.

På landsbygden är också antalet flickor som aldrig ens börjar skolan högt; vissa siffror talar om att bara 40 procent av flickorna i grundskoleålder faktiskt går i skolan. Ökad utbildning är en nyckel-fråga, som skulle ge kvinnor större plats i politiken liksom i samhället i stort, och skulle antagligen också lösa problemet med att de kvinnor som faktiskt kandi-derar till politiska poster tenderar att inte bli valda.

de senaste Åren har diverse kvinno-organisationer framfört krav på kvote-ring av kvinnor till parlament och lokal-församlingar. En diskussion pågår om att ändra de lagar som reglerar de politiska partierna, för att kunna införa kvotering av partiernas kandidater. Detta skulle dock inte lösa problemet med att kvinn-liga kandidater som ställer upp till val inte blir valda.

Direkt kvotering till parlamentet skulle kräva en grundlagsändring och är därför inte mycket att hoppas på. Kvotering av de politiska partiernas kandidater skulle trots detta onekligen vara ett steg i rätt riktning, och därmed inge hopp inför framtiden för alla som hoppas på ett mer demokratiskt och jämlikt Jemen.

Paula Löf

u

uttryck 1/07 ��

P å ett kafé i centrala Stockholm hörs fransktalande röster från ett hörn. Men det är inte turister. Det

är i själva verket den svenska sektionen av franska socialistpartiet, Parti Socia-liste (PS), som har sitt veckoenliga möte. Sektionen i Sverige bildades 1982 och har i dagsläget 18 medlemmar.

– Den svenska sektionen verkar som en plattform för diskussion och aktion inom olika aktuella politikområden, berättar Pe-ter Erhardy, som är sekreterare för sektio-nen och bosatt i Sverige sedan några år.

Han berättar att de under februari månad har organiserat två stycken del-tagande debatter kring teman som socia-listpartiet prioriterar inför valkampanjen;

utbildning och våld mot kvinnor. – En nymodighet är de önskemål som

partiledningen framställt med avseende på genomförandet av de deltagande de-batterna. Inbjudna experter får inte sitta på ett podium. Dessutom får varje inlägg vara som mest cirka två minuter. Ord-ningen syftar till att förhindra att någon deltagare så att säga föreläser inför de an-dra, säger Peter Erhardy.

Dessa deltagande debatter är ett led i socialistpartiets mål att öka diskussionen med medborgarna inför valet och skapa en deltagandedemokrati. Internet är det verktyget som svenska sektionen främst använder sig av för att försöka nå ut till de drygt 5000 franska medborgare som

befinner sig i Sverige. Det faktum att sek-tionen verkar i Sverige innebär en möj-lighet att bidra till policyutformningen inom PS på ett nytänkande vis, menar Peter Erhardy.

– De franska medlemmarna som bor i Sverige kan bidra till den politiska dis-kussionen utifrån sina erfarenheter av den svenska politiken.

skillnaden mellan partisystemen i Frankrike respektive Sverige är att poli-tiken är mer elitistisk i Frankrike, menar Erhardy. Politiker på högsta nivå har ofta bakgrund från någon av elithögskolorna, les grandes écoles, framförallt l’ENA.

– Det är inte kulturellt möjligt för en

FraNkrike Den 22 april går Frankrike till val i den för-sta omgången av presidentvalet. En månad före valet är utgången fortfarande oviss, men aktiviteten är i full gång – även i Sverige. Uttryck tar temperaturen på debatten.

Aux urnes citoyens! geneRationsskiFte i FRansk politik?

ill

us

ta

rt

ion

: isa

Be

l G

re

en

uttryck 1/07��

Lag- och ordningsfrågor dominerade valrörelsen år 2002. Sedan dess har fransk politik kantats av en rad dramatiska inci-denter, i synnerhet ungdomsupploppen i förorterna hösten 2005 och protesterna under våren 2006 mot regeringens lag-förslag om lösare anställningsvillkor för unga.

Arbetslöshet och integrations- och im-migrationsfrågor har också varit på ta-peten. Bland annat har de problem med diskriminering som är kopplade till in-

arbetare att ha en hög position inom po-litiken, helt enkelt för att man inte skulle lyssna till vad denne säger. Det finns även en slags ”tilltro till chefen” som traditio-nellt sett innebär att politikern levererar

idéer som svar på samhällets problem och som väljarna sedan röstar för eller emot, säger Peter Erhardy.

Sett till antalet medlemmar i politiska organisationer och fackföreningar är det politiska engagemanget ganska svagt. UMP är det största partiet med cirka 250 000 medlemmar, PS har 200 000. Ande-len medlemmar i fackförbunden, som är självständiga gentemot de politiska parti-erna, är av historiska skäl mycket låg, ner mot åtta procent.

Inför valet uppdagas grundläggande frågeställningar kring samhälle och de-mokrati. Peter Erhardy drar sig inte för att hävda att det franska samhället be-finner sig i en kulturell kris. Kris i den bemärkelsen att den vedertagna upp-fattningen av det franska samhället inte överensstämmer med dagens sociala verklighet. Detta visar sig genom den rädsla som kommer till uttryck på olika vis.

– Det finns en diskrepans mellan det franska samhället och den moderna värl-den. Det franska samhället har ännu inte anpassat sig till nya idéer. Frankrikes nej till det konstitutionella fördraget och Na-tionella frontens framgångar i president-valet 2002 är exempel på proteströster från folkets sida. Man har fått nog. Poli-

”Det finns en dis-krepans mellan det franska samhället och den moderna

världen”

tikerna förmår inte lösa problemen. Folk protesterar genom att rösta på populis-tiska, extrema partier, säger Erhardy.

president chirac ställdes i andra omgången av presidentvalet 2002 mot Jean-Marie Le Pen, ledare för Nationella fronten som profilerat sig genom att kri-tisera invandringspolitiken.

– Problemet, som inte är nytt utan som Le Pen och den Nationella fronten är det främsta tecknet på, är en ständigt ökande misstro ifrån fransmännens sida gente-mot politiker och den politiska klassen. Det är uppenbart att det finns en klyfta som vid-gas mellan eliten och folket, säger Ingma-rie Froman, som arbetat som Paris-korrespondent för ekoredaktio-nen på Sveriges Radio.

illustration: isaBel Green

uttryck 1/07 ��

partierna

• Union pour un Mouvement Populaire (UMP) bildades genom en sam-manslagning år 2002 för att säker-ställa en borgerlig seger i parlaments-valen samma år. • Parti Socialiste (PS) grundades i sin nuvarande form 1971 men socialis-tiska organisationer bildades redan 1879. • Parti Communiste Française (PCF) det största vänsterpartiet fram till slutet av 70-talet. • Union pour la démocratie française (UDF) representeras av den sociallib-erale François Bayrou• Front National (FN) står för national-ism, misstro mot invandrare och kritik mot EU-samarbetet.

(Källa: Länder i fickformat)

Valsystemet

• Presidentens mandatperiod är 5 år. Om ingen kandidat får mer än 50 % av rösterna i första omgången, genomförs en andra omgång med de två kandidater som fått flest röster• Presidenten utser regeringen och kan utlysa nyval till nationalförsam-lingen. Nationalförsamlingen väljs på 5 år genom majoritetsval i enmans-valkretsar, och kan avsätta regerin-gen genom misstroendeförklaring. • Dessutom finns senaten, som väljs indirekt vart nionde år av länsförsamlingar och lokala politiska instanser. Både senaten och na-tionalförsamlingen tar ställning till lagförslag.

(Källa: Länder i fickformat)

tegrationen av unga med bakgrund från före detta franska kolonier uppmärksam-mats. Många fransmän har känslan av att det är ett politiskt misslyckande man ser framför sig, menar Cécile Beaujouan, chefredaktör på Revue Socialiste, en tid-skrift för idédebatt som utges av Socia-listpartiet.

– Fransmän ifrågasätter relevansen av sin republikanska, sekulära modell. En-ligt modellen är alla människor i första hand medborgare framför att tillhöra en religiös eller etnisk grupp. Upploppen i förorten verkar på ett dramatiskt sätt ha illustrerat den här modellens relativa misslyckande, säger Cécile Beaujouan.

i Årets valdeBatt förefaller arbets-marknadspolitiska frågor att stå i cen-trum.

– Opinionsmätningar i Frankrike visar att väljarna tycker att sysselsättningen är det viktigaste, det vill säga hur man ska-par jobb och får ner arbetslösheten, säger Ingmarie Froman.

Arbetslösheten i Frankrike var 8,6 procent i december 2006, enligt IN-SEE., Frankrikes motsvarighet till SCB. Inkomstklyftorna är stora och år 2002

beräknades fyra miljoner fransmän leva under fat-

tigdomsgränsen, enligt Utrikespolitiska insti-tutet. Dessutom upp-skattas 100 000 män-

niskor vara bostadslösa. Bostadsproblemet upp-märksammades exem-pelvis i vintras då hem-

lösa demonstrativt slagit upp tältlä-ger mitt i centrala Paris.

Politikerna står således inför en

rad utmanande uppgifter. Två hu-vudkandidater i

presidentvalet 2007 är högerns Nicolas Sarkozy och socialisten Ségolène Royal, vilka båda två har erfarenhet som mi-nistrar. Båda är strax över 50 år, vilket är ganska ungt i presidentsammanhang. Personligheten spelar roll eftersom for-merna för presidentvalet inbjuder till en personifiering av valet, menar Cécile Beaujouan.

– Jämförelsen mellan de kvalitéer som en kandidat besitter och den idé man har skapat sig om hur en president av repu-bliken bör vara är avgörande, säger hon.

Dessutom är det internationella per-spektivet viktigt när fransmännen väljer president.

– De franska väljarna ser sitt eget land som en internationell aktör. Det här per-spektivet blir alltid väldigt tydligt under valrörelsen inför ett presidentval, säger Ingmarie Froman.

Nicolas Sarkozy representerar Unio-nen för en folklig rörelse, UMP. Som inrikesminister har han fokuserat på de säkerhetsfrågor som var viktiga för de borgerliga väljarna i förra valrörelsen.

– Sarkozy har framstått som ordning-ens representant i kampen mot ung-domsbrottsligheten. Han har uppträtt med bestämdhet och gett intryck av att vara kapabel att skydda invånarna mot de unga bråkmakare som bränner bilar och skolor, säger Cécile Beaujouan.

Men Sarkozys opinionsframgångar grundas även på hans karisma och kom-petens.

– Sarkozy är väldigt energisk och dy-namisk. Han är oerhört engagerad och har definitivt en ’appeal’ till folk. Dessut-om är han väldigt resultatinriktad, säger Ingmarie Froman.

séGolène royal har uppmärksam-mats för sin påstådda förnyande effekt inom politiken, inte minst eftersom hon är kvinna. Men som person är hon i sig ingen förnyelse. Hon har gått på elitsko lan, ENA, och tillhör den politiska eliten. ►

Däremot är hennes tillvägagångssätt ny-skapande, menar Peter Erhardy.

– Ségolène Royal är den första politis-ka ledaren som erkänner att hon inte vet allt om samhället och politiken. Medbor-garna är de som känner till vilka problem i samhället som bör tas itu med. Hon bemöter folk genom att lyssna och inte genom att påstå sig ha alla svaren, säger Erhardy.

Royal har beskyllts för sakpolitisk otydlighet, men i sitt vänsterpräglade valprogram talar hon bland annat om höjda minimilöner och miljöfrågor.

– Royal har gett sig in på Sarkozys områden och till exempel uttalat sig om åtgärder för unga kriminella. Hon är kri-tisk mot 35-timmarsveckan, som var den tidigare vänsterregeringens reform, säger Ingmarie Froman.

Även om det är oklart i vilken grad dessa kandidater egentligen skulle kun-

na förändra politikens konkreta innehåll, så representerar de båda en ny stil inom politiken - både som politiker och privat-personer. De lever mer som fransmän gör idag. Sarkozy har barn från två äktenskap och Royal lever i ett samboförhållande (med Socialistpartiets partisekreterare) och vill av principiella skäl inte gifta sig.

eventuella förutsäGelser om utgången av valet bör emellertid garde-ras. Mittenorienterade François Bayrou, UDF, lurar i bakgrunden, och Le Pen får fortfarande höga sympatier i opinions-mätningar.

– Le Pen verkar satsa på att dra fördel av sin ålder och sin erfarenhet. Han ver-kar ha tonat ner sin provokativa sida. Nu spelar han mer rollen av en äldre bekym-rad, rutinerad fransk politiker. Le Pen är alltid ett ständigt närvarande hot. Kandi-daterna i de andra partierna kan då inte

negligera hans frågor, säger Ingmarie Froman.

De frågor som diskuteras inför presi-dentvalet sätter fingret på ett mer över-gripande problemkomplex i Frankrike. Grundfrågan är kanske hur samhället fungerar och vilken typ av samhälle man vill ha. Konstateras kan i varje fall att den franska politiken har att förhålla sig till ett samhälle som står inför, och genom-går, omställningar.

– Den klassiska parollen ”frihet, jäm-likhet, broderskap” skulle behöva ak-tualiseras - fast med solidaritet i stället för broderskap. Det borde finnas ett sätt att skapa en modern betydelse för detta budskap, säger Peter Erhardy.

Diskussionerna på kaféet i Stockholm fortsätter…

Lisa Brandt

u

uttryck 1/07�6

uttryck 1/07 �7

är man som jag funderar på att åka till ett av världens alla utvecklingsländer för att frivilligt bistå med ar-betskraft och humanitära insatser, ställs man inför ett

dilemma. Den första tanken som jag, men säkerligen andra också, associerar frivilligarbete med är att det är en bra gärning — speciellt eftersom man inte får någon ekonomisk kompen-sation för det arbete man utför.

Det är ett frivilligt initiativ som innebär att man hjälper personer som är i behov av hjälp. Det är dock rimligt att man innan avresa frågar sig själv vem det egentligen är man gör det för. Är det för de behövande människorna i utvecklings-länderna eller är det för sig själv, för att man är trött på sitt vardagliga liv och vill fly undan sin egen verklighet? Det är viktiga frågor som man bör ha i åtanke även om man inte kan komma på något direkt svar på frågorna.

Det är enligt mig inte svaret som är avgörande, utan snarare att man gett detta dilemma en plats i bakhuvudet. Det är vik-tigt att personer som behöver hjälp får det ovillkorligt och att dessa personer inte blir mål och medel för andra människors självförverkligande.

n stor del av världens befolkning lever idag på knappa resurser och är beroende av bistånd. Dessa länder – va-rav majoriteten av är belägna i Afrika – får bistånd av

andra länder men även icke-statliga organisationer bidrar med bland annat ekonomiskt stöd. Pengarna går ofta till att förse befolkningen med basala förnödenheter som mat och kläder men även för att utbilda barn och ungdomar för att på lång sikt stärka landet och dess utveckling.

Förutom den finansiella hjälp som många länder bidrar med är det många privatpersoner som åker till utvecklingsländer för att hjälpa sina medmänniskor, så kallat frivilligarbete. Fri-villigarbetare erhåller sällan någon ekonomisk ersättning för arbetet och många av dessa hjälper till med praktiska insatser som till exempel att arbeta på barnhem, delta i informations-kampanjer et cetera.

Många som jag har träffat och som själva har dessa erfa-renheter har upplevt frivilligarbetet som väldigt berikande då man får uppleva andra kulturer och samtidigt få en avkopp-ling från sin egen hektiska vardag. Tid för reflektion ges då man kan se sina egna problem i ett annat ljus. Dessutom har

frivilligarbetet upplevts som nyttigt eftersom att man person-ligen har gjort en insats och inte stannat vid att lägga några slantar i en bössa.

Trots den positiva respons som jag har fått av mina bekanta är jag inte bekväm med tanken att många åker till utvecklings-länder i ett par månader för att därefter återvända till den tryg-ga vardagen i Sverige. Det är något som inte känns rätt och det är inte människors välvilja som jag ser som problemet. Snarare är det att människor, ofta unga, lättvindigt reser till något av dessa omtalade länder med det primära syftet att resa bort och uppleva något nytt och sekundärt hjälpa utsatta människor.

roblemet som jag ser det är att dessa behövande männis-kor i utvecklingsländer blir alibin för att frivilligarbetarna

ska upptäcka världen och samtidigt finna sig själva. Och det är det som enligt mig är fel. Den viktiga hjälpen som dessa länder behöver för att bli stabila och fungerande länder, finns i långsiktiga arbeten som är mer omfattande än de insatser som temporära frivilligarbetare kan bidra med. Det känns inte mo-raliskt rätt att man på andra människors situationers bekostnad ska åtnjuta sig landets exotism och samtidigt låta det ”nya” lan-det vara ett tillfälligt alternativ till den egna verkligheten.

Med detta sagt menar jag inte att personer som i framtiden har ambitionen att frivilligarbeta ska avstå från att göra det. Tvärtom är det ett stort värde i att privatpersoner bidrar med sin ar-betskraft och hjälper till att förbättra världen. Man ska inte heller under-skatta dem kunskapsutbyten mel-lan personer från olika kulturer som sker. Dessa utbyten vidgar vyer och öppnar ögon för båda parter. Man bör dock tänka på vem det är man har för avsikt att hjälpa; sig själv eller de som verkligen behöver hjälp.

Sara andegiorgis

FrivilligarbetarensdilemmaN

P

ill

us

tr

at

ion

: za

nd

ra

ze

tt

er

st

ra

nd

E

JourNalistik Den 23 januari i år avled Ryszard Kapuscinski 74 år gammal. Polens ende utrikeskorrespondent under kalla kriget reste världen runt, och hans reportage och böcker kom att bli internationellt bejublade. Han ansågs allmänt vara en av 1900-talets främsta journalister, och många har ansett honom värd Nobelpriset.

ryszard Kapuscinski

ill

us

tr

at

ion

: za

nd

ra

ze

tt

er

st

ra

nd

uttryck 1/07�8

uttryck 1/07 �9

fter en tid som inhemsk journalist önskade den 23-årige Ryszard Kapuscinski se utlandet. Grannlandet Tjecko-slovakien vore spännande, tyckte han. Det dröjde ett år

innan drömmen om utlandet gick i uppfyllelse – 1956 skicka-des han till Indien. Så inleddes ett liv av revolutioner och stats-kupper, självständighetsrörelser och kolonialkrig, diktatorer som störtas och imperier som sönderfaller.

Utan att kunna engelska anlände han till Delhi och en vitt främmande kultur. Ensam och omtumlad fick han försöka orientera sig. Med sig i kappsäcken hade han dock en speciell bok, en bok som kom att bli en ständig följeslagare på hans kommande resor. Det var den antike greken Herodotos rese-skildringar och berättelser i verket Historia. På 400-talet före Kristus gav sig Herodotos – ”historieskrivningens fader” – ut på en resa genom hela den kända världen. Han försökte för-stå världen och rekonstruera historien genom att prata med präster och hamnarbetare, iaktta geografiska förhållanden, klimatet, folkens seder, staternas lagar och härskarnas idéer. I Herodotos hittar Kapuscinski en följeslagare i en kaotisk värld. Nyfikenhet, berättarglädje, iakttagelseförmåga och vilja att se världen som den är. Den antike världsreportern inspirerar den moderna.

kapuscinski skrev mer än nyhetsrapporter. När väl hem-maredaktionen fått sitt, och när lugnet lagt sig något, då försökte han greppa och beskriva vad han ansåg verkligen hade hänt. ”Du kan alltid hitta två versioner av mitt arbete.” I den senare versionen försöker Kapuscinski fånga in hela bilden: gatans at-mosfär, lukterna, smakerna, rädslorna, energin, den uppdämda vreden. Många personnamn och datum utelämnas; i förgrun-den sätts berättelsen och försöket att återskapa känslan. Datum och ministrars namn kan man hitta i uppslagsverk. Kapuscinski ville nå längre, han sökte ”the inexpressible true image of war”.

Kringströvandes i Delhi på den där första resan fick Ka-puscinski fatt i en av Hemingways böcker. Tragglandes med denna lärde han sig engelska. Det finns stilmässiga likheter mellan de båda reportrarna. Deklarativa satser, raka och enkla. Ofta korthuggna. Aldrig ”skriva läsaren på näsan”; betydelsen alltid lämnad åt läsaren att uppfatta. ”Undvik det monumen-tala”, predikade Hemingway och fokuserade på de små detal-jerna; de talande detaljerna. Det storslagna förmedlas i det lilla. Sådan är också Kapuscinskis stil.

men stilister som heminGWay och Kapuscinski krockar ibland mot journalistens sanningskrav. Hur var det egentligen med de klockrena detaljerna och de slagkraftiga replikerna? ”Man läser Hemingways journalistik med stort nöje, men med stigande misstänksamhet”, skriver Göran Rosenberg i Tankar

om journalistik. Frågan ”Is it true or not?” mötte Kapuscinski gång på gång

när han slog igenom i USA. Det berättade Svenska Dagbladets Richard Swartz i ett personligt porträtt efter Kapuscinskis död. Först försökte Kapuscinski ge ett filosofiskt nyanserat svar, men det vetenskapspositivistiskt lagda Amerika accepterade bara ja eller nej. Så han sa ja och stod fast vid att allt var sant till punkt och pricka. Richard Swartz tvivlade dock alltid på Kapuscinskis offentliga hållning. Vad som stod mellan raderna var viktigare än vad som stod på dem. Och vad som är ”sant” blir i så fall en tvetydig fråga.

Men det går inte att komma ifrån att journalistik och skönlit-teratur har olika sanningskrav. För någon som Hemingway

passade fiktionens bättre. Journalistiken ”blev Hemingway för trång för det han ville säga”, och gränsen till fiktionen tycks ”alltid en smula obevakad”, skriver Rosenberg.

Kapuscinski hade också saker att säga. Men han ville hålla sig på journalistikens väg – fast bredda den. Därmed var han dömd att tampas med dess diken och fallgropar. Han var all-tid oerhört påläst inför sina resor, och hans böcker har långa avsnitt med bara rena faktauppgifter. Men hans storhet ligger i det som han lyckas förmedla utöver fakta. Är det då journalis-tikens eller fiktionens sanningskrav som gäller?

proBlemet är ofrÅnkomliGt för den mer litterära jour-nalistik som Kapuscinski var med och utvecklade; den som innehåller skönlitterär berättarteknik, ett berättar-jag, och har plats för vardagliga observationer och ett subjekt bakom pen-nan. Det är en genre som definieras av strävan att ”få fakta att dansa”, och önskan att komma längre än uppslagsboken och dagstidningen. Av naturliga skäl måste dess gräns mot fiktio-nen ständigt diskuteras.

Kapuscinski kan som få andra få fakta att dansa; stundtals närmar sig texterna det obeskrivliga han sökte. Om du som lä-sare drabbas av tvivel, betänk då Hemingway: ”Alla bra böcker är likadana i det att de är sannare än om de verkligen hade hänt”. Ryszard Kapuscinski skrev bra böcker – i alla tänkbara bety bedelser av ordet.

Björn östbring carlsson

Kapuscinski ville nå längre, han sökte ”the inexpressible

true image of war”

E

u

å senare år har närvaron av kän-disar på mötet i Davos ökat, och många menar att världsekono-

miskt forum alltmer liknar ett medi-ajippo än ett seriöst försök till förbättring och dialog rörande de globala frågorna. Andra anser tvärtom att närvaron av kändisar, och för den delen även NGO:s, har medverkat till att ge ökad status och legitimitet till mötet.

trots att temat för Årets möte

inte i huvudsak var klimatfrågan vittnar medias rapportering om att den globala uppvärmningen var ett av de viktigaste diskussionsämnena.

Från Storbritannien manade såväl den nya konservativa ledaren David Came-ron som den brittiske finansministern Gordon Brown från Labour till handling. Den senare uppmärksammades särskilt för att ha givit i uppdrag åt Världsban-

kens förre chefsekonom Nicolas Stern att utreda de ekonomiska konsekvenserna av global uppvärmning och kostnaderna för att få bukt med detta miljöhot.

I siffror visade Sternrapporten att kost-naderna som följer av den globala upp-värmningen kommer att ligga mellan fem och tjugo procent av världens BNP fram till 2100. Att istället sätta in insatser nu, som att minska koldoxidutsläppen, skulle kosta runt en procent av världens BNP fram till 2050.

I New York Times analys av mötet i Davos konstaterade tidningen att kärn-kraften åter satts på agendan i klimatfrå-gan. Tysklands förbundskansler Angela Merkel ämnar att på nytt utreda beslutet att stänga landets samtliga kärnkraftverk till 2022.

Den amerikanska regeringens med-verkan i klimatfrågan på mötet var minst sagt blygsam. Bushadministrationen har

gjort sig ökänd för sitt bristande engage-mang i klimatfrågan genom att till exem-pel inte ratificera Kyotoavtalet.

Men även om initiativen från USA:s regering är obefintliga blir de amerikan-ska konsumenterna alltmer medvetna om den globala uppvärmningen. Kanske var detta anledningen till att så många olika representanter för de amerikanska storföretagen gärna och ofta tog upp och diskuterade klimatfrågan.

i davos diskuterades även Kinas och Indiens roll i den globala uppvärm-ningen och vikten av att dessa två nya supernationer inte följer i USA:s fotspår.

Vad gjordes då konkret för att främja arbetet med klimatfrågan? Ett interna-tionellt partnerskap bestående av sju or-ganisationer skapades. Partnerskapets uppgift blir att utforma ett gemensamt ramverk för klimatrelaterad information som stora bolag ska rapportera om. Syftet är att rapporteringen ska vara standardi-serad världen över.

Världsekonomiskt forum må vara ett i raden av toppmöten som befinner sig långt från den lilla människans vardag. Långt från de översvämmade slumom-rådena i Bangladesh. Men här finns, till skillnad från vid andra toppmöten, en chans att gå från ord till handling utan byråkratiska hinder. Inget behöver rati-ficeras — det är bara att sätta igång att bygga en miljövänlig globalisering.

nafsika ”nannie” Karavida

KlIMatEt EN hEt fråGaDavos Jippo eller seriöst forum? Sedan 1971 samlas världens politiska och ekonomiska elit i schweiziska Davos för att samtala om globala problem under parollen världsekonomiskt forum. I år var det en fråga som överskuggade alla andra: klimatet.

P

u

uttryck 1/07�0

Det internationellastuDieförbunDet!

10% studentrabatt på arabiska och alla andra 350 kurser.

www.folkuniversitetet.se/uppsala

uttryck 1/07 �1

uttryck 1/07��

et måste finnas någon anledning till att rationellt agerande indivi-der eller aktörer inte maximerar

sina möjligheter att utöva makt. Det finns många åsikter om vad makt är; enligt det realistiska maktperspektivet är makt det samma som resurser (vapen, pengar och så vidare). Den aktör som har stora re-surser har alltså möjlighet att utöva makt mot en aktör med mindre resurser. Men varför väljer då en aktör att inte skaffa maximalt med resurser? För att besvara den frågan behöver, enligt mig, det realis-tiska maktperspektivet kompletteras med

vad jag väljer att kalla “potentiell makt”.Om en aktör har potentiell makt så in-nebär det att den har möjlighet att skaffa sig de resurser som krävs för att göra maktutövning möjlig.

i den meninGen har till exempel varje svensk medborgare ensam eller tillsam-mans med andra potentiell makt. Om två aktörer i en maktrelation har lika mycket potentiell makt gör det att även om endast den ena aktören har de reella resurserna så begränsas dennes möjligheter att utöva makt av den andres potentiella makt.

Som illustreras på sidan intill är föl-jande utfall möjliga:1. Det innebär en uppoffring att skaffa sig resurser. Om båda aktörer gör denna uppoffring ges ingen av dem möjlighet att utöva makt. Detta är det sämsta tänk-bara alternativet. Båda hamnar på nytto-nivån 1. 2. Om varken A eller B skaffar sig resur-serna ifråga är resultatet detsamma som när båda skaffar sig dem, med den skill-naden att ingen har gjort en uppoffring. Resultatet blir alltså bättre. Båda hamnar på nyttonivån 2.

potENtIEll och rEalIStISK

MaKtmaktteori Varför lägger inte EU lika mycket resurser på militären som USA? Varför försöker inte alla aktörer skaffa sig så mycket makt som möjligt? Varför väljer en del bort makt och därmed möjlighet att påverka, och vad får de då i utbyte? Uttrycks Erik Engberg svarar på detta med sitt begrepp “potentiell makt”.

D

foto: paul donnell

uttryck 1/07 ��

3. Om en av aktörerna skaffar sig resurserna och den andra avstår får ak-tören med resurser ändå en större nytta, nyttonivå 2-3, i och med att den aktör som innehar resurserna får ett utrymme för viss maktutövning. Överutnyttjas makten så kommer aktören dock utan resurserna att skaffa sig resurser och båda aktörerna kommer att befinna sig på nyttonivån 1. Detta kan jämföras med en situation där aktören utan resurser inte har potentiell makt, där den resurslösa aktörens nytta kan sjunka till 0.

alla svenska medBorGare har möj-lighet att engagerat sig politiskt eller på annat sätt skaffa sig en maktposition. Men så länge de nuvarande makthavarna inte missbrukar sin makt på ett sådant sätt att andra medborgares nytta sjunker under nyttonivå 1 kommer många att tycka att det inte är mödan värt att lägga ner den tid och det engagemang som krävs för att skaffa sig en maktposition. Det faktum

att alla medborgare kan protestera mot maktmissbruk och kan skaffa sig för-utsättningar att förändra gör samtidigt att det finns gränser för hur impopulära beslut nuvarande makthavare kan fatta. Detta är ett exempel på alla medborgares potentiella makt.

Potentiell makt kan också hjälpa till att förklara varför till exempel “bipolära” och “unipolära” internationella system uppstår — varför världen ibland domin-eras av en och ibland av två supermak-ter. För att undvika att hamna under nyttonivå 1 så kommer båda sidor att rusta och skaffa sig förutsättningar för maktutövning bara för att inte den andra sidan ska få ett övertag.

Man hamnar då på den del av model-len som ger båda staterna den lägsta nyt-tonivån eftersom båda sidorna gör up-poffringar i syfte att kunna utöva makt men ingen får möjlighet att göra det. När båda sidorna har insett det kan man börja förhandla om ömsesidig nedrustning och

på så sätt närma sig den situation där båda sidor har nyttan 2.

Om däremot ingen av sidorna tror att den andra sidans mål är att sänka sin si-das nyttonivå under 1, så kommer det i enlighet med denna modell uppstå ett unipolärt system.

det Bipolära internationella system som uppstod efter andra världskriget be-rodde sannolikt på att motsättningarna mellan öst och väst var så stora att båda sidorna kunde misstänka varandra för att vilja sänka motståndarlägrets nytta under nyttonivå 1.

Efter kalla krigets slut domineras världen av två ekonomiska stormakter; EU och USA. Men trots att aktörerna har i stort sett lika stora ekonomiska resurser är det internationella systemet unipolärt i den meningen att det bara finns en militär supermakt och det är USA. USA spenderar mer än dubbelt så mycket på militär än vad EU gör.

Att inte EU:s medlemsstater ge-mensamt rustat upp för att få samma militära resurser som USA beror enligt min teori på att man litar på att USA ge-nom sin maktutövning inte kommer att sänka Europas nytta under nyttonivå 1. En annan anledning kan vara att EU har svårt att agera som en sammanhållen ak-tör och att man därför inte tycker att det är möjligt att fungera som en motvikt till USA.

men om eu:s medlemmar skulle bli tillräckligt missnöjda med hur USA skö-ter sin utrikespolitik skulle unionen med gemensamma krafter rusta upp för att på så sätt kunna utöva ett större inflytande världen över. Detta vet USA om och man anpassar sin utrikespolitik för att den inte skall vara alltför anstötlig i Europa.

EU hindrar USA:s framfart genom sin potentiella makt.

Erik Engbergu

uttryck 1/07��

rättVISa EftEr Ett folKMorDrwaNDa Det är snart 13 år sedan folkmordet ägde rum. I Rwandas krigsförbrytartribunal förkunnas fortfarande domar mot ledarskiktet, men ett antal förövare ännu är på fri fot. Chefsåklagare Hassan Bubacar Jallow menar att fred kräver rättvisa, men också att rättsväsendet har en begränsad roll efter att det ofattbara har inträffat.

assan Bubacar Jallow har varit chefsåklagare för tribunalen se-dan 2003, ett mandat som han

innehar genom FN:s säkerhetsråd och som går ut senare detta år. Nu är han på en snabb föreläsningsresa genom Sve-rige, bland annat håller han ett föredrag hos UF Uppsala. Han tar sig även tid för en kortare intervju innan det är dags att ta flyget tillbaka till Arusha i Tanzania, där tribunalen är baserad. Tribunalen sattes upp 1994 av FN:s säkerhetsråd för att ställa de ytterst ansvariga för folkmor-det inför rätta. Den första fällande domen kom 1998 och än så länge har 32 domar förkunnats, där 27 varit fällande. Fortfa-rande är ett 20-tal personer efterlysta och tiden börjar rinna ut för tribunalen. 2010 ska den planerade nedläggningen ske.

– Men deras fall kommer att överföras till andra domstolar, främst i Rwanda men också i andra delar av världen, om vi inte hittar dem innan nedläggningen. Och det finns ingen tidsgräns, vilket kommer att sätta en enorm press på dessa människor. Du kan inte vara på rymmen i hela ditt liv, menar Jallow.

jalloW hoppas pÅ ett förlängt man-dat från FN, så att han kan följa tribuna-len till slutet. Det jobb han har, att hantera efterdyningarna av ett folkmord, är nog ogreppbart för de flesta.

– Visst finns det tillfällen då jag blir arg, erkänner Jallow villigt. Det går inte

att enbart vara juridisk, det är ett jobb där du måste kombinera hjärta och hjärna.

därför försöker han resa till Rwan-da så ofta som möjligt. Han berättar om ett besök vid skolan i Murambi, en plats där 50 000 människor blev mördade un-der folkmordet och som nu tjänar som en minnesplats över folkmordet. 30 000 personer ligger begravda under skolan, och i själva skolsalarna finns fortfarande lik bevarade.

– Jag försöker ta med mig personalen dit, så att de ska få en uppfattning om det problem vi står inför.

Jallow, som är från Gambia, har tidi-gare bland annat jobbat som domare i en FN-sanktionerad domstol i Sierra Leone, som hanterade brott under inbördeskri-get där. Han berättar att hans tidigare ar-bete har hjälpt honom med den tekniska förberedelse som behövs för att genom-föra det jobb han nu gör.

– Men jag har självklart aldrig stött på något av den storlek som folkmordet i Rwanda. Och jag hoppas att jag aldrig behöver se det igen.

Samtidigt fortsätter det att ske nya folkmord och brott mot mänskligheten, inte långt från Rwanda. Sudan är en allt mer tragisk följetong i våra nyheter. I Uganda verkade klartecken ha getts för att inleda rättsliga processer genom In-ternationella brottmålsdomstolen mot Lords Resistance Army och dess ledare

Joseph Kony, som i årtionden legat i konflikt med regimen i Uganda. Men nu har Ugandas president Museveni börjat backa med hänvisning till att LRA vägrar skriva på några fredsavtal om de inte ges amnesti för de brott de anklagas för. Fred ställs mot rättvisa. Men enligt Jallow går det aldrig att uppnå fred utan att rättvisa skipas.

– Det är bara att titta på hur det gick i Sierra Leone. Där gick regimen först med på att garantera rebellerna straffrihet för

H

hassan b. jallow beräTTar för uTTryck aTT han ofTa blir arg. här bredvid carla del ponTe.

uttryck 1/07 ��

rättVISa EftEr Ett folKMorD

att äntligen få fred. Det höll ett tag, men sedan trappades våldet upp igen. Att ge straffrihet är detsamma som att uppmuntra människor att bete sig illa, det blir att spela förövarna i händerna.

i sierra leone blev det till slut rätte-gångar, och Jallow menar att det är den vägen Uganda också måste gå. Han po-ängterar dock att när de bör göra det är en annan fråga. Jallow menar inte bara att fred kräver rättvisa, utan att rättvisa ock-

så spelar stor roll inom ett annat område; nämligen att stoppa en situation där kol-lektiv skuld tillskrivs en hel folkgrupp. I Rwandas fall skulle det innebära att alla hutus sågs som skyldiga till folkmordet.

– I och med att hutus finns med bland offren och tar del i rättsprocessen, blir det tydligt att inte alla hutus finns på de an-klagades sida. Och bland förövarna finns människor från alla etniska grupper re-presenterade. I rättssalen pratar vi dess-utom aldrig i termer av etniska grupper, utan vi talar i termer av att regeringen planerade dådet och att vissa individer utförde det.

Trots att Jallow betonar behovet av en rättsprocess, är han också noga med att påpeka dess begränsade kapacitet. Så mycket mer än en juridisk process be-hövs för att hela såren efter ett folkmord.

– juridisk rättvisa har sina begräns-ningar. Efter ett folkmord är det bland annat nödvändigt att allt som har inträf-fat dokumenteras. Det är en uppgift som rättsväsendet inte klarar av, det kan bara dokumentera det som hände på vissa platser vid vissa tidpunkter.

Människor i Rwanda hade från bör-jan också en misstänksam inställning till domstolen. Placeringen i Tanzania ansågs vara för långt borta och Jallow berättar att människor missförstod själva rättsprocessen.

– Trots att människor är anklagade

för hemska handlingar så ska de ju vara garanterande en rättvis rättegång. Men människor blev väldigt arga när vittnen ifrågasattes.

Samtidigt som tribunalen i Arusha sköter fallen med de högst uppsatta per-sonerna inblandade i folkmordet, pågår en egen rättsprocess i Rwanda. Tiotu-sentals människor har suttit häktade — direkt efter folkmordet var siffran upp emot 130 000 — i Rwandas fängelser. Med så många människor inblandade tar rättsprocessen tid och många har suttit häktade i tio år.

det är en ohÅllBar situation, samtidigt som överlevande och släk-tingar till offren blir oerhört upprörda om eventuella skyldiga släpps fria utan att ha ställts inför rätta. En lösning har varit mer traditionella bydomstolar, där vissa fångar som inte anses ha innehaft en hög position under folkmordet kunnat prö-vas istället. Den processen går ut på att erkänna sina brott inför sin by, och att be om förlåtelse.

Många problem måste således lösas för att Rwanda ska kunna gå vidare. Det handlar inte bara om ett folkmord som ska utredas utan också om ett land som ska helas, en historia som ska berättas och ett folk som ska förenas.

– Det kommer vara en ständigt pågå-ende process i Rwanda, alltid.. u

Karin Waltersson

rwaNDa Det är snart 13 år sedan folkmordet ägde rum. I Rwandas krigsförbrytartribunal förkunnas fortfarande domar mot ledarskiktet, men ett antal förövare ännu är på fri fot. Chefsåklagare Hassan Bubacar Jallow menar att fred kräver rättvisa, men också att rättsväsendet har en begränsad roll efter att det ofattbara har inträffat.

fo

to

: un

ph

ot

o/k

y c

hu

nG

hassan b. jallow beräTTar för uTTryck aTT han ofTa blir arg. här bredvid carla del ponTe.

uttryck 1/07�6

Av de ursprungligen 750 personer som togs till lägret finns idag knappt 400 kvar. Genom

att benämna fångarna ”illegal combatants” sätts de konven-tioner vilka skyddar krigs-fångar ur spel.

Svenska Amnestys pres-sekreterare, Elisabeth Löf-gren, berättar om hur några av lägrets tidigare fångar nu sitter inspär-rade på obestämd tid i Albaniens huvudstad, Tirana.

det rör siG om sam-manlagt åtta personer, fem av dem är uigurer från Xinjiangprovinsen i Kina. De arresterades på svaga grunder av pakistansk polis 2001 och såldes till amerikanska trupper i Afghanistan, för 5000 dollar per person.

Efter att ha fört dem till Guantánamo Bay insåg så småningom USA att de fem uigurerna inte hade något med ter-roristverksamhet att göra, och de skulle ha skickats hem, om det inte varit för att Kina vägrade låta dem återvända. De kinesiska myndigheterna ser dem nämli-gen som separatister och – passande nog på senare tid – som terrorister.

i ett reportaGe för p1 berättar Randi Mossige Norhem om hur de ame-

rikanska myndigheterna frågade flera europeiska länder om de kunde tänka sig att ge männen uppehållstillstånd, men ingen tycktes intresserad. Slutligen nåd-des en överenskommelse mellan USA och Albanien.

I Albaniens huvudstad, Tirana, spär-rades de fem männen in på en flykting-förläggning, bakom höga murar och med gallerförsedda fönster. Det verkar inte ha

någon betydelse att de är oskyldiga. Nor-hem menar att de har dömts till en

livstid i exil. Men situationen för de knappt fyrahundra fångar som

hålls kvar på Guantánamo Bay är inte bättre.

– Att information som framtvingats via tortyr används som bevis är absurt. Utöver det har fångarna inte heller kännedom om de be-vis som kommer att användas mot dem. Det leder till en enorm rättsosäkerhet, säger

Elisabeth Löfgren som även är kritisk till den

nya definitionen av tortyr som USA använder sig av. – Poängen är att tortyren

inte ska lämna synliga skador på offret. Det kan röra sig om att

utsätta den misstänkta för extrem hetta eller kyla. Det förekommer även

att höga ljud används för att bryta ner fångens psyke, i kontrast till de isole-ringsceller som även används.

protesterna mot Guantánamo

Bay har under dessa fem år varit många. Ändå är en stängning av lägret inte aktu-ellt, enligt Elisabeth Löfgren.

– Personligen ser jag inga tecken på det, tvärtom har nya celler byggts till.

Ylva Marsh

EN fEMårING INGEN fIrarGuaNtÁNamo Vad har en kinesisk minoritetsgrupp för gemensam nämnare med USA: s nya definition av tortyr? Svaret är Guantánamo Bay. Den elfte januari i år firade det ökända lägret fem år och Uttryck har undersökt hur det ser ut både för de fångar som väntar på rättegång, och de som har släppts fria.

iLLuStration: iSaBEL GrEEn

u

Vågrätt1. Mongoliet. 9. As. 10. Harare. 11. Saba 13. Li. 14. OM. 16. Tk. 18. Fouad Siniora. 24. Rackarberget. 25. Asarna. 26. Ar. 27. Nile. 28. Dystoni. 33. Cs. 34. Realtid. 35. Bahrainska.Lodrätt1. Massakrera. 2. Osa. 3. GHA. 4. Oa. 5. LR. 6. IAL. 7. Eritrean. 8. Te. 12. Basradar. 14. One. 15. Mir. 17. Katrina. 18. France. 194. Oasis. 20. Ucal. 21. Dan. 22. IB. 23. Og. 29. Yla. 30. Sti. 31. Tin. 32. ODS.

uttryck 1/07 �7uttryck 1/07 �7

@Skriv till UF & Uttryck:

redaktionen@uf-uppsala.org

Nyheter Korsord

Nya styrelseledamöter

UF:s medlemssekreterare Johan Dittrich Hallberg kommer att tillbringa våren i Tyskland och lämnar över sin post till Caroline Polzer. Caroline har länge varit aktiv i UF och kommer, i egen-skap av inadjungerad medlemssekreterare, att ingå i UF:s tret-ton personer starka styrelse. Sedan i oktober förra året är även Karin Carlesten inad-jungerad it-sekreterare i UF:s styrelse, en post hon tog över från Anna Juntunen. It-sekreteraren har bland annat i uppgift att utveckla en ny hemsida åt föreningen. Medlemssekreteraren har bland annat omkring 500 medlemmar att hålla reda på, det högsta antalet sedan 70-talet.

Heta föredrag

Att UF:s föredrag är populära är knappast en nyhet. Hetast hit-tills är Jan Eliassons föredrag som lockade 277 personer, vilket gör att han klår sin före detta chef Göran Persson som drog 257 åskådare. Feministiskt initiativs Gudrun Schyman är en god trea med 240 åskådare. Mattias Gardells föredrag sågs av 202 per-soner, vilket gör honom till den populäraste ickepolitikern. När Gustav Fridolin föreläste själv kom 171 personer, men i debatt med representanter från de andra riksdagspartierna kom 162 åskådare.

Vågrätt1. Mongoliet. 9. As. 10. Harare. 11. Saba 13. Li. 14. OM. 16. Tk. 18. Fouad Siniora. 24. Rackarberget. 25. Asarna. 26. Ar. 27. Nile. 28. Dystoni. 33. Cs. 34. Realtid. 35. Bahrainska.Lodrätt1. Massakrera. 2. Osa. 3. GHA. 4. Oa. 5. LR. 6. IAL. 7. Eritrean. 8. Te. 12. Basradar. 14. One. 15. Mir. 17. Katrina. 18. France. 194. Oasis. 20. Ucal. 21. Dan. 22. IB. 23. Og. 29. Yla. 30. Sti. 31. Tin. 32. ODS.

Ola Pettersson är lycklig vinnare av UF.s t-shirt och Mattias Silfver får en exklusiv UF-mugg.

Vågrätt1. Bra sätt att hitta folk som kommit bort 2. Vattenhål för politiker 3. Ack och ... 4. Dominerande affärstidning 5. Förval-tar pensioner 6. Läpptobak 7. Handelsminister (bilden) 8. Stort uppslagsverk 9. Stad med kvinnligt namn 10. Finns i diverse hudvårdsprodukter 11. Blev Christers utandningsluft 12. Förvalt-ningslagen 13. Land som utmanar med sitt kärnkraftsprogram 14. Grundmaterial för en artikel 15. Blev bitter 16. Ovanlig 17. Vanlig av årgång 47 18. Läran om exeptionell perceptuell förmåga.

lodrätt1. Safariguide 2. Ingen bra egenskap för bankir 3. Americum 4. Utdelas av läkare som vill kontrollera reflexer 5. Initialer för omtvistad före detta statssekreterare 6. Är väl en lyktstolpe 7. Rappa 8. Hal typ 9. Inte upp 10. Blir oljad dörr 11. Asiatisk bas-vara 12. Står det efter punkten om du surfar på nigerianska sajter 13. Stjärna 14. Kan komma i påse 15. Uppstyrd 16. Kan tryta 17. Gammaten 18. Banksymbol 19. Inte vi 20. Plundra

i iii iv v vi vii

1. 2. 3. 4. 5. 6. 8. 9. 10.

2.

3.

5.

4.

12.6.

7.

8.

14.

15.

17.

18.

11.

19.

18.

13.

16.

14.

17.

15.

13.

20.

10.

12.

9.

ii

iii v

vi

vii

iv

ii

i

Korsordslösning till Uttryck 4/06

föreningssidor

fo

to

: p

aW

el

fl

at

o

delegaTer i fn:s råd för Mänskliga räTTigheTer i rösTningsTagen.

uttryck 1/07�8

Klockan tio fredagen den 2 mars inleddes Uppsala Model United Nations (UMUN), i Universitets-

huset. Initiativtagaren till 2007 UMUN heter Vathana Paramanathan, och resul-tatet blev ett samarbete mellan Utrikes-politiska föreningen i Uppsala, Uppsala-studenternas FN-förbund och föreningen Pax et Bellum.

Efter öppningsceremonin började för-handlingarna om att försöka stabilisera situationen i Afghanistan. Situationen där har förvärrats sedan 2001 då USA efter terroristattacken bidrog till taliba-nernas sammanbrott genom omfattande bombangrepp mot Afghanistan.

Idag är Afghanistans största export-vara opium. Opiumvallmoodlingen har ökat kraftigt sedan krigsutbrottet. Proble-met är att handeln med opium och nar-kotika ger bättre betalt än handeln med andra varor. Därför går inte handeln att förhindra om man inte får igång handel av andra produkter som ger bättre, eller åtminstone lika bra betalt.

Man ville under förhandlingarna hitta

en lösning på problemet inte bara för droghandeln är olaglig utan också för att den bidrar till ökad osäkerhet i landet. De som tjänar mest på denna typ av olaglig handel är nämligen diverse krigsherrar.

i resolutionerna kom man fram till att man enbart kan komma till rätta med produktionen av opium genom långsik-tiga projekt. Man bestämde således att delvis legalisera odlingen av opium, men enbart den som odlas i medicinskt syfte som används till produktion av bland an-nat morfin.

Man uppmanade även alla länder att ge afghanska bönder den ekonomiska möjligheten till att kunna försörja sig på spannmålsodling, genom att betala mer för dessa produkter och därmed så små-ningom konkurrera ut tillverkningen av opium.

Eftersom Afghanistan är ett muslimskt land ville man också engagera det mus-limska samhället i konflikten för att få befolkningens förtroende.

Genom ett samarbete med Interna-

tional Security Assistance Force (ISAF), ska Qatar, som är ett rikt, land bistå med pengar och Indonesien med trupper. ISAF har haft den afghanska befolkning-ens stöd, till skillnad mot den amerikan-ska Operation Enduring Freedom (OEF).

I och med ISAF:s och OEF:s samarbete har gränserna dem emellan suddats ut, och förtroendet för ISAF har minskat. Därför bestämde man i resolutionen att distinktionen mellan dessa ska bli tydli-gare och att ISAF:s mandat ska utökas. Man försökte även få igenom en framtida avveckling av OEF, men detta gick inte igenom.

För att få kontroll över den interna sä-kerheten ville man också säkra gränser-na, främst mot Pakistan som är platsen dit talibanerna har omgrupperat sig.

Är du intresserad av detta eller nästa års UMUN, gå in på www.umun.se för mer information. Där hittar du även fler bilder från UMUN 2007.

Linn Eriksson

SäKErhEtSråD I UNIVErSItEtShUSEt

umuN Uppsalas FN-rollspel UMUN 2007 ägde rum i Universitetshuset, med fokus på konflikten i Afghanistan.

föreningssidor

Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala UniversitetTelefon 018-471 12 04 | www.statsvet.uu.se

MasterprograMMet politik och internationella studier vid uppsala universitet

- en samhällsvetenskaplig utbildning med internationell profil-

Ökad internationalisering och utmaningar för demokratinDen ökade internationaliseringen tar sig uttryck i ett allt större utbyte av kapital, varor, tjänster och arbetskraft över gränserna. Men internationalisering och globalisering leder också till att de konflikter som plågar delar av världen blir allas gemensamma problem och att miljöhoten måste ses i ett globalt perspektiv. Ett ökande beroende tvingar och stimulerar stater och andra aktörer till omfattande samarbete och integrering och ger den internationella poli-tiken ett mer mångfacetterat utseende.

Kräver ny kompetens och specialiseringDe omfattande förändringar av strukturer och samarbetsformer som skett i det internationella samfundet liksom nya utmaningar för de enskilda staterna ställer nya krav på utbildning. Masterprogrammet ”Politik och internatio-nella studier” erbjuder flera inriktningar och möjligheterna att välja efter eget intresse är stora.

Du kan ge din utbildning en egen profilInom masterprogrammet ”Politik och internationella studier” kan du välja att läsa kurser, skriva uppsats ochoch göra praktik med inriktning på ditt specialområde. Följande huvudinriktningar erbjuds som var och en leder till en masterexamen i den valda inriktningen:

• Master i Statskunskap • Master i Freds- och konfliktstudier • Master i Euroasiatiska studier

Avancerade kurser och möjlighet till unik praktikMasterprogrammet består av fyra terminer studier på avancerad nivå och inkluderar en termins skriftligt examens-arbete. Undervisningen har en stark forskningsanknytning och sker delvis på engelska. För den som inte tidigare tagit del av en praktiktermin på kandidatnivån erbjuder programmet studiemedelsberättigad praktik under en ter-min på myndighet eller organisation i Sverige eller utomlands

Inom var och en av dessa inriktningar finns stora möjligheter till olika fördjupningar, men också möjlighet att kombinera med kurser från de andra inriktningarna eller med andra samhällsvetenskapliga ämnen.

annons

UF söker ny styrelse

VåREN NÄRMAR SIG MED STORMSTEG och det gör även föreningens årsmöte, vilket i mitten av maj kommer att välja en styrelse för verksamhetsåret 2007/08.Föreningen söker nu nya eldsjälar som vill leda och föra föreningen framåt. För mer information om de olika styrelseposterna, se föreningens hemsida. Valberedningen tar emot ansökningar fram till den sista april och nås via e-post: Jonatan Bergström Jürisoo (jobe2497@student.uu.se), Ulla von Lochow (ulvo5948@student.uu.se).

Utrikespolitiska föreningen i UppsalaStudentstaden 27

752 33 Uppsalatel: 018-547046

e-post: redaktionen@uf-uppsala.orghemsida: www.uf-uppsala.org

Program

MåNDAG 2 APRIL Masoud Kamali, professor i multietnisk forskning, ”Väst, islam och demokrati - om integration i skuggan av kriget mot terrorismen”. Universitetshuset sal IV 19.00

TORSDAG 12 APRIL Cyril Obi, gästforskare på Nordiska Afrikainstitutet, ”The African Union and the Challenge of Peacebuilding”, Universitetshuset sal IV 19.00

MåNDAG 16 APRIL Zsuzsanna Jakab, Director of the European Centre for Diseas Prevention and Control (ECDC), Universitetshuset sal IV 19.00

TISDAG 17 APRIL Medlemsmöte. Nyfiken på verk-samheten? Sugen på att söka till nästa styrelse? Alla medlemmar välkomna! Göteborgs nation 19.00 TORSDAG 19 APRIL Lars Ohly, partliedare (v), ”Vänstervågen i Latinamerika”, Universitetshuset sal IX 19.00

TISDAG 24 APRIL Khady Koita, representant för UNICEF ordförande för för European Network against Harmful Traditional Practices, ”Könstympning – övergrepp som tradition” Universitetshuset sal IX 19.00

TORSDAG 26 APRIL Christer Nord, militärsakkunnig på försvarsdepartementet, ”Nordic Battle Group – svenska soldater i EU:s tjänst” Universitetshuset sal IV 19.00

TORSDAG 3 MAJ ”Uganda – the forgotten war”, Sverker Finnström, cultural anthropologist, Samson Mande, former Lieutenant Colonel in the Ugandan army

MåNDAG 7 MAJ Stephan Rössner, professor vid Karolinska institutet och Miki Agerberg, journalist och författare. ”Den globala fetmaepidemin” Universitetshuset sal IV 19.00

ONSDAG 16 MAJ årsmöte. Kom och påverka föreningens framtid! Smålands nations festsal 18.00

Aktiviteter

STUDIECIRKLAR. Föreningen anordnar flera studie-cirklar under året, just nu läser vi om global upp-värmning. För tid och plats, se UF:s hemsida.

FILMSöNDAGAR - varannan söndag tillsammans med Cemus Rötter.

@Skriv till UF & Uttryck:

redaktionen@uf-uppsala.org